RUNE E. A. Johansson Buddistiska texter

Den svenska utgåvan av Buddhistiska texter går inte att få tag i längre. Därför finns den nu pådenna sida i pdf-format.

Boken framställer buddhismens centrala budskap utifrån valda texter på pali. Varje ordanalyseras, sedan följer översättning på svenska och kommentarer. Boken slutar med enkortfattad grammatikkurs i pali.Boken är alltså samtidigt en gedigen lärobok i buddhism och språket pali.

Boken är inscannad från en kopia. Att skanna dessa gamla papper i pdf-format innebär attsidorna ser ut exakt som originalet, skrivna på en gammal skrivmaskin och där streck ochpunkter och andra pali- attribut sedan förmodligen satts dit för hand. En del kopior var kopierade snett och då är texten på den skannade sidan också sned!

INNEIIALLSFORTECKNING

AVD RUBRIK

A Texer, analys av ord, oversattningar och kommentarer

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

25

Inledning

Pali, spnlk och litteratur

Uttal

F orkortningar

Innehallsanalys

Definition av lidandet

Lidandets orsak

Hur lidandet upphor

Vagen till frihet fran lidandet

Livets obestandighet

Det finns ingen sjal

Definition av personligheten

Personlighetsfaktorerna

Kansla

Perception och forestallning

Tre typer av verksamhet

Det vasentliga i en verksamhet ar viljan

Medvetandeprocessernas uppkomst

Medvetandet och aterfodelse

Att stilla sitt medvetande

Den psykologiska orsakslagen och dess anvandning

Frigorelsen ar en naturlig process

Hur de psykologiska faktorerna beror av varandra och hur detta beroende kan utnyttjas for frigorelse fran lidande

Allt ar orsaksbetingat

Genom orsakslagen kan vi forma oss sjalva

Foljderna av en handling kommer inte alltid genast

Hur handlingarna bestammer aterfodelsen

En stark onskan kan paverka aterfodelsen

Munk eller inte?

SID

5

8

9

14

14

15

16

17

18

18

19

20

21

22

24

25

26

27

28

30

31

32

35

38

39

39

40

41

44

AVD RUBRIK SID

24 Sammanfattning av vagen. Dhammapada vers 183 43

26 Den attafaldiga vagens forsta del: Ratt uppfattning 46

27 Ratt beslut 47

28 Ratt tal 48

29 En utforligare definition av ratt tal 48

30 Ratt handlande 51

31 Hur de fullkornliga lever 51

32 Ratt livsuppehalle 53

33 F elaktigt livsuppehalle 54

34 Ratt anstrangning 55

35 Ratt medvetande 57

36 Utstralning av vanlighet, medkansla, mildhet och jamvikt 59

37 Den forsta av koncentrationens nio nivaer 61

38 Koncentrationens andra stadium 63

39 Koncentrationens tredje stadium 64

40 Koncentrationens fjarde stadium 65

41 Koncentrationens femte, sjatte och sjunde stadium 66

42 Koncentrationens attonde och nionde stadium 68

43 T omhetens till stand 70

44 En nunna berattar om sig sjalv 72

45 Buddha berattar om hur han sjalv uppnadde Nirvana 74

46 Nirvana 75

47 Lyckan 75

48 Nirvana ar inom rackhall 76

49 Ett beromt uttalande om Nirvana 77

50 Nirvana och doden 78

B Grammatisk oversikt 80

a Substantiv och adjektiv 81

b Pro nomina 85

c Verbets bojning 86

d Sammansattningar 89

Rune E. A. Johariason

BUDDHISTISKA TEXTER

P A L I

med overaattning och forklaring av varje ord

Sartryck ur: ·l R s B 0 K 1967/1968 utgiven av aeminariet for alaviska apr~

. vid Lunde Universitet.

LUND 1 9 6 9

5

- 6

illustrationer! Intresset for pali-spraket ocb dess litteratur bar

under de sista decennierna blivit allt starkare i Vas­terlandet, ocb storre.delen av den kanoniska littera-

_turen bar publicerats saval pa originalspraket som i

oversattning. Drivkraften bar val harvidlag framst va­rit intresset for buddhismen: dess dynamiska mannisko­uppfattning ocb psykologiska intresse·, dess empiriska och antimetafysiska installning, dess tolerans, dess krav pa personlig utveckling, bar gjort starkt intryck pa vasterlanningen. Jainismen, som ar fran samma tid oqb likasa bar en omfattande litteratur pa en beslak­tad medelindisk dialekt, bar ej tillnarmelsevis ront lika stort intresse. Pali-litteraturen ger visser­ligen uttryck endast at en av de manga buddhistiska sekternas uppfattning (tberavada,"de aldstes lara"). Skrifter tillborande andra sekter, framst de manga ma­hayana~sekterna, ar kanda pa andra sprak: sanskrit, tibetanska, kinesiska, japanska, for att namna de vik­tignste. Men utan tvivel ar, just pali-buddbismen den a.J.dsta, ocb sasom minst- spekulativ och mest 'modern' i bela sin inriktning bar den omf~ttats med det· stors­ta intresset (kanske med undantag av den mera speciel­la Zen-buddbismen)o .

. Bakgrunden till foreliggande publikation ar detta stigande intresse for den aldsta buddbismen ocb dess sprak. Den vill utgora en enkel och praktisk introduk­tion till badadera samtidigt. Femtio sma textstycken ci teras pa pali, hamtade frEm o~lika- delar av li ttera­turen. De .ar S·a· valda, att de tillsammans utgor ett litet systematiskt kompendium av bela den buddbistiska laran,. Till varje textstycke ges en ordlista, som for­klarar varje ord. Sedan foljer en normal svensk over­sattning samt en kornmentar, som diskuterar sprakliga

7

egenheter men fr~mst inneh&llet i texten. Efter tex­

terna ges en forkortad systematisk grammatik, dar Hi­

saren kan sla upp flertalet avde i texterna forekom­mande formerna.

Utgivaren bar utgatt ifran att vare sig lasaren ar intresserad fr~mst av· spraket eller av buddhismen' sa

,·

ar det texterna pd spraket sjalvt som skall ge honom den information han onskar. Basta sattet att hjalpa ho­

nom blir alltsa i vilket fall som helst att ge honom sadant material som gor det mojligt for honom att sjalv

lasa texterna med ett minimum av forberedelser och sva­~igheter. Den gran~atiska oversikten upplyser honom snabbt om sprr3.lcets strulctur och gramma·: _'_ska uttrycks­

medel. Efter en snabh oricntering i denna kan han val­

ja vilket textparti son helst: han kan lampligen borja

med det som han finner mest intressant ur innehallssyn­

~unkt. Genom att varje ord oversatts och analyserats grammatiskt, kFJn han ltLtt dechiffrera den frammande tex­

t en. For den som ~i.r mera tntreose~~ad av innehallet an av

spraket, kan C:et tyc:~~1.S vo.ra en cmvag att lasa pali­texten. lr inte s~ gott GOm alltin~ oversatt till eng­

elska? Det 8-r riktigt, att man lco.'1. lara sig mycket om

buddbismen utart att ha J.lirt sig pali eller nagot annat buddhistiskt litteratur~_;pra~-;:, likaval som man kan lara

sig mycket om kristendomen utan att kunna grekiska.Men buddbismen eTbjuder speciella svarigheter~ Aven mycket

populara framst~llningar brukar garna r~ra sig med manga pali-uttryck, atminstone ord som kamma och nibbana,vil­

ka inte kan ove~shttas, men vanligen betydligt flera. Det finns · en stor faclderminologi i buddhismen, som vis­

serligen kan forklaras men knappast oversattas. I manga fall finns det olika meningar om bur ett uttryck eller

ett ~extstalle skall forstas, och oversattningar av budd-

8

histiska texter.liksom allmanna framstallningar av lar­an gor ofta.ett forvirrande och motsagande intryck. Det enda sattet att komma forbi dessa svarigheter och verk­ligen forsta ar alltsa att sjalv lasa de viktigaste tex­terna och sjalv bilda sig en uppfattning. Darfor ar det ingen omvag att skaffa sig nagon orientering i pali. Det ar i nuvarande lage belt enkelt den enda sakra u+.­vagen. Vdrt syfte ar a~t hjalpa lasaren att sjalv av­verka--den forsta etappen pa denna vag.

Pali: sprak och litteratur Pali ar som sagt ett medelindiskt sprak och kan sa­

gas vara ett dottersprak till sanskrit, det klassiska Indiens framsta litteratursprak. Det ar alltsa ett indo­europeiskt sprak och darmed beslaktat aven med vart sprak, ehuru man vid ytlig jamforelse inte finner lik­heterna sarskilt pafallande. Likheterna med den klassis­ka grekiskan ar betydligt storre. Men i en del fal1 kan

man, aven utan att aberopa den jamforande sprakforsk­ningens lagar, forsta att ett samband maste foreligga:

pali g.Q svenska 'ko' -

" sup a " 'soppa' II bhatar " 'broder'

" matar " 'moder'

" dvara " 'dorr'

" dve " .'tva' -. " ~ " 'ny'

" tanoti " 'tanja'

" bandhati " 'binda' . " manoti II 'mena'

" sidati - I! 'sitta' II bharanto (pl) " . 'barande'

Pal:i ar inte 0 fo-rmrikt och oregelbundet som moderspra-sa

.ket sanskritQ Antalet·former ar an dock ganska stort. Sub-

9

stanti vet bar 8 kasus som i stor. utstrackning anvandes,

dar vi bar prepo_sition, t.ex. asgina, 'genom eld' (in­strumentalis av aggi), tassa, 'at bonom' (dativ av ~). Verbet bar speciella former for de olika personerna, t.ex. asmi, 'jag ar', ~tth~, 'han (bon, den) ar'. For­fluten tid uttryckes med aorist. Jfr:

kar6mi, 'jag G0~ 1 (presens) akaram' . I jag gjorde I (aoriSt) kariss§.mi, 'jag skall gora' (futurum)

Aorist bildas vanligen av en speciell aorist-stam, fo­regangen av augmen-cet 0.-. Futurum kannetecknas av inskot­tet -iss-o Futurum bar samma andelser som presens, men aorist bar cpeciella andelsero

Pali bar skrivits med flera olika alfabet, efter­som theravada-formen av buddbismen tidigt spred sig in­te bara till Ceylon utan aven till Burma, Thailand och Indokina, ocb varje n2.tj_on anvande sitt eget alfabet. De ga.'mla palmblads:ri:J.nuskripten frful Ceylon bar ett spe­ciellt alfabet, fastan det vanliga ceylonesiska alfabe­tet ocksa anvandes. I de europeiska upplagorna trans­kriberas textc~na dock alltid till det latinska alfabe­tet. ·

Den kanoniska pali--li tteraturen indelas i tre sam­lihgar, kallade pi ~o~:.a, 'korg~r'. Vi_nayapi taka beskri­ver munkreglerna:-slXrtapitaka ar mer omfattaRde och mer vafierande till si tt in:r2balle. Pyra stora verk, som kallas nikaya ·(samlinga.r), skildrar .Buddhas undervis­ningsverksamhet. Vissa cpisoder ur hans liv berattas, men framforallt atergeo en mangd av bans samtal me~ lar­jungar ocb lekman. Aven undervisning given av hans frams­ta. ... laPj ungar aterges. En femte samling inneballer mycket heterogena verk: den stora sagosamlingen Jataka (fo­delseberattelser), de poetiska samlinga.rna Dhammapada,

- 10

. Theragatha, Therigatha, Suttnn:l..pata samt ett antal andra.

Den tredje "korgen", AbhiB.hamma-pitaka, ar storre an .de bada andra och sakert av senare ursprung. Den bestar

av filosofiska utlaggningar av mera svartillganglig na­tur och ar annu ofullstandigt forstadd.

Daman laser denna·aldsta buddhistiska litteratur, far man inte glomma bort, hur dessa verk tillkornrnit.

Buddha och hans larjungar kunde inte skriva.· Det var gamrnal tradition i Indiens kulturliv, att saval prosa­iska som poetiska kcmpositioner inlardes utantill och

sa bevarades under generationeF• Buddha tillholl sina larjungar att lara in hans tal utantill, och dessa lar­jungar upprepade dem i sin tur for sina egna larjungar,

o.s.v. Material, sorn bevaras pa detta satt, maste fa en speciell karaktar. Vi maste vanta oss rnindre enhet­

~ighet an vi ar vana vid numera: innehallet blir hete­rogent genom missforstand och uppblandning med egna eller andras tillagg. Upprepningar, formelaktiga ut­tryck och stiliseringar kommer att bli vanliga. Just sadan ar den buddhistiska prosan. Poesin ar ofta for­melaktiga minnesversar, vars enda andarnal var att kom­primera Hiran i en form som va.r latt att kornma ihag. Vi tycker ofta. inte a.tt denna litteratur ar vacker, sar­

skilt inte i oversattning. Men det finns gott om parti­er," bade pa poesi-och prosa, av storskonhett kraft och pregnans. De ger ofta uttryck at en psykologisk in­sikt och· ett origin ell t gr"epp pa va.sent liga, allman­manskliga livsproblem, som forrader upphovsmannens ge­ni och irite forfelar att gora intryck aven pa en modern lasare.

Alla har atergivna texter har hamtats ur Suttapitaka1 ~

1) utom en som tagits fran det mycket senare verket Visuddhirnagga, 'Renhetens vag', av Buddhaghosa.

--11

narmare. bestamt ur foljande av dess delar:

Dighanikaya, 'Samlingen av langa samtal'

.. Maj jhimanikaya 9 • 1 Samlingen av medellanga sam tal'

Samyuttanikayar 1 Srunlingen av grupperade samtal'

Anguttaranikaya,'Gradvis okahde samtal 1

Suttanipata, 'Samling av larosatser'

DbamP1apada' I :::·Jarans vag I

U«ana, 'Hogtidliga yttranden 1

Theragatha, 'Munkarnas psalmbok'

Therigatha,. 'Nunnornas psalmbok 1 •

Texterna bar citerats fran de pali-editioner som utgi­

vits av Pali~Text Society, London.

Uttal

Flertalet av de i transkriptionen anvanda bokstaver­

na kan uttalas s6m pa svenska. Foljande bor dock markas:

a) Man skiljer mellan.korta och langa vok~ler. De

langa bar markcrats mod Hingdstreck; e och o ar i oppen

stavelse alltid laneaG

b) h skall alltid uttalas som h, all~sa aven.i fall

som thera, dtir 1· och h uttalas var for sig sasom i "bat­

bus".

c) punkt under en konsonant betecknar a~t den skall

uttalas med tungan bojd uppat-bakat mot gommen. Detta

galler dock ej m, vilket uttalas som ng-ljud, t.ex. tam . .

= tang. -

d) Nagra maste m8n speciellt minnas:

0 = svenskt a

u = svenskt 0

c = svenskt tj eller engelskt C·h j = svenskt dj eller engelskt j ..., -

svenskt nj eller spanskt fi n =

y = svenskt j eller engelskt y l = svenskt 1.

- 12

Betoningen vaxlar beroende pa stavelselangden. Sista

stavels,en ar aldrig betonad, men med undantag for denna betonar. man den sista langa stavelsen. _En stavelse rak­nas som lang, da den antingen innehaller lang vokal el­ler kort vokal foljd av tva eller flera konsonanter. Exempel:

sac'ca: det forsta a ar kort men s t ave 1 s en blir lang eftersom a foljes av tva konso­nanter,

parideva: e i oppen stavelse ar langt,

katama: alla stavelserna ar korta, alltsa dras ac­centen tillbaka sa langt det gar,

an'natara: de tre sista stavelserna ar korta och accenten kan dras sa langt fram som till

fjarde stavelsen.fran slutet, domanassa (tva konsonanter),

~a~haya (langt a),. analaya (langt a). Prefix betonas doQk ej: padahati (bestaende av prepositionen ~ och yerbet

dahati), arabhati (bestaende av prepositionen a och verbet

. rabhati). Obs. att bh ej raknas som tva konsonanter

eftersom de beskriver ett enda ljud.

Sandhi

I en sats skrives ord efta samman, mest d~ de hor ihop och bildar en sammansattning, t.ex. avijjanusaya, 'okunnighetstendens' (cit 9), men aven annars, i fall da orden ar alldeles .sjal vstandiga, t. ex. sattupalabb­~ (cit 7) = satta upalabbhati, 'ett vasen finns'. Vid sadana sammanskrivningar finner man ofta, att den sista bokstaven av forsta ordet och forsta bokstaven av·andra

- 13

ordet undere~r f6r~ndringar. Liknande fbr~ndringar ~r

vanliga i satssammanhang ~ven om arden inte skrives ihop. S~dana fbr~ndringar kallas med en indisk term

sandhi. H~r ges nu nagra exempe1: 1. Tv~ lika voka1er sm~1 ter samman: a +a = .§:

(avijjanusaya, cit g); a+ i = i(seyyathidaw,cit 2);

Q + B = ~ (sattGpa1abbhati, cit 7); ~ + B = Q (paficu­padana = pafica-upadana,cit l); i + i = i (kificiti,cit

41); detta kan aven g~l1a slutet -~: tahaw = ~ aham (cit 25). ----

2. Fbrsta voka1en stbtes ut: pan'assa = pana assa

cit 35); p'iccha~ = ]1 iccham (cit 1); t'eva = ti eva

(cit 13); - ten'eva = tena eva (cit 13); c'evaw = ca

evarp (cit 13). 3. Andra voka1en stbtes ut, varvid ib1and den fbrs­

ta forlanges: tayo 'me= tayo ime (cit 11); thito'mhi­

ti = thi to amhi it~~ (cit 35); cari , ham = cari aham

(cit 44); uppai,iat~~ = .£J?_paj jatu i ti (cit 17). 4. En bindekonsonant kan inskjutas me11an tv~ vo­

kaler: na-y-id[~ = n8. idJ]£!:. (cit 7); adukkha-m-asukha

= adukkha-asukh:~ ( cj_ t 9) i cha-y-ima = cha ima (cit- 10);

yeva =~(cit 37). 5. En slutkonsonant kan anpassas fonetiskt till

n~sta ords begynnelsekons_onant: katamafi ca = katamaw

.£.§!: (cit l); vifi_[.~Y.l§_n-t' eva = vifinanam ti eva (cit 13); yannGnaham = yam nv.na an am (cit 25).

6. Det andra ordets begynne1sekonsonant kan fbr­

dubblas: pa~hamn.jjhanalJ!,,= pat.harna-jhanam (cit 37); dukkhakkhandhassa = dukkha-khandhassa (cit 18);

upad~nakkhandha = QI?ad;:Yl:}.:-\:handh~ (cit 1); pamadatt­

hana = pamada-thana (cit 31); m fbrvandlas ofta till ~ framfbr vokaler och ~ (t.ex. cit 1).

7. Ib1and kan br:'lda de angr~nsande 1juden fbrvand­las: yafi fiad = yam._yad (cit 13); tvafi -neva = tvam eva.

- 14 -

Forkortningar

ab1 = ab1ativ mask = masku1inum ack = ackusativ med = medium akt = aktiv neutr = neutrum a or = aorist nom :::: nominativ dat = dativ opt = optativ fern = fe.inininum part :::: particip ·fut- = futurum pass = passiv gen = genitiv perf = perfekt ger = gerundium p1 = plura1is imper = imperativ pres = pres ens ind = indikativ pron :::: pronomen inf = infinitiv re1 = relativ instr = ·instrumentalis sg :::: singularis

kond :::: konditiona1is vok = vokativ ·l'ok = lokativ

o.

Inneh~llsana1ys .

I. Til1varons tre kannetecken 1. Li~andet (dukkba)och de fyra sanningarna

2., Obestandigbeten ( <:!D.iQG£!) 3. Det finns inte nagot jag (anatta)

II. Personligbetens faktorer (kbandha) 1. Kansla (vedana) 2. Perception och forestallning (sanna)

3. Aktivitet (sankhara) 4. Medvetande (vinnana)

III. Orsakslagen Lagen om karma och aterfode1se

IV. Den aiiafaldiga vagen

1. Ratt uppfat~ning (ditthi) .---r.. .. a.--.

2. Ratt beslut (sankappa)

citat nr

l - 4

5 6, 7

8

9 10 11, 12

13 - 15

16 20

21 - 23

24, 25 26

27

- 15 -

3. Ratt tal (vaca) 4. Ratt handlande (kammanta) 5. Ratt livsuppehall..~ :(ajiva) 6. Ratt artstrt,ngning ( vayama) 7. Ratt medvetenhet (sati) 8. Ratt koncentration (samadbi)

V ~-Nirvana

29, 29 30, 31 32, 33 34 35, 36 37 - 43

44 - 50

1. Definition av lidandet (Digba nikaya II 305)

Katarnan c:::~, bhikl>:~t<:Lve., dukkhaJP ariya-sacca.IJl? Jati pi dukkba, jara pi dukkha, mara\).am pi dukk­

harn, sokaparideva-dukkha-dornanass-upayasa pi dukkha,yam p# iccharp na l.abhati. tarn pi dukkbarp., sankbi ttena paficu­

padanakkhandba dukkha •

. · Katama (nom sg neutr), vilken? - _£§, ocb(_!ltar all tid efter farsta ordet); - bhikkhave (vok pl av bhikkhu), munkar! - dukkha, lidande, obehag; - ariya,adel; -

I

sacca, sanning; - jati fodelse; - pi, just; - dukkba· (nom fern, anpassat till jati), lidande, obehag; - ja­

ra, alderdorn; - marana dod; - soka, sorg; - ~arideva,

klagan; - dornanassa, olycka; - upayasa (nom pl), angs­

lan, angest; - ya~ ••• tam, det sam ••• , det; - E'= £i; ~ iccham (pres part av iccbati,anska), anskande; - ~'

inte; - labhati, fa; ~ sankhittena, kart sagt; - ~anca,

fern; - u~adana, beroende, grund; - khandha (nom pl), faktor.

Munkar, vilk~n ~r den adla sanning~n om lidandet? _ Fadelse ar lidande, alderdorn ~r li~ande, dad ar li­

di:mde, sorg, klagan, obehag, olycka, angest ar liQ.ande; ' '

att inte fa vad man anskar ar.lidande; ,kart sagt, de fern .gr~ndfaktorerna ~r lidande.

- 16

Kommentar. Dukkha brukar oversattas med 'lidande', men det bor observeras att detta ord egentligen ar allt­

for starkt och speciellt. Dukkha innebar snarare 'abe­

bag', 'besvikelse', 'otillfredsstallelse'. - Ariya­

saccaf!l ar val antingen apposition eller predikativ till dukkham: 'vilket ar lidandet, den adla sanningen'? el­

ler 'den adla lidandes-sanningen', d.v.s. 'den adla san­

ningen om lidandet'. - Ari:'L§: betyder 'adel' men anvandes ofta pa sadant satt att man frestas oversatta med 'budd­

histisk'; det fanns vid denna tid inget speciellt ord for "buddhism". -yam p'iccham etc. ordagrant: 'det som

man ehuru onskanae inte far, det ar lidande'. Nagot ord for "ar" behover inte sa.ttas· ut. - Upadanakkhandba,

"grundfaktorerna" ar r~:Ra, 1 form 1 , 'kropp 1 , vedana, 1 kansla', sanna, 'forestallningsver~samhet 1 , sankhara,

'aktivi tet', 'verksamhet' j och -~iflfla~a, 'medvetande 1 •

Upadana ar tillagt for att beteckna, .att faktorerna

binder-6Ss vid livet och utgbr en grund.fbr aterf~del­

se. Alltsa ar·lidandet fast rotat i ·yar pqykofysiska

konstitution.

2. Lidandets orsak (Digha nikaya II 308)

Katamafi ca, bbikkhave, dukkha-sam:u.dayarp ariyasaccaiJl? Yayarp tanha pD.nnbh::wika nandi-raga-sahagata tatra

tatrabhina~din1' seyyath1darp kama-tahha bhava-tanba·

vi bhaYa-tanha.

Katama, vilken? - .£.§;, och; - bhikkbave, rnunka'rl - dukkba,lidande; - samudaya, uppkomst; - ariya, adel;

- sacca, sanning;- x_~_(rel pr fern nom sg) som; - aya~,

denna; - tanha, torst, begar; - ponobhavika; ledande till t\terfodelse; ._ nandi,njutning; - raga_, emotion,

passion; - sabagF.tta, forenad med; - tatra tatra, bar

ocb dar; - abhinandin1 (fern nom sg av abhinandin,

- 17

finnande noje i); - seyyatha, sasom;·- idaw, detta; -seyyathidam, namligen; - kama, sinnesnjutning; - ~

0

~' tillblivelse; - vibbava, forintelse.

-Murikar, vilken ar den adla sanningen om lidandets uppkomst?

(Den ar) d~tta begar som leder till aterfodelse, som atf.oljes av njutning ocb. passion oc.h som finner sin tillfredsstalle.lse an bar o.cb an dar., n~-l!lligen be­gar .efter .sinnesnj~tning, begar eft~r nytt liv och be­gar efter forintelse.

·-··-.

3. Hur lidandet upphor (D~gha nikaya II 310)'

··xatamaft ~a, bbikkbave, dukkha-ni;r:odbai!l ariyasac~~? Yo tassa yeva tanbaya asesa-viraga-nirodho cago_ ..

pati:ri"issaggo mutti analayo. r

•

Kata~, vilken? - ca,oc:h; - bbikkhave, munkarl -dukkha, lidande; - nirodba, uppborande; - ariya, adel; - sacca, sanning; -;t!;}_, (den) som;- tassa (gen fern sg av §.Q, den); - i.x)eva, just; ..;;. tanbaya (gen sg av tariba, torst); - ases~. restlos, total; - viraga, over­vinnande; - nirodba, up'pborande; - caga, overgivande' avstaende; - patinissagga, forsakande, avvisande; -. mutti, frigorelse; - analaya, avvisande.

Munkar, vilken arden adla:sanningen om. lidandets uppborande?

(Den ar) just det totala overvinnandet och uppho­randet av detta: begar, dess overgivande och forsakande, frigorelsen darifran, motviljan mot det.

Kommentar. Yo ar relativpronomen men inleder.har ej relativsats. Grammatiskt hor· det. ti'll niro.dho och bar utpekande funktion: "just upphorandet ••• ~"

18

4. Vagep till fr~pet fran lidande (Digha hikaya II 311)

Katamaft ca, bhikkhave, dukkha-nirodha-gamini-patipada . ariya-sacca.rp?

Ayam eva ariyo atthangiko maggo, seyyathid~ samma-.. di"t~hi samma-sankappo samma-vaca samma-karnmanto samma­ajivo ~amma-vayamo samma-sati samma-samadhi.

Katama, vilken; - ca, och; - bhikkhave, munkar! -dukkha, lidande; - nirodha, upphorande; - gamini (nom fern av gam~n, gaende); - pa~ipada~ vag; - ariya, adel; - sacca, sanning.

Ayam, denna; - eva, just; - atthangika, attafaldig; - . - magga, stig; - seyyat~~' sasom; seyyathid~, namligen; - samma, ratt; - ditthi, uppfattning, lara, eg. syn; -sankappa, avsikt, beslut; - vaca, tal; - kammanta, upp­forande, handling; - ajiv0, uppehalle; - va~ama,anst­

rangnin_g; - sati' medvetenhet; - samadhi' koncentra­tion.

Munkar, vilken ar den adla sanningen om vagen som gar till lidandets upphorande?

.Just denna adla .attafaldiga vag,- namligen ratt upp­fattning, ratt beslut, ratt tal, ratt handling, ratt livsuppehalle, ratt anstrangning, ratt medvetenhet, ra.tt koncentration •.

Kommentar. En detaljerad genomga.ng av vagens atta

delar finner lasaren i citat nr 26 - 43.

5 •. Livets obestandighet (Samyutta nikaya I 109)

Accayanti ahoratta, jivitam uparujjhati, ayu khiyati maccanam, kunnadinam va oda.kam •

•

- 19

Accayanti (3 pl pres, acceti), ga (om tid); - aho,

dag; - ratta, natt; ahoratta, dagar._ och natter; - .ii­

vi.ta, liv; - uparujjhati (pass av uparundhati),forin­

tas, ·forstoras; - a;yu, liv; - khiyati (pass B.V khayati) t

forsvinna; - maccanam (gen pl av macca),-dodlig; -

kunnadinam (gen pl av .~nadi, liten fl'Od); - va,lik­som; - odn.ka, vatt en.

Dagar och natter ilar bort, livet f~rsvinner.

Manniskors liv rinner undan,

liksom strommarnas vhtt~n.

6. Det finns ingensjal (Buddhaghosa, Visuddhimagga,XVI 90)

Dukkham eva hi, na koci dukkhito, \·c ,·.,f.- ·I: '' l l, _;,( h 1 ·

karako na, kiriya va vijjati;

atthi nibbuti, na nibbuto pu~a maggam atthi, gamaKo na vijjati.

Dukkha, lidande; - ~' just, forvisso; - hi, ty; -(underfcrstatt : finns); - na koci, ingen; - dukkhita (perf part), utsatt for lidand~; - k~raka,gorare, en

som handlar; - n£, inte; - kiriya, handling; - ~' for­vi:sso; - vf,j,iati (pres pass av vindati), finns; - att­

hi, ar, finns; - nibbuti, slocknande, nirvana; -.ill! .•• puma, ingen; - nibbuta, slocknad (= som uppnatt

nirvana); - magga, stig; - atthi; finns;- 'gamaka, fotgiingare; _.: ~a, inte; vijjati, finns.

Ty lidande finns, men ingen som lider,

garning finns, men ej dess gorare.

Ni;·..-;an4finns, men .ingen som uppnar det, en vag finns, men ingen som gar den.

Komrnentar. D.etta ar ett b.eromt och tillspetsat ut­

talande. Vad som fornekas ar existensen av en ododlig sjal

- 20

i~te personlighetens ~nhe:t och.sammanha:ng (se harom cit. nr 7). Nago:n sjal (atta) fi:nns i:nte men val ett inre . . _....._. . --· ....

si~n~ (citta), som utf~r den koordinerande funktionen •... Detta inre sinne ka:n re:nas, utvecklas och uppna nirva­na "( se c.i t. 44). Men ytterst be star bela personlighe­ten av .Proces.ser.

7. Definition av personligheten '

Enligt Samyutta nikaya I 135 ansattes nunnan Vaji­ra av Mara,frestare.n och d~dsguden, med tvivelsjuka tankar: vad a.r egentligen vart. "yasen II? Hur uppkommer det? Vern skapar det? VRjira fbrstod emellertid det fel­akti~a i fragan och. gav f~ljande svar:

Kinnu satto ti paccesi? Mara, ditthigatmp nu te. Suddhn.snnkhara~ufijn yai£1, na-y-idha sattupalabbbati. Yatba bi angasambbara

- hoti saddo;ratho iti; evam kbandhesu santesu ·- ..... boti satto·ti sammuti •

. Kiri = ..!siEi, vad? varfor? -.ill;!' da; - satta, vare.lse,

vasen-;· sjal; - ti == anforingstecken; - paccesi (pres , ·. ind, 2: a .sg av pacceti, komma .tillbaka. ti.ll, banga UPP ... sig pa); - ditthi, lara, spec. felaktig, ogrundad teo­ri; - g'ata (pf pa~rt av g'acchati-, .gl-t) g~n!Sen; di 1j.thiga­

tamjte, 'av dig bar gatts till falsk lara', d.v.s. 'du bar felaktig utgangspunkt';- aundha, ren, endast; sankhara, aktivitet, process; - pufija, massa, m~ngd:, - ya1p = aya~_, denna, detta; - .!2§:., inte; - ( y) idha, bar; sattupalabbhati = satta upalabbhati (pres ind pass av upalabhati, fa, finna); - yatha, liksom; - .bJ:, ty; -anga, led, del; - sambhara, kombination (bar abl sg:

- 21

efter'kornbination av delar);·h9._ll, ar, blir;,- sadda,

ljud, ora; - ratha, vagn; - i;ti. = anforingstecken; -evam, sa; - kbandhesu (lok pl av khandha, personlig--- ------ ---·--hetsfaktor )'; -. santesu ·( lok pl av snnt, varande);

lokati'verna bildar ·bar en s k ab$.olu:t. lokativ, motsva­rande temporal bisatsi - sammuti, allman rnening, 'spr~­

bruk'. '

Varfor hiinger du upp dig pa drdet "vasen"? Mara,

du ~ar ju fel utg~ingspunltt. Detta ar ingenting anna-t an en mangd processer; har fim1er man' inte nagot .vasen.

' . Ty liksorn ordet "vagn" anvancles da delarna satts ihop, sa brukar mnn s::i.ga' ttvasen"' da personlighetsfaktorerna

finns.

Kornrnc:ntar. Det ~~L iir en ovanligt ldar framstallning

av inneborden av den buddhistisl~a laran om jaget. Det­

ta .ord (pali atta) forekommer visserligen ej i texten, . --men av sammanhanr:;et ser vi, att satta anvandes i sam-

, '-· --·-rna betydelse. Vad so~:1 fornekas ar inte den funktionel-. la enheten och kontt:mitcten utan endast "sjalen" i

betydelsen av en cvig cich oforanderlig personlighets­

karrta. Liksom vagnen bar ett slags personl~3het, i be­tydelsen "karaktcriotisk enhet av delar", sa har aven

m~nniskan en empirisk, funktionell personlighet, bestA­

ende av faktorer ( khondha). Modern vasterla.ndsk psy~o­gi uttrycker sig int e mycket ::mnorlundao

B. Personlighetsfaktorerna (Majjhima nikaya I 435)

So yael-eva tattha boti rupagatarp vedanagata.rp saiiiia­

gatrup sankharagata!Jl vinna~acatmp te dhamrne aniccato dukk­

hato rogato ga~<}ato sallato. aghato abadhato parato pa­lokato sunnato anattato samanupassati. S.o tehi dhammehi cittam pativapeti. . .

- 22 -

~' ~an; - ;y:ad,. vad som; - _£y£, just; - tattba, ·dar; - hoti, finns; - rupa, form, kropp; - ·gata,· gfmg­

en,' i samband med, betraffande; - vedana, kansla;·-·•·• I

safina, perception, forestallning; - sankhara, aktivi­tet, beteende; - viflnana, medvetande; - te, dessa;­dhamme (ack pl av dhamma, foreteelse); - aniccato ( abl sg av anicca, obes'\:andig), ''uti fran obe standig­

bet" = som foranderlig; - dukkha, lidand~; - raga, sjukdom; - ganda, bold; - salla, pil; - agha, olycka;

0 0

- abadha, sjukdom, plaga; - para, frammande; paloka, upplosning, forruttnelse; - sufifla, tom; - anatta, ·utan jag, utan sjal; - samanupassati, betraktn; - te­hi dhammehi (abl pl), fran dessa foreteelser; - ,citta,

sinne; - pativapeti, vanda bort frAn • •

Det som finns dar ifraga om form, kansli:) forestall­ning,·aktivitet ocb medvetande, dessa foreteelser be­traktar ban som foranderliga, sorn lidande, en sjukdom, eft bol~ en pil, en olyckn, en plaga, som frammande, -so~ forruttnelse, som tomma ocb sjallosa. Han vander bort sitt sinne fran dessa ting.

Kommentar. "Ha:rl' syftar pa en mediterande munk, som analyserar sig sjalv som bestaende av de fern namn­

da faktorerna, alla forgangliga, opersonliga och obe-···- .. hagliga. Texten fortsatter med att beskriva hur han

va.nder sin uppm?-rksarnbet fran dessa ting mot det som ar battre: nirvana.

9. Kansla (Majjhima nikaya I 302 f)

Tisso kho ima vedana: sukha vedana, dukkha vedana,

adukkha-m-asukha vedana ti. Katama pana sukha vedana, katama dukkha vedana,

katama adukkha-rn-3.sukha ved::ma ti? Yal!l kho kayikaip va cetasikayi va sukhR!Jl sataY'l

- 23 -

vedayitarp, ayarp sukha vedana. Yarn kho ka;y-ika:rp. va cetasi­

kam va dukkham asa tam vedayi tarp., ay:::up dukkha veda.na. Yarp. . . kho kayikam vZi cetasikam va n'eva sataijl nasatai]l vedayitam,

ayarp adukkh~-.t-m-asukhii vcun.na ti . . . • Suldlaya kho veda­

naya raganusayo pahiito.bbo, dulckhayo. vcdanayo. pai;;i.gh~nu­

sayo pahat::tbbo ~ ;:dukklm--rn.-asul;:bayn. vedanaya avijjanusayo

pahatabbo lL

tisso (fern non av ti, tre): - t~hot just; - ima (fern nom

pl) , dc;~;sa; - ycd;·':!..'?-li (nom lJl) , l\Jinsla; - sukha, angenam;

- dukkha, O<J.ngcnam; - :L-<-l_~h:ha-n!-__-:._~ukha varken oangenam

eller an;-:;cn.:im, neutral; - _t_?:_. ( anforingr~tecken).

- ka--.---;y_ika, kropp::~lig; - Y.!.~ " • o • v.~ 5 r:nt ingen • • • e ller;

cetasikfl~ psykj_c;lq -- sat::t, behaglig; - vedayi ta (pf

part till vccleti, lctLnm:., upplev.:::L), upplevd; - ayam,

det;- '-:ts,l,t__s'1_, obehaglig;- n;:;s3.ta!T} = na asato.m;- suk-. hay a- vedo.n9:,Y!J; ( nbl sg), fdm. den flngcnhma ki:inslan; -

raga, begi:::i_r; - m1JJ5Tra_, ;~endem;, omcdveten installning;

pahat8.b1;..:.';; ( p :-crt fut p:-1;~ s ti 11 _;;g._ja11 ].t i, overge, lamna) ,

borcmdc ovLT{jcs; - P~l..1;.i!,Th'.l, rnot'Jilja;- avi.j,ja, okunnig­

heto

Det flnn.:; clc.::r;~n t.i'l~ kiinclor: angenti.m k~ins],.a, oange-' '

n8.rn kansla och ncutrr"l kLnsla.

Och vi lken il r dc·n c::mgcm[:rna k~mslo.n, vilken ar den

oangen~ma kan~lo.n och vilkcn hr den ncutrala kanslan?

Det sam 'uppleves, vare ~ig det tir kroppsligt eller

psykiskt, som ~ anc;t:nfimt. och bt:ha&ligt, det ar en an­

genij~ kansla, ~ct sam uppleves som oangenamt ocb obe­

hagligt ~ vare :3lg dL·t iir kropp~Jligt ellcr psykiskt, ' ' .

det ·ar en obchc1.glig k~im3l!1. J)e t com uppleves som varken

behagligt ell~r obehuglic;t, vare sig det ar kroppsligt

eller psykiskt, dc·t iir en nc:utral kansla ••••• En ten­

dens till bega.r bcjr utrote:u; u-r den 1=mgen~ma kanslan, en

tendons til J :nol.,;j IJ;! bor utt·()t:L~; ur cl(:n o.'lngc:nama kans­

lan, en tcndens till akunnighct bor utrotas ur den

- 24

neutrala k~nslan.

Kommentar. Vart citat utgor en del av. ett samtal mellan nunnan Dhammadinna och en lekman. Slutet pa ka­pitlet skildrar bur riurinan far Buddhas eget godkannan­d.e B.v all t vad bon sagt.

Enligt buddbistisk uppfattning hor kanslan nara sam­man med upplevelsen av yttervarlden: alla retningar som uppfattas bedomes. Ki;inslor kan alltsa inte undvikas; men var tex~ sager att de star i nara samband med de emotionella reaktionerna begar och motvilja, och dessa maste bek.ampas av buddhisten. Ordet anusaY:a star till betydelsen nara det som psykoanalysen kallar det omed­vetna.

10. Perception och forestallning (Anguttara nikaya III 413).

Cha y-ima, bhikkhave, sanna: rupasanna,_ saddasafifia, g~ridhasaflfla, rasasaflfla, photthabbasRfifia, dhammasafifia.

.. . .. (Majjhima nikaya I 293). Safijanati safijanatiti

kho, avuso, tasma· sanfla ti vuccati, kin-ca safijanati: nilakam-pi sanjanati, pitakam-pi safijanati, lohitakam­pi safijanati, odatam-pi safijanati.

cha, sex; -- ima (nom pl)' dessa; - bhikkhave, mun­karJ - saflna (nom pl), uppfattning, perception; - rupa,

form; - sadda, ljud; - gandba, lukt; - ~' smak; -phot~habba, beroring: - dhamma, forestallning.

sanjanati, uppleva, uppfatta; --ti (anforingstecken); - kho, forvisso; - avuso (tilltalsord), van! - tasma, darfor; - vuccati (pRss), sagas, kallas; -kim, vad?­~' ocb; - nilaka, morkbla; - £1, just; - pitaka, gul; - lohitaka, rod; - odata, vit.

Munkar, det finns dessa sex (typer av) pcrceptioner: uppfattning RV form, av ljud, av lukt, av smak, av be~

- 25

raring och av forestallningaro 11 Man uppfattar, man uppfattar", sags ~et, min van,

darfor kalLlS det 'uppfattning'. Och vad 1}-PPfattar man? Man uppfattar blatt, man uppfattar gult, man uppfattar rott, man uppfattar vitt.

Kommentar. Sc:':gCiQ motsvarar bade direkt upplevelse av yttervarlden och forestallningar sasom minnen och fantasier. I vara citat beskrives det narmast som per­ception, men till dessa perceptioner raknas aven ~­rna som just ar forestallningar som produceras av uet inre sinnet, maRQo

11. Tre typcr av verksaml1et (I.Iaj jhima nikaya I 301)

Tnyo 'ne sankhara:. kayasankharo vacisankharo citta­sankharo ti.

Katamo pano. k2yar-:anl:f18.ro, lcatamo vacisankharo, ka­tamo cfttasankharo ti?

Assasapass2-sa kho knyas<:~nkharo, vi takkavicara va­cisankharo, sanua ca veda~~ ca cittasankharo ti.

. . - . ta,Xo, tre i - .2:!'1.': .. ' des sa.; - sankhara, aktivi tet·, be-. .

teende, vilj c;:;tyrp verlcs~<:1het; - _kay_2, kropp; - vaci-, ta~-; - ci ttg, sirm7; ·· _i:i:. ( anforingstecken).

ka tam a, vilken? - .P_:'1.!:!_Q:, . men; -:-assasa, Ut?-ndniTI6~ - _E§.SSasa, inandni:ag;- kho,·

forvisso; - v~ to}~_kc:., ttinkande, reflexion 1 analys; -vicara, undersokning; - .~mnfia, uppfattning; - ca ••• ..£.§, bade . . • och; -- vedana, kansla.

Det finns dessa trc'. ( typer av) .verksamheter: kropps­lig verksamhet, talve_rksn.mhet och psykisk verksamhet.

Men vilken tir den kroppsliga verksarnheten, vilken ar talverksarnhetcn, vilken ar den psykiska v~rksamheten?

Utandning och inandning ar kroppslig verksamhet, analytiska ocb granskande tankeprocesser ar talverksam-

- 26 -

bet, uppfattning ocb kansla ar psykisk verksambet.

· Kommentar. Vart ci tat ar en del av sarnrna diskus­

sion som nr 9. Det ar pafallande att tankeverksarnbet kallas tal­

aktivitet. Bebaviorismens uppbovsmen, Watson, s~de det­

samma! Kanske ansags det, att tankeprocesser alltid tog formen av ordforestallningar. Att det inte bebov­

de vara fr8.ga om uttalade ord (diskussion), frarngar

av cit 37, dar sarnma uttryck for tankeprocesser fore­

kommer.

12. Det vasentliga i en verksn.mbet ar viljan (Samyutta nikaya III 60)

Katama ca, bhikkhave, sankbara? Cha-y-irne, bhikkhave, cetanak~y~: r~pasaflcetana

saddasaflcetana gandhasaficetana. rasasaficetana pho"t;~­

babbasaflcetana dbammasaflcet:m~ ime vuccanti, bhikkbave,

sankhara.

katama (nom pl), vilken; - ~' och; - bhikkhave, munkar! - sankbara, aktivitet; - cha, sex; - ime,

dessa; - cetana, vilja, avsikt, andamal; - kaya, kropp, grupp, typ; .- rupa, form; - saficetana, viljeinriktni~g;

- sadda, ljud; - gandba, lukt; - ~' smak; - phot~­

habba, beroring; - dhamrna, foresta.llning; - vuccanti

(3:e pl), kallns.

Munkar, vilka ar aktiviteterna? Munkar, dessa sextyper av viljeinriktning: stravan

efter form, efter ljud, efter lukt, efter smak, efter berpring, efter forestallning: dessa, munkar, kallas ak­

tiviteter.

Kommentar. Enligt karma-lagen a.r det b.:wdlandet ( ak­

tiviteterna) som bestammer aterfodelsen, genom att pA-

- 27

verka medvetandet. Det ar darvid viktigt att minnas,

att det ar fraga om viljestyrt handlande: det ar framst viljan som far sin beloning och sitt straff.

13. Medvetenhetsprocessernns uppkomst (Majjhima nikaya

I 259)

Yafl-flad-eva, bhikkhave, paccayam paticca uppajjati . . vinflal)arp tenn ten' eva s~lnkharp gacchati: cakkhuii-ca pa­

ticca rupe ca uppajjati vinfla~a~, cakkhuviflna~an-t'eva

sankharJI_ gq_cchati; sotan-ca paticca sad de ca uppaj jati vinnanam, sotaviiiiianan-t'eva sankham gaccbati; ghanafi-. . . . .

ca pa!icca gandbe ca uppajjati vinfiaiJarp, ghanaviiinatJ.an--t' eva sankharp gacchati·; jivhafi-ca pa!icca ·rase ca up­pa,ij-,'lti Vinfial}.aip., jivhavififlal}.C:::.:l-t' E.'Va sankham eacchati; . kayan-ca paticca phot~habbe ca uppajjati vifina:o.a1p, kayavinfianan-t'eva sankham gacohati; manafi-ca paticca . ., . . dbamme ca uppajjati vinrra~a~, manovififianan-t'eva sRnk-

ham gacchatio •

yafi-fiad = X§:m yad, .vilken ~in; - .£.Y:Q,. just; - bhikk­bave (vok pl), mvnknr; - po.cca;ya, orsak;- paticca,be­

roende pa, pa grund. av; - :}.!Qpa;ijat·i, uppkomma; - vififia­na, medvetande; - ten'l tena (instr~ sg av so, den), pA -grund av just den; - san~_}]a, definiti-on, namn; s:1nkham gaccbati, kalla~,. fa namn; - cakkbu, oga; - rupe (ack

pl; underforstatt: .Pa}icca),_former;- cakkbu-vififiapa,

ogonm~dvetande, visuellt:medvetande; - ti = anforings-·

tecken; - sota., oro.; - sadda (ack pl), ljud; - gh'fina,

nasa; - gandba, lukt; - jdvha, tunga; ~' smak; -·

k~ya, kropp; - pbotthabba1 beroring; -.~, det inre sinnet; - dbamma, forestallping. . . .

-·-Munkar~ medvetandet far namn .efter den orsak som i

varj e e.n~kil t fall betingar dess uppkomst. DA medvetande uppkomrner pa grund·av-dga ocb.former, kallas det visu-

- ·2R

ellt medvetande; da medvetande uppkomrner pa grund av

ora och ljud, ka1las det akustiskt medvetande; da med­vetande uppkorrimerpa grund nv nasa och lukter, kallas det luktmedvetande; da medvetande uppkommer pa grund av tunga -· och srnakarnnen, kallas det srnakmedvetande; da

medvetande uppkommer pa grund av kroppen och beroring­ar, kallas det taktilt medvetaude; da medvetande upp­kommer p& grund av.det inre sinnet och forestallningar, ··- ,. .

kallas det forestallning$medvetande~

Kommentar. Av detta avsni tt framgar att viiiiiana avser en psykisk verks;lmhet som byggeF pa information­er-genoin sinnena. P.a. svenska talar vi ;)u inte om ogcm-

0 '

medv·e-tande etc., varfor dessa uttryck bar ersatts med

visuellt medvetcmde osv. Huddhismen raknar med sex sin­nen, av v.i1ka det sista producerar forestallningar som bygger pa minne och frrntasi •

.... · ,-:

14. Medvetandet och aterfodelsen (Anguttara nikaya I 223)

· .J.?lJg.vo -bho.vo ti·, bhante, vuccati. · Ki ttavata nu kho, bhante, ~ l::!havo hoti· ti?

Kamadhatuvepakkafi ca, Ananda, k~mmaf!l nabhavissa api nu kho kamabhavo paiiiiayetha ti?

~0 n'eta~, bhante. Iti kho, .Ananaa, kammam khettam viiiiianam blj:1m

• • • • tanha_ sineho; avij.jailivara:tJ.an,q~ satta.narp tanh.qsa~yoja-nana~ hinaya dhatuya viiiiia~a~ patitthita~. Bvap ayatif!l punabbpavabhinibbatti hoti. Evarp kho, Anand~:.., bbR.vo hoti ti.-

. ' bhava, tilikomst, ~terfodelse; - ti (~nforingstqoken);

- bhante ( tilltalscnrd), berre; - vuccati, dE't sags; -kittavata, i vad man? - nu kho, 8.lltsa; - hoti, finns; -kama, begar, sensualitet; - dhatu, element; - kamadha-tu, sensualitetehs varld; - vepakka, mognad; - .£2: 7 ocb,

- 29 -

om; - kamma, handling; - na abbavissa (konditionalis

av bbavati), om ••• inte hade funnits; - api nu (anger att satsen ar on fraga); - kamapbava, aterfodelse i sen­

suali tetens varld; - P.§Lhii§._;y_etha, (pass, 3: e sg, optati v medium av paj~nati, veta), skulle vara kand; -no hi ~' forvisso inte; - J:_ti ,--·sa; - kbettB;, aker; - vinna­

!2§:., medvetande; - 12Li'2:.~ fr?.; - tanha, torst, begar; -sineha, saft, naring; - avijja, okunnighet; - nivarana

(gen pl), binder; - §_atta (gen pl), v.'1relse; - samyoja­

nQ, boja; - h~na, lag, foraktlig (lok sg fern); - db~tu

(lok sg), element, betingelse(- patittbita, stalld,

etablerad; - ~~~' sa; - ayat~~~ for framtiden; - punabb­h<:tva, aterfodc:lsc; -- .LQh_fn~_pbatti' aterfodelse.

"Tillblivelse, tillblivelse 11, sager. man, herre. I

vad man fin:ns det alltsa til'lblivelse, herre1

Xnanda, om det into hade funnits en handling som bar

f:·'ukt i sensur1li tetens vtirld, skulle da en tillblivelse i sensualiteteno vtirld ha varit kand?

--sa.kert inte, herre. P{l sfl sa tt, Anand~-i·, hr ·hancllingen ( som) en aker,

medvetandet (s~m) ctt fro och begaret (som) naring. For varelser som hinor~!S t;V okunnighet och fjattras av

begar, etablerR~ medvetandet Ea. lag niva~ Sa sker ater­fodelse o·ch a te~lcoms ';; for fr:_"'..mtiden. Pa sa satt, Ananda, -- ., .

f!nns det e~ tillblivelse~

Kommentqr. T-ext en u-:tgor ett Hvsni tt av ett sam tal

mell8.n Buddha o~h ~n.ns alskli,ngsHirjunge och assistent Ano.nda.· Aterfodclse skcr ~om en :naturlig foljd av hand­

lan"det, karma. Varje hn:ndling "mognar 11 och "bar frukt"

i form av aterfodelse pa en viss niva. Det talas i huvud-, . sak oin tre nivaer: kamadhatu, sensualitetens varld; ru-

padhatu, formvarlden, och arupadhatu, den formlosa varl­

den. Vad som hande~ ~id ~terf~delse ar alltsA att medve­tandet "etabler;.-1.D" pil en vim> nivt\.: dct 8.r sorn ett fro

- 30 -

som placeras i en viss aker med en viss nar1ng. Vi skul­le kanske kunna likna det vid en strom av energi som gar over i ett nytt medium ocb ger upphov till en ny in­divid~ Den liknelsen finner man o~ksA i palilitteratu­ren, dar· det talas om vinfianasota, medvet::mdestrommen.

1~. Att stilln sitt medvetRnde (Butta nipata, vers 734 ocb 735)

Yam kinci dukkham sambboti, .. sabbam vinnanapaccaya, .. . vinnanassa nirodhena • n'atthi dukkhassa sambhavo.

Etam adinavam natva . . 'dukkbam vinna~apaccaya'

• vinnanupasama bhikkhu • nicch~to parinibbuto.

yaw kinci, vilken an; - dukkha, lidande; - sambbo­ti, uppsta; - sabba, all; - vinnana, medvetande; -paccaya, orsak (abl paccaya: beroende pa); - nirodba (instr sg), upphorande;- n'atthi, det finns inte;­sambbava, uppkomst, produktion; -

etam, detta; - adinava, fara, olycka; - natva (ger -av janati, veta, forsta); - upasama (abl sg), lugnande; - bhikkhu, munk; - nicchata, utan begar, tillfredsstalld; - parinibbuta, frigjord, som uppnatt nirvana.

Allt lidande som uppstar beror pa medvetqndet~ Ge­nom att medvetandet stannas alstras inget lidande mer.

Da munken insett _de olyckliga foljderna av detta, att lidandet beror pa medvetandet, da still':lr ban sitt medvetande, blir behOV$fri OCb uppnar nirvana.

Kommentar. Handlingarna (sankhara) paverkar medve­tandet, som ackumulerar deras konsekvenser och formas av

- 31

dem, sa att ett.utgangslage for en ny fodelse bildas.

Pa sa sa tt beror- all t lidc:mde pa medvetandet. Detta li­

dande kan upphora endast genom.att medvetandet stannas.

I texten·namn~s tva uttryck for detta: nirodhB;, uppho­

rande, och upase1.m~, Jur,nande. De innebar samll).a sak, ef­

tersom rriedvetandct bestar av en strom av ·proc.esser. Me­

toden att gora medvetandet lugnt oc.h stilla, dvs att

stcmna processen, ar E~:.!lladp~1 o·m ctenna ar framgangsrik . . . och kornpletteras 'J.V perm:mL'nt intellektuell klarhet

ocb frihet frEm storanc~e element ( asavu) uppnas nirvana.

Eftersom medvetnndet i sa fall ar fritt fran vidare­

strav.r:lnde energi, ~:.~:ln ingen u terfode lse aga rum.

16. De~ psjkologiska orsakslagen och dess anvandning

(Digha nikaya I 180 f)

Sahetu sappnccaya purisassa saflfla uppajjanti pi

. .niruj jhanti pi o Sild:ha eJca safi.r1n uppaj j anti, sikkha

eka safl~~ nirujjhn~t~.

_§a, med; -·he_:i;_lJ; ors.'J.l:; -- _s,:-::;p_pfl_ccay€;_ (adj), betingad;

·.:.:...· I2.!:i.risa (gen sg), men; -· I::'1Ef1~ (nom· pl), forestallning,

tA.nke; - ,£PPC"l,i__.4at);_ (preu 3:e pl) ," uppstf:1.; - pi· .... pi,

ofide .· .• 08h.; -.niru;iil1~1~1ti (prt.?s '3:e pl), forsvinna;

- 8ikkha ( instr ~-l{; 'J.V §_ikkhj-~, OVning); - .;;;e.;;;k:.;;;a.;._._;•:...•:...•;;..._e.;;.;k=a,

somliga ••• and~n.

En manniskas fo~estallningar uppkommer och forsvin-. ner pa grund av nagon orsak, nagon betihgelse. GenQm .. ovning uppkornm(Jr viss.it fores~allningar, genom ovning

forsvinner andra fbrestallningaro

Kommentar. Buddhismens mal uppn~s genom bvning;

och i detta ci t::tt fro.mtriider grundsyne.Jfl- bnkom bvnings­

prog~~mmet. Genom a tt forestallnir:gsstrbmmen ar __ ?rsaks­

styrcJ., kan ma:r1 Li.ra sig att framkalla de fbrestallning-. . - . ' . .

ar sorn.bTdraier till utveckling, och utesluta ovriga.

- 32

17. Frigorelsen ar en naturlig process. (Angutto.ra ni­kaya V. 2 f)

Silavato, bhikkhave, silasampannassa na cetanaya kar~iyai]l , avippatisaro me upp;-J.j jatu I ti. Dhammata esa,

bhikkhave, yam silavato silasampannassa avippatisaro . . uppajjati.

Avippa~isarissa, bhikkhave, na cetanaya kara~1ya~ 'pamujjrun me uppajjatu 'ti. Dhammata esa,bhikkhave, . y~ avippatisarissa pamujjam uppajjati. . .

Pamuditassa, bhikkhave, na cetanaya kara:oiya1p 'piti me uppajjatu 'ti. Dhammata esq, bhikkhave, ya~ pamudi­tassa piti uppajjati.

Pitimanassa, bhikkhave, na cetanaya karaniyam . . 'kayo me passambhatu 'ti. Dhammata esa, bhikkhave, yam

• pitimanassa kayo passambhati.

Passaddbakayassa, bhikkbave, na cetanaya karaniyam • •

'sukbrup vediyami 'ti. Dhammata esa, bhikkhave, yarp pas­

saddhakayo sukhaJI! vediyo.ti. Sukhino, bhikkhave, na cetanaya karaniyam 'cittam

. . . . me samadhiyatu 'ti. Dbammata esa, bhikkhave, yam sukhi~

• no cittam samadbiyati.

-·· . . , - - I

. Samahi tassct, bbikkbave, na cetanaya kar~iY8.!P. , yat--~- -- --, --habhutai]'l janami passami ti. Dhammata esa, bhikkhave,

yarp. samah'i to yatbabbutarp janati passati. Yathabhut~, bhikkhave, janato passato na cetanaya

karaniyam 'nibbindami virajjami'ti. Dhammata esa, bhikk-• . . .

have; yam yathabhutam janam passam nibbindati virajjati. . . . . Nibbindassa, bhikkhave, virattnssa na cetanaya kara-

niyam 'vimuttinanadassaham sacchikaromi 'ti. Dhammata . . . . esa,, bhikkbave, ya!p nibbindo viratto vimuttifialJadassa-nam sacchikaroti • .

Silavato (dat sg), den sam bandlar enligt sila, dvs de etiska normerna, alltsa: rattradig; - bhikkhave· (vok),

- 33

munkar ( ff.~ ;~v~n .. pa ~lla foljc,mde stall en); - ·~-sam­pannassa · ( d::tt sg), full av ~' · utrustad med ra.ttradig­

bet; - .£§:, inte;. - cetana:y~ ( instr ... ~; cetana: ~~sikt, vilja); .- ~ra~yq, eg. born~de goras = bebov; silava­

to ---- na cetanaya kar~i~a~r den rattradige behover.

i~te v~lja; - vippatisar§;, daligt samv~te; ~- icke-; -

me, for mig; - uppn.;jjat!::!_ (imper .. 3:e sg av uppajjati,

uppsta); - ti, anforingstccken7 - dbarnmata, overensstam-·:;. ~.

m.else med dhnmm<'l ( rege l, n:1tur), n;..l turlig foreteelse;

- esa (fern) denna; - yar.~, GOID, tttt*

p~mujja, tillfrcdssttillelsc; ,.

Pamuditassa (dat .. f?g av 12amudita,nojd); - piti, han-

ry.ckning, gli:idjc;

kayg, kropp; -me, min, for mig; - passarnbhatu (tm­

per :3: e sg av pcH:J~sarnbbati, l~gna, bli lug:r;t, bli avspand }-;

Passaddha (perf part), lugnyd, avspand: passaddhaka~

... :£.!!:' .med ovspand, kro,2J - sukha, lycka, val be hag; - vedi­yarni, ( l: a sg ~ av veCli,yr1.ti, ktinna c:rfara) •

Sukhino (do..t sgnv .. suk.bi.g, lycklig);- citta, sinne;

-. ~' for mig; - .0.~£1.8'.cltliya~.q ( imper 3: e sg p.'lss av sama­

d8.lmti, koncentrera), mi'l. (sinnet) koncentreras; - .§.§:.::

m~dhiyati, (det) blir koncentrerat.

Samahi tas§ ( d:,1t sg ov s::tm8.bi ta, koncentrerad); -

ycithabbutCllJ!, .GOffi dc;t! verkligen ar; . - janami ( irnper 1: a " ' .

sg, =,pres ind, veto., forst a) , . m.a j ·.1g veta; - pass ami

(imper l:a sg =pres ind, sc), m~ jag se;

janato ( d2t. sg av . .pres p11rt .Jil.nag!, vetande); - pas­

sato ( dn.t sg ,c~_v prt.:;s p·-~.r;t passum, sccndC:'); - nibbindami .... --~ _.(irnppr l:u sg =pres ind av nibbindati, trottna, k~nna

avsky), rna jag trc5ttna;- vira,j,ii1.mi (imper l:a sg.= pres

ind av viraj.jati, losgora sig, bli utan behov av, rna jag

bli fri; . NibbindasG'l (d::tt ~>g pres pa:;r-t av nibbindati); - ±

rattassa ( dat sg pf pr1rt nv vir11j ,j qti); - virnutti', fri-

- 34

gorelse; - ~' forstaende, vetande; - dassana, insikt; vimutti-nana-dassanam: "frigorelseforstaendeinsikt", dv_s forstaende och insikt som innebar frlgorelse; -sacchikaromi (imper l:a sg = pres ind av sacchikaroti, se, erfara), rna jag erfara!

Munkar, den rattradige, som beharskas av det ratta, han -behover _ tnte vilja:: "rna jag slippa daligt samvete·l" Munkar, det ar 1. e:pl.igbet med naturens ordning, att den rat.tradige, som beharskas av det ratta, ar fri fran d~­ligt samvete.

Munkar, den som ar fri fran daligt samvete, ban be­hover inte vilja: "rna jag bli nojdp' Munkar, det ar i enlighet med naturens ordning, att den som ar fri fran daligt samveteblir nojd.

Munkar, den som ar nojd, han behover inte vilja:

''rna ja~ fyllas av gUidjel" Munkar, det ar i enlighet rned naturens,ordning, att den som ar nojd, ocksa kanner glad­je.

Munkar, den ~om kannergladje, han behover inte vil­ja: "rna min kropp bli avspand!" Munkar, det ar i enlig­het.rned naturens ordning, att om nagon kanner gladje, sa blir hans kropp avspand •

.. M1,.mkar, om nagon. ar kroppsligt avspand, sa behover

han inte.vilja: "ma jag kanna lycka!"Munkar, det ar i

enli~~et med naturens ordning, att den som har avspand kropp kanner lycka.

Munkar, den som ar lycklig, han bebover inte vilja: "rna mitt sinne.bli koncentrerat!" Munkar, det tir i en­lighet rned naturens ordning, att hos den lycklige ar sin­net koncentrerat.

Munkar, oen sorn ar koncentrerqd, han behover inte vilja: "rna jag forsta och se som det verkligen ar!" Munkar, .det ar i .enlighet med naturens ordning, att den

- 35

s.om ar koncentrerad forstar. och ser som det verkligen ar • .. Munkar, den som forstar och. ser som det verkligen.ar,

han behover inte vilja: "rna jag ta avstand och bli fri

(fran beroende)!" Munkar,- det ar enligt ne_turens ordning,

att den som.forstar och ser.som de.t·ve.rkligen:a.r, han tar

avstand och gar. sig frj_ ~

Munkar, den som tar avstand och gjort sig fri, han

behover inte v:i..lja: "m<l jag :uppleva frigorelsens kun­

skap och insikt! '! Munkar, det .a.r enligt naturens ordning,

att den som tar avstand ocll gjqr.t sig fri, h~r:i erfar :(ri­

gorelsens kunskRp och insikt.

· Kommentar. :\:<':ujan:..; sista led, "frigorelsens kunskap

6ch insikt" syftar ·r:ct p~_bb3:g@:, som bi.a, skildras som ett

tillstand av intellcl{tuo1l klarhet, ;i forening med lugn

tillfredsstallelse och inre frihet. Resonemanget hi;ir av­

ser att visa, o.tt dett". ideal tillst8nd uppm1s genom en

orsa.ksmass ig, natu::'enliG utveckling, de.r det ena ledet

naturligt leder over till ett annat, ·Vi kan notera; att

ett av leden 8r ~-or:.ccnt-r:',:::ction, SCUJl.adhie Detta ar ett me-•··· . . ___ .,.__ . . ~

di ta tions tills t~1r.c.~, c.l.ct. siio> t:J. st~.diet av den 8-faldiga

viigen. Genom koricc·1.tr(l tion l~aL man utbilda e~ formaga av

mera realist,isk insikt och iivcn overnaturligt vetande.

18. Hur depsykolocisko.. faktorerna beror av varandra och

' hur detta berocndc kon utnyttjas for frigorelse fran

)..ido.nde ( Sarrwu tta .nikaya IV 86)

9akkhUJ)1 CCl pCL "t;i C.ca rupe Crt uppaj ja ti Cakkhuvi.fiiial).amj

tinnaJ:!l sangati pho.sso; phassapaccayaved~a; vedanapac­

caya tanha; tasoa-y-cv'l tunhayo. asesaviraganirodha l bha-

.. vanirodho; bhavanirodha jatinirodho; jatinirodha jara­

marGJ?.~H?1 solw.paridevadukkhadomano.ssupoyasa niruj jhan.ti.

Evam ctasoo. kcvalaooa dul:dchnkkhandlmsoa nirodho hoti.

AyafJ}. dukkhassa atthrtgamo c·

- 3(;

Cakkhum (ack sg av cakkhu, oga); - ca, och; - patic-. - . ~' beroende pa, pa grund av (styr ack); - rupe (ack

plur av rupa, form); - uppajjat~, uppsta; - vinnana,

medvetande; - cakkhu-vinnana, ogonmedvetande, dvs syn­

medvetande; - tinnam (gen pl av ti, tre); - sangati, -forening; - phassa, beroring, stimulering; - paccaya

.(abl sg av paccaya, orsak), pa grund av; - vedana,kans­

-1a; .:... tanha, torst, begar; - tassa ( gen sg fern av pron

~' denne); - (y)eva, just; - tanhaya, (gen sg av tan­

ha, torst); - asesa, utan rest, total; - viraga, begars­

frihet, overvinnand~; - nirodha, forsvinnande, uppho-

rande; sammansattningen betyder alltsa 'det restlosa

overvinnandet och upphorandet' (kasus: abl sing); -

bbava, tillblivelse; - .iati' fodelse; - ;jara, alderdom;

.-· marana, dod; - soka, sorg; - parideva, klagan; - dukk-...

ha, lidande; - domanassa, obehag, olycka; - upayasa

(ha_r nom pl)' angslan, angest; - niru,j,jhanti (pres 3:e

pl av nirujjhati, upphora); - Evaw 2 sa; - etassa (gen

sg av esa, denna); - kevalassa (gen sg av kevala, bel);

- khandha,mangd (bar: gen sg); - nirodha, upphorande; -

hQ!i, ar; - ayam, detta; - atthagama, eg. gaende hem,

gaende till vila, upphorande.

Pa grund av ogat och formerna (tingen) uppstar synmed­

vetandet. Kombinationen av· de tre kallas beroring (sti­

mulation); genom beroring uppstar kansla. Pa grund av kans­

la uppstar torst (begar). Genom det totala overvinnandet

- 57

ocb uppborandet av denna torst uppbor tillblivelsen.

Genom att tillblivelsen uppbor,. uppbor fodelsen (b~tt­

re:utan tillblivelse blir det ingen ny fodelse). Genom

fodelsens uppborande upphor dlderdom ocb dod, sorg, kla-. gan, lidande, olycka och angest. Sa upphor bela detta

komplex av lid:::mde. Detta hr lidandets slut.

Kommentn.r. "Lid:.:.mdets slut" inneb~r nibbana. Hela

serien ger en orsaksmlissig forklaring till det mansk-

liga lidandet~ Samtidigt po~ngteras att orsakskedjan

oppnar en mdjligbct till lidande~s uppborande. Man ar

all ttd fri -1-t t eliminera de tidigare leden av kedjan

ocb darmed fa rest~n att forsvinnao Kedjan ar i denna

form belt psykologisk: genom varseblivningsprocessen:

ser vi de:yttre tingen; .denna process vacker kanslor,

ocb kanslor·vacker begar; men begtirc~ lir den direkta

anledningen~till tillblivelse och ny fodelse, i sjalva

verket till allt det otillfredsstallande i manniskans

situationo

I vart citat bygger bela kedjnn pa synsinnet. Tex-

ten upprepas emellertid i fortsattningen aven for ovri-

ga sinnen.

Denna text iir en variant av en mycket vanligare se­

rie om 12 led, pa~iccasamuppada-serien~ Denna ar emeller­

tid mycket svarare at t forklar~;l, ocb vi bar val t ovansta-

end~, eftersotn principen och andama.let iir samma for dem

alla.

38

19. A11t ar orsaksbetingat (Samyutta nikaya I 134)

Yatha anfiataram bijaw •

khette vuttam viruhati . pathavirasafi cagamma sinehafi" ca tad ubhayal!l' evam khandha ca dhatuyo cha ca ayatana ime hetum paticca sarnbhuta . . hetubhanga nirujjhare •

. Yatha ••• evam, liksom ••• sa; - anfiatara, en viss; ---..-- bijam, korn; - khette (lok sg av khetta, falt, ~ker); . - vutta (perf part) sadd; - virubati, vaxa, skjuta skott; - pathavi, 'jord; - ~' saft, smak; - .£.§:, och; - agarn-ma, pa grund av, tack vare (styr ack rasafi = ~asam); -- . sineha, fuktigbet, fett; - tad, detta; - ubhayam, bada

' . --- . (eller: dessutom); - khandba, personligbetsfaktor (nom pl); - dbatuyo (nom pl av dbatu, element; - cha, sex; - a$atana, sinnesomrade (nom p1); - ime, dessa; - ~, orsak ( ack sg styrd av ,Wicc~.' pa grund av); - sambhu­~' uppkommen, producerad (nom pl); - bbanga, upplos­ning (abl sg); - nirujjbare (pres ind m·edium, 3:e p1 av nirujjhati, upplosas, uppbora).

Liksom ett korn, som satts i en aker, vaxer tack va­re jordens saft och naring, dessa tva, sa uppstar per­sonlighetsfaktorerna, elementen och de sex sinnesomrade­na pa grund av en orsak ocb upphor genom orsakens upp­losning.

Kommentar. Manniskan utvecklas pa grund av orsaker, pa samma satt som froet vaxer pa grund av betingelser i jorden.

Personligbetsfaktorerna ar rupa, form, kropp; vedana, kansla; safiiia, forestallning och perception; sankhara, aktivitet; vinnana, medvetande.

- 39

Element~n ~r_jord, vatten, eld, luft.

Sinnesomradena ar syn, horsel? lukt, smak, bero;ring

ocb det inre sinnet (ett centrum for forestallning~verk­

samheten, dvs minnc, tankande.och fantasi).

20. Genom ors~cLkslagen kan vi forma oss sjalva(Dbammapada,

vers nr 80)

Udakam hi nayr.mti nettika, . usuk~r~ namayanti tejana~,

d~rum nnmayunti tacchak~, . att~nam damayanti pandita. . . . ud,.:_'11w, vnttc:n; -hi, ty; - nayanti' (pres 3:e pl av

neti, leda); - ne.ttika, vattenled:ningsexpert, ingenjor;

- usuk8~'_£, pilma.kare i - namayant=k, (pres 3: e pl av nameti,

boj::-:>, forma); - .i.~.inn~, pil; - g_aru, tra; - tacchaka,

snickare) - att~nar51 (ack sg av atta, sig sjalv); - ~­yFtnti ( 3: e pl pres av 5lamet=!:., bemastra, besegra); - pa:p.­

dito., vis. ---Ty ingenjorcr .lcder vatten,

pilmak::i.re .L'ormetr pilen,

sniclw.re forn1.::r tr~i 7

de visa bem~3trar ~ig sjalva.

21; Poljderna av en handling kommer inte.alltid genast ( Dharrwl~1pad:-J., vers 71)

Na bi papam katnm k'"l::~mam . . . :sajju khiram va muccati; .•. dabam tsm balr.:tm anveti . . . bbasm~cchanno va pavako.

na, inte; - bi, ty; - pa~, ond~ - kata, gjord; -

kamma, handling; - 12a.Lju, nyligen; - kbira, mjolk; - .Y..§:,

· liksom; - .m.uccuti (pass till mufica:ti, befria) stelna,

- 40

ysta sig; - cla,ham (pres part nom av dahati, branna), glo-. . d<mde; - tam ( ack. sg av .§.Q., bar anvant som bestamd ar-

tikel); - bala, dum, obetanksam; - anveti, folja; - ~­~' aska; - ~cchanna, tackt; - pavaka, eld.

Ty en utford ond handling, liksom nyrnjc5lkad mjolk, stelnar inte (genast). Brannande foljer den den obetank­samme liksom eld tackt med aska.

Kommentar. Har uttryckes grundtanken i karma-laran. Liksom nymjolkad mjolk inte ystar sig genast, sa_fram­

trader inte genast konsekvenserna av en ond handling: den doljer sig, liksom eld under aska, men den finns dar, och da den "mognat", paverkar den utforarens tillstand, ~ntingen i detta liv eller i ett senare •

....

22. Hur handlingarna bestammer a.t·erfodelsen (Anguttara nikaya I 122)

I~ha, bhikkhave, ekacco puggalo savyapajjham kaya-•

sankhara~ abhisankharoti savyapajjha~ vacis~nkhar~ ab-hisankharoti savyapajjba~ manosankhara$ abhisankharoti. So savyapajjham kayasankharam abhisankharitva savyapajj-. . ha~ vacisankhara~ abhisankharitva savynpajjha~ manosank-hnram abhisankharitva savyapajjham lokam uppajjati. Tarp . . . enam savyapajjham lokam uppannam samanam savyapajjha

• • • • Cl

phassa phusanti. So savyapajjhehi phassehi phuttho sa-mana savyapaj jhaJII vedanaiJl vediyati ekant8.duk1:eharp., seyy­athapi satta ner~yika.

idha, bar, i aetta avseende; - bhikkhave, munkar! -

ekacca., en 9 en viss; - puggala, person; - 12£, me·d; -vyapajjha, skada; - savyapajjha, aggressiv; - kaya, kropp;

- sankhara, hD.ndling;.- abhisankb,}.roti, gora, utfora, sam-. l~; - vaci-, tal-; - ~' det inre sinnet; - §2, b3.n; -abbisankharitva (ger), efter att ha gjort; - loka, varld;

41 -

- u,ppa,j,jati, u.ppsta, aterfodo.s (bar med ack: till); -

tam enam ( ack) '· honom; - ~E.E.'ll].Q§:, aterfodd; - so.mana

(pres p,art ti 11 o. ~thj., vara) , varande; _: pbassa (nom pl),

rctningar.; -- 12.b~~~.i ( vr:es 3 ~ e pl av pbusati, berora,

na, paverko.) ; - J2.hg.ssehj;. ( in~tr pi 'av pbnssa' retn.ing) ;

-- :phu!}hn. ( pf pD.rt), paverkad; - vedana, kansla; - ve­

div:1ti, kanna; - _elw.nt_:~, myqket, utomordentligt; -

ek::tnta-dukkho.7 utomordentligt p1ugsam; ~ seyyo.tbs, sasom;

- SJ-Pi, just; __: :3att·1, vo.relse;- nerf'lyika, domd till ni­

ra:ya, : sk2irscldcn o

-Munko.r,cn viss person gor sig skyldig till aggressivt

yttre beteende,. till nggressiyt tal, till aggressiva

tcmlGl.r ( eg. psykif;kt b~teende). Sedan hc=m gjort sig skyl­

dig till 23gressivt yttre beteende, till ~ggressivt tal

ocb till aggressi va tankar, fodr3 b:l.n till en aggressi v

varld. Del bLU1 hr f()dsi ~ill l~n aggressiv varld, utsi:ittes

b;:_n for ng~re::>fJiva inflytclscr. Paverkad av aggressiva

inflytelSL'r kiirmc~.r h'm '1/'':c'c:rcssivrl. kanslor, som ar ytterst '

plagsc:~rama, .s£tdCLm:t soq dL' till ska~se lden dorndo. kanner.

Komrnentetr .- Av citntet framgar }mr onda bandlingar

straffas, och ~exton forL8htter sedan med ett motsva­

ramie avrmi tt Cl''t h11r god a ·h:l.ncllingar far sin beloning.

Buddhism-en rrdm:tr rne.:d en himmc<L oc.h en sktirseld (of­

ta kallud helvctc i bvers~ttninenr): b~dn ar platser

dit mlinniskor ~terf~d0s for sinn .hundlingars skull. Kven

dar sltall m:m domas l'ftcr. sino. .h~{ndlingn.r och aterfodas

p~ annan pl.c;"ts. Buddhis-:;~n[3 mal ~ir att undvika vnrje

aterfodelse, tiven aterfodelse i himlen.

23. En s to.rk onskc:m kan paverka ~terfodelsen (Maj jhima

nik:J.yu III 99 f)

Id.ha, bhikkhc.ve, bhikk.hu s0ddhaya samannagato hoti,

silena S8.mann~gato .hoti: sutena- samannagato boti, cage~a

- 42

samnrmagato hoti, paflnaya samannagnto hoti. Tassa evam . hoti: Abo vataham kay~ssa bheda parammarana khattiyama-. . . hasalana~ sahavy~ta~ uppajjeyyan .ti. So ta~ citta.f!l da-hati, tam citta~ adhitthati, tam cittam bhaveti; tassa .. ~ . . . .

- - . - , - - - - I :e sankhar~ ca viharo c eva~ bhavita bahulikata tatr up-pattiya. sa.f!lvatt?-ntio Ayarp., bhikkbave, maggo aya.f!l pa~ipa­da tatr'uppattiya samvattati. . .

idba, har, med avseende harpa; - bhikkhave, munkar!

- bhikkhu, munk; - saddhaya (instr sg av saddha, tro); -samannagata, utrustad med (styr instr); - hoti, ar; -

sila (instr sg), dygd, rattfardighet; - suta, Uirdom, kunskap; - caga, avstaende, frikostighet; - panna, for­

staende; - tassa (dat sg till so), till honom; - ~' sa; - tassa evam hoti, det faller honom in; - abo vata,

ackl - ~' jag; - kayassa (gen sg av kaya, kropp); bheda ( abl. sg av bbeda, upplosning); - param, efter

• (styr abl); -marana (abl sg) dod; - khattiya, adel; -

. maba-sala, agande stora salar, dvs rik; khattiyamahasala (gen pl) rik adelsman; - sabavyata, sallskap; - uppajje­~ (l:a sg opt av uppajjati, aterfodas), rna jag ater­fodas; - ti (anforingstecken); -so, ban; -tam (ack sg - - ..__,... av ·so, denne); - citta, sinne, har snarare: tanke; -dabati, placera, fasta, fixera; - adhitthati, koncentre­ra sin uppmarksamhet pa; - bhaveti, utveckla; - ~' des­sa; - sankhara (nom pl), handling, process; - vihara, forblivande, tillstand; - ca ••• ca, bade .•• och; -

~' sa; - bhavita, utvecklad; babulikata, ovad; - tat­~a, dar; - upp&tti (dat sg) uppkomst, fodelse); - ~­vattati, leda till; a;y:am, detta; - mqgga, vag; - pa~i-. pada, vag, metod.

Munkar, antag att (=idha) en munk ar utrustad med tro, utrustad med rattfardighet, utrustad med kunskap, ut­ru~tad med frikostighet, utrustad med fdrstaende. Den

- 43

tanken faller honom in: "ack om jag kunde bli ~terfodd i de rika adelsmunnens krets efter kroppens upplosning

efter doden!" Den tanken fixerar han, den tanken kon­centrerar han sig pa, den tanken later han vaxa. Dessa

processor och detta tillstAnd bas honom leder; d~ de pa detta s~tt utvecklats ocb ovats, till Aterfodelse dar. Munkar, denna vag, denna metod leder till ·aterfo­

delse dar.

Kornrnentar. Av denna text framg~r det, att "onskan

om en viss typ av aterfodelse spelar star roll for ut­.formningen av nasta li v enligt. buddhistisk uppfa.ttning •

. Men denna onskan fungerar endast om vissa kvalifikatio­ner ar for handen: tro, moral, kunskap, forstAelse. Pa

de~ta satt kan atltsa den inre orsaksprocessen anvan~ das, antingen for att forverkliga onskningar om utform­

ning~n av nasta liv, .eller for att belt undvika ny fo­delse.

24. Sarnmanfattning av vagen (Dhammapada, vers l€3)

sabbapapassa akara~am kusalassa upasampad~

sac itt apar:i,y:: :la p.3.Jl~J.n . -

etam buddbana sasanam •

. sabba, all; - papassa (gen sg av papa, and); - ka-..

~' utforande; .,_ akarana, icke-gorande; - kusalassa

(gen sg av kusala, andam~lsenlig, god); - upasampadU. atagande; -sa, sin; - citta, sinne; -·pariyodapana,

rening; -. ~' det; •..:.'buddhana (gen pl av buddha, en upplyst, en Buddha); - sasana, lara~

· A tt undvika' all t ant,

att gora det ~ada, att rena si t"t sirme,

· det ~r de upplystas l~ra.

- 44

Kommentar. Buddha Hirde, att han inte var en sam om sin stallning och vardighet, utan att Buddhor fades i varlden med olika mellanrum; - darav pluralen. Han ans~g att alla Buddhor forkunnade samrna lara och bade samma funktion.

25. Munk eller inte? (Majjhima nikaya III 33)

Pubbe kho aham, avuso, agariyabhuto sarnano aviddasu 0

abosi~; tas$a me Tatbagato va Tathagata-savako va dbam-

m~ desesi; taha~ dbamma~ sutva Tathagate saddha~ pa~i­labhim; so tena saddbapatilabbena samannagato iti pati-. . . . sancikkhim: Sambadho gharavaso rajapatho, abbhokaso pab-bajja;na-y-id~ sukara~ agar~ ajjhavasata ekanta-pari­pu~lJ.a.JP. ekantaparisuddharp. sankhalikhitarp brahmacariyarp caritum; yannunaham kesamassum oharetva kasayani vatt-

" . . . bani acchadetva agarasma anagariyarp pabbajeyyan ti.-So kho abam avuso, aparena samayena appa.Ip. va bhogakk-

o '

bandham pabaJamahantam va bhogakkhandbam pabaya, appam . . . . va.fiatipariV?~~a~ pabaya mabantaJit va flatiparivatt~m pa-

• . . - - -

agarasma anagariyam pabbajirn. . . pubbe (lok ), forut; - kho,forvisso; - ~' jag;

avuso (tilltalsord), vhnner! ~ agariya, lekrnan; ~ bhuta (pf part till bhavati, bli), havande .. blivit, varande; - sarnana·, varan~e; - aviddasu, __ gkunnig; .... abosim ( aor·, l:a ·sg nv bhavati), ,jag_ var; - tassa me (dat sg), eg 'denne mig' =mig; -_Tatbagata, 'sa g~ngen', benarnning p~ Buddha; - va- •.. va, antingen . ;; • ·eller~ - savaka, larjunge; - dhamrna, ~en buddhistiska;laran; - desesi (aor 3:e sg av deseti, undervis~); - tabam =tarn abam; ~ bor till dbammam: denna ~ara; -. sutva (ger av sunati, bora), havande hort; - saddha, tro; - patilabhim (aor

• l:a sg av patilabhati, mottaga); - ~ syftar bar pa l:a

- 45

pers: jag; - ~ ( instr sg av .§.Q., den); - saddhapati-labha, 'mottagande av tro'; - ,4;amfanagg:t-al, utrustad 5 (\ )>l<Cl'l.l'

med: 'gripen av denna tro', 'sedan jag fyllts av denna

tro'; - iti., sa; - patisancikkhi!Jl (aor l:a sg av pati­

saflcikkbati, ttinka, reflektera); - samb~dba, inst~ngd,

trang; - ghara, bus; - nvasa, liv; - gbaravasa,familje-

liv; - raj9.patha~ dammig pl~ts; - abbhokasa, oppen pl~ts;

- pabbaj~li&,munkliv; - no.-y-idam: .!ill;, inte; - ~' det; - sukara, lhtt; - agara, bus; - ajjbavasatar•(nom sg),

der: som bor i; - ekanta, absolut, utomordentligt; - ,£§:­

ripunna, bel, fullkomlig; - parisuddba, ren; - sankba, sni::i.cka; - likhi ta, polerad; - brahmacariya, det god a

livet, livet enligt l~ran; - caritum (inf till carati, ror~ sig, leva; inf styres av sukaram); - nQ1a, nu; -

yam nuna abam + opt: lat mig nu; - kesa, bar; - massu, • . 6 --

sk~gg; - oharetva (ger av Q~Le.~i, _sk~ra av); - kasaya

( ack pl neutr) , gul; - vattha ( ack pl neutr), . drakt; -acchadeti (ger), tapa sig; - agarasma (abl sg till aga-

.f.§:), hemifran; - anagariya, hemloshet; -(opt, l:a sg 2v pabbaj~~i. ga ut till),

(till); - ti (anf~ringstecken); -so .•• - - . ·--·-

pabbaj ElX:.:2JI: rna jag ga ut

kho, d~irfor; - ,'J.p::Jra, en annan, scnare; - sam:1.ya, tid;

- appa, liten; - v8_ .•• va, antingen ••• eller; - bhoga,

tigodel, rikedom; - khandha, massa; bhogakkhandha, rike­

dom, formogenhet; - pahaya (ger :1v pajahati, gora sig av med, Uimna); - mahant (t=lCk sg), stor; - nati, sHikting;

parivatta, omgivning, krets. I i

~anner, forut da jag var lekrnan, var jag okunnig. Buddha fl,j_~llv eller en av Buddhas Uirjungar undervisade

'mig i Uiran. Da jag horde Uiran, f{ck jag fortroende for

Buddli!i •. sedan j:ig fatt fortro~nde for honom 1 ·reflekterade j:ig sa 'hti:r~· "Familjelivet ar trangt och dammigt, men.

munklivet ~r fritt. Det ar inte ltitt fo~ den som bor hem­

rna itt leva det ~oda livet (s& citt det blir) ~lld~les

- 46 -

f~llkomligt, re~t och .Polerat som en sn~cka. L~t mig alltsa skara· a_v har och skagg, "ta pa mig de ~ula klii-­derna och gl3. bo.rt fr~n mitt· hem till hemlosheten!"

Ef~er nagon tid, vanner!' gjorde jag mig all tsa av med all t' vad jag agde, vare .sig det var l.i tet eller mycket, och jag slet mig loss ;fran kretsen av anforvanter, vare sig den var liten eller stor. Jag skar av bar och skagg, tog pl3. de gula kliide~na och gick ut fran mitt bern till hemlosheten.

Kommentar. Texten ar hamtad ur ett tal av Buddha. Han ~kildrar:hiir bu~ ban forestaller sig att en av hans avancerade larjungar tanker tillbakii pa bur det hela bor~ade. Denna situation ar alltsa forklaringen till de altern3tiv som:vi finner i texten: det lamnas o3v­gjort, om Buddha.sjalv eller nagon av hans elever Uimn,at undervisningen, om personens sUikt var stor · eller

liten, osv. Texten fortsatter sedan med att skildra bur den nye

munken tillagnade sig ratt levnadssatt och levde enligt reglerna, hur han larde sig meditation och slutligeri blev arahant (fullkomlig).

2.6. Den attafaldig.a. vagens forsta -d·el: ratt uppfattning

(Digha nikaya II 311 f)

Kata.ma ca, bhikkhave, sG.mma-dittlli? .. Yarp kbo, bhikkhave, dukkhe na:~wrp dukkha-so.mudaye

na~a~ dukkhanirodhe na~a~ dukkha-nirodha-gaminiya pat±-- - - .

padaya na~arp, aya~ vuccati, bhikkhave, samma-ditthi.

katama, vad? - ~'. och; - bhikkhave' munkar! - samma, ratt; - ditthi, uppfattning, l~ra; yam ••• napam ••• , ~' 'det forstaende som (galler: lok), det ••• •; yam,

• som; - kho, just; - dukkhe (lok av dukkha), angaende li-dandet; ~' forstacnde; - samudaya (iok), uppkomst;

- 47

nirodha (lok), upphorande; - gaminiya (lok sg fern av gi­min, gaende); - pa~ipada (lok sg) vag; - ~' den, det;

- vuccati (pres pass) sags, kalla~.

Munkar, ,vad ar ratt uppfattning? Munkar, forstaelsen av lidandet, forstaelsen av li­

dandets uppkomst, forstaelsen av lidandets upphorande ~ I '

oc0 forstaelsen av den v~g som gar till lidande~s uppho-

rande - det, munkar, kallas ratt uppfattning.

27. Ratt beslut (Digha nikaya II 312)

· Katamo ca, bhikkhave, samma-sankappo? Nekkhamma-sankappo avyapada-sankappo avihirpsa-san­

kappo, ayam vuccati, bbikkhave, sammasankappo • •

Katama, vad? - ca, och; - bhikkhave, munkar! - sam­

rna, ra tt; - sankappa, avsikt, be slut; - neklffier!liJiC},, behovs­loshet; - avyapada, frihet fran onskan att skada, dvs

valvilja; - avihimsa, frihet frdn grymhet, dvs medlidan­

de; - aya~, det; - vuccati, kallas.

Munkar, vad hr rhtt beslut?

Beslutet att vara fri fr&n bebov, beslutet att ej

vilja skada, beslutet att ej visa grymbet - det, munkar,

kallas ratt beslut.

'Kommentar. Sankap]2_a ar ett ord for sinnets allman­

na inriktning~ som alltsa skall vara fri fran negativa

elemeni. Vi bar oversatt ordagrant, alltsa med negativa

ord, men, som sa ofta i pali, bar de negativa formule­rihgarna positiv betydelse: oberoende, valvilja, medii­

dsnde. Buddbismen betonar starkt viljans och avsiktens

betydelse, ocb i det citerade yttrandet finner vi i sjal­

va verket den buddhistiska mor~lens karna.

-48-

- 4<J

nidhanavati~·vaca~ bhasita hoti kalena sapadesa~ pari­yantavatim atthasarnhitam. . . .

musavada, logn;'- £abaya (ger av pajahati, overge,

avsta fran), havande overgivit; - pativirata, avball-'

sam (styr abl); - hoti, ar; - sacca, sanning; - vadin

(nom sg), t~lande; ~ saccasandba, tillforlitlig; -

theta, fast, pali tlig ;. - paccayika, pali tlig; - avisam­vadaka, e,j bedragande; - lokassa (gen sg av loka, varld);

- pisuna, elak; - vaca, tal; - fl.9:, inte; - ito,

bar(ifran);- _sutva (ger av sunati, bora), havande hort;

- amutra, djr; - akkbatar (nom sg), en som berattar; -

imesa~ (gen pl. av ayaf!1, denne); bbedaya (dat av bheda, oenighet; dat anger avsikt), for att skapa oenighet

(imesam; bland dem); - va, eller; - amusam (gen pl av

~' den dur); - iti, salunda; - bhinna (gen pl pf part

till bhindati, klyva), splittrad, oe~ig;- va ••• va,

antingen ••• eller;- sandhatar (nom sg), fredsstifta­

re; - sahita (gen pl), forenad, epig; - anu12padatar . (nom sg) en som astadl<:ormner; - samagga, fred; - irama,

gladje, no;je; - rata, glucljande sig at; - nandin, lyck-· lig over; -karin (ack sg), alstrande; - bhasitar, en

som sager; - pharusa, ovunlig; - y~ sa (nom fern), just

sad an som; -. ne la, okl.anderlig, mi,ld; - kanna, ora;

ke...nna-sukba, angenarnt att bora; 12emaniya, tillgiven,

vanlig; - badaya, hjarta; - gama, gaende; - badayangama,

som gar till bjartat, angenam; - porin (nom sg), hovlig; - bahu, mycken; - .·jarJ.Q, rn~inniska; - kanta, angenam:

I angen;iJn for ITlanga ffihYJTiiSkOr 1 ; - manapa, till talande;

.tatbarupi, sadan, eg: av sadan form (rupa); - sampba,

meningslos, tanklos; - palapa, pladder, struntprat; -kala, tid; - kala-vadin, talande vid r~tt tid; bh~ta -- ! !

(pf part av bbavati, bli), det 'som blivit =.sanning,

verklighet; - _§.ttha, sak, nytta, rnening; - dhamma~ den

buddhiotiskD l~irFw; - viiJaya, regel, norm; - nidhanavant

- 50 -

(ack sg fern), v~rd att spara, v~rd att minnas; - s~pade­

~' fornuftig; - pariyantavant, apdamalsenlig; - attha­samhita, forenad med nytta, valgorande.

Han upphor med falskt tal och avhaller sig fran sa­dant; han talar sanning, ar sannfardig, fast och tillfor­li tlig, for inte varlden bakom lj uset. I~an upphor med fortal och avhaller sig fran sadant ;; om han hort nagon­ting bar,- berattar han det inte pa annat hall for att skapa oenighet bland dern (dvs folket paden platsen).

Eiler om han hort nagot dkr:·, sa berattar han det inte for dessa (dvs folket h~r) for att skapa oenighet bland de andra (dvs folket pa de:t1 plats som betecknas med amutra). Salunda blir han antingen en enare av d~ oeni­

ga eller en astadkommare. a.v enign (alltsa: en som be­kampar oenighet och skapar enighet; mojligen betyder

sahi t~nam· anuppadat~: ett stod a.t de eniga),; han glads At Tred, h~r sit~ noje och sin. lycka i fred o~h yttrar ord som leder. till fred. Han upphor med ovanligt tal o.ch avhaller sig fran sadant; men just sadant tal som ~r milt, angenamt att bora, vanligt, gar till hjartat, ~r hovligt, angenamt for mangai tilltalande for manga- sad0nt tal yttrar han. Han upphor med meningslost pladder och av­haller sig fran sadant; han talar i ratt tid,.. han talar

om fakta, han sager sadant som ar till gagn, han talar om laran' om reglerna; han sager vid rf .. tt tid sadant '"som

I

ar vart att minnas, som ar fornuftigt, andamalsenligt och nyttigt.

Kommentar. Detta citat klargor narmare vad som menas med ratt tal. "Han" i texten syftar overallt pa buddhist­munken.

Vinaya, 'regel', ~i.r naml')et yia den samling w regler som galler for munkarnas liv. ·

- 51

30 .. Hatt handland.e (.Digha nikaya II 312)

Kata'mo ca, bhikkh'ave, samma - kammanto? Pa~atipata veramani adinnadan~ verama~i, kamesu

micchacara veramani, ayam vucca'ti, bhikkhave, samma-. . kammanto •.

katama, vad? - £Q, oc?; - bhikkhave, munkar! - ~­rna, ratt; - karnmanta, handlande; - pa~a, liv; - atipata '(abl sg), dodande; - verammli:, avhallsamhet (fran: abl); . '

_. o.dinn:.l' (; j gi vet; - adana ( abl sg av adana, tagande' stold); adinn'adana, 'tagande vad sorn ej givits' =: stold; - karnesu (lok pl av kama, allmant: sinnliga begar och njut~i~gar, har mera speci~ll~: sexuell.karlek);- miccha, fela.ktigt; - cara, uppforande; - kamesu rnicchacara (abl

j '

sg), sexuell forseelse •

. Munkar, vad ar ratt handlande?; Avhallsarnhet fran att doda nagqt..levande, avh~llsam-.

saiJJ.het fran stold, avhallsamhet fr.?.n. sexuella forseelser ~ det, munkar, kallas ratt handlande.

31. Hur de fullkomliga lever (Anguttara nikayai 211 f)

Yavajivam arahanto abrahmacariyam pahaya brahma-· . . cari. aracari virilta m~·i~l";i_,:;: o·::~·radh~mma ,_, ... --- _,,. b ....... -~.t. • '

Yavaj i varn .-arahi:mto suramerayamaJjapariladattbanam. pa-. . . . haya suramerayarnajjapamadattbana pativirata. . . .

Yavajiva~ arahanto ekabhattika rattuparata virata vikalabhojana.

Yavajivap arahanto naccagitavaditavisuka-dassana

malagandha-vilepanadhara~a-ma~~ana-vibhusana~~bana pa~i­·virata.

' Yavajiva~ arahanto·uccasayana-mahasayanatp pahaya

uccasayanamahasayana pa~ivirata'nicaseyya~ kappenti man­cake va tinasantharake va. !

52

YC:"'!_Ef. 1 sa lange som; - jiva, liv; yavajivam, hela li­

vet; - arahanto (nom p~ av ara~ant, fullkomlig); -a-b_rahmacariya, m!loral,. bar narmast: okyskhet; - pahaya

(ger av paj~ati, avvisa, upphora'med), havande uppho:rt ... . . ' . . ..

med; brahmacarin (adj bar nom pl), levande ett.rent liv; - aracarin, levande fjarran (ara = fjarran) fran det on­da;. _ .. ··virata (nom pl av· virata, avstaende ifran); .;.. ~­

h.UE§:' (.abl ~g styrt· --av viratil), sext1ellt umgange: - gama, ·by; - dhamma, sak, uppforatrde, men tali tet: gama-dhamma, alltsa: 1 b;}mentali tet' (pastas ·betyda 1 umg;~inge · m·e·d-·"kvin­nor1); ..:..

sura, alkoholbaltig dryck; ·- meraya, rusdryck; -~ .: .. p3_iJ.a; berusning; - pamadB;, vardsloshet, Uittja; - ~hana,

tillstand; -. :E,Sltivirata, avhallsam ( styr- abl); - eka, en enda; - bhatta, foda, mal; ek~bhattika (adj nom ~1) ~tande endast ett mal; - ratta, natt, tid; - uparata,

.. avsto.ende· ifran; rattuparata (nom pl) avstaende fran fo­da .pa natten; ....,.. vikala, olamplig tid; - bho.jana, foda; yik~1_§lbbojana (abl .sg), atande pa fel tid (dvs p{i efter­

middagen); -,!1?.£..£§:, dans; - gita, sang; - vadita, instrumentalmu­

silq -- vis.uka, uppvisning, utforande; - dassana ( abl sg), ~. .. . .

seende; - mala? krans; - gandha, parfym; - "vilepana, olja, '_hudkram',; :.. dharana, bfi.rande; - mandana, prydnad,

s~ycke; - vlbhusana, smycke; vibhusanatth~~a (abl sg) ttllstand av utsmyckning; - Den langa sammam~tittningen . . analyserar man forst genom att dela upp dep·pa mitten. Vardera halft€n borjar med ett antal samordnade substan-

.. .. ..

tiv som utgor objekt for var sitt verbalsubstantiv. Rela­tibnen mellan de tva halfterna ~an uppfattas pa ty~ sijtt:

H) samordning = 1 ifran .. att bara •••• ..Q.£.h fran att pryda och smycka ~ig', b) underordning ='fran at~ pryda och

2~ycka sig gen6m att bara ••• '. ,!Jcca, hog; - sayana, sting; - maha (nom sg av mahant,

- 53

star); - nica, lag, ansprakslos; - seyya, sapg; - kappe­ti (3:e pl), gora, anordna; - mancaka (lok sg), sang----:--- . .. ... . - .

stall, plattform'; - va •• 0 va·, antingen ••• eller; -tina, gras; -· santharaka, matta. --- .

Sa lange de lever avvis~r de fullkomliga ett okyskt

liv: de lever et~ rent liv fjarran fran det onda och

avhallPr sig frap sexuell s0mlevnad och byvanor.

Sa lange de lever avvis?r de fullkomliga det till-. stand av lattja som atfoljer b~rusning med alkoholhalti-

ga och rusande drycker och avhaller sig darifran. Sa lange de lever intar de fullkomliga endast ett

mal (om dagen): de avstar fran foda pa nat ten och av­haller sig fran att ata.pa fel tid.

Sa lange de lever avhaller sig d~ fullkomliga fran att bevista utfCirande av dans, sang och musik och fran

att smycka och pryda sig genom anvandning av kransar, parfyrn och kosmetik.

Sa Hinge de lever avvisar de fullkomliga en bog I"Cb

stor sang ocb avballer sigfr8n (att anvanda) sadana: de

gor i or<;l.ning en.lag viloplats antingen pa en.plattform eller pa en str~rnatta.

Kommentar. I detta avsnitt·specificeras de r~gler enligt vilka en .arahant ·(dvs en.som uppnatt det mal budd­

hismen syftar mot) lever: det·ar ett enkelt och avhall­samt liv, doek fritt fran·sjalvplageri. Sexuell avhall­

sambet ar sjalvklar, eftersom han ej onskar ge upphov till nytt liv och for egen del vill sta belt fri fran bindning vid livet.

32~ Ratt livsuppehalle (Digha nikaya II 312)

Katamo ca, bhikk.have, samm~....,ajivo?

Idha, bhikkhave, ariya-savako miccha-ajiva~ pahaya - - -

samma-ajivena jivikarn kappeti, ayarn vuccati, bhikkhave, . .

- 54

!3amma-:-ajivo. . . --ka.ta.ms.; vad? .. - ~' bch;- -.bhiklthave, munkar! -sam­

rna, ratt; - ajiva, livsform, livsuppehalle; - idha, bar;

- ariya, adel; - savaka,.larjung~;- miccba, falskt, .

felaktigt; - pahaya (ger av pajabati, overge), havande

undvikit; - ajivena (instr sg av ~~~~); - jivikam (ack

sg av jivika, livsuppeballe); - kappeti, fa, skaffa sig,

gor.a; - ayaT 1 det; - vuccati, kallasv

Munkar, vad ar ratt livsuppeballe?

I detta fall 7 munkar, undviker en god larjunge en

felaktig livsform ocb skaffar sig sitt uppeballe genom

en :r-iktig livsform - det, munkar, kallas ratt livsuppe­

balle.

33. Felaktigt livsuppeballe (Majjbima nikaya III 75)

'Katamo ca, bhikkhave, miccba-ajivo?

Kubana lapana nemittakata nippesikata labbena labba~

nijigi~sanata, aya~,bhikkhave, miccba-ajivo.

katama, vad? - .£.§., och; - bhikkhave, munkar! -

miccha, felaktigt; - ajiva, livsuppeballe; - kuhana,

bedrageri; - lapana, tal; kuhana lapana, bedragligt tal

(eller: bedrageri ocb smicker); - nemittakata, spadom,

insinuation; - nippesikata, taskspeleri, knep 1 humbug; -

labbena (instr sg av labha, forvarv, vinst);- nijigim­s~nata, lystnad, ~ovgirigbet; 'lystnad efter vinst pa

vinst'; - aya~, det.

Munkar, vad ar felaktigt livsuppehalle?

Bedragligt tal, spadom, humbug, lystnad efter vinst pa

vinst - det, munkar, ar felaktigt livsuppehalle.

- 55

34. Ratt apstrangnipg (Digha nikaya II 312)

.. 1\:a tamo ca-, bhikkha've' samma-vayamo?

Idha, bhik-khave, bhikkhu anuppannanam papakanam aku-. . salanam dhammanam anuppadaya chandam janeti vayamati, . . . viriyam arabhati, cittam pagganhati padahati. Uppannana~ . . .

.. papakanam akusalanam dhammanam pahanaya chandam janeti

vayam~ti:viriyam Jr~bhati, ci·ttam pagganhati p~dahati. / £i: . . . __ Anuppannanam kusalanam dhammanam uppadaya chandam janeti

• ' • • t •

vay,amati, viriyam arabhati,, cittam pagganhati pa~ahati. . . . -Uppannanam kusalanam dhammanam thi tiya asammosaya bhiyy-

' . .. . . . oqhavaya vepullaya bhavanaya paripliriya chandam janeti

• vayamati, viriyam arabhati, cittam pagganhati padahati"' . . . .

. :Ayam vue ca ti, bhi:i<.:l~have, samma-vayamo • . katama, vad? - ~' och; - bhikkhave, munkar! - sam­

rna, -ratt; - vayama, anstr;::.ngning; - idha, har; .:.. bhikkhu,

munk; - anuppannanarp (gen pl av an-uppanna, icke uppkom­

men; jfr langre ner: uppanna, uppkommen);- papaka (gen

pl), ond; - akusala (gen pl), oandamalsenlig, olamplig,

· ··oskickl·ig ( jfr langre ncr: kusala, andamalsenlig, skick­

lig); - dhamrna ( gen pl), ·forestallning, psykiskt till­

stand, psykisk process; - cmuppadaya ( dat. sing av ver­

balnomen anuppada, anvant som final inf), for ick.e-upp­

komst. av (genitiverna hor hit) = for att ... 0. ej rna

uppkomma; :- chanda, avsikt, on.skan; - .janeti, skapa,

framkalla; .- vayamati' st!'ava, anstranga sig; - viriya,

energi' anstrangning; - arabhati' borja, forso,ka; viri­

yam arabhati, gora en anstriing-ning; - ci·tta, sinne;

paggaDhati, stracka, anstranga; - padahati, tvinga, be­

moda; - pahanaya (dat av verbalsubst pahana anvant som

final inf), for att driva bort;.- thitiya (dat sg av

thiti, fortlevande, stabilisering); - asammosaya (dat sg

av asamrnosa., frihct C~b.n forvirring); - bhiyyo-bhavaya

(dat sg av bhiyyobh~va, tillvaxt, utokning); - vepullaya

- 5-6

(dat sg av vepulla, overflod, rikedom, full utveckling); - bhavanaya ( dat sg av _bbavan~.' utveckling, odling); -paripuriya (dat ~g av paripuri,fullbordan, fullkomning); - ayam, det; - vuccati, kallas.

Munkar, vad ar riitt anstrb1-ngn~ng? Munkar; med avseende barpa framkallar munken en ons-.

kan och stravan, mobiliserar energi, koncentrerar och tvingar Bitt sinne, for ~tt onda ocb olampliga sinnespro­cesser, som annu ej uppkommit, ej helier rna uppkomma.

Han framkal~ar en. onskan ~c.b stravan '· mobiliserar energi, koncentrerar och tvingar sitt sinne for att driva bort onda ocb olampliga sinnesprocesser som redan uppkommit. Han framkallar en onskan och stravan, mobiliserar energi, koncentrerar och.tvingar sitt.sinne, for att lampliga . . . '

'sinnesprocesser, som annu ej uppkommit, rna uppkomma. Han framkallar en. onskan .och stravan, mobiliserar energi, koncentrerar och tvingar si~t sinne,· for att redan upp-

···"·

kbmna lampl~ga sinnesprocesser rna stabiliseras, na klar-het, ti·llvaxa, berikaa, utvecklas och fullkomna's. Munkar, d~tta kallas ratt anstrKngning.

Kommentar. Vad som bar sages med manga ord ar helt enkelt, att man bor inrikta alla sina.krafter pa att fram­kalla de lampliga inre processerna och beballa dem, med uteslutande-av allt tinnat. Ordet dhamma har mapga bety­delser? en· av de vanligaste: 'forestallning',. 'psykiskt irineha11 1 , 'psykisk process'. I detta sammanhang ar oversattningen 'tillstand 1 vanligast. Emellertid var Buddhas uppfattnirrg av·p-ersonligheten dynamisk oc? han fann inga tillstand utan endast processer, dvs ske;enden som sthndigt forandrades-. Endast nirvana uppfattades som ett tilH:>tand. Vad vi kallat "sinnesprocess" ar q.ll tsa

t • . •

detsamma som "med-Jeten process" och syftar.inte pa de sex sinnena. Man kunde sa.ga "sjalAprocess", men Bud.dha rak-

- 57

nade ej rp.ed n~gon sjal. Bugdbas uppfattning om de inre pr.ocesse:rna_var kau­

sal: varje process uppkom av en ors~k och var sjalv or­sak till den foljande. Eftersom detta gallde aven p~ det moraliska planet, kunde varj_e process ses som "be­loning'i eller "straff" for nagon foreg~ende' liksom ett

' . ' motorfel ar ett "straff" for vanskotsel av bilen. Var mora.liska utveckling ocb bela vart kommande ode ar allt-. '

sa en naturlig foljd av de i~re processerhas art: det ar darfor onodigt att kalla dessa "goda" och "onda".

' . De.ssa ord· o.nvarides i sjalvn verket inte s~ mycket utan

ersattes i regel ined kusala och akusala, dvs "andam~ls­enlig", "Himplig" och deras motsatser.

35. Ratt mcdvetenbet (Digba nikaya II 292)

Bhikkhu gacchanto va "Gacchamiti" pajanati, thito va "~hito'.mhiti" pajanati, nisinno va "Nisinno 'mhiti" pa.jan~ti' sayano v~ "Sayano I mhi t:i, ,j pajanati. Yatha yntha vn pan'assa kayo pa~ihito .hoti, tatha tatha n~ pajanati.

Iti ajjhatta~ .va kaye kayanupnssi viharati, bahidd­ha va kaye kayanupassi vih'lrati, ajjhattabahiddha va kaye

kay:anupassi vi.harn ti 0 I SamwJ.aya-dhanJJnanUl)SSSl va kayasmi~ viharati, vaya-dhammanupassi va kayasm~ viharati, samudaya-vaya-dhammanupassi va kayasmirp. .vihnrati. "Atthi kayo" ti vO: pan'assa sati paccupat-thita hoti yavad eva fla­Damattaya patis~ati-mattaya. Anissito ca viharati na ca kin­ci loke ~padiyati.

Gate thite nisinne sutte jagarite bhasite tunhibhave

sampajana-kari hoti. '

bbikkhu, munk; - gacchanto (pres part nom sg) gaende; va ••• :y:Q, antingen ••• cller; - gacchami, jag gar; -,ill, sa(= anforingstecken); - pa,janati, vet; - .. thito (pf part),

• stalld, .staenrle; - arnhi, jag ar; - thito 'rnhi, jag star; -

0

nisinna (pf part av nis'ldati, sitta), "satt", dvs.sittande; - sayO:na (pres pn.rt), liggrmde;- yathO: yatha ••••

,

- 58 -

~t~a~t~h~a __ t_a~t~h-a~-, bur an ••• sa; - pana, vidare, men; - ~'

.bc;tns; - kaya, kropp; - panihita, placerad, stalld; -I

J2£.11, ii!,, blir; - nam (ack sg av pron ~' denne), den; -

r:iti,. sa; - ajjhattarp (adv)' invartes, i det inre,

introspektivt; - kaye (lok) i kroppen; - anupassin

(nom sg);seende, observerande; - viharati, stanna, for­

bli, oavbrutet fortsatta med att; - bahiddha, utvartes,

i det yttre; - samudaya, uppkomst; - dhamma, foreteelse;

- ka:yasmirp ( lok sg av ~;:::: .. §) ; - vaya, bortgang, under­

gang·; - atthi, finns; - sati, medvetenhet; - paccupa~~­

hita, faststalld, etablerad; - yavad eva, atminstone,

i:·" <len man; - ~' forstaende; . - mattaya ( dat sg (:tV .!!l§:.!::

ta, matt), for ••• · skull; - patissati, minne, medveten­

het; - anissita, oberoende; - na kifici, inte nagonting;

- ~ (lok av 12k§:, var~.d); - UI;:adiyati, gripa efter,

vara bund~n vid~

, :gate ·( lok abs av gata, gang en), da ha~· .. gar; - thite,

d~ .. ban -star; .. - 'ni'sinne, da han ~i tter; - sutte (pf part

,av supati, sova)' da han so_v~r; - .jagarite (pf part av

jagarati~ ;vara vaken) , da han ar v9.ken; - bhasi te. ( pf

pa!'t av bhasati, tala), da han talar; - tunhi.-:bhave

( lok av tunhi-bhava, tystna.~); - sampajana, uppmarksam,

•. : me.dveten; - karin, gorande; _ ti_~lsammans: ha.ndlande med

full medyetenhet.

Da munken gar, sa vet han: "Jag gar". Eller da han

star stilla, sa vet han: "Jag star stilla". Eller da .. han sitter, sa vet han: "Jag sitter". Eller da han lig­

ger,· s~ vet han: "Jag ligger". Eller vilken annan stall­

ning hans kropp intar, sa ar han medveten om den.

Sa fortsatter han antingen att introspektivt betrak­

~a kropp~n i kroppel1·(dvs ~roppen sbm· kropp), eller ~t·t . utif:p1p :.li>et.:ra~ta kroppen sO.m ''kropp, 'eller att observera

kr?ppen som ~r~pp bade. introspektivt·. och utifran. Han

- 59

fortsatter antingen med att observera uppkomst-tenden­

ser.i kroppen, eller med att observera upplosningsten-. . '

denser i kroppen, eller med att observera tendenser . ~ill b~de uppkomst och undergAng i kroppen. Men sA upp-, . star bos honom en fast medvetenbet: "Det fir::ns en kropp",

atminstone nog for for~taende och for full medvetenhet.

Och ,han forblir obero~nde och ar int~ bunden vid nagon­

tirJg i varlden. Vare sig ban gar, stAr eller sitter, saver eller va-.

kar, talnr eller tiger, sa ar han fullt medveten darom.

Kommenta,r. Grundtqnken i de bar beskrivna :~­

.ovningarna ar at~ de kr.oppsliga eller psykiska proces­

.serna foljes av medv~~en observation. Harig~nom bindes

medve~andet vid nuet och vid det narmast liggande :. de

egna inre processer.na. Denna sjalvobservation ovas tills

den .blir en vann. Sa drives all t bort som ar avUi.§set,

oroande eller distrn.herande. Full kont.roll over de med­

~et~a processernn~~n uppn~s, vilket resultsrar i en

.lugn o berordbet.

36. Utstralning av vanlighet, medki'insl0, mi-ldhet och

jamvikt (Digha nikaya III 223 f)

Idh I ' avuso' bhikkhu me'tta-sahagRtena cetasa ekam •

disr:un phari tvii viharati, tatha dutiyam tathn to.ti'yam, . . . tatha catutthim. It·i uddhn.rn .q'dho tiriyam sabbadh'i sab.;... . .

·-battb-ataya s'abbavanta'm loko.rn ·metta-sah;:;,gatena cetasa· . . vi:pulenR mah~ggn t en!t ;:tpp;:!mii.:oena :ve·rena nvyapaj jhena ··

pharitv~ vibnrat£.

Karuna-sn.hngr~tena cetasa ekn.m clisam phari tva vih:-=J.rati . . . tatha dutiyn~, tatha tatiy~~, tatha catutthi~. Iti udd.;...

bam adho tiriya!Jl -sabbadhi sabhn.tthataya sabbavantrup. lokarp

karuna-sahagatena •

- ·- -cetasa vipulena !Ik'lho.ggatena apparna:tte-

~na ave rene avyupajjhena phf:l.ri tva vihar.f=l.ti.

- 60

Mudita-sabngatena cetas-a ekam disaTJl pharitva viha-. . . rati, tatha dutiyam, tatha tatiyam, tatha catutthim.

... . . . . Iti uddham adho tiriya~ sabbadhi sabbatth~taya sabba-vantam lokam mudita-sahagatena cetasa vipulena mahagga-. .• tena appamanena averena avyapajjhena pharitva vihar3.ti • .

U~ekha-sahagatena cetasa eka~ dis~ pharitva viha­rati, tatha dutiyam, tatha t~tiyam, tatha catutthim.

. . . . Iti uddham adho tiriyam sabbadhi sR.bbatthataya sabba-

• vantam loka~ upekha-sahagatena cetasa vipulena mahagga-

. . .

tena appamanena averena avyapajjhena pharitva viharati.

~' bar, nu; - avuso (vok pl), vanner! - bhikkhu, munk; - metta, vanskap, valvilja; - sahae;ata (instr sg), 'gangen med', dvs forsedd med;- ceto (instr sg), sinne;

- ~' en; - disa, riktning, vaderstreck; - pharitva (ger av pharati, genomtranga, fylJ.a); - viharati, for­

bliva, fortfara (anvandes for att uttrycka pagaende, f6rlangd handling; alltsa eg: sedan han genomtrangt fort­

~atter han); - tatha, darpa; - dutiya, andra; - tatiya, tredje; - catuttha (har: ack, fern pa -i), fjarde; - iti,

sa; - uddham? uppat; - adho, under, nedat; - tiriyam, - . horisontellt; - sabbadbi, overallt, at Rlla hall; -sabbatthata (substantivering av sabbattha, overallt), egenskapen att vara overallt; - sabbavant (ack sg), hel;

- lpka, varld; - vipula (instr sg), stor, riklig; - ~-haggfl.ta, forst orad·, vidgad; - appamana, ?matlig, obegran-sad; - avera, fr! fran hat, vanlig, fridsam; - avyapajj­Qs, ofarlig, fridsam; - karuna, menlidande, medkansla;

mudita, mildhet; - upekha, neutralitet! jamvikt.

Vanner, nu genomstralar munken forst ett va4erstreck, sA ett andra, ett"tredj~ oc~ ett fjarde, med ett sinne

fyllt av v~rilighet. Uppat, nedat och horisontellt: at ·a.lla hall, overall t, genomtranger han bela varlden med ett· vfinskapsfullt, omfatt;.mde, vidgat, obegrbnsat sinne,

- 61 -

- G2 .,...

_ sukba, lycka; - pa~bu.ma, forst; - jbana, koncentrations­

niva;- upasampajja (ger av upasampajjati, uppna), bavan­

de uppnatt; - vibarati, stanna, fortfara; - tassa (~en sg av .§.Q.) bans; - ya .. • sa (fern) ' den som • . • den; - ].B.­

rima, forutv<'trande, - safina, forestallning; - niruj.jhati, ·-forsvinna, upphora; - sukhuma, fin, subtil, natt ocb jamnt mark bar; - sacca, sann, verklig; - tasmim ( l·ok sg

av so, den); - samaye (lok sg av sarnaya, tid); - .h2.1i' ?li~ ar; - sanfii (nom sg m av safifiin, medveten);

(y)eva, just.

Fri fran begar och fri fran olampliga medvetenbet$­

processer uppnar och fasthailer han det forsta medita­tionsstadiet, ett stadium av gladje och lycka, betingat

3,v avskildhet, kannetecknat av analytiska och granskande

tankeprocesser. Det medvet<mde om be gar som han forut ha­de, det forsvinner. Ett knappt markbnrt men verkligt med-

vetande om gladje och lycka, betingat av avskildhet, upp­

star vid denna tidpunkt, och ban blir vid den tiden med­veten - knappt markbart men reellt - om denna gladje och

lycka som uppkommer av ;:lvskildhet.

Kommento.r. Detta forst:1 st:1dium av koncentration kan it1te uppnas utqn forberedelse. Vagens sju tidigare av­

sni tt bar ha .ovat.s, och speci·ell t bor de fern hindren ha overvunnits, namligen begar, o.gg'ressivitet, lattja, ner-. vositet och tvivel. Den kanslR ·o.v gladje ocb lycka, som text en __ talar om, uppstar n'atur1-1gt da dessa hinder over­

vunnits.

Betydelsen ~v vitakka och vicara ar inte narnare kand.

~Ada ar ~eria~n~~gar pa tankeprocesser av mera analytisk och-differentierad typ, .sqm arbetar med enskildheter, och

darfor star i ~otsats till pafifi~ som ar ett syntet{skt och ·-in.tui ti ~t fo;staep.de. Det. ar fraga om tankande' i be.:;.

tydelsen probl~mlosning, och vitakka syftar troligen ~A . .

- 63

-en fbrsta 7 nnalytisk uppm~rksnmhetsfas, d~r problemet

uppfattas och delas upp i komponenter, och vicara en se­

n~re7 mera rbrlig, experimenterande fas, dar relationer­

na mellan delarna n~rmare utforskas.

Eftersom citat 37 - 42 utgbr en enhet och i stor ut­str~ckning anvander samma ordfbrrad, forklaras varje ord

endast en gang.

38. Koncentrl.tionens andra stadium (Digha nikaya I 182)

Puna ca para~ bbikkhu vitakka~vicaranrup vupasama ajj­

hattam sampasndaham cetaso ekodibhavam avitakkam avica-• • fl •

ram samadhijam pitl-sukha~ dutiyajjhanam upasampajja vi-. . . harati.

Tassa ya purirna vivekajam piti-sukham sukbuma-sacca-. . saflfla sa nirujjhatiQ Samadbija-pitisukba-sukhuma-sacca-

saflfla.t~smi~ samaye hoti, sam~dbija-piti-sukha-sukhuma­

sacca-sanni yeva tasmim samaye hoti. . . puna, ater; - £Q, och; - param, vidare; - vupasama

( abl: efter) , und0rtryckcmde, upphorrmde ( av = gen); -

ajjhatta, inre, personlig, subjektiv; - sampasadana,

lugnande, stillande; - c0taso (gen sg av ceto, sinne);

- ekodibhava, koncentration pa en punkt; - avitakka, utan

analys; - avicara, ut,·:m grenskning; - samadhi-j.J., alstrad

av koncentra tion; - dutiya, ::mdra.

Och ater overvinner munken de analytiska och granskan­

de tankeprocesserna samt uppnar och fasthaller det andra

koncentrationsstadiet, ett stadium av gla.dje och lycka,

en produkt av koncentration, fritt fran analys och gransk­

ning7 en sinnets inre stillhet och samling. Det knappt

m~rkbara men reella medvetande av gl~dje och lycka beting­

ad av avskildhet, som han forut hade, det forsvinner.

Ett knappt m~rkbart men reellt medvetande om gladje och

lycka alstrad av koncentration, uppstar vid denna tidpunkt

- 64

oq_b ban blir vid den tid en - knappt mark bart men reell t -

medveten om denna gladje och lycka, som uppkommer genom

koncentration.

39. Koncentrationens tredje stadium (Digba nikaya I 183)

Puna ca para~ bbikkhu pitiya ca viraga upekbakn ca

vibarati sato ca sampajano, sukbafi ca kayena patisam-. vedeti yan ta') ariya acikkbanti: "Upekbako satima suk-

ba-vihari ti", tatiyajjbanarp upasampajja vibarati. Tas­

sa ya purima samadbijam piti-sukbam sukbuma-sacca-saiifia . . sa niruj jbati. Upekha-sukha--sukbuma-sacca-saniia tasmim . . _samaye boti, upekha-::::;uklw -sukhuma-sacca-safini yeva tas­

m.il!,l samaye hoti..

pitt_;@ (gen S(; QV ~2~ti_, gltidje); - viraga (abl sg),

likgil tighet, forsvinnande; - ,!;;l_ne kpako, ointresserad,

neutral: ·· ~"lts, meC:vetc'n; - .'?Q!.'}P'~}_c~n8., uppmiirksam; -

kayena ( intr sc;)? rneu. sin l:r·-'PP = i sin kropp; - pati­

samyedeti, kanna, e:rfo.ra:; - y~JarJl, just det som; -

ariyfi, adel; - .0_c::i}~k,_h8__1}~:~ (pres ind 3: e pl av acikkhati'

beskriva); -- ..?._~lt=h0~ (ncm sg a~, -~~:2-:t~~nt 1 medveten); -

sukha~vihart_n, _( n"om sc;) ~ fcrbli v2nrie i lycka; - tatiya,

tredj e ;~ - ];3pekhq, neutral kti:1sla-, j amvikt.

Och ater lamn . .,.r munken sin lransla av gladje och blir

neutral; han forblir ~edveten och uppmarksam, ocb han kanner vlilbehag i sin kropp, ju~t s& som de lidla beskri­

ver: .. ~eutral ocb medveten lever ban lycklig"; sa upp­

n&r och fastballer ban koncentrationens tredje stadium.

Det knappt mlirkbarn men reella medvet~nde av gllidje och

lycka alstr.:l.d s.v koncentrntion, som h~n forut bade, det

forsvinner. Ett knappt markbart men reellt medvetande

om jamviktens lycka uppstar.vid denna tidpunkt, ocb han

blir vid denna tid - knappt markbart men reellt - med-

65 -

veten om jamviktens lycka.

Kommentnr. nriy~, 'de adla': har Asyftas de som natt buddhismens bogst~ mal, vilka vanligen benamnes

arahant, ., fullkomlig' •

Abl virag; anger tid: efter forsvinnandet.

40. Ko'ncent.r~~ionens f j arde stadium ( Digha nikaya I 183)

·Puna. c~-=t p~tr'lJI! bhikkhu sukhassa ca pahana dukkhassa

c:J. pabani~ pubb 'eva sornanassa-domanassanar,p :J.tthngr-lma

adukkham asukb~:1m upekhn.sati-parisuddhim catutthaj jhan8.rn . . . . upasampaj ja vih'tr.'lti. Tassa ya purima upekha-sukha-sukhu-

ma-sacca-sanna sa nirujjhati. Adukkha-m-asukha-sukhuma­

sacca-sanna tasrni!Jl sdmaye hoti, adukkha-rn-asukha-sukhuma­

sacca-sanni yev':l t;-1smim sama-y-e hoti • . pahana (FLbl sg), avvisande, lamnande; - pubbe (lok

av pubba) 1 forut; - somanassr1., lycka, gladj e; - domanas­

~' nedslagenbc~. sorg (~ar gen pl); - atthagama (n.bl sg), 'g~ende hem 1

9 forsvinn~nde; ~-adukkha, utan obehag; ' '

- asukba, ut~n v~lbehag; - p~risuddhi, renhet; - catutt-

ha, fjarde •.

Ocb ~ter Uimn:1r munken kansLm nv valbehag och han

Himn8.r kanslan o.,v ob~--"ho.g; tidiga.re kanslor av tillfreds­

stallelse och nedslagenhet lagger sig till ro; han upp­

nar och fasthaller koncentrationens fjarde stadium, ett

tillstand av ren neutrn.l.i tet och medvetenhet utan obebag

och valbehag. Det knappt mtirkbc.rn men reelLl medvetnn-

. de av jamviktens lycka, som h:J.n forut hA.de, det forsvin­

ner. Ett knr:lppt markbart men reell t rnedvetande om frihet

fran obehag och valbehag uppstar vid denna tidpunkt, och

han blir vid denna tid - knappt markbart men reellt -medveten om frihet fran obehag ocb'valbehag.

- 66

41. Koncentrationens femte, sj~tte och sjunde stadier

(Digha nikaya I 183)

Puna ca param bhikkhu sabbaso rupasannanam samatik-. . kama patigha-sannanam atthagama nanatta-sannanam amana-. . . si-kara "ananto akaso" ti akasanancayatanaip upasampajja viharati.

Puna ca parap bhikkhu sabbaso akasanancayatanaip sa­matikkamma "anantam vinnanan" ti vinnananancayatanam . . • upasampajja viharati.

Puna ca paralJl bhikkhu sabbaso vinna~anancayatan~ samatikkamma "n'atthi kinciti" FikincannayatanaJil upasam­

pajja viharati.

sabbaso,helt och ballet; - rupa, form; - sanna, med­

vetande (gen pl); - samatikkama (abl sg av adj samatik­kama, overstigande, overvinnande), efter att ha hojt sig

over; - pa~igha, sinnesreaktion (mot yttre retningar); -

nanatta, mangfald, olikhet; -amanasi-kara, ouppmarksam­

het (abl sg); - ananta, oandlig; - ~asa, rymd; - anan­

.2.§:, oandlighet; - ayatana, omrade, sHir, dimension.

samatikkamma (ger av samatikkamati, overskrida), ha­

vande ho j t sig over; - yi:Qflji..ll_§._, medvetr-mde; -

n'atthi, det finns inte; - kinci~ nagonting; -akin­

canna, intighet, tomhet.

Ocb ater hojer sig rnunken belt och ballet over form­

forestallningarna; forestallningar uppkomna genom reak­

tion pa det yttre sjunker undan; forestallriingarna om

mangfald uppm~i.rksammas e j; med tanken "rymden a.r oandlig" uppnar och fasthaller han den oandliga rymdens dimension.

Och ater hojer sig munken belt ocb ballet over den o­

andliga rymdens dimension, och med. tanken "medvetandet ar

oandligt" uppnar och fasthalle;r- han det oandliga medvetan­

dets dimension.

Och atcr bojer sig munken belt ocb ballet over de

- G? -

oandliga medvetandets dimension, och med t<~mken "det

finns ingenting" uppnar och fasthaller han tomhetens

dimension.

Kommentur. Vi finner en besttimd utvecklingstendens

i-dessa stadier. Den mediterande borjar med ett gnnska

normalt medvetenhetstillstand, som ar differentierat och

utgores av den vanliga strommen av forestallningar, tan-. . kat, perceptioner, behov, kanslor och emotioner. Pa fors-

ta stadict elimineras begar ach oetiska fbrestallningar,

pa andra stadiet tankeproceSS(?r, darpa gladje, sa kans~or

av obeh~g och valbehag~ Da femte stadiet borjar ar han

kanslomassig~ och behovsmassigt ne~tra_l och tar itu med sina fbrestallningar: han sbker eliminera alla enskildhe­

ter; sam hjalpmedel harvid sbker han forestalla sig den

oandliga rymden. Men detta ar fortfarande nagot yttre och

ers8.t tes pa 6 ~ e stadiet av nagot inre: det tomma. medvetan­

det. sjalvt forestalles som oandligt. Hur formlbs och obe­stam~denna forestlillning an a~, saar den dock en fore~

£t~llning, och malct ar lnte natt forran aven denna ar

helt overvunnen. Det bcbovs tva mellanstadier for att upp­

nA detta:.pa 7:e stadiet visualiseras forestallningen att

ingenting finns, ulltsa inte ens medvetandet. Men detta -. ar fortfarnnde en foref.;tallning: denna sista _ fc)_restallning

haller pa a~t ge vika i B:e stadiet, och den sam lyckas

ga vidare, f.ortsLttter till det sista,. sanfiavedayi tanirad­

ha, .' uppJ:ionmdet av forestallning oclJ__ kansl_()_:r". D.etta sis­

ta ar inte ett tillstand av medvetslbshet sam ofta pa­

statts, ~j he1ler av trance, utan ett tillstand av abso­

lut stillhet oc.h klarhet, rw absolut odifferenti.erad hel-.. . hetsbetraktelse. Det f:ir fortfara:nde inte nirvana men ett

~ott hjhlpmcdel till att uppn~ nirv~na.

Detraffandc <l~ssa hogsta stadier av utvecklingen val­

jer vi en passus ur ~n?utt~ra nikaya IV 448, dar Buddha berat tar· om hur han s ,jrt'l v ni'l.dde ~3j_ Lt mal mP-d just des sa

stadiers hjalp.

42. Koncentrationens attonde och nionde stadier

(Anguttara nikaya IV 448)

So kho aharp. aparena sam;1yena sabbaso. nevasannanasafi­

nayatanam samatikkamma safinavedayitanirodham upasampajja . . vibarami, pannaya ca me disva 3sava parikkhayam agamamsu. • •

Yato.ca kho ah~ ima nava anupubbaviharasamapattiyo evam anulomapatilomam samapajjim pi vutthahim pi, atha-

• c. • • •

ham sadevake loke samarake sabrahmake sassama~obrnhmani-. . ya pajaya sadevamanussaya anuttaram sammasambodhi~ abhisam-

• buddha paccafifiasim. Nanafi ca pana me dassanam udapadi: . . .

-"nkuppa me cetovimutti, ayam antima jati, n'atthi dani

punabbhavo" ti.

~ ••• aham, jag; - kh£, sedan; - apara, en annan, •

senare; - samaya (instr sg), tid; - ~ (eg na eva) ••• ~' varken. - eller; - a-surma, icke-forestallning; -ayatana, dimension; hela sammansattningen alltsa: den di­mension som varken ar forestallning eller icke-forestall­ning; - vedayita; kansla; - nirodha, upphorande; - paffffa­~ (instr sg.av panna, forstaende); -me (instr till aham, - -.-,-jag); - disva (ger av pass dissati,ses), sedan det setts av mig; - asava, inflode, storning; parikkhaya, undergang, forintelse; - agamamsu (3:e pl aor av gacchati, ga);

• parikkhaya~ gacchati, 'ga till undergang', forsvinna;

·yato, nar; - ima (ack pl fern), dessa; - ~' nio; anupubba, successiv, efter varandra foljande, stegvis; vihara, betingelse, tillstand; - samapatti (ack pl), upp-

1

naende, fardighet, formaga; - ~' pa detta satt; -.§:!ill.-

loma, 'medhars' , dvs i naturlig Drdning, framlanges; -patiloma, 'mothars', dvs buklanges; - samapajjim (aor l:a

I I

sing av samapajjati, uppna); -pi ••• pi, bade ••• och; -

- 69

vutthahim (aor l:a sg av vutthahati, utga, ater Uimna);

~' da;- sadevaka (lok sg), tillsammans med gudarna; - l~ka (lok sg mask),varld; - samaraka, tillsammans med

Mara; - sabrahmaka, tillsammans med Brahma; - sassamana

brahman:I (lok sg) tillsammans med sama~as (vandrare; ere­

.miter) och brahminer; - p~jaya (lok sg av pgj~, slakte,

varld); - sa-deva-manussa (lok fern), tillsammans med gu­

dar och manniskor; - anuttara, ojamf5rlig, o5vertraffad;

- samma-sambodhi (ack sg), b5gsta insikt; - abhisambuddha,

fullt vaken, med klar insikt; - paccafinasi~ (aor l:a sg

av pa~ijanati, forverkliga, forsta); -~(nom sg),

forstaende; - ca pana, och; - ~ (dat se) at mig; - das­

~' seende, insikt; -. udapadi (3:e sg aor, av uppajjati,

uppsta); - akuppa, fast, saker, orubblig; - ~' for mig; -

cetovimutti, sinnets frig5relse; - ayaT, denna; - antima,

sist; - jati, fodelse; - n'atthi, det finns inte; - dani,

nu; - punabbhC'.Ve., aterfodelse; - ti (anforingstecken).

Darefter hojde jag mig belt ocb ballet over den di­

mension som v~rken ar fbrestallning eller icke-forestall­

ning och uppnadde -och f~stboll (den dimension som inne­

bar) upphorr:mde o.v fore stallning ocb kansla. Och sedan

jag genom forstaende fatt insikt, utplanades de sista

storningarna.

Men nar j~g pa detta s~tt hade bade intratt i och

uttratt ur dess.n nio stegvirw. tillstand, i bade uppsti­

gnnde och nedstigqnde prdning, da forstod jag belt ocb

j~g uppnadde den bogsta insikten som $r oovertraffad i varlden ( inklusi ve gudar, Mara och Br'?thmn) ocb bl,qnd

manniskoslliktet (inklusive er~miter, brnhminer, gudar

och m~nniskor). Ocb forstaendet och insikten kom·till mig:

"Orubblig ar mitt sinnes frigorelse, detta ar min sista

fodelse, nu finns det.ingen aterkorrist."

Kommentnr. Asava ar en mycket svar5versattlig term,

.... 70 -

vars ordagranna betydelse troligen ar 'inflode', 'infly­

te~se'. Den sarnmanfattar fyra ideer, som fyller medvetan­

det OCh utgor det yttersta OCh.rnest svarbemastrade biRd­

ret .for uppnaendet av nirvana, namligen kama, sensuali­

tet, bhava, aterfodelse, ditthi, falsk lara, och avijja, I

Okl.Jnnighet •. Om man vi ll halla sig nagorlunda nura grund­

betydelsen, kan man kanske oversatta med 'storningar'.

0~ man foredrar .en mera mod~rn term for vad som verkligen

,avses, kan man s8,ga "de sista fixationerna" eller "de sis-

ta hindren".

Av var text frarngar, att nirvana ej ar identiskt med

det hogst:a rnedi tationsstadiet. :Det kravs dessutom en akt

.av insikt och att asava utplanas. Mellan fle bada atergivna textstyckena finns i .origi-

:qalet ett avsni tt som sager att sa Hinge. han inte ;

b.ade. uppnatt och lamnat de nio stadierna bade. framHinges

och .baklanges, sa kunde han .inte forverkliga den hogsta

insikten. Det framtrader alltsa tydligt att meditationen,

aven dess hogsta stadium, ses endast sorn ett medel.

Mara: dodens och frestelsernas gud; Brahma: den hogs­

te guden enligt hinduisk uppfattning; brahmin, medlem av prastkasten i den hinduiska kastindelningen.

43. Tomhetens tillstand (Majjhima nikaya III 293 f)

Eka-m-antam n.isinnam kho ayasmantarp Sariputta0 Bhaga-. . va etad avoca: Vippasannani kho te, Sariputta, indriyani

parisuddho chavivaf.1r.w pariyodato. Katamena tvarp, Sari­

putta, viharena etarahi bahulaiJl viharasiti?

Sufifiataviharena kho. ah~, bhante, etarahi bahula~ vi­

haramiti. Sadhu sadbu, Sarip~tta. Mahapurisaviharena kira tva~,

Sariputta, etarahi bahulam viharasi. Mahapurisaviharo • w

h'esa, Sariputta, yadida~ sufifiata.

- 71 -

ekamantam (adv av eka, en ocb anta, slut), 'pares­

pektfullt avstand';- nisinna (pf part av nisidati, sit­ta), sittande; - kho, da; - ayasmant (ack sg), vordad; -Sariputta, en av Buddhas framsta larjungar; - bbagavant

_(nom sg), mastare; - etad, detta; -avoca (:?:e sg aor av vatti, saga); - vippasanna (nom pl neutr), ren, klar; - te, din; - indriya (nom pl), livsfunktion, sinnesfunk­

tion; - parimJddba, ren; - cbavi, bud, by; - vanna, farg; - pariyodata, mycket ren; -katama, vilken? - tvarn, du; vihara (instr sg), plats, tillstand; - etarahi, nu; -bahula, mycken, riklig, upptagen med, inriktad pa; - Yi­harasi (pres 2:a sg), du befinner dig, drojer; - 1! (an­foringstecken).

sunnata, tomhet; - bhante (tilltalsord), berre!

sadhu, bra, utmarkt; - mabapurisa, stor man; - ~' just, verkligen; - hi, ty; - ~' detta; - yad id~, namligen.

Da den arevordige Sariputta satt sig pa respektfullt avstand, sade Mastaren till honom: "Ditt ansiktsuttryck ar lugnt; Sariputta, din hy ar reri och stralande. Sari­putta, vi1ket tillstand i::i,r du nu sa belt upptagen med?

"Herre, jag ·ar nu belt.absorberad i tornhetens till­stand."

"Utmarkt, utmarkt,' Sariputtao Det ar de storas tillsttind, Sariputta, som du nu ar upptagen ·med. Ty detta ar de storas tillstand, Sariputta, nam­ligen tombeten".

Kommentar. r'ndriyani betyder egentligen sinnesfunk-. . . tioner (ocb ibland manga andra psykiska funktioner). Har

ar det eme11ertid tydligen nagonting pafallande ~ed utse-. . . . .

endet, som Buddha observerade~ Darav den nagot fria over-~ ~ ' .

sa ttningen 'ansiktsuttryck' , vi"iket kan sagas avsp:egla . . sinnesfunktionerna, sa sorn de ses utifran.

-'7 f) - ,.::

"Tombetf' definieras pa olika satt i den buddhist.is­ka litteratu~n. Har kanske det syftar pa det tillstand

sam· ar meditationens mal, namligen ett-tillstand av kon­

centrerad, ~rorlig, odifferentierad helhetssyn och klar­

het. Samma fraga forekommer namligen aven i andra samman­hang, dar den tillfragade forklarar sitt utseende med att hi:m lange vari t forsankt i meditation. Men det tal<:i s ·avon

bm annu .en .yttersta grad av tombet, namligen frihet fran de' sista. storningarna { asava, se· cit 42)' dvs nibbana ..

44. En nunna berattar om sig sjalv (Therigatha, vers 78-81)

Pariyutthi t'a kilesehi sukhasaf:ifianuvattini, . . samam ,ci ttassa nalabhim ragaci ttavasanuga •. . ' . Kisa p·andu vivanna ca satta vassani c'ari 'ham, . '. . . . n~ahari:l div'a va ratti'm va sukham vi.ndim sudukkhi t'a.

' +~ l '

• . • e •

Tato raj j urn gahetvana pavisim va.na-m-antaram: • I "' •

varam me idha ubbnndham yan ca hinalJl pnn'acare. . . Da~hapasaT karitvana rukkhasakhaya bandhiya, pakkhipim pasam givayam, atha cittam virnucci me.

. . . . .. pariyuttbita (nom sg fern), fylld av (+instr); - ki-

' I

-lesa (instr pl), orenhet, fel; - sukha, lycka, njutning; - sanfia, perception, upplevelse; - anuvattin (nom sg fern),

foljande, efterstravande; - ~' lugn; - citta (gen sg), sj_nne; - .!2.§:, inte; - alabhim _(aor, l:a sg, av labhati,

uppna); -raga, bGgar; - ~' makt, paverkan; - anuga, foljande, underkastad; - vasanuga~ beroende; -

.. kisa, mager; - pa:r:~u, blek; - viva:ppa, Hirglos; -ca, och; - satta, sju; - vassa (ack pl neutr) ar; - cari

(aor l:a sg 2-v carati, rora sig, leva); - aham, ,jag; -

.!1§:, inte; -diva (adv), om dagen; - na ••• va .•• va, varken ••• eller; - rattim (aqv), om natten; - vindim

(aor l:a sg av vindati, finna); - sudukkbita, mycket

olycklig; -

- 73 -

tato, darpa; - rajju (ack sg), rep; - gahetvana (ger

av ga~hati, gripa, ta); - pavisi~ (aor l:a sg av pavisa­

ti, ga till); - ~' skog; - antara, insida; - vara~,

(det ar) battre; - .!!!.£ (ack)', mig; - idha, bar; - ubband­hati, hanga, strypa (pres pa-rt) ; - yaff · ca ( +opt) , an

att;- hina, lag, olycklig, sorglig;- puna, ater;­acare (opt l~a sg av ~carati, utf~ra, hange sig at);-

dalba, stark; - pasa, snara, ~gla;' - karitvana (ger

av kareti: kaus-till karoti, g~:r;a), havande gjort; -·

rukkha, trad; -· 'sakha (lok sg), gten; - bandhiya (ge':r av

bandhati, binda);-- pakkhipirp (aor l:a sg av pakkhipati,

Uigga nagot i el1~r om nagot); - giva (lok sg), hals; -

·atha, da; - citta, sinne; - vimucci" (aor 3:e sg av vimuc­

~' bli befriad); - m£, min.

:B'ylld av brister och jagande · efter njutning uppnadde

jag inte sinnesro, eftersom mitt sinne var under begarens 'iriflytande.

Mager, blek och fargl~s levde jag under sju ar. Var-. .

ken dag eller natt kunde jag olyckliga finna lyckan. · _

Da tog jag ett rep och gick ct,jupt in i skogen: "det

ar battre att jag hanger mig ha~'an att jag (ater agnar mig at=) fort8atter aettf:l sorgliga '(liv)".

Sedan jag ~jort en sta~k snara.och bundit fast den

vid en tradgren, lade jag den om min hals: da blev mitt

sinne fritt.

Kommentar. Citatet ar hamtat ur Therigatha, "Nunnor~

nae psalmbok", vilken bestar av en samling dikter som till­

skrives olika nunnor ur de~ allra tidigaste nunnef~rsam­lingen. Det finns ocksa t·n "Munkarnas paalmbok" ( Tberaga­tha), se cit 46-47.

- 74

45. Buddha ber~ttar om hu~ han sj~lv uppn~dde nirvana

( Maj jhirm=t ni~<J.yn I 167)

Attana san~ilesadh<:mmo_samano sankilesadhamme adinaVa!Jl

viditva asankilittbam anuttaram yog.:1kkhemam nibbanam pariye-. . . . ·• ·- ·-·· . . .. san1ano asankili ttham anutta:rarn yogakkhernam nibbanam aj jha-.. . .. . . . . gamam. Nanan-ca p.:ma me .dassanam udapadi: Akuppa me vimutti, . . . aya!Jl antima j~ti, n'atthi dani pun~bbhavo 'ti~

,attana (instr sg av atta, jag, sjalv), pa grund av mig

sjalv; -:- sankilesa, moralisk fl'iick; - dbamrna, bar: egenskap,

natur;- sankilesadhamma, 'a'v-flack-natur', oren till natu­

ren; - samano.(pres part till atthi, ar), v~ran?e; - ~­kilesadhamme (lok sg), 'i en flack-natur', i orenhet; -adinava (ack sg), fara; - Viditva (ger 3,V vindati, forsta);

. . hav~nde forstatt: - asankilittha, obefiackad; - anuttara, oovertraffad; - yogakkrwma ·, vila fran o.rbete, frihet fran

hinder(~, arbete, boja; khema, vila, frid); - pariyesa­rnana (pres p.lrt av pariyesati, soka)' sokande; - aj;ihagamarp (aor l:a sg flV udhigacchati, ga till, uppna), 'jag uppnadde;

- flana, forstaende, vetande; - .£.§:, och; - pana, vidare; -~~ ---=--' ~' hos mig; - dassana, seende, insikt; -udapadi (aor 3:e sg <1V uppajjati, uppsta); - akuppa (nom sg fern), fast, orubb­

lig; - ~' min; - vimutti, befrielse; - ayaw, detta, denna; - antima, sist; - jati, fodelse; - na dtthi, finns inte; -dani, nu; - punabbhava, aterfodelse, eg: fornyad tillblivel­

se; - ti anger slutet pa ett yttrande.

Till min natur oren genom eget forvallande forstod jag

:far::m i att h<.'l. en oren natur. Langtande eft~r den flackfria, ojr·.mforliga friden: nirvana, uppnadde jag den flackfria, o­jti~forliga friden: nirvana. Och vet8ndet och insikten kom till mig: "Slutglltig ar min frigorelse, detta hr rr;in sista

fodelse; det finns ingen aterkomst for mig."

Komrnentar. ''genom eget fi;irvallande 11 : genom k~1rma-lngen ar v-:1r och en ytterst :msv!'1rig for si tt ode och sin psykis­

ka utrustning. - "oren": vart ci tat ti.r bara l?l1 liten del av ett langre snomanba.ng, dar precis samm..1 ordalo.g ,-:mvtndes om

- 75

1'fodelse-no.tur·•, "8.ldranden,q,tur", 11 sjukdomsn1tur" osv.­

Den exaktn bctyJe lr.5en av yog'l bar ar oshker. Sprakligt ar

b~ers~itningen 'sinnesro g~nom yogabvningar' t~nkbar, men

i buddhistiskc:i texter bru~ar inte or:det yoga nnvandas om me­

dit~tionsbvningar. - Vdr text a~ ett ~evis for att Buddha

uppnadde nirv·-1-nr' i det ogonblick. som vanligen kRll-l:s "upp­

lysningen'"; llet filmS forfatt:1T':? i var tid som fbrnekar

detta.

. 46. lhrvana (ThE'rag'1th:l, vers 79)

Sabbn r;-:.go p.=.~bino me,

s.:bbo do so c:umulnto,

sabbo -nh: vlgato nohn;

sitibhGto 'smi nibbutn.

:::;abba, ::>Jl, V2rJe; - rn.ga, bcgar; pahina, overgiven,

forsvunnen; - ~ (.:.:.bl 'lV ~) fran mig; - dosa, bat; -

s:J.mubat.·1, :.wl~ic,~:;n,:d, undanriijd; - vig:J.ta, fbrsvunnen; - mrba

ill us ion; - _~3I ti bbGt ;3 ( .-w ul ta, kylig, sval, ocb bbGta, bli­

ven), sv:1l, lugn;- __ ;:=:;ni, j'lt; ur; - nibbutn., sHickt (om eld)

.hTv::nde uppna t; t nirv:1na.

All t 1wg~1r h:'tr JCirsvunnit fr::m nig, all t b2t ~tr undan­

rojt, all illusicin ~lr forsvunnit fran mig: jag bar blivit

sval ocb h-1r •ippnatt nirv2na.

Komrnentn.r. Dct tillstiind soTJi k:lll:J.s n1rv?ino. bar fatt

si tt namn fran t·n liknel.se: en c:lc1 som sl0ckm;.r. Nirvana

betyder just utslocknande. Dh de~ inre elden (livsbeg~ret,

uggressivi tc•t<':n, r·Jir:;~;fC:irst8n(1et) slock:rEtt, blir man "sval",

dvs nf:•utru.l ocb b,ll.lnr3•,•r--:td ..

47. Lycknn (Theragatbn, ·vera 227)

.Susukbam vnta ni.bb8.nam . s.:wlmaso.mbuddhacle::::; it um, . :wo1c:H'J v ir-1 _j It!! k ''' ·m:wt

- 7(j

yattba dukkham nirujjhati • . eusukha, mycket angenam, storsta lycka; - vata, san-. -

nerligen; - samma, fullkomligt; - sambuddha, som fullstan-

digt forstatt, Buddha; - desitn, forkunnad; - asoka, fri

fran sorg; - viraja, flackfri; - khema, frid, trygghet; -yattha, dar, da; - dukkha, lidandc; - niruj ,jhati, upphor.

- . Storsta lycka ar nirvana, som forkunnats av honom som

f~tt fullkomlig insikt, den sorgfria, rena friden, dar li­

dandet upphor.

48. Nirvana ar inorn rackhall (Therigath'-1 vers 511 - 513)

AjRramhi vijjamane kin tnva k-:1.mehi yc: :.:;ujnrA.?

Maranabyadhigahita snbb~ sabb~tthn jntiyo • . I darn aj ar:1m ido.m arnararn . idam aj ~ramara:t.:aP?-darrl asokarp,

asapatta'TI asarnbadham akba li tam . . abhayam nirupatapam. . . .. . Adbigatarn ~d~ bahuhi amatnrp

aj japi ca l.abhaniyam ida~.

a,jaramhi (lok Sg till a,jara, fri fri~n aldL·rciom); - Vl;)­

.jarnane ( lok sg prr.:: s part pass till vindati, finna) : bada

lokativerna bildar en abs0lut lokativ: 'da alderdomsfribet

finns'; -kim, vaci?- tava (gen av tvam), din; - kamehi ~ -- ___,..

(instr pl av kama, sinnesnjutning); -kin tava kamehi, vad nytta bar clu av dina ni:5jen? - xs._ (nom pl), som; - sujara

(nom pl), s6m sna~bt aldras; -marana, doden; - by~dbi,

sjukdom; - gahita (pf part av ganbati, grip~), gripen; -

sabba, all; - sn.bbattha, overallt; - jatiyo (nom pl av jati,

fod(clse, liv); - ~' detta; - amara, ndodlig; - p2da, vag, pl;J.ts 7 princip~ element; - asoka, friht:t frr"m sorg; - ~­

patta, utan fiendukap, trygg; - .J.s<:tmbndha, utan tri:mgscl,

utnn hinder; - o.khalita, nstord; -·abhaya, uto.n radsla; -

nirupatapa, utn.n plagn.;- adhigata~·uppnadd; - bahuhi (instr

- '7'1

pl 1v babu), :w m,'~ng.8.; - a.mat:1, ododlig; - a,j,ia, idag; ~

api, ·8ven; - lal;;l}anlya (:p,qrt fut pass av la1:)bati, U,ppna),

skol~nde uppnas, uppnae1ig~

Da fribet fnin alderdom finns, vad ska du da mcd no j en.,

aorn snabbt aldrc:ls? Al1a liv, overall t, ~~r underkastade dod

.ocl1 sjukdom. Detta ar i'rihet fr;:m alderdom, detta ar frihet fran dod,

detta hr tillot~ndet utan dlderdom.ooh dod, utan sorg, utan

.fie:ndskap, utan hinder, utan storning, utan rad9la, utan

13laga. De:,tta tillsta.nd ut;m dod bar uppnatts av manga: aven

idag kn.n det uppnas.

Kommentar.; Nirv~ma beskrives bar som det.fullkomliga

tillst~ndet, motsatsen till detta liv m~d dess begransning-

2.r. Amara betyuer snarare 1 icke-dod 1 an 'ododlighet'. Det

b~tyder inte ett.liv utan slut, ut.n1 ett tillstand dar dod

intc kdn fr;rckommu, dvD ett tillst~~nd utan aterfodelse, Al­

derdom och dod finns cndaot i snmband med aterfodclse.

49. Ett beromt uttalande om nirvana (Udana. s 80)

Atthi, bhikkhave, ;-::.jS.tam abhutam akatam asankhat.lffi, no . . . ' ce tQ~ bhikkbave, ahhavissa aj~t2m nbhutam akatnm asankha-

• f • a

t'l!Jl, na yidha jatussn. bhutassa kat,~.ssa sankhatnssa nissara-

nam pafinilyetha. Iasm3 ca khn, bhikkbave, atthi o.jatam o.bhu-• • • tam akatRm asankbatarn, tasma jat:wsa bhutassa kat~J.ssa sank-' . . (.

batassa nissaranam pannayo.tl: ·.' ti. .. 0 (. • .

atthi, dl.:t films; - bb:ikkhavc ( vok pl av bhikkhu), mun-

ko.r!- a;Jata (ncutr) ofodd;- abl:lut.:1, c'j uppkonun~n;-:- akata,

cj gjordJ - asankh2ta, ej sammansatt; - !lQ = ~' men icke;

- _££, om; - tarn, dctta; - abbavisso. (kond 3:e sg till bhava­

ti, bli, vara), det h::1dc funnits;- !ill' inte; - ..(y)idha,

hftr; - jat;tss:.l (gc·n sg av ,jata, fi5dd); - bhuta (gcn sg),

uppkommen; - k'lta (guJ sg-), gjord; - sankbata (gen

sg), sammansatt; - niDsarana, undflykt (+ gen =frA-n);-

- 78

pannayetha (opt m~d 3:e sg. av panfta~ati, bli kand, pass till pajanati, forsta), skulle varn kand; - yasma, eftersom; - ~' men; - kho, alltsa; - tasma, darfor; - paflnayati, ar kand; -ti: anger slut pa yttrandet.

Munkar, det fin~s nagonting ofott, ouppkommct, oskapat, osammansatt. Ty, munkar, om det ofodda, ouppkomna~ oskapade, osarnmansatta inte hade funnits, sa skulle bar ingen undflykt fran det foctda, uppkomna, skapade, sammansatta ha varit kand. Men, munkar, cftersom det finns nagonting ofott, ouppkommet, oskapat, osammansatt, darfor nr en undflykt fran det fodda, uppkomna, skapade, sammansatta kand.

Kommentar. Detta avsnitt citeras ofta som bevis for att nirvana skullc vara nagonting metafysiskt, ove--:-sinnligt. Detta kan dock intE.· pastas med si:.kerhet, eftersom adjektiven saknar huvudord. Vad ar det -som ar "ofott'', "ej uppkommet" etc.? Man behover ej underforsta ett ord med betydelsen 'ele­ment'', 'verkligbet', utan man kan ocksa tanka sig nagonting

med betydelsen 'tillstand' och oversatta: 'ett tillstand utan fodelse, utan tillblivelse, utan skapelse, utan samman­sattning'. I sa fall kontrasteras vara livsbetingelser i samsara mot betingelserna i nirvana, som innebar frihet fran

• aterfodelse. Denna tolknirlg star i god overensstammelse med Buddhas vana att tala om manskliga problem snarare an om fi­losofis.ka. Nirvana var for honom "slutet pa fodels_e och dOd". Jfr fi-iregaende citat, dar a.mata jarnstalldes med amara och vi oversatte 'tillstand utan dod'. Tolkningen av ntrvana­begreppet diskuteras narmare i utgivarens "The Psychology of

~irvana'.' .(Allen and Unwin, Lv11do~, 1969).

50. Nirvana ocb doden (Sutta nipata,' vers 1074, l076Y

Acci yatha vfj,tavege_na khi t.to:· . .

a-ttham paleti na upeti sankham, . . .. eva~ muni namakaya vimutto

- 79

attham paleti na upeti sankham. • •

Atthan gatassa na pamanam attbi . yena nam vajju, ta~ tassa n'attbi,

• sabbesu dhammesu samubatesu

samuhata vadapatba pi sabbe.

Acci, ljusstrale, fla~na; - yatha, liksom; - vata, vind; -

vega (instr sg), kraft, fart; - khitta (pf part till khipati,

kasta), kastad; - a!!h§, hem; attham paleti, ga till vila;-0

~' inte; - sankha, berakning, definition, sankham na upeti, kan inte beskrivas, kan inte definieras; - ~' sa; ~ mani (i av metriska skal), vis, anvandes har i betydelsen arahant;

-nama, namn; - kaya, kropp (abl sg); - vimutta, befriad; -atthan gata (dat sg), som g~tt till vila; pamaua, matt,

~efinition, beskrivning; - attbi, finns; - yena (instr sg av

~' som), varigenom;-~ (ack), honom; - vajju (opt 3:e pl

av vadati, saga), tcte kunde beskriva'; - ~' det; - tassa ( dat sg rw ..§Q), for bonom; - n' atthi, iir inte; - sabba ( lck pl), e,ll;- dhamma,forcstallning; -·samuhata, avlagsnad (lmka­

tivernu utgor en lok abs: 'da alla forestallningar forsvunnit');

-.vada, tal1 kannetecken; - patha, vag, satt; - vadapatha, mojlighet att uttala sig; - ~' aven.

Liksom en lag~ som sliickts av en stark vindstot gar till vila Jch inte kan beskrivas, pa samma satt gar den vise, som

befriats fran namn och kropp, till vila och kan inte beskrivas.

For den som gatt till vila finns det ingen mattst~ck med

vars hjalp m:m kunde bestamma honom: det finns inte for honcm •

. DA alla foresttillningar forsvunnit, sA bar iiven alla mojligheter att uttala sig forsvunnit.

Kommentar. Den forsta yersen utgor svar pa frigan, huru­vida ett medvetande skulle utvecklas (bbavetha vinnanam) for

den som mHt malet. Dct gi-i.ller, koft sagt, vad som btmder med en arabant, di:l. han dor. Svaret i:ir inte, att han bar forintats u t:m at t h:m finns i nt1gon ode f:l nicrb:1.r form, liksorn en eld,

- dO -

sorn slocknat, enligt indisk.~ppfQttning inte fbrintn~s utan Jrq­

git sig tillbaka i materien.ocb finns kvar i nagon okand form.

~ NRmn ocJ1 form 11 bety~er troligeri 'psyki~kt ocb fysiskt'.

"Forestallningar": vi bor erinra ass att skillnaden mellan

en ar3bant ocb ovriga manniskor i dodsogonblicket g~ller med-

vetandet (viflfi~na). I vanlig~ fall hr detta fyllt med begar

OCh forestallnln;\::tr ( dbarhma): gen6m C?nergin i dt:GS8. bildas en

ny--ind-:i.vid. Has e.rabanten ar ·mcdvet·:indet "lugnt", 11 ::wstanna.:C-t',

villtc.>t inne ba.r ntt ·det ar. odifferent ierat ocb s::tlmar enskilda

be~a-:r- ocb fo:restallningar. Men clet :-~o;,1 ~ir odif.ferenti0rat kan

inte b€skrivas: ·d·et fi:ims in£;a kannctecken. ·

Grammitiak bversikt

Pali i·[r ·en av de rnanga di:llckt<'r som utvccld"~cie:c; ur dct . ..

iildre indiska spraket, G<:mskr1t ellc:r dE:ss jldre vc::diska form. . ~ ..

Det ttr i gr l,:,:na:tiskt avseende betydllgt enkl.a:r;e an moderspra­

ket, men- de mangs;. dubbelfnrmern."t ocb . speci:J.lformerna vittnar •• "' " 0 ' \

?..m gen aldre formrik.edomen. S~rakl:t t'Lr int e . svclrt: den for. oss

s~orsta sv~rigbeteri ligger nog p~ d~t syntaktiska planet~ efter­

som uttryckasdttet oft~ skiljer sig fr~n v~rt eget. Bn gnd . . .. . svensk· -oversc-~ttning mEwte. oftJ. uttryc~.c1s radikal t annorlunda.

N~gra s~d2na skillnader hr att paii

.'l) h:1r flera ocb lhngre w:t:;J.manstittningar, . b) oft;: .. har substrrntiviskt uttr;;ck~:;E;i_ttt, rl.ar ·vi foredrar

VE;rb,

c) oftA b~r negativt u~tryck3shtt hven d~r botydelsen lir

po::.litiv,

d) oftfl b:1r Clbsolut U"ttrycks~;htt d~Lr vi fi::irt:drar bLw.tser,

e) k:1n utclamn,1 fini t verb, ~~P·'cicJ.lt former cJV "vara";

f) ·o fta uttry'cker cig pa;J f>i vt 1

g) har· .=tn:n':±n -erclfoljd (.£.:2~ "oph" r_;~tttc's t ;::x :.'Llltid efter

satsens forst& ord).

- dl

A~ ... Su"b.stantiv o;cb adjektiv

· Substc=mtiv och adjektiv bojes pa flera olika satt be­

roende pa ordstammens slutljud. For att man' c:tll tid skall

kunna veta bur ordet bojes, anges stammen i lexika och ord-. . fortecknfngar. Vi kan i det foljande ge·endast de vanligas-

te bojningsmonstien.

Pali bar foljande kasus:

a) nomin~tiv: subjcktets kasus~ b) ackusativ: det direkta objektets kasus·: nilakam safi­

janati (cit 10), 'han up.pfattar blatt'. Ackusati v

kan ocksa anvandas som adverb, sarskilt i betydelse

av riktning och av utstrackning: parikkhayam agamam­

.!i£ (cit 42), 'de gick till sin f'orintelse' , satta

VaSsan·i· (Cit 44), Under 7 ar; rat tim (Cit 44) I Om

natten 1 •

c) dativ: det indircktrr .obj('ktets kasus: tam tassa n'att­

hi (cit 50) 'det finns intc for bonom' ;me dassanam

udapadi (cit 42) 'inGikten kom till mig'. Dativ kan

aven uttrycka avsikt: .R_lfedava (cit 29), 'for att ska­

pa oenigb;>t I. Dativ ar ibland svar att sarskilja fran

geniU.v, om formc·n ~tr cleits'arnma: ci ttam virnucci me

(cit 44), 'mi.tt sifme blev fri tt 1 (gen') eller 'sin­

n<?t blr.:v fri tt for mi,:-;' ( dat).

:l) gtmi tiv anger mestadels a.grtre: samam ci ttassa (cit

44), 'sinnets lugn', tinna~ sangati (cit 18), 'kom­binationen av de tre 1 ,

2) instrumentalis anger medel, orsrrk, verktyg samt agen­

ten for en bD:ndling: pafinaya (cit 42), 'genom forsta­

ende'; pariyuttbita kilesebi (cit 44), 1 fylld med ' . -

hris+0r'; attana (cit 45) 'genom eget forvallande'.

Exempel po agent: di}thigatam te (cit 7), 1 av dig bar -.. .. gatts till falsk lara' = 1 du-bar fel uppfattning'.

f) ablativ ang<~r rorelse bort ocb a.nvi:i.ndes tiven for att

Ut trycka j firnforelSC: namakayS ~-;i_r.mt.~( Cit 50)' I befri-

- d2

ad fran namn och kropp'; te dhamrne anicc::.1to smnanu­

passati (cit 8), 'dessa ting betraktar han sam f5r~ anderliga 1 •

~) lokativ betecknar tid och plats: khette (cit 19)

'i en aker'' givayarp (cit 44)' 'runt halsen'; tas­mim samaye (cit 38), 'vid den tiden'. En speciell

' anvandning ar absolut lokativ sam anvandes motsva­

rande vissa svenska bisatser, sarskilt temporala och·kausala~ Ett substantiv och en infinit verbform

sattes bada· i lokativ: ajararnhi vijjamane (cit 48)'

'da alderdomsfrihet finns'. Om subjektet ar sjalv~ ·klart ur_sammanhanget, kan det utelamnas: gate (cit

3 5 ) ' ' d a han gar f •

h) vokativ anvandes som tilltalsord: bhikkhave,'munkar'!

l. B5jningsmonster f5r P:Jaskulina stammar pa -·a och fe-

minina p( ~a (sacca, 'sann'). ~

nom vok ack instr

dat

gen abl

mask sac co sacca sac cam

( saccena

~.saocti

{ sacc~ssa

saccaya sac cas sa

"sacca -sacca·sma

saccamha saccate

Singularis neutr sa;cam --­. sac cam

= mask

II II

" "

" " II II

fern

sacca sacce

sac cam

-saccaya

saccaya saccaya

• f

lok

mask

nom s;icca

vok-. --- - - . - sacca ___ _

ack

' I I ·· ·· ·rice.,., si ,<;;

.. ·~·-···-- .......... -·- ~... .. ., I

inst'r·--~ --- sacceni. abl' ··- -- -­

daY·

gen

lok

saccehi i -saccanam

saccanam

saccesu

- ~:33 -

Plural is

ncutr

( saccani I -I sacca "<.

iS8.CC:l.ni, l ' ! sacca ~

/ saccani

c sacca

= mn.sk

" " -" " " " II II

·-

( saccaya f.., · -r saccayam · . '~

fern

rsacca

l_saccayo

I sacca

-l saccayo

i sacca .!. -l. SftCCayo

saccnhi

saccahi

saccanam

saccanam

sac casu

2. Bojningsrnonster for fernininn. i-st::=trnmar ( jati, 'fodels

sing plur

nom jnti ,j<J.ti;io, .jati vok j:lti jati.y:o, ,iati

ack jatiqt jA.tiyo, .iati - -

jntini instr ,j a t:_i .Y: u

dat - -

,jutinam .i 1ti;ya • - -gen ,j :1ti.y:a ,jatinam

abl ;j3.tiya jatihi lok ,jati,ya, jatiyR.Ip ,jatisu

3. Bojningsrnonster for stnmmar pa-in (vadin, 'sagandc')

nom

vok

ack

instr abl dat

mnsK sg mask pl fern sg fern pl

vetdi

v;::.di

vadinaJ1!:

vadina - -

vadina ---vadino

vadino

vadirw vadino

vadihi vr1(Uhi

v·-:uJ.inam

v-adini vadini

vadinim

vadiniya vrtdiniya

vadiniya

vadini

vadini

vadini

vadinihi v:;dinini

vadininam

gen lok

v:=tdino vadini

- 84 -

vadinmn vadiniya

{·v~diniya vadiniyam

vadininam vadinisu

4. Bojningsmonster for stammar pa -nt (gacchant-, satimant, 'medveten')

'gaende

sing plur

nom gaccham -satima gacchanto I satimanto vok gaccharn satima gacchanto sa timan to

' ack gacchantam sa timan tam gacchanto sa timan to I

gacchata satimata • instr l gacchan tehi satimantehi .. -

abl gacchata satimata gacchantehi satimantehi dat gacchato satimato gacchatam satimatam gen gacchato satimato gacchatam satimatam

• lok gacchati satimati gacchantesu satimatesu

Nagon gang (som i cit 35, gacchanto) finner man pres part pa -anta 7 som bojes som -~-stammar.

5. Bojningsmonster for neutrala staJJl..mar pa -~ (manas-; 'det inre sinnet').

singular is

nom, vok, ack instr dat 7 gen lok

mano -manasa- (plur bojes som ~-st~ar).

manaso manasi

6. Bojningsmonster for stammar pa -~ (rajan, ·'kung')

nom vok ack instr abl dat gen lok

singular is

raja raja, raia rajanam - .. -·· ,...,...,-raJ wa, .ranna . - .

raft.ffa' ·-raja to ra.fl.fio-,- raj ino raMo" rajino rajini

plural is

rajo.no. ra,jano rajano raj Ubi rajUhi rahnam, . rajti.nam . . raft.f'lam, rajunam ra,iasu

B.

Singular is aham 1 a

'jag' nom ahapz 'jag' ack mam, 'mia' -..,. ---- Q

instr maya, me abl maya dat may ham, ~' me

I

gen may ham, ~' me •

lok mayi

tv am, 'du' . nom ~' tuvam, 'du' . ack tc-:un ·-' tvam, tuvam,

• . • instr taya, tva;za,. te. abl taya, tvaya dat tu;zharr1, ~' te gen tu;zham, tava, te

• lok tayi, tvayi

Pro nomina

i I

'dig' I i l l

Plural is

mayam, 'vi' .. amhe 1 asme, !!£, 'oss 1

arnhehi, no :1mhehi

amhakam, asma:kam, :!12. amhakam, asmakam, no

• amhesu

twnhe, 'ni' tunihe, tumhak:am, .Y£, tumhehi, vo tumhehi tumha.kam, vo. tumhakam vo tumhesu

'er' -

Demonstrativpronominet ~' 'han', 'den', 'denne'

mnsk nom ack ~ · ·t;am . instr tena -abl tamha, dat tassa· gen tassa lok tamhi,

mask nom te

'

tasm::i

Singular is ncutr

tam·

.. == !.1\:tf.~k

I

\ j

tasmim!1: . ' Pluralis

neutr

} tnni

fern

sa tam ---. taya taya tassa, tissa, ta;za tassa, tissa, ta;za

tassam, tissam, tasam,ta;zam . . . .

fern

ta, .teix.2.

- HEi

ack te tani ~' ·tayo - -instr tehi

1 = tahi -

abl tehi mask tahi '

dat tesam

·~ tasam

gen tesam tasam •

lok tesu t3.su -··

c. Verbets bojning

Fini ta verbformer ar s&dana som bojes .till person.

De f6rmer som boje~ som adjektiv eller inte alls bojes, kallas infinita.

Pali har utover aktiva och passiva former av~n.media­la, som betecknar handling i subjektets intr.esse, t.ex. "jag arbetar for egen rakning" 1 reflexi v handling., t. ex. . . .

"visa sig" eller reciprok handling, t.ex."hjalpa . .varand­

ra~ Medium ar ej vanligt i pali, och dess. .b.o.jning behand­las ej nedan.

Verbformerna bilda·s i pali med utgang$punk~ fran oli­

ka stamformer."'vanligast ar presensstammen,_ som anvandes

for att uttrycka narvarande tid. Med vissa tillagg och forandringar ,bildas av den ·en __ futurumstam och en passiv­stam. Fran presensstammen skiljer sig aoriststammen, som

betecknar forfluten tid. En speciell stam har ocksa det

vanliga passiva perfektpar~icipet. Bland modi markos, utover den vanliea indikativen,

imperativ som uttrycker:·be..t:"allning och finns i alla per­

saner? och optativ som Uttrycker onskan~ ?et_finns ocksa en konditionalis, som:·anvarides i villkorssatser.

I det foljande ~xemplificeras de mest oundgang~i_ga

bojningarna.

I~· ?irtita former 1. presens indikativ aktiv och passiv

- 87

aktiv passiv sg 1 1abhami 'jag f~r' labbhaoi, 'jag fas'

2 1abhasi, 'du far' 1abbhasi, 'du fas'

3 1abhati, 'han, hon far' 1abbhati, 'han etc. f~s'

p1 1 1abharna, 'vi far' 1abbhama, ! vi fas' 2 1abhata, 'ni far' 1abbhata, 'ni fas'

3 1abhanti,'de far' labbhanti, 'de fas'

2. Irnperativ sg l labhami, 'rna jag fa'

2 1abha, 1abhahi, 'fa'!

3 1abhatu, 'rna han fa'

p1 1 labhama, 'rn& vi fa' 2 1abhatha, 'f~' !.

3 labhantu, 'rna de .. .fa'

3. Opt::~.tiv

sg l 1abhe;y:;yarn, labho, labhe,y;y:ami 1 I rna jag fa' •

2 1abhe, labho,y,ya, 1abhe,yyasi, 'rna du fa'

3 1abho, labhe,y,ya, 1abhe;y:;y:ati, 'rna han fa'

p1 l la.bhm:.1a, labhernu, Jabhey;y:arna, I Tila vi fa' 2 labhota, labhey,yatha, 'rna ni fa' 3 labho;y:,yum, labha;y:,yu, 'rna de fa'

• 4. 1t1uturum

sg l labhissarni, 'jag skall fa' 2 labhissasi, 'du skall fa' 3 labhissati, 'han, hon skall fa'

pl 1 lc .. bllissama, 'vi skall fa' 2 btbhissatha, 'ni skal1 fa'

3 1abhissanti, 'de skal1 fa'

- 88

5. Konditiona1i~

6. Aorist

sg 1 a1abhissam.; 'jag sku11e fa', n.j8.g sku1-• 1e ha fatt'

· 2 a1abhissa, 'du sku11e fa' , . 'du sku11e ha fatt'

3 a1abhisso., 'han sku11e fa'·, 'ho.n-sku1le ha fatt'

p1·1 a1abhissama, 'vi sku11e r·a', 'vi sku11e ha fatt'

Vi sg

2 a1abhissatha;'ni sku11e fa', 'ni sku11e ha fatt'

3 a1abhissamsu, 'de·skul1e fa', 'de sku11e • ha fatt'

exemp1ifierar med tva bi1dningstyper:

1 o.go.misruG, agamim~ 'jag gick' • a

2 agami, 'du gick'

3 . 'h . k' ago.m1, an g1c

1 1 ' rnll I • • 1,- I p .. .. agam1 a, . v1 g1c,!L . . .2 .... ago.mi ttha;-.'.ni gick'

3 ago.misrun, agamimsu 'de gick' .... ' . sg 1 §!:gamam~ .'jag gick.'.

• 2 -agaiD<..'1., 'du gick'

-3 agama, 'ha . .n gick'

-p1 1 agamama, ae.;amam.ha, 'vi gick' 2 agama tha ,· agama t tll<:1.; 'ni gick'

3 ·' 'd.e gick' agamum, •

7. Presens indikativ av ~' .. • jag ar'. h3.r sin egen bojning: Sg 1 !3-Sffii' amhi, 1

.. j:J.g ar 1

2 asj_, 'du ar'

3 atthi, "han tir!

pl 1 -mnhaz 'vi .. I

~' ar 2 attha, 'ni iir'

3 santi, 'de ar'

- 89

II Infinita verbformer

__ 1. Aktivt presens particip slutar pa -!!,1: gacchant, I gaende I ' elJ..er . pa -mana j Samana 1 I Varande I •

2. ··- Passi vt perfekt particip slutar vanligast pa -~: gata, 1gangen 1 ,--E...~-,----•hord'. Andra slut har bildats genom assimilation: laddha, ·····' erh&llen', vU.tta, 1 sagd 1 , di ttha; . . 'sedd'. Somlie;a slutar pa -~: ·bh.lnna-, 'kluven 1 •

3. Passivt futurum partici-p slutar ·pa·· --tabba: paha­tabba, 'borande overges' (cit 9).

4. Ett annat passivt futurmn particip slutar pa -aniya: labhaniya, 'borande uppnas 1 (cit-48), karaniya,

11 borande goras "~ (cit 1:7) •

5. 6.

Infinitiv slutar pa -tum: gantum . . . Gerundimn kan sluta pa -tva, -~

1att ga' • och -tya. Vi

maste i regel oversatta med hel bisats eller med samord­

ning. Ex. disva, 'havande sett' ='sedan han sett', pha­ritva (cit 36), 'havande fyllt'. Ofta sker assimila.toris­ka forandringar, sa att man i.n-te kanner -igen -~: upasam­£ajja (cit 37), 'havande uppnatt 1 , samatikkamma, 'havan­de overskridit (cit 41).

D.-·· ·· Sammansa ttniri.gar

Sammansattningar ar.vanliga aven i svenskan, t.ex. springpojke, fackforeningssarnmantrade, men i pali ar anta­let typer storre och langden ofta betydlig. De bestar av en rad obojda ordstammar, och endast sista ledet bojes en­ligt sin"Tuiiktion i satson. De grammatiska relationerna ·

- ·--...

mellan leden maste man lasa ut av sammanhanget, ·varfor de ibland kan tolkas pa flera satt. De viktigaste type:rnn ar foljande:

a) ·samordningar: Aho-ratta (cit 5), 'dagar ££11 natter; 9-ssasa-passasa (cit 11), 'utandn.ing .££h. inandning'.

b) Deterrninativa sammansattningar, dar ett led star i

- 90

kasusforhallande till ett annat och t ex ett genitivfor­hallande eller instrumentalt forhallande uttryckes: ~ukk­ha~saniudaya (Cit 2) 1

1 lidand-et~ UppkOIDSt I; kama-tanha (cit_ 2), 'bega~' efter. sin.nesnjutning' ; nirodha-gamin (cit 4)-'gaende jj.llupphorande'; avijja-anusayo (cit 9}, 'ten­dens .llil okunnighet'; sila-sampanna (cit 17) 'utrustad med __ -ratiradighet'; 'kaia-vadin (cit 29), ·,talande vid ratt

tid·' , samm~sambuddha~desi ta (cit 4 7), 'forkunnad ..§l:Lho­norri'som helt· forstatt'.

• c) Med ~djektiviskt forsta led: ariya-sacca (cit. 1),

'adel sanning', asesa-viraga (cit 3) 'totalt overvinnunde'. ;,d) Med adverb som forsta led: tatra-abhinandi:U (cit 2),

1 finnande noje dar'. e) Med konjunktiori-som forsta led: yava-jivam (cit 31) •

'sa lange li vet ( varar) 1 •

f) Possessiva samrnansattningar, dar en sammansiitt.p.ing av ·s·ubstantiv far :fungera som adjektiv till ett huvudord: ,. . . .

avijja-nivara.,nanam sattana.m (cit 14), dar substantiven . .. . . I • •

'okunriighet 1 och 'hinder': tillnan~ans utgor en bestamning till' Varelser I;· all ts{i I Okunnighet~hindrade Varelser I' 1 varelser forsedda med okunnighetshinder', 'varelser som hindras av okunnighet'; sankilesa-dhammo (cit 4?) ar be­stamning till ett underforstatt ~' 'jag'; den ordagran-.. na betydelsen ar 'flack-egenskap' men har har adjektivisk fUnktion, alltsa 1 forsedd med flacknatur 1

•

· Detar inte·ovanligt att s8.mmansattningar av flera 6lika typer ingar i en sadan enhet, t ex dukkha-nirodha­gamini-natipada (cit 4), eg: 'lidande-upphorande-gaende-

• Vag I t dVS I Vagen SQffi. gar till lidandetS UpphOrande I ; ~-

meraya-majja-pamada-thana (cit 31), dar de tva forsta le-•

den skall samordnas och de ovriga ~ir determinativa; 'ol-brannvin-berusnings-slohets-tills:t§md' blir all.tsa r det tillstartd av slohet som atfoljer berusning me"d --cexempelvis) ol och brannvin'. Slutligen ett excmpel ur cit 37: vivekaja-

- 91

piti-sukha-sill(huma-sacca-sanna, 'ensamhetsfodd-gladje­lycka-sul.:til-sann-upplevelse'. Har ar det gramma tiska sam­manhanget varierande: piti och sw(ha ar samordnade, och sukhuma-sacca ar tva samordnade adjektiv; bada hor till sanha, de forra som objekt, de senare som attribut. Allt­sa: 'en subtil men sann upplevelse av gladje och lycka som uppkommit genom ensnmhet'. Daman analyserar langre sammansattningar bar man i regel borja bakifran, da det viktigaste ordet brukar vara det sista.

Alla sarnmanskrivningar i texten ar ej sammansattning­ar. Ofta ar det endast fraga om sandhi, t ex seyyathidam

• (cit 4) = seyyatha idam, 'sasom detta'; nayidha (cit 7) . = na idha, inte har; naham (cit 44) = na aham, 'inte jag'; . . _sattupalabbhati (cit 7) = satta upalabbhati, 'en varelse finns'.