gerhard larsson

Download Gerhard Larsson

Post on 14-Feb-2016

72 views

Category:

Documents

0 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Varför är tidig upptäckt och intervention i arbetslivet viktigt, vem och vad vinner vi på det ? Stolpar vid beroendeseminarium 14 resp. 15/3 2013. Gerhard Larsson. En bakgrund – mina intryck o förslag från Missbruksutredningen 2009- 11, som :. - PowerPoint PPT Presentation

TRANSCRIPT

PowerPoint-presentation

Varfr r tidig upptckt och intervention i arbetslivet viktigt,vem och vad vinner vi p det? Stolpar vid beroendeseminarium 14 resp. 15/3 2013

Gerhard LarssonG.L.1En bakgrund mina intryck o frslag frn Missbruksutredningen 2009- 11, som:Sg ver den samlade svenska missbruks- och beroendevrden med mlsttningen att skapa en kunskapsbaserad vrd som utgr frn individens behov. Srskilt tydliggra kommunernas och landstingens ansvar och vervga behovet av att frndra ansvarsfrdelningen mellan huvudmnnen.

ven staten som utfrare av kriminalvrd, polisen (LOB) och av tvngsvrd (SiS) ingr liksom ideella och frivilligorganisationers insatser inom omrdet.

Alkohol, narkotika, lkemedel och dopning

Frivillig vrd och tvngsvrd

Fem lagstiftningar prvades: SoL, HSL, LVM, LPT samt LOB

Frslagen las fram till regeringen frsommaren -11. Drefter remissbehandling till jan. -12. Prop. med vissa frslag senare i vr. G.L.2Andra arenor/referenser fr min delGrundare o koncernchef fr Samhall med bl.a. 5 10 000 anstllda med beroendeproblematikOrdf. fr dvarande arbetsmiljfondenAtt som statssekreterare utarbeta prop. fr alltjmt gllande sociallag, SOL, och dito fr sjukvrden, HSLOrdf. p olika regeringars uppdrag fr bl.a. landets frsta Narkotikakommission, Rehabiliteringsutredningen, versynen av fretagshlsovrden m.m.Ordf. fr olika varuproducerande fretag, men ven stiftelser/fretag inom vlfrdsomrdet, som en strre psykologrdgivning, dito med psykiatrimottagningar samt S: t Grans sjukhus, Sophiahemmet m.fl.G.L.3Missbruket r stort och kar! Missbruksutredningens kartlggningar visar(Riskbruk alkohol 1 000 000)

Alkoholberoende 330 000

Lkemedelsberoende 65 000

(Riskbruk narkotika 77 000)Tungt narkotikamissbruk 29 500

Dopning (regelbundna brukare) 10 000

Samsjuklighet r vanligt frekommande (30-50 % av vrdskande fr missbruk har ven annan psykisk sjukdom)Tungt alkoholmissbruk upp 20% p 10 rTungt narkotikamissbruk upp 15% p 10 r

Totalt blir det nu nstan 500 000 med missbruk/beroende. Av dessa r bara 100 000 knda av socialtjnst/sjukvrd = stort dolt missbruk (4 av 5)G.L.4Ngra karakteristika om dagens missbruks-o beroendevrd i SverigeEtt delat tagande mellan sjukvrd o socialtjnst med ofta otydliga roller ver landetVissa landsting har srskilda beroendemottagn, mnga kommuner erbjuder psykosocial behandling, Begrnsade lkarinsatser., ex. knappt 20 000 av 330 000 med alkoholberoende och 40 % av opiatmissbrukarna erbjuds lkemedelsbehandling.Tv parallella tvngslagar (LVM o LPT)C:a 300 behandlingshem, (80 % privata el. ideella org.)Samsjukliga (40-50% av alla) fr mycket sllan behandling samtidigtG.L.5Arbete och frsrjning viktigtfr bryta ett beroende, men med problemPersoner med begynnande beroendeproblematik tenderar lttare n andra att glida ut frn arbetsplatsenSamtidigt har de svrare att p nytt f anstllningMlgruppen har smre tillgnglighet n andra grupper till de generella arbetsmarknadspolitiska tgrderna samtidigt som de srskilda tgrderna nr en allt mindre del av mlgruppen.F sjukskrivs p grund av beroende (1,5 % av alla sjukskrivna jmfrt med att 30 40 % av skande till sjukvrden har beroendeproblem)G.L.6Ngra effekter av dagens frhllandenI tta av tio vldsbrott r droger inblandade75 % av de intagna i vra fngelser har el. haft drogproblem2 500 dr rligen direkt kopplat till drogerEndast 100 000 av 500 000 med beroende r knda av sjukvrden el. socialtjnstenDe samhllsekonomiska kostnaderna fr missbruk/beroende uppgr till 150 miljarder, 9 ggr mer n vad samhllet idag lgger ner p vrd o behandlingVrden uppfattas inte som attraktiv. Socialtjnsten ofta basen idag, men 9 av 10 vill helst ska hjlp inom sjukvrden.

G.L.7Mina tgrdsfrslag r framlagda iG.L.8

Frslagen gller en reformerad beroendevrd inom tta omrden1.Tidig identifikation och kort intervention2. Bttre kvalitet, kunskap och hgre kompetens3. Tydligare ansvar fr effektivare vrd4. Utveckla vrdens innehll och boende, sysselsttning5. Vrd utan samtycke 6. Strkt stllning fr individen

7. Polisens och kriminalvrdens roll vid missbruk8. Arbetsplatsen, arbetsmarknadspolitiken och socialfrskringen

De tta omrdena innehller totalt 70 frslag till frndringar.

Frndringarna styrs upp genom frslag till:- Ny lag som reglerar kommuner och landstings ansvar samt strker den enskildes stllning (pluslag)- ndringar i en rad andra frfattningar- Finansiering och genomfrande samt - KonsekvensanalysG.L.9Ngra observationer och slutsatser frn remissopinion p MissbruksutredningenOmkring 200 remisser inkom till socialdepartementet vintern 2011/12 d tiden gick ut

Synpunkter generellt p missbruksutredningenRespekt fr brukaren icke-moraliserande perspektivKunskapsbaserade frslag

Hg tid fr reformProblemen knda sedan lnge, tidigare tgrder otillrckligaReformlinjerBrukarens behov i centrum, inte huvudmannens revirMer tidiga insatserTydligare ansvar (tillnyktring, abstinensvrd, behandling, std)Starkare stllning fr individenInsatser med bttre kunskap och hgre kvalitetBde vrd och bostad/sysselsttningG.L.10Remissopinion p Missbruks-utredningens slutbet. SOU 2011:35, i korthet tendenser Omrde1. Tidig upptckt och intervention2a. Tydligare ansvar fr effektivare vrd2b. Behandlingsansvar samlas hos landstinget3. Strkt stllning fr individen4. Vrdens innehll, boende och sysselsttning5. Bttre kvalitet, kunskap och kompetens6. Vrd utan samtycke7. Polisens och kriminalvrdens roll8. Arbete och socialfrskringFrvntade reformeffekter av mina frslag, efter ngra r:Fler n dagens 1 av 5 upptcks tidigare och fr hjlpMer tillgnglig vrd, oavsett drogBostadsort ska inte avgra om kunskapsbaserad vrd och std erbjudsEn utvecklad kompetens och mer differentierade vrdlsningarEn mer rttssker vrd utan samtycke, som ocks klarar samsjuklighetStrkt stllning fr individen o dennes preferenserFrre ddsfall liksom vldsbrott med droger inblandadeMindre samhllsekonomiska konsekvenser (idag 9 ggr mer n vrden kostar)

G.L.12Arbete och beroendeproblematikmina utgngspunkterTillgng till arbete ger inte bara egenvrde i sig utan bidrar ocks till att frebygga + frdrja ett missbruk Fr de som har problem r arbetsplatsen en central arena fr att tidigt upptcka tecken p begynnande missbrukArbetet r i sig den bsta rehabiliterings-insatsen fr den som behver rehabilitering fr att komma terG.L.13Arbetsgivaren/-platsen har ofta kunskapsbrister om mta missbrukVar gr arbetsgivarens ansvar? Ej skyldig betala, men lnar sig ofta betala ex. behandlingshem (avdragsgillt i deklaration)Hur och vem ta samtal med den enskilde?Br en sjukskrivning aktualiseras? Kostnad fr arbetsplatsen!Effekter p arbetslagets ev. bonus/resultat eller moral?G.L.14Hur underltta p arbetsplatsen?Utarbeta en drogpolicy, som tydliggrs fr alla anstlldaKompetensfrstrk o utnyttja fretags-hlsovrden (fhv) fr ta fram o implementera en drogpolicy, screena fr riskbruk samt ev. ta emot frisk- o sjukanmlan fr enskilda (70 % av arbetsplatserna har fhv idag)Fr arbetsplatser som ej har fhv el. denna ej har rtt kompetens frsk utnyttja kommunens ev. team fr psykosocialt std fr rdgivning

G.L.15Tidig upptckt via arbetsplatsenverenskom med fhv., egen el. anlitad sdan, att den i samband med hlsokontroller regelmssigt erbjuder anstllda screening av missbruk och vid behov rdgivning. (neutral, ej stigmatiserande)Lt fhv. ta emot sjuk- o friskanmlningar - ett annat stt f tidig signal om begynnande problemRing upp den anstllde efter ngra dagars sjukskrivning o erbjud kontakt o rdgivningOm ej fhv finns/kan br arbetsledningen/facklig ftroendeperson vara lyhrd p tecken och erbjuda samtal el. frmedla

G.L.16Intervention vid begynnande missbruk via arbetsplatsen, ngra medel:Samtal via fhv. o uppfljande screeningErbjud/frmedla begrnsade samtal med psykosocial expertis utanfr arbetsplatsen Prva att komplettera, vid vxande problem, med en behandlingshemsvistelse (om det sker vid samtidig sjukskrivning kan sjukersttning utg)Prva med den enskilde ev. byte av arbetsuppgifterIbland kan tillflligt byte av arbetsplats (org. av arbetsgivarringar) underltta rehabiliteringVid strre problem med intermittent frnvaro kan en prvning av srsk. hgkostnadsskydd aktualiseras

G.L.17Vidareutveckla fretagshlsovrdenUtveckla fhv till att vid terkommande hlsokontroller (el. i samband med annat besk) erbjuda frgor om dryckesvanor, blodprov (screena)Vid konstaterat begynnande problem erbjud samtal o uppfljning av fhv-lkarenVid djupare problem diskutera extern behandlingshjlp (klargr med arbetsgiv. grnser fr detta)Lt 1-2 fhv-medarbetare g en kortare orienteringskurs om screening o att fra samtal Finns ej fhv frsk avtala om motsvarande insatser med primrvrdenVid behov br lkaren vervga sjukskrivning men ange grna beroendeproblemG.L.1818Frbttrade stdtgrder frn samhllet kan behvas (= Missbruksutredningens frslag)Utvidgad anvndning av det srskilda hgriskskyddet inom sjukfrskringenSrskild rehabiliteringspeng fr de som deltar i behandling mot beroende och saknar SGIVid sjukskrivning, utver 60 dagar, ska lkaren erbjuda pat. en bedmning om det freligger beroendeproblemStatsbidrag fr stimulera fretagshlsovrdens utvecklade roll inom beroendeomrdetG.L.19Dagens behandlingshem kvalitetsskras m.m. enl. Missbruksutredningens frslagOffentlig auktorisation av behandlingshem (svl privata som offentliga) infrs fr att i framtiden f bedriva behandling.Auktorisering utifrn utvrderad metodik, personalen har kompetens fr behandlingen, sktsamhet och system fr dokumentation.Pluralism i utfrare med olika behandlingsmetoder br efterstrvas.Nationellt kvalitetsregisterNationell valfrihetsdatabas byggs upp.kad mjlighet att sjlv vlja utfrare av behandling m.m. G.L.20Tidig upptckt och intervention via arbetsplatsen frvntade effekterFr arbetsgivaren minskad risk fr frnvaro och strningar p arbetsplatsenFr individen kat vlbefinnande, bttre ekonomi och minskad risk