aktum 2010, nr 1

AktumIKT-coach stöttarSatish Patel stöttar i informations- och kommunikationsteknik. Sid 8

Utmaning för kårerna1 juli i år blir medlemskap i studentkårerna frivilligt.

Sid 16

Aktuellt vid Umeå universitet Februari 1/2010

Propositioner av viktFyra betydelsefulla regeringspropositioner presenteras. Sid 6

Fler karriärvalKompetensportfölj kan bredda karriärväg. Sid 10

Torgny Jeneskog

Universitetsveterinär får tid för annat

2 Aktum • Februari 1/2010

Äntligen är ljuset på väg tillbaka. För visst är det lite tungt efter julhelgerna, trots att man i opti-mistisk ton avlagt löften om ambitiösa motionssatsningar och hälsosam mat.

Här kommer årets första Aktum som förhoppningsvis kan bidra till lite ljus vid horisonten. Hoppas att du hittar flera texter som intresserar och engagerar dig!

Nytt för i år är att Aktum kommer ut med tre nummer under våren och tre nummer under hösten. Nummer två och nummer fem är Aktum Extra som ju distribueras både inom och utanför Umeå universitet. Ny är också den lilla språkspalt där vi i varje nummer av Aktum kommer att presentera en alldeles specifik liten språkfundering. Har du något du vill ta upp så hör gärna av dig till redaktionen. I första spalten handlar det om Sveriges första språklag och vilka konsekven-ser den kan få – även för Umeå universitet.

Under våren kommer fyra regeringspropositioner som i allra högsta grad kan få konsekvenser för universitetet. Det handlar om studieavgifter, ny lärarutbildning, ett kvalitetssystem kopplat till resursfördelning och om lärosätenas självständighet. Läs mer om propositionerna och om hur några personer vid universitetet ser på dem.

I detta nummer handlar det en hel del om den nya tekniken och vilka möjligheter den kan innebära för universitetet – möt Satish Patel som arbetar som IKT-coach för humanistisk fakul-tet, läs om den nya organisationen och om framtidstankar vid universitetets it-enhet, och missa inte Åsa Bergenheims och Anders Norbergs funderingar i samma ämne.

Möt också Torgny Jeneskog, universitetsveterinär som går i pension efter närmare 30 år i tjänst. Nu drar han söderut med planer på lugna dagar i sitt nya hemlän Skåne och tid för sina modelltåg.

Sist men inte minst grattar vi kompetenta teleservice som blev tvåa i SM i telefoni!

God läsning!Anette Olofsson, t.f. redaktör

Ledaren

Ansvarig utgivare Ulrika Bergfors Kriström

Adress InformationsenhetenUmeå universitet901 87 UmeåTel 090-786 50 00 (vx)Texttel 090-786 59 00 Fax 090-789 99 95www.umu.se

Redaktör Anette Olofsson Tel 070-244 71 [email protected]

Redaktion Carina Dahlberg, Anette Olofsson

Redaktionsråd Kristina Sjögren, Barbro Renkel, Gunnel Grelsson, Dan Frost, Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro Print & Media, Umeå universitet

Tryck Taberg Media Group AB

Upplaga 5 200

Torgny Jeneskog universitetsveterinär som går i pension. Sid 12. Foto: Elin Berge

Aktuellt vid Umeå universitetOktober 5/2009

Aktum • Februari 1/2010 3

[email protected]

Fler notiser och längre versioner finns på <www.anstalld.umu.se>.

Från Ledningen

Praktikplats ska meddelas i tidRektor beslutar att fastställa regler för meddelande om praktikpla-cering.

Praktik/verksamhetsförlagd utbildning (VFU) enligt följande: • En praktikplacering som inte kräver boende på annan ort än

studie- eller hemorten ska i normalfallet meddelas studenten minst två veckor innan praktiken ska påbörjas.

• En praktikplacering som innebär boende på annan ort än stu-die- eller hemorten ska i normalfallet meddelas studenten se-nast en månad innan praktiken ska påbörjas.

• I förekommande fall ska det finnas information i utbildningspla-nen om att praktikplacering på annan ort kan bli aktuellt.

Från OmvärLden

Umeå universitet på plats 193 i världsomfattande webbrankningUmeå universitet återfinns på plats 193 i 2010 års rankning av värl-dens bästa universitet som gjorts av 4 International Universities & Colleges. Listan baseras på universitetens popularitet på webben.

Övriga svenska universitet på listan är Kungliga Tekniska hög-skolan (69), Lunds universitet (163) och Linköpings universitet (192).

Listan baseras på mätningar av sidrankning, trafik och länkning-ar som hämtats från sökmotorerna Google, Alexa och Yahoo! På så vis har man fått fram en ungefärlig popularitetsrankning av uni-versitet över hela världen. Framför allt är studenter som söker in-formation om universitet i andra länder hjälpta av denna lista.

Rankningen tar inte hänsyn till universitetens organisation, bredd, eller kvalitet på utbildning och forskning. 4 International Universities and Colleges är en sökmotor och förteckning för hög-re utbildning som innehåller drygt 9 000 universitet i 200 länder.

Gunnel Gustafsson ny direktör för NordforskGunnel Gustafsson, professor i statsvetenskap vid Umeå universi-tet och tidigare prorektor, är sedan 1 januari i år direktör för Nor-diska forskningsrådet. Gunnel Gustafsson har sedan 2005 och fram till nu varit vice generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

Nytt universitetSedan den 1 januari har Sverige ett nytt universitet, Linnéuniversite-tet, genom fusionen mellan Högskolan i Kalmar och Växjö universi-tet. Linnéuniversitetet har omkring 31 000 studenter och ska fun-gera som ett fullt integrerat tvåcampusuniversitet.

Danska universitet avskedar inom naturvetenskapKöpenhamns universitet gör sig av med 130 medarbetare och Århus universitet med 65. I båda fallen gäller det framförallt inom de naturvetenskapliga ämnena. Besluten möter kritik från bl.a. Danmarks forskningspolitiska råd. Där har man gjort en undersök-ning som visar att de naturvetenskapliga och tekniska ämnena har fått påtagligt minskade resurser under de senaste tio åren. För de naturvetenskapliga ämnenas del betyder det att antalet anställda forskare i landet har minskat med 750.

Källa: Högskoleverkets internationella nyhetsbrev

Times Higher Education ändrar rankningprocessTimes Higher Education har beslutat att revidera sitt sätt att ta fram sin världsomspännande universitetsrankning. Företaget Thomson Reuters, som specialiserat sig på att mäta forskning, har börjat bygga upp en ny databas för ändamålet. Den ska innehålla kollegiala bedömningar, akademiska resultat, citeringsmönster samt data om finansiering och personal.


Statlig tysk imamutbildning startar till höstenUniversitetet i Osnabruck är pionjär inom islamisk religionspeda-gogik. Man startar från och med höstterminen 2010 en imam-utbildning. På längre sikt ska ett helt program i islamsk teologi in-rättas.



Ny lärarrepresentant i universitetsstyrelsenMari Norgren är professor i biomedicinsk laboratorievetenskap inom ämnesområdet klinisk mikrobiologi. Hon har jobbat myck-et med utvärdering inför anslagsgivning för Vetenskapsrådet och andra bidragsgi-vande organ. Mari har stor erfarenhet av att arbeta med grundutbildning och för-ändringsarbete inom grundutbildning. För framtiden ser hon kvalitetsfrågor som an-gelägna och menar att det är viktigt att ytterligare stärka förutsättningarna för forskning och skapa tid för forskning för samtliga lärare.

Foto: Mattias Pettersson

Valet av lärarrepresentanter till universitetsstyrelsen har rest frågor kring själva pro-cessen. Först var det oklart hur resultatet skulle tolkas. Sedan har det demokratiska värdet ifrågasatts.

När valresultatet först räknades samman gavs alla röster samma tyngd oavsett om de fem kandidaterna stod som ordinarie ledamot eller suppleant. Det innebar att två av de föreslagna ordinarie ledamöterna, Åsa Gunnarsson och Hans Wolf Watz, båda med tidigare erfarenhet av styrelsearbetet, först utsågs till supplean-ter.

Men eftersom valet, i år liksom tidigare, var konstruerat så att man inte bara röstade på personerna utan att kandidaterna också var knutna till en ordinarie plats – eller en supp-leantplats – var det felaktigt att tillmäta alla röster samma tyngd. Det första valresultatet fick därför ändras.

Rösterna delades sedan upp på avgiven röst till ordinarie ledamot respektive avgiven röst till ersättare. Det innebar att det slutliga resul-tatet också följde valberedningens ursprung - l iga förslag. Valresultatet räckte med andra ord inte till att ändra valberedningens förslag. 32 procent av de röstberättigade deltog i valet.

Diskussion om processUniversitetsdirektör Lars Lustig tillhör dem som funderat över valprocessen.

– Ett sätt att höja temperaturen, valdelta-gandet och det demokratiska inslaget skulle kunna vara att valberedningen tar fram kan-didater och sedan får antalet röster avgöra vilka som väljs till ordinarie ledamöter och ersä tt are. I dagsläget är det svårt att rubba valbered ning ens förslag vilket nog gör att många avstår från att rösta. En annan väg kan vara att välja en stående elektorsförsamling, menar Lars Lustig.

Valprocess som ställer frågor

– Det skulle kunna ge balans mellan valbered-ning och valförsamling. Nackdelen med ett sådant system är att frågan hur representativ elektorsförsamlingen egentligen är brukar komma upp. Jag tycker att vi behöver se över processen och välkomnar därför en diskus-sion.

Alternativa kandidaterInformationen om valprocessen och nominering av kandidater gick ut via chefsinfo, information till fakulteterna och på hemsidan. Trots det upplever en del att informationen inte nått ut.

– Inom samhällsvetenskaplig fakultet nåd-de information om att man kan föreslå kandi-dater bara ut till en begränsad del av de röst-berättigade. När sedan valberedningen var färdig med sitt förslag i mitten av november sändes detta inte ut till lärarna förrän i anslut-ning till att valet inleddes den 7 december, be-rättar Anders Lidström, professor i statsveten-skap.

– Det medförde begränsningar i möjlighe-terna att lansera och få stöd för alternativa kandidater, menar Anders Lidström. Samman-taget innebär bristerna i valprocessen att det finns anledning att ifrågasätta valets demokra-tiska legitimitet.

Anders Lidström menar att man borde kunna använda sig av den expertis som finns vid de statsvetenskapliga och juridiska institutioner-na när man utformat valproceduren.

– Vi har lång erfarenhet av hur man utfor-mar val på ett sätt så att de blir demokratiskt legitima.

Valresultat för mandatperioden 1 januari 2010 till 31 december 2012:

Ordinarie lärarrepresentanter: Professor Åsa Gunnarsson, juridiska institutionen, sam-hällsvetenskapliga fakulteten; professor Mari Norgren, institutionen för klinisk mikrobiologi, medicinska fakulteten; professor Hans Wolf-Watz, institutionen för molekylärbiologi, tek-nisk-naturvetenskapliga fakulteten.

Gruppsuppleanter: Första gruppsuppleant: professor Svante Norrhem, institutionen för idé- och samhällsstudier, humanistiska fakul-teten; andra gruppsuppleant: professor Per Persson, kemiska institutionen, teknisk-natur-vetenskapliga fakulteten.

Text: Carina Dahlberg


Ny lärarrepresentant i universitetsstyrelsen

Nya stödfunktioner för forskningsfinansiering

Totalt deltog 142 företag och organisationer i tävlingen och teleservice tävlade i klassen 3 000–4 500 anknytningar. Teleservice hade som ett mål i sin verksamhetsplan för 2009 att bli en av de tre bästa i sin klass i SM.

– Det känns bra att vi lyckats uppnå det här målet, vi har jobbat hårt för det, förklarar Marie Forsman.

Vid kvalitetsmätningen rings 200 så kallade mystery calls till växeln, som poängbedöms

Teleservice tvåa i SM i telefoniUmeå universitets telefonister vid tele service är näst bäst i landet på telefoni. Pristagar-na korades den 21 januari på Berns salonger i Stockholm. – Jättekul att vi fått ett kvitto på vårt kvalitetsarbete, säger Marie Forsman, växel-föreståndare på teleservice.

Genom ett forskningsstrategiskt råd och ett Grants Office vill Umeå universitet bygga upp ett centralt stöd för frågor kring nationell och internationell forsk-nings finansiering.

För att universitetet ska nå de strategiska målen inom forskningen: Framstående forskning, ökad konkurrenskraft och framstående inno-vationssystem, krävs en stark grundforskning, individuellt skickliga forskare och fungerande forskningsmiljöer där unga forskare kan ut-vecklas. Dessutom krävs att universitetet bygger upp ett professionellt förhållningssätt till frågor kring forskningsfinansiering. Rektor Göran Sandberg har därför beslutat att ett forskningsstrategiskt råd ska tillsät-tas samt att ett Grants Office ska inrättas.

Forskningsstrategiska rådet Rådet ska ledas av vicerektor Marianne Sommarin och bestå av dekanus eller prodekanus från varje fakultet samt rektor för Umeå School of Edu-cation och en studentrepresentant. Rådets huvudsakliga uppgift är att

initiera och samordna övergripande forskningsstrategiska diskussioner, men även att ta fram underlag för framtida forskningsstrategier. Rådet har sitt första möte under februari.

– Idén om rådet växte fram under arbetet med starka forskningsmil-jöer. Jag tror mycket på den. Vi får ett forum där man kan diskutera forskningsfrågor mellan fakulteterna vilket kan öka både samarbetet över fakultetsgränserna och förståelsen för andra fakulteters villkor, säger vicerektor Marianne Sommarin.

Grants Office – en central förvaltningsorganisationGrants Office ska fungera som en sammanhållen central förvaltningsor-ganisation kring forskningsfrågor. Det blir en stödfunktion för forskare, institutioner, fakulteter, forskningsstrategiska rådet, och universitets-ledning.

– Även planeringsenheten och forskningssekreterarna kommer att fungera som ett stöd. Jag tror att den här organisationen kommer att vara en tillgång och stärka forskningen vid Umeå universitet, säger Marianne Sommarin.

Text: Anette Olofsson

Marie Forsman, Fredrik Andrén, Solveig Svensson, Sylvia Bäckström, Sara Mannelqvist, Gun Näslund och Nina Falk. Foto: Mattias Pettersson

efter hur lång tid det tar innan telefonisten sva-rar, om man svarar korrekt, den allmänna at-tityden, bemötande, engagemang, vid are-koppling och upplevelse efter koppling.

Utöver det fina andrapriset fick Fredrik Andrén vid teleservice, utmärkelsen Mr First Impres-sion för att han med finess och ackuratess be-svarar inkommande samtal.



De har varit aviserade länge, många trodde att några skulle komma innan jul och nu när du läser detta har förmodligen åtminstone de två första presenterats.

Beslutet att ta ut studieavgifter och anmäl-ningsavgifter från studenter utanför EU och EES från höstterminen 2011 kommer att på-verka tillströmningen av internationella stu-denter. Universitetsdirektör Lars Lustig befarar att det får en negativ inverkan.

– Anmälningsavgifterna tycker jag är bra för de kommer att få till följd att vi slipper han-tera en mängd oseriösa ansökningar. Men studieavgifterna tror jag inte gynnar interna-tionaliseringen. Det är också det svar som uni-versitetet lämnat i remisser och andra offent-liga uttalanden. I Danmark minskade antalet studenter kraftigt när man införde avgifter. Frågan är hur det kommer att slå här, både när det gäller olika lärosäten och utbildningar.

Stipendiesystemet som ska utjämna obalan-sen kommer inte att ha någon större inverkan eftersom det som det i nuläget endast omfattar 500 stipendier för hela landet.

Kunder och konsumenterFinansdepartementet har redan räknat med att minska Umeå universitets tilldelning, med 6 miljoner kronor under 2011 vilket växer till 12 miljoner följade år eftersom universitet då har två terminer med betalade studenter.

Lars Lustig menar att minskningen av takbe-loppet inte är något större problem utan att det är mer bekymmersamt att det kommer att ställas helt andra krav, som i sin tur kan vara kostsam-ma, när studenterna betalar för sin utbildning.

– Om en betalande student anser att den inte fått vad den ska ha kan universitetet då bli återbetalningsskyldigt? Som betalande kunder faller de under konsumentlagstiftningen.

Konsumentlagstiftningen är betydligt hårdare i Sverige än i många andra länder. Ett scenario av oändliga juridiska processer och en kader av universitetsjurister växer fram i tankarna.

Lärarutbildningen ska reformeras – igenUmeå universitets tidigare rektor Sigbrit Franke presenterade i december 2008 en ut-redning som till stora delar förväntas ligga till grund för propositionen. Utredningen föreslår bland annat en lärarutbildning med en ge mens-am utbildningsvetenskaplig kärna och ett antal tydliga inriktningar. Två nya yrkesexamina, grundlärare och ämneslärare, föreslås ersätta den nuvarande lärarexamen. Detta innebär att samtliga universitet och högskolor som vill be-driva lärarutbildning kommer att få ansöka hos Högskoleverket om rätt att utfärda de nya exa-mina.

– Propositionen kan innebära att vi måste fundera vilken typ av lärarutbildning vi ska driva i framtiden. Om vi ska fortsätta att vara breda eller om vi ska renodla våra utbildningar. Lärarutbildningen i Umeå har jobbat under ett stort förändringstryck under många år så skulle man få önska något för deras del nu så skulle det vara arbetsro, säger Lars Lustig.

Motverkar breddad rekrytering?Ett nytt kvalitetssystem för utbildningarna med koppling till resursfördelning har också avise-rats. Modellen påminner om den man införde för forskningsanslag. Enligt förarbetet ska kva-liteten bedömas genom att jämföra resultaten av studenternas lärande med de uppställda målen för utbildningen. Mätningen sker genom en ”peer review- granskning”. Studenternas lärande bedöms bland annat genom bedöm-ningar av kvaliteten på examensarbeten men man ska också fånga upp studenternas egna

Fyra propositioner som påverkar

åsikter. Resultatet ska ligga till grund för en del av de resurser som fördelas till respektive lärosäte.

– Man pratar om att cirka tre procent, mot-svarade en halv miljard kronor för hela sektorn, kommer att fördelas enligt modellen. En viktig fråga är givetvis om det blir nya pengar eller om det handlar om en omfördelning, konsta-terar Lars Lustig.

Missgynna breddad rekrytering?En fråga som många också ställer är om syste-met inte snarare mäter studenternas studie-vana och kapacitet som de har med sig redan när de kommer till högskolan. Detta skulle då missgynna de som satsar på breddad rekryte-ring.

– Samtidigt är dagens system som att gå in på en restaurang och bedöma kvaliteten på maten genom att fråga kocken vilken utbildning han eller hon har och vilka redskap de använder utan att smaka på maten. Men frågan är om förslaget på det nya systemet kommer att kun-na ge en rättvisande bild och gå att genomföra, säger Lars Lustig.

Slutligen kommer då den så kallade auto-nomipropositionen som verkar vara den som mest kommer att skilja sig från den föreva-rande utredningen. Remisspromemorian utgår, till skillnad från utredningen, från att univer-sitet och högskolor även fortsättningsvis ska vara statliga myndigheter under regeringen, men att viss avreglering ska ske i högskoleför-fattningarna. Detta innebär att universitet och högskolor inte heller kommer att bli egna juri-diska personer, utan fortsatt en del av staten.

Text: Carina Dahlberg

Som på ett snöre kommer de, fyra regeringspropositioner med stor betydelse för högskolevärlden. Det handlar om studieavgifter, ny lärarutbildning, ett kvalitetssystem kopplat till resursfördelning och lärosätenas självständighet.


Studieavgifter – en utmaning

Lars Weinehall, enhetschef för epidemiologi och global hälsa (där Umeå International School of Public Health ingår): – Införandet av studieavgifter blir en svår utmaning för oss. Här kom-mer en stor del av mastersstudenterna från utvecklingsländer och många uppger att man inte skulle ha ekonomiska möjligheter att finansiera studieavgifter.

– Vi har frågat våra 60 förstaårsstudenter på masterprogrammet. 47 av de 53 som svarade menar att de inte skulle klara att betala.Inför framtiden hoppas han att ett generöst stipendiesystem ska göra stu-dier möjliga för den här gruppen, samtidigt som man inriktar sig på att rekrytera studenter i andra grupper.

– Det här blir en tuff utmaning, men vi gör informationsinsatser vid mässor och universitet i Europa, samtidigt som vi utvecklar formella sam-arbetsavtal med universitet i utvecklingsländer, säger Lars Weinehall.

Anna Valtonen, rektor för Designhögskolan vid Umeå universitet: – Våra internationella studenters bakgrunder skiljer sig mycket åt och likaså deras möjlighet att finansiera studieavgifter. Designhögskolan har många internationella studenter och även Anna Valtonen hoppas att ett generöst stipendiesystem ska göra det möjligt för de mest begåvade som söker till Designhögskolan att studera, oav-sett egna ekonomiska möjligheter.

– Om det däremot inte finns några stipendiemöjligheter kan det förstås skrämma bort studenter, menar hon.


En av de aktuella propositionerna handlar om studieavgifter. Beslutet att ta ut avgifter från studenter utanför EU och EES kan påverka tillströmningen av internationella studenter.

Internationella studenter vid Umeå universitet under Orientation Week. Foto: Andreas Nilsson


Allt fler nätbaserade utbildningar och en ökad användning av informations- och kommunikationsteknik – IKT – ökar behovet av stöd i pedagogiska och tekniska frågor. Humanistisk fakultet har anställt Satish Patel som IKT-coach för lärare och personal.

lärare och personal lära mer om IKT och hur den kan tillämpas i undervisningen.

– Inom humanistisk fakultet är nätbaserade utbildningar den utbildningsform som växer snabbast, säger Maria Löfgren, utbildnings- ledare vid humanistisk fakultet.

Av den anledningen har man valt att satsa strategiskt på kompetensutveckling av per-sonal inom just nätbaserad utbildning.

Spännande möjligheterSatish Patel är under två år anställd på 75 pro-cent som IKT-coach vid humanistisk fakultet i Umeå. Han är språkvetare med ordinarie tjänst på Kalmar högskola och har erfarenhet av att undervisa både på campus- och på distans-utbildningar.

– Redan idag använder många IKT men tekniken erbjuder många fler spännande möj-ligheter. Själv ger jag till exempel inte längre

IKT-coach stöttar i tekniska och pedagogiska frågor

Satish Patel erbjuder individuell handledning i informations- och kommunikationsteknik, IKT, vid humanistiska fakulteten.

Satish Patel fungerar som stöd för humanistisk fakultets lärare och personal i tekniska och pedagogiska frågor som rör nätutbildningar och nätstödda campus- och distansutbild-ningar. Genom individuell handledning och rådgivning samt seminarier och kurser får


2009 var ett förändringens år för it-organisationen vid Umeå universitet. Nu skapar vi en stark och enhetlig organisation för att i slutänden kunna erbjuda en it-miljö som attraherar lärare, forskare och studenter, säger Sören Berglund, chef för it-enheten sedan 1 juni förra året.

Ny it-organisation börjar ta form

Universitetets lärare förväntas att, i allt högre utsträckning, använda sig av informations- och kommunikationsteknik, IKT, i alla former av undervisning. Därför är det viktigt med ett bra stöd. Det kan handla om stabila trådlösa nät-verk över hela campus, goda möjligheter till lärmiljöer och lärplattformar via Internet och så vidare.

– Vi måste också vara lyhörda för de behov som uppstår, så att vi kan leverera den tek-niska lösning som passar verksamheten bäst och it-tjänster som verkligen är till nytta för användarna.

Ständig diskussionSören Berglund menar att det ständigt måste föras en diskussion om vilka it-lösningar som ska användas och vilka tjänster som kan att-rahera universitetets olika grupper.

– En sådan diskussion är utvecklande för verksamheten. Jag tror att framtiden är gan-ska ljus när det gäller Umeå universitets ut-veckling inom it.


I juni 2009 fattade universitetsstyrelsen beslut om en ny it-organisation för Umeå universitet. Det innebär att it-verksamheten består av en beställarenhet – it-enheten – och en utförar-enhet i vilken universitetets två stora utförare Ladok och Umdac sammanförs.

– Det här gör att vi får en stark och enhet-lig it-organisation, säger Sören Berglund.

I november presenterades och antogs även en ny it-strategi för universitetet.

– Man kan säga att det är en offensiv stra-tegi med mål att utveckla it-miljöer med kva-litet och effektivitet som ledstjärna, poängte-rar han.

Bästa tekniska lösningenSören Berglund menar att en offensiv satsning på it är viktig då dagens studenter redan nytt-jar it i mycket hög grad.

– De flesta studenterna är uppkopplade mot Internet och Umeå universitets nät på olika sätt och då måste vi ta vara på det och se it som en naturlig del av universitetets verksamhet, menar han.

några föreläsningar på campus. De finns i stäl-let tillgängliga på den lärplattform på Internet som jag använder i varje utbildning. På så sätt blir undervisningen mycket flexibel. Campus-undervisningen använder jag i stället för semi-narier och andra övningar där studenterna är mer delaktiga, förklarar han.

En lärplattform att samlas kringSatish liknar en lärplattform vid ett resecent-rum där allt – tåg, bussar, förvaringsskåp, korv och biljetter – finns på ett och samma ställe. En lärplattform fungerar som ett slags inlär-ningscentral där studenten lämnar in uppgif-ter, tittar på föreläsningar, gör on line-prov,

får feedback från sin lärare och där man håller möten med mera.

– Här finns allt samlat. Det är lätt att kom-municera med studenten och all tidigare kom-munikation finns lagrad.

Lärare vid humanistisk fakultet kan via Sa-tish få tillgång till praktiska seminarier, video-handledning via hemsida, individuell handled-ning i design och annat.

– Tanken är att var och en ska få instruk-tioner på sin nivå, betonar han.

Nätverk för IKT-coacherHösten 2008 bildades ett nätverk för IKT-coacher vid Umeå universitet. Per Andersson

har inom universitetspedagogiskt centrum, UPC, varit ansvarig för nätverket fram till årsskiftet.

– Det finns många eldsjälar ute på institu-tionerna som gör ett jättejobb inom det här området, med ett nätverk kan man knyta sam-man dem, säger han.

Per uppskattar att det idag finns ett 70-tal personer som på olika sätt och i olika omfatt-ning fun gerar som IKT-coacher inom univer-sitetet.

– Förhoppningen är att det på sikt ska fin-nas en IKT-coach på varje institution för att stötta och inspirera, säger Per Andersson.

Text: Anette OlofssonFoto: Mikael Lundgren

Sören Berglund, chef för it-enheten


– Huvuddelen av våra studenter får redan se-dan tidigare jobb; vårt arbete med anställ-ningsbarhet handlar mer om att ge dem fler karriärval, säger Anna Arnqvist, prog ram-råds ord förande för biomedicinprogrammet, en av de elva utbildningar som deltar i Kom-petensportföljen.

Kompetensportföljen drog igång 2008 på initiativ av enheten för näringsliv och sam-hälle, ENS. Målet var att öka studenternas möjligheter till arbete genom att redan tidigt i utbildningen öppna upp för reflektioner kring anställningsbarhet. Biomedicinprogrammet är ett bra exempel på en utbildning som tillhör projektets huvudsakliga målgrupp; en bred, generalistutbildning med många framtida ar-

Kompetensportfölj kan ge bred karriärvägEn biolog som statistiker eller en journalist som utredare? För den student som förstår sin kompetens väntar en bred arbetsmarknad. Umeå universitets projekt Kompetens-portföljen hjälper studenterna att identifiera nya vägar ut i arbetslivet.

betsmöjligheter men också en något diffus arbetsmarknad.

– Bland arbetsgivarna kan det till exempel vara svårt att veta skillnaden på en biomedi-cinare och en biomedicinsk analytiker eller en molekylärbiolog, säger Anna och berättar att biomedicinprogrammet ger kursen praktisk professionell träning som en del av projektet. I kursen ingår bland annat studiebesök ute på företag.

– När studenterna presenterar sig och sin kompetens marknadsför de biomedicinarnas varumärke. För programmet utmynnar stu-diebesöken dessutom i en viktig kontaktbank för kommande studenter när de ska ut och söka jobb, säger Anna Arnqvist.

Dokumenterar sin kompetensDe studenter som deltar i projektet börjar re-dan under termin ett att dokumentera sin kompetens. Vilka generella färdigheter har jag? Vilka resurser är specifika för just mig? Vem är jag är och vad vill jag med min utbild-ning? Hur kan jag koppla min kompetens till arbetsmarknaden? Det här är frågor som landar i både konkreta färdigheter och mer personliga tankar kring värderingar och indi-viduella mål. I projektet ingår också arbets-livskontakter i form av exempelvis studiebesök och examensarbeten ute på företag.

Cecilia Stigedahl Stenberg är karriärväg-ledare på ENS och en av personerna bakom Kompetensportföljen. Cecilia berättar att stu-denterna bland annat får sammanställa sin kompetens i en arbetsportfolio. Målet är en visningsportfolio att använda i det framtida jobbsökandet.

– Min erfarenhet är att många studenter har problem med att förstå var den egna kom-petensen ligger. När man börjar dokumentera sina kunskaper tidigt i utbildningen förstår man på ett helt annat sätt sin kompetens och kan också gå tillbaka och se vad man faktiskt har lärt sig, förklarar Cecilia.

Från början var fyra program knutna till Kompetensportföljen, i dag är de elva och fler hoppas kunna ansluta sig till projektet.

– Efterfrågan är stor på kompetensportfölj och arbetslivsanknytningar i utbildningar. Vi behöver mer resurser för att inte behöva säga nej till någon. Dessutom har vi ett nytt spän-nande projekt som handlar om omvärldsport-följ kopplat direkt till Kompetensportföljen. Det handlar om utbildning för lärarlag och studenter i metoder för hur man kan omvärlds-bevaka efterfrågan av kompetens på arbets-


Anna Arnqvist:– Bland arbetsgivarna kan det till exempel vara svårt att veta skillnaden på en biomedicinare och en biomedicinsk analytiker eller en molekylärbio-log.

Bent Christensen:– Det är ett bra sätt för studenterna att tidigt komma i kontakt med arbetsmarknaden. De får också bättre koll på vad de egentligen kan men också hur man kan hitta alternativa arbeten.

Kerstin Engström:– Vi måste ta alla chanser att hjälpa våra studenter till kontakt med arbetslivet. Särskilt när arbets-marknaden ser ut som den gör för journalister med stor konkurrens om få jobb.

marknaden, men också om att bygga en bank med kontakter och branschråd inom olika ar-betsområden, säger Cecilia.

Kontakt med arbetsmarknadenKandidatprogrammet för biologi och geove-tenskap har varit med sedan starten 2008. De arrangerar en kurs tillsammans med ENS, anställningsbarhet och personlig utveckling för naturvetare, som en del av projektet. Bent Christensen är programansvarig.

– Det är ett bra sätt för studenterna att ti-digt komma i kontakt med arbetsmarknaden. De får också bättre koll på vad de egentligen kan men också hur man kan hitta alternativa arbeten. Här är ENS bra, de har tips på jobb som studenterna annars kanske inte skulle ha tänkt på, säger han.

Bent ser, också han, arbetet med anställ-ningsbarhet som en möjlighet att marknads-föra utbildningen utåt.

– Blir studenterna bättre på att sälja in sina kunskaper hos presumtiva arbetsgivare så ger det ju också vårt program bra PR.

Tyvärr kan man konstatera att Sverige tappar som forskningsnation. Statistik på vetenskaplig kvalitet baseras idag på ett medelvärde av citeringsfrekvens inom ett tjugotal vetenskapliga discipli-ner. Som vanligt missar man humaniora och delar av samhällsvetenskapen efter-

rektOrns ruta

som databaserna som ligger till grund för utvärderingen starkt domineras av natur-vetenskap och medicin. Detta är hur som helst ett internationellt vedertaget mått och dessutom svenska statens officiella sätt att mäta. Det är nämligen basen för fördelning av en betydande del av universi-tetens forskningsanslag.

En analys av detta mått på vetenskaplig kvalitet visar att Sverige står stilla i utveck-ling, att Norge hunnit i kapp oss och att andra jämförbara länder, som Danmark och Holland, sedan länge sprungit ifrån oss. Det finns även andra indikatorer som är synner-ligen alarmerande. Sverige producerar färre högt citerade vetenskapliga arbeten och ännu mer alarmerande, våra högciterade arbeten är mer och mer sällan ett resultat av internationella samarbeten. Ytterligare en oroande signal är att våra unga forskare lyckas mindre bra i konkurrens om de pre-stigefyllda European Young Investigator Awards.

Umeå universitet står sig dock relativt väl i dessa mätningar men vi måste för-bereda oss på att olika sätt att mäta ve-tenskaplig kvalitet kommer att styra den nationella utvecklingen. Umeå har inom många områden stark forskning men saknar oftast kritisk massa. Det är endast inom 4–5 forskningsdiscipliner som vi kan säga att vi är internationellt framstående. Det går att föra en ideolo-gisk diskussion om hur forskning ska mätas och styras och hur man ska prio-ritera vetenskap. Tyvärr tror jag att vårt universitet är i en position där man ska göra det, det vill säga ifråga sätta den nationella forskningsstrategin. Jag tror att vi måste vara pragmatiska och på ett balanserat sätt utveckla vår veten-skapliga kvalitet, det vill säga att fort-sätta utvärdera och prioritera bland vårt forskningsutbud.

Göran Sandberg

Konkurrens om journalistjobbKultur- och vetenskapsjournalistprogrammen, som med sina tydliga yrkesinriktningar egent-ligen faller utanför projektets ursprungliga målgrupp, började jobba med Kompetensport-följen i höstas. För Kerstin Engström, före-ståndare för de båda journalistprogrammen, var det självklart att delta.

– Vi måste ta alla chanser att hjälpa våra studenter till kontakt med arbetslivet. Särskilt när arbetsmarknaden ser ut som den gör för journalister med stor konkurrens om få jobb.

Kerstin säger att journaliststudenterna vanligtvis är duktiga på att spara arbetsprover men att Kompetensportföljen kan bli ett bra komplement för att dokumentera även andra färdigheter.

– Det blir förhoppningsvis ett sätt att se utanför de yrkesspecifika kunskaper som i förlängningen också kan öppna upp för en bredare arbetsmarknad.

Text: Elin AxelssonFoto: Mattias Pettersson


Namn: Torgny JeneskogÅlder: 65 år (fyller 66 år i mars)Kommer från: Skärkind mellan Linköping och Norrköping Yrke: Universitetsveterinär som går i pension 1 mars Bor: Flyttar från Umeå till Ystad Fritid: Stort intresse för modelljärnvägar och även för riktiga tåg

månadens prOFiL

Klart för avgång!

Hans pappa var folkskollärare, men Torgny strosade runt i grannens ladugård som barn och fattade tidigt tycke för mjölkkorna. När det var dags att göra lumpen kom han till Umeå som kavallerist i mitten av 1960-talet.

– Här fick jag lära mig att rida, eller åka häst kanske man ska kalla det för, säger Torgny och skrattar.

Under sin tid på veterinärhögskolan i Stock-holm kom han i kontakt med institutionen för fysiologi där han tjänstgjorde som doktorand. När hans handledare fick ett lektorat i fysio-logi i Umeå så följde Torgny med, och här blev det fortsatt forskning och undervisning fram

Torgny Jeneskog är östgöten som växte upp på landet och tidigt bestämde sig för att bli veterinär. Efter nästan 30 år som universitetsveterinär i Umeå går han nu i pension, och får gott om tid att ägna sig åt sin hobby – modelljärnvägar.


månadens prOFiL

till 1983. Då beslutade utbildningsdepartementet att veterinärtjänster skulle inrättas vid universiteten och i Umeå blev det Torgnys jobb.

– Det innebar också att jag blev föreståndare för den största djur-avdelningen här, förklarar Torgny.

Regelverk för djurVid den här tiden fanns inget omfattande regelverk för försöksdjur vid universiteten och just att utarbeta ett sådant blev en viktig uppgift. Torgny och hans kollegor runt om i landet tittade mycket på hur regel-verken såg ut i England, Tyskland och Kanada, där man kommit längre. Även läkemedelsindustrin i Sverige hade infört riktlinjer som man stu-derade.

Regelverket omfattade utbildningsföreskrifter för personer som ar-betade med djuren, djurhållningsföreskrifter som minimått på burar, direktiv om tillgång på näringsriktig mat och friskt vatten och daglig tillsyn av utbildad personal. Man utarbetade också system för hälsokon-troller och hälsofrämjande arbete.

– Det var mycket som förändrades och situationen för djuren blev mycket bättre under den här tiden, säger Torgny.

Demonstrationer mot försöksdjurI mitten av 1990-talet började djurrättsaktivister att protestera och agera mot försöksdjur vid bland annat universitetens forskningsavdel-ningar. Demonstrationer blev allt vanligare och vid några tillfällen bröt demonstranterna sig in.

– De gjorde intrång, vandaliserade och stal djur vid några tillfällen, beskriver Torgny.

Största möjliga hänsynDjurrättsrörelsen i Umeå lät höra tala om sig och var som mest aktiv under fyra, fem år. Under den här tiden pågick samtidigt en debatt kring försöksdjur och Torgny poängterar att den seriösa debatten drivit på utvecklingen av regelverket.

– Det är ju viktigt med en diskussion om hur vi behandlar djuren och att vi tar största möjliga hänsyn till djuren. Det har gått framåt och hänt mycket inom det här området över hela världen under mina 30 år, säger han.

Mot Skåne som pensionärDen 1 mars går Torgny i pension. Han har redan gjort sin sista arbetsdag och har semester fram till pensionsdagen. Torgnys fru kommer från Skåne och de ser båda fram emot att under våren få inrätta sig i sin nya hemstad Ystad.

– Vi ser Östersjön från vår nya lägenhet, avslöjar han. Men visst kommer han att sakna kollegorna, både i Umeå och på

andra håll i landet. När han ser tillbaka på sitt arbetsliv känner han sig

stolt över sitt engagemang. Han har arbetat för många myndigheter och deltagit i mängder av konferenser och arbetsgrupper som handlat om försöksdjursverksamhet. Ett nytt direktiv från EU är på gång inom om-rådet och även här har Torgny varit inblandad via jordbruksdeparte-mentet.

– Nu blir det lugnare. Jag ser fram emot att montera upp min mo-delljärnväg. Intresset för modelltåg och riktiga tåg har följt mig sedan barnsben. Det är en trevlig hobby för en nybliven pensionär, säger Torg-ny Jeneskog och skrattar gott.

Text: Anette OlofssonFoto: Elin Berge


aktuellt i bildmuseet

Kimberly Austin / Cecilia Barriga / Mary Coble / Aleesa Cohene / Michael Elmgreen & Ingar Dragset /

Conny Karlsson / Heidi Lunabba / Al Masson / Benny Nemerofsky Ramsay / Flemming Rolighed /

Curated by Jane Rowley and Louise Wolthers

31.1 - 25.4 2010

LOST AND FOUNDQUEERYING THE ARCHIVE

Tejal Shah / Ingo Taubhorn.

www.bildmuseet.umu.se eller www.ucgs.umu.seFör öppna föreläsningar och program se:

ENSNytt år med nätverkandeEnheten för näringsliv och samhälle, ENS, jobbar aktivt med att utveckla våra interna och externa nätverk. Genom god kontakt med fakulteter och institutioner kan vi fungera som partner och förmedlare av universitetets resurser till nä-ringsliv och samhälle och fånga upp idéer som kan leda till nya samarbeten eller få betydelse för att anpassa vårt utbild-ningsutbud till arbetsmarkna-dens behov.

Våra egna interna och exter-na arrangemang är viktiga för att anpassa vår verksamhet till de behov som finns. I våra sam-verkanscaféer eller i nätverket för uppdragsutbildning tar vi upp olika teman till intern dis-kussion. På mötesplatser som Kvällspasset och andra nät-verksträffar visar vi upp vad Umeå universitet har att erbju-da för externa intressenter.

Här kan du se några av vårens arrangemang som du är välkommen att delta i.

Läs mer på www.ens.umu.se.

Februari:9/2 Kvällspasset17/2 Samverkanscafé 19/2 Studiebesök, Scandia-mant, Saint Gobain, Cuu Dee, Element Six, Jitech

Mars:9/3 Kvällspass CBRNE-centret, Samverkanshuset i Triple Helix19/3 Studiebesök Umeå, företag inte klart

April:23/4 Studiebesök Bjurholm, Nyåkers pepparkakor m fl

Maj:11/5 Kvällspass28/5 Studiebesök Umeå, företag inte klart


När kårobligatoriet avskaffas 1 juli i år blir det frivilligt för landets studenter att ansluta sig till en studentkår. – Studentkårerna står inför sin största utmaning någon-sin, säger Robert Östberg, som haft i uppdrag att utreda konsekvenserna av kårobligatoriets avskaffande.

Studentinflytande utan kårobligatorium?

ansvarar exempelvis för att utse studentrepre-sentanter till olika organ, utbildningsbevakning och studiesocial verksamhet.

– Om inte kårerna skulle göra det måste universitetet stå för sådant, förklarar Robert Östberg.

Därför kommer universitetet att fortsätta genomföra tjänsteköp inom de prioriterade områdena studentmedverkan, kvalitetssäkring av utbildningen, studiesocial verksamhet och kontaktskapande verksamhet med 105 kr/hst*. Även fakulteterna och Umeå School of Educa-tion har i uppdrag att köpa tjänster av student-kårerna med minst 60 och max 105 kr/hst.

Tjänsteköp ska inte jämföras med bidrag, utan är i detta fall kopplat till Lagen om of-fentlig upphandling. Pengarna kommer från

grundutbildningen, och från regeringshåll ställs högre krav på universiteten vad gäller uppföljning av studentkårernas verksamhet.

– Studentkårerna måste varje år redovisa att pengarna de tilldelats har gått till de prio-riterade områdena, förklarar Robert.

Kårerna kommer även att få cirka 105 kr/hst i statligt bidrag och de behåller de skatte-lättnader som de har idag.

Fortsatt starkt studentinflytande– Umeå universitet är bland de bästa i Sverige på att se till att studenterna har ett stort infly-tande och ser det som en kvalitetsfråga, säger Robert.

Därför kommer universitetet att förenkla för, och hjälpa kårerna att rekrytera medlem-mar på olika sätt för att säkra ett fortsatt starkt studentinflytande.

– Kårerna behöver en bra infrastruktur för att rekrytera medlemmar och visa på medlem-skapets värde. Genom att bland annat genom-föra tjänsteköp tror jag att kårerna vid Umeå universitet kommer att kunna behålla sin starka verksamhet, avslutar Robert Östberg.

Text och foto: Anja Hansen

Riksdagen antog propositionen Frihet och in-flytande – kårobligatoriets avskaffande (prop. 2008/09:154) i juni förra året, vilket innebär att kårmedlemskap blir frivilligt från 1 juli i år.

– Kårerna vid Umeå universitet påbörjade sitt arbete inför förändringen redan för två år sedan, säger Robert Östberg, tidigare student och ordförande för Umeå studentkår, som un-der hösten varit projektanställd vid universi-tetsledningen med uppdrag att utreda konse-kvenserna av kårobligatoriets avskaffande samt föreslå styrelse och rektor åtgärdsförslag.

Förändringar för både universitet och kårerDen nya lagstiftningen innebär att student-sammanslutningar själva måste ansöka om att få status som studentkår, vilket universitetet sedan beslutar om. Om ingen sammanslutning inom ett verksamhetsområde ges kårstatus ansvarar universitetet för att förrätta val bland studenterna.

Den största delen av studentkårernas in-täkter kommer idag från den obligatoriska medlemsavgiften och kårerna vid Umeå uni-versitet beräknas inledningsvis förlora 85 pro-cent av sina intäkter.

Nya källor till intäkterEn annan del av studentkårernas intäkter kom-mer från så kallade tjänsteköp. Student - kårerna vid Umeå universitet är idag de som *hst - helårsstudent

Robert Östberg. Foto: Mattias Pettersson


Vad tycker studentkårerna vid Umeå universitet om lagändringen?

Hur ser du på att kårmedlemskapet blir frivilligt?

Heidi Fossum, civilingenjörs- programmet i energiteknik:– Jag tycker att det är lite synd. Det är viktigt att det finns någon som tar tillvara student-ernas åsikter. Jag tror att jag kommer att vara med i kåren även i fortsättningen.

Daniel Brink, civilekonomprogrammet:– Jag tycker att det är bra. Det är aldrig bra med en tvingad avgift för en grupp männi-skor som redan har lite pengar. Jag tror att det här kan göra att kårerna tar sin uppgift på större allvar.

Linn Westman, programmet för kulturjournalistik:– Det är bra att det blir frivilligt, men också att kårerna finns kvar för dem som vill vara med. Precis som med fackföreningar kan man inte dra nytta av fördelarna om man inte betalar medlemsavgift. Jag tror att de flesta inte använder kåren på det sätt man skulle kunna. Om det är något problem vänder man sig kanske hellre till exempel till pro-gramvägledaren.

Umeå studentkår: ”Vi är positiva till att kårobligatoriet övergår i ett frivilligt medlemskap. För kårerna kommer det även i fortsättningen att vara ett viktigt uppdrag att representera studenterna gentemot universitetet. Därför måste vi skapa ett attraktivt medlemskap så att studen-terna väljer att vara med. Det är också viktigt att univer-sitetet ser ett värde i att studentkårerna finns kvar och stödjer dem i handling och ord, ekonomiskt och prak-tiskt.”

NTK: ”Vi är i grunden negativa till att kårobligatoriet av-skaffas. Vi har farhågor om ett minskat studentinflytan-de och försämrad kvalitet på utbildningar. Nu är avskaf-fandet ett faktum och vi jobbar för att anpassa oss. Umeå universitet inser vikten av ett starkt studentinflytande och har agerat stöttande i det arbetet. Med den nya lagstift-ningen kommer studenter att ha frihet att välja om de vill vara medlemmar i en studentkår, men kårerna kommer tyvärr att vara i en större beroendeställning än någon-sin.”

Medicinska studentkåren: ”Vi är i grunden positivt in-ställda till ett frivilligt medlemskap och genomför en om-organisation för att anpassa verksamheten. Det finns en risk att kårer blir mer beroende av sina universitet till följd av finansieringsfrågan, men vi är övertygade om ett ömsesidigt intresse av studentmedverkan som en del av kvalitetsutvecklingen. Utbildningsbevakning kommer även i framtiden att vara vår huvudsakliga uppgift och verksamhet.”

Rättelse Aktum ExtraI förra numret av Aktum Extra angavs felaktigt, i artikeln om Fredrik Lindegren, att Interactive Institute var en del av Humlab. Interactive Institute var och är en egen enhet och Fredrik Lindegren arbetade inom dess Umeåstudio, Tools for Creativity, en kreativ mötesplats för konst, kultur och teknik. Studion drev flera EU-projekt, bland annat det så kallade Kultursimulatorprojektet.


POUMånga frågor är på gång inom perso-nalområdet. En översyn av anställ-ningskommittéernas uppdrag och sam-mansättning pågår under ledning av rektorsrådet Staffan Uvell. En ny anställningsordning har tagits fram med avsikten att den ska fastställas av universitetsstyrelsen den 16 februa-ri. Ett förnyat avtal om motionskort för universitetets anställda har teck-nats med Iksu och gäller från årsskiftet med oförändrade innehållsliga villkor men med en mindre höjning av egen-avgiften. Under senare delen av hösten erbjöds alla anställda att vaccinera sig mot svininfluensan genom Student -hälsans försorg. I runda tal utnyttjade 1 000 anställda denna möjlighet.

En stor del av hösten togs i anspråk av lönerevisionen. Den satta tidsramen höll och de nya lönerna kunde betalas ut i samband med januarilönen. Ett stort tack till alla – både på den fackliga sidan och på arbetsgivarsidan – för ett väl ut-fört arbete! Det lokala samverkansavtalet som har ett drygt år på nacken är för närvarande föremål för en utvärdering med syfte att ta reda på hur avtalets mer konkreta delar – arbetsplatsträffar, be-slutsmöten och lokala samverkansgrup-per – fungerar på institutions nivån. Mer information om detta vid ett senare till-fälle.

En ny omgång av UCL (Universite-tets chefs- och ledarutvecklingspro-gram) startar i februari och rekommen-

deras varmt för nya prefekter och chefer. Ett arbete med att ta fram en-hetliga villkor för prefekter pågår, inklu-sive utarbetandet av universitetsge-mensam mall för prefektkontrakt.

Arbetet med att rekrytera en ny per-sonalchef pågår och sista ansöknings-dag var den 28 januari. En rekryterings-grupp genomför, tillsammans med externa konsulter, intervjuer och refe-renstagningar under februari. Planen är att den nya personalchefen ska finnas på plats till hösten. Till dess fortsätter den nuvarande ledningsorganisationen för personalenheten i oförändrad form.

Lars Lustig, universitetsdirektörSiv Olofsson, förvaltningschef

Ingrid Undén Lindehell, t.f. bitr. enhetschef

27 900 besökare under 2009 – rekord för Kultur på campus

Kultur på campus är ett unikt projekt som varje vecka levererar gratis kultur till studenter och personal vid Umeå universitet. Missa inte Electric Boys i vår!

Förra året hade Kultur på campus 27 900 besökare på sina 37 evenemang, som bestod av många konserter, men också litteratur, dans, teater och populära Valborg på campus.

– Det är helt klart ett nytt rekord och det är jättekul att så många tar del av vårt utbud. Tanken med projektet är ju att man som student eller personal ska kunna koppla av, ladda batterierna och få ny input genom kultur – direkt här på campus, säger pro-jektledare Jonas Ericson.

– Vi producerade 37 arrangemang under 2009, säger Jonas Ericson, projektledare. Mycket konserter, men även litteratur, dans och teater. Det är jättekul att så många tar del av vårt utbud. Det är ju tanken med hela projektet, att man som student eller perso-nal ska kunna koppla av, ladda batterierna och få ny input genom kultur – direkt här på campus.


Några av vårens höjdpunkter:Stefan Sundström – 19 februariNina Ramsby – 11 marsElectric Boys – 19 marsReflex – 19 maj

För att hålla dig uppdaterad om vad som händer, prenumerera på nyhetsbrevet! www.umu.se/kulturpacampus


Nu är språket lagSommaren 2009 trädde Sveri-ges första språklag i kraft, och konsekvenserna börjar nu skönjas – också för Umeå uni-versitet.

En lokal vinkel är att Luft-fartsverket JO-anmälts för namnändringen av Umeå flyg-plats till Umeå City Airport.

– Lagen säger att svenska är huvudspråk i Sverige och att svenska är det språk som ska användas av myndigheter – och Luftfartsverket är en myndighet, menade Birgitta Lindgren, språkvårdare på Språkrådet i en kommentar till P4 Västerbotten.

Redan i höstas fattade JO ett första beslut om tillämp-ning av språklagen. JO kritise-rade forskningsrådet Formas för att felaktigt ha krävt att an-sökningar om forskningsfinan-siering måste vara skrivna på engelska. Enligt JO ska det all-tid vara möjligt att kommuni-cera med myndigheter på svenska.

JO Hans-Gunnar Axberger konstaterar dock i tidskriften Klarspråk 4/2009 att ”lagen nog inte tar tillräcklig hänsyn till hur verkligheten ser ut i forskarvärlden. Lagen kan behöva nyanseras.”

Man kan också invända att myndigheter inte måste lyda JO – och att språklagen inte har några straffbestämmelser – men myndigheter måste lika-fullt följa lagar. Och just uni-versitetsvärlden har här ett särskilt ansvar: 12 § Myndig-heter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

Läs mer om språkfrågor vid Umeå universitet:www.anstalld.umu.se/sprakwww.anstalld.umu/en/language

Läs mer om språklagen hos Språkrådet:www.sprakradet.se/1872

SPråkSPaltEN

Språkgruppen förverkligar språkpolicynUmeå universitets nya språkgrupp tar fram strategier för hur språkpolicyn ska bli verklighet.

manfattning på ett annat språk, och de som är skrivna på andra språk ska ha en utförlig samman-fattning på svenska, berättar Ingela.

Ett av språkgruppens kommande förslag blir att universitetet inrättar ett språkråd som ska ar-beta proaktivt, men även kan ge praktiska råd. Ingela Valfridsson menar att man kan göra insat-ser som inte kräver stora ekonomiska resurser. Den 31 mars lämnar språkgruppen resultatet av sitt arbete till Göran Sandberg.

Text: Anja HansenFoto: Mattias Pettersson

Josefin Högberg, studentrepresentant, Ingela Valfridsson, humanistiska fakulteten, Michael Nordvall, informations-enheten, Irene Sedlacek, språkcentrum, Karin Wikman, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Elisabeth Lindahl, medicinska fakulteten, Jenny Signarsson, Studentcentrum, Evelyn Khoo, samhällsvetenskapliga fakulteten.

Språkgruppen inrättades efter att rektor Göran Sandberg fastställde Umeå universitets språk-policy.

– Sedan i höstas har vi arbetat med att ta fram implementeringsstrategier för policyn, säger Ingela Valfridsson, som är sammankallande i gruppen.

Språkpolicyn innehåller språkliga riktlinjer för all verksamhet vid Umeå universitet. Två vik-tiga begrepp är klarspråk och parallellspråkig-het.

– Enligt språkpolicyn ska exempelvis alla avhandlingar som skrivs på svenska ha en sam-


SyNPUNKTEN SyNPUNKTEN

Skrota det nya lönesättnings- systemetVisste du att din chef har ålagts att bedöma hu-ruvida du: ger uttryck för avvikande åsikter på ett balanserat och konstruktivt sätt och bidrar till positiva attityder och arbetsrelationer inom arbetsgruppen. Det är exempel på de nya krite-rierna för så kallad ”individuell lönesättning” vid Umeå universitet. Cheferna är även rekom-menderade att bland annat bedöma om du: an-vänder glädje och humor då det passar och är villig att med kort varsel byta arbetsuppgifter.

Det är inte svårt att formulera vettigare kri-terier, men tämligen meningslöst så länge den individuella lönesättningen består. Själva be-teckningen på detta system är förrädisk. Det innebär inte att individen garanteras ett större inflytande över sin lön eller kan räkna med att extra arbetsinsatser, ansvarsuppdrag eller dylikt ger vissa påslag. Individuell lönesättning innebär urholkade kollektivavtal och ger alltid utrymme för subjektiv lönesättning. Idag saknar de flesta kollektivavtal reglerade nivåer och individuella påslag. Arbetsgivaren kan anställa dem som säljer sig billigast och skapa godtyckliga skillna-der. Systemets uttalade syfte är att öka klyftorna. De luddiga lönekriterierna försvårar kampen mot diskriminering, eftersom det är lätt för lö-nesättande chefer att använda en uppsjö av bortförklaringar.

Hur kommer det sig att nästan alla fackför-bund vid universitetet har godkänt individuell lönesättning? Det enda undantaget är den syn-dikalistiska Universitetssektionen. Vår sektion förespråkar en solidarisk lönepolitik. Vi upp-muntrar alla kollegor att på kollektiv väg driva upp lönerna, utjämna klyftorna och utmana prefektstyret. Alla chefer som vägrar följa de nya kriterierna har våra sympatier.

Vi anser att en tung bevisbörda vilar på dem som förespråkar löneskillnader. Det gäller inte bara att förklara varför vissa arbetstagare ska ha lägre inkomster och pension, utan också varför arbetstagares barn och livspartner ska ha sämre levnadsvillkor. Smärre löneskillnader kan enligt vår mening vara acceptabla om de följer krite-

rier som är utarbetade av personalen, under-byggda med starka argument och inte ger ut-rymme för chefers tycke och smak. Rimliga kriterier kan vara arbetsuppgifter, anställnings-tid och utbildningsnivå. Till varje kriterium bör en bestämd lönenivå knytas.

Vi anser att så kallat ”okvalificerat” arbete bör uppvärderas. Hit hör exempelvis vaktmäs-tare, städare och serveringspersonal. Vi anser också att bland andra administratörer och lä-rare bör lyftas upp i relation till forskare. Det är möjligt att göra en snabb och drastisk höjning av de sämst betalda om man samtidigt fryser eller sänker lönerna för de högst betalda.

Vi medlemmar i Universitetssektionen har noterat ett utbrett missnöje med lönesättningen. Det verkar samtidigt inte vara många som vill återupprätta den äldre modellen där lönerna sattes ovanför personalens huvuden i centrala och lokala kollektivavtal. Många accepterar in-dividuell lönesättning som det minst dåliga al-ternativet. Vi anser att lönen varken ska sättas av fackliga representanter och arbetsgivarföre-trädare, eller i individuella samtal mellan anställd och chef. Vi som gör jobbet ska sätta priset på vår arbetskraft, så långt förhandlingsstyrkan medger. Genom att tillsammans pressa arbets-givarsidan kan vi maximera löneuttagen och fördela dem mellan oss. Uppgörelserna bör för-ankras genom beslutande omröstningar bland alla anställda. De kan sedan regleras i enkla för-handlingsprotokoll, kollektivavtal eller andra former.

Ledningen för universitetet har en militant lönepolicy som säger att: ”Arbetstagarorganisa-tionerna har rätt att ta del av arbetsgivarens löneförslag och föra förhandling i frågan. (…) Beslut fattas alltid av arbetsgivaren”. Vår mål-sättning går tvärtom ut på att: Arbetsgivaren ska ha rätt att ge synpunkter på arbetstagarsidans förslag, men beslut ska fattas av arbetstagarna. Målet är avlägset men demokratiseringen av våra arbetsplatser bör inledas idag.

Umeå Universitetssektion

Studieverkstaden invigs Studentcentrum samordnar nu sina verksamheter inom tal, studieteknik och skrift – tidigare Språkverkstaden – i nya Studieverkstaden.

Den 25 feb ruari kl. 12 slås portarna upp till de nya lokalerna på UB. Efter mingel och musik blir det tal av Åsa Bergen-heim och bandknytning av Kjell Jons-son och Peder Tjäderborn.

I Studieverkstaden kan studenter få hjälp med skriftliga uppgifter, muntliga presentationer och studieteknik på svenska och i viss omfattning också på engelska.

Svar till Umeå UniversitetssektionVid Umeå universitet tillämpas individuell lönesättning i likhet med merparten av den övriga svenska arbetsmarknaden. I vår lö-nepolitik gäller att lönesättande chef ska ta hänsyn till arbetets svårighetsgrad, indivi-dens skicklighet och arbetsresultat. Löne-kriterierna ska därför tolkas och tillämpas av lönesättande chef utifrån uppdrag och verksamhetsmål samt även beakta samban-det mellan lön, motivation och resultat. Det finns vidare ett legitimt verksamhetsin-tresse att via lönesättningen belöna ett gott medarbetarskap, och i detta begrepp lägger vi stor vikt vid varje medarbetares aktiva ansvarstagande och konstruktiva delaktig-het.

Lars Lustig, universitetsdirektörIngrid Undén Lindehell,

t.f. enhetschef vid PoU


Inför semesterplaneringenSedan en tid tillbaka ska alla anställda vid Umeå universitet själva ansöka om semester i PASS. I Lokalt avtal om för-läggning av semester för lärare* har parterna kommit överens om att semes-tern normalt ska förläggas till undervis-ningsfri tid, i första hand från midsom-mar och framåt (1§). Vill arbetstagare lägga en del av semestern under annan tid har man rätt att göra det om man kommit överens om detta med sin pre-fekt eller motsvarande senast den 31 maj det aktuella året (5§).

UPCDet är också möjligt att före den 31 maj meddela sin prefekt eller motsvarande om att man önskar spara semesterdagar till ett annat år. Av innevarande års semester-dagar kan arbetstagaren spara det antal dagar som överstiger 20, och som mest kan en anställd ha 40 sparade semester-dagar. Sparade semesterdagar förfogar arbetstagaren över, så dessa kan arbetsgi-varen inte besluta om. Naturligtvis ska man ansöka om semester som vanligt när man vill ta ut sin sparade semester.

Arbetsgivaren har rätt att lägga ut innevarande års semesterdagar. Helst ska

den enskilde och arbetsgivaren vara över-ens, men om arbetsgivaren ensidigt fattar beslut om förläggning av semester, ska arbetstagaren underrättas om beslutet två månader i förväg.

För doktorander gäller även att de måste se till att alla semesterdagar är ut-tagna innan anställningen upphör.

Det är alltså viktigt att du som anställd själv, och i tid, ansöker om att ta ut din semester.

Charlott Nyman och Håkan BohmanSaco-S-rådet vid Umeå universitet

* För T/A-personal gäller att semesterplaneringen ska ske ”i god tid”.

Dags för blended learning?

Umeå universitet har i sin ”Utbildnings- och forskningsstrategier 2009–2012” följande del-mål: Ett högkvalitativt universitetsgemensamt utbud av kurser och program baserade på så kallad blended learning ska tillskapas.

Termen blended learning har, med sina up-penbara brister, blivit accepterad världen över – med lite skiftande innehåll. I stort handlar det om att integrera verktyg och miljöer för infor-mations- och kommunikationsteknik, IKT, i ordinarie universitetsundervisning.

Verktygen har ofta utvecklats för distansun-dervisning för att transportera undervisning till

otraditionella studentgrupper utanför campus, men visat sig användbara. Nu plockas verktygen in i finrummet på campus – men inte med av-sikten att allt ska bli distansundervisning, utan med tanke på kvalitetshöjning, effektivitet, att-raktivitet och tillgänglighet.

Kanske en kurs med en huvudgrupp på cam-pus, en satellitgrupp i Lycksele och några stu-denter som läser från sin arbetsplats – alla i samma utbildningsform: en avvägd mix mellan synkrona möten och asynkront arbete? Då be-hövs inte längre lika många separata utbildnings-former med olika organisation och grupper, som

var och en inte rekryterar fullt (campus/distans/decentraliserat, etc). Kurser är givetvis olika, liksom lärare och studenter, men vi måste alltid kunna pröva vad IKT skulle kunna tillföra en given kurs – och vad vi kan få ut av det.

För närvarande har universitetet gott om studenter. Flexibla former av studier ökar mest. Men från 2012 till 2018 minskar Västerbottens årsgrupp 19-åringar från cirka 4 000 till under 2 500. Fler nya och otraditionella studenter be-hövs då både för universitetet och regionen – och används nya verktyg och miljöer för undervis-ning i innovativ kombination med traditionella, så måste det gå att klara av.

Detta slags integration av nya verktyg har skett förr. Föreläsningarna under tidig me deltid var just ofta högläsningar (dictamen) ur källtex-ter – som sedan diskuterades (disputatio). Se-nare kompletterades undervisningen med tryckta källtexter som studenterna fick mer och mer egen tillgång till. Då – en stor och säkert inte smärtfri förändring. Den tidens ”blended learning-problematik”. Nu ifråga sätter vi inte att personlig tillgång på böcker är en naturlig del av kurser, och böckerna högläses sällan.

Är Internets brokiga informationstillgång i kombination med trådlösa datorer och sociala medier för gränslös kommunikation något av liknande dignitet för utbildning – eller är det till och med ännu viktigare än tryckkonsten?

Åsa Bergenheim, prorektorAnders Norberg, enheten för

näringsliv och samhälle

Fransk färglitografi från 1910 – ur en serie bildspekulationer om framtiden. Här har konstnären föreställt sig utbildning år 2000.

SyNPUNKTEN


Become a Fan of Umeå University on Facebook: <www.facebook.com/UmeaUniv>

engLish page

Solving the work-life balance equation I am a 38 year old woman, daughter of an In-dian father and a Jewish mother, from Oak Ridge, Tennessee, a town best known for its role in enriching uranium for the atomic bomb.

I was lucky enough to go to good, public schools. Not that everyone “made it”—I had one classmate who committed suicide just months before completing a chemistry degree at Harvard. But for the most part, I would say my education was a privilege. I had wonderful teachers, many of whom I still stay in touch with, who really cared that we should learn, that we should question, and that we should have a full, rich, and engaging life.

I think of this now, into my sixth month on maternity leave, a time during which, I suppose, it is natural to reflect back on where you came from, and where you want you and your fam-ily to go. I landed here, after ten years of seri-ous battle, as my husband and I tried to find two academic jobs, first in America and now in Sweden. Like a lot of people, we wanted a place that would be intellectually stimulating, and also sane enough to build a decent family life.

It has not been easy to find two healthy jobs. When I visited universities for job interviews, I was told to ask faculty members to what extent they were able to balance work and family, and was shocked to see how, at many top places, that balance was much too difficult to achieve. Now, settled, I have a little time and space to reflect on what is good about both systems. There are of course differences, and a lot of commonality, but I can say there are some fea-tures that really distinguish my life here and my life back in America.

I think what is most striking about America is its intensity. I worked for four years at Rut-gers University, in both the mathematics and

education departments, and there was a feeling of everyone working hard all the time. If you had a question, your colleagues would usually answer within minutes. Things got done, often carefully and fast. It was an exciting kind of life.

In contrast, I think what is most striking about Umeå, and perhaps Sweden in general, is its humanity. Not that people here do not work hard, but there is a certain balance of lightness and seriousness. There are philoso-phers on the ski slopes, a group of mathemati-cians brewing their own beer, and a doctor in the maternity ward who will, without much provocation, burst into song.

To find balance in life is not easy, regardless of where you live. I think many of us crave inten-sity, and the best of research life is remarkably intense, while many of us also need those ways of getting away from it all. I can say for my part, that this balance comes easier here than in many places where I have lived. In a place that I once thought was the end of the world, I have learned to be connected. In a place that I have come to work, I found time to learn, play, and grow.

Text: Manya Sundström

Manya Sundström is a university lecturer at the Department of Science and Mathematics Education, and researcher at Umeå Mathematics Education Research Centre (UMERC). She is on leave as a visiting scholar at New York University and Columbia University during spring 2010, and will return to Umeå in the fall.


HF -10

PERPPUA

ANETILGNÅLV

AVISAS

AVBILDAD

LATNATETIL

RÖRKRÖK SKJUTORDER

TILL FLERA

GRÄLADERIK

SBIB B

LA

" DATO R

SNIL LE

"P ERSONFR

ÅGA

OMSK M

EDHÅL L

BLODFYLLD Ö?TROKTROK

BARKKR

YD DAN

BUSKÄTARE JULTRÄDET MINDRE YTA YTTRADE "HANDLINGEN" ORUBBAD

VÄDJA SERIE

ANKA VÄLSORTERAD

RAKCAMEDAHREDE

KORTNEJ

DELTA

GAR-ID

FILM- AN G

HÄSTH ÅR

FÖRTÄRING

LÄBKSNADTÖ

MARKATTA

INGÅNGSMETAT SMÖR

ORDGENUS

YRKESTUGGET BREVTYP SALTKÄRL ÅRHUNDRADE

VIK-SJÖ

MROFEIDUTSBREVHÖLJE PÅ BENEN KÄNNEDOM

AKADEMISTAD

VSTKMTGA

!GÄVIRAFTAKRY GG

SÅNGARSTÖ

D

URDRUCKEN

FLYHÄNT

UTAN TONART

LÄKARTITEL

TEDUJBRÖF

BLÅSINSTRU-MENTETS

GREK.PR

EFIX GENOM, VIA

DLIBTNEMUKODREGNOSÄSÅVT

LIVE-TV

Vinnare i korsordstävlingen i Aktum Extra Vintern 2009 blev Håkan Hansson i Halmstad. Grattis! Ditt presentkort från Akademibokhandeln är på väg.

Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen senast 10 mars 2010. Du som skickat in den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på Akademibokhandeln på 250 kr.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

näst sist


Avsändare:Umeå universitet901 87 Umeå B

Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på telefon 070-244 71 24 eller via e-post <[email protected]>.

månadens kåseri

Posttidning

Jag minns det som vore det igår. Vi kom åkan-de en solig dag i juli med vårt flyttlass mot Ma-riehemsvägen 1 som skulle bli vår hemadress några år. Men det var inte igår, det var som-maren 1966. Jag och några till som hade haft Per-Åke Albertsson som lärare i biokemi i Upp-sala skulle doktorera under hans handledning och hjälpa till att bygga upp ämnet biokemi i Umeå med Per-Åke som första professorn i ämnet.

Umeå universitet var bara ett år gammalt och hade färre än 3 000 studerande och Umeå hade drygt 50 000 invånare. Tanken var att jag och min familj skulle bo i Umeå några år och sedan dra vidare. Men så blev det inte. Vi är fortfarande kvar, medan barnen flyttat söder-över, och jag har inte helt lämnat universitetet efter 43 år trots att jag blev vederbörligen av-tackad i september förra året.

Det har varit en fantastisk tid vid universi-tetet, drygt halva tiden som lärare, forskare och administratör vid kemiska institutionen och andra halvan som administratör vid universi-tetsförvaltningen, i nära samarbete med våra fem senaste rektorer. Universitetet har haft en enastående utveckling och det har varit en för-mån att få vara delaktig i denna utveckling.

Från institutionstiden kommer jag, förutom min forskarutbildning, främst ihåg de dokto-rander som jag handledde och studenter som läste C-kursen i biokemi som jag ansvarade för. Att jag kommer ihåg just dem är inte så konstigt för de har blivit framgångsrika professorer vid universitetet, och till och med rektor, prorektor, dekan och prodekan.

Universitetet var tidigt med att erbjuda dis-tansutbildning, jag kommer ihåg hur dåtidens

Minnen från ett universitetteknik nyttjades. Studenterna ringde in till ett nummer med telefonsvarare som vi lärare av-lyssnade med jämna mellanrum. Sedan ringde vi upp studenterna för att förklara och vägleda dem. Vanliga brev och fax var också hjälpme-del.

Många som arbetar vid universitetet vet kanske inte att det som nu är Sundsvallsdelen i Mittuniversitetet en gång var en filial till Umeå universitet. Själv minns jag hur jag arbetade med utrustningslistor till biokemidelen i kemi-utbildningen där och hur jag och andra lärare vid kemiska institutionen åkte ner för att un-dervisa där.

Senare, då jag arbetade som planeringschef, med ansvar för utbildnings- och forskningsfrå-gorna, var jag med då första spadtaget till den nya högskolebyggnaden i Örnsköldsvik skulle tas. Byggnaden skulle användas av oss och då-varande Mitthögskolan. Spadtaget togs av mig och Mitthögskolans rektor med en spade med två skaft. När Mitthögskolans tidning rappor-terade om byggstarten hade man klippt bort mig, så kvar var ett fotografi med enbart Mitt-högskolans rektor. Örnsköldsviks Allehanda uppmärksammade detta med en undran om hur den objektiva journalistiken var vid en hög-skola med journalistutbildning.

Universitetet har ett antal högskolor inom sin verksamhet. Jag har varit med vid tillkom-sten av några. Den första var Miljöhögskolan, ett samarbete mellan universitetet och SLU i Umeå, men den fick aldrig någon riktig fart och är nu avvecklad. Den andra var Idrottshögsko-lan, som tog lärdom av Miljöhögskolans miss-tag, och heter numera Centrum för idrottsve-tenskap. Den har utvecklats mycket bra, vilket

gläder mig som alltid har haft en stadig fot i idrotten och idrottsrörelsen. Arbetet med att få examensrätt för arkitektutbildningen, till-komsten av Arkitekthögskolan samt starten av Konstnärligt campus var fantastiskt stimule-rande och fyllde en stor del av min sista tid innan pensionen. Det ska bli spännande att följa utvecklingen av Konstnärligt campus och det samarbete som kommer att utvecklas mel-lan utbildningarna i arkitektur, design och konst samt Bildmuseet och Humlab X, ett samarbete som enligt ambitionerna kommer att lyfta de estetiska och konstnärliga verksamheterna vid universitetet till nya internationella höjder.

Ingemar Ericson

aktum 2010, nr 1

Documents