Internationalisering i skolan Om internationellt samarbete och de nya läroplanerna

för förskola, grundskola och gymnasieskola

InternatIonella Programkontoret

InternatIonella programkontoret 2

3InternatIonalIserIng I skolan

Att arbeta med internationalisering kan innebära att öka kun­skapen om och förståelsen för andra länder och kulturer. Det kan också handla om att fördjupa elevernas kunskaper i olika ämnen och frågor genom ett internationellt perspektiv. Hur påverkar klimatförändringarna länder i olika delar av världen? Vad har religioner och livsåskådningar för betydelse i andra nationer? Vilka effekter får den internationella handeln för välfärden i olika världsdelar?

I 2011 års läroplaner för förskolan, grundskolan och gymnasie skolan står det: ”Det svenska samhällets internation­alisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”. Här slås fast att skolan har ett ansvar för att stärka elevers och lärares förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.

ett InternatIonellt PersPektIv

Enligt de svenska styrdokumenten ska ett etiskt, internatio­nellt och miljöperspektiv prägla skolutbildningen. Det har sin grund i ett antal internationella överenskommelser som Sverige har ingått med bland annat FN, EU och Nordiska minister­rådet. Med dem som utgångspunkt har Sverige beslutat att en internationell och hållbar utveckling ska genomsyra alla politik områden och att svensk skola och utbildning ska stärka kunskapen i internationella frågor.

vad säger skolans läroPlaner?

Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan har från och med hösten 2011 nya läroplaner, kursplaner, ämnesplaner och examens­mål. Där finns återkommande och tydliga skrivningar om att skolan kan, och ska, ta upp det internationella perspektivet:

InternatIonellt samarbete och de nya läroPlanernaVad innebär internationalisering? Varför ska skolan arbeta med det och hur

kan det göras i praktiken? Här kan du läsa mer om hur internationellt sam­

arbete kan utveckla undervisningen och om internationalisering utifrån 2011

års nya läroplaner. Du får också veta mer om de möjligheter Internationella

programkontoret erbjuder förskolor och skolor för att föra in Norden, Europa

och världen i klassrummet.

• ”Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kul-turell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle.” (Läroplan för förskolan)

• ”Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kultu-rella mångfalden inom landet.” (Läroplan för grundskolan och Läroplan för de frivilliga skolformerna)

• ”Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder ska främjas.” (Läroplan för de frivilliga skolformerna)

PedagogIska vInster

Att samarbeta internationellt, till exempel i form av ett projekt­samarbete med en skola i ett annat land, är ett sätt att möta kraven i läroplaner och kursplaner. Det ger goda möjligheter att arbeta med ett eller flera ämnen utifrån ett tematiskt perspektiv och ger också ofta pedagogiska vinster. Till exempel i form av en möjlighet att reflektera över den egna verksamheten och ett ökat engagemang för lärandet från lärare och elever.

Dessutom innebär internationellt samarbete insikter i nya utbildningsmiljöer och kan, genom erfarenhetsutbyten med lärare och skolledare i andra länder, utmynna i nya sätt att undervisa.

InternatIonella programkontoret 4

Internationella samarbetsprojekt med elev­ och lärarutbyten, utlands praktik för elever på yrkesförberedande gymnasieprogram eller internationell kompetensutveckling för dig som är lärare och skolledare. Det är bara några av de möjligheter som finns för att öka internationaliseringen inom svensk skola.

en Integrerad del I undervIsnIngen

Utgångspunkten för Internationella programkontorets aktiviteter är att det internationella perspektivet ska utgöra en integrerad del i den ordinarie skolundervisningen. Ett internationellt samarbets projekt bör användas för att arbeta med frågor som redan finns på agendan i klassrummet och bidra till att eleverna når målen i styrdokumenten.

skolsamarbete och komPetensutvecklIng

Att samarbeta internationellt med stöd av Internationella programkontoret kan handla om att söka finansiering från något av våra program för ett internationellt skolsamarbete eller individuell kompetensutveckling utomlands. Det kan även innebära att, kostnadsfritt, få kontakt med utländska skolor och genomföra ett samarbetsprojekt med hjälp av eTwinnings digitala verktyg. Eller om att som lärare och pedagog, på hemmaplan, öka sina kunskaper om globala frågor för hållbar utveckling genom Den Globala Skolans seminarieverksamhet.

Här är några av de möjligheter till internationellt samarbete som finns genom Internationella programkontoret:

• InternatIonellt Projektsamarbete

Ett­ till tvååriga samarbetsprojekt mellan skolor i Sverige och andra länder i världen. Samarbetet kan vara mellan två eller flera länder och omfatta elev­ och lärarutbyte. Fokus i samarbetet ligger på processen och erfarenhetsutbytet mellan de deltagande skolorna. Det finns även möjlighet att söka stöd för att förbereda ett samarbete.Program: Athena, Atlas partnerskap, Comenius partnerskap, Grundtvig partnerskap, Leonardo partnerskap, Nordplus junior.

• utlandsPraktIk för gymnasIeelever

Elever på yrkesförberedande gymnasieprogram har möjlighet att genomföra arbetsplatsförlagt lärande, APL, utomlands. Det är gymnasieskolan som ansöker om bidrag för att skicka iväg elever på praktik. Beroende på var i världen praktiken äger rum finns olika program att söka finansiering ifrån. Program: Atlas praktik, Leonardo praktik och utbyten, Nordplus junior.

InternatIonella programkontoret — stöd och InspIratIon Internationella programkontorets uppdrag är att främja utbild-ning och lärande om internationella frågor. Vi erbjuder förskolor, grundskolor och gymnasieskolor, liksom aktörer inom andra delar av svensk utbildning, en rad möjligheter när det gäller att arbeta med ett internationellt perspektiv i undervisningen.

5InternatIonalIserIng I skolan

fler möjlIgheter:

etwinning är ett internetbaserat verktyg för digitalt

samarbete mellan skolor i Europa. eTwinning riktar sig till

pedagoger från förskolan till gymnasiet, som här kan få

kontakt med kollegor i andra länder för projektsamarbete.

den globala skolan riktar sig till förskola, skola och

vuxenutbildning och erbjuder aktiviteter inom området

lärande om globala frågor för hållbar utveckling. Den

Globala Skolan bedriver bland annat en omfattande

regional seminarieverksamhet och anordnar

fortbildningskurser i hela Sverige och globala resor till

olika delar av världen.

euroguidance sweden är ett informationscenter för

studie­ och yrkesvägledare. Som vägledare kan du få

stöd i ditt arbete med internationella frågor och även få

information om dina egna möjligheter på området.

vIll du veta mer?

Mer utförlig information om de olika verksamheterna

och programmen, kontaktpersoner, ansökningsdatum,

ansöknings blanketter och handledning inför ansökan finns

på vår webbplats, www.programkontoret.se

Hur kan internationellt samarbete utveckla undervisningen?

Läs om erfarenheter från några skolor som redan bedriver

internationella projekt. ≥

• IndIvIduell komPetensutvecklIng för

skolPersonal

Personal inom förskola och skola har möjlighet att delta i kurser och internationella konferenser med kollegor från andra delar av världen. Det går också att söka bidrag för ”arbetsskuggning”, där man följer en europeisk lärarkollega i arbetet och – för skolledare – för kortare studiebesök i Europa. Program: Atlas konferens, Comenius fortbildning, Grundtvig besök och utbyten, Grundtvig fortbildning, Leonardo praktik och utbyten, Nordplus junior, Studiebesök.

• utvecklIngsProjekt och nätverk

Projekt som har till syfte att tillsammans skapa, genomföra och överföra nyskapande inslag inom utbildningsområdet. Det kan röra sig om nya kurser, utbildningsprogram, system för tillgodoräkning med mera. Spridningen av resultat är en viktig del av projekten. Program: Comenius multilaterala projekt, Comenius nätverk, Comenius regio partnerskap, Grundtvig multilaterala projekt, Grundtvig nätverk, Leonardo multilaterala projekt, Leonardo nätverk, Leonardo vidare-utvecklingsprojekt.

InternatIonella programkontoret 6

en mer levande språkundervisning och ett ökat elevintresse för danska och norska. Det är ett par effekter av det nordiska samarbetsprojektet på temat skandinaviska språk och litteratur som sannarpsgymnasiet i Halmstad deltar i sedan tolv år tillbaka. — enligt skolverkets kursmål ska eleverna ha kännedom och kunskaper om andra nordiska språk. Det här är ett sätt att möta det kravet, säger lis-Britt eklund, lärare och projektansvarig på skolan.

skandInavIskt lärarutbyte utvecklar undervIsnIngen I nordIska sPråk

Foto

: Je

spe

r P

ete

rsso

n

7InternatIonalIserIng I skolan

sannarPsgymnasIet och skol­

orna I hamar I norge och varde

I danmark drog igång projektet, som finansieras med pengar från Nordplus­programmet, i början av 2000­talet. Samarbetet har formen av ett regelbundet lärarutbyte mellan länderna, där lärare varje termin besöker någon av partner­skolorna för att undervisa eleverna i sitt modersmål.

lItteratur, grammatIk och

sPråkhIstorIa

Det är värdlandet som bestämmer vad den gästande läraren ska undervisa om. Det kan handla om modern eller äldre litteratur från landet ifråga, om språk­historia eller om grammatiska skillnader mellan de skandinaviska språken.

– När vi har danska lärare på besök vill vi gärna att de ska tala om HC Andersen och analysera sagor ur olika stilistiska perspektiv. Vi svenska lärare får ofta prata om Strindberg, säger Lis­Britt Eklund.

– Utgångspunkten är att det man talar om som gästlärare inte ska vara något ”extra”, utan sådant som ingår i undervis­ningen och som den ordinarie läraren ska ta upp i alla fall.

I projektet ingår också att de inblan­dade lärarna besöker varandra en vecka varje höst och vår för att diskutera frågor som rör skolutveckling och aktuella skol­reformer i de skandinaviska länderna.

gör sPråkundervIsnIngen

levande

Syftet med projektet är att eleverna ska bli medvetna om hur viktiga de nordiska språken är. Rent pedagogiskt är det större för eleverna att möta och ha en dialog med en person ”live” än att lyssna på exempelvis en ljudupptagning, menar Lis­Britt Eklund.

– Idag är det ofantligt många svenska

ungdomar som studerar och arbetar i både Norge och Danmark. De har därför en enorm nytta av att lära sig lite av grannländernas språk och det vill vi göra dem medvetna om.

många elever kan ta del av

Projektet

En utgångspunkt för samarbetet har varit att projektet och dess resultat ska komma så många elever som möjligt till del. Det är en anledning till att man valt att satsa på just lärarutbyte, och att inte resa med några elever.

– Om vi åkt med elevklasser hade det varit maximalt runt 30 plus 30 elever som fått ta del av projektet. Som utby­teslärare kan vi träffa uppåt 400 elever på en och samma skola, och det ger många fler elever möjlighet att utveckla sina kunskaper.

De konkreta resultaten då? När elever fått utvärdera projektet har flera bland annat skrivit att de numera vågar både lyssna och svara när de träffar danskar el­ler norrmän. Tidigare har man gärna tagit till engelskan. ”I somras var jag i Danmark och pratade svenska med en dansk”, är en eleverfarenhet Lis­Britt tagit del av.

– Eleverna förstår att det faktiskt inte är så krångligt att läsa en dansk eller norsk text. Även om man inte förstår varje ord går det att förstå sammanhanget. Och det är jätteviktigt för vår fortsatta språk­utveckling i Norden.

Eleverna förstår att det faktiskt inte är så krångligt att läsa en dansk eller norsk text. Även om man inte förstår varje ord går det att förstå sammanhanget.

lIs­brItt eklunds tre tIPs Inför ett InternatIonellt Projekt samarbete:

• Ha tålamod när ni letar efter en

skola att samarbeta med. Det

gäller att vara envis och lägga fram

idéerna om vad ni vill uppnå på ett

tydligt sätt för den möjliga sam­

arbetspartnern.

• Se till att ni och partnerskolan

är samspelta – att ni har samma

ambitioner och energi inför

samarbetet.

• I vårt fall har det varit en fördel att

vi samarbetar med skolor i liknande

miljöer. Jag tror att det hade varit

svårare att samarbeta med en

skola i till exempel en huvudstad,

eftersom prioriteringarna där kan

se annorlunda ut.

om nordPlus junIorNordplus junior är ett samarbets­

program för förskolor och skolor inom

Norden och Baltikum. Det finansieras

av Nordiska ministerrådet och ger

möjlighet till projektsamarbete och

elev­ och lärarutbyten.

InternatIonella programkontoret 8

Ämnesöver gri­p ande arbetssätt kommer mycket i 2011 års läroplan för grund skolan. Man kan väl säga att vi har fått en extra kick inför det.

Zlatan, Chopin och Copernicus. Det är några av alla europeiska personligheter som passerat revy under Beringskolans samarbete med skolor i sex länder i europa. tack vare projektet har mellanstadieeleverna i Örkelljunga både lärt känna andra europeiska kulturer och förbättrat sina kunskaper i engelska.

”våra elever har blIvIt frIare I att Prata engelska”

”our genIouses, our culture”

heter det tvååriga projektet, där Bering­skolan genom stöd från programmet Comenius partnerskap samarbetat med skolor i Frankrike, Polen, Slovenien, Italien, Spanien och Holland.

De sju skolorna har varje termin ar­betat kring olika teman, så som historia, idrott, geografi, musik och litteratur. Utifrån respektive område har eleverna i varje land tagit fram presentationer och annat material, som man sedan skickat till partnerskolorna.

roxette och astrId lIndgren

I de andra länder har historiska personlig­heter som Nicolaus Copernicus och Frédéric Chopin (Polen) varit föremål för elevernas arbeten och presentationer. Beringskolans elever har uppmärksammat sina europeiska kamrater på bland annat Roxette, Zlatan Ibrahimovic och Astrid Lindgren.

– Vi gjorde en musikal utifrån Astrid Lindgrens böcker som vi spelade upp för per­sonal, elever och föräldrar här i Örkelljunga. Sedan filmade vi den och skickade till de andra skolorna, berättar Yvonne Knutsson.

Foto

: Ste

fan

Lin

db

lom

9InternatIonalIserIng I skolan

utbyte för lärare och elever

Projektet har även omfattat lärar­ och elevutbyte. Lärare från de olika länderna har varje termin besökt varandra och ett mindre antal elever från Sverige har fått möjlighet att hälsa på i de andra skolorna. Elever från samarbetsskolorna i Europa har också kommit till Örkelljunga. Där­emellan har klasserna talat med varandra via Skype.

– Projektet har inneburit att våra elever har blivit friare i att prata engelska. När de utländska eleverna kommer hit är det ”på riktigt” och de kan inte ta till svenskan, säger Yvonne Knutsson.

både lIkheter och skIllnader

Ett resultat av samarbetet är att så väl elever som lärare på Beringskolan fått perspektiv på sin egen skola och vardag.

Eleverna har sett både likheter och skillnader.

– Det har varit allt från känslan att vi har det ganska bra i Sverige, till upplevel­ser som att ”aha, så där skulle ju vi också kunna göra”.

– Som lärare betyder det mycket att tvingas reflektera kring sin egen verksam­het. När man ska berätta om verksam­heten för en kollega från ett annat land måste man tänka igenom och sätta ord på vad man gör och varför.

Dessutom har projektet fört med sig att det blivit naturligt att jobba ämnes övergripande, förklarar Yvonne Knutsson.

– Ämnesövergripande arbetssätt är något som kommer mycket i 2011 års läroplan för grundskolan. Man kan väl säga att vi har fått en extra kick inför det.

om comenIus PartnerskaPComenius partnerskap är ett EU­

finansierat program som ger svenska

förskolor, grundskolor och gymnasie­

skolor möjlighet att samarbeta med

skolor i andra länder i Europa. Projekten

är tvååriga och kan vara mellan två skolor

(bilaterala partnerskap) eller flera skolor

(multilaterala partnerskap).

yvonne knutssons tre tIPs Inför ett InternatIonellt Projekt:

• Utse en ansvarig person och ge

honom eller henne tid för arbetet.

• Integrera projektet i ämnena med

stöd av Lgr 11 3.

• Begränsa er!

InternatIonella programkontoret 10

— På volvo var man så nöjd med deras insatser att eleverna uppmanades att söka jobb där när de avslutat sina högre studier, säger Gisela Bohlin, inter­nationell koordinator på GTG.

Fyra elever på GTG genomförde under läsåret 2010/2011 nio veckors arbetsplats­förlagt lärande, APL, på AB Volvos Asienkontor i Peking. Praktikprojektet genomfördes med stöd av programmet Atlas praktik, som ger gymnasieskolor med yrkesförberedande program möjlig­het att söka finansiering för att skicka elever på APL till ett annat land.

arbete med försäljnIngs­

statIstIk

De fyra elever som praktiserade i Peking – två på hösten och två på våren – gick alla tredje året på GTG:s specialutformade in­dustritekniska program. Under praktiken fick de utföra arbetsuppgifter kopplade till bland annat Volvos försäljnings statistik, återförsäljar nätverk och eftermarknads­analys.

– Praktiken är direkt knuten till gymnasiekursen Arbetslivskunskap. Men de hade även nytta av kurser som Kultur och kommunikation, Engelska och Datorkunskap under tiden i Kina, säger Gisela Bohlin.

kunskap om bilmarknaden i asien, erfarenhet av engelska som arbetsspråk och av en arbetsplats med många olika kulturer. Det var några saker eleverna på göteborgs tekniska gymnasieskola (gtg) hade med sig hem efter nio veckors praktik på Volvos asienkontor i peking.

InternatIonell arbetslIvs­erfarenhet genom PraktIk På volvo I PekIng

Foto

: Id

a L

ind

strö

m

en mångkulturell arbetsPlats

Under praktiken fördjupade eleverna sina kunskaper i Excel och lärde sig att använda engelska som arbetsspråk. Volvokontoret är också en mångkulturell arbetsplats med anställda från åtskilliga länder i framför allt Asien. Det innebar att eleverna fick inblick i många kulturer och prova på att samarbeta med män­niskor av olika nationalitet.

– En stor del handlar också om den personliga utveckling eleverna genomgår under tiden utomlands. De växer genom att få ta ansvar för allt i vardagen – att

På Volvo var man så nöjd med deras insatser att eleverna uppmanades att söka jobb där när de avslutat sina högre studier.

gIselas bohlIns tre tIPs Inför ett InternatIonellt utbyte:

• Se till att träffa chefer och anställ­

da i företaget ordentligt innan ni

drar igång ett praktikprojekt. Det är

viktigt för att göra upp vad praktik­

platserna ska innehålla och för att

klargöra varandras åtaganden.

• Etablera en bra kommunikation

med skolan, företaget eller organi­

sationen ni ska samarbeta med. Det

gäller att hitta kommunikations­

vägar som fungerar, och som

fungerar snabbt, om något inträffar

medan eleverna är utomlands.

• Tydliggör för alla inblandade vem

som ska stå för olika kostnader un­

der tiden utomlands – är det skolan

i Sverige, eleven eller företaget?

om atlas PraktIkAtlas praktik ger gymnasieskolor

möjlighet att söka bidrag för att skicka

elever på yrkesförberedande program

på arbetsplatsförlagt lärande, APL,

utomlands. Liknande möjligheter finns

inom programmet Leonardo praktik

och utbyten (APL inom Europa).

planera sin ekonomi och sina matinköp, säger Gisela Bohlin.

InternatIonalIserIng — ett

strategIskt val

GTG har sedan verksamheten startade för tolv år sedan bedrivit ett omfat­tande internationellt arbete med både APL utomlands och andra former av internationella projekt. Under det sen­aste läsåret har yrkeselever praktiserat i Phoenix i USA, i Barcelona i Spanien och i belgiska Gent. Kommande läsår kommer elever att åka på praktik till bland annat Bangalore i Indien och till Sydafrika.

Jan Johansson, rektor och VD för sko­lan, förklarar att det har varit ett tydligt strategiskt val ända sedan starten att satsa på internationellt samarbete och utbyte. Skolan, som samägs av Göteborgs kom­mun och Volvo, gjorde redan från början en omvärldsanalys.

– En av slutsatserna var att den globala dimensionen är viktig och att nya krav skulle komma att ställas på elever. Krav som man behöver utblick utanför Sverige för att möta. Vi kan inte utbilda människor som bara kan jobba i Göteborg eller dess närområden, konstaterar Jan Johansson.

Foto

: Id

a L

ind

strö

m

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Box 220 07, 104 22 stockholm

tel: 08-453 72 00 Fax: 08-453 72 01

registrator@programkontoret.se www.programkontoret.se

Inte

rnatio

nella p

rog

ram

kon

toret 2

011. texte

r: ka

rin a

nd

rén

. grafi

sk form

: mata

do

r kom

mu

nikatio

n. Fo

to: m

askot, n

icho

so

dlin

g, a

da

m H

ag

lun

d, m

ikael D

am

kier, J

örg

en

Wiklu

nd &

Co

, ph

oto

ba

nk &

olies. tryck: Å

tta.4

5 trycke

ri aB

, 20

11.