filosofi - sh.se ?· historiska texter. på södertörn ses studiet av historiska texter som en...

Download FILOSOFI - sh.se ?· historiska texter. På Södertörn ses studiet av historiska texter som en nödvändig…

Post on 15-Sep-2018

212 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

TRANSCRIPT

  • FILOSOFI

    VT 2012 ___________________________________________________________ SDERTRNS HGSKOLA Filosofi 141 89 Huddinge Tel 08-608 40 00 www.sh.se/filosofi

  • INNEHLLSFRTECKNING

    Allmn presentation ............................................................................................................ 1

    Filosofin p Sdertrn ........................................................................................................ 1

    Utbytesplatser ....................................................................................................................... 2

    Upplggning av A- och B-kursen ...................................................................................... 2

    Filosofi A, 30 hp ........................................................................................................ 3

    Filosofi B, 30 hp ......................................................................................................... 6

    Filosofi C, 30 hp ....................................................................................................... 10

    Magisterprogram i filosofi, 60 hp ......................................................................... 12

    vriga fristende kurser

    Filosofins historia, 15 hp (distanskurs) ............................................................... 14

    Samtida filosofi, 15 hp (distanskurs) ................................................................... 14

    Frteckning ver valbara lskurser fr studerande p C- och magisterniv .......... 16

    Gstfrelsningar ............................................................................................................... 17

    vrig seminarieverksamhet ............................................................................................. 17

    Presentation av undervisande lrare .............................................................................. 18

  • 1

    ALLMN PRESENTATION Ordet filosofi r grekiska fr krlek till visdom. Filosofin vxer fram under femhundratalet f.Kr. i det antika Grekland som ett tnkande och frgande kring existensens yttersta villkor och vrden. Filosofin kan beskrivas som alla vetenskapers moder eftersom den lnge fungerar som ett samlingsnamn fr teoretiserande verhuvudtaget, dr s skilda verksamheter som fysik, teologi, psykologi och statskunskap lper samman. Filosofin frvaltar och vidarefr ett ldre ideal om visdom (sofia) som ngot mer n specialkunskaper, som en frmga att se helhet och enhet i mngfald. De strsta antika tnkarna, framfr allt Platon och Aristoteles, frenar redan frn brjan de olika aspekter av filoso-fin som stundtals upptrder helt tskilda: ena sidan en systematisk teoretisk reflektion ver varat och vetandet i dess helhet, andra sidan en livspraktik, ett sjlvbildningsarbete, syftande mot det goda livet. Drtill exemplifierar de ocks p olika stt det kritiskt prvande utanfrskap som hr till filosofin. Den filosoferande r den som frmr stiga ut ur och prva sitt eget samhlles vrden och vetande. Filosofin r drmed inte s mycket ett historiskt kunnande som snarare en frdighet att kunna tnka ver livets grundfrgor p ett fritt och systematiskt stt.

    FILOSOFIN P SDERTRN Filosofimnet p Sdertrn skiljer sig p vissa punkter frn hur filosofin undervisas p andra hll i landet. Till att brja med skiljer de flesta svenska universitet mellan teoretisk och praktisk filosofi, dr den frra studerar sprket och verkligheten medan den senare undersker vrden och normer (fr att uttrycka det mycket kortfattat). Filosofimnet p Sdertrn samlar och varvar redan frn brjan dessa tv aspekter. P andra hll gr man drtill ofta en uppdelning mellan filosofins metod och dess historia. Hr lper de parallellt genom att man trnas i filosofiskt kritiskt tnkande utifrn lsning av klassiska historiska texter. P Sdertrn ses studiet av historiska texter som en ndvndig vg in i filosoferandet sjlvt. Vid sidan av den antika filosofin betonas den kontinentaleuropeiska traditionen frn Kant och framt, via bland andra Hegel, Nietzsche, Heidegger, de Beauvoir och Foucault. Men sammantaget syftar undervisningen till att ge en kvalificerad inledning till det filosofiska studiet i dess helhet. Undervisning erbjuds p A-, B-, C-niv, samt p magisterniv. Inom ramarna fr omrdet Kritisk kulturteori, dr filosofimnet ingr tillsammans med estetik, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap, erbjuds ven forskarutbildning.

  • 2

    UTBYTESPLATSER Utbytesavtal finns med universiteten i Freiburg, Greifswald, Rom (La Sapienza). Vi har ven ett samarbete med PUC i Rio de Janeiro och med Seattle University. Kontakta mnesansvarig vid intresse. Information om praktiska arrangemang vid utlandsstudier fs frn internationella sekretariatet som r belget i Kom-passen i F-huset, plan 5.

    UPPLGGNING AV A- OCH B-KURSEN Kursen bestr av fyra delkurser som behandlar separata men ytterst sett sammanlnkade aspekter av det filosofiska vetandet: Etik, Logik, Metafysik och Politik. Delkurserna har ftt namn som alla anknyter till grekiska grundbegrepp fr att betona frbindelsen till denna tradition. Inom varje delkurs lses ngon antik text tillsammans med moderna texter som behandlar samma problem p ett annorlunda stt. Syftet r inte att bara lra sig vad skilda frfattare har sagt, utan att med std i frelsningar lra sig att tnka sjlv ver de problem som texterna behandlar. Kurserna bygger p lsning av originaltexter och fre-lsningar, inte p lrobcker. Dremot br alla studenter sjlva se till att skaffa sig en grundlggande orientering i filosofins historia under terminens gng. Vi rekommenderar att man kper en filosofihistoria, exempelvis Svante Nordins Filosofins historia (Studentlitteratur). Fr att sjlv kunna f ut maximalt av under-visningen mste man ven ha tillgng till ett filosofiskt lexikon, dr begrepp och gestalter presenteras kortfattat. Fr nrvarande finns inget svenskt filosofi-lexikon i tryck, s vi rekommenderar att man skaffar The Penguin Dictionary of Philosophy, eller ngot likvrdigt. Parallellt med frelsningar anordnas diskus-sionsseminarier i mindre grupper. Tentamen sker huvudsakligen i form av kortare uppsatser och inlmningsuppgifter. Till examinationen hr ocks att studenterna var fr sig och i grupp under seminarierna presenterar sammandrag av texter och av gruppdiskussioner. P B-kursen utgrs ett moment av ett seminarium, dr man skriver en handledd uppsats och vas i akademiskt skrivande. Anstllda lrare har en mottagningstid efter verenskommelse d studenterna r vlkomna att stlla frgor om kursen och litteraturen och mnet i stort.

  • 3

    FILOSOFI A, 30 hp Kursansvarig: Charlotta Weigelt

    1. Etik 1, 7,5 hp Termen etik kommer frn grekiskans ethos, sedvana eller hemvist. Inom etiken stlls frgor om frhllandet mellan teori och praktik, mellan filosofi och erfaren-het, vad det goda i sig r, hur det goda livet br levas och vad som utgr ett riktigt handlande. I frlngningen syftar den till att frska frst mnniskans plats och ansvar i vrlden. Kursen ger en inledning till ett systematiskt tnkande ver etik och etiska problem med utgngspunkt i en serie klassiska texter frn Platon till Foucault. Skillnaden mellan olika teoretiska frhllningsstt till etiken klargrs liksom skilda utgngspunkter fr etiska resonemang. Kursen r ocks en inledning till det filosofiska studiet genom att lsningen av texterna uppvar ett kritiskt och argumenterande frhllningsstt samt en reflektion ver tidsav-stnd, sprkavstnd och kulturella skillnader. Litteratur:

    Aristoteles, Den Nikomachiska etiken (Gteborg: Daidalos, 1993) De Beauvoir, Simone, Fr en tvetydighetens moral (Gteborg: Daidalos, 1992) Kompendium med texter i urval

    Lrare: Marcia S Cavalcante Schuback Tid: 23 januari 26 februari

    2. Logik 1, 7,5 hp Termen logik kommer frn grekiskans logos, sprk och frnuft. I antiken frknippas logiken srskilt med Aristoteles lra om formerna fr korrekta slutledningar. Men det r ocks ett samlingsnamn fr vad vi idag srskiljer som formell logik, sprkfilosofi och vetenskapsteori. Kursen ger en icke-formell inledning till logiken i denna breda mening, s som den utvecklats frn Platon och Aristoteles fram till modern tid. Ider om den vetenskapliga kunskapens natur str i fokus.

  • 4

    Litteratur: Platons skrifter, Bok 4, vers. Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis, 2006) Filosofin genom tiderna, 1600-talet, 1700-talet (del 2), red. Konrad Marc-

    Wogau (Stockholm: Thales, 2007). Filosofin genom tiderna, 1900-talet, efter 1950 (del 5), red. Konrad Marc-

    Wogau, Lars Bergstrm & Staffan Carlshamre (Stockholm: Thales, 2008). Husserl, Edmund, Fenomenologin och filosofins kris (Stockholm: Thales,

    2002) Kompendium med texter i urval

    Lrare: Charlotta Weigelt Tid: 27 februari 1 april

    3. Metafysik 1, 7,5 hp Termen metafysik kommer frn grekiskans meta ta fysika, efter eller bortom det som rr naturen. Den anvnds frst som beteckning p de frelsningar av Aristoteles som handlar om den s kallade frsta filosofin. Metafysiken r drmed nra frbunden med det som ocks kallas ontologi, det vill sga lran om det varande. Dit hr frgor om vad som r det mest grundlggande, materia eller ande, och om det finns en gud och hur denne i s fall hnger samman med vrlden. Ytterst leder oss metafysiken ocks mot frgan om vad som knne-tecknar filosofin och det filosofiska vetandet som sdant. Metafysiken efter-strvar ett hgre och samlande vetande som r ngot mer n vad vi finner inom de vanliga vetenskaperna. I kursen lses centrala texter ur den metafysiska traditionen, som alla p skilda stt nrmar sig frgan om verklighetens djupaste struktur och hur vi kan f kunskap om denna. Litteratur:

    Kompendium med texter i urval Lrare: Sven-Olov Wallenstein Tid: 2 april 6 maj

  • 5

    4. Politik 1,