tidningens texter

Download Tidningens texter

Post on 06-Jul-2015

177 views

Category:

Education

2 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • 1. Att gra en tidningTidning = nyheter

2. Lite tidningshistoria Ursprunget till det moderna skriftsprket har sitt ursprung isumerernas bildskrift i Mesopotamien (var belget mellan flodernaEufrat och Tigris ungefr dagens Irak). Den frsta skriften kom till 3200 f.Kr och bestod av bildtecken.Anvndes vid bokfring av handelsvaror. Man ritade p mjuka lertavlorsom sedan brndes. Det sgs att egypternas hieroglyfer har sitt ursprung i sumerernasskrift. Ca. 1500 f.Kr brjade utvecklingen till det som skulle bli vrt alfabet.Det bestod av bildtecken som hrstammade frn saker i omgivningen,t.ex. mat, hus, djur, vatten o.s.v. Man skrev p papyrus, smala remsor avhgt halvgrs odlat i Egypten. 3. Via handel kom grekerna i kontakt med dessa skrivtecken ochvertog 15 av deras bokstver som bara bestod av konsonanter. Dela till 9 tecken fr vokaler alfabet med 24 bokstver. Senare vertog romarna alfabetet. Bokstverna G, U och W hartillkommit sedan ursprungsbokstverna. Romarna skrev fr.o.m. 200-talet p pergament, ogarvad djurhud. De frsta tidningarna uppstod av s.k. brevtidningar som frmedladenyheter. Frekom redan i kejsartidens Rom. Rapporterade hndelser idet offentliga livet. P medeltiden fanns gatuutropare i stderna, berttade om krig ocholyckor 4. Boktryckarkonsten 1400-talet Tyskland. Guldsmeden JohannGutenberg uppfann ett instrument trycka bcker Tekniken har i princip anvnts ofrndrad i 400 r. Datorer barap senare r. Brjan av 1600-talet kom i Holland och Tyskland de frstariktiga tidningarna. Trycktes i sm upplagor. Dyrt fr vanligasvenssons. Sveriges frsta tidning Hermus Bothicus 1924. De frsta journalisterna i brjan av 1700-talet. De skrev motbetalning t de som ville betala, t.ex. politiker. 5. Aftonbladet, Sveriges frsta moderna tidning, utkom 1830. Bidrog tillsamhllets framfart. Dagens Nyheter, Sveriges frsta morgontidning, 1864. Bars hem tilllsaren. Kamratposten grundades 1892, ge folkets barn en bok som aldrig togslut. Bara rika barn hade rd att kpa bcker. Kallades d FolkskolansBarntidning. Under 1900-talet kom den s.k. tabloidtidningen. Namnet kom efterformatet, hlften s stor som en traditionell morgontidning. Blevpopulr. Lgt pris, korta artiklar, mnga bilder samt utrymme frsensationer. Daily Mirror var frst (1903 London). Daily Mirror pverkade moderniseringen av Aftonbladet samt den nytidningen Expressen. Norge, Japan, Finland och Sverige lser mest dagstidningar idag. 6. VAD INNEHLLER EN TIDNING?(Beror p vilken typ av tidning det r)Till exempel Debatt och ledare Reportage och intervjuer Nyheter Sportsidor Noveller, sagor, dikter Frgespalter Insndare Recensioner Serier, roliga historier Bilder Annonser TV-sidor m.m. 7. NYHETSNOTIS Kortare n en nyhetsartikel VAD som hnt VAR NR hndelsen intrffade VEM/VILKA som r inblandade VARFR det hnde KONSEKVENSERNA av det som hnt Kort och slagkraftig RUBRIK (f plats), fnga lsaren och tala om vad notisenhandlar om. Att komma p en bra rubrik = hitta de mest sammanfattande orden som vckeruppmrksamhet Gr rubriken sist.Sprngd till ddsTogs fr klotterKvinna frsvunnen 8. NyhetsnotisStrmavbrott iSderborgKARLSTAD Drygt 15 000 el-Abonnenter i Sderborgdrabbades av ett timslngtstrmavbrott omkring klockantv natten till igr.Mnga irriterade mnniskorhrde p mndagsmorgonenav sig till ellevernatren ochppekade att de frsovit sigeftersom vckarklockan interingt p morgonen.Enligt elbolaget beroddeavbrottet p ett fel i en strrekabel. Kabeln r nu ubytt.RUBRIKVARFR?VVEEMM??RUBRIKVAR?VAD?VARFR?NR?KONSEKVENSER 9. NyhetsartikelRUBRIK tala om vad artikeln handlar om dra till sig lsarens uppmrksamhet kort, fordig, sammanfattandeINGRESS inleder artikeltexten kort, sammanfattar det viktigaste i artikeln vcka nyfikenhetBRDTEXT (den lpande texten i artikeln) vad, var, nr, vem/vilka = krnan i texten frdjupning av info = t.ex. vad de inblandade tycker, konsekvensen av hndelsen varfr hndelsen skeddeDet viktigaste str tidigt i artikeln. Orsaker, bakgrundsfakta och detaljer str mot slutet.PRATMINUS Stycken som terger exakt vad ngon har sagt, t.ex. ett vittne eller den som berrtsberttar om hndelsen. Ger nrvaro och trovrdighet t artikeln. 10. Skadegrelse p museumLULE: Flera av konstnren BertilLunds tavlor frstrdes igr av enman i tjugorsldern. Mannen grepsutanfr museet och erknde p plats.Den gripne mannen rkonststuderande och sger sjlv attorsaken till skadegrelse var att haninte gillade tavlornas frg.Vid lunchtid igr upptckte vaktmstarenp Konstmuseum p Gtgatan i Luleatt flera av den knde marinmlarenBertil Lunds tavlor blivit snderskurna.---Tavlorna har slitits ner och skuritssnder, sger Bert-ke Varg,vaktmstare p Konstmuseum.Nr han sprang fr att larma polisen sghan att tv polismn redan fanns pplats utanfr en restaurang i sammabyggnad som museet.RUBRIKBILDBildtextPoliserna hade kallats dit fr att tahand om en brkig gst prestaurangen. Snart stod det klartatt den brkige restauranggstenvar samme man som hade skuritsnder tavlorna.----Ja, han har erknt, sger enpolis p platsen. Nr vi grephonom hade han en kniv p sig.Mannen, som studerar konst puniversitetet, frklarar sitt dd medatt tavlorna var alldeles fr bl.Han gillade inte alls frgen och detvar drfr som han skar sndertavlorna. Enligt polisen kommermannen sannolikt att talas frgrov skadegrelse.Tavlorna ingick i en seriemlningar med havsmotiv ochtemat fr utstllningen varvstkustmlare.Harald HrfagreBILDBILDTEXTINGRESS I FET:VAD?VEM?VAR?VARFR?BRDTEXTNR?VAR?VAD?PRATMINUSSPALTERVEM?PRATMINUSVARFR?KONSEKVENSBAKGRUNDARTIKEL-FRFATTARE 11. INSNDAREUttrycker en lsares sikter i ett viss mne. Han/Hon vill sga sin mening om ngot. Vill pverkaandra att tycka likadant och vertyga om att man har rtt. Skribenten argumenterar fr sin sikt.RUBRIK Sammanfattar vad insndaren handlar om, fnga lsarens intresse, grna provocerandeVAD DU REAGERAT P Du beskriver mnet, det du har reagerat pSIKTER Du uttrycker dina sikter i frganARGUMENT Du ger sakliga argument Vdja till knslor (pverkar!) Ger konstruktivt frslag p lsning av problemetUPPMANING Uppmanar lsaren till ngotSIGNATUR Skriver under med ensignatur, namn behvs oftast inte 12. Frbjud godis!Mnga ter fr mycket socker i Sverigeidag och det leder till att vi blir tjocka ochsjuka. Mnga andra lnder, inte minstUSA, har samma problem.Lrdagsgodiset frn min barndom verkarha frsvunnit, nu ter barnen godisveckans alla dagar. Skulle det inte varasknt att slippa allt detta socker?Egentligen tycker jag att godis bordefrbjudas, men det kanske r alltfroptimistiskt att hoppas p. Mitt frslag ristllet att stnga alla godisaffrer. Manska endast kunna kpa godis p vissastllen, till exempel i ngra srskildamataffrer. D skulle man ta mindregodis och drmed inte behva g tilltandlkaren s ofta.En ldersgrns p 18 r borde ocksinfras. Ungdomar ver 18 r och vuxnakan nmligen hantera begret bttre nvad barnen kan. Dessutom r det inte likafarligt fr vuxna att ta godis.Jag hoppas att politikerna snart tar sittansvar och frbjuder det skadliga godiset.Under tiden vill jag uppmana alla frldrar:Kp inte godis til era barn! De kanske blirarga p er nu, men de kommer tacka ernr de blir ldre. Ge barnen frukt i stllet,det r bde nyttigare och godare!UpprrdRUBRIKVAD MANREAGERAT PSIKTERARGUMENTUPPMANINGVDJAR TILLKNSLORKONSTRUKTIVTFRSLAGSIKTARGUMENTKONSTRUKTIVTFRSLAGSIGNATUR 13. IntervjuINNEHLLRUBRIKKORT PRESENTATION AV DEN SOM INTERVJUATSFRGOR SOM INTE BARA BESVARAS MED JA ELLER NEJSVAREN SOM DEN INTERVJUADE GAVFLJDFRGORAVRUNDNING fr att markera slutetATT TNKA PTA KONTAKT MED PERSONEN DU SKA INTERVJUAVAR ARTIG, BESTM TID OCH PLATSFRBERED DINA FRGOR NOGA, DET SKA INTE BARA VARA JA/NEJ-FRGOR,GR MJLIGA FLJDFRGOR, TA INITIATIV TILL NYA FRGOR OMTILLFLLE GES UNDER SAMTALETENGAGERA DIG I SAMTALET, LYSSNA UPPMRKSAMT, ANTECKNA(EV. OCKS SPELA IN)TACKA FR INTERVJUN 14. Mte med nybliven miljonrJohan Lundkvist r 43 r ochkommer frn Gvle. Han bor medsin fru och sina tv barn som r treoch sex r gamla. Johan har vunnitinte mindre n 3 miljoner kronor pen trisslott. Vi trffas hemma hosfamiljen ngra dagar efter beskedet.verraskad men glad!Du fick reda p att du vunnit 3 miljoner kronor frraveckan, hur kndes det?- Jag trodde inte att det var sant. En kvinna ringde ochberttade fr mig att jag vunnit och jag var helt sker p att varett skmt. Men det verkade inte som att hon skojade och efterens tund gick det upp fr mig att det var sant.Brukar du kpa lotter?-Nej jag kper nstan aldrig lotter, ngon gng ibland bara. Jaghar aldrig vunnit mer n en grytlapp tidigare.Har du hunnit tnka p vad du ska gra med pengarna?-Jag har alltid drmt om att segla jorden runt, s jag ska kpaen stor segelbt och ka ivg med hela familjen ...blablaKan du segla d? r inte det ganska svrt?-Nej, jag kan egentligen bara segla optimistjolle. Men min fru rduktig. Hon har tvlat i segling blablaTack fr intervjun och lycka till!- Tack!RUBRIKPRESENTATIONAV DEN SOMINTERVJUATSFRGASVARTALSTRECKFLJDFRGAAVRUNDNINGBILDBILDTEXTFETSTIL PFRGORNA 15. Reportage Ett reportage gr mer p djupet n en nyhetsartikel. Mste inte handla om dagsfrska nyheter. Istllet ngon man vill bertta meringende om. Rubrik med syfte att locka lsaren. Inleds med Ingress. Syfte=visa vad det handlar om, locka lsaren. Fakta blandas med sdant som levandegr faktan, t.ex. en gonblicksbild frnplatsen. trovrdigt Bilder frn platsen Intervju med ngon frn platsen, ngon som har med saken att gra. Reportaget r skrivet i efterhand men lsaren ska grna f en knsla av attreportern r p plats just nu. Reportaget skrivs i presens (nutid). Avslutningen knyter ihop reportaget. Presens. 16. ReportagePopulr brdaUlrika Wallin p vg ut med brdan.Det r tisdag frmiddag ochsportlov. Backarna i re r somvanligt fulla av folk: unga ochgamla, barn p skidor som kastarsig nerfr backarna och oroligafldrar som frsker hinnaikapp. Men en kategori blir fleroch fler snowboardkarna.Text: Jerker SkrivareFoto: Annica BlixtSolen skiner frn en klarbl himmeloch snn r s vit att det nstan gront i gonen. En figur i rda klderkommer kande i hg fart nedfrbacken. Hon tvrnitar precis framfrmig s att jag blir helt tckt avsnmolnet hon r