aktum 2009, nr 1

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

1/28

AktumVrldens rsta

jmstlldhets-

certierade kurs

Statistik fr lrare.

sid 6

Prolen

Soa Lundberg, universitetlektor vid Cerum, r en avde lyckliga som ftt karrirbidrag. sid 14

Aktuellt vidUme universiteFebruari 1/2009

Ume School o

Education invigd: Goda frutsttningar attbli en av Sveriges ledandelrarutbildningar. sid 4

Nytt samverkansavtal

Arbetsplatstrffar ochmedarbetarsamtal blirden naturliga formenfr samverkan. sid 8

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

2/28

2 Aktum Februari 1/2009

Nytt r, nya mjligheter

ret brjar med en s kallad rivstart. Invigning av Ume School of Education, som erstter

fakulteten fr lrarutbildning. Bara att hoppas att den nya hllbara lrarutbildningen blir s

bra som enmansutredaren Sigbrit Franke vill och tror. Frgorna var mnga och kloka, nr

hon, vr fre detta rektor, mtte vra studenter. Lrarutbildningen r Sveriges strsta hgskole-

utbildning och ska givetvis hlla hgsta internationella kvalitet. Om den nya lrarutbildning

som ska utbilda grundlrare och mneslrare slss 26 lrosten i Sverige. Ume School

of Education mste vara ett sjlvklart val.


ret har ocks brjat med att vi ftt ett nytt samverkansavtal vid Ume universitet. Samver-

kansavtalet ska frmja demokrati, dialog, inytande, engagemang och inytande ute p insti-

tutioner, nu nr institutionsstyrelserna r ett minne blott och vi ftt s kallat prefektstyre.

De fackliga organisationerna r njda med det nya samverkansavtalet och frvntningarna

hga. I all korthet kan sgas att avtalet innebr att alla anstllda ska medverka i regelbundna

medarbetarsamtal och kontinuerliga arbetsplatstrffar.

Prol och kseri

Prol i detta nummer r den kvinnliga forskaren, universitetslektor Soa Lundberg, vid

Centrum fr regionalvetenskaplig forskning (Cerum). Hon r en av de lyckliga som ftt kar-

rirbidrag. Mnadens kseri r skrivet av en grinig universitetslektor vid namn Max

Medianus och mycket lsvrt och tnkvrt.

Nytt r innebr reexioner, bland annat ver tidens snabba gng. Hr ngra ord frn

en omtyckt och klok poet:

Tiden r ingen rakstrcka utan snarare en labyrint, och om man trycker sig

mot vggen p rtt stlle kan man hra de skyndande stegen och rsterna,

kan man hra sig sjlv g frbi dr p andra sidan.

Tomas Gsta Transtrmer, fdd 15 april 1931 i Stockholm, r mannen bakom dessa rader.

Transtrmer, poet och psykolog, r en av Sveriges mest bermda och versatta poeter.

Han drabbades under tidigt nittiotal av en hjrnbldning, som ledde till frlamning av

hger sida och som ven drabbade sprkcentrum.

Stefan Lybeck

Ledaren

Ansvarig utgivaresa Rudehll

Adress

Inormationsenheten

Ume universitet

901 87 Ume

Tel 090-786 50 00 (vx)

Texttel 090-786 59 00

Fax 090-789 99 95

www.umu.se

Redaktr Stean Lybeck

Tel 090-786 78 90

[email protected]

[email protected]

RedaktionCarina Dahlberg, Stean Lybeck

Redaktionsrd

Kristina Sjgren, Barbro Renkel,

Gunnel Grelsson, Dan Frost,

Kjell Grankvist, Jan Mannberg

Layout/produktion/repro

Print & Media, Ume universitet

Tryck

Taberg Media Group AB

Upplaga

5 200

Omslagsbild Mattias Pettersson

Aktuellt vid Ume universitetFebruari 1/2009

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

3/28

Aktum Februari 1/2009 3

[email protected]

Fler notiser och lngre versioner nns p .

Frn Ledningen

Frn OmvrLden

Arbetet med bibliometriindikator pgr

Arbetet med att ta ram en bibliometriindi-

kator som ska anvndas av regeringen r

att rdela en del av de asta resurserna r

2010 pgr r ullt vid Vetenskapsrdet.

Modellen ska anvndas r rdelningen

av de nya resurserna, samt omrdelning

av em procent av de bentliga. Ytterligare

em procent ska omrdelas utirn indika-

torn externa medel.

Vetenskapsrdets uppdrag r att dels ta

ram ndvndigt underlag till indikatorn r

publiceringar och citeringar ur databasen

Web o Science, dels utveckla och kvalitets-skra de olika berkningsunderlag som

systemet bygger p.

Klla: Vetenskapsrdet

Ny che vid Utbildningsdepartementet

Eino rneldt r ny che r Universitets-

och hgskoleenheten vid Utbildningsde-

partementet. Enheten ansvarar r 40

myndigheter, bland annat universitet och

hgskolor samt Hgskoleverket. I enhetens

arbete ingr beredning av regeringsbeslut

och propositioner inom omrdet.

Klla: Utbildningsdepartementet

Politisk strid om engelska vid danska

universitet

Flera danska partier som str utanr re-

geringen vill tvinga landets universitet att

undervisa p danska. Socialdemokraterna,

Socialistisk Folkeparti och Dansk Folkeparti

hr till dem som hvdar att danskan hllerp att trngas ut rn den hgre utbild-

ningen. Om rslaget skulle genomras

kommer det att kosta i storleksordningen

100 miljoner danska kronor per r och ska-

da de danska universitetens internationella

konkurrenskrat. Ministern sger drr nej

till kraven p rndringar i universitetsla-

gen. Han r std av bland andra studen-

terna och etersom de partier som nu tar

upp rgan har majoritet i Folketinget,

skulle en tvingande lag nd kunna

genomras.

Klla: Hgskoleverkets internationella nyhetsbrev

Kina agerar r att minska arbetslshet

bland nyexaminerade

De 6,1 miljoner kinesiska studenter som tog

sin examen i juni har svrt att hitta arbete.

Problemen har inte blivit mindre i spren

av nanskrisen. Bakgrunden r att i mitten

av 1980-talet var andelen registrerade iKinas hgre utbildning 3 procent av aktu-

ella rskullar, dvs. lgre n i mnga andra

utvecklingslnder. r 2005 var andelen re-

gistrerade uppe i 19 procent. Det r denna

explosion av studenter som nu ger landet

stora problem i orm av arbetslshet bland

akademiker.

Klla: Hgskoleverkets internationella nyhetsbrev

Samordningsgrupp r

Konstnrligt campus utsedd

Rektor har utsett ljande: Staan Uvell,

universitetsledningen, Peter Kjaer, Arkitekt-

hgskolan, Bengt Palmgren, Designhg-

skolan, Roland Spolander, Konsthgskolan,

Multihallens tillkommande ordrande, nr

denne r p plats, Peder Alx, humanistisk

akultet, Anders Lundin, teknisk-naturve-

tenskapliga akultet att ing i samordnings-

gruppen.

Staan Uvell r samordningsgruppens

ordrande, Jan-Erik Lundstrm, Bildmu-

seet, och Patrik Svensson, HUMlab,

adjungeras till gruppen under r 2009.

ven Elisabeth Rydh, lokalrsrjnings-

enheten, adjungeras till gruppen. Tv stu-

dentrepresentanter ingr, utsedda av

Ume studentkr respektive Ume natur-vetar- och teknologkr. Samordningsgrup-

pens uppdrag r att stdja planering och

utveckling av Konstnrligt campus som

helhet. De ska verka r att Konstnrligt

campus blir knt och uppmrksammat och

arbeta p rektors uppdrag och i nra sam-

verkan med de tv berrda akulteterna.

Arkitekthgskolans styrelse

Rektor har utsett ljande externa ledam-

ter i Arkitekthgskolans styrelse: Eva Ny-

gren, Peter Holst Henckel, Dorte Mandrup

Poulsen.

Ny ordrande i

Handelshgskolans styrelse

Rektor beslutade att utse Curt Kllstrmer

till ordrande i Handelshgskolans styrelse

rn och med den 1 januari 2009 till och

med den 31 december 2010.


Ume universitet och de lokala ackliga hu-

vudorganisationerna har tecknat ett lokalt

kollektivavtal om samverkan r utveckling

som omattar hela universitetsorganisatio-

nen. Samverkan r ett stt att rena med-bestmmandelagens, MBL:s, krav p inor-

mation och rhandling med arbetsgivarens

behov av bra beslutsunderlag och god

rankring och delaktighet bland medar-

betarna.

.

Nytt om graska prolen

Nu har universitetets nya graska prol

kompletterats med fer mallar som gr att

ladda ner. Nya mallar nns nu r:

Rapporter/kompendier omslag i A4,med egen bild eller norrskenet

Avhandlingar omslag och inlaga i S5

med mjlighet att lgga till egen bild p

ramsidan

Spikblad till avhandling i tv varianter

Ascher/ygblad i era olika storlekar

och varianter med norrsken eller mjlig-

het att lgga in egen bild. Kan ven an-

vndas r enklare inbjudningar.

Mallarna r Powerpoint r uppdaterade.

Det nns nu olika mallar r ldre och nyare

versioner av Powerpoint. Vissa buggar r

ocks tgrdade. Sedan tidigare nns mal-

lar r kontorstryck och kurs- och utbild-ningsplaner. Inom kort kommer mallar r

vetenskapliga postrar och studentarbeten

att lggas ut r nedladdning.

Grafsk proflhandbok: .

Nedladdning: .

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

4/28


Ume School

o Education invigdOrden kommer frn Bjrn strand, rektor fr Ume School of Education,

nr denna invigdes i slutet av januari under hgtidliga former. Han fort-

satte:

Vi kommer att bedriva utbildningar dr hela universitetets kom-

petens nyttjas fullt ut. School of Education ska engagera hela Ume uni-

versitet och hela Ume universitet ska engagera sig i School of Educa-

tion.Eskil Franck, styrelseordfrande i School of Education, lovordade

den djrva satsning Ume universitet gr p lrarutbildningen:

Allt mnskligt handlande gr att forska om, s givetvis ocks lrar-

yrket. Hr tar Ume universitet ett rejlt grepp och genomfr en sub -

stantiell satsning med hgsta mjliga kvalitet som ledstjrna. Satsning-

en r bde nydanande och omtumlande. Ett kvalicerat hantverk som

Utbildningar vid Ume School o Education

ges med nedanstende ingngar: Lrare med inriktning mot frskola, grund-

skolans tidigare r eller ritidspedagog

Lrare med inriktning mot grundskolans

senare r eller gymnasiet

Studie- och yrkesvgledare

Specialpedagog

Speciallrare

Dessutom ges vidareutbildning av lrare

utan lrarexamen, kurser inom lrarlytet

och srskild lrarutbildning riktad mot

lrare i gymnasieskolans yrkesmnen.

lraryrket krver forskning. Lrande r s komplext, att det fordras ett

brett, mngfacetterat inde frn mnga kunskapsomrden.

150 miljoner kronor

Rektor Gran Sandberg ck ran att klippa det bl bandet och inviga

School of Education.

School of Education r hela Ume universitets angelgenhet och viska utnyttja all kompetens som nns hr. Vi visar detta inte minst genom

vr satsning p forskning inom utbildningsvetenskap med inte mindre

n 150 miljoner kronor.

Text Stefan Lybeck

Bild Mattias Pettersson

Utbildningsvetenskaplig orskning:

Den utbildningsvetenskapliga orskningenvid Ume universitet okuseras p ljande

starka orskningsomrden:

Mtning och utvrdering

Ls- och skrivforskning

Matematikdidaktik

ICT, media och lrande

Ume School o Education har mycket goda rutsttningar

att bli en av Sveriges ledande lrarutbildningar.

Drtill kan nmnas orskning inom

utvecklingsomrdena: Naturvetenskapernas didaktik

Utbildningshistoria med historiedidaktik

Minne och lrande

Ungas utbildning, karrirutveckling

och vlrd

Forskning med utbildningsvetenskapligt

innehll bedrivs ocks inom omrden som

estetiska lrprocesser, vrdegrund, genus,

demokrati och idrottspedagogik. Arbetet

inom ansvarsomrdet r Ume School o

Education omattade r 2008 inte mindre

n 26 olika institutioner.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

5/28


8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

6/28


Hur? Nr? Varfr? Syfte? Hur ka statusen fr

lraryrket? Hur ka sktrycket? Varfr hoppar

s mnga av? Hur blir det med oss p den

gamla utbildningen? Hur blir det med lrarut-

bildarna? Vilka lrosten ska ha lrarutbildning?

Blir det nollintag nsta lsr?

Frgorna var mnga. Sigbrit Franke, mycket

vlknd prol vid Ume universitet, svarade:

Lrarutbildningen r Sveriges strsta hg-

skoleutbildning. Den har varit en del av hgsko-

lan sedan 1977. nd har era utvrderingar och

studier, liksom utredningens egen enkt, visat

p brister i frga om forskningsbas, kunskapsin-

nehll och internationalisering. Mnga frnd-

ringar i positiv riktning har gjorts, men era

strukturella problem kvarstr, som motiveraren nystart fr utbildningen. Det r hg tid att

strka lrarutbildningen som akademisk yrkes-

utbildning. Lrarutbildningen ska bedrivas med

hg vetenskaplig kvalitet och i nra kontakt med

skolans vrld. Den ska locka de bst lmpade

studenterna till lraryrket. P s stt kan svl

utbildningens som yrkets status hjas.

Syte

Syftet med Frankes betnkande r att skapa en

lngsiktigt stabil lrarutbildning av hg kvalitet

Ny, hllbar lrarutbildning p gngEn ny hllbar lrarutbildning r p gng, som alla vet.

Enmansutredaren Sigbrit Franke ck tilllle att presentera betnkandet

inr nykna, vetgiriga och rgvisa studenter rn Ume universitet.

med fokus p lraryrkets centrala innehll och

djupa mneskunskaper. Tv nya examina till

grundlrare och mneslrare med tydliga in-

riktningar garanterar att lrare utbildas p ve-

tenskaplig grund och fr skolsystemets behov.

Fr att garantera hg kvalitet kommer uni-

versitet och hgskolor att f anska om att f

ge den nya lrarutbildningen.

Idag r det 26 lrosten i Sverige som ut-

bildar lrare. I framtiden blir det endast uni-

versitet och hgskolor med tillrckliga resurser

som fr utbilda lrare och anska om examens-

rtt.

Forskning

En frutsttning fr att lngsiktigt hja denakademiska nivn r att forskningsbasen strks.

Utredningen freslr en satsning p forskning

av relevans fr lrarutbildningen med 175 mil-

joner per r. Genom att utbildningen kommer

att ge dubbla examina kan alla lrare g vidare

till forskarutbildning.

Fyra perspektiv

Fyra perspektiv ska genomgende prgla all

lrarutbildning: ett vetenskapligt och kritiskt

frhllningsstt, ett historiskt perspektiv, ett

Lrarutbildningen i Sverige mste rbttras.

Som rebilder har vi bland annat lrarutbildningen

i Finland och Kanada, berttade enmansutredaren

Sigbrit Franke, p tilllligt besk i Ume r att

tra studenter vid Ume universitet.

internationellt perspektiv samt IT som utbild-

ningsresurs. En gemensam krna av kunskaper

och frdigheter ska garantera att lrarna blir

vl frberedda att mta de krav som yrket stl-

ler. Tydliga inriktningar gr lrarna specialister

p olika ldersgrupper och mnen, fortsatte

Sigbrit Franke.

Hjd status

I dag har lrarutbildningen fr f skande.

Tydlig struktur, hjd kvalitet och skrpta krav

kommer att hja utbildningens attraktionskraft.

De nya lrarna kommer att utmrkas av trygg-

het i yrkesrollen, djupa mneskunskaper och

en vetenskaplig hllning som de bsta garan-

terna fr ett framgngsrikt arbete i framtidensskola och samhlle.

Nr den nya lrarutbildningen ska genom-

fras r en politisk frga. Regeringen vill gra

det fre valet r 2010. Hur det blir, kan jag ty-

vrr inte svara p hr och nu, avslutade Sigbrit

Franke.

Mtet arrangerades av Ume studentkr och

UMPE, Umepedagogerna.

Text Stefan Lybeck


Sigbrit Franke mterUmestudenter

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

7/28


Dramatensrepertoar p ntetEn digital rteckning ver Dramatens upp-

sttningar under de rsta 200 ren grs nu

tillgnglig p Internet av Ume universitet.

Uppgifter om pjsernas ursprungsland, genre

och tillkomstr ger helt nya mjligheter att stu-

dera kulturden och repertoarer.

De frsta 25 ren spelade Dramaten i stort

sett bara fransk och svensk dramatik. Frst p

1810-talet kom ett inde av pjser frn Tysk-

land. Om man spanar efter den stora vgen avanglo-amerikansk dramatik fr man vnta nda

till tiden fr andra vrldskriget. Det var i stort

sett bara Shakespeare som hade spelats tidi-

gare. Det hr r smakprov p vad som kan ut-

lsas av den digitala frteckning som nu grs

tillgnglig av Forskningsarkivet, Ume univer-

sitetsbibliotek.

Den svenska nationalscenen

Frteckningen baseras p uppgifter som sam-

lades in under det stora forskningsprojektet

Den svenska nationalscenen och samman-

stlldes av Lennart Forslund vid Ume univer-sitet. Utver karaktriserande variabler innehl-

ler den fakta om premirdatum, originaltitel,

frfattare, versttare, antal frestllningar av

varje pjs m.m.

Frutom det som nu publiceras p ntet har

ocks 59 arkivkapslar med material frn forsk-

ningsprojektet verfrts till Forskningsarkivet,

och r drmed ocks tillgngligt fr framtida

forskning. Dr nns t.ex. uppgifter om vilka

skdespelare som haft vilka roller.

I digital form skulle det materialet ge un-

derlag fr intressanta skdespelarsociologiskastudier, sger Claes Rosenqvist, professor eme-

ritus i litteraturvetenskap. Det har aldrig tidi-

gare gjorts ngra sdana vergripande under-

skningar av skdespelarkrens karrirvgar.

Projektledare fr Den svenska nationalscenen

var professor Sverker R. Ek vid Ume univer-

sitet. Projektet engagerade forskare frn Ume,

Stockholms, Lunds och Gteborgs universitet

samt arkivpersonal frn Dramaten. Det nan-

sierades av Riksbankens Jubileumsfond och

avslutades 1988 med den stora rapporten Den

svenska nationalscenen. Traditioner och refor-

mer p Dramaten under 200 r.

P ntet

Frteckningen ver Dramatens repertoar

17871988 nns frn och med onsdagen den

7 januari 2009 publicerad p ntet.

Digitaliseringen av materialet har slutfrts

med hjlp av HUMlab, Ume universitets in-

ternationellt etablerade plattform fr digital

humaniora och nya medier.

Text Helena Vejbrink

Bild Bengt Wanselius

SACO/SULF

Samverkan r utveckling arbetsplatsombudensnya roll

I senaste numret av Aktum skrev per-

sonalcheen Johnny Karlsson om det

nya kollektivavtalet Samverkan r

utveckling som brjade glla den 1/1

2009. Han betonade att den stora

skillnaden jmrt med det tidigare

avtalet r att samverkan nu ven sker

p institutions-/enhetsniv (se ven

artikel i detta nummer). Det innebr

att det p nstan alla institutioner/

enheter kommer att nnas en lokal

samverkansgrupp (LSG) dr bland

annat arbetsmiljombud och ackliga

retrdare ingr. Sacosarbetsplatsombud som r valda ack-

liga retrdare kommer att sitta

med i dessa grupper.

I inledningen till avtalet str det

att Parternas syte med avtalet r

att vra arbetsplatser ska prglas av

dialog, delaktighet och en god ar-

betsmilj. Hrigenom ges rutstt-

ningar r kat engagemang och

ansvarstagande som i sin tur bidrar

till att gra Ume universitet till en

attraktiv arbetsplats. En rutstt-

ning r att intentionerna i avtalet

skall uppns r att vi som personal

r representerade av ett arbetsplats-

ombud p institutions-/enhetsniv.

Vill du medverka i detta viktiga arbe-

te s stll upp som arbetsplatsom-

bud! Etersom implementeringen av

avtalet pgr har uppdraget inte tt

sin slutgiltiga orm. Under vren

kommer Sacordet drr att hlla

tv utbildningsdagar r att arbets-

platsombudens roll i den nya organi-

sationen skall konkretiseras.Ni som r Sacomedlemmar p

institutioner/enheter som inte har

ett arbetsplatsombud br se till att

vlja ett. Behver ni hjlp med att

organisera ett val s vnd er till oss

p Sacordets kansli s hjlper vi

grna till.

Berit Bergstrm,

Sacordet vid Ume universitet

Kungliga Dramatiska Teatern.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

8/28


Ume Universitets nya samverkansavtaL

De fackliga huvudorganisationerna Saco-S, OFR/S och Seko och arbets-

givaren Ume universitet har skrivit under ett samverkansavtal som

brjade glla frn 1 januari 2009. Detta infrs allts i samband med in-

frandet av prefektstyret, det vill sga nr institutionsstyrelserna fr-

svinner.

Avtalet innebr, i korthet, att alla medarbetare ska omfattas av re-

gelbundna arbetsplatstrffar och medarbetarsamtal. Samverkansavtalet

syftar till att vra arbetsplatser ska prglas av dialog och delaktighet och

ge ytterligare frutsttningar fr kat engagemang och ansvarstagande

Fr kat inytande,

delaktighetoch engagemangSamverkansavtalet, som trdde i krat den 1 januari, innebr att arbetsplatstrfar

och medarbetarsamtal blir den naturliga ormen av samverkan. Det nya samverkans-

avtalet r en utveckling av det tidigare samverkansavtalet rn 1996. Detta nya

avtal omattar ven samverkan p institutionsniv.

fr alla anstllda. P institutioner kommer det att bildas samverkans-

grupper mellan arbetsgivare och fack fr att hantera de esta frgor som

rr frhllandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, frklarar Henrik

Johansson, utvecklingskonsult vid POU, som tillsammans med kollegan

Elizabeth Selander och de fackliga representanterna Barbro Bistrm

(Saco-S), EvaLena Engberg (OFR/S) och Anneli Jonsson (Seko) arbetat

fram samverkansavtalet fr Ume universitet.

Text Stefan Lybeck


PersOnaLenheten

Vr rektor ck nyligen motta ett pris r

Ume universitet som ett starkt varumr-

ke. Traditionellt rknippas nog ett varu-

mrke mest med de produkter som

ramstlls. Men begreppet har tt en allt

mer utvidgad betydelse. ven de tjns-

ter som erbjuds knyts sedan lnge till va-rumrket. Idag talas det ven om per-

sonliga varumrken. De vrden och

egenskaper som rknippas med ett va-

rumrke blir viktiga vid val av de pro-

dukter och tjnster som erbjuds.

I en nyutkommen skrit rn Arbetsgi-

varverket,Att proflera sig som arbetsgi-

vare, diskuteras ndvndigheten av ett

starkt varumrke utirn ett kompetens-

rsrjningsperspektiv.

Employer Branding handlar om att tyd-

liggra sin identitet som arbetsgivare.

I Sverige anvnds det engelska begrep-

pet men ven varumrket som arbets-

givare, att marknadsra en arbetsgi-

vare eller arbetsgivarprolering.

Underskningar visar att de stora uni-versiteten uppattas som attraktiva ar-

betsplatser i hgre grad n de esta

andra myndigheter. Trots det kan det n-

nas anledning att i kad utstrckning

undera ver hur vi ska presentera Ume

universitet som ett utmrkt val som ar-

betsplats. Vra platsannonser t.ex. ut-

mrks kanske vl mycket av krav och r

lite av vad universitetet har att erbjuda.

Hur beskriver vi stimulerande arbets-

uppgiter eller trevliga arbetskamrater/

bra stmning p arbetsplatsen? I en un-

derskning rn i hstas, om hgskole-

studenters syn p statliga myndigheter

som arbetsgivare, anges dessa tv akto-

rer som de viktigaste vid valet av ramti-

da arbetsplats.Tv nya medarbetare hller p att re-

kryteras till personalenheten. Maj-Britt

Lindberg har slutat eter att i mnga r

jobbat med vr ches- och ledarutveck-

ling. Anette Renstrm ska vara ledig r

studier under ett t. Det blir en utmaning

r oss att ylla tomrummet eter dem.

Johnny Karlsson

Personalchef

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

9/28



Avtalet sluts mellan Ume universitet och

de lokala ackliga huvudorganisationerna

Saco-S, OFR/S och Seko.

Parterna sluter lokalt kollektivavtal med

std av det centrala kollektivavtalet 1997-

09-22 Samverkan r utveckling. Avtalet

erstter tidigare lokalt kollektivavtal om

samverkan rn 1996-01-01. Detta avtal

inskrnker inte de rttigheter och skyldig-

heter som i vrigt ljer av MBL och AML,

vilka utgr den rttsliga grunden r sam-

verkansavtalet.Sytet med avtalet r att vra arbets-

platser ska prglas av dialog, delaktighet

och en god arbetsmilj. Hrigenom ges

rutsttningar r kat engagemang och

ansvarstagande som i sin tur bidrar till

att gra Ume universitet till en attraktiv

arbetsplats.

All personal med

Frutom den dagliga dialogen p arbets-

platsen ska arbetsplatstrar med all

personal hllas regelbundet. Arbetsplats-

tren r ett orum r medarbetarnas

direkta infytande p verksamheten och

arbetsrhllanden, ett orum dr rslag

till stndiga rbttringar hanteras och dr

avsikten r att alla ska medverka rn id

till beslut. Det ligger i detta avtals intention

att mnga rgor, som slutligt ska behand-

las i en samverkansgrupp, rst diskuteras

p den lokala arbetsplatsen.

Samverkansarbetet vid Ume universi-

tet ska knnetecknas av god inormation,

ppenhet, konstruktiva diskussioner, prak-tisk problemlsning och en vilja att stta

verksamheten i okus.

Arbetsgivaren ansvarar r att rgor

behandlas i samverkansgrupp innan beslut

attas. Samverkan omattar de festa rgor

som rr rhllandet mellan arbetsgivare

och arbetstagare, rgor om verksamhe-

tens utveckling och dess konsekvenser r

personalpolitik och arbetsmilj i vid me-

ning.

Inormation och samverkan om arbets-

givarens rslag till anstllning och anstll-

Birgitta Bistrm, SULF, och EvaLena Engberg, OFR/S, ser mycket glada och njda ut ver det

lokala kollektivavtalet om samverkan r utveckling vid Ume universitet.

ningsvillkor ska ske p akultetsniv eller

motsvarande.

Rtt niv

Samverkansgrupp ska nnas p institu-

tions- och akultetsniv samt p central

niv r universitetsgemensamma rgor.

Samverkan ska normalt ske p den niv

dr beslut attas i enlighet med gllande

delegationsordning.

Arbetsmiljarbetet ska vara en naturlig

del i planering och utveckling av verksam-het och ska behandlas p arbetsplatstr-

ar och i lokala samverkansgrupper.

Samverkan ska ske i s enkla och nda-

mlsenliga ormer som mjligt, dr strvan

r att lsa rgorna p den niv dr de

uppstr och naturligt hr hemma.

Parternas intention med avtalet r att

rgor ska lsas p den lokala arbetsplat-

sen, vilket krver allas engagemang och

bidrag. Frga dr inte samsyn kan ns, kan

lytas till nsta samverkansniv, om ngon

part begr detta.

Lokalt kollektivavtal om samverkan r utveckling vid Ume universitet

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

10/28


EvaLena Engberg, OFR/S:

Vrt syfte med att teckna ett nytt samverkansavtal r att ka arbetsplatsdemokratin fr medlem-

mar och anstllda. Vi hoppas att ett kat infytande och en rbttrad dialog kommer att ge mj-

lighet r alla att bidra till utveckling av verksamheten. Genom regelbundna medarbetarsamtal och

arbetsplatstrar kommer vi att en kontinuerlig diskussion om exempelvis arbetsmiljrgor.

Inormationen kommer att bli bttre rn cheer till medarbetare. Och ju mer man vet, desto mer

engagerar man sig. Dessutom kommer rgor om den enskilde medarbetarens kompetensutveck-

ling att lytas ram. Vi kommer att kunna belysa rgor om lrarnas kade utbildningsbrda, huradminist-rationen vxer medan antal administratrer blir rre och s vidare.

Anneli Jonsson, Seko:

Samverkansavtalet behvs fr att garantera personalens inytande, nu nr institutionsstyrelserna

frsvinner och prefektstyre infrs. Resultaten vid Linkpings universitet som i mnga stycken

pminner om Ume universitet r lovande. Dock har man i Linkping frre, men strre institutio-

ner, n vi har. Samverkansavtalet, som stller krav p kontinuerligt terkommande arbetsplatstr-

ar, gr att alla anstllda kan lja hela processen, nr rslag till rndringar rs ram. Med andra

ord r man med hela resan rn id till rdigt beslut. Samverkan innebr till viss del ett skite av

kultur, av tankestt, och d gller det att vi inte glmmer bort ngon personalkategori.

Barbro Bistrm, SULF:

Infrandet av samverkansavtalet var akut, eftersom vi ftt ny delegationsordning och frndrad

beslutsorganisation vid Ume universitet. Hr skapas mjligheter till kat medinfytande och kat

engagemang r alla anstllda. Frhoppningsvis kommer inormationen till de anstllda att bli

bttre och komma i ett tidigare skede, vilket medr att de anstllda kan ta strre ansvar och del

i olika rslag och rndringar. Samverkansavtalet krver ocks att bde anstllda och cheer r

std och utbildning. Inom Saco-S r vi njda med inrandet av samverkansavtalet. Vi har inteavtalat bort ngra rttigheter. Analysen av den nyligen genomrda merarbetarenkten vid Ume

universitet har nu en naturlig hemvist i den lokala samverkansgruppen.


ens

Ume universitet satsar p Kiruna som

erbjuder unika rutsttningar r utbild-ning och orskning i arktisk milj. Vi ger

redan era utbildningar p plats, med

tyngdpunkt p miljrgor men ocks

inom bl.a. naturturism.

I samarbete med nringslivet i Kiruna-

omrdet gr nu Ume universitet och

Lule tekniska universitet stora satsnin-

gar inom industriell IT, med massivt re-

gionalt std.

Tillsammans med regionala aktrer n-

gar vi kontinuerligt upp utbildningsbehov

r att rmja tillvxt och utveckling. ENS

har en samordnare placerad i Kiruna se-dan era r, och Susanna Lrstrand Unga,

som tagit ver rollen sedan tv mnader

tillbaka, berttar om sitt arbete:

P mindre orter som Kiruna har man

ota kontakter med samma personer i oli-

ka sammanhang och jag har mrkt att det

r en rdel att jag knner till samhllsak-

trer och aktuella rgor sedan tidigare.

Lapplands kommunalrbund och Kiruna

kommun r samverkanspartner som r

viktiga i mitt jobb. Kontakterna med dem

blir naturliga etersom sitter i samma

lokaler p Kunskapsparken. Under ettbesk nyligen av lrare rn Konsthgsko-

lan trade vi bl.a. personer rn Kiruna

kommun r att underska hur en kurs i

stadsomvandling skulle kunna komma

Kiruna till del sett ur ett konstperspek-

tiv.

Ingrid Fngmark, enhetschef

Enheten fr nringsliv och samhlle

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

11/28


Det hr bygger p ett samarbete mellan psy-

kologutbildningen och Handelshgskolan

(USBE), frklarar universitetslektor Stefan

Holmstrm, kursansvarig fr psykologprogram-

met med inriktning mot idrott. Under tredje

terminen lser studenterna en kurs i entrepre-

nrskap, dr fr de tillflle att skapa, utveckla

och presentera en reell affrsid.

Nra verkligheten

Kursen i entreprenrskap leds av universitets-

adjunkt Erik Lindberg: Min avsikt r att studenterna ska arbeta

s nra verkligheten som mjligt och frbereda

sig fr en framtida arbetsmarknad, som kanske

inte innebr en fast anstllning, dr man arbe-

tar frn klockan tta till sjutton, utan att man

kanske r tvungen att skapa en egen sysselstt-

ning under andra och varierande former. Av

den anledningen vill jag att de ska f mjlighe-

ten att utveckla frmgan att vara fretagsam-

Afrsider r extern, sakkunnig juryVerkligheten kom in i utbildningen, nr idrottspsykologstudenterna

ck visa sina afrsider r en extern, sakkunnig och kritisk expertjury.

ma, ngot som de kommer att ha nytta av efter

examen. Jag vill att de ska tnka kreativt och i

nya banor, nr de skapar sina affrsider. Dr-

fr lter jag dem ocks presentera sina affrs-

ider och tankar fr professionella yrkesutvare

utanfr den akademiska vrlden.

Juryn

I r bestod juryn av Gran Wallo, divisionschef

och fastighetsansvarig vid Norrbottens lns

landsting i Lule, affrsutvecklarna Johan Vest-

berg och Fredrik Leek frn Uminova Innovationsamt informatr Stefan Lybeck frn Ume uni-

versitet (skrivare av dessa rader). Fljande

kriterier bedmdes: affrsmssighet, presen-

tation, kreativitet, drivkraft och genomfrbar-

het.

De affrsider studenterna presenterade

r intressanta och innehller onekligen en po-

tential. Naturligtvis mste de utvecklas fr att

fungera affrsmssigt, men detta initiativ r

Psykologstudenter visar sina

Studenterna Morgan

Strm, Anna Yttergrd

och Yasbir Pipwala

redovisar sin arsid

r den sakkunniga

juryn, r sina lrare

och kurskamrater.

verkligen lovvrt, kommenterar Gran Wallo,

fr vrigt alumn frn Handelshgskolan.

Psylink vinnare

I hrd konkurrens segrade gruppen med stu-

denterna Sanna Valijani, Carolina Brantmo och

Johan Lngstrm. De presenterade en affrsid

kallad Psylink och bestr, kortfattat, av ett

fretag som mjliggr frmedlande av kontakt

mellan psykolog och klient via audiovideolnk.

Mlgrupper r i frsta hand frsvarsmakten

och den medicinska sektorn. Gruppen presen-

terade fr vrigt sin id p ett utmrkt pedago-

giskt stt med hjlp av ngerad videokontakt

med en soldat i Afghanistan.

Juryn motiverade frstaplatsen p detta stt:

Psylink har en unik affrsid med stor poten-

tial och en framtida global marknad.

Text Stefan Lybeck


8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

12/28


Vi har visat att det r mjligt att jmstlld-

hetscertiera kurser men frgan r om det hr

r ngot som Ume universitet kan genomfra

helt p egen hand. Kanske mste det ske p en

nationell eller till och med internationell niv,

sger Karin gren, ordfrande i jmstlldhets-

rdet.

Universitetsstyrelsen gav jmstlldhetsrdet,

genom jmstlldhetspolicyn, i uppdrag att un-

derska om det skulle vara mjligt att jmstlld-

hetscertiera, jmstlldhetsmrka, kurser.

Det brjade med att en studentrepresen-

tant frn Ume studentkr drev frgan i jm-

stlldhetsrdet. Vi i rdet tyckte att det var en

intressant frga, i den vevan kom ocks en stat-

lig utredning om jmstlldhetsmrkning och

vi tyckte att det var ngot som borde g att ge-

nomfra p ett universitet, frklarar Karin

gren.

Pilotprojekt

I Ume universitets policyprogram Fr ett

jmstllt universitet 2010, frn 2004 ppnades

mjligheten till en frivillig jmstlldhetscerti-ering. Detta utvecklades p jmstlldhetsrdets

uppdrag vidare av Jessika Wide i rapporten

Jmstlldhetscertiering vid Ume universitet.

Vad, hur och varfr? frn 2007. Under vren

ska en slutrapport presenteras fr rektor.

Institutionen fr matematik och matematisk

statistik har genomfrt ett pilotprojekt och ge-

nuscertierat kursen Statistik fr lrare, 7,5

pong.

Fr att jmstlldhetscertieras mste det

nnas ett aktivt jmstlldhetsarbete i grunden.

Uppdrag jmstlldhets-certieringUtbildning r bde mn och kvinnor. Frenklat r det en jm-

stlldhetscertiering av kurser och program sytar till. Uppdraget

vcker knslor och r inte s enkelt att genomra, men att det

gr har jmstlldhetsrdet och institutionen r matematik och

matematisk statistik visat.

Tre institutioner anmlde sig som frivilliga till

pilotprojektet och en av institutionerna hade

mjlighet att genomfra arbetet inom den

snva tidsram som projektet hade.

Alla anskningar var bra men matematik-

institutionen var den som ansgs vara bst. De

tv andra institutionerna erbjds std men inte

p samma villkor. Det handlar inte bara om att

man ska ha ett genusperspektiv utan ocks att

man ska kunna utveckla en genomgende ge-

nusmedveten pedagogik, frklarar gren.

En viktig faktor var att arbetet inte skulle

bygga p ngra eldsjlar.

Fr att skapa en hllbar utveckling och

kvalitetsskra mrkningen r det viktigt att det

inte bara vilar p en eller tv lrare utan att det

r ett institutionstagande, konstaterar Karin

gren.

Vcker starka knslor

Anskningen skickades till tv externa bed-

mare: en som garanterade mneskompetensen

och en jmstlldhetsexpert. Tanken r att det

r den modellen som ska glla fr alla somvill jmstlldhetsmrka sina kurser. Samtidigt

som det r styrkan i systemet r det ocks dess

svaghet.

Det blir frsts en resurskrvande proce-

dur om man ska genomfra det i stor skala,

ppekar Karin gren. Samtidigt nns det ett

behov av att utvrdera jmstlldhetsarbetet,

fortstter hon.

Jmstlldhetscertiering vcker starka kns-

lor. En del har velat jmfra det med att lgga

en ideologisk tvngstrja ver all utbildning

och jmfr det med att man exempelvis skulle

ha ett marxistiskt perspektiv p alla kurser.

Det handlar givetvis inte om att vi ska be-

stmma vad folk ska tycka eller tnka, det r

ett frhllningsstt till kunskap och ett stt att

ge alla, oavsett kn, samma villkor fr kun-

skapsinhmtning och examination. Man ska

vara medveten om att det nns bde kvinnor

och mn i salen och bedriva en pedagogik som

passar alla.

ven om jmstlldhetsmrkningen inte slr

igenom vid universitetet menar Karin att alltarbete som lagts ner nd har varit vrdefullt,

inte minst genom att vi ftt ny kunskap.

Det har satt fokus p frgan och institu-

tionen fr matematik och matematisk statistik

har visat att det gr. Sedan r det andra som

ska bedma om det nns resurser fr att ge-

nomfra det p andra kurser.

Ls mer p: .

Text Carina Dahlberg

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

13/28


Peter Anton, studierektor, Lina Schelin,

som skrivit institutionens anskan,

och Lars-Daniel hman, kursansvarig,

r alla tre mycket njda ver att ha

skapat vrldens rsta jmstlldhets-

mrkta kurs.

P institutionen fr matematik och matema-

tisk statistik nns det 22 manliga och 3 kvinn-

liga lrare, 15 manliga doktorander och 6 kvinn-

liga samt 3 administratrer varav alla r

kvinnor. Andelen kvinnorna uppgr till 25 pro-

cent. Nr det gller knsfrdelningen bland

studenterna r balansen lika ojmn. Institutio-

nen r givetvis medveten om problemet och

frsker jobba med frgan, det var ocks en avanledningarna till att man anmlde sig till pi-

lotprojektet.

Vi sg det som en mjlighet att jobba med

de hr frgorna och samtidigt f resurser fr

arbetet. Inom det naturvetenskapliga omrdet

r det brist p studenter och att d bedriva en

undervisning som bara passar en smal grupp

r inte s klokt. Det motiverade mnga av oss,

berttar Lina Schelin, som var den som skrev

institutionens anskan.

Det som frndrats mest p kursen r hur

man undervisar och examinerar studenterna.

Ingen strre belastning

Lars-Daniel hman som har varit kursansvarig

tycker att det nya undervisningssttet fungerat

bra.

Trots att vi har haft tre olika examinations-

mjligheter tycker jag inte att arbetsbelastning-

en blivit strre, den har snarare blivit mer jmnt

frdelad. Studenterna p kursen har kunnat

vlja mellan tre olika stt att bli examinerade

p: traditionella skriftliga sluttentamen, inlm-

ningsuppgifter under kursens gng samt en

mindre sluttenta och det som har kallats fr l-rarspret, dr studenterna sjlva ftt hlla tre

redovisningar och konstruera egna examina-

tionsuppgifter.

Jag var noga med att presentera de tre al-

ternativen som olika varandra och att de krvde

varierat stora arbetsinsatser. Lrarspret r det

som krver mest arbete. Studenterna hade helat

tiden, oavsett val, mjlighet att examineras p

traditionellt stt om de ngrade sig. Det fanns

ngra som nyttjade den mjligheten men de be-

stmde sig ganska tidigt, berttar Lars-Daniel.

Statistik r lrare, 7,5 pong, vid institutionen r matematik och matematisk

statistik r vrldens rsta jmstlldhetsmrkta kurs. Institutionen som sjlv haren vldigt sned knsrdelning bde bland lrare och studenter har visat att

det gr att ndra pedagogiken s att den bttre passar bda knen.

Vrldens rstajmstlldhetscertierade kurs

Det visade sig att studenterna frdelade sig

ganska jmnt ver de tre alternativen.

Den strsta frndringen fr mig som

examinator var bedmningen av de olika exa-

minationsalternativen. Fr oss r det ganska

nytt att exempelvis bedma redovisningar,

konstaterar Lars-Daniel hman.

Mnga avvaktadeven om institutionen anmlde sig till projek-

tet var det inte helt okontroversiellt.

Mnga reagerade avvaktande frn brjan,

det tog ett tag att f med kollegiet p bten, er-

knner Peter Anton, studierektor vid institutio-

nen.

Peter och Lars-Daniel tror att en orsak till

att frgan r kontroversiell r att det implicit

ligger en anklagelse om att man som lrare inte

behandlar alla lika.

Ingen vill identiera sig med att de skulle

behandla kvinnor p ett ondskefullt stt, menar

hman.

Alla tre r verens om att det inte r s en-

kelt att det bara handlar om genus, det nns

ven mn som inte den traditionella undervis-

ningen passar och vice versa.

Det nns olika studenttyper, alla vill inte

ha undervisningen p ett och samma stt, me-

nar Lina. Hon har egen erfarenhet av det frn

sin grundutbildning d institutionen drev ett

projekt dr man anvnde en annan pedagogik,

dr man bland annat jobbade med sm grupper

som ck redovisa fr lraren. Uppenbarligen

hade det en viss effekt eftersom tre tjejer av sex

fortsatte med doktorandstudier.

Det r ocks en av anledningarna till att

jag tror p andra undervisningsformer, bert-

tar Lina.

Viktigt r jmstlldhetenGenomfrandet av kursen har rymts inom ra-

men fr det vanliga arbetet, dremot lade Lina

ner 140 timmars arbete p sjlva anskan.

Arbetet har betytt mycket fr jmstlld-

hetsarbetet p hela institutionen. Det var ock-

s vldigt vrdefullt att f de externa bedmar-

nas ppekanden, menar hon.

Ett resultat r bland annat att Peter Anton,

som gr bemanningsplanerna, strvar efter att

det ska nnas s mnga kvinnliga frebilder

som mjligt.

Vi ska nu utvrdera den hr kursen or -

dentligt, sger han.

P den universitetspedagogiska konferensen

kommer Lars-Daniel hman att presentera en

del av resultaten. Men redan nu kan han kon-

statera att studenterna har varit positiva och

att genomstrmningen varit bra samt att han

sjlv inte upplevt ngon strre arbetsbrda.



8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

14/28


8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

15/28


mnadens PrOFiLNamn: Soa Lundberglder: 39Kommer rn: SundsvallYrke: Filosoe doktor i nationalekonomi,vikarierande lektor vid institutionen rnationalekonomiIntressen: Familj och vnner, gol,slalom, lsningAktuell med: En av de unga orskaresom har tilldelats karrirbidrag

Det var Soas intresse fr samhllsfrgor som

1988 ck henne att brja p frvaltningslinjen,

det som idag kallas politices kandidatprogram-

met.

I nationalekonomi hade jag en fantastisk

lrare som vckte intresse, entusiasmerade ochengagerade och det r tack vare den lraren

jag hamnade hr, sger hon.

Efter grundutbildningen fanns tankar p

forskarutbildning, men Soa valde istllet att

brja jobba.

Jag ville prova p ngot annat eftersom

jag hade gtt direkt frn gymnasiet till univer-

sitetet.

Hon hamnade d p Statens lne- och pen-

sionsverk i hemstaden Sundsvall. Efter ett r

dr skte hon till forskarutbildning i Ume och

Fritiden ulltecknad rramgngsrik orskareSoa Lundberg tnkte bli samhllsplanerare nr hon brjade

p rvaltningslinjen vid Ume universitet, men national-

ekonomi blev istllet hennes huvudmne. Idag r hon losoe

doktor i mnet med era spnnande orskningsprojekt igng

och hon r dessutom en av dem som tilldelats karrirbidraget.

ven vid sidan av arbetet lever hon ett aktivt liv och gr grna

skidresor med hela amiljen eller lser en god bok.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

16/28


mnadens PrOFiL

kom in. Frutom tv vndor till Berkeley som

doktorand respektive Visiting scholar har Soa

sedan dess stannat i Ume.

Jag trivs bra hr, det r ett aktivt val att

vara kvar, sger hon.

Fick en dotter

Under doktorandtiden ck Soa sin dotter,

vilket hon tycker var en frdel.

Jag brjade vrdestta tid mycket hgre

och har blivit mer effektiv efter det, sger Soa,

som sedan ck sin son som relativt nydispute-

rad.

ven Soas man Johan r verksam inom

universitetet. Han forskar och r anstlld p

Cerum, vilket Soa ocks var mellan 2001 och

2008 d hon brjade p nationalekonomi. Detkan vara lite av ett pussel att f vardagen att g

ihop, men tack vare att de bda har exibla ar-

betstider gr det bra.

Flexibiliteten i jobbet gr att forskarkar-

riren r fullt frenlig med att ha barn. Baksidan

r att arbete och fritid ltt yter ihop nr man

tar med sig arbetet hem, och det r sllan man

bara jobbar tta timmar om dagen.

Gol och slalom

Soa uppskattar de lediga stunderna d hon

kan gna sig t sina intressen.

Jag gillar att umgs med vnner och fr-

sker rra p mig, sger hon.

Hela familjen; Soa, Johan, deras idag nio-

riga dotter och sexrige son, ker slalom och

gr grna resor till Hemavan.

Det r ett perfekt stlle nr man har barni den lder vi har, dr nns ngot fr alla.

Golf r ocks ett stort intresse fr Soa som

tidigare har spelat p svenska damtouren fr

Sundsvalls GK och har ett imponerande hcp 5.

Jag frsker hja mig, men nu r det vik-

tigare att frska skapa en positiv knsla hos

barnen infr golfen, sger hon.

Det r en idrott dr man verkligen kan ha

roligt tillsammans som familj!

Att lsa r ett annat stort intresse fr Soa

som r med i en bokcirkel sedan 2002.

Vi r ett gng tjejer som trffas ver en

middag var sjtte vecka och diskuterar en bok

alla har lst. Det r jttekul!

En klar favorit genom ren r Molnfri bomb-

natt av Vibeke Olsson.

Den handlar om en kvinna som under

andra vrldskriget blir kr i en man som mereller mindre ofrivilligt dras in i tyska armn.

Det var intressant att lsa om mnniskan bak-

om ett sdant de!

Ofentlig upphandling

En stor del av Soas liv r trots allt arbetet.

Hennes forskningsomrde r offentlig upp-

handling och hon har tillsammans med andra

forskare vid rebro och Uppsala universitet

samt Handelshgskolan i Stockholm nyligen

dragit in nya medel till tv projekt.

Det knns jtteroligt, sger Soa.

Bda projekten r treriga och under tiden

dessa pgr, kommer Soa att initiera er forsk-

ningsprojekt.

Man fr hela tiden nya ider, sger hon.

Som exempel p ett sdant nmner hon att

titta nrmare p miljhnsyn i offentlig upp-

handling:

Det r superintressant och ligger i tiden,

s det skulle jag vilja ha tid och pengar till s

smningom.

Soa knner sig hemma i den akademiska

vrlden, men en frutsttning fr det r att hon

emellant kan integrera med andra myndighe-ter eller nringslivet. Hon har uppdrag och

projekt utanfr universitetets vggar, och sitter

bland annat med i rdet fr konkurrensfrgor

vid Konkurrensverket och r ekonomisk expert

vid Lnsrtten i Stockholms ln.

Det r otroligt stimulerande och inspire-

rande. Det tar tid frn vrigt arbete, men det

ger ocks mycket tillbaka!

Text Anja Hansen


8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

17/28


I klassiska Universum, mitt p Ume universitets campus, driver Nils

Blix och Patrik Frykholm fretaget Corona, som ocks innehller den

vlknda Rotundan.

Rotundan kan anvndas till frelsningar, seminarier, konserter

och tentamen. Lokalen ligger i storleksordningen mellan Aula Nordica

och universitetets ordinarie hrsalar. Hr har Rotundan sin nisch och

lokalen har era ansikten. Rotundan tar 150 sittande vid bord under

frelsning. Cirka 200 personer kan sitta p stolar, d utan bord. St-

ende publik, vilket r max, kan uppg till 500 personer. Vid tentamenryms hr 80 studenter, berttar Nils Blix.

Han tillgger att Rotundan givetvis har sedvanlig teknisk utrustning

fr konferenser. Men hr nns ocks mjligheter att tillgodose mer avan-

cerade behov av teknisk kapacitet.

Populr lunch

Coronas luncher r mycket populra. God mat och bra priser lockar mel-

lan 350 och 400 gster varje dag.

Varje fredag mellan klockan tre och sex har vi after work, ofta med

trubadur. Allt er p campus hittar hit efter en arbetsvecka, tillgger Nils

Blix.

Han berttar att Corona r Umes strsta nattklubb. Coronas nattklubb

tar emot 1 480 gster. Dessa r naturligtvis frmst studenter, men idag

nns inga krav p krlegitimation. ldergrns r 20 r.

Vi frsker att skapa en rolig, trivsam och trevlig milj, dr stm-

ningen och musiken kommer i frsta hand och inte alkoholen. Alla ska

knnas sig vlkomna. Inte minst vra internationella studenter trivs hos

oss, eftersom de knner igen bde milj och musik.

Corona innehller ocks en lounge, som kan anvndas av fretag,

institutioner och enheter fr olika typer av mten och fester.

Gott samarbete

Nils Blix har, tillsammans med kollegan Patrik Frykholm, drivit freta-

get Corona sedan september r 2007. Avslutningsvis vill han betona det

goda samarbetet de har med Akademiska Hus och Ume universitet.

Huset utvecklas hela tiden till det bttre. Frmodligen r detta bara

en brjan p ngot nnu strre. Akademiska Hus lyssnar till vra behov

och vr dialog fungerar mycket vl.

Text Stefan Lybeck


Corona och Rotundan i Universum r inte bara till r vra studenter.Hr nns ocks oanade mjligheter r Ume universitets anstllda.

Corona och Rotundanbjuder p unika mjligheter

Luncherna p Corona r mycket

populra. Hr ter dagligen bde

studenter och universitetsanstllda.

Corona har ven ater work p

redagsetermiddagarna.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

18/28


En unik kreativ milj skapas

Startskottet har gtt r

Konstnrligt campusUme universitets styrelse har attatbeslut om en satsning p ett konst-nrligt campus, som ullt utbyggd,omattar 350 miljoner kronor undersex r.

Konstnrligt campus ska fungera som en smltdegel fr utbildning,

forskning och yrkesverksamhet inom arkitektur, design, konst och nya

medier.

Visionen r att skapa en kreativ milj som ger eko ver vrlden.

Jag har vldigt stora frhoppningar om att vi ska lyckas bygga upp

en unik milj som kommer att attrahera forskare, lrare och studenter

frn hela vrlden. Men Konstnrligt campus r inte bara till fr akade-

min, vi vill skapa en milj som ocks erbjuder Umebor och beskare, i

alla ldrar, en kreativ injektion, sger Ume universitets rektor GranSandberg.

Universitetsstyrelsebeslutet gllde 27 miljoner kronor och omfattar

frmst startbidrag till Arkitekthgskolan, utrustning och hyressubven-

tioner. Detta ska lggas till de 36,6 miljoner kronor som Baltics dona-

tionsstiftelse nyligen beslutade att satsa p Konstnrligt campus.

Umelven

I dag ligger Ume universitets Design- och Konsthgskolor i ett omrde

i omedelbar anslutning till Umelven, mitt emellan Ume centrum och

universitetet. Konstnrligt campus blir en viktig lnk i det promenad -

strk som ska binda ihop universitetsomrdet med Ume centrum.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

19/28


Konstnrligt campus kommer att ligga nere vid Umelven. Ovan skiss,arbetsmaterial, rn Henning Larsen Architetcts i samarbete med White Arkitekter.

Hsten 2009 startar Ume universitet en Arkitekthgskola som hsten

drp yttar in i ett nybyggt hus p Konstnrligt campus. ven Konst-

hgskolan fr en ny byggnad. I Konsthgskolans gamla lokaler ges det

plats fr nrings- och inkubatorverksamhet inom de konstnrliga och

estetiska omrdena fr konstnrer och kulturarbetare som vill utveckla

ett eget fretag. Ytterligare en byggnad, en multihall som rymmer HUM-

lab-X och Ume universitets museum, Bildmuseet, ska byggas.

MultihallMultihallen ska vara ppen fr alla Umebor och beskare och anvndas

bland annat fr utstllningar av hg internationell klass, seminarier och

workshops, barn- och skolverksamhet, lmvisning, examensutstllning-

ar, digitala workshops och showrooms med mera.

Multihallen lnkar samman de publika verksamheterna inom De-

signhgskolan, Arkitekthgskolan, Konsthgskolan, Bildmuseet och

HUMlab-X.

HUMlab-X r en satellit till HUMlab som ligger p universitetet

campus. HUMlab r en internationellt etablerad plattform fr huma-

niora och nya medier. HUMlab-X kommer till skillnad frn HUMlab

ven att ha en publik verksamhet riktad mot allmnhet, skolor och n-

ringsliv samtidigt som man kommer att ha ett nra samarbete med vrig

verksamhet p Konstnrligt campus.

Satsningen p Konstnrligt campus r en satsning p kunskapsut-

veckling. Genom att samlokalisera utbildning, forskning, fretagande

och konstnrligt utvecklingsarbete inom arkitektur, design och fri konst

skapas unika frutsttningar fr banbrytande framsteg.

Mlet r att Ume ska bli ett kreativt centrum p vrldskartan, fr-

klarar Gran Sandberg.

350 miljoner kronor

Projektets totala kostnader under den nrmsta sexrsperioden r 350

miljoner kronor. Kostnaderna frdelas med 164,3 miljoner kronor fr

Arkitekthgskolan, 128,6 miljoner kronor fr Multihallen samt 57,2 mil-

joner kronor fr Konsthgskolans ytt till nya lokaler.

Av de 350 miljoner kronorna bidrar Baltics donationsstiftelse och Ume

kommun tillsammans med 74,9 miljoner kronor. Externa uppdrag inom

omrdet frvntas bidra med 12 miljoner kronor. Universitetets nan-

siering tcks till stora delar av intkter frknippade med kad utbild -

ningsvolym samt externa uppdrag.


8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

20/28


Tidigare har den som har varit intresserad av

en kurs eller ett program vid Ume universitet

hittat information om utbildningen bde via

universitetets centrala webbsidor i utbildnings-katalogen, och via institutioners och fakulteters

egna webbsidor. Ofta har det funnits olika in-

formation p olika platser, och det har upplevts

som frvirrande.

Med den nya utbildningskatalogen kom-

mer vi att kunna samla all fakta om ett program

eller en kurs p en enda sida. P de nya kurs-

och programsidorna kommer det dels att nnas

mjlighet att anmla sig och information om

kursplan, urval och kurskoder, och dels mer-

vrdesinformation som till exempel student-

intervjuer, bilder frn utbildningarna, scheman

och information om arbetsmarknaden efter

examen, berttar Ulrika Nordlander, som r

projektledare fr nya utbildningskatalogen pwebben.

Den nya utbildningskatalogen p webben

kommer ocks att underltta fr de som arbe-

tar med kurs- och programsidor. Uppdatering-

ar kommer bara att behva gras p ett stlle

var n sidan visas. Alla kurs- och programsidor

kommer ocks att f ett enhetligt utseende, som

r ltt att anvnda.

Arbetet med den nya utbildningskatalogen

p webben pgr under vren.

Text Elin Andersson

Ny och rbttrad

utbildningskatalogp webbenMer anvndarvnlig, krver mindre arbete och med all inorma-

tion samlat p ett stlle. Det kommer att bli stora rbttringar

med den nya utbildningskatalogen p webben.

UPC

Tyck till omnytt handlings-program

Vrt universitet var bland de rstai landet att anta ett pedagogiskt

handlingsprogram och det nuvaran-

de har gllt i snart sju r. Under

hsten 2008 ck UPC i uppdrag att

leda arbetet med att ta ram ett r-

slag till nytt pedagogiskt handlings-

program som gller rn 2010.

Nu har arbetet med det nya

pedagogiska handlingsprogrammet

kommit ram till ett rsta rslag

som r ute p remiss vid vrt univer-

sitet. Alla studenter och lrare med

CAS-inloggning kan under vren

tycka till om rslaget via UPCs

hemsida. Ju mer synpunkter vi r

in, desto bttre kan vi uttrycka vra

pedagogiska ambitioner och desto

strre chans har vi att gemensamt

uppn dem.

Det rslag som presenteras byg-

ger p den inormation vi samlat in

rn en mngd mten och samtal

med olika grupper p universitetet.

Vi har genomrt visionsverkstder

och trat pedagogiskt ansvariga,

IKT-coacher, dekaner, studenter, lra-

re, orskarhandledare, UB och Inter-

national Ofce och tillsammans har

de gett oss mnga tankar om hur

undervisning och lrande skall stt-

tas vid vrt universitet. Ngra ider

r bl.a. en tydligare ansvarsrdel-

ning r det pedagogiska utveck-

lingsarbetet, kvalitetsskring inom

utbildningarna samt konkreta aktivi-

teter r att hja undervisningsupp-

gitens meritvrde.

I samband med den Universitets-pedagogiska konerensen 2526 eb-

ruari genomr vi en verkstad r att

presentera iderna i handlingspro-

grammet men ocks r att nga

upp tankar som kan vidareutveckla

det. Nu r det Din tur att bidra med

synpunkter. G in p och TYCK TILL.

Katarina Winka och Mona Fjellstrm

Nu snart p en webb nra dig.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

21/28


BILDRUTAN

Under Uniaden, Ume universitets strsta arbets-

marknadsdag, ck cirka 5 000 studenter mjligheteratt tra representanter rn nrmare hundratalet

retag.

rets Uniaden var den 14:e i ordningen och en av

de strsta arbetsmarknadsdagarna i sitt slag i landet.

Teknologer, naturvetare, designstudenter, ekonomer,

systemvetare samt personalvetare ck chansen att

tra retag, organisationer och myndigheter rn

hela Sverige r att marknadsra sig sjlva och

veta mer om den arbetsmarknad, som vntar eter

studierna.

Uniaden 2009:Mten mellanstudenter och retag

Affrstvling fr studenter och forskare:

Tre studenter och en forskare bildar ett team under sex veckor. Studenternas

uppdrag blir att utvrdera affrspotentialen hos forskarens id, med std frn enav vra affrscoacher. Vi sker forskare med en id och hungriga studenter frn

alla discipliner. Vi matchar ihop lag som tvlar om frstapriset 60 000 kronor,

med start 17 mars.

Anml dig senast 23 februari

viauminovainnovation.se/abc

Text Stefan Lybeck


8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

22/28


Ume Folkets Hus och UmeCongress arrangerarUme universitets konerenserUme universitets konerenser och kongresser p campus arrangeras av

Ume Congress, of campus str Ume Folkets Hus r arrangemangen.

Ume universitet har skrivit p tv avtal, som trdde i kraft 1 januari i

r, angende konferenser och kongresser. Enkelt uttryckt, kan man sga

att vra konferenser p campus arrangeras av Ume Congress och vrakonferenser utanfr campus av Ume Folkets Hus, berttar Lorentz

Karlsson, upphandlingschef vid Ume universitet.

P bilden Lorentz Karlsson, upphandlingsche vid Ume universitet, Kaarina

Streijert, vd Ume Congress, och Hkan Bckstrm, vd Ume Folkets Hus.

Varr nya avtal?

Vi mste flja upphandlingslagen frn

den 1 januari 2008. Ume universitet kper

hotell- och konerenstjnster r omkring

19 miljoner kronor per r och detta mste

vi naturligtvis gra p ett korrekt stt.

Hur gr vi vid interna mten med t.ex.

yraem personer, dr vi tidigare bokat

lokal p Bjrken inkl. rtring?

Skall ni vara p Bjrken, d mste ni g

via Folkets hus. Det smidigaste och bsta

alternativet vid ett sdant mte r dock

att nyttja vra egna lokaler p campus

och boka via vrt interna bokningssystem.

I anslutning till detta s kan ni bestlla

och inmundiga rtring hos Bjrken och

Ume Folkets Hus

Flerfaldigt prisbelnade Ume Folkets Hus r ny i dessa samman-

hang:

Med gldje, spnning och dmjukhet gr vi in i detta samarbete

med Ume universitet, konstaterar Hkan Bckstrm, vd fr Ume Fol-

kets Hus och vlknd idrottsprol i Ume.

Ume Folkets Hus verksamhet vilar p fyra ben: konferens/kongress,

njen, restaurang och kultur. Kulturarrangemang uppgr till cirka 600per r. Konferenskapacitet r omvittnad: Idun rymmer cirka 900 per-

soner. Dessutom nns ett trettiotal sammantrdesrum i spannet frn 25

till 260 personer. Ume Folkets Hus har tre hgklassiga restauranger.

Ume Folkets Hus satsar ocks p smart mat, miljhnsyn och lng-

siktig hllbarhet. Vr senaste satsning heter Grnare mten och omfat-

tar alla konferensens olika faser, frn resor till boende, tillgger Carola

Rnnqvist, sljare vid Ume Folkets Hus.

Ume Congress

Ume Congress, under ledning av Kaarina Streijffert, har arbetat i mnga

r med Ume universitet, ofta i samarbete med Universitetsservice samt

Eurest, som driver restaurangerna i Universum.Vi ser fram mot ett spnnande samarbete och mnga lyckade konfe-

renser inom akademien, sger Kaarina Streiffert.

ta det p representation. Ett ytterligare

alternativ kan vara att bestlla rtring

rn ngot av de caer och matstllen

vi har p campus, och ta exempelvis p

Klubben.

Fixar dessa Konerensmklare alla

bokningar som vi behver, allt rn

lokaler, hotellrum, resor etc.?

Ja, stll de krav ni har, s ordnar mkla-

ren allt. Viktigt att veta r ocks att ni kan

stlla krav p att mklaren kommer med

tre alternativ p lsningar r er konerens.

Skulle ni t.ex. i ngot sammanhang rorda

Olosors Bruk, gr det att begra tv al-

ternativ till. I det lget r ni fer kostnads-

rslag att ta stllning till.

Mste vi kontakta konerensmklarna

om vi skall ta en middag eter en

avslutad kurs eller mte?

Nej, det behver ni inte, detta tar ni som

representation. (Vi r underska om detta

r en stor post r Ume universitet, oms r allet s kommer vi att upphandla

detta.)

Vad kostar det att anlita vra

konerensmklare?

Nr det gller priser s kan ni i vr av-

talskatalog se prisexempel p vad det

kommer att kosta r att konerensmklar-

na utr uppdraget och detta skall ni

stlla mot den arbetstid ni sjlva brukar

lgga ner.

Vad innebr de nya avtalen, Lorentz Karlsson?

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

23/28


Det blser kalla vindar ver

Sverige. Lgkonjunktur, ekono-

misk kris och massvarsel domi-

nerar nyhetsfdet. Tyvrr r

norrlandslnen hrt drabbade

genom starkt beroende av

verkstadsindustri och dessut-

om p en liten arbetsmarknad.

Vi vet sedan tidigare att lg-

konjunktur i samhllet betyder

fer skande till universitet och

hgskolor, s blir det med stor

sannolikhet ven i vr. Vi r vl

rberedda r detta och vi

kommer att ta hand om dessa

studenter p ett bra stt.

Frutom vrt normala arbe-

te, s kommer vi nu att gra

direkta insatser p de retag,

dr mnga varslas. Vra studie-

vgledare kommer att beska

retagen r att visa upp vad

man kan lsa i vrt bentliga

utbud. Vi kommer tillsammans

med andra aktrer att bidra till

att analysera olika personers

kompetensproler och utirn

detta avgra vilka utbildnings-

insatser som behvs. Vi kom-

mer dessutom att stlla upp

med specialdesignade upp-

dragsutbildningar. Nr det gr

tungt i vr omvrld s r det

vr skyldighet att stlla upp,

dessutom har vi mycket att bi-

dra med!

Gran Sandberg, Rektor

rektOrns rUtaaktuellt i bildmuseet

Bessdess: Gmm ppet: ts 1216, sn 12-17. mn stngt

F ent 090-786 52 27 www.bdmseet.m.se [email protected]

MaGnus Bard

TeckninGar oM saMTiden

Florian ZeyFanGslow narraTion MovinG sTill

BriTTa MarakaTT-laBBakosMos

22.2 - 26.4 2009

vernissaGe

sndaG 22 FeBruari kl 14

vommen !

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

24/28


Mini Jacob rn Indien var strlande glad

vid avslutningen av sin masterutbildning.

Avslutningen gde rum i Ume.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

25/28


Mini rn Indienavslutar i Ume

Mini Jacob, frn staden Kottayam i Kerala i sdra Indien, r mycket njd

ver sin masterutbildning inom Masters in Strategic Project Manage-

ment, nr Aktum mter henne under den hgtidliga avslutningen vid

Ume universitet. Utbildningen har strckt sig ver 16 mnader och gt

rum vid Heriot-Watt University i Edinburgh, Poltitecnico di Milano och

Handelshgskolan vid Ume universitet.

Multikulturellt Utbildningen har generellt hllit mycket hg klass. Det r verkligen

lrorikt att studera vid 3 olika universitet i 3 olika lnder i Europa och

att ha kurskamrater frn 22 olika lnder ver hela vrlden. Den hr tiden

har prglats av en multikulturell atmosfr och dialog. En stor upple-

velse fr mig personligen har varit att cykla i sn och knna frosten i

nsan, skrattar Mini Jacob, som nu tervnder fr att arbeta hemma

i Indien.

Mini Jacob har bott p studentomrdet lidhem i Ume. Det r inte

frsta gngen hon r i Sverige, tidigare har hon beskt bde Stockholm

och Uppsala. Mini Jacob har verkligen uppskattat att f uppleva tre

olika lnder och se hur pedagogik, utbildning och metodik skiljer sig t

vid de tre universiteten i Edinburgh, Milano och Ume. Tidigare har hon

arbetat med fretagsutveckling och marknadsfring i Indien och sam-

arbetat med Frankrikes ambassad.

Examen i Ume

Vid examen i Ume ck 36 glada och frvntansfulla studenter sina ef-terlngtade diplom.

Vi gr det hr fr andra ret i fljd och studenterna p programmet

r fantastiska. Det vore kul om vi skulle kunna f nya Erasmus Mundus-

program till Ume universitet i samband med den nya anskningspe-

rioden. Programmet r mycket efterskt. Det var 846 skande till den

tredje kullen och ngra av dem kommer till oss hsten r 2009, sger

docent Tomas Blomquist, programansvarig vid Ume universitet.

Text Stefan Lybeck


The Masters in StrategicProject Management(European)The Masters in Strategic Project Management (European) course offers

a balanced programme of professional training at postgraduate level

informed by the most recent research in the eld over a 16-month full-

time study period.An internationally recognised multiple degree is awarded by each

University in the consortium.

Selection is competitive and based on academic performance and

credentials.

The course has been granted scholarships from the European Union

Erasmus Mundus Programme for 2009-2011.

Course Themes

The course content has been developed around three interconnected

themes: strategy, control and integration. These themes reect the core

strength of each University.

In study period one, Heriot-Watt University, provides a high-level stra-

tegic underpinning to project planning, strategy formulation and imple-

mentation in organisations.

In study period two at MIP School of Management Politecnico di

Milano, the focus is on the function, purpose, creation and management

of appropriate control mechanisms in strategic projects.

In study period three at USBE, Umea School of Business, students

embed their learning using an intergrated and research-based approach

to strategic thinking and project management, through two intergrated

modules and a Master level Theseis.

Students also have acces to English, Italian and Swedish courses ateach University.

Participating Universities

Heriot-Watt University, Edinburgh (United Kingdom):

Master o Science in Strategic Project Management (European).

Politecnico di Milano, Milano (Italy):

Master Universitario di I livello in Strategic Project Management.

Ume University, Ume (Sweden):

Magister in Management (Master o Science in Management).

Text Stefan Lybeck

Berikande att utbilda sig vid tre olika universitet i Europa

och lra knna kurskamrater rn 22 olika nationer.

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

26/28


Call or contributors! Are you a aculty or sta member with an international perspective? We welcome you to share yourthoughts in an upcoming Aktum English Page. Please send an e-mail to the editor: .

WOrds FrOm

the vice-chanceLLOr

engLish Page

those companies which have had many lay-

os. Our study advisors will be visiting com-

panies mainly to promote the selection o

courses and programmes available at our

university. Together with other stakeholders,

we will be helping to analyse the compe-

tence proles o various individuals, and then

determine what educational eorts are need-

ed. Furthermore, we will be oering speci-

cally designed commissioned education.

When times are tough in the world, its our

duty to take action. Especially since we have

so much to oer!

Gran Sandberg

Vice-Chancellor

Opening o Ume School o Education

Ume School of Education was ceremonial de-dicated on 22 January. The reorganisation of

the previously titled Faculty of Education in-

cludes a new focus on research areas which

include: measurement and evaluation, reading

and writing research, mathematics didactics,

and ICT, media and learning. The school has

good qualications to be one of Swedens leading

providers of teacher education, and we will

fully utilise the entire universitys competen-

cies, said Bjrn strand, head of the school.

The academics have a focus several facets of

teacher education, study and vocational coun-

selling, special pedagogy and special education

teaching. In addition, the school offers conti-

nuing education for those without teaching

degrees, and courses within complimentary

teacher education.

Campus o Art and Design now in

the works a unique and creative

environment

The Board of Ume University has reached a

decision approving SEK 350 million funding

over six years for the new Campus of Art of De-

sign, to be located by the banks of the UmeRiver on the east side of town. The campus is

to function as a melting pot for education, re-

search and professional development within

Cold winds are blowing over Sweden. Reces-

sion, nancial crisis and mass job layos are

dominating the news cycle. Unortunately,

the counties o northern Sweden have been

hit hard due to strong dependence on the

manuacturing industry and also because o

a smaller labour market. We are aware that

past economic recessions have resulted in an

increase in applicants to institutes o higher

education, so its quite likely this will occur

this spring. We are well prepared or this

development and will take care o these

students in a good manner.

In addition to our normal work and activi-

ties, we will now make direct eorts towards

architecture, design, art and new media. The

vision is to produce a creative environment thatwill echo throughout the world. Ume Insti-

tute of Design and the Ume School of Fine Arts

are currently situated in this scenic area. The

Ume School of Architecture, which begins in

autumn of 2009, will move to a new building

on the campus. The School of Fine Arts will also

relocate to a new building. Furthermore, a mul-

tipurpose building will be the new home of

Bildmuseet, the universitys museum of con t-

emporary art and visual culture, and HUMlab-X

platform for humanities and new media.

Sports psychology students present

their business ideas to an expert panel

Students in the bachelors programme for sport

science within the Department of Psychology

are required to take a course in entrepreneur-

ship at the Ume School of Business during

their third term. The course challenged them

to create, develop and present an authentic

business idea before an external, expert jury

panel. The panel measured business practices,

presentation, creativity, motivation and imple-

mentation. The group of students including

Sanna Valiani, Carolina Brantmo and JohanLngstrm were declared winners. They pre-

sented a business idea called Psylink which

consisted of a company that enables the tran-

smittal of contact between psychologists and

clients via audio-video linkage. Their targetaudience was foremost the armed forces and

the medical sector. The jury motivated their

choice with these words: Psylink has a unique

business idea having great potential and a fu-

ture global market.

Corona and Rotundan in Universum

not only or students

The Universum Building, located in the heart

of the main campus at Ume University, offers

wonderful possibilities for faculty and staff

members. Rotundan can be used for lectures,

seminars, lectures and examinations, in addi-

tion to concerts and other events. The maximum

capacity is 500 people and it can seat 80 stu-

dents for an examination. Conferences can also

be held in Rotundan, which currently has a

conventional technical capacity. Corona is a

restaurant that serves quality lunches at affor-

dable prices to between 350 and 400 patrons

every day. Their after work every Friday (often

with live music) between 3:00-6:00 PM has

also risen in popularity. Corona is also Umeas

largest nightclub and quite popular among stu-

dents. It includes a lounge that can be reservedby companies, departments and units for vari-

ous kinds of meetings and parties.

Text David Meyers

Summaries o selected articles in thisissue or our international readers

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

27/28


Vinnare i korsordstvlingen i Aktum Extra blev Kerstin Strby, institutionen r molekylrbiologi. Grattis!

Ditt presentkort rn Akademibokhandeln r p vg.

Skicka din korsordslsning till Aktumredaktionen senast redagen den 27 ebruari 2009.

Den rst ppnade rtta lsningen vinner ett presentkort p 250 kronor rn Akademibokhandeln.

Namn __________________________________________ Arbetsplats ______________________________________

nst sist

8/3/2019 Aktum 2009, nr 1

28/28

Avsndare:Ume universitet901 87 Ume B

mnadens kseri

Posttidning

Som ett naturligt led i kvalitetsutvecklingsarbetet vid Ume universitet

infrs nu en ny innovativ, 15-sidig enkt vari universitetets undervisande

personal skall utvrdera studenternas frmga att passa tider, tala tydligt,

frmga att skriva fullstndiga meningar, avhllsamhet frn isrskrivning

samt frmga att prestera en handstil som kan dechiffreras.

Ovanstende skulle naturligtvis aldrig hnda i det s ondligt politiskt

korrekta Ume universitet. Ett universitet dr frskrmda lektorer fr

gra offentlig avbn fr frsynta ppekanden, dr avvikelser frn cen-

trala dokument rknas som grund fr uppsgning, dr 10 procent av

studenterna alltid nns representerade i universitetets alla nmnder,

styrgrupper, styrelser, kommitter etc.

Det nns mnga problem. Dem kan man kvsa genom att inrtta yt-

terligare en liten kommitt med representanter frn alla som mste re-

presenteras och lite till. Problem kan ocks kvsas genom styrdokument

och planer. Nog r vi bngstyriga alltid, alla vi studenter, forskare och l-

rare. Stor i den akademiska vrlden blir man frmst genom att till varje

pris sky allt vad undervisning heter. Mtet med vackra, galna, duktiga,

ambitisa, envetna studenter i frelsningar, seminarier, laborationer,exkursioner renderar i ngra ntters PM-lsande, tentarttande och en

kursutvrdering dr kvaliteten p din frmga som lrare utvrderas. Se-

dan r kursen slut och om lektorn orkar s skrivs en rad till i den pedago-

giska meritftljen. Det senare pfundet mste vara den akademiska

vrldshistoriens allra mest ondiga mbel. Det nns sakkunniga som stolt

deklarerar att pedagogiska ftljer helt saknar vrde. S r det nog.

Den allra dlaste formen av akademisk verksamhet och frihet r att

i seminariets form mta kollegor, defekter, doktorander och studenter

och f mjligheten att frmedla en del av sin kunskap och ta del av andras

kunskap och erfarenhet. Hur mter vi detta d? Forskning mter vi ge-

nom antal indragna kronor i spnnande projekt och antal publicerade

artiklar i internationella tidskrifter. Tv enkla mtt alla kan enas om-

kring. Men ett universitet med era tusen forskare och lrare och med

specialistkompetens p omrdet mtningar kan inte nna ett lika en-

kelt mtt p pedagogisk frdighet och frmga. Kanske fr man inte vara

duktig lrare? Duktig forskare gr bra men som lrare r vi alla en i b-

ten och frvntas ro i takt.

Universitetet behver forskarspetsen fr att verleva i den interna-

tionella konkurrensen. Det r nog sant. Universitetet behver de allra

bsta lrarna fr att universitetet skall klara den internationella konkur-

rensen. Detta r inte alls sjlvklart.

Situationen fr undervisningen och de undervisande blir heller inte

bttre av att de hela tiden fr hra att de utgr en ekonomisk belastning

och snarare snker institutionens ekonomi n bidrar till den. Lektorer

kostar fr mycket eller kanske vi vrderar studenterna fr lgt? Kanske

skulle vi verlta sjlva grundutbildandet p ngon annan? Vad ska vi

egentligen ha studenterna till? De r ju bara i vgen och tar alla platser

p parkeringen fr de morgontrtta forskarna som kommer kande i

sina trendriktiga japaner vid tiotiden.

Hur verlever man sin frustration? Man gnller i karummet, hng-

er p hornet i lasarettsrondellen, skller som en bandhund t trilskande

datorer och suckar sig fram. Man lter skgget vxa, strumporna korva

sig, skjortan hnga utanfr, glasgonen hnga snett och frbli ihoptej-

pade, manchesterkavajen skrynkla sig lite till och sedan gr man med

ett stort leende ner till salen. Dr glds man t de fantastiska studen -

terna, t det lilla anslaget som lite slumpartat damp ner, artikeln som

man ck publicerad, seminariet, kreativiteten, konferensen, friheten,sommaren vid havet, mamma. Kanske r det frustrationen som r vr

drivkraft? Ibland lser vi en knut, ibland lser man ett begvat tentasvar,

ibland fr man artikeln antagen med bara minor revisions, ibland kom-

mer pengarna bara s dr. Ibland r det sknt att bara vara. Fr man

det?

Det nns en kraft och en vilja hos universitetets lektorer och adjunk-

ter som inte gr att hejda, viljan och kraften att genomfra bra kurser,

bra frelsningar, kloka seminarier. Korkade system och organisationer

kan inte hejda denna vilja. Symbiosen mellan alla former av undervis-

ning och utbildning ena sidan och forskningen den andra mste f

st i nrummet. Grundutbildningen hr inte hemma i tamburen och

rddas inte in i nrummet genom att stlla en skn meritftlj i samma

hall. Undervisningen, vra kurser och studenter r sjlva universitetets

hjrta och lungor, blodomlopp och liv. Systemets frkalkning sitter i ett

alldeles eget hus p campus helt avsnrda frn blodomloppet i vrigt

(inga livgivande skywalks).

Max Medianus

Institutionen fr konspirationsteori och efterhandskonstruktion

www.grinigalektorertyckermassor.nu

aktum 2009, nr 1

Documents