tre texter om skolan

Download Tre texter om skolan

Post on 14-Dec-2014

1.268 views

Category:

News & Politics

2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tankeverksamhetens nya rapport innehåller tre texter. 1. Regeringens skolmisslyckande av Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson 2. Om den svåra farsoten GERM som angriper skolor världen över av Pasi Sahlberg 3. Essa Academy – ett exempel av Anders Nilsson

TRANSCRIPT

  • 1. Tre texter om skolan Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson, Olle Ludvigsson, Pasi Sahlberg & Anders Nilsson
  • 2. 2
  • 3. 3 Tre texter om skolan Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson, Olle Ludvigsson, Pasi Sahlberg & Anders Nilsson Tankeverksamheten inom Arbetarrrelsen i Gteborg
  • 4. 4 Frfattarna Anna Johansson r ordfrande fr Gteborgs socialdemokratiska partidistrikt och bitrdande kommunalrd i Gteborg med ansvar fr grundskola och frskola Linus Glanzelius r ordfrande fr Gteborgs SSU-distrikt Jan Nilsson r ordfrande fr LO Gteborg Olle Ludvigsson r EU-parlamentariker fr Socialdemokraterna Pasi Sahlberg r skolforskare och generaldirektr fr CIMO i Helsingfors Anders Nilsson r stadssekreterare fr Socialdemokraterna i kommunstyrelsen i Gteborg Frfattarna svarar sjlva fr framlagda uppfattningar och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann-Sofie Hermansson www.tankeverksamheten.se redaktion@tankeverksamheten.se ISBN 978-91-87077-31-9 Gteborg 2013
  • 5. 5 Innehll Regeringens skolmisslyckande Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson 7 Om den svra farsoten GERM som angriper skolor vrlden ver Pasi Sahlberg 9 Essa Academy ett exempel Anders Nilsson 13
  • 6. 6
  • 7. 7 Anna Johansson, Linus Glanzelius, Jan Nilsson & Olle Ludvigsson Regeringens skolmisslyckande Regeringen har haft nra tta r p sig att hja resultaten i skolorna. OECD:s jmfrelse mellan lnder om vad elever vet och kan, den s.k. PISA-studien, visar att den har misslyckats kapitalt. Svenska elever har den smsta kunskapsutvecklingen i samtliga 65 lnder som ingr i underskningen. Det r extremt allvarligt. 22,7 procent av de underskta 15-ringarna i Sverige visar sig sakna funktionell lsfrmga. Ja, ni lste rtt. nnu fler, 27 procent, hamnar under PISA-minimum i matematik. r 2006 var det omkring var tionde elev som hamnade dr. Man fr aldrig glmma att det bakom procenttalen finns mnniskor av ktt och blod. En fljd av misslyckandet r att den psykiska ohlsan bland barn kar. Det handlar om oro, nedstmdhet, smnsvrigheter, ont i magen - ngot som blivit vanligare frn elva rs lder. Det r d man p allvar brjar frst att hur det gr fr mig i skolan idag r av betydelse fr hur hela mitt liv kommer att gestalta sig. Det r inte bara barnen och ungdomarna som drabbas direkt som fr lida av detta. Vi r p vg in i en situation dr vi p en och samma gng har brist p efterfrgad arbetskraft och allt fler som inte kvalificerar sig fr arbetsmarknadens krav. Att omkring var fjrde person i tilltrdande rskullar enligt PISA sannolikt har svrigheter att f fotfste i arbetslivet driver p obalanserna. Troligen kommer lner i bristyrken att drivas upp, vilket Riksbanken kommer att svara p med att hja rntan. D kar arbetslsheten fr de som har det svrare att gra sig gllande. Obalanserna drabbar hela samhllet. Vad r frklaringen till misslyckandet? Det finns flera. En r en regeringspolitik som stter kommunerna under ekonomisk press och samtidigt har ltit riskkapitalister roffa t sig mngmiljonbelopp ur friskolor. Sedan r 2007 har antalet hushll i lngvarigt beroende av frsrjningsstd frdubblats i Gteborg, frn drygt 5 000 till strax under 10 000. Till stor del beror det p verstrmning av mnniskor frn a-kassan och Frskringskassan till fljd av regeringspolitiken. Sammanlagt gr 1,3 miljarder kronor
  • 8. 8 till frsrjningsstd i Gteborg varje r. Tnk om vi hade haft hlften av de pengarna till skolan. En annan frklaring r att klyftorna kar utanfr skolan i ett allt kallare moderatlett Sverige. Det avspeglar sig ocks i skolans vrld. Den bristande likvrdigheten har ytterligare stegrats av skolans uppsplittring genom den praktiskt taget fria etableringen av friskolor under Reinfeldts styre. nnu en frklaring r att nr skolsystemet splittras upp p mnga externa utfrare mste man skrpa kontrollen. Resultatet har blivit en omfattande detaljstyrande dokumentationsskyldighet som inverkar menligt p kvaliteten i undervisningen, dels drfr att den stjl mycket tid frn lrarna, dels drfr att den lmnar mycket litet utrymme ver fr deras professionella autonomi och hantverksskicklighet. Det r overkligt att hra utbildningsministern skylla p det socialdemokratiska styret fr nstan tta r sedan. Tydligen hller han sig sjlv helt utan ansvar: PISA 2012 r sledes inte en utvrdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan fr den gamla". Det av Bjrklund ofta upprepade pstende att resultaten i skolan har sjunkit som en sten i mer n tjugo r r utan grund. Hur det var fre den frsta PISA-studien r 2000 vet vi egentligen inte - och i den underskningen klarade sig svenska elever tmligen vl i internationell jmfrelse. I OECD:s stora studie av vuxnas kunnande PIAAC hamnar Sverige p fjrde plats bland 23 lnder, vilket talar fr att den gamla socialdemokratiska flumskolan fungerade mycket bra. Det finns heller inget som styrker att raset i PISA-studierna 2009 och 2012 str i samband med kommunaliseringen av skolorna r 1989, som de borgerliga gr gllande. Dremot har den starkt tilltagande statliga detaljstyrningen av skolorna under de moderatledda regeringsren omintetgjort vad som var ett av syftena med kommunaliseringen: att frigra skolorna frn den statligt byrkratiska skolverstyrelsen och ge strre utrymme fr lrarnas professionella autonomi. Skolan mste nu strkas frn grunden. Vi socialdemokrater har en politik fr det. Den grundas p den analys vi gr om vad det r som brister. Det behvs upprensning bland oserisa friskolor och steg mot ett mer sammanhllet skolsystem, investeringar i mindre klasser och fler lrare som utan att centralstyras i detalj av omfattande dokumentationsskyldighet fr mjlighet att utva och bli skickligare i sitt hantverk. I ett samhlle dr vi br p all vrldens kunskap i mobilen behver vi strre fokus p att stimulera mnniskors frmgor och frdigheter och det mste brja redan i frskolan. Slutligen men inte minst - behver vi en kraftfull politik fr kad jmlikhet i samhllet och drmed ocks i skolan.
  • 9. 9 Pasi Sahlberg Om den svra farsoten GERM som angriper skolor vrlden ver Fr tio r sedan rankades Finland mot alla odds som vrldens utbildningsnation nummer ett. Det var verraskande, drfr att i Finland betraktas utbildning som en allmn och avgiftsfri nyttighet fr alla, utan standardiserade tester och konkurrerande privata skolor. Nr jag ser mig om runt om i vrlden ser jag konkurrens, fria skolval och testning av elever och lrare som de mest anvnda metoderna fr att frbttra utbildningen. I Frenta staterna och mnga andra lnder har denna marknadsorienterade, globala rrelse satt kvaliteten p spel i allmnna skolor. Men inte i Finland. Man kan frga sig vad det r som gjort finska skolor s speciella. Svaret frvnar mnga. Fr det frsta har Finland aldrig strvat efter att vara bst p utbildning utan snarare att tillhandahlla goda skolor fr alla barn. Med andra ord har likstlldhet nr det gller utbildning stllts fre en tvling till toppen-mentalitet i nationella utbildningsreformer. Fr det andra har finlndarna tagit lrare och undervisning p allvar genom att stlla krav p att alla lrare mste vara ordentligt utbildade vid akademiska universitet. Samtidigt har lrare professionellt oberoende och allmnt frtroende fr sttet att skta sin yrkesutvning. Som en fljd har undervisning i tre decennier varit ett populrt yrkesval fr unga finlndare. I dag investerar den finska staten 30 gnger mer i lrares och vrig skolpersonals professionella utveckling n p tester av elevernas prestationer i skolan. Fr det tredje har skolfolket i Finland lrt sig systematiskt frn andra lnder hur utbildningen kan reformeras och undervisningen frbttras i skolorna. Alltsedan John Dewey fr hundra r sedan har Frenta staterna varit en srskilt viktig inspirationsklla. Amerikanska undervisningsinnovationer som grupparbete, problembaserat lrande och portfljbedm-
  • 10. 10 ning r exempel p metoder som skapats av lrare och forskare i Frenta staterna och som nu r vanligt frekommande i finska klassrum.1 En sak som har slagit mig r hur lika utbildningssystem r. Lroplaner standardiseras fr att anpassas till internationella test och elever runt om i vrlden anvnder lromedel frn samma globala producenter. Utbildningsreformer i olika lnder fljer ocks samma mnster. Likriktningen r s tydlig att jag kallar den Global Educational Reform Movement eller GERM.2 Det r en virusepidemi som sprids vrlden ver och vllar infektioner i utbildningssystemen. Smittan fortplantas genom experter, media och politiker. Utbildningssystemen tar efter inriktning frn varandra och infekteras. Fljderna blir sjuka skolor, lrare som mr dligt - och elever som lr sig mindre. GERM-infektionen har flera sy