Utvärdering av 30-regel i Örnsköldsvik

– Sammanställning av utvärderingar

till rapport. Vägverket 2008:117.

thomas.larsson@vv.se

Vägverket Samhälle

Sektorsverksamhet

0771-119 119

0705 -175 221

1Thomas Larsson

2009-02-05

Barnkonsekvensanalys i 30-försöket

2Thomas Larsson

2009-02-05

3Thomas Larsson

2009-02-05

4Thomas Larsson

2009-02-05

5Thomas Larsson

2009-02-05

Nationell strategi för att förverkliga FN:s

konvention om barnets rättigheter i Sverige

Fyra grundläggande principer som statliga myndigheter ska följa:

• Art 2: Datainsamling av barns situation och faktorer som påverkar

deras livsvillkor.

• Art 3: Inför planering och beslut som rör barn skall prövningar av

barnets bästa göras, dvs. barnkonsekvensanalyser - hur barnet

påverkas av beslutet skall alltid beaktas, utredas och redovisas.

• Art 6: Barnets rätt till liv och utveckling – att skapa en miljö som ger

största möjligheter till överlevnad och utveckling – förutsätter att olika

aktörer samarbetar.

• Art 12: Barn ska ges möjlighet till inflytande i frågor som rör dem.

6Thomas Larsson

2009-02-05

Vägverkets svar på Barnkommitténs

betänkande (1998-01-14)

• Vid planering av vägar och trafik måste konsekvenserna för barnen tydliggöras.

• En förutsättning för att barns och ungdomars inflytande i samhälls- och trafikplaneringen skall förstärkas är att de ges förutsättningar för detta.

• Kunskaper om miljön ger möjlighet att påverka och förändra den.

• Skolbarnens arbete kan utgöra en del av planeringsunderlaget.

7Thomas Larsson

2009-02-05

BO:s modell för barnkonsekvensanalys

Vägledning genom

konventionen

Förutsättningar Kunskapsgrunden

Arbetsprocessen

Aktuell frågeställning

eller förslag

8Thomas Larsson

2009-02-05

Konventionen ger vägledning:

Rörelsefrihet övergripande mål och rättighet

Fri rörlighet

9Thomas Larsson

2009-02-05

Förutsättningar enligt Strategisk

plan 2008 – 2017

• FN:s konvention om barnets rättigheter ska tillämpas i all

verksamhet.

• Transportsystemet ska vara utformat så att det skapar

förutsättningar för unga och barn att ha ett fungerande

vardagsliv och goda sociala kontakter.

Kunskaps-

grunden

Barnkonsekvensanalys - arbetsgång

1. Kartläggning

2. Beskrivning

3. Analys av konsekvenser av olika åtgärder

4. Prövning av bästa åtgärd

5. Utvärdering

11Thomas Larsson

2009-02-05

12Thomas Larsson

2009-02-05

Prövning av barnets bästa

• Bästa åtgärd för de berörda barnen i olika miljöer

• Redovisa grunderna

13Thomas Larsson

2009-02-05

1. Kartläggning

• Problem – konsekvenser av nuvarande situation

• Barnens egna undersökningar och beskrivningar en

viktigt del.

• Tid och möjlighet för barnen att undersöka och

dokumentera problem

14Thomas Larsson

2009-02-05

Metoder för kartläggning

• Samarbete med barn som gör egna kartläggningar

genom trafikmiljöstudier

• Enkäter till berörda barn och föräldrar

• Intervjuundersökningar

15Thomas Larsson

2009-02-05

17Thomas Larsson

2009-02-05

Att arbeta ämnesövergripande och

tematiskt

1. Hur kan inledningen bli engagerande och meningsfull?

2. Utveckla insikter och färdigheter genom att utforska

hållplatser och omgivande miljö

3. Bearbeta och gestalta i bild, text m.m.

4. Sammanställa och följa upp temaarbetet

5. Redovisa

18Thomas Larsson

2009-02-05

Engagerande inledning

22Thomas Larsson

2009-02-05

27Thomas Larsson

2009-02-05

A1

D

C

B

28Thomas Larsson

2009-02-05

Arbetet i byagrupperna

Diskutera: Vad vill gruppen arbeta med?

Förslag:

• skriva om och fotografera farliga ställen

• väggkarta med hus, vägar, sjöar, vattendrag, berg etc., på- och avstigningsplatser vid buss, hastighetsmärken, i kartans färger

• bygga modell av byn

Vilka undersökningar kan gruppen göra?

• hastighet

• trafikflöde

• tung och lätt trafik

• bussförbindelse till stan - vilka åker, hur många

Utforska

30Thomas Larsson

2009-02-05

”Hållplats 3 funderar över farligheter där de väntar på bussen”

32Thomas Larsson

2009-02-05

Bearbeta och gestalta

34Thomas Larsson

2009-02-05

35Thomas Larsson

2009-02-05

37Thomas Larsson

2009-02-05

38Thomas Larsson

2009-02-05

40Thomas Larsson

2009-02-05

Redovisa

46Thomas Larsson

2009-02-05

49Thomas Larsson

2009-02-05

50Thomas Larsson

2009-02-05

2. Beskrivning

• Vad har framkommit av kartläggningen?

• Vilka synpunkter har barn och föräldrar?

• Hur har barnen inhämtat kunskap om projektet?

• Hur har barnen blivit medvetna om farorna de är utsatta

för?

51Thomas Larsson

2009-02-05

”Hemskt, otäckt, mörkt och läskigt.”

”Jag vill inte bli lämnad på fel sida av vägen, jag är rädd att jag inte

hinner över innan någon bil kommer över krönet.”

”Att bilarna inte ska se mig för att det är ett backkrön precis där jag ska

gå över vägen och på vintern när jag står och väntar på bussen är

jag rädd.”

”Att jag kan bli påkörd när det kommer många bilar och de får möte.

Det är speciellt otäckt på vintern.”

”Jag måste gå innanför snövallen, vilket är omöjligt, eller längre ut på

vägen där bilarna kör.”

”Att bussen skulle halka på oss när vi väntar.”

”Vi får kliva av i ett dike.”

”Liten bussficka. För att inte bli nerskvätt får jag stå på andra sidan

diket.”

52Thomas Larsson

2009-02-05

Gerdal - Bringen

”Vi bor 16 stycken skolbarn i Gerdal mellan 6 och 13 år. Det som är farligt för oss är att vi måste gå över en bred väg där bilarna får köra 70 km/tim. Många bilar kör fortare än man får. Bilarna kör om varandra eftersom vägen är rak.”

”Det kör många fordon på vägen. På morgonen kom det 117 fordon. På eftermiddagen kom det 76 fordon.”

”Det finns två backkrön, ett ser man nästan inte. Därför kallas det dödskrönet. Där har det skett många olyckor och det är här som Oskar skulle ha stått och väntat på bussen om hans föräldrar hade tillåtit honom att åka buss. Nu kör de honom till skolan istället. Backkrönen gör att man både ser och hör bilarna väldigt dåligt.”

”Felicia som är sju år tycker att bilarna är väldigt skrämmande. Hon måste dessutom gå två km till busshållplatsen. Det gör att hennes föräldrar hellre skjutsar henne till skolan.”

”Bussen kommer inte alltid på samma tid. Det varierar, med förseningar på uppemot 20 minuter.”

335

Barnen bör får stiga på samma sida som de blir avsläppta.

Barnen bör få kliva på bussen efter

byvägen och inte behöva gå över

stora vägen.

Sänk hastigheten.

Varningsskylt i backen

om korsning efter krönet.

Busskur för att skydd mot regn och snö. Svårt att hålla reda

på alla bilar i

trevägskorsningar.

335

Det är obehagligt att stå och vänta

på bussen, särskilt när lastbilar

och långtradare passerar. Ett

backkrön precis före hållplatsen

skymmer sikten.

För att komma till hållplatsen måste

barn som bor på övre Gerdalsvägen

gå över väg 335 där bilarna kör fort.

55Thomas Larsson

2009-02-05

Hur är det nu?

• Har det blivit bättre?

• Vilka problem finns kvar?

• Har ni upptäckt fler problem?

• Vilka förbättringar tycker ni behöver göras?

58Thomas Larsson

2009-02-05

De flesta barn och föräldrar anser att

skolskjutsningen i stort sett fungerar bra

Enligt barn och föräldrar är det farligaste med skolresan att de måste

korsa en väg. En del barn upplever vägen till och från hållplatsen

som farlig eller otrygg p.g.a. backkrön och att bilarna kör för fort.

Några uppger att de är rädda för att bli påkörda.

60Thomas Larsson

2009-02-05

”På en del hållplatser saknas utrymme. Barnen får stå ute på vägen

eller i diket. Hållplatsficka saknas och snövallar orsakar problem.

Många känner oro och rädsla för att det ska hända något när de

väntar vid hållplatsen.”

”Barnen leker och plötsligt kan någon ta ett steg ut i vägen eller att

de springer ut framför bussen. Hållplatsen är dåligt upplyst. En del

måste stå på snövallen eller ute i körbanan när det är mycket snö.”

61Thomas Larsson

2009-02-05

En del barn upplever vägen till och från hållplatsen som

farlig eller otrygg p.g.a. mörker.

63Thomas Larsson

2009-02-05

64Thomas Larsson

2009-02-05

Bra med 30-regeln

Barnen är positiva till 30-regeln. Men de har observerat att

skylten inte alltid används:

”När skylten är på brukar bilarna sakta ner. Min syrra höll

nästan på att bli överkörd häromveckan när hon klev av

bussen, det var sista april, Valborgsmässoafton. Då var

inte skylten på.”

65Thomas Larsson

2009-02-05

Barnen anser att förhållandena i stort

sett är som före 30-försöket

”Det är varken bättre eller sämre.”

• Vissa barn måste fortfarande korsa hårt trafikerade vägar.

• Det finns ingen belysning och hållplatserna ser likadana ut som tidigare.

• Det kan fortfarande hända att förare väljer en annan rutt än den ordinarie så att barnen måste korsa vägen.

• De barn som fått körsträckan ändrad och slipper passera vägen upplever en ökad säkerhet.

66Thomas Larsson

2009-02-05

Ett förslag sammanfattar synpunkterna:

”Gör en riktig hållplats på rätt sida om vägen med

belysning. Sänk hastigheten på trafiken.”

67Thomas Larsson

2009-02-05

Bästa åtgärd

1. Ordna skolskjutsens färdväg så att barnen inte behöver

korsa vägen till eller från hållplatsen.

2. Om man anser att barnen måste korsa vägen - bygg om

trafikmiljön så att ett fordon inte kan passera bussen vid

hållplatsen.

3. Bygg om trafikmiljön till gångfartsstråk.

4. Anpassa trafikmiljön så att fordonens hastighet är högst

30 där gående och cyklister blandas med biltrafik.

68Thomas Larsson

2009-02-05

Åtgärder på väg till och från

hållplatsen

• Bygg gång- och cykelbana separerad från motortrafik.

• Anlägg en kort och enkel gångväg så att barnen inte

måste gå ut på en hårt trafikerad väg.

• Vägen ska vara belyst.

69Thomas Larsson

2009-02-05

Åtgärder vid hållplatsen

Hållplatsen bör vara

• avskild från vägen,

• ha tillräckligt med utrymme för alla barn,

• har en busskur som skydd mot väder och vind,

• vara belyst och tydligt utmärkt,

• vara snöröjd vintertid.

70Thomas Larsson

2009-02-05

71Thomas Larsson

2009-02-05

Byagruppernas arbete har visat på

utvecklingsbehov

• Stort behov av att förbättra samrådet inom kommunen

(inklusive barnen) och med Vägverket.

• Brist på samråd kan hindra möjligheter att se effektiva

och ibland kanske också billiga lösningar.

• Viktigt med en utvecklad nationell syn på barns rätt till

säker skolskjutsning.

72Thomas Larsson

2009-02-05

Åtgärder har genomförts!

• System för kartläggning av hållplatser

• Förbättrat samarbete mellan föräldrar och

skolskjutsplanerare

• Ändrad rutt

• Ny väg till och från hållplatsen

• Rätt till skolskjuts p g a trafikförhållandena

73Thomas Larsson

2009-02-05

Reflektioner och lärdomar

• Trafikmiljöstudier leder till ökad medvetenhet

• Riskmedvetenheten växer fram

• Roligt med trafikmiljöstudier

• Barnen vill se förändringar

74Thomas Larsson

2009-02-05

Trafikmiljöstudier ger ökad medvetenhet

– Från början tyckte de inte att det var någonting att ställa till besvär för. ”Att kliva på bussen, och? Det var ju som det var!”

– Men under tidens gång kom de fram till mer och mer, att inse vad som kan vara risker. På något vis kom det ner till de yngre också, medvetenheten.

– Vad de hade lärt sig? Att det är farligt att gå till skolan! Vi har väl öppnat ögonen på dem. Det är ju så att det du har runt omkring dig… Att man är hemmablind.

75Thomas Larsson

2009-02-05

Roligt med trafikmiljöstudier

– När de små barnen berättat hur de upplever det när de står och väntar på bussen, så kan det vara en aha-upplevelse för de stora.

– De yngre tyckte att det var roligt att vara med de äldre.

– De har aldrig fått vara med och bestämma lika mycket förut. Vi kände att det är ni som är experter på er by. Det tog de på allvar.

– De plockade fram det mesta själva. Det var roligt att jobba så.

– Många, också bland de små, tyckte att det hade varit spännande och roligt att redovisa inför föräldrarna. De tyckte att det var bra att få visa upp vad de hade gjort, därför att farligheterna syntes.

– Föräldrarna tyckte att det var ett fantastiskt arbete och väldigt roligt att se.

– Det som jag tyckte var mest fascinerande var att när allting var klart, när vi ställde upp det färdiga resultatet, så tänkte jag att: Herre Gud vad mycket vi har gjort. Alltså när man såg alltihop. Då måste jag säga att jag blev imponerad.