session 55 malin gibrand
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Bakgrund – problem att lösa
Bakgrund:• Fotgängare upplever otrygghet• Cyklisterna upplever
framkomlighetsproblem
Syfte:• Belysa hur separering av
gående och cyklister kan ske, samt pröva hur förslagen fungerar i praktiken
Längs Brunnsviken, Solna
Pildammsstråket , Malmö
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Fältstudie
Förslag till demonstrations-exempel
LitteraturstudieMetod
STRADA-analys
Kommun-kontakter
Analys av utformningstyper
Slutsatser
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Resultat - litteraturstudie Separering med vit linje
• De flesta gc-trafikanter påsin bana
• Förbättrar framkomlighet för cyklister, men tillräcklig bredd viktigt
• Otrygghet för fotgängare• Fungerar ej för blinda
Målad linje , Malmö
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Resultat - litteraturstudie Separering med remsa
• God tillgänglighet om kontrasterande, taktilt kännbara material, remsan ofta ej tillräcklig för blinda
• Bra för cyklisters framkomlighet
• Säkerhetsutrymme vid väjning, möte
• Ränndal kan bli halRader av gatsten, Stockholm
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Resultat - litteraturstudie Separering med material och färgval
• Plattor för gående och asfalt för cyklister vanligt
• Gc-trafikanter på sina sidor• Bättre effekt om den
kompletteras med skiljeremsa
• Röd färg ej känd• Snubbelrisk vid sättningar,
dåligt lagda plattorIndustrigatan , Malmö
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Resultat - litteraturstudie Separering med nivåskillnad
• Separerar gående och cyklister bra
• Bra för blinda, men snubbelrisk för övriga
• Svårt att cykla om • Max 5 cm för
varudistributörer• Fasad kantsten för
cykelsäkerhet• Hög DOU-kostnad
Separering med nivåskillnad i tunnel i Malmö
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Övriga faktorer
• Flödet: ökar separeringen, gränsvärde på 80/h för gående• Banbredder: >2,2 m ökar gående på rätt yta• Underlag: 1. asfalt, 2. plattor, 3. naturmark, 4. gatsten
– samma prioritetsordning för både gående och cyklister• Banans placering: cykelbana närmast körbana,
högerregeln viktigt vintertid• Cykelsymboler viktiga, ej vägmärken (vid barmark)• Ålder och kön: äldre håller sig mera på sin sida
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Resultat – STRADA-analys• Ca 700 i olyckor mellan fotgängare och cyklist per år• Drygt 400 fotgängare, knappt 300 cyklister• Ca 15 % får allvarliga skador ~ 100 personer/år
Fotgängares olycksorsak
Fotgängare-mf10,5%
Fotgängare singel84,6%
Övrigt3,8%
Fotgängare-cykel1,1%
Cyklisters olycksorsak
Cykel-fotgängare
0,7%
Cykel-cykel7,0%
Cykel singel74,4%
Cykel-mf15,2%
Övrigt1,5%
Cykel-moped1,1%
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Förslag på demonstrationsprojekt1. ”Separering med dubbelriktad cykelbana”
- Rader av gatsten kompletteras med en vit heldragen linje
- Gångdelen med plattor, asfalt (gärna röd) på cykeldelen
- Cykelbanan som är dubbelriktad separeras med streckad linje
- Både gång- och cykeldelen bör märkas ut med symboler
- Cykeldelen gränsar till körbana och gångdelen till friyta/byggnader
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Förslag på demonstrationsprojekt2. ”Separering i intensiv trafikmiljö”
• Gångdel i plattor• Cykeldel i asfalt • Remsa av gatsten (ev
ränndal) kompletterad med vit linje
• Säkerhetsremsa mellan cykelbana och körbana
• Både gång- och cykelbana märks ut med symboler
Stockholm stad, Vasagatan
Ur: ”Utvärdering av olika utformningar av separereing mellan gående och cyklister”
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Kommunkontakter1. Brev till 80 kommuner (> 20.000 invånare) 2. Malmö, Linköping, Växjö, Göteborg, Örebro, Helsingborg och Umeå
visade intresse3. Val av sträckor i samråd med Vägverket
Separering vid dubbelriktad cykelbana:• Terminalgatan – Helsingborg• Ystadsgatan – Malmö
Separering i intensiv trafikmiljö:• Järnvägsgatan – Helsingborg• Folkungagatan – Stockholm
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Fältstudie - Separering vid dubbelriktad cykelbana
Terminalgatan – Helsingborg:• Få felplacerade fotgängare och
cyklister• Både fotgängare och cyklister är
mycket positiva och tycker att utformningen är tydlig
• Problem med gående påcykelbanan under rusningstid –underdimensionerad gångbana
• Vita linjer och cykelsymboler upplevs ha förbättrat situationen
• Mopedtrafik på cykelbana ogillas
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Fältstudie - Separering vid dubbelriktad cykelbana
Ystadgatan – Malmö:• Både fotgängare och cyklister är
mycket positiva till utformningen och tycker den är tydlig
• De allra flesta tycker också att den fungerar bra
• Förekommer viss korsande trafik, men den ger inte upphov till någon allvarlig störning
• En del cyklister upplever att gående inte går där de ska, men det beror på de korsande fotgängarna
• Mopedtrafik på cykelbanan ogillas
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Fältstudie - Separering i intensiv trafikmiljö
Järnvägsgatan – Helsingborg:• Busshållplats - stort antal fotgängare
som korsar cykelbanan• Gångbanan är i smal i förhållande till
antalet fotgängare - relativt många går på cykelbanan
• Både fotgängare och cyklister tycker utformningen är bra och tydlig, men negativa till trafiksituationen, dåutformningen inte respekteras
• Den kompletterande markeringen upplevs ha förbättrat situationen marginellt
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Fältstudie - Separering i intensiv trafikmiljö
Folkungagatan – Stockholm• Få felplacerade fotgängare och
cyklister• Stort antal korsande av gående ger
viss störning för cyklisterna• Både fotgängare och cyklister är
positiva och tycker utformningen är tydlig
• De felparkerade cyklarna skjuter ut i gång- och cykelbanan och tar upp plats
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Slutsatser - Separering vid dubbelriktad cykelbana
Den testade utformningen kan rekommenderas. Utöver själva utformningen av separeringen är det viktigt med: – Väldimensionerande bredder på gång- och cykelbanan– Tydlig utformning i sträckans början och slut – En medveten strategi för hur mopeder ska hanteras
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Slutsatser - Separering i intensiv trafikmiljö
Den testade utformningen är tydlig och kan rekommenderas, men det finns utmaningar att hantera för att utformningen även ska respekteras:– Viktigt att beakta trafiksituationen i övrigt, t ex placering av
busshållplats, cykelställ, parkeringsplats och uteservering– Dimensionering – skapa tillräckliga utrymmen och bredder – Behov av prioritering, t ex att bilparkering flyttas– En fråga i sammanhanget – ska cyklister ges fri framkomlighet i
intensiv stadsmiljö? – Respekten kan underlättas genom väldimensionerande bredder och
jämn fördelning mellan flöden av cyklister och fotgängare
©Tr
ivec
tor T
raffi
c A
B
Slutsatser - Skillnader mellan män och kvinnor
• Kvinnor håller sig i högre grad på rätt yta
• Män har oftare yrken som medför att de behöver korsa gångbanan, t ex som varudistributörer
• Männen känner sig betydligt tryggare än kvinnorna
