tamazight tura 3 - hca cms

182

Upload: others

Post on 27-Oct-2021

24 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 2: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 3: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

TAMAZIƔT TURA Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

IMḌEBBER N TESƔUNT Youcef MERAHI

AGRAW N TIRA Hamid BILEK

Abdenour HADJ-SAID Said CHEMAKH Samir ARKAM

Ramdane ABDENBI

URAN DEG WUṬṬUN-AGI :

Abdenour HADJ-SAID, Abdelhafid CHENANE, Hacene HALOUNE, Youcef MERAHI, Mehenni SEHRANE,

Mohamed Zakaria BENRAMDANE, Ahcene MARICHE, Ahmed HAMOUM, Malek HOUD, Youcef ACHOURI,

Djamel HAMRI, Fatima AIT HAMLAT, Habib-Allah MANSOURI, Inelmaden n tmaziɣt (T.O),

Ramdane LASHEB, Said ZANOUN, Ramdane ABDENBI, Hamid BILEK, Omar OULAMARA.

19, avenue Mustapha El Ouali (ex Debussy) Alger

B.P. 400, 16070, El Mouradia – Alger

Page 4: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

TAGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TAƔERFANT TASELWIT N TEGDUDA

ASQAMU UNNIG N TIMMUZƔA

TAMAZIƔT

TURA

tamazi$t tura

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa Tamaziɣt tura Un 3 / ɣuct 2009

ISSN : 1112-9417 Dépôt légal : 4832-2008

Page 5: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt, imira, teḥwaǧ kan ad tt-naru ad tt-nɣer.

Page 6: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

AGBUR

TAJMILT Meziane Rachid, Gainsbourg-nneɣ Abdenour HADJ-SAID 11 Cwiṭ seg wayen d-ǧǧan Abdelhafid CHENANE 16

TAMEDYAZT I yimedyazen n Lezzayer Youcef MERAHI - Tasuqelt : Abdennour ABDESSELAM 23 Abernus n jeddi yexnunes Mehenni SEHRANE 25 Akmaz iɣleb-it uɣẓaẓ Mohamed Zakaria BENRAMDANE 34 Tasrit n Nezval Louis ARAGON – Tasuqelt : Hacene HALOUANE 37

TAMƐAYT I yettamnen tanuḍt ḥala taɛluḍt Ahcene MARICHE 43

TULLIST Amecṭuḥ Guy DE MAUPASSANT – Tasuqelt : Ahmed HAMOUM 49 Zizi Belɛid Malek HOUD 56 Tiqqad n wul Youcef ACHOURI 66

TUKKIST Aḍu n tirga - 1 Djamel HAMRI 77

Page 7: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Aẓar aneggaru - 2 Fatima AIT HAMLAT 88 Leɛzib n yiɣersiwen - 1 George ORWELL – Tasuqelt : Habib-Allah MANSOURI 94 Arranku - 1 Paulo COELHO – Tasuqelt : Inelmaden n Tmaziɣt (T.O) 105

AḌRIS Tamedyazt n tilawin n lgirra n 1954-1962 Ramdane LASHEB 117 Talalit n temdint n Wehran Said ZANOUN 127 Unicode akked tira n tmaziɣt Ramdane ABDENBI 133 Yuɣal-as wawal i Yugurten, Tullianum, taggara n Yugurten Hamid BILEK 145

ASMEKTI Timlilit akked Muḥend U Yeḥya Omar OULAMARA 153

Page 8: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

TIGEJDIT

Nenna-d deg wuṭṭun wis sin n tesɣunt-agi belli tutlayt Tamaziɣt teḥwaǧ kan ad tt-naru ad tt-nɣer. Ma yella taɣuri tban-aɣ-d, maca amek ara naru ? S wacu ara naru ? Mačči d tamsirt n yilugan n tira, d tajerrumt neɣ d taseftit i d iswi n tgejdit n wuṭṭun-agi, maca d awelleh ɣef wallalen n tsenselkimt i ɣ-yettunefken i wakken ad d-nesnulfu ayen i neḥwaǧ i tira n tutlayt-nneɣ akken iwata lḥal. D allalen-agi n tsenselkimt i ɣ-yeldin tiwwura n umaḍal akken i tent-ldin i tutlayin nniḍen. Taswiɛt-agi nufa abrid igerrzen i useqdec-nsen imi tamaziɣt tḥella-d amkan-is di Internet. Yeggra-d cwiṭ n lexṣaṣ deg wayen yerzan taywalt akked temliliyin gar widen iqeddcen ɣas akka Internet ur yesɛi ara tilisa, maca skud nuki i wugur-agi, yiwwas ad tili tifrat. Ɣas allalen-agi i medden irkelli, maca anadi akked usnulfu sɛan imawlan. D annar ifergen yesɛa ilugan, ɣef waya mačči win yekkren ad d-yesnulfu war ma yerra lwelha-s s ayen xedmen widen i t-yezwaren ɣer ccɣel-nni akked llsas iɣef t-xedmen. Leqdic amaynut yezga d

Page 9: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

akemmel ɣef wayen yellan yakan, d tarusi ɣef llsas n wayen yettwaqedcen akked wayen iɣef yella umsefhem di tazwara, mačči yal tikkelt ideg ara d-iban kra, yessefk ad d-nɛiwed i kullec seg umezwaru : dɣa mi nuẓ lmitra ad nwexxer s snat lmitrat. Tagi d tiɣri i widen yettarun s tmaziɣt, i widen i d-yettarun i tesɣunt-agi, nessaram ad as-d-slen, i wakken ad neddukel ɣef wallalen n tira i ɣ-iwulmen, ara ɣ-yessehlen axeddim i wakken ad naẓ war ma nwexxer.

Agraw n tira

Page 10: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

TAJMILT

Page 11: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 12: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 11 -

Meziane Rachid, Gainsbourg-nneɣ

Abdenour HADJ-SAID

meslay ɣef yiwen unaẓur am Meziane Rachid mačči d ayen isehlen, fessusen. Llant snat ssebbat n wannect-a : tamezwarut, Meziane Rachid yekreh ad

d-yemmeslay ɣef yiman-is, yesmenyaf ameslay ɣef wiyaḍ. Tis snat, tameddurt taẓurit-ines teččur ayen din, ad tɛewqeḍ d acu ara d-tiniḍ, d acu ara teǧǧeḍ. Isem n Meziane Rachid yuzzel ɣef yal iles, nettaf-it di tezlatin mechuren, di tedwilin yettwassnen, di tceqqufin n umezgun, ula deg yisura n tiliẓri ! Wid t-yessnen ssawalen-as «Ccix» neɣ «Serge Gainsbourg» imi yettak anzi ɣur-s abeɛda s yigirru-nni ur ntekkes ara ɣef yimi-s akk d tektiwin-ines ur neddi ara d tektiwin ileḥḥun di tallit-nni, imi yezga yettawi-d amaynut. Yala M’Hamed, yettwassnen s yisem n Rachid Meziane, ilul ass n 27 février 1944 di Lezzayer tamanaɣt, di tlemmast n la Casbah. Imawlan-is usan-d seg Uẓeffun, di tmurt n Leqbayel, am ṭṭaqa n yimezdaɣ n la Casbah. Asmi yesɛa 5 yiseggasen di leɛmer-is, mbeɛd kra n wagguren yessɛedda di lemqam n Sidi Ɛebderraḥman anda yeɣra leqran, yessekcem-it baba-s ɣer uɣerbaz umi qqaren «Ecole du Soudan». Yezga d amezwaru gar tezyiwin-is, maca tirga-ines netta mačči d leqraya, tirga-ines d taẓuri, d isefra, d ccna. d setti-s Faḍma i s-yesḥemmlen ccɣel-agi. D agerruj n yisefra d tmucuha d yinzan n

A

Page 13: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 12 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

zik. Isefra imezwura yura Meziane Rachid d wid i s-d-tenna setti-s umi ibeddel kra n yimeslayen. Ar ass-a mazal-itt d nettat i d tala seg wanda i d-yettagem. Asmi yewweḍ 14 yiseggasen, yugi ad yekcem ɣer Lycée, yesmenyaf ad yexdem akken ad iɛiwen baba-s. Yuɣal uɣerbaz-ines d lqahwa umi qaren «Café Malakoff» n Lhadj M’Hamed El Anka. D yiwet lqahwa anda d-ttnejmaɛen akk yinaẓuren d yicennayen n lweqt-nni. Dinna i yessen El Anka, M’Rizek, M’Nouar, Hsisen, Slimane Azem, El Hasnaoui. Dinna diɣen umi yesla i tikkelt tamezwarut i Rradyu (umi ssawalen di lweqt-nni TSF).

Meziane Rachid Di lqahwa-agi n Malakoff i d-yemlal d yismawen mechuren n lweqt-nni deg uḥric-agi n ccna d ssinima am : Amraoui Missoum, El Hadj Omar (gma-s s babas), El Hadj Mhamed El Anka, El Hadj

Page 14: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 13 -

Mrizek, Mustapha Toumi, Hsissen, Khlifa Belkacem, Boudjemâa El Ankis, Iguerbouchène, Rouiched… Imir-nni dɣa i yekcem Meziane Rachid i tikkelt tamezwarut ɣer Rradyu, yecna-d srid ɣer umaṭṭaf di tedwilt n Cheikh Noredine «Iɣennayen n uzekka», ayagi yeḍra-d deg useggas n 1956. Di 1959, Meziane Rachid yečča-tt-id di Fransa, di Lpari m leqwas. Dinna yemlal-d diɣen d waṭas n yinaẓuren, imiren yakan yebda yettaru tuɣac i yefka i kra n yicennayen yuɣalen mechuren. Di lweqt-nni, ccna neɣ taẓuri s umata d lɛib, d annect-agi i yewwin Meziane Rachid ad ibeddel isem-is. Di taggara n 1959, Meziane Rachid yekcem ɣer uɣerbaz n umezgun umi qqaren «Ecole Bodieux» i d-yezgan di «rue de Rouen» di Lpari. Deg umenzu n useggas 1960, di lqahwa «La Favorite» neɣ di «El Djazaïr», Meziane Rachid yemlal-d d yinaẓuren yettwassnen di lweqt-nni am Slimane Azem, El Hasnaoui, Akli Yahiatène, Dahmane El Harrachi, Mustapha El Anka, Farid El Atrache, Mohamed Abdelwahab. Di 1962, Meziane Rachid yuɣal-d ɣer Lezzayer, yewwi-d yid-s tamusni tamaynut deg uḥric-agi n Rradyu i yessexdem i wakken ad d-yessali aswir n Rradyu tazzayrit (RTA) s tedwilin timaynutin. Imiren dɣa i yexdem tadwilt netta d Cherif Kheddam «Iɣennayen n uzekka». Aseggas mbaɛd, yuɣal ɣer Fransa. Di 1968, yuɣal-d ɣer tmurt yewwi-d yid-s agerdas n «opticien». Tadwilt tamezwarut yexdem d tin n «Ṣbaḥ lxir» netta d umedyaz Ben Mohamed. Di 1969, yexdem tizlit yuɣalen mechuret umi qqaren «Faḍma n Summer». Niqal ixdem-itt akken ad tt-yecnu Samy El-Djazaïri, maca yugi ad tt-yecnu, yesmenyaf ad yecnu tayri. Yefka-yas snat tezlatin n tayri «Ẓriɣ zzin» d «Uɣal-d kan», ma d «Faḍma n Summer» yecna-tt Meziane Rachid s timmad-is. S tezlit-agi yeffɣen i lqaleb n tezlatin n tallit-nni i yuɣal yisem n Meziane Rachid yettwassen ugar. Ssyin d afella, yuɣal Meziane Rachid yelha-d kan d Rradyu, yeǧǧa axeddim-ines n «l’opticien». Amur ameqqran n tedwilin d-yettɛeddin di Rradyu n teqbaylit d netta i d-yellan i lmendad-nsent.

Page 15: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 14 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Nezmer ad d-nebder gar-asent «Timlilit», «Amcic deg uqelmun», «Awal», «Lkar n Tizi n Tlata»… atg. Meziane Rachid yura aṭas n tezlatin i yicennayen yuɣalen ttwassnen, gar-asen nezmer ad d-nebder : Idir, Chenoud, Samy El-Djazaïri, Kaci Abdjaoui, Nouara, Karima, Zehra, Chabha, Drifa, Ouardia Aissaoui, Nadia Baroud, Tullas n Djurdjura, Medjahed Hamid, Belkheir Mohand Akli, Ziouche Nacer… atg. Di 1973, yella-d i lmendad n tuffɣa n yiwen uḍebsi umi qqaren «Tacemlit» i d-ijemɛen aṭas n tezlatin timaynutin d-yettawin ɣef tummast d yidles d tutlayt tamaziɣt. Gar yicennayen yettekkin deg uḍebsi-agi, yella : Meziane Rachid, Idir, Sid Ali Nait Kaci, Medjahed Hamid, Imaziɣen Imula, Isulas, Igudar, Nait Isaad… D Kateb Yacine i d-yuran tazwart (préface) i uḍebsi-agi anda yefka i yicennayen-agi yettekkan deg umennuɣ ɣef yidles d tugdut isem n «imjuhad n ccna» (=Les maquisards de la chanson).

Meziane Rachid

Page 16: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 15 -

I wakken ad yefk afus i yicennayen imaynuten, yexdem yiwet teẓrigt umi isemma «Dorémi» i d-yessuffɣen azal n 10 iyḍebsiyen. Di 1982, Meziane Rachid yettwaɛzel ɣef Rradyu, ur yeɛǧib ara i yimḍebbren n tallit-nni, yeqqim berra n unnar azal n 7 yiseggasen, d tallit taberkant di tmeddurt n unaẓur-nneɣ. Yeqqim akken almi d 1989, asmi tebda tallit n tugdut, yuɣal-d ɣer Rradyu u yexdem tadwilt «Aɣerbal». Yuɣal d netta i d ajgu alemmas n Rradyu. Di 1990, yekcem ɣer unnar n tiliẓri anda d-yella i lmendad n tedwilt «Fekker terbeḥ» akked kra n isura ɣef Slimane Azem, Cheikh El Hasnaoui, Samy El-Djazaïri, Youcef Abdjaoui, Farid Ali d wiyaḍ nniḍen. Aṭas n wid yessnen tuɣac-is d wayen yura maca ur t-ssinen ara netta s timmad-is, acku Meziane Rachid d argaz ur nḥemmel ara ad d-iban, ixeddem taẓuri i tẓuri, ur yettnadi ara ɣef cciɛa. Meziane Rachid yura azal n walef (1000) n tezlatin d yisefra, d lmuzigat, d tedwilin n Rradyu, d tceqqufin n umezgun. Ulac annar n tẓuri ur yekcim ara. Ismawen i s-ttaken wid t-yessnen d wigi : «Le faiseur de tubes», «Le talentueux touche-à-tout», «l’artiste accompli», «L’archiviste de la radio», «Serge Gainsbourg algérien», «Le Cheikh». Faḍma n Summer, Ma d awal, Ugadeɣ, Ssendu (yecna Idir), A k-weṣṣiɣ a mmi ɛzizen (tecna Nouara), Lmeḥna-w (yecna Youcef Abdjaoui), Ay aḥeddad (yecna Samy El-Djazaïri) d netta. Yexdem ayen din n tedwilin yettwassnen sɣur yimsefliden n Rradyu, gar-asent : «Iɣennayen n uzekka» akked Cherif Kheddam, «Nnuba n Ṣbaḥ Lxir» akked Ben Mohamed, «Timlilit», «Aɣerbal», … atg. Annect-agi akk yexdem yerna yeqqar mazal ur ssawḍeɣ ara !

Page 17: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

- 16 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Cwiṭ seg wayen d-ǧǧan Abdelhafid CHENANE

Cwiî n wawal seg wayen i d-yeooa Lounès Matoub

- Ass-agi lli$ azekka wissen, nni$-d ayen éri$ akked wayen ttwali$ cfut di terga ma $li$ d anza-w ara wen-d-yessiwlen ! - Äemmde$ ad $abe$, ad nfu$ si tmurt, Äemmde$ ad ééle$ deg yirebbi n lmut ! - Bezzaf yettazzal lawan, aîîan n teméi d ussan - Ccetwa teqseê akukru deg-ne$ ur yettefer ! - àçar-as udem-is d lferê, xas leêzen deg wul yefveê !

Page 18: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 17 -

- Di twenza-w ay âemrent temssal agraw ! - Vefre$-k s wallen-iw, ruê ay aêbib-iw éri$ ur d-tettu$alev ! - Rri$-as tablavt i wul ! - Fket-iyi ttwab-is yemmut ! - Ggulle$ $ef wayen i$ef i d-nuda$ ar ad t-awi$ ! - Ooet-iyi ad nfu$ ammer ad ttu$, tekbel-iyi tayri iâeddan ggumma$ ad bru$ ! - Hha ad t-iwet ubeêri n tissas ! - Ëulfa$ mi d-tetteddu m lêeqq ad tefru yid-i cc$el-is ! - Imi ddunit d aserwet mlet-iyi d acu i d taggara ? - JSK akked wid-nni i tt-iêemmlen “sellem-iyi $ef Yigawawen, ur zeggel êedd s u$afer”

Page 19: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 18 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

- Kemmel-as akken ad tertiêev ! - Lemmer nettêezzib i ccwal uqbel ad d-ilal, ur tti$zifent tmucuha ! - Maççi d lêebs i iweâren ne$ d laé i da$-yernan ! - Nekk velbe$ $ur-m ad ili$, deg wakal-im ma $li$ tamvelt-iw asmi ara ad teêder ! - Qqar kan “sidi” i wid i k-yezzuzunen ! - Ruê ay aêbib-iw siwa ass-a mi teff$ev ! - Rruê ame$bun yeâweq ? - £ef tidet i yuli ûûdid, armi d-yewwev ujdid aqdim fell-as i tâebban - Semmêe$-awen ma tezzmem imi ur t-vallem $ef yiéuran n lehlak-iw - Üaêêa tannumi, tewâer tannumi !

Page 20: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 19 -

- Taserdunt leâmer turiw lemmer ad as-êku$ le$bayen-iw ad aten-d-tesâu d akniwen ! - Ttmektaye$-d tmenîac, mi akken teoouooeg teméi-w ! - Ïûen waman d yis$aren nekk muêal ad medlent wallen ! - Ur d clige$ di tqerrac i yi-d-tettheggi tem$er-iw ! - Win yewwten yeqqar yettwet, bu tidet yeggul yeênet - Xas rut fell-i ay iêbiben di nnger ara mmte$ azekka ! - Yennulfa-d waqel n wejdid, leohel d leâqel i t-yifen ! - èéay mačči d afessas wawal s wacu i da$-ssamnen ! - èélen-a$ deg ubuneqqar !

Page 21: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 20 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Lounès MATOUB

Page 22: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

TAMEDYAZT

Page 23: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 24: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 23 -

I yimedyazen n Lezzayer

Youcef MERAHI

Aux poètes algériens (Le chemin de ma route) Tasuqelt : Abdennour ABDESSELAM

Yyaw kenwi A tili ddaw tili Mazal ur ye$li Usirem A nrefdet asefru (J.S.) Yyaw $er tafat Myessemâarrev weskeârer D wungif amjaê n wawal Awal t-yesgenfen £as timess teqqacec Tepenîaj tesmentag Tga abrid i umedyaz Yyaw, kenwi Ay at wawal Ur tessagad tebrek n îîlam £as d imîarfan... A neççet nnâi

Page 25: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 24 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Amedyaz :

Wakka yu$alen d bu wawal ?

Ti$ri : D wid yeggugmen yepnadin Ssutren talqimt a-ten-an...

Amedyaz : I wumi-ten ?

Ti$ri : Pwazerâen s leb$i n wass, rsen anda tenjer tamart d unûal n ucebbub, rsen deg yimi n At igerzan legga$en, yesnernayen di twacult rennun di taddart m rray d ilem, wid umi âerqen yismawen ddaw tili di tili.

Amedyaz : I kra d-yekkan seg wulac... Awal d-yu$alen...

Imberrêen : Ahaw ah, gnet di lehna A wid yuklalen taguni Amedyaz yu$al deg-s wawal S leqveâ d tefrut

Page 26: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 25 -

Abernus n jeddi yexnunes

Mehenni SEHRANE

1 Ssumteɣ azegḍuf

ddleɣ aweṭṭuf ḍemɛeɣ ad iyi-d-yas yiḍes

Bubbeɣ acruf

yeqqel-i d aselluf nwiɣ lxir sɣur-s

Ccah rɣiɣ am buzelluf imi d rray yetteḥnunuf ɣur wid ur nesɛi llsas

2

Abernus n jeddi yexnunes yiwen ur d-yeclig deg-s yurad yiseɣ s ugeffur

Acengu iɛedda tilas

yewweḍ wagus ɣer wammas uḥdiq yezga-d yettkuffur

Page 27: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 26 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Ah ! ya lweɛd amessas dayen xabent tissas ula wi wten agejdur

3

Ttxilek a zzher-iw kker tafrara ad tt-nemmagger

ddeqs aya segmi tṣaḍ

Yif-ik ula d ifker yessan tizya-s gi d yekker

yeẓra anda yessaweḍ

Kečč d sseɛd d amedegger xas ɣef medden yugar

teǧǧiḍ kan lebɣi-w yecweḍ 4

Atan wul-iw yettnehhit yiwen ur t-yewwit

d Rebbi kan i iɛelmen

Teqqel-i tament d lḥentit wass tameddit

ur nfiɛen yimeṭṭawen

Awi-d ur nettu taẓallit deɛɛut tafejrit

ad yekfu fell-i usawen 5

Xas deg yiɣeblan i nensa gar medden nezga neḍsa

neqqar-asen bxir

Page 28: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 27 -

Leḥzen deg wul ireṣṣa sɣur Rebbi i d-tusa

mačči d kra iɣef nettwexxir

Gar yiḍelli d wass-a lḥif yessuẓ tilisa

tewweḍ ɣer wanda ur nezmir 6

Ruɣ ayen iru uzger mi s-nnan dayen kker

yewweḍ-d wass-ik

Seg uzaglu aɛrur-is yekker qqaren-as yezmer

anwa ara yettun lxir-ik

Taggara tawerqet-is tezzer kra yekrez yefferfer

nnan-as akk a nnger-ik 7

Ɣef yiwen rrbeḥ yugar d zzher-is yekker teswa-as-d s udfel

Fell-as i tqeddec Lezzayer

yekseb dderz n Tmizar yerna tiɣza n Camlal

Ma d wayeḍ yekkerker

deg umagrad i t-yurez ddayer d akessar i s-tmal

Page 29: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 28 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

8 Aql-i am win yettwarzen

s lxiq itmarzen tɛelmeḍ a Llah di ccan-iw

Ṭṭlam yeqqel-i d awaɣzen

ssaɛd i t-yurzen yettcewwil deg wussan-iw

Annaɣ a Rebbi ɛzizen

kfu fell-aɣ leḥzen Sali-d iṭij-iw

9

Anwa at Rebbi nnig-i neɣ d acu-t wagi

anda i tt-greɣ teqqur

Ugur ɣer-i d imezgi mačči d inebgi attafttar yeččur

Ṭṭfeɣ-k kečč d inigi a qessam yellan nnig-i

dawi ul-iw meḍrur

10 Yekkat udfel s gawarir

yessa-d aɛfir teɛdel tizi d texnaqt

Page 30: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 29 -

Iṭij yeqqel ɣer deffir yeǧǧa asigna ad yezwir tusut ttataf di txanaqt

A win ineqqen yessidir

ccan-ik ur s-nezmir ṣebḥan-k a bu txelqit !

11 A wi d-yerran iṭij ar Awrir

neɣ iḍelli ɣer deffir ad s-yelhu i zzman s ttawil

Ayen n dir ur s-nezmir

win iḥaren yezwir win yebɣun yini-as aḥlil

I leɛyub-im ṭṭfeɣ amezzir

ad ten-kkseɣ ɣef unyir ahat tafat ad d-tḍil

12 Yettru-d wul meskin

medden ur s-slin ɣilen bxir i yella

Netta d lxiq i s-yezzin

cudden-t am tmeqyasin yettnusu di tawla

Page 31: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 30 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Ay aɛessas n tselnin dawi-yi d amuḍin aql-i deg yir ḥala

13 Ziɣ nekk d aɛluḍ ur faqeɣ

d tiḥḥerci i ctaqeɣ dayen i yi-d-iṣaḥen d amur

Widak umneɣ sadqeɣ seg wul i ten-rufqeɣ

kkan-iyi s deffir uɛrur

Ɣurek a Rebbi i ten-ɛelqeɣ tzemreḍ-asen taqeɣ ssemlil-iten d wugur

14 Ɣur-i zzher d aḥerki ur iban anda yetteki

ma yid-i neɣ xaṭi

Yettarra-t kan i umarki nekk ɣileɣ ad yeccetki ad iwet ad iẓer lqaḍi

Ziɣen am yebki

mi s-d-fkan imensi yettu-yi akk maḍi

Page 32: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 31 -

15 Ɣur-i zzher d imcennef

yesseṛwa-yi aḥnunef yeggumma ad iyi-ibudd

Si lebṣel yewwi-yi-d acerraf

yesseṛwa-yi acennef mi tt-fsiɣ netta ad tt-icudd

A win yellan d ccaref dawi zzher-iw yekref

ttxilek a Rebbi lmaɛbud

16 Ata wul-iw yeknef

imarzit uɣaref ur ẓriɣ ansi d-tekka

D iẓri-w dayen yesqef

lebɣi-w yekref wehmeɣ amek iga wakka ?

Nnaɣ a bab igenwan ssixef

fsi i icudden ɣef yixef dayen iɛumm-aɣ wakka

17 Nnaɣ a Rebbi wali-yi-d

ttxilek sel-iyi-d dɛaɣ-k-in s wid tessneḍ

Page 33: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 32 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Si tesraft kkes-iyi-d d iṭij-iw ssali-t-id

leɛnaya n wid tḥemmleḍ

Mi xḍiɣ abrid hdu-yi-d ɣer luḍa terreḍ-iyi-d iliɣ seg wid tɛuzzeḍ

18

Ddunit tewweḍ ar taggara ur d-yeggri wara

ula d atmaten ttemyegzaren

Yak caren yimezwura ur gin kra

ur ttun ugziren

Ur d-yeqqim leqder di tmira awal ma ɣezzif i yefra

d win fessusen i yettezzren

19 Uliɣ asawen s waɛrur

ur zgileɣ ugur ula akken ur k-ɣaḍeɣ ara

Ar wallen-iw cubaɣ-k s aggur

ssarmeɣ-k d amur ma d-taliḍ ur gganeɣ ara

Tannumi teqqel-i d ugur

tcudd-iyi fellattkur cukkeɣ ur ḥelluɣ ara

Page 34: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 33 -

20 Urgaɣ i yurga ugujil lmeḥna ur t-tezgil

ar ass-a ur d-tḍall ara

Tizya-w qqarent aḥlil d afuɣ yettkemmil

sneɛmileɣ ur sliɣ ara

Tudert-iw tebda tettmil iṭij-iw yugi ad d-iḍil cukkeɣ ur ḥelluɣ ara

21 Ṛwiɣ asawen d ukessar

nudaɣ-d akk timizar deg-i ur d-tecligeḍ ara

Nedheɣ i ssaɛd ad yekker

yedda di tnafa n yifker yeṭṭes ur d-yuki ara

Tura dayen kniɣ am umger

iger-iw iteddu ɣer nnger cukkeɣ ur ḥelluɣ ara

Page 35: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

- 34 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Akmaz iɣleb-it uɣẓaẓ

Mohamed Zakaria BENRAMDANE

I wedrum n At Mâemmer

I wedrum n At Mâemmer wi ten-iqesden a d-iâemmer

yawi si tmusni n lejdud

Lefhama si mkul i$mer tepfeooio bêal leqmer s wazal mebla leêdud

Pre$-k a Bab n lamer

$as sse$zef-asen leâmer tgev-asen i lehmum ssdud

Di laxert fiêel akk ttjal

Lxir yepban $ef bab-is d winna ay d nnûib-is ar t-id-yawev lmijal

Page 36: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 35 -

Kul wa yuroa-t leêsab-is di lxir-is ne$ di lâib-is di laxert fiêel akk ttjal

Win yeîîaxren i Bab-is yepamen s weêbib-is

ma ivurr-it wellah ar yuklal

Akmaz i$leb-it u$éaé

Ay diri d lxir yebvan yepunefken i yivan

yeffer $ef wid yen$a laé

Amdan yennumen ilefvan s tarda yaâwez uvan

$er tezdeg leâmer yepaé

A Rebbi d keçç i yeqvan abrid n ddnub yessavan

akmaz i$leb-it u$éaé

Latem d aîîan amqennin

Recde$-k a lqelb-iw iênin ddunit leâmer tibnin siwa s lxir d lewqam

Page 37: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 36 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Latem d aîîan amqennin seg uqerru ar tfednin

yeggra-d i lhemm d aleqqam

A Win s$ur ttmennin leâfu nuroa-t d lesnin

kul wa tebnuv-as lemqam

Page 38: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 37 -

Tasrit n Nezval

Louis ARAGON

Prose pour Nezval. Tasuqelt : Hacene HALOUANE

(Nezval d yiwen umedyaz, d ameddakul n Aragon)

A timess berriken, ay ajajiê semmven I tefkev-a$ tafat, ad nwali i isebken Wissen ma twalam afrux yemmuten Sgelli yedder ééay, ééay, ééay… am ulac Ma d imedyazen n tura Ad as-tiniv $unzan tira Yal asefru d tamara Kkes akin aha tura ! Maççi d yiwen i d-nwala Wis ma yella win iwalan amek yettmettat ufrux D awdec ye$li-d am udrar, susem ! Ur icennu ssya $er sdat, ur mazal ad yessewhem Inecwan-is qquren, am uldun i u$allen Yenxez ad as-tiniv d aslev mi yewwet deg walla$en D awal i d-yeccven seg yimi, d tawdect i uccagen Ye$li-d yigenni $ef tmurt akken kan ye$li ufrux

Page 39: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 38 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

D tafyirt ur nessawev, d awal ur d-yerri udrar Atan da$en umedyaz yeqlubbev deg yijernanen Ur mazal ad icali, tameddit $ef yi$allen Inijjel ur t-id-yettaîîaf, taâfert $as s yisennanen Ur mazal ad k-mlile$ $er yinig deg yinafagen Visteslav Nezval Allen-ik, cfi$, am yigenni i uraden Tura, mi akka tu$alev d asefru mebla awalen Teéélev amzun d ameksa, i yiîij, deg yi$aladen £as ééerb ur k-id-yeêbis, d awal kan i k-i$evlen Ma tura aql-ak d agellid, yiwen ur yezmir ad k-yawev Ad k-walin medden $ef waggur, ne$ d aggur, ne$ d azayev A sanga teb$iv tawvev Ur mazal ad taggavev Ad d-mmeslaye$ fell-ak a Nezval ? D imeslayen iberkanen, la jerrven agerjum-iw D isennanen amzun d uzzal D iv $ef Prag D iv deg wul-iw Tiéra ad runt, asebdad imal Temmeslay-d rradyu $ef Nezval Yemmut, yemmut mazal ad d-ilal Wala$ tamurt, aggur di tmurt Wala$ later-ik di yal tamurt Wala$ lehwa di Prag «m ivuvan n lehwa» Sefvet aman $ef lemri Ooet ta$uct ad d-tem$i Ad ini$, ad ini$, ad gre$ ti$ri Ti$ri n ud$a$ yettwa$en

Page 40: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 39 -

Ti$ri ad tessker id$a$en s usefru Di ta$uct-iw, d abeââuc, d imru Di temgervt-iw d asaru Deg yi$urar n tiniri, aggur ur d-yettlal gma-s Tenjer-iten, tweûûef-iten, tesgem-iten, d lukfen yerna-d tissas Tameddit-agi rradyu ad d-tawi awal $ef Nezval Ad a$-d-tini yessusem D asigna yewwi-t wavu Ad kkse$ i ta$uct-iw cckal Ad ini$ awal… ad ini$ Nezval.

Asgunfu (Intermède )

Taflukt tetteddu $ef waman $ef waman

Am yifer n umagraman Taceîîivt yersen $ef tiî D ayen i m-iruêen tufiv-t Taflukt tetteddu $ef waman

$ef waman Am yifer n umagraman Icerreg aman s tsusmi

S tsusmi Asif lqay d aberkan Asif icuba amekti Amekti yebda la ifetti Icerreg aman s tsusmi

S tsusmi Asif lqay d aberkan

Page 41: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 40 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Tavsa tlul-d texsi Texsi

Ccna d amendil awra$ Ur nuda$ ara ad cebêe$ Tameddit-a ne$ melmi Tavsa i d-ilulen texsi Ccna d amendil awra$ Taflukt tezzi truê tu$al

Tu$al Akka kan $er trusi Tnuda ad as-yesslef wavu Ul-iw fell-as yettuvu Taflukt tezzi truê tu$al

Tu$al Akka kan $er trusi Ival-d ufus yeâluleq

yeâluleq Legga$ yecbeê d ileméi Taflukt tebren ad tezzi Amzun seg usu i d-yenîeq Ival-d ufus yeâluleq

yeâluleq Legga$ yecbeê d ileméi

Page 42: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

TAMÄAYT

Page 43: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 44: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 43 -

I yettamnen tanuḍt ḥala taɛluḍt

Ahcene MARICHE

D ayen i yi-d-teêka yemma

lant snat tnuvin ttarwent-d akken deg yiwen waggur. Yiwet tettarew tiêdayen, tayev tettarew arrac. Almi d tikkelt-nni da$en llant s tdisa di snat yid-sent; tenîeq

tinna i d-yettarwen arrac $er tinna i d-yettarwen tiêdayin tenna-as : - Acêal tewwvev ? Tinna terra-as-d : - Ihi akken ara d-neûbeê. Yya ad am-d ini$, ma yella yefka-am-d Rebbi aqcic atan d$a lêemdu llah ma ur am-d-yefki ara aqcic, ma d nekk i d-yesâan aqcic, ad am-t-fke$. - Ahh d $a ula d kemm, ad iyi-t-tefkev ? - Wellah ar dam-t-fke$. - I lukan ur iqebbel ara urgaz-im ? - Ur s-qqare$ ara. - Ma zware$-d nekk tusa-d d taqcict ? - Ma tezwarev-d ini-as d aqcic. Mi d-rni$, nekkini sâi$-d aqcic, ad am-t-in-fke$ ad nembeddal êedd ur yeéri êedd, ulac win yeéran. Ruê, yerna ad teqqim, ad teqqim ad as-tini : balak ! Awah nni$. Almi d ass-nni tezwar-itt-id m teqcicin-nni, tesâa-d taqcict. Truê tenna-as : - Ihi amek ?

L

Page 45: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 44 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

- Nekk awal nni$-am-t, mi d-sâi$ aqcic ad am-t-fke$. - Amek ara s-ini$ i urgaz-iw ? - Ini-as d aqcic. Tekker tenna-as i urgaz-is d aqcic u ad as-nsemmi Sâid. Isemma-as meskin Sâid. Ar ass wis tlata $ef tinna, terna-d tinna nniven tesâa-d aqcic, truê $ur-s tenna-as : - Awi-d ihi efk-iyi-t-id. - Aya a weltma ur m-tettake$ ara. - Amek i yi-tenniv ? - Ur zmire$ ara mačči Rebbi ur m-d-yefki ara nekk ad am-t-fke$ Amek ara texdem tme$bunt ? Truê teqqim, almi d azekka-nni ûûbeê, tenna-as i urgaz-is : - Ass-a d telteyyam ad d-tas yemma, ruê a$-a$-d sin iêedfan (alemsir n yikerri s buzelluf-ines). Ass-a ad tas yemma, ad d-teév abernus i Sâid. - D$a ula d kemmini ass-a teltiyam ad as teév abernus ! - D ccetwa ara t-id-iqablen, d ccetwa, ad t-nessufu$ yis-s. Ruê kan ruê Iruê $er ssuq, yu$-d iêedfan-nni, akken i d-yekcem s axxam tessuter-as : - Ruê noer-d isegra. Yeddem taqabact ad iruê $er yi$éer deffir ti$ilt-nni nnig-sen. Iâawed yenna-as : - Amek ula d kemmini anda akkagi taduvt ur âad turad ? - Ad ak-qqare$ yemma tesâa yakk tiêbibin, ta ad tt-id-tâiwen deg usqerdec, ta di tullma, ta, 15 n wussan ad tekkes tbernust. Yedem taqabact, iruê meskin, teooa-t almi yewwev $er yi$éer-nni, yebda ineooer… Tessers taqcict-nni, tetbeâ-it d tazzla, d tazzla, truê tedduri tuzzut tenna-as : - A win ineooren isegra, taduvt mazal-itt d tilezda, Sâid yeqqel d Mesâuda. D$a ibedd yessaked akka d wakka, ulac acu iwala, yu$al la ineooer. Da$en tâawed-as :

Page 46: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 45 -

- A win ineooren isegra, taduvt mazal-itt d tilezda, Sâid yeqqel d Mesâuda. Da$en ibedd, yessaked, yessaked ulac, yu$al la ineooer da$en… Tâawed-as abrid wis tlata iâedda asegru-nni ineooer ivegger-it, yerra-d taqabact-nni $ef tayet-is idewwer-d iruê-d. Nettat akken i t-twala iruê-d, d tazzla, d tazzla s axxam teddem-d taqcict-nni terba-tt. Yekcem-d s axxam yeqqim rrif n lemdawed. Tenna-as-d : - Ur d-tewwiv ara âni isegra ? - Ur ufi$ ara wid yelhan. - Amek akkagi i$éer kamel ur tufiv ara wid yelhan ? Nettat la tfetti taqcict-nni seg yivarren. Akken ata yenna-as-d lxelq belli Sâid yu$al d Mesâuda. La t-id-tfetti seg yivarren, la t-id-tfetti seg yivarren, akken i tt-tefsi dayen tufa-tt tu$al d aqcic. Akken i tt-tufa tu$al d aqcic, te$li $er deffir, tvegger-d akuftaw, qelâen-d akk, wa yeddem-d laâîer, wa d qevran wa… ulac, qelâen wwin-d ccix n loamaâ ad as-i$er leqran, la s-ye$$ar, la s-ye$$ar… Akken i d-terra s lexbar texdem-as akka : - Ahh ahh, i yettamnen tanuvt êala taâluvt. Axi lhan akk yis-s almi d-tekker, argaz-is awal-agi ileââeb-as deg uqerru-s. Yennas-as : - Ad iyi-d-tiniv. Yu$al tâawed-as-d : - I yettamnen tanuvt êala taâluvt. - D acu-t wawal-agi swayes i d-tukiv teqqarev : i yettamnen tanuvt êala taâluvt ? Tugi ad as-d-tini, yu$al iâawed-as-d : - Ad d-tiniv ne$ i… ala i uqerru-im. Teêka-d imir-nni, yella waya, yella waya, teêka-d akk ayen yevran s tteêqiq $ef lexdaâ i tt-texdeâ tnuvt-is. Yekker imir winna yu$en tinna ixedâen tanuvt-is yebra-as. Yenna-as : - Ay$er ara tt-txedâev ? Nettat tessusem. Yenna-as : - D$a ini-yi-d, wagi d gma. Ma b$i$ ad as-t-fke$ ad as-t-fke$, mačči d lexdeâ akkagi ara tt-txedâev.

Page 47: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 46 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Winna imiren yebra-as i tmeîîut-is, tinna ixedâen tanuvt-is yeârev gma-s akken ad yu$al deg wawal-is, yugi, dayen yebra-as, imiren kan i tedderwec. Gma-s yekker s addaynin yeddem-d ikerri yezla-t, iga lweâda imi taqcict-nni tu$al d aqcic. Yeqqim-d imir d inzi : -I yettamnen tanuvt êala taâluvt.

Page 48: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

TULLIST

Page 49: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 50: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 49 -

Amecṭuḥ Guy DE MAUPASSANT

Le petit Tasuqelt : Ahmed HAMOUM

meéyan yeooel $ef yiwen n llufan. Tu$ iêemmel tameîîut-is nezzeh, leêmala âlayen $ezzifen te$zi n tudert-nsen i ten-izdin. D argaz yelhan, d argaz

afeêli, d ushil, d bu tidet, ênin, ur yessim$ur ara iman-is, ur isâi ccek wala tixidas.

Segmi yella iêemmel yiwet n tanaragt-is tagellilt, issuter-itt i zzwao, yu$al yu$-itt. Taxeddimt-is netta d tanezzuyt, $ur-s taêanut n ccac, yeznuzu yenfel d lxir, irebbeê aîas, ikseb ssâaya tameqqrant d akken yeêsa ur din ccek Werdiya d tin ara t-iqeblen, ara s-iteddun leb$i.

Nettat da$ tbedd $ur-s, tella-yas d lmendad, terra-t yezha. Ala nettat i yettwali di ddunit, ttexmam ines ala fell-as, yezga yeskad-itt, ire$$eb-itt s tmu$li lqayen, s wallen n win yettwaseêren yunzen. Deg tillay n tiram n yimekli d yimensi, acêal d tikkelt idah lxaîer-is segmi ur yezmir ad yekkes asekkud-is seg wudem n tmeâzuzt-is, yaf-d iman-is yezgel lkas, itteffi ikil $er tvebsit, yesmaray aman $er tqessult n tisent. Sakkin ad yeîîerveq d tavsa am uqcic, ad s-yeqqar : - Ëemmle$-kem nezzeh, twalav; tesseâraqev-iyi cedd n uyeddid.

U

Page 51: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 50 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

D$a, ad tezmumeg s ssmayem irekden êlawen; ini tessader allen-is am wakken tessetêa seg ufafi i yettfafa fell-as urgaz-is, ad teârev ad t-id-tessenîeq, ad t-tessinef akken ad mmeslayen $ef wayen yeb$un yili; maca netta ad yeééel i$il-is yezger-it akkin i îîabla alma yeîîef-d afus-is yeooa-t deg wayla-s, ad as-yestewtew : - A Tawerduct-iw, a Tawerduct-iw taneglust ! D$a imir kan ad d-tfak awal ad as-tini : - Aha zi$, sâu leâqel; eçç teooev-iyi ad ççe$. Ad d-iger nnehta, ini ad iqejjem taleqqimt seg teêbult n temtunt ara iteffeé s ttawil.

Zrin xemsa n yiseggasen, Umeéyan d Werdiya ur sâin ara dderya. Asmi yesla terfed, ye$li-as-d yisalli-a d lferê ur neâsi tamtilt. Ur as-yeîîaxer ara mavi kra tella s tadist; d$a d taqeddact-is Ouhra, d yiwet n tem$art yesâan ta$ect tazurant, iheddren deg uxxam s leâyav, d nettat i t-id-yessekren. Tikwal tesuffu$ Umeéyan $er berra, tettarra deffir-s tawwurt, tettêettim-it akken ad d-yeîîef abeêri $ef yiman-is.

Llan tezdi-ten yiwet n leêmala yeûfan akked yiwen n yileméi yessnen tameîîut-is seg teméi ines, yella d amaray n uselway n lbiru deg twilayt. Muê yettminsi tlata n tikkal deg yimalas $er Umeéyan, u yettawi-d iêenîufen n yijeooigen i massa, tikkelt d taâeloet, tikkelt d alelluc-nni n texxamt n umezgun. Tugget deg usegri, ad yezzi Umeéyan $er tmeîîut-is, ad as-yini : - D yiwet n terfiqt am kemm, akked umeddakel amekdi am Muê, nella s tidet d iseâdiyen deg ddunit.

Temmut Werdiyya mi akken i d-terba. Qrib yemmut ula d llufan mi d-ilul. Cwi kan tga-d yemma-s tab$est mi t-twala yetteqnijjir yettru yettsu$u.

Iêemmel-it yiwet n leêmala yurfen qerriêen, leêmala yuvnen i s-igan ccama ur nêellu; aktay n tmettant iwecmen deg walla$, maca d win ideg yettidir kra seg wayen i s-d-teooa tmerêumt. D taqeîîivt seg tmeîîut-is, amzun d nettat s timmad-is d rruê-is. Te$li-d tudert-is $er tfekka-niven; tafekka n win d-turew,

Page 52: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 51 -

nettat t$ab akken ad yili, temmut akken ad yidir. Yessuden-it ubabat s zzâaf. - Maca da$en yen$a-tt, llufan-a, yewwi yemma-s, yejleq-as tameddurt-is âzizen, dayen yeçça-tt, yeswa amur-is n tudert. - Umeéyan yerra mmi-s $er dduê, u yeqqim $er tama-s akken ad t-yettêekkir. Yett$ama $ur-s tisaâtin, yettmuqul-it, yeggar-d ti$awsiwin n lqerê d lferê; ussan iseâdiyen yesâedda yid-s, wid réagen i s-d-tesseggra. Sakkin, mi t-iwala yeîîes, ad yeknu $er tudmet-is ad yesriddim d imeîîi.

Yennerna llufan. Ababat ar tura ur s-ixeîîu ara, ur yezmir ara ad isâeddi tasaâet bla ma yeéra-t; yezga yetteênunuz $ur-s itezzi-yas, d netta i s-yettbeddilen iselsa, yesuffu$-it $er ucali d umerreê, yessizdig-it, iseççay-it. Ameddakel-is Muê, ula d netta yettâuzzu-t, iggar-as irebbi mi ara d-yeêlelli s ccyav n leênana i seââun yimawlan. Ittaîîaf-it deg tfettusin, yesdaddac-it $ef uqejjir-is, yesserqas-it $ef tgecrar-is kra yekka wass, yettmaê taksumt-is tabaêant yeççuren, yeslaf i teglulin-is tigrurzanin ikbebbin. Umeéyan yezha yefreê, ihedder s ta$ect irxan : - Mmi d afegnuc ukyis, mmi d aqmumsan, d amelêan ! Muê ad t-iêeggwi $er yidmaren-is, ad t-yeskikkiv deg temgervt s ccla$em-is, netta ad yettkexkix d tavsa. Ëala Ouhra, i d-yettbanen amzun ur tesâi fell-as tasa. Teççeê $ef yirgazen-a imencaf; sserfawen-tt, ceêêven-tt imi bezzaf slafen ssaâezzayen amecîuê-a. Tsu$ fell-asen : - Akka ara trebbim llufan ! akka i d-skaren medden arraw-nsen ! Cfut ad t-tesfesdem, ad t-tcemtem, ad t-terrem d ibki. Ttâeddayen lewqat, yemmed Yuba tesâa n yiseggasen. Akken kan yebda aheooi deg udlis n t$uri, imi t-id-sekkren s lâezz d ttnefcic, ixeddem ala ayen i s-d-tenna tqerruyt-is. Dayen yexser; ur itta$ ara awal, yessev iraâ, yezga ineccef izeââef. Ababat dima yettanef-as, iqebbel-as kra yeb$a. Muê yetta$-as-d, yettawi-yas-d ilellucen bla aêbas, iseççay-as ingulen, ccakula akked tqaqqacin i yeb$a. Tezεef Ouhra, tewwet tbedd, tenna :

Page 53: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 52 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

- D lâib fell-awen. D lbaîel i txeddmem deg-s, teslam, berkam ! Nni$-awen dayen ! dayen ! Yerra-yas-d Umeéyan s ucmumeê : - D acu i teb$iv, d mmi Yuba ? Ëemmle$-t aîas, ala netta ay sâi$, ur zmire$ ara ad t-sne$ni$ ad t-sru$, b$i$ ad t-ssedhu$ ad t-budde$.

Yuba d amevâafu, yesmahlek acemma. Amejjay yufa deg-s lixsas n yidammen, issuter-as tigelliwin deg iîuqqet wuzzal am tlintit1, iweûûa $ef uksum, iselman d lemraqi n lidam akken ad iseêêi.

Da$ netta, amecîuê iêemmel ala tiéidanin, yegguma akk ayen-niven. segmi yellez ubabat; yedda-yas deg leb$i, yettawi-yas-d ayen iêemmel.

Yiwet n tdeggavt, mi akken i d-mqabalen $er îîabla n yimensi, tewwi-d Ouhra tabajit, u tettban-d d akken ass-a temgarred $ef wussan-iven; teâzem yella kra ara texdem; terfed tadimt $ef tbajit, tebbe$ deg-s a$enja, tebda trewwi akken ad asen-d-tâemmer, tenna : - Ha-tt-ah ccerba uroin i wen-d-sewwe$ am ta; d tabninant ! issefk ad yeçç seg-s Yuba, tikkelt-a. Umeéyan, yexleâ, yessers aqerruy-is. Yeéra tetteddu tegnit $er urway. Teddem-d Ouhra tavebsit, tâemmer-itt, tessers-as-tt sdat-s. Yeskef seg-s tij$elt u yenna : - Emmm ! D tidet, tgerrez. D$a, teddem-d tavebsit n Yuba, tesmar-as tiflut, sakkin twexxer s sin n yisurifen, tbedd tettraju. Yesraê Yuba ccerba, idemmer tavebsit akkin, izbubeâ yesxaxi, yenna “tfuuuh !” imi ur as-teâjib ara. Texcawet Ouhra, din-din tuéa, teddem-d tij$elt, tdeffes-as-tt akken teççur $er yimi-s. Aqcic, yexneq ivaq, yusu yeâves, yezâeq isu$, yeddem lkas-is n zjaj iwwet yis-s taqeddact iêuza-tt deg uâebbuv. D$a, seg wurfan i tt-id-yulin, ur tezmir ara ad tesber; teîîef ddaw yi$il-is taqerruyt n uqcic,

                                                            1 Tilintit : leâdes.

Page 54: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 53 -

tebda tesmaray-as tije$lin n ccerba yiwet deffir tayev bla ceêêa $er tgerjumt-is. Netta yettemâuqqu yettarra, yekkat s ufus d uvar, iâeggej yettenqelyav, texreb ûûura-as, zegga$ am win yettmettaten s uxnaq. Deg tazwara, ababat, ur iêerrek ara seg umkan-is, ur yexdim kra seg wakken yedhec. Sakkin, yemme$ s tisselbi n yimsuven $er tqeddact, yeâna-tt $er umgerv, yexneq-itt, ivegger-itt $er lêiv, yesgemred fell-as iâeggev : - Berra !... berra !... berra !... a tabhimt ! Maca nettat, thuzz-it kan, tdegger-it, terra-t $er deffir, yexreb-as umzur yexxençu, te$li-yas tmeêremt $er lqaâa, allen-is reqqent seg zzâaf am tmes, tsu$ : - D acu i k-yu$en akka tura ? Teb$iv ad iyi-tewwtev axaîer seççaye$ ccerba i uqcic i teb$iv ad t-ten$ev s lâezz d ccuq !… Yettergigi, yu$al almi d isu$an-is : - Berra !... nni$-am berra !... berra a tabhimt !... D$a, tesleb, ur temlik ara iman-s deg wayen d-teqqar, tu$al $er-s, tettmeslay tettergigi : - Yyah !... ihi akka… ihi akka, d nekk i têesbev d lmal, d nekk, d nekk ?... yyah ! maca ala… £ef wanwa, $ef wanwa… $ef bu yixenzizen-a ur nelli inek… Ih… mačči d mmi-k !... Ih… Maççi inek!... Maççi inek !... Medden akk éran, d ayen ibanen d ayen yellan ! ala keç… Sseqsi aêwanti, sseqsi agezzar, seqqsi medden, sseqsi-ten akk, akk… Thedder trennu, thedder kan tegguma ad teêbes, tettwaxneq seg zzâaf; sakkin, tessusem, tettmuqqul-it. Yemreû2 deg umkan-is, ur iêerrek ara mavi, yexcawet, i$allen-is ulwan âlulqen am uceîîiv. Kra n yimir, yebda yettmeslay s ttawil s yiwet n ta$ect yettergigin, i d-yessenfalayen iêulfan n win i tent-yu$en $er daxel, yenna : - Tenniv-d ?... tenniv-d ? D acu i d-tettiniv ? Tessusem, yessaged-itt wudem-is ikersen. Iger $er-s asurif, yules-as: - Ales-d kan ayen d-tenniv.

                                                            2 Môes : seg ôsu ne$ ôessi, se fixer.

Page 55: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 54 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

- Ad d-ini$ ayen ssne$, ayen yellan ! ayen akk ssnen medden. Yerfed ifassen-is, ineggez fell-as am u$ersiw $ef tneqqit-is, yeb$a ad tt-yenfev ad tt-yegdem. Maca teohed, xas meqqret deg leâmer, meâna tedda d yiman-is, mazal-itt xfifet tecîer. Tenser-as, terwel tezzi i îîabla, din-din yuli-tt-id wurrif, tu$al-as $er ucemmet d ufvaê: - Imi teb$iv akka, muqqel-it, muqqel-it ay aâluv, ma mačči d udem n Muê ; wali tinzert-is d wallen-is, am wallen-ik tigi ? i tenzert n Muê ? i ucebbub-is, am wagi i yesεa Yuba ? Medden heddren deffir n uârur-ik, ala k-qqare$ medden akk âelmen, ala kečç ! Tamdint akk ttawin-k d imi ! Muqqel-it mliê… Tekker teldi taggurt, tezzeêwev $er berra teooa-ten. Yuba, yexleâ kan yeqqim akken $ef us$im deffir n îîabla, ur iêerrek ara, yettmuqqul tavebsit-is. Azal n tsaâet i yezrin, a-tt-an Ouhra tu$al-d s ttawil akken ad téer. Segmi yeçça Yuba qelbelluz d baqlawa, yerna ad$es d yifires, yesgermec zzlabiyya d griwec, tura yesgav s tej$elt deg uquîi n tamment. Ababat tu$ yeffe$. Ouhra, teddem aqcic gar yi$allen-is tessuden-it, tewwi-t, tleêêu cemma-cemma $ef yixfawen n tfednin almi d taxxamt, sakkin tesgen-it. Teqqel $er tzeqqa n wuççi, tebrez îîabla, tejmeâ ijeqduren, teqqim tettêebbir. Yensa lêess deg uxxam, yexla, yiwen a Rebbi ur yelli ! Tbedd $er teggurt n texxamt n Umeéyan, tefka tameééu$t ur as-tesli ara. Tmuqel deg ttiîuct n tsarut. Twala-t yettaru, yettban deg l$erv-is i yella. D$a tu$al $er tenwalt, teqqim akken ad theggi iman-is ma yella kra n tegnit ara ibeddlen, maca ul-is ur yerkid ara, tcukk kra ad yili. Teîîes $ef us$im, ur d-tendekwal ara almi yuli wass. Tekker $er leqdic akken tu$ tanumi, yal tasebêit; ad tennev, ad tezwi a$ebbar, ad tseyyeq, lewhi n tmanya ad theggi lqahwa i Umeéyan.

Page 56: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 55 -

Maca, ur teâriv ara ad as-tt-tawi imi tuggad, ur teéri ara amek ara tt-id-iqabel; tâuss ad as-d-yessiwel. Ulac. Tâuss ad as-d-yessiwel. Ulac. Tasaâet tewwev d ltesâa mazal, d lâacra kif-kif. Tettêeyyer Ouhra, teâweq amek ara texdem, thegga ssniwa n lfavur, tbedd deg liqliq, truê s wul yedderdiken yekkaten. Tbedd sdat n teggurt, tesmeêses. Ulac kra yembawlen. Tesseqwreb; ur d-yerri ara. D$a, tes$er tasa-s, teldi taggurt tekcem, imir, terfed ti$wist yessexlaâen yessergagayen, tebra i ssniwa gar yifassen-is. Umeéyan yugel deg umgerv $er ukacbar n ssqef, yejgugel-d $er tlemmast n t$er$ert. D tugna yesserhaben; ur tezmirev ara ad t-txezrev seg yiles-is i$eééa i d-yeff$en annect n yiêder. Asebbav ayeffus di lqaâa. Azelmav icudd deg uvar. Taqwermet yennegdamen tegrareb almi d ameîreê. Ouhra, yeqqedlalfen, terwel tettsu$u. Inaragen ttazzalen-d. Amejjay yufa d akken an$iman yevra mi izeggen yiv. Ma d tabrat i ufan $ef tgida, tettwazen i Muê, tettwaru deg-s tenfalit : - Ad ken-ooe$, ad awen-ooe$ Yuba d lamana.

Page 57: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

- 56 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Zizi Belɛid

Malek HOUD

izi Belɛid d amrabeḍ. Abernus amellal, aqendur amellal, agennur amellal d iselsa-s n yal ass. Mmalen-d i win t-iwalan d akken mačči d win terza

lxedma. Deg wakken ɣezzif yerna rqiqet tiddi-s, ssawalen akk medden “Acacfal yeṭallayen”. Awal “Acacfal” twalam ɣef wacu i t-iɛebba kra tekka u kra ara tekk tudert-is, yerza talɣa n tfekka-s, ma d awal wis sin n temɛayert-is, da bɣiɣ ad d-iniɣ “yeṭallayen” d ayen iɣef ara d-nawi awal. Tuyat n Zizi Belɛid ttbanent-d knant cwiṭ, mačči d amahil i tent-yerran akka, ahat d kra n lɛib i d-yegla mi d-ilul. Ur mellul ur berrik wudem-is, d aras. Allen-is tiwiɣanin d timecṭuḥin, ḥercent am tid n uzrem yeffuden. Agman n tfekka-s i yessexdam ugar n wiyiḍ d iẓri-s. Tebrek n ucekkuḥ-is tugar temlel, d alemmas n yirgazen. Ifassen-is d imeqqraren, ayeffus-is yesseɣzef-it s tɛekkaz n usɣar n uẓebbuj i yesɛukkuz. Awal ɣur-s yegget, iteddu am wasif, rnu-as yir tikli-ines, yis-sen i izerri akud n wass akka yal ass. Yir tikli-s terza aḥric wis sin n yisem-is, win i s-fkan wat taddart. Amur amezwaru n temɛayert-is “Acacfal” d yiwen n wallal i nesseqdac deg tukksa n tkermusin mi ara wwent, d aɣezzfan u d areqqaq. “Acacfal yeṭallayen” d isem i d-yezgan akken iwata i Zizi belɛid acku taṭṭucin-is, ur yezmir ara ad tent-iṣubb mi ara d-ɛeddint

Z

Page 58: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 57 -

tullas i d-yettuɣalen seg tala, teddunt s ixxamen-nsent refdent-d isugam. Deg tudrin n Leqbayel yegdel maḍi wayen i ixeddem. Tameṭṭut ma tɛedda-d deg ubrid-ik, ig Rebbi tsellem-d fell-ak, allen-ik d wallen-is ilaq ad ntunt deg tmurt, yiwen ur tent-id-ireffed. “Acacfal yeṭallayen” ur yezmir ara ad tent-iwwet ɣer lqaɛa, mačči deg ufus-is, ur yuksan ara. Yettḥulfu amzun d yiwen wafud udrig i t-yettseggiren ad iṭill tameṭṭut. Yerna ittak lḥeqq i yiman-is, s waya i d-ittaf tawwurt amek ara yesɛeddi iman-is, yessemẓay tucḍa yecceḍ, ur yettlummu ara iman-is. Yeqqar deg wul-is akken yuɣ tanumi: “I wacu i ɣ-d-yefka Rebbi allen ?” Tiririt ɣef usteqsi-s thegga : “Akken ad nṭill, ad nwali yis-sent. Dɣa ma zgant-d deg wayen ifazen am tlawin, ad kksent lxiq u ad afent iman-nsent. Tikwal awal-is d anemgal n wayen akk i d-yeqqar akka. Mačči d yiwen iberri i d-yettawi i mmi-s Muḥend. Nnan-t-id wat zik : “Ala ṭṭikkuk i d-icebbun deg baba-s. Muḥend ur yelli d ṭṭikkuk, yemgarad netta d baba-s akken yemgarad yiḍ d wass. Wissen ayɣer akka ? At taddart merra ttqadaren-t aṭas. D tikli-s yelhan iwimi ur d-issukkes yiwen i t-yerran d amḥaddi ɣef baba-s uzlig yeffɣen abrid n tmetti taqbaylit. Zizi Belɛid, zik i yercel am tizziwin-is n taddart. Deg tmurt n Leqbayel, aqcic ma bdan-t-id kan kra n wanẓaden n claɣem d tamart, yeɛni yessaweḍ xemseṭṭac neɣ seṭṭac n yiseggasen deg tudert-is yezmer ad yekcem agraw n taddart akken ad yekki deg llufeq-is. Dɣa imawlan-is yewweḍ-d lawan akken ad s-gen axxam. Zizi Belɛid akka i d-yewwi asurif n tudert-is. Tameṭṭut-is Ǧuhra, yugar-itt cwiṭ deg laɛmer, mazal tahuski-s n temẓi tezdeɣ ariḍa tafekka-s yezdin am uɣanim, d wudem-is yettiqqin seg sser. Allen-is tizegzawin am yigenni yesfan deg unebdu, slalayent-d tismin n kra tlawin ur nezmir ara ad nnamrent axeẓẓur n Ǧuhra. Ttawint dima tama wadda s usrusu n wallen-nsent. Muḥend yewwi-d allen d sser n yemma-s mi d-yusa ɣer ddunit. Terna-as ttrebga tuḍrift, tin ur nefki anzi ɣer tin n baba-s i

Page 59: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 58 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

ttawin medden d awal deg taddart. Abrid n tala, win i ttaɣent lxalat n taddart mi ara d-agment neɣ ad d-ssirdent iceṭṭiḍen-nsent yekra-t “Ucacfal yeṭallayen”. Wissen acḥal d abrid i t-ittaɣ deg wass. Wissen diɣen acḥal yuɣ n tyitiwin s usɣar n uẓebbuj sɣur yirgazen n taddart ittasmen. Aqerruy-is yerwa ifeddixen ɣas ma timrubeḍt tettḥuddu-t cwiṭ wamag, akken yeqqar wanzi : “Amrabeḍ ma tewwteḍ-t ḥawel-as acku ddnub tebniḍ fell-as”, aṭas aya i iɛedda ɣer wanda ur d-nettuɣal. Ma yessefqed ɣer tferkiwn-is ad yekk syin, ma yuɣal-d tameddit s axxam-is ad d-yekk syin. Ilaq ad iwali tiqendyar n ujeǧǧig azeggaɣ neɣ awraɣ akked tid yellan daxel-nsent ma ulac ur yettili bxir. D tidet yuḍen, yuḍen aṭan n tmuɣli. Isem “Acacfal yeṭallayen” yezga-as-d swaswa. Deg tallit-nni deg tudrin ulac imsujiyen n tnefsit. Tikwal mi ara yesmuzgut i wul-nni i t-ittwellihen ɣer ubrid yelhan yettuɣal-d d amdan amagnu. Dɣa ineqq iman-is s tuzzmiwin, aṭas i ihedder i wul-is akken ad ibeddel tikli, tin i yettawi akka ur telhi. Maca ur ittaɣ ara i wul-nni i t-inehhun, win i s-yettmalen abrid yessufuɣen ɣer liser, ɣer tafat. Awal, yettaɣ-it s uwehhi n timi i wul-nni i t-yesfalen ɣef zrubat, win i t-yessufuɣen seg ubrid umɛin ɣer win yessan akk d isennan n yidmim. Tal tikkelt ara yeg ayen ur nlaq, yettaf-d timental yettarran acernan yexdem fessus, akka i d netta, laɛmer yettu tidak-ines. Ula d aqesser-is deg tejmaɛt mi ara d-yeqqim d yimeddukal-is yef yideknan, itezzi ala ɣef wayen yesserwat. Wigi yettɣimi yid-s ttwanasen-t ssurufen-as tucḍiwin-is acku ahat akken qqaren : “Mel-iyi d wanwa i tettedduḍ ad k-d-iniɣ anwa-k”. Am Mḥend am tasaɛdit. Kif-kif-iten, yiwen uɛekkaz i ten-iwwten. Ayen d-qqaren i xeddmen, yiwen kan yeffeɣ yismi-s yuɣal myussan am Zizi Belɛid wayeḍ yedreg. Mi ara heddren awal yettawi-d gma-s, yenṭeq “Ucacfal” yenna-asen : “Yiwet tikkelt, llan sin yimɣaren, ddan ddaqqes deg laɛmer, qqimen deg Tzerrajt, tamdint iqerben taddart Ufella, sdat n yiwet tewwurt n tḥanut n ssebbaḍ ttmeslayen gar-asen. Rnan kan ciṭ n wakud, ha-tent-id snat teqcicin bḥal tisekkrin, ččurent akken

Page 60: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 59 -

iwata iselsa-nsent, tahuski i sent-yessureg Rebbi melba cceḥa, tfaz.Crurdent-d ɣer tḥanut-nni anda i qqimen sin n yimɣaren-nni, ttsawament tissebbaḍin n uglim. Ttbanent-d meẓẓiyit, ahat urɛad qfilent ɛecrin n yiseggasen deg tudert-nsent. Imɣaren-nni yestufan ttmuqulen ɣer tfelwit-a s yiwet n tmuɣli taseqqaḍt. Yenṭeq yiwen deg-sen, win i wimi qqaren Dda Muḥ yenna : “Waɛli! Mmm…! - D acu akka i k-iceɣben a Muḥ ? I s-yerra Waɛli. - Mmm… Neqqim Almi i d-yeqwa usekkur, Ṣṣyada tuɣal s ufus, Yekker yemmut-aɣ uṭarus” Nekkni neggra-d d azeqqur. Waɛli yeṭṭerḍeq deg teḍsa almi i t-id-tuli yiwet n tgeḥguḥt qrib i s-tessufeɣ tarwiḥt. Dda Muḥ s tama yeqqar : “Ḥafiḍ ! Ḥafiḍ a Waɛli!”, s tama-nniḍen allen-is qqiment lesqent ɣer teḥdayin-nni yettaɣen tissebbaḍin. Tidyanin iga neɣ yexdem Zizi Belɛid mačči d yiwet. Ulac yiwen deg taddart ur t-nessin, meqqer neɣ meẓẓi, d argaz neɣ d tameṭṭut. Akken tettidir tmurt n Leqbayel, timeɣriwin deg unebdu ggtent deg tudrin. Yiwen ma iga tameɣra, taddart merra d tinebgiwt-is. Deg wass ad tt-issečč, deg yiḍ ad s-terr lxir s uskar n wurar. Ladɣa tilawin ttwawtent ɣef wurar, kra itekk yiḍ nutenti d ccḍeḥ d ccna s tyita n yifassen d theddurin ur nettfakka. Msakit yečča-tent lxiq deg yixxamen-nsent, ur teffɣent ara am yirgazen ala ɣer tala. Tameɣra ihi d tagnit akken ad d-mlilent ad d-kksent ɣef wul yeččuren. Mi ara izeggen yiḍ neɣ iɛedda cwiṭ, irgazen i d-yettwanecden ɣer tmeɣra, ttadden sdat tewwurt n bab n tmeɣra, ttceyyiɛen alebɛaḍ ad d-issiwel i twacult-nsen akken ad nnejmaɛen s axxam. Tikkelt-a d Zizi Belɛid neɣ “Acacfal yeṭallayen” i yuznen yiwen uqcic ɣer twacult-is ad d-teffeɣ. Sdat tewwurt yeqqim ddaqqes ibewweṣ din, tameṭṭut-is ɛni mazal terwi urar, ur d-tecɣil ara akk s tuffɣa. Skudmal izerri wakud skudmal irekkem seg zɛaf, yettgalla ur iɛawed ad yenzeh tameɣra. Ihedder iman-is am uderwic ur yuki yenna : “Lufan i iyi-tettunefk tegnit ad greɣ merra tilawin n taddart-nneɣ daxel n yiwen uɣerrabu, ad tent-ssiwḍeɣ ɣer tlemmast

Page 61: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 60 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

n yilel ad tent-smireɣ din ad tent-ččen yiselman yelluẓen”. Kra n wayen akk i d-yenna ur yensir i umeẓẓuɣ n Nna Ṭawes, yiwet n temɣart i yettaken lebɣi i yiles-is. Mussnawet deg taddart, ttagaden-tt i d-teqqar acku lehdur-is ttḍurrun, ttaǧǧan-d ccwami, ḍlan-d s tidet. Tenṭeq ɣer “Ucacfal yeṭallayen” tewwet-it-id s wawal tenna-as: “Anehhar n lbabur iɣef ad tessiwḍeḍ tulles-nneɣ ɣer tlemmast n lebḥer, ahat d kečč ?” Zizi Belɛid, awal ur t-id-yerni, yebra i wallen-is ɣer tmurt ɣas ma yennum d asali i tent-issalay. Deg yimiren yuẓam awal am ugugam. Tawacult n Zizi Belɛid meqqert deg taddart ɣef waya i ttḥezziben yiɛeggalen-is ur s-ttaken ara tamcumt-is. At zik qqaren-d: “Wwet aydi teṭilleḍ ɣer yimawlan-is”. Acacfal ɣur-s yiwen n mmi-s ɛemmi-s yunag ɣer tmurt n Fransa ad yexdem ɣef uɣrum n mmi-s d win tmeṭṭut-is. Malḥa, akka i d isem-is teqqim-d ddaw laɛnaya n twacult tameqqrant. Zzin i s-yefka Rebbi ttawint-t sat taddart d lmetel. Tin yekkren kan ad s-tini : “Wellah ar teqmumseḍ am Malḥa n At Uciban”. Tesddukel ccbaḥa d ḍrafa, tettqadar medden, medden ttqadaren-tt. Argaz-is Ɛacur yettidiren d iminig deg Fransa yettḥar ad ifakk useggas n lxedma akken ad d-yas ɣer tmurt ad isɛeddi ayyur n yimuras d tmeṭṭut-is i yeccedha aṭas almi i tt-yettargu yal iḍ. Iḥar diɣen ad yeṭṭef mmi-s Yidir, i iḥemmel nezzeh, sufell irebbi-s. Yeǧǧa-t yesmed krad n yiseggasen deg tudert-is. Ad t-id-yaf yerna aseggas-nniḍen. Yidir yettaken anzi ɣer yemma-s ulac win ur t-neḥmmil ara deg uxxam. Ur yettrus ara akk ɣef tmurt, win i t-issersen wayeḍ ad t-yerfed. Ɣur-s kra n taṭṭucin tizerqaqin jebbdent am ddkir kra n win i t-iwalan. Anect-a ur yeffir ara ɣef taṭṭucin n uzrem n Zizi Belɛid. Yennum yettɣimi sdat tewwurt-is ɣef udekkan mi ara d-iwwet ubeḥri n tmeddit deg tsemhuyt n unebdu. U yerna d tagnit ad ifek lwi i wallen-is ad sṭucment. Syin akk i d-ttɛeddayen wat taddart, d abrid alemmas. Malḥa ma yefka-tt-id lḥal ad tsellem ɣef Zizi-s Belɛid, akka i qqaren yimrabḍen.Netta ad s-yerr sslam ad s-yini : “Awi-d tura Yidir-nneɣ ad t-ṭṭfeɣ cwiṭ deg yirebbi-w”. Ad s-telḥeq

Page 62: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 61 -

mmi-s, ad traju din tbedd simira ad s-t-id yerr ad tkemmel abrid-is. Zizi Belɛid ad yetturar s uqcic, ad s-yeskuṭṭef tiḥnakin-is tizeggaɣin ad yeqqar : “Llah ibarek! Llah ibarek! Aqcic-a d lmalayek, ama deg ṣṣifa ama deg sshala, ɣur-s kra n wallen ssehbalent, laɛmer walaɣ tizegzewt n tiṭ am ta”. Netta kra din ad ifek yiwet n tmuɣli i Yidir, snat neɣ tlata i yemma-s. Deg tazwara Malḥa ur tfaq ara d acu i s-d-ittheggi zizi-s, ur tufiḍ d acu i d-iɛeddan deg uqerruy-is. Akka tal tikkelt mi ara tt-id-ifek ubrid tettaf-d Zizi Belɛid amzun yettraju-ten nettat d mmi-s. Ibeddu ikeččem-itt ccek ɣas ma tugi ad tamen s wayen tettcukku imi teqqar deg wul-is : “D ayen ur iqebbel laɛqel, nekk mačči d taberranit, nekk n twacult-is, mačči d netta ara d-yezwiren ɣer tukksa n sser”. Yiwen wass am leɛwayed, tufa-t-id yeqqim ɣef tdekkant, tefka-as mmi-s ad t-yeṭṭef deg yirebbi-s. Mi tekna ad s-t-telḥeq, Zizi Belɛid ur iḥezzeb, s ufus-is ayeffus yeṭṭef-d aqcic ma d afus-is azelmaḍ iweddeɛ-it ad yeslef i tfelluct tamellalt n Malḥa. Tuɣal d tazeggaɣt am tmiṭuct seg zɛaf, teḥwes-d afus-is din din, maca teqqim temlek iman-is. Winna am wakken kra ur yeḍri yettkemmil yetturar d uqcic yeqqar : “Aqcic-agi amacki-t, tizerqeqt n wallen-is iman-is…” Malḥa mi i tt-iɛedda ukuffir-nni i d-yeɣlin fell-as mi i tt-id-imusa win ur nettsetḥi, win ur neslif i wudem-is, tenṭeq ɣur-s tenna-as s leɛqel : “Ɛni iɛǧeb-ak uqcic-agi inu a Zizi ? - Ih! Iɛǧeb-iyi aṭas. I s-yerra Zizi belɛid. - Waqila d taṭṭucin-is tizegzawin i k-ijegḥen. - Wellah amzun tettkacafeḍ, allen-is neqqent. Tqerreb cwiṭ ɣer umeẓẓuɣ-is amzun ad s-tmel yiwet n lbaḍna. - Ihi imi i k-yeɛǧeb mmi, ladɣa timemmucin-is tizegzawin, ayɣer ur d-tettawiḍ ara tameṭṭut-ik i Ɛacur-iw ad k-d-tesɛu yiwen uqcic am yidir-iw ?” Tekkes-as-d aqcic yeddem, netta yezzeḥweḍ s axxam-is melba ma iruja tineggura acku lehdur i s-d-tdegger Malḥa ur yebni ara fell-asen, smerǧeǧǧin-t, amzun yečča tiyita s ufḍis. Yeqqim ayyur ur t-id-yefki umnar n tewwurt ɣer berra.

Page 63: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 62 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Tadyant-is taneggarut teqqim-d deg umezruy. Urǧin d-teḍri yiwet am ta deg tmurt n Leqbayel. Muḥend, mmi-s awḥid n Zizi Belɛid yewweḍ-d ɣer tissulya, yemmed tura, izmer-as i uxxam. Yemma-s telsa tissebbaḍin n lexḍubegga, tekker ad d-tnadi tin ara iwansen mmi-s deg tudert-is. Wellhen-as-d yiwet teqcict, cekkren-as-tt-id akk wid i tt-yessnen. Tezdeɣ d lemmal-is deg taddart Wadda ur nggug ara aṭas ɣef taddart Ufella, taddart n Zizi Belɛid. Taqcit amzun d lxir-is, lqedd, ssifa, amzur almi d ammas, leḥdaqa, rnu teẓẓwer i leqdic, ama wid n uxxam ama wid n lexla. Sekkura akka i d isem-is, d tikkelt tamezwarut i d-rzan ɣur-s yinexḍaben. Imawlan-is ur ɛeṭlen ara s tririt n wawal i twacult n Zizi Belɛid, qeblen nnesba-nsen. Qqimen ddurt i wakken ad sen-d-rren awal. Awal-a d :“Ih”. Kra n wussan send ad d-qeblen nnesba ceyyɛen-d yiwet n tmeṭṭut d taɣallit ɣer taddart Ufella ad sen-d-tawi isalan yerzan tawacult n Zizi Belɛid d mmi-s Muḥend, ma ur t-yuɣ kra ama deg tezmert-is ama deg leɛqel-is. Ula d baba-s n Sekkura isewweq lexmis ɣer Tzerrajt, din isteqsa ɣef Muḥend d twacult-is. Ala ayen yelhan i s-d-nnan ɣef Muḥend, yerna d tidet d argaz lɛali, yiwen ur issefreɣ. Ula d ayen yerzan tikli n baba-s ffren fell-as acku ḥemmlen Muḥend seg wul, yuklal nnig n wanect-a i s-qqaren akk. Ur terni ara aṭas n wussan, tawacult n Zizi belɛid d wid i s-yefka lḥal, d irgazen neɣ d tilawin ruḥen d lejmaɛ ɣer taddart Wadda akken ad ččen taḥbult u ad d-iɣer lfatiḥa ccix n lǧamaɛ i wwin yid-sen. Sdat yinebgawen d wat uxxam, ccix n lǧamaɛ send ad d-iɣer lfatiḥa yenna i wid yellan din : “Aql-iken d inagan, ass-a, Muḥend n At Yiger, mmi-s n Zizi Belɛid n taddart Ufella yercel d Sekkura n At Waman, Yelli-s n Dda Ḥemmu n taddart Wadda. Mi ifukk awal-is ccix-nni, idulan ijdiden msudanen inyiren d yiqerray-nsen, ssufɣen lbarud akken lɛama n Rebbi ad tsell flan d flanta myezwaǧen. Wagi i d arra n tissulya n yimiren. Ččan-d taḥbult s tament, swan-d lqahwa, ɛeynen-d taqcict ara yuɣalen d tislit-nsen, d tameṭṭut n Muḥend. Tameddit n wass, tawacult n Zizi Belɛid d yinebgawen-is wwin-d abrid n tuɣalin ɣer taddart Ufella.

Page 64: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 63 -

Am leɛwayed, win yesɛan tislit mazal ur tt-id-yeqqin ara, urɛad d-teddi s axxam-is, ilaq yal mi ara d-zzint leɛwacar, ama d lɛid tamemẓẓyant ama d lɛid tameqqrant ttruḥun yimawlan n yisli s axxam n teslit-nsen ad tt-id-ɣafren. Lemɣafra i ttawin yid-sen d taqendurt n ccbuḥ, taɣruḍt n yizimer i zlan ass n lɛid tameqqrant d wayen-nniḍen am tẓidanin. Ifukk wayyur n rremṭan d lɛid tamecṭuḥt. D Zizi Belɛid i weddɛen ad iruḥ ɣer taddart Wadda ad d-iɣafer tislit-is. Yewwi yid-s kra n lqeḍyan deg uḍellaɛ d yiwet n tqendurt i d-yennulfan ussan-nni kan. Mi yewweḍ s axxam n yiḍulan mmugren-t-id akken i ilaq, yečča imekli yeswa lqahwa i s-d-tessers teslit-is Sekkura. Segmi i s-d-tqeddec d netta itett-itt s wallen-is seg tqacuct n uqerruy ɣer temceḍt n yiḍarren amzun ass-a i d-yusa ad tt-yexḍeb. Yiwen wul yeqqar-as : “Ay amɣar slef i wudem-ik d tameṭṭut n mmi-k”. Ul wis sin yesɛuẓẓeg, inecced bab-is ad iseddrem iɣerban n yiseɣ d lḥerma i tebna tmetti taqbaylit seg zik n zik. Zizi n twaɣit bu wudem azuran, yeqqim almi ffɣen yimawlan n teqcict, ikker iẓaẓ ɣur-s, yeṭṭef-itt-id deg yiffasen-is, nettat amzun yewwet-itt bukerraɛ, tbedd din teẓẓa am lmernuna n unnar, ikmes-as taziba n ddheb. Tameɣbunt meskint teɛweq d acu ara texdem, tekker teṭṭef-itt-id. Send ad d-tebren yemma-s n teqcict ɣer uxxam n lwacul anda i ten-teǧǧa, ijbed-d iman-is am umakur ɣef Sekkura. Irfed-d aḍellaɛ-is, ibeqqa-asen sslam yeffeɣ. Yeǧǧa taqcict meskint tekcem-itt tergagit, imiren kan terkeb-itt tawla laɛmer tessin, maca kra yeḍran yid-s ur t-id-tessebgen ɣef wudem-is. Tugad mačči d kra, teffer ɣef yimawlan-is ayen tedder ass n lɛid tamecṭuḥt. Ma d netta amzun kra ur yeḍri, iteddu yettseffir, yettɣenni am yilemẓi yezhan. Imɣaren n tura ttimɣuren ttḍellilen. Ass-agi kan i d lɛid tameẓẓyant, mazal ur ifukk ara wass, netta yettxemmim ɣer lɛid tameqqrant akken ad yuɣal ad d-iɣafer Sekkura. Ihar… Sin wayyuren ur ɛeddan almi rran taqerruyt n Zizi Belɛid d tamellalt am udfel. Timerjiwt n wass n lɛid tameqqrant tceyyeb yir amɣar. Muḥend d yemma-s Malḥa, imeɣban n Rebbi, weklen uccen ɣef yiɣiden. I Zizi iwimi fkan diɣen lemɣafrat n lɛid tameqqrant ad

Page 65: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 64 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

tt-yawi i teslit-nsen Sekkura. Deg uḍellaɛ gren-as snat tqendyar, tayuga n tṣṣebbaḍin d teɣruḍt n yizimer yemmden. Netta yerna-as, sɣur-s tayuga n tmengucin n wureɣ i yefka i Sekkura sdat n yimawlan-is. Ireggem-as d netta i s-tent-id-yuɣen akken ad s-d-rnunt deg ccbaḥa assen ara d-teddu d tislit s axxam-is. Itekka nezzeh ɣef wawalen “axxam-is” akken ad s-d-slen yiḍulan-is. Iḍulan-is ur gzin tren. Nnan kan deg wulawen-nsen ahat at taddart ufella gan akk am Zizi-tsen Belɛid. Wwḍen-d Ṣṣmayem, ihubb-d ubeḥri n tmeɣriwin. Tin yekfan tayeḍ ad tebdu, yal ass tettili-d yiwet n tmeɣra deg taddart Ufella, seksu d uksum ugaren. Ass-a d ass n lḥedd, d ass ara d-srekben yiqeffafen tislit Sekkura i yisli Muḥend. Muḥend yexdem akken akk xeddmen yislan. Yelsa iselsa imaynuten, iwenneɛ aseṭṭel n ucebbub-is, yerra aman n rriḥa, yeqqim d yimeddukal-is wunsen-t. Zizi Belɛid gren-as tamawt wat taddart ula d netta icebbeḥ-d am yisli, ula d claɣem-is yerra-ten-id d iberkanen am rric n tgerfa s ssbeɣa. Ttqessiren fell-as yimeɛraḍen-is s uɛekki : “Wellah ad s-tiniḍ d kečč i d isli. - Ur teḥnitem ara mi tegullem, akka i yella lḥal. I sen-yerra baba-s n yisli. Nutni tekcem-iten teḍsa, ur fkin ara akk azal i yimeslayen i sen-d-yenna. Taddart merra tettwaɛreḍ ad tečč seksu d uksum. Irgazen ssufuɣen lbarud, tilawin kkatent urar, sliliwent s ṭṭelq n yigrejyam-nsent. Iḍ iɛedda akin i uzgen. Muḥend i d-suɛfen kra n yimeddukal-is ɣer sdat tewwurt n texxamt-is anda i t-traju teslit Sekkura i d-icebbḥen am wayyur, ad isɛeddi yid-s iḍ amenzu n tissulya-nsen, yufa baba-s yezwar-it ɣer umnar n texxamt n teslit. Deg tazwara nwan akk teɛreq-as i Zizi Belɛid tewwurt n texxamt-is. Maca ččan akk tamsalt mi d-yenṭeq yenna-asen : “Sekkura d tameṭṭut-iw ! I nekk iwimi tt-id-uɣeɣ mačči i Muḥend !” Urar yeḥbes din, dɣa teɣli-d yiwet n tsusmi izi ma iɛedda-d syin ad s-tesleḍ yekkat deg wafriwen-is. Imeɛrad qqimen ddehcen, awal ur ten-id-yuli. D acu-t akka tura ssuq-agi ? Muḥend mi i d-

Page 66: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 65 -

yuɣal ɣer leɛqel-is, iwala baba-s akken i ilaq ad t-ittwali yal ass, d yir lɛebd, immeɣ ɣef tmegḥelt n yiwen umeɛraḍ, yekkes-as-tt-id s waḥwaṣ, yerra tixnefyac-is metwal Zizi-s, yejbed deg znad mebla ma ixemmem ɣef kra, ffɣen sin lewjuhat wa deffir wayeḍ, lamana tewweḍ ɣer bab-is. “Acacfal yeṭallayen” yeɣli tinnegnit am uzeqqur ɣef tmurt yemmut deg lmeṭeq.

Page 67: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

- 66 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Tiqqad n wul

Youcef ACHOURI

usem, susem, tura yekker-d wefrux yesselqaḍen Bab-as. Yaxxi ddunit ideg d-neggra, mazal ayefki teṭṭḍeḍ ɣur Yemma-m di tqemmuct-inem. Tura terriḍ iman-

im tessneḍ xir n Bab-am. D nekk i iḥekmen deg wexxam-agi. D awal-iw ara iɛeddin, win ur nebɣi ara tawwurt n berra teldi ad yeg Rebbi ala aḍar-is. Ayya ffeɣ fell-i ur ken-ttwaliɣ ara gar wallen-iw. Taqcict tameɣbunt teffeɣ-d si tzeqqa ideg tella d baba-s, terwel ɣur Yemma-as teɣli-yas deg yirebbi tettru, yal tiṭ ad d-tebru i tala. Tettenheqqi ad as-d-tesleḍ seg wezniq. - Dayen a Yelli, dayen. Atan allen-im uɣalen-t d timerjatin, susem, aha tura susem. U yerna ahat Baba-m yesɛa lḥeqq, d kemm ur nesin ara leṣlaḥ-im, wamma Baba-m ḥala ayen yelhan ara m-ihun. Si Reẓqi d argaz n lɛali medden merra ttqadaren-t, d amarkanti ad iṣerref fell-am nebla cceḥa, u yerna Baba-m yefka awal, amek ara s-inin medden d lɛib ma yella yuɣal deg wawal-is. Ad kem-iḥeccem Rebbi d kemm ur nessin ara leṣlaḥ-im. Azekka ad tuɣaleḍ d tameṭṭut n umarkanti, u yerna teẓriḍ d acu i s-yenna i Baba-m yenna-yas : Ad as-sbeddeɣ taqeddact, ur txeddem ur treddem, yehwa-yam kan a yelli ad tuɣaleḍ ad as-tiniḍ ay ussan ideg lliɣ. Kemm mazal-ikem meẓẓiyeḍ ur tessineḍ ara leṣlaḥ-im. Nekk d Baba-m ḥaca ayen yelhan ara m-nextir. Waqila yessawal ɛeẓẓi deg uqqerru-inem ad am-teḍru am akka i yi-teḍra, aqlih ctaqeɣ ad lseɣ

S

Page 68: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 67 -

taqendurt tajdidt ad ffɣeɣ yis-s gar medden. Kkreɣ-d deg wexxam-nneɣ d taẓawalit, ddiɣ-d ɣur Baba-m ufiɣ-t-id d aẓawali. Neɣ ɛni yella kra n yiwen seg yilemẓiyen-agi i m-yeččuren tiṭ, kra yekka wass nutni ttmenṭaren, ttektilin iberdan si lqehwa s axxam, ctaqen ad sɛun frak di lǧib-nsen, lqedd ur ǧǧin ara, lmeɛna ur ten-tekki ara. D lwaldin-nsen i yettṣerrifen fell-asen. D acu n yimmal ara tesɛuḍ yid-s, wamma si Reẓqi kullci ad yagar fell-am, adrim ɣur-s am weclim. - Ziɣen yesɛa lḥeqq winna i s-yennan «yewwet-iyi urumi ccektaɣ i gma-s» ḥaca kemm i nwiɣ ad iyi-tfeḥmeḍ ziɣemma ula d kemm tefkiḍ afus, tɛelmeḍ s kullci. Amek iga wul-nwen, tefkam-iyi i uwessur yecban winna, atan la ḥemmun waman-is, neɣ yesderɣel-iken cci i yesɛa, degmi ur twalam ara cabent ula d nnaḍer-is, twalam kan cci i yesɛa, ur twalam ara acḥal yesɛa deg wesmud-is atan d tizya n Baba. Dayen tessaǧwem-iyi am sselɛa di ssuq, qquren wulawen-nwen teffeɣ seg-sen rreḥma, teffeɣ seg-sen leḥnana. Tessenzem-iyi s yisem n zzwaǧ, terram timedlin fell-i nekk mazal-iyi ddreɣ. Tekcem ɣer texxamt-is terra-d tawwurt ɣef yiman-is, terra-tt ḥala i lweɛd n yimeṭṭi, imi tameṭṭut di tmetti-nneɣ ḥaca imeṭṭi i teṭṭef d arfiq-is di tegnatin yecban tigi. Kra yekka wass ur teɛriḍ taḥerrit, teɣli ɣef umeṭreḥ ur d-tuki ara alarmi d azekka-nni. Si Reẓqi am akken i s-qqaren deg yinzi-nni «yewwet-it kan tebzeg tiṭ-is» amzun akken yugad ad nedmen, neɣ ad uɣalen deg wawal. Idrimen llan netta yestufa. Dɣa deg umalas-nni i iɛeggen tameɣra. Mi tqerreb s aḍebsi n lḥenni am tin yettqerriben s izem, tezweɣ n lḥenni ɣur-s amzun d ahenni. Mi s-sselsen taqendurt-nni n teslatin ɣur-s amzun d lekfen, tiɣratin-nni ɣur-s amzun d imejjiden. Asensi-nni tt-yewwin ɣer wexxam n wergaz-is ɣur-s amzun s aẓekka i tt-wwin ad rren fell-as timedlin. Si Reẓqi ay arezg-is, aseɛdi ig-as am netta, yewweḍ lebɣi n wul-is Si Reẓqi ur yelli ara d amecḥaḥ, yettṣerrif nebla cceḥa ɣef tmeṭṭut-is. Yuɣal kullci, ayen yakk yesɛa yessers-it-id ɣef tmeṭṭut-is, awi-d kan ad tt-iwali tefreḥ ɣur-s netta-t ur ibeddel deg-s wacemma. Tumen d

Page 69: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 68 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

akken arezg ur t-id-ttaɣen ara yidrimen, idrimen d ttawil yesnefsusiyen tudert n wemdan xas ulamma kullci yugar fell-as, xas ulamma ur tt-ixuṣṣ wacemma lameɛna ɣur-s nettat ur teksib acemma. Tezga tennuɣna, yezga fell-as lxiq, Si Reẓqi yeɛreḍ amek ara s-yekkes ɣef wul, ur yeṣṣaweḍ ara, xas ulamma ihegga-yas akk ttawilat akken ad tidir di rreẓq, ɣur Zehwa kullci yeɣli deg wul-is, tettidir kan tamara, tettidir nebla iswi, nebla iḥulfan imi iswi-ines d Mendas. Iḥulfan-ines tefka-ten i Mendas i tella tettraǧu ad tesbedd yid-s axxam-is imi d netta i d tayri-s tamezwarut. Mendas d Zehwa llan qqaren akken deg yiwet tesnawit, dinna i myussanen, Mendas yessaweḍ iḥella-d akayad-ines n lbak, ma d nettat tezgel-it, d ayenni i yeǧǧan Baba-s ad yagi ad as-tɛawed, meqqar yufa-yas-tt-id d ssebba akken ad tt-id-yerr s axxam ad yeɣleq fell-as, ad tt-yerr d tameḥbust seg wemnar ɣer daxel. Mendas yezdeɣ ɣur xwali-s, d nutni i t-id-irebban seg wasmi i d-tebra Yemma-s tewwi-t-id yid-s. Seg wakken meẓẓiyet yemma-s, taneggarut-agi tɛawed zzwaǧ, netta teǧǧa-t-id ɣur Jida-s i s-ibedden amzun d mmi-s. Zehwa xas ulamma qqaren akken, lameɛna mačči deg yiwet temdint i zedɣen. Mendas d Zehwa asmi llan qqaren akken, ur ttemsexḍun ara, zgan am yiḍudan ufus. Mi ara ten-twaliḍ ad taɣeḍ deg wallen-nsen ajajiḥ n tmess n tayri ireqqen deg wulawen-nsen. Umnen d akken ur yezmir ḥedd ad yekk gar-asen, ur yezmir ḥedd ad ten-yebḍu. Ssaramen axxam n ddunit ara ten-yesduklen alamma tefreq-iten lmut. Llan ssaramen i tmeɣra ad d-ɛerḍen akk imeddukal-nsen, ad asen-ferḥen, la ssaramen ad zrin tudert-nsen di rrezg, tayri d talwit. Taɛeǧǧaǧt i d-iṣuḍen thudd kra i ssarmen, kra din terra-t d axrib. Kra din yedda deg ucekkar yeqqersen. Am winna yebnan axxam s uyejdi rrif n teftis tewwet-d tanga thudd-it ɣer llsas. Qqaren lmut tettak rraḥa i wemdan, mi ara d-testeqsi ɣur-s. Nutni tin d-yesteqsan ɣur-sen d acelqef, d aḥwas i t-tḥewwes. Zehwa ur tesɛi ara lweqt ad tessiweḍ lexbar i Mendas acku deg yinen umalas i

Page 70: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 69 -

tettwaxḍeb, i tedda d tislit. Lexbar mi yewweḍ Mendas tuɣ ifut lḥal, Zehwa tedda d tislit, tewweḍ s axxam n wergaz-is. I sen-d-yeqqimen ḥaca ṣṣber. Si Reẓqi yewhem mi iḍall ɣer lexṣaṣ, ur as-yesxaṣ kra, mi iḍall ɣur-s nettat werǧin tt-yufi tefreḥ, tennecraḥ, imeṭṭawen zgan rsen-d ɣef wallen-is. Tezga tennuɣna. - D acu i kem-yuɣen a taɛzizt-inu, acuɣer akka yezga fell-am leḥzen ma yella kra i kem-ixuṣṣen ini-yi-d ? - Xaṭi ur tufiḍ ayen i yi-ixuṣṣen. - Nekk ttnadiɣ ad kem-sferḥeɣ, nekk ɣur-i d kemm i d aɣbalu n lferḥ-iw. Creḍ ayen tebɣiḍ ad d-yili dagi zdat-m. Zehwa dagi thedder deg wul-is : - Nekk asirem-iw ad iyi-ihenni Rebbi seg-k, nekk d aɣbalu n lferḥ-ik, ma d kečč d aɣbalu n lhemm-iw. War ma tfaq d yiman-is tebbaɛzaq-d s wawal-agi : - Ah lemmer mmuteɣ ay axir wala tudert am ta. - Ayen xir ncallah, ayen tessutureḍ lmut di Rebbi, d acu n ssebba tesmenyafeḍ lmut wala tudert yid-i ? Nekk ḥelleɣ-kem, acuɣer tettɛettibeḍ deg-i akka ? - Xaṭi mačči d kečč i d-qesdeɣ, d tidet ur iyi-tesxaṣṣeḍ deg wacemma. - Ihi d acu i d ssebba n leḥzen-agi d-yeɣlin fell-am aql-ikem tuɣaleḍ am lexyal-nni n tebḥirt. Zehwa teḥṣel teɣli-d s wawal ur nlaq ara zdat wergaz-is, teɛweq amek ara texdem. Tesmenyaf lmut wala tudert yid-s, ahat d lawan ad d-tebbeɛzaq tidet yeffren deg wul-is, ad as-tini ur k-ḥemmleɣ ara ddreɣ yid-k tamara, mačči d kečč i yi-ilaqen, mačči d kečč i d tamtilt-iw. Anda tella tebɣest ara d-yessalin awalen yecban wigi ? - D axiqi i xaqeɣ ɣef yimawlan-iw mazal ur wulfeɣ ara beṭṭu yid-sen - Ma yella d imawlan-im ad ceyyɛeɣ ɣur-sen ad d-asen ! Xas ma ussan ttɛeddin, nettat simmal yettzid fell-as leḥzen, yuɣal-as am tgella. Si Reẓqi d win ur nḥemmel ara ad t-id-asen yinebgawen. Ula d netta ur iḥemmel ara ad iruḥ s ixxamen n medden, ladɣa mi akka yezweǧ yesɛa tameṭṭut meẓẓiyet u yerna tzad di ṣṣifa. Teṣber

Page 71: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 70 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

ayen umi ur yeṣbir yiwen, teɣleb adrar n ṣṣber. Abbuh a medden, ma drus i s-yeḍran, tenṭel d tamuddirt. Axxam yuɣal-as d izem, argaz-is yuɣal-as d waɣzen. Teṣber ɣef wayen ɛzizen i s-iruḥen d tayri-ines tamezwarut i iruḥen am waman n wedfel. Amek ara tettu Mendas d amezwaru i yerẓan tiwwura n wul-is yekcem nebla asṭebṭeb. Nebla ccwer. Acuɣer a lmektub tesbeɛdeḍ fell-aɣ lebɣi, tḥettmeḍ fell-aɣ ayen ur nebɣi. Akka ṣṣbeḥ meddi tettlummu deg zzher-is icennfen, lexyal n Mendas werǧin i tt-ifureq. Si Reẓqi tura yuɣ-iten yeɣli di tezmert-is, simmal yettzid fell-as waṭṭan. Zehwa tuɣal-as d tamdawit tezga ɣer yidis-is tettɛawaz fell-as uḍan ussan. Werǧin tsemmeḥ deg-s xas akka yuɣal d takemmict deg wussu. Yiwen wass seg wakken Si Reẓqi tewwi-t tnafa yeṭṭes, dɣa nettat teffeɣ-d ɣer tebḥirt ad tessumer cwiṭ n tafukt, teqqim tsenned ɣer useklu truḥ am tin ara tawi tnafa, dɣa tesla i wesṭebṭeb ɣer tewwurt n wemraḥ : - Anwa ara d-yasen di lawan yecban wagi ? Truḥ ad tẓer anwa, teldi-d tawwurt nebla ma testeqsa anwa, nebla ma testeqsa d acu i tebɣiḍ, tawwurt teldi, mqabalen udem s udem : - Mendas ? - Zehwa ? - D acu i kem-id-yewwin ɣer da, d acu i txeddmeḍ da ? - I kečč d acu i k-id-yewwin ɣer da ? - Usiɣ-d ad ẓreɣ Baba ! - Si Reẓqi d Baba-k ? - Ih d Baba. Zehwa tembaddal fell-as tegnit, tbeddel ula di ṣṣifa. - I kemm d acu i txeddmeḍ dagi mazal ur iyi-d-terriḍ ɣef usteqsi-inu ? Ur as-d-terri ara, mi teɛreḍ ad d-temmeslay ad tt-teṭṭef tiɛuqqent, tesqewqiw, teṭṭef-itt tirgigit, imeṭṭawen sbezgen-d allen-is. - Ur d-qqar ara d Si Reẓqi i d-tqesdeḍ di tebrat-nni, ur d-qqar ara d Si Reẓqi i d argaz-im !

Page 72: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 71 -

Thuzz aqqeru-ines am tin ara d-yinin ih tufiḍ-tt-id, acku ur tezmir ara ad d-tessali awal. Dayen teddez tebrez, ula d abruy-nni amecṭuḥ n usirem, ula d winna tura ikemmel yeqqel yebri. Acku di tebratin yellan gar-asen tenna-yas : - Nekk ur ttɣimiɣ ara yid-s, deg wagguren imezwura ad ḥettmeɣ fell-as ad iyi-yebru. Ad nezweǧ di sin ad nkemmel i webrid d-nenjer seg wasmi nella di tesnawit. Mendas yeqbel awi-d kan ad mlilen. Dduklen akken yekcem ad d-iẓer Baba-s. Segmi Si Reẓqi yennṭer yettwaḥettem fell-as ad yeqqim dinna ɣur-s akken ma yella izad fell-as waṭṭan ad t-yawi ɣer sbiṭar. Gar Mendas d Zehwa dayen tefra teɣli-d seg yigenni teẓẓel aḍar-is. Dagi umnen d akken sin iserdan yemseqbalen d awezɣi ad mlilen. Msebɛaden am yigenni ɣef tmurt. Fiḥel asṭuqqet n wawal uɣalen am sin yiɛdawen, wa ur ineṭṭeq ɣer wa, wa iɛuss wa ulamma deg wulawen d ayen nniḍen. Si Reẓqi izad fell-as lḥal deg yiḍ-nni. Yekker Mendas yewwi-t ɣer sbiṭar, Zehwa teqqim deg wexxam weḥd-s. Mi d-teggra weḥd-s tesɛa lweqt ad txemmem, lameɛna ɣef wacu ara txemmem, amek ara texdem ? Ad teqbel lmektub, neɣ ad d-tekk nnig-s ? Tuggad ansi d-yettuɣal zik si sbiṭar. Temmeɣ ɣer ucekkar-nni n ddwa n Si Reẓqi, ayen akk yesɛa n ddwa temmeɣ tečča-t. Yuɣal-d Mendas s axxam Baba-s yeǧǧa-t-in dinna di sbiṭar. Yesṭebṭeb ulac win i s-d-yeldin tawwurt. Yemmekta-d d akken Zehwa tefka-yas tasarut akken ma yella iɛeṭṭel ad d-yeldi weḥd-s tawwurt. Yeldi tawwurt, yekcem iruḥ ɣer texxamt-nni anda akken yella Baba-s yakan. D acu iɣef ara ḍillent wallen ? Yufa-tt-in teẓẓel di lqaɛa am uceṭṭiḍ, yessaked ɣer tama-s yufa tibwaḍin, tiqreɛtin n ddwa frezwaɛent di lqaɛa d tilmawin. Yemmeɣ yerfed-itt ula d nettat yewwi-tt deg yiḍ-nni ɣer sbiṭar. Di sbiṭar-nni skecmen-tt ɣer yiwet texxamt nettat d Si Reẓqi. Seg wakken Mendas yettqelleq, yeɛya yeẓra-t-id yiwen umejjay iruḥ-d ɣur-s yenna-yas : - Ula i txedmeḍ tura dagi ruḥ s axxam-ik ad testeɛfuḍ azekka ṣṣbeḥ tzemreḍ ad d-tuɣaleḍ.

Page 73: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 72 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Mendas yuɣ-as awal i ṭṭbib-nni, yewwet deg uqerru-ines yeffeɣ-d yeṭṭef-d abrid-ines s axxam. Deg wexxam kra yekka yiḍ ur tent-yeqqin, ur d-iris ccfer ɣef gma-s. Ṣṣbeḥ mi yewweḍ ɣer sbiṭar taxxamt-nni ideg n-yeǧǧa baba-s yufan-b imṭerḥen-ines d ilmawen. Fiḥel ma nnan-as, yeḥṣa d akken… Yeffeɣ-d yiwen wemdawi yenna-yas : - D kečč i d Mendas ? - Ih Mendas. - Ax tagi d tabrat tweṣṣa-yi ad k-tt-id-fkeɣ qbel ad ter tarwiḥt i Bab-is. - «Tabrat-agi i kečč a Mendas wissen amek ara k-teḍru, nekk ɣur-i tudert war tayri d layas, d tamettan di tudert, am win yessebdaden amrar, amrar d awezɣi ad yebded. Lliɣ sɛiɣ asirem ad nɛawed ad nemlil. Ṭṭfeɣ deg yinziz usirem-nni. Tura ula d winna yendeq asirem-nni yebḍa d iceqfan, yerreẓ ansi ur yettnejbar ara. I wumi s-riɣ i tudert, baɛd mi lliɣ ssarameɣ tudert-iw d kečč. I wumi s-riɣ i lerbaḥ nekk yellan ɣileɣ lerbaḥ-iw d kečč. I wumi s-riɣ i tudert ur nesɛi tudert, tudert mačči kan d tuffẓa n weɣrum nekk ɣur-i tudert d ayen nniḍen. Dayen fecleɣ, dayen uyseɣ, imi isudd webrid ɣur-k. «Ulac argaz yuɣen tameṭṭut n Baba-s, ulac tameṭṭut izewǧen d mmi-s n wergaz-is» Abbuh dayen tewweḍ tyerza s weḥdid. Ur zmireɣ ad walint wallen-iw tayeḍ ɣer yidis-ik. Ah wissen amek ara k-teḍru. Awi-d mazal di tudert. Ur qebblet ara ad tilim d aklan xas ulamma ɣef wid ɛzizen fell-awen. Ur qebblet ara tayri ad tuɣal d lɣerḍ i yiṣeggaden n tayri. Lebɣi-nwen ma yella d amaɣud, ma yella d aheggar beggnet-t-id ɛinani. Awi-d i n-ǧǧiɣ dinna di tudert kkset-as aɛjar i tayri, kkset-as aḥram tayri d azref tettalasem deg-s merra, anfet-as ad d-tessemɣi afriwen, ma yehwa-yas ad taweḍ aggur d tziri anfet-as, anfet-as, anfet-as. Zuxxet yis-s, tukla ttnefcic am weqcic n ccuq. Ɣurwat ad ken-ɣiḍeɣ ad as-tinim meskint, neɣ ad as-tinim d tamcumt tenɣa iman-is, di tidet d asider i ssidreɣ iman-iw. Bɣiɣ ad iliɣ d anza ara ken-id-yesmektayen imi at ddunit tettun. Bɣiɣ ad iliɣ d talast i wakken ur mazal ara ad d-yeḍru wamek akka i yi-yeḍra. Bɣiɣ tadyant-iw ad tili d tamsirt i wid n-ǧǧiɣ deffir-i, tasuta

Page 74: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 73 -

tettalas-itt-id i tayeḍ. Ammar ahat ad rren aḍar, ammar ahat ad as-fken i tayri azal-ines i tuklal tabrat-agi ad tili daɣen d izen i yimawlan akken ur ttḥettimen ara ɣef tarwa-nsen ayen ur bɣin ara. Nekk ur ugadeɣ ara lmut uẓekka, am akken ugadeɣ lmut di tudert. Riɣ ad iliɣ d asfel riɣ ad iliɣ d aḥebbas i yiṣeggaden n tayri ad agden ad uɣalen ad as-qqaren neɣ ma ulac ad teḍru am akken i teḍra temcumt-nni, tucmit-nni icemten imawlan-is, tenɣa iman-is. Akken i wen-yehwa get-iyi isem, tucmit, neɣ tamcumt nekk giɣ isem i yiman-iw qbel ad iyi-tgem isem «tameɣrast n tayri».

Page 75: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 76: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

TUKKIST

Page 77: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 78: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 77 -

Aḍu n tirga

Djamel HAMRI

Tukkist seg wungal : Avu n tirga Aêric amezwaru

eériv êemmle$-kem, ulac tin yellan nnig-m, d kemm i d tiziri n tafat-iw, iss éerre$ $ef te$zi n ujgagal n tudert, ma drus i âebbant tuyat seg yir ivelli. Ivelli d

ccfawat n tlufa i znuzun deg tmer$a iceggben ixef-iw. Teooa-yi yemma, asmi i d-ldi$ allen-iw $er ddunit, bitta ahat d nekk i d ssebba n tmettant-is, seg wakken i d-terna taççart seg rruê-is i rruê-iw ad yemmed, wis ma ad iyi-tsemmeê, ne$ anwa ara svelme$, d tawenza ne$ d lmijal, akka i tfuk targit n yemma, temmut s wur$u, truê ur teéri udem-iw, akken ur ssine$ udem-is ula d nekk, amzun seg wulac i d-ff$e$, tenser ahat seg yir zzman ideg i d-neggra, maca ur d-uoiwe$ kra seg leênana i tekseb, tekcem akal tegla s usirem yid-s, akken qqaren : Ma kkse$-ak baba-k ur ak-kkise$-ara, ma kkse$-ak yemma-k, ur ak-d-ooi$ ara. Qqime$-d $ur baba, ula d netta teêsed-iyi ddunit yis-s, mi t-id-t$ufer lmut tewwi-t, yella yettâenni $er lmut am lâid tameqqrant, seg wakken i t-imerret waîîan, yers am tirect deg tesga n uxxam, maca nekk seg wakken i yi-tezde$ tisselbi n teméi yefkan leb$i i wavu, akken ad d-qerrbe$ $er yidis-is ad iêulfu yeâmer umkan-is, maca nekk segmi ara d-yali yiîij alamma ye$li ur ttaooa$ amviq, seg yimrijen $er keryet ur yelli yinijjel ur i yi-neddi, seg turart n miêlal

T

Page 79: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 78 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

$er walqafen, ur a$-yecqi laé ne$ asemmiv. Maca, ur tettu$ ara taûebêit-nni tamcumt mi sli$ i baba yerfed asu$u s wayen yellan deg ugerjum-is, imiren fehme$, d m lêeqq i d-yewwven, $as ur ssawve$ xemsa n yiseggasen deg tudert-iw, cfi$ mi t-refden ad t-awin $er uxxam n layas. Racid iger-d nnehta, mi ikemmel awal $ef tudert-is i Dehbiya… Fki$ leb$i i wussan, mi $li$ gar yifassen n xalti, i yi-yefkan leênana gar warraw-is, ne$ tikwal akter, segmi tettweûûi arraw-is fell-i akken ad iyi-êadren imi isem-iw agujil. Ur tettu$ ara lxir-is. - Dayen seg wayen iâeddan, $as beddel tamu$li $er wussan, ahat ass-a aql-i gar wallen-ik, $er yidis-ik, ma mazal teqqimev deg yivelli, azekka-inek ad yefcel. Terra-yas-d Dehbiya cwiî n usirem, maca netta yeqqar-as : - Ugade$ le$rur n wussan, ugade$ lexyal n uzekka-nni seg wayen i$ef i d-âedda$, ttidire$ war kra n yiswi ara yeééun aéar n tudert zeddigen, ugade$ seg twenza iâeksen yettnernin am uûefûaf deg yigenni, teériv tudert n yileméi am nekk d wid i yi-yecban, ulac axeddim, ulac adrim… amzun ulac-a$, ne$ am tcuffet-nni yeddem wavu, maca mi ara ili$ yid-m tettifsus teâkemt i âebbant tuyat, tessiridev adal $ef yiéra-w, ad ttêulfu$ ad bedde$ ur tecve$ $ef tneqsaf n zzman. Maca, tin ugade$ d kemm ma tennezlaqev seg yifassen-iw. - (Dehbiya tegzem-as-d awal) Dayen a Racid, ur ttêawal aserwet berra i unnar, ayen ur tettmuqulev ara tudert s wudem-nniven, s wudem ara d-yefken tafat i wussan-ik ? - Tura ahat têarev ad teslev i kra n wawalen d-bni$ $ef yisem-im. - Akken i k-êemmle$ a Racid i êemmle$ akk ayen ara d-yeff$en seg yimi-k. - A-t-an ihi sel.

Deg yiman-iw mi ara steqsi$ Tasa-w fell-am tettisi$ Tegla s wul d aêaêay Ah ! ya leqseê ma d-yilwi$

Page 80: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 79 -

Tidet ma tt-id-ini$ Lbir n tayri-m lqay £as deg ddunit aîas i ddi$ Lemtel-im ur t-ufi$ Lqedd-im am tezdayt âlay £as llan wid i kem-ib$an Tayri-w d tin ye$man Tzad $ef tazzla n wasif Deg wudem-iw d acu i d-yeggran Tekrez-it lmeêna n zzman Temger-it tmara n bessif Teériv d kemm i yi-yerêan Ulac tayev i yellan Seg loiha-w $as kkes a$ilif £as ulac-ikem zdat-i Lexyal-im yezga izde$-i Yezde$ akk tafat-iw Ul-iw fell-am d acetki Teggummav ad as-d-terrev lewhi £as $ef uéekka-m yura yisem-iw Rfed allen-im muqel s igenni Ad iyi-d-twaliv d itri Seg-s ad te$rev tayri-w

Dehbiya tebda tettergigi, leêya tessali-yas-d tezwe$ $er wudem-is, aqerru-s $ef yidmaren n Racid tenna : - Acêal yecbeê usefru-agi, yumal wul-iw ad ifelleq seg wakken tzad tyita-s, s tidet ttêulfu$ ddre$, $ur-i amkan deg tudert yis-k a Racid. - Yewwev-d lawan ad nekcem s axxam, ahat ad nadin fell-am, $as agris yekkat, ur nuki i tesmuvi-s.

Page 81: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 80 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Uqbel ad msefraqen tefka-yas Dehbiya taqemmuct. Yal yiwen d ubrid-is, maca ur érin ara d acu i sen-teffer twenza, ahat d timlilit taneggarut n tayri-nsen ! Racid yeqqim deg t$ilust, anida yu$ tannumi itekkes $ef wul-is, mi ara d-yemlil d kra n yimeddukal, ne$ d tizya-s i t-yecban, $as akken amur meqqren seg wakud-is d win yesâedday d awêid, yettna$ d zzerb n tlufa i s-d-yezzin, deg ddunit yettu$un fell-as am tlafsa, tikwal ikeccem deg tirga ur neksib taggara, akka i d Racid yeddren war azekka, ne$ iswi d ubrid ara yevfer, ara t-yessuff$en $er tafat, tagnit tzeyyer fell-as d tizya-s, tamurt ur sen-tezmir s lxir i yellan deg-s, icercuren n ddheb aberkan yettmirin $er tregwa n wid yeîîfen ûûrima, d acu ara d-yeg yileméi ara d-yekkren deg udrar, yelmed êala nnif, tirrugza d wawal zeddigen, ma yufa cwiî n tili yedduri deg-s, yeqqar-as ahat ççi$ seg lêeqq n gma, maca Racid yefhem siwa ma tqebêev ara trebêev, seg tama-nniven tamurt yeçça-tt rrebrab, lmut deg yal i$mer, ajenwi yexdem axeûûar, lxuf yezde$ tiwwura, ye$li-d am talest n tegrest, yefhem ansi d-yekka uâeîîar seg tmurt n yilem, $as iâebba-d s uqenîar, alla$ ara yekcem yilem, d tiqubac i yesseqvaâ. Din din yesla i ûûut yeqqar-as : Azul a Racid ! wa Racid ! azul fell-ak ! Racid ivewwer aqerru-s $er ûûut, yeéra ameddakel-is Yidir. - Amek telliv a Racid ? - (Racid yevsa) D acu n tudert, zzman yid-s d amdegger seg wasmi i d-nekker. - D tidet dayen yellan, ulac tarewla seg wayen yellan, ih ur tesliv ara i yisali i d-yeff$en ? - D acu i wumi ara sle$ ahat d timecrevt n yirebraben, ne$ d albaâv n yiâeûkriyen imeqqranen i yiqelben leêkem n tmurt annect-nni nu$ yis-s tannumi a Yidir. - Ala, maca ahat akter $ur-k. - Amek ! Racid yekker-d seg umviq-nni ideg yeqqim, mi s-yenna taêbibt-ik, yefka-tt baba-s, $ef wakken i ttmeslayen yimdanen, teqbel ula d nettat. Yeîîef aqerru-s gar yifassen-is yeqqar :

Page 82: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 81 -

- Ala ! ala ! ur qebble$ annect-a, d lekdeb, d awez$i a Yidir ! Ala ! amek Dehbiya ad iyi-tbeddel s wayev ! Racid ihuzz iman-is yeffe$-d seg umviq-nni amzun d adrar i d-ye$lin fell-as, ne$ am lbaz i wumi rréen wafriwen, netta ye$li-d îîlam $ef wallen-is, ur yeéri anida ara iger ivarren, yebda yesferkil deg tikli-s, ur yufi lxetyar seg wayen i d-yenne$len $ef yidmaren-is, fell-as êala kennu i uâeooaou n wavu i d-ihubben s tidet te$leb zzlezla teréa ul-is yeâyan, yebda lweswas la t-ikeccem, texreb-as tmu$li deg yismektiyen ad t-yerren $er wussan yesâedda d tin ideg iga laman, yesteqsay anida ruêen wussan-nni ! amek fessin am udfel. anwa ara d-ibedden $er yidis-is deg lmeêna am tagi ? s kra yellan d asteqsi ur s-yufi tiririt. - Ala ! teskiddib ur iyi-têemmel ara, d ta$eddart. Yettâeggiv, ur d-yerri s lexbar d yiman-is, d ayen ur yumin deg wayen i d-yevran, ur yeéri ma d targit ne$ d tilawt. Yekcem s axxam, ivegger loetta-s ééayen $ef wussu, yekcem lebêer n ttexmam, imeîîawen $ellin-d, neoren abrid am yi$zer deg wudem-is tekcem tewre$, netta mazal-it yesteqsay deg yiman-is s tidet ahat ur iyi-teb$i ara ne$ ahat mseb$an, maca $ur-s lêeqq d netta i d amarkanti yekseb idrimen iss yezmer ad yenoer abrid di lebêer. I nekk yecban ifer yemmuten yeddem wavu. Ala ! Ala ! têemmel-iyi. Ala ! Ala ! ur cukke$ ara! ur yi-teb$i ara, d leênana i êninet $ur-i seg liêala-w. Racid, ad yerfed ûûut-is s wayen yellan deg ugerjum-is, nekk atan ad selbe$, ad selbe$, ne$ ahat selbe$. Netta yettmeslay weêd-s, alarmi i t-tewwi tnafa yeîîes. Di ttnaûfa n yiv yedduqes-d yettergigi, teccercur tidi seg-s, amzun yurga yir targit, yesferfed $er teftilt yessa$-itt, yejmeâ-d akk loehd-is, yeddem-d imru akken ad yaru tabrat taneggarut i tin i wumi yefka ul-is, i tin igezren ul-iw. - Ah ! D ah ! ur éri$ ansi ara m-in-bdu$ tira, s leêzen meqqren mi ara n-ters tebrat-agi gar yifassen-im, meqbel ad iyi-tegrev deg lebêer n le$rur, lexbar n zzwao-im, ye$li-d fell-i am ssiâqa yewwten deg loedra n tezmert-iw, yerra-yi seg yimdanen ineggura yeddren

Page 83: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 82 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

$ef tkurt n wakal, am win iteddun war lmeqsud, degmi i d-teggriv d asirem aneggaru $ur-i, maca ula d kemm tkemmlev kullci, dayen ! dayen ! ul yeççur ur ufin abrid $er yimi. Ah..! D ah…! Mmekti-d ass amezwaru ideg nemlal, ideg nettnadi deg wallen-nne$ tayri d tudert zeddigen, anida-t lâahed i nemyefk, anida-tt tayri-nni iss tettzuxxuv, maca $ur-m zi$ kullec d akellex, mmekti-d ussan i nesâedda deg sin, nezdi am yivudan n wufus, ula d medden ttawin-a$ d amedya, i wass-a anida-tt tayri-nni ? ne$ terriv iman-im amzun d asaru ideg tetturarev ! ini-d d acu mazal ad m-t-id-ini$ deg twa$it-agi ideg i yi-tegrev, siwa ma hdi$-am kra n yimeslayen $ef wass amcum $ur-i, d ass n zzwao-im.

D acu-t wass n zzwao-im £ur-i d ass n tmettant n tayri-w Ad kem-sgille$ s wayen tettamnev ! Ma ur yi-tenniv anida ara tt-mevle$ ? Ttxil-m ma ur yi-d-tceyyâev Abernus-nni i m-sburren Yefka acbi deg lekfen deg temlel Ad iwulem i wid yemmuten Kemm ad teff$ev axxam Akken ula d tayri ara teffe$ ul-iw Ti$ratin ad wexxrent le$mam Lferê-im ad yezzioew lbaruv Fell-i assen ad d-tesmiqi lehwa Igenni ad d-iru $ef tayri-w Loerê ad yessendef tasa Tudert ad tlumm deg lmektub Kemm ad tkecmev lebêer nniven Ad am-d-zzin rebâa leêyuv Meqbel ad kem-zed$e$ Ddunit s lekmal

Page 84: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 83 -

S tayri ldi$-am tiwwura i loennet £as kemm mazal teddrev S tidet ini-d ! wellah ar d lêebs D lêebs n bu rreéa yerûan Aêlil mi ara d-ye$li yiv Fell-am ad yekcem winna D afrux, d aggur n tziri Ne$ akken teqqarev d itri S wudem ad m-d-yecmumeê S tavsa n wuglan ad m-d-ives Lgelba-m ad s-ibeddel lkil Ad d-yurar yis-m am tmeûnuât Din ara m-yeêûel usteqsi Tiririt ad m-tesseâreq lewhi Ggal-iyi s wayen tettamnev Anida ara mevle$ tayri-w Tayri-w yeûfan $ef tezdeg n udfel Yeddren s lêamu n wul-iw Iceâlen times deg yidmaren-iw Yeddren s tudert n ugrud Teslemdev-as lâezza Teslemdev-as leênana Teslemdev-as kemm ! Amek ara yawi rruê-iw Ma d kemm fell-am iban £as dder fiêel tayri Siwa leb$i n leb$i-s Ur am-skiddibe$ ara D akken tayri-w ur tt-mevle$ ara Degmi tayri ur tettmettat ara

Page 85: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 84 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Ad d-teqqim i lebda deg wul-iw Imi d nettat ara yi-yen$en Akka! I tt-teslemdev Amek ara tili d ssebba n lmut-iw D acu n lewûaya qbel lmut-iw Ad teérev akken d kemm i yewwin rruê-iw Ggal-iyi s wayen tettamnev Anida ara mevle$ tayri-w Ad rewle$ seg leâtab n tayri-m £er leâtab n uéekka Ahat aéekka ad yi-yerêem £er din mi ara awve$ Wid yemmuten fell-i ad d-zzin Ad asen-êku$ $ef zzin-im £ef wussan i nesâedda akkenni Ad ten-zzuzne$ deg dduê n ccbaêa-m Deg-m ad âecqen ula d nutni Wis d acu-t wass-nni Ma ssutre$ ttesriê $er uxellaq Ad dam-in-u$ale$ d lexyal Ad am-in-bedde$ $er yidis n tsumta Ad kem-id-sduqqse$ seg yives Deg wudem-iw ur ttamnent wallen-im Ad d-tiniv : ur d-ttu$alen ara wid yemmuten Ad am-ini$ : wid iêemmlen ur fennun ur ttmettaten Ssenqes, ssenqes deg ûûut-im D acu ur tta$e$ ara tameslubt am kemm Ihi ayen i d-tu$alev ? U$ale$-d i wakken ad am-slemde$ Timsirin n tayri ur keffunt ara

Page 86: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 85 -

Ad am-slemde$ tayri deffir n lmut Deffir n tafat yecrurqen Gar tidet d tirga Ihi ayen i d-tu$alev ? Ad am-d-ssiwle$ isefra ineggura Degmi i âeoben i wid yemmuten U$alen ur d-cliâen deg tudert Seg wakken i sen-zed$e$ lexyal Qeblen ad kecmen yid-i timess Awi-d kan ad slen i yimeslayen-iw Ula d kemm ur ttaggad ad kem-rou$ Nekk akk d wid yemmuten Imi b$an ad kem-issinen Seg wakken i kem-weûfe$ $ur-sen D tawizet ifazen $ef tiyav Maca la yi-d-steqsayen ? Anta tagi ur nefsi Yeâûan nnig n yimeslayen-ik Wellah ar $ile$ ad nafe$ dinna Ad n-afe$ ameslub akter-iw Maca, ameslub yessawel-iyi-d meskin Nekk ssawle$-am-n ay aggur Zi$ ufi$-kem tifev aggur Ahat teb$iv ad tedduv yid-i Teb$iv ad tkecmev yid-i timess Ala ! qqim kan dagi Dagi ye$leb timess n dihin S tlilit n winna Winna ur t-krihe$ ara

Page 87: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 86 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Akken niven êemmle$-t Imi d netta ara m-yeslemden Lbenna n tudert i teswa Tudert fiêel tayri Ad am-yesselmed akrah n wass i d-tlulev Amek ara têemmlev ula d wid yemmuten ! Amek ! d acu i d-teqqarev !? Teb$iv ad qqime$ ! Ala ! ur zmire$ ara Ëwaoen-iyi wid yemmuten Ddren s yimeslayen-iw Ur zmire$ ara ad ten-êerrme$ seg tudert Akken i yi-têerrmev kemmini seg tayri D acu i teb$iv ? ad qqime$ ! Ala ur iyi-d-ttami ara Ur zmire$ ara Ala ! ur tette$ ara seg uqedduê Iseg ççan wiyav £as nekk seg wid iêemmlen tiremt-nni Maca amviq-im dinna £ef yidmaren n lmeêna D winna i d argaz-im Nekk d aêbib-im aqdim Nekk d ussan-im imezwura Nekk d teméi-m, d tudert-im s lkil Teériv mazal êemmle$-kem Simmal yettzad ucaêuv n tayri-m Maca meêrumev fell-i Akken yeb$u yili nekk la kem-ttraou$ La kem-ttraou$ deg tmess

Page 88: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 87 -

Tura u$al s ives-im Ma tecfiv acêal i kem-ssegne$ Deg dduê n wul-iw Tturare$ yid-m am teqrurt Srusu$ avad-iw $ef yicenfiren-im Ad am-slemde$ ad d-tneîqev Asekkil amezwaru n tayri U$al $er uêennec-is Akken i txedmev ass n zzwao-im Assen i ten$iv tayri-w Ad kem-sgille$ ma ur yi-tenniv Anida ara t-mevle$

S yimeslayen-agi i d-wwve$ $er taggara n tebrat, ad am-ssarame$ tudert zeddigen d talwit d win textarev, ma d nekk ad ttraou$ seg-m ad d-tqelâev iéuran-iw seg-m ma d ûûeê llan, anef-iyi, te$zi n ubrid-iw iban, iwehha $er ddaw wakal, ahat akal ad iyi-yerêem $ef tudert ara idire$ dagi fiêel yis-m, ihi qqim deg lehna ar ass aneggaru n tudert. S$ur win ten$iv, Racid

Page 89: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

- 88 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Aẓar aneggaru

Fatima AIT HAMLAT

Tukkist seg wungal : Aéar aneggaru Aêric wis sin3

ave$ medden, $ave$ iman-iw ! Qqsen-iyi-d deg wawal. Ssarme$ lemmer ur sen-sli$ di tizi-agi, ssarme$ lemmer ur sli$ i wacemma, xarûum ad

kemmle$ lferê-iw, ur yettmundur ara wul-iw. D tidet sâan lêeqq, dayen yellan i d-nnan, mačči d tikerkas, zgi$ xedme$ tiqebqabin ukermus, leâqaqer icerwan, ssebdade$ ifadden n wuffal, $as yeqreê-iyi wul-iw, $as qerêen-iyi warraw-iw zgi$ refde$ aqerru-w, laâmer d-nni$ Ah ! D acu ? D acu i yi-d-isersen $er ccveê, d acu i yi-yeooan la ooellibe$ si tmendit (la joie) ? D ddemmar d wurrif-nsen i yi-yeooan la çeîîêe$ gar lxalat amzun di zzawiya i lli$. Ass-nni, sli$ i wayen ur b$i$ ad s-sle$, sli$ i Buxalfa mi yi-d-yeqqes deg lehdur, i yi-iruêen sriv $er wul mi d-yenna : - Sers kan iman-ik a Yidir, ur tesâiv d acu ara d-yevrun $ef wagi, ad yerwel kan am watmaten-is, ad yeoo $er deffir avu n Tizi ikullal. Ssusme$-as, ur b$i$ ara ad-yekker ccwal di tme$ra-w, rri$ iman-iw amzun ur sli$ ula d yiwen wawal. Mi d-yessasen ameslay tikkelt nniven, yuli-yi-d ubergenniw bdu mi d-yenna :

                                                            3 Aêric amezwaru : Tamazi$t Tura, Uîîun 2.

£

Page 90: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 89 -

- Wellah ! wellah lâavim win igan isem i yiman-is ar aqcic-agi ar t-tif teqcict lemmer d-tlul, xarûum nettat ad awen-tegg taêbult n we$rum mi ara ken-teoo tezmert. Buxalfa meskin, d tismin i t-id-yessenîaqen mačči d leb$i-s, llah $aleb. Iâawed zzwao berdayen akken ad yesâu aqcic, maca yeréeq-it-id Rebbi s teqcicin ta deffir ta almi yessmed îeééina, ur ilaq ara ad t-âande$ maca d ayen, ulint-iyi-d ur zmire$ ad îîfe$ iman-iw nni$-as s leâqel : - Ah a Buxalfa a gma, ur umine$ ara ad yeccev yiles-ik s umeslay yecban wa, maca yiwen wass kan i tettâeddi $ef wuccen, $as ûa warraw-iw i yi-iruêen, maca mazal-iyi, vemâe$ deg wagi ad yerfed isem-iw di taddart-iw, ahat sâi$ aêric-iw $ur Rebbi. Yu$al am win inedmen, yessevêa $ef yiman-is : - Suref-iyi a Yidir ttxilek, dayen ! kfant-iyi, al$em leâmer imuqel taârurt-is, tezga tiî-is $ef teârurt n gma-s. Yenna-t-id kan yekka tawwurt. Maca êala Yidir d-ilulen deg waggur-agi, tlul-d ula d Wisa, tlul-d ula d nettat deg uxxam idaddaten, acku tusa-d d tis tmanya deffir sebâa yiqcicen. £as leqbayel ur êmilen ara taqcict, Wisa tusa-d âzizet $ef yimawlan-is d watmaten-is, ssekren fell-as tame$ra ççan l$aci s tawant almi d-yugar. Wisa tlul asmi yu$al Yidir $er dduê, asmi tebges Sekkura s tesfifin, asmi nnawel aêeddur d tmellalin, iqbucen n wudi ad dehnent teftatasin, tlul asmi nesseçç taddart meccuc qeccuc, asmi d-kecment tqecwalin n tmellalin d yirden, asmi d-usant akk tseqqar-iw d wasmi yender wurar i tikkelt nniven. Tlul amzun d tasekkurt ! kra la s-qqaren txebbel, wiyav la s-qqaren tcebbel, txebbel ne$ tcebbel Wisa ula d isem-is yerna-yas ccbaêa. Akka ! yal ass d urar almi yewwev waggur $ef Yidir, almi d asmi gant yessetma, Zineb d Ïawes seksu d wuftiyen, ferqent-t d tiqeslin, tabeqsit deffir tayev. Ayen-d-yeggran, wwint-t $er tala ansi d-tugem Sekkura timennifrit tabuqalt n waman d lfal i qqaren, akken ad tifsus tmeddurt n Yidir am waman. S seksu d wuftiyen i yefra dderz i tekfa tme$ra ur êdire$ imenza n tasa.

Page 91: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 90 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Yu$al Yidir d tisri, yennerna umeslay fell-as, “Yidir mmi-s n Yidir”, slant tudrin, slant ula d timdinin anda llan watmaten-is wid yeooan tamurt, wid yellan rezzun-d kan ticki ten-yewwet loenn s avar ne$ ticki urgan yir targit i ten-yesfeqâen, wigi d wid yellan di tmurt, ma d wid izegren i yill ur d-vallen ara, ccaven-iyi, zzan-iyi wellah walu ! ma tenniv-asen akk d arraw-iw, asmi slan $li$ ad $evlen ddunit, ur $li$ ara, ad d-ggrin feqâen, wehmen wwten-ten temzirrad d temlellay ur érin acu xedmen : - D awez$i ! d awez$i waya ! Amek ! yerna uqcic $ur baba ! D Remvan mmi-s n xalti-tsen i yessawven lexbar i Meqrum mmi ameqqran. - Amek, âiwed-d kan i wayen i d-tenniv ! baba yesâa-d aqcic u nekni d irgazen, awaah ! d awez$i waya ulac amek ara d-yevru. - Wellah ar d tidet, i s-yenna Remvan, ma ur tuminev ara steqsi, aker avar-ik $ur Lmuluv ad t-in-tafev di têanut n baba. Yekker Meqqran yessawel i Wakli yellan kan deg ubrid nniven, udem $er wudem netta yid-s mi s-yenna iruê deg-sent. Weqâen-as lehdur, yessufe$-d arquqen-is yeqqim. Meqqran, zaâma d ameqqran n lukan yella kra yu$en atmaten-is ur yettazzal ara akken yuzzel ad sen-yessiwev isalen, yesker takerrust-is yeîîukki, ha yewwev Meéyan, ha yewwev Ëemmy atan $ur Belâid di Wehran, yezzu$er-iten-id akk deg ubrid-is, wehmen, yeffe$-iten leâqel. - Acu yevran ? aha $iwel. Netta la yetthuzzu tuyat-is aqqeru-s zdat wallen-is, ula d awal ur t-id-yuli, yewwi-ten, ad msefhamen ad iyi-uqqmen aémaé (procés), mi sen-d-ivegger awal-is, fejâen, wehmen, tuddimt idammen ur d-teqqim deg wudem-nsen. - Ayya ! Barka ur ttkellix ara fell-ane$. Ur uminen ara $ilen d tikellax ne$ d tikerkas i la yeskerkis fell-asen - Wellah ! wellah ar d tidet akka i yi-d-yenna Öemvan mmi-s n xalti. Yekker udrum am yiwen $er taddart jban tikli, asirem deg walla$-nsen isali-agi ur yettili. Deg yiwet termelt (moment) kan akka yeççur-d uxxam, ha rekben-d, ha ruêen-d, ha wwven-d. Nefreê nezzeh, si lferê-nni qrib zli$

Page 92: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 91 -

ula d izimer. Zi$en $ef wayagi i qqaren : Ass yifen akk ussan, d ass ideg mlalen leêbab d yimawlan. D tidet ferêe$ yis-sen ass-nni, ferêe$ am nekk am yemma-tsen, ma d imeîîawen acku weroin t-xdimen akka, leâmer d-dduklen am wass-a $ef waya i wehme$, wehmen ula d at taddart mi ten-éran di tejmaât. Ëaca-twen tura ! ur myecêaden ula d amicêad yid-ne$, êesben-a$ d iqjan ne$ ahat ur $-êsiben ara mavi, awal ur t-id-ssulin kecmen-d am yigugamen ldin tawwurt n wanza (taxamt n tguni), vallen $er dduê yellan di te$mert, walan tidet ten-yesmundlen, walan ayen ugin ad t-amnen. £as meqqrit nitni, $as wwven d irgazen, maca ula d nekk mazal-iyi ur fute$ ara i warraw, mačči d am$ar ! nekk sâi$ semmuset sin yiseggasen (tnin uxemsin), ma d Sekkura ur âad tewwiv ula d uquset semmus (xemsa urebâin) di tudert-is meééiyet mavi. Nezweo nesâa-d igerdan di teméi-nne$ acku akken i wen-d-nni$ nekk d amêiv qrib yengir uxxam-nne$, $ef waya i êaren yimawlan-iw, wwin-iyi-d Sekkura. Yal ass ne$ yal tikkelt ideg ara d-mmeslaye$ $ef tedyanin yevran yid-i tt$awale$ deg umeslay, ttakre$ iman-iw akken zeâma ur d-ttmekti$ ara, akken ad rewle$ i tilawt i yi-yessenzafen. Nni$-awen kecmen $er wensay, ççan dduh s wallen-nsen, wala$-ten myexéaren nni$-asen : - Acu akka i ken-yu$en ? ni$ ur tesâiv acu yevran ? - Ixuûû ! i yi-d-yenna Meéyan, i wahi di dduê ? - Wahi d gma-twen amecîuê, âni ur tefriêem ara ? - Ad nefreê (yenna-t-id s te$zi d ukras n unyir). - D acu yessefraêen ? i yi-d-yenna Belâid âzizen am îuîuc. Ëemmu si tama-s ula d netta yebren allen-is, yevleq i yimeééu$en-is d yicenfuren-is yenna : - Ad d-tsersev lâar fell-ane$ ma ur teériv ara, tesbehdlev-a$, mel-iyi-d-amek ara nezzi udem-nne$ $er l$aci ? Dayen, d$a bezzaf i ssusme$, îîfe$ kan imi-w d$a $ilen ad alin $ef tuyat-iw a wagi d axeûûar ! - Lâar ! lâar d kenwi, kra ôwi$ lmerta fell-awen teooam-iyi ula d

Page 93: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 92 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

dellu ur d-tdellum fell-i u lemmer ilmend n lâibad ilmend n yiâdawen d yiêbiben. Tessareégem ddunit-iw tjeggêem teméi-w… Lehdur-nsen d adaxcim, yewwev-iyi almi d i$es, yazzel deg yidammen-iw. Yu$al-iyi-d waîîan-iw, tuli-yi-d tusut-nni tamcumt, tusut tasaâqit, ur umine$ ara ad teêbes, $as akken kemmle$ awal-iw, ssuf$e$-d akk ayen yellan deg wul-iw, lâar ! yeqreê-iyi wawal-agi ur umine$ ad d-ye$li seg yimi-nsen. - Lâar ! âni seg uzniq i t-id-wwi$ ne$ d leêram i xedme$, ayya, ayya ff$et ! ur b$i$ ara ad tberreq fell-awen tiî-iw. Tebra ar s-tiniv msefhamen, heggan-d ula d lehdur ara d-inin wa deffir wa ulac aêbas, msefhamen ! msefhamen $ef uqerru n baba-tsen, mačči d tawa$it ta ! D awez$i i la iverrun yid-i ! Mziya kan ur sâi$ ara loiran n uxxam talli ad rwun tavsa fell-i. Yu$al yenîeq-d ugeswaê-nni blaki ula d netta si tama-s : - Ay$er ? ay$er a baba i t-txedmev ? arraw-ik aten-an d irgazen qrib ad qqlen d ibabaten ula nitni, keçç terniv-d s ufella. - Qfel din, ahat ula d keçç d argaz ! iêeqqa m$in-ak-d ccla$em ttu$. I s-nni$. Muqle$-t udem-is yu$al d leêmuregga, qrib ad yeîîerveq d idim d$a yeqfel din, ula d yiwen wawal ur t-id-yerni. Xedme$ lxir yu$al d ixmir, âeddi tura keç ad tfehmev tamsalt-a, urwe$-d, ssekre$-d, sselse$, ula d agrireb grarbe$, i taggara d acu-t ? d acu i rebêe$ ? rebêe$ aqraê uqerru d uzellum n tawla yettali yettûubbu d aya ! Zzi$ $ur-sen tikkelt nniven : - Teéram, ma yella teooam-iyi kenwi, wagi d amaéué n tasa-w ur iyi-yettaooa ara, ur yettak ara deg-i afus, d wagi ! d wagi i d aéar ara igen azal i yisem-iw d yiles-iw. Ssferêe$ ul-iw, ssqerêe$-ten lemmer yeâni i yi-yehdi Rebbi talli ur d-qqare$ ara ameslay yenzan $ur wagi, anda éri$ ! Anda éri$ azekka amek ara yili, anwa yeéran, ahat ula d Yidir ad yevfer atmaten-is, ur éri$ tigert d asedhu kan i la ssedhuye$ ul-iw akken ad tifsus taâkemt $ef yiri-w. Sekkura meskint, kra taârev ad d-tger iman-is ur tezmir, ulac ur s-tettunefk ara mavi tegniî, ur as-ttaken ara yakk tameééu$t-nsen, slan kan i wayen i sen-yehwan am :

Page 94: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 93 -

- Gre$ fell-awen tabbuct teîîvem ma ur tefkim tirkeft n lehna i baba-twen ur yezmir ara. - Tabbuct ! tabbuct ara yeîîev lâar-nni rni$-am-t i kemmini d um$ar-im, i s-yenna umenzu $ur-s Meqqran. Ulac leêya, tekfa ddunit, dayen ûûeêêa d lehna fell-as, i uqcic ara yinin awal-agi i yemma-s d acu i s-dyeqqimen ? Sekkura tâudd ad rsen mi ara sen-teggal yis-s, tâudd teéra d akken tabbuct tewâer win umi ara tegallev yis-s.

Page 95: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

- 94 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Leɛzib n yiɣersiwen

George ORWELL

La ferme des animaux Tasuqelt : Habib-Allah MANSOURI

Tukkist seg wungal : Leâzib n yi$ersiwen Aêric amezwaru

Kra $ef tudert n George Orwell Isem aêeqqani n George Orwell d Eric Arthur Blair. Ilul-d ass n 25 yunyu 1903 deg Motihari deg tmurt n Lhend. Baba-s d anawur deg tedbelt n Tmurt n Lhend. Yekcem $er u$erbaz n Eton maca yeffe$ uqbel ma ad ikemmel leqraya-ines, sinakin yu$al d amsaltu deg Birmanya. Semmus n yiseggasen umbaâd, deg useggas n 1928, yeîîaxer seg uxeddim akken ad yidir s tira-s kan. Yedder acêal n yiseggasen d amenîer deg yiberdan n Paris. Deg useggas n 1933 yessuffe$-d adlis-ines amezwaru iwumi isemma «Down and out in Paris and London »4. Deg tallit n îîrad n Übanya (1936-1939), ittekka $er tmiliciyin n «P.O.U.M» ne$ «Partido Obrero de Unificacion Marxista »5 i ibedden tama n yimsegduden. £ef tallit-agi yeooa-a$-d yiwen udlis i d-yeff$en deg useggas n 1938 iwumi yeqqar «Tajmilt i Katalunya » anda i yewwet s leqseê deg                                                             4 Ussan n lḥif aberkan deg Paris d London. 5 Akabar n yixeddamen i usdukel amarksi.

Page 96: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 95 -

yizduklanen i irekven imeddukal-nsen iwernaven. Deg useggas n 1943 yu$al d anemhal n u$mis «The Tribune », sinakin yu$al d amceggeâ n «The Observer » deg Franûa d Lalman. George Orwell yewwev leâfu n Rebbi ass n 21 yennayer 1950 deg temdint n London. Ameskar-agi yettwassen s sin wungalen : amenzu d «Leâzib n Yi$ersiwen » i yessufe$ deg useggas n 1945, win sin d «1984», yeffe$ deg useggas n 1949. Ayen yura - Hommage à la Catalogne. - Dans la dèche à Paris et à Londres. - Le quai de Wigan. - Et vive l’Aspidistra ! - Un peu d’air frais. Iwudam n wungal - Mass Jones : Qayûer Nicolas wis sin. - Am$ar Azemni : Kra qqaren d Vladimir Lénine, maca ma ad nu$al $er wungal ad naf d akken awudem-agi ur yeêkim ara. Ihi nezmer ad d-nini belli ulac Lénine deg udlis-agi. Yezmer lêal yeb$a George Orwell ad yebder deffir n uwudem-agi Karl Marx d Fredérick Engels. - Napoléon : Staline. - Takuret n Udfel : Trotsky. - Brille-Babil : A$mis «Pravda » («Tidet» s tutlayt tarusit). - Malabar : Stakhanov. - Moïse : Tajmaât n yimasiêiyen urtuduksiyen. - Mass Frederick : Adolphe Hitler. Leûnaf - Imdanen : Asmil amsihran. - Ilfan : Tamehla n Ukabar. - Iqjan : Tamsulta tasertit. - Iâudiwen : Im$iden d yime$nasen.

Page 97: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 96 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

- Akraren : Agdud. - Tamcict : Win ur nesâi tikta tisertiyin, d amruri. - Itbiren : Wid yettanwen tikta tizduklanin deg tmurt. - I$ersiwen n teégi : Menchviks ixûimen n yizduklanen. Imukan - Leâzib n Umanwaô : Tamnekda tarusit. - Leâzib n Yi$ersiwen : Tiddukla n tegduda tinemlayin tisubyatiyin (URSS). - Axxam n Mass Jones : A$rem n Krimlin. - Pinchfield : Tamurt n Lalman. - Foxwood : Tamurt n Lengliz. Tidyanin - Tanekra : Tagrawla n Tuber 1917. - Anmen$i n Umesîbel : Ïîrad mgal Rruss imellalen. - Ahuddu ne$ asedrem n tsirt : Abrir n U$awas n Semmus n yiseggasen. - Timen$a n yi$ersiwen : Azmaz ne$ ccreâ n Musku. - Assa$en imzenziyen d Mass Frederick : Arkawal gar Lalman d Rruss.

*

* *

Bab n leâzib n Umanwaô, Mass Jones, yeldi tasekkart n tâecciwt n yiyuéav, maca yeskeô, yettu ad yerr iderbuzen mi yeffe$. Yeddem yid-s lefnaô akken ad iwali abrid, yezger amôaê s un$elyav. Yebda la itekkes irkassen-is, yewwet s rrkel tawwurt n tenwalt, yeffi-d seg tbettit taqbuct taneggarut n lbira, sinakin yessers iman-is $ef ssrir anda tella yakan Massa Jones i yebdan asxerxer. Akken kan texsi tafat n texxamt, leâzib yenneqlab, sya u sya la nsell i ûûut n yifriwen, sinakin tebda yiwet n têerkukt tameqqrant. Deg tûebêit yuzzel wawal belli iv yezrin, «Am$ar

Page 98: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 97 -

Azemni» yurga yiwet n tergit. Targit i yeb$a ad d-imel i yi$ersiwen nniven. «Am$ar Azemni» d ilef i d-yewwin arraz amezwaru n ûûenf-ines asmi yella d amecîuê. Yekcem amzazwar s yisem n Thuski n Willingdon, maca $er medden irkelli yettwassen s yisem n «Um$ar Azemni». I$ersiwen msefhamen ad d-mlilen akken kan ara yeffe$ Mass Jones. Yerna «Am$ar Azemni» yettuqader mliê, $ef waya yal yiwen yezmer ad yeoo kra n lweqt seg yives-ines i wakken ad iéer $ef wacu i ten-yejmeâ. Netta s timad-is yeîîef yakan amkan deg yiwet n te$mert, ibedd $ef yiwet n t$awsa yettakken ccbi i tdekant (Tadekant-agi i d usu-s n walim yettnewwir yiwen n lefnaô iâelqen deg yiwet n tejgut). Yeûûawev mraw d sin n yiseggasen deg tudert-is, tem$er terra-t d azuran, maca, $as akken d amufay, mazal yesâa lhiba, qqaren-d fell-as yettuâeqqel, yeççur s leênana $as akken uglan-is nekkmalen. Kra n lweqt umbaεd, i$ersiwen nniven bdan keççmen, teîîfen imukan-nsen. Yezwar uqjun «Filu» akked snat n teqjunin iwumi qqaren «Fleur» d «Constance», vefren-ten umbaâd ilfan yeglalzen deg walim lmendad n tdekant. Tiyuéav beddent $ef leêwaci n îîwaqi, win yeânan itbiren ulin $ef loayza. Tifunasin d wakraren qqimen deffir n yilfan, imiren bdan ttarren ifeé. D$a kecmen sin yiâudiwen, «Malabar» akked «Douce». Leêêun s leâqel, srusan leêwafer-nsen s leêder $ef walim akken ur rekkven ara kra n yi$ersiwen imecîaê izemren ad ilin ffren ddaw n walim-nni. «Douce» d yiwet n tegmert d talemmast deg leâmer, seg wasmi i d-ilul ujêiê-ines wis ukkué iruê-as lqedd-nni i tesâa asmi tella d tamecîuêt. Win yeânan «Malabar»: d yiwet n zzayla annect ila-tt, tejhed am sin n yiâudiwen. Tamzurt tameqqrant tamellalt te$li-as-d armi d axenfuc, dayen i t-yeooan yettbin-d ciîuê am ubudali. «Malabar» ur yelli ara d asemdan. £as akken i$ersiwen irkelli ttqadaren-t mliê, acku éran belli zemren ad tteklen fell-as, yernu «Malabar» ixeddem yiwet n lxedma tameqqrant ulac win i tt-ixeddmen. Kecmen-d da$en «Edmée», ta$aî tamellalt d «Benjamin», a$yul. Ulac win i$elben «Benjamin» deg leâmer, d netta i d a$ersiw acaraf deg leâzib, am wakken d netta i d settut. Ur

Page 99: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 98 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

yettmeslay ara aîas, maca mi ara yenîeq yessexdam kra n yinzan d lemâani qessiêen. Amedya, yiwen n wass yenna-s belli Rebbi yefka-as-d taûeîîa akken ad iqceâ izan, maca amer yufa ur iseââu la taûeîîa wala izan. Deg yi$ersiwen yellan deg leâzib, êala netta ur yettavûan ara. Mi ara teseqsin ay$er, yeqqar-asen ulac ayen yeûevûayen. Maca $as akken d netta i d ameddakel aêeqqani n «Malabar». Sin-agi u$en tannumi sâeddayen ass n acer lwaêid deffir n lejnan, mebla ma meslayen, kessen kan. Akken kan buâélen sin yiâudiwen-nni $ef walim, ha-tt-a tekcem-d yiwet n tsatut n yiçewçiwen n ubôik iwumi teâreq yemma-tsen. Tasatut-agi teççur amkan s leaâyav-ines, ttawin akin ttarran akka, ttqelliben akken ad d-afen amkan anda ulac win ara ten-irekven. «Douce» tebna-asen ûûur s uvar-is, qqumcen, sinakin tewwi-ten tnafa. Deg ddqiqa taneggarut, tekcem-d tagmert nniven iwumi ssawalen «Lubie» (Tagmert tacebêant i iteqqen Mass «Jones» $er tcariî-ines). Tekcem-d tetteffeé sseker. Teîîef amkan $er zdat, la tettmuqul wiyav. Deg taggara tôuê-d temcict. Am wakken i txeddem seg zik-is, tmuqel tajmaât yiwen yiwen tettgabaô amviq aêmayan anda ad d-tessers iman-is. Deg taggara teqqim gar «Douce» d «Malabar». Sinakin tebda asêerêer seg lfeôê, win yeânan inaw n «Um$ar Azemni» ur yekki sya, ur yeffi$ sya. I$ersiwen irkelli nejmaεen tura deg leâzib -anagar «Musa», d yiwen ugerfiw i yeîîsen $ef yiwen ufurk zdat n tewwurt n deffir i iôebba umdan- imi i ten-iwala îîfen imukan-nsen, gren yakk tamawt, «Am$ar Azemni» yeskeêkeê, d$a yebda ameslay s wawalen-agi : « Ay imeddukal, teslam yakan s tergit i urga$ iv yezrin. Maca ad d-u$ale$ $er temsalt-agi umbaâd. Deg tazwara $ur-i lêaoa nniven ad awen-tt-id-ini$. Ur cukke$ ara, ay imeddukal, ad rnu$ gar-awen kra n wagguren nniven. Maca imi ad mte$ b$i$ ad xedme$ yiwen n lwajeb uqbel, acku ri$ ad ken-snefâe$ s tmusni-inu. Segwasmi d-lule$ armi d tura, acêal n yiseggasen aya nekk la ttxemmime$ deg ôôaêa d telwit n texxamt n yilfan. Tura zemre$ ad

Page 100: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 99 -

d-ini$ : ulac a$ersiw i yeûûawven ad yissin agama n tudert n umaval-agi am nekk. £ef waya i b$i$ ad awen-hevre$. D acu-t ihi, ay imeddukal, agama n tmeddurt-nne$ ? Walit lumur akken iwata : $ur-ne$ yiwet n tudert n lxedma, tudert n lêif, yiwet n tudert wezzilet mavi. Akken kan ad d-nas $er ddunit, ttaken-a$-d kan swayes ad nidir i wakken ur nettmettat ara, yernu wid yesâan ljehd d tezmert ad sâeddin akk tudert-nsen deg lxedma alamma ssuf$en taôwiêt. Yernu asmi ad nu$al mebla lfayda, ad a$-zlun mebla ôôeêma. Akken kan ad iâeddi useggas-nne$ amezwaru deg ddunit-agi, i$ersiwen akken ma llan ad ttun anamek n wawalen am usgunfu d lehna. Weroin ad d-tafev a$ersiw d ilelli. D tagi i d tidet. D wagi i d lmektub-nne$ ? Tamurt-nne$ d tagellilt armi ur tezmir ad teûûawev ad tefk i yimezda$-is tudert yelhan ? Ala ay imeddukal, agim n tekwal ala! Akal n tmurt n Lengliz d amsirew, anezwi-ines yelha ugar. Nezmer ad nesseçç deg îîaqqa amvan n yi$ersiwen yugar s wacêal wid yettidiren dagi. Leâzib-agi kan weêd-s yezmer ad iâeyyec mraw d sin n yiâudiwen, snat n tmerwin n tfunasin, aîas n twinas n wakraren -ad ddren irkelli deg lxir d lehna. Maca yella yiwen n ugur : ur nezmir ara ad nessugen tudert am tagi. Maca imi neéra belli d tagi i d tudert qeôôiêen, ay$er mazal-a$ ar tura nettidir tudert-agi n lêif ? Acku l$ella-nne$ irkelli, ne$ aêric ameqqran deg-s, ttakren-tt yimdanen. Ay imeddukal, dagi i tella tririt n wuguren-nne$. Kulci yeqqen $er yiwen n wawal : Amdan. Acku d amdan i d acengu-nne$ aêeqqani. Ilaq ad t-nekkes, ma neûûawev $er waya nezmer ad d-nini belli iéuran n uhuv ttwaqelâen. Dayen yekfa uxeddim-nni seg ûûbeê armi d tameddit ! Dayen tekfa tudert n laé d ccer ! Amdan d amexluq ayiwen i itetten mebla ma ifares kra. Ur yettak ayefki, ur yettarew timellalin, ur yezmir ad yezzu$er lmaâun, d amaéay akken ad yeîîef awtul. Maca ccil n waya irkelli d netta i d agellid n yi$ersiwen irkelli. D netta i iferrqen axeddim gar yi$ersiwen, maca ur sen-yettak seg l$ella êala ayen ad ten-yeooen d imudduren. Ayen i d-yegran ad t-yejmeâ i yiman-is. Anwa i

Page 101: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 100 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

ikerrzen akal ? D nukni ! D acu yettaran akal-agi d amsirew ? D l$ebbar-nne$ ! Maca ccil n waya irkelli, ulac yiwen deg-ne$ i ikesben ta$awsa nnig n teglimt-ines. Kunemti a tifunasin yellan zdat-i, acêal n hiktulitren n uyefki i tfarsemt aseggas yezrin ? Sani i iôuê uyefki-agi swayes tzemremt ad tessekremt imecîaê-nkent, ad asen-tefkemt ljehd d tezmert ? Yal tiqqit d acengu-nne$ i tt-yeswan armi yeôwa. I kunemti a tiyuéav, acêal n tmellalt i turwemt aseggas-agi ? £ef wacêal n tmellalt i tzedlemt. Tiyav nzant deg ssuq akken ad $nunt «Jones» d twacult-is! I kemmini, «Douce», anda gran ukkué n yijêiêen i trefvev, wid izemren ad ilin yid-m tura, ad kem-wansen lad$a deg wussan-inem ineggura ? Yal yiwen yenza asmi yeûûawev aseggas deg tudert-is, ur tettu$alev ad ten-twaliv ! Ukkuéet n tdusa d uxeddim-inem deg yiêerqan acu i am-d-fkan ? Asa$ur s cceêa d ti$mert daxel n umesîbel ! Ula d lajel-nne$, deg tmeddurt-agi n lêif, yettawev uqbel lawan. Win iyi-yeânan, ur tzuxu$ ara, imi ttekka$ deg wid yesâan zzher. Aql-iyi deg useggas-inu wis mraw d krav, sâi$ nnig n ukkuéet n twinas n dderya. D tagi d tudert tamagnut n yilfan, maca deg taggara ulac a$ersiw ara imenâen seg ujenwi amelâun. Kunwi ay ilfan imecîaê i yeqqimen dagi, tettêssisem i lehvur-iw, deg mraw d sin n wagguren yal yiwen deg-wen, mi ad d-yawev lajel-is ad iâeyyev $er win i t-ixelqen seg leâtab ara inal ass-nni. D tagi i d taggara taberkant i a$-yettrajun irkelli - tifunasin d yilfan, akraren d tyuéav, ulac win ara imenâen. Ula d iâudiwen d yiqjan ur ten-yezgil ara. Keçç a «Malabar», asmi ad d-te$li tezmert-ik, ad ak-izenz «Jones» i ugezzar, d netta ara k-yezlun, d netta ara yesrekmen aksum-ik, aksum ara ççen iqjan-is. Win yeânan iqjan s timmad-nsen, ad d-u$alen kan d ifermacen, meqqrit deg leâmer, ad ten-yeqqen «Jones» $er yiwen uéru ara iîegger deg wasif. Ay imeddukal, waqila kullci iban am waggur ? Yakk tiqriêin i nettidir usant-d seg umdan, aseddanku-nne$. Akken kan ad nese$li amdan, yakk acu ara nexdem ad d-yu$al d ayla-nne$. Dayen isehlen akken ad d-nu$al d ilelliyen, d imerkentiyen. D acu ilaqen akken ad nawev $er yiswi-agi ? Ilaq ad nexdem ûûbeê tameddit seg

Page 102: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 101 -

wul-nne$ akken ad nessenger iri n yimdanen. D wagi i d izen-inu ay imeddukal. Ilaq ad nesker tagrawla ! Melmi ara tevru tnekra-agi ? Ur éri$ ara : yezmer deg yiwet n ddurt, am wakken yezmer ad tevru deg yiwen n uwinas. Maca am wakken ttêussu$ i walim seddaw n yivarren-iw, ad d-yas wass anda ad tbin tidet. Ay imeddukal, deg wakud iwen-d-mazal ad teddrem ur ilaq ara ad tettum iswi-agi. Maca deg tazwara yessefk fell-awen ad teûûawvem tiktiwin-agi swayes umne$ i wid ara d-yasen deffir-nwen i wakken lejyal d tsutwin i d-iteddun ad kemmlen amennu$ armi d tarennawt. Cfut mliê ay imeddukal : ur berrut ara i îîbel deg waman, ur ilaq ara ad d-tu$alem $er deffir. Ëadret ad ken-kelxen, $as sxedmen ifukal i sen-yehwan. Ur ttêessiset ara i widak d-yeqqaren belli amdan d yi$ersiwen tezda-ten lfayda, amzun liser n u$ersiw icud $er win n umdan ? D tikerkas. Amdan yessen kan yiwet n lfayda : lfayda-ines. Deg umennu$ ad tban tadukli yesâan llsas gar yi$ersiwen. Imdanen irekelli d icenga. I$ersiwen gar-asen d imeddukal». Yekker yiwen n ôhut d ameqqran. Imi qrib ad ifak «Um$ar Azemni» inaw-ines agrawliw, ff$en-d ukkué n yi$erdayen imeqqranen seg uîiîuc-nsen, îîfen imukan-nsen, qqimen ula d nitni ttêessisen. Imi ten-walan yiqjan, rewlen srid $er uîiîuc-nsen, tarewla temneâ bab-is. Imiren kan irfed-d «Um$ar Azemni» taqejart-is akken ad yessuter tasusmi. Yenna-d : «Ay imeddukal, tella yiwet n temsalt ilaq ad nemeslay fell-as. Amek i ilaq ad neêseb i$ersiwen am yi$erdayen d yiwtal, d imsisan (allies) ne$ d icenga ? Awal aneggaru ha-t-an $ur-wen. Ad ssutre$ tura deg wid yellan dagi ad d-fken ôôay-nsen $ef usumer-agi : I$erdayen d imeddukal-nne$». Äeddan srid $er tefrant, yernu s tegti tameqqrant gezmen-tt deg ôôay belli sya $er zdat yessefk ad walin i$erdayen am yimeddukal. Ukkué kan i ibedden deg wudem n waya : krav n yiqjan d temcict (faqen umbaâd belli taneggart-agi terra ih akked ala). Ikemmel «Um$ar Azemni» deg wawal-is :

Page 103: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 102 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

«Ur éri$ ara acu awen-d-rnu$ nnig waya. Zemre$ ad awen-d-ini$ kan sbegnet taâdawt-nwen mgal amdan d leâwayed-is. Acengu ileêêu $ef sin n yivarren, aêbib d win ileêêun $ef ukkué n yivarren ne$ ifrax irkelli. Ur ilaq ara ad tettum da$en ta$awsa-agi : amennu$-agi mgal amdan ur ilaq ara ad a$-yerr am netta. £as nesse$li-t ur ilaq ara ad nu$al am netta, ur ilaq ara ad nevfer leâwayed-is n diri. A$ersiw ur ilaq ara ad yezde$ deg uxxam, ur ilaq ara ad yeîîes deg ssrir, ur ilaq ara ad iles aselsu (vêtement), ur ilaq ara ad isew asavel ne$ dduxan, am wakken ur ilaq ara ad yesexdem idrimen, ur ilaq ara ad yexdem tanezzut. Leâwayed n umdan dir-itent irkelli. Cfut, a$ersiw weroin ad yeêqer a$ersiw nniven. Asmi ad d-u$alen irkelli d atmaten, ur yettili ara amgared gar win ijehden d uvâif ne$ gar win iéewren d ungif. A$ersiw ur yezmir ara ad ine$ wayev. Yakk i$ersiwen kif-kif-iten deg uzref. Tura ad awen-d-meslaye$ $ef tergit n yiv yezrin. Ur ttmeslaye$ ara fell-as s telqi. Tban-iyi-d ddunit amek ara tili asmi ad tettwakkes seg yifassen n umdan. Targit-agi tesmekta-yi-d s yiwet n t$awsa yeffren mliê daxel n yiktayen-inu. Acêal aya, asmi lli$ d ilef amecîuê, yemma d telfatin nniven cennunt yiwet n ta$ect. Maca cfant kan $ef uééay akked krav n wawalen imezwura. Maca deg tergit-inu n yiv yezrin, ta$uct-agi tu$al-iyi-d am wakken tella deg laûel, s wawalen-is irkelli - awalen, ulac ccek deg waya, i cennun zik i$ersiwen qbel ma ten-ttun. Maca tura ad awen-tt-id-cnu$ i kunwi ay imeddukal. D tidet, tura aql-iyi meqqre$ deg leâmer, ta$uct-inu zuret, maca asmi ara têefvem aééay, ad tt-tecnum axir-iw. Azwel-ines : A zzaylat n tmurt n Lengliz». «Am$ar Azemni» yeskeêkeê ciîuê, d$a yebda icennu. Ta$uct-is zuret, am wakken i d-yenna, maca isellek iman-is. Ha-tt-n ihi ta$ect-agi :

A zzaylat n tmurt n Lengliz d Irlanda, Ay i$ersiwen n tmura irkelli, Ëesset i usirem, Tallit n wure$ la ken-tettraju.

Page 104: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 103 -

Amdan aseddanku yettwakes-as kullci, Iêerqan-nne$ ad issinen lxir d liser, Ëala nukni yesâan azref ad ten-nekcem, Ha-t-a yusa-d ass n tlelli. Dayen tura tekfa tallit n tnaîafin deg yinzaren, Dayen tura tekfa tallit n rrûen $ef yizugar-nne$, Dayen tura tekfa tallit n yijelkaven, Dayen tura tekfa tallit n unjeâ d lmut. Igerrujen, ifen wid n tirga-nne$, N teméin, irden d usa$ur, N yiffis, tajilbant d lleft, La ken-ttrajun ass-nni. A tifunasin, ay iâudiwen, ay iwezziwen, ay idanduten, £as akken nttemet d imecîaê, Heyyit ihi ass-nni, D ilelliyen. A zzaylat n tmurt n Lengliz d Irlanda, Ay i$ersiwen n tmura irkelli, Ëesset i usirem, Tallit n wure$ la ken-tettraju.

Imi slan i t$uct am tagi, i$ersiwen bdan la tss$un, ttâeggiven, am wakken d tawla i ten-yu$en. «Am$ar Azemni» ur yeûûawev ara ad yecnu tamejrut taneggarut armi iwala i$ersiwen irkelli cennun yid-s. Ula i$ersiwen ungifen lemden aééay d kra n wawalen. Wid iéewren am yilfan d yiqjan êefven ta$uct s lekmal-is deg kra n ddqayeq. Umbaâd kra n wallusen, leâzib yu$al d amkan anda ad teslev êala i leâyav n yi$ersiwen am usrugmet n tfunasin, aseglef n yiqjan, asbeâbeâ n wakraren, asîeêîeê n yiâuduwen. Leâyav-agi yettemcabi $er ccna n lâesker. A zzaylalt n tmurt n

Page 105: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 104 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Lengliz, i$ersiwen n tmura irkelli : d tagi d ta$uct i cennun lwaêid i$ersiwen, yal yiwen amek i izmer. Yernu cennun-tt seg wul, ccnan-tt semmuset n tikkal mûevfarent ta deffir ta, seg tazwara armi d taggara. Amer ufan ur êebbsen ara s îîul n yiv. Maca ôhut-nni yessak-id Mass «Jones» i ijelben seg wusu-ines, yi$il d akaâeb i d-ikecmen $er umôaê n leâzib. Yeddem-d tamekêalt i yettaooa deg yiwet n te$mert n texxamt-ines n tguni, deg îîlam yewwet lbarud. Aêlalas-nni iêaz lêiv anda i nejmaâen i$ersiwen. Ineggura-agi msefraqen, yal yiwen yu$al s amkan-is s tazla : at ukkué n yivarren u$en usu-nsen n walim, ifrax ufgen $er leâcuc-nsen. Kra n lweqt sinakin, lmexluqat n leâzib irkelli tewwi-ten tnafa.

Page 106: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 105 -

Arranku

Paulo COELHO

L’alchimiste Tasuqelt : Inelmaden n tmaziɣt n Tesdawit n Tizi Wezzu

Tukkist seg wungal : Arranku Aêric amezwaru

rranku, yeîîef gar yifassen-is adlis i d-yetter $ur yiwen seg yimeddukal-is. Adlis-nni, ur idel ara, meâna yeéra d Oscar Wilde i t-yuran. Mi akken

itetti tiwriqin, yemlal-d akked yiwet teqsivt i d-yettmeslayen $ef Texyalt n Nnbi. Arranku, yesla s teqsivt-agi n yileméi-nni uzyin i yettruêun yal ass $er temda akken ad yessiked ccbaêa n wudem-is di lemri n waman. Yiwen wass deg wussan, mi yella yessikid $er temda, ye$li $er daxel yemmut. Amkan-nni anda ye$li yem$i-d yiwen ujeooig, d$a yettunefk-as yisem n yileméi-nni. S wakka, qqaren-as Taxyalt n Nnbi. Oscar Wilde, ur ifuk ara taqsivt-is dagi. Imi, mbaâd lmut n Texyalt n Nnbi, tiwkilin n teégi, ruêent $er temda-nni, afent-tt tu$al d tamda n yimeîîawen. D$a nnant-as : - Acu$er i tettruv ?»

A

Page 107: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 106 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

- Ttru$ $ef Texyalt n Nnbi. - Amek ! acêal aya nekkenti netbeâ-it akken ad nwali zzin-is meâna, êala kemmini i tt-iwalan si lqurban. - Ihi d uzyin ? - Anwa i izemren ad yeêûu, yakk $ur-m i d-yessikid yal ass ?! Tessusem temda, tu$al tenna : - Ttru$ $ef Texyalt n Nnbi, meâna ur éri$ ara belli d uzyin, acku yal mi ara d-yessiked $ur-i ttwali$ zzin-iw $er daxel n wallen-is. D$a, Arranku s tevsa yenna : - Tgerrez teqsivt-agi.

*

* *

Santyagu, d isem n yiwen n umeksa n temdint n Andalus, n tmurt n Sbenyul. D tikli ad ye$li yiîij mi yewwev $er sdat n yiwet tmezgida d taqdimt, ssqef-is akk ye$li. Di texxamt-nni n lexzin, tem$i-d yiwet tulmut d taâlayant. Issekcem lmal-is $er daxel, iéerreb tawwurt-is i ye$lin s kra n tencirin i yufa daxel, s wakka ad yesâeddi iv-nni dinna. Uccanen ulac di tama-nni, meâna, ma terwel-as yiwet tixsi, ad yesruê azekka-nni i d-iteddun deg unadi fell-as. Yessa acluê-is $er lqaâa, iga adlis d asummet, yenna deg wul-is : Ilaq ad qqare$ idlisen imeqqranen akken ad âeîîle$ melmi ara ten-fake$, yerna, ad qqlen d asummet n lâali. Mazal d iv mi akken i d-yedduqes si tnafa, d$a yezha deg yitran n yigenni mi akken i la xettfen. Lemmer rni$ ciîuê n yives xir. i s-yenna deg wul-is. Acku d targit-nni n ddurt iâeddan, i wumi iâawed, yerna yuki-d uqbel ma ad tt-ifak. Yekker, ij$em ciîuê n ccôab, yeddem-d taâekkazt-is iruê ad d-yessaki ulli-nni i mazal gnent. Ddeqs deg-sent, llant ukint mi akken i yuki netta, d ayagi i t-yeooan ad yefhem belli, yella wayen i icudden tudert-is $er tin n lmal-is imi qrib sin yiseggasen i la ttidiren akken. Ttruêun si tama $er tayev ttnadin $ef lqut akk d

Page 108: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 107 -

waman. Yenna-as : u$ent yid-i tannumi, almi ssnent ula d lewqat-iw; ne$ ahat d nekkini i yu$en tannumi akk d lewqat-nsent. Mazal kra n wulli ur kkirent ara, iruê $ur-sent s uâekkaz akken ad tent-yessker. Yal yiwet yessawal-as s yisem-is; acku yumen belli fehment ayen i sent-yeqqar. Tikwal, yeqqar-asent-d kra n yiêricen i t-iâeoben aîas seg yidlisen-nni i ye$$ar, da$en yettawi-asent-d $ef tudert n uwêid d lferê n umeksa di lexla, ne$ $ef wayen i d-yennulfan d amaynut di temdinin i$ef yettâeddi. Seg yivelli-nni iâeddan, netta la yettmeslay $ef teqcict i ized$en di temdint-nni sanda ara yerzu gar-a$ d rebâa wussan. Tagi, d yelli-s n yiwen n ttaoer, yeéra-tt kan yiwet tikkelt deg useggas yezrin. Ttaoer-agi, yesâa taêanut n lkettan. Iêemmel ad iwali mi ara tellsen akraren sdat-s, akken ur t-$eddren ara di sselâa ara ya$. D yiwen umeddakel-is i s-yemlan taêanut-nni, d$a yenher ulli-ines $er dinna.

*

* *

Yenîeq $er ttaoer yenna-as : - B$i$ ad ssenze$ cwiîuê n taduvt. Yessuter deg-s ttaoer-nni ad yeûber ar tameddit, acku teççur têanut d imsa$en. D$a, ameksa iruê ad yerou di tama, yeddem-d adlis seg uqrab-is, yeqqim $er lqaâa la ye$$ar. Cwiî akka, yesla i ûûut n teqcict, yeqqar-as : - Ur éri$ ara belli imeksawen ssnen ad $ren. D yiwet teqcict n tama n Andalus, acku, tesâa ûûifa n tullas n tama-nni, s umzur-is aberkan akk d taîîucin-is i $-d-yesmektayen s waîas imnekcamen imuriîaniyen. Yerra-as umeksa : - Lmal, sselmaden ugar n wayen i sselmaden yidlisen. Qqimen la êekkun azal n snat tsaâtin. Tenna-as belli, nettat d yelli-s n ttaoer u$ur i d-yusa, teêka-as-d $ef tudert di taddart-nni anda ttemcabin wussan. Ameksa yewwi-d $ef lexlawi di tmurt n Andalus d wayen i d-yeéra d amaynut di temdinin i d-yemlal deg ubrid-is. S

Page 109: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 108 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

wakka, yefreê aîas imi mačči anagar ulli ukud i yezmer ad yemmeslay. Tenîeq teqcict tenna-as : - Amek i tlemdev ad te$rev ? - Am nekk am medden, deg u$erbaz. - Imi tessnev ad te$rev, acu i k-yeooan ad d-teff$ev d ameksa ? Ileméi yessaâreq awal, akken ur d-yettarra ara $ef tuttra-agi, yeéra belli ur tezmir ara ad tefhem tamsalt. Ikemmel awal-is d tmucuha-s $ef wayen i d-yettmagar deg yissikilen-ines, taîîucin tucbiêin n teqcict, la ttmermucent si lwehma deg wayen i d-iêekku umeksa. Simmal lweqt yettâeddi, simmal ileméi yessaram ur yettfakka ara wass-nni, yerna, yessarem yakan, baba-s n teqcict ad as-yini ad yernu azal n tlata wussan n tmeroiwt. Deg yiwet teswiât yuki d yiman-is yeb$a ad yezde$ i lebda di temdint-nni. D lmuêal ad mcabin wussan n tudert-is $er yidis n teqcict m umzur aberkan. Meâna hataya ttaoer yelêeq-d, yessuter deg-s ad as-d-yelles rebâa wulli. Ixelleû-as ayen i s-d-yewwi lêal, yenna-as ad d-yu$al aseggas i d-iteddun.

*

* *

Mazal rebâa wussan, akken ad d-yu$al $er taddart-nni i tikkelt nniven. Ul-is yettwaxvef, yerna yeççur d ccek akk d tugdi, ahat taqcict-nni ad t-tettu, imi mačči anagar yiwen umeksa i d-yettâeddin di tama-nni, akken ad ssenzen taduvt. Yu$al yenna i lmal-is : - I ssyin akin, ula d nekkini ssne$ aîas n tullas di temdinin nniven. Meâna, deg wul-is yezza, yini-as : - Imeksawen am yibeêêaren ne$ wid iêemmlen assikel, yettas-d yiwen wass anda ara d-mmagren win ara ten-yeééun, u ad êebsen tazzla $ef uqerru n ddunit. Yebda la yettefrari wass, ameksa yenher ulli-ines $er tama n usammar. Yenna deg wul-is : Ur êwaoent ara ad îîefent rray, ahat d ayagi i tent-yeooan ad iyi-ttabaâent kan nekkini. Anagar lqut akk d

Page 110: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 109 -

waman i êwaoent. Skud ameksa-nsent yeéra anda i yella leêcic n lâali di tmurt n Andalus, nutenti ad ilint d timeddukal-is. £as akken ur mgaraden ara wussan, widak-nni i yebnan s teswiâin ti$ezfanin n tikli si tama $er tayev segmi ara d-yecreq yiîij alamma ye$li tameddit, $as akken di leâmer-nsent ur $rint adlis, ne$ fehment tameslayt n yimdanen i d-yettawin $ef wayen iverrun di tudrin. Nitenti steqniâent kan s lqut akk d waman. Lxir, ttarrant-t-id s taduvt, s lbiâ-nsent, ne$ s uksum n warraw-nsent. - Lemmer ad u$ale$ d aderwic, yerna ad tent-ne$$e$ yiwet yiwet, ahat ur éerrent ara alamma tfuk teqvâit, acku, sâant laman yid-i, yerna u$alent ur ttêessisent ara i yiêulfan-nsent, acku d nekkini i tent-yettawin $er tkessawt. Ileméi, ye$req di ttexmam ur nesâi ara azal. - Ad d-ini$ tamezgida akk d tulmut-nni i d-yem$in daxel-is, ttwaneâlent. Ahat, d nitenti i t-yeooan ad yargu sin yiberdan yiwet targit, d$a yu$al yerra-d cwiî n zzâaf $ef wulli-ines. Yej$em cwiî n ccrab i s-d-yeqqimen seg yivelli-nni, yelsa acluê-is. Gar-a$ d kra n tsaâatin, iîij ad yebded deg yigenni, ad tzad lêamu-s, ur yettizmir ara ad s-yeûber di lexla. Lawan-nni deg unebdu Sbenyul merra tqeggel, ur tettanqas ara lêamu alamma d iv. Ïîul n uzal, netta yettâebbi acluê-is d taâkemt taéayant, $as akken yerwi-t, meâna, yeéra belli d netta i s-itekksen asemmiv n tûebêit. Yenna deg wul-is : - Ilaq-a$ ad nettêezzib i txebyiyin n lêal. D ayagi i t-yeooan ad yeqbel ttaâebga n ucluê-is, imi acluê-is yesâa azal am wakken i t-yesâa netta s timmad-is. Ugar n sin yiseggasen, netta yettruêu yettu$al di tmizar n Andalus, d ayen i t-yeooan ad yissin merra timdinin-is akk d tudrin n tama-nni, d ayen da$en i s-yernan lbenna i tudert-is n umeksa amessikel. Tikkelt-agi, yella di tdemmi-s, ad as-imel i teqcict m umzur aberkan amek almi ameksa yessen ad i$er, acku, yella d anelmad deg u$erbaz adeyyani i d-yessuffu$en lecyax n tmezgida alarmi yessawev seîîac n yiseggasen deg leâmer-is. Imawlan-is ssarmen ad yu$al d ccix n tmezgida, akken ad tzuxx yis-s twacult-is yellan d

Page 111: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 110 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

taxeddamt n wakal, tin i yettnadin anagar $ef lqut akk d waman, am wakken i t-yettnadi ula d lmal-is. Yelmed timeslayin : talatinit, tasbanyulit, akk d tussna tatiyulujit. Meâna, segimi i yella d ameéyan, yessaram ad yissin ddunit merra, ayagi, yesâa $ur-s azal ugar n ma yemlal akk d Nnbi, ne$ yelmed tuccivin n yimdanen. Yiwet akken tmeddit, mi yella iteddu $er uxxam-nsen, iâemmer iman-is s teb$est, acku yexva i leb$i n baba-s i yeb$an ad yu$al d ccix n tmezgida; meâna netta yextar ad d-yeffe$ d amessikel. Yiwen wass yenna-as baba-s : - Usan-d yirgazen si yal tmnavt n ddunit, âeddan si taddart-agi a mmi. Usan-d $er dagi ad éren ti$awsiwin timaynutin, meâna ur beddlen ara, d nitni i yellan, d nitni i mazal. Ttalin alamma d ti$ilt n taddart akken ad walin ti$remt, $ur-sen aqbur yesâa azal ugar n umiran. Mellul yixef-nsen, ne$ ye$ma uglim-nsen, meâna, ur mgaraden ara nitni akk d yirgazen n taddart-nne$. Yerra-as yileméi : - Meâna nekkini, ur ssine$ ara ti$ermiwin i sâan di tmura-nsen. - Mi ara d-ttasen yirgazen-agi, ad walin timizar-nne$ akk d tlawin-nne$, ssaramen ad zed$en dagi $ur-ne$ i lebda. - Ihi, b$i$ ad issine$ tilawin-nsen d wakal-nsen, acku, ur tt$imin ara gar-ane$. - Yak nitni ççuren d adrim, ma dagi $ur-ne$ anagar imeksawen i izemren ad ddun $ef tmura. - Ihi, ula d nekk ad u$ale$ d ameksa. Baba-s ur d-yerni ara ula d yiwen wawal $ef wayagi. Azekka-nni, yefka-as taxrivt anda i llant tlata tsawiyin n wure$, yini-as : - Di lexla i tent-ufi$ yiwen n wass. Di tdemmi-w, b$i$ ad tent-ffeke$ d lwaâda i tmezgida mi ara k-sbedden d ccix. Ma d tura, ruê ad d-ta$ev yis-sent taqviât n wulli; akken ad tnadiv yid-sent ddunit, alamma d asmi ara teérev belli ti$remt-nne$ tesâa azal d ameqqran, yerna tilawin-nne$ d tid izaden di zzin $ef tiyav. Yfka-as dduâa n lxir si loiha-s, ma d aqcic, ye$ra-d deg wallen n baba-s leb$i n tuff$a $ef ddunit, leb$i-nni i t-ized$en ddeqs n yiseggasen aya, win akken i yettâeggir ad t-yemvel deg wul-is s

Page 112: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 111 -

yi$imi-ines deg taddart, anda ara yeçç, ad isew, yerna ad igen deg uxxam-is yal iv.

*

* *

Tvall-d tezwe$, yetbeâ-itt-id yiîij. Ileméi, yemmekti-d ayen i yemmeslay netta akk d baba-s, ayagi d ayen i t-yesferêen aîas, imi tura, yeéra-d ddeqs n t$ermiwin, ddeqs n tlawin, meâna ur d-yufi ara tin yifen tin akken i t-yettraoun gar-a$ d sin wussan. Yesâa acluê, adlis i d-yettbeddil $ur yimeddukal-is yal tikkelt mi ara t-ifak s leqraya, akk d tqevâit n wulli. Ayen yesâan azal ameqqran $ur-s, d yal ass mi ara yessuffe$ targit-is s tikli d ussikel. Mi ara yeâyu deg tmizar n Andalus, yezmer ad yessenz lmal-is, ad yeqqel d abeêêar. S wakka mi ara yeâyu di lebêer, ad t-id-yaf lêal yeéra-d ddeqs n tmura, ddeqs n tlawin d waîas n tegnatin n lferê. - Amek ara truêev ad tnadiv $ef sidi Rebbi di lemqam ? I s-yenna deg wul-is mi akken i yettraou iîij ad d-yali. Yal tikkelt, yettbeddil tama. £ur-s amzun akken leâmer i d-iâedda $er tmezgida-nni i ye$lin, netta-nni, yu$ lêal mačči anagar abrid i d-yusa $er tama-nni, ddunit tewseâ, ur tt-yettfaka ara. I lemmer ad yeoo ulli-ines ad t-seddunt xerûum kra n tallit, ahat ad d-yemlil d waîas n t$awsiwin i yesâan azal d ameqqran. Yenna deg wul-is : Ugur, d timeériwt-nni ur érint ara belli, yal tikkelt ttbeddilent abrid, yal tikkelt ime$$i-d leêcic deg umkan n win akken i ççant, da$en ur érint ara mgaradent tsemhuyin, imi, cc$el-nsent anagar uççi akk d tissit. Ahat, medden akk, akka, ttazzalen anagar $ef lqut akk d waman, ula d nekk ur nesâi tameîîut nniven deg walla$-iw, seg wasmi i d-mlale$ yelli-s n ttaoer ? Yemmuqel $er yigenni, yufa di leêsab-is, ad yawev $er Tarifa uqbel lawan n yimekli. Dinna, yezmer ad d-ibeddel adlis-is s win i t-yugaren di tewriqin, ad d-yacar taxcact-is d ccôab, yerna ad iâeddi $er uêeffaf, akken ad d-iseîîel tamart-is akk d ucebbub-is, s wakka ad d-iban wudem-is mi ara yerzu $ur teqcict-nni. Ur yerri ara akk

Page 113: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 112 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

deg uqerru-s belli yezmer ad yili iâedda-d umeksa nniven i t-yugaren taqevâit, yerna ad t-yezwir melmi ara tt-yessuter i baba-s akken ad tili d zzwao-is. Yerfed allen-is s igenni abrid nniven, yenna deg wul-is : Yezmer ad yili d tagi i d tuff$a n targit ara yesnernin azal n tudert-iw. Netta i$eûûeb tikli-s. Yemmekta-d belli tella yiwet n tem$art di Tarifa tettzuôu. Iv-nni iâeddan, iâawed yurga targit-nni tamcumt.

*

* *

Tam$art tewwi ileméi $er uxxam-is, tessekcem-it $er yiwet texxamt d tuffirt, anda llan sin yikursiwen akk d lmida anda i d-iweûûef wudem n Sidna Äisa. Teqqim, tumeô-it ad yeqqim ula d netta, ssyin, terra ifassen n yileméi gar yifassen-is d$a tebda tdeââu s ûûut xfifen. Dduâat-nni cubant $er tid n yijiîaniyen. Yemlal-d yakan deg ubrid-is ijiîaniyen, ula d nitni d imessiklen, meâna ur kessen ara lmal. Yelêa wawal belli ijiîaniyen-agi tt$urrun imdanen, qqaren da$en la xeddmen akk d Cciîan (Rebbi ad t-yenâel), da$en ttakren arrac yerna ttarran-ten d aklan-nsen. Seg wasmi i yella d ameéyan, Santiagu, yettuggad ad t-akren yijiîaniyen, d$a d ayagi i s-d-yernan tugdi mi akken i teîîef tem$art-nni ifassen-is. Meâna udem n Sidna Äisa i yellan di lmida, yerra-d deg-s tarwiêt. Ur yeb$i ara ad taâqel yuggad, degmi yeârev ad yeîîef ifassen-is ur ttergigin ara, yerna ye$ra-d yiwet tjanat n ddin akken ad as-tekkes tugdi. Tenna-as tem$art mebla ma tekkes allen-is seg yifassen n yileméi : - S wazal-is. D$a tu$al $er tsusmi-nni ines. Ileméi, simmal yettnerni zzâaf-is, ayagi d ayen i yeooan ifassen-is ad ttergigin $as akken ur yeb$i ara. Yu$al yejmeâ-iten yerna yenna-as : - Ur d-usi$ ara akken ad iyi-d-tzurev.

Page 114: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 113 -

Yendem akk ayen i d-iruê s axxam-is. Ixemmem, ad tt-ixelles yerna ad iruê mebla ma yeroa ad as-d-yini kra. Yettruéu aqerru-s $ef targit i yurga snat tikkal. Tenna-as tem$art : - Tusiv-d $ef tirga. Tirga, d ameslay n yillu, mi ara yettmeslay s tutlayt n ddunit, nekk, zemre$ ad tt-id-ssefru$. Meâna ma yella yettmeslay s tin n rruê-ik, anagar keççini i izemren ad tt-tfehmev. Yerna nekkini, ilaq ad iyi-txellûev zyyara-agi. Ixemmem, yu$al yenna deg wul-is : - A ni$ di lexla yal ass, fki$ iman-iw i lewêuc, akk d yi$uraren, d tagi i d tudert n umeksa degmi i tewâer aîas. S wakka iîawel iman-is, yenna-as i tem$art : - Snat tikkal ta deffir ta i urga$ targit-agi. Mi lli$ kesse$ taqevâit-iw, ataya yusa-d yiwen uqcic la yetturar netta akk d lmal-iw. Nekkini ur êemmle$ ara win yetturaren yid-sen acku ttaggaden imdanen ur ssinen ara. Maca arrac imecîaê tturaren yid-sen yerna ur ttxerrayen ara. Ttwehhime$, amek akraren zemren ad éren leâmer n yimdanen. - U$al $er targit-ik, i s-tenna tem$art-nni. Tasilt attan $ef tmess, mačči dagi ara tesruêev lweqt-iw yerna keççini ur tesâiv ara aîas n yidrimen. - Mi akken i yetturar uqcic-nni akk d wulli-inu, taswiât akka yezzi-d $ur-i, yeîîef afus-iw, yessawev-iyi almi d tizumag n Maûer. D$a ileméi yeêbes awal-is, yessaked tam$art ammer tessen tizumag. Meâna tam$art teggugem. D$a ikemmel awal-is s ûûut aâlayan akken ad d-tsel : - Ihi, sdat n tzumag, yenîeq-d $ur-i uqcic-nni yenna-yi-d : lemmer ad d-truêev $er dagi ad d-tafev agerruj. Akken kan iruê ad iyi-d-imel amkan anda i yeffer, d$a uki$-d si tnafa i tikkelt nniven, mebla ma éri$ anda i yemvel ugerruj-nni. Tessusem tem$art kra n tallit, tu$al da$en teîîef ifassen n yileméi-nni la d-teqqar deg-sen, tu$al tenna-as : - Ur tettxelliûev acemma tura, meâna ma yella tufiv agerruj-agi ad i d-tefkev amur wis âecra seg-s.

Page 115: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 114 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

D$a ileméi yeîîerveq d tavsa, yerna yefreê. S wakka cwiî-nni n yidrimen i yesâa ad as-d-qqimen imi i d-iâawed targit anda i yella ugerruj ! - Tam$art-agi, s tidet d tajiîanit. Ijiîaniyen d imehbal. Ihi amek ara tessefruv targit-iw ? - Uqbel ad ak-ssefru$ targit-agi, ilaq ad iyi-teggallev belli ad iyi-d-tefkev amur wis âecra seg ugerruj. Yeggull-as, meâna tam$art tenna-as âiwed ggall, yerna allen-ik ad zzint $er wudem n Sidna Äisa i yellan di lmida. Tenîeq tem$art, tenna-as : - Targit-ik s tutlayt n ddunit, zemre$ ad tt-id-ssefru$, meâna tewâer aîas i usefru, degmi uklale$ amur-iw deg wayen ara tafev. Lmeâna n targit-agi, ilaq-ak ad truêev alamma d tizumag n Maûer, $as deg leâmer-iw ur sli$ yis-sent, meâna imi i tent-turgav aîas n tikkal, almi llant s tidet. Dinna, ad tafev agerruj ara k-yerren d amarkanti ameqqran. Tamezwarut yerfa, acku ur yeêwao ara ad iruê $er temzurt akken ad as-d-tâiwed ayen yeéra, meâna yemmekti-d belli ur tt-yettxelliû ara. Yenna-as i tem$art : - Acu$er ara veggre$ lweqt-iw $ef target ? - Twalav ! yak nni$-ak tewâer i usefru. D ti$awsiwin timeéyanin, i yesâan azal ameqqran, anagar imusnawen i izemren ad tent-éren. Imi ur lli$ ara seg-sen ilaq-iyi ad d-afe$ ûûenâa s wacu ara ççe$ a$rum. - Amek ara xedme$ akken ad ruêe$ alamma d Maûer ? - Anagar tirga i sne$ ad tent-ssefru$, meâna ur zmire$ ara ad tent-ssuff$e$. D ayagi iyi-yeooan ad idire$ kan s wayen iyi-d-ttakent yessi. I ma yella ur zmire$ ara ad ruêe$ $er Maûer ? - Ula d nekk ur ttwaxellûe$ ara, yerna, mačči d tagi i d tikkelt tamezwarut. S wakka, ur d-yerni ara ula d yiwen wawal. Tenna-as ad yekker ad iruê, acku yesruê-as aîas n lweqt.

Page 116: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

AVRIS

Page 117: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 118: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 117 -

Tamedyazt n tilawin n lgirra n 1954/1962

Ramdane LASHEB

amedyazt n tlawin n lgirra n 1954/62 d yiwet tewsit si tsekla timawit yessenfalayen iḥulfan, asirem d ccan d lqima n uɣref. D lemri i d-yettakken tugna n

ṣṣeḥ n ugdud. Wid inudan d wid yuran ɣef wayagi, qqaren-d akk belli aḥric-agi n tsekla timawit deg-s i igemmu rruḥ n ugdud si zzman n zik, si tsuta ɣer tayeḍ. Imdanen yeddren ass-a, i iḥerzen tigemmi-a uɣalen d timkarḍiyin timuddurin, d agerruj i yimusnawen yettnadin deg tmeslayt, deg tussna n tmetti (l’anthropologie) wala deg umezruy. Maca widak-agi iḥerzen ɣef tgemmi-a, uɣur ddrent tmusniwin-a, la ttruḥun yiwen yiwen, timusniwin neggrent yid-sen. Ddunit n wass-a mačči am tin n yiḍelli, timetti tetteddu ɣer zdat, ayen yetteḥwiǧi umdan yettbeddil si lweqt ɣer wayeḍ. Akken ula d tasekla tetteddu d lweqt-is. Tadamsa n umaḍal, taruẓi n tuddsa n tmetti n zik, inig n yimdanen, ttawilat n (les médias) tilibizyun, Internet ur ǧǧin ara amkan i kra n tewsatin n tsekla timawit ad idirent. Leqrar-nsent ihi d nnger imi ur sɛint ara tawuri di tmetti n wass-a. Akken yebɣu yili lḥal, kra n tewsatin n tmetti tamensayt neggrent tiyaḍ, tid yeddan di zzman n wass-a ttlalent-d, icban kra n tedwilin n craḥa, uskasi, n ccna, n umezgun… di rradyu, di tilibizyun akked Internet. Ttawilat yeǧǧan talalit, tudert d uḥraz n tmedyazt d ccnawi n lgirra nnejlan ass-agi, ḥebsen mi tefra lgirra di 1962. Ulac win irefden

T

Page 119: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 118 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

tamedyazt-agi. Ass-agi, ḥala tilawin-nni yeddren lgirra, tid i d-yesnulfan, i yessawlen neɣ yecnan tamedyazt-agi i izemren ad tt-id-ssiwlent neɣ ad tt-id-cnunt. Degmi ass-a alqaḍ, d ujmaɛ n yisefra-a yella-d kan ɣur tlawin-a i d-nebder meḥsub tid-nni i ten-icennun imiren di lweqt-nni n lgirra. Zik, di tmetti n leqbayel n uqbel anekcum afransis ɣer tmurt n Lezzayer, tameṭṭut deg uxxam tettrebbi dderya-s, d nettat i d aɣerbaz akken daɣen d nettat i iḥerrzen ɣef tgemmi n teqbaylit. Timetti n wass-a, llan iɣerbazen, tameṭṭut teɣra, teffeɣ ɣer berra teṭṭef amkan deg uxeddim am urgaz. Ttrebga n uqcic teffeɣ ifassen-is. Ɣef waya, tilawin n tura mačči d nutenti i yessenṭaḍen, i iḥerrzen timusniwin am zik. S wakka, timusniwin-agi am tsekla timawit ttruḥunt, neggrent. Akken agerruj-agi n tmusniwin ur yettruḥu ara, ur inegger ara, yewwi-d ad yuɣal ɣer tira. Akken i t-id-yenna umaru Y Nacib : “Aɛeddi seg timawit ɣer tira d ayen yeǧǧan tasekla tarusit, tafransist, taglizit, taɛrabt d tespenyulit ad tnerni”. Xas neqqar tameṭṭut d llsas argaz d ajgu alemmas, maca di tmetti n zik, di zzman n yiɣil, tameṭṭut taqbaylit tedder seddaw tecḍaḍt n urgaz. Akka i tebna tmetti n leqbayel. Ayen d-yerra umnar ɣer daxel n tmeṭṭut, ayen yellan akin ɣer berra d ccɣel n urgaz. Awal-is ikmen ur d-iteffeɣ ara ɣer berra, ulac-it di tejmaɛt wala di ssuq. Yak neqqar s leqbayel bu yiles medden akk ines (celui qui a la parole a le pouvoir), wissen ahat argaz yuggad tameṭṭut ad t-teḥkem ! Ihi akka tamedyazt n urgaz teffeɣ ɣer berra tettwassen, sellen-as medden, tesɛa bab-is ma d tin n tmeṭṭut teqqim kan deg uxxam di lḥara deg tala meḥsub deg yimeḍqan d-iṣaḥen tameṭṭut. Tamedyazt n urgaz tesɛa azal ma d tin n tmeṭṭut, d tamedyazt n war isem, d tamedyazt n tlawin mera, d tamedyazt n menwala imi ulac bab-is. Am wakken ula d win tewwi di tɛebbuḍt-is acḥal d agguren werǧin yewwi isem-is. Akken yebɣu yili lḥal, tameṭtut deg uxxam neɣ di tala… di tegnit n lferḥ neɣ n lqerḥ, mi ara txeddem lecɣal-is, tessenfali-d iḥulfan-ines d usirem-ines deg yisefra d ccnawi. Seg tewsatin n tamedyazt-a neɣ ccnawi-a imi di tugget

Page 120: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 119 -

tamedyazt-a tettwacna nezmer ad d-nebder : tamedyazt n tyemmat, tamedyazt n lewqat uxeddim, tamedyazt n lfuruḥ, tamedyazt n tayri, tamedyazt tadeyyanit d tmedyazt n lgirra. I tikkelt tamezwarut deg umezruy n uɣref azzayri, tameṭṭut, argaz dduklen, ɛezmen ad ssuffɣen aɛdaw. Ibeddi n tmeṭṭut ɣer tama n urgaz di lgirra n 1954 ikmel, izad. Azal n tmeɣnasin n lwilaya tis tlata W III yewweḍ 35% i 17,4% seg yimezdaɣ. Lwilaya n Tizi-Wezzu teṭṭef 73% n lwilaya tis III. Azal n 7119 n tmeɣnasin i 9815 i tesɛa lwilaya tis tlata. Tewweḍ-d lgirra, taqbaylit tufa-d iman-is weḥd-s, terna teṭṭef ula d amkan n urgaz imi yeffeɣ s adrar ɣer lfetna. D nettat i yettqabalen lɛesker mi ara d-asen ɣer taddart. Idammen yuzzlen, imeṭṭawen yemmaren, lḥif d lḥers d rrehba i d-yesseɣli lɛesker fell-asent sneṭqen-d acḥal d tameṭṭut. Taqbaylit, teǧǧa ccnawi-nni n lferḥ terfed ccnawi n lgirra. Ssenfalint-d iḥulfan d usirem-nsent deg yisefra. Di tegnit-a n lgirra, tamuɣli n urgaz ɣer tmeṭṭut tbeddel, taqbaylit teqqel tqeddec tcennu sdat urgaz, tekkes leḥya. I tikkelt tamezwarut ccna-ines yeffeɣ ɣer berra. Idammen yuzzlen, imeṭṭawen yemmaren, lḥif d lḥars d rrehba d-isseɣli lɛesker ɣef yimezdaɣ sneṭqen-d acḥal d tameṭṭut. Taqbaylit, teǧǧa ccnawi n uzuzen d userqes terfed ccnawi n lgirra. Tsenfali-d iḥulfan d usirem-is deg yisefra. Di tegnit-a n lgirra, tamuɣli n wergaz ɣef tmeṭṭut tbeddel, taqbaylit teqqel tqeddec tcennu sdat urgaz, tekkes leḥya. Ula d isefra d ccnawi n lgirra i tecna ɛiwnen tagrawla. Ɛawnen le FLN deg uḥric n ddiɛaya. Ttawin-d ṣṣber i twaculin iḥeznen, tekksen anezgum i yimezdaɣ, ttaken afud u snernayen deg usiǧhed n tegmat d usdukel n yimezdaɣ. Akken daɣen ttaken afud d tebɣest i yimjuhad d yimezdaɣ i irefden tagrawla. Ad naf lkumiṣar pulitik n FLN mi ara d-yas ɣer taddart ad yemmeslay d yimezdaɣ ɣef tegrawla, akken ad d-rren lbal-nsen, ad d-fken afus i tegrawla, ur xedɛen ara, yessawal-d i tlawin ad cnunt isefra n lgirra. Djoudi Atoumi yura : «Yiwen umjahed sawalen-as leblindi, qqaren-d fell-as mi ara isel i tmeṭṭut tcennu isefra n lgirra, izmer ad iqabel licaṛ ».

Page 121: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 120 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Tamedyazt n lgirra d tamedyazt n tegnit kan, tlul-d di lgirra ilmend n lgirra. D tamedyazt i d-snulfant tlawin werǧin kciment aɣerbaz. D ayla n tlawin merra : mi ara tent-testeqsiḍ, anti i d-yesnulfan isefra-a, qqarent-d d nekkenti akk xas akken ḥṣant llant tid d-yufraren seg-sent. Isefra ttemcabin si taddart ɣer tayeḍ ladɣa di tazwara d taggara-nsen. Ad naf aṭas i ibeddun s tenfaliyin-a :

D acu i d lhejna a teṛwiḥt neɣ :

Bellah ad ak-azneɣ a ṭṭir. Isefra-a cennunt-ten neɣ ssawalent-ten d tarbaɛt mi ara qqiment weḥd-nsent, sdat n yimjuhad mi ara d-asen neɣ sdat akk imezdaɣ mi ara sent-d-yessiwel lkumisaṛ pulitik n FLN. Tamedyazt-agi taɣerfant n tlawin tesskanay-d akken iwata tudert n yimezdaɣ di lgirra-nni. Imjuhad ttasen-d ttilin di taddart, tilawin qeddcent-asen s lferḥ. Isefra-a mmalen-d melmi d-ttawḍen d wakud ideg ttruḥun akken i t-id-yeskanay usefru-a :

Lɛeslama s yimjuhad I d-yusan lewhi n ṣṣbeḥ

Hat aya yezwar-d si Ḥsen Nekni nqeddec nferreḥ Mi d-yeɣli yiḍ ad ruḥen Tamurt ad tt-beddlen Yettru wul, tasa tejreḥ

Ad naf daɣen rrant tajmilt i yimjuhad irefden leslaḥ, wid yeffɣen s adrar. D isefra d-yettawin ṣṣber i tlawin d tyemmatin n yimjuhad :

Tilawin n yimjuhad Berkemt iciddi lfuḍa

Irgazen-nkent deg udrar Lmitṛayuz a tesqaqa

Page 122: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 121 -

Rebbi ad kem-isebbeṛ a yemma-s Ad am-d-yawi lḥuriya

Akken ttarrant tajmilt i wid d-yefkan afus deg tegrawla ttcemmitent wid ixedɛen atmaten-nsen :

Win yellan d axabit Ncallah leqdeṛ-is iɣli

Cfant ula d lxallat Lbaṭel ixdem iḍelli

Ma immut iɣba yisem-is Ma idder leqdeṛ ur t-isɛi

Argaz deg udrar tameṭṭut di taddart tettmagar lɛesker. Imjuhad ttandin timexnaqin i lɛesker, tilawin di tudrin ttxelliṣent. Simmal tetteddu lgirra, simmal d lḥers d rrehba ɣef yimezdaɣ. Akken ad qamren les OPA (organisations politico-administratives) tiseqquma iqeddcen i tegrawla, Fransa texleq-d ula d nettat tiseqquma i wumi ssawalen les SAS (sections administratives specialisés). Iswi amezwaru-nsent d taruẓi n les OPA n FLN yettɛawanen aṭas imjuhad. Ttasen-d ɣer tudrin ttmeslayen imezdaɣ, ttawin-asen-d tagella, ddwa akken ad ten-id sxedmen akken it-id-yemmal usefru-a

Ataya lɛesker Ikka-d d ubrid n Larebɛa

La iferreq lakasyun Wi ihelken ad as-nerr ddwa

Akken yebɣu yili lḥal imezdaɣ bedden ɣer tama n yimjuhad akken iwata maca di yulyu 1959, lecɣal ad beddlen di tudrin n Leqbayel. Aɣawas n Challe i d-heggan i tmurt n Leqbayel win i wumi semman l’operation jumelles ad yebdu. Lipara ad kecmen akk tudrin, ad xedmen axeṣṣar deg yimezdaɣ ladɣa di tudrin d-yefkan afus i tegrawla s waṭas.

Page 123: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 122 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Ass lexmis taṣebḥit Nekker-d nufa-d lipara Yusa-d mmi-s n trumit

Ijmeɛ-d akk taddart merra Lmulud iṭṭef ajenwi S imawlan n lifellaga

A ttcuddun di tmeḥbas […]

Lipara akken ad ḥetcen ɣef yimjuhad d wid i ten-yettɛawanen, wwin tilawin n yimjuhad ɣer lḥebs ɛetben-tent. Aman n ṣṣabun, trisiti (la gègène), aɛelleq d tukksa n sser… d ttawilat i yesseqdac lɛesker di leɛtab n tmeḥbas akken i t-id-yeskanay usefru-a :

Aql-iyi di Larebɛa Cudden-iyi s imi umeṭreḥ Ṣṣabun, aman iḥman

Trisiti ad tqeddeḥ Ɣef udem-im a lǧic tiḥrar

Nettewwet ur d-nenni ṣṣeḥ Lɛesker di tudrin sseɣlin-d rrehba d lḥers ɣef yimezdaɣ sxedmen tilawin i lxedma n yiberdan d uzrab n tudrin :

Mlet-iyi wi sen-ixedmen iberdan Bexlaf s at ɛecrin nesna

Mlet-iyi, akked i t-xedmen Akked imrabḍen ufella

(…) Lḥers di tudrin yettnerni imezdaɣ kemnen deg yixxamen ulac tuffɣa ɣer berra :

Page 124: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 123 -

Asmi bdan tiyita n tewwura Terkeb-aɣ tawla

Yeɣli-d ɣef medden yeẓmi Si lmeɣreb ulac tuffɣa

Ula ɣer berra Ula d llamba texsi

Akken daɣen yettwaḥettem ɣef yimezdaɣ ur teffɣen ara ɣer lexlawi ad d-jemɛen lɣellat-nsen :

A win iweḥḥden Rebbi Iweḥḥed-it deg rreẓq-is

Lisriz ihuz-it waḍu Ɣlin ula d afriwen-is

Azemmur irka di tseṭṭa-s Qessḥet zzit-is

Tazart terka di lqaɛa Ur tuɣal s iferrugen-is

(…) Tasekla timawit s umata tezger-d leqrun d tsutwin, wa yettaǧǧa-tt-id i wayeḍ seg yimi ɣer umeẓẓuɣ. Yal tasuta tewwi-d amur-is, tefra irec d ukerfa akken ad teddu ɣer zdat. Zik, tedder i yiman-is, tesɛa tawuri, tesɛa amkan-is di tmetti. Ass-a, tigemmi-a timawit truḥ la tnegger imi ulac win i tt-irefden, ur tesɛi ara tawuri di tmetti n wass-a. Tameṭṭut ara tt-irefden, ara tt-iḥerzen, teffeɣ ɣer berra ad texdem. Teṭṭef amkan-is am urgaz, ur d-teqqim ara kan i ttrebga. Tamedyazt n lgirra n 1954/62 d tamedyazt d-ilulen di lgirra ilmend n lgirra. Tfuk lgirra, teḥbes, ulac win tt-irefden. D yiwet seg tewsatin n tsekla timawit ara inegren cwiṭ cwiṭ imi ur tesɛi ara tawuri di tmetti slid tawuri yerzan amezruy. Teqqim kan deg wallaɣen n tid i tt-id-yesnulfan neɣ tid i tt-yessawalen, i tt-icennun di lawan-nni n ṭṭrad.

Page 125: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 124 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Ɣer taggara, ad d-nini, tamedyazt taɣerfant n tlawin d agerruj i wid yettnadin deg umezruy, deg tussna n tmetti d tesnilest : d anagi i d-yettmeslayen ɣef tallit yefnan, amek ddren lejdud-nneɣ. D llsas n timanit-nneɣ. Deg-s timusniwin, deg-s i tedder, i tettwaḥrez tmeslayt-nneɣ. Timusniwin d-ǧǧan lejdud ad aɣ-ilint d llsas ɣef wayen ara nebnu azekka. Ihi, yessefk ad nḥareb fell-as, ad tt-id-nejmeɛ ur tettruḥu ara uqbel ad aɣ-ifat lḥal, uqbel ad tt-teɣder tatut.

Page 126: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 125 -

IƔBULA

AMRANE DJAMILA ;1991 «Répartition géographique des militantes de la guerre de libération nationale (1954-1962) » in Revue Awal N° 8, Awal, Paris.

AMROUCHE JEAN; 1988 Chants Berbère de Kabylie, L’Harmattan, Paris.

ATTOUMI DJOUDI ; 2004 Le colonel Amirouche, entre légendes et histoire, Edité à compte d’auteur ,Tizi Ouzou.

ATTOUMI DJOUDI ; 2005 Avoir 20 ans au maquis, , Edité à compte d’auteur, Tizi Ouzou.

BEN kHEDA B ; 1989 Aux origines du 1er novembre 1954, Dahlab, Alger.

BEN kHEDA B ; 2000 Aban Mhidi, leur apport à la révolution, Dahlab ,Alger.

BENBRAHIM MELHA. ; 1979 « Poésie orale Kabyle de résistance, 1830-1962 », in Actes de la table ronde, Littérature orale, CRAPE.

BENJAMIN STORA, 1993 Histoire de la guerre d’Algérie, repères, La Découverte, Paris.

BOUAMARA KAMAL ; 2004 Si Lbachir Amellah (1861-1930), Poète Chanteur de Kabylie, Tatlantikit Bejaia.

CHADLI EM ; 1977 Le conte populaire dans le pourtour de la meditérannée, EDISUD, Paris.

CHAKER SALEM ; 1982 « Structures formelles de la poésie Kabyle », in Actes de la table ronde, Littérature Orale, OPU, Alger.

COURRIERRE YVES ; 1992 La guerre d’Algérie, le temps des colonels, Rahma,Alger.

DEJEUX JEAN ; 1983 La poésie algérienne de 1830 à nos jours, Paris, Publisud, Alger.

EVENO P et PLANCHAIS J ;1990 La guerre d’Algérie, dossiers et témoignages, Laphomic Paris.

Page 127: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 126 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

FERAOUN MOULOUD ; 1989 Les isefra de Si Mouhend ou Mhend, Bouchéne Alger.

GUENOUN ALI ; 1999 Chronologie du mouvement national, Casba, Alger.

KEDDACHE MAHFOUD ; 2003 Et l’Algérie se libéra, 1954-1962, EDIF 2000 Méditerranée, Paris.

Lacoste Dujardin CAMILLE ; 1992 Des mères contre les femmes, La découverte, Paris.

LACOSTE DUJARDIN C ; 1982 « Littérature orale et histoire », in Actes de la table ronde, littérature orale, OPU, Alger.

LACOSTE DUJARDIN CAMILLE, 1970 Le conte Kabyle, étude ethnologique, La Découverte, Paris.

MAMMERI MOULOUD ; 1969 Les Isefra de Si Mouhend ou Mhend, François Maspero, Paris.

MAMMERI MOULOUD ; 1988 Poèmes Kabyles Anciens, Laphomic Alger.

MAMMERI MOULOUD ;1990 Yenna-yas Ccix Muhend,Edité à compe d’auteur.

MEKACHER SALAH., 2006 Aux P.C de la wilaya III de 1957à 1962, Edité à compte d’auteur.

NACIB YOUSSEF ; 1982 Elements sur la tradition orale, SNED Alger.

NACIB YOUSSEF., 1993 Anthologie de la Poésie Kabyle, Andalouses Alger.

RABIA BOUALEM ;2004 Florilèges de poésies Kabyles, le viatique du barde, , L’odyssée, Tizi Ouzou.

YACINE TASADIT ; 1990 Relire Boulifa, recueil de poésie Kabyle, Awal,. Paris.

ZAMOUM ALI ;1993 Tamurt Imazighen, Mémoires d’un survivant 1940-1962, Rahma, Alger.

Page 128: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 127 -

Talalit n temdint n Wehran

Said ZANOUN

uneɛruḍ n lḥerma n yimḍebbren n Tiddukla Numidya n temdint n Sidi Lhewari, ad ɣ-d-yenfeɛ Rebbi s lbaraka-s, d uneɛruḍ n leqder n yimḍebbren n

Usqamu Unnig n Timmuzɣa, bdiɣ smadeɣ tamusni n temdint n Wehran. Lliɣ ttaseɣ-d d inebgi, d amesbrid, walaɣ Wehran, merrḥeɣ deg-s, lameɛna ur zmireɣ ara ad d-iniɣ ssneɣ Wehran ! Ur ssineɣ ara lbaḍna-s ! Ur ssineɣ ara leknuz n umezruy tekseb ! Ssneɣ lmeɛna n yisem-is ; d isem n tmaziɣt, d isem n yizem umi qqaren «iran, ayrad» s rrza n yiles n lberrani sawalen-as Oran. Ma yella d inaṣliyen-ines, sawalen-as «Wehran lbahya». Ur sskaddben ara ! ayagi d tidet ; Wehran tebha, tezyen, win tt-yeẓran yiwen wass, ad irebbi tayri fell-as, ad tt-id-yettuɣal kull ass. Akken ad issineɣ tamdint, bdiɣ anadi da, dihin, squccuḍeɣ-d isteqsiyen deg umezruy-ines aqdim. Atan d acu i d-ufiɣ ad t-ccerkeɣ yid-wen : Wehran, tesɛa 327.000 d aqṭar, nettat d tamdint tis snat n Lezzayer, tis tlata d Qsenṭina yesɛan 244.000 d aqtaṛ. Tamanaɣt n Lezzayer, nettat tesɛa 1.365.000 d aqtaṛ. Wehran tlul-d deg useggas 903. Ass-a di leɛmer-is 1106 yiseggasen. Mazal-itt dima d tilemẓit, d lebda d timnecreḥt, di leɛmer tekres twenza-s neɣ txaq.

S

Page 129: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 128 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

D ibeḥriyen (tigriwin) –les marins– n l’Andalou n wedrum n 8 leɛrac : Almirya, Cadics, Cordoue, Grenade (Ɣernaṭa), Huelva, Jean, Malaga akked Seville n tmurt n l’Espagne i yessersen aẓru amezwaru n llsas n lbenyan n temdint n Wehran. Lebni-agi yuɣ imɣi di lmerṣa n Mers-El-Kebir anda imezdaɣ-is ttembaddalen tinza (commerce) akked temdinin n Ṭalyan (Gène, Pise d Venise) akked leryaf n lmerṣat n l’Espagne yellan di lweqt-nni di Carthage, ad nernu lmerṣa n Marseille n tmurt n Fransa. Ayagi yella-d di leqrun win 12 akked wis 13. Deg useggas 1831, s tinna n temḥeqranit n udebbuz n umḥares (colon) n Fransa, yestaxxer, yeẓẓeɛ, yesserwel, yenfa si tlemmast n temdint akk imezdaɣ inselmen, iɛzel-iten deg yidis ɣef leryaf n tɣaltin amzun uḍnen aṭṭan ameɛfun yettanṭaḍen. Imir-nni i d-snulfan 17 iɛecciwen (bidonvilles), d tmezduɣin anda inaṣliyen n Wehran ttemkeḥḥazen s lḥerṣ di lɛefna irekḍen tezdeg. Deg useggas 1900, lḥuma «Agmam» n Lɛemri, nettat tennulfa-d seg yiwen umḍiq umi qqaren «Lamur» i yesɛan di lweqt-nni 1220 iɛecciwen yellan nnejmaɛen deg umkan anda yettwabna tura unnar n wurar n waddal «Stade Ahmed Zabana neɣ Zahana s yisem-is anaṣli», ur nebɛid ara ɣef tmeqbert «Tamashout». Maḥyaf amencuf yeṭṭuqqet s waṭas gar yinaṣliyen n Wehran akked yirumyen n les colons i d-yettwaleqḍen ssya u ssya, d tisugar n tmurt n l’Europe. Maḥyaf meqqer, qessiḥ, izad mačči d kra. Albert Camus, amaru ameqqran i irebḥen cciɛa Prix Nobel 1957, yezdeɣ tamdint n Wehran 20 wagguren, yettdawi aṭṭan-is n lberd n yidmaren (tuberculose) deg useggas 1941-42, yefḍeḥ-d maḥyaf-agi ucmit imi iwala irumiyen nutni ttɛicin di littaɛ d zzhu. Arfiq-is amaru nniḍen yettwassnen, Emmanuel Robles, iched-d ɣef lbaṭel-agi iḍerrun di temdint anda i d-yeldi iẓri-s, yenna-t-id deg ungal umi isemma «Saison violente» (tasemhuyt tuqriḥt). Deg yiseggasen-agi 1941-42, tamdint n Wehran tettwaɣ, tenṭerr s waṭṭan n tifis i yenɣan 100.000 n yimdanen di tmurt n Lezzayer. Di lweqt-nni, d ayen yettwassnen, aṭas n lehlakat i d-yessefqaden si tikkelt ɣer tikkelt, d tirezzaf, ɣer temdint n Wehran. Yuɣ lḥal deg

Page 130: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 129 -

yiseggasen 1849-1930 d 1931, lehlak n coléra yerza-d ɣur-s yewwi yid-s acḥal n lmuta d aɛwin. Ula d aṭṭan d aḥeqqar, irennu-d tisiqqas-is, yettɣewwis ḥala ɣef yigellil akked umeɛdur umi yezmer. Ḥala anaṣli n tmurt i yuɣ lḥal yufa-t-id yewqeɛ di texmirt i yeḥṣa yewjed ad as-d-yesseḥder taggara-s. Iwehraniyen ṛwan lḥif d tmerẓuga. Imenfiyen irumiyen i d-irekḍen tamurt i ten-yexḍan, nutni ṛwan lerbaḥ i d-kksen i wiyaḍ. Ɣur-sen lgirra akked l’Allemagne iḍerrun amzun texḍa-ten ur ttalasen ara deg-s ! Deg wussan-nni, takebbanit la S.A.T.A.C. tessenz akter n 13.000 imukan n rrekba i wid yebɣan ad merrḥen ɣef yidisan n lebḥer n littoral. Aɣmis «L’Echo d’Oran» yettberriḥ s isura la yettɛeddin di ssinimat akken ad walin inaẓuren : Fernandel, Michel Simon, Danielle Darrieux, Louis Jouvet, Joséphine Baker, nettat tcennu tceṭṭeḥ di tzeqqa n le Colisé, deg unnar n waddal n Le Gallia, Marcel Cerdan, alɣuɣ n tmura n l’Europe di la boxe akked d Omar Kouidri neɣ Victor Fortes di tzeqqa Les folies bergères iqublen rref Les Arcades yeččuren d lɣaci yettnezzihen di nnuba icennayen akked tceṭṭaḥin. Deg umezgun, Pierre Brasseur akked Odette Joyeux tturaren deg yiwet tmezgunt i d-yura Marcel Achard. Albert Camus, amaru n Le minotaure, Halte à Oran, i d-yessuqel Le mythe de Sisyphe, seg maḥyaf-agi iɛezlen igellil di temnaḍt n lḥif d waṭṭan, iḥuss i tekti n tira tenṭew-d di ddehn-is, yebda imir-nni tira n wungal La peste (Ṭṭaɛun). Aṭṭan-agi amcum i yenɣan ɣef tikkelt akter n 100 imelyan d amdan di ddunit. Ungal-agi ad s-yernu ccuhra tameqqrant. Wehran tesɛa inaẓuren-ines inaṣliyen : tamnaḍt n Sidi Ḥasni tettwassen s tiddukla icennayen Ṣḥab lbarud n Hadj Mechkour, lqeṣba (lbahya-agi) yeqqlen tura Cité Lescure tefka-d acḥal d wacḥal d anaẓur mechuren, gara-sen : Lhachemi Ben Smir, Hmida Ould Errouge, Hmed Saber, Bellaoui El-Houari, Cheikha Rimiti, la mami n Raï, la diva ad tt-yerḥem Rebbi tlul-d d tigellilt, tegguǧel d tamecṭuḥt, teǧǧa-d awal yesɛan azal-is di tebɣest : «La misère est une école où on n’a pas envie de redoubler».

Page 131: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 130 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Deg udewwar n Ballini i d-yennulfa ccna d lmusiqa n Raï. Ayagi yella-d deg yiwen n lweqt n tlalit n lmusiqa n Blues di Marikan, n txelqit n yiberkanen, tikwal lḥif irennu di tmusniwin d ttrebga imeɛnen n lfen yessemɣaren bab-is. Wehran d tamerkantit n tẓuri ama seg yimenza ama seg yineggura. Akka s tinna n zerr u ferr n ccfayat n umezruy n yinaẓuren n tnaṣlit n Wehran ad d-nebder : Abderahmane Kaki, Ben Abdelhalim Djilali, Cheikha Reinette Lwahraniya, argaz-is Georges Layani yettɛawan-itt s lmizan s tiyita n dderbuka. Reinette laṣel-is d tudayt, d taderɣalt. Yiwen wass deg uɣerbaz twala-tt yemma-s tseffeḍ ikursiyen s ssiraǧ aberkan, ččurent-d wallen-is d imeṭṭawen, tugad ɣef leɛquba n yelli-s, teǧǧa-d awal anda i d-tenna : «Ma nxellic benti tetɛetteb, nɛellemha ṣṣenɛa lli tzehhi nefsha wa tzehhi nnas». Akken i teḍra, lebɣi-s yewweḍ. Reinette teḍfer taẓuri n ccna d lmusiqa armi tessaweḍ teqqel d tacixet yezzuzunen akk medden s taɣect-is mefquden. Deg uɛemmur-agi n tẓuri n Wehran, ad d-nernu Ahmed Wahbi ad t-yerḥem Rebbi, umi qqaren Ahmed Driche Tedjini, yeǧǧa-d amur-is yeɛmer s yilemẓiyen d tlmeẓiyin umi yesselmed taẓuri-ines i yessurfen i tlisa n tmura. Wehran terna-d ɣer ukeddus n tẓuri yiwen ugellid n ccna : Hadj Brahim Khaled, Cheb Khaled akken yettwassen. Netta daɣen yekker-d di lḥif. Lfen-is yuɣ imɣi di Wehran, di tmurt-is, iruḥ yezreɛ-it akin di yal tamurt di ddunit i ɣ-d-yettmuqulen s wallen n usirem. Wehran, tezga d ṣṣaba n lfen, dima tessefruruy-d inaẓuren. Ad d-smektiɣ amaru ameqqran Hamane Abdellah i d-yurew udrar n Ǧerǧer, i d-trebba temdint n Wehran akked Djamel Benaouf, ad d-yernu Rebbi si tmital-nsen. Wehran ur tuqqim ara maḥyaf gar wa d wihin : trebba-d Jean Sénac, amedyaz ameqqran n tefransist inuḥlen ɣef Lezzayer. Jean Sénac d arfiq n Mouloud Mammeri d Mouloud Feraoun. Wehran tesɛa-d agellid n lexyaḍa di ddunit merra : «Le Petit Prince de la haute couture Yves Saint Laurent».

Page 132: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 131 -

Amezwaru yemmuten ɣef tlelli n Lezzayer s lfinga «la guillotine» d Ahmed Zabana neɣ Zahana, d awehrani n taddart n Djenene meskin (Saint Lucien), yemmut ass n tlata 19 juin 1956 ɣef 4 n ṣṣbeḥ. Netta ilul deg useggas 1929. Tanawalt n twehranit mucaɛet. Lbenna-ines mefqudet, tezger i tlisa n tmura n lberrani i d-yettasen ttzurun-ten s ddema. Ma yella di lemtel qqaren «Kul ṣṣbeɛ b ṣenɛa», yeɛni yal taḍadect s lḥirfa-s, tameṭṭut tawehranit akken tebɣu tella tjaddit-is, mebla maḥyaf, nettat s timmad-is d lḥirfa di lḥirfat. Tessen azal n leqder n lmida, i tettcebbiḥ s rrqem n yal initen (couleurs) d isufar n lqut s wayes ara temmager inebgi yuklalen lɛezza d lḥerma. Tamuɣli uniwel n twehranit d lferǧa d zzhu n wallen, iraggen n lqut-is ssakayen-d jjiq n yiɛebbaḍ yelluẓen. Lbenna-s tettcerriw-d imetman d tasuqḍa deg yilsawen yekkawen. Isewwiyen n isufar n tnawalt n wussan n leɛwacer akked wid n tmeɣriwin s wazal-nsen n lbennat ixulfen leɛwayed. Yal taɣawsa sseqdacent-tt s lferḥ d zzhu d ccna. Iɛeggalen akk ad cerken, lǧiran merra ad d-gren afus n uɛiwen, ɣur-sen anda irennu lɣaci tettimɣur tegmat. Ilmend n wussan n leɛwacer akked wid n tmeɣriwin, awehrani iqeḍḍu-d lqeḍyan iwulmen mebla cceḥa. Tawehranit, yessi-s d tlewsatin d tnuḍin, s usendeh n temɣart n uxxam, neɣ tin yesmeɣren ama di leɛmer ama d tin yuklalen leqder n yiɛeggalen, ttabgasent i leqdic : ttmelliḥent ṭumaṭic, tccuddunt imeɛlaqen n lebṣel nnig n uxxam usewwi i wakken iraggen-nni ur ttɛemmiden ara ad yerku. Ssewǧadent tibuqalin n uzemmur, n yifelfel aberkan, lqerfa, lkemmun, lkerwiya, irden ara ẓdent d ijdiden, akked waṭas n isufar nniḍen ur nezmir ad d-nebder dagi yiwen yiwen. Tamdint n Wehran teqreb Tlemcen ur nebɛid ara ɣef tlisa n Maroc (pour la bonne cause, l’échange culturel de la gastronomie est de mise), isufar n yisewwiyen imeɛnen surufen tilisa mebla aciwer, d lḥerraga n lqut. Wehran, si zzman n zzman, tɛuzz asewwi, tefka azal meqqren i lbenna n lqut irennun lɛezza n tudert n wemdan.

Page 133: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 132 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Tameṭṭut yebɣan ad teḥrez aragaz-is deg uxxam-is ad t-teqqen kan seg uɛebbuḍ-is. Wehran n Sidi Lhewwari, tikkelt nniḍen ad ɣ-d-yenfeɛ Rebbi s lbaraka-s, d amezruy meqqren, ḥala win ara irebbin tayri fell-as, win tt-iẓuren yiwen wass, ad yessirem ad tt-id-yettuɣal kull ass. Ma yella qqaren-d yella wanda aman-is merriɣit, lameɛna imezdaɣ-is akk akken ma llan ḥlawit.

Tamdint n Wehran

Page 134: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 133 -

Unicode akked tira n tmaziɣt

Ramdane ABDENBI

Aḍris-agi mačči d tazrawt ɣef Unicode, maca d tiɣri i yimeskaren akked yimnuda

i wakken ad sseqdacen tisefsayin Unicode i tira-nsen akked tezrawin-nsen.

Tazwart

a d-qqaren belli Internet yessemlal imdanen n ddunit merra armi yuɣal umaḍal d taddart. Ɣef waya, amdan ur nesɛi amkan di Internet ad d-yaf iman-is

berra i unnar. Tutlayin merra ttmurudent ɣef uẓeṭṭa-agi, ttnadint ad awint aḥric ameqqran i wakken ad d-ifrirent, ad ilint d tiden iǧehden, d tiden i sseqdacen medden merra am teglizit... akked tefransist. Ad sberbrent tutlayin iǧehden ɣef tiden ur neǧhid ara, ad rewlen medden ɣef tutlayt ma ur ten-tenfiɛ ara di tudert-nsen, ma ur sen-tessečč ara aɣrum. Ihi cwiṭ cwiṭ, ad yenɣes useqdec n tutlayt-nni ǧǧan yimawlan-is, ad tuɣal di rrif, ad tettwattu... ad tenger, ad d-asen wiyaḍ ad tt-zerwen ! Ihi di teswiɛt-agi ideg ameslay, tira akked tugna ttinigen seg ugafa s anẓul, seg usammer s ataram deg yiwen usiti (utekki) ɣef tqeffalt n unasiw6, d acu-t uswir-agi iɣer tessaweḍ

                                                            6 Touche du clavier.

L

Page 135: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 134 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

tmaziɣt akked yimaziɣen deg umaḍal-agi ijebbden medden akken ijebbed ddkir uzzal ? Tamaziɣt, imira attan la tettmurud am nettat am tiyaḍ, maca mačči i wakken ad tɣumm neɣ ad tessenger tutlayin nniḍen, i wakken kan ad d-tḥerr amkan-is deg uẓeṭṭa-agi agraɣlan, ad teẓḍ aḍref-is s useqdec i la tt-sseqdacen yimawlan-is yebɣan ad tidir, ad tennerni, ad d-teffeɣ si taddart s annar ideg ttemqabalent tutlayin. Tira n tmaziɣt (mačči d Pdf mačči d tugniwin) llant di Internet s yiwet tsefsit umi qqaren Arial Unicode MS yellan di Windows XP neɣ di Windows Vista, akked sin yinuḍafen n unasiw7 : unicber i nesseqdac di XP kan, anasunic i nesseqdac di XP akked Vista. Inuḍafen-agi ur llin ara di Windows imi mačči d Microsoft i ten-id-yesnulfan. Ihi yessefk ad yessali umeskar neɣ asenselkam8 anuḍaf n unasiw anasunic, iteddun ɣef XP akked Vista, ɣef uselkim-is9 mi ara yebɣu ad yaru s tmaziɣt yeḥwaǧen tisefsayin Unicode -i nezmer ad naf di Internet-. Ɣas llant tsefsayin nniḍen Unicode, maca ur d-teddunt ara di Windows, ihi ur ṣliḥent ara i yiḍrisen di Internet : kra ara yettwarun s tsefsayin-agi deg yiselkimen, mi yekcem Internet ad yexreb, ayen ara ixerben deg-s d la mise en page akked kra n yisekkilen yecban “ɣ” akked “ɛ”. Maca, kra ara yettwarun s Arial Unicode MS deg yiselkimen, mi yekcem Internet akken ara yeqqim, ur yettbeddil ara. Aḍris ur ixerreb ara ɣas ma yettwaru s snat neɣ ugar n tutlayin : amedya tamaziɣt akked tefransist. Tikwal nettaf imeslayen s tmaziɣt deg uḍris s tefransist, tikwal d imeslayen s tefransist i nettaf deg uḍris s tmaziɣt. Yiwet tsefsit ara nesseqdec i tira s geddac n tutlayin deg yiwen uḍris : annect-a irennu di ccbaḥa n tira, ttishilent i tɣuri imi tawsit n yisekkilen yiwet-is. Nezmer ad d-nefk amedya n snat tezrawin s snat tutlayin (tamaziɣt akked tefransist) n M.A Haddadou10 akked A. Nouh11 neɣ Les Actes de                                                             7 Pilote de clavier. 8 Informaticien. 9 Ordinateur. 10 Mohand Akli HADDADOU, Introduction à la littérature berbère suivi d’une introduction à la littérature kabyle, HCA, 2009.

Page 136: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 135 -

Colloque12 i d-yeẓreg Usqamu Unnig n Timmuzɣa ideg d-iban belli tira s yiwet tsefsit Unicode (Garamond Unicode neɣ Times New Roman Unicode) cebḥent, sehlent i tɣuri mačči am tira s snat neɣ ugar n tsefsayin yemgaraden di tewsit-nsent : Times new roman... akked Amazigh Arial. D acu-t Unicode ? Ad d-nesmekti qbel ad nebdu ameslay ɣef Unicode belli liḥala n tira s tmaziɣt ur tgerrez ara. Teẓram merra amek i ttuɣalen yiḍrisen ɣef ugdil n uselkim ideg ulac tisefsayin iss ttwarun deg uselkim anaṣli ! D yir liḥala… D yir taɣuri. Ggtent tsefsayin akken ggten widen i tent-id-yesnulfuyen war ma yella ccwer gar-asen. Maca imira, akken i s-yehwu yili lḥal, yessefk ad asen-nerr tajmilt imi di teswiɛt n lḥerṣ, di teswiɛt ideg ḥala «ulac» i yellan, nufa-ten, nitni, snulfan-d allal iss nura imir-nni. D allal i wakken ad naru timawit, ad neg zzerb i tatut, ad nerr ccfaya ɣef lkaɣeḍ. Imi ur myussanen ara gar-asen, yal yiwen deg-sen sani iwehha, yal yiwen sani iwala. Taywalt-agi ixuṣṣen gar-asen, ɣas ttwaqqnen ɣer yiwen uẓeṭṭa, turew-d amgarad i d-yesnulfan ula d netta uguren yeggten akken ggtent tsefsayin. “Zik-nni“, isekkilen n tutlayt-nneɣ (s usenqeḍ s wadda, s ticcewt s ufella) ṭṭfen imukan n yisekkilen n tutlayin nniḍen ladɣa tafransist i nesseqdac aṭas di tmurt-nneɣ. Tisefsayin ibeddun s «Amazigh - - - » am «Amazigh Times New Roman» d yiwen umedya ɣef yisekkilen yeṭṭfen amkan ur nelli d ayla-nsen :

Asekkil Amkan yeṭṭef Angal anaṣlič ç 00E7Č à 00E0ḍ v 0076

                                                                                                                                11 Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au kabyle et au mozabite, HCA, 2006. 12 Actes du Colloque International : Le libyco-berbère où le Tifinagh : de l’authenticité à l’usage pratique, Centre de Presse El-Moudjahid, HCA 2007.

Page 137: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 136 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Ḍ V 0056ǧ o 006FǦ O 004Fḥ ê 00EAḤ Ë 00CBɣ $ 0024Ɣ £ 00A3ṛ ô 00F4Ṛ Ö 00D6ṣ û 00FBṢ Ü 00DCṭ î 00EEṬ Ï 00CFẓ é 00E9Ẓ è 00E8

Nettaf imeslayen yecban «tamazi$t», «avris», «iéuran», «ajeooig»… deg uḍris ur nezmir ad ten-id-nessenṭeq. Yeggra-d “ɛ“ akked “Ɛ“, sin yisekkilen-agi ur llin ara di tsefsayin, imi d tiwwin i ten-id-nettawi seg umkan nniḍen : Inserer/Symbole. D ayagi i ɣ-d-yettaken imeslayen yecban Ɛawaz (Ɛawaz), aɛudiw (aɛudiw), yeɛzel (yeɛzel) yeccemten tira, ur ddin ara akked tewsit n yisekkilen inaṣliyen. Tikwal d «ɣ» i yesɛan ṣṣifa nniḍen : ayen ideg ara naf awal yettwaru akken iwata lḥal am «tamaziɣt», ad t-naf : tamaziɣt, tamaziɣt neɣ tamaziɣt, yerna ur d-ttbanen ara deg uḍris mi ara t-nawi seg uselkim ɣer wayeḍ. Llant tsefsayin nniḍen yecban : Amazigh, Amaz, Tayma, ArialMDZ, Amazigh latin cent… d tiyaḍ. Di yal yiwet deg-sent, isekkilen n tmaziɣt (s usenqeḍ s wadda, s ticcewt s ufella) ṭṭfen amkan yemgaraden ɣef tiyaḍ. Ɣef waya i nezmer ad naf yiwen usekkil yeṭṭef ugar n sin yimukan ur ili : yesɛa amkan di yal tasefsit, ayagi imi yal asenselkam ad t-yessers anda i s-yehwa mi ara d-yesnulfu tasefsit-is !

Page 138: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 137 -

Amedya nniḍen ɣef yisekkilen yeṭṭfen amkan ur lin. Ihi, s tewzel maḍi (imi aḍris-agi mačči d tazrawt ɣef Unicode), nezmer ad d-nini belli Unicode d angal13 yettunefken i yal asekkil n yal agemmay n tutlayin n ddunit merra : asekkil yiwen, angal yiwen. Asekkil i ɣ-yehwan ad t-naru, tasefsit i ɣ-yehwan ad tt-id-nesnulfu, angal n yisekkilen yiwen, ur yettbeddil ara. Angalen n yisekkilen n ugemmay n tmaziɣt (s usenqeḍ s wadda, s ticcewt s ufella) llan di tfelwit 1, ma d tarusi-nsen ɣef unasiw, tella di tugna 1. Ad d-nesmekti belli tarusi-agi n yisekkilen ɣef tqeffalin n unasiw d tamezwarut i d-nufa deg unuḍaf n unasiw unicber n Inalco i XP kan, qbel ad aɣ-d-yaweḍ Vista. D ayagi iɣef, imira, tarusi-agi, d llsas iɣef ilaq ad yili yal anuḍaf ara d-yesnulfu yal asenselkam i tmaziɣt ama i Vista ama i wayen nniḍen, imi amaynut yezga yella… Asekkil Angal Asekkil Angal Asekkil Angal ɛ 025B ṭ 1E6D ṛ 1E5B ḥ 1E25 ǧ 01E7 ḍ 1E0D ṣ 1E63 ẓ 1E93 č 010D ɣ 0263 Ɛ 0190 Ḥ 1E24 Ṣ 1E62 Ṭ 1E6C Ṛ 1E5A Ǧ 01E6 Ḍ 1E0C Ẓ 1E92 Č 010C Ɣ 0194

Tafelwit 1 : Isekkilen akked wangalen-nsen di Unicode.

                                                            13 Code.

Page 139: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 138 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Isekkilen-agi (s usenqeḍ s wadda, s ticcewt s ufella) zemren ad rsen di yal tasefsit n Windows/Fonts yesseqdacen tlatinit. Amedya n Times New Roman, Arial, Garamond... ideg llan yisekkilen n tlatinit n tutlayin n l’Europe merra, rnu taɛrabt, taɛibrit… tarusit, ma rnan-asen widen n tmaziɣt… ur yexṣir wara !

Tugna1 : Tarusi n yisekkilen ɣef unasiw Unicode unicber (XP)

akked anasunic (XP akked Vista). unicber.msi akked anasunic.exe, yiwen llsas, yiwet trusi.

Ad dduklent tira Ayagi akk i d-nura i wakken ad d-nini belli nekni, ahat war lebɣi, nettleqqim aẓar n beṭṭu ula deg wayen ur nettalas. Seg wakken nḥemmel tutlayt-nneɣ, neqqen tiṭ, ur nwala ara akken iwata lḥal, neɣ ahat allen berrant ur walant, belli ma nesṭuqqet asnulfu, ɣas d ayen yelhan, ad aɣ-iḍurr. Ayagi imi ulac ayen yessemlalen isenselkamen-agi imaziɣen i wakken ad dduklen ɣef yiwen rray, ɣef yiwet tira... Tutlayin yecban tafransist, taspenyulit neɣ taglizit, ɣas ggtent tsefsayin maca yiwen unuḍaf n unasiw i yellan, ur yettbeddil ara. Mi nefren tutlayt, d anuḍaf-nni, d yiwen-nni kan ara nesseqdec. S wakka, iḍrisen yura ufransi s tefransist di Rrus, akken ara ten-iɣer ufransi nniḍen di Marikan, s tefransist. Ihi ɣas yella umaynut di tira n tmaziɣ, ur yessefk ara ad nettu uguren n tira imezwura : $, £, é, à, ç, è, v, ê, û, î, o, p i nettaf deg yiḍrisen n tmaziɣt, i ɣ-d-yekkan si tsefsayin yeggten ur nezmir ad ilint merra deg yiselkimen.

Page 140: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 139 -

Maca, assen d assen, imira d imira. Unicode yekkes-aɣ yiwen uɣbel n tira s wangalen yefka i yisekkilen n tmaziɣt (s usenqeḍ s wadda, s ticcewt s ufella). Yessemlal-aɣ deg yiwet, ihi tanemmirt d tameqqrant i kra i ɣ-yesduklen ɣef tɣawsa-agi, yiwet seg waṭas, ahat, maca ur nezmir ara ad nemgarad fell-as. Sduklen-aɣ ssya, nemsebḍa ssyihin. Mi nɣil Unicode yeqleɛ-d aẓar-nni n beṭṭu, atan iban-d wayeḍ. Asmi i d-yennulfa Vista (ideg ters tmaziɣt d tutlayt war ma yers daɣen unuḍaf-ines), nebɣa ad nkemmel leqdic deg-s am nekni am wiyaḍ, dɣa nnuda ɣef unuḍaf iss ara naru, nufa yiwen di Internet. Mi t-nessuli, nufa tarusi n yisekkilen temgarad akked tin n unuḍaf n unasiw n XP. Asekkil «ɣ» yettwakkes si tqeffalt «q» yuɣal ɣer tqeffalt «v» akked «y» wissen acuɣer ? Uma abrid iban… yenǧer… ! Imira dɣa, i ur ilaq ara ad yili wugur n unuḍaf n unasiw akken yella win n tsefsayin. Ma tkemmel akka, win umi nefka aḍris yessefk ad s-nesseddu tisefsayin akked unuḍaf n unasiw neɣ ad nuɣal ɣer teqdimin-nni-nneɣ : Pdf akked tugniwin. Ihi win yebɣan ad d-yesnulfu anuḍaf amaynut, atan ɣer-s, MACA ilaq ad yili ɣef llsas n umezwaru : amedya n anasunic, anuḍaf n unasiw amaynut iteddun di XP akked Vista ɣef llsas n unicber. Amgarad yecban wagi ɣer deffir ara ɣ-yejbed. Ayen ideg ara nebnu ɣef llsas yellan yakan, ad nekker ad nexdem llsas nniḍen yemgaraden akked umezwaru. Uguren-nni n tsefsayin ad ten-naf deg yinuḍafen... UR TFERRU ARA.

Tugna2 : Tarusi n yisekkilen deg unuḍaf n unasiw n Vista (Nufa-t di Internet). Wagi ur ɣ-yeṣliḥ ara, ur yeṣliḥ ara tamaziɣt.

Page 141: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 140 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Anuḍaf n unasiw i Unicode deg uselkim Ad d-nesmekti belli iḍrisen ara yettwaceyyɛen s Internet yelha ma ttwarun si tazwara deg uselkim s Arial Unicode MS imi ḥala tasefsit-agi n 22Mo i yellan deg yiselkimen n ddunit merra yesseqdacen Windows XP neɣ Vista i wakken ad ttwarunt tutlayin n yiɣerfan merra. - «unicber.msi » i XP Atan wayen yellan deg unuḍaf n unasiw n Inalco i XP :

Yessefk ad isit usenselkam snat tikkal ɣef unicber.msi Ad yerǧu amecwar, dɣa ad d-tban tugna-agi tamezwarut ɣef ugdil.

Ad isit ɣef Close, imiren ad inadi ɣef : - Panneau de Configuration

Page 142: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 141 -

- Options Régionales et linguistiques - Langues - Détails - Ajouter Dɣa ad d-tban tugna-agi :

Mi ara isit ɣef OK, Appliquer, ad d-tban tugna n unasiw amecṭuḥ deg wadda ayeffus (neɣ azelmaḍ) n ugdil.

Page 143: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 142 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Mi tfernem Français (Tamazight Unicode), tzemrem ad tarum di Word s tsefsayin Gentium.ttf, Bangle Unicode.ttf, Footlight MT Light Unicode.ttf, Garamond Unicode.ttf… Ihi tira igerrzen. - «anasunic.exe » i Vista akked XP Anuḍaf-agi amaynut i Vista yesdukel ula d XP. Yers ɣef llsas n unicber.msi deg wayen yerzan tarusi n yisekkilen ɣef tqeffalin n unasiw. Ayen yettwarun s umezwaru (unicber ) di XP nezmer ad t-nesseɣti, ad s-nernu, ad s-nessenɣes s unuḍaf wis sin (anasunic ) di Vista. Ayen yettwarun daɣen di Vista s (anasunic ) nezmer ad t-neqdec di XP s unicber. anasunic.exe, d anuḍaf n unasiw iteddun ɣef XP akked Vista. Ad isit usenselkam snat tikkal ɣef setup.exe, mi d-tban tugna-agi, ad isit ɣef Close.

D ayagi i yeḥwaǧ anasunic i wakken ad yeddu ɣef uselkim. Ad d-iban unasiw amecṭuḥ deg wadda ayeffus (neɣ azelmaḍ) n ugdil, ad yefren usenselkam tutlayt akked tsefsit, ad yebdu tira s tmaziɣt.

Page 144: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 143 -

Tamawt : Ma tfernem Langue d’entrée par défaut d Tamazight Unicode, ad tarum tamaziɣt akked tefransist s unuḍaf n unasiw anasunic war ma tbeddlem kra. Tzemrem ad tarum s tsefsayin Unicode akked d tid ibeddun s Amazigh - - - - yesɛan isekkilen “ɛ” akked “Ɛ” deg-sent am Amazigh Bangle, Amazigh Garamond... akked Amazigh Footlight MT Light. Tagrayt Deg wayen yerzan tasenselkimt, tamaziɣt tezmer ad taf ayen akk teḥwaǧ i wakken ad teddu akked tutlayin nniḍen di Internet. Anuḍaf-agi n unasiw anasunic.exe i Vista akked XP d amedya i d-yesḍehren belli ur yezmir ara ad yili wugur i tmaziɣt di Internet neɣ di tsenselkimt s umata. S yisekkilen n tlatinit, Unicode akked unuḍaf n unasiw unicber i ldint tewwura i tmaziɣt i wakken ad tekcem s amaḍal-agi n Internet akked tsenselkimt war tugdi, war leḥya, war akukru... Isnulfuyen-agi yeggten war ma yella ccwer d

Page 145: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 144 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

usteqsi -ɣas yella Facebook- ur lhin ara imi yal amaru, yal ameskar yezmer ad yefren allal amezwaru ara d-yemlil di Internet war ma yeẓra ma iwulem neɣ ala, neɣ ahat yella wayen i t-yifen. Imira, ur ilaq ara ad d-nernu i yiman-nneɣ ugur n unuḍaf n unasiw am wugur n tsefsayin. Win yebɣan anuḍaf i unasiw-is netta, yessefk ad t-id-yesnulfu ɣef llsas n umezwaru unicber. Ad neddukel di tira, ayen yura yiwen ad t-iɣer wayeḍ ɣas yella cwiṭ n umgarad deg yilugan n tira, maca, ahat, d lawan ad dduklen ula d ilugan-agi n tira deg yiwen udlis n yiwellihen ineggura ara d-heggin yimusnawen-nneɣ... di tesdawiyin-nneɣ !...

Page 146: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 145 -

Yuɣal-as wawal i Yugurten Tullianum, taggara n Yugurten

Hamid BILEK

ngal n Ulamara d adlis n umezruy, yezzi wawal deg-s ɣef tallit ideg yedder ugellid Yugurten. Omar Ulamara yextar ad d-yessenṭeq deg wungal

yura, agellid Yugurten imi d netta kan i iḥulfan, i iɛetben, i iqublen Rruman d lɛesker-is azal n 7 yiseggasen. Yal yiwen ara yeɣren ungal-agi n Tullianum, Taggara n Yugurten, ad t-id-asen kra n yiḥulfan, kra n tugniwin amzun akken yeḥder, yedder tallit-nni taqburt n yimaziɣen. Amzun yettwali lejdud-is, Igelliden Imaziɣen, amek ttidiren, amek ttnaɣen ɣef nnif-nsen s tirrugza d tebɣest, amek nuḍḥen iɛdawen yemxallafen, amek ttqabalen lɛesker d tḥila n yiserdasen imeqqranen ama n Carthage ama n Rruman. Amek ttrebbin agdud-nsen ɣef lmizan d wazal n wawal, amek i s-mmalen iberdan n tissas, iberdan n tegmat d nnif. Amaru yefka awal i “bab n wawal” akken i t-yura, i t-id-yenna Salluste di tira-s, yefka awal i win i wumi kksen awal, yefka awal i Yugurten n At Yiles. Deg udlis-agi amzun d Agellid i d-iḥekkun tidyanin yemxallafen i s-yeḍran, amek d-tedda tudert-is, amek yettwali leḥkem di tmurt n Tmazɣa, amek yettrebbi agdud amaziɣ, amek yettwali aberrani, d acu i d tikta yesɛa d wamek yebɣa ad tent-yessiweḍ, ad tent-yesseddu di tallit anda d bab n ddreɛ d ubeckiḍ i ixeddmen ifarnasen, i d-yesbeddayen tudert, i d-yessasayen lmut.

U

Page 147: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 146 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Agellid mi s-yuɣal wawal, yebda iḥekku-d ɣef tmurt n Tmazɣa si tallit n jeddi-s Masensen. Mi yemmut Masensen di 148 QTSƐ, adabu yuɣal i mmi-s Makawsen. Mi yemmut ugellid Makawsen di 118 QTSƐ, yeǧǧa-d lwert i sin warraw-is Aderbal, Hiemsal, akked Yugurten, mmi-s n gma-s Mastanabal. Deg yiseggasen imezwura kan, yewwet iɣisi gar-asen. Ur yezzi ara useggas ɣef tmettant n Makawsen, yeḍfer-it mmi-s Hiemsal. Aderbal yekker-d d axṣim i Yugurten. Yessuter i Rruman ad asen-bḍun tamurt. Cirta tamaneɣt, tṣaḥ-d Aderbal. Si -118 ar -112 teqqim akken, tamurt n Masensen tebḍa ɣef sin. Yugurten yedda deg ubrid n Masensen i s-yennan “Taferka i warraw n tferka”. Yugurten si tama-s yenna-as “Tiɣremt usekkak (Ruma), ad d-yas was n nnger-is asmi ara taf bab-is”. Di -112 yekker Yugurten akken ad yessemlil tamurt. Yenɣa Aderbal. Yekcem Cirta. Seg yimir yuɣal Yugurten d aɛdaw n Rruman. 7 yiseggasen n yimenɣi gar Yugurten d Rruman. Ur s-zmiren. Di taggara n -105, undin-as ticerket s ufus n uḍeggal-is Buxus yellan d agellid di Tmazɣa utaram(La Maurétanie).Akka i yeɣli gar yifassen n Marius i t-yewwin ɣer Ruma icudd s sslsel netta d sin warraw-is. Yugurten yeẓra d akken mačči d Rruman i t-yessawḍen ɣer tesraft n Tullianum. D atmaten-is i t-yeskecmen. Rruman ur s-zmiren di ṭṭrad, ur s-zmiren di tiḥḥerci. Ufan-as kan iɣisi di tixxubta n watmaten-is akked yidammen-is. Tudert n Yuguten, imenɣiyen akked ṭṭradat yemxallafen yeḥka-ten-id irkulli. Imukan ideg i d-iɛedda, ideg yennuɣ, ideg iɛac, ideg yettwajreḥ, ideg yettwaḥbes yemla-ten-id : Cirta, Zama, Carthage, Gafsa, Tuga, Tala, Campus Martius, Dia Sacra, Circus Maximus, Curia, Capitolinus, Tullianum… Iserdasen imeqqranen n Rruman d wid mgal yexdem lgirra, Bestia, Albinus, Metelius, Marius d Sulla. yeḥka-d fell-asen amek ttnaɣen amek ssexdamen tiḥila… yeḥka-d ula d amek yelmed tussna n ṭṭrad akked yiserdasen n Rruman asmi yella s idis-nsen di Sepenyul.

Page 148: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 147 -

Awal yezzi s tuget ɣef tebɣest sɛan yimaziɣen i wakken ad qablen aɛdaw, ad wwten ɣef tmurt-nsen ulamma ur llin d lɛesker “Nekni di Tmazɣa… amur ameqqran d ifellaḥen i d-itekkren mi ara yili uberraḥ i ṭṭrad. Yugar deg-sen i yuɣen tannumi d uqabac, i yuɣen tannumi d ujenwi neɣ d uneccab. Ɣas akken, yal yiwen deg-sen mi yebges, zun d izem. Ɣas d ifellaḥen, nitni yal ass heggan akken ad wwten ɣef tmurt-nsen”. Tawaɣit iḥuzan Yugurten, tettwaḥka-d akken teḍra seg wasmi i teṭṭfen alarmi d asmi i t-ḍeggren ɣer tesraft n Tullianum yellan di lḥebs n Mamertime Carcere yellan ddaw tmurt di temdint n Ruma, anda yessufeɣ tarwiḥt si 6 wussan n laẓ d usemmiḍ. Omar Ulamara yura ungal-agi s teqbaylit timserreḥt, taqbaylit yezmer ad yefhem yal yiwen, d taqbaylit n ugrud d umɣar, taqbaylit n win yeɣran d win ur neɣri, d taqbaylit n tmetti mačči d tin n “laboratoire”. Win ara yeɣren adlis-a ad d-yemmager acḥal d lemtel, acḥal d inzi, acḥal d awal yesɛan lmeɛna, yettwassnen ɣur yal win yeṭṭḍen taqbaylit. Imedyaten ṭṭuqten deg udlis-agi, imi skud iteddu usaru n wungal, amaru yettuɣal ɣer teqdimin : yella di lemtel, akken i s-qqaren zik, yegra-d deg wawal… Akka i yebna ungal-ines ḥlawen isehlen i tɣuri. Ggten deg-s yinzan yesɛan izen lqayen. A-ten-an kra n yimedyaten :

- Win yewwten d amezwaru i yezwaren ɣer miḥlal - Win yenṭerren ad yeqlileḥ - Ulac ticraḍ melba idammen - Ma teddiḍ d wasif ur yezmir ad k-yawi wasif - Axxam n baba yerɣa meqqar ad sseḥmuɣ - Acu tettnadiḍ ay aderɣal, d tafat - Mmi-s n taɣaḍt ad t-yečč wuccen - Akken triḍ ɣezzifeḍ ay iḍ, taggara ad yali wass - Afus deg-neɣ i yella - Ifri n yizem ɣas d ilem yessaggad - Tixsi d idammen-is i tt-yenɣan…

Page 149: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 148 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Adlis-a yelha ad yebḍu d iḥricen, d iḍrisen n usnedwel, ad t-sseɣren yiselmaden deg yiɣerbazen i yinelmaden-nsen i wakken ad lemden deg-s amezruy-nsen, ad lemden tutlayt-nsen, ad lemden amek ibennu uḍris… atg. Ungal Tullianum, taggara n Yugurten yeḥka-d amezruy, maca d tamsirt i tallit ttidiren yimaziɣen ass-a. Di taggara, ad d-uɣalen yiḥulfan-nni n tazwara, maca tikkelt-a d iḥulfan d akken amaru s tiḥḥerci n tira-s, s tussna-ines, s timmad-is d ameɣnas n tmaziɣt, d win yettwalin timsal s yiwet tmuɣli yessufuɣen, yemmalen iberdan, tamuɣli yettwehhin, yettrebbin, yettḥebbiren, yettnadin tifrat i temsal n tallit n wass-a, s tmuɣli di lemri ɣer wayen iɛeddan d wayen yeḍran deg umezruy. Omar Ulamara ur yuri ara kan adlis-agi, ungal-agi i wakken ad d-yeḥku amezruy n ugellid Yugurten akken yeḍra, akken i t-yufa, i t-yeɣra deg udlis n Salluste d wid akk yuran ɣef umezruy n yimaziɣen; maca yefka-as yiwen rruḥ nniḍen, yiwet tugna nniḍen. Rruḥ n tudert n wass-a, tugna n temɛict n umaziɣ n teswiɛt tatrart ideg yettemxebbaḍ ass yecban ass-a. Anida amaru yenna-d ayen yettxemim, amek ilaq ad ddun lecɣal, ad ddunt temsal i wakken amaziɣ ad d-yerr tilelli-s, ad iɛic izerfan-ines. “Nekk si temẓi i ẓerreɣ akal-nneɣ yemmeč, tilisa mačči anda llant di tazwara i tent-mazal ass-a. Ẓerreɣ tamurt-nneɣ amzun d amdan-nni i umi yekkes uḍar neɣ ufus… Nekk ɣur-i newret mačči d tagelda n yibernas, d tagelda i twizi tameqqrant. Newret aɣbel, aɣbel-nni ameqqran n tmurt ad t-nbibb ɣef tuyat-nneɣ”. Amaru yebɣa ad d-yessaki imeɣriyen i wakken ur ɣellin ara di tkerkas n wayen iɛeddan d wayen ɛacen lejdud-nsen, deg wayen ur nemɛin. Yefka-d aṭas n yimedyaten yessedduyen ɣer zdat d tafat, yezzi awal ɣef tegmat, ɣef tdukli, ɣef tirrugza, ɣef lehna, ɣef ssmaḥ, ɣef tlelli. Akken i yenneḍ awal ɣer wayen n dir ur nessufuɣ ur nbennu, imedyaten d wid ideg i d-yewwet di tismin di tixxubta d wid tɣurr ssɛaya, d wid iɣurr ukersi, yerran nnif d lḥerma di rrif. Leqdic i ɣ-d-yessaweḍ gar yiffasen-nneɣ umaru d tamsirt n ddunit, d tamsirt n umezruy. Iswi-ines d akken ad aɣ-iḥaz ad as-nḥulfu, i

Page 150: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 149 -

wakken ɣer zdat ayen yelhan ad as-necfu ayen n dir ad t-nɣunzu. Abrid i d-yenǧer Yugurten akken i ɣ-t-id-yeḥka umaru d abrid n lehna d abrid n tirrugza, d win n tegmat, d nnif d lḥerma. D abrid yettmenni, deffir wayen i d-yenna umaru, i wakken ad tḍefren yimaziɣen ass-a. D abrid i d-yenǧer i t-yeǧǧan ur yettmettat ara i lebda. Isem n Yugurten, yezger-d leqrun si tallit taqburt ar ass-a mazal ad t-id-afen yineggura. Ula d isem n Buxus yeqqim-d ar ass-a, maca di rregmat d ucettem. Akka ihi, ttɣimin-d yismawen n yizmawen i lebda, akken daɣen i d-gerrin yismawen n uqejjem i wid i tt-iḍellun. Awal afessas ɣef umaru Omar Ulamara d mmi-s n umǧahed Mesɛud Ulamara. Ass-a yettɛici di tmurt n Fransa netta akked twacult-is. Yeɣra tussna n la physique (Docteur en science physique ), yessɣer di Tesdawit di Lezzayer d tin n Fransa. Uqbel ad yerked di Fransa, yella yekker-d di tmurt. Yeɣra di tusnawit tatiknikit n Lezzayer. Dɣa di teswiɛt-nni yella yeɣɣar tamaziɣt ɣur Dda Lmulud di tesdawit n Lezzayer, netta akked terbaɛt-is am Muḥend u Yeḥya, Amar Yeḥyawi, d wiyaḍ… Seg wasmi yella meẓẓi, anda tamurt tḥella-d timmunent-ines, anda baba-s isebbel temẓi-ines, iḥulfa d akken yettɛici kra n lexṣaṣ icudden ɣer tmagit-ines, ayen i t-yeǧǧan ad inaḍeḥ, ad inadi ɣef yizerfan-ines d tutlayt-ines. Yufa-d iman-is s lebɣi-s d ameɣnas n yizerfan n umdan, u d ameɣnas ɣef tutlayt d yidles amaziɣ. Ar ass-a mazal-it d ameɣnas n tmaziɣt, d ameɣnas yettarun s tmaziɣt imi yeẓra kullec ad yefnu d tira kan ara d-yeqqimen. Yura adlis n umezruy Iberdan n tissas, wagi d tira kan, imi d baba-s i s-d-iḥekkun netta yettaru. Ssyin akin yura ungal Agellid n tmes akked wungal Tullianum, Taggara n yugurten. Ayen yura yakk win yebɣan ad ten-iɣer ad ten-yaf di Internet. Iberdan n tissas yeffeɣ-d di teẓrigin Le Pas-sage. Tullianum, Taggara n Yugurten yeffeɣ-d di teẓrigin n Usqamu Unnig n Timmuzɣa, di 2009.

Page 151: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 150 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Di tuber 2008, yerza netta d warraw-is ɣer teɣremt n Ruma. Yekcem ɣer tesraft n Tullianum, yeẓra-d s wallen-is, yennul s yiffasen-is amkan ideg yemmut ugellid-nneɣ YUGURTEN.

Page 152: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

ASMEKTI

Page 153: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 154: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 153 -

Timlilit akked Muḥend U Yeḥya14

Omar OULAMARA

Aɣmis «Asalu», yennayer 1991

ikkelt tamezwarut mi neẓra Muḥend U Yeḥya (s yisem-is Abḍella Muḥya), akken a ɣ-d-yefk tadiwennit, leǧwab-is yegzem :

- Nekk s timmad-iw ulac ayen ara wen-d-iniɣ. Γas akken nemlal di lqahwa n Ɛemmi Ḥmed. Yella netta akked yimeddukal-is : Ɛemmi Ḥmed, Muḥend akked Meẓyan. Yuɣ-iten lḥal ḥman deg wawal, ulac tin ǧǧan. Dɣa din i yaɣ-d-yenna Muḥend U Yeḥya : - Aql-aɣ dagi d tarbaɛt, mkul yiwen d acu yenna. Ḥala amsefhem ur nettemsefham ara. Ihi ma tebɣam, arut ayen tebɣam deg uǧernan-nwen. Akken i teffeɣ. Ilmend n tdiwennit kan n Muḥend U Yeḥya, nuɣal-d s snat tkasiḍin n unejmaɛ-agi, di lqahwa n Ɛemmi Ḥmed (18 Boulevard Richard Lenoir 75011 Paris). Amek i yebda wawal ɣef lebni di tmurt, wissen !?... Muḥend U Yeḥya, yezzi ɣer Ɛemmi Ḥmed … Akka dɣa i yas-nniɣ i Muḥend. Ma yebɣa ad yebnu di tmurt, ad                                                             14 Neddem-d tadiwennit-agi seg usmil : www.imyura.net.

T

Page 155: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 154 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

yebnu ddaw tmurt axir. Akken ur t-iẓer yiwen ; ur yettasem yiwen. Axater ass-a imdanen lhan-d ḥala d tid n wiyaḍ… Meẓyan Ula ɣur-neɣ akka ! Llan sin lǧiran, yiwen ibennu ssya, yettali ɣer yigenni s texxamin nnig tiyaḍ, lǧar-is yeṭṭafar-it-id ssya, s lḥiḍ n tlajurt, akken ad yeḥjeb lḥara-s. Wissen dɣa amek tefra gar-asen ass-a… Ɛemmi Ḥmed Ẓer kan les conneries-nneɣ, ḥala tigi i wumi nessen !... Acemma kan awal ibeddel. Muḥend Ass-a nekni nuḥwaǧ irgazen i tdukli. Ayen akk nebɣa iban am lemri. Ɛemmi Ḥmed Mačči weḥd-k i telliḍ a Muḥend, ilaq-ak ad temsefhameḍ d wiyaḍ. Acu ara k-yawin ɣer yimɣaren n taddart ad tettmerẓaḍ yid-sen ? Mačči d lḥeqq fell-ak. Muḥend U Yeḥya Ala a Muḥend ! Imɣaren eǧǧ-iten di lehna. Imɣaren qqar-asen : mselxir fell-awen, ssalam ɛlikum, rrbeḥ mi tellam bxir, ssyin wwet ɛeddi ! Ɛemmi Ḥmed, ileqqem awal i Muḥend U Yeḥya Win yellan d amɣar dɣa ad iruḥ ɣer lḥiǧ akken ad yekkes ddnub… Muḥend, din din Muḥend yegzem-as awal Teẓram amek i sen-qqareɣ i yimɣaren di tmurt ? Tellam dagi ur tessinem ara Rebbi, ur terrim tamuɣli ɣer win ixuṣṣen neɣ igellil,

Page 156: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 155 -

taggara truḥem ɣer Mekka treǧǧmem cciṭan, yerna tewwim-t-id yid-wen. Muḥend U Yeḥya Widen ini-asen kan : reǧmet cciṭan yellan di tmurt-nneɣ uqbel win n medden. D win nneɣ i yezwaren. Awal itezzi ɣef tlajurin, imɣaren, cciṭan… wissen anda ara ssiwḍen ma tkemmel akka ? ASALU Acu twalam degmi akka tbeddel liḥala di tmurt n Lezzayer ? Muḥend U Yeḥya Ur ttwaliɣ acemma, neɣ ayen walaɣ nekk d ayen walan medden. Tidet kan, nekk awal nniɣ-awent-id di tazwara, si terbaɛt i d-itekk ṣṣwab. Ad s-nkemmel akka ma tebɣam. Tasusmi… dɣa Muḥend U Yeḥya ikemmel-d awal is. Am akken nnan wiyaḍ, diri win i tt-yettcuddun, s trumit il ne faut pas se prendre au sérieux. D acu i ɣ-yerwin nekni : nella učči-nneɣ d seksu, aql-aɣ negguma ad as-nexḍu ! Atan seksu-agi ur nerbiḥ ara fell-as ! Ilaq-aɣ ad nwali acu i la tetten leǧnas nniḍen, widen irebḥen am Lalman akked Japu. Ihi ma yella Lalman itett la choucroute, nekni ad tt-nečč. Ma yella Japu itett rruẓ, ilaq nekni ad nečč rruẓ. Xaṭer kra yellan da, deg wallaɣ, si tɛebbuḍt i d-itekk. Akka neɣ ala a Ɛemmi Ḥmed ? Ziɣen Muḥend ur yettu ara tin akken n cciṭan, yuɣal-d ɣer at ičumar-nni… Muḥend Ddiɣ iḍelli ɣer yiwet tmeɣra, newwi-d tislit di Montreuil. Dinna di tmeɣra dɣa, mačči yerra-yaɣ-tt ɣer lpulitik ccix-nni ! Awaah d axeṣṣar !

Page 157: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 156 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Nella ihi nettqessir akked leḥbab, kul yiwen ansi i d-yekka. Acemma kan ata yusa-d ccix ara d-yeɣren lfattiḥa. Akken kan d-yekcem si tewwurt, dɣa yuli-yi-d lgaz. Ačamar annect n tmedwezt, ma d cclaɣem ulac ! Yerna yelsa-d kulci d amellal amzun d isɣi. Nniqal kkreɣ-d ad ffɣeɣ. Nniɣ-as i Ḥamid : - Nekk ur qebbleɣ ccɣel-a, ur ttɣimiɣ dagi. Yuɣal yeṭṭef-iyi, yerna d lɛib ad sen-d-ffɣeɣ si tmeɣra. Mi d-yewweḍ lawan n lfattiḥa, yebda-d tiṣurtin-nni-ines. Yesseɣzef tatabaṭaṭa, nekni ur nefhim yiwet. Awaah d imcumen at ičumar-agi. Mi yekfa, yesteqsa-t yiwen yenna-yas : - Nekk zewǧeɣ bla ma neɣra lfattiḥa, yeḥrem neɣ ala ? Ccix-nni yessusem dɣa yenna-yas : -Amek kečč akked trumit ? Aqcic-nni ikemmel-d yenna-yas : - Ala nekk akked tezzayrit. Dɣa ɛerqent-as i ccix-nni. Yezzi deg wawal ur d-iǧaweb, ur yessusem. Dinna kan yenṭeq yiwen yenna-yas : - A ccix, i win ara yeẓẓallen s teqbaylit, iǧuz neɣ la yaǧuz ? Din, ineggez ccix amcum am win t-yewwten s rrṣaṣ. Udem-is yuɣal d aberkan, allen-is uɣent, yenna-yas : - D leḥram, d leḥram, d lmuḥal ur tewwiḍ ara ! Awal n Rebbi d taɛrabt, Leqran s taɛrabt, taẓallit s taɛrabt. Imiren dɣa tekker. Mkul yiwen acu d-yenna, ur tfehhmeḍ awal. Wellah ar qrib yettwet ccix-nni bu učamar. Lemmer deg ubrid ad yečč tiɣrit. Awaaah ! ad aɣ-ssiwḍen ɣer lgirra gar-aneɣ wigi ! Tameslayt… timeslayin, 1954, 1962… Muḥend Skud ur tefri ara temsalt-agi n tmeslayin di tmurt-nneɣ, ur nezmir ara ad nerr iman-nneɣ d imdanen. Mkul lǧens ɣur-s laṣel, nekni d acu-yaɣ ? Ibaɛtiyen-agi bɣan ad qqnen Lezzayer ɣer ccerq akken a nuɣal d irbiben-nsen. Walit kan ! Yewweḍ-aɣ-d lhemm n Xumini ɣer tmurt. Nɣil yekfa lweqt-nni n leḥruz, wigi rran-t-id. Di lbuṭ-agi iɛeddan di Tizi Wezzu, ɣef setta n tmeddit, wellah ar qrib i tt-yewwi Lfis ! Mačči d axeṣṣar wagi ?

Page 158: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 157 -

Ɛemmi Ḥmed Ayen d-tenniḍ akka a Muḥend, nekk walaɣ ur d-yusi yiwen si berra ad yebuṭi di Tizi. D at tmurt akk. Amek d wid i yuɣalen d at ičumar ? Tella daɣen tayeḍ : tamurt-nneɣ meqqret, ɣezzifet, hrawet. Si Lezzayer ɣer Tamenɣest. Meɛna kunwi tessimẓiyem-tt-id ɣer Tizi kan ! Muḥend U Yeḥya Ma tebɣiḍ, rnu-yas alamma d Dunkerque a Ɛemmi Ḥmed. Muḥend Si 1962 ɣer da, lafalan yexdem tidak-is. Sḥercen wiyaḍ qqaren-asen belli mačči d inselmen, mačči d Izzayriyen n tidet, d afus n uɛdaw. Amek tebɣiḍ deg useggas kan n tugdut ad yettwakkes waya ? Ass-a ilaq-aɣ ad nekkes rraj yellan di tmurt-nneɣ. Ad neddukel afus deg ufus ad d-neffeɣ si tesraft-agi ideg ɣ-yenṭel wafalan amcum. Muḥend U Yeḥya Ma yella neqqim akka s tlufa-nneɣ, ur nezmir i yiwet. Di 1954 nni, lemmer neḥric, tili ad nebges ɣer uxeddim, ad neṭṭef iqemmaḥ-nneɣ. Ẓer kan tura Japu, yiwen wass bɣan ad wwten Marikan. Yeḍḥa-d d Marikan i sen-yesmecḥen taɣebbart. Ihi seg wassen uɣalen ssusmen, fehmen iman-nsen. Ass-a yusa-asen-d d asfel. Kecmen-tt di lkumirs d tiknikt, snernan tamusni di tmurt-nsen. Aṭas ideg ifen Marikan. Ihi nekni win yebɣan taɣawsa ad icemmer i yiɣallen-is, ad yeṭṭef imi-s. Qqaren dɣa les anciens : - Talast ma tekker fell-ak, xerṣum tuṭṭfa n yimi. Muḥend Nezmer ad nexdem neɣ ur nezmir ara, wagi d awal kan ! Di sektember-agi i d-iteddun, ad tebdu leqraya s tmaziɣt di Tizi, ssyin ad twaliḍ ma nezmer neɣ ma ur nezmir. Ayen ur xeddmen wiyiḍ nekni ad t-nexdem. Tawaɣit tameqqrant dɣa, d amek ara d-nerr kra n leqraya akk d ttrebga n tidet di tmurt-nneɣ. Ass-a taluft

Page 159: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 158 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

tameqqrant d tagi. Srewten s tarwa-nneɣ acḥal-aya ma d tarwa-nsen fkan-tt ad tɣer di tmura n berra, Fransa, Legliz d Marikan, tura ǧǧan tamurt tenger… ASALU Iḍelli kan, mi yufan yiwen lkaɣeḍ yuran s tmaziɣt ad t-zzuɣren. Ass-a tbeddel : teffɣen-d ijernanen tiktabin s Tmaziɣt… Muḥend Ulac laman ! Γurwat ad ken-kellxen ! Skud ur frint ara ur nessusum ara. Mačči dɣa mi ɣ-d-fkan adipartma di Tizi, neɣ yeffeɣ-d ujernan ad s-tiniḍ frant ! Acḥal dɣa i kellxen fell-aneɣ si 1980 ar ass-a. Di taddart-nneɣ sin i wwin ɣer lḥebs ɣef tmaziɣt-agi… Muḥend U Yeḥya Mmektaɣ-d yiwet teqsiḍt. Yiwen wass ttqessireɣ d yiwen umɣar, nniɣ-as : - Tamurt-agi-nneɣ, bezzaf tella deg-s lexṣara ! Dɣa netta yenna-yi-d : - Ih ! Meɛna lexṣara tettili anda yella lxir ! Ihi arrac-agi-nneɣ ɣas wwin-ten ɣer lḥebs, yella lxir, qedder ɣef yiman-ik. Llah ibarek lxir yella, irgazen-nneɣ ur ttfukkun ara. Nelha-d di tyennatin-agi !... Meẓyan Akka dɣa i as-yenna Dda Musa : - Anda yella useqqi azeggaɣ, ruḥ ad tmecḥeḍ, ma ulac yettfakka Rebbi ad aɣ-ifakk. Mi t-steqsaɣ acu-t useqqi-ya azeggaɣ, dɣa yenna-yi-d : - Iih ! Anda yella rrbeḥ ! D win i d aseqqi azeggaɣ. Muḥend U Yeḥya Am akka s-yenna wagi, aql-aɣ newweḍ ɣur-s.

Page 160: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 159 -

Muḥend Teẓram ! Skud mazal-aɣ di tyennatin-agi n leǧwamaɛ di tmurt-nneɣ... Ɛemmi Ḥmed, ineggez-d Eǧǧ-aɣ di leɛnaya-k si temsalin-agi n Rebbi d leǧwameɛ ! ad nezzi ad nezzi ad d-nuɣal ɣer din. I melmi ara neddu ɣer zdat ? Muḥend U Yeḥya Lǧameɛ yelha d amkan anda tettili lehna, yettili ssmaḥ… ad tkecmeḍ ɣer lǧameɛ s wurfan, ad d-teffɣeḍ ssyin susṭa ! Muḥend, ibeddel awal, seg uzebbuj ɣer tulmut Nekk, walaɣ absolument ad mlilen yilemẓiyen-agi-nneɣ, ama d Irsidi, ama d Afafas, ad dduklen i yiwet tcemlit, akken ad d-nawi lḥeqq-nneɣ d azuran. Meẓyan Ahat yiwwas ad mlilen, d ayen akk i nessaram. Ad dduklen afus deg ufus ad s-ččen seksu… Muḥend U Yeḥya Ala ! Akka ay axir. Sin ipartiyen neɣ ugar, yelha. Akka win yeccḍen wayeḍ ad d-yeqqim. Tura dɣa ad twaliɣ llant tismin. Ilaq kan ad ilint ɣer ṣṣwab d usnerni, mačči ɣer ucebbaḍ n tmellalin… Muḥend Amek lhant tismin ? Deg yixxamen attan terwi gar watmaten ! Γas akken s wawal kan. Dɣa i ccifan n yipartiyen-agi acu ttraǧun akken ad nnaɣen akken ilaq neɣ ad frun akken ilaq ? Muḥend U Yeḥya Nniɣ-ak cwiṭ n ccwal yelha. Mi temjadaleḍ akked yiwen, ssyin akin ruḥet swet-as lqahwa…

Page 161: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 160 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

ASALU Ass-a taluft tameqqrant d tagi. Ma yella d amjadel, neɣ d akritiki ɣef tsertit, anwa abrid ara taɣ tmurt, ulac uɣilif, d tinna dɣa i d tugdut. Ayen n diri d awalen-nni : wihin akka, wagi akka, wagi d axabit… Tuɣal am tin n yiderma-nni n zik. Muḥend Akka dɣa ! Seg wakken d-lhan gar-asen, atan ttun axṣim-nni ameqqran : Afalan-nni, at ičumar-nni, akk d la crise -nni… Muḥend U Yeḥya Ur ttakk ara tameẓẓuɣt i tigi, xaṭer nniɣ-ak, ssya ɣer zdat yiwen ur tt-yettaǧew ɣef wayeḍ. Ah ! Tikasiḍin-nni ?... ASALU I tkasiḍin-nni mazal tessuffuɣeḍ-d ? Muḥend U Yeḥya … Muḥend U Yeḥya yeṭṭerḍeq s taḍsa. Ziɣ awal-agi n tkasiḍin yesmekta-yas-d taqsiḍt nniḍen. Dɣa d Meẓyan i d-ineṭqen d amezwaru. Meẓyan Attan tewweḍ-d teqsiḍt-nni n tkasiḍin. Ilaq ad ɣ-tt-id-teḥkuḍ a Ɛemmi Ḥmed ! Ɛemmi Ḥmed Aah ! Qbel ad wen-tt-id-ḥkuɣ, ad wen-d-zwireɣ amek i d-tusa. Yenna-yi-d Muḥend iḍelli : - Tura mi ara tselleḍ i rradyu n Lezzayer ur tfehhmeḍ ara. Heddren ḥala s tmaziɣt-nni taqurant. Dɣa nniɣ-as i Muḥend : - A ssiɛqa ! Ayagi ur yelhi ara ! Xaṭer ma yella s

Page 162: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 161 -

tefransist ur fehhmeɣ ara, s taɛrabt ur fehhmeɣ ara, ma yella s tmaziɣt ur fehhmeɣ ara, dɣa d tawaɣit ! D tagi dɣa i d ssebba iss d-ḥkiɣ taqsiḍt-agi n tkasiḍin. Muḥend U Yeḥya Wwet a Ɛemmi Ḥmed, ur tezzi ara i wawal ! Ɛemmi Ḥmed Iruḥ yiwen si Fransa ɣer tmurt. Netta yuɣ tannumi yesmuzgut i rradyu Tamaziɣt akked rradyu Tiwizi. Dɣa yessen akk awalen-a ijdiden n tmaziɣt. Asmi yewweḍ s axxam-nsen yufa-d baba-s yenna-yas : - Azul fell-ak a baba. Baba-s-nni ur yefhim ara neɣ yefhem ayen nniḍen… Yenna-yas : - Amek aɛzul ? Yenna-yas : Yak a mmi atmaten-ik meẓẓiyit, yerna kečč tura kan i d-texḍeḍ, tebɣiḍ ad tɛezleḍ ? Mmi-s-nni ɛerqent-as, yenna-yas : - Ala ! Nniɣ-ak azul a baba, d Tamaziɣt ! Baba-s-nni ikemmel, yenna-yas : Amek ? Yenna-yas : - Tebɣiḍ a tɛezleḍ ad ternuḍ ad tawiḍ tamazirt ? Aqcic-nni yuɣal yemsefham netta d baba-s, yuɣal yezzi ɣer yemma-s yenna-yas : - Γurem a yemma atan wwiɣ-am-d kra n tesfifin ! Tamɣart-nni tefreḥ, nettat am temɣarin nniḍen, tḥemmel ad tnadi di tbalizt n mmi-s. Tenna-yas : - A lxir-iw ! Yernu ulac tisfifin dagi di tmurt ! Tamɣart-nni tnuda di tbalizt, ur tufi ara tisfifin, tenna-yas : - A mmi ur ufiɣ ara tisfifin ! Mmi-s-nni iger afus-is ɣer tbalizt, yenna-yas : - Ha-tent-in tesfifin ! D tigi i d tisfifin ! Xemsa neɣ setta i m-d-wwiɣ, yerna lhant ! Yemma-s-nni thuzz aqerru-s, tenna-yas : - A mmi ! Tigi neqqar-asent tikasiḍin ! Muḥend, s wurfan Iban wi ? Ur nessin ara tameslayt-nneɣ, aql-aɣ dagi la nettaḍsa ɣef tmeslayt-nneɣ d yiman-nneɣ. Ɛemmi Ḥmed Kečč a Muḥend ! Aql-ik trekkbeḍ alɣem yewwi-k ɣer sseḥra ?!...

Page 163: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 162 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Muḥend Nekk, arraw-iw s Tmaziɣt kan i sen-heddreɣ deg uxxam. Ulac ɛelxir, arraw-iw nekk azul kan i qqaren. Ameẓyan-nni yekcem aseggas-a ɣer lakul. Asmi yekcem kan ɛerqent-as, yufa dinna ddunit nniḍen s taɛrabt. Ẓer kan ! Ilmend ideg ara s-ldin allen, netta rrant ɣer tesraft. Wanag tasarut n llufan d tameslayt n tyemmat-is, d tin iss yeṭṭeḍ ayefki ara yeṭṭeḍ tamusni !... Ɛemmi Ḥmed Teẓriḍ anda i tent-nuɣ a Muḥend ? Nuɣ-itent dagi ! Deg wallaɣ. Ilaq-aɣ ad nexdem la révolution mentale. Muḥend U Yeḥya Acu i ɣ-ixuṣṣen ? Ɛemmi Ḥmed D rray i ɣ-ixuṣṣen ! Nelha-d di tlufa gar-aneɣ almi nettu tid i ɣ-yuɣen s tidet… Ɛemmi Ḥmed yezzi deg wawal, iruḥ akin, yuɣal-d akka, acemma kan, Muḥend yegzem-as awal. Muḥend Tella tayeḍ ad awen-tt-iniɣ. Ussan-agi iɛeddan yenna-yi-d mmi : A baba, melmi ara ɣreɣ Tamaziɣt ?. Wellah ar iyi-iɣaḍ meskin. Dɣa imiren nniɣ-as : - Ala a mmi, am kečč am wiyaḍ, issin taɛrabt, tafransist, akka kra n yiseggasen ad teɣreḍ Tamaziɣt. Wissen ma skaddbeɣ-as neɣ ala… Nniɣ-awen d les baathistes -agi i ɣ-yenɣan !... Ɛemmi Ḥmed Ma tebɣam ad nemsefham yeshel ! Tamsalt n lislam weḥd-s, tamsalt n taɛrabt weḥd-s. Win yebɣan ad yeẓẓal, ad yeẓẓal s wayen

Page 164: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 163 -

s-yehwan : s taɛrabt-is, neɣ s tmaziɣt-is, neɣ s teglizit-is. Rebbi ifehhem akk timeslayin n widen i d-yexleq ! Muḥend U Yeḥya Awaah ! Mi tennulem awal-agi n ddin, dɣa ad teḥmum. Ẓret tamsalt-agi, ur tt-frin acḥal n leqrun-aya. A wi yufan, mkul wa ad yelhu kan d laẓ-is… Tilibizyu-nni n tṣurtin akked les conneries ASALU Amek twalam ad tili tilibizyu s tmaziɣt… ass-a azekka ?... Ɛemmi Ḥmed Ma d tilibizyu ur fehhmeɣ ara, ula i wumi-tt ! Muḥend U Yeḥya Tilibizyu, akken ad telhu, ilaq ad tili am ugraw-agi-nneɣ : wid ur nettemsefham ara, mkul yiwen anda ikerrez… akken, ad telhu. Ma yella d tilibizyu n tṣurtin… yif-itt fiḥel. Muḥend Tella tayeḍ a Muḥend U Yeḥya ! Akken ad telhu tilibizyu n Lezzayer, ilaq ad tili di tazwara s tezzayrit, s tmeslayt n Lezzayer : taɛrabt akked tmaziɣt. Ma laqent snat les chaines, ad ilint snat les chaines. Nɣan-aɣ s les films n Maṣer… Wellah ar teččeḍ lkarbir ! Ass-a, wid ifehmen ur ssaɣayen ara tilibizyu deg yixxamen-nsen. Xaṭer d tilibizyu n tṣurtin akked tin n les conneries. Tameslayt yifen akk timeslayin !... Meẓyan Di Bgayet, ussan-agi iɛeddan, qqimen sin heddren s Teqbaylit.

Page 165: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 164 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Acemma kan tekker gar-asen, bdan leɛyaḍ, wissen d acu ideg mxallafen. Fkiɣ tameẓẓuɣt : akken ḥman ttnaɣen rran-tt s taɛrabt !... Ɛemmi Ḥmed Tawaɣit-nneɣ d tagi : alxir-nneɣ s taɛrabt, rregmat-nneɣ s taɛrabt. Yerna awal-nni d-tennam belli tamaziɣt yiwet kan i yellan, nekkini ur qbileɣ ara. Mi ara heddren Yicelḥiyen neɣ Imẓabiyen, nekk ur fehhmeɣ ara. Muḥend Ala ! tamaziɣt yiwet kan i yellan, aẓar yiwen. Γas akken nemxallaf tanṭeqt neɣ kra n wawalen. Tigi, nekk walaɣ d lakul ara tent-yefrun, asmi ara ɣren warrac tamaziɣt… Muḥend U Yeḥya Γas nemxallaf timeslayin ulac ɣer-s. At uxxam ttemsefhamen gar-asen, at ssuq ttemsefhamen gar-asen… Wid ukkud tettsewwiqeḍ, tewwi-d fell-ak ad tfehmeḍ tameslayt-nsen. Di ssuq mkul yiwen ad yewwet ad k-ikellex s tmeslayt-ik. Ihi, ad yewwet akken ara tt-yissin. Wigi n Japu, steqsan-ten yiwen wass, nnan-asen : - Anta tameslayt yifen akk tiyiḍ ? Nitni nnan-as : - Tameslayt yifen akk tiyiḍ d tin ukliyan (=client) ! Akken tamaziɣt ad telhu ɣur-neɣ, ad telhu ɣur wiyaḍ, ilaq ad yili wayen ara tezzenzeḍ, akk d wayen ara taɣeḍ. Tira n tmaziɣt-nni : azelmaḍ… neɣ ayeffus ?... ASALU Ussan-agi di tmurt teḥma ɣef temsalt n tira n tmaziɣt, ma yella ad naru s tlatinit neɣ s taɛrabt neɣ s tfinaɣ. I kunwi acu tennam ? Muḥend, ineggez-d Ala ! Ur ɣ-ttandin ara tixeftet !

Page 166: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 165 -

Muḥend U Yeḥya Atan tesneṭqeḍ-d Muḥend. Tigi ur tent-izeggel ara… Nekk zemreɣ ad d-iniɣ rreḥma n Rebbi tewseɛ. Win yebɣan ad yaru, ad yaru s wayen s-yehwan. Awi-d kan ad yexdem. S tlatinit neɣ s taɛrabt neɣ s wayen nniḍen… Meẓyan Wigi yeqqaren «ilaq akka», nitni ur xdimen tigert-nneɣ si xedmen ! ttawin arrac-nneɣ ɣer lḥebs, nekk walaɣ d asefcel kan i ɣ-ssefcalen, neɣ gubren ayen nniḍen, ruḥ kečč wali d acu ?... Muḥend Ih ! Wigi yebɣan ad aɣ-d-gen afrag, akken kan yekkes cckal nniḍen, akken kan i d-ldint tewwura n leḥbus, wigi d iɛdawen nniḍen ara nqabel ssya ɣer zdat. Ass-a ur nqebbel ara afrag nniḍen. Dɣa wigi yebɣan bessif ad taru tmaziɣt s taɛrabt, d tasraft i ɣ-d-ttheggin… Aparti n Ɛemmi Ḥmed… ASALU I lbuṭ-agi i d-iteddun i tejmaɛt n l’APN, amek t-twalam ? Muḥend U Yeḥya Atan yebɣa ad d-ibedd Ɛemmi Ḥmed ! Ad yuɣal d adipiti. Ɛemmi Ḥmed Lxuf, ma yella s tidet ǧehden at ičumar-agi ! Ma d afalan yemmut. Ssyin wissen amek ? Muḥend Akken ihi ur tt-ttawin ara wigi, ilaq di tazwara ad ibeddel lqanun n lbuṭ. Ilaq daɣen argaz ad ibuṭi i yiman-is, tameṭṭut ad tebbuṭi i yiman-is. Ulac lewkala !… Daɣen, ilaq ipartiyen-agi les démocrates,

Page 167: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 166 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

ad dduklen afus deg ufus. Akken daɣen ad frunt temsalin n ddin d lpulitik, akken ad yili lǧameɛ weḥd-s, lamiri neɣ lwilaya weḥd-s. Meẓyan Ussan-agi ad yili unejmeɛ ula dagi di Paris, akken ad ssalin agraw ameqqran n les démocrates. Akken daɣen ad ssutren ad ilin les députés i yiɣriben. Amek akken s-qqaren i ugraw-agi a Muḥend ? Ɛemmi Ḥmed Lemmer i ɣ-yehwi lewqam, tili di 1962 ara nebdu lebni, ibaraǧen, iberdan… meɛna widen i ɣ-iḥekmen, nutni rran-tt i tukerḍa !... Muḥend Nessaram aparti-agi-nneɣ ad yezwir deg wayen ilaqen. A d-yelhu d tid n tidet, i lfayda n tmurt, mačči di tukerḍa !… Muḥend U Yeḥya Atan Muḥend yessekcem-d aparti-ines. Iban ! Ula d Ɛemmi Ḥmed yesnulfa-d aparti-ines, xas akken weḥd-s kan i yella deg-s, meɛna llant deg-s tlata n les tendances !... Zik Lalman ttarran iman-nsen weɛren aṭas. Bɣan ad ḥekmen akk ddunit. Asmi ččan tiɣrit di 1945-nni, lhan-d d yiman-nsen, ass-a bxir i llan. Ccumaj… iberdan akk seyyxen Meẓyan Ussan-agi truḥ akken yiwet terbaɛt akken ad d-walin Lwali. Nnan-as ilaq ad aɣ-tekkseḍ ttberna-agi, yernu fkan-as tabrat stenyan-tt azal 2000 n yimdanen. Yenna-asen Lwali : - Attan tebrat ideg stenyan ugar 12000 yimdanen. Dɣa ffɣen-d at ičumar-nni… Muḥend Aaa wi ! D tagi i d la démocratie !

Page 168: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 167 -

Ɛemmi Ḥmed Skud nessutur kan acu ara ɣ-d-fken, ur nxeddem yiwet. Nekk ɣur-i, ayen ara d-yessuffɣen Lezzayer seg tesraft-agi ideg nella, d axeddim. Meẓyan Tidet kan, mkul yiwen deg ubrid-is. Tenna-as nnesxa yiwen wass i tqerɛet n ccrab : - Atan tewwiḍ-iyi akk irgazen-iw ! Dɣa terra-as-d tqerɛet-nni tenna-as : - Aha kan ! asmi ɛyiɣ deg-sen ad m-ten-id-rreɣ ! Muḥend Ihi, tilufa n tmurt-nneɣ, mačči d ddin, mačči d leǧwameɛ neɣ tissit. Tilufa-nneɣ d iberdan, d aman, d lxedma akked leqraya yelhan i tarwa-nneɣ... atan ccumaj yečča tamurt, iberdan seyyxen, imeẓyanen-nneɣ bɣan ad nnejlin ɣer tmura n medden ! Incroyable. ASALU Tenniḍ-d tura kan a Muḥend U Yehya bxir i nella. Acḥal n twaɣiyin i ɣ-yuɣen. Seg wasmi tebda ddunit, tamurt-nneɣ ddaw uzaglu i tella. Muḥend U Yeḥya Ala ! Di littaɛ i nella. Ilaq ad tent-naɣ ugar. Ẓer kan aɣyul, ma tqerreb-it-id tyaziḍt, ɣas alamma d iḍarren-is, ur yettembiwil ara. Ma iqerreb-it-d uɣyul am netta, xas s lbeɛd, dinna ad yebdu ad yettzenqir… Nekni ihi akka. Iles yelha, iles dir-it… Muḥend D awal qerriḥen. Meɛna ilaq-aɣ ad d-naf amek ara nekkes taɣennant-agi gar-aneɣ... am wakken i s-yenna Lewnis : - Γas deg wawal d atmaten, i tegmat melmi…

Page 169: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 168 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Muḥend U Yeḥya Ini-yi-d dɣa amek ara tḥemmleḍ win i tkerheḍ ? Muḥend Nezmer ad d-naf amek ! Muḥend U Yeḥya Ruḥ ini-asen i temɣarin-nni d lecyax-nni yettarun leḥruz ad k-d-inin amek ! Muḥend Ayen n diri akk d iles. Ilaq yal yiwen deg-neɣ ad iweṣṣi ɣer wayen yelhan. Ad nekkes nnḥas yellan gar-aneɣ. Akken daɣen ad d-neǧǧ lehna i tarwa-nneɣ. Ɛemmi Ḥmed Seg yiles i d-yettekk ddwa, i d-iteffeɣ waṭan. Muḥend U Yeḥya Iles-agi dɣa ssefran fell-as yeqdimen. Yiwen wass yiwen urgaz yenna i mmi-s : - Ruḥ aɣ-iyi-d ayen akk yelhan di ssuq. Mmi-s-nni yuɣ-as-d iles. Ass nniḍen yenna-as : - Ruḥ aɣ-d ayen akk n diri di ssuq. Mmi-s-nni yuɣ-as-d iles. Dɣa argaz-nni yewhem, yesteqsa mmi-s-nni, yenna-as : - D acu-t wagi ? Mmi-s-nni yenna-as : - Iles d ayen akk yelhan d ayen akk n diri di ddunit, nekkini ihi ufiɣ ssyin i d-itekk wayen yelhan, i d-itekk wayen n diri. Ilaq, ilaq !... Ɛemmi Ḥmed Yiwen wass neqqim akka nettqessir. Mkul yiwen d acu yenna. Acemma kan iqerreb-d Dda Lḥusin ɣer tmeẓẓuɣt-iw, yenna-yi-d : - Twalaḍ wigi akk iheddren ?... Wa yenna-d kan azgen n wayen yessen, ma d wagi nniḍen, acḥal-aya yesserwat deg wayen ur yessin.

Page 170: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 169 -

Muḥend U Yeḥya Ih ! Tzemreḍ ad temsefhameḍ d yiwen, ma yella deg-s cwiṭ n lefhama. Ma yella ulac, ulac amsefham. Ɛemmi Ḥmed Arebbi dɣa mačči di lakul kan, yebda deg uxxam, deg yimawlan… Muḥend Ula d lecyax ilaq ad neḍren ɣer wayen yelhan. Ɛemmi Ḥmed Yerna mxallafen medden akken ttrebbin dderya-nsen. Llan widen i ten-ineḍren ɣer wayen yelhan, llan wiyiḍ ɣer wayen n diri. Si Pertuf et compagnie… ASALU Yella kra n ujdid di tira umezgun ? Muḥend U Yeḥya, yettaḍsa kan Ayen… Ɛemmi Ḥmed, igzem-as awal Acḥal n tid yura, ama d aṭerǧem ama d tira. Llant tid yettwassnen am Si Pertuf, neɣ Am win yettraǧun Rebbi, xas llant tiyaḍ ur ttwassnent ara. Muḥend U Yeḥya Nxeddem kan ayen i wumi nezmer. Ɛemmi Ḥmed Di mkul ccɣel, di tfellaḥt neɣ ayen nniḍen, ḥala ayen tzerɛeḍ ara tmegreḍ. Cfiɣ asmi yebda ixeddem theâtre dagi di Paris. Ddeqs n warrac i yuraren, lemden ɣur-s. Meɛna am akken qqaren, lxedma-

Page 171: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 170 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

agi «i wudem n Rebbi», neɣ volontaria ɣur-s talast. Amezgun akken ad yennerni ilaq-as umkan-is. Di Lezzayer ass-a atan tettwalim… Ah ! Yiwen wass yella Dda Qasi ikerrez. Akken yelha wass, atan igenni yerwi-d, Dda Qasi mazal-as kra iḍerfan, yebɣa ad ten-d-isellek. Abrid yefka-d Weḥsen, d lǧar-is dinna, dɣa yenna-as : - Wehmeɣ deg-k a Dda Qasi. Aql-ik tellexseḍ akk, arkasen-ik yuli-ten waluḍ, izgaren-ik s lḥif kan i teddun. Wellah ma tella lmizirya yugaren tagi. Yak mazal ussan n Rebbi ? Yyan ! Bru-d i tyuga, kečč ad tesseḥmuḍ deg ujdar, yerna tella cwiṭ n lqahwa. Izgaren-ik ad sgunfun. Lmeɛna n teqsiḍt-agi, ccɣel mačči deg yiwen wass kan. Rnu, yif win yesmuzguten, win iheddren. Muḥend U Yeḥya Asmi tefra di 1962-nni, nɣil yella wayen i wumi nezmer. Nɣil nekkes lḥif ameqqran, ad nebges i ccɣel. Nɣil daɣen nezleg kan iwsawen, ziɣ nuɣ-itent ikessar iwsawen. Nettxed akken ilaq. Ɛemmi Ḥmed Ala. Di tmura akk n ddunit, llan wid yelhan llan wid n diri. Timura-agi ur tent-nxulef ara. Ma yella d timsalin-agi n tmeslayt, dagi di Fransa, iḍelli kan ur k-d-isaḥ ara ad d-temmeslayeḍ s wawal n tebruṭunt. Yella dɣa wawal-nni intirdi tisusaf akked umeslay s tebruṭunt, i hakka ! Ma d tura, tabruṭunt-a atan ad tt-sɣarayen. Ihi, tilufa ferrunt, ma mačči ass-a, azekka. Tameslayt, d arraw-is i d ifadden-is. Sliɣ-as i yiwen akken yeqqar : - Ilaq ad nexdem am warraw n Musa. Ihi arraw-agi n Musa akkagi, ma yella di Marikan ad yuɣal d amarikani, ma yella di Legliz, ad yuɣal d aglizi, meɛna netta ul-is dayem yekkat ɣer tmurt-is, ɣer lejdud-is, tameslayt-is akk d ddin-is. S waya i dduklen, begsen, ɣas akken… Muḥend U Yeḥya Awal-agi-inek yesmekta-yi-d yiwet teqsiḍt. Tella yiwet taddart, imezdaɣ-is akk ḥercen. Seg wakken ttwassnen aṭas, ttasen-d ɣur-sen si yal tamurt ad awin rray yelhan. Tikwal dɣa teffɣen ɣef tuddar

Page 172: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 171 -

ferrun tilufa gar medden. Deg wakken ǧǧan taddart-nsen, tamurt-nsen tuɣal tbur. Ulac win ara ikerzen, ulac win ara d-yerren tiqit. Mi walan akken tawaɣit yewten taddart-nsen nutni, yiwen wass nnejmaɛen, nnan-as : - Tazzla-agi ɣef tmura ur nerbiḥ ara fell-as, ad nerr iman-nneɣ d iɣyal akken ur d-yettas yiwen ɣur-neɣ i ferru n tlufa-nsen. Dɣa xedmen akken. Dinna bnan lǧameɛ bla ṭṭaq, ḍessen fell-asen at tuddar nniḍen. Yiwen wass daɣen sendan ticekkarin akken ad jemɛen iṭij i ccetwa… Akken slan akk at tuddar nniḍen s wayen xeddmen wiyi, dɣa uɣalen ttasen-d ad ferrǧen, ttserrifen dinna di taddart-nni. Dɣa at taddart-nni, qqimen di taddart-nsen, rebḥen, srebḥen taddart-nsen… D abrid ɣer Beɣdad ASALU Acu twalam akka di temsalt-a n Lɛiraq. Sadam Ḥusin yeɣleḍ neɣ ala ? (> anekcum n tmurt n Kwait) Ɛemmi Ḥmed Tinna ? Am win yetturaren tiddas. Bɣan ad yaɣlay lpitrul, atan ufan-as-d amek. Ma ddaw tmurt ayen yellan gar tmura yiwen ur t-yeẓri. Nekk ɣur-i ayen akk d-qqaren ijirnanen d timucuha ! Muḥend Ala a Ɛemmi Ḥmed ! Tamurt ikecmen tamurt nniḍen terẓa lqanun, mačči d timucuha. Wagi d lbaṭel aberkan. Dɣa win iǧehden ad yečč wayeḍ ? Ssebba yebɣun tella, tilisa n tmurt ɣur-sent leqder. Ihi nekni nezmer ad d-naf ssebba iss ara nekcem ɣer Tunes neɣ Muritanya ? Nniɣ-awen, tilisa d tilisa… Ɛemmi Ḥmed Tiyita-nni fkan i Maṣer di 1967, qqaren d udayen kan. Netta d Marikan i iseggmen lecɣal. Dɣa tirɣi-nni i sen-sserɣen labyuwat di ddqiqa ! Am assen, am ass-a, d lecɣal n Marikan akk wigi.

Page 173: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 172 - Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009

Muḥend Di temsal-agi mxallafen lecɣal. Ulac akin neɣ akka. Lɛiraq s tlisa-s, Lekwit s tlisa-s. Lezzayer s tlisa-s. Γas tajmaɛt n tmura yedduklen, l’ONU, ur texdim ara ayen ilaqen di temsal-nni yecban Falasṭin, Lubnan neɣ Afɣanistan asmi yekcem Rrus, ass-a texdem ayen ilaqen. Tbeddel liḥala segmi d-sersen lehna gar-asen. Marikan d Rrus, ur ttemgabaren ara. Ihi, lbaṭel yeḍran iḍelli, ur yettsamaḥ ara win n wass-a. Lqanun yiwen i yellan ! Muḥend U Yeḥya Lqanun, lqanun… Terbeḥ !

Muḥend U Yeḥya di Paris.

Page 174: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 3 – H.C.A / ɣuct 2009 - 173 -

Muḥend U Yeḥya ɣef usayes

Muḥend U Yeḥya di Paris.

Page 175: Tamazight Tura 3 - HCA CMS
Page 176: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Tiẓrigin n Usqamu Unnig n Timmuzɣa Editions du Haut Commissariat à l'Amazighité

-o-O-o- Collection “Idlisen-nneɣ” 01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent, 2003 (Tasuqelt Abdenour HADJ-SAID d Youcef MERAHI ) 02- Slimane ZAMOUCHE, Uḍan n tegrest, 2003. 03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003. 04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003. 05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004. 06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004. 07- S. HACID et K. FERHOUH, Laṣel ittabaɛ laṣel akk d : Tafunast igujilen, 2004. 08- Y. AHMED ZAYED et R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre et lexique animal, 2004. 09- Lhadi BELLA, Lunǧa, 2004. 10- Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004 (Tasuqelt Habib Allah MANSOURI, Ageldun amecṭuḥ ) 11- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004. 12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004. 13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmaziɣt tatrart, édition revue et augmentée, 2004. 14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004. 15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i ɣ-d-nnan gar yetran, 2004. 16- Moussa OULD TALEB, Mmi-s n igellil, 2004 (Tazwart : Youcef MERAHI) 17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms amazighs, 2004. 18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Basɣar, 2004. 19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004. 20- Abdelhafidh KERROUCHE, Teɣzi n yiles, 2004. 21- Ahmed HAMADOUCHE, Tiɣri n umsedrar, 2004. 22- Slimane BELHARET, Awal ɣef wawal, 2005. 23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005. 24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric I, 2005. 25- Collectif, Tibḥirt n yimedyazen, 2005. 26- Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nniḍen, 2005. 27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaḍal, 2005. 28- Yahia AIT YAHIATENE, Faḍma n Summer, 2006. 29- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric II, 2006. 30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006. 31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006. 32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006. 33- Ali MAKOUR, Ḥmed n ugellid, 2006. 34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeǧǧigin, 2006. 35- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006. 36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecṭuḥ n ugama, 2006.

Page 177: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

37- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006. 38- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007. 39- Djamel BENAOUF, Di tmurt uɛekki, 2007. 40- Said IAMRACHE, Timenna n Saɛid Iɛemrac, 2007. 41- Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007. 42- Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007. 43- Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007. 44- Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007. 45- Naima HADJOU, Amennuɣ n tudert-iw, 2007. 46- Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007. 47- Omar KHAYAM, Rubaɛiyyat, 2007 (Tasuqelt Abdellah HAMANE) 48- Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt Habib Allah MANSOURI) 49- Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007. 50- Djamel HAMRI, Anadi di tmedyazt, 2007. 51- Khaled FERHOUH, Ḥku-yaɣ-d tamacahut, 2007. 52- Lhadi BELLA, Awal d usefru, 2007. 53- Omar DAHMOUNE, Agu, 2007. 54- Yahia AIT YAHIATENE, Untigun, 2007. 55- Ahmed HAMADOUCHE, Inzan tiqsiḍin, 2007. 56- Ouiza GRAINE, Isefra n tmaziɣt, 2007. 57- Lounès BENREJDAL, Inzan n teqbaylit, 2007. 58- Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2008. 59- Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2008. 60- Ramdane ABDENBI, Anagi, 2008. 61- Ramdane LASHEB, Ccna n tlawin ɣef ṭṭrad 54/62, 2008. 62- Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2008. 63- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt, 2008. 64- Sadi DOURMANE, Abrid n tudert-iw, 2008. 65- Dahbia AMOUR, Tudert s tmedyazt, 2009. 66- TANASLIT, Akli n tayri, 2009. 67- Djaffar CHIBANI, Ddeqs-nneɣ, 2009. 68- Belkacem IHIDJATEN, Iṭij asemmaḍ, 2009. 69- Abdellah HAMANE, Tisri n tayri, 2009. 70- Said ABDELLI, Tidwirin, 2009. 71- Said ZANOUN, Bururu yeḥya-d, 2009. 72- U LAMARA, Tullianum, taggara n Yugurten, 2009. Actes de colloques 01- Actes des journées d'étude sur La connaissance de l'histoire de l'Algérie, mars 1998.

- Actes des journées d'étude sur L'enseignement de Tamazight, mai 1998. - Actes des journées d'étude sur Tamazight dans le système de la

communication, juin 1998. 02- Actes des journées d'étude sur Approche et étude sur l'amazighité, 2000/2001.

Page 178: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

03- Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication amazighe, 2002. 04- Actes du colloque international sur Tamazight face aux défis de la modernité, 2002. 05- Actes des séminaires sur la formation des enseignants de Tamazight et l'enseignement de la langue et de l'histoire amazighe, 2003. 06- Actes des colloques : Identité, langue et Etat -/- La permanence de l'architecture amazighe et l'évolution des cités en Algérie, 2003. 07- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars 2004. 08- Actes du stage de perfectionnement des enseignants de la langue amazighe,

30/31 mars 2004. 09- Actes du Colloque : Le passage à l'écrit des langues et cultures de tradition orale, le cas de Tamazight, 2004. (Voir Timmuzgha N°13) 10- Actes du Colloque : La littérature amazighe : de l'oralité à l'écrit, 2005 (Voir Timmuzgha N°14) 11- Actes du Colloque : Tamazight dans les médias et à l'école : hypofonctionnalité et usages du lexique, 2006 (Voir Timmuzgha N°15) 12- Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatériel amazigh, 2006. 13- Actes du colloque sur Le libyco-berbère ou le Tifinagh ; de l'authenticité à l'usage

pratique, 2007. Revue « Timmuzgha » Revue d'études amazighes du Haut Commissariat à l'Amazighité : N° 1, avril 1999, ----- N° 19, août 2009. - N°10, octobre 2004, Spécial Mohya, Entretien. - N°12, décembre 2006, Tajmilt i Si Muḥend U Mḥend. - N° spécial en Tamazight : . N°16, janvier 2008. . N°17, avril 2008. . N°19, août 2008. Revue « Tamazight tura » Revue en Tamazight du Haut Commissariat à l'Amazighité : N° 1, janvier 2009----- N°2, yebrir 2009. Autres publications 01- Chafik MOHAMED, Aperçu sur trente trois siècles de l'histoire des imazighènes, 1997. 02- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000. 03- Idir El-Watani, L'Algérie libre vivra, 2001.

Page 179: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

04- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son harmonie. Tome1, Histoire et fondements d'un débat argumentaire, 2007. 05- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son harmonie. Tome2, Analyse et représentation phonologique, 2007. 06- Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008. 07- Catalogue des publications du HCA, 2008. 08- Catalogue des publications du HCA, 2009. Consultings 01- Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyiḍ, 1998. 02- Mouloud FERAOUN, Ussan di tmurt, 1999 (Tasuqelt Kamel BOUAMARA) 03- Nora TIGZIRI - Amar NABTI, Etude sur « L'enseignement de la langue amazighe: bilan et perspectives », 2004. 04- Iddir AMARA, Les inscriptions alphabétiques amazighes d'Algérie, 2006. 05- Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques gravées et peintes de la grande Kabylie, 2006. 06- Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbères communes, 2006/2007. 07- Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au Mozabite, 2006/2007. 08- Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamaziɣt, 2007. 09- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007. 10- Kamel BOUAMARA, Amawal n tunuɣin n tesnukyest, 2007. 11- Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbère, 2007. 12- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007. 13- Moussa IMARAZENE, Timɛayin n leqbayel, 2007. 14- Nora BELGASMIA, L'expression écrite en tamazight, 2007. 15- Mouloud LOUNAOUCI, Projet de création d’un Centre de terminologie amazighe, TERAMA, 2007. 16- Zahir MEKSEM, Isuraz n usezdi tenmeẓla taḍrisant n tmaziɣt : Asnekwu d

tesleḍt, 2008. 17- Mohammed Brahim SALHI, La tariqa Rahmaniya : De l’avènement à l’insurrection de 1871, 2008. 18- Fakihani TIBERMACINE, Tanast u kajjuf, 2009. 19- Mohand Akli HADDADOU, Introduction à la littérature berbère, 2009.

Page 180: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Conception et PAO Ramdane Abdenbi

© Tous droits réservés

Widen yebɣan ad ɣ-d-arun TAMAZIƔT TURA, Tasɣunt s Tmaziɣt

[email protected]

[email protected]

Page 181: Tamazight Tura 3 - HCA CMS

Achevé d'imprimer sur les presses de Imprimerie Brise-marine

Villa N°18, Brise-marine, Bordj El-Bahri, Alger Tel : 0771-11-10-18 Fax : 021-86-50-05

Page 182: Tamazight Tura 3 - HCA CMS