tamazight tura u6 ghuct 2010

167
TAMAZIƔT TURA Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa IMEBBER N TESƔUNT Youcef MERAHI AGRAW N TIRA Hamid BILEK Abdenour HADJ-SAID Said CHEMAKH Samir ARKAM Ramdane ABDENBI URAN DEG WUṬṬUN-AGI : Abdenour HADJ-SAID, Hamid BILEK, Igli n Tlelli, Said ZANOUN, Ahmed Redha HOUHOU, Mohamed Zakaria BENRAMDANE, Ramdane ABDENBI Achour HEFFAD, Ahmed HAMOUM, Islam BESSACI, Kahina HIRECHE, Linda MAHI, Malek HOUD, TANALIT, Ouiza TIKOBAINI, Djamel HAMRI, Fatima AIT HAMLAT, Habib Allah MANSOURI, Inelmaden n tmaziɣt (TO), Hacene HALOUANE, Hocine LAOUES, Kaci SADI, Kania RABDI, Nadia BENAMAR, Said MEKLA. 19, avenue Mustapha El Ouali (ex Debussy) Alger Tél : 021-64-29-10/11 - Fax : 021-63-59-16 B.P. 400, 16070, El Mouradia - Alger

Upload: idlisen

Post on 30-Oct-2014

301 views

Category:

Documents


9 download

TRANSCRIPT

Page 1: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

TAMAZIƔT TURA Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

IMḌEBBER N TESƔUNT Youcef MERAHI

AGRAW N TIRA Hamid BILEK

Abdenour HADJ-SAID Said CHEMAKH Samir ARKAM

Ramdane ABDENBI

URAN DEG WUṬṬUN-AGI :

Abdenour HADJ-SAID, Hamid BILEK, Igli n Tlelli, Said ZANOUN, Ahmed Redha HOUHOU,

Mohamed Zakaria BENRAMDANE, Ramdane ABDENBI Achour HEFFAD, Ahmed HAMOUM, Islam BESSACI,

Kahina HIRECHE, Linda MAHI, Malek HOUD, TANAṢLIT, Ouiza TIKOBAINI, Djamel HAMRI, Fatima AIT HAMLAT,

Habib Allah MANSOURI, Inelmaden n tmaziɣt (TO), Hacene HALOUANE, Hocine LAOUES, Kaci SADI,

Kania RABDI, Nadia BENAMAR, Said MEKLA.

19, avenue Mustapha El Ouali (ex Debussy) Alger

Tél : 021-64-29-10/11 - Fax : 021-63-59-16 B.P. 400, 16070, El Mouradia - Alger

Page 2: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

TAGDUDA TAZZAYRIT TAMAGDAYT TAƔERFANT TASELWIT N TEGDUDA

ASQAMU UNNIG N TIMMUZƔA

TAMAZIƔT

TURA

tamazi$t tura

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa Tamaziɣt tura Un 6 / ɣuct 2010

ISSN : 1112-9417 Dépôt légal : 4832-2008

Page 3: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt, imira, teḥwaǧ kan ad tt-naru ad tt-nɣer.

Page 4: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

AGBUR

TAJMILT Taos Amrouche Abdenour HADJ-SAID 11 Said Boulifa, amusnaw yerran azal i wayla-s Hamid BILEK 15 Ali Zamoum Igli n Tlelli 21 I unaẓur Si Lhocine Ouarab Said ZANOUN 25

AḌRIS Takermust-nni Kaci SADI 33 Aɣyul azemni Toufik EL-HAKIM - Tasuqelt : Ahmed Redha HOUHOU 37 Ifessugan Mohamed Zakaria BENRAMDANE 41 Amek ara nerr iḍrisen ɣer Unicode ? Ramdane ABDENBI 53

TULLIST Gar yiccer d uksum Achour HEFFAD 61 Ttar Guy De MAUPASSANT - Tasuqelt : Ahmed HAMOUM 69 Amɣar azemni Islam BESSACI 75 Tasa tamcumt Kahina HIRECHE 77 Tayri Linda MAHI 83

Page 5: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tagi tugar tamezwarut Malek HOUD 87 Taylagt n lwiz Ouiza TIKOBAINI 92 Ansuf yis-m a lmut TANAṢLIT 99

TUKKIST Aḍu n tirga - 4 Djamel HAMRI 103 Aẓar aneggaru - 5 Fatima AIT HAMLAT 110 Leɛzib n yiɣersiwen - 4 Georges ORWELL - Tasuqelt : Habib-Allah MANSOURI 117 Arranku - 4 Paulo COELHO - Tasuqelt : Inelmaden n tmaziɣt (TO) 123

TAMEDYAZT Tizlit Hacene HALOUANE 133 Beddel isem i yisem-iw Hocine LAOUES 138 Tira d wawal Kania RABDI 145 Tiririt i « Wehran, tafesna 31 » n Youcef MERAHI Nadia BENAMAR 152 Akin akka Charles BAUDELAIRE - Tasuqelt : Said MEKLA 160

Page 6: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

TIGEJDIT

i tazwara, ẓergen-d tlata wuṭṭunen s tmaziɣt (16, 17 akked 19) di tesɣunt Timmuzɣa. Imeɣriyen akked

yimeskaren yerran lwelha-nsen ɣer teẓrigin-agi s tmaziɣt, gan-aɣ tabɣest i wakken ad nnadi ma yella wamek ara d-tennulfu yiwet tesɣunt nniḍen s tutlayt tmaziɣt kan imi tin yellan (Timmuzɣa ) nettaf deg-s iḍrisen s tlata tutlayin. Ldint tewwura, banen-d ttawilat, tlul-d tesɣunt Tamaziɣt tura, imi Asqamu Unnig n Timmuzɣa yessefk ad yeqdec i tmaziɣt s tmaziɣt.

Sin yiseggasen, setta wuṭṭunen. Tasɣunt Tamaziɣt tura tedda ɣer zdat, tessaweḍ tasekla tamaziɣt i yimeɣriyen i tt-id-yessuturen, i tt-yetteḥwiǧin di leqdic-nsen imi aṭas n telɣut yerzan tigemmi, idles akked tmetti taqbaylit i ttafen deg-s. Tefka tagnit i yimeskaren i wakken ad myussanen, ufan allal i tɣuri akked tira s tmaziɣt.

Di Tgejdit n wuṭṭun-agi wis setta, nebɣa ad d-nger tamawt ɣef wayen yerzan iḍrisen, tamedyazt…

D

Page 7: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

akked tezrawin i d-iẓergen yakan di tesɣunt-agi seg wasmi i d-yeffeɣ wuṭṭun amezwaru di yennayer 2009 ar ass-a. Akken nebɣa daɣen ad d-nini awal i yimeskaren akked yimeɣriyen n tesɣunt-agi.

Awal-agi d asnemmer i kra n win yefkan azal i

tira s tmaziɣt imi yessaweḍ yis-s tamusni-s i wiyaḍ : d isdawanen, d iselmaden, d inelmaden, d imedyazen neɣ d wiyaḍ. S wazal-agi fkan i tira s tmaziɣt i la nessawaḍ ugar n 150 yisebtar i yal uṭṭun.

Imeɣriyen ufan lebɣi-nsen deg wayen i d-iẓergen

deg-s, uɣalen la tt-id-ssuturen. Iselmaden akked yisdawanen ssɣaren s wayen yellan deg-s. Inelmaden ufan ayen iss rennun tamusni i tin i ttafen di temsirin n uɣerbaz.

Wagi d lebɣi-nneɣ, d lebɣri n wid yettarun akked

wid yeɣɣaren tasɣunt-agi. Asirem-nneɣ ad nkemmel di leqdic-agi yid-wen i usnerni n tutlayt akked yidles-nneɣ.

Tanemmirt Agraw n tira

Page 8: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

TAJMILT

Page 9: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010
Page 10: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 11 -

Taos Amrouche

Abdenour HADJ-SAID

ṭas i yuran ɣef yidles-nneɣ, d isefra neɣ d ayen nniḍen, i wakken ad t-id-ssukksen si temda n tatut, akken ur nettuɣal ara d igujilen n yidles. Gar wid

dɣa yuran, tella yiwet tmeṭṭut : Taos Amrouche. Taos Amrouche tesdukel gar ccna, timucuha akked tira n wungalen. Tlul di 1913. Tessasen terẓeg n yinig di tiẓedt n yisefra akked yinzan i s-d-teǧǧa yemma-s Faḍma. Taos, am twacult n Amrouche s umata, ṭṭaqa n tudert-is tedder-itt deg yinig, ɣef wayagi teffud tameslayt-is, tcaḍ ɣef tmurt-is, d ayagi i tt-id-yewwin ad taru, ad tecnu ɣef wakal n lejdud-is. Xas akken d inig i d axxam-is, ameɛna ul-is yesla i teɣri n lejdud yessawalen i tnaṣlit akked nnif. Taos Amrouche tura rebɛa wungalen, tlata yimezwura : Jacinthe noire, Rue des tambourins akked Solitude ma mère, tesdukel-iten s yiwen yisem : Moisson d’exil, ffɣen-d d la trilogie, ungal wis rebɛa tsemma-as L’amant imaginaire. Deg wayen yeɛnan tasekla timawit, Taos Amrouche tessuffeɣ-d yiwen udlis di 1966 anda d-tḥawec kra n tmucuha tsemma-as Le grain imaginaire (=Aɛeqqa yessawalen). Ma nezzi-d ɣer uḥric n ccna akked yisefra, Taos Amrouche tessaweḍ ad d-tessukkes si tatut aṭas n yisefra akked ccnawi iqdimen i tecna s taɣect-is. Ccnawi-agi telqeḍ-iten-id di 1936, tecna-ten i tikkelt tamezwarut di 1937 di Paris, ssyin ɣer-s di Fas di 1939.

A

Page 11: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 12 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Dɣa truḥ ɣer Spanya anda telmed sin yiseggasen. Ccnawi-agi tefka-asen azal ameqqran akken i s-tefkan yimusnawen imeqqranen n tgemmi. D nettat i d-yuran di tezwart n udlis-is : … isefra-agi i d-cniɣ, imeqqranen ttwelin deg-sen am ccnawi n Maṣer taqdimt, ttraǧun win ara ten-id-yessuffɣen si tatut, ara ten-iḥerzen. Tecna-ten Taos i medden, tessuffeɣ-d iḍebsiyen s wayes tewwi arraz umi qqaren Grand Prix du Disque. Taos Amrouche tewwet i wakken ad tessiweḍ idles-nneɣ i yal amdan, i yal agdud. Tbeggen-d tutlayt-nneɣ yellan am tiyaḍ, idles-nneɣ am wiyaḍ. Xas akken temmut Taos di 1976, ameɛna ayen tura akked wayen tecna ad qqimen yid-neɣ d isulas iss yebded yidles-nneɣ akked tgemmi-nneɣ. Tura ad ɛerḍeɣ ad d-fkeɣ ayen tecna Taos deg yiḍebsiyen i d-tessuffeɣ : - Aḍebsi amezwaru i d-yeffɣen di 1966 tsemma-as Chants berbères de Kabylie, tecna deg-s 17 tezlatin tiqdimin n leqbayel. D aḍebsi-agi dɣa i yewwin arraz Grand Prix du Disque di 1967 sɣur L’Académie du Disque Français. - Aḍebsi wis sin yeffeɣ-d di 1968, deg-s 18 ccnawi, isem-is Chants de procession. Méditations et danses berbères. - Di 1971, tessuffeɣ-d Taos aḍebsi umi tsemma Chants de l’Atlas anda tecna 14 tezlatin i d-telqeḍ di tmurt n Maroc. - Di 1972, yeffeɣ-d uḍebsi umi qqaren Chants espagnols archaïques de la Alberca. - Di 1974, tecna Taos 16 tezlatin tiqdimin n tmurt n Leqbayel i d-tejmeɛ deg yiwen uḍebsi qqaren-as Incantations, méditations et danses sacrées berbères. - Aḍebsi aneggaru yeffeɣ-d di 1975, qqaren-as Chants berbère de la meule et du berceau.

Page 12: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 13 -

Taos Amrouche

Page 13: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 14 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Wigi d amedya n kra n ccnawi tecna Taos Amrouche : Amezwaru teqqar-as :

Ɣef wasmi yebda useggas Ur nezhi yiwwas Aql-aɣ neggugem am yisɣi A ṭṭir azegzaw n rras Deg tegnaw ḍleq-as Tarusi-k deg Serkaǧi Ad tselmeḍ ɣef yimeḥbas Ɛumar n Ṭifas Muḥend Saɛid n At Qasi Ad tselmeḍ ɣef yimeḥbas Deg lɣerba kull ass Ṣṣber d aḥbib n Rebbi

Wis sin :

Albɛaḍ issedha-t wayla Ussu deg lemṭariḥ Ḥedd tessedha-t lɣella Skud teǧǧuǧug iferreḥ Ḥedd tessedha-t dderya Yessaram ar das-teṣleḥ Ma d nekni a Sidi Rebbi Rzeq-aɣ ttuba n ṣṣeḥ

Page 14: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 15 -

Said Boulifa, amusnaw yerran azal i wayla-s

Hamid BILEK

r ass-a, mi ara d-nezzi awal ɣef umezruy n tmetti taqbaylit, mazal nettak azal meqqren i leɛwayed akked wansayen ideg nettidir, ayen i mazal iteddu di

tudert n yimdanen, sseqdacen-t, ayen iss mallen, ttrebbin, ferrun timsal akked tmusniwin tiqburin yemxallafen… Di tgemmi-agi i nettaf tugget n tidet ɣef wamek i d-tedda tudert n uɣref si zzman n zzman, amek llan icuddan gar warraw-is i wakken ar ass-a ad naf amezruy, idles akked tutlayt cerken-ten. Aya tugget yedda-d ɣer wass-a s wallal n timawit, qlil wayen yettwarun yettwajerrden neɣ yettuskelsen. Mi ara nẓer ass-a timawit ur tt-id-iṣaḥ ara umkan am win ideg tella tettidir di tallit n zik, ad nẓer ayen i d-yettwakksen i tatut s wallal n tira, ass-a yeggra-d d lfayda, d agerruj deg yidlisen i nettaf kan di temkarḍiyin akked yilmisen n unadi imi d idlisen yenqedwan, yesɛan azal meqqren. Ar ass-a, neẓra daɣen, kra n umnadi, n win yebɣan ad yeqdec ɣef umezruy n tmurt-nneɣ, ilaq-as ad yerzu ɣer yidlisen-nni yettwarun ladɣa di tallit-nni n umnekcam Arumi. Neẓra daɣen, d akken d ixuṭay izzayriyen yeɣran di tallit-nni, u drus n wid yerran lwelha-nsen i wakken ad qedcen ɣef yidles, ɣef tgemmi, ɣef umezruy akked tmetti-nsen. Imi akken neẓra leqdic ameqqran i d-yellan i ɣ-d-yewwḍen ar ass-a, dɣa deg yidlisen akked teftarin, d win uran wiyaḍ, iberraniyen ladɣa iṛumiyen (ama d

A

Page 15: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 16 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

lɛesker, ama d imceyyɛen ɣef ddema neɣ d imusnawen iberraniyen i izedɣen tamurt di tallit-nni n umnekcam aṛumi). Yiwen seg yixuṭay n yizzayriyen yuran ɣef umezruy akked tgemmi n tmurt-is di tallit-nni n umnekcam aṛumi d Said Boulifa, imi d yiwen i wumi tettunefk tegnit ad yekcem s aɣerbaz aṛumi wa ad yaweḍ s aswir ɛlayen di tallit-nni. Aswir i s-yeldin tiwwura i wakken ad yuɣal d aselmad. Akka i s-tettunefk tegnit i wakken ad d-yefk tamuɣli-s ɣef tmetti taqbaylit s timmad-is yettidir daxel-is. Akka i d-yeldi tawwurt i umezruy-is ad t-issinen leǧnas akken yella mačči akken bɣan ad t-walin. Si Amar Bensaid Boulifa, mmi-s n Said akked Hadj Ali Fatma, ilul deg useggas n 1861 di taddart n Ɛedni deg Irǧen, tamnaḍt n At Yiraten. Yekker-d di yiwet twacult n yimrabḍen yellan tettɛici di lexṣaṣ akked lmiziriya am tugget n twaculin n tmurt n leqbayel n tallit-nni. D ameẓyan skecmen-t yimawlan-is ɣer zzawiya n taddart-is anida ilmed Leqran. Baba-s ur iɛeṭṭel ara yewweḍ laɛfu n Rebbi yeǧǧa-d Saïd mazal-it meẓẓi. Ur iɛedda ara kra n lweqt, yewwi-t xali-s ɣer taddart n Tmazirt anida i t-yessekcem ɣer uɣerbaz aṛumi amezwaru yeldin tiwwura-ines di temnaḍt-nni deg useggas n 1875. Axxam n xwali-s, d yiwet twacult yesɛan. D tawacult n Lqeyyad n Tmazirt. Ayen i s-yeldin, melba ugur, tiwwura n uɣerbaz aṛumi. Deg uɣerbaz-nni Boulifa yessaweḍ ad d-yeḥrez yiwen ugerdas n uselmed n tutlayt taṛumit. S ugerdas yesɛa, tiwwura n uselmed ldint. Dɣa din, deg uɣerbaz ideg yeɣra i yuɣal d aselmad. Kra n yiseggasen ɛeddan, Boulifa yekcem s aɣerbaz n Bouzarea i d-yessuffuɣen iselmaden. S wakken yella yesɛa agerdas n tefṛansist, yerna yeɣra taɛrabt deg uɣerbaz n Leqran, rnu-as tamusni n tutlayt tayemmat-ines, taqbaylit, Boulifa yuli ccan-is, rran-t d aselmad n tmaziɣt. Ayen iss yella yettzuxxu, yefreḥ, ireffed aqerru-s, imi iḥemmel ad d-ibeggen neɣ ad iqeddem iman-is d “Aselmad n tmaziɣt”. Nenna-d d akken Boulifa d yiwen seg yimezwura i d-yeldin tawwurt i tmetti-ines si daxel, yeqdec fell-as deg waṭas n yiḥricen. Ama d amezruy, ama d tutlayt, ama d idles.

Page 16: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 17 -

Deg unnar n tutlayt akked tesnilsit, Boulifa yerra lwelha-s aṭas ɣer uselmed n tutlayt taqbaylit. Yella seg yimezwura, netta akked Belkacem Ben Sedira, i d-yessuffɣen tarrayin n uselmed n tutlayt tamaziɣt. Boulifa yura sin yidlisen ilmend n waya. Amezwaru deg useggas n 1897, isemma-as Une première année de langue Kabyle. Wis sin deg useggas n 1913 Méthode de langue kabyle (cours de deuxième année). Boulifa, yeqdec ula ɣef tmeslayin nniḍen n tmaziɣt ladɣa mi iruḥ ɣer Lmerruk. Yura kra n yimagraden akked yiḍrisen am : Manuscrits berberes du Maroc akkedd Textes berberes de l’Atlas marocain… Rnu i wannect-a Boulifa yella d aselmad n tutlayt tamaziɣt. S timmad-is d aselmad, Boulifa yettqellib, yettnadi ad yessali tamusni-s di yal aḥric ladɣa ayen i s-d-yezzin, ama d amezruy ama d leɛwayed akked wansayen d agerruj i s-d-ǧǧan lejdud-is. Akka i d-yeǧǧa i lebda, s tira-s, tugniwin n temɛict ideg tella tettidir tmetti taqbaylit di lqern wis 19, deg udlis yura ɣef tmedyazt taqbaylit Recueil de poésie kabyle, 1904. Boulifa yeṣaweḍ-aɣ-d si tallit-nni amek teddun lecɣal di tmetti taqbaylit, amek tṣeggem iman-is, tmetti yettidiren ɣas di lḥif maca s tirrugza, s ttrebga akked leqder, anida yal amdan yesɛa izerfan-is, yesɛa lḥeqq-is. Argaz di ccɣel-is tameṭṭut deg umkan-is… agraw iteddu akken iwata. Deg udlis-agi ɣef tmedyazt dɣa i yerra ṣṣerf i Hanoteau i d-yessuffɣen, uqbel-is, adlis Poésie populaire du djurdjura 1867. Hanoteau yefka-d yiwen wudem ur nelhi ara ɣef tmeṭṭut taqbaylit akked umkan tesɛa di tmetti. Boulifa yerra-as, yenna-as d akken : D tamsalt ur yessawaḍ ara ad tt-yefhem win ur nessin tutlayt, insayen akked leɛwayed n Leqbayel, anda tuddsa n tmetti tebna ɣef twacult mačči ɣef umdan. S udlis yura Boulifa, yessaweḍ i wakken ad yessedrem, ad yekkes akk timuɣliwin akked tugniwin-nni ur nesɛi llsas ur nebni ɣef tidet deg wayen yeɛnan amḍiq n tmeṭṭut di tmetti taqbaylit.

Page 17: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 18 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Adlis-agi yura Boulifa Recueil de poésie kabyle, yessemneɛ-d si tmettant aṭas n yisefra iqburen gar-asen dɣa isefra n Si Muḥend U Mḥend. Boulifa yesɛa zzher imi isefra yura ɣef Si Muḥend itḥeqqeq deg-sen imi yemlal s timmad-is amedyaz-agi1 ameqqran di ccuɛara. Boulifa yettekka seg yimezwura n wid iḥurben ɣef tgemmi tadelsant tamaziɣt. Yessenser-d i tatut, i tmettant, aṭas n leɛwayed akked wansayen yellan deg yidles amazigh. Ma nebder-d tira-ines i Lqanun n Ɛedni Le Kanoun de Adni 1905, akked Lqanun n Zzawiya n Sidi Manṣur n At Jennad Le Kanoun de la Zaouia de Sidi Mansour des Aît Djennad 1923; ass n wass-a d ayen yesɛan aṭas azal. Leqdic-agi-ines di lqern iɛeddan yeṣṣaweḍ-aɣ-d aṭas n tmusniwin ɣef wamek teddun lecɣal n taddart, amek i tetteddu tsertit akked tdamsa, amek i ferrun uguren i d-yettilin gar yimezdaɣ. Deg wayen yeɛnan aḥric n umezruy, Boulifa yufa iman-is. Yessuffeɣ-d yiwen udlis s wazal-is Le Djurdjura à travers l’histoire 1925. Ar ass-a, imnadiyen deg unnar-agi n umezruy, ladɣa ɣef temnaḍt n leqbayel, dellun akk ɣef tira akked yimagraden yexdem Boulifa. Deg udlis-ines Le Djurdjura à travers l’hisoire, Boulifa yezzi-d akk i umezruy n tmurt n leqbayel si tallit taqburt armi d 1830. Deg unadi-ines ibeggen-d amkan tesɛa tmurt n leqbayel di Tefriqt Ugafa s umata, amek tettḥarab ɣef tlelli-ines, amek tqubel yal amnekcam, amek tugi ẓẓur akked kennu… Boulifa yeqdec aṭas ɣef umezruy n leɛrac yellan di tmurt n leqbayel, yeḥka-d akk ɣef yimnekcamen, ɣef Tgeldiwin timaziɣin, am Iḥemmadiyen, tagelda n Koukou iqublen iserdasen n ṣbenyul, anda tessaweḍ ad temneɛ Bgayet akked Lezzayer si gar yiffasen-nsen… Ula d aḥric n unadi ɣef latarat iqburen neɣ wid n uzermezruy d wid iceɣben Boulifa, imi yessaweḍ i wakken yessekfel yiwen yifri mechuren s tira n tfinaɣ di temnaḍt n Azazga, wagi d ifri neɣ La grotte d’Ifigha. Yessekfel-d aṭas n latarat nniḍen di temnaḍin yemxallafen n tmurt n leqbayel am Tigzirt, Azeffoun, Djemâa Saharidj, Delys…                                                             1 Lamara Bougchiche : compte rendu in awal n°9,1992 p.20.

Page 18: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 19 -

Said Boulifa Lḥaṣun, Boulifa yefka akk tazmert-is deg unadi ɣef laṣel-is, ɣef yiẓuran-is i wakken ad yesnerni di ccan n wayla-s, ayla n tmurt-is akked warraw-is, ulamma ddaw uzaglu afṛansis i yella, maca ifaq d yiman-is, yesseqdec timusniwin i d-yelqeḍ, i d-yelmed ɣur uberrani, yessexdem-itent i lfayda n tmurt-is. Akken yebɣu yili lḥal, iban d akken Boulifa isebbel akk tudert-is ɣef uselmed n tutlayt-is, ɣef unadi deg umezruy-is, d uḥareb ɣef yidles akked leɛwayed n lejdud-is.

Page 19: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 20 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Boulifa yella yesselmad armi d aseggas n 1929, aseggas ideg yeffeɣ ɣer la retraite. Ur yerni ara aṭas yewweḍ leɛfu n Rebbi di sbitaṛ n Mustapha Bacha, imi yella yehlek, ass n 8 yunyu 1931. Qqaren-d d akken yenṭel di tmeqbert n Bab El Oued, maca ulac later deg yiseklas neɣ zzmamat n snat temqebrin yellan din, ama d tin n yinselmen ama d tin n yirumiyen2. Bɣir ayen yura, i d-yessaẓreg ama d iḍrisen, imagraden, tinawin akked yidlisen, ur d-yeqqim kra nniḍen ɣef tudert akked umecwar n Boulifa, ama deg uselmed ama di tudert-is n yal ass. Ulac kra n teftarin i d-yeqqimen imi neẓra d akken tamkarḍit-ines terɣa di tallit-nni n lgirra n 1954. Ula di tesdawit n Lezzayer ur yelli kra. Ala kra n lekwaɣeḍ idebliwen d later n yinig-ines ɣer Lmerruk i d-yeqqimen3. Di tagara nezmer ad d-nini d akken inzi-nni yeqqaren Albaɛḍ yella ulac-it, albaɛḍ, ulac-it yella ad d-yezg akken iwata ɣef Said Boulifa imi argaz-agi, Amusnaw-agi ulamma iɣab acḥal d aseggas aya, maca leqdic yeqdec, tussna i ɣ-d-yessaweḍ ar ass-a ad t-ǧǧen ad yidir i lebda. Asirem d akken agerruj-agi i ɣ-d-yeǧǧa Boulifa, ad yaweḍ i tsuta i d-iteddun. Aya ad d-yili ma nessekcem idlisen-is, iḍrisen-is, tira-s akked tikta-ines ɣer uɣerbaz, ma nɛawed-d asiẓreg akk n wayen i d-yeǧǧa i wakken ad yaweḍ gar yifassen ama n yinelmaden, ama n yiselmaden, ama n wid akk iqeddcen deg yinurar-agi yemxallafen iɣer yezger iɣef isebbel Boulifa aḥric meqqren n tudert-is.

                                                            2 R.Ait Saïd, dans la preface de la réedition de « le djurdjura à travers l’histoire » 3 Chaker(s) : Boulifa, in Encyclopedie berbere )n° 10,1991,.p. 1592.

Page 20: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 21 -

Ali Zamoum

Igli n Tlelli

mek ara d-senfaliɣ leqrar n wayen ttwaliɣ deg lqaleb n yimru rǧan tira akked usnulfu ? Acku ad aruɣ aḍris ɣef yiwen urgaz ukyis ameqqran, yefkan akk

tamusni-s, tazmert-is akked leqdic-is i tmurt-is akked wat tmurt-is. Abrid yeṭṭef Dda Ɛli ɣezzif aṭas aṭas u yewɛer aṭas. Segmi d-yekker d amecṭuḥ, netta d anaḍeḥ, d amennuɣ ɣef tlelli, taɣdemt akked yizerfan n umdan. Werǧin yerra iman-is ɣer rrif neɣ yugi leɛraḍa n walbaɛḍ. Yezga iqeddec i wiyaḍ, yettxemmim ɣef wiyaḍ, abeɛda widak yenxeṣṣen, imeɛdar akked yigujilen. Nekk, almi d tazwara n yiseggasen n tesɛin i t-ssneɣ i tikkelt tamezwarut, asmi ḥedreɣ deg uxxam n yidles n Dda Lmulud i yiwen seg yisaragen-is, anida d-yewwi awal ɣef udlis yura, i wumi yefka azwel : Tamurt n yimaziɣen. Lḥaṣun, almi d aseggas n 2000 i d-mlaleɣ yid-s deg uɣerbaz n yimeɛdar (le centre psychopédagogique) n Buɣni, anida d-iɛawen aɣerbaz-agi ama deg usali neɣ deg temsal nniḍen. S yisem n Tiddukla Tagmat, i d-yexleq akked terbaɛt n yimeddukal-is, ass n 05 ctember 1996, i yessaweḍ ad yessali ammas n udawi (un centre sanitaire) deg Ḥelwan, taɣiwant n Bunuḥ. Akken i tefka afus n tallalt tiddukla Tagmat i waṭas n yimuḍan d widak akk neɣdent timrit akked lmerta. Dda Ɛli d argaz lɛali, d bab n lxir maca, ur iḥemmel ara ttmesxir. Ireffu tikwal ɣef yixeddamen-is mi ara yili ur gerrzen ara ccɣel-nsen maca, ur yettsuɣu ara fell-asen, yessefham

A

Page 21: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 22 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

-asen s leɛqel akked lmeɛqul. Tura, ad awen-d-ssiwleɣ yiwet teḥkayt tamecṭuḥt : Yiwen wass, rziɣ ɣer tiddukla Tagmat, yeldi-yi-d umaray-is Mass Berkan Racid ukud ɛedleɣ, tawwurt. Ssyin, rriɣ ɣer lbiru n Dda Ɛli, ufiɣ-t-in yella, yefser-d akk ittafttaren-is ɣef lbiru-s, tama n uselkim-is, swayes yesseqdac ula d Internet. Mi zulleɣ fell-as u nemsalam, nniɣ-as : - A Dda Ɛli, nudaɣ-d akk ddunit anida ara afeɣ adlis-ik, i wumi tefkiḍ azwel Tamurt n yimaziɣen, i wakken ad t-id-aɣeɣ ad t-ɣreɣ, ur t-ufiɣ ara. Yerra-yi-d s ucmumeḥ : - Ur t-tettafeḍ ara, tebɣiḍ ad t-teɣreḍ ? - Anɛam a Dda Ɛli ! I s-rriɣ s ucmumeḥ akked leqder. Yerra ɣer yiwet tama, yeddem-it-id, yefka-yi-t-id u yesseggra-yi-d awal : - A mmi ! Ɣer-it s ttawil-ik, ḥader-it, mi t-tfukeḍ s tɣuri, err-iyi-t-id acku ḥwaǧeɣ-t. - Yerbeḥ a Dda Ɛli, i s-rriɣ, ad t-ḥedreɣ am mummu n wallen-iw. Wwiɣ-d adlis-is yid-i, ɣriɣ-t deg kra n wussan kan, yeɛǧeb-iyi aṭas aṭas. Kkseɣ-d seg-s kra n yimeslayen i yi-iɛeǧben aṭas, uriɣ-ten ɣef yiwet tkerḍa yettwaselɣen s twerdtin tihuskayin, uriɣ kra n yimeslayen d-yeɣlin deg uqerru-w imir-nni kan. Rriɣ-tt ɣer yiwet tjellabt, slesqeɣ-tt, wwiɣ yid-i adlis n Dda Ɛli, tabrat-nni i s-uriɣ, rriɣ srid ɣer tiddukla Tagmat. Ufiɣ-n Dda Ɛli ulac-it. Ḥala B. Racid i n-ufiɣ. Fkiɣ-as lamana yellan gar yifassen-iw, qeṣṣreɣ ciṭ yid-s ssyin, uɣaleɣ-d s axxam acku la yi-yettraǧu aṭas n ccɣel. Asmi d-mmugreɣ i tikkelt nniḍen B. Racid yenna-yi-d : - Ssawḍeɣ lamana-k i Dda Ɛli, yefreḥ aṭas aṭas s tebrat-ik. - D ayen igerrzen, i s-rriɣ s lferḥ, a rrbeḥ a tafat ! Ḥkiɣ-awen-d taḥkayt-agi i wakken ad awen-d-ssekneɣ belli Dda Ɛli d argaz lɛali. Werǧin yekkis taɣawsa neɣ kra i win s-tt-yessutren... Yiwen wass, sliɣ yuḍen aṭas Dda Ɛli, yekcem ɣer sbiṭar n Mesṭafa Baca. Mi steqsaɣ B. Racid, yenna-yi-d :

Page 22: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 23 -

- Dda Ɛli, yennerna fell-as waṭṭan, atan deg sbiṭar, la yettnaɣ akked tmettant. - D acu yuḍen a Racid ? - Aya... d tigzelt (une tumeur) i yesɛa deg wallaɣ-is. I yi-d-yerra s leḥzen ameqqran. Kra n wussan umbaɛd, mmugreɣ-d daɣen B. Racid nniɣ-as : - I Dda Ɛli, yeḥla ciṭ ? - Dda Ɛli ! Wwin-t ɣer Fransa, ad idawi dinna. Deg tazwara yugi maca, yerza-d ɣur-s yiwen ljiniral (général) i t-iḥemmlen u iḥettem-it ad iruḥ ɣer Fransa. Kra n wussan umbaɛd, yewweḍ leɛfu n Rebbi Dda Ɛli. Ssḥassfeɣ aṭas aṭas imi ur ruḥeɣ ara ad t-id-waliɣ deg uxxam-is, deg Yiɣil Imula asmi yuḍen. Lliɣ ur sɛiɣ ara idrimen deg lǧib-iw nekk, ssetḥaɣ ad ruḥeɣ ɣur-s ifassen-iw d ilmawen. Almi d ass n temḍelt-is i ruḥeɣ s Iɣil Imula. Ddiɣ akked yiwen umɣar ameqqran i yi-yettilin. Yella zik d afesyan ameqqran deg FLN neɣ ALN. Deg Yiɣil Imula, mlaleɣ-d Mass Ferḥat Mhenni i ssneɣ yakan seg zik, nemlal deg unnar n tsertit. Rriɣ ɣur-s, nemsalam, ɛezzaɣ-as tamettant n mmi-s Ameẓyan i yettwanɣan deg Fransa. Akken i d-mlaleɣ daɣen acennay Mass Weɛzib Muḥend Ameẓyan akked waṭas nniḍen. Greɣ tamawt belli rzan-d wat udabu gar-asen: Ǧamal Uld Ɛebbas akked uneɣlaf n yimǧuhad... Ɣzen-as tamḍelt i Dda Ɛli deg tmeqbert n yimǧuhad, d-yezgan deg Tizi n Ttlata. Walaɣ tamḍelt-is send ad t-meḍlen. Mi d-teḥder temḍelt-is, terza-d yiwet terbaɛt n yiserdasen i yewwten ddeqs n terṣaṣin deg yigenni. Din din, sliɣ i teɣratin yessergagayen ulawen n teqbayliyin-nneɣ ɛzizen ɣlayen. Mi yettwamḍel Dda Ɛli, greɣ tamawt i yigiman n yimdanen i d-yerzan seg yal tama n tmurt n Lezzayer ad ḥedren i temḍelt-is. Ad fell-ak yeɛfu Rebbi a Dda Ɛli amaziɣ, iɛecqen tamurt-is, yerẓeq-ik ɣer Lfirdaws. Amin !

Page 23: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 24 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Ali Zamoum

Ttxil-k a Sidi Rebbi, Ɛfu-as i Dda Ɛli,

D ukyis, d argaz lɛali. Ɣas temmuteḍ ass-a,

Isem-ik ad d-yeggri i lebda, Deg lqaleb tidet n tmurt-a.

Akka i d azal n tlelli, Aḥlil i win ur neẓri !

Steɛfu deg talwit tura, Ay argaz d-trebba tirrugza,

Ḥṣu ad d-teggriḍ d amedya, I umaziɣ, i tsutwin merra...

Page 24: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 25 -

I unaẓur Si Lhocine Ouarab

Said ZANOUN

ss-nni, s usiwel n tilifun sɣur yiwen yimḍebber, inced-iyi i wakken ad ttekkiɣ di tejmilt ara yuɣalen i unaẓu ameqqran n tmaziɣt Mass Si Lhocine

Ouarab ara d-yilin ass n amhad 10 yunyu 2010 deg uxxam n rradyu. Si Lhocine yewweḍ leɛfu n Rebbi ass n 21 tuber 2000 di Lezzayer tamanaɣt, yella di leɛmer-is 80 yiseggasen. Qbel ad issineɣ Si Lhocine di rradyu, lliɣ selleɣ-as yeqqar-d isalen s taɣect-is mefquden, taɣect ḥemmlen merra yimsefliden ad as-slen. Ar ass-agi mazal ttmektayeɣ-d azuzen n wawal-is mi ara d-yini : Dagi d rradyu n Lezzayer. Isalen-is, qessiḥit neɣ ḥlawit, akken bɣun ilin, timesliwt-nsen d tasuqḍa n ddhen. Lemmer d lebɣi ur keffun ara. Si Lhocine, Ccix Nordine akked Ali Abdoun seg widen yekksen lweḥc akked ukukru n lhiba n rradyu. Kecmeɣ talemmast, ttnawaleɣ yid-nsen di tẓuri n tmaziɣt. Si Lhocine yella yeqqar-iyi-d : Rreẓẓa n tmeslayt-ik tban d tin n yideflawen n At Sedqa, kečč d Abucnac. Si Lhocine d amusnaw ifazen, ur yezgil ara tidet, luleɣ di La Redoute (Lezzayer tamanaɣt), tameslayt-iw leqḍeɣ-tt-id sɣur jida i d-yunagen si taddart n At Sliman n Douar Kouriet n At Bucnaca i tt-yesseqdacen zeddiget bla ma tluɣ s wawalen n tutlayin nniḍen.

A

Page 25: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 26 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Deg waṭas n rriwayat i uriɣ, Si Lhocine i d-ccerkeɣ deg wurar yerna-asent akk idikel n sser s tmeslayt-is yettwaɛezlen amzun s ddemma i tẓuri. Qbel ad ruḥeɣ ad ḥedreɣ i tejmilt, yuɣ lḥal ma yella yettunefk-iyi wawal, heggaɣ s tira ayen ara d-iniɣ di rreḥba-agi n yinebgawen yettwaxtaren i wakken ad d-mmeslayen ɣef ccfawat imeɛnen ɣef Si Lhocine. Tannumi-agi n wayen ara d-iniɣ s tira wwiɣ-tt-id sɣur Si Lhocine s timmad-is. Si Lhocine d aḥezzab, iḥesseb-itent, iwezzen-itent, yettektil-itent, leɛmer i d-yenṭeq deg yinejmuɛen war lkaɣeḍ yuran gar-yifassen-is. D netta i d-yeqqaren deg wawal-is : Iles d aleggaɣ, iruḥ icuba ɣer uẓru n wasif, d azemzi, yal taɣawsa ama telha ama dir-itt, tecceḍ fell-as, ilaq-as aḥkim ! Aḥkim-agi d tadukli n lefhama n wallaɣ akked lebɣi n wul ma yella mṣadan s tira ɣef wayen ilaqen d rray ad as-brun ad t-zzuɣren waman. Ɣer tewwurt n Aissa Messaoudi n rradyu, fkan-iyi-d ahil n widen akked tiden yettwaxtaren i wakken ad d-inin awal-nsen, ur walaɣ ara yers-d yisem-iw ɣas akken necden-iyi-d s tilifun. Ssusmeɣ, qqimeɣ, lekwaɣeḍ uriɣ unfeɣ-asen di lǧib-iw, tira ur fessxent ara, ad d-yas wass-nsent, ass ideg ara tent-id-sneṭqeɣ. Ttmuquleɣ, selleɣ i widen akked tiden i la d-ibeddren Si Lhocine s nnuba, s leḥsab ddqayeq i sen-yettuɛemmden ad ttuṣerrfent deg wawal. Deg wayen akk i d-yettwabedren fell-as, ur sliɣ ara i wayen yerran azal ameqqran i yuklal Si Lhocine. Snat tlawin kan, Massa Djoher Amhis akked Djamila Bouguermouh i yi-iqennɛen deg wayen i d-nnant. Massa Djoher Amhis s tussna-s akked uswir ɛlayen, teched-d s wayen i d-yewwi Si Lhocine d lɣella n tmaziɣt i rradyu n teqbaylit. Ma d Massa Djamila Bouguermouh, tesmekti-aɣ-d tiddukla akked tegmat n yinaẓuren n zik-nni. Si Lhocine yezga yebded ɣer tama n yimecṭaḥ umi yesselmad tussna n tẓuri mucaɛen ama d asefru, d amezgun neɣ d amezruy-nneɣ.

Page 26: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 27 -

D ayen yettwassnen, timuɣliwin mxallafent, yella win yettwalin ayen yellan, yella win yettmuqulen illeḍ deg waggur n tziri, yella win yesskaden tirtaw deg yiṭij. Di lweqt-nni n teqseḥ tameqqrant, llan kra n wid umi yefsi wadif n tegmat deg wallaɣ-nsen yesmejgaren tutlayt n tmaziɣt qqaren-as hemma, xixxi, diddi, fuffu… Aṭas i teɣfel yir teswiɛt n yimir-nni mazal ur d-ukin ara i wakken ad fehmen azal n ugerruj i d-yewwi Si Lhocine i tmaziɣt s tmaziɣt. Amyaru ameqqran Merzak Bagtache yenna-yi-d : Si Lhocine Ouarab c’est le Victor Hugo kabyle. Ass-agi, di Lɛerc n At Jennad, ilmend n tfaska n tmedyazt tis tmanya n Yusef U Qasi akked Si Muḥ U Mḥend ideg rran tajmilt i unaẓur Medjahed Hamid, necden-iyi-d i wakken ad d-iniɣ awal-iw. Furseɣ tagnit-agi i yi-yettunefken i wakken ad d-iniɣ ayen akken uriɣ ɣef Si Lhocine ilmend n tejmilt-nni i s-rran deg uxxam n rradyu. Si Lhocine Ouarab yettwassen cerqi berqi, d awasif, yeɣra tafransist, d ccix, d amaswaḍ (Inspecteur de l’Académie). Yeɣra Leqran i d-yessenṭeq berdayen. Yeɣra-d tamaziɣt seg yimawlan i s-yuqqmen leqrar. Si Lhocine, di lweqt n leḥkem n Fransa, d netta i d amezwaru i yesseɣren tamaziɣt di rradyu n teqbaylit. Si Lhocine d aneɣmas, yesbiḥriw tlata tutlayin s sshala bla akukru n tuccḍiwin. Isuqqel-d ɣer tmaziɣt ayen d-nnan yimeqqranen n Fransa n yimir-nni s unamek iwulmen. Yessebgen-d s ttbut belli tutlayt-nneɣ tezmer ad tessiweḍ talɣut i yal amseflid akken i s-yehwu yili uswir ines ɣas ma ur telli ara deg uɣerbaz lawan-nni. Deg unɣac-agi n ccfawat n Si Lhocine, mmektiɣ-d imeddukal-is iqedcen yid-s s umɛebber ɣef tmaziɣt. Ayagi yella deg wussan-nni n unabri akked qareɛ iman-ik. Di teswiɛin n berreɛ wallen, d tmeẓẓuɣin isellen i nnda yekkaten akked leḥyuḍ yettmeslayen, d yiles yettsewwiqen s teɛlumin, imeddukal-agi d isulas n llfen, d lecyax n tẓuri, de grands artistes de la radio. Deg ulmad n wurar n rriwayat, lwaḥid, sqerdicen lemɛani n rriwaya, ttsiffin-tt. Amzun di teɛwinin i ttilin, cucufen-as, ssiriden imeslayen-is, sizdigen kra n wawalen i tessluɣ yir tussna i d-ihubben

Page 27: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 28 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

ur neẓri ansi. Ttbut n tezdeg-agi n tira n tmaziɣt, weǧdent di rriwayat yettuɛemmren, yettuḥerzen di la phonothèque n rradyu. Imeddukal-agi n Si Lhocine d wigi : - Si Said Rezzoug : tigejdit n rradyu n teqbaylit. - Mohamed Lamrani : amezwaru i isersen llsas n rriwayat s tin umi isemma Tameɣra n wuccen. Yessuqel-d ɣer teqbaylit timezgunin n Molière. - Louis Jouvet : anaẓur ameqqran afransis, icekker-it ɣef lfenn-is. - Mokrane Abdi : (Inspecteur de l’Académie ) Yessuqel-d ɣer teqbaylit L’Ile au trésor (Tigzirt n ugerruj) n Robert Louis Stevenson. - Cheikh Nordine : yetturar s wacḥal n tuɣac, ilemẓi, tameṭṭut, amɣar, tamɣart (umi qqaren Xalti Ɛduda). Imir-nni ulac tameṭṭut ara yuraren di rradyu, qqaren-as d ihwah. Llan wid umi mmunedlent wallen, ttwalin ammus di tezdeg. - Ali Abdoun : d ajennad, ameqqran deg yinaẓuren n umezgun, d ameddakel n Mahieddine Bachtarzi, Mohamed Touri, Mustapha Badie, Boualem Rais, netta daɣen n tinna n nnif yerna-d amur-is i tmaziɣt. Yessuqel-iyi-d 13 rriwayat i uriɣ d timezwura s tefransist. - Smail Madani : d anaẓur mucaɛen n teqbaylit, d amǧahed, yettwaḥbes, yeǧǧa-d tameṭṭut-is yellan ula d nettat d tanaẓurt ifazen deg yisufar n yisewwiyen i tesselmad di rradyu n taɛrabt, anwa ara yettun Lbaytu ssaɛid n Samia ? - Fatima Zekkal-Benosman : La duchesse anglaise, m tlata tutlayin i tessenṭaq bla lxilaf. D yelli-s n ccahid Mohamed Zekkal n Harbile. Fatima d tameqqrant di lǧihad, si tmezwura di 1945. S lemḥibba akked laman textar-iyi i wakken ad aruɣ amezruy-is n ṭṭrad umi fkiɣ isem Fatima di ṭṭrad n tmeṭṭut i iɛeddan di rradyu tamezwarut akked tis snat. Fatima d nettat i yeffren dey uxxam n ultma-s di El-Biar (rue Luciani ) amur ameqqran n leslaḥ i d-yuker l’Aspirant Maillot si lkazirna n lɛesker n Fransa. Ula d nettat tennegdam-d ɣer tmaziɣt, temceččaw fell-as. - Amar Ouyakoub : bu Youppi dada ay aɛudiw azzel, anaẓur-agi ameqqran yettwassnen, yesǧuǧǧeg taqbaylit.

Page 28: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 29 -

- Mahiedine Oussedik : umi qqaren Amangellat, aṭas i yura, yezga yella uyaẓiḍ akked seksu di rriwayat-ines. Ula d netta yeǧǧa-d later-is di rradyu. - Abderrahmane Hamadache : d anaẓur ameqqran di tẓuri n tmaziɣt di rradyu n teqbaylit. - Kadri Seghir : d ccix yessɣar, aṭas i d-yemger i tẓuri n tmaziɣt, ayla-s meqqer, d agadir. - Mokrane Agaoua, anwa ara t-yettun ? Win i ttnadin yimeqqranen ad slen i udekker-nni-ines ɛzizen ɣef Nnbi s taɣect-is yecban di lmusiqa iteddun akked yimeslayen n tutlayt tamaziɣt iss nḥemmel ad s-nsel. - Arezki Nabti : Moh Bab El Oued neɣ Daddaqi bu lemraqi, i irefden ɣef yiɣil-is Djamila Bouguermouh asmi tella d tamecṭuḥt i wakken ad tt-yessiweḍ ad tenṭeq deg usawaḍ n nnuba n yimecṭaḥ (Emission enfantine de Mme Lafarge ). Yettekka deg usaru n yifransiyen Thierry Lafronde. Yettekka daɣen akked Mme Gouze Reynal, tameṭṭut n Roger Hanin, aslif n François Mitterand, aselway n Fransa. D ameddakel n Didouche Mourad, kkren-d di sin di La Redoute, imira El Mouradia, tamaziɣt ttsiffin s uɣerbal arqaq mačči s yimcercer, axxuc ur iteddu ara, d lebda tezdeg-is tella. Atan ayen uriɣ ad t-id-iniɣ ass n 10 yunyu d tajmilt i Si Lhocine Ouarab i yi-d-yesmektin imeddukal-is ara yilin yid-s ncallah di lǧennet. Aql-iyi ass-agi, 30 yulyu, yettunefk-iyi wawal deg At Jennad, di Tfaska-agi tucbiḥt n Yusef U Qasi akked Si Muḥ U Mḥend, ad farseɣ tagnit i wakken ad snemmreɣ At Jennad merra imi i yi-d-yefkan tameẓẓuɣt. Akka ara taf tidet abrid-is ɣer tudert n lebda, mi ara tt-naru, ad tt-neḥrez ɣef lkaɣeḍ duleqrar ad tt-id-afent tsutwin i d-iteddun.

Page 29: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 30 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Tajmilt i Hocine Ouarab

Page 30: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

AVRIS

Page 31: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010
Page 32: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 33 -

Takermust-nni

Kaci SADI

ṭas n wid yettun lxir n ukermus axaṭer itteqqes. Dɣa ula d aṭhelli ur tteṭhellayen ara deg-s. Iḥun Rebbi, akermus ur yeḥwaǧ ara uẓu neɣ anqac, neɣ tissit

neɣ afras am ttjur nniḍen. Akken ara teǧǧeḍ iḥder (amjjug - aferrug) ad yemɣi, ladɣa ma d akal n yijdi. Yerna iṣebber aṭas i lḥamu ɣas ma xuṣṣen waman deg unebdu ! Akermus d akermus, ḥemmel-it neɣ ɣucc-it ! Win i t-iḥemmlen ilaq ad t-iḥemmel akken yella, s yisennanen-is, s waṭṭan-is. Mačči ẓidit kan tkermusin, dɣa ad teččem ayen i awen-yehwan ! Ala ! Alah ! Xaṭi a tarwa ! Uqbel ad teččem tikermusin, yessefk ad tnadim, ad testeqsim ɣef yiẓuran-nsent, ɣef ttejra iseg i d-ttwakksent. Ilaq daɣen ad tissinem i ukermus : ma s yiliggamen neɣ s tyerrust, ma s umextaf neɣ s ufus. Uqbel ad tent-tesqecrem, ilaq ad tent-trucem, ad tent-tezwim s tciṭa i wakken ad nneslen akk yisennanen-nni imecṭaḥ i d-yesṭuṭucen seg teglimt. Mačči ad teččem kan i wakken ad txerrfem mebɣir lawan ! Wellah ! Ar d tt-txedmem. Tzemrem ad tɛabem ! Tzemrem ad tedreɣlem ! Ad ssegrent tcenfirin-nwen ! Ad ddubzen yilsawen-nwen ! Lemmer ad tenwum ad tent-tennalem s ssmaṭa, mebla leɛtab ! Yerna akken yaɛad ya Rebbi. Meɛni, i kunwi i iɛecqen deg ukermus, mačči yeɛni... yewwet-iken Rebbi ? Ulac akk lfakya nniḍen, ulac timecmacin... tiberquqin... titteffaḥin... tibexsisin... tidellaɛin... tifeqqusin... almi truḥem s akermus ! Tɣilem tḥercem ? Ṭeẓ !!

A

Page 33: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 34 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Waqila, acḥal ur nessin ara seg-wen taqsiḍt n tkermust. Takermust-nni i d-turew ttejra taɣezfant, i yezdin i lqedd-is deg yigenni, i d-yerran adur n ukermus irkel ddaw-as. D ttejra taqdimt n lqedma, meɛni mazal-itt teǧhed mačči d kra. Ayen din i tessečč s lɣella-s. Anwa i yecfan acḥal n tkermusin i d-tefka ? Anwa i yecfan daɣen acḥal n wid i tt-yulin ama ṣṣbeḥ, ama deg uzal ama deg tmeddit ? Anwa i yugin ad d-yekkes tikermusin-nni tizeggaɣin, tičuranin, tigrurzanin ara yaf mi ara tent-yesseqcer d tileggaɣin, d tiẓidanin, d tibninanin, ɣas ma weɛrent i twakksa ? Takermust-nni yettwakkes fell-as sser. Aḍu i d-iɛeddan yesself-as. Mi as-yesslef ad as-yeɣḍel kra n yisennanen i as-d-yeffɣen seg yiṭij i tt-yesserɣen, i tt-yerran d tazeggaɣt am teqcict-nni yetteḍḥin ɣas ur tetteḍḥi ! Aḍu i d-iɛeddan iɛulej-itt : d aɣerbi neɣ d acerqi. Ama d aqebli ama d abeḥri ! Yal aḍu i tt-yennulen ad as-yeɣḍel tacacit-nni tawraɣt i tetteddem ɣef tqerrut-is. Dɣa yal wa d acu i as-irennu, wa d tasmuḍi, wayeḍ d urɣu ! Meɛni, i kunwi ara s-yettezzin i tkermust, yella kra i as-d-ǧǧan wiyaḍ mi teddmem ɣer-s lmus n ddukduk i wakken ad as-tcemmrem ?

* * *

Takermust-nni mi ara d-taki ṣṣbeḥ telwet tejjet, ad temmager iṭij yerɣan, ad s-yessettu tasmuḍi n ṣṣbeḥ s lḥuman. Dɣa ad d-tessufeɣ akk ayen i teffer. Ad tebdu ad tbezzeg, ad tettuzur alamma qrib ad teṭṭerḍeq. Simmal yettaẓ-d uzal, simmal iḥemmu yiṭij, yesserɣay iɣyal, simmal daɣen tḥemmu tkermust ugar. Dɣa ad d-tessufeɣ isennanen-is ad sseḥmun. Mi ḥman ad qqaren am yissegnan i wakken ad rren ɣef teglimt-nni taleqqaqt i yedlen taksumt taleggaɣt ad as-tiniḍ tedhen s zzit ! Mi ara tɛeddi tzinzeɣt n uzal, ad yebdu ad yettruẓu lḥal. Ad d-tas nnuba n ubeḥri i wakken ad yexdem ccɣel-is d tkermust-nni. Dɣa nettat ad tefreḥ ad tecmumeḥ, ad t-tqabel ula d netta i wakken ad

Page 34: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 35 -

tebbuḥri cwiṭ. Taksumt-is, si tqerrut armi d tifednin, ad tuɣal d tazeggaɣt ugar n wasmi i tqubel iṭij-nni i tt-yessewwen ! Mi as-yesself ubeḥri akken ilaq, ad yasem usigna i d-yeddan yid-s, ad yezɛef, dɣa ad tt-id-yessusef. Ad as-yeɣḍel akk isennanen yettharaben fell-as. Imir ad tebru i yiman-is, ad terḍeb, akken yerḍeb ula d akal. D acu kan akal ur as-iɛeǧǧeb ara lḥal ula d netta seg tsusaf-nni n usigna, dɣa ad yerr zzɛef-is ɣer daxel ad yebdu ad yettfur, ad yettfur, ad yettfur alamma uɣalen lefwar-is d agu. Dɣa, ad as-yezzi i tkermust-nni, ad as-iserreḥ d tullɣa. Netta ad itelleɣ nekni ad nettnezzih ! Nekni ad ntemmeɣ, netta yettqehqih ! Mi d-yeɣli yiḍ, akken ara teṭṭes s yileddayen n wagu ara yeqqimen deg teglimt-is, takermust-nni, yeččuren d lḥebb n ccwami n yisennanen-nni i as-yeɣlin. Waqila tɛafem-tt. Ur ilaq ara. Ayen tesɛedda tesɛeda-t. Ilaq ad tt-tqeblem akken tella, ɛni yella kra i as-tettalasem ?!

* * *

Acu tɣilem ? ula d nekk am kunwi i yi-teḍra, ɣurwat ad twehmem ! Ṣṣbeh-meddi, ṛwiɣ fell-as aqlileḥ i wakken ad tt-ḥerreɣ i nekkini weḥd-i. Acḥal yid-neɣ i nemḥezwar acḥal aya uqbel nwen ! Nwiɣ ad as-semmḥeɣ, ɣas aṭas i yi-tmeḥḥen. Ɣileɣ ḥerceɣ, ḥdaqreɣ, dɣa tefka-yi taqriḥt s yisennanen, ttejra-nni ɛlayen ! Aḥḥ, yal mi yenta usennan, ḥulfaɣ iḥuza iɣsan, seg wakken ur sɛiɣ aksum ! Ṛwiɣ asweḥweḥ, medden ṛwan acmumeḥ. Leɛbeɣ-tt ḥerceɣ, nekk ɣef yiḥedran n ukermus i qqimeɣ ! Mi d-imal yiḥder-nni i d-yurwen takermust-nni, dɣa nettat tebra-d i yiman-is amzun tesseḍḥa. Tekna-d ɣur-i am wakken ur tesɛi tazmert, ur tt-tenɣi cceḥḥa. Dɣa nekk ferḥeɣ, mmɣeɣ fell-as ad tt-sferḥeɣ. Lɣaci irkel ččḥen; nekk d leḥmala n temẓi i yi-d-ifeḍḥen. Seg wasmi i lliɣ d aṭuṭaḥ, ttarguɣ takermust ad iyi-d-tṣaḥ. Mi tt-ṭṭfeɣ gar yifassen-iw, kkseɣ-as iqcer s leɛqel, i wakken ad iyi-tḥemmel. Wid tt-iḥemmlen akken ma llan qqaren-iyi-d fiḥel ! Nekk ur nudaɣ

Page 35: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 36 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

ma tesɛa rriḥa, ur faqeɣ ma tebra-d i lfuḥa. Yeddem-iyi uḥemmal yur-s s tɣennant, ur cliɛeɣ la zzant la rɣant ! Mi tt-ḥellan wuglan-iw d tcenfirin-iw d yiles-iw d tuymas-iw, deg yimi-w, ɛerḍeɣ-tt, nwiɣ seḥreɣ-as i rrbeḥ, tṣaḥ-iyi-d tkermust d ṣṣeḥ, daɣen yeḥla lǧerḥ, yenṭew lqerḥ. Nekk teffẓeɣ, nettat tferreḥ, mi ruḥeɣ ad tt-sbelɛeɣ, teččeḥ. Dɣa imir kan i as-serrḥeɣ, wwteɣ nneḥ ! Lḥaṣun, d aɛebbuḍ-iw kan i yerḥa laẓ, aḥlil, wamma nettat ur bninet ur ẓidet ur qrib ur ɛla ḥal. Sseḍḥaɣ, sseḍḥaɣ imi llan yid-i warraw n leḥlal d warraw n leḥram, qqimeɣ s nnig ttejra, teffẓeɣ-tt sennig wul, meɛni mi tuẓ ɣer tyersi tewḥel teɛweq. D lmuḥal ad tader, ugadeɣ ad iyi-tecreq. Dɣa mɛuqqaɣ-d, ɛɛɛeq ! ufiɣ-tt ziɣ... terrrrrrrrrrrka !

Page 36: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 37 -

Aɣyul azemni

Toufik EL-HAKIM

Ḥimar El-Ḥakim Tasuqelt : Ahmed Redha HOUHOU

kken kan kfiɣ adlis-nni «Yenna-d uɣyul»4 n Tufiq Lḥakim (ad fell-as yeɛfu Rebbi), tekkaɣ-as ɣef ukersi d ayen kan, d ayen i d leɛfu ma sɣur-i, nekk

yekkan tlatin iseggasen n iɣimi gar tɣuri d uxeddim. Kecmeɣ di ttexmam d alqayan, ɛerḍeɣ ad sbelɛeɣ ayen ɣriɣ, imir kan yeḥwes-iyi-tent yiḍes, idel-iyi-d naddam s uxellal d aberkan d afsasan. Walaɣ deg wayen yettwali win yeṭṭsen s ibeddi, aɣyul d amecṭuḥ d aḥlawan tettban fell-as tigzi d leḥdaqa; yezzger-d aqerru-is si deffir ukersi-nni inu dɣa ɛeqleɣ-t, fiḥel awal fiḥel sin, d aɣyul n Lḥakim s timmad-is. Nniɣ-as : - Kečč d aɣyul n Lḥakim ? Ssneɣ-k ! Celxent tcenfirin-is si teḍsa n wuglan, yenna-k : - Tessneḍ-iyi kan akka ? - Iiiih ! Tid-ik ur ffirent ara fell-i. - Ihi ttwassneɣ di tmurt-nwen ? - D ayen ibanen. Anwa ur nessin aɣyul azemni am keččini. Yezdi imeẓẓuɣen-is iɣezzfanen yenna : - D tidet, greɣ tamawt, aṭas n yiɣyal i yesɛan azal di tmurt-a.

                                                            4 S taɛrabt : «Ḥimar-i qala li» d adlis n Tufiq Lḥakim.

A

Page 37: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 38 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

- Acu i k-id-yecqan akka ? - Sawlen-iyi-d ad cnuɣ di rradyu n Lezzayer. - Tcennuḍ di rradyu ? D lewhayem ! - Ur tesɛiḍ i yessewhamen ! Ɛni ur tesliḍ ara s ṣṣut-iw ? Ad ak-d-awiɣ acewwiq ? Baṭel, ur tettxelliṣeḍ ara. - Ala, fiḥel, amzun sliɣ, nniya-k tewweḍ, imi kan ṣṣut-ik yedda-d di Leqran. Aɣyul anaẓur yessuffeɣ-d tuɣmas-is si teḍsa, yenna-k : - Ur ak-iruḥ wara, ma ur ak-yeɛǧib ara ṣṣut-iw d ccna-w, bren taqeffalt n rradyu s ujenniw akken tennumeḍ, dayen tefra. Ɛerḍeɣ ad beddleɣ awal, ugadeɣ ad t-yawi nnif ad as-d-iserreḥ s ucewwiq nniɣ-as : - Amek teǧǧiḍ ameddakel-ik ? - Anwa ? Tufiq Lḥakim ? Yeskuffer-iyi urgaz-nni, mi bɣiɣ ad xedmeɣ kra imeɛnen, ad iyi-d-yerwi tagnit. - Akken yebɣu yewzen wawal-ik, ur tufiḍ win i ak-isellen, ḥala netta. - Ihi d tidet ɛeǧben-ak lehdur-iw ? - D ayen yellan i d-teqqareḍ. - Tebɣiḍ ad teẓreḍ kra si tmusni-w ? - Kečč d aɣyul amaṣri, tiktiwin-ik d timaṣriyin mačči yiwen qessam-nneɣ akk, ugadeɣ ur ttɛeddayent ara di tasilt. - Awwah ! Tesfaqeḍ-tt ! Sefhem-iyi-d tamsalt i ak-yehwan ad ak-tt-id-fruɣ. - Iɣeblan ayen din ! Tudert-nneɣ d taqnuẓt, maca ɣur-s asefru, ɣef wacu tebɣiḍ ad nqeṣṣer ? - Ini-d kečč. - Awwah ! Ini-d keččini. - Emmm ! Tettagadeḍ aṭas ! Ur nettmeslay ara tasertit. - Xḍu-yi i tsertit ay aɣyul asertan ur ɛad tenhil di tmurt-agi, yal wa yelha-d d yiman-is, yugar usqizzeb tamusni, nekk ur ggareɣ ara deg ubeɛrur5 n tesrtit. Yekmez amgerḍ-is s uḍar-is, yenna-k :                                                             5 Abeɛrur d leɣbar yeḥlulin deg waddaynin

Page 38: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 39 -

- Ad nemmeslay ɣef tmeṭṭut ? - Kkes ugur i yiri-k, ur telli tmeṭṭut di tmurt-a. - Amek ! Tettidirem bla tilawin ?! Anwa i d-yettarwen ihi ? - Nesɛa timacinin n tarrewt, nettaǧǧa-tent deg yixxamen. - Tamsalt-agi texnez maḍi, kkes akin, ad d-nawi ɣef lfiqh, ɣur-i kra n ujdid d ṣṣwab. - Eǧǧ-it kan i yimusnawen, meqqar ad lemden cwiṭ ɣur-k. - Ihi ad nqeṣṣer ɣef ddin. - Acu n ddin-agi ? - Lislam, ddin n yinselmen. - Ẓriɣ ! Anwa, win n udabu neɣ win n uɣref ? Unṣib neɣ ilelli ? - Wayhuh ! Acḥal akka tesɛam ɛni ? - Sin kan; yiwen yezdel fell-as udabu, sseḥbibiren fell-as lecyax, wayeḍ yettamen yis-s uɣref sbedden-t wat lewqam. - I uselmed ? - Yella uselmed n yiɣerbazen, yebna ɣef llsas ur iban amek-it : «er ad d-teffɣeḍ d aɣyul». - Acu-t ugejdur-agi ? ur gziɣ tigert. - Ay d gar-ak ad tfehmeḍ amek nteddu ! Dɣa yegzem-iyi awal : - Aselmed-agi nniḍen, d illeli, win tufiḍ ad d-yefk tamuɣli-s. Ma tebɣiḍ ad nemmeslay ɣef tẓuri d tsekla. - Ulac tasekla, ulac taẓuri, ulac taɣamsa, ulac qessam n lerẓaq di tmurt-a ! Dɣa yemmut si teḍsa : - Ansi i ak-kkiɣ d asawen ! - I tdamsa acu tenniḍ deg-s ? - At yidrimen ur stufan ara ad ɣren tiqsiḍin-nneɣ, wid yeqqaren ur sɛin tamuzunt6 swayes ara aɣen kra ad t-ɣren. - Dayen ɛyiɣ deg unadi, ini-d kečč acu akka tessneḍ yettekkes lxiq. - Fren gar sin isental : LḤIF akked UƔILIF. Yenneɛṣar wudem-is, yenna-k :

                                                            6 Tamuzunt ur tewwiḍ ara d duru, 10 tmuzunin d frank, 50 tmuzunin d duru. 

Page 39: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 40 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

- Ziɣ keččini ! Tamusni n yiɣyal ur iɣelli ara leqder-is ad truḥ di tigi. Iḍegger tiṭ ɣer ssaɛa n uḍar-is iɛeggeḍ : - Wayhuh ! D lawan ur nefri, ǧǧiɣ-ak talwit, ar timlilit... Yis-i tger-d tanafa, ssaɣeɣ rradyu, yeffeɣ-d ṣṣut... d aḥelyiw !... Sliɣ i mmi yekkeɛkeɛ d taḍsa yeqqar kan : ack-it uɣyul-agi ! - Anwa ? D aɣyul n Lḥakim i la icennun ? Yewhem : Aɣyul icennu ! Yemla-yi-d adlis-nni «Yenna-d uɣyul» yella yeqqar-it...

Page 40: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 41 -

Ifessugan

Mohamed Zakaria BENRAMDANE

immal ttuɣalent tussniwin d tmusniwin ssuddusent iman-nsent ɣef llsas n tmeddurt tatrart, ṭṭafarent tutlayin ula d nutenti ayen d-yettnulfun di tmusniwin

yemgaraden, ladɣa ma yella tebna tmusni-agi ɣef leqwanen igraɣlanen. Imi tussna ur tesɛi ara tilisa si tmurt ɣer tayeḍ tewwi-d teggnit di tallit-agi ad d-nnulfun yimawalen n tsuqelt i yimusnawen n tussniwin titrarin. Yal amusnaw ad yaf awalen i yessexdam di tussna-s n yal ass. Imi tamaziɣt ur tekcim ara annar unadi ussnan ḥaca di taggara n lqern wis 19 akked tazwara n lqern wis 20, ur ggtent ara tezrawin i yettwarun deg yisentel ussnanen; ladɣa ma neẓra, di taɣult n tmejjayt akked tfekka n umdan, belli amawal n tfekka n umdan d amaynut, d atrar yennulfa-d drus aya di tmaziɣt. Imawalen-agi bdan ttbanen-d si taggara n yiseggasen n 20 n lqern yezrin, maca ɛnan kan kra n yiḥricen i icudden ɣer tmejjayt akked tfekka n umdan ɣer leɛwayed n umdan amaziɣ daxel n tmetti-s, neɣ ɣer tezrawin n tesnilsit. Maca, ɣas akken nugem-d si tezrawin d yidlisen yellan, ɣas ma drus, aṭas n wawalen yeɛnan amawal n tmejjayt akked tfekka n umdan, naɛreḍ, di tesɣunt-agi, ad nesdukel awalen ssexdamen yimejjayen neɣ imusnawen imazzagen di kra n uḥric n tmejjayt, d iqburen akked yimaynuten, ad ten-id-nessuddes deg wumuɣen s teqbaylit akked tefransist, yal umuɣ s yisental ines.

S

Page 41: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 42 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Aɛekkur ufessug : Apophyse musculaire. Abuckal : Tendon d'Achille. Acedluḥ : Filet. Acekkab : Tendon d’Achille. Acelleḥ n yided : Tonotomie. Acerreg n yided : Déchirure ligamentaire. Acerrun ufessug : Lamelle musculaire. Afessug : Muscle. Afessug aberrani itezzin acekkab ɣef tqeṣrit : Muscle rotateur externe du fémur sur le bassin. Afessug aberrani itezzin taɣma ɣef tqeṣrit : Muscle rotateur externe de la cuisse sur le bassin. Afessug aberrani itezzin tayet : Muscle rotateur externe de l’épaule. Afessug aberrani itezzin tismert : Muscle rotateur externe de la hanche. Afessug aberrani n tayet : Muscle externe de l’épaule. Afessug adaxli itezzin iɣil : Muscle rotateur interne du bras. Afessug adaxli itezzin taɣma ɣef tqeṣrit : Muscle rotateur interne de la cuisse sur le bassin. Afessug adaxli itezzin tayet : Muscle rotateur interne de l’épaule. Afessug adaxli itezzin tismert : Muscle rotateur interne de la hanche. Afessug aɣezfan n temgerḍt : Muscle long du cou. Afessug aɣezfan uzagur : Muscle long dorsal. Afessug alemmas n tmeccact : Muscle moyen fessier. Afessug ameɛdaz : Muscle fainéant (œil). Afessug amenzu n tɣanimt taberranit : Muscle radial premier. Afessug ameqqran imalen n tiṭ : Muscle grand oblique de l’œil Afessug ameqqran n yidmaren : Muscle grand pectoral. Afessug ameẓyan imalen n tiṭ : Muscle petit oblique de l’œil. Afessug ameẓyan n tdikelt : Muscle petit palmaire. Afessug ameẓyan n tmeccact : Muscle petit fessier. Afessug ameẓyan n yidmaren : Muscle petit pectoral. Afessug ameẓyan yeẓẓaẓayen : Muscle petit adducteur.

Page 42: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 43 -

Afessug arqaq n texriṭ uḍar : Muscle plantaire grêle. Afessug awraɣ : Muscle pâle. Afessug azeggaɣ : Muscle rouge. Afessug iberrnen : Muscle tournant. Afessug iberrnen aqerru : Muscle tournant la tête. Afessug iɣemqen : Muscle profond. Afessug ijebbden : Muscle attirant. Afessug ijebbden iɣes n rrkab ɣer deffir, ɣer berra : Muscle attirant l’étrier en arrière et en dehors. Afessug ijebbden iɣes n rrkab ɣer deffir, ɣer daxel : Muscle attirant l’étrier en arrière et en dedans. Afessug ikennun : Muscle inclinant. Afessug ikennun aqerru : Muscle inclinant la tête. Afessug ikennun aselsul : Muscle inclinant le rachis. Afessug ikennun aselsul ɣer tqeṣrit : Muscle inclinant le rachis vers le bassin. Afessug ikerrfen : Muscle fléchisseur. Afessug ikerrfen acekkab ɣef tqeṣrit : Muscle fléchisseur du fémur sur le bassin. Afessug ikerrfen afus ɣef yiɣil : Muscle fléchisseur de la main sur l’avant-bras. Afessug ikerrfen aqejjar : Muscle fléchisseur de la jambe. Afessug ikerrfen aqejjar ɣef taɣma : Muscle fléchisseur de la jambe sur la cuisse. Afessug ikerrfen aselsul n temgerḍt : Muscle fléchisseur du rachis cervical. Afessug ikerrfen tagecrart : Muscle fléchisseur du genou. Afessug ikerrfen taɣma ɣef tqeṣrit : Muscle fléchisseur de la cuisse sur le bassin. Afessug ikerrfen taqlaɛt ufus : Muscle fléchisseur du poignet. Afessug ikerrfen taxlift : Muscle fléchisseur du coude. Afessug ikerrfen taxriṭ uḍar : Muscle fléchisseur plantaire. Afessug ikerrfen tismert : Muscle fléchisseur de la hanche. Afessug imalen : Muscle oblique.

Page 43: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 44 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Afessug ireffden : Muscle porteur. Afessug ireffden iɣil : Muscle porteur de l’avant-bras. Afessug ireffden iles ɣer deffir : Muscle porteur de la langue en arrière. Afessug ireffden tigeltemt ɣer zdat, ɣer daxel : Muscle porteur du bras en avant et en dedans. Afessug iteffẓen : Muscle masticateur. Afessug itezzin : Muscle rotateur. Afessug iteẓẓlen : Muscle tenseur. Afessug leggaɣen: Muscle lisse (intestins). Afessug n ddaw-tayet : Muscle sous-scapulaire. Afessug n deffir n tayet : Muscle postérieur de l’épaule. Afessug n deffir n tɣanimt tadaxlit : Muscle cubital postérieur. Afessug n deffir uqejjar : Muscle jambier postérieur. Afessug n gar-yiberḍiyen : Muscle intercostal. Afessug n gar-yiɣsan : Muscle interosseux (doigt). Afessug n leḥzen : Muscle de la tristesse. Afessug n taḍsa : Muscle de rire. Afessug n taɣma : Muscle de la cuisse. Afessug n tbaqit uzagur akked wammas : Muscle sacrolombaire. Afessug n tebburt n yidmaren akked tecriḥt n tḥeẓqult : Muscle sternothyroïdien. Afessug n tewwurt uqerru : Muscle temporal. Afessug n tecriḥt n tḥeẓqult : Muscle thyroïdien. Afessug n tenyirt : Muscle frontal. Afessug n tewjayt : Muscle zygomatique. Afessug n tgalult : Muscle du mollet. Afessug n tgerfa akked yiɣil : Muscle coracobrachial. Afessug n tɣanimt taberranit : Muscle radial. Afessug n tɣanimt tadaxlit : Muscle cubital. Afessug n tmeccact : Muscle fessier (muscle de la fesse). Afessug n tmellalt umeẓẓuɣ : Muscle mastoïdien. Afessug n tiṭ : Muscle de l'œil. Afessug n ucmumeḥ : Muscle du sourire.

Page 44: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 45 -

Afessug n ufḍis : Muscle du marteau (oreille). Afessug n uskiw : Muscle utérin. Afessug n uwriz : Muscle de la loge. Afessug n uwriz aberrani n yiɣil : Muscle de la loge externe de l’avant-bras. Afessug n uwriz aberrani uqejjar : Muscle de la loge externe de la jambe. Afessug n uwriz adaxli n taɣma : Muscle de la loge interne de la cuisse. Afessug n uwriz n deffir n taɣma : Muscle de la loge postérieure de la cuisse. Afessug n uwriz akked deffir n tgeltemt : Muscle de la loge postérieure du bras. Afessug n uwriz n deffir uqejjar : Muscle de la loge postérieure de la jambe. Afessug n uwriz n zdat n taɣma : Muscle de la loge antérieure de la cuisse. Afessug n uwriz n zdat n tgeltemt : Muscle de la loge antérieure du bras. Afessug n uwriz n zdat uqejjar : Muscle de la loge antérieure de la jambe. Afessug n uzmumeg : Muscle du sourire. Afessug n wul : Muscle cardiaque (Myocarde). Afessug n yidmaren : Muscle pectoral. Afessug n yiɣes n rrkab : Muscle de l'étrier. Afessug n yiles : Muscle de la langue. Afessug n zdat n tɣanimt tadaxlit : Muscle cubital antérieur. Afessug n zdat n tɣanimt tameẓyant : Muscle péronier antérieur. Afessug n zdat uqejjar : Muscle jambier antérieur. Afessug uberḍi : Muscle costal. Afessug ucenfur : Muscle labial. Afessug ugerjum : Muscle du larynx. Afessug uɣesmar n wadda : Muscle mandibulaire. Afessug uqejjar : Muscle jambier.

Page 45: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 46 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Afessug usersur : Muscle spinal. Afessug uzmir n tgalult : Muscle puissant du mollet. Afessug werraɣen : Muscle pâle. Afessug wis sin n tɣanimt taberranit : Muscle radial deuxième. Afessug yesrusun : Muscle abaissant. Afessug yesrusun aberḍi aneggaru : Muscle abaissant la dernière côte. Afessug yesrusun aɣesmar n wadda : Muscle abaissant la mâchoire inférieure. Afessug yesrusun iferr uɣenjur : Muscle abaissant l’aile du nez. Afessug yesrusun taɣruḍt : Muscle abaissant l’omoplate. Afessug yessalayen : Muscle élévateur. Afessug yessalayen aglim n tammiwin : Muscle élévateur de la peau des sourcils. Afessug yessalayen aɣesmar n wadda : Muscle élévateur de la mâchoire inférieure. Afessug yessalayen aḥerjuḍ : Muscle élévateur du pharynx. Afessug yessalayen iberḍiyen : Muscle élévateur des côtes. Afessug yessalayen iles : Muscle élévateur de la langue. Afessug yessalayen taɣruḍt : Muscle élévateur de l’omoplate. Afessug yesserkaden : Muscle stabilisateur. Afessug yesserkaden taqeṣrit : Muscle stabilisateur du basin. Afessug yesserkaden taqlaɛt ufus : Muscle stabilisateur du poignet. Afessug yettnejbaden : Muscle élastique. Afessug yettnejmaɛen : Muscle contractile. Afessug yettṣeggimen : Muscle extenseur. Afessug yettṣeggimen aḍar : Muscle extenseur du pied. Afessug yettṣeggimen afus : Muscle extenseur de la main. Afessug yettṣeggimen afus ɣef yiɣil : Muscle extenseur de la main sur l’avant-bras (muscle cubital). Afessug yettṣeggimen aqejjar ɣef taɣma : Muscle extenseur de la jambe sur la cuisse. Afessug yettṣeggimen aqerru : Muscle extenseur de la tête. Afessug yettṣeggimen aselsul : Muscle extenseur du rachis.

Page 46: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 47 -

Afessug yettṣeggimen lɛeqda tamenzut n tefdent tazurant ɣef yiɣes amenzu n temceḍt uḍar : Muscle extenseur de la première phalange du gros orteil sur le premier métatarsien. Afessug yettṣeggimen tagecrart : Muscle extenseur du genou. Afessug yettṣeggimen taɣma ɣef tqeṣrit : Muscle extenseur de la cuisse sur le bassin. Afessug yettṣeggimen taqeṣrit : Muscle extenseur du bassin. Afessug yettṣeggimen taqlaɛt ufus : Muscle extenseur du poignet. Afessug yettṣeggimen taxlift : Muscle extenseur du coude. Afessug yeẓẓaẓayen : Muscle adducteur. Afessug yeẓẓaẓayen aḍar : Muscle adducteur du pied. Afessug yeẓẓaẓayen afus ɣef yiɣil : Muscle adducteur de la main sur l’avant-bras. Afessug yeẓẓaẓayen taɣma : Muscle adducteur de la cuisse. Afessug yeẓẓaẓayen taɣma ɣef tqeṣrit : Muscle adducteur de la cuisse sur le bassin. Afessug yeẓẓaẓayen tayet : Muscle adducteur de l’épaule. Afessug yeẓẓaẓayen tigeltemt : Muscle adducteur du bras. Afessug yeẓẓaẓayen tismert : Muscle adducteur de la hanche. Afessugan : Muscle. Aleɣẓam n yidden yettṣeggimen : Luxation des tendons extenseurs. Akniwen : Jumeaux. Aksum fessugen : Muscle. Aleɣẓam n yidden yettṣeggimen : Luxation des tendons extenseurs. Aleɣẓam n yided : Luxation du tendon. Aneftal n yided aḍerfi aberrani : Entorse du ligament latéral externe (cheville). Aqraḥ ufessug : Myalgie. Arkad n yided : Stabilité ligamentaire. Asusti ufessug : Tissu musculaire. Aṭṭan n yided : Tendinopathie. Aṭṭan ufessug: Myopathie. Aṭṭan ufessug n wul : Myocardiopathie. Aẓqam afessas : Atrophie légère (fessier).

Page 47: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 48 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Aẓqam ufessug : Atrophie musculaire. Ɛeggu n yifessugan : Fatigue des muscles. Cckul : Tendon d’Achille. Idd : Fibre musculaire. Idden n ddaw-tayet : Tendons sous-scapulaire. Idden n tweṭzit : Ligaments de la cheville. Idden yettnejbaden : Fibres élastiques. Ided : Fibre musculaire; Ligament; Tendon. Ided aḍerfi : Ligament latéral (genou, pouce). Ided aḍerfi aberrani : Ligament latéral externe (coude). Ided aḍerfi adaxli : Ligament latéral interne (coude). Ided aḍerfi n tɣanimt taberranit : Ligament latéral radial (coude). Ided alemmas : Ligament central. Ided hrawen : Ligament large : repli du péritoine qui relie l’utérus à la paroi pelvienne. Ided ikerrfen : Tendon fléchisseur. Ided n gar-yiɣsan : Ligament interosseux (cheville et astragale) Ided n igeltem : Tendon bicipital. Ided n lḥekka : Ligament articulaire. Ided n luḍa n taɣma : Ligament inguinal. Ided n tdikelt : Ligament palmaire. Ided n teɣlalt : Ligament vertébral. Ided n tlemrict : Ligament rotulien. Ided n wadda : Tendon inférieur (biceps). Ided n war-isem : Ligament annulaire (coude). Ided n yiɣes : Ligament osseux. Ided uberḍi akked umder n waẓil : Ligament costoclaviculaire. Ided ubrin : Ligament rond (articulation du membre inférieur) Ided ufessug : Tendon musculaire. Ided uneftal : Ligament de l'entorse (cheville). Ided yennejmaɛen : Fibre contracté. Ided yeqqersen : Ligament rompu. Ided yettṣeggimen : Tendon extenseur. Ided yettwaɣen : Tendon atteint.

Page 48: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 49 -

Ifessugan : Musculature. Ifessugan iberraniyen n gar-iberḍiyen : Muscles intercostaux externes. Ifessugan idaxliyen n gar-iberḍiyen : Muscles intercostaux internes. Ifessugan iḍerfiyen n temgerḍt : Muscles cervicaux latéraux (rachis cervical). Ifessugan iɣemqen : Muscles profonds (rachis cervical). Ifessugan ihrawanen : Muscles larges. Ifessugan imalen n tiṭ : Muscles obliques de l’œil. Ifessugan imellalen : Muscles blancs. Ifessugan imeẓyanen n tdikelt ufus : Petits muscles de la paume de la main. Ifessugan ikennun aselsul n temgerḍt : Muscles inclinant le rachis cervical. Ifessugan ikerrfen lɛeqda tamenzut : Muscles fléchisseurs de la première phalange. Ifessugan iteffẓen : Muscles masticateurs. Ifessugan iwezlanen : Muscles courts (rachis cervical). Ifessugan izeggaɣen : Muscles rouges. Ifessugan n ddaw-tayet : Muscles sous-scapulaires. Ifessugan n gar-iberḍiyen : Muscles intercostaux. Ifessugan n gar-yiɣsan : Muscles interosseux (main). Ifessugan n gar-yiɣsan n tdikelt ufus : Muscles interosseux palmaires (main). Ifessugan n gar-yiɣsan n tmendeffirt ufus : Muscles interosseux dorsaux (main). Ifessugan n yilmendis : Muscles du diaphragme. Ifessugan n lecfar : Muscles ciliaires. Ifessugan n lǧedra : Muscles du tronc. Ifessugan n lqebṣ n tedmert : Muscles de la cage thoracique. Ifessugan n taɣma : Muscles de la cuisse. Ifessugan n texlift : Muscles du coude. Ifessugan n uɣras : Muscles squelettiques. Ifessugan n yidmaren : Muscles pectoraux.

Page 49: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 50 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Ifessugan n zdat n temgerḍt : Muscles antérieurs du cou. Ifessugan uɛebbuḍ : Muscles de l’abdomen. Ifessugan uqejjar : Muscles de la jambe. Ifessugan uselsul : Muscles de la colonne vertébrale. Ifessugan uzagur : Muscles dorsaux. Igeltem : Biceps. Igeltem aɣezfan : Long biceps (muscle biceps brachial). Igeltem awezlan : Court biceps (muscle biceps brachial). Igeltem n taɣma : Biceps crural. Igeltem n yiɣil : Biceps brachial. Iken aberrani : Jumeau externe. Iken adaxli : Jumeau interne. Inziz : Fibre musculaire. Inzizen ilemmasen : Fibres moyennes (muscle trapèze). Inzizen n wadda : Fibres inférieures (muscle trapèze). Inzizen n uɣras : Fibres musculaires squelettiques. Inzizen ufella : Fibres supérieures (muscle trapèze). Takeɛbubt n igeltem : Tubérosité bicipitale (coude, radius). Tameqqunt n ifessugan : Faisceau de muscles. Taqerruyt ucedluḥ : Masse sacro-lombaire. Tazmert ufessug : Force musculaire. Tazmert ufessug uqejjar : Force musculaire de la jambe. Tifidi n yided : Lésion ligamentaire. Tiɣersi n cckul : Rupture du tendon d'Achille. Tiɣersi n yided : Déchirure ligamentaire. Tiɣersi n yided n tlemrict : Rupture du tendon rotulien. Tiɣersi yemmden n yided : Rupture complète du ligament. Tiɣunam n temgerḍt : Muscles de la nuque. Ustu : Fibre musculaire.

Page 50: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 51 -

Page 51: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 52 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

ADRIRAW - BENRAMDANE, Mohamed Zakaria. Iɣsan s teqbaylit: vocabulaire kabyle de l'Ostéologie et de l’Orthopédie, préface de Boudjemâa AZIRI; Enseignant universitaire et Sous Directeur au HCA, Haut Commissariat à l’Amazighité, Alger, 2010. - DALLET, Jean-Marie. Dictionnaire kabyle-français: Parler des Aït Menguellet, SELAF, Paris, 1982. - DALLET, Jean-Marie. Dictionnaire français-kabyle, SELAF, Paris, 1982. - DELAMARE, Garnier. Dictionnaire illustré des termes de médecine: 28e édition, Maloine, Paris, 2004. - HUYGHE, Le P. Georges. Dictionnaire français-kabyle (Qamus rumi-qbayli), éd. L. Godenne, Paris, 1902-1903. - KERNBAUM, Serge. Dictionnaire de Médecine Flammarion, éd. Médecine-Sciences Flammarion, Paris, 1989. - LAOUST-CHANTRÉAU, Germaine. Kabylie coté femme: La vie féminine à Aït Hichem 1937-1939; Notes d'ethnographie, Edisud, Aix-en-Provence, 1990. - OLIVIER, P. Dictionnaire français-kabyle, Le Puy, 1878. - OULD MOHAND, Ali. Vocabulaire médical français-kabyle, Imprimerie officielle du gouvernement général de l'Algérie, Alger, 1954. - PETIT LAROUSSE DE MÉDECINE, Larousse, Paris, 2002.

Page 52: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 53 -

Amek ara nerr iḍrisen ɣer Unicode ?

Ramdane ABDENBI

i tazwara, yessefk ad nerr tajmilt i widen i d-yesnulfan tisefsayin timezwura i tira n tmaziɣt ɣef uselkim. Snulfan-tent-id imi ḥulfan s lḥerṣ yellan

ɣef tutlayin ur nelli ara deg yiselkimen... akked Internet. Yis-sent i ttwarun yiḍrisen imezwura ɣef yiselkimen. Maca tesberber tmara ɣef ccɣel-agi imi kra n win yebɣan ad yaru s tmaziɣt, ad yekker ad d-yesnulfu tasefsit neɣ ugar i yiman-is kan war ma inuda ma llan wallalen i tira neɣ ala. Yuɣal iban-d yiwen lɛib i wayagi imi yegget usnulfu war ma tella temlilit neɣ yella umciwer gar yisenselkamen iqeddcen di ccɣel-agi. Yiwen ur yeẓri wayeḍ, yiwen ur yemlal akked wayeḍ, yiwen ur yessin ayen i d-yesnulfa wayeḍ. Liḥala-agi n yal yiwen weḥd-s tessaweḍ imeskaren ad ssedduyen tisefsayin iss uran iḍrisen-nsen yal tikketl mi ara ten-fken i wiyaḍ i wakken ad ten-ɣren. Acuɣer ? Akken ggten yisenselkamen i ggtent tsefsayin i temgarad trusi n yisekkilen ɣef tqeffalin n unasiw. Imi d ccɣel ur nesɛi llsas, yal asenselkam iferren tiqeffalin i s-yehwan i wakken ad yerr deg-sent isekkilen n tmaziɣt deg umkan n yinaṣliyen yellan yakan. Isekkilen n ugemmay-nneɣ ur llin ara d unṣiben, am tutlayt-nneɣ. Ɣef waya, anda is en-d-ufan amkan ad ten-sneṭḍen. Ɣas yesɛa usekkil taqeffalt-is ɣef unasiw maca angal mačči ines, d win n usekkil anaṣli.

D

Page 53: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 54 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Amedya : ma neddem awal aɣrum ideg yella usekkil ɣ yeggten deg yiḍrisen n tmaziɣt, nezmer ad t-naf yeṭṭef ma drus kraḍ imukan ur ili imi di yal tasefsit yesɛa amkan (taqeffalt). Ad naf awal-agi yettwaru : a$rum, aùrum, aµrum... a²rum. Atan acuɣer i ilaq ad yeḥbes usnulfu-agi ur nesɛi llsas. D tisefsayin ideg isekkilen n tmaziɣt ṭṭfen imukan n widen n tefransist i ur nesseqdac ara di tutlayt-nneɣ am é, è, ç, ù… à. Imira yella Unicode. D allal ideg yal asekkil n ugemmay-nneɣ yesɛa angal-is, ihi yesɛa amkan-is. Lɛib-nni amezwaru i d-nufa, ur yelli ara di Unicode. Maca tisefsayin Unicode ḥwaǧent anuḍaf n unasiw iss ara ddunt. Anuḍaf amezwaru d unicber n INALCO, iteddu kan ɣef XP. Wis sin d anasunic iteddun ɣef XP akked Vista7. Ayen yessehlen lecɣal n tira n tmaziɣt di Internet d tasefsit Arial Unicode MS yellan di yal aselkim iteddun s Windows XP neɣ Vista. * Tagi d tasefsit yellan deg uselkim, aḍris ad aɣ-d-iban igerrez8.

                                                            7 Ẓret tasɣunt : Tamaziɣt Tura, Uṭṭun 3, HCA, ɣuct 2009. 8 Yessefk ad tili tsefsit iss yettwaru uḍris deg uselkim : C:\Windows\Fonts.

Page 54: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 55 -

I wakken ayen yettwarun s tefsayin tiqburin yesɛan ismawen-nsent beddun s Amazigh ur ɣ-yettruḥ ara, atan wamek ara d-yuɣal ɣer Unicode : Amedya n uḍris yettwarun s Amazigh Footlight MT. * Isekkilen terza temsalt n ubeddel akken i d-mseḍfaren ɣef tqeffalin n unasiw : ẓ, Ẓ - Č, č - ɛ, Ɛ - ḥ, Ḥ - ṣ, Ṣ - ṭ, Ṭ - ṛ, Ṛ - Ǧ, ǧ - ɣ, Ɣ - ḍ, Ḍ. * Ad d-nefren yiwen deg-sen, ad nsit ɣef Rechercher. * Deg umedya-agi nefren asekkil ɣ maca asekkil iɣef ara inadi d $ imi d netta i yesɛan llsas, d netta i d anaṣli.

* Ad nsit ɣef Tout surligner, dɣa anda yufa asekkil i nefren ad t-yerr s yini awraɣ. Tamawt : - Di Options de Recherche, yella wamek ara nefren gar yisekkilen imeqqranen (majuscule ) akked yimecṭuḥen (miniscule ). - Akken nezmer ad nefren yiwen usekkil i nezmer ad nefren yiwen wawal.

Page 55: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 56 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

* Ad nsit ɣef Remplacer, ad naru asekkil iss ara yettwabeddel $, amḍan i d-yufa ad t-ibeddel s usekkil iwulmen, dagi d ɣ yellan di tsefsit Unicode.

Page 56: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 57 -

* Isekkilen nniḍen (â, v, ô… é) ad ttwabeddlen am ɣ. Ɣas nbeddel tasefsit ur nelli ara Unicode, maca isekkilen n tmaziɣt yettwabeddlen ad qqimen akken, widen ur nettwabeddel ara ad d-banen s wudem-nsen anaṣli.

Tagrayt Akka twalam d ayen isehlen maḍi. ttawil yella, allalen llan, ihi leqdic n tmara yessefk ad yeḥbes imira, ur nezmir ara ad nkemmel tikli deg yiberdan ur nessufuɣ. Ur nezmir ara ad nessedduy tisefsayin akked yiḍrisen yal tikkelt mi ara nefk aḍris i tɣuri imi tella Arial Unicode MS di yal aselkim iteddun s Windows XP. D ugur-agi n tsefsayin yeggten i yerran lwelha-nneɣ s ugur nniḍen izemren ad icekkel tira n tmaziɣt : anuḍaf n unasiw. Ɣas ma yella win yebɣan ad d-yesnulfu anuḍaf yessefk ad yili ɣef llsas n yimezwura unicber akked anasunic yedduklen ɣef yiwen llsas n trusi n yisekkilen. Ma ggten yinuḍafen akken ggtent tsefsayin...

Page 57: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 58 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Amawal9 Tasefsit : police des caractères Aselkim : ordinateur Tasenselkimt : informatique Asenselkam : informaticien Anasiw : clavier Anuḍaf : pilote Anuḍaf n unasiw : pilote du clavier Amḍan : nombre

                                                            9 Amawal n tsenselkimt, Samia Saad Bouzefran.

Page 58: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

TULLIST

Page 59: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010
Page 60: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 61 -

Gar yiccer d uksum

Achour HEFFAD

mzun d azeqqur ɣef ssrir, la ameslay la acmumeḥ, taṭṭucin yessikil-itent seg umkan ɣer wayeḍ. Anda rsent ad d-alsent cfawat yessden deg wallaɣ. Send

ad tent-yessikel ɣer umkan nniden, ad d-yezzwer nnehta am wakken yeẓra dayen ur yettuɣal ad isami taɣawsa neɣ ad yebded deg umkan-nni iɣef rsent wallen-is. Taxxamt, inuda-tt-id akken ma tella. Yeqmec allen din din yeldi-tent amzun yebɣa ad d-yini : "ah, anda-kem a temẓi ? Iḍelli kan lliɣ d amecṭuḥ, d axeddam, teḍsa-yi-d ddunit, ass-a ẓẓleɣ amzun kra din d tanafa. Dda Ḥmed yekker-d d aẓawali, ur as-tettunefk ara tegnit ad iɣer, la deg temɛemmert, la deg uɣerbaz afransis. Temẓi-s yesɛedda-tt deg uxeddim, ama ɣur medden neɣ ɣur yiman-is. Ddunit n Dda Ḥmed teččur d urfan, werǧin yeɛriḍ lbenna n telwit, maca yezzwer ṣṣber d liman. Ɣas ṭṭlam n lḥif d wurrif ad yiɣzif, dulaqrar ad d-yecreq yiṭij n liser. Akka i d netta, iceffu i wayen yezrin, yettidir ayen d-yellan, yesseḥsab i wayen i d-itteddun. D tidet yettḥebbir i uzekka, yeḥṣa lexṣaṣ d ccer i d-yeɣlin ɣef tmurt ad ḍulen. Netta ilaq ad yesseḥbiber ɣef twacult-is imi d netta i d aqerru. Akken ad yeffeɣ ɣer tafat ilaq ad yeffeɣ ɣer tmurt n lberrani. Am yimezwura yunagen ɣer lɣerba, yeddem tabalizt, d abrid ɣer Fransa. Lbabur yettiɣwis, ur yettɛeṭṭil ara ad iqelleɛ. Iminigen ttawḍen-d seg yal tama. Dda Ḥmed hatan yewweḍ-d ula d netta, deg ufus-is tabalizt taberkant, teɣma ɣef yirawen. Izerreb tikli ansa

A

Page 61: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 62 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

ad t-yeǧǧ usirem. Yuli ɣer lbabur s taẓeyt, ul-is yeǧǧa-t deg tmurt, allaɣ-is yezzwer-it ɣer Fransa. Yeẓra lḥif i d-yeǧǧa deffir-s, yessaram tafat ɣer zdat... Lbabur iqelleɛ, yebda tikli, icerreg lebḥer ɣef sin, yeɣṣeb am wakken ula d netta iḥuss s yiɣeblan n Dda Ḥmed, yeɣṣeb akken ad d-teɣṣeb tafrara ɣer umeɣbun d wid yellan am netta. Simmal lbabur yettbeɛɛid ɣef tmurt simmal tamurt tettbeɛɛid ɣef wid irekben deg-s. Seg wakken agu yebrek ɣef Lezzayer tamanaɣt, almi tfessi cwiṭ cwiṭ deg wallen n yiminig n waman, alamma iɣil yella win tt-isefḍen seg tilawt, alamma iɣil ur tt-id-yettaf ara asmi ara d-yuɣal. Aɣbel yeddem Dda Ḥmed ẓẓay, d ayen ur teddment tuyat. Xemsa wussan d rebɛa wuḍan, lbabur ijaḥ deg waman wid amzun ur nkeffu. Atan ires deg usgen n temdint n Marseille. Fransa iɣef cnan yifennanen, iɣef ssefran yimedyazen, iɣef uran yimaruyen, ccbaḥa-s tejbed-iten almi yal yiwen icuba-tt ɣer wayen yettwali d amedya. Wa icuba-tt ɣer lǧennet deg lqaɛa, wa ɣer leǧnan deg luḍa, wayeḍ ɣer tjeǧǧigt yufraren ɣef tiyaḍ. Anect-a ur yelli d tamuɣli n yiminig yenḥafen. Dda Ḥmed yettwali-tt d tiḥdert n uɣrum yetteqqden ccer. Abrid n Dda Ḥmed s asensu, akken xedmen yimezwura i d-yunagen ɣer Fransa ass amezwaru mi ara awḍen ɣer din. Asensu ur yebɛid ara aṭas seg usgen n temdint n Marseille. Azal n xemsemya n yisurrifen. Deg ubrid ɣer usensu, imdanen am ujrad, wa yetteddu, wa yeqqim, wayeḍ yebded. Iminig amaynut ur yegzi ula d kra. Yetteddu, yetteddu, yettaẓ ɣer wanda ara yens id-nni amezwaru. Dɣa yenṭeq-d fell-as yiwen urgaz yuɣ-it lḥal yetteddu-d deffir-s yenna-as : - Amek a mmi-s n tmurt, labas ? Yettecmumuḥ. Dda Ḥmed yeḥbes, idewwer-d ɣer-s ad iẓer ma i netta umi d-yettmeslay. Yules-as-d awal-nni kan : - Amek a mmi-s n tmurt, labas ? - Aql-ak la tettwaliḍ. - Cukkey d inig-inek amezwaru ɣer Fransa. - D tidet, i kečč ? - 15 iseggasen, ṭṭrad n 54 yuɣ-iyi lḥal da.

Page 62: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 63 -

Ssusmen yiminigen kra n wakud, ssyin yenṭeq Dda Ḥmed : - Ihi akka, ǧǧiɣ-ak talwit. Yekker ad iruḥ, yejbed-it-id urgaz-nni seg ufus yenna-as : - Ur ttruḥu ara ɣer usensu, ad tenseḍ ɣur-i deg texxamt-iw, azekka ad d-yefk Rebbi ideg yella leṣlaḥ. Azekka-nni, Dda Ḥmed yekker akken iɛellem lefjer, yessared, yeẓẓul, yeswa lqahwa, ssyin yeffeɣ ad inadi ɣef uxeddim. Netta yeǧǧa ameddakel-is igen. Anda yekcem ulac axeddim, ur yeǧǧi amkan. Yuɣ lḥal yezgen wass mi yekcem ɣer yiwet lqahwa, yesla i ṣṣut la d-yessawal : - A Ḥmed ! A Ḥmed ! Yemmuqel ɣer wanda d-yeffeɣ ṣṣut. Deg tekwat yeqqim yiwen urgaz iman-is ɣer ṭṭabla, yettales-d, yessawal a Ḥmed, rwaḥ nekk d Ḥsen. Ziɣ d argaz-nni uɣur yensa iḍ yezrin. Dda Ḥmed iruḥ ɣer-s, yeqqim ɣer tama-s, bdan la ttmeslayen. Ḥsen yella yettraǧu melmi ara d-yekcem Dda Ḥmed, acku yeẓra ad t-id-yefk ubrid ɣer lqahwa-nni imi d nettat i yettwassnen deg uzniq anda yezdeɣ. - Zik i tekkreḍ ? Cukkeɣ akken iɛellem lefjer i d-teffɣeḍ. I as-yenna Ḥsen. Am lɛada-s, Dda Ḥmed yettarra-d ilmend n usteqsi, werǧin d-izegged awal : - D tidet, yuɣ-ik lḥal teṭṭseḍ. - Tufiḍ-iyi-d mmeslayeɣ i bab n lqahwa-agi akken ad txedmeḍ kra n wussan, ar asmi ara d-tafeḍ axeddim ara idumen. Dda Ḥmed yefreḥ nezzeh, anyir tekrez lmeḥna d uxemmem iserreḥ, icenfiren nnejbaden, uglan ttbanen-d d imellalen am udfel. D tidet yefreḥ. Ḥsen asmi d-yusa ɣer Fransa tikkelt tamezwarut ulac win i t-iɛawnen, netta yebɣa ad iɛiwen wid i d-yettasen d imaynuten acku yecfa ansi i d-yekka. Akken ad ikemmel lxir-is, yessuter-as i umeddakel-is ad yeqqim yur-s, ad zedɣen akken deg texxamt-is. D acu lexlaṣ n lekra ad t-ferqen imi yewɛer ad tafeḍ taxxamt i lekra deg lweqt-nni. Dda Ḥmed yeɛǧeb-as rray-agi. Iwala tawwurt n liser tleddi cwiṭ cwiṭ.

Page 63: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 64 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Tawwurt n liser yeldin deg wudem n Dda Ḥmed, ur iban ma ad tecreh, ur iban ma ad tebrireḥ... neɣ ad teqqim tekref deg tlemmast n ubrid, d lejqaq kan ara d-yeqqimen deg yimi-s. Ur iban ma ad tzemmem neɣ ala. D wa i d aɣbel yezwin allaɣ n yiminig ameɣbun. Send ad yinig Dda Ḥmed ɣer Fransa, yuɣ lḥal baba-s yemmut s sin yiseggasen, yeddem amkan-is imi d netta i d ameqqran n uxxam. I as-d-yeggran ḥala tameṭṭut-is, yemma-s, snat yessetma-s d gma-s yeɣleb s kuz yiseggasen. Kraḍ yiseggasen deg lqahwa n urumi, Dda Ḥmed yejmeɛ taɛezzult, ibeṭṭu-tt ɣef kraḍ yiḥricen : yiwen i netta, sin i twacult-is yellan deg tmurt. Kra n win ikecmen ɣer lqahwa-nni anda ixeddem tewwet-it lwehma. Kullec yettirriq, yal taɣawsa deg umkan-is, rnu ttrebga d usterḥeb n Dda Ḥmed yejbed-d medden armi lqahwa ur teqḍiɛ deg userbi. Gar wid yesḥer Dda Ḥmed d bab n lluzin n nncir i yuɣen tannumi ittes lqahwa din. Amɛellem n lluzin, iger tamawt, kullec ibeddel, ayen akken izelgen yuɣal iṣeggem, ayen imesxen yuɣal zeddig. Ula d amdan yerfan yuɣal yeḍsa. Dda Ḥmed yewwi-d tafat ɣer tallast, walan-t wid yedreɣlen, slan-as wid iɛeẓẓgen, ula d wid yuysen deg tmurt la t-ttraǧun... Yiwet tṣebḥit am tid yezrin, yekker-d Dda Ḥmed akken yuɣ tannumi ad yeldi lqahwa. Attan d lxemsa n ṣṣbeḥ. Simi ara d-yessewǧed lqahwa, ttawḍen-d wid yettbekkiren s axeddim. Snat tefyar zgant deg yimawen-nsen : "Ṣṣbaḥ lxir a Dda Ḥmed, am tikkelt iɛeddan". Tafyirt-agi tettbeddil anamek ilmend n win i tt-id-yennan. Wa yeqsed-d lqahwa taxfifant, wayeḍ d tazurant, win nniden lqahwa s uyefki. Tikkelt-agi, amezwaru i d-ikecmen mačči d axeddam, maca d amɛellem, yebɣa ad yawi Dda Ḥmed d axeddam ɣur-s. Ittes lqahwa, yettḥettit deg uxeddam n lqahwa. Akken tt-yezgen s tissit yenneḥneḥ-d snat tikkal dɣa yenna-as : - Tufiḍ iman-ik deg uxeddim-agi ? - Dayen i yellan, win yufan ugar ur yettagi. - I kečč d acu i txeddmeḍ ? - Nekk ɣur-i lluzin n nncir, ssexdameɣ ixeddamen.

Page 64: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 65 -

Dda Ḥmed yegza ayɣer i t-id-yesteqsa urgaz-nni. Yessusem ur d-yerni awal, yerǧa ajqiq n tewwurt n liser ad yawweḍ d azgen. Amɛellem ur d-yerni kra, ula d netta yettraǧu d acu ara d-yini uxeddam n lqahwa. Wa yettraǧu wa, yiwen deg-sen ur d-yenṭiq. Amɛellem yekker ad iruh, yesseggra-as-d awal : - Ma tebɣiḍ ad txedmeḍ ad k-xellṣeɣ kraḍ n yiḥricen ɣef wayen tettaɣeḍ. Tefka-t tewwurt ɣer berra. Dda Ḥmed yeqqim ɣur yiman-is, yefra-tt, ad yexdem deg lluzin n nncir imi ayen i t-id-yewwin d aɣrum, yerna yeḥṣa axeddim n lqahwa ur ittdum ara. Kraḍ wussan yeqqel-d umɛellem, yewwi-t d axeddam ɣur-s. Tlatin yiseggasen zrin, Dda Ḥmed d axeddam deg lluzin n nncir, yal ass tawwurt n liser tleddi ugar. Ixeddamen ḥemmlen-t akken ma llan, axeddim-is yezga yebrez akken ilaq, akken yuɣ tannumi ixeddem-it. Tawacult-is teḥya-d am umdan i d-yuɣalen seg lmut. Dda Ḥmed, tuɣal-as tejmilt, yuli deg uswir, d aɣella n yixeddamen, yerna ujurni-s. Axeddim-agi amaynut yerna-as leqder ugar sɣur yixeddamen yerna tameddit n wass ur d-itteffeɣ alamma inuda-d lluzin ma ulac win yeggran daxel. Yiwen wass tameddit tamijjaqt tuɣwas, d rrebɛa, d lawan ad ffɣen yixeddamen. Dda Ḥmed ifaq yella win ixuṣṣen. D Ɛmer, win ixeddmen deg umkan-is aqdim. Yerza ɣer daxel, yettnadi yessawal : a Ɛmer, a Ɛmer, ulac wi d-yerran awal. Akken yejba ɣer umkan anda isettef nncir, yufa-n tawaɣit yeḍran : Ɛmer yemmut, yeɣli-d fell-as nncir. Dda Ḥmed teṭṭef-it lfeqɛa, ul-is yebɣa ad d-yeffeɣ. Yesker leɛyaḍ : awi-d takerrust. Am wakken yella usirem ad d-yuɣal Ɛmer. Ur mazal deg-s asirem, dayen yemmut. Tadyant-agi teǧǧa-d leḥzen meqqren deg wul-is, teǧǧa-as-d aṭṭan ara yeṭṭfen tawwurt n liser deg umkan-is ur tleddi ur tettuɣal. 15 yiseggasen seld tadyant-agi, yeffeɣ-d Dda Ḥmed lantrit. Tura d tidet tettunefk-as tegnit ad iẓer tamurt akked twacult-is melmi yebɣa. 6 wagguren deg Fransa, 6 deg tmurt. Asmi ur yezmir ara i yiman-is, yettawi yid-s tamɣart-is Faḍma akken ad t-twanes, ad t-tlawi rnu ɣer-s ad d-tdawi ula d nettat. Deg tmurt yeǧǧa-n arraw-is d warraw-nsen. Ɣas ččan swan, ulac i ten-ixuṣṣen

Page 65: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 66 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

maca urǧan ugar seg Dda Ḥmed, adrim ad bnun ixxamen. ad xedmen ttjara... Ma d yessi-s, ur ḍmiɛent ara, deɛɛunt kan ad yidir baba-tsent meɛna ma yefka-asent kra, ur d-qqarent ala. Ih ur d-qqarent ara ala acku xuṣṣent. Yerna ur beqqunt ara ad t-ḥeccment. Lɣerba tamurt, tamurt lɣerba. Dda Ḥmed d tmeṭṭut-is am yifrax ifirellas, ma ruḥen bɣan ad qqimen, ma qqimen bɣan ad ruḥen. Imi Fransa deg-s aɣrum d ddwa, tamurt deg-s tasa d tarwa. Nna Faḍma, ula d nettat tesɛedda ẓẓmik, ulac tin ur nɛedda fell-as, tekker i ddunit s wulac, tessker-d tiqcicin akked warrac. Ass-a haten d irgazen d tlawin, yal wa s uxxam-is, d acu werǧin d-tenni ɛetbeɣ, acku leɛtab-nni ur d-yettban zdat lxir ideg d-teggra ass-a. Dda Ḥmed ur yeɣfil ara ɣef tarwa-s, iɛeggec-iten, yezweǧ-asen, maca ayen i ḍemɛen deg-s ur d-yusi ara s allaɣ-is, bɣan ad ten-ibudd. Arrac ad gen ttjara akken ad snernin deg cci, ma d tiqcicin ɣas xuṣṣent ulac win ara sent-yefken lḥeqq s nnig bab n yigenwan. Taluft-agi tella ula deg uqerru n Faḍma, acḥal d tikkelt i tessuter deg urgaz-is ad yalel tarwa-nsen ladɣa tiqcicin acku teẓra amek ttidirent, yerna teẓra ma ur d-tenni, ulac win ara tent-id-yemmektin. D taṣebḥit, rrabay yettiɣwis, Dda Ḥmed mazal-it deg tnafa, Faḍma yuɣ-itt lḥal deg tkuzint, rrabay mazal-it yettiɣwis, dɣa truḥ ɣer texxamt anda igen umɣar-is tesgugem win yettiɣwisen, tessers tidikelt ufus-is ɣef tayet n umyar-is akken ad t-id-tessker ad yeẓẓal lefjer. Dda Ḥmed yennekwi-d s tufɣa n leɛqel, yettmeslay ddaw tuɣmest : steɣfir Llah a Rebbi. Yules-as-d aṭas n tikkal. Tenṭeq temɣart-is tenna-as : - Yak ɣas lxir, d acu i k-yuɣen ? - Ur tufiḍ d acu, d targit kan. - Kker ɣef yiman-ik, ifat-ik lefjer ay amɣar. Akken uɣen tannumi, ẓẓullen lefjer, swan lqahwa, akken kan ssulin, tekker temɣart ad tessired dduzan, ad tessizdeg axxam, dɣa yenna-as Dda Ḥmed : - Sgelli mi d-dduqqseɣ, yuɣ-iyi lḥal ttarguɣ, amzun akken d Ccix Ɛmer i yi-d-yettmeslayen, lɛaqel n zik n taddart.

Page 66: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 67 -

- D lxir ma yebɣa Rebbi, ḥku-d. Dda Ḥmed yebda yettmeslay, yettales-d targit tagnit s tegnit : - Urgaɣ zun tedduɣ deg ubrid, almi i yi-d-iban urgaz s ukustim aberkan d tamart tamellalt dɣa ḥebseɣ tikli, ma d netta simmal yettaẓ-d ɣur-i armi t-ɛeqleɣ, d Ccix Ɛmer fell-as yeɛfu Rebbi, asmi d-yewweḍ nemsalam dɣa nniɣ-as : d acu i k-id-yecqan akka ? Yerra-yi-d : usiɣ-d ad fruɣ taluft n wid-a, dduqqseɣ-d imir-nni. Faḍma yenquqel wul-is, tekcem-itt tugdi, tenna-as : - D lxir ma yebɣa Rebbi, d teɣzi n leɛmer. Dɣa tekker ɣer ccɣel-is. Deg lawan n yimekli, amɣar d temɣart-is qqimen akken ad ččen kra n lqut send ad ẓẓallen ṭṭhur, Faḍma tebɣa ad d-tales taluft-nni iɣef temmeslay d umyar-is acḥal n tikkal, tger-d nnehta tenna-as : - I tura ad talleḍ tarwa-k neɣ ala ? Dda Ḥmed yuɣ-it uzaylal, yettxemmim ɣef targit-nni i yurga taṣebḥit, yedduqqes-d yenna-as : - D acu i d-tennid ? - Trewleḍ ɣef taluft-agi am wakken idrimen-ik yid-k ara ten-tawiḍ. Imeslayen n Faḍma, rnu targit i yurga, qqazen deg wul-is, anyir-is yekrez, timmiwin-is mlalent seg leḥzen yuɣen tiɣaltin n wudem. S ṣṣut amecṭuḥ yenna umɣar ameḥzun : - Azekka yal yiwen ad as-fkeɣ amur-is, aqcic taqcict. Faḍma tefreḥ nezzeh. Azekka-nni, seld mi swan lqahwa, Faḍma terza ɣer tkuzint akken ad teqdec yerna tettraǧu Dda Ḥmed yellan deg texxamt n yinebgawen, yettnezzih tiliẓri, ineɣ ma as-d-yessiwel akken ad frun taluft tamcumt. Deg yimir-a isuɣ-d Dda Ḥmed s lqedd n ṣṣut-is : - A Faḍma, a tamɣart, a tamɣart ! Asuɣu n Dda Ḥmed ur yessefraḥ ara. Faḍma teḥṣa mačči d taluft ara yefrun d tayeḍ ara d-ilalen, dɣa tger ɣur-s ur teɛqil abrid. D tawaɣit i yeḍran, Dda Ḥmed yeẓẓel deg tmurt, afus ires ɣef tama tazelmaḍt n yidmaren-is, udem-is amzun d taqarest, tafekka-s tettergigi. Akken kan i t-twala tessker leɛyaḍ, arraw-is gren-d, lǧiran ffɣen-d. Dda Ḥmed gar tudert d lmut. Amejjay yeḥṣa ulac leslak, yenna-asen i tarwa n umɣar ameɣbun :

Page 67: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 68 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

- Awit-t s axxam, lawit-t, ur tufiḍ d acu i zemreɣ ad as-xedmeɣ. D tidet d azeqqur ɣef ssrir, ur yezmir ad yemmeslay, ur yezmir ad yessikel iman-is, ḥala taṭṭucin i yessikil yeffus zelmeḍ. Arraw-is tekksen-as ɣef wul, wa yeqqar-as tuɣal-ik-id tezweɣ n wudem, wayeḍ yeqqar-as teḥliḍ ma yebɣa Rebbi, win nniden yeqqar-as ur tufiḍ d acu i k-yuɣen. Ma d azeqqur yuɣ-itent ɣer daxel aṭṭan i t-yuɣen yessedwawes-it. Dda Ḥmed runt-d wallen-is yebɣa ad yessufeɣ targit send ad medlen lecfar, taluft ad tt-yefru send ad yernu ɣer Ccix Ɛmer, win akken yeẓra deg targit. Yerfed afus yessɣel i Faḍma akken ad d-teknu, ad as-yini kra n yimeslayen imi ur yezmir ara ad d-yemmeslay s ṣṣut ɛlayen. Tessekna-d aqerru-s Faḍma, tefka-as tameẓẓuɣt, yesmermed-as : - Yal yiwen efk-as amur-is, awal d awal-im, rray d rray-im. Faḍma teḥṣa ad as-yeffeɣ rruḥ gar ddqiqa d tayeḍ, s yimeṭṭawen tenna-as : - Kkes anezgum i wul-ik, ad xedmeɣ ayen d-tenniḍ. Dda Ḥmed yekmes iḍudan n ufus ayeffus, yeḍleq ccahed, iberrek icenfiren-is, yecmumeḥ, taluft tefra lamana tewweḍ bab-is.

Page 68: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 69 -

Ttar Guy De MAUPASSANT

Une Vendetta Tasuqelt : Ahmed HAMOUM

aǧǧalt n Mbarek Aḥesniw, tezdeɣ akked mmi-s Yebrahim axxam n lḥif illan ɣer tama n leṣwar n temdint. Tamdint-a, tres ɣef yiwet tiɣilt metwal

adrar, terra ddaw-as illel amzun tɛuss fell-as, tqubel yiwen uxnaq10 iqaccwen s yicerfan illan deg ceṭṭ iknan ddaw-as. Deg tama i d-iqublen seg lebɛed, illa yiwen ucacfaḍ ameqqran n tegzirt, icuba ɣer ugnir, ɣezzif, iḥjeb-d asagen11 ittawin alamma d ṭṭerf ɣer yixammen imezwura. Deg usagen-a, ḥebbsent teflukin akked kra yiɣerruba n ṣṣyada ittawin ittarran gar-as d tegzirt. Ɣef udrar-a, ttbanent-d tgemmucin n yixxamen imellalen zun d leɛcuc n yibellirǧen akked yisɣan ickenṭḍen ɣef yicerfan i d-izgan nnig uxnaq-a amaɛur ur nezmir ad t-icqirrew ccqef12. Aḍu, ur isɛi aḥbas ; deg yiḍ deg wass ireɛɛed, iceggel lebḥer, isseɛya-t, irna immeɣ ɣef lecḍuḍ-is izuzzef-iten, ixdem deg-sen afernas, iǧǧa-asen ḥala iqencuben akked yibeɛǧiǧen. Lemwaji ttemzuɣrarent ta deffir tayeḍ, ẓeddment ɣef rresfat i itettrun tikuffa timellalin iččelbiḍen ittifriren ɣef waman.                                                            10 Axnaq : adeg i d-izgan gar sin yigadiren neɣ yiceṛfan ama deg lberr neɣ deg lebḥer (=un détroit). 11 Asagen : lmerṣa, anda ḥebbsen yiɣerruba (=un port). 12 Ccqef : aɣerrabu, lbabur (=un bateau).

T

Page 69: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 70 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Axxam n taǧǧalt n Mbarek, ires ɣef yiri n ucruf, isɛa tlata leḍwaq ileddin ɣer ugama-agi aweḥci bu lxelɛat akked lefjaɛi. Dagi i tezdeɣ taǧǧalt akked mmi-s Yebrahim akked teydit-nsen Taseḍfa. Taseḍfa, d tameqqrant, d tameḍɛafut, d m yiceɛruren iksasen ikkerṭeṭṭin, seg ccetla n ṣṣyada d lɛessa n tejlibin akked yiqḍaren. Yiwet tmeddit deg umennuɣ, Yebrahim Aḥesniw, iɣder-it Qasi n Yibaɛaten ; ixdeɛ-it s tyita n tefrut, inɣa-t din. Netta imir kan irwel ; izger ɣer tegzirt-nni i d-iqublen. Mi d-wwin yimsebriden tafekka n Yebrahim i yemma-s, ulsen-as ayen iḍran. Ur tru ur tḥerrek seg umkan-is, tbedd kan tettḥekkir deg-s, sakin, tessers afus-is ukmic ɣef umettan, tṛeggem-as ad d-terr ttar. Ur tebɣi ara win ara iqqimen yid-s, teqfel ɣef lhemm-is s idis n lǧetta n mmi-s akked teydit-is ittinẓin. Tettinẓi tettinẓi, tbedd teskad bab-is iẓẓlen ɣef umeṭreḥ, taseṭṭa tenṭeḍ gar tqejjirin, temreṣ deg wadeg-is. Tekna tyemmat ɣer umerḥum, tettḥekkir-it s wallen isemmren, iseg d-ffin yimiqwen iteccḍen ɣef leḥnak-is. Ilemẓi isred tinnegnit, idel s liẓar, ittban-d amzun igen, maca ixnunes akk d idammen : deg userwal, deg tsedrit icerrgen mi ɛerḍen ad as-ten-ḥebsen, ɣef tbedɛit13, deg yifassen akked wudem, ula deg ucebbub-is d tamart kersen d igenẓiẓen14. Tamɣart, tebda tettmeslay-as, imir tessusem teydit : - Ruḥ ! Ruḥ ! Ad d-yuɣal ttar ay amecṭuḥ-iw, ay ameɣbun-iw a mmi. Ṭṭes ! Ṭṭes ! Ad ak-d-rreɣ ttar, tesliḍ ? D yemma-k i ak-iṛeggmen ! Kulci iggan ; imdanen gganen, iɣersiwen gganen, ula d aḍu tikwal ittnusu, kulci iggan, ḥala ttar d waman ur neggan. Tayemmat, ur tesɛi taguni wala tatut mi as-tezza tasa, tettaṭṭaf deg wawal, teẓriḍ ? Teḥbes ameslay, s ttawil, tekna s anyir n mmi-s asemmaḍ, tessuden-it. Dɣa, Taseḍfa tuɣal ɣer tinẓin-is, sakin tezzuɣer askeɛwew issexlaɛen, icerreg tasusmi d-iɣlin ; amzun tettezzem-it imi igumma ɣer-s ad d-ikker.                                                             13 Tabedɛit : lbista tawezzlant ur nesɛi ifassen (= un gilet). 14 Igenẓiẓen : ikebrucen (= des caillots).

Page 70: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 71 -

Tayemmat d teydit, qqiment ɣer-s i snat armi d ṣṣbeḥ. Azekka-nni, ittwamḍel Yebrahim. Ad yuɣal ur ittwabdar gar medden, isem-is ad iɣbu ad ittwattu. Ittwanɣa ur d-iǧǧi gma-s neɣ ɛemmi-s. Ikfa-ten msenger ; ruḥen akk seg tririt n ttar. Ula d yiwen n urgaz ara d-yaɣen llza ur illi. Ḥala yemma-s tamɣart. Ɣer ugemmaḍ-in i uxnaq, akkin deg tegzirt, seg tṣebḥit ɣer tmeddit, tayemmat teskad taɣawsa tamellalt ; d yiwet taddart tamecṭuḥt anda teffren yisqaṭṭaɛen d yimakaren akked wid musayalen deg kra. Teḥṣa ala deg texlijt-a ara yili iffer Qasi n Yibaɛaten, mseglu n tasa. Ala iman-is. S teɣzi n wass ad teqqim ɣer ṭṭaq, ad tettqaraɛ, ad d-teggar deg wallaɣ-is ttar. D acu i tezmer ad t-texdem iman-is ? Illa deg wawal : ‘‘D taǧǧalt !’’ Meɛduret, irna meqqret ttawlen waman-is. Maca, teggul ur tḥennet ; treggem sdat tfekka n uwḥid-is. Ur tezmir ad tettu. Ur d-iggri uraju Meɛna d acu ara texdem ? Ur terkid ur tethenna ; tezdeɣ-itt tawla n lqiṣaṣ, deg yiḍ ihba-tt uɛeẓẓer, deg uzal d aqareɛ, lǧerḥ ɣer daxel i issedɣel, tineggist15 tugi ad as-texḍu. Yuwren16 ad teṭṭef deg wawal-is. D tamnamart ! Tettnadi deg yiḍ deg wass. Taydit, tezga ɣer yiḍarren-is, tikwal ad d-terfed aqerruy-is, ad tesseglaf ɣer lebɛed. Segmi i tt-iǧǧa bab-is, akka ur tesɛi aḥbas, amzun tassawal-as, amzun rruḥ-is mazal iṭṭef aktay ; lǧerḥ n beṭṭu ur nmessu. Maca, yiwen yiḍ mi akken tuɣal Tseḍfa ɣer tinẓin-is, imir kan tayemmat, tusa-yas-d tekti, - amzun tesmekta-tt-id teydit-is ɣef kra -d takti n lweḥc aɣedlal17 amsuḍ ; temxemmam d yiman-is armi d tafrara, sakin, mi qrib ad yali wass, tekker ɣer tẓallit, tekna tunez i Bab-is, tɛenna ɣer-s ad tt-isellek, ad tt-iɛin, ad as-ifek lǧehd i tezmert-is yulwan akken ad d-terr ttar.

                                                            15 Nges : qreḥ / Tineggist : aqraḥ i s-nettḥulfu deg tfekka (= une douleur). 16 Wari : ḥettem (= obliger) / yuwren : obligatoirement. 17 Aɣedlal : win isqedlalan ɣef kra (= acharné)

Page 71: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 72 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Deg ufrag, tella yiwet tbettit i tessendi i rref n uqermud ; tjemmeɛ ɣer-s aman n ugeffur. Tegdem-itt ɣer lqaɛa, tekkes-d ayen illan deg-s, tezzi-as s yiẓra d tgusa akken ur tettḥerrik ara, terra-tt d taxxamt i teydit, teqqen-itt deg-s, tuɣal tekcem s axxam. Kra ikka wass nettat tleḥḥu ; tettruḥu tettuɣal, i tt-ittawin i tt-ittarran ɣer ṭṭaq, allen-is reṣṣant ɣer cceṭ n tegzirt. Dihinna i illa Qasi bu tmegraḍ. Taydit, deg yiḍ deg wass tesseglaf. Azekka-nni taṣebḥit, tewwi-as temɣart ḥala aman deg telyant18. Ulac aɛembub neɣ iɣes ara twerrem. Ulac taqedduḥt n teḥrirt neɣ n uskaf, ulac ula d ifettiten n uɣrum i tennum. Izri wass, teɛya Tseḍfa teṭṭes. Azekka-nni, allen-is reqqent, tinẓeḍt-is tbedd, thebbej deg lqaɛa s waccaren, tettneggiz, tekkat ad tesseɣres ssnesla. Tewweḍ-d tmeddit n wass, teǧǧa-tt daɣen akken i laẓ. Tuɣal tesseḍ, tesseglaf s taɣect ibḥebḥen. Iɛedda daɣen yiḍ. Mi yuli wass, teddem-d tyemmat lqecc iqdimen illa ittlusu urgaz-is, tɛemmer-iten s usaɣur d walim, akken ad cbun ɣer tfekka n umdan. Tessenta aɛekkaz deg lqaɛa sdat texxamt n teydit, teqqen ɣer-s aknar19 i d-ittbanen ibedd am win n tebḥirin, terna-as udem s uyemmus n yiceṭṭiḍen. Texleɛ teydit seg umdan-a n yiɣlel, tuɣal tessusem xas akken iqqed-itt laẓ. Teffeɣ temɣart, terra srid s agezzar, tuɣ-d ɣer-s lmergaz tuɣal-d, tessaɣ times n yisɣaren deg ufrag ɣer tama n texxamt n teydit, tebda tessewway ijeɛbuben n lmergaz iččuren d aksum iẓḍen. Taydit, yuɣ-itt yisiḍ, tesqedlala, tesseglaf, teggar-d ildayen d tkuffa imi allen-is reṣṣant s akanaf, anzaren-is nexxren tariḥt n ccyaḍ. Teddem-d tyemmat abulul-nni n lmergaz iwwan, tebda tettettel deg-s trennu i umgerḍ n uknar. Mi dayen tekfa, tebra i teydit. Imir tenṭeg fell-as ɣer umgerḍ, tessers iqejjiren-is ɣef tuyat, tebda                                                             18 Talyant : taḍebsit (= une assiette). 19 Aknaṛ : lexyal i sbeddayen deg tebḥirin i usiged n yigḍaḍ, neɣ deg tḥuna i uskan n yiselsa (= un épouvantail, mannequin).

Page 72: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 73 -

tettcerrig tgezzer. Iɣli-d seg-s kra, telqef-it uqbel ad yaweḍ lqaɛa, tɛawed tneggez, tewwet uglan-is deg yimurar n uksum, tegzer-d imuren nniḍen, teɣli-d daɣen, tuɣal tneggez s zzɛaf. Tewwet s wuglan-is ɣer wudem, tejleq-it akka d wakka iqqers ijjermeq. Tamɣart, tbedd deg umkan-is, tewhem teggugem, allen ldint cexcent. Sakin teqqen taydit, teǧǧa-tt sin wussan nniḍen i laẓ, texdem-as am tikkelt tmezwarut. S teɣzi n tlata wagguren, tesseḥfaḍ-itt tesluɣmuy-itt. Tura, ur teḥwaǧ ara tuqqna. Tesnam-as amek ara d-tettḥelli s wuglan-is učči ; ad as-tesɣel kan d asɣal s uḍad-is ɣer umeṣnuɛ, tin ad temmeɣ. Dayen tura ; tesnam-as amek ara t-tgemmeḍ, amek ad t-tcerreg s wuglan-is bla ma tettel-as neɣ tɛelleq-as kra s amgerḍ. Sakin ula d nettat, ad tt-tessefreḥ ; ad as-tefk aftat neɣ tacriḥt iqlan d arraz ɣef wayen texdem. Tuɣal Tseḍfa, yal mi ara twali argaz ad tefriwes, ad tezzi asekkud ɣer lall-is ad tt-traju, tamɣart ad as-tesɣel s uḍad, ad tsuɣ fell-as : -Aha ! Nettat din-din ad temmeɣ. Mi twala tyemmat dayen tewweḍ-d tegnit i tegguni, terza ass n lǧamuɛa ɣer tmezgida akken ad teẓẓal, ad testeɣfer. Tɛenna, tetxecceɛ s leḥrara ɣer Rebbi akken ad tt-iɛin. Mi d-tuɣal s axxam, telsa iselsa n yirgazen, tcuba ɣer umɣar ameɣbun s yiderbalen d yijerbuben, tedda deg uɣerrabu n yiwen uṣeggad ɣer tegzirt. Ɣer yidis-is taydit-is taberkant. Tɛelleq asegres ɣef tayet-is, deg-s aftat n uftil20. Teslaẓ taydit-is Taseḍfa sin wussan. Tamɣart ssya ɣer da, ad as-tsiẓ aqrab akken ad tcum tariḥt n uksum i tḥemmel, akken ad as-ternu deg ccer d luɛer. Wwḍen ɣer cceṭ n tegzirt, tkemmel abrid-is d aḍar s usquḍer. Terra ɣer yiwen uneɣrum21 tessuter-as tansa n Qasi. Imla-as-d belli yuɣal ɣer txeddimt-is ; ixedddem iman-is deg uḥanu ines d anesɣar22.

                                                            20 Aftil : aksum n tmessaḍt ur nesɛi iɣes (= bifteck). 21 Aneɣrum : bu lkuca isewwayen aɣrum (= un boulanger). 22 Anesɣar : win ixeddmen tiɣawsiwin n usɣar am tewwura d ṭṭiqan… (= un menuisier).

Page 73: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 74 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Akken tewweḍ, tdemmer tawwurt, tessawel-as : - A Ubaɛa ! Inneqlab-d ɣer-s, dɣa tebra i teydit, tɛeggeḍ fell-as : - Aha ! Ečč-iiit ! Ečč-it ! Taydit isqedlalan, tneggez fell-as s agerjum, tzeyyer fell-as imuyag-is am yiseḍra n lɣula. Iɣli Qasi iglalez, tedda yid-s akken ɣer lqaɛa tgumma ad as-tebru, tejbed s wuglan-is qeṭṭiɛen am lemwas, tegzer-it tessexnuzzer-it. Cwiṭ kan, yuɣal ifser tinnegnit, ildi iɣallen-is ixbabeḍ, iddez lqaɛa s yigerzan-is, yuɣal ikfa deg-s uḥerrek, deg yimir tettmuqul s amgerḍ-is mi ittfunguḍ d idammen. Sin yinaragen, illan qqimen sdat tewwurt-nsen, ttmektayen-d asmi walan yiwen umɣar d uydi aseṭṭaf, iteddu itett kra tmečča i as-ifka bab-is. Tameddit, tennejmaɛ taǧǧalt s axxam-is, testummen. Iḍ-a, teṭṭes ; tewwet-itt ɣef yiwen yidis.

Page 74: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 75 -

Amɣar azemni

Islam BESSACI

kken akk nettwali, nettzellim tagnit, tban-aɣ-d taddart-nneɣ amek tella, amek tuɣal, anda tessaweḍ. Nettat yellan d tamezwarut tuɣal d taneggarut gar

tudrin. Ihi taddart-nneɣ tettidir deg yiwwet tegnit tuεar aṭas, tettidir deg yiwet teswiεt berriket, yal tazɣent terza-d ɣer tɣerɣarin n yixxamen teṭṭef tasga teqqim. Tugdi tesqaṭṭeε, teduri-d imnaren almi nuɣ tannumi yid-s. yal axxam deg taddart yeggra-d εeryan, yal addaynin yeggra-d d ilem, yeffeɣ-it lmal, icbuyla udamen si zzit, ikufan xlan deg lerẓaq, tiẓegwin uɣalent d asuki, ulac win ara ixedmen akal. Lḥaṣun yeεreq ubrid ara naɣ ! Nekni s yimezdaɣ n taddart nettawi kan lewhi s wallen. Allen ceεlent, brarḥent maca ulac d acu i nwala. Nettemεassa kan gar-aneɣ, tezdeɣ-aɣ teεdawit amzun mačči d atmaten, wa yekwa ɣef wa. Ulac lḥara i d-yemzagan akked tayeḍ, wama iderma fiḥel fell-asen awal ! Ula d allaɣ yekref, yeḥfa seg ttexmam. Γas akken nesεa tigzi maca ulac d acu i nefhem, ulac win i ɣ-d-ifehmen. Akka i d taddart ur nesεi aqerru, akka i d atmaten ur nesεi tagmat. Ulac win irefden iman-is, yal wa amek yekkat akken ad d-iban nnig gma-s, nnig lḥara-s, nnig udrum-is. Wamma akken qqaren “win izemren yejbed mulac yesres lmejbed”. Asmi iεedda wayen iεeddan, yewweḍ-d yiwen umɣar azemni, ilḥa aṭas deg leεmer, yelḥa ula deg tmusni. Ziɣ d mmi-s n taddart-nneɣ,

A

Page 75: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 76 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

yeffeɣ-itt ddeqs-aya. Tasuta-nneɣ ur t-tessin ara, maca llan wid i s-d-yecfan. Amɣar azemni yesla s wayen yeḍran deg taddart-is, yewwi-t-id nnif yessefqed-d ɣur-s. yufa-d terka teswiεt, luɣent tlufa, yewwet iɣisi annect ilat. Γas akken muḥal yekna i ddel, muḥal izdeɣ-it facal, yezzwer-d leεqel, muḥal rẓen ifadden-is. Yemmuger uguren s tebɣest, yessaf tagnit s tegzi-s zeddigen, yewwi-d tejbirt i yiɣisi yewwten deg taddart. Yerra-d asirem yerẓa asalu i tikli, yerẓa leqyud s wayes i ɣ-cudden. Yebɣa ad iεiwed lebni i taddart s wadda, seg lsas. Yebɣa ad yekkes tamuḥeqranit, tijεal, tukerḍa, lexdeε…atg. Yebɣa ad d-yerr asirem ɣer wulawen n tarwa-s, yeččur d tayri n taddart. Almi i tt-yecrew merriɣet i d-yufa tifrat, maca iεdawen n taddart-nneɣ zgan εussen-aɣ. Akken walan qrib ad yeffel ɣer tizi n liser, akken walan qrib ad yaweḍ ɣer yiswi, xedεen-aɣ deg-s, swezlen-as leεmer. Lulen-d mazal ad d-lalen wid yesluɣuyen aman zeddigen. Ihi ɣas yemmut umɣar-nneɣ azemni, iga tajbirt i yiɣisi, yeẓḍa tadukli akked tegmat gar-aneɣ, ixdem-aɣ ifadden akked tebɣest. Yerna yenna :

Umsen wulawen s qeḍran Ayen n dir nugi a t-neṣfeḍ Nwala akk ayen yeḍran Lbaṭel nugi a t-nenneḍ Γas bɣan ad snegren iẓuran Win gezmen a d-ilal wayeḍ

Page 76: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 77 -

Tasa tamcumt

Kahina HIRECHE

lant tikkwal, mi ara tesleḍ i walbeɛḍ n tedyanin yeḍran, ad teqqimeḍ tbateḍ. Ad tweḥḥdeḍ Rebbi di ddunit, amek armi i llan yimdanen ur nli tasa, ur

ttqalan yiwen, ula d yemma-tsen-nni i ten-id-yurwen, tessenker-iten-id s leɛtab. D azal-is ur ẓrin ara, daymi. Yiwwas, tufa tmeddakelt-iw yiwen uḍris di Internet, tekker tewwi-yi-t-id, tenna-k ɣer-it. Ɛeddaɣ uɣeɣ-as awal, ɣriɣ-t. Akken t-ɣriɣ, teccarrew akk ṣṣura-w, yuɣal uglim-iw am win n tyaziḍt. Ur umineɣ ara llan yimdanen yecban wid-nni. Daɣ-netta, ur ɛad i aɣ-d-yessuter uselmad ad d-naru tullist ɣef leḥnana n tyemmat, din-din ɣer teqsiḍt-nni i xemmeɣ. Teǧǧa-d deg-i ccama. Tira, ur tt-id-ttaruɣ ara akken tella, mačči d tasuɣelt ara s-geɣ. Aṭas i beddleɣ deg-s. D acu kan, seg-s i d-ugmeɣ takti. Tagi, d taqsiḍt n Nna Cabḥa akked yelli-s Jeǧǧiga. Nna Cabḥa, zik i teǧǧel. Argaz-is yemmut uqbel ad d-tlal Jeǧǧiga. Yeǧǧa-tt-id d xemsa di tɛebbuḍt n yemma-s. Ihi, Jeǧǧiga tlul-d d tawdiɛt. Asmi i d-tlul Jeǧǧiga, Nna Cabḥa tefreḥ, teqreḥ. Tefreḥ s usgen-is iɛemren, ula deg wawal qqaren : Ad aɣ-yemneɛ Rebbi seg usgen asemmaḍ. Teqreḥ ɣef urgaz-is iruḥen ur tebni ɣef tmettant-is, yeǧǧa-tt-id weḥd-s di ddunit-agi ur nesɛi lxir.

L

Page 77: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 78 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Nna Cabḥa, trebba-d yelli-s, Jeǧǧiga, di lɛezz akked ttnefcic, ayen i umi tezmer texdem-as-t, ayen i d-tessuter tessaweḍ-as-t-id, awi-d kan ad d-tenṭeq. Tḥemmel-itt am yiwet tiṭ-nni i as-d-yeqqimen. D nettat i d tudert-is, d nettat i d tafat-is, yis-s kan i tettwali. Ɣur-s tif sebɛa warrac ma tesɛa-ten. D acu kan, ɣas temla-as aṭas n temsal n dduni, ayen yelhan akked wayen n diri, amkan n ubabat weḥd-s. Yewɛer mi ara d-trebbi taǧǧalt llufan weḥd-s. Yerna Nna Cabḥa tasa-s am waman, ɣas ad yili yella kra texdem ur tezmir ad terfed fell-as afus-is, ad tt-tewwet. Tettɣaḍ-itt. Ladɣa imi d-tlul d tasbayeɛt, d tagujilt. Si zik i tt-tettḥadar, ttif axir ad ters deg-s tyita wala di yelli-s. Tezga tettergigi fell-as, tuggad i as-tesxaṣṣa, ad afen medden acu ara hedren fell-as. Tewɛer ttrebga n teqcict di tmetti-nneɣ. Lebda teqqar-as : Awer nger deg yiles n medden. Asmi tebda Jeǧǧiga tettimɣur -terra-d s lexbar i ddunit- tuɣal tettsetḥi s yemma-s imi d m yiwet tiṭ. Tessaweḍ-itt tegnit armi lemmer tettaf ad tt-temḍel d tamuddurt. Ur tḥemmel ad tt-twali wala ad tt-id-walin medden yid-s. Nettat meskint, ur tezmir ara ad tefk fell-as afus, d tarwiḥt-is. Tezga tetterra kan ɣer daxel, awi-d kan ur as-tetteffeɣ ara abrid. Awal d awal-is, rray d rray-is. Seg wakken tettsetḥi yis-s, tettagi-as ad truḥ ula s aɣerbaz ideg teqqar i wakken ad testeqsi fell-as. Tuggad ad tt-id-walin medden, ad ẓren yemma-s d m yiwet tiṭ. Ɣas timeddukal-is yeqqaren yid-s, teqqar-asent : ur sɛiɣ ara yemma, acḥal aya seg wasmi i temmut ! At taddart atan iban ẓran, ma d lberrani a wi yufan ur ẓerren ara. Asmi i d-tewwi lbak, truḥ ad tɣer di tesdawit, tuɣal teggan dinna, ur d-tessefqad ara akk yemma-s, ama temmut ama tedder. Ula mi ara teḥwiǧ idrimen, d tullas n lǧiran i d-tettceyyiɛ ad as-ten-awint. Jeǧǧiga, ṣṣifa, ur txuṣṣ ara, win tt-yeẓran ad tt-imenni, tesdukel zzyen, sser akked umeslux. Uqbel ad tfakk leqraya-s i bdan la tt-id-xeṭṭben. Nettat, awi-d kan ad thenni si yemma-s, ɣas ur ɛad tekfi leqraya, teqbel ad teddu d tislit. Axxam i tt-yuɣen d imarkantiyen imeqqranen, ihi, tufa iman-is. Yemma-s meskint seg wasmi tedda, ur tebriq fell-as tiṭ-is. Tezza-as tasa. Terɣa ɣef wudem-is ad t-twali.

Page 78: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 79 -

Lameɛna, s kra texdem deg-s, nettat ul-is ur tt-yezlim, tezga ḥala ddeɛwat n lxir i as-tettak. Tasa tamcumt ! Lemmer yiwen lɛebd i d-yurwen di ddunit, ad tekker deg-s teḍsa, ad t-awin medden d aẓeṭṭa yeqqersen. Meɛduret. Asmi yerna ɣur-s uqcic, ur as-tgi ara akk ccan ad as-tini, neɣ bitt ad tt-id-tawi. Daɣ-netta tuɣal-as d tasquḍi. Ula asmi d-tesɛa tamenzut-is akken, ar tura ur ɛad i tt-tessin. Seg wakken teḥreq, tekker truḥ, tɣil meskint ha kan. Akken tewweḍ, twala-tt-id, ad aɣ-yenǧu Rebbi, ad as-tiniḍ tenɣa-as tamgerḍt. Mačči yella wacu i as-teǧǧa s lehdur. Tḥeccem-itt. - D acu i kem-yewwin ad d-taseḍ, yak teẓriḍ ssetḥaɣ yis-m ? Ruḥ ɣef yiman-im, atan tesfeqɛeḍ taqcict. Ad tɣil d acu-t lweḥc-agi bu yiwet tiṭ i d-yusan ad aɣ-yekfu ! - Xzu cciṭan a yelli, nekk d yemma-m, ldi-d allen-im. Xuḍi teẓriḍ rɣiɣ fell-am. - Ur ḥwaǧeɣ ara ad sleɣ ula s yisem-im, henni-yi. Kemm mačči d yemma. Ɣurem anda i as-teqqareḍ i yelli d kemm i d jida-s ! Jida-s temmut. - Ihi a yelli semmeḥ-iyi. Seg wass-a d tsawent ur tezziɣ ara ad kem-jjiniɣ. Nekk si tama-w semmḥeɣ-am am uyefki-nni i teṭṭḍeḍ mi meẓẓiyeḍ. Terna-as ssmaḥ s ufella ! tasa n tyemmat ula seg uqelmun tenṭeq-d, ur tefki afus ɣef mmi-s. Tenna-d hha ssyinna, tuɣal-d s axxam-is, tetteddu-d tettru-d (rut ay ileɣman ad ruɣ). Ayen armi d-tewweḍ s axxam-is, dayen kkawen yifadden-is, tekfa seg-s tezmert. Mačči drus i iɛeddan fell-as, seg wasmi teǧǧel ur teẓri ass amellal, anagar ayen tfures mi meẓẓiyet Jeǧǧiga. Akken tewweḍ s axxam-is, tessers aqerru-s teṭṭes, tenna deg wul-is : ad senndeɣ cwiṭ, mi d lawan n tẓallit n lmeɣreb ad kkreɣ. Tesgunfa cwiṭ, tuɣal tekker teẓẓull lmeɣreb, terna lɛica, tuɣal s iḍes. Ziɣ irad-as Rebbi d winna i d iḍes iseg ur d-tettaki, d iḍes aneggaru, ur ɛad yuli wass, lamana tewweḍ bab-is. Truḥ tmeɣbunt n Rebbi si tnafa ɣer tayeḍ, akken itteg i lmumnin, ur temḥaḥed ara di lqaɛa akken ara teḥwiǧ win ara tt-irefden. Iḥemmel-itt Rebbi. D

Page 79: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 80 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

tajaret-is i tt-yufan azekka-nni d azeqqur deg wussu, tili akken ara teqqim alamma tfuḥ, ur tesɛi ḥedd ḥala Rebbi. Mi tt-meḍlen dayen yekfa ccɣel-is, uɣalen-d si tmeqbert, yal yiwen yeɛna ccɣel-is, yelli-s-nni ur as-teqqareḍ ara akk d yemma-s i yemmuten, ur as-tembawel ara cceɛra, neɣ ad tendem deg wayen i texdem deg-s ! ulac. Ahat bitt d lferḥ i tefreḥ, thenna seg-s ! Axir lmumnin akken i ten-tɣaḍ ! Awal yenna-t umcic : win yesɛan yir dderya, yini-as sɛiɣ-d aqcic. Ad teggalleḍ ur teḥniteḍ ar tt-yif nnger. Mi ɛeddan kra n wussan, tewwet-d Jeǧǧiga s axxam-nsen. Tessefqed-d leḥyuḍ. Ahbuh, asmi akken yecbeḥ ad d-tas, ur d-tusi ara. Ass-a, tusa-d neɣ teqqim kifkif. Tɛedda tettnadi deg lekwaɣeḍ n yemma-s, armi i as-yeḍher yiwen lkaɣeḍ s ufus i yura, d tira n Nna Cabḥa. Nna Cabḥa ɣas ur teɣri ara ayen izaden, tettsellik aqerru-s, tessen ad taru, tessen ad d-tɣer, ayen isehlen. Teɣra cwiṭ ɣur yimrabḍen n yirumiyen uqbel ad taweḍ d tilemẓit. Teṭṭef ihi Jeǧǧiga lkaɣeḍ-nni deg ufus-is tebda teqqar-it armi t-tekfa. Segmi i t-teɣra i tbedd, ula d armac ulac, ggumant ad d-adrent wallen-is. Lḥaṣul teqqur. Allen-is ldint, imi-s izemmem. Tbat. Cwiṭ kan akka bbeɛrurcent wallen-is d imeṭṭi, serrḥent d tiregwa, trab ṣṣura-s. Tesberber fell-as nndama, tendem ansi ur tt-id-tetterra ɣef wayen akk texdem di yemma-s. Deg wacu i tt-tenfeɛ tura nndama ? yemma-s-nni truḥ. Ɣas tsemmeḥ-as, nettat wissen ma ad tsemmeḥ i yiman-is. Akken ara tettazu deg-s nndama alamma d asmi ara ternu s idis-is. Lkaɣeḍ-nni i d-teǧǧa Nna Cabḥa, ur t-turi ara i wakken ad t-tɣer yelli-s, tura-t kan i wakken ad d-tesnefsusi ɣef lxaṭer-is, ur tesɛi ara i wumi ara teḥku. Tebna ad t-tcerreg, yuɣal tezgel-it tesweɛt. D aktab i yekteb ad t-tɣer Jeǧǧiga. Ayen yuran ur yezmir ḥedd ad t-yemḥu. Hatan wayen i tura deg-s : Cfu ɣef yimeslayen-iw a Jeǧǧiga ɛzizen fell-i :

Page 80: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 81 -

Teẓriḍ a yelli, ur d-luleɣ ara kan akka d m yiwet tiṭ, d zzher-iw i yi-yerran akka. Asmi lliɣ s tadist-im, teẓriḍ yeǧǧa-kem-id baba-m, ad t-yerḥem Rebbi, d xemsa di tɛebbuḍt-iw, imir-nni ihi i d-tebda teqsiḍt. Ass wis telt-yyam seg wasmi i t-teccelqef m lḥeqq, i turga yemma-s (jida-m). Turga am wakken ibedd-d ɣur-s lmelk, yenna-as : llufan-agi ara d-ilalen ma ur d-temmar ara tiṭ-is, ad d-yeglu s twaɣit akked nnger i twacult. Nekni nettamen aṭas s tirga, yerna tirga-ines nettat tteffɣent. Teggull imir-nni ma d taqcict ara d-ilalen ad as-d-tesmir tiṭ-is, tuggad i d-iḍerrun. Teẓra tteffɣent tirga-s. Nekk seg wasmi i ẓriɣ, ur lliɣ di ddunit, ttneẓmaɣ kan amek ara xedmeɣ, kkes-d ansi ur as-tt-id-wwiɣ ad tebru i ttexmam-agi, neɣ ad iyi-tesderɣel nekk deg umkan-is, ulac. Ifat tefka lemɛahda n Rebbi, dayen, mačči d ara tesseḥnet. Imi ẓriɣ d acu i la kem-yettraǧun, daɣ-netta asmi d-tluleḍ s yimeṭṭi i kem-mmuggreɣ. Yeffeɣ-iyi leɛqel, yenɣa-yi uneẓmi, zgiɣ qqareɣ-as amek ara d-taf iman-is s yiwet tiṭ ? amek ara teḍru yid-s ? amek ? amek ?… ula d baba-m-nni iɣef ara tsenndeḍ iruḥ. Lḥaṣul yenɣa-yi ushiwrer23. Yewɛer lɛib n teqcict. Anwa ara yaɣen taqcict m yiwet tiṭ ? Yerna di taddart ḥala win ara yeḍsen i yellan. Ulac akken ur tt-ḥawteɣ ara ad iyi-tesderɣel nekk deg umkan-im, nettat tuggad. Armi d-tcawer yiwet temẓurt, tenna-as-d imi s lebɣi-s tmeṭṭut-agi i d-tessuter annect-a, atan ihi kifkif, ɣas ad teffeɣ deg-s tyita, ur yelli wacu ara yeḍrun. Mi d-tuɣal terra-yi-d s lexbar, yuɣal-iyi-d rruḥ, anida ara k-geɣ a lferḥ, teḍra yid-i am win ara d-tessukkseḍ seg yimi n waɣzen. Ur as-teqqareḍ ara d tiṭ-iw ara d-yemmiren. Si lferḥ-nni, Wellah ur iyi-tent-id-tesmaray i snat ma celgeɣ. Ɣas akka nekk uɣaleɣ d m yiwet tiṭ, ur ndimeɣ ara. Ass-a, limmer ad yuɣal zzman ɣer deffir, ad ɛiwden ad iyi-ssextiren, d ayen akken xedmeɣ imir-nni ara xedmeɣ ass-a, axir ad ḍsen fell-i medden, wala ad ḍsen fell-am kemm.

                                                            23 Ashiwrer : Mi ara tettneẓmav aṭas ɣef kra.

Page 81: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 82 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Awi-d kan ad kem-waliɣ tferḥeḍ, ur txuṣṣeḍ ara. Yerna ḥemdullah, ass-a tifeḍ akk tizzya-m. Unzeɣ-as i Rebbi. Zgiɣ qqareɣ-as, a wer kem-yezlem wul-iw a yelli, axaṭer tewɛer daɛwessu n yimawlan. Ihi, a yelli ḥebbu semmḥeɣ-am ssmaḥ n tudert. S teɣzi n leɛmer-im. Ncallah ur tettjerribeḍ ara ayen sɛeddaɣ, ncallah ur kem-id-yettuɣal ara ttar seg warraw-im, ad tḥeḍreḍ i lferḥ-nsen, ad teččeḍ nnfeɛ-nsen. Akka. I yebɣu sɛeddant-t tyemmatin n lḥif seg warraw-nsent, d awezɣi ad fkent fell-asen afus. Akka i d tasa n tyemmat.

Page 82: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 83 -

Tayri

Linda MAHI

tayri amek iga wudem-im ? Smekti-yi-d amek i yi-tewwiḍ deg ubrid-im teṭṭfeḍ-iyi afus ad nezger lebḥur. Teǧǧiḍ-aɣ newweḍ ar ttnaṣfa tserrḥeḍ-iyi,

rnu ur ssineɣ ad ɛummeɣ. Acḥal tcebḥeḍ mi ara d-teflaliḍ si mbaɛid, aseḍsu inewwer udem-im allen-im ttmecluɛen si lferḥ imi iyi-d-temmugreḍ, amzun akken d nekk i tettraǧuḍ teldiḍ-d ifassen-im ad iyi-d-tegreḍ irebbi ziɣen d ssnasel n leḥbus s wayes ara yi-teqqneḍ alamma yessa uqerru-m s ccib am udfel ahat ad iyi-tḍelqeḍ am ufrux daxel n lḥebs, ad yeffeɣ ad as-yeɛreq yigenni mi ara iruḥ ad iɛelli ad yeɣli, iferrawen-is ad ḥebbken ur yettali akken i teḍra yid-i neɣ ara teḍru d wigad am nekkini, wamma ayen i k-yexḍan ay ul xḍu-as, ečč talqimt ara d-tessiseḍ, nadi ɣef liser, truḥeḍ tǧubaḍ-d lhemm i uqerru-k. Muḥend ameɣbun acu ara t-yawin ɣer temsal imi ur yezmir ara, yekker-d d aẓawali, ttnusun deg uxxam ɣef fareẓ mellal, lameɛna ur llin ara netta akked watmaten-is d wid yewwet laẓ s aɛebbuḍ imi ẓran ulac deg wacu ideg i ten-iɣull baba-tsen, lxedma umaṣṣut ulac acu i d-izaden deg-s leɛtab tesɛa lfayda d lixir akked rrbeḥ, iṣleḥ-iten Rebbi ɣran irkulli, d acu ḥala Muḥend i d ameqqran yekcem ɣer tesdawit sin yiseggasen-ines imezwura yewwi-ten-id akken ilaq, ssyin akin yeǧǧa-d isem-is yettwet d lmeɛlum. Ttqarib ad ifak aseggas-is wis sin yessen yiwet teqcict ɣef wakken i d-qqaren n At Dwala temlal yid-s daxel n lkar n yinelmaden,

A

Page 83: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 84 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

yesteqsa-tt acḥal ssaɛa, am wakken xeddmen akk warrac mi ara ten-teɛǧeb teqcict, awal yettawi-d gma-s, sɛeddan akken abrid n Buxalfa tasdawit n le droit, ar taggara mi mfaraqen yewwi-d yid-s ttiɛad ad mlilen i uzekka-nni. Taqcict i umi qqaren Nasira d tawezlant di lqedd, taksumt d tamellalt, allen d tiwannaɣin, taɣenjurt ɣas kkes-d yis-s asennan, taqemmuct d taxatemt, lḥaṣun ṣṣifa ulac acu i tt-ixuṣṣen. Ma dayen nniḍen ur t-yeẓri ara. Ihi akka, mlalen azekka-nni mmeslayen myeɛǧaben, atan bdan tikli lameɛna aqcic ur yeẓri ara acu i t-yettraǧun. Aqcic seg wass ɣer wass yettzad tisselbi fell-as ur yezmir ara ad yeqqim yiwen wass mebla ma iwala-tt, yuɣal ugar i yettɣimi yid-s i yettɣimi akked yimawlan-is ḥala di ttriḥ i yessenqas rnu aya imi d nettat i la s-yettagin ad iruḥ ɣer Tizi ad mmeẓren. Ma tenna-as "mmet" ad yemmet. Deg uxxam, aṣurdi akk ara d-yawi baba-s d netta ara t-id-yawin namuli ad iffeɣ seg uxxam ma d wiyaḍ ad asen-d yefk Rebbi. Akken kan ad yesseftar yis-sen Nasira neɣ ad as-ten-yaɣ d tiɣawsiwin ad tt-yessefreḥ yis-sent mi ara yesṭebṭeb cwiṭ ad ten-id-yaɣ d ddheb neɣ d llebsa i Nasira, lḥaṣun ayen yellan i Nasira. Taqcict ccix ur yeqqar ala tuɣal d nettat i la s-yessuturen idrimen ma ur as-d-yefki ara ad tesserxes : - Acḥal d win i yi-yebɣan rnu sɛan idrimen, acu d kečč i xtareɣ imi d kečč i ḥemmleɣ d acu ur iyi-tesɛacayeḍ ara di lḥif... Amek ara yexdem, yeǧǧa leqraya-s iruḥ ɣer sseḥra ad ixdem akken ad ixḍeb Nasira, ad d-yas ulac acu ur as-d-yettaɣ ara ad as-yeǧǧ idrimen, ad yuɣal, yezza uɛrur-is seg yiṭij ɣef Nasira, yuɣ-as-d ula d tilifun ad as-d-yessawal ɣur-s lameɛna di tefsut mi d-yusa tebda tettaf-as-d sseba, imawlan-iw bɣan ad iyi-ḥersen, ruḥ acḥal d tikelt mi ara iruḥ ɣur-s ɣer tesdawit ad tt-yaf akked yiwen urgaz tettban fell-as ssɛaya, d acu mi tt-yesteqsa ad as-tini yid-s i yeqqar. Ilḥeq-d unebdu, netta di tisin-is taneggarut di magu ur d-yuɣal almi d ctember, anebdu akk isɛedda-t-id di sseḥra ad yejmeɛ aṣurdi ad yexḍeb Nasira. Ihi, yusa-d yessefqed acḥal n tikal ɣer tesdawit anda teqqar imi ur as-tessawel seg wasmi iruḥ netta diɣenna, axaṭer tbeddel uṭṭun n

Page 84: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 85 -

tilifun, ur tt-yufi am wakken lqaɛa tessebleɛ-itt, igenni irfaɛ-itt, taqcict ur iban later-is. Yesteqsa fell-as, nnan-as teḥbes leqraya ɣef wacu ? ur ẓrin ara yekker inuda-d ɣef yiwen issen baba-s tewwi imawlan-is ad as-tt-id-xeḍben yewweḍ ɣer uxxam n teqcict yesṭebṭeb d acu n taddart d acu n uxxam d acu n lɛibad taddart d axerdus kan deg At Dwala, iberdan d tizerbatin, lɛibad ad as-tiniḍ mazal tefri ɣur-sen lgirra ad tedduḍ ad k-id-tetten s tmuɣli am lewḥuc, axxam n Nasira s wakal i yebna zzin-as-d s uɣanim, atan teldi-asen-d tmeṭṭut tawwurt, tbedd-d ɣur-sen ɣer daxel tugi ad tent-tessekcem, imi i s-nnan ruḥen-d ad xeḍben, terra-asen : - Ur sɛiɣ ara taqcict ara wen-fkeɣ tid i yi-d-iqqimen meẓẓiyit mazal qqarent. Nnan-as-d ɣef Nasira, asen-teqqar tinna deg unebdu-agi i tedda d tislit, yuɣ-itt mmi-s n xalti-s seg wasmi i d-tlul tura ruḥen ɣer Fransa. Aqcic inuda ɣef leɛqel-is ur t-yufi ara yeṭṭef-d tameṭṭut-nni iḍegger-itt-id s abrid, at taddart akk ẓedmen-d fell-asen kkaten-ten almi i ten-id-rran d izegzawen. Uɣalen-d ɣer uxxam seg wassen ur t-id yuli wawal, iɛuhed zzwaǧ alamma d asmi ara d-yerr ttar. Seg unebdu ar anebdu ad yeččeyyiɛ win ara s-d-yesteqsin ma tusa-d si Fransa neɣ xaṭi, yeggul ur ihenna ḥala ma ur as-yenɣi ara argaz-is ad tenneɛtab nnuba-s, yuɣal tberna tettak-it i tayeḍ ulac la drogue ur yaɛriḍ ara ula d amesli, ad temmeslayeḍ yid-s ad as-tiniḍ s anda yettmuqul imi xerbent wallen-is seg wayen akk itess anekcum s axxam iḥerra-t deg wayen i d-ttnadin fell-as yessufeɣ-it baba-s seg uxxam. Tenneɛdam ṣṣifa-s, tiqcicin, ulac tin ur yewwiḍ ara, neɣ tin iɣef ur ikellex ara. Ad yexdem deg-sent lebɣi-s ad tent yeǧǧ gar yiberdan, atmaten-nsent ad ttnadin fell-as ad tafen ad t-awin ɣer la police neɣ ad awin llqeḍi-s s yifassen-nsen axxi d ulawen-nsen ad ten-qden. Yiwen unebdu akken di ɣuct, imigriyen ḥemmlen ad d-asen deg waggur-agi imi aṭas n tmeɣriwin i d-yettilin, imiren i yelha lebḥer. Yewweḍ-d lexbar Muḥend, llan wid iwalan Nasira di Tizi yebda

Page 85: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 86 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

anadi, yetḥeqqen belli d nettat tsa-d inuda-d uṭṭun n tilifun n urgaz-is, dɣa yefka-as ttiɛad am win umi ad yawi takerrust si Fransa d acu s lfayda. Myagaren ruḥen akken heddren, ziɣen imeddukal-is sɣersen-as lexyuḍ n tkerrust, deg ubrid-is n tuɣalin immuger-d akamyun deg yiwen ubrid yezzi, rnu yeṭṭilli ɣef yiwen usegrarab, win ara yegrirben ifettit ur iteddu d gma-s, iruḥ ad yuɣal di ṭṭerf ammer ad myelḥaqen dɣa teffeɣ-as afus tecceḍ-as rruda, iruḥ s netta s tkerrust-is di qecman. Ɛeddan wussan ɣef lmut-ines, isawel-as i Nasira ad tt-id-yesmekti. Ddunit tettezzi, yella lexlaṣ di ddunit meqbel laxert, akken ɛetbeɣ ara tettuneɛtab ula d nettat truḥ teccekta fell-as tufa la police acḥal tettnadi fell-as. Ɣef wakken i d-qqaren ufan-t deg ugni yeɣran, anwa i wwten s rrṣaṣ, atan d acu i txeddem tayri, tayri di tmurt-nneɣ tcudd tura ɣer udrim, ɣas sin ad myeḥmalen ma ulac idrimen tayri-nni ur tettidir ara aṭas si lǧiha n teqcict ur tt-ttaǧǧan ara yimawlan-is, ad yessider tayri-nni, ziɣen ur yexḍi ara winna i s-yeqqaren : Ruḥ, ruḥ a tayri di tmurt-nneɣ ar tafat, ruḥ, ruḥ ma akkagi di lmuḥal ad tban tafat.

Page 86: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 87 -

Tagi tugar tamezwarut

Malek HOUD

eɛya, yengef, azal n snat tsaɛtin netta yettazzal. Ɛellawa mačči d anaddal yettnadin ad yuɣal d alɣuɣ24 deg tazzla n Marathon, diɣen mačči d win

yettazzalen akken ad isenqes seg taẓeyt-is acku Ɛellawa ɣur-s tafekka rqiqen ikeɛcen am umesmar. Deg tiddi-ines25 d alemmas n yirgazen, deg tlemmast n wudem-is aglayan26 tezga tyuga tazurant n cclaɣem iberkanen, acebbub-is diɣ d aberkan, yellufḍa yerna yekerṭeṭṭi, ad s-tiniḍ laɛmer tekka deg-s temceḍt. Ɣas ma tettban-d tfekka-s d tuḥqirt maca ɣur-s tazmert yessewhamen, d tin i t-ittaǧǧan ixeddem ayen i wimi ur yezmir kra yekka wass. Tazmert-is yettliwi-tt s waddal27 n tazzla imi yezga dima d amerwal, yerna-as učči i d-ittḥewwiṣ ssya u ssya. Ɣur-s snat tmerwin d tẓa n yiseggasen deg tudert-is. Yercel abrid amezwaru d yiwet tmeṭṭut i t-yessnen akken i ilaq. Ɣur-s lexbar ɣef wayen akk i ixeddem. Deg wakken i yella deg lbal-is uqbel ad d-yeldi imi-s, teẓra d acu i yebɣa ad d-yini neɣ ad t-yexdem. Ttemsefhamen deg sin yid-sen almi kan dayen. Lufan ad yeḍru kra neɣ kra ɣef tmeṭṭut-is wissen anda ara d-yeggri.

                                                            24 Alɣuɣ : Recordman. 25 Tiddi : Taille. 26 Aglayan : Oval. 27 Addal : Sport

Y

Page 87: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 88 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Qarren-d yimezwura deg yiwen wanzi : S wayen i tettaggadeḍ ara temteḍ. Mačči d Ɛellawa i yewwḍen leɛfu n Rebbi maca d tameṭṭut-is, tin akken i t-itteṣren tal tikkelt mi ara yewḥel. Yeqqim wissen acḥal netta yennuɣni, yeḥzen, yeččeḥ ɣef ddunit i t-iɣurren deg tmeṭṭut i t-ifehmen nezzeh. Yeḥṣa ur yettuɣal ad yaf yiwet am nettat. Ifeddix n umdan d akud i t-sseḥlawen. Zrin ddeqs n wayyuren segmi yeǧǧel. Yufa-d iman-is terra-t tmara ad yercel tis snat tikkal ɣas ma deg nneyya-s yeẓra ur ittaf ara am tmeṭṭut-is tamezwarut i s-yemmuten. Tameṭṭut-a tis snat i d-yuɣ mazal ur tt-yessin, Ɛellawa ur yettu ara tid-is, yezzi ɣer leɛwayed-is : yettaker. Ɛellawa yettidir s tukerḍa, d amakur. Tameṭṭut-is tamezwarut tessen-it seg tqacuct n uqerruy-is ɣer temceḍt n yiḍarren-is, wanag tis snat tettban-d am teqnuẓt yuɛren, ibubb, ulac ɣur-s tifrat, acemma ur t-yessin fell-as. Ihi tazzla ur nettfakka n Ɛellawa mačči s lebɣi-s, d tin n tmara. D tarewla i irewwel ɣef kra n yirgazen i t-id-yeṭṭafaren seg taddart Wadda ad s-d-kksen tabernust i d-yuker i kra n temɣarin. Dɣa imiren i ifukkent aẓeṭṭa-ines, gezment-tt-id, ssersent-tt ɣef ufurek n tzemmurt i d-yemɣin tama n tewwurt n ufrag. Mi kecment s axxam ad berzent iɛedda-d Ɛellawa ssyin. Iwala kan tabernust-nni tres ɣef ufurek, yeṭall akka d wakka, yiwen ur t-id-iwala, yemmeɣ s lemɣawla fell-as yeddem-itt-id yennezraq s tewwurt yeqqimen teldi imi yekcem d imi d-yeffeɣ. Wissen ansi i yekka, yiwet teswiɛt tečča-t lqaɛa. Tilawin-nni mi d-ffɣent ad jemɛent tabernust-nsent, ufant-d ḥala Rebbi d tegnit. Berrḥent abrid s ṭṭelq n ugerjum-nsent : Abbuh ay at leɛraḍ, nettwaqqed seg tbernust-nteɣ ! Irgazen yellan deg tejmaɛt slan-d i leɛyaḍ, uzzlen-d ɣef tikkelt s axxam n temɣarin yettwakren. Ččan kan tamsalt ɣef wayen yeḍran kkukin d aserbabuɛ deffir n umakur amerwal yekkan s ubrid n tala acku ḥala winna i yellan. Yiwen deg-sen ur iwala udem n wagi yukren. Ddan cwiṭ idher-asen yiwen umdan ɣer lejba yettazzal, kkren uzzlen deffir-s. Ɛellawa iḥulfa i wul-is alaḥal ad ifelleq seg tyitiwin i yekkat. Yettazzal netta yettxemmim. Yedla ɣer tesraft n ccfawa-s,

Page 88: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 89 -

yemmekta-d kra n wayen yesɛedda deg tudert-is. Yecfa ɣef tukerḍa-ines tamezwarut i iwala d tameqqrant mi yessaweḍ ḥala mraw d semmus yiseggasen deg tudert-is. Tikkelt-nni d tayaẓiḍt i d-yuker. Isseɛreq lǧerra i bab n tyaẓiḍt i t-id-iḍefren s uɛekkaz. Yewweḍ almi d asif, yeɛna yiwen ucadux yeddurin ɣef tiṭ n medden, ireyyec-itt, isseww-itt-id, yečča-tt. Seg wass-nni yuɣal am wakken yuḍen aṭan n… tukerḍa, ilaq ad d-yaker neɣ ma ulac ur yettaf ara iman-is. Deg taddart ufella, win iɣeflen ɣef kra n tɣawsa ad tt-id-yaf tufeg. Fiḥel ma nudan at taddart anwa i tt-yeddmen, d Ɛellawa amakur. Mi yettxemmim akken, tɛedda-d seg uqerruy-is tmeṭṭut-nni ines tamezwarut. Ur yezmir ara ad yettu lehdur i s-d-teqqar mi ara yeḍru yid-s kra n wayen n diri. Yennum isell teqqar-as : Ur ttaggad, aql-i da ! Cwiṭ n lehdur-a ttaččaren ul n Ɛellawa d talwit. Tameṭṭut-is tis snat tɛedda-d diɣen deg uqerruy-is, maca ulac d acu ara d-yini fell-as, ur tt-yessin ara ar tura. Yeqqar kan deg wul-is : Zzher-iw yedda d tmezwarut ɣer wanda ur d-nettuɣal. Anyir yettcercur seg tidi, iles yeffeɣ-d am yiḥder n ukermus, nnhati ta deffir tayeḍ, Ɛellawa yewweḍ kan ɣer yiwet txerrubt ur neggug ara aṭas ɣef taddart-is; Taddart Ufella, ibelttex ɣer lǧedra-s, isenned ɣur-s yettcehhid : Tikkelt-a dayen, ur ttɛawadeɣ ara ad mmiẓdeɣ ɣer wayla n medden acku wigi ma ṭṭfen-iyi yifassen-nsen ad xellṣeɣ ayen txelleṣ tuccent. Tuccent-a iɣef d-yewwi awal, d arraw-is i tt-isteqsan yiwen wass ma yella tettxelliṣ aksum-a i sen-d-tettawi, neɣ deg tidet i sen-d-tettaker yal ass, ad t-ččen akken ad imɣuren. Tenna-asen : Assen ur d-ttuɣaleɣ ara ɣur-wen, ḥṣut ass-nni d axelleṣ i xellṣeɣ d ajemmal ayen akk i wen-d-wwiɣ. Ɛellawa inegfen yefka tameẓẓuɣt-is s agemmaḍ, yesla i lheffa n waṭas n yiḍarren tettẓiẓi-d ɣur-s. Yugad mačči d kra. Yekker nnig n nnhaya-s, yebda yezzuɣur deg yiman-is s cwiṭeḥ n tezmert i s-d-yeggran. Yewweḍ tawwurt n uxxam-is, teldi-d mi yeɣli d amrar cwiṭ akkin i umnar. Tameṭṭut-is ixelɛen tuzzel-d s lemɣawlat d tergagit ɣur-s. Wissen amek akken i yessaweḍ ad d-issufeɣ kra n wawalen : Ṭṭef tabernust-a, awi-tt teffreḍ-tt ! Ifukk kan awal-is, iruḥ deg ddux, seg yimiren ur yeẓri anwa i tt-yeksan. Tameṭṭut-is mi i s-d-

Page 89: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 90 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

yuɣal laɛqel, truḥ teffer tabernust-nni, tuɣal-d ɣer urgaz-is. Terfed-it seg tɣerdin am uɛeẓwan acku ixuṣṣ nezzeh, nettat tqebba, tugar-it aṭas deg tezmert. Tessaweḍ-it ɣer wussu, teẓẓel-it tinnegnit, tdel-it, teqqim ɣer yiri-s tesbuḥruy-as. Irgazen n taddart Wadda i d-iḍefren amakur n tbernust, wwḍen-d ɣer tejmaɛt n taddart Ufella, maca win d-squqren ur ẓrin tama i t-yeččan. Steqsan wid d-ufan qqimen ɣef yideknan n tejmaɛt ttqeṣṣiren. Nnan-asen-d : Ur d-zgint ara wallen-nneɣ deg wagi i d-teqqarem akka yuker-iken. Maca ikcem-iten merra ccek, ḥala yiwen i isserwaten deg tigi, wagi d Ɛellawa amakur. Ikker-d Dda Ɛebdella, ameqqran n ugraw yenna : Ḍefret-iyi-d s axxam n Ɛellawa. Gguggin ɣef tikkelt s axxam n umakur. Mebla ma sṭebṭben ɣef tewwurt ččuren axxam n win ur nettḥezzib i wayla n medden. Ufan-t yeẓẓel tinnegnit deg wussu-s, allen qemcent, tameṭṭut-is ɣer yiri-s. - A tameṭṭut ! Err-d tabernust n medden i d-yuker urgaz-im i sat n taddart Wadda. Wellah ḥala abehdel i ɣ-ittbehdil Ɛellawa seg wasmi i d-yekker. I d-yenna Dda Ɛebdella. - Buh ! Waqila yeffeɣ-iken laɛqel, argaz-iw yeɣli d amuḍin, atan sin wussan aya ur yeṭṭaxer seg wussu-s kunwi teqqarem-d yuker tabernust neɣ wissen d acu. Nekk nwiɣ tusam-d ad twalim ma yezga-d cwi, kunwi tusam-d ad d-bellim fell-as ayen ur yexdim. Ma ur tuminem ara hatan uxxam sdat-wen, nadit ɣef yiman-nwen ɣef tbernust-a i d-tettaddrem, nekk ur walaɣ. I sen-d-terra tmeṭṭut n Ɛellawa i wimi yenger yiẓri-s seg yimeṭṭi. D ayen i sen-d-tenna i xedmen. Nudan akk axxam, ur ǧǧin tiɣmert. Ssutren asuref seg tmeṭṭut n Ɛellawa imi ur tufiḍ d acu i ufan, ffɣen ssersen i wallen-nsen, nneḥcamen. Argaz yesgunfan cwiṭ, s ddaw tiṭ yeḍfer merra ayen yeḍran sdat-s. Yenwa ass-a i d aneggaru-ines. Yettewhem amek ur ufin ara tabernust imi ulac amkan ur zgilen mi tt-ttnadin. - Ɛni teččiḍ-tt a tameṭṭut. I s-yenna Ɛellawa.

Page 90: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 91 -

- Ala, ddu-d yid-i. I s-terra. Teṭṭef-as afus, tewwi-t yid-s ɣer texxamt n uniwel. Deg teɣmert taccuyt tres ɣef lkanun, aseksut yeččuren d seksu yuɣal fell-as, yeqfel s uqeffal. Ɛellawa yettarran iman-is d uḥric, iṭall yeffus, ẓelmeḍ, d asawen, d akessar, ulac kra n tbernust i d-ibanen. Tameṭṭut terra srid ɣer teccuyt-nni, tekkes-as aqeffal, terfed s lemḥadrat aseksut-nni, tejbed-d s laɛqel seg tecḍaḍt tabernust yeffren daxel-is. Ɛellawa yeldi deg warquqen-is yeqqar : Tagi tugar tamezwarut.

Page 91: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

- 92 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Taylagt n lwiz

Ouiza TIKOBAINI

kken kan yekfa ṭṭrad n urumi, tudrin n leqbayel ggrant-d deg-sent ḥala tulawin imi irgazen-nsent wa yenfa, wa ddaw wakal. Laẓ, tuǧǧla uɣen seg yiɣir s

iɣir. Nna Malḥa, ḥala nettat i d-yessusef ṭṭrad di twacult-is, d acu kan teggra-d s tadist ahat d tagi ara s-d- ileqqmen tawacult-is. Di taddart n Texliǧt, tettwaḥjeb s sin yicunqar, anebdu ccetwa d amalu. Ula d allen ur zmirent ad nadint, anef εad i rrbeḥ. Kra n wagguren, Nna Malḥa isεed-itt-id Rebbi s Tseεdit. Dayen i d taqcict, teḍwa Taxliǧt deg yiḍ n tegrest. Ɣas akken taǧǧalt mačči d ayen i turǧa, nettat tettmenni ad tt-id-iɣit Rebbi s usalas ara d-ixelfen baba-s, awi-d kan win ara tt-iwansen. Taseεdit teɣli-d deg yirebbi n lḥif, ulac taluft ur tt-nezgil, lḥif yesni-tt i wayeḍ am yissegni deg uksum. Win ara ixedmen fell-asent ulac, tamurt d adrar, ur yelli wanda ara tḍeggreḍ ula d tibṣelt. Cwi kan yella Si Lxewni d bab n cci, tameṭṭut-is Nna Lwiza teḥǧeb, Taseɛdit txeddem ɣur-sen, tettagem-asen, tzeddem-asen, tferreḍ-asen-d axxam. Nna Lwiza, tettɣit-itt ayen yellan, ur tt-tettɣullu ara labeεda imi tesεa taqcict d tinida n Taseεdit. Tettak-as-d iselsa-nni teǧǧa. Taseεdit, urǧin tufa ass i as-yehwan, ṣṣura-s teεdem si leεtab. Seg uεebbi n yisɣaren akked zzbel n lmal n Si Lxewni. Tezga tessaram ahat ad tuɣal am nitni. Ineqq-itt lḥir mi tettwali akk ssεaya-nni teqqar-as weḥd-s : Ayɣer mačči d nekk i yettidiren am akka ?.

A

Page 92: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 93 -

Tilemẓit tettraǧu kan ass ideg ara tt-id-yessefqed zzher-is, ammer ad tessenser i lqid n ddel n Si Lxewni akked Lwiza. D acu kan, acu n zzher ara d-iḍillen ɣur teqrurt-a ideg yurew lḥif imi ula d iṭij iɣunfa-tt, alamma d win i wumi qqnent wallen. Meẓyan, ula d netta am Taseεdit i as-teḍra. D acu kan, netta yewwi-t εemmi-s ɣer Lezzayer, yesserwel-it i ṭṭlam n texlenǧt. Yessɣer-it armi meqqer. Yiwen wass, qqimen netta, εemmi-s akked warraw-is, ččan imensi, la ttqeṣṣiren. Ɛemmi-s, yella wawal deg yimi-s iḥar amek ara t-id-yini, yuɣal inṭeq-d inna-as : - A Meẓyan a mmi, tura aql-ak d argaz, nekk sseɣreɣ-k armi d tura. Nekni tettwaliḍ neḍyeq, ihi lemmer am rray-iw ad tuɣaleḍ ɣer tmurt kečč akked yemma-k. Inṭeq Meẓyan ɣur-s : - Lxir-ik d ameqqran a εemmi, ad waliɣ yemma ad nwali amek ara nexdem. - Ad ak-rnuɣ. Sεiɣ yiwen umeddakel-iw di Tizi-Wezzu, ad as-iniɣ ad k-issekcem ad txedmeḍ ɣur-sen di tɣiwant imi am kečč i ḥwaǧen imi teɣriḍ. - Ma yella akka ulac am kečč, aql-i di temdint, aql-i di taddart. Ansi i d-yekka rrbeḥ ad t-ṭṭefeɣ. Azekka-nni ṣṣbeḥ, yekker-d Meẓyan ina-as i yemma-s : - Heggi-d akk ayen ilaqen nekk ad d-uɣaleɣ. Iruḥ ɣer leḥbab-is ibeqqa-asen sslam. Ladɣa yiwen deg-sen mḥemmalen am yiḍudan n ufus. Mi msalamen ttrun di sin yid-sen. Yuɣal-d s axxam, allen-is ččurent d imeṭṭawen. ula d yemma-s ur t-testeqsa ara imi teẓra d acu i t-yuɣen. - Amek tweǧdeḍ, theggaḍ-d kulci ? Kker ihi d lawan. Ṭṭfen-d abrid ɣer tmurt. Yessers-iten-id uṭaksi di tama n ufella n taddart imi ur yewwiḍ ara ubrid ukerrus armi d daxel n taddart-nni. Uqbel ad ten-yefk ubrid ɣer-s, tettban-asen-d si lebεid teṛmel daxel ukermus akked uzemmur.

Page 93: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 94 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Bdan ttṣubbun, akeddar yettak-iten i wayeḍ am win yettadren ɣer lbir mebla amrar. Akken wwḍen ɣer taddart yemmuger-iten-id usqif d aεlayan, din i ttnejmaεen wat taddart. Kemmlen abrid deg yiwet tezrigt, zelmeḍ yeffus, d tizeɣwa tiqdimin, tugget deg-sent, htutant, uɣalent akk d ixerban. Ata temmuger-iten-id yiwet txerrubt d tameqqrant d nettat i iεussen tazeqqa-nni-nsen. Ur tt-ẓrin ara seg wasmi i tt-ǧǧan di tegrawla-nni. Taḥnayt ideg yetturar Meẓyan, tura yečča-tt uzegḍuf. Ifurkan-is, ẓẓlen ɣef ssqef n tzeqqa-nni amzun d amadaɣ. Ula d tawwurt tergel s tzegzewt. Uqbel ad adfen ɣer daxel, slan i kra la d-ilehhet seg ubrid n tala. imuqel Meẓyan ɣer deffir atta tban-as-d teqcict tbabb-d acmux n waman, deg uzal qayli. Wehment wallen i tt-iwalan. D acu yeffren di Texliǧt. Ziɣen d tiẓri-agi i yenfan iṭij akken ur tettibrik ara. Yuẓ ɣer-s, yenna-as : - Ttxil-m ma ur iyi-d-tefkiḍ tiqit n waman ad kkseɣ acayaḍ. Taseεdit, tessader i wallen-s si leḥya. Ad tt-teẓḍeḍ s tessegnit ur d-tettḍeqqir ula tiqit idammen. Tmekken-as acmux. Yeswa armi yeṛwa, yenna-as : - Ad am-d-yefk Rebbi ayen yebɣa wul-im. Taseεdit, ur tt-id-yuli wawal. Teddem acmux-is, tkemmel abrid-is. Akken kan kecmen si tewwurt, iqubel-iten-id uẓeṭṭa. Yeqqim akken ur t-tekkis ara seg wasmi terwel ɣer Lezzayer. Leḥyuḍ yuli-ten akk ccrub. Ɣer tama n uffella, ikufan selɣen seg wasmi i ten-teččur d iniɣman. Ddaw-atsen lkanun, yeččur d iɣiɣden. Ɣer tama n wadda, addaynin akken i yeqqim ibelleḍ, deg-s i tetteqqen taɣaḍt-is zik. S ufella, taεrict din i teggan. Iceṭṭiḍen teǧǧa din, tufa-ten tečča-ten akk takkuct. Yenṭeq Meẓyan ɣer yemma-s yenna-as : - Amek a yemma dagi ara neqqim deg uɣebbar-agi ? - Ala a mmi tura ilaq ad nemεawan ad necrew akk aggens-agi, ssyin ad εeddiɣ ɣer Malḥa ad as-iniɣ ad d-tas azekka ad nesleɣ leḥyuḍ-agi akked wagens. Ma d iceṭṭiḍen-agi ad ten-awiɣ ɣer tala ad ten-id-ssirdeɣ. Nekk ad gganeɣ di tkanna, ma d kečč ad nerr adaynin-agi d taxxamt ad tegganeḍ deg-s.

Page 94: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 95 -

Azekka-nni ṣṣbeḥ truḥ s axxam n Nna Malḥa. Akken kan tekcem tenna-as Nna Malḥa : - D aseεdi win i d-yuɣalen, mreḥba yis-m. Lεeslama-inem ɣer taddart-im. - Mreḥba, a nniɣ-am anida tebɣuḍ truḥeḍ duleqrar ad d-tuɣaleḍ. - Acu akka i kem-id-yecqan ihi ? - Usiɣ-d ad iyi-d-tiniḍ ma yella ad iyi-tεiwneḍ azekka. Riɣ ad d-selɣeɣ tazeqqa-w, attan tuli-tt akk takka. Ulamek ara tt-nezdeɣ akka. - Nekk tura a wetma ur zmireɣ ara, la tettwaliḍ ur d-yegri wara deg-i, d acu kan ad n-truḥ yelli, terfed kullec sɣur-i yernu d nettat i izemren. - Yerbeḥ a Nna Malḥa. Dɣa d tilemẓit tezmer ad tali d asawen. Tekkseḍ-iyi aɣbel ad am-yekkes Rebbi aɣbel. Azekka-nni ṣṣbeḥ zik, attan tewweḍ-d, wwint-d tumlilt, rwint-d tiɣerɣert, bdant aslaɣ akken almi d tameddit. Ccrub ruḥen, takka tekkes. Ad as-tiniḍ mačči d tinna i d-ikecmen iḍelli-nni. Tameddit, ikcem-d Meẓyan, yeqqim yewhem. Mačči d ayen yeǧǧa i d-yufa. Tazeqqa, tuɣal d tazedgant, yal taɣawsa deg umkan-is. Yenṭeq-d ɣer yemma-s yenna-as : - Ad am yeεfu Rebbi a yemma. - D tumεint n Nanna-k Malḥa, i tt-id-yerran akka, waqila a mmi, ula d lḥif yessemεan. Nniɣ-ak a mmi d tameṭṭut i d sseεd n uxxam. Ma temlaleḍ-d tmeṭṭut taseεdit, ad isεed uxxam-ik. Ma ulac ad yeɣli uxxam-ik. - Ad aɣ-yessemlil Rebbi akked tseεdit. Nekk a yemma, ad εeddiɣ ad ṭṭseɣ, azekka ad kkreɣ zik ad xedmeɣ. Azekka-nni ṣṣbeḥ tafrara, yeffeɣ-d seg uxxam. Ur εad i d-yeldi tawwurt, iban-as-d lexyal yettṣubbu-d s uffella. Mi d-yewweḍ ɣur-s d tilemẓit tenṭeq-d ɣur-s : - A lxir a Meẓyan. - Wellah ma mmektaɣ-kem-id, anta kemmini ? - Ɛni iḍelli i truḥeḍ, ẓriɣ ur iyi-d-tettmektiḍ ara. Nekk d Taseεdit yelli-s n Malḥa. - Tura mmektaɣ-kem-id, aniwer akka tanzayt-agi ?

Page 95: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 96 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

- S axeddim. Yeqqar-as Meẓyan deg ul-is : La teskeεrir fell-i. Lemmer tella lxedma dagi acu ara ɣ-yessiwḍen ɣer temdint. - Ruḥ di talwit, nekk la ttɣawaleɣ. Meẓyan texdem-as, ileḥḥu, yettxemmim anida akka txeddem. Azekka-nni taṣebḥit, daɣen imlal-itt-id din, tenna-as yiwen wawal. Yiwen wass teḥka-as-d belli d nettat i ixeddmen ɣef uxxam-nsen, txeddem ɣur Si Lxewni, tzeddem-asen-d, tettagem-asen-d, akked wayen nniḍen. Tameddit n wass, yeqqim akked yemma-s deg uxxam yenna-as : - A yemma lemmer ad am-iniɣ yal taṣebḥit ttemliliɣ-d Taseεdit melmi ttruḥuɣ s axeddim. Asmi i tt-steqsaɣ, tenna-yi ɣer Si Lxewni i txeddem. - A mmi laẓ ur yesεi ara tinzar. Lemmer d lebɣi taqcict yecban Taseεdit, ur tt-yettnal ara usennan anef tura i ttεebga d leεtab nniḍen. D acu ara d-nini ? Ad as-d-yefk kan Rebbi ayen ara tt-id-yekksen seg yifassen n si Lxewni d aya. Yemma-s thedder netta ziɣ tewwi-as allaɣ-is. yettmeslay weḥd-s iqqar-as : - Ḥala Taseεdit i izemren ad iyi-teǧǧ di taddart-agi. Dimi i s-yenna winna : ur teẓriḍ leṣlaḥ anida yella. Ɛeddan wussan, Meẓyan yufa sseεd-is di Texliǧt. Ziɣen Taxliǧt ur teḥwaǧ ara iṭij imi tafukt-is teḍwa-tt Taseεdit daxel. Meẓyan yekkes-d Taseεdit si lbaṭel n si Lxewni d lla Lwiza. Nna Malḥa, testeεfa deg uxxam. Tsett di ciṭuḥ-nni i s-d-tettak ddula imi weḥd-s ddeqs-is. Netta ixeddem di Tizi, nettat txeddem axxam. Ma teffeɣ, ad tṣubb ɣer tala ad d-teččar acmux n waman. Tullas akk usment seg-s deg taddart. Meẓyan yessaweḍ ad yekkes ajlal yeffren zzin n Tseεdit. Ilemẓiyen n taddart akk wehmen di zzin-is. Mačči d tinna n zik. Ziɣen lehna trennu di zzin. Dimi qqaren : lhemm yesεukkuc, rrbeḥ yeslulluc. Akka akk Taseεdit ur tettwaqenneε ara s wayen i s-d-yefka Rebbi. Tezga d acetki mazal teṭṭammaε ahat tiṭ-is rrbeḥ iɣelben wagi ideg tella ɣur si Lxewni. Kkan ayen kkan, ɣas ciṭuḥ n lexṣaṣ yettili ma d

Page 96: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 97 -

lehna ur txuṣṣ ara. Armi d yiwen wass, atan εemmi-s n Meẓyan ikka-d tawwurt, inced-iten ɣer tmeɣra n mmi-s di Lezzayer. Yenna-asen belli ad ilin waṭas lɣaci imi tislit-agi ara d-awin mačči d menwala. D yelli-s n yiwen umεellem ameqqran. Ikseb mačči d yiwet lluzin yerna tiḥuna mkul amkan. Lḥaṣun, azgen di Lezzayer d ayla-s. Taseεdit, mi tesla ur tt-tewwi ara lqaεa si lferḥ, meqqar ad teffeɣ yiwet tikkelt di ddunit-is si taddart n Texliǧt. Yernu mačči ɣer taddart nniḍen ara truḥ. Tikkelt-a, ad tbeddel akk tamurt. Ad truḥ ɣer wanda ur tt-yessin yiwen. Ad teffeɣ si lḥebs ideg tettidir seg wasmi i d-teldi allen-is ɣer ddunit. Ur idum ara lferḥ aṭas imi temmekta-d belli ur tesεi ara d acu ara tels di tmeɣra yecban tagi, dɣa tenna-as i urgaz-is : - Ruḥ keččini ma d nekk ur tedduɣ ara. S yiwen wudem iɣef iban leḥzen. Iwhem Meẓyan inna-as : - Ayɣer a tameṭṭut tebda-kem-id εni tidderwect, tura i la tettjellibeḍ akk si lferḥ, ddqiqa tbeddleḍ rray-im. - Nniɣ-ak ur tedduɣ ara, dayen fiḥel alekket n wawal... Ula di tmurt taberranit, ilaq ad ẓren meḥsub mačči drus at taddart ad d-rnuɣ medden, ur sεiɣ acu ara lseɣ wala acu ara rreɣ i wudem-iw. - A tabuhalt mačči d tamurt n lberrani. Am nutni am nekni, yernu εemmi d netta i yi-d-irebban. Iḥemmel-iyi am mmi-s. Taseεdit twala ɣer yigenni yebεed, ɣer lqaεa teqreb. Ayen ibanen iban. Tenṭeq tenna-as : - Kečč, d imawlan-ik, ma d nekk ur zmireɣ ara ad ruḥeɣ ad uɣaleɣ d taḍsa gar lɣaci ad yi-awin d awal. Meẓyan iwala tameṭṭut-is, yeẓra tebɣa ad truḥ lemmer mačči akka, tɣaḍ-it. Yekker ijbed-d 20 alef nniqal ijmeε-itent i wakken ad d-yaɣ ikerri n lεid yenna-as deg ul-is : Ssya ar assen ad iferreǧ Rebbi. Issawel-as i Tseεdit yenna-as : - Ax aɣ-d ayen i kem-ixuṣṣen terreḍ-iyi-d ṣṣerf. Akka, ad tedduḍ ad tekkseḍ lxiq. Taseεdit, anida ara tt-id-tafeḍ si lferḥ. Yewwi-tt ɣer temdint tuɣ-d ayen i tt-ixuṣṣen. Tufa yiwet lǧebba terra fell-as mliḥ yuɣ-as-tt-id. Mi d-wwḍen s axxam, telsa-d lqecc-nni-ines akken ad tt-iwali

Page 97: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 98 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

urgaz-is. Mi tt-iwala Meẓyan, ur yumin ara allen-is, iɣil beddlen-as-tt-id. Acu d lqedd-nni, d acu i d zzin-nni. Aḍar d agrurzan, iɣallen d ayen kan, i tefred a takessiwt ɣer daxel. Lḥaṣun, yewhem, ur yendim ara ɣef yidrimen-nni i s-yefka, iεemmed-iten. Taseεdit, iεǧeb-itt yiman-is, acu mi twala yella wacu i tt-ixuṣṣen. Idmaren-is, εeryan. Ur tesεi ara acu ara teqqen. Tenṭeq ɣer Meẓyan : - Nniɣ-ak nekk mačči d udem n rrbeḥ, ayen i k-yeǧǧan eǧǧ-it. - D acu daɣen, aql-ikem ad tettbaneḍ am tgellidt iɣef d-ttawin timucuha. Tgerrzeḍ ulac akk d acu i kem-ixuṣṣen. - Ula d amgerḍ-agi-inu ara awiɣ εeryan ulac deg-s. Meẓyan yebda la s-yettfaka ṣṣber, yenna-as : - Tḥareḍ d acu ara d–tiniḍ. Ansi i am-tt-id-wwiɣ ad tt-id-tawiḍ ansi nniḍen. Akken tebɣiḍ xdem...

Page 98: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 99 -

Ansuf yis-m a lmut

TANAṢLIT

I akk irwiḥen yeffuden, yeddren, yemmuten, neɣ yemmuten ur ddiren.

I wulawen i tḥuza truẓi, i wid yellan war lebɣi, i widak daɣen ur nelli, i unekraf, i yilelli,

i kra n win yellan am nekki.

smi i yebda uḍar tikli, yufa-d abrid yessawen ! Tanila-s terra ɣer lebɣi, ɣer wanda akken i zdin wulawen… Refdeɣ allen-iw ɣer yigenni, walaɣ lferg

n yitbiren. Di lqaɛa aṣeggad yettgani, mi yejbed di zznad yefreq-iten ! Ḥulfaɣ… am wakken tiyita ters-d deg-i, itbiren-nni si tugdi rewlen ! Ɣas idim ur d-yengi, ḥulfaɣ… ḥulfaɣ s terwiḥt tekfen, temlel fell-as tezzi, refden-tt sin yineglusen ! Ass-nni… Ass-nni, seg-s akk i d-keflen wussan, tarwiḥt mi tunag fell-i, d itbiren-nni kan i tt-yeẓran ! Mi teɣṣeb tebda tikli, tessuruf gar yigenwan. Tiṭ si mbaɛid i tt-tettwali, teṭṭafar-itt s tmuɣli kan ! Tafekka tettergigi, tettmeǧǧid ɣef tudert i tt-yeǧǧan, teqqar i terwiḥt: - Qqel-d ɣur-i, amek ara idireɣ war iman ?!” Nettat tɛuẓẓeg dayenni, ur d-tesli i yisuɣan !

A

Page 99: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 100 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Ass-nni… Nekk, ɣileɣ d taggara, beqqaɣ i tudert sslam ! Nekk akked terwiḥt mi nebḍa, gar-aneɣ ferqen yiberdan ! Greɣ irebbi i lqaɛa, dleɣ talaba n ṭṭlam. Ttraǧuɣ aẓekka, anda ara yi-d-ires naddam, naddam n war tanekra… Ass-nni… Ziɣ ur mmuteɣ ara ! Ziɣ tudert werɛad-itt da, yessenday deg-s wul-iw ! Tarṣaṣt ɣur-i mi d-twehha, ires-d yitbir n lehna, yelqef-itt deg webdil-iw ! …Yeɣli-d zdat wallen-iw, muqleɣ-t s rrehba, deg yidim-is yeɣma, yemmut deg ubdil-iw ! ur d-iḥerrek ara, ur d-yerri nnehta, ɣur-s greɣ ifassen-iw. Ttmuquleɣ-t s leḥnana fell-as tenzef tasa, sserseɣ-t-id deg yirebbi-w, ssawaleɣ-as s yisem n talsa, nniɣ-as : - Ula d kečč i yettnadin lehna, ur k-yezgil yir lbext-iw, ur k-terri tmara, ammer i yi-teǧǧiḍ ad mmagreɣ lmektub-iw ! Kečč temmuteḍ, nekk ggriɣ-d i nndama, tif-itt lmut tudert-iw. Wissen d acu i d ssebba, d aṣeggad neɣ d yir tawenza, i k-id-yewwin s abrid-iw ?!… Ters-d tsusmi rẓagen, talaba-w teffel s yidammen, itbir ur d-iḥerrek! Ḥṣiɣ yemmut dayen, ammer gliɣ yid-s daɣen, ammer ul-iw ur iḥebbek. Ssardeɣ-t s yimeṭṭawen, kefneɣ-t s tmuɣli n wallen, deg wul-iw ɣzeɣ-as aẓekka. S yidim-is yettengayen, uriɣ ɣef ccwaḥed-is kra n yimeslayen, gerrzeɣ-asen tira, d rruḥ ara ten-yeɣren, yal mi ara d-ldint wallen, di tnezzakt-nni anda ur d-icennu ara… Uriɣ-as :

Anṣuf yis-m a lmut, Imi nedder kan s tmara, Lebɣi tɣumm-it tagut, Azal ur s-d-yeggra, Ccfaya tugar-itt tatut, Ur nemmasri tudert am ta.

Page 100: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

TUKKIST

Page 101: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010
Page 102: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 103 -

Aḍu n tirga

Djamel HAMRI

Tukkist seg wungal : Aḍu n tirga Aḥric wis 4

zekka-nni teqqim temɣart akked Racid ḥekkun deg tlufa n zzman, d yiḍelli-nsen ameɣbun. Tamɣart tessemɛin i Racid teqqar-as :

- A mmi bɣiɣ ad ferḥeɣ yis-k, ɣas lemmer i yi-mazal cwiṭ ad mmteɣ, ad k-rreɣ deg umḍiq n mmi ur ksibeɣ. Racid irra iman-is am wakken ur ifhim kra yenna : - Tzemreḍ ad iyi-d-tesfehmeḍ ɣef d acu i d-tqesdeḍ ? - S tidet a mmi bɣiɣ ad ak-zewǧeɣ, akken ad ferḥeɣ yis-k, imi ur tesɛiḍ i sɛiɣ la memmi la yelli ara yi-iddun lebɣi. Racid ḥnin tɣaḍ-it temɣart : - Teẓriḍ liḥala-w rqiqet a yemma, ulac axxam, ulac adrim. - Ur tesɛiḍ ara k-iceɣben, ini-d kan ih, ayen tettwaliḍ deg lberj-agi atan inek. - Ad ẓreɣ deg ccɣel-agi ! Ffɣen, yal wa d abrid-is, Racid ittxemmim deg taluft, ittnadi deg tifrat, ad iqbel ad iddu di lebɣi i temɣart ad tili deg umḍiq n yemma-s, maca ayen i t-iceɣben ur izmir ara ad yidir akked uzgen-nniḍen, seg wakken i t-iffeɣ seg-sent laman. Lǧerḥ, mazal i d-issuli iqcer, tikwal iqqar : Ddunit akken i tettruẓ i tǧebber, dayen ikcem-it kukru seg uɛeǧǧaǧu i d-ihubben fell-as.

A

Page 103: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 104 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Ṣṣbeḥ mi d-ikker, akken uɣen tannumi, swan lqahwa; tamɣart tenǧeɛ-d taluft n zzwaǧ, tenna : - Amek ? d acu-tt tririt ? - Teẓriḍ lecɣal am wigi ilaq wakud meqqren, asmi i telliḍ deg umḍiq n yemma atan rray d rray-im. Tamɣart tefreḥ dayen kan, ma d Racid iffeɣ s tkerrust ad ikkes ɣef wul-is taneẓḍa i t-yulin, ur iẓri d acu-t umḍiq iɣer ara yerr, deg wallaɣ-is, tekcem-it tizit segmi i isteqsay ɣef tagi ara ibḍu tudert-is, neɣ tagi ara t-issettun deg tayri izrin, i as-irẓan ifadden. Netta iteddu alarmi i d-yufa iman-is zdat n uxxam n Dehbiya, ittmuqul deg yal amḍiq imsex s ccwami n tayri ibedden am unagi ittgallan ɣef wayen illan ur imeḥḥu zzman. Amek ara ittu tiyita intan deg wul-is am tqeccet-nni n tizeft ! lǧerḥ yuɣal-as ɣer daxel, mi iẓra axxam-nsen, infufed-d, yuli-t-id unaɣur d aberkan seg daxel-is. Lemmer irni cwiṭ ad iṭṭerḍeq, issexbabeḍ rrwaḍi n tkerrust s wayen illan deg lǧehd-is, iwehha ɣer lebḥer, ɣef ucruf irra-d nnefs, mi d-yuɣal immuger-d yiwet tkerrust teḥbes ɣer rrif n ubrid, daxel-is illa umɣar, berra yiwet tlemẓit tesɣal-d s ufus, tessutur afus n tallelt, Racid iḥbes ɣur-s isteqsay deg tmental, maca nettat tečča-t-id s tmuɣli, mazal isteqsay deg-s. Tilemẓit terra-as-d awal : - Ih ! maca send, bɣiɣ ad k-steqsiɣ ma tessurfeḍ-iyi ? - Ulac uɣilif steqsi ɣef yiman-im. - Mačči isem-ik Racid ? - Amek teẓriḍ ? - D nekk i n-tufam mi n-truḥem kečč akked yemma-k ɣur unezzarfu, ma tecfiḍ. - Ah d kemm, s tidet ! tura mmektaɣ-d, ɣur-m rruḍa ara tbeddleḍ. Tilemẓit truḥ ad d-teldi tawwurt n deffir n tkerrust, Racid izwar-itt, alarmi iḥulfa s ufus n tlemẓit-nni yers-d ɣef ufus-is. Racid icarrew uksum-is, inna deg wul-is : waqila ufiɣ ɣef wayen i tt-nadiɣ Dɣa inṭeq ɣer-s : - D acu-am-t umɣar-nni ? - D baba, ḥala netta akked Rebbi i sɛiɣ. - Tettuḍ ur iyi-d-tenniḍ ara isem-im.

Page 104: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 105 -

- D ayen semmeḥ fell-i, isem-iw Wahiba. - Acḥal icbeḥ yisem-agi, icbeḥ akken tcebḥeḍ ula d kemm. - Tanemmirt aṭas. - Wis ma ɛerḍeɣ-kem ɣer yimensi ma d-taseḍ neɣ ala ? Tessusem cwiṭ, akken i xeddment merra tlawin ssiɛzizent deg yiman-nsent, maca, nettat txemmem akken nniḍen. - Ayɣer ala ! melmi i tebɣiḍ ? - Azekka tameddit, tzemreḍ ? - Ulac uɣilif. Msefraqen ɣef wass n usihar, yal wa yeṭṭef abrid-is. Racid indekwal-d ɣer tayri tamaynut akked wudem nniḍen, ifhem tikkelt-agi dayen nniḍen. Azekka-nni timlilit la d-tettaẓ. Ulawen, tettzad tyita deg-sen. Racid, iḥbes takerrust-is zdat tmečča, ittmeslay akked yiman-is iqqar : tusa-d mazal, neɣ ahat tettraǧu deg-i. Yers-d ikcem ɣer daxel iwala-tt ɣer yiwet teɣmert, teqqim weḥd-s tettraǧu, tban-d am tin itqellqen : tikkelt ad temmuqel deg ssaɛa, tikkelt deg tewwurt. Aṭas i ɣezzifit ddqayeq-nni n uraǧu ! Yuẓ ɣer-s isellem fell-as. Iqqim ɣer tgida, deg tlemmast-is, dewwren yijeǧǧigen izeggaɣen ɣef tcemmaɛin iceɛlen i d-irnan tafat akked ccbaḥa i wudem n Wahiba, i d-iserrḥen i ucebbub-is ɣef tuyat, i s-itturar ubeḥri d-ikeččmen seg ṭṭaq. Racid, issuter seg uqeddac kra n tiremt. Imiren kecmen deg lebḥer n tayri ur d-nḥudd s tlisa, indeh ɣer Wahiba yenna : - Ahat ɛeṭṭleɣ fell-am ? - Ala ! ulac uɣilif, maca ugadeɣ urǧiɣ i turǧa teryel. - Lemmer ad tezreḍ, ufiɣ akk ayen i ttnadiɣ seg-m, d acu i tenniḍ ma ssutreɣ-kem i wul-iw ? - Ifhem-it wul-iw seg tazwara, ulac kra ad d-yinin ala. Racid akked Wahiba kecmen deg lebḥer n tlufa n ddunit, ɣas Wahiba tettḥetic deg yiḍelli-s, maca netta, iqqar-as ayen ikfan ikfa, ulamma nxebbel deg-s ur nezmir i kra ad t-nbeddel, ad d-nerbeḥ ḥala alummu akked tuzzma. Lemmer ad nmuqel ɣer wayen i ɣ-irǧan ! Wahiba tefhem liḥala ideg illa, iban-as-d deg wudem n Racid ibeddlen, ɣas akken ur teṣbir ara mi as-tenna :

Page 105: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 106 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

- Ahat ihuzz-ik waḍu ? - Yella useklu ur ihuzz ! Ffɣen seg tmečča, yal wa d ubrid-is, deg ulawen temɣi-d tjeǧǧigt n tafat n tayri. Racid yufa ayen iɣef ittnadi, ula d nettat ayen teṣber deg wussan, ssuffɣen-tt ɣer lisser. Seg wakud ɣer wayeḍ, simmal teddun wussan, simmal ittaẓ-d ucayaḍ n tayri akked ucedhi. Ɣer Racid, teggra-d tikti ara issirtiḥen ul-is, siwa asuter n ufus n Wahiba. Mi mlalen ass nniḍen, ismar-d akk ayen iffren deg-s. Nettat ur teffir lferḥ-is mi terra s axxam s tazzla ad as-tini i baba-s deg taluft, ula d netta ifreḥ s wayen i s-d-tessaweḍ yelli-s deg win textar s ufus-is, d lebɣi kan i s-idda, ḥala nettat i ikseb. Ma immut ur tezwiǧ, ur ittirtiḥ ara deg uẓekka. Ma d Racid, mi iwweḍ ɣer uxxam, tamɣart tettraǧu deg-s, amzun teẓra ayen i d-illan mi tenna : - Sani i tewweḍ taluft ? - Azekka ad d-iban kullec a yemma, iggra-d rray n baba-s. Ussan teddun, nutni ssewǧaden s wayen ara mmagren tiẓedt akked ccbaḥa n yiseggasen ara ten-issemlilen. Teqqim Dehbiya weḥd-s deg uxxam, ur tessin kra deg-s. Bab n uxxam, iruḥ ɣer uxeddim, arraw-is, ɣer uɣerbaz. Tebda tettṣeggim tiɣawsiwin ibbenṭaḥen, tessirid ayen yumsen, testeqsay amek axxam-agi ur tezdiɣ tmeṭṭut seg wakken i xelḍen lecɣal-is ! tidi tettiqi. Netta tekna ɣef ccɣel, maca ssya ɣer da, ad d-iɛeddi lexyal n mmi-s gar wallen, ad tt-id-tali nnehta. Texza cciṭan tuɣal ɣer ccɣel-is. Teqqim alarmi d tameddit, atan wwḍen-d at uxxam, Dehbiya tuẓ ɣer teqcict-nni testeqsay deg-s : - Isem-im a tafruxt ? - Isem-iw Farida, i kemm ? - Isem-iw Dehbiya, i gma-m ? - Gma, isem-is Ɣilas. D xali i s-isemman akka. i kemm ansi-kem ? anda illa uxxam-im ? - Anef-iyi seg yisteqsiyen-agi, d akud n wučči. Qqimen zzin ɣer wučči n yimensi. Mi fuken kecmen tisetturin-nsen ɣer yiḍes, Dehbiya tuli ɣer texxamt n warrac, teqqim yid-sen cwiṭ

Page 106: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 107 -

qbel ad ṭṭsen. Farida tettḥawat deg Dehbiya akken ad as-d-teḥku tamacahut, Dehbiya teḍsa tenna : - Ṣeggem-d iman-im. Tebda la tḥekku tamacahut tenna : - Illa yiwen isem-is Mecṭuḥ, isɛa yiwet yemma-s d taneɛɛaybut, tesɛa ḥala yiwet tiṭ, netta simmal ittimɣur simmal ittsetḥi s yemma-s gar tezyiwin-is, iqqel ikreh-itt, segmi la tettɛayaren, qqaren-as : ruḥ ɣer yemma-k tucmit isɛan ḥala yiwet tiṭ. Yemma-s tella deg uɣerbaz-nni ideg iqqar, txeddem deg tkuzint akken ad d-tɛiwen tawacult-is, ula d nettat tfaq s wayen illan deg wul n mmi-s, ɣef waya tettwexxir seg-s, ɣas tasa-s ur t-teǧǧi ara, nettaf-it ireffu yal mi ara t-id-tessefqed ma illa kra i t-ixuṣṣen. Ddan yiseggasen netta yettaẓ deg tɣuri alarmi iwweḍ tasdawit, akken ɣas yuẓ deg tmusni mazal-it ittɣunfu yemma-s, ladɣa zdat tmeddakelt-is, nettat tekkat akken ur t-tesnuɣnay ara, seg tesdawit ɣer uxeddim imiren ixdem axxam izweǧ isɛa dderya, izdeɣ mbaɛid anida ur t-id-tettaweḍ, maca yiwen wass tcedha-t truḥ ad d-tẓer amek ittili ladɣa tebɣa ad tissin arraw-is. Mi tewweḍ, tebded ɣef umnar n tewwurt, netta illa iwsawen ittwali-d seg ṭṭaq, isla-d i warraw-is ttaḍsan fell-as, netta s wurrif yers-d ɣur-s inna-yas : - Amek i yi-d-tebɛeḍ ula ɣer dagi akken ad tessigdeḍ arraw-iw, ruḥ ffeɣ ssya. - Semmeḥ-iyi ɣelḍeɣ deg tansa. Tɣab ḥala assen. Farida tenṭeq-d ɣer Dehbiya : - Amek a mama Dahbiyya iẓẓeɛ yemma-s ! lukan d nekk ad-tḥenẓeɣ. - S tidet a yelli llan wid i wumi teqqur tasa ula ɣer wid i t-id isɛan. Nettat as-d-ɣellin yimeṭṭawen segmi i d-temmekta mmi-s, rǧu tura ad am-d kemmleɣ. Ihi yiwen wass tusa-d tebrat seg taddart-is anida ilul, akken ad nnejmaɛen, ikker iruḥ, mi iskaddeb i tmeṭṭut-is. Mi iwweḍ, gan agraw deg ccɣel-is mi issuli, iɛedda ɣer uxxam-nsen ad t-id-iẓer. Mi iwweḍ, nnan-as attan yemma-k tewweḍ leɛfu n Rebbi maca teǧǧa-ak-d tabrat-agi. Netta iban-d am win irtaḥen, tiqit n

Page 107: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 108 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

yimeṭṭawen ur d-teɣli seg wallen-is. Yelli tabrat-nni atan d acu i s-tura yemma-s : A mmi ɛzizen am rruḥ, zgiɣ d axemmem fell-ak. Semmeḥ-iyi ɣef wasmi i n-usiɣ ɣer uxxam-ik ! ahat sfeqɛeɣ arraw-ik. Tigra-agi ferḥeɣ aṭas mi sliɣ ad d-taseḍ ɣer unejmuɛ n taddart, maca sḥassfeɣ, ur zmireɣ ara ad farqeɣ ameṭreḥ seg lehlak akken ad ẓreɣ udem-ik, akken ad ssutreɣ seg-k ssmaḥ deg yal tikkelt i k-snuɣnaɣ deg tudert-ik. Wissen ma teẓriḍ neɣ ala, mi meẓẓiyeḍ teɣliḍ ɣef yiẓra tesruḥeḍ yiwet tiṭ, ihi nekk am yal tayemmat, ur tezmir ara ad teǧǧ mmi-s ad yimɣur akken s yiwet tiṭ, ɣef waya fkiɣ-ak-n tiṭ-iw, lliɣ ferḥeɣ aṭas mmi izmer ad iẓer ddunit s tiṭ-iw, s tayri-iw. S ɣur yemma-ak. Tamacahut tekfa. Igerdan ṭṭsen, ur slin i taggara n tmacahut. Dehbiya terra taduli ɣef Farida teffeɣ twehha ɣer texxamt-is. Azekka-nni am yal ass, Dehbiya teqqim d tawḥidt, mi ruḥen at uxxam ad tezzi ɣer leqdic amzun deg uxxam-nni i d-tlul, tuɣal-d amzun d tilemẓit n yiḍelli ur s-icqi kra seg wayen iɛeddan, teẓra ula i d-teẓẓgeḍ seg waḍu, ma teqqim kan tettxemim ɣef yiḍelli, i uzekka-s anwa ad d-ilhun yid-s. Deg uzal mi tessers, aqerru-s ad testeɛfu, tesla i usqerbeb deg tewwurt, tekker ad tt-id-teldi tufa yiwet tmeṭṭut tettraǧu. tameṭṭut-nni tefka acbi deg at uxxam ɣef wudem-is. Tenṭeq-d ɣer Dehbiya : - Anita i d kemm ? D acu i kem-id-iwwin ɣer dagi ? - Uqbel ad am-n-rreɣ ɣef yisteqsiyen-agi, d kemm i yi-d-yufan daxel, kemm anta ? - Nekk d uletma-s n bab n wuxxam ideg telliḍ. - Nekk akken tettwaliḍ d tameṭṭut am kemm, iddem-iyi-d waḍu n tlufa alarmi i yi-d-yessers deg umkan-agi. - Yya ad nekcem ɣer daxel, bɣiɣ ad sleɣ i tlufa izedɣen ussan-im, akked wayen i kem-id issawḍen ɣer da. Kecment ɣer uxxam. Dehbiya, terra-d nnehta mi d-tḥekku i weltma-s n bab n uxxam tudert-is izdeɣ wurrif, tewhem seg wayen i sellen yimeẓẓuɣen-is, d acu-tt tmeṭṭut ur nefsi ara zdat wurɣu n

Page 108: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 109 -

tmess-is i d-izzin, tewhem amek tekseb tabɣest akken ad tenker ula d win i d-ifka uɛebbuḍ-is, tezzi ɣur-s : - S tidet d ayen i yuran deg uṣenduḥ ula sani iruḥ, asirem-iw ad ildi Rebbi tiwwura n tafat fell-am. - D awezɣi ad d-tḍil tafat fell-i, d ayen uyseɣ seg tudert ur yettaf lebɣi-s umdan. - Ur d-qqar akka, ulac awezɣi ma mazal-ikem teddreḍ mazal asirem ɣer zdat, bɣiɣ ad kem-steqsiɣ, maca err-d tiririt srid. - Ulac aɣilif, steqsi. - Ma lliɣ awal i gma ɣef tikti n zzwaǧ kemm yid-s, d acu i tenniḍ, akken ad steɛfuɣ wa ad ihenni seg uɣilif n ttrebga n warraw-is ? - Tikti n zzwaǧ akked gma-m, ur d-tekcim ara allaɣ-iw. - Ihi d acu tettxemmimeḍ ɣef mmi-m teǧǧiḍ ur iban d acu-t uzekka-s ! ini-d ? - Ur ẓriɣ ur fhimeɣ iman-iw, ayen ugadeɣ ad fecleɣ akken i yi-teḍra deg tizwar. - Ur gezzem ara amrar n usirem, mazal lxir ɣer zdat. Ma d nekk, ad mmeslayeɣ yid-s ɣef ccɣel-agi. Tameṭṭut teffeɣ. Teqqim Dehbiya teḥṣel deg wamek ! tameddit, mi d-yusa bab n uxxam teḥka-as ɣef wultma-s mi d-tusa. Argaz yenna : - Wissen ma ad d-tuɣal ? - Tenna-d ad d-uɣaleɣ. Maca, ur tt-iǧǧa ara ɛeggu akken ad d-tuɣal. - Ɣur-s lḥeqq. Deg taggara-agi sseɛyaɣ-tt aṭas, seg wasmi i temmut tmeṭṭut d nettat i d-ilhan yid-neɣ, telha-d akked warrac amzun d yemma-tsen, axxam ideg ulac tameṭṭut d lexla war imɣi, asmi i d-ixleq Rebbi argaz irna-as-d tameṭṭut, argaz d llebsa n tmeṭṭut. Tameṭṭut d llebsa n urgaz. Izzi-d fell-as waṭṭan yewwi-tt am targit, ur teqqim ad ṛwun warraw-is udem-is. Lemmer ittubeddal leɛmer ad t-fkeɣ d asfel fell-as. - Aha tura aql-i dagi ayen illan deg-i ad t-xedmeɣ, ur ken-ḥsideɣ ula s uɛeqqa n rrmel, maca Rebbi iẓra d acu illan deg wulawen.

Page 109: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

- 110 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Aẓar aneggaru

Fatima AIT HAMLAT

Tukkist seg wungal : Aẓar aneggaru Aḥric wis 5

r ẓriɣ ara ? Iban llan, nekk kečč akked watmaten-ik d imezwura. Amek akka a ba, tqerḥeḍ-iyi dagi ? Mel-iyi-d kan acḥal aya ur n-tusim, ur n-terzim fell-

aɣ ? Walaɣ-t ibeddel wudem-is, la yestewtiw, izmeḍ icenfiren-is teqqareḍ : Sers Ɛli rfed Faṭima. Seg wudem n tṣebḥit almma yeɣli yiṭij ulac asteɛfu. Melmi tebɣiḍ ad n-nerzuɣ fell-awen ? Yeḍsa Bussaɛd akked Ureẓqi : - Sin yiseggasen ! Yak ɛni ɛerqen-ak wussan ! - Aql-aɣ deg useggas wis ukuẓ ma ur terziḍ ara, drus aya niɣ ? I s-nniɣ ur d-yerri awal, imuqel ɣer yimsaɣen-nni i d-ikecmen. - Suref-iyi, suref-iyi a baba rǧu kan ad waliɣ wihi. Wac tḥebb ya si Mḥemmed ? wac tḥebb ya yemma ? Ḥala taɛrabt deg yimi-s, ḥala taɛrabt i la isṭerḍiq, ɣas ad yili walbɛaḍ-nni yessen-it d aqbayli, leɛmer i s-yehdir s teqbaylit. Giten yemsaɣen wa deffir wa, ma d Meqqran ɛzizen yettu akk baba-s yettu atmaten-nni, mi t-walaɣ akken ssutreɣ deg-s : - Mel-iyi kan anda yella Ḥemmu akked Meqqran a Meẓyan ? - Ḥemmu ulac-it da, yuɣ-as xali taḥanut di Qsenṭina, ma d Meqqran atan kan da ɣer yijufar-iw. Ur ḍlimen ara mi d-nnan : taɣadt-ik ad d-tarew izimer tebra ar d-yurew leɛǧeb deg wallen-iw. Rseɣ-d si lkar duxeɣ, ula d afenǧal n

U

Page 110: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 111 -

lqahwa ur t-id-swiɣ, iḥrem-iyi am nekk am watmaten-is, ula d asɛeddi ur t-id-yesɛedda fell-aneɣ ulammer s wawal. Yeḍra uxeṣṣar di dunnit-a. Ffɣeɣ-d yerwi uqqerru-w seg Meqqran, muqel kan Meẓyan amek ? Taɣadt n Meẓyan mačči kan d izimer i d-turew, d azger s timmad-is. Wwtent-iyi temzirraḍ, ur umineɣ ara imeẓẓuɣen-iw mi yi-d-yenna mmi n tasa-w : - Wac tḥebb ya si lḥaǧ ? Uk ! xerṣum d lḥaǧ i yi-yerra. Mmi ! yettu-yi, wagi d aḥemmal ! wagi d agejdur i la iḍerrun di ddunit. Qeflent wallen-iw, iṣemmer umayeg-iw uɣaleɣ d timendeffirt, fad, laẓ, ddux rniɣ-d awaɣiw-agi s ufella. Wwiɣ yid-i sin iterrasen, talli aql-i mmuteɣ niɣ selbeɣ ur ẓriɣ ara wac tḥebb ya si lḥaǧ. Lemmer telli tegnit ad kecmeɣ imiren kan, Arezqi akked Bussaɛd kkren ad as-hedren, zelmeɣ-ten kan ssusmen. Rran-iyi idammen ur ẓriɣ, ɣileɣ assen ad as-iniɣ qim di leḥna i tudert-iw. Arezqi yeffeɣ-it leɛqel, Bussaɛd kifkif, msefhamen yeqqim ɣur-i ma d Arezqi injer abrid srid ɣer Meqqran. Ibedd-as ɣef yimi n tewwurt, udem awraɣ, icenfiren qquren. - D acu i k-yuɣen ? i baba anida-t ? - Baba-k ! baba-k qrib yemmut, qrib i t-yenɣa ccmata n Meẓyan. - Acu yeḍran ? - Lḥu kan ddu yid-i ɣer Meẓyan ad teẓreḍ. Lḥan di sin yid-sen, almi s-bedden i Meẓyan ɣef tewwurt. - A lɛeslama-k a Meqqran, anwa winna ? Sgelli i t-walaɣ, di sin yid-sen akked yiwen urgaz, yedda cwiṭ di leɛmer, wehmeɣ deg-s ula d nekkini, nniɣ-as kan : Wac tḥebb ya si lḥaǧ. Yuɣal d timendeffirt. Yerfed Meqqran afus-is ad t-yewwet, yeṭṭef-it-id Urezqi. - Nɛel ṣṣifa-k a mmi-s n wuday, tessawḍeḍ ad tettuḍ baba-k akked watma-k Bussaɛd akked Urezqi. Yewwet gar yifassen-is, rgagint tgecrar-is. - Suref-iyi ay Arezki ttxilek, i baba anida-t tura ? - Ǧǧiɣ-t-in di sbiṭar ruḥ skud ur k-tenṭiḍ daɛwessu. Daɛwessu n yimawlan tewɛer. Ssnen daɛwessu ! Llah, lemmer i t-uggaden talli ur itettun ara, ad aggaden Rebbi, fell-asen i rɣiɣ. Rekben deg yiwet tkerrust, ukren aḍar-nsen wwḍen sbitar. Kecmen

Page 111: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 112 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

d iḥefruren, ula d taḥebbuyt n ččina ur telli deg yifassen-nsen, mziya kan sɛiɣ cwiṭ uṣurdi di lǧib-iw, uɣeɣ-d i ččiɣ, tili ad iyi-awin d azeqqur s axxam. Mi n-kecmen deg umnar n tewwurt, afen-iyi-n jemɛeɣ-d ciṭuḥ n tezmert, lliɣ-d allen-iw walaɣ zzin-iyi. - Ffɣet, ffɣet ssya, ur bɣiɣ ara ad ken-waliɣ. Yekna-d Ḥemmu ɣef ufus-iw, yeqquddec ɣef tgecrar : - Suref-iyi a baba, suref-iyi ttxilek xuṣṣeɣ deg yizriɣef d aya iɣef ur k-ɛqileɣ ara aql-i deg ubrid ad ddreɣleɣ ma ur teẓrim ara. Ad yeddarɣel uqcic, lemmer ad yili d tidet xerṣum ad n-yejmeɛ iḍarren-is ɣer taddart. - Ad teddreɣleḍ, d tidet ! a d adrim i ken-isderɣlen ma ur teẓrim ara, aql-iken qrib ad temmtem ɣef duru. Nniɣ-asen akka, deg wul-iw ɣileɣ ad ten-id-ssakiɣ, ad sen-sefḍeɣ allen-nsen, ahbuh ! hedreɣ i mmi, ḥefḍen lǧiran, tebra am win ineqqcen deg waman, kra i sen-nniɣ ikcem si tama iffeɣ-d si tayeḍ. Amzun ur d-mmeslayeɣ ara. Akken i yi-teḍra akked Meqqran i yi-teḍra akked Ḥemmu yellan di Qsenṭina ulac ! kifkif-nsen d arraw uṣurdi, ulac win yewwet lǧenn s afus ulemmer s ufenǧal n lqahwa, uɣaleɣ-d aqqerru-w icuff, leɛǧeb yezdez deg wallen-iw d ayen ur zmireɣ ad t-ttuɣ s teɣzi n tudert-iw. S kra ṛwiɣ aṣubbu akked walluy fell-asen taggara ruḥen, ruḥen ! Lemmer d rrwaḥ kan maɛlic d tatut i yi-ttun s timmad-iw. Ansi ara d-yeggri rruḥ i win i yi-yecban, tebra a ttif lmut teɣzi n leɛmer. Mi d-wwḍeɣ s axxam yeǧǧuǧǧeg-d cwiṭ wul-iw, frawseɣ-d si targit, targit ! d targit d ṣṣeḥ mačči d tilawt yecban tagi usiɣ-d ufiɣ-d Belɛid deg uxxam, ferḥeɣ d ayen ur tẓerrem netta yefreḥ, nekk ferḥeɣ. Mi mwacḥadeɣ yid-s ɣlin-iyi-d yimeṭṭawen ad t-zemḍeɣ, izmeḍ-iyi, ggummaɣ ad as-ḍelqeɣ amzun d agrud amecṭuḥ i lliɣ, ɣas qqaren : I yuɣen irgazen ur ttrun. Nekk ruɣ, meǧǧdeɣ skud ayen ur xdimeɣ. Uk, xerṣum d Belɛid ur iyi-yettu ara, wamma wiyaḍ ɣas ad ten-kkseɣ seg wul-iw. - Ihi amek a baba, amek telliḍ, amek llan watmaten-iw niɣ ur ten-yuɣ wara imi tettruḍ ?

Page 112: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 113 -

- Aha kan a mimmi ur ten-yuɣ wara, aten-in akken illa Rebbi deg yigenni, ur steqsay ara fell-asen. Ini-d kan ma ur k-yuɣ wara keččini wamma nitni zemren i yiman-nsen ur sen-ttxemmim ara. Ur iyi-yeǧǧa wul-iw ad d-mmeslayeɣ fell-asen ḥnineɣ uggadeɣ ad teḍru d Sekkura akken teḍra yid-i, dɣa nettat ur tezmir ara ad tawi, d taɛdart ur tezmir ara i lehmum akked lḥif yecban wigi. - I kečč a Belɛid, niɣ ad teqqimeḍ cwiṭ ? - Ad qqimeɣ kra n wussan ad uɣaleɣ, aql-i lemmdeɣ tanjert di tenzit d leqraya ma d tameddit d lxedma, aql-aɣ nlemmed akken nekk akked Ssaɛid mmi-s n xalti. - Niɣ ur tesɛiḍ i k-ixuṣṣen ? - Aql-i am ugellid ɣur xalti, tḥemmel-iyi am Ssaɛid akked Newwara, akken bɣiɣ i lliɣ ɣur-sen, ad asen-ikemmel Rebbi di lxir-is. Ah a baba qrib ttuɣ, ad ak-d-ssawaḍen sslam, zgan teffẓen-k-id deg wawal am kečč am yemma. - Niɣ deg wayen yelhan meqqar ? - Win iban, ur ttɛemmideɣ i yiwen ad k-yergem, yerna zdat-i, tebra ar s-d-sfiɣ iẓerman-is. - Win i ten-yesɛan deg udrar ur yettaggad azaɣar, uk ! xerṣum d Belɛid icɛel-d taftilt deg wul-iw. Tanemmirt, tanemmirt a Belɛid xerṣumbi d kečč tceffuḍ. Segmi d rseɣ yid-s lehdur-iw ḥala s lemɛani akked yinzan, ur d-sfehmeɣ ula d acemma, Belɛid yewhem : - Si sgelli, i la d-theddreḍ s lemɛani ayɣer ? ini-yi-d d acu i yeḍran ? - Ar azekka ! ma yella yebɣa Rebbi, tura ur zmireɣ, ur bɣiɣ ad kemmleɣ lhemm i yemma-k, berka aya ideg tella. Ur ɛad kfiɣ lehdur attan tger-d aḍar-is ɣef tewwurt s tṣeffayt n lqahwa : - Sliɣ-d i yisem-iw, acu yellan ? Ur tufiḍ i yellan la nhedder kan ɣef tezmert-im. I s yenna Belɛid. Muqleɣ-tt deg wallen, ɛeqleɣ yella wayen i tcumm, tcumm-itt, terǧa-aɣ almi neffeɣ teṭṭef Bussaɛd akked Rezqi, teggul teqḍeɛ ur sen-teḍliq alamma nnan-as-d tidet s kra ɛerḍen ad as-rewlen s lekdubat akked tkerkas ur zmiren ara d ayen teckunṭeḍ

Page 113: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 114 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

deg-sen tuɣal-asen d menteḍ, almi d-ɣeḍlen tidet ffren, tidet ugaden. - Yyah akka ! takeffart ur ɛawdeɣ ad xemmeɣ fell-asen, ur ɛawdeɣ ad ruɣ ad ɛawzeɣ fell-asen, ccmayet dɣa nefka-asen lta (permission) bɣan ad alin ɣef tuyat-nneɣ ur ɣ-d-giren ula deg yimeẓẓuɣen-nsen, niɣ wagi d agejdur, niɣ ula win yennejlin. Tserreḥ i teɣri-s, tezzuzun aqerru-s, tekkat gar yifassen-is : - Niɣ d tagi i d timsegrit a yul. Meskint, tmeɣbunt, ɣas yeffeɣ-itt leɛqel tuqqem cwiṭ n tebɣest gar warraw-is ur tebɣi ara ad ten-tesnuɣni, terǧa-ten almi ffɣen tserreh i yiẓri-s almi yemmundel usekkud-is. Ula deg wawal : terra timedlin ɣef wul. Akken teḍra akked Sekkura i teḍra akked Belɛid mi yesla : - Ad ten-ixzu Rebbi, ttun-k niɣ ? ttun-aɣ niɣ ? Isderwec-iten uṣurdi, yesderɣel-iten ibeddel-asen tudemt yelha rray yelha rray. Belɛid yeffeɣ-it leɛqel iqqim deg uftis la yettxemmim : d acu-t uṣurdi-agi ? Ɛni d aḥeckul niɣ d ikarusen ? Yeldi allen-is am tidak n bururu yeqqim la yesbittiw gar tmemmayin-nni, nedheɣ-as : - D acu i k-yuɣen, sani truḥeḍ akka ? - Ur tesɛiḍ sani, waqila ur tezziɣ ara ɣer Wehran ad qqimeɣ kan da uggadeɣ ula d nekk ad beddleɣ tudemt. - Ruḥ kan a mmi kemmel almud-ik ur d-yeqqim wawal. Lweqt-agi ideg d-neggra aɣyul yellan deg waddaynin yuli-d ɣer tɣerɣert, iǧǧuǧǧeg ilili, texla tjujet, yezwar bu tkerkas, yeggra-d bu tidet. Dayen i ixeddem Ḥemmu i iremmu, d ayen yuggad Belɛid i d-yusan. Ula d netta segmi iruḥ i tikkelt taneggarut ur d-yezzi, ur d yesteqsa. Segmi kan yekfa almud-is, ula d xalli-s-nni i t-iḥemmlen am warraw-is ur irezzu fell-asen ula d xalli-s-nni i s-yefkan afus n tallelt leɛmer yebdid fell-as ulammer ɣef yimi n tewwurt. Ikcem-it ssus, yewweḍ-as almi d axenfuc, isɣer-it uzrem yewwḍen ɣer Wehran ɣef lǧal-is ibeddel-as tagmilt ula d netta. Isselmeḍ-as tixidas akked tkerkas, yefka-as lekwaɣeḍ n lekteb akked tḥanut yebnan ɣef tkerkas akked leḥram. D adexcim (microbe ) i s-iceyyeɛ xali-s, d azrem bu tsuqqas, d llafɛa, mi iruḥ ad yerwel ad t-id-teṭṭef, mi d-

Page 114: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 115 -

yessukkes iman-is seg yiwet tkacbat ad t-id teṭṭef tayeḍ. Dayen ! ur yezmir ara tewweḍ-as s aqqeru, teqqes-it tesmar-as ssem-is tessared-as allaɣ-is, dayen tura ṣṣeḥa akked leḥna ! ur yettɛawad ara ad d-ibren. Yal tikkelt mi ara d-leqqmeɣ awal ɣef tedyant-agi, teccfent-iyi tidiwin, itezzi leɛqel-iw ttḥareɣ deg yiman-iw, neggzeɣ ula di lehdur-iw akken ad kfuɣ, ad henniɣ seg-sent. Ɣileɣ d ayen ad henniɣ, ulac ! ulac lehna i win yesɛan dderya am tidak-iw, ɣileɣ hennaɣ si lehdur ɣef Meqqran akked watmaten-is, ziɣ mazal, mazal ad yiɣzif wawal-iw, mazal tadyant n Rezqi akked Bussaɛd, mazal tamacahut n yinig-nsen, yerna wigi, mačči dagi kan, a yewɛer umecwar, d ill ! d ill umi zegren s lekmal-is, ɣas bɣiɣ ad ten-ṭṭfeɣ ur zmireɣ ara, dayen i d-yekkan nnig ufus-iw, cwi kan mačči d xali-tsen amesbaɣur bu leɣtut (amerkanti bu lewsax ) i ten-yezzuɣren, talli suɣ a yul tekkeḍ tawwurt. Wigi d leqraya-nsen d lefhama-nsen i ten-yessawḍen, imi tettunefk-asen (bource), zegren ɣer tmusni akked tusnakt, Bussaɛd di Belgique aneḍfar n tujjya, Arezqi di Paris, aneḍfar n tusnakt. Mi kkren ad ruḥen nniɣ-assen : - Uk xerṣum d kenwi tselkem si rrebg n xali-twen, tura zemreɣ ad zuxxeɣ yis-wen ardemmani (condition que ) ad tekfum ad d-tuɣalem. - Ur ttaggad, ur ttaggad a baba, ɣas ttkel fell-aneɣ. Ruḥ ay aɛrab ar tafsut, rǧiɣ tin turǧa teryel ur d-llin ur d-ḍallen, ulla d iccer n tebrat ḥaca-k a Rebbi, ur iyi-t-id-ceyyɛen. Dimi qqaren win ten-yesɛan yeṛwa amdegger, win ur ten-nesɛi yuggad nnger. Ɛeddi tura ad tamneḍ keččini ddunit-agi ula d lɣaci ssɣalen fell-i deg yiberdan : - Meskin Yidir, ameɣbun n dda Yidir !s kra turew tasa-s tennejla niɣ ula win yeṭṭfen i yiman-is tixenniqt ! Yidir bu yirgazen yuɣal d meskin. Ih, akka mačči d lferḥ ur friḥeɣ ara imi zemren i yiman-nsen, maca ssarmeɣ lemmer i d-ttasen xerṣum akka ad ten-iẓer uɛdaw, ad ten-iẓer uḥbib, ad refden aqerru-w gar medden, acku deg wansayen-nneɣ win ur d-nban di taddart-is amzun tegzem tudert-is

Page 115: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 116 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Taddart merra tewhem, uɣalen la yi-d-ttawin lemtul la s-qqaren : Yidir n at leflani, win yefkan lta i warraw-is ad ruḥen bla tuɣalin. - Tebra ar iɛal, lemmer yal yiwen deg-neɣ ad yexdem am netta, ad texlu taddart, tezmer ad tenger ula d aẓar ur d-igerri deg-s. Kra nniḍen qqaren : - Wellah ar yezza, d acu ara xedmen da, ulac am temdint a wlidi. Yal yiwen i s-yehwa yini, yal wa aqqeru-s di tcacit-is yal wa rray-is di lǧib-is. Nekk ẓriɣ ɛaleɣ, ẓriɣ sxeṣreɣ maca akken qqaren zik-nni : aḥbib mi yessader i wallen-is, nekk ad iyi-yaf fateɣ. Akka i teḍra yid-i, asmi nedmeɣ di rray-iw ifut-iyi lḥal… Ur yeqqers uyeddid ur nɣilen waman. Ur tufiḍ acu i ɣ-yuɣen ɣas ruḥen-iyi akk warraw-iw, yeggra-yi-d Wakli xerṣum d netta, ahat ur yettbeddil ara am yimezwura. Tamawt : ayen i d-yeggran seg wungal-agi ad t-teɣrem asmi ara d-yeffeɣ di kra n wussan i la d-iteddun.

Page 116: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 117 -

Leɛzib n yiɣersiwen

Georges ORWELL

La ferme des animaux Tasuqelt : Habib-Allah MANSOURI

Tukkist seg wungal : Leɛzib n yiɣersiwen Aḥric wis 4

er taggara n unebdu, asali n tedyanin yuɣ azgen n tmurt. Yal ass «Napoléon» akked «Tkuret n Udfel» tceggiɛen itbiren, tuɣdaṭ-nsen : ad gren iman-nsen

gar yiɣersiwen nniḍen n leɛzayeb i iqerben i leɛzib-nsen. Ḥekkun-asen-d amek i teḍra tnekra, am wakken slemden-asen-d anya n A zzaylalt n tmurt n Lengliz. Aḥric ameqqran n lweqt-agi yesɛedda-t Mass «Jones» deg «Willingdon», yezga yeqqim deg tberna «Izem-Azeggaɣ» yetcektay i win yebɣan ad d-isel tmeḥqranit tameqqrant i t-yuɣen asmi i t-tesnejla tirkeft n yiɣersiwen seg leɛzib-ines. Imawlan n leɛzayeb nniḍen i iɣaḍ ɛawnen-t ciṭuḥ deg wussan imezwura. Deg wulawen-nsen, steqsayen ma ur zmiren ara ad sfaydin seg lmuṣiba i yuɣen «Jones». Mass «Jones» yesɛa zzher imi imawlan n snat leɛzayeb d-yezgan ɣer tama n leɛzib-ines ur ttemsefhamen ara, ttemčeqlalen dima. Leɛzib amezwaru, «Foxwood», meqqer mliḥ, maca ur t-qumen ara yernu d aqdim : tikessawin mebla lqima, tibḥirin yečča-tent leḥcic. Ayen yeɛnan bab-is, Mass «Pilkington» i yesɛeddayen

Ɣ

Page 117: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 118 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

aḥric ameqqran n lweqt-is deg ṣṣyada deg lexla neɣ ṣṣyada deg yisaffen, ilmend n tsemhuyt. Leɛzib nniḍen, «Pinchfield», mecṭuḥ ɣef umezwaru, maca bab-is iqum-it. Bab-is isem-is Mass «Frederick», d argaz yezgan deg ccerɛat, am wakken yettwassen s taɣert-ines deg uḥric n yiweẓla. Mass «Pilkongton» akked Mass «Frederick» myikrahen armi ur zmiren ara ad msefhamen ula ɣef temsalt i izemren ad ten-tenfeɛ deg sin. Maca deg sin yid-sen tessefqeɛ-iten tnekra n yiɣersiwen, am wakken nnezgamen, ttqelliben amek ara xedmen i wakken iɣersiwen-nsen ur ẓerren ara nnig wayen ẓran yakan ɣef temsalt-agi. Deg tazwara ṛwan taḍsa ɣef tekti n leɛzayeb i yesefraken iɣersiwen s timmad-nsen. Tidderwect am tagi, sya mraw d seddis n wussan umbaɛd, kulci ad yuɣal s amkan-is, i d-nnan. Ssazlen awal belli deg Leɛzib n Umanwar (ula s wureɣ n ddunit ur s-ssawalen ara Leɛzib n Yiɣersiwen) iɣersiwen zgan d amennuɣ gar-asen, yernu ma kemmlen akka ad ten-ineɣ laẓ. Maca iɛedda lweqt, iɣersiwen ur mmuten ara seg laẓ. Ihi « Frederick » d «Pilkington» ufan iman-nsen ilaq ad beddlen tasetna (refrain) i d-wwin. Ɣef tutlayt-nsen, leɛzib-agi yeččur d lefḍayeḥ. Iɣersiwen ttemyeččan gar-asen, kra deg-sen sraɣayen wiyaḍ s teṣfiḥin yerɣan, am wakken cerken tiwetmin. Ata acu ara yeḍrun, i d-yenna « Frederick » d « Pilkington», asmi ara neɛreḍ ad nbeddel iṣuḍaf n Yakuc. Maca ulac win i yumnen lehḍur-agi. Nnig waya, yuzzel wawal ɣef yiwen n leɛzib agrurzan deg wanda ttwaqecɛen yimdanen, anda iɣersiwen selḥayen lumur-nsen s yiman-nsen. Kra n wagguren umbaɛd, tanekra-agi n yiɣersiwen tuɣ akk lexlawi. Iramulen yellan d imḍuɛen yeffeɣ-iten leɛqel tura, ad as-tiniḍ ṣṣḍen. Akraren mmɣen ɣef tebḥirin, ččan kulci. Tifunasin ttneggizent ɣer yigenni, seɣlayent deg ubrid-nsent yakk ibidunen ara mmagrent. Iɛudiwen mi ara d-awḍen zdat n uɛerriḍ ad ḥebsen, imnayen ad d-afen iman-nsen ttwaḍegren ɣer tmurt. Ula d anya d wawalen n A zzaylat n tmurt n Lengliz uɣen yal amkan. Amseɣret agrawlan yuzzel deg tmurt, ḥefḍent akk iɣersiwen. Mi ara s-slen yimdanen, ɣas akken itteffeɣ-iten leɛqel, qqaren-d belli yakk waya d askeɛrer. Qqaren-d daɣen

Page 118: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 119 -

belli ar tura mazal ur ṣṣawḍen ara ad fehmen amek ixeddmen iɣersiwen-agi iwakken ad ṣṣawḍen iman-nsen ɣer waya. Yal aɣersiw ara ṭṭfen icennu A zzaylat n tmurt n Lengliz ad yečč imiren aɛekkaz. Maca ɣas akken imseɣret yettaɣ yal ass amkan : ijeḥmumen tṣeffiren-t, itbiren ɣef yisekla cennun-t s ṭul n wass. Ccna-agi yexleḍ d uhetwir n uṣemmer ad as-tiniḍ yexleḍ d uẓẓay n nnwaqes. Mi ara s-slen yimdanen, tettaṭṭaf-iten targagayt amzun slan s yiwet n lmuṣiba ara d-yeɣlin fell-asen deg wussan i d-iteddun. Deg tazwara n waggur n tuber, asmi tekfa tmegra n yirden, ẓdant deg uɣaraf, usan-d kra n yitbiren, zzin qbel ciṭuḥ deg yigenni, dɣa rsen deg umraḥ n Leɛzib n Yiɣersiwen. «Jones» d yifellaḥen-is irkelli usan-d d seddis n yirgazen nniḍen n « Foxwood » d « Pinchfield », jelben ɣef ẓẓerb, wwḍen tama n uxxam. Wwin-d yid-sen izduzen, anagar « Jones », i ten-yezwaren, i d-yusan s tmekḥelt deg ufus. Mebla ccek usan-d ad d-rren ayla-nsen. Tagnit am tagi bnan fell-as aṭas aya, ɣef wayagi heggan iman-nsen seg ucḥal n wussan. « Takuret n Udfel » yeɣra akk imenɣiyen n « Jules César » deg yiwen n udlis aqbur i yufa deg uxxam, yernu d netta i yeselḥayen timezlin n ustan. Yefka-asen-d tanbaḍin, dɣa yal yiwen yuɣ amkan-is. Mi qrib ad awḍen yimdanen ɣer yixxamen n leɛzib, iserreḥ «Takuret n Udfel » i tenṭagt-ines tamezwarut. Itbiren, deg kraḍet n tmerwin d semmus yid-sen, ufgen nnig n yiqerra n ugalfu n yicenga, sserḥen-d i tuffɣa-nsen ɣef yiqerra n wid iẓedmen. Acengu ur ifaq ara armi d-yufa iman-is yeɣli-d deg yiwet n txettalt n yiwezziwen yeffren deffir n ẓẓerb. S yimenqaren-nsen bdan anqab deg teglulin n yimdanen. Ar tura, imennuɣen-agi mazal-iten d imerẓa imecṭaḥ, imdanen ṣṣawḍen ad qarɛen iwezziwen s yizduzen. Maca imiren kan « Takuret n Udfel » iserreḥ i tenṭagt-ines tis snat. D netta s timmad-is i inehren tikra-ines anda ad d-naf «Edmée» taɣaḍt tamellalt d wakraren. Mmɣen irkelli ɣef yimdanen, kkaten-ten seg yal tama. Maca tamlilt tameqqrant tettunefk i uɣyul « Benjamin » i itezzi ɣef yiman-is, dɣa ad yebdu aṣekkek, tiyita-nsen, ta deffir tayeḍ. Maca ɣas akken imdanen ṣṣawḍen i tikkelt

Page 119: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 120 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

nniḍen ad asen-ṭṭfen tasawent s lfeḍl n yidebbuzen-nsen d yirkassen iwumi yezzi uzzal. Imiren iserreḥ « Takuret n Udfel » i yiwen n uzɛiq, d tamuli n tuɣalin ɣer deffir. Iɣersiwen irkelli uɣalen-d ɣer deffir, zegren tawwurt tameqqrant, dɣa kecmen ɣer umraḥ. Imdanen serḥen-as i ssuɣat n trennawt, ɣilen iɣersiwen ttwaɣelben, dɣa bdan la ttazzalen deffir-nsen. D wagi i yerja « Takuret n Udfel ». Yeǧǧa imdanen ad aẓen armi wwḍen ɣer tlemmast n umraḥ, imiren ffɣen-d seg deffir kraḍ n yiɛudiwen d kraḍet n tfunasin akked uzuran seg yilfan iqqimen ffren deg umesṭbel. Imdanen faqen belli ɣlin deg yiwet n tcerket, iɣersiwen gezmen-asen abrid. « Takret n Udfel » yefka-d tamuli n tenṭagt, d netta i yezwaren , srid ad yedhem « Jones ». Wagini akken ad iḥud ɣef yiman-is, yeddem abeckiḍ-ines, yejbed. Aḥlalas iḥuz azagur n « Tkuret n Udfel », ijreḥ-it, am wakken yenɣa yiwen n yikerri. Mebla ma yuɣal ɣer deffir, « Takuret n Udfel » yewwet s ljehd yesɛa (taẓeyt-ines tewweḍ twinas d snat n tmerwin n yikilugrammen) iḍarren n bab n leɛzib iwumi yettwakkes kulci i iserḥen i ubeckiḍ-ines uqbel ma ad d-yeɣli ɣef uɛemmur n leɣbar. Maca win yessefqaɛen mliḥ d « Malabar » i ibedden ɣef yiḍarren-is n deffir yekkat s teṣfiḥin-ines tiẓayanin. Tiyita tamezwarut tḥuz aqerru n yiwen n uxeddam n « Foxwood » i yeɣlin deg yixmir, yeqqur. Imi walan aya, aḥric ameqqran n yimdanen sserḥen i yidebbuzen-nsen, ɛerḍen ad rewlen. Deg tama n yicenga, terwi teberwi. Iɣersiwen irkelli ttqaqaren-ten deg umraḥ, wa yetṣekkik-iten, wayeḍ icekkeḍ-iten, wa yerkeḍ-iten. Ulac aɣersiw ur d-yerrin ara ttar-is, ula d tamcict tettekka. Tjelleb seg ssqef ɣer tuyat n yiwen n ufellaḥ iwumi tesenta accaren deg tmegreṭ-is, dayen yeǧǧan amdan-nni yetsuɣu ɣer Rebbi i t-ixelqen. Mi walan abrid iserreḥ, ffɣen imdanen seg umraḥ, sinakin rewlen ɣer ubrid, ferḥen imi selken seg lmut. Akka ihi, semmus n ddqayeq umbaɛd n unbaz, abrid i ten-id-yewwin, d netta i ten-yerran, rewlen, wa deffir wa, iwezziwen deffir-nsen. Ula d yiwen seg yimdanen ur yeqqim, anagar yiwen, win iḥuzan deg uqerru, yeḍleq ɣef tmurt. « Malabar » mi d-yuɣal ɣer umraḥ inal

Page 120: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 121 -

tafekka n umdan-agi s leḥwafer-ines, iqleb-it ɣef uɛrur. Amdan-nni ur iḥerrek ara. « Yemmut, i d-yenna «Malabar», d ayen yeseḥzanen. Ur nwiɣ ara ad t-nɣeɣ. Ttuɣ tiṣfiḥin deg leḥwafer-inu. Maca anwa ara yamnen belli ur t-nɣiɣ ara s lemɛamda ? - Anfet-aɣ seg tnafrayt ay imeddukal ! i iɛeggeḍ « Takuret n Udfel » amejruḥ. Ṭṭrad d ṭṭrad. Amdan ur yesɛi azal ḥala ma yuɣal d lǧetta yeqquren. - Ur bɣiɣ ad nɣeɣ ḥedd, ɣas d amdan, i d-yenna « Malabar » s yimeṭṭawen. - Anda tella « Edmée » ? i iɛeggeḍ yiwen. D tidet, ulac win iwalan « Edmée ». Iɣersiwen yeffeɣ-iten leɛqel. D acu i tt-yuɣen ? Tettwawet neɣ wwin-tt imdanen d tameḥbust? Maca deg taggara ufan-tt deg umesṭbel. Teffer, aqerruy-is yerdem deg walim. Terwel imi tesla i tiyita n lbarud. Sinakin, imi d-uɣalen iɣersiwen ɣer umraḥ, ur ufin ara argaz-nni yeǧǧan ɣef tmurt, ziɣ yuki-d sinakin yerwel. Iɣersiwen nnejmaɛen i tikkelt nniḍen. Ferḥen mliḥ, yal yiwen iḥekku-d s leɛyaḍ tigawin i yexdem deg umennuɣ. Imiren kan ɛemren urar n trennawt. Sulin asenǧaq, cnan A zzaylat n tmurt n Lengliz aṭas n tekwal, mṣeḍfarent ta deffir ta, ɣer taggara wwin ikerri-nni i d-yefkan tudert-is d asfel i tegrawla ad t-meḍlen. Timtelt-agi fkan-as azal meqqren. Ɣef uẓekka ẓẓan yiwet n tedmimt. Ɣef yiri n tesraft, yenna-d « Takuret n Udfel » yiwen n yinaw amecṭuḥ. Yenna-d deg wawal-is belli iɣersiwen irkelli yessefk fell-asen ad heggin iman-nsen ad mmten akken ad ḥarben ɣef leɛzib-nsen. S unemzel snulfan-d yiwen ubreqqes aserdas, tin n Waṣaḍ-Aɣersiw, Asmil Amezwaru, i d-fkan imiren kan i « Tkuret n Udfel » akked « Malabar ». Deg tilawt, abreqqes-agi d tazalɣi yettwaxdmen s uɣir (d tifin i d-t-ufan deg tɣerfet n tberdiwin, zik-nni sxeddmen-tt i ccbaḥa n yiɛudiwen) ara qqnen ussan n acer d tmeɣriwin. Abreqqes nniḍen, tin n Waṣaḍ-Aɣersiw, Asmil wis sin, tettunefk, umbaɛd n tmettant, i yikerri.

Page 121: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 122 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Qqimen aṭas la ttmeslayen ɣef yisem ara d-fken i umennuɣ yeḍran, deg taggara ṭṭfen isem n unmenɣi n Umesṭabel, acku syen i tebda tanṭagt n trennawt. Seg uxmir ddmen abeckiḍ n Mass « Jones ». Yernu ẓran belli deg leɛzib llant tsenfrin. Ɣef waya mtafaqen ad sbedden abeckiḍ-nni am umrud ara sxedmen sin n yiberdan deg useggas : ass n 12 tuber i usmekti n unmenɣi n Umesṭabel akked wass n « la Saint-Jean » n unebdu, i usmekti n Tnekra.

Page 122: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 123 -

Arranku

Paulo COELHO

L’Alchimiste Tasuqelt : Inelmaden n tmaziɣt - Tizi Wezzu

Tukkist seg wungal : Arranku Aḥric wis 4

taǧer n ubellar, ikker di tafrara, iqubel ass am leɛwayed-is. Meḥsub s kra n utqelleq. Ugar n tlatin yiseggasen seg wasmi i tella tḥanut-is i d-yusan di

tiɣilt n yiwen uzniq i yeskesren, anda, d ixuṭay n yimsaɣen i d-ittɛeddin. Tura, ifat lḥal akken ad ibeddel deg-s kra. Di ddunit-is merra, anagar tiɣin akked lbiɛ n tɣawsiwin n ubellar kan i yelmed. Tɛedda yiwet tallit anda taḥanut-is tettwassen s waṭas, ama ɣur tteǧǧar n tmura n waɛraben, ama ɣur yijiyulujiyen n tmurt n Fransa akked Legliz, neɣ iɛsekriyen n tmurt n Lalman, nutni ččuren d adrim. Di tallit-nni, d zzhu ameqqran ttjara n ubellar. Isugen amek ara yuɣal d amerkanti, akked uɛemmur-nni n tlawin tucbiḥin ara ikseb mi ara yuɣal d amɣar. Meɛna, lweqt ittɛeddi ɣef uqerru-s cwiṭ cwiṭ, am akken ittɛeddi ula ɣef temdint-nni s timmad-is. Almi tuɣal temdint n Suta, tennegma ugar n Ṭanǧa, ula d ttjara teṭṭef abrid nniḍen. Lǧiran-is ruḥen

T

Page 123: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 124 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

beddlen amḍiq, ḥala kra n tḥuna i d-iqqimen di tiɣilt-nni. Ulac win i terra tmara ad yali tasawent icban tinna ɣef snat tḥuna tigellilin. Meɛna, ttaǧer n ubellar, ur isɛi ara lxetyar, imi azal n tlatin yiseggasen aya netta ittaɣ, isnuzu ṣṣenf-agi n tɣawsiwin, tura, ifat-it lḥal i wakken ad ibeddel amkan. Yal taṣebḥit, ittɛassa cwiṭuḥ-nni n tberdatin ur neṭṭuqqet ara di ciṭuḥ-nni n tezniqt ma yella win ara d-ḍeqqrent. D wagi i d ccɣel-is d iseggasen aya, almi issen lɛadat n yal amsebrid. Anagar kra n ddqayeq i mazal akken ad d-yaweḍ lawan n yimekli, dɣa, yiwen uberrani, ibedd-d zdat tḥanut-is. Ilsa am netta am medden, meɛna taṭṭucin n ttaǧer-nni ɛeqlent belli ur isɛi ara idrimen. Ɣas akken, ikcem ɣer daxel n tḥanut irǧa cwiṭuḥ qbel ad iruḥ. Zdat n tewwurt, tella yiwet tluḥet i d-iqqaren di tama-nni ttmeslayen aṭas n tutlayin. Ilemẓi, iwala yiwen urgaz iqqim-d deffir n ssrir. - Ma tebɣiḍ, zemreɣ ad ak-d-ssizdgeɣ merra tiɣawsiwin-agi-inek, acku, imi akka umsent, ḥedd ur tent-ittaɣ. Ttaǧer i ttmuqul-it awal ur t-id-yuli. - Mi ara fakeɣ, ad iyi d-t-ffkeḍ s wacu ara d-aɣeɣ ayen ara eččeɣ, yak akka?” Argaz-nni, iggugem. S wakka, ilemẓi iẓra belli rray atan ɣur-s. Iddem-d acluḥ-nni i yellan deg usegres-is -imi dayen ur iḥwaǧ ara ad t-yels deg uneẓruf. Dɣa, ibda issizdig yis-s tiɣawsiwin-nni. Deg wazal n uzgen n tsaɛat, issazdeg merra tiɣawsiwin i yellan di treffit. Din din, kecmen-d sin n yimsaɣen, uɣen aṭas n tɣawsiwin. Mi akken i tent-ifak merra s usizdeg, issuter di ttaǧer-nni ad as-d-yefk ayen ara yečč. Irra-as ttaǧer : - Lḥun ad nečč. Ɣelqen taḥanut, dɣa ruḥen kcemen ɣer yiwet ttberna i yellan di tiɣilt. Mi akken i qqimen ɣer ṭṭabla-nni ur nesɛi ultma-s, inna-as ttaǧer s kra n uzmumeg : - Mačči alamma tessazdgeḍ kra ara k-d-fkeɣ ad teččeḍ imi ccariɛa-nneɣ tḥettem fell-aneɣ ad nessečč yal amdan ara illaẓen.

Page 124: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 125 -

- Ihi, acimi i yi-teǧǧiḍ xedmeɣ akk annect-nni ? - Acku, tiɣawsiwin-nni umsent, yerna keččini, neɣ nekkini, neḥwaǧ ad nessizdeg allaɣen-nneɣ si yir ttexmam. - Mi akken i fukken učči, ttaǧer izzi ɣer yilemẓi inna-as : - Bɣiɣ ad txedmeḍ ɣur-i. Sin yimsaɣen i d-ikecmen mi akken i tessizdigeḍ tiɣawsiwin-iw, ayagi, d limara i yelhan. - Medden, ttmeslayen aṭas ɣef limarat, meɛna, di tidet, ur ẓrin ara ɣef wacu i ttmeslayen. Am nekkini, ur neẓri belli, ddeqs n yiseggasen aya la ttemsefhameɣ nekk akked wulli inu mebla ma sxedmeɣ imeslayen. - Nniɣ-ak tebɣiḍ ad txedmeḍ ɣur-i neɣ ala ? - Zemreɣ ad xedmeɣ akka alamma d tameddit. Ssya s azekka ṣṣbeḥ, ad ssizedgeɣ merra tiɣawsiwin i tesɛiḍ di tḥanut-ik. Ma d keččini ad iyi-d-tefkeḍ s wacu ara ruḥeɣ azekka ɣer tmurt n Maṣer. Dɣa, ttaǧer ittaḍsa. - Lemmer ad tessizdigeḍ aseggas s lekmal, ad ternuḍ ad tessenzeḍ merra ayen illan di tḥanut s ssuma ɣlayen, akken, mazal-ak ilaq ad d-treḍleḍ akken ad truḥeḍ ɣer Maṣer. D imelyan n yikilumiṭren i yellan gar Ṭanǧa akked tzumag n Maṣer. Teɣli-d yiwet tsusmi d tameqqrant, deg yiwet tegnit, ad tɣileḍ tgen merra temdint-nni. Ulac ssuq, ikfa wawal gar tteǧǧar, neɣ irgazen i yettalin akken ad d-ddnen si Ṣumɛat, neɣ isekkiyen icebḥen s yifassen-nsen urqimen. D taggara n usirem akked usikel, akked yigelliden, neɣ timucuha n wul, kfan igerwaj, dayen tizumag. Amzun akken ddunit merra teggugem, imi rruḥ n yilemẓi-nni issusem. Ulac uzzu, wala leɛtab, neɣ asḥissef : anagar yiwet tmuɣli taderɣalt, i iɛeddan akin si tewwurt-nni tamecṭuḥt n ttberna, akked lebɣi-nni ameqqran n lmut ad d-ters, akked nnger n kullci di dqiqa-nni. Ttaǧer, iwhem deg-s. Am akken, lferḥ-nni i t-iwala ifreḥ ṣṣbeḥ, ixsi deg yiwet tegnit. Inna-as : - Zemreɣ ad ak-fkeɣ s wacu ara tuɣaleḍ ɣer tmurt-ik, a mmi. Ilemẓi iggugem almi. Yuɣal iṣeggem leḥwayeǧ-is, irna iddem-d asegres-is, inna-as :

Page 125: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 126 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

- Ad xedmeɣ ɣur-k. (Daɣen issusem tallit nniḍen) Laqen-iyi yidrimen s wacu ara d-aɣeɣ kra n wulli. D tikli ayyur segmi yella d axeddam ɣur ttaǧer n ubellar, ɣas akken lxedma-nni, mačči d tin i t-iɛeǧben. Ttaǧer, kul ass istewtiw deffir n ssrir, iqqar-as ad iḥader ɣef tɣawsiwin ur ttruẓunt ara. Iqqim dinna, ɣas ttaǧer-nni d bu tehdurin meɛna ixḍa amesxer, yerna d aḥeqqi, imi ittxelliṣ-it akken iwata yal mi ara tenz tɣawsa, s wakka, ijmeɛ ddeqs n udrim. Mi yerra leḥsab-is yiwet tṣebḥit, yufa belli, ma ikemmel lxedma-s di tḥanut-nni, am akken i tt-id-ibda, ilaq-as aseggas akken ad yizmir ad d-yaɣ kra n wulli. Yiwen wass inna-as i ukerwa-s : - Bɣiɣ ad ssaliɣ tireffit i tɣawsiwin. Nezmer ad nessers yiwet di berra, akken ad d-jebbed imsaɣen ula seg wadda inna n tezniqt. - Leɛmer i xdimeɣ tin icban tagi, tireffit di berra ! Akken win i d-iɛeddan tezmer ad teḥsel deg yicettiḍen-is, dɣa kulci ad yuɣal d rrmim. - Asmi i tedduɣ di lexlawi, nekk akked wulli-inu, izmer ad tent-iqqes uzrem, di yal taswiɛt. Meɛna tamsalt-agi tettekka di tudert n umeksa akked wulli-is. Ttaǧer, iruḥ ad d-iqdec i yiwen umsaɣ i d-yusan akken ad yaɣ tlata yecmuxen n ubellar. Tura isnuzu s waṭas, amzun akken tuɣal ddunit ɣer zik-is, asmi abrid-nni d netta i iɛemren s waṭas di temdint n Ṭanǧa. - Simmal i ttnernayen yemsaɣen. Ayen i n-rebbeḥ tura, zemreɣ ad idireɣ yis-s akken iwata, yerna ula d keččini, ur tettɛettileḍ ara, tzemreḍ ad d-terreḍ ulli-k. Ihi, i wacu ara tessutreḍ nnig waygi di ddunit ? - Acku, ilaq-aɣ ad neḍfer ayen i d-mmalent limarat. Yuɣal indem acimi i d-ibder limarat, acku, ttaǧer-nni ur as-tefki ara tegnit akken ad d-immager agellid. - D ayen i wumi yeqqar umɣar-nni «Amenzay anaraf» neɣ «zzher n uḥeffaḍ», acku ddunit tebɣa ad tidireḍ Tamacahut n wul-ik. Ttaǧer, ifhem imeslayen n uxeddam-is, imi, tilin-nni i yella dinna, d yiwet si limarat, yerna, s wayen i d-ssekcamen yal ass, d lmuḥal ad

Page 126: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 127 -

indem acimi i yessexdem yilemẓi-nni di tḥanut-is ɣas akken s leɣla i t-ittxelliṣ, seg wakken iɣil d lmuḥal ad izmiren ad ssenzen ugar n wayen i snuzuyen tura, i ttak-as lexlaṣ d ameqqran; imi di tdemmi-s ur ittɛeṭṭil ara ad yuɣal ɣer wulli ines. Inṭeq ttaǧer ɣar uxeddam-is akken ad isseɛreq awal-nni i d-bdan ɣef treffit, inna-as : - Acu n ssebba imi tebɣiḍ ad truḥeḍ ɣer tzumag ? - Acku yal tikkelt ttmeslayen-iyi-d fell-asent. Agerruj, tura yuɣal d asmekti iweɛren, ibɣa ad t-ittu. - Ur ɛad i d-ufiɣ amdan i yebɣan ad icerreg rrmel n uneẓruf akken kan ad iwali tizumag, yerna anager idurar n udɣaɣ i tent-iɛemren. Ula d keččini tzemreḍ ad tebnuḍ tazamugt deg tebḥirt n uxxam. Iruḥ ad as-d-iqdec i yiwen umsaɣ i d-ikecmen, dɣa inna-as i ttaǧer : - Keččini, deg leɛmer-ik ur tessarmeḍ ad tessikleḍ. Seldazekka-nni i d-imlen, ttaǧer yuɣal-as-d ɣer wawal-nni n treffit : - Ur ḥemmleɣ ara abeddel s waṭas. Ama d keččini ama d nekkini, ur nelli ara am Ḥasan, netta i yellan d amerkanti ameqqran. Ɣas ad iɣleḍ di kra n ssuq, meɛna ayagi ur t-ittḍurru ara, ma yella d nekni iwwi-d ad nɛebbi taẓeyt n lɣelṭat-nneɣ. - Ayagi d tidet. - Acimi i tebɣiḍ ad txedmeḍ tireffit ? - Bɣiɣ ad uɣaleɣ ɣer wulli-w s lɛejlan. Mi ara k-d-ismir zzher-ik, ilaq ad tfarseḍ, s wakka ad t-nɛiwen akken i ɣ-ittɛawan ula d netta. D wagi i wumi qqaren amenzay anaraf neɣ zzher n uḥeffaḍ. Issusem ttaǧer almi, yuɣal inna-as : - Nnbi, amceggeɛ n Sidi Rebbi, iwwi-aɣ-d Leqran, icreḍ-d fell-aɣ xemsa lumur, ilaq ad ten-nexdem; tin isɛan azal ameqqran gar-asent, d laman s yiwen yillu ulac wis sin, ma d tiyiḍ tella, tẓallit xemsa tikkal deg wass, tuẓumin n Remḍan, akked laɛcur i yellan d lḥeqq n yigellilen. Issusem, iẓri-s iɣleb leḥmali mi akken i d-imeslay ɣef Nnbi, isɛa liman, ɣas tikwal iččur d leḥmeq, meɛna ijgugel deg ubrid n tinneslemt. - I tis xemsa ?

Page 127: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 128 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

- Sin wussan aya segmi i yi-d-tenniḍ belli deg leɛmer-iw ur ssarmeɣ ad ssikleɣ. Ihi tis xemsa i d-iwwi lḥal ad tt-ixdem lmumen iṣeḥḥan, d asikel. Ilaq xerṣum yiwet tikkelt di tudert-nneɣ ad neɛfes akal iqedsen n Mekka. Mekka, tebɛed s waṭas ɣef tzumag. Asmi i lliɣ d ameẓyan, xtareɣ ad sseftiɣ cwiṭ-nni n uṣurdi i sɛiɣ deg tḥanut-agi. Ssarameɣ di yal tikkelt ad d-yas wass anda ara uɣaleɣ d amarkanti, s wakka ad ruḥeɣ ɣer Mekka. Rebbḥeɣ ddeqs n yidrimen, meɛna ur zmireɣ ara ad ttekleɣ taḥanut-iw, ɣef umdan wayeḍ, acku ibellaren sehlen i truẓi. Imir-nni, ttwaliɣ aṭas n yimḥuǧǧen mi ara d-ɛeddin zdat tḥanut-iw akken ad ṭṭfen abrid ɣer Mekka. Llan deg-sen wid isɛan aṭas n cci, sɛan ula d iqeddacen akked ileɣman, meɛna ddeqs nniḍen d igellilen ugar-iw nekkini. Ttruḥun, ttasen-d s lferḥ, srusuyen ula ɣef tewwura-nsen limarat n lḥiǧ yeqḍan. Yiwen deg-sen d axerraz irebbeḥ aɣrum-is s lexyaḍa n warkasen n wadi akked wagi, inna-yi-d belli azal n useggas i yelḥa deg uneẓruf uqbel ad yaweḍ ɣer Mekka, meɛna ur yuki ara i ɛeyyu am akken i s-ittaki mi ara iteddu di tzenqatin n Ṭanǧa akken ad d-yaɣ aglim. - I tura, d acu i k-iṭṭfen ur tettruḥuḍ ara ɣer Mekka ? - Acku d nettat i yi-yeǧǧan ad idireɣ yerna ad ɛebbiɣ taẓayt n wussan ur imgaraden ara, gar yicmuxen i yeẓẓan di trefyin n tḥanut, neɣ imekli akked yimensi i tetteɣ deg tzeqqa-ina n wučči. Ugadeɣ ad ssefruɣ targit-iw dɣa ulac d acu ara ssiremeɣ, yerna ad tuɣal tudert-iw ur tseɛɛu ara lbenna. Keččini tettarguḍ ulli akked tzumag. Kečč mačči am nekkini, acku tebɣiḍ ad tessefruḍ tirga inek. Ma d nekk bɣiɣ kan ad ssarameɣ rrwaḥ ɣer Mekka. Mačči tikkelt i sugneɣ amek i tga tikli deg uneẓruf, aggaḍ inu ɣer umkan anda i yella uẓru-nni iqedsen, akked sebɛa tikkal ara s-d-zziɣ uqbel ad t-nnaleɣ. Ula d wid ara yilin s idisan-iw akked dduɛat ara nembaddal sugnaɣ-tent. Meɛna, ugadeɣ ad ndemmeɣ, dɣa xtareɣ ad ttarguɣ, rrwaḥ wala ad ruḥeɣ. Ass-nni, iserreḥ-as i yilemẓi ad ixdem tireffit-nni i yebɣa. Mačči medden akk kifkif amek i ttwalin tirga nsen.

Page 128: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 129 -

Σeddan sin wayyuren, tireffit tjebbed-d imsaɣen s waṭas. Ilemẓi irra leḥsab-is yufa belli setta wayyuren ara irnu akken ad isɛu s wacu ara yuɣal ɣer tmurt-is, yerna izmer ad d-yaɣ snat tikkal taqeḍɛit-is n wulli, yerna daɣen izmer ad imsewwaq akked waɛraben, acku ilmed tameslayt-nsen. Seg wass n tṣebḥit-nni di ssuq ur issexdem Urim akked Tumim, acku Maṣer tuɣal-as d targit ibeɛden ugar n wayen i tebɛed Mekka ɣef ttaǧer n ubellar. S wakka, isteqneɛ s txeddimt-is, yal ass ittxemmim ɣer wass mi ara irres deg usagen n Tarifa am umnay iɣelben aɛdawen-is. “Ccfu belli ilaq-ak ad teḥsuḍ d acu i tebɣiḍ”, akka i s-inna ugellid n Salem. Ilemẓi, iẓra d acu i yebɣa, imi ilmend-is i la ixeddem. Ahat agerruj-is d rrwaḥ ines ɣer wakal-agi aberrani, timlilit ines akked umakar, akked usnerni n tqeḍɛit-is snat tikkal mebla ma iṣerref ula d yiwen uṣurdi. Ifreḥ s yiman-is, imi ilmed ddeqs n tɣawsiwin, am ttǧara deg ubellar, tameslayt mebla lehdur, akked limarat. Yiwen wass deg uzal, iwala yiwen urgaz yuli-d si tama n wadda n tezniqt almi d asawen dɣa inehhet si ɛeyyu akked fad, ur yufi ara anda ara d-isew kra akken ad t-id-tuɣal terwiḥt. Ilemẓi issen tameslayt n limarat, dɣa iruḥ ɣer ukerwa-s inna-as : - Ilaq ad nettak latay i yimsebriden. - Llan aṭas n yimukan anda i t-zemreḍ ad tesweḍ latay. - Nezmer ad d-nettak deg lkisan n ubellar. S wakka imdanen ad tent-teɛǧeb latay, ad bɣun ad aɣen lkisan, acku d ccbaḥa n tɣawsiwin i ttḥemmilen yirgazen. Issaked ttaǧer aqeddac-is kra n lweqt mebla ma irra-as-d awal. Meɛna, tameddit-nni, mi iẓẓul, iɣleq taḥanut-is, iqqim di rrif n ubrid, iɛreḍ-it-id ad ikeyyef yid-s yiwen akken usebsi ittwassnen s waṭas ɣur waɛraben. Dinna inna-as : - Ɣef wacu i tettnadiḍ ? - Yak nniɣ-ak-d, ilaq-iyi ad d-rreɣ ulli-w, ayagi iḥwaǧ aṭas n yidrimen. Irna-as kra n tergin i usebsi, dɣa ijbed yiwet jebda d tameqqrant. Yuɣal inna-as :

Page 129: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 130 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

- Ɛeddan tlatin yiseggasen segmi lliɣ di tḥanut-agi, ssneɣ abellar n lɛali, ssneɣ win n diri, ssneɣ merra tiberdatin n ttǧara-agi. Uɣeɣ tannumi deg-s, uɣeɣ tannumi akked lqis-is ternuḍ-d imsaɣen-is. Ma terniḍ-d asnuz n latay di lkisan ad innerni wazal-is. Ma d nekkini ilaq ad beddleɣ tudert-iw. - Ɛni ur tgerrez ara ? - Uɣeɣ tannumi akked wamek i lliɣ. Uqbel ad d-taseḍ, ɣileɣ ḍeggreɣ merra lweqt i sɛeddaɣ deg umkan-agi, mi akken imeddukal-iw tettbeddil fell-asen s wayen ilhan yerna tettnerni ssɛaya-nsen. Ayagi iger-iyi deg lebḥer ameqqran n leḥzen. Ma tura, dayen, ẓriɣ belli mačči akka i yella lḥal, ihi, tahanut tesɛa lqis i bɣiɣ, ur ḥwaǧeɣ ara ad as-beddleɣ kra, acku, ur ssineɣ ara amek ara s-beddleɣ. Dayen, uɣeɣ tannumi d wamek i lliɣ. Ilemẓi ur yufi ara d acu ara d-yini, dɣa ikemmel-as-d ttaǧer : - Ttwaliɣ-k ɣur-i d lbaraka. Iwweḍ-d wass-agi fehmeɣ yiwet lḥaǧa, fehmeɣ belli yal lbaraka ara k-id-yasen terriḍ-tt ad ak-d-tuɣal d daɛwessu. Dayen, ur ttraǧuɣ acemma si ddunit; meɛna keččini tkemreḍ-iyi ad nadiɣ ɣef rrbeḥ akked yimmal-nni werǧin i d-yusan deg tedmi-w. Tura mi akka i tent-ẓriɣ, yerna ẓriɣ ula d tazmert-iw sani i tessaweḍ, ḥṣu belli di lehlak ameqqran i lliɣ, acku ẓriɣ zemreɣ ad sɛuɣ yal taɣawsa, meɛna d nekkini i tent-yugin. Inna yilemẓi deg wul-is : ccwi ur s-nniɣ acemma i ttaǧer n wekbal. Kemmelen tissit n usebsi akken almi iɣli yiṭij. S taɛrabt i llan ttmeslayen, ilemẓi-nni ifreḥ s yiman-is, acku, ittmeslay taɛrabt. Tɛedda yiwet tallit anda yumen belli anagar ulli-s i izemren ad as slemdent yal taɣawsa di ddunit, meɛna, nitenti, ur zmirent ara ad as-slemdent taɛrabt.

Page 130: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

TAMEDYAZT

Page 131: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010
Page 132: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 133 -

Tizlit

Hacene HALOUANE

Tizlit Swiɣ-tt Uqɛan isenanen umekti Di lexyuḍ n tceṭṭit-is. Zwiɣ-tt Ɣas akken tugi ad teɣli Teckentiḍ deg yiman-is Tizlit I yi-d-tenniḍ ass-nni Deg umeẓẓuɣ la tezzenzun Rriɣ-tt D izen Ceyyɛɣ-tt ad tawi Ccfawat, medden tettun Tezzi-d felli tesru-yi Ccah deg-i !

* * *

Page 133: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 134 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Alɣum Ruɣ d iluɣman di tniri D alɣum ula d nekkini Nekk ur nhegga aɣummu I yi-yuɣen ccah deg-i Ḍsiɣ ɣef win ur neẓri D alɣum ula d nekkini Win ur neḥṣi ur yettḍummu Ziɣ ayen din yuma-yi Tannumi trebba azaglu Bubbeɣ aɣaref bɣiɣ ḥellu D alɣum ula d nekkini Urgaɣ ad tbeddel fell-i Ziɣ ass-agi d iḍelli D alɣum ula d nekkini

* * *

Tiyita

A tiyita i deg-i yersen Nekk ɣileɣ d argaz sewwqeɣ Ziɣ ur ssineɣ ad waliɣ Nekk nziɣ wiyaḍ qebḍen A taḍsa-nni i deg-i yekkren Mi ɣileɣ ɛebbaɣ rewleɣ Ziɣ refdeɣ ur ssuliɣ Fkiɣ azuɣer i medden

Page 134: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 135 -

A yiṭij i d-icerqen Acḥal d argaz iḥercen Iḥarr-d adrar s wallen Yettnuzu mebla idrimen Rut fell-i ad fell-awen ruɣ Ad nrut ɣef widen iɛerqen Widen iruḥen ur d-uɣalen Ansa akken i d-nekka ? Wissen

* * *

Init-asen

Init-asen ɣurwat kunwi Ma d wayeḍ mačči n wass at Ɣurwat asif yettawi Win ur neckenteḍ di tasaft Init-asen ɣurwat kunwi Yal Tiyita tefka-d snat Init-asen anabri ad tettum Cfut ɣef taddart arut Anida tebɣum teddum Yid-wen awit tasarut Yiwen wass mi ara d-tedlum S yiles ad teldim tawwurt Init-asen anabri ad tettum Cfut ɣef taddart ! cfut ! Init-asen ansi i d-uɣen aẓar Ɣas ma mačči n wass-agi Ad t-snernin ad ten-iṣṣer

Page 135: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 136 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Ad yimɣur ad yefk imɣi Mlet-asen ansi i d-uɣen aẓar Ziɣen mačči n wass-agi !

* * *

Aru !

Aru ! Tuggict, tijɣult, tagertilt Irgazen n jmaɛ liman Uḥriq, iɣẓer d tiɣilt D tid iɣef ḥebbsen waman Aru mulac wi itettun Arut i medden ad cfun ! Aru ! Wezneɣ taqbaylit d abzim Deg yimi umenzu d umallas Awal d inzi ad yeqqim Ad t-id-ncudd ɣer tissas Aru mulac wi itettun Arut i medden ad cfun ! Aru ! Deg yigenni yura yisem-iw Nnan-t waman n terga Yecna-t waḍu d uɣersiw Slet-as ma tekkat nnda Aru mulac wi itettun Arut i medden ad cfun !

Page 136: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 137 -

Aru ! Nekk d uẓru d tizyiwin Nekk d baba d akniwen Cfiɣ-d i ujajiḥ neɣ sin Ẓriɣ ur wallant wallen Aru mulac wi itettun Arut i medden ad cfun ! Aru ! Ass-agi : tagertilt, taftilt Afḍis, timerdeddac Tislit, tisnit, tamrilt Tagdurt, tiqerrac. Aru mulac wi itettun Arut i medden ad cfun !

Page 137: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

- 138 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Beddel isem i yisem-iw

Hocine LAOUES

Beddel isem i yisem-iw i wakken ad iyi-tettuḍ eg-as isem i yisem-iw s wayen iɣef ur tceffuḍ Tayri mačči kan d isem neɣ d ayen iɣef ur tceffuḍ tayri mi ara k-tḥaz d lhemm am lḥaǧa iɣef ur tbennuḍ Beddel taswiɛt i teswiɛt tettixreḍ seg wanda ttiliɣ tezmer ad k-d-tban tafat u ad tettuḍ nekk belli liɣ Sebɛa teswiɛin deg-s uxalfa aya seg-s ay akken i m-yehwa ini-d Tayri abrid-is tessen-as hder-as neɣ anef-as a d-teɣḍel fell-ak isiḍ

Page 138: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 139 -

Abuciḍan

Tɛeṭṭel tmeṭṭut ɣef rebbu mi ten-id-tesɛa d akniwen fell-asen aḥuddu aḥunnu lulen-d akk d iceṭṭaḥen atan lǧil la d-yettnulfu ad rren afrag d ayla-nsen Sekles ternuḍ u telḥuḍ ihubb-d ubuciḍan kfan lehdur yekker-d uqrur yettiẓẓif di yal amkan Ah a ssaɛqa d acu-t waya annaɣ abbuh a lejdud nnif d lḥerma nzan s rrxa ddan deg uzabuq n rrɛud Nnan teḥma tekker zzedwa d tameɣra di taddart tquc tekfa ṣekren merra ilmeẓyen ceṭṭḥen d lxalat Yeẓṭel uqcic nnan maɛlic ilaq-aɣ ad t-nqader icɛel lmic

Page 139: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 140 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

tefreḥ bexic teslam asmi akken i tt-yextar Tenger tquc kra d-yusan a ɣ-iḥuc muqlet ma yelha waya la nesferfuc neɣli ɣef uxenfuc deg yiman-nneɣ nettaḍsa

* * *

Tamacahut

Lecɣal n taddart meqqrit nekni nekker-d meẓẓiyit izli akka i t-id-nufa ulin-d waman ɣef zzit d tagi i d tawaɣit ur nezmir ad d-nini kra Yeqqers cced uyeddid tiqit ur tebdid afus iḍac tisura neffeɣ aqdim nezgel ajdid am ubelluḍ d ssmid neknef zik nezlef tura Mi deg-k a Rebbi neṭṭef mačči deg kebci n rref siwel ay ttah s uḍad-ik newweḍ tagnit neḥnunef

Page 140: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 141 -

izgel-aɣ uḍref mudd-aɣ-d amur si nnṣib-ik

* * *

Afriwes

Mi kem-ẓiɣ ṣṣbeḥ ṣṣura-w d arqiqes deg wul-iw tessentaḍ leǧruḥ tayri-m deg-i tferres yefka-yam Rebbi ur icuḥ win kem-yeẓran ad yefriwes A lqedd ixdem uḥeddad aql-iyi d lmendad kra ara m-yeḍrun aql-iyi yid-m ɣas caḍeɣ yekkes-iyi fad yeswa-d uẓar-iw seg-m Xtareɣ-kem ɣef tiyaḍ tifeḍ tiḥdayin merra fell-am heddreɣ i wiyaḍ ɣef zzin-im acḥal yeṣfa tḥulfaḍ s tayri-w tettzad tettedduḍ-iyi di nneqma A taqcict a tawizet a tinna ttmenniɣ d zzwaǧ-iw nekk leḥmala-w s tidet temxallaf d wiyaḍnin ad am-n-hduɣ tawerdet kemmini fhem iman-im

Page 141: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 142 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

tayri-m deg-i la tettet aya segmi n leɛmer-iw Tayri-agi d m leɛyub tqerreḥ deg wulawen aql-iyi cbiɣ ameslub ɛerqeɣ i wid i yi-yessnen ula d ṣṣura-w tdub uɣaleɣ d ucmit gar-asen A tajeǧǧigt n lyasmin igan i tziri ṭṭya lemtel-im win ara t-inadin ẓriɣ ur t-yettaf ara tizya-m nɣant-tt tismin ɣer daxel i tuɣ tiyita Nekk mačči seg wid yusmen mi la ssarameɣ a kem-aɣeɣ nekk seg wid i ijerrben d tayri-m i bɣiɣ a m-d-rreɣ ula d winna yemmuten ɣef lǧal-im wellah ar yettwaɣ d tayri-m i s-ikemmlen armi si ddunit yeffeɣ A leḥbab fell-i ɣas rut tserrḥem fell-i d leḥmali ɣef tinna i yi-yenɣan cfut ɣef uẓekka-w arut ad fell-i yeɛfu Rebbi deg usarag ɣer ɣur-s dɛut ad tt-in-yernu ɣer ɣur-i ula dinna cukkeɣ ad iyi-tfut winna tḥemmel yezwar-iyi

Page 142: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 143 -

Yir zzher di tayri

Ḥemmleɣ win ara d-yaddren tayri asmi akkenni tt-ḥemmleɣ kerheɣ win ara d-yaddren tayri ass-a mi tt-kerheɣ s kra yellan d isegmi s ufus i t-id-qelɛeɣ La yi-d-teqqareḍ anta i tebɣiḍ mel-iyi-d ad tt-issineɣ aɛyan a yi-d-testesqsiḍ d acu i m-xedmeɣ ɣileɣ yekfa fell-i yiḍ d taṣebḥit ara mmagreɣ yeqqel-iyi lferḥ d aṣemmiḍ ur zmireɣ ara ad kem-in-waǧbeɣ Mel-iyi-d anta i tḥemmleḍ asmi akkenni tɛecqeḍ di tullas ad ẓreɣ ma textareḍ ma tif lexyar di tizya-s ini-yi-d amek i tt-temmugreḍ asmi akkenni teẓriḍ ṣṣifa-s Tinna ḥemmleɣ nekk temmut ttxil-m ɣas henni-yi rrbeḥ ass-nni ifut ma tebɣiḍ ad truḍ fell-i ass-nni i teggreɣ tasarut n tewwurt-nni ara d-yeldin fell-i Imi d lmut i temmut ay aḥbib tɣaḍeḍ-iyi

Page 143: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 144 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

ur ttayes rrbeḥ ur k-ifut nettat ad tt-yerḥem Rebbi aql-i ad k-n-hedreɣ s ttbut ma yella tfehmeḍ-iyi Lemmer ad teẓreḍ i tt-ḥemmleɣ wellah ar ad twehmeḍ lemmer ad teẓreḍ i deg-s ɛecqeɣ fell-i ad d-tiḥnineḍ tif akk ayen walaɣ ulayɣer yi-d-thedreḍ Err-d ṣṣehd-ik ɣur-i tettuḍ akk ayen iɛeddan jerreb muqel s igenni teẓreḍ tiziri yeḍwan akkenni ula d nekkini ɣer ɣur-s medden ay cban Ur zmireɣ ara ad ṣebreɣ ɣef tinna yemmuten lemmer ẓriɣ ad ttunasbeɣ d wid yemmuten lmut tura ad tt-ḍelbeɣ ammer win i yi-izeggiren

Page 144: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 145 -

Tira d wawal

Kania RABDI

Tira d wawal

Tira n wul tgerrez ɣer daxel i tettaẓ

ur tettak i lekdeb amhaz

Ccbaḥa n wawal tfaz d taɣuzi i teqqaz

ur tettak tagnit i wawaẓ

Awal mačči d affaẓ neɣ d tiyita n uɛekkaz neɣ d ccwami n llaẓ

Llaẓ, ur yelli d win n tgella

llaẓ ameqqran d win n leɛqliyya d aya i ixusen tamurt-a

Nekni s Yimaziɣen-a ; nḥemmel aṭas lhedra

d acu deg leɛmert i tt-nufa

Page 145: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 146 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Acḥal d iseggassen-aya almi id-neddkwal ass-a nufa-d win yeɣran yeɣra

Nekni negra-d gar yineggura

tamusni nesɛa tutlayt yettwarun ur nesɛi ara

Nesselmad i warraw-nneɣ

Papa d Mama zeɛma nettɣenni s timmuzɣa

Ah! Anda-k a yidles-nneɣ truḥeḍ d asfel n ufrara

qrib ur d-yegri ula d acemma *

* *

Iman-iw !

Ttnadiɣ ɣef yiman-iw aṭas aya ur t-ufiɣ

Asmi yid-s nnebḍiɣ ur lliɣ s leεql-iw

Nwiɣ yid-s mi bḍiɣ d lehna i yufiɣ

Ziɣ d tteklax kan ɣef yiman-iw

ar tura, d netta i ittnadiɣ D ussan, d ayyuren, ur t-ẓriɣ nwiɣ tumert, ad ay-tessiwel

Ttεeddin wussan, ur d-tessiwel

Page 146: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 147 -

leɣmum, leḥzen urzen-iyi s uḥiwel Asmi i d-faqeɣ, d yiman-iw

nniɣ d win iyi-ixusen ad yekkes leḥzen

Tedduɣ, ttnadiɣ ɣef yiman steqsaɣ fell-as adrar luḍa, aman

Adrar, yenna-yi : εlay fella-s ur d-yettali ɣer da

Luḍa, tenna : nek ɣas iεedda ; d acu ur d-iḥebbes ara

Aman, ssiwlen-d: nekni d ṣṣfa ; ma yelha atan yid-nneɣ

Ma yefat iluɣ-d seg temda atan seg ubrid -nneɣ yeffeɣ I nek tura : amek ara ẓreɣ

iman-iw, yeṣfa neɣ iseddeḍ yerka Asteqsi, ɣer-m kan i d-yegra

tiririt ɣur-m i tella

Ddmeɣ imru ad aruɣ tabrat i Ssellaḥ d kra din lεali Γer-sen, ttεenniɣ

ad ay-d-rren ɣef usteqsi Ma iman-iw d lεali

neɣ yedda d wayen n diri Adrar, luḍa, issaffen, iɣeẓran

ḍsan-d akk fell-i

Ttxil a lεali rǧu Rebbi iman-is, ur t-ittezri

S urfan, nniɣ yerna s leεyaḍ : menhu ara steqsiɣ ihi !

yesla-d ccer, yeḍsa-d felli : ihi, s tidet wajeb-iyi

Page 147: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 148 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Ihayen, a yubrik uqadum ɣas deg udem-ik, ur iyi-teɛjibeḍ

Ihi, tebɣiḍ kan a weltma lejwab-im iban seg tura

Ruḥ, iman-im, ɣur-i ur yelli ara

Teḍwa-d tafat, iruḥ usigna

ziɣ d lxir, mebεid iyi-d- iwala Lxir ɣur-m, d acu-t a weltma din kan, zzmumgeɣ s taḍsa

Nniɣ-as : d win i ibɣiɣ ur t-ufiɣ ara amek akka, lxir yesshel ɣef medden

Netta d win yelhan i iddukkulen kem waqil terwiḍ aksar d usawen

Ur teẓerreḍ ula d ayen ifazen d nneya i kem-ixerben

Iman-im, cuddeɣ deg-s ciṭuḥ ayen i d-yegran iggul ar d-iruḥ

S lferḥ, ssiwleɣ : azgen yel…la!

i wayeḍ, anda yerra Enǧer abrid-im luḍa luḍa

steqsi, nadi, wissen ma yella Leḥḥuɣ s tmara, εeyyu, ccedda Tafekka-w tessiwil i yiman-iw

Xememeɣ ad d-uɣaleɣ seg ubrid-iw imi, ḥed, kra ur d-yefffiɣ

Tifrat urεad i tt-ufiɣ ssawalen-d yizeǧǧigen sdat-i

Ala ur ttuɣal: iman-im kra deg-s atan deg-nneɣ

Yensa iḍ kamel, yuɣal yeffeɣ

Page 148: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 149 -

yewwi sɣur-nneɣ ccbaḥa n tudert Tezdeg n wul, rriḥa lɛali n tnefsit d wayen akk yelhan deg tmazirt

Ma tebɣiḍ ɣur-s ad tawḍeḍ ɣas ɛjel tikli ad t-ittleḥqeḍ

Ah a Sidi Rebbi, amek ara xedmeɣ

i yiman, yerwlen fell-i isennanen ugten, nek ḥafi

yegra-d kan ad beddleɣ tikli Ayen ttnadiɣ d ayen ur ufiɣ ayen ufiɣ mačči d ayen bɣiɣ Taswiɛt tetteddu, tettiɣzif tarwiḥt tettegzil, tesniẓẓif

Iberdan skud ɛewjen ulac win ara ten-iṣubben

Asirem-nni yeḥfa gar waktayen yeǧǧa-aɣ wallaɣ nkess izmaren Γer lqaɛ nberttex d ayen

lfhama terwel fell-aɣ Tefqeɛ, teǧǧa abrid i tibbuhyeft

asmi ara d-neddkul, ...tfut ! Ass-nni ad nissin d acu d ttbut

tura akken nebɣu nini , D wid yellan kan ara nili

ur neṭṭar, ur nettali Aqlaɣ nɛelleq gar lqaɛ d yigenni tarwiḥt ur tetteffeɣ, ur tettɣimi

Seg zik akka,

nessugut kan deg lheḍra Lqima n umdyaz ur tt-yesɛa

am zik am tura

Page 149: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 150 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Wi iḥerken akka neɣ akka ad as-yini, d asfru i d-yessefra

Amzun d lɛib i d-yeǧǧa ur yuklal la annuz la lemqadra

Berka-k ay allaɣ urrif

ɣef wayen ur nesɛi azal, ur ssḥissif Yir lecɣal ḍerrun d ungif uḥric yettara timsal di rrif Γer sdat yeggar asurif

walukan ad t-iḥuza ssif Σfess ɣef wugur, ur yettiɣzif

err-as ccan s nnif Ad k-wwessiɣ ur ttara ɣer lkif

ma ulac allaɣ-ik ad yettifif Am wass-a, iman-nni bu lḥif ɣer–k, ad d-yuɣal bessif

Ulac wayeḍ axir-ik deg ttesrif d tafekka-k kan i s-ilaqen d talaba n ucrif

Annect yebɣu zzman yiɣzif ma yeɛeṭṭel ɣas rǧǧu ssif

Mi id-d-kuleɣ seg tnafa Ziɣ d targit akk waya

Teḥbes tala n tsugna-w, lawan-a zik akken kan d tiregwa Tura, mi aṭas itent-tečča

teqqur, ur d-yegri kra Tala-w ma teqqur ass-a ;

ma tekkaw, wissen iwacu ! Teslaw s ssebba n tudert-a

tenxer tala-w asmi akken tezlez D iḥulfan-iw, d iman-iw i tezzenz

d isefra-w i teḥmeẓẓ

Page 150: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 151 -

Tala-w d awalen-iw, d imi-w hudden yiɣeblan-iw

Zik ferḥeɣ s yicewwiqen-iw fell-i ssafagen lemḥayen-iw

Tura kersen yiẓuran-iw yettel ula d iles-iw

Akka i yefukken wawalen-iw ruḥen nutni d yiman-iw !

Page 151: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

- 152 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Tiririt i «Wehran, tafesna 31» n Youcef Merahi

Nadia BENAMAR

1 Yya-d, arwaḥ… Ur tezmireḍ ad tbeɛdeḍ fell-i Ɣas akken ifadden-ik ulwan Rruḥ-ik yal ass yid-i Deg-k ad gezzren wussan Kečč ur asen-tefkiḍ lebɣi

2 Gar yiɣallen-iw i tettcaliḍ D amedyaz allaɣ-ik yettfur Tsekreḍ, mi tbeddeḍ ad teɣliḍ Gar yibarbarden-iw i tettarguḍ Ɣef yimi-k yezga yisem-iw I tmanaɣt i wumi i tḥekkud

3 D mmi-s n rrɛud d waḍu D mmi-s n yiṭij d lehwa Teddiḍ-d deg ubrid ɣezzif Neɣ d tameččimt di ccetwa Ul-ik yerfa neɣ ḥnin Tayri-k teffud leḥmala

Page 152: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 153 -

4 Ɣur-i tiɣaltin d ukessar Ɣur-i tiftilin aṭas Ɣur-i amadaɣ d lebḥer Zzhu di lebruj yal ass Yefka-tt i jjiḥ uɛeṭṭar Deg yirebbi-w lebɣi yemmut-as

5 Isem-ik Yeḥya neɣ Lhewwari Tawla-k tesserɣ igenni-w Ḥemmleɣ asefru i d-yewwi Yettazzal deg yiẓuran-iw Ihaj leɛqel d tisselbi Ussu-k ɣef lemwaǧ-iw

6 Ssixṭa, lebraq, abruri Aman uzzlen d iḥemmal S idis-iw i yedduri Dleɣ-t s uzuzuw n wawal Ajajiḥ deg-s yuli Ɣuct yenɣa yennayer !

7 S tamment akk dehneɣ ussan Yal mi ara d-tezziḍ ɣur-i Gumbiṭa neɣ Birlǧir Yiwen waggur deg yigenni Temlal nnehta d tayeḍ Ḥulfaɣ ul-iw yergagi

Page 153: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 154 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

8 Tenger seg-i tazwara Ur ḥsiɣ anda-t yixef-is Ur yi-d-teggri taggara S tmess yesserɣ ammas-is Iḍ-iw terwel-as tnafa Tesserwateḍ di tmiṭ-is

9 Di rrmel-iw i temxabḍeḍ Tɛerḍeḍ tagella d lemleḥ-iw Amzun d IHER teccarweḍ Mi d-teɣliḍ gar yifassen-iw Iṭij izzlef-ik, teqqdeḍ Tettenḍeḍ deg yijufar-iw

10 Tessutreḍ tiziri, tamment tayri Tessutreḍ temẓi d tizzegzewt n lebḥer Tebɣiḍ afrux (la mouette) i tɛuzzeḍ ad yawi Deg yimi-s ajeǧǧig n leqrar Tḥebbiḍ tiggujelt d tsusmi Teḥsed-ik rriḥa n zzeɛter

11 Tessugguteḍ awal Tessugguteḍ timenna Teddmeḍ lmuḥal Tebriḍ i sshala Tettnadiḍ lexyal Wissen anda yella ?

Page 154: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 155 -

12 Uzzi ur t-teswiḍ Allaɣ-ik yetti Dda Lqiccuḍ tecbiḍ Tisirt ur tezzi Afeddix i teččiḍ D asfel d imensi

13 Leḥmala n tismin Ẓidit i unadi Teẓẓment-d terẓeg Ma nnḍent i yiri Seg ufus-ik regglent D uraw n yijdi

14 Ccfawat-inek… akk Sebkent deg wallen-iw Ɣas d amsebrid Ldiɣ-ak tawwurt-iw Sferkeɣ lɛib Rriɣ-k deg yicimi-w

15 Ur iyi-sseḍlam Ur k-nkireɣ ara Akud agugam Ur iyi-yefhim ara Ruǧaɣ wi d-yusan (ass-nni) Ur d-teddiḍ ara

Page 155: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 156 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

16 Tekres ur tt-icudd Skefren-t wurfan Teqqers ur tt-ibudd Ikellex-as zzman Mi tt-yebna ad thudd Yexdeɛ-it laman

17 Wehran, Wehran n usirem Teqqel-as d tagut Izeggi-d ilem Zzher-is yettu-t Yewwi-d imrabḍen A s-d-fken ttbut

18 Zzher-ik a wa A win i d-iruḥen Yessefsay aẓru Ḥemmlen-k yimdanen Ur txuṣṣeḍ ara D ayen i ɣ-yeswehmen

19 “Tewwet tfiri di tfekka Si teɣri-w taneggarut Ssendaɣ ixef-iw gar lfinga Deg-i yenneqmaḍ ṣṣut Daxel-iw selleɣ i snitra I d-ttawin at lmut”

Page 156: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 157 -

20 Abeḥri n tmeddit Ihuzz tamadaɣt Tufeg tsekkurt Teǧǧa-d rrehbat Yeẓẓel ɣer-s afus Lǧehd-is tenɣa-t

21 Mi beddeɣ zdat-s Yekref tagecrirt Di tzenqatin-iw Yerwa timlilit I lxezra d ucmumeḥ Yesɛa tiririt…

22 Iḥemmel tahuski (c’est normal) Yessalay targit D netta i d anẓar Itetter tislit Yesburr-as tayri Taggara texneq-it

23 Isuɣ umedyaz Ur yezmir aḥlil Cenṭal d Racda Kefnent igellil Teqber leḥmala Teggumma ad tidir

Page 157: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

- 158 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

24 “Eǧǧ, eǧǧ-iyi ad waliɣ Ccbaḥa i yi-d-yezzin Eǧǧ-iyi ad awiɣ Deg wallen-iw tiwiztin Ur d in-treggel Alamma d timedlin”

25 Ḥercawet teswiɛt Yehmel di tzagwa Lmut d taxeddaɛt Teddem-as win yebɣa Tezgel-it tudert Di tenṭelt yensa

26 Yejmeɛ-d tazmert Yesbedd iman-is Yewḥec-it lemri Yembeddal wudem-is (barbe) Tayri taɛeẓẓugt Tekmes deg ufus-is

27 Yenhezz Merǧaǧu Yesla i tiɣwas Mmi-s n Ǧerǧer Isax-as layas Taqriḥt mi teslex Teddem nnuba-s

Page 158: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 159 -

28 Tafat mi d-tenqer Yezwi-t usigna Udem n lebḥer Tuli-t tkulla Taggara n furar Teɣleb lhedda

29 Teggursel tudert Yuli-tt umilus Itecceḍ-as wawal Ayen i d-yenna drus Ixef-is ameɛlal Ɣef leqḍeɛ n lmus

30 Mi tjebdeḍ ticcert Yejreḥ uglim-iw Taseklant turiḍ Tecreḍ tamuɣli-w Di tlisa terziḍ Amzun d ajenniw

31 Tezzuɣer-it targit Teḥref-as ul-is Mačči d menwala Meqqer ccan-is Deg yirebbi-s Tamila Wehran tḥemmel-it

Page 159: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

- 160 - Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010

Akin akka Charles BAUDELAIRE

N’importe où hors du monde Tasuqelt : Said MEKLA

dunit-agi amzun d sbiṭar n yimehbal, anda yal amuḍin ibeɣɣu ad ibeddel ameṭreḥ. Yiwen yebɣa ad yemmet ad yeǧǧ iɣsan-is ḥman,

dɣa yezga yetteḥnunuz, yetteḥnunuf yettaẓ rrif n lkanun. Wayeḍ yebɣa ad yeqqim rrif n ṭṭaq axaṭer ul-is bezzaf iḍaq. Nekk ɣef wakken walaɣ amzun akken anda i ur lliɣ ara, i lliɣ. Taluft-agi n rrḥil, d tin iɣef nezga nettemčeqlal nekk d wallaɣ iw. Ini-yi-d ay allaɣ, keččini i ineɣɣ usemmiḍ, acu i tenniḍ lemmer ad truḥeḍ ad tzedɣeḍ di temdint n Lezzayer ? Dinna ɣef wakken d-nnan, yelha lḥal. D tamdint yebnan ɣef waman, s lǧir d ssiman. Imezdaɣ-is akka am kečč. Kerhen lexlawi. Dɣa qelεen akk kra yellan din d ttjur, tidak iɣef d-ttrusun tikwal leḍyur. Hatan wacu i k-ilaqen. Dinna ad tafeḍ irfiqen. Allaɣ ur d-yerri awal. Ihi akka. Imi tḥemmleḍ asteεfu, ayɣer ur tettruḥuḍ ara ɣer Timimun ? Dinna ad tgeḍ aqiḍun, ad tettuḍ wid i k-yettun.

D

Page 160: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tasɣunt s Tmaziɣt n Usqamu Unnig n Timmuzɣa

Tamaziɣt tura – Un 6 – H.C.A / ɣuct 2010 - 161 -

Tezzweɣ-nni n rrmel ad tuɣal ɣer wudem-ik. Hatan wacu i k-ilaqen. Dinna iɣsan-ik ad ṭṭerḍiqen. Allaɣ yeqqim yeggugem. Awah, cukkeɣ akin i wagrakal ul-ik ur immal ? Ɣer Paris neɣ maḍi ɣer La Hollande, gar yiflag n Rotterdam neɣ i sqala n Amesterdam, ad tecnuḍ d yibeḥriyen, ad d-temmektiḍ tin i k-ihuzzen, iɣeblan-ik ad kksen. Hatan wacu i k-ilaqen. Tirga d zzin rqiqen. Ulac awal, allaɣ amzun yemmut I tura ad d-terreḍ awal neɣ alla ? Acu i ilaq ad nexdem i wakken ad d-tiniḍ acu i k-iqerḥen ? Kullec atan deg wallaɣ a yir allaɣ ! Kker ddem ibalizen-ik ad nruḥ, alamma d Perou ma tebɣiḍ, dinna yella yiṭij yella usemmiḍ, yella ubeḥri tella tili, s adrar aεlayen ara nali, ad nelḥu ad nesteqsi anda-t ubrid n tlelli. Dɣa allaɣ yeṭṭerḍeq yenna : - Akin akka, ad nruḥ anda i k-yehwa, ssufeɣ-iyi kan ddin Rebbi n tmurt-agi, berra n ddunit-agi.

Page 161: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010
Page 162: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Tiẓrigin n Usqamu Unnig n Timmuzɣa Editions du Haut Commissariat à l'Amazighité

-o-O-o- Collection “Idlisen-nneɣ” 01- Khalfa MAMRI, Abane Ramdane, ar taggara d netta i d bab n timmunent, 2003 (Tasuqelt Abdenour HADJ-SAID d Youcef MERAHI ) 02- Slimane ZAMOUCHE, Uḍan n tegrest, 2003. 03- Omar DAHMOUNE, Bu tqulhatin, 2003. 04- Mohand Akli HADDADOU, Lexique du corps humain, 2003. 05- Hocine ARBAOUI, Idurar ireqmanen (Sophonisbe), 2004. 06- Slimane ZAMOUCHE, Inigan, 2004. 07- S. HACID & K. FERHOUH, Laṣel ittabaɛ laṣel akk d : Tafunast igujilen, 2004. 08- Y. AHMED ZAYED & R. KAHLOUCHE, Lexique des sciences de la terre et lexique animal, 2004. 09- Lhadi BELLA, Lunǧa, 2004. 10- Antoine de St EXUPERY, Le Petit Prince, 2004 (Tasuqelt Habib Allah MANSOURI, Ageldun amecṭuḥ ) 11- Djamel HAMRI, Agerruj n teqbaylit, 2004. 12- Ramdane OUSLIMANI, Akli ungif, 2004. 13- Habib Allah MANSOURI, Amawal n tmaziɣt tatrart, édition revue et augmentée, 2004. 14- Ali KHALFA, Angal n webrid, 2004. 15- Halima AIT ALI TOUDERT, Ayen i ɣ-d-nnan gar yetran, 2004. 16- Moussa OULD TALEB, Mmi-s n igellil, 2004 (Tazwart : Youcef MERAHI) 17- Mohand Akli HADDADOU, Recueil des prénoms amazighs, 2004. 18- Nadia BENMOUHOUB, Tamacahut n Basɣar, 2004. 19- Youcef MERAHI, Taqbaylit ass s wass, 2004. 20- Abdelhafidh KERROUCHE, Teɣzi n yiles, 2004. 21- Ahmed HAMADOUCHE, Tiɣri n umsedrar, 2004. 22- Slimane BELHARET, Awal ɣef wawal, 2005. 23- Madjid SI MOHAMEDI, Afus seg-m, 2005. 24- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric I, 2005. 25- Collectif, Tibḥirt n yimedyazen, 2005. 26- Mourad ZIMU, Tikli, tullisin nniḍen, 2005. 27- Tayeb DJELLAL, Si tinfusin n umaḍal, 2005. 28- Yahia AIT YAHIATENE, Faḍma n Summer, 2006. 29- Abdellah HAMANE, Merwas di lberj n yiṭij - aḥric II, 2006. 30- Lounes BENREJDAL, Tamacahut n bu yedmim, 2006. 31- Mezyan OU MOH, Tamacahut n umeksa, 2006. 32- Abdellah ARKOUB, Nnig wurfan, 2006. 33- Ali MAKOUR, Ḥmed n ugellid, 2006. 34- Y. BOULMA & S. ABDENBI, Am tmeqqunt n tjeǧǧigin, 2006. 35- Mohand Akli SALHI, Amawal n tsekla, 2006. 36- O. KERDJA & A. MEGHNEM, Amawal amecṭuḥ n ugama, 2006. 37- Ali EL-HADJEN, Tudert d usirem, 2006. 38- Hadjira OUBACHIR, Uzzu n tayri, 2007. 39- Djamel BENAOUF, Di tmurt uɛekki, 2007. 40- Said IAMRACHE, Timenna n Saɛid Iɛemrac, 2007.

Page 163: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

41- Mohamed MEDJDOUB, Baba Carlu, 2007. 42- Nadia BENMOUHOUB, Tafunast igujilen, 2007. 43- Ali MOKRANI, Agama s tugniwin, 2007. 44- Fatma ELKOUCHA, Tamedyazt n Yasmin, 2007. 45- Naima HADJOU, Amennuɣ n tudert-iw, 2007. 46- Hocine LAOUES, Gar umqadmu d umnelti, 2007. 47- Omar KHAYAM, Rubaɛiyyat, 2007 (Tasuqelt Abdellah HAMANE) 48- Ferdinand DUCHENE, Tamilla, 2007(Tasuqelt Habib Allah MANSOURI) 49- Slimane ZAMOUCHE, Agellil akk d ineffuten yelhan, 2007. 50- Djamel HAMRI, Anadi di tmedyazt, 2007. 51- Khaled FERHOUH, Ḥku-yaɣ-d tamacahut, 2007. 52- Lhadi BELLA, Awal d usefru, 2007. 53- Omar DAHMOUNE, Agu, 2007. 54- SOPHOCLE, Untigun, 2007 (Tasuqelt Yahia AIT YAHIATENE). 55- Ahmed HAMADOUCHE, Inzan tiqsiḍin, 2007. 56- Ouiza GRAINE, Isefra n tmaziɣt, 2007. 57- Lounès BENREJDAL, Inzan n teqbaylit, 2007. 58- Akli OUTAMAZIRT, Targit, 2008. 59- Mohamed Salah OUNISSI, Tametna n umenzu, 2008. 60- Ramdane ABDENBI, Anagi, 2008. 61- Ramdane LASHEB, Ccna n tlawin ɣef ṭṭrad 54/62, 2008. 62- Said CHEMAKH, Ger zik d tura, 2008. 63- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt_1, 2008. 64- Sadi DOURMANE, Abrid n tudert-iw, 2008. 65- Dahbia AMOUR, Tudert s tmedyazt, 2009. 66- TANASLIT, Akli n tayri, 2009. 67- Djaffar CHIBANI, Ddeqs-nneɣ, 2009. 68- Belkacem IHIDJATEN, Iṭij asemmaḍ, 2009. 69- Abdellah HAMANE, Tisri n tayri, 2009. 70- Said ABDELLI, Tidwirin, 2009. 71- Said ZANOUN, Bururu yeḥya-d, 2009. 72- U LAMARA, Tullianum, taggara n Yugurten, 2009. 73- Tiddukla Yusef U Qasi - Si Muḥend U Mḥend, Tafaska n tmedyazt_2, 2009. 74- Chabane OULAMARA, Azamul n tmusni, 2010. 75- Mehenna SEHRANE, Awal ɣef yiɣersiwen, 2010. 76- Mohand Ouali KEZZAR, Tibratin, 2010. 77- R. OULHA, M. BOURIDANE, K. HOCINE, Tamellaḥt n Belɛeggal, 2010. 78- Mohamed Zakaria BENRAMDANE, Iɣsan s teqbaylit, 2010. 79- M. DJEGHALI, S. SELLAH, Amawal n yiɣersiwen n yilel, 2010. Actes de colloques 01- Actes des journées d'étude sur La connaissance de l'histoire de l'Algérie, mars 1998.

- Actes des journées d'étude sur L'enseignement de Tamazight, mai 1998. - Actes des journées d'étude sur Tamazight dans le système de la

communication, juin 1998. 02- Actes des journées d’étude sur La réhabilitation de l’environnement culturel

amazigh et sur tamazight dans l’environnement juridique, 2000.

Page 164: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

03- Actes des journées d'étude sur Approche et étude sur l'amazighité, 2000/2001. 04- Actes du colloque sur Le mouvement national et la revendication amazighe, 2002. 05- Actes du colloque international sur Tamazight face aux défis de la modernité, 2002. 06- Actes des séminaires sur la formation des enseignants de Tamazight et l'enseignement de la langue et de l'histoire amazighe, 2003. 07- Actes des colloques : Identité, langue et Etat -/- La permanence de l'architecture amazighe et l'évolution des cités en Algérie, 2003. 08- Actes des stages de perfectionnement pour les enseignants de tamazight, mars 2004. 09- Actes du stage de perfectionnement des enseignants de la langue amazighe,

30/31 mars 2004. 10- Actes du Colloque : Le passage à l'écrit des langues et cultures de tradition orale, le cas de Tamazight, 2004. (Voir Timmuzgha N°13) 11- Actes du Colloque : La littérature amazighe : de l'oralité à l'écrit, 2005 (Voir Timmuzgha N°14) 12- Actes du Colloque : Tamazight dans les médias et à l'école : hypofonctionnalité et usages du lexique, 2006 (Voir Timmuzgha N°15) 13- Actes du colloque sur Le patrimoine culturel immatériel amazigh, 2006. 14- Actes du colloque sur Le libyco-berbère ou le Tifinagh ; de l'authenticité à l'usage pratique, 2007. 15- Actes du colloque : L’apport des amazighs à la civilisation universelle, 2009. 16- Actes des Journées d'étude sur l’enseignement de Tamazight, Région Est, 2009.

- Actes de la Genèse de l’enseignement de Tamazight depuis le XIXème siècle, 2009.

- Actes du Stage de perfectionnement pour les enseignants du primaire, 2009.

Revue « Timmuzgha » Revue d'études amazighes du Haut Commissariat à l'Amazighité : N° 1, avril 1999, ----- N° 21, janvier 2010. - N°10, octobre 2004, Spécial Mohya, Entretien. - N°12, décembre 2006, Tajmilt i Si Muḥend U Mḥend. - N° spécial en Tamazight : . N°16, janvier 2008. . N°17, avril 2008. . N°19, août 2008. Revue « Tamazight tura » Revue en Tamazight du Haut Commissariat à l'Amazighité : N° 1, janvier 2009----- N°5, yebrir 2010. Autres publications 01- Chafik MOHAMED, Aperçu sur trente trois siècles de l'histoire des imazighènes, 1997.

Page 165: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

02- Annuaire des associations culturelles amazighes, 2000. 03- Idir El-Watani, L'Algérie libre vivra, 2001. 04- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son harmonie. Tome1, Histoire et fondements d'un débat argumentaire, 2007. 05- Mohand Oulhadj LACEB, La phonologie générative du kabyle : l'emphase et son harmonie. Tome2, Analyse et représentation phonologique, 2007. 06- Collectif, Mouloud FERAOUN, Evocation, Actes du Colloque, 2008. 07- Catalogue des publications du HCA, 2008. 08- Catalogue des publications du HCA, 2009. 09- Boudjema AZIRI, Néologismes et calques dans les médias amazighs, 2009. Consultings 01- Kamel BOUAMARA, Nekni d wiyiḍ, 1998. 02- Mouloud FERAOUN, Ussan di tmurt, 1999 (Tasuqelt Kamel BOUAMARA) 03- Nora TIGZIRI - Amar NABTI, Etude sur « L'enseignement de la langue amazighe: bilan et perspectives », 2004. 04- Iddir AMARA, Les inscriptions alphabétiques amazighes d'Algérie, 2006. 05- Kemal STITI, Fascicule des inscriptions libyques gravées et peintes de la grande Kabylie, 2006. 06- Mohand Akli HADDADOU, Dictionnaire des racines berbères communes, 2006/2007. 07- Abdellah NOUH, Glossaire du vocabulaire commun au Kabyle et au Mozabite, 2006/2007. 08- Sadaq BENDALI, Awfus amaynut n tutlayt tamaziɣt, 2007. 09- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tesrit taqbaylit, 2007. 10- Kamel BOUAMARA, Amawal n tunuɣin n tesnukyest, 2007. 11- Moussa IMARAZENE, Manuel de syntaxe berbère, 2007. 12- M'hammed DJELLAOUI, Tiwsatin timensayin n tmedyazt taqbaylit, 2007. 13- Moussa IMARAZENE, Timɛayin n leqbayel, 2007. 14- Nora BELGASMIA, L'expression écrite en tamazight, 2007. 15- Mouloud LOUNAOUCI, Projet de création d’un Centre de terminologie amazighe, TERAMA, 2007. 16- Zahir MEKSEM, Isuraz n usezdi d tenmeẓla taḍrisant n tmaziɣt : Asnekwu d

tesleḍt, 2008. 17- Mohammed Brahim SALHI, La tariqa Rahmaniya : De l’avènement à l’insurrection de 1871, 2008. 18- Fakihani TIBERMACINE, Tanast u kajjuf, 2009. 19- Mohand Akli HADDADOU, Introduction à la littérature berbère, 2009. 20- M'hammed DJELLAOUI, تطور الشعر القبائلي و خصائصه, Tome1, 2009. 21- M'hammed DJELLAOUI, تطور الشعر القبائلي و خصائصه, Tome2, 2010. 22- Zahir MEKSEM, Tisekkiwin n yiḍrisen, tagmert d tesleḍt, 2010.

Page 166: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Conception et PAO Ramdane Abdenbi

© Tous droits réservés

Widen yebɣan ad ɣ-d-arun TAMAZIƔT TURA, Tasɣunt s Tmaziɣt

[email protected]

[email protected] www.tamazight-tura.com

Page 167: Tamazight Tura U6 Ghuct 2010

Achevé d'imprimer sur les presses de Imprimerie Brise-marine

Villa N°18, Brise-marine, Bordj El-Bahri,Alger Tel : 0771-11-10-18 Fax : 021-86-50-05