projektvärlden nr 1 2010

2378medlemmar

Slutförvar i Forsmark– Kaj Ahlbom, Årets Projektledare 2009

Dialog som verktyg

Citytunneln– före tidplan och under budget

En tidning från Svenskt Projektforum Pris 49 kr Nr 1 2010

Välkommen den 27 maj tillProjektverktygsdagen i Stockholm Läs på sidan 9!

Fokus: Verktyg för modernt projektarbete

Är du medlem? Som medlem får du tidningen, nätverk, seminarier, rabatter mm. Läs mer på projektforum.se

Ledarskap och KommunikationProjektledning

Affärs- och VerksamhetsutvecklingUtveckling av system

55 möjligheter till kunskap

Hela kursutbudet hittar du på www.astrakan.se

Projektvärlden 1-10 3

Sociala medi

Mobil

MODELLERFacebook

Twitter

LinkedIn

Props

PPSPrince2

I N N E H Å L L

ADRESSÄNDRING08-22 14 13 eller via www.projektforum.se

TRYCKNINGMediagallerian AB ISSN 1652-3016

Utgivning 2010 Materialdag UtgivningNr 1 10-01-08 Vecka 11Nr 2 10-03-26 Vecka 20Nr 3 10-05-21 Vecka 38Nr 4 10-09-24 Vecka 46

Kontakta någon i redaktionen om du har synpunkter på tidningen eller vill lämna ett bidrag. Alla bidrag välkomnas. Vi förbehåller oss rätten att redigera insända texter.

Svenskt Projektforum Box 3395, 103 68 Stockholm Tel/fax: 08-22 14 13 [email protected] www.projektforum.se

ANSVARIG UTGIVARESven Ringmar 08-22 14 13 [email protected]

REDAKTIONIréne Broms-Lindeberg 08-768 86 35 [email protected] Engberg 08-786 49 69 [email protected] Hultman-Puke 070-669 76 65 [email protected] Kamél 070 259 58 30 [email protected] Kjellin 073 901 29 31 [email protected] Palmskog 08-29 29 98 [email protected] Paulsson 08-751 45 93 [email protected]

PRODUKTIONKajsa Palmskog, Ambersand AB, Stallbacken 13, 175 43 Järfälla08-29 29 98 [email protected]

FORMGIVNING/ORIGINALBirgitta Nilsson Art 08-761 29 29 [email protected]

ANNONSERIngalill Abrahamsson 08-22 14 13 [email protected]

ANNONSMATERIALe-post: [email protected] Mediagallerian, Box 20071, 161 02 BrommaKontakt: Pentti Salo 070-722 59 81

ges ut av Svenskt Projektforum

5 9 18

Omslagsbild: Felipe Morales/SvD/SCANPIX

Besök projektforum.se

Om du inte har besökt vår hemsida, gör det. Den är värd ett besök,

även om du ännu inte är medlem. Och absolut om du är det.

Här hittar du det som händer inom projektvärlden: seminarier,

workshops och stora som små arrangemang.

Här fi nns nyheter och en massa nyttigheter. Är du intresserad av

certifi ering? Vill du veta mer om det senaste inom forskningen.

Eller läsa fördjupningar från tidningen? Gå in på projektforum.se

Lär känna oss och vår verksamhet genom att ta del av allt

material på projektforum.se. Just nu kan du se videoklipp,

hitta alla bilder och läsa vad folk tyckte om vår senaste stora

tvådagarskonferens Projektforum09. I tidningen fi nns ett kortare

referat på sidan 10.

Kaj Ahlbom lyckades vända den lokala opinionen i favör för

slutförvaret i Forsmark och utsågs därför till Årets Projektledare

2009. Läs om honom och hans projekt på sidan 5. Dessutom

recenserar vi Årets Projektledarbok 2009, en övningsbok i

projektledning, på sidan 29.

Välkommen till Projektvärlden!

Kajsa Palmskog

Redaktör Projektvärlden

08-29 29 98

[email protected]

20

Föreningssida 4

Platsundersökning Forsmark – samtal med Årets Projektledare 2009 5

Projektverktygsdagen 2010 9

Varför misslyckas ofta IT-projekten? – av Pontus Fryk, ek. dr. 10

Dialog som verktyg – av Lillemor Frenkel 14

Både och! – krönika av Tina Karrbom Gustavsson 16

Utvecklas i ditt ledarskap – från Projektforum09 18

Linköping Svenska Mästare i Projektledning, igen! 19

Citytunnelprojektet i Malmö – före tidplan och under budget 20

Konsten att övertyga – om karisma av Eva Kihlström 24

Svenska ProjektAkademiens uppsatspris 2009 26

AstraZeneca – Corporate Member i Svenskt Projektforum 27

L Ä S T Projektledning – Övningsbok av Bo Tonnquist 28

L Ä S T Vad, När, Hur och av Vem – av Hans Ottosson 29

N OT I S Är du B- eller C-certifi eriad? Dags för recertifi ering? 29

K Å S E R I E T Sabotörer! 30

Certifi erade projektledare 31

K U R S E R O C H U T B I L D N I N G A R 32

Nya medlemmar 34

Om Svenskt Projektforum 35

Ordförande har sista ordet 35

2414

Projektvärlden 1-104

Blir 2010 ett bättre eller sämre år?

Trend 1 – konjunktur och satsning

Konjunkturen förbättras enligt Riksbanken, men i olika takt i olika sektorer! Frågan är hur man väljer att utnyttja tiden och om man kan satsa sig ur krisen. Under ”skitåret” 2009 slog Svenskt Projektforum rekord när det gäller antalet certifi eringar av projektledare, vilket måste tolkas som en medveten investering i kompetenta projektledare.

Trend 2 – strategier eller kortsiktighet

Med allt tuffare marknadsvillkor ökar fokus på att identifi era projekt som snabbt minskar omkostnaderna och ger omedelbara vinster. Behovet av kompetent styrning och ledning av projekt ökar i takt med ökad tidspress och komplexitet. Den personliga förmågan att driva arbetet i en virtuell organisation kan vara avgörande för resultatet.

Trend 3 – utbildning och kompetens

Det blir allt viktigare att kunna redovisa sin kunskap och erfarenhet på ett trovärdigt sätt med hänvisning till en etablerad och välkänd defi nition, gärna gångbar över hela världen. IPMA har ett internationellt ramverk för kompetenselement som gäller för certifi ering av projektledare. Detta kan utnyttjas för att utveckla både individen och organisationen. Nu lanserar IPMA även en tillämpning av detta ramverk för att verifi era innehållet i utbildningar för projektledare.

Trend 4 – standard eller fl exibilitet

Dagens arbetsliv utmärks av två kontraproduktiva trender, standardisering och projektorganisering. Projekt ger fl exibilitet, medan standardisering ger kostnadseffektivitet. I kunskapsöverföringen mellan organisationen och projekt, blir det ofta problem. Hur organisationen hanterar denna konfl ikt beror på hur projektmogen den är. Det ökade intresset för detta är i sig ett tecken på mognad. Svenskt Projektforum arbetar aktivt för att höja blicken och se hela organisationens projektmognad.

Sven Ringmar, Föreningsdirektör i Svenskt Projektforum

MedlemsförmånerÅrsprenumeration på Chef

Som medlem får du tidningen Chef

med varje nummer av Projektvärlden.

För 500 kr kan du få en helårsprenu-

meration. Logga in i medlemzonen

på www.projektforum.se så får du reda på hur.

Rabatt på böcker:

Projektliv – villkor för uthållig projektverksamhet

Redaktörer Torbjörn Stjernberg, Jonas Söderlund

och Ewa Wikström.

Medl pris 215 kr + frakt. Ord pris 280 kr

Biologisk försäljning – så får du

hjärnan att vilja köpa!

Av Thomas Lundqvist.

Medlemspris 299 kr + frakt

(ord pris 353 kr)

Karismakoden – sju vägar till

ökad personlig utstrålning.

Av Eva Kilhström.

Medlemspris på ljudboken

99 kr + frakt (ord pris 175-180 kr)

Agile – Konsten att slutföra projekt.

Av Tomas Gustavsson.

Medl pris 175 kr + frakt

(butikspris ca 359 kr).

Projektorganisationens Dödssynder Av Niklas

Erhardsson och Per Lindell. Medl pris 175 kr + frakt.

Kommunikation – som verktyg för ledare och

medarbetare Av Anna Tufvessons.

Medl pris 175 kr + frakt.

Rabatt på cityhotell mitt i

Stockholm

Rex Hotell och Hotell Hellsten på

Luntmakargatan 68 och 73 ger

rabatt till dig som är medlem.

Rabatt på webbaserade lösningar

för projektarbete

Webforum erbjuder webbaserade lösningar för

projektwebb, intranät, extranät, publika webbplatser,

anmälningar och rekrytering. Som medlem får du

20 % rabatt på första årets abonnemang.

Kostnadsfri juridisk konsultation

Vi har ett samarbete med Advokatfi rman Jens

Pedersen AB. Som medlem erbjuds du 10 -15 min

kostnadsfri juridisk konsultation samt rabatterade

timpriser vid mindre uppdrag.

Av Niklas

Tomas Gustavsson

AGILE- konsten att slutföra projekt att slutföra projekt Tom

as Gustavsson T

UK

Förlag AB

© TUK Förlag AB 2007

Använd oss! Med över 2300 intresserade medlemmarBehöver du stärka ditt varumärke, annonsera eller rekrytera? Vi kan hjälpa

dig att synas och du stödjer samtidigt föreningen.

Vi har en knivskarp målgrupp i våra drygt 2300 medlemmar och vi hjälper dig

att nå dem. Vi når också 12000 chefer tillsammans med vår mediasponsor,

Tidningen Chef.

Oavsett om du väljer att synas i tidningen, på webben

eller på våra arrangemang, kan vi garantera att du träffar

rätt människor. Med hjälp av paketlösningar hjälper vi dig

att synas i rätt sammanhang.

Kontakta Ingalill Abrahamsson, kanslichef, på 08-22 14 13

eller via [email protected]

Internationella konferenserSe projektforum.se/internationellt

.

da på hur.

j ill

Läs mer om alla rabatter och förmåner på projektforum.se


Du fi ck utmärkelsen främst för ditt sätt att informera och kom-

municera och därigenom skapa förtroende hos ortsbefolkningen.

Men först vill jag veta hur du organiserade projektet.

Du fi ck göra något så ovanligt som att själv välja medarbetare?

Jag har arbetat med den här typen av frågor sedan 1978 och handplockade folk som jag kände. Projektet är, tillsammans med platsundersökningen i Oskarshamn, det största geoveten-skapliga projekt som någonsin genomförts i Sverige. Det var ett ”en-gång-i-livet-projekt” som lockade specialisterna. Jag frågade ”vill du vara med på det” och det ville man. I all synnerhet när jag berättade vilka andra som skulle delta. Det lockade att få jobba ihop med mycket kvalifi cerade människor. Projektet drevs av kompetenta människor som ställde upp för varandra, lyss-nade på varandra och hela tiden såg till projektets bästa.

Av Torbjörn Wenell

[email protected]

Den 3 juni 2009 meddelade SKB (Svensk Kärnbränslehantering AB) att man valt Forsmark för det planerade slutförvaret för an-vänt kärnbränsle. Jag träffar Kaj på SKB:s kontor mitt i Stock-holm för att diskutera projektet och dess ledning.

Kaj, det var ett rätt häftigt projekt, eller hur?

Ja, och ändå var det ”bara” ett delprojekt i ett betydligt större projekt. Vi har haft ansvar för att leverera korrekta och kva-litetssäkrade data inför valet av framtida förvaringsplats. Det formella beslutet om plats gjordes av andra och hela byggverk-samheten kommer i ett senare projekt. Vi hade också ansvaret för informationen till invånarna i Östhammars kommun. Totalt omfattade projektet 600 MSEK och ett 35-tal medarbetare i be-ställarorganisationen.

Hur många av alla de tiotusentals projekt som varje år genomförs i Sverige känner du till? Några sticker ut och

uppmärksammas, andra förblir doldisar även om de är stora och framgångsrika. De syns som en anonym rubrik

i tidningarna och glider förbi de fl esta av oss utan att lämna något större avtryck. Vi inser inte vad som döljer sig

bakom projektnamnet och har ingen aning om vilket fantastiskt projekt det är och vilken enastående ledarinsats

som gjorts. Projektet ”Platsundersökning Forsmark” är just ett sådant projekt med en projektledarinsats utöver

den vanliga, en insats som Svenska ProjektAkademien beslöt att tilldela projektledaren Kaj Ahlbom utmärkelsen

Årets Projektledare för 2009.

Prata med människorna – inte till dem!

S A M T A L M E D K A J A H L B O M , Å R E T S P R O J E K T L E D A R E 2 0 0 9

Foto: Lasse Modin


fast bas för projektering och säkerhetsanalys. Att ha ett fastlagt dataunderlag som modelleringsprojektet arbetar med är enda chansen för att ha koll på de glidningar i data som annars skulle förekomma när undersökningarna rullar vidare. När det sedan inte sker några förändringar mellan platsbeskrivningarna, trots att ytterligare ett år av datainsamlande läggs till, var vi trygga i att platsundersökningen var klar och att vi hade ett fullgott dataunderlag för avslutande projektering och säkerhetsanalys inför ansökan om att få uppföra slutförvaret.

De jobbade toklänge på toktider, alla med stark ansvarskänsla för sitt område. Jag hade också en förhållandevis liten organi-sation med en styrgrupp som jag rapporterade till varje kvartal, men vi hade t ex inga referensgrupper.

Inom projektledningsläran talar vi ofta om att försöka sätta ihop

team så att medarbetarnas personliga profi ler, det vi kallar för

lagroller, passar ihop och kompletterar varandra. Hade du så-

dana tankar när du valde medarbetare?

Nej, det hade jag inte. Det var andra kriterier som jag hade som utgångspunkt.

1. Medarbetarna måste ha hög teknisk kompetens. De ska, om möjligt, vara bäst inom sina specialområden. Var och en ska respekteras av sina kollegor.

2. De måste kunna ta ansvar för sin verksamhet. Jag gav dem tydliga ansvarsområden och det var viktigt för mig att de kände sitt eget ansvar och tog det i praktiken. Ger man tydliga arbetsuppgifter till människor, tar de också ansvar för dem.

3. De ska också ha en social kompetens så att de kan samarbeta under lång tid. Alla var faktiskt kvar i organisationen ända till slutet. Trivseln i gänget är viktig. Vi hade en häftig stämning och väldigt kul.

”Vilket är dagens problem?”

Det brukar vara svårt att planera ett projekt med många kvalifi -

cerade specialister, som inte alltid är så projektvana. Hur plane-

rade och styrde ni projektet? Hade ni mycket strul eller kanske några

riktiga kriser?

Nej, vi hade inga stora kriser eller stopp. En bidragande orsak var att det två miljarder år gamla berget var sprickfattigt och torrt. Men visst hade vi störningar. Främst handlade det om praktiska problem i samband med borrningarna som pågick dygnet runt och under i stort sett hela året. Många borrhål är närmare 1000 m djupa och även det efterföljande mätprogram-met i borrhålen gick inte heller alltid smärtfritt. Med många aktiviteter som pågick parallellt var det nästan så att vi hade problem varje dag. Eftersom jag hade längre restid än andra, kom jag lite senare till jobbet. Jag började då med att fråga ”Vil-ket är dagens problem?” Det fanns nästan alltid något, men in-ställningen hos medarbetarna var att vi fi xar det här till lunch! I våra formella riskanalyser sorterade vi riskerna i fyra grupper:

• Projektrisker, främst förseningsrisker (t ex tillkommande ej planerat borrhål, fastsättning av utrustning, förlängd tid för vattenprovning)

• Organisatoriska risker (t ex nyckelpersoner slutar)

• Acceptansrisker (t ex irritation hos närboende)

• Arbetsmiljörisker

Den styrande planeringen sköttes av vår planerare som använde MS Project. Planeringen baserades på milstolpar och uppdate-ring skedde varje vecka. Viktiga milstolpar var något som vi kallade för datafrysar. Det innebar att vi samlade ihop olika paket av data en gång per år som bildade underlag till en samling modellrapporter el-ler platsbeskrivningar som togs fram i ett annat projekt. Sam-mantaget blev det fem gånger som platsbeskrivningar togs fram. Varje sådan beskrivning omfattade 400-600 sidor och bildade en

Foto: Lasse Modin


Området kring Forsmark är av riksintresse för naturvården och

det rörliga friluftslivet. Hur gjorde ni för att inte skada naturen

eller skapa negativa opinioner?

Det här var egentligen den största utmaningen. Vi fi ck ta väl-digt mycket hänsyn t ex till när känsliga fågelarter häckade. Vi införde att vår platsekolog skulle godkänna alla fältaktiviteter och för sådana som bedömdes kunna påverka naturmiljön kräv-des tillstånd av länsstyrelsen. Totalt fi ck vi 26 olika tillstånd. Vi hade också en massa andra typer av mer personliga hänsyn. Vi hade t ex planerat att genomföra en fältaktivitet på ett ställe en måndag, men eftersom bonden som ägde marken behövde jobba på den just då fl yttade vi aktiviteten till onsdagen. Ett annat ex-empel är en sommarstugeägare som var orolig för att det skulle köra en massa maskiner över hans gård. Efter lite funderande kom vi fram till att det bästa vore att bygga en ny väg – då slapp han trafi ken och vi fi ck några kilometer kortare väg mellan kon-toret och borrplatserna.

Prata med människorna – inte till dem!

Bra, nu kommer vi in på det intressantaste och det som avgjorde

att du fi ck utmärkelsen. Hur bar du dig åt för att skapa en så posi-

tiv inställning till slutförvaringen i Forsmark? Den acceptansen är

alldeles fantastisk i ett internationellt perspektiv.

Jag hade tidigare varit projektledare för en förstudie i Storuman. Det var en nyttig läxa. Vi hade omfattande informationer i stora plena. Visst var det protester, men jag uppfattade ändå när jag pratade med folk att de fl esta var positiva till slutförvaringen. Vid en kommunal folkomröstning visade det sig emellertid att 76 % var emot. Vi förstod att vi var tvungna att arbeta på ett annat sätt i Östhammar; att prata med människorna – inte till dem! Vi beslöt att försöka träffa så många som möjligt i små-grupper. Vi tog personlig kontakt med cirka 260 hushåll inom cirka en mil från kärnkraftverket. Vi ringde till dem och samlade dem till informationsträffar i deras egna byar. Det blev möten i bygdegårdar, församlingshem och runt folks köksbord, där vi diskuterade projektet och hur de skulle komma att beröras. Det är först i ett samtal som det kryper fram vilka frågor folk har och vad som oroar dem. Vi hade daglig kontakt med närboende och nyhetsbrev varje månad. Arbetet gjordes av två informatö-rer och en redaktör. De hade ett otroligt engagemang för upp-giften och att vi har lyckats nå ut till så många människor är till största delen deras förtjänst. Jag lade själv ned ca 40 % av min tid på information och externa kontakter.

Det var väl inte bara de närboende som kontaktades?

Nej, vi hade hela kommunen som arbetsfält. Dels har alla hus-håll fått informationstidningen Lagerbladet fyra gånger per år, dels har vi träffat många kommuninvånare i olika sammanhang. Exempelvis hade vi runt 4000 besökare i somras när vårt fartyg M/S Sigyn låg i Öregrund med sin utställning. Vi har också arrangerat studieresor till Oskarshamn, där man kunnat studera hur det använda kärnbränslet förvaras i det mel-lanlager som fi nns där, teknik för förslutning och kvalitetskontroll av kopparkapslarna i Kapsellaboratoriet samt den omfattande forskning i slutförvarsfrågor som görs i tunnlar ner till förvarsdjup i Äspölaboratoriet. Totalt har 3200 personer, eller 20 % av befolk-ningen i Östhammars kommun över 18 år, deltagit i sådana stu-dieresor. Platsundersökningen i Forsmark har haft 1000-2000 besökare per år i sex år. Vi gör opinionsundersökningar varje år och den senaste vi-sade att 78 % ansåg att SKB:s information var bra eller mycket bra och att 54 % personligen träffat någon av våra informatörer. Vi är stolta över att vi lyckades skapa ett sådant förtroende hos lokalbefolkningen att 79 % är positiva till förvaringen. Detta har också inneburit att projektets arbete med information och dialog har blivit internationellt uppmärksammat.

Reportern från Financial Times, som följt slutförvaringskampen, är förbryllad.

”Hur kan man få över 80 procent av invånarna i en kommun att acceptera ett slutförvar av kärnbränsle inom kommungränserna?”

Ledare i Svenska Dagbladet

I motiveringen står:

” Slutförvaring av kärnavfall är en internationellt synnerligen angelägen fråga, som inget land ännu har löst.

I arbetet med att fi nna hållbara och samhälleligt förankrade lösningar har Sverige länge legat i framkanten.

Det projekt som nu genomförts av Kaj Ahlbom i Forsmark har fört arbetet ett mycket stort steg framåt och

innebär att Sverige nu har en internationell tätposition på detta mycket viktiga område.”

Foto: Alf Sevastik Kustbild


Kaj Ahlbom, 58 år

Gift med Kikki Fors

Bor i Vänge utanför Uppsala

Jobbar nu i SKB International Consultants AB

Deltar i en granskningsgrupp Independent Technical

Review Group of the Nuclear Waste Management

Organization i Kanada.

Ledamot av Geosphere Characterisation Panel of the

Nuclear Decommissioning Agency, Storbritannien

När vi nu närmar oss slutet på vårt samtal vill jag att du samman-

fattar tre framgångskriterier.

Om jag ska begränsa mig till tre så får det bli:

1. En genomtänkt planering Planeringen för platsundersökningarna som bedrevs under fl era år innan vi startade gjorde att det fanns support från övriga SKB och att vi kunde få en fl ygande start.

2. Kunnig beställareBeställaren var den ansvarige för Kärnbränsleprojektet, Olle Olsson. Han har stor kunskap och var ett ypperligt bollplank. Han gav mig stor frihet att driva projektet så att det fungerade för oss lokalt och stöttade när det behövdes.

3. TeametVi var ett kompetent och engagerat team. De fl esta var med un-der hela resan. Inställningen var att vi ska fi xa det här! Vi hade en härlig stämning på arbetsplatsen. Tydliga ansvarsområden, stor respekt för varandras kunnande och ansvarskänsla bidrog starkt till att vi lyckades.

Nu är det här stora och komplicerade projektet avslutat. Vad ska

du ägna dig åt framöver?

Jag har faktiskt redan börjat en framtid som konsult i ett dot-terbolag till SKB som heter SKB International Consultants AB. Företaget har haft mer än 300 uppdrag i 20 länder. Vi arbetar som rådgivare till andra länder som inte kommit lika långt som vi i Sverige. Det fi nns ett mycket stort intresse internationellt för SKB:s erfarenhet och kunskap.

Tack för ett trevligt samtal och lycka till!

PROJEKTDATA

• Projektet pågick 2002-2007. Avslutades 2008

• Kostnad ca 600 miljoner

• SKB:s platsorganisation ca 35 personer

• 650 leverantörer, ca 1 500 beställningar

• 600 aktivitetsrapporter

• 25 kärnborrhål (18km), 38 hammarborrhål (6,5 km)

och drygt 100 jordborrhål (570 m)

• Geologisk kartläggning, hydrogeologiska, geofysiska,

bergmekaniska och termiska mätningar, vattenkemisk

provtagning, ekologiska inventeringar, mm

• Slutförvaret kommer att omfatta mer än 50 km tunnlar

under jord

• Totalt kommer 2,3 miljoner kubikmeter berg att tas ut

• Möjlig byggstart 2015. Deponering kan då starta 2023

• Hela tunnelsystemet är fullt utbyggt år 2070

Foto

: La

sse

Mo

din

Fo

to: L

ass

e M

od

in

Torsdag 27 maj på Hotel Birger Jarl, Congressen, Stockholm

Fokus: Verktyg för modernt projektarbeteTa del av de senaste trenderna, lär mer om virtualisering, om nyttor och projektmognad.

Diskutera och samtala om open source, sociala medier och IT-molnet – modeord eller framtiden?

Den 27 maj vidgar vi begreppet projektverktyg.

Välkommen till en heldag med fokus på verktyg, metoder och modeller som stöder arbetet i projekt.

Vi har samlat de främsta aktörerna på ett ställe för att ge dig och dina kollegor ett perfekt tillfälle att

bredda och fördjupa era kunskaper, få en marknadsöverblick och en chans att knyta nya värdefulla

kontakter.

Nyhet! Speed dating Kort guidad träff med utställarna.

Välkommen att anmäla dig!

S P O N S O R E RProjektverktygsdagen 2010 S E M I N A R I E R , W O R K S H O P S O C H M Ä S S A M E D S P E E D D AT I N G

För dig som är chef, beställare eller projektledare. För dig som arbetar i och med projekt.

Läs mer på projektforum.se I april lägger vi upp mer information om programmet, om våra sponsorer och utställare, om alla seminarier och workshops och om bokcaféet m m

Anmäl dig på projektforum.se Pris 3 800 kr

Som medlem får du 900 kr i rabatt och betalar 2 900 kr

Lunch och kaffe ingår

Ta med dig chefen för 1 900 kr extra

Anmäl dig före 23 april och du får 500 kr i rabatt.

Arrangör Mediasponsor Mediasponsor Marknadsföringspartner

Den danska projektledarföreningen ”importerade” i höstas vårt koncept med lyckat resultat.

Foto: Bjarne Erick, mediehuset Ingeniøren A/S

G U L D U T S T Ä L L A R E

S I LV E R U T S T Ä L L A R E

Solutions for Enterprise Project Management


Av Pontus Fryk, ekonomie doktor

Gemensam Vårddokumentation-projektet, GVD avslutades 2007 på grund av knapphändiga resultat och stegrande kostnader. Enligt tidningen IT i vården hade projektet då kostat över 400 miljoner kronor. Kostnaderna för att slutföra projektet enligt de ursprungliga specifi kationerna beräknades till 1,6 miljarderkronor. Dessutom skulle det krävas ytterligare tre år. Skälen till GVD-projektets utveckling varierar beroende på vem man frågar. Vissa anser att projektet inte var ett fullstän-digt misslyckande och att kostnaderna har överdrivits i media. Andra menar att det i själva verket handlar om en smärre ka-tastrof för SLL och berörda patienter. Ett obestridligt faktum kvarstår emellertid. Det stora antalet olika elektroniska, eller digitaliserade, journalsystem i Stocholmsområdet i början av 2000-talet var ett mycket viktigt skäl till att man drog igång GVD-projektet. Idag använder fortfarande majoriteten av sjuk-vårdsorganisationerna olika IT-system för vårddokumentation. Många av dessa system är inte kompatibla. Ser man detta ur ett Sverige-perspektiv, är det inte svårt att inse hur komplicerad informationshanteringen inom sjukvården är.

Detta är inte bara ett svenskt problem. Enligt en specialrapport om IT och sjukvård i The Economist (2009) går 16 % av BNP i USA till sjukvård. Trots dessa enorma summor har man uppen-bara problem med att leverera kvalitativ och kostnadseffektiv vård till många människor på ett demokratiskt vis. I samma rap-

port konstateras att detta till stor del beror på bristfälligt utnytt-jande av IT. En undersökning som presenteras i rapporten visar att om 90 % av sjukhusen och läkarna i USA börjar använda digitala sjukvårdssystem under kommande 15 år, kan de spara ca 77 miljarder dollar per år, bara till följd av ökad effektivi-tet. Om säkerhetsfördelar vad gäller patienter och information också beaktas kan dessa besparingar fördubblas. Men liksom i Sverige går digitaliseringen inom sjukvården trögt.

Detta gäller inte heller enbart sjukvården. Det automatiserade bagagesystemet på Denver Airport är ett klassiskt exempel. Pro-jektet resulterade i kostnader som översteg budget med över två miljarder dollar utan att de funktionella kraven uppfyllts. Andra mer nutida projekt är Ford Motors digitala inköpssystem och FBIs virtuella fallportfölj. Båda medförde kostnader som över-steg budget med fl era hundra miljoner dollar.

I min doktorsavhandling undersöker jag varför liknande projekt misslyckas och analyserar också olika möjligheter som existerartill följd av samhällets nuvarande grad av digitalisering. Den prak-tiska delen av forskningen tar avstamp i svensk sjukvård, men resultaten och slutsatserna förs in i en större kontext. Detta inne-bär att de presenterade resultaten även kan appliceras på andra typer av organisationer och industrier med liknande komplexi-tet och digitaliseringsgrad. Internet ingår i defi nitionen för IT, och med digitalisering avses spridning och användning av IT.

Varför misslyckas ofta IT-projekten? – dags att omdefi niera IT-begreppet och anpassa strategierna

Våren 2004 initierade Stockholms Läns Landsting, SLL, ett projekt kallat Gemensam Vårddokumentation, GVD.

Målet var att minska det stora antal olika IT-system för sjukvårdsdokumentation som fanns i Stockholmsområdet.

Vidare ville man åstadkomma en organisation byggd kring gemensamma och kompatibla IT-lösningar. Detta

skulle i sin tur leda till bl a ökad kommunikation och bättre samarbete mellan vårdorganisationerna, minska

kostnaderna samt höja vårdkvaliteten och andelen nöjda patienter. Projektet skulle slutföras inom fyra år med en

budget på 200 miljoner kronor. Tre år och drygt 400 miljoner kronor senare lades projektet ned.

” M O D E R N P E R S P E C T I V E S O N T H E D I G I T A L E C O N O M Y – W I T H I N S I G H T S F R O M T H E H E A L T H C A R E S E C T O R ”

– P O N T U S F R Y K S D O K T O R S A V H A N D L I N G , O K T O B E R 2 0 0 9 , V I D U P P S A L A U N I V E R S I T E T .


Avhandlingens övergripande mål är att undersöka hur IT och digitalisering påverkar förutsättningarna för organisation och organisationsförändring och vice versa. Svensk sjukvård används som empirisk grund då den erbjuder ypperliga möjligheter att studera stora komplicerade organisationer under digitalisering. Sjukvården som organisation är mycket invecklad på grund av dess många aktörer med olika politiska, ekonomiska, samhäl-leliga och medicinska agendor. Vidare är dess budget begränsad. Den är full av så kallade ”legacy systems”, gamla system, och det fi nns ett uppenbart förändringsmotstånd. Dessutom saknas gemensamma standarder och tydliga kommunikationskanaler. Allt detta försvårar digitalisering och organisationsförändringar och liknande scenarion kan kännas igen i många andra organi-sationer och industrier.

Det fi nns ett antal förklaringar till varför IT-projekt ofta miss-lyckas, det vill säga inte uppfyller kraven vad gäller budget, tids-plan eller funktionalitet. Det är ingen nyhet att framgångsrika IT-implementeringar kräver kompletterande investeringar i or-ganisation, teknik och utbildning. Men därutöver måste även koncepten processorientering och prestationsmanagement mo-difi eras i enlighet med rådande förhållanden. Dessutom måste nya mått och standarder utvecklas – det fungerar inte att de-fi niera och mäta IT- och förändringseffekter med traditionella fi nansiella mått. Slutligen krävs en omdefi niering av begreppen IT och digitalisering.

Många sjukhus säger sig vara processorienterade. Men under-söker man saken närmare visar det sig dock att ”processoriente-ring” ofta endast är ett modeord utan tillräcklig förankring i or-ganisationen. För att vara riktigt processorienterad – och för att kunna tillgodogöra sig fördelarna – krävs en konsoliderad IT-infrastruktur som genererar relevant och individualiserad data i realtid. Då kan man defi niera, visualisera och mäta de kritiska processerna. Detta, i sin tur, kan leda till högre effektivitet, lägre kostnader, och bättre kvalitet. Därutöver ökas transparensen, tydligheten, vad gäller ansvarsfördelning och den gemensamma förståelsen för organisationens processer bland berörda parter. Således blir organisationsförändringar lättare att planera, utföra och utvärdera. En genomtänkt, skräddarsydd och konsoliderad IT-infrastruktur underlättar även användandet av viktiga moder-na IT-baserade verktyg som simulering och belöningssystem.

För att organisera, mäta och utvärdera moderna och komplexa verksamheter som sjukvård krävs gemensamma prestationsmått och standardiserade tillvägagångssätt för processuppföljning som är anpassade till nuvarande digitaliseringsgrad och andra kontextuella omständigheter. IT har de facto lett till ökad pro-duktivitet i många hänseenden. Däremot är det tydligt att tradi-tionella fi nansiella produktivitetsmått inte räcker till för att defi -niera och mäta IT-effekter i moderna organisationer. Sjukvården – och andra liknande branscher – måste därför utveckla nya defi nitioner, standarder och procedurer vad gäller prestations-

Ett digitaliserat sjukhus – multistation med sammanlänkade bild- och textsystem.


des inte tala om en allomfattande digitalisering som påverkar alla organisationer lika. Hur långt en organisation har nått i sin digitalisering bör i högsta grad påverka utformningen av dess strategier och handlingsplaner. Organisationer bör inte längre skilja på IT och organisering.IT fi nns överallt – i nästan alla processer, produkter och tjäns-ter. Därför bör organisationer ta hänsyn till ovanstående frågor vid utveckling och förverkligande av sina strategier. Då skulle med största sannolikhet antalet ”misslyckade” IT-projekt – som Gemensam Vårddokumentation-projektet, GVD – minska avsevärt.

management och processutvärdering. Dessa bör även i hög grad vara gemensamma så att man kan utöva benchmarking mellan aktuella organisationer. Det handlar alltså om att skapa fl exibla och skräddarsydda IT-system – med tillhörande standarder och processer – som samtidigt kan relateras till, och jämföras med, befi ntlig kontext.

För att åstadkomma en fruktbar IT-situation bör organisationer även bryta ner och omdefi niera begreppen IT och digitalisering i enlighet med den egna verksamheten och dess sammanhang.IT framställs ofta som ett sammansatt begrepp. I själva verket bör man tala om olika typer av IT beroende på den aktuella organisationen ochdess verksamhetsmål. Inom sjukvården bör man exem-pelvis åtminstone dela upp IT i ”administrativ”, ”inbäddad” och ”klinisk/medicinsk” IT. Då blir IT-hanteringen enk-lare vad gäller investeringar, implementeringar och an-vändande.

Dessutom har olika organi-

sationer nått olika grad av digitalisering. Man bör såle-

Pontus Fryk avlade hösten 2009 doktorsexamen

i ekonomi. Avhandlingen utreder hur IT och orga-

nisation samverkar och hur detta påverkar faktorer

såsom produktivitet, kvalitet och kostnadseffekti-

vitet inom sjukvården. Idag forskar och undervisar

Pontus Fryk vid företagsekonomiska institutionen

vid Uppsala universitet. Hans fortsatta forskning

tar avstamp i teorier relaterade till organisation,

management, verksamhetsstyrning och IT.

[email protected]

Ett digitaliserat sjukhus – scanner till digitala röntgenplattor. Läs avhandlingen på projektforum.se

www.condesign.se

Condesign ABNya Tingstadsgatan 1, 422 44 Hisings BackaTel: 031-744 17 00

VÄLJ RÄTT PROJEKT!Med Planisware 5 får du ett kraftfullt verktyg för styrning av hela din projektportfölj. Du kan skapa en effektiv strategi för att utvärdera nya idéer – redan innan de har blivit projekt.

Du kan ta hänsyn till inbördes beroenden mellan olika projekt och får en optimal styrning av hela projektportföljen.

Du kan med enkla medel anpassa investerings-beslut efter det rådande marknadsläget och företagets övergripande strategi.

Full kontroll på dina projektfrån idé till marknad!Planisware 5 är ett helt webbaserat verktyg för PPM – Project Portfolio Management

Planisware är en av de ledande leverantörerna av PPM-lösningar till företag med komplexa forsknings- och utvecklingsprojekt. Industrilösningar finns för ett antal branscher såsom läkemedel, energi, automotive och IT. Planisware 5 är Stage-Gate Ready© och certifierat av SAP för integration med SAP® applications.

DRIV PROJEKTEN RÄTT!Planisware 5 ger dig förutsättningarna för att driva projekten optimalt. Väl beprövade metoder för projektplanering och resurshantering är paketerade i lösningen. Rätt drivna projekt tar dina idéer till marknaden fortare!

Läs mer på www.condesign.se/planiswareCondesign är distributör för Planisware 5 på den skandinaviska marknaden

CANEA Projects är marknadens mest kompletta projekthanteringssystem med stöd för alla delar av

projektverksamheten. Systemet erbjuder ett webbaserat, flexibelt och användarvänligt stöd för alla typer

av projekt. Inbyggd portfölj- och programhantering ger ledningen strategisk överblick över alla projekt.

Kort sagt, ett ovanligt bra IT-stöd.

OVANLIGT BRA IT-stöd för Projektledning

Egenskaper: Helhetslösning för all typ av projektverksamhet

Baseras på standards inom projektledning

Konfigureras enkelt med valfri projektmodell

Full funktionalitet i standardversionen

Unik användarvänlighet

Helt webbaserat

Lätt att införa

Funktioner: Projektmodell

Projektplanering

Projektstyrning

Portföljhantering

Resursplanering

Dokumenthantering

Tidrapportering

Rapportverktyg

Samarbetsverktyg

GO”Efter 3 dagars arbete i CANEA Projects, var det enklare att arbeta i detta än efter 3 år i det förra systemet.”

Tommy Sahlin,

Systemansvarig,

Preem Petroleum

CA

NE

A C

onsu

lting G

roup

P

ackhusg

ata

n 6

S

E-4

11 1

3 G

öte

borg

T

el:

031-7

60 1

1 0

0 F

olk

ungagata

n 4

9

SE

-116 2

2 S

tockholm

T

el:

08

-410 3

10 0

0

info

@canea.s

e

ww

w.c

anea.s

e

April-

seminarier!Välkommen till våra seminarier ”Komplett

projektverktyg för 2010-talet” där vi visar

helhetslösningen CANEA Projects för Projekt-,

Portfölj- och Resurshantering. Läs mer och

anmäl dig nu på www.canea.se. Antalet

platser är begränsat.


Alliansregeringen talar om dialog. Inom departement och myndigheter vill man ha

dialog och minska ”stuprörstänkandet”. Kommunerna är måna om dialogen med

medborgarna. Jag har under många år arbetat med uppdrag inom både privat och

offentlig sektor, där ordet dialog stått i fokus.

Av Lillemor Frenkel

Dialog har blivit ett modeord som används fl itigt, vilket jag tycker är bra! Men, vad kännetecknar en verklig dialog? I vilka sammanhang kan vi använda oss av dialog som verktyg? Som informationschef arbetade jag aktivt med de operativa och mera ”hårda” frågorna kring kommunikation. Hur jag skulle formu-lera tydliga budskap, till vilka målgrupperna, hur få ut informa-tionen till alla? På senare år har jag som konsult alltmer fokuserat på de ”mjukare” frågorna, ofta i olika förändringsprojekt. Det som handlar om hur vi människor tar emot, processar och tar ställ-ning till det som kommuniceras. Jag har också insett hur stor inverkan olikheter i våra beteende- och kommunikationsstilar har för samspelet i gruppen/projektet och hur vi tar tolkar infor-mation utifrån den person jag är. Det är först när varje individ skapat egen insikt och tagit egen ställning som energi skapas att vilja vara med fullt ut i en förändring. Dialogen är ett sätt att lyssna och skapa medvetenhet för att kunna ta ställning.

Balans mellan de hårda och mjuka frågorna

För att bli framgångsrik i ett projekt eller uppdrag behöver vi bli medvetna om och ha en balans mellan de hårda och mjuka delarna i projektledarskapet. Det är en grundläggande förut-sättning att alla i ett projekt är väl insatta i Vad-frågorna som handlar om målbild, ramar, ekonomi, organisation osv. De mju-kare Hur-frågorna är inte lika tydliga att förstå och förhålla sig till eftersom det handlar om värderingar, motivation, samspelet mellan individer och hur vi löser uppgifter och eventuella kon-fl ikter i gruppen. Jag är av den uppfattningen att mer än 70 pro-cent av effektiviteten i ett uppdrag har att göra med relationer, känslor och processen människor emellan. Här fi nns oftast en stor potential att utveckla i sin projektledarroll. En god början att bli mera medveten om hur jag själv uppfattas av andra i min ledarroll – att öka min egen självinsikt. För att kunna förstå och utveckla andra, måste jag först förstå mig själv.

Hur hanterar du balansen?

Gör ett tankeexperiment kring bilden på det hårda och mjuka. Fundera på hur många procent av din tid du lägger på hårda

Dialog som verktyg i utveckling

Foto: Andreas Wanitsky


respektive de mjuka frågorna? Var ligger dina styrkor och vilka utvecklingsområden har du?

Vad är verklig dialog?

Dialogen är ett av fl era verktyg i kommunikation, som vi kan använda där vi inte har behov av att förhandla, diskutera, de-battera eller överbevisa varandra. Syftet med dialogen är fram-förallt att utveckla ny förståelse och nya insikter och perspektiv som i sin tur kan skapa nya tankar och beteenden. I dialogen föds någonting nytt, 1+1=3. En verklig och äkta dialog är ett samtal mellan två eller fl era som får bölja fram och tillbaka. Det är en plats där idéer möts. Dialogen förutsätter att deltagarna delar med sig av erfarenheter och vill lära av varandra. En dialog skapas när man respektfullt, jämlikt och nyfi ket tänker, lyssnar och lär tillsammans.

Att lyssna aktivt är, enligt min erfarenhet, bland det svåraste kriteriet att hantera. Så fort jag lyssnar på någon annan går au-tomatiskt min egen tankeverksamhet igång. Det föder tankar och idéer som jag vill berätta och då slutar jag oftast att lyssna. I en äkta dialog behöver jag träna på att lägga mina egna åsikter och tankar åt sidan en stund. Lyssna, tänka och bygga på det jag hör någon annan säga. En bra hjälp för att tydligare fokusera på den som talar är att ställa någon utforskande följdfråga.

När är det bra att använda dialog?

• I allt utvecklingsarbete – när engagemang och delaktighet från de berörda är viktigt för att utveckla eller lösa något.

• För att samla in allas perspektiv innan man genomför en förändring, exempelvis i anslutning till verksamhetsplan/ framtidsfrågor.

• När ett beslut är taget är det ett effektivt sätt att i dialog ta fram förslag hur man ska genomföra förändringen/beslutet.

• För att ta tillvara allas kompetens och kreativitet. Se möjlig- heter och inte hinder.

Lillemor Frenkel, Directa. Hon var tidigare infor-

mationsdirektör inom försäkringsbranschen, vida-

reutbildade sig under fyra år på Gestaltakademins

organisationslinje och har nu under de tio senaste

åren arbetat som konsult med kommunikation

och organisationsutveckling i förändring. Lillemor

samarbetar i Directa med andra erfarna konsulter

med förändring och utveckling av både männis-

kor och organisationer. www.directa.se

[email protected]

• För att skapa delaktighet där fl era tar ansvar och arbetar med en fråga gemensamt.

• För att hantera konfl ikter och minska försvarsreaktioner – att få människor att verkligen lyssna aktivt på motparten.

Energicykel – är en förklaringsmodell som visar på behovet att skapa

medvetenhet kring hur vi använder vår mänskliga energi i situatio-

ner vi möter. För att skapa medvetenhet kan vi använda dialog!

Modellen gäller både på individnivå och mellan människor i grup-

per och organisationer. När en händelse inträffar, som exempelvis en

organisationsförändring, behöver varje individ förstå, medvetande-

göra och ta ställning, vad innebär den här förändringen för mig?

Oftast går ledningen för snabbt till att agera – informera, utan att ge

utrymme för varje individ att refl ektera över händelsen för att förstå

(som ledningen redan gjort).

Eftersom vi är olika och har olika tempo behöver vissa individer

mer tid att refl ektera och samla in fakta, andra är snabba i analysen

och vill vidare direkt. Har jag inte förstått och gjort ett medvetet val

att agera fi nns risken att det blir stopp i energicykeln och att frågan

inte kommer till avslut. Det blir motstånd, den ligger kvar och tar en-

ergi – är oavslutad. Sådana stopp sker varje dag i stort och smått, ju

fl er stopp – ju större stress...

För att få alla med sig i en förändring, krävs en process där var och

en får möjlighet att ta ställning och skapa medvetenhet, så att man

förstår hur frågan/händelsen påverkar just mig och min situation.

Först då kan jag göra ett mera medvetet agerande.

■

Händelse Gå vidare... Avslut – ”kvitto” på Medveten acceptans att allt är ok! – att förstå och ta egen ställning Oavslutat – Ligger kvar och tar vår energi – stör! Nöjd/ Mobilisera energi missnöjd – skapa motivation Agera - göra ett medvetet val

TALA

FÖRÄNDRAS/ INTEGRERA LYSSNA

TÄNKA

Balansen mellan VAD och HUR

Projektbeskrivning Sakkunskap Regelverk Budget Roller/ansvar Intressenter Mandat Mål/strategier

Struktur & innehåll

Uppgift Resultat

Relationer & process

Normer/Kultur Eget ansvarstagande

Värderingar Konflikthantering

Beteendestilar Motivation

Hälsa/ohälsa Dialog

Kommunikation


Jag, liksom alla projektledare, måste prioritera. Sant, så sant! Men vad ska prioriteras? Jag har valt att BÅDE leda projektet som handlar om att dri-va på utvecklingen av Kunskapsstaden Flemingsberg i samarbe-te med två kommuner, ett landsting och tre akademier OCH att läsa, tänka, tala och skriva om projekt och projektledning. Vän av ordning undrar säkert om det är tid- och kostnadseffektivt. Borde inte fokus ligga på det enskilda och avgränsade projektet? Är inte den raka vägen mot (projekt)målet alltid den bästa? Mitt svar är nej. Och mitt främsta argument är att projektledning vid sidan om planering, avgränsningar, kalkyler och uppföljnings-rapporter OCKSÅ handlar om engagemang, lust och glädje. Varje projekt värt att betraktas och behandlas som ett projekt innehåller ett visst mått av äventyr – av det nya och ännu inte kända. Och säg den äventyrare som lyckats i sin föresats att nå målet utan engagemang, lust och glädje. Hon fi nns inte! Vari engagemanget, lusten och glädjen sedan ligger är högst indivi-duellt. Somliga brinner för höga höjder, andra för nöjda kunder, den perfekta formen eller att lösa ekvationer. Örjan Wikforss, professor i projektkommunikation på KTH, är inne på samma linje i texten ”Hantera eller leda?” publicerad i Fastighetsnytt, utgåva 06/09. Där refl ekterar han över vad det egentligen är en projektledare – med fokus på ledare – ska göra och kunna och vad som håller på att hända med projektbegrep-pet. Wikforss argumenterar för att trenden i projektbranschen med dess checklistor och handböcker formar projekten till allt annat än äventyr och projektledaren till en controller snarare än en engagerad ledare. Wikforss slutsats är att framtidens fram-

BÅDE OCH!

gångsrika projektledare måste kunna BÅDE OCH, det vill säga bemästra balansakten mellan det specifi ka och det generella, mellan kalkyl och engagemang. Den trend inom projektbranschen som Wikforss hänvisar till är också ämnet för en maktanalys i Anette Hallins, doktor och forskare på KTH, och min artikel ”Digging wider and deeper – revealing the hegemony and symbolic power of project stu-dies and practice” (publicerad i International Journal of Project Organisation and Management 2010). Med stöd av fi losofen Antonio Gramscis begrepp ”hegemoni” visar vi på den makt som de ingenjörs- och teknikbaserade verksamheternas syn på projekt och projektledning har och hur den makten och tolk-ningsföreträdet upprätthålls. Det sker bland annat genom att de empiriska exempel och begrepp som används i handböcker och checklistor som används vid utbildningar och certifi erings-förfaranden ofta kommer från en traditionellt teknisk kontext. Många är exemplen från bygg-, bil- och skogsindustri och färre är exemplen från skola, vård och omsorg. Anette Hallin och jag diskuterar därför nödvändigheten av att OCKSÅ studera och inkludera andra verksamheter än de tra-ditionellt tekniska och andra praktiker än tekniker och ingenjö-rer om vi ska lyckas vidga och fördjupa kunskapen om projekt som fenomen och projektledning som praktik. Vårt bidrag lig-ger i ett empiriskt exempel hämtat från en skola och läraren Pauls vardag i mötet med kollegor, elever och föräldrar.

Att prioritera som projektledare kan alltså handla om att lägga till, att göra BÅDE OCH! Förnuft och känsla – samtidigt! ■

Av Tina Karrbom Gustavsson, Tekn. Dr, Utvecklingsdirektör [email protected] www.flemingsberg.se

Foto

T. B

usc

h-C

hri

ste

nse

n

PPS Program- och portföljhantering skapar ordning och reda när fl era projekt ska drivas samtidigt. De olika projekten optimeras så att de maximerar bidraget till verksamhetens mål. Livet blir enklare med PPS.

Läs mer på tieto.se/pps

Knowledge. Passion. Results.

Har du en portfölj med många projekt? Chansen fi nns att PPS kan hjälpa dig vidare.


Av Kajsa Palmskog

[email protected]

I ÅF-s nya lokaler i Frösunda utefter E4:an strax norr om

Stockholm bjöd föreningen på höstens stora arrangemang:

Projektforum09. Två dagar med seminarier, föreläsningar,

workshopar, massor av möten och erfarenhets- och idéut-

byten. Miljön var perfekt. Ljusa, funktionella och trivsamma

ytor i en öppen planlösning, som gjord för att mingla i och

prata med folk.

Nytt tema – ledarskap

Denna gång var temat lite annorlunda än tidigare år. Det hand-lade mer om ”project leadership” än om ”project management” som Brigitte Schaden, president i den internationella samman-slutningen av projektledarföreningar, IPMA, så träffande sa i sin inledning. Några seminarierubriker under konferensen var Facilitering, Coaching, Feedback, IPU-profi lanalys, Åtagande-kultur, Agila metoder, UGL, Dialog som verktyg och Ledarskap i förändring. Temat med fokus mer på beteende och ledarskap uppskattades av deltagarna. Konferensen blev mycket lyckad, bokcaféet en klar succé och enligt utvärderingen var i det när-maste samtliga av de totalt 290 deltagarna nöjda.

Så här tyckte några:

Helena Morin, arbetschef på Botniabanan i Örnsköldsvik. Väldigt bra. En del var nytt som faci-litering och en del bekanta saker, men väldigt bra förpackade. Det kändes som en uppfräschning och välbehövlig på-minnelse. Mycket var intressant och mycket vill man prova. Sedan går inte allt att omsätta i verkligheten. I minlilla värld känns det inte riktigt som att ”nu inför vi mötesfacilitetering”.

Marie-Louise Westerberg, projektledare på SMHI. Jag är jättenöjd. Det var en energikick. Det är alltid intressant och en inspira-tionskälla för mig att träffa likasinnade. Temat beteende passar mig. I projekt är de hårda resultaten rätt enkla att uppnå, till skillnad från de mjuka som ibland kommer emellan och som jag tycker är en utmaning.

Utvecklas i ditt ledarskap – Projektforum09

Stefan Einhorn Barbro Curman

Thomas Lundqvist

Foto: Andreas Wanitsky och Sven Ringmar


Anna Stjernelund, projektledare på SMHIStörsta behållningen var dag två. Då fi ck jag lite verktyg, nya idéer och tips som jag själv kunde använda. T ex att man kan använda dialogen som verktyg i större utsträckning. De stora semina-rierna med bl a Stefan Einhorn var bra, man fi ck mycket med sig att tänka på.

Jens Alén, projektledare, Sigma SolutionsDet var jätteintressant och hade ett lockande tema, som gav mersmak. Vi var totalt fyra från Sigma och mina kol-legor var också nöjda. Jag passade bl a på att höra lite mer om IPMA Advan-ced Courses för att föra vidare till den projektledargrupp hos oss som jag hål-ler i. Vi träffas regelbundet, diskuterar något specifi kt och byter erfarenheter.

Linköping Svenska Mästare i Projektledning, igen!Av Robert Langenfeld

[email protected]

Linköpings Universitet segrade i 2009 års upplaga av SM i

Projektledning. Tävlingen, som genomförs sedan 2005, har

därmed vunnits tre gånger av Linköping. Handelshögskolan

Stockholm och Chalmers Göteborg ställde upp med ett ge-

mensamt lag och kom på andra platsen i tävlingen. Bronset

gick till det andra Linköpingslaget.

Totalt lockade tävlingen 12 lag och 36 tävlingsdeltagare att delta. Finallagen kvalifi cerade sig genom att prestera bra på ett webbaserat kunskapstest. Lagen bjöds in till Projektforum 09 och fi naltävlingen bestod i att agera projektledare i ett virtuellt projekt och att lösa praktiska projektuppgifter. Laget som lycka-des bäst bestod av Maha Bouzeid, Bashtin Nematbakhsh och Therese Scheidmann, alla från I-linjen vid tekniska högskolan i Linköping. Segrarlaget hade förberett sig enligt projekthandbo-ken. Under fi naltävlingen bemästrade de en oväntad situation exemplariskt. Segrarna belönades med D-certifi ering enligt IPMA, en pre-parandkurs inför certifi eringen, projektlitteratur och medlem-skap i Svenskt Projektforum. ■

Segerlaget fr v:

Bashtin Nematbakhsh, Maha Bouzeid och Therese Scheidmann

Läs mer, se alla bilder och videoklipp på projektforum.se


Enligt den ursprungliga tidplanen skulle Citytunneln driftsättas under sommaren 2011, men sommaren 2008 togs en ny tid-plan fram. Framgångar med tunnelborr-ningen och bygget av de stora betong-konstruktionerna gjorde det möjligt att tidigarelägga invigningen med ett halvår till december 2010. Framgångarna under byggskedet är också orsaken till att projektets slutkost-

nadsprognos är nästan en miljard under den budget som fastslogs vid byggstar-ten. Citytunneln kommer att kosta 8,565 miljarder i 2001 års penningvärde istället för 9,450 miljarder.

Lång startsträcka – bonustid

1996 fattades det första beslutet att bygga Citytunneln och projektorganisationen bil-dades 1999. Parterna bakom City tunneln,

Banverket, Malmö stad, Region Skåne och Jernhusen, enades i augusti 2001 om ett projektavtal och i december samma år god-kände Riksdagen regeringsförslaget om framtida järnvägssatsningar. Den 1 janu-ari 2002 övertog Banverket, som ensam ägare, ansvaret för Citytunnelprojektet. Våren 2003 gav regeringen tillåtlighet till byggandet av Citytunneln och två år senare, i mars 2005, sattes spadarna i marken.

Citytunneln invigs i december 2010, drygt ett halvår före tidplanen. Beräkningar visar dess-

utom att slutkostnaden för projektet blir nära en miljard lägre än budget. En systematisk risk-

hantering, en effektiv organisation med tydlig ansvarsfördelning och medarbetare som alla

drar åt samma håll är faktorer som bidragit till framgången. En annan bidragande orsak är det

goda samarbetsklimat som skapats mellan beställaren och entreprenörer.

Två parallella 6 km långa tunnlar

har byggts under Malmö.

4,5 kilometer borrades med två

tunnelborrmaskiner.

Citytunnelprojektet i Malmö – före tidplan och under budget Av Örjan Bergh, redaktör och skribent på Citytunneln

[email protected]

Foto: Klas Andersson


Under dessa år förändrades projektets om-fattning och förutsättningar och en rad utredningar och förundersökningar genom-fördes, bland annat en mycket stor mil-jökonsekvensbeskrivning. Tillstånds- och tillåtlighetsprocessen tog också tid lik-som den omfattande miljöprövningen av projektet.– Vi tog väl vara på dessa år och projek-tet fi ck värdefull tid till förberedelser. Jag brukar kalla denna väntan på tillstånd och miljödom för bonustid. Vi fi ck tid att jobba med utveckling av vår organisa-tion, vi fi ck mer tid att jobba med för-frågningsunderlag och mer tid att lägga på våra upphandlingar. Vi utnyttjade tiden medvetet och systematiskt och jag menar att det arbetet vi då lade ner har vi haft stor nytta av under byggtiden, säger City-tunnelns projektchef Örjan Larsson. Örjan Larsson har bred erfarenhet från stora projekt. Han ledde t ex framgångs-rikt arbetet med bygget av Öresundsför-bindelsens brodel.– Citytunneln och Öresundsbron är vis-serligen olika projekt med olika teknik-områden, men systematiken i hur man arbetar, har varit den samma. Jag försö-ker få människorna i organisationen att agera på ett visst sätt. Vi ska se möjliga problem tidigt och hantera dem direkt – helst innan de blir problem. I det arbetet har det varit viktigt för mig att vara ett bollplank för medarbetarna, säger Örjan Larsson.

Målstyrt projekt

Citytunnelprojektets uppgift är planera, bygga och driftsätta Citytunneln. De över-gripande projektmålen är att

• färdigställa anläggningen i tid

• genomföra projektet inom beslutade kostnadsramar

• genomföra projektet så att fastlagda miljökrav hålls

• överlämna en anläggning med rätt funktion och kvalitet

För att nå dessa projektmål formulerades tidigt ett antal övergripande strategier, exempelvis att Citytunneln ska vara ett självständigt Banverksprojekt med sär-skild styrning och beslutsordning. Citytunnelprojektet är direkt underställt Banverkets ställföreträdande generaldirek-tör som till sin hjälp har en styrelse med rådgivande funktion. Det operativa arbe-tet inom projektet leds av projektchefen Örjan Larsson.

Projektet består av tre delprojekt:

• Malmö C, som omfattar bygget av den underjordiska stationen Malmö C Nedre

• Tunnlar, som omfattar tunnlarna och bergrummet för station Triangeln

• Järnväg, som består av projektets järn- vägsdel och bygget av station Hyllie samt färdigställandet av det tre stationerna

Varje delprojekt leds av en projektledare med helhetsansvar för planering och genom-förande av respektive anläggningsdel. Till sitt förfogande har projektchefen och projektledarna funktioner för Teknik, Miljö, Information, Fastighet, Riskhan-tering, Verksamhetsutveckling, Upphand-ling, Personal och Arbetsmiljö samt Eko-nomi och Planering IT/IS. En omfattande infrastruktursatsning som Citytunneln kräver effektiva verktyg för ledning och styrning. Ett stort arbete har därför lagts ned på projektets verk-samhetssystem. Det utgör projektets rygg-rad och består av följande komponenter:

• en projektplan, som beskriver projekt- mål, strategier och handlingsplaner

• en projekthandbok, som beskriver riktlinjer, rutiner och processer

• genomförandeplaner för respektive delprojekt och funktion

• delgenomförandeplaner för varje fas i projektet

Riskhantering

En viktig del i Citytunnelprojektet är risk-hantering. Arbetet med att identifi era, värdera och hantera risker har varit en del av Citytunnelns projektkultur och är en bidragande orsak till projektets fram-gång.– Riskhanteringen är ingen engångsföre-teelse utan ett löpande arbete. Man måste vid varje tidpunkt ha kunskap om risker-na med verksamheten och hur dessa ska hanteras, säger Örjan Larsson.– Alla tänkbara risker har identifi erats. Genom att analysera riskerna och mini-mera dessa så långt det är möjligt, samt att ha en beredskap för de problem som kan uppstå, har vi kunnat undvika nega-tiva konsekvenser, såväl tekniska som tids-mässiga. Det har också inneburit att vi fångat möjligheter till tidsvinster och tek-niska förbättringar. Allt sammantaget har detta bidragit till hög kvalitet i byggandet av Citytunneln.

Samverkan

Citytunneln innehåller fl era stora och kom-plexa entreprenader och en annan bidra-gande orsak till projektets framgång är en bra samverkan mellan beställaren och entreprenörerna, menar Örjan Larsson. – Det är lätt att fastna i ett traditionellt motsatsförhållande som i själva verket inte gynnar projektet. Inom Citytunneln har därför samarbete och kunskapsöver-föring varit nyckelbegrepp och vi har sett de olika rollerna som fi nns i ett stort

Citytunneln är 17 km järnväg som förbinder Malmö C med Öresundsbron samt knyter ihop det skån-

ska järnvägsnätet och ökar kapaciteten för spårburen trafi k i framtiden. Sex kilometer är tunnel under

centrala Malmö, elva kilometer är järnväg ovan jord. Malmö C får en ny underjordisk stationsdel och

nya stationer byggs vid Triangeln och i Hyllie. Projektet beräknas kosta 8,565 miljarder kronor i 2001

års penningvärde. Citytunneln invigs i december 2010.

Illu

stra

tio

n: C

ityt

un

ne

ln/I

ma

gix


byggprojekt i ett nytt perspektiv. En tradi-tionell rollfördelning innebär ofta en rela-tivt passiv beställare efter att kontrakten är undertecknade. Vi har varit en mer ak-tiv beställare, bidragit med vår kunskap om projektet och på så sätt skapat ett gott samarbetsklimat. Det har hela tiden varit ett lösningsfokuserat arbete och vi har löst det mesta tillammans och där-med undvikit fördyringar.– Ett bra exempel på detta fördjupade samarbete är entreprenaden för färdig-ställandet av de tre stationerna. Det är en samverkansentreprenad där vi och entreprenören NCC skapat en gemensam organisation för genomförandet.

Unikt miljöarbete

I Citytunnelprojektet har Miljö varit ett centralt begrepp, jämställd med Tid, Kvalitet och Ekonomi, vilket hittills varit ovanligt i stora projekt. Inför Citytun-nelns prövning i Miljödomstolen togs en omfattande miljökonsekvensbeskrivning fram. I den redovisades alla miljöeffek-ter under byggfasen och vilken påverkan den nya förbindelsen kommer att ha när den är i drift. Projektet underkastade sig också en frivillig miljöprövning, där alla som på något sätt är berörda fi ck möjlig-het att påverka villkoren i en rättssäker, juridisk process.

– Citytunneln är Sveriges hittills mest miljöprövade byggprojekt. De utredning-ar och de undersökningar, som ligger till grund för vår miljökonsekvensbeskriv-ning och den frivilliga delen av prövning-en, kommer miljön och alla berörda till godo. Miljödomen gav projektet mycket tydliga ramar att arbeta inom. Den gav oss rätt att under kontrollerade och reg-lerade former påverka omgivningen i byggfasen. Jag är också övertygad om att de lärdomar projektet dragit i proces-sen kommer den övriga byggsektorn och samhället till godo, säger Örjan Larsson

Informationsprojekt

Citytunneln är inte bara ett gigantiskt in-frastrukturprojekt, utan också ett infor-mationsprojekt. De stora arbetsplatserna vid Malmö C, Triangeln och i Holma samt tunnelborrningen innebar stora ingrepp i staden och Malmöbornas vardag påverka-des med trafi komläggningar, buller och andra störningar. – Det handlar om ett bygge som berör tusentals människor i ett stort, tättbefol-kat område och en trovärdig kommuni-kation med alla berörda har varit en vik-tig uppgift – och en stor utmaning, säger Örjan Larsson. Hittills har informationsarbetet varit lyckat. De opinionsundersökningar, som

genomförs varje år, visar på en allt mer positiv inställning till projektet. Den se-naste undersökningen (november 2009) visar att sju av tio skåningar är positiva till projektet. Bland Malmöborna är in-ställningen ännu mer positiv – 80 pro-cent. Det fi nns också ett stort förtroende för själva byggprojektet. Enligt under-sökningen har 95 procent högt eller med-elhögt förtroende för projektet. ■

Den framgångsrika tunnelborrningen är en av fl era orsaker till att Citytunneln blir färdig före tidplan och under budget.

Örjan Larsson

Foto: Klas Andersson



Av Eva Kihlström

Vad är då karisma och vem är karismatisk? Karisma ligger alltid i betraktarens ögon och alla har sin egen uppfattning om vem som har stark utstrålning. Men slår man upp ordet i interna-tionella uppslagsverk återkommer vissa namn, som prinsessan Diana, Eva Peron, John F Kennedy, Martin Luther King Jr, men också Adolf Hitler och massmördaren Charles Mansson. Ka-risma i sig är ju varken gott eller ont, det handlar om hur kraften används. Svensk nationalencyklopedi defi nierar karisma som ”stark personlig utstrålning med förmåga att leda andra”. Till det ska också läggas förmågan att beröra. Karismatiska talare förmedlar glöd, passion och energi. När man t ex detaljstuderar Martin Luther King Jr och John F Ken-nedys röst och ansiktsuttryck fi nner man att de var ovanligt uttrycksfulla med kroppens tysta budskap liksom med röstens innehåll. Bill Clinton och Barack Obama är nutida exempel på detta sätt att kommunicera. Att förmedla känslor, inlevelse och engagemang med krop-pens alla uttryck skapar trovärdighet. Övertygelse övertygar, eller ”passionen är den enda talare som alltid övertalar” som franske författaren François de la Rochefoucauld uttryckt det. Att känslor smittar, visar både forskning och historiska exem-pel, Hitler beskrivs ofta som hysteriskt känslosam i sina tal. Det är inte bara inom idrott som små detaljer, som hundra-dels sekunder eller hur en tå är vinklad i ett höjdhopp, spelar stor roll. Nyanser i kroppsspråket – som ett hastigt förbiilande ansiktsuttryck eller klangen i rösten – spelar större roll än vi tror. När signalerna är motstridiga, litar vi mer på vad kroppen säger än på orden. (Hjärnans kapacitet att registrera stora mängder av ickeverbal information är en förklaring till intuitionens kraft, när vi ibland känner på oss någonting utan att veta varför.)

Är du tonfallsdöv?

De fl esta är t ex sällan medvetna om hur mycket röstens innehåll kommunicerar. Hur du säger hej när du kommer hem efter job-bet avgör ibland hur resten av kvällen ska bli. Låter rösten glad och förväntansfull eller arg och irriterad? I det offentliga livet spelar rösten också större roll än vi är medvetna om. När Margret Thatcher blev Englands premiär-minister sänkte hon sitt röstläge med 46 hertz. Det är nästan

halva skillnaden mellan mäns och kvinnors frekvenser. Kanske är det därför folk på frågan ”what do you think om Mrs That-cher?” brukade svara med: ”Marvellous, absolutely fantastic. Best man in England” eller ”The only man in parliament.” That-cher upptäckte att hon fi ck mer pondus genom att göra sin stäm-ma djupare. Fler kvinnor borde göra som hon. Manliga röster har en frekvens som i snitt ligger på 120 hertz. Kvinnors genom-snittliga frekvens ligger nästan dubbelt så högt, runt 225. Djupare röster ger större bärighet, längre räckvidd och upp-fattas behagligare av örat. Stress och rädsla ökar tonhöjden. Sär-skilt hos kvinnor gör det en redan ljus röst tunnare. Är man dess-utom en ”pleasing personality” går tonläget ofta upp i slutet av meningar. Det låter visserligen följsamt och trevligt och uppskattas i privata sammanhang. Men i det offentliga livet ger det låg status.

Konsten att övertyga - om karisma och förmågan att bli ”emotionellt” smittsam

När Handelshögskolan i Stockholm frågade hundra ledande svenska chefer vad som

krävs för att bli framgångsrik i näringslivet, rankades förmågan att övertyga högst.

Som nummer två kom att skapa relationer. Karismatiska personligheter har

mycket att lära ut när det gäller båda.

Foto: Andreas Wanitsky


Om du vet med dig att ditt tonläge blir för ljust, kan du träna dig att sänka rösten. Tekniken är så enkelt att det låter svårt: TALA BARA på utandning. Ett annat tips för att sänka rösten är att tänka på en gäspning. Då öppnas halsen och rösten sänks. En annan sak, som människor med stark utstrålning har ge-mensamt, är närvaro. Den förmedlar de i möten med andra ge-nom ögonkontakt och fokusering. De får en att känna att man är den ende personen i rummet.

Magisk x-faktor?

Vad gör karismatiska personligheter mer för att deras budskap ska fastna?:

• De talar rytmiskt och musikaliskt. Det är ingen slump att Martin

Luther Kings mest berömda tal, ”I have a dream” är musiksatt på

Youtube, liksom även Barack Obamas tal ”Yes we can”.

• De använder ”sound bites”. Citat, jämförelser, kontraster, upprep-

ningar och andra språkliga knep gör orden mer minnesvärda. Inget

konstigt med det, det gör många av oss, men inte lika frekvent.

• De är visionärer och har förmågan att inge hopp och måla upp

lockande framtidsbilder när de talar.

Till sist – karisma är ett sätt kommunicera som ska användas med urskiljning. Ingen skulle orka med en chef som varje mor-gon med darr på rösten säger: ”I have a dream...”. Rätt använt är det emellertid en mycket bra teknik att få människor med ”på tåget”, en genväg till övertygande presenta-tioner.

Fem snabba för övertygande presentationer

1. Träna upp ögonkontakten. Talare som inger sin publik för-

troende har tre gånger så mycket ögonkontakt som övriga.

Normalt blinkar vi 15ggr per minut. Med träning och foku-

sering kan blinkningarna halveras. Men se upp – allt för

stark ögonkontakt skrämmer och provocerar.

2. Använd humor. Starka känslor, helst positiva, ökar inlärning.

3. Byt fokus från dig själv till lyssnarna. Undvik ordet jag.

Sätt dig i deras sits, tänk som om du vore en av dem.

4. Frigör rösten. Våga spela med den, använd olika tonlägen,

känsloskiftningar, pauser med mera.

5. Använd det självupplevda. Då blir du kongruent, samstäm-

mig i allt – mimik, gester, röstens innehåll och orden. Äkta

vara övertygar.

Eva Kihlström är journalist, föreläsare och förfat-

tare. Boken Karismakoden – sju vägar till ökad per-

sonlig utstrålning fi nns i Månpocket och som ljud-

bok. Den har även givits ut på norska, danska och

fi nska. Vill du veta mer: www.karismakoden.se

[email protected]

spm.semcon.se

Resan till FramgångVi skapar en långsiktigt framgångsrik projektverksamhet hos våra

kunder. Vill du veta mer om vårt erbjudande eller anmäla dig till någon av våra kurser?

Utveckla dina kunskaper inom projektledning!

Besök oss på spm.semcon.se


Svenska ProjektAkademiens

Uppsatspris 2009Svenska ProjektAkademiens uppsatspris för 2009 tilldelas

Helga Persson, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm, för

hennes magisteruppsats ”Construction projects in Russia

– A fi eld study on how to make construction projects suc-

cessful in a Swedish-Russian environment”.

Juryns motivering lyder: Detta är en uppsats av stort intresse, både för att den behandlar en praktik som allt fl er svenska företag ställs inför i sin expanderande ryska verksamhet, och för att den teore-tiskt hanterar projektledning som en kulturberoende snarare än universell företeelse. Författaren visar på ett övertygande sätt att det bakom skillnader i projektmognad mellan Sverige och Ryss-land fi nns viktiga projektkulturella skillnader i fråga om hierarki, ledarroller, risktagande, kommunikationsbeteende och transparens. Konkreta råd ges både avseende hur dessa skillnader kan hanteras och hur man i svenska företag kan överföra vissa fördelar i den svenska projektkulturen till en rysk kontext. Uppsatsen är genom-gående välskriven och väl grundad i aktuell forskning och en ambi-tiös empirisk studie.” ■

”Läs hela uppsatsen på projektforum.se

CANEA Consulting Group Packhusgatan 6 SE-411 13 Göteborg Utbildning: 031-760 11 11 E-mail: [email protected]

NÅ NYA HÖJDER Utbildningar i Projektledning

PROJEKTLEDNING• 19-21 april Sthlm • 10-12 maj Gbg • 14-16 juni Sthlm • 05-07 juli Gbg

PROJEKTPLANERING• 06-07 april Gbg

PROJEKTSTYRNING• 10-11 maj Sthlm

PROJEKTLEDARCERTIFIERING – PMP® • 19-23 april Sthlm • 07-11 juni Gbg

PROJEKTLEDARCERTIFIERING – CAPM®• 01-03 juni Gbg

LEDA MÄNNISKOR I PROJEKT • 21-23 juni Gbg

CANEAs utbildning Projektledarcertifiering – PMP över-träffade mina förväntningar. Jag kan jämföra med två

liknande utbildningar som jag gått tidigare. Föreläsaren genomförde kursen betydligt bättre än de andra och

utbildningsmaterialets kvalitet var överlägsen. CANEAs kurs på fem dagar har en lämpligare längd än de tre

dagars kurser som finns. Många av våra projektledare har gått kursen och fler kommer att göra det. Jag kan

verkligen rekommendera kursen!”

Reinhold Konnander, Projektchef, Kerfi ABom kursen"Projektledarcertifiering – PMP"

Fler utbildningar samt anmälan på www.canea.se


– Interna projektledarnätverk har en tendens att dö ut efter ett tag, svarar av-delningschef Henk Schaake på frågan om varför man valt att bli medlem. Det är bättre att vara med i ett externt nätverk. Där kan man få input och information och en möjlighet att få inspiration och

idéer. Tilläggas bör att det fi nns fl era en-heter på AstraZeneca som är Corporate-medlemmar i föreningen.

Henk Schaake är chef för en grupp om tio

personer med ansvar för den lokala pro-jektportföljen på AstraZeneca i Södertälje.

– Vi bedriver verksamhetsprojekt som inte är rena IT-projekt, men där informa-tionsteknik ingår som en del i verksam-hetsutvecklingen, förklarar han.

Medlemskapet är ännu alltför nytt för att man ska ha hunnit delta i några av föreningens arrangemang. Men eftersom samtliga projektledare i gruppen är inklu-derade i medlemskapet, och därmed får föreningens nyhetsbrev, är det också upp till var och en att delta i de seminarier och evenemang man är intresserad av. – Och vi arbetar ju alla på samma av-delning och träffas regelbundet, så det är inte så svårt att återkoppla till varandra om någon deltagit i något intressant, sä-ger Henk.

Hur är intresset för certifi ering

i föreningens regi?

– Såvitt jag vet är det två eller tre som tidigare har certifi erats på första nivån och eventuellt är någon på gång att gå vidare, svarar Henk. Vi ställer inga krav på certifi ering, utan låter det vara upp till individen om han eller hon vill certifi era sig enligt IPMA.

Henk berättar också att han själv ingår i ett koncernövergripande globalt Project Management Team.– Där fi nns inget uttalat intresse för just IPMA i vårt globala nätverk, konstaterar han. I USA är ju certifi ering enligt PMI helt dominerande och i Storbritannien har man ett eget certifi eringssystem Prince2. ■

AstraZeneca är ett världsomspännande läkemedelsföretag med drygt 65 000 anställda i mer är

100 länder. I Sverige har AstraZeneca cirka 10 400 anställda med Södertälje som största arbets-

plats. Här fi nns huvudkontoret för forskningsverksamheten samt en produktionsanläggning.

Global Operations Information Project & Portfolio är en avdelning med bas i Södertälje. Sedan

hösten 2009 är avdelningen Corporate-medlem i föreningen.

Externt nätverk ger input och inspirationAv Iréne Broms-Lindeberg

[email protected]

A S T R A Z E N E C A CO R P O R AT E M E M B E R

1

2 3

4

5

6

7

8

910

11

1213

1415

16

1718

19

20

Connect the dots.

www.leqm.se

VPL® is a project management system

designed specifically for complex

product development. VPL® organizes

entire projects and brings superior

control and overview to each person

involved. Processes that perhaps

took hours or even days can now be

performed in just a minute. At this very

moment VPL® is up and running at the

leading car manufacturer in Sweden.

VPL® connects the dots.

6

7

8

910

11

1213

1415

16

1718

19

Now imagine ten thousand dots.


L Ä S T

Ylva Eriksson är civilingenjör och har

arbetat sedan -94 med produktions-

och projektledning inom skogsindustri,

verkstad, processindustri, läkemedel,

truckservice samt IT. Sedan 2006 driver

hon egen konsultverksamhet inom

projektledningsområdet.

[email protected]

Av Ylva Eriksson

En övningsbok i projektledning, det går väl inte? Ja, så tänkte jag först när jag fi ck boken i paketet med kandidater till ”Årets Projektledarbok 2009”. Och att bedöma en övningsbok, utan att läsa den tillhörande textboken, det går väl inte heller? Jo, faktiskt, det går mycket bra, båda delarna! Projektledning måste övas in i verkli-ga situationer, inte genom övningsböcker, resonerade jag. Men man kan ju läsa sig till principiella kunskaper om projektled-ning och exempel ur andras erfarenheter, ur böcker. Och här har Bo Tonnquist vi-sat att man kan komma i alla fall ett steg närmare det verkliga projektet, genom att även göra övningar i en övningsbok. Här fi nns diskussionsfrågor kring olika ämnen som faktiskt kräver diskussion och refl ektion, olika bedömningsprotokoll för att t ex avgöra projektmognad i en organisation eller din kommunikations-profi l samt rollspel, samarbetsövningar och övningar i att använda tekniker som WBS, Kritiska linjen, lönsamhetsanlys med nu-

värdemetoden osv. I slutet fi nns också några exempel på de utvärderingsmallar som används vid IPMA-certifi ering. Förutom instuderingsuppgifterna till varje kapitel, fungerar faktiskt de fl esta övningarna fristående från textboken för den som har normala baskunskaper i projektledning. Därmed kan boken även användas som en verktygslåda för konti-nuerlig fortbildning, kanske i en lednings-grupp som vill se över sin projekthante-ring eller en projektgrupp, som behöver roliga grupparbetsövningar på en kick off. Möjligen kunde räkneövningarna på lönsamhetsanalys och resultatvärde vara fl era. Inte för att de områdena är viktiga-re än andra, utan för att det kan behövas många uppgifter att öva på, innan man begriper t ex nuvärdemetoden. Många böcker behandlar generell pro-jektledning utifrån speciella synvinklar eller speciella områden inom projektled-ning. Läs dem gärna senare, för att bred-da dig och nyansera bilden. Men i denna övningsbok (och, får man förmoda, även

Å R E T S P R O J E K T L E D A R B O K 2 0 0 9

Projektledning – Övningsbok

A V B O T O N N Q U I S T

i textboken) får man en rejäl grundkurs i projektledning. Läs den först! En mycket bra grund för den blivande, eller nybliv-na, projektledaren. Och en nyttig genom-körare, även för den erfarne!

Boken utsedd till Årets Projektledarbok 2009.

Juryns motivering:En gedigen sammanställning av verktyg, frågeställningar och övningar för alla om-råden inom Projektledningens värld. Inte en bok man läser från pärm till pärm utan en bok man kan använda i olika om-fattning, i olika sammanhang, på olika nivåer i företaget och i olika roller – det-ta är en verktygslåda man har nytta av länge... ■

Bonnier Utbildning,

ISBN 978-91-622-9698-8

utgiv 2009, 260 sidor, 248 kr


L Ä S T

Av Patric Kjellin

VAD NÄR HUR och av VEM? Säg den som inte har ställt sig dessa frågor då man arbetat i projekt. Och vad är svaren? Denna bok ger inte alla svar, men utgår i stor utsträckning från dessa frågeställ-ningar och medvetandegör dem på ett intressant och bra sätt. Projektledning som disciplin är ge-nerell och man frågar sig om det fi nns behov för böcker med inriktning mot vissa branscher. Men här har författaren kopplat ihop den generella projektled-ningen med det specifi ka inom bygg- och anläggningsbranschen, vilket gör att man känner sig hemma i vokabulären och processerna. Boken är en bra uppslags-bok för de oerfarna, men av stort intresse även för de seniora i branschen. Innehål-let vänder sig till alla intressenter inom bygg-, anläggnings- och fastighetsprojekt. Boken beskriver processer och kun-skapsområden (författaren har identi-fi erat 14 stycken) som är aktuella för att leda projekt inom branschen. Vissa kunskapsområden beskrivs utförligt med

fokus på bygg och anläggning, medan några kunskapsområden beskrivs mer som generella. Strategi, taktik och etik är viktiga frå-gor som inte alltid berörs i vanliga fall, men här fi nns de med i ett separat kapi-tel. Boken avslutas med bra verktyg och exempel.

Detta är helt klart en bok som kommer att stå långt fram i min bokhylla och an-vändas då jag kört fast och behöver idéer och praktiska råd. ■

Patric Kjellin är senior projektledare

med lång erfarenhet av komplexa

projekt och projektmiljöer. Han har varit

verksam inom industri, bygg och an-

läggning och har arbetat med operativ

projektledning och utbildning. Är an-

svarig för projektledning på konsult-

företaget Projektengagemang.

[email protected]

P R A K T I S K P R O J E K T L E D N I N G I N O M B Y G G - ,

A N L Ä G G N I N G S - O C H F A S T I G H E T S B R A N S C H E N

VAD NÄR HUR och av VEM

A V H A N S O T T O S S O N

Förlag Svensk Byggtjänst,

ISBN 9789173333443,

utgiv 2009, 320 sidor, 869 kr

Hans Ottosson har lång erfaren-

het av stora bygg- och anlägg-

ningsprojekt som byggherre,

projektör och entreprenör.

Idag även kursledare och före-

läsare i projektledning, bl a på

Chalmers.

Kontakt för Nätverk Bygg.

[email protected]

B- och C-certifi kat är giltiga i fem år. Titta på ditt certifi kat eller gå in på www.ipma.ch och kontrollera om det är dags för recertifi ering. Anmälan bör göras cirka fyra månader innan giltigheten går ut. Att recertifi era sig är betydligt enklare, snabbare och billigare än att certifi era sig. Kraven är i korthet att du har arbetat som projekt-ledare under minst halva tiden sedan din certifi ering, att du utveck-lat din kompetens och inte fått några befogade klagomål på din projektledarkompetens eller ditt professionella uppträdande.

Har du frågor? Kontakta Håkan Sjöholm, certifi eringsansvarig, [email protected] eller Mikaela Andersson, certifi eringskoordinator, [email protected] 08-720 00 10 ■

Är du B eller C-certifi erad? Dags att recertifi era dig?

Foto

: Jo

ak

im R

oo

s

Läs mer på projektforum.se Där kan du också kan anmäla dig till recertifi ering


– Vi har fi enden mitt ibland oss, sa Linjechefen bistert och såg sig anklagande omkring vid det sedvanliga informationsmötet. – Ständigt dessa överraskande attacker mot den reguljära verksamheten, fortsatte han.– Hur går sådant till? frågade en intresserad nyanställd som ännu inte anpassat sig till rådande koder och normer i fö-retaget, d v s att aldrig ställa frågor som kunde tänkas vara besvärande.

En tung tystnad följde på detta avbrott. Linjechefen tog en klunk kaffe för att få tid att hitta en dräpande replik.– Det går så till, sa han efter en stund, att man sitter och planerar den ordinarie verksamheten i vårt företag, den verk-samhet som vi lever på och som vi levt gott på sedan tidernas begynnelse. Och då, plötsligt, fi nner man att det fi nns stora luckor i bemanningen av verksamheten. När jag då frågar den ansvarige så svarar man att man tyvärr inte kunnat utföra det ordinarie arbetet därför att man varit fullt sysselsatt med ett projektarbete.

Den nyanställde nickade förstående.– Det är ju naturligt. Man kan inte vara på två platser samtidigt.Linjechefen såg tungt på honom.– Naturligtvis! Man kan bara vara på ett ställe, men man förutsätter ju att den syssla man anställts för ska vara viktigast och ha prioritet.– Inte nödvändigtvis, sa den nyanställde och bröt därigenom mot gällande regel: Att aldrig säga emot en chef.

K Å S E R I ET– Ibland, fortsatte han djärvt, kan ett projekt vara så viktigt att allt annat måste läggas åt sidan...– Inte i min verksamhet, röt Linjechefen. Jag anställer folk för att utföra ett arbete som jag bedömer viktigast och då kan inga projekt i världen vara viktigare.

Den nyanställde såg förstående på chefen.– Om chefen säger så, så är det naturligtvis riktigt bedömt, ur linjens synpunkt i varje fall, sa den nyanställde, som i sina an-ställningsmeriter särskilt framhållit ”stor anpassningsförmåga” och ”läraktighet”.

Harry Paulsson

“Antura Projects ger SJ ett praktiskt ochenkelt verktygsstöd för såväl projektledning som portföljhantering. Våra projektledare har fått ett verktyg som hjälper dem i sitt dagliga arbete redan från dag ett.”

Pär Helgesson, Projektkontorschef på SJ

Västra Hamngatan 10, 411 17 Västra Hamngatan 10, 411 17 Göteborg World Trade Center, Box 7036, 107 24 Stockholm 031 - 701 80 30 www.antura.se

ANTURA Projects är en webbaserad helhetslösning för projekt- och

portföljhantering.

Under det senaste året har bland annat SJ, Husqvarna, Västtrafik,

Svensk Kärnbränslehantering och Västra Götalandsregionen valt att

införa ANTURA Projects för hela sin projektverksamhet.

Vi tackar för förtroendet!

ANTURA Projects 5.0– Nästa generations projektverktyg!

I maj 2010 lanseras ANTURA Projects 5.0. Systemet

kommer med ett nytt användargränssnitt och är

baserat på den allra senaste webbtekniken.

ANTURA Projects 5.0 kommer att innebära ännu

fler funktioner, ökad flexibilitet och samtidigt vara

smidigare att använda.

Fem anledningar att välja ANTURA Projects

Komplett funktionalitet

10.000-tals nöjda användare över hela världen

Mycket enkelt att använda

Snabbt införande och enkel förvaltning

Genererar snabbt nytta och lönsamhet i verksamhetenAntura är guldutställare på

Projektverktygsdagen 2010


C

E

R

T

I

F

I

E

R

A

D

E

Nivå C

Lennart Boström, Sigma Solutions AB

Monica Darland, Swedbank AB

Tomas Eklind, Cygate AB

Susanne Fredman, Agresso AB

Sara Friberg, Sigma Solutions

Kent Hellström, Tieto Sweden AB

Fredrik Kangevall, ICA AB

Carin Marsten, ICA AB

Kjell Mårtensson, Vattenfall Power Consultant AB

Christel Nilsson, Tieto Sweden AB

Kristina Nilsson, Swedbank IT

Olof Nilsson, Swedbank AB

Eva Nordvall Schröder, Euromaint Industry AB

Per-Arne Olsson, Stora Enso

Johan Palmqvist, Payex AB

Magnus Ramdén, PlanB Consulting AB

Veronika Sladin, Swedbank IT AB

Nivå D

Lasse Almér, ÅF Engineering

Maria Andersson, Sigma Emprove AB

Daniel Arvidsson, Tactel AB

Christina Bayne, Fujitsu

Robert Bergman, Enfo Zipper

Certifi erade projektledareVi gratulerar följande projektledare som klarat IPMA-certifi eringen

under perioden november 2009 – januari 2010

Jadwiga Bergström, Fortum Power & Heat AB, CITS

Martin Bjering, ÅF Engineering

Marita Curran

Tobias Ekholm, ÅF-Infrastruktur AB

Eva Fredlund, Region Fastigheter

Sofi a Henriksson, Vattenfall Business

Service Nordic AB

Sanna Isaksson, Veprox AB

Anderas Johansson, Vattenfall Business

Service Nordic AB

Mia Johansson, ÅF-Infrastruktur AB

Jannika Karlsson, Fujitsu

Stefan Karlsson, Domstolsverket

Boel Knutsson, ÅF Engineering AB

Anna Krafft, ÅF-Infrastruktur

Sonja Larsson, Fujitsu

Anna Lindell, Vattenfall Business

Service Nordic AB

Lena Lindén

Eva Ljungberg, Guide Konsult Göteborg AB

Ulrika Morild, Vattenfall Business

Service Nordic AB

Annika Nilsson, Siemens Enterprise

Communications AB

Niklas Norlén, ÅF Engineering

Maria Paulson

Klas Pettersson, Vattenfall Business

Service Nordic AB

Kira Repka

Toni Ristov, Vattenfall Business

Service Nordic AB

Lena Rundström, TeliaSonera Sverige AB

Anders Sandberg, Vägverket

Helene Svensson, Vattenfall Business

Service Nordic AB

Martin Svalander, ÅF

Jonas Steverud, ÅF-Infrastruktur AB

Ulrica Sörman, Vägverket

Johan Thörngren

Helena Torin, ÅF Engineering AB

Marina Varghav, Banverket

Matteus Westin

Freddie Westman, Vägverket

Stefan Wållgren

Ludvig Åhlin, Fujitsu Services AB

Iris Ödman

Internationell projektledarcertifieringIPMA, International Project Management Association, är en internationell paraplyorganisation med 45 nationella medlemsorganisationer som tillsammans har över 60 000 medlemmar spridda över hela världen. Sedan starten 1965 har man verkat för att främja och utveckla projektarbetsformen. IPMA står bakom världens ledande system för certifiering av projektledare. Svenskt Projektforum företräder exklusivt IPMAs certifieringssystem i Sverige.

Enligt IPMAs system bedöms projektledarens kompetens utifrån tre huvudområden: Erfarenhet, metod och beteende

Modellen omfattar följande fyra nivåer:

Kandidaterna bedöms av två assessorer. Certifie-ringen genomförs på svenska och följer den internationella standarden ISO/IEC 17024.

Med ett projektledarcertifikat från IPMA får du:

din projektledarkompetens internationellt erkänd definierad kompetensnivå för din vidareutveckling lära dig reflektera och få en bättre självinsikt kvalitetsstämpel på ditt ledarskap

För mer information, besök oss på www.projektforum.se eller ring 08-720 00 10


K

U

R

S

E

R

ASTRAKAN STRATEGISK UTBILDNING AB010-588 60 20 E-post: [email protected] www.astrakan.se

Astrakans projektledarprogram mot IPMA-certifi ering (9 dgr)Att leda projektteam (3 dgr)Att planera o leda iterativa projekt (3 dgr)Praktisk projektledning – fördjupning (3 dgr)Effektiv projektmedlem (2 dgr)Projektbeställare och effektivt styrgruppsarbete (1 dag)Facilitering av effektiva möten (2 dgr)Praktisk testledning (3 dgr)Kommunikation, lättare sagt än gjort! (2 dgr)Relation, motivation, kommunikation (2 dgr)Ledarskap och positiv påverkan – LOPPAN (3 dgr)Effektiv förändringsledning (2 dgr)Coachande ledarskap (2 dgr)

FUJITSU SERVICES AB0733-35 66 00E-post: [email protected] www.se.fujitsu.com

Projektledarutbildning (11 dagar, 1 dag varannan vecka) Även intensivkurs internat. Utbildningen ligger till grund för certifi kat B, C och D enligt IPMA.

Projektledning i praktiken (6 dagar)Ledarskap (5 dagar) Kursstart Karlskrona 9 mars, Malmö 24 mars, Stockholm 22 sept, Göteborg 30 sept, Malmö 26 okt, Kalmar 17 nov.Projektbeställarutbildning (3 dagar)Projektmedlemsutbildning (4 dagar)

Även egna grupper, kortare utbildning och beställarutbildning.

DF KOMPETENS AB08-510 638 80, fax 08-411 86 11E-post: [email protected] Aktuella kursdatum på www.dfkompetens.se Projektskolan – Certifi erande utbildningHeltäckande och djup insikt i projektet som arbetsform. Du får lära dig hur du effektivt kan styra, leda och kvalitetsinrikta ett projekt. Möjlighet till 30 akademiska poäng. (6x2 dgr)Projektledning i IT-miljöDu får ett direkt användbart stöd för att skapa förutsättningar för att genomföra ett effektivt projektarbete under professionell projektledning. Intensivkurs (2 dgr)Scrum, Lean & mycket mer, möjlighet till Certifi ering Kursen bygger på allmänt erkända agile metoder och ramverk. Baserad på internationellt samlad erfarenhet, hålls även på engelska (4 dgr)

IFL VID HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM 08-586 175 00 www.ifl .se/pmo

Projektledning i moderna organisationer (PMO) 3+2 dagar, 18 000,-Programmet vänder sig till projektledare, pro- jektsamordnare och uppdragsgivare i privat, offentlig eller ideell verksamhet. Vi ser projekt-arbetsformen ur ett helhetsperspektiv som ger dig förutsättningar att leda framgångsrika projekt. Vi tar upp projektmodeller och metoder men även ledarskapet i form av mänskliga processer, kommunikation och relation. PMO 2010 – Extrainsatt 15-17 mars, 13-14 april PMO 2010 – 27-29 september, 25-26 oktober

För ytterligare information kontakta program-koordinator Annika Kane Nolte, tel 08-586 174 06 eller annika.kane.nolte@ifl .se

CANEA 031-760 11 11 E-post: [email protected] www.canea.se

Professionell projektledningi världsklass. Före-läsare med omfattande erfarenhet av att driva projekt. I kursutbudet fi nns såväl övergripande kurser, kurser som fokuserar på specifi ka om-råden inom projektledning samt kurser som syftar till projektledarcertifi ering enligt PMP. Samtliga kurser berättigar till PDU poäng

Öppna utbildningar inomprojektledning: Projektledning (3 dagar) Projektplanering (2 dagar) Projektstyrning (2 dagar) Leda Människor i Projekt (3 dagar) Projektledarcertifi ering – PMP (5 dagar)

Samtliga kurser kan hållas företagsinternt och anpassas därefter. För ytterligare information kontakta Linda Särnberger 031-760 11 28

ESI INTERNATIONALSveriges ledande utbildningsföretag inom projektledning 08- 555 403 80 E-post: [email protected] www.esi-intl.se

Publika kurser i Stockholm och Göteborg:• Grundläggande projektledning (3 dagar) • Kommunikation och ledarskap i projekt (4 dagar)• Tids- och kostnadsstyrning i projekt (4 dagar)• Riskhantering i projekt (3 dagar)• PMP® Exam Power Prep (5 dagar)• Kontraktshantering i projekt (3 dagar)• Kvalitetsledning i projekt (3 dagar)• Ekonomi för projektledare (3 dagar)• Förhandlingsteknik för projektledare (3 dagar)• Recovery of Troubled Projects (3 dagar)• Programme Management (3 dagar)• Agile Project Management (2 dagar)

För fl er kurser besök gärna vår hemsida

INFORMATOR UTBILDNING SVENSKA AB08-587 116 10 E-post: [email protected] www.informator.se/projektkunskap

ProjektledningM102 Professionell projektmedlemM101 Målorienterad ProjektledningM122 ProjektekonomiM121 Effektiv projektplaneringM232 Säkra effekten av projektet

LedarskapM201 Ledarskap i ProjektM222 Konfl ikthanteringM305 Förändringsledning – att leda i förändring

AffärsmannaskapM302 Personlig effektivitetM306 Effektiva och kreativa möten M303 Presentationsteknik – föra fram ett budskapM304 Framgångsrik förhandling

ADDSKILLS – Kraft och inspiration som syns08-440 11 00 E-post: [email protected] www.addskills.se

Schemalagd och företagsanpassad utbildning iStockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping.

Projektledning hos Addskills (fd Jönsson & Lepp)Diplomeringsprogram: Diplomerad projektledare (9 dgr utbildning, hemuppgift, handledning 3 mån, examination)Framgångsrik projektdeltagare, A709, 1 dagProjektledning I IT-projekt, A710, 3 dgrLedarskap i projekt, A711, 2 dgrProjektekonomi och stödsystem, A712, 2 dgrKvalitet & kommunikation i projekt, A713, 2 dgrInföra ITIL/MOF och leda förändringsprojekt, A256, 2 dgr

CHEF08-555 245 00www.chef.se/kurs

Utbildning i chefskapChef vill bidra till att höja chefers kompetens, prestationer och välmående och därmed skapa sunda och framgångsrika arbetsplatser. Genom vår nära relation till Sveriges chefer har vi stor kännedom av vad rollen som chef innebär. Baserat på vår kunskap erbjuder vi idag ett brett kursutbud där vi ger kunskap, insikter och verktyg, som du omedelbart kan omsätta till praktisk nytta i ditt dagliga arbete.

Läs mer om vårt kursutbud på www.chef.se/kurs Telefonnummer: 08-555 245 00


INSTITUTET FÖR LIV & ARBETE 0470-126 00 E-post: bo.ahrenfelt@ifl w.comwww.ifl w.com

”Det mänskliga är vårt kompetensområde!”

Förändringskunskap och UtvecklingsarbeteGrundkurs 21 dagar i sex block över ett år.Över ett tusen personer har nu genomgått den!

Fördjupning 20 dagar i fem block.

Vidarutbildning under IFLA-dagarna varje år för fd deltagare.

Internutbildning, chefsstöd och konsulting

Hjälper svenska företag och organisationer med förändringsarbete sedan 1990.

SEMCON PROJECT MANAGEMENT 054-14 03 00, fax 054-15 61 24www.spm.semcon.com E-post: [email protected] Utveckla dina fackkunskaper inom projektledning:Introduktion till PROPS (1 dag)PROPS för projektledare (3 dagar)Scrum i PROPS (2 dagar)Introduktion till Scrum i PROPS (1 dag)Programledning (1 dag)Projektportföljhantering (1 dag)PMP preparandutbildning för erfarna projektledare (3 dagar)Projektplanering och projektstyrning (2 dagar) Workshop för projektsponsorer (1 dag)Det coachande ledarskapet i projekt ( 2 dagar) Etablera projektkontor ( 2 dagar) Human skills för projektledare ( 4 dagar) Human skills II – Effektiva team (3 dagar)

PEJL AB 08-732 80 35, fax 08-756 55 26E-post: [email protected] www.pejl.se

Pejl arbetar med kunskapsöverföring kring pro-jekt. Vi lär våra uppdragsgivare hur man skapar, driver och avslutar ett projekt så att det leder till önskat resultat. Vi tillhandahåller förutom utbild-ningar även generella modeller och verktyg som skapar effektiva och dynamiska projektkulturer oavsett typen av projekt.

Introduktionsutbildning i Projektarbete (1 dag)Projektledning (2 - 3 dagar)Plattformsutbildning i projektarbete (1 dag)För Beställare och Styrgrupper (1/2-1 dag)

Öppna utbildningar: (2 dagar)Intensivutbildning i Projektledning varje månad i Stockholm, se www.pejl.se

Pejl

WENELL MANAGEMENT AB 08-545 700 90, fax 545 700 99E-post: [email protected] www.wenell.se Praktisk projektledning Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping (4 dagar, 33 tillfällen/år)Projektledarprogrammet (4 steg) Stockholm (4+3+4+2 dagar, 2 tillfällen/år) Projektledaren, gruppen & ledarskapet Stockholm, Halmstad (4 dagar, 8 tillfällen/år) Övertyga som projektledareStockholm (3 dagar, 2 tillfällen/år) Applied project managementStockholm (4 dagar, 2 tillfällen/år)Accelerated PMP® exam prep Course Stockholm, Göteborg, Malmö(4 dagar, 6 tillfällen/år)

KEY PERFORMANCE – Excellence in Project Management and Six Sigma Telefon: +1-561-542-2243E-post/mail to: [email protected]

NYTT ÅR 2010! Online PDU-kurser! Lär dig mera om:

• Earned Value Management (EVM) (10 PDUs)

• Advanced WBS Concepts (10 PDUs)

• Advanced Project Risk Management (10 PDUs)

• Online kurser för PMI’s PMP, Scheduling, Risk Management & PgMP Certifi cations© o Studera i din egen takt, med tillgång till kursledare

• Online Six Sigma Certifi cation o Yellow Belt, Green Belt, Black Belt / Master Black Belt

www.keyperformance.comGlobal Education Provider for PMI®

QRP MMI Nordics – PRINCE2, ITIL, P30, MSP08-6621589 [email protected] / www.qrpmmi.se

QRP MMI AB erbjuder kurser i ITIL, P30, MSP och PRINCE2, världens mest använda projekt-ledningsmetod. QRP certifi erar i metoden och vår godkännande frekvens är hög. Öppna kurser i bl a Stockholm och Malmö. QRP tillhandahåller även interna, skräddarsydda kurser på ditt företag.

PRINCE2 2009 Project Management Foundation 25-27/1, 1-3/3, 8-10/3, 19-21/4, 24-26/5, 7-9/6 PRINCE2 2009 Project Management Practitioner 28-29/1, 4-5/3, 11-12/3, 22-23/4, 27-28/5, 10-11/6 PRINCE2 2009 Foundation & Practitioner Combi 25-29/1, 1-5/3, 8-12/3, 19-23/4, 24-28/5, 7-11/6ITILv3 Foundation, 17-19/3, 26-28/4, 2-4/6P3O, Portfolio, Progr. & Project Offi ces 18-19/2 MSP Programme Management, 9-11/6Max 8 personer per utbildningstillfälle.

WESTHAGEN UTBILDNING AB 060-16 95 07E-post: [email protected] www.westhagen.se

Certifi erad projektledare (12 dagar), 22-24 mars Umeå, 6-8 sept SundsvallLedarprogram (9 dagar) 18-19 okt SundsvallLedaraspirantprogram LAP (6 dagar)Juridik för projektledare (2 dagar) Workshopledarutbildning (3 dagar)Projektmedarbetare (4 dagar)Project Business Management (8 dagar)Grundkurs i coachande förhållningssätt (2 dagar) fortsättningskurs (2 dagar) Avancerad projektledning (10 dagar)Beställare och styrgrupp i projekt (3 dagar)IPMA preparandutbildning (2 dagar)

Vi stödjer IPMA/PMI certifi eringKontakta oss för datum/kundanpassning

SWEPRO PROJECT MANAGEMENT AB 08-56 200 300, fax 08-56 200 350E-post: [email protected] www.swepro.se

Vi vänder oss till dig som vill nå bestående effekt och nytta vid utveckling och förbättring av projektverksamheten. Av vikt för att lyckosamt genomföra projekt är att enas om modeller, metoder och be-grepp samt skapa gemensam kunskapsplattform och projektkultur. Vi erbjuder bl a dessa kurser, men skräddarsyr även utbildningar.

Introduktion av PMBOK® Guide – 4:e utgåvanProjektmodell – ett synsätt för tydligare projektBeställarens och styrgruppens roll och ansvarGrunder i projektarbete för projektmedlemmarProjektledare – från start till målProjektledarskap stavas kommunikationRiskhantering i projektProjektrevision – att förbättra projekten

TIETO 010-481 30 27/ 010-481 00 00 E-post: [email protected]/pps

Kurser:PPS, Praktisk ProjektStyrning – steg 1 (3 dagar) PPS, Praktisk ProjektStyrning – steg 2 (3 dagar) PPS, Projektledarskap (3 dagar) PPS, Styrgrupp (1 dag) PPS, Projektmedarbetare (1 dag) PPS, Program & Portföljhantering (2 dagar) MS Project, grundkurs (1 dag)

Workshops:PPS NyttoanalysPPS, ProjektanalysPPS, ÅtagandekulturPPS, Projektsimulering


Anders Gunnarsson Fujitsu Services AB, Helsingborg

Ted Forssblad Galaxen Creative, Arvika

Krister Janver Patrik Sundin Anna Svensson Innovation Team AB, Halmstad

Kjell Gabrielsson Kentor Göteborg

Britt-Louise Mårdh-Karlsson Landstinget Blekinge, Karlskrona

Barbro Rönnfors LKAB, Kiruna

Jonny Ellison Logica AB, Stockholm

Maria Sahlin Medeffekt, Sollentuna

Victoria Callenmark Metamatrix AB, Stockholm

Jonas Kac Bashtin Nematbakhsh Therese Scheidmann SM i projektledning

N

Y

A

M

E

D

L

E

M

M

A

R

Eva Ejlertsson Åström Alecta, Stockholm

Anna Hedman Pia af Klercker Heléne´Odell Sofi a Olén Alfa Laval Lund AB, Lund

Peter ArrmanAlliansor AB, Stockholm

Eva Kammerfors Codial Business Advisers, Stockholm

Andreas Kristoffersson Consoden AB, Uppsala

Alexander Bergström cX Centfl ux, Östhammar

Linnéa Casselbrant Suraya Nekzada Peter Nyblom ES-konsult, Solna

Robert Schneider Fidco IT Services AB, Helsingborg Anders Linderoth Fortum Power and Heat AB, Stockholm

Anna Victorin NCP AB, Åkersberga

Mats Kehlmeier Region Skåne, Lund

Ann-Charlotte Hedström Ragnar Jönsson Lars Karlsson Sean OKeeffe Ringhals AB

Ronnie Wicklander Saab AB, Kungsör

Stephan Schmitz Sigma Solutions AB, Skillingaryd

Lennart Brorsson Anna-Karin Erlandsson Bengt Janson Sweco Industry AB

Lars Devero Sylog Sverige AB, Sollentuna

Johan Wallquist Syncron International AB, Malmö

Bo Lindblom Mattias Olsson Anders Svensson

ÅF-Engineering AB

Stefan Alm Samuel Getachew Hans KarlssonJörgen Landin Inger Lyth WrightIngrid Nyman TeliaSonera Sverige AB

Peter KlarströmTDC, Sollentuna Jonas WiderbergTRR Trygghetsrådet, Karlskrona

Johan Lindau Unionen, Hägersten

Lotta Almgren Uppsala kommun

Mathias Myrén Volvo Information Technology AB, Torslanda

Henrik MattssonOskar Molin Young Crew, Uppsala

Anders BlomqvistJonas Gaestadius Mia Johansson Johnny Malmborg Ingunn Opheim ÅF

Tobias Ekholm Per Grudén Fredrik Gustafsson Alexander Jaako Jonas Steverud ÅF-Infrastruktur AB

Josefi na Andersson, Stockholm Fredrik Andström, Stockholm Nina Behlilovic, Skogås Maria Bratt, Täby Niclas Carlsson, Karlskoga Karam Chammas, Malmö Victoria Christiansson, Karlshamn Veronica Eade, Upplands Väsby Lina Fridolfsson, Karlskrona Pawel Goralczyk, Helsingborg Mikaelas Hedborg, Täby Jesper Holmström, Oxie Joanna Isgren, Svedala Annika Jönsson, Eslöv Lars Jönsson, Bromma Jannika Karlsson, Lund Peter Larsson, Nyköping Leif Madsen, Bunkefl ostrand Stina Oehm, Linköping Sofi a Olén Alfons, Lund Eric Rebillard, Karlskrona Jan Samuelsson, Enskede Magnus Sjöstrand, Karlskoga Joakim Söderberg, Stockholm Ludvig Åhlin, Malmö

Utveckla ditt kreativa projektledarskap!

Tel: 08-736 31 77, [email protected], www.bonnierledarskap.se

”Handboken Projektledning är ett möjligheternas fönster där både

praktiker och teoretiker skriver om viktiga frågor som berör vardagen”

Johnny Tedenfors, Projektledare Kvadrat AB

Beställ Handboken Projektledning redan idag!


– F Ö R E N I N G E N F Ö R D I G S O M A R B E T A R I P R O J E K T

Våra medlemskap Individuellt medlemskap – med basutbudet inkl alla medlemsrabatter. 1 200 kr/år

(+ moms på avdraggilla serviceavgiften 1 100 kr). Studenter och pensionärer 200 kr/år.

Corporate Member – för det stora företaget. Medlemsrabatt på

25 - 40%. Dessutom tillgång till ett exklusivt nätverk med andra

storföretag. Ett utökat basutbud och service ingår även.

Prisex: 11 000 kr/år exkl moms för 12 personer (916 kr/person).

Company Member – för det lite mindre företaget med rabatt för

en extra person, 5 + 1 person. Basutbudet ingår. Pris: 6 000 kr/år

exkl moms för 6 personer.

Training & Education Member – för utbildningsföretag,

universitet och högskolor. Förutom basutbudet ingår även

utbildning i certifi eringsstandard. Universitet och högskolor får

också en (1) prenumeration på tidskriften International Project

Management, 8 nr/år. Pris: 10 000 kr/år exkl moms för 6 personer

(+ kurskalendern i Projektvärlden, värt 6 000 kr/år).

I medlemskapet ingår

Som medlem har du tillgång till våra regioner och nätverk och kan gå på alla våra

kostnadsfria seminarier och informationsträffar. Föreningen har också ett aktivt

mentorsprogram.

Du får Projektvärlden 4 ggr/år och tillsammans med den får du även tidningen Chef.

Dessutom får du vårt nyhetsbrev via mejlen och kan ladda ner IPMA:s internationella

tidskrifter. Läs mer på www.projektforum.se

Medlemsrabatter

• Seminarier och konferenser med upp till 40% rabatt

• IPMA-certifi ering

• Kompetens i projektledning, KIPen för 400 kr (ord pris 500 kr)

• Helårsprenumeration på tidningen Chef för endast 500 kr

• Den vetenskapliga tidskriften International Journal of Project Management

• Evenemang hos de internationella nätverken IPMA och Nordnet

• Vissa kurser, konsulttjänster och produkter som mjukvaror och böcker mm

Svenskt Projektforum grundades 1968 och är idag en etablerad mötesplats och

ett värdefullt nätverk för alla som arbetar med och i projekt inom i stort sett alla

branscher. Vill du utvecklas som projektledare? Bli medlem. I medlemskapet ingår

väldigt mycket, läs här nedan eller gå in på vår hemsida.

Som medlem får du möjlighet att öka din kunskap, få del av andras erfarenheter och

dela med dig av dina samt naturligtvis knyta värdefulla kontakter både inom och utom

Sverige.

Varje år arrangerar Svenskt Projektforum en rad seminarier, workshops, konferenser

och företagsträffar. Föreningen är också aktiv internationellt i organisationer som

Nordnet och IPMA, International Project Management Association. Som medlem i

Svenskt Projektforum kan du även utnyttja deras medlemsförmåner.

En av föreningens viktigaste uppgift är att stärka och utveckla projektverksamhetens

roll i företag och organisationer. Svenskt Projektforum ansvarar och driver certifi ering

av projektledare enligt IPMAs system i Sverige.

Det har nu gått drygt tio år in på det nya millenniet och vi kan naturligtvis fråga oss: Var befi nner sig föreningen om tio år? Finns vi kvar? Är vi större? Behövs vi? Är alla som påverkas av projekt med-lemmar? Har vi 200 000 medlemmar år 2020? Jag har inte svaren. Naturen är ju så vist inrättad att framtiden vet vi inte mycket om.

Det vi däremot vet är att vi kan se till att saker och ting sker. Vi kan se till att ut-veckla våra evenemang ännu mer än vad som skedde under förra året. Vi kan se till att vara ännu mer lyhörda gentemot våra medlemmar (både befi ntliga och blivan-de) för att tillgodose allas behov. Vi kan även själva välja hur mycket samarbete vi ska ha i framtiden. Idag har vi ett bra samarbete med fl era företag och organi-sationer och vi kan öka detta genom att kontakta fl er organisationer och påbörja diskussioner med dessa om ett framtida samarbete.

Det vi också vet är att verkligheten alltid förändras och att det gäller att vi hänger med och ser förändringarna direkt och utnyttjar dessa för att utveckla vår fören-ing. Ett bra exempel är att vi sedan förra året är med i sociala medier som Facebook och LinkedIn. Det har varit nyttigt, inte minst för mig själv, att se att även en or-ganisation som vår måste följa med och kan dra stor nytta av många nyheter.

Kom med och utveckla föreningen in i framtiden!

Varma hälsningar

Johan Hydén

Ordförande i Svenskt Projektforum

0705-27 03 31, [email protected]

Var är vi om 10 år?

S I S T A O R D E T

POST TIDNING BUtgivare: Svenskt Projektforum

Box 3395, 103 68 Stockholm

www.projektforum.se

Fokus: Verktyg för modernt projektarbeteV E R K T Y G S M Ä S S A N 2 0 1 0 • 2 7 M A J • B I R G E R J A R L , C O N G R E S S E N , S T O C K H O L M

Projektarbetsformen kräver inte bara vassa och effektiva verktyg, utan också vettiga metoder och riktigt bra modeller. Vi har samlat de allra bästa. En fullspäckad dag med seminarier, workshops, paneldebatt, speed dating och mässa. Välkommen att anmäla dig och dina medarbetare. (Ta med dig chefen!)

Sociala medierMobil

MetoderAgileScrumRUP

Mun till mun

MODELLEROpen source

Facebook

Twitter

LinkedIn

Props

PPSPrince2 APPS

projektvärlden nr 1 2010

Documents