Att leva med sin dubbla identitet

En kvalitativ studie om unga vuxnas upplevelse om sin identitet

To live with double identities

A qualitative study on young adult’s view of their identity

Delal Demirkiran & Azra Islamovic

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Sociologi III

C- uppsats 15 hp

Handledare: Stefan Karlsson

Examinator: Anna-Lena Haraldsson

Datum: 2018-06-27

Sammanfattning

Integrationspolitiken har länge varit i fokus och i dagens samhälle är ämnet omtalat. Integration

handlar om att känna tillhörighet i samhället och det här är sociologiskt intressant. Syftet i den

här undersökningen har varit att försöka få en ökad förståelse om unga vuxnas upplevelse av

sin dubbla identitet och deras hantering av sin dubbla identitet. Identitetsskapande och

omgivningens påverkan ligger även i fokus. Den här undersökningen bygger på åtta

halvstrukturerade intervjuer som utfördes på unga vuxna med en åldersbegränsning mellan 18–

35 år. Det insamlade materialet transkriberades manuellt och kodades för att skapa teman

genom nyckelord samt kategoriserades för att ta fram kärncitat som identifierar de långa

intervjuerna. Empirin analyserades utifrån tidigare forskningar och teorier om identitet och

identitetsskapande ur olika perspektiv samt tillhörighet och utanförskap. De begrepp som har

använts är bland annat etnisk, kulturell- och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet,

etnocentrism, vi & dem och fördomar.

Resultatet av den analyserade empirin visar att individerna identifierar sig på olika sätt men en

gemensam uppfattning kring definitionen av kulturen och etnicitet tydliggjordes. På ett eller

annat sätt använder individerna kultur och etnicitet i sin identifiering. En annan aspekt visade

att omgivningen har en påverkan på individers identitet som är kontextberoende. I Sverige blir

individerna tillskrivna en identitet, invandrare, medan i ursprungsländerna blir de tillskrivna en

helt annan identitet, svensk. Det intressanta här är att den svenska identiteten blir tydligare i

ursprungslandet medan i Sverige överväger en identitet som invandrare. Individerna känner inte

tillhörighet någonstans, vilket resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Utanförskapet är inte

enbart negativt eftersom det leder till att de unga vuxna med liknande erfarenheter skapar

samhörighet med varandra för att på något sätt känna tillhörighet.

Nyckelord: identitet, kultur, unga vuxna, invandrare, etnisk svensk

Innehållsförteckning

INLEDNING 1

1.2 DISPOSITION 3

TIDIGARE FORSKNING 4

2.1 KLUVENHET 4 2.2 UTANFÖRSKAP OCH SAMHÖRIGHET 4 2.3 IDENTITET OCH PLATS 5

CENTRALA BEGREPP OCH TEORETISK REFERENSRAM 8

CENTRALA BEGREPP 8

3.1 IDENTITET 8 3.2 INVANDRARE 9 3.3 ETNISK SVENSK 9

TEORETISK REFERENSRAM 9

3.3 SKAPANDET AV IDENTITET 9 3.4 IDENTITET UR OLIKA PERSPEKTIV 10 3.5 ATT SKAPA SIG SJÄLV I MÖTEN MED ANDRA 12 3.6.1 ONTOLOGISK TRYGGHET 13 3.7 VI OCH DEM 13 3.7.1 FÖRDOMAR 14

METOD OCH MATERIAL 16

4.1 KVALITATIV METOD 16 4.2 ETISKA ASPEKTER 17 4.3 TROVÄRDIGHET OCH RELIABILITET 18 4.3.1 GENERALISERBARHET 19 4.4 URVAL 20 4.5 GENOMFÖRANDE AV INTERVJU 20 4.6 TRANSKRIBERING 21 4.7 KODNING 21

RESULTAT OCH ANALYS 23

5.1 PRESENTATION AV RESPONDENTERNA 23 5.2 IDENTITET 24 5.2.1 SJÄLVBILD 25 5.3 TILLSKRIVEN IDENTITET 28 5.3.1 INTE SVENSK 29 5.3.2 URSPRUNGSLANDET 32

5.3.2 AMBIVALENT IDENTITETSPOSITION 34 5.4 ATT HANTERA SIN DUBBEL IDENTITET 38 5.5 SAMHÖRIGHET 41 5.6 SAMMANFATTNING AV RESULTAT 44

DISKUSSION 46

6.1 SLUTSATS 46 6.2 METODDISKUSSION 48 6.3 FRAMTIDA FORSKNING 49

REFERENSER 51

BILAGA 53

7.1 BILAGA 1: MISSIVBREV & INTERVJUFORMULÄR 53

1

Inledning

En omfattande migration till Europa pågick under 1900-talet och immigration skedde särskilt

under de första tjugo åren efter andra världskriget. Immigranterna från medelhavsländerna

Turkiet, Nordafrika, Grekland, Italien och södra Spanien immigrerade till norra och västra

Europa för en billig arbetskraft. De länder som har tagit emot stora grupper av människor för

arbetskraft är Sverige, Tyskland, Belgien och Schweiz I mitten av 1940-talet hade cirka två

miljoner människor invandrat till Sverige och cirka 1,2 miljoner människor hade utvandrat från

Sverige. Från 1950-talet till slutet av år 1999 hade cirka en miljon människor invandrat till

landet (Giddens & Sutton 2014, s:453).

I dag lever det ca. 800 000 individer som är födda i Sverige och har minst en utrikesfödd

förälder. I Sverige lever det även 1,8 miljoner personer som är utrikesfödda men uppvuxna i

landet. Det finns olika anledningar till varför människor invandrar till Sverige och ungefär en

tredjedel är på grund av flyktingskäl. En tredjedel uppskattas även ha flyttat till landet på grund

av familjeskäl och andra orsaker är arbetskraftinvandring. I Sverige delas utrikesfödda i ca tre

stora grupper beroende på vilken del av världen de är födda i. Den första gruppen inriktas på

personer som är födda i nordiska länder och den andra gruppen avser personer som är födda i

länder som tillhör Europa. Den tredje gruppen omfattar personer som är födda i Afrika, Asien,

Sydamerika och Nordamerika. Invandringen från utomeuropeiska länder har även ökat de

senaste årtiondena (Regeringskansliet 2000, ss:13–15)

Integrationspolitiken är mycket omtalad i det svenska samhället och trädde in år 1996 med ett

att hjälpa samt skapa ett integrerat samhälle i Sverige. Integrationsarbetet började organiseras i

de flesta kommunerna där utgångspunkten var att främja invandrarnas integration.

Mångmiljonprojekt var ett centralt i kommunerna där det skapades integrationsgrupper och

mångfaldsansvariga samt “mångkulturkonsulter” anställdes. Masoud Kamali (2006) diskuterar

att integrationspolitikens syfte inte har fyllt sin mening utan det har bidragit till att framväxten

av segregation har trätt fram. Forskaren Kamali (2006) betonar att integrationspolitikens

mening har förändrats, från att ha varit en gemensam politik, där man ville skapa en social

sammanhållning i det svenska samhället har det istället lett till en politik som särskiljer “de

andre”. Kamali (2006) refererar till Lindberg & Dahlstedt (2002) som framhäver att realiteten

i dagens Sverige är att marginalisering, etnisk samt social segregering är mer tydligt än förut.

2

Alexandra Ålund (2002 refererad i Kamali 2006) beskriver att under 1990-talet har möjligheten

för en jämlik samhällelig resursfördelning till personer med invandrarbakgrund försämrats. Det

Ålund (2002 refererad i Kamali 2006) belyser är att tillgången till utbildning, arbete, boende,

fritid samt politisk delaktighet har blivit sämre (Kamali 2006, ss:11–13).

Kamali (2002) resonerar att integrationspolitiken har medfört till en mentalitet där det sker ett

särskiljande gällande kulturer. Personer med utländsk bakgrund kulturaliseras numera utifrån

de föreställda kulturella egenskaper som personerna tillhör i. Ett tankesätt om att särskilja

kulturer har bidragit till att begreppen “mångkulturalism” och “mångfald” har kommit till

användning. De här begreppen är till för att beskriva andra kulturer som finns i det svenska

samhället, därmed talar man om ett mångkulturellt samhälle. Vad som kännetecknar personer

med utländsk bakgrund är deras utseende och egenskaper som kategoriseras i kulturella boxar

exempelvis, iranier, chilenare, kurd och etc. Kamali (2002) beskriver vad personer som blir

delade in i kulturella boxar har gemensamt är att de kategoriseras i en gemensam grupp, det vill

säga “de” gruppen. Det som markerar skillnaderna mellan kulturella grupperna är “vi”, det

normala och bekanta och “dem”, de avvikande samt främmande. I Sverige finns det två

beteckningar som generaliserar olika kulturella grupper. En beteckning är svensk som är den

överlägsna i samhället och invandrare är den andra beteckningen vilket anses vara den

underlägsna (Kamali 2006, ss:12–13).

Ur ett sociologiskt perspektiv är det intressant att undersöka hur unga vuxna med utlandsfödda

föräldrar/är uppvuxna i Sverige upplever och hanterar dubbelheten av identitet. I tidigare

forskning "Ett liv mellan två världar" skriven av Fuat Deniz och Antonios Perdikaris (2000)

assyriska ungdomars dubbla identitet. I resultatet framhävs det att ungdomarna lever i två olika

världar med två olika sociala verkligheter orsakar en påfrestning. Ungdomarna upplever

dubbelhet som försvårar deras utveckling och anpassning i samhället där de ses som en

minoritet. Kluvenhet leder till att ungdomarna känner en osäkerhet och instabilitet gällande

skapandet av identitet (Deniz & Perdikaris 2000, ss: 12,16). I den här studien problematiseras

dubbel identitet hos individerna med utlandsfödda föräldrar samt vilken påverkan har

immigrationen och integrationen på individernas identitet. Utgångspunkten i undersökningen

är om individerna identifierar sig med dubbelheten och om det finns skillnader inom

identiteterna. Det är även väsentligt att lyfta fram om omgivningen har en effekt på hur de

identifierar sig själva. Frågor som problematiseras är: Hur utvecklar individer sina identiteter i

3

de flera kulturella de lever i? Hur ser relationerna ut i de kulturella grupptillhörigheterna? Hur

hanterar individerna sin dubbel identitet?

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur unga vuxna med utlandsfödda

föräldrar/ uppvuxna i Sverige upplever och hanterar dubbelheten i sina identiteter.

Undersökningen vill lyfta fram om individernas egna identifiering påverkas av hur deras

omgivning uppfattar dem. Ett integrationsperspektiv problematiseras även gällande de unga

vuxnas dubbla identitet.

➤ Hur utvecklar individer sin identitet med de flera kulturer de lever i?

➤ Hur ser relationerna ut i de kulturella grupptillhörigheterna?

➤ Hur hanterar individerna sina dubbla identiteter?

1.2 Disposition

Som inledande kapitel i den här studien presenteras tidigare forskning av relevanta begrepp

inom området. Det följande kapitel framhäver den teoretiska referensramen där teorier och

centrala begrepp beskrivs. Metod som är nästa kapitel, presenterar bland annat metodval och

tillvägagångssättet av intervjuerna. Som följande del presenteras en analys av intervjuerna i

anknytning till teori och begrepp. Avslutningsvis presenteras en diskussion kring slutsatser,

integration och trovärdighet samt förslag på framtida forskning.

4

Tidigare forskning

Det följande kapitel presenterar fyra studier som har varit centrala för problemområdet i den

här undersökningen. Kluvenhet var ett ämne som var central inom det valda området och vidare

blev det även relevant att nämna kring utanförskap och samhörighet ungdomarna upplever i

deras vardag.

2.1 Kluvenhet

Den svenska studien av Fuat Deniz och Antonios Perdikaris (2000) “Ett liv mellan två världar”,

berör ungdomar som är invandrare och deras identitet. Studien handlar om assyriska ungdomar

där deras upplevelser och hantering av sin livssituation som de befinner sig i. Metodvalet i

studien var kvalitativa intervjuer som berör ungdomarnas upplevelse och hantering av två

kulturer, hemlandets samt den svenska kulturen. Deniz & Perdikaris (2000) menar att ungdomar

med invandrarbakgrund växer upp i större utsträckning med en rotlöshet och marginal av två

kulturer. Det centrala i studien är att de assyriska ungdomarna lever i två olika världar med två

olika sociala verkligheter som leder till en påfrestning. Dubbelheten gör att ungdomarna känner

en ansträngning gällande utveckling och anpassning till samhället där de ses som en minoritet.

Det här leder till att ungdomarna upplever kluvenhet, vilket bidrar till en osäkerhet men även

en instabilitet i skapandet av den egna identiteten. Ett liv med en kluven självbild och en

bristande klar identitet blir problematiskt. Ambivalensen blir ett hinder till öppenhet och

självsäkerhet utan avgränsningar i livet. Studiens resultat belyser att ungdomar som har den

primära socialisationen i ursprungslandet har markant större svårigheter att hantera skillnaderna

i de kulturella systemen. De som däremot har sin primära socialisation i Sverige kunde hantera

de skilda världarna betydligt bättre. Svenskfödda med utländsk bakgrund internaliseras direkt i

det svenska samhället och har därför inte lika stora svårigheter med identitetsskapandet, jämfört

med de ungdomar vars är födda samt uppväxta i hemlandet (Deniz & Perdikaris 2000, ss:12,16).

2.2 Utanförskap och samhörighet

En annan studie som är relevant att lyfta fram är “Varken familj eller samhälle” skriven av

Masoud Kamali (1999), som berör ungdomar med utländsk bakgrund och deras attityder

gentemot det svenska samhället. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och visar att

5

ungdomarnas inställningar till det svenska samhället är påverkade av föräldrarnas inställningar.

Vidare i resultatet framhäver Kamali (1999) den sociala miljön, segregering, integrering och

vänkretsen som andra faktorer på ungdomarnas attityder. Ungdomarna uttrycker även ett

utanförskap som de inte anser vara något negativ utan de försöker undvika utanförskapet genom

att ha en stark kontakt inom deras vänkrets. Att tillhöra olika etniska grupper blev en lösning

på den identitetskrisen som ungdomarna kände. De som tillhör en social grupp med dubbla

kulturer har värderingar från hemlandet, vilket gör det svårt att acceptera nya samhällsnormer

och värderingar. Orsaken till att den här svårigheten uppstår är att de nya normerna och

värderingarna avviker från jaget. Det uppstår även en delad lojalitet som gör ungdomarnas liv

komplex, de tvingas välja mellan familjens värderingar och svenska samhällets värderingar.

Ungdomarna blir tvungen till att välja att ta del av både föräldrarnas men likaså samhällets

normer samt värderingar. Det kan skapa ett uteslutande hos familjen och samhället (Kamali

1999, ss:15,47).

Mauricio Rojas (2001) studie “Sveriges oälskade barn: Att vara svensk men ändå inte” bygger

på kvalitativa intervjuer med ungdomar som har invandrarbakgrund. Ungdomarna är mellan

17–20 år och har föräldrar som är utlandsfödda. Rojas (2001) utgångspunkt är att lyfta fram

livet med två kulturer som visar sig påverka ungdomarna med ett utanförskap, känslan av att

vara annorlunda och att vara ovälkommen. Författaren kallar de här ungdomarna för “Sveriges

oälskade barn” som känner utanförskap, marginalisering och är ofta utpekade som invandrare.

Resultatet visar även att ungdomarna söker sig till andra som har utländsk bakgrund eftersom

det är då de känner en gemenskap, förståelse och att de är accepterade. Ungdomarna har även

ett hopp om ett nytt svenskt samhälle där alla människor oavsett etnicitet och bakgrund blir

accepterade med samma möjligheter (Rojas 2001, ss: 98–106).

2.3 Identitet och plats

I artikeln “Identities and belonging: a study of Somali refugee and asylum seekers living in the

UK and Denmark” skriven av författarna Gill Valentine, Deborah Sporton och Katrine Bang

Nilsen (2009), undersökte samspelet mellan identitetsskapandet, tillhörighet och plats där två

olika länder har varit i fokus. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med ett urval av

ungdomar med en utländsk bakgrund från Somalia, mellan 11–18 år. De är bosatta i Aarhus,

Danmark och staden Sheffield i England. Det centrala i artikeln är vad det innebär att vara

6

muslim i städerna och innebörden av en somalisk identitet som är självvald eller påtvingad.

Resultatet i studien visar vart individen befinner sig geografisk har en betydelse för

identitetsuppfattningen. Flera av ungdomarna uttryckte att deras identitet inte blev uppfattad

som somalisk av befolkningen i hemlandet, trots att de pratar somaliska flytande och ser

somaliska ut (Valentine et al. 2009, ss:234–250).

En viktig punkt i ungdomarnas identitet är deras uppfattning av att vara muslim. Betydelsen att

vara muslim i staden i Danmark och i England varierar. I Sheffield, England är det somaliska

och islamska nätverket mer etablerat som påvisar hur det är att vara både muslim respektive

somalier. I Aarhus, Danmark ser nätverket annorlunda ut eftersom det finns en press av

assimilation i samhället därför är nätverket svagt. Ungdomarna hade svårt att känna en

tillhörighet till det danska samhället, trots att det finns en mindre reglering av ursprungskulturer

och till stor del anpassning till det danska samhället. Svårigheten till anpassning beror på den

snäva uppfattningen av dansk identitet även om ungdomarna gjorde försök ta sig an en etnisk

identitet. Det danska samhällets uppfattning av dansk identitet har en utgångspunkt i en sekulär

världssyn och har en uppfattning om ett gemensamt utseende där hudfärg mer eller mindre

ligger i grund. Författarna framhäver även en skillnad som genomsyrade hela studien, vilket

var att ungdomarna i England kände en tillhörighet till samhället trots att de inte uppfattade sig

ha en engelsk identitet (Valentine et al. 2009, ss:234–250).

2.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att det finns både för- och nackdelar med dubbel

identitet. Studierna beskriver tar även olika synvinklar på fenomenet, vilket är relevant för att

skapa förståelse kring forskningsområdet. Deniz och Perdikas (2000) studie beskriver

ungdomars upplevelser men även hur de hanterar de två olika sociala världar de lever i. Studien

är relevant för den här undersökningen eftersom syftet är att öka förståelse för unga vuxnas

upplevelser samt hantering av sin livssituation. Det var viktigt att inte enbart visa nackdelar

med dubbel identitet utan att det även finns fördelar. Kamali (1999) men även Rojas (2001)

framhäver därför ett annat perspektiv och har ett fokus på ungdomar attityder gentemot det

svenska samhället. Det här är relevant för att på liknande sätt framhäva de utanförskap och

samhörighet som de unga vuxnas dubbla identitet bidrar till. En annan aspekt gällande dubbel

identitet är plats/miljö och Valentine et.al. (2009) beskriver i sin studie betydelsen av miljön

7

avseende identitetsskapande. På samma sätt belyser den här undersökning omgivningens

påverkan gällande de unga vuxnas identitet. Delar av de här forskningarna används i analysen

för att djupare beskriva de unga vuxnas upplevelser och hantering av sina dubbla identiteter.

8

Centrala begrepp och teoretisk referensram

I det här kapitlet redogörs studiens teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp. De centrala

begreppen är identitet, invandrare och etnisk svensk, vilket används som bakgrund för vad

begreppen innebär. Begreppen används under flera delar i studien. Följande teorier redogörs

även: etnisk och kulturell identitet, social identitet, spegeljaget, kollektiva, ontologisk trygghet

Teorierna är relevanta för analysen i senare del och används för att bland annat analysera

upplevelsen och hanteringen av dubbelheten hos individers identiteter. Omgivningens påverkan

på de unga vuxnas identifiering analyseras och relationen i grupperna framhävs. Teorierna

används även för att analysera individernas egna syn på sin identitet.

Centrala begrepp

Nedan introduceras de centrala begreppen: identitet, invandrare och etnisk svensk.

3.1 Identitet

Begreppet identitet har sina rötter från latin “idem” som betyder “detsamma” och står för de

roller man uppträder i den självbilden människan visar sig vara. Identiteten och självbilden

skapas och formas kontinuerligt under livets gång. Självbilden formas under utvecklingsfasen

som står för barndom, pubertet, ungdom, medelålder och ålderdom (Wellros 1998, s: 82).

Identitet är ett mångtydigt begrepp som är svår att definiera till ett fast fenomen. Det är därför

begreppet identitet brukar beskrivas ur flera olika perspektiv såsom individuella identiteter,

kollektiva identiteter, kulturella identiteter, europeiska identiteter och dylikt. Det är väldigt

vanligt att man hör begreppen förlorade identiteter, blandidentiteter, identitetskriser samt nya

identiteter. På liknande sätt kan identitet betyda självbilden man skapar om sig själv samt den

självbilden som skapas av andra. Det som förenar individen med samhället och skapar en känsla

av vem man är, brukar kallas för identitet (Hammarén & Johansson 2007, s: 6).

9

3.2 Invandrare

Slutet av 1960-talet ändrade myndigheterna ordet utlänning till begreppet invandrare.

Begreppet invandrare började användas som beteckning för personer med utländsk härkomst

efter andra världskriget. Inom kategorin invandrare betecknas även personer som är födda i

Sverige men har ett annat ursprung. Individer som har utländsk bakgrund och är födda eller har

svenskt medborgarskap kategoriseras i samma kategori med individer som bor i Sverige men

har ett utländskt medborgarskap. Begreppet invandrare blir därför svårt att definieras entydigt

och kan därmed ses utifrån olika perspektiv. Det objektiva perspektivet kan vara såsom

medborgarskap, födelseland, hur länge man har bott i Sverige, familjebildning samt modersmål.

I det subjektiva perspektivet beskrivs personerna utifrån utseende eller om hen talar svenska

flytande eller med brytning. Personer med utländsk bakgrund kan oftast eller i vissa fall se sig

själv som svensk men kan de kategoriseras som invandrare av andra (Regeringskansliet 2000,

ss:19–21).

3.3 Etnisk svensk

I uppsatsen avvänds ordet etnisk svensk och för att beskriva individer som har två föräldrar som

är "biologiskt sätt" svensk. En förklaring till varför vi använder det här ordet är för att vara

tydliga med vad respondenterna menar när de pratar om svenskar. Etnisk svensk blev därför

mest lämpligt för att vara tydliga i våra resonemang.

Teoretisk referensram

Följande teorier och begrepp presenteras nedan: social identitet presenteras med tre olika

dimensioner: etnisk, kulturell och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet,

etnocentrism, vi & dem fördomar,

3.3 Skapandet av identitet

Socialkonstruktionismen menar att identiteter formas utifrån kön, klass och etnicitet. De här

kategorier är inget som upptäcks utan är något som skapas. Identitet och sociala kategorier bör

10

inte tolkas som en mänsklig natur och som statisk i individens liv. Båda kategorierna bör ses

som föränderliga och påverkade av sociala, kulturella, historiska och ekonomiska faktorer. Det

här kan ses som en process där “skillnad” blir det centrala utgångsläget när identiteten

konstrueras. Individen vet vem den är genom att veta vad den inte är. Likheter och skillnader

formas både genom symboliska diskurser men även genom sociala inkluderingar och

exkluderingar. En enhetlig definiering av etnicitet, klass, kön eller dylikt är komplicerad

eftersom relationen mellan olika betydelser är det väsentliga. Relationerna mellan betydelserna

skiftar beroende på tid, plats och kontext. Sammanfattningsvis spelar åtskillnaden roll i olika

sammanhang, i vissa fall markeras skillnaden medan i andra fall är den inte lika betydelsefull

(Hammarén & Johansson 2009, ss:98–99).

3.4 Identitet ur olika perspektiv

Nils Hammarén och Thomas Johansson (2009) menar att identitet binder samman individ med

omgivning. Identitet uppmärksammar vad individen har gemensamt med sin omgivning som

identifierar sig på samma sätt. Gemenskap och en känsla av tillhörighet till kollektivet är vad

identitet bygger på. Den skapas även genom olika sätt dels genom att ta distans från det man

inte är och identifiera sig med det man är. Det här betecknar det individuella perspektivet men

även det kulturella och sociala. Personlig identitet är när individen särskiljer sig från andra och

står för det unika, exempelvis namn, egenskaper eller utseende. Sociala identiteten står för den

sociala och kulturella delen. Det innebär att en självkategorisering sker och förenar individen

med omgivningen. Kategorisering av sig själv görs genom att individen anser sig tillhöra eller

skulle vilja tillhöra de upplevda grupper, status och kategorier. Det centrala är vad det

känslomässiga för tillhörigheterna betyder (Hammarén & Johansson 2009, ss:104–107). En

social identitet syftar även på att omgivningen tillskriver så kallade sociala roller. Individen har

flera olika sociala identiteter som kännetecknas genom sociala roller, exempelvis svensk, elev

eller kristen. Tillskrivning av de olika sociala rollerna sker utifrån sammanhanget och

situationen individen befinner sig i (Jenkins 2008 refererad i Giddens & Sutton 2013, s:205).

Etnisk identitet står för en form av ett metaforiskt släktskap som är fast och markerad i den

etniska tillhörigheten. Det här innebär att tillhörighet blir central för den etniska identiteten

(Stier 2009, s: 104). Etnisk tillhörighet avser när en individ känner en tillhörighet med en grupp

som definierar sig utifrån en viss kultur. Definitionen sker både av gruppmedlemmarna och av

andra. Etnicitet bör inte se som egenskaper hos en grupp utan etnicitet är en del av den sociala

11

relationen. En viss grupp definieras som etnisk enbart i förhållande till en annan grupp och

därför ses inte en isolerad grupp som etnisk (Hammarén & Johansson 2007, 74). I det moderna

samhället pågår ständiga förändringar, vilket kan leda till att en mer stabil grupp-tillhörighet

skapar trygghet. Den här grupp-tillhörighet kan bygga på en gemensam etnisk identitets

position. Etniska grupper är inte enbart byggda på en gemensam etnicitet, kultur, nation, historia

eller hudfärg. Det är den självbilden som man har och en känsla av tillhörighet som skapar

existensen av etniska grupper. Etnicitet innebär att en grupp individers uppfattningar om en

gemensam bakgrund, vilket innebär att individen skapar en bild om sig själva som folkgrupp

(Stier 2009, s:104).

Kulturell identitet handlar om hur individen identifierar sig utifrån uppfattningar om religion,

livsstil, nation eller liknande. Begreppet är brett och har ett syfte att fånga in nutida ofta

komplexa samt flexibla globala identiteter (Hammarén & Johansson 2007, 83). Det

essentialistiska perspektivet ser på kulturella identiteter som något fast och oföränderligt.

Grunden är att identiteten inom en grupp ses utifrån föreställningar av ett gemensamt, “äkta”

ursprung eller ett slags blodsband, ras eller etnicitet. Ett konstruktionistiskt perspektiv

framhäver istället att kulturella identiteter förändras över tid och är kontextberoende. En viktigt

poäng som lyfts fram är att betona både likheter och skillnader inom en grupp såväl som mellan

grupper. Kulturella identiteter ger en positionering och är bunden till specifika situationer. Den

kan även vara tilldelad, påtvingad och självvald. När unga blir utifråndefinierade som till

exempel “invandrare” blir det lätt att de själva identifierar sig själva som invandrare. Det

specifika sammanhanget som individen befinner sig i är väsentligt för upptagande av identiteten

eller positionen. Erfarenheten av en exkludering och upplevelsen av att bli betraktad som

“invandrare” är andra faktorer som leder till ett övertagande av en identitetsposition som

“invandrare” (Hammarén & Johansson 2009, ss:106–107).

Kollektiva identiteter menar Benedict Anderson (1993) bygger på känslan av gemenskap och

ett likhetstänkande. Det som förenar individer är samma intresse, mål och erfarenheter. Ibland

kan kollektiva identiteter ha en dominerande stor betydelse medan i andra fall kan den förlora

den emotionella meningen. När en känsla av gemenskap inte finns kan det leda till utanförskap

och i många europeiska länder påvisas det här. En svårighet att ta sig in i samhället och en

bristande möjlighet till utbildning samt arbete tenderar att stärka känslan av utanförskap. En

konsekvens är att tydliga uppdelningar av t.ex. “svenskar” och “invandrare” görs. Individer

som upptäcker olikheter och ser brister i “gemenskapen”, söker sig oftast till nya kollektiva

12

lösningar. Det som sker är att nya sociala gemenskaper skapas (Anderson 1993 refererad i

Johansson & Lalander 2013 ss:102–104).

3.5 Att skapa sig själv i möten med andra

Charles Horton Cooly (1902) är grundaren till symboliska interaktionismen och framhäver

begreppet spegeljaget. Spegeljaget innebär att individer definierar sig själv utifrån hur andra

uppfattar en själv. I mötet mellan individer sker en intuitiv analys av hur man tror att andra ser

på en och kan skapa känslor av stolthet eller skam beroende på analysens utfall. Det här gör

människan för att den inte har en förmåga att läsa andras tankar och det blir svårt att uppfatta

andras medvetande samt reflektion. En bedömning görs därför utifrån gester, miner, blickar och

tonfall som den andre bemöter med (Cooley 1902 refererad i Johansson & Lalander 2014, s:30).

Att återspegla sig själv i andras ögon kan skapa känslorna skam och stolthet är centrala. En

negativ uppfattning om sig själv, skapar känslan av skam. Känsla av stolthet sker genom en

positiv återspegling av sig själv och väcker en god känsla hos individen. Spegeljaget framhävs

genom tre element där identifieringen om sig själv genom andra sker:

• Föreställningen av hur individen framstår i andras ögon

• Föreställningen av bedömningar andra gör på individen

• Självkänslor av stolthet och skam

(Dahlgren & Starrin 2004, ss:10,85)

Kapitelförfattaren Birgitta Svensson (1997) i boken “Skjorta eller själ” nämner att människans

identifiering utgörs av tre riktningar. Det är identitet som får människan att känna av trygghet

och stabilitet eftersom det är då man kan uppleva existensen av livet. De här tre riktningar är:

1. den identitet individen upplever sig själv i.

2. den identitet som individen visar för andra

3. den identitet som individen blir tillskriven av andra.

För att kunna identifiera sig som det man vill så bör man vara säker på sin “Jag-identitet” och

när en individ är säker på sin “Jag-identitet” så vet individen vem den är. Det är “Jag-

identiteten” som bidrar till att man identifierar sig till den man är, man skapar ett jag utifrån

13

sina egna erfarenheter. Oftast kopplas jaget till den kulturella identiteten och tillhörigheten till

en specifik grupp (Svensson refererad i Alsmark 1997, ss: 42–43).

3.6.1 Ontologisk trygghet

Anthony Giddens (1999) beskriver den ontologiska tryggheten där människors upplevelser av

att världen fungerar som det ska och att ens egna identitet kan sammanfogas till den värld man

lever i. Trygghet är en känsla som människor ständigt regenererar i vardagslivet och denna typ

av trygghet återskapas utan att man funderar över det. Situationer som är oförutsedda gör att

den ontologiska tryggheten hämmas och det blir svårt att begripa sig på det som sker i nuet.

Giddens (1999) menar att det är viktigt för oss människor att uppleva den ontologiska

tryggheten eftersom den ger oss en känsla av att allting i livet fungerar som det ska och att vi

har allting under kontroll. Det är även viktigt för oss att ha ett samband med omvärlden och på

så sätt tillämpa de vardagsritualer som ger en känsla av att allting är normalt. När den

ontologiska tryggheten rubbas exempelvis när en individ inte kan tillämpa koderna och språket

kan ångest uppstå samt känslan av otrygghet. Otryggheten skapas även genom att individen inte

kan relatera till omgivningen. Oftast söker människor sig till omgivningar som de kan relatera

sig till samt det är genom sociala och kulturella koder som människor kan skapa samhörighet

(Johansson & Lalander 2013, ss: 52–53).

3.7 Vi och dem

De senaste decennierna har Sverige blivit indelat i “vi och dom” och är en nation där

människorna blir placerade i så kallade A- och B-lag. De flesta “invandrare” är födda i Sverige,

har svenskt pass och är medborgare men trots det går de under beteckningen “invandrare”. De

här individer blir inte betraktade som “riktiga” svenskar eftersom de har en annan tillhörighet

av etnicitet, vanor, seder och traditioner eftersom föräldrarna kommer från en annan kultur.

Invandrare från USA, Australien och Tyskland går inte under beteckningen “invandrare” trots

att de är det. Det har därför blivit en utveckling av begreppet “invandrare” som talar om vilket

ursprung individen har men även vilken social position och klass den har (Sernhede 2010,

ss:74–75).

14

Identitet och skillnad kan förklara uppdelningen mellan “vi och dom” genom att individer

motsätter identiteter eller att konflikter mellan olika nationaliteter och etniska grupper skapas.

Skillnader leder heller inte bara till något negativt utan kan skapa en kollektiv gemenskap.

Människor med olika nationaliteter, sexualiteter, etniciteter eller liknande, kan samexistera utan

att konflikter eller missnöje uppstår. Skillnaderna ses istället som något berikande och ger

gemenskap. Det väsentliga är exkluderande och inkluderade symboler. Inkluderade symboler

står för ett välkomnande, att individen visar en tillhörighet eller skulle vilja tillhöra en specifik

grupp. Exkluderande symboler grundar sig på ett avstånd, en utestängning. “Invandrare” kan

ses som en exkluderande symbol, den som är utanför medan “svensken” ses som inkluderande

symbol, står innanför. En exkludering gör att skillnaden blir förstärkt, en “invandrare” kan inte

vara “svensk” och vice versa (Hammarén & Johansson 2007, ss:38–39).

Människan har en benägenhet till att identifiera sig med personer som är lik en själv och de

motidentifierar sig med personer som de anser vara annorlunda och okänd. Det som har visat

sig är att individer särskiljer sig själva från andra när de uttrycker sig som “vi-gruppen” och

särskiljer sig från “de-grupper”. Begreppet etnocentrism innebär att människor tenderar att

använda sin kultur eller etnicitet som en utgångspunkt när de värderar andra grupper eller

kulturer. Den centrala aspekten här blir att människans egna uppfattningar och handlingar ses

som logiskt, korrekt eller bättre. Etnocentrism framkallar och uppmuntrar etniska samt

kulturella stereotyper, synsätt och förutfattade meningar. De här företeelser bidrar till att

individen kan förutse vilka personer eller grupper som är goda/onda eller bra/dåliga. Begreppet

etnocentrism internaliseras redan under socialisationsprocessen det vill säga redan som barn får

en etnocentrisk världsbild. Den här världsbild framträder tidigt hos barn utifrån deras föräldrar,

media, litteratur och skolan som sänder ut ett synsätt av etnocentrism (Stier 2009, ss: 130–133).

3.7.1 Fördomar

Alla människor har någon slags fördom om något/någon och det här behöver inte ses likadan

ut för alla. Fördomar innebär att man har förutfattade meningar om någon eller något, vilket

betyder att man drar slutsatser om någon eller något innan man vet den faktiska verkligheten

är. I boken Kulturmöten beskriver författaren Jonas Stier (2009) om forskaren Gordon Allports

(1979) definition om fördomar. Allport (1979) menar att det finns fördomar i samhället och

fördomar är förutfattade meningar som inte bearbetas. Fördomar anses vara negativa attityder

15

som ger oftast en negativ känsloladdning. Personer som har förutfattade meningar kommer

förhoppningsvis att konstatera att de har tillräckligt kunskap om deras uppfattning och handling.

I själva verket är det så att man övergeneraliserar och att det finns brister i den kunskapen man

har om varje persons unika individualitet. Grunden till fördomar baseras på attityder som kan

vara emotionella och beteendemässiga exempelvis vissa individer vill inrikta sina aggressioner

mot någon eller några grupper. Det kan även vara att man vill peka ut andra som syndabockar

för att hantera sin frustration. En del människor kan visa sitt fördomsfulla agg genom våld eller

hotfulla uttryck medan andra kan uttrycka sig känslomässigt genom att de tar avstånd, avskyr

eller ogillar. Ett annat sätt förutfattade meningar kan uttryckas genom att kategorisera

människor i stereotypiska föreställningar (Stier 2009 ss:133–135).

3.8 Sammanfattning

De begrepp och teorier som används i den här undersökningen valdes ut med hänsyn till syftet

samt frågeställningarna. Det blir mest lämpligt att använda sig av centrala begrepp som

genomsyrar i respondenternas beskrivningar av sina upplevelser. Undersökningen syftar till att

fånga in känslor kring dubbelheten och därför är identitetsteorier centrala. I den teoretiska

referensramen framhävs även teorier kring omgivningens påverkan på individens självbild som

tydliggörs i respondenternas uttalanden. De här teorierna är väsentliga för att beskriva en viktig

aspekt gällande individernas upplevelser kring sina dubbla identiteter. Begrepp och teorier om

utanförskap samt samhörighet är relevanta för studien eftersom de används för att beskriva

hanteringen av dubbelheten.

16

Metod och material

I följande del presenteras den valda metoden som är kvalitativ metod och vidare redogörs de

etiska aspekterna som har berörts i undersökningen. Trovärdighet, reliabilitet och

generalisering är de följande delar som presenteras. Det redogörs även kring urval,

genomförande av intervju, transkribering samt kodning.

4.1 Kvalitativ metod

Kvalitativa metoder har som syfte att ge beskrivande data och det som ligger i fokus är

människans skrivna eller talade ord men även observationer av beteende. Unikt med den här

metoden är att man vill karaktärisera någonting och innebär att man vill undersöka på vilket

sätt ett fenomen konstruerad. Det kvalitativa är karaktären eller egenskapen hos något medan

det kvantitativa handlar mer om att kunskap som är systematisk (Olsson & Sörensen 2011,

s:106). I vårt fall vill vi framhäva ungas identitetsskapande och upplevelser av tillhörighet i

olika etniciteter och kulturer. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer blev relevant för

oss eftersom vi är ute efter en djupare förståelse inom vårt valda område och även för att besvara

våra forskningsfrågor. Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014) beskriver kring deskriptiv

kvalitativ metod som står för en beskrivande ansats (Kvale & Brinkmann 2014, s:19,47). Det

blir väsentligt att använda sig av en deskriptiv kvalitativ metod i vår undersökning eftersom vi

har ett fokus på beskrivandet av respondenternas upplevelser, erfarenheter samt handlingar

Intervjuguiden i den här undersökningen utformades genom en halvstrukturerad form och som

innebär att man försöker förstå olika teman som finns i urvalets livssituation. De valda teman

är till hjälp under intervjun där föreslagna frågor förekom (ibid). Frågeställningarna i

undersökningen var utgångspunkten för utformningen av intervjuguiden. Intervjun inleddes

med tema bakgrundsfrågor där frågor kring respondenternas bakgrundsinformation ställdes. Vi

frågade om exempelvis kön, ålder, sysselsättning, ursprung, och språk. Som övergång ställdes

frågor som berör etnicitet, “Vad tänker du när du hör begreppet etnicitet/folkgrupp”, “Vad är

etnicitet/folkgrupp enligt dig” och “Anser du att du har en/flera etniska bakgrunder?”. I nästa

tema ställdes följande frågor “Vad tänker du när du hör begreppet kultur? Vad är kultur för

dig?”, “Anser du att du tillhör en/flera kulturer?”, och “Anser du att du är svensk? (Vad anser

du är ”svensk” eller svensk kultur? ”. Det avslutande tema i intervjuguiden var normer och

17

några av frågorna som ställdes är “I vilka situationer känner du dig innanför inom

kulturen/kulturerna?”, “Upplever du att du förknippas som en person med utländsk

bakgrund?”, “Vilken syn tror du andra har på dig?” och “Är det viktigt för dig att tillhöra en

grupp?. Kvale och Brinkmann (2014) menar att som intervjuare ska man försöka inspirera

respondenten till att dela med sig av sina upplevelser och handlingar i detalj. Nyansrik

information, variation och beskrivningar om fenomenet ligger därför i centrum med ett syfte att

tolka innebörden (Kvale & Brinkmann 2014, s:19,47).

4.2 Etiska aspekter

De etiska aspekter som vi undersökare bör reflektera över är bland annat information-

samtycke, - konfidentialitet, - nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna blir

informerade om studien och vad de kan förvänta sig med sitt deltagande (Kjellberg & Sörqvist

2015, s:289–290). Innan intervjun informerade vi deltagarna kring syftet med studien, hur

uppsatsen är upplagd och vilka risker samt fördelar i samband med deltagandet. Deltagarna

blev även informerade om att medverkan är frivillig och att de kan avbryta sin medverkan när

som helst. Vi informerade även tydligt att deltagande är anonymt och på så sätt uppfylldes

informationskravet.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen ger samtycke för sin medverkan i

undersökningen (Kjellberg & Sörqvist 2015, s:288). Kravet uppfylldes genom att deltagarna

gav ett muntligt samtycke om att de vill delta och att de har förstår vad medverkan i

undersökningen innebär. De gav även ett godkännande om att deras intervjuuttalanden fick

skrivas ut i uppsatsen.

Konfidentialitet syftar på anonymiteten och att deltagarna skyddas genom att individuella

intervjuer inte går att spåra till respektive deltagare. Vem som har tillgång till intervjuerna eller

annan slags material är ett övervägande vi som undersökare bör göra (Kvale & Brinkmann

2014, s:109). Deltagarna i den här undersökningen skyddas genom bland annat anonymitet och

att inga personliga uppgifter redovisas. Intervjuerna och övrigt material har enbart vi och vår

handledare tillgång till. Materialet kommer att förstöras efter att studien har blivit godkänd för

publicering. Vi beslutade även att deltagarna ska få en möjlighet till att ta del av den färdiga

uppsatsen och på så sätt få se vad deras medverkan har resulterat i.

18

Risker som kan förekomma genom deltagandet i studien bör vara så liten som möjligt och

innebär att deltagandet inte ska medföra konsekvenser. Fördelarna med deltagandet blir därför

viktiga att lyfta fram och överväga riskerna som kan förekomma för både urvalen men även

populationen (Kvale & Brinkmann 2014, ss:107–111). De risker och fördelar som kan

förekomma i samband med deltagandet i undersökningen är att deltagarna blir påverkade av

frågorna och tänker kanske kring frågorna som ställts under intervjun.

Under själva intervjun har deltagarna rätt till att ångra sitt uttalande, vilket vi tog hänsyn till.

Det innebär att forskarens roll är viktig i undersökningen. Undersökarens integritet är väsentlig

för den vetenskapliga kvaliteten och styrkan i de etiska aspekterna som beslutas under

forskningens gång. Det moraliska ansvaret är mer komplext än etiskt kunnande och syftar även

på forskarens moraliska integritet, empatin, känsligheten och engagemanget i moraliska

företeelser (Kvale & Brinkmann 2014, ss:107–111). Det moraliska ansvaret har tagit till hänsyn

under studiens gång där empati och känslighet fanns ständigt med i tankarna. Vårt fokus låg på

att uppnå en så hög vetenskaplig kvalitet som möjligt och visa vår kunskap i den här uppsatsen.

4.3 Trovärdighet och Reliabilitet

I en forskningsstudie är det viktigt att läsaren tror på studien vilket betyder att uppsatsen ska

vara trovärdig och pålitlig. I vetenskapskapsvärlden är det viktigt att skapa förtroende i studien

som i sin tur bidrar till trovärdighet. Den empiriska undersökningen ska inte vara baserad på

antagande eller spekulationer, utan när läsarna bör förlita sig på författarens påstående och det

som har gjorts under studien (Ahrne & Svensson 2015, ss:24–25). Spekulationer undviks i den

här uppsatsen genom att det används citat från intervjuerna och att vi är transparenta i analysen.

Tillvägagångssättet beskrivs även väl under rubriken Genomförande av intervju för att undvika

spekulationer. Om författaren lyckas övertyga läsarna att resultaten i uppsatsen är trovärdig så

framvisar att man har skapat mening med studien. Inom den kvalitativa forskningen kan man

framhäva forskningsrapporter eller uppsatsers trovärdighet på olika sätt. Det finns tre olika

varianter av metoder som kan öka trovärdigheten i en studie. Dessa tre baseras på transparens,

triangulering och återkoppling till fältet men i den här undersökningen utgår vi enbart ifrån

transparens (ibid).

19

I vår C-uppsats har vi utgått ifrån transparens för att förstärka trovärdigheten i uppsatsen.

Återkoppling till fältet och triangulering finns det ingen möjlighet att utföra i vår studie pga.

tidsbrist. Transparens görs genom att författaren/na framlägger uppsatsen på ett dylikt sätt så

att möjligheten för diskussion och kritik skapas. Om uppsatsen går att diskutera och kritisera så

kan den få en mening, vilket betyder att den har en hög kvalité. Uppsatser som inte är kritiserbar

och inte går att diskutera har då inte en hög kvalité och därmed är de inte trovärdiga.

Undvikandet av en låg trovärdighet kan göras genom att författaren/na skriver och beskriver

tydligt för läsaren vad man vill förmedla med sin studie. Det är därför viktigt att författaren

framlägger en reflektion kring sina metodval. Författaren bör vara öppen med sina svagpunkter

i uppsatsen för att framstå som trovärdig (Ahrne & Svensson 2015, ss:26-28). Som mål att nå

en hög trovärdigheten i den här uppsatsen har vi varit noga med att beskriva

forskningsprocessen tydligt och göra uppsatsen diskutabel. Vi anser även att studien är skriven

med detaljerade beskrivningar och på så sätt blir trovärdigheten starkare eftersom läsaren får

en större förståelse av hur vi har tänkt samt resonerat. En öppenhet kring styrkor och svagheter

finns i uppsatsen som stärker trovärdigheten.

Reliabiliteten syftar på tillförlitligheten och innebär att studien är gjord korrekt utan en

påverkan av slumpmässiga faktorer (Trost 2012, ss:61–63). Precisionen i undersökningen blir

mest relevant eftersom en pilotstudie utfördes som gjorde att oklarheter och missar i

intervjuguiden korrigerades innan intervjuerna. Vi kunde även ändra ordningsföljd på frågorna

för ett bättre flöde och ta bort frågor som inte passade in i intervjun

4.3.1 Generaliserbarhet

Den här studie är inte generaliseringsbar eftersom urvalet som har undersökt är så pass litet,

därför representerar urvalet inte hela populationen. Vi har intervjuat personer med utländska

bakgrunder, för att kunna få variation så har vi valt utföra intervjuer med personer som har

ursprung från olika länder. Därav representerar inte dem här personerna sina respektive

folkgrupper och de representerar även inte personer med utländsk bakgrund eller etniska

svenskar som en grupp (Ahrne & Svensson 2015, s:26).

20

4.4 Urval

Urvalet i den här undersökningen valdes baserat på syftet som utgår på att få en förståelse för

hur unga vuxna upplever och hanterar dubbelheten i sin identitet. Det centrala i undersökningen

är om individerna identifierar sig med båda identiteterna och om identiteterna skiljer sig åt.

Undersökningen framhäver om individernas egna identifiering påverkas av deras omgivning.

Det var då mest lämpligt att undersöka unga vuxna -män och kvinnor med olika utländska

bakgrunder som antingen är födda/uppvuxna i Sverige och bor kvar i landet. Det här görs för

att få en så nyansrik information som möjligt. Personer med utländsk bakgrund menas att man

har en eller två föräldrar som är från ett annat land än Sverige. Vår urvalsgrupp har varit baserad

på personer med utländsk bakgrund som har utlandsfödda föräldrar där respondenterna är

antigen födda i Sverige eller har invandrat till Sverige som barn. Våra respondenter har

ursprung från olika länder. Det var även viktigt att personerna var över 18 år och högst 35

eftersom det var unga vuxna som fokus låg på.

Respondenterna valdes utifrån vad Göran Ahrne och Peter Svensson (2015) kallar för

snöbollsurval. Den här typen av urvalsmetod innebär att man intervjuar en person som har

erfarenheter eller information som kan bidra till studien. När första intervjun har utförts så

tillfrågar man respondenten om den kan rekommendera någon som kan vara intressant för

studien, på så sätt fortsätter man tills urvalet är tillräckligt stort (Ahrne & Svensson 2015, s:41).

På liknande sätt gick tillvägagångssättet för urvalet i den här undersökningen, vi frågade våra

respondenter om rekommendationer till andra unga vuxna med utländsk bakgrund som är

födda/uppvuxna i Sverige mellan 18–35 år. När vi sedan hade fått rekommendationer gjorde vi

strategiska val genom att välja personer som har ursprung från olika länder.

4.5 Genomförande av intervju

Först och främst började vi med att bestämma vilka personer som skulle kunna vara relevant i

vår studie. Innan intervjun fick våra respondenter ett missivbrev där det stod om studiens syfte

och frågeställningar och varför personerna var intressanta för vår studie. De etiska riktlinjerna

var en viktig kärnpunkt genomförandet av våra intervjuer. I missivbrevet stod det även om hur

lång intervjun kommer att vara och att vi kommer spela in intervjun. Under intervjun hade

respondenterna rätten till att avsluta sitt deltagande när som helst. Respondenterna gav

21

samtycke till att spela in intervjun och inspelningen av intervjun skulle raderas efter

publiceringen av uppsatsen. Respondenterna fick även kontaktinformation till oss och vår

handledare. Vi började med att ta kontakt med en bekant som vi frågade om den vill delta i vår

undersökning och därefter bestämde vi tid och plats för var intervjun skulle utföras. Intervjun

utfördes i ett grupprum på Karlstads Universitet och sedan rekommenderade första

respondenten andra individer som skulle kunna vara intressanta. Intervjun gjordes på åtta

personer vilket betydde att vi intervjuade fyra personer var och intervjuerna varade mellan 45-

90 min. Under intervjugången antecknades små kommenterar och det skulle underlätta för oss

att komma ihåg vad som sagts samt få en återblick på den sociala interaktionen.

4.6 Transkribering

Transkriberingsprocessen innebär att en bearbetning av de inspelade intervjuerna sker genom

intervjuuttalanden utskrivs efter att alla intervjuer är utförda. I materialet skapas ett nyskapande

och det nedskrivna blir inte enbart talet utan representerar vad som sagts (Kvale & Brinkmann

2014, s:221). I den här undersökningen skedde utrivningarna manuellt vilket resulterade i ett

utrymme för en större förståelse av materialet. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att det

problematiska med transkriberingar är att blickar, gester, ironi samt kroppshållning inte kan

framställas till skriftlig berättarform som kan vara till hjälp under analysen (Kvale &

Brinkmann 2014, s:221). Vi antecknade under intervjusituationerna för att få med olika uttryck

och den sociala interaktionen som var till hjälp vid transkriberingsprocessen. Det går däremot

inte säga att alla uttryck och hela interaktionen fångades upp, därmed kan det finnas en risk för

missar.

4.7 Kodning

I boken “Handbok i kvalitativa metoder” nämner författarna Ahrne och Svensson (2015) om

Kathy Charmaz (2002) definition utifrån bearbetningen av intervjudata det vill säga kodning.

Vi har utgått ifrån Charmaz (2002) definition som menar att när bearbetning av intervjudata

görs så ska forskaren vara mycket nära sitt material. Det innebär att vi läste

transkriberingutskrifterna rad för rad och skrev kommenterar i materialet. Utifrån de här

kommenterar sammanfattades de olika tolkningarna inom stycken i utskrifterna (Charmez 2002

refererad i Ahrne & Svensson 2015, s:224).

22

Charmez (2002) benämner om två varianter av kodning som är öppen och- fokuserad kodning.

Vi började med den öppna kodningen där vi läste transkriberingsmaterialet och antecknade utan

att tänka på helheten. I början var vi inläst på teorier och tidigare forskningar inom området

med ambitionen för öppenhet och nyfikenhet var viktig. Efter att vi hade kodat spontant

använde vi oss av återkommande nyckelord, vilket innebär att inga nya nyckelord tillkom.

Under öppen kodning i vår studie återkom nyckelord som t.ex. mångkultur, identitet, etnicitet,

invandrare, utseende, värderingar och normer, kategorisering, särskiljning, segregering,

integration, utanförskap, samhörighet, erfarenhet, svensk i ursprungslandet.

Efter dessa nyckelord blev det en övergång från öppen kodning till fokuserad kodning.

Fokuserad kodning innebär att huvudkoder skapas genom de återkommande nyckelorden där

det uppstår ett mönster. De olika nyckelbegreppen som liknar varandra sammanställs och görs

till ett eller flera huvudteman. Det bidrar till en underlättning för forskarens analys av de

teoretiska begreppen (Charmez 2002 refererad i Ahrne & Svensson, 2015 s: 224). Inom

samhällsvetenskapen brukar man utgå ifrån kodning och kategorisering för att få en överblick

av transkriberingen. Kodning betyder att man anknyter ett eller flera nyckelord till ett textstycke

som är till hjälp att identifiera uttalanden. Kategorisering innebär att begreppsformningen sker

systematisk utifrån ett uttalande och skapar en utgångspunkt för mängden dvs. kvantifiera

(Kvale & Brinkmann 2014, ss: 241-241). I vårt material kunde vi anknyta flera nyckelord till

uttalanden, vilket underlättade till att skapa huvudkoder. Kategorisering användes även genom

att ta fram kärncitat bland de liknande uttalande och de koder som skapades var identitet,

självbild, tillskriven identitet, ambivalent identitetsposition, att hantera sin dubbel identitet och

samhörighet.

23

Resultat och Analys

Under rubriken resultat och analys presenteras inledningsvis respondenterna och övergår till

temat identitet som är kontextberoende där tre olika identiteter kan urskiljas. Temana i det här

kapitlet är uppdelat utifrån syftet och frågeställningarna som är en utgångspunkt i studien. Det

presenteras även rubriken Att hamna emellan sin dubbelidentitet som följande del.

Respondenterna beskriver hur de upplever sin dubbelidentitet och vilka konsekvenser som de

stöter på. Den sista rubriken är Samhörighet där det presenteras hur respondenterna hanterar sin

dubbelidentitet.

5.1 Presentation av respondenterna

Respondent 1, student och arbetar

R1 är en man som är 26 år gammal och har två examen, kandidat och den masterexamen. Han

är född i Kurdistan och har bott i Sverige tio år. R1 modersmål är kurdiska, dialekten badinani.

Han talar även flera olika språk flytande såsom persiska, dari, svenska, engelska och han talar

även de största dialekterna i kurdiskan.

Respondent 2, arbetar

R2 är en kvinna som är 32 år gammal och är snart färdig med sin förskollärarexamen. Hon

arbetar som just nu som vikariepedagog på en förskola. R2 är född i Thailand och hon flyttade

till Sverige när hon var 3 år. Hennes modersmål är svenska eftersom hon inte kan tala

thailändska flytande. Hon talar svenska, engelska och lite thailändska.

Respondent 3, student

R3 är en kvinna som är 24 år gammal och studerar på universitetsnivå. R3 är född i Sverige och

har ett ursprung från Irak. Hennes modersmål är arabiska och hon talar svenska, engelska

flytande samt spanska och tyska lite grann.

Respondent 4, student

R4 är en man som 24 år gammal och studerar på universitet. R4 är född i Sverige och har ett

ursprung från Pakistan. Hans modersmål är urdu men han talar svenska, engelska, punjabi,

hindu och persiska.

24

Respondent 5, arbetar

R5 är en man som är 25 år gammal och arbetar heltid. Han är född i Bosnien och flytande till

Sverige som flykting år 1995 då han var tre år när han kom till Sverige. Hans modersmål är

bosniska men han talar även svenska samt engelska flytande.

Respondent 6, arbetar

R6 är en man som är 31 år gammal och arbetar heltid. R6 är född i Afghanistan och har bott i

Sverige i 22 år. Dari är hans modersmål och han talar svenska samt engelska flytande.

Respondent 7, student

R7 är en kvinna som är 25 år gammal och studerar. Hon är född i Turkiet men är kurd och

flyttade till Sverige när hon var 3 år gammal. R7:s modersmål är kurdiska, dialekten kurmanji

och hon talar svenska, engelska flytande och turkiska medel bra.

Respondent 8, student och arbetar extra

R8 är en kvinna som är 21 år gammal och studerar på universitet samt arbetar vid sidan av

studierna. R8 är född i Sverige och har ett ursprung som kurd från Irak och Iran. Hennes

modersmål är kurdiska, dialekten feili och talar svenska flytande.

5.2 Identitet

Utifrån det empiriska materialet kan det urskiljas två olika identiteter. Den första benämns som

Självbild, där respondenterna identifierar sig själva utifrån begreppen etnicitet samt kultur och

kollektiv gemenskap. Individerna uttrycker den identitet som de upplever sig själv i. De andra

två identiteter som individerna uttrycker är kontextberoende och går under namnen Tillskriven

identitet och Ambivalent identitetsposition. Det som sker är att individerna definierar sig själva

utifrån omgivningen där ett yttre tryck med en tillskrivning av identitet sker, vilket gör att

individerna övertar den tillskrivna identiteten som är ett inre tryck.

25

5.2.1 Självbild

Hur respondenterna identifierar visar sig se olika ut och i stora drag sker definitionen av sig

själva utifrån deras ursprung, vilket syftar till vart föräldrarna kommer ifrån. Empirin visar även

att identifieringen är kontextberoende och därför kunde identiteten skilja sig beroende på

situation. Många av respondenterna tänkte inte på den etniska eller kulturella identiteten när

frågan “Vem skulle du säga att du är” ställdes under intervjun. Presentationen av sig själva

handlade mer om deras egenskaper, intresse och deras sysselsättning. Individerna uttrycker en

personlig identitet som enligt Hammarén och Johansson (2009) innebär när individen särskiljer

sig från andra. Särskiljningen sker utifrån att respondenterna nämner det som är unikt hos dem

som individ och beskriver därför sina intressen och egenskaper:

“Jag skulle säga att jag är en 25 årig man som gillar bilar men har även ett intresse för teknik

och med teknik brukar jag hålla på med på min fritid. Jag jobbar som sagt som fordonselektriker

och har arbetat med det i sex år” (Respondent 5).

“Jag ser mig själv som en snäll, ödmjuk, rättvis och hjälpsam person. Det tror jag är bra

egenskaper. Mina negativa sidor är att jag har lite tålamod och blir arg för snabbt, kort stubin

så det är mina nackdelar” (Respondent 6).

Vid en djupare diskussion blev det tydligt att alla respondenterna på ett eller annat sätt har en

identifiering med ursprungslandet eller föräldrarnas kultur där de känner en tillhörighet. Om de

unga vuxna är födda/uppvuxna i Sverige spelar inte stor roll gällande uppfattningen om etnisk

och kulturell identitet. Respondenterna menar att den etniska identiteten är ens bakgrund,

ursprung, utseende och var deras föräldrar kommer ifrån. Flera identifierar sig etniskt med

föräldrarnas ursprung där de beskriver etniskt är de inte svenskar eftersom de anser att de inte

passar in i definitionen för ”etniskt svensk”. Respondenterna framhäver den biologiska

aspekten avseende etnisk svensk. Respondenternas kulturella identiteter består av en blandning

av olika kulturer. När kultur kom på tal under intervjuerna var de unga vuxna inte eniga om

definitionen av kultur, flera anser att kultur innebär beteende, språk, värderingar och normer

medan andra höll delvis med om föregående men uttrycker att kultur även handlar om

traditioner, mat, högtider, dans samt sång. Respondenterna identifierar sig dock oftast mest

med en av flera möjliga identitetspositioner och de definierar inte sig själva enbart utifrån

svenska samt ursprungslandets kultur utan de är mångkulturella. Resultatet visar att

26

respondenterna är influerade av den svenska kulturen eftersom de är födda/uppvuxna i Sverige.

Blandning av flera kulturer ses som något positivt eftersom de tar det bästa från kulturerna och

nackdelen kan vara att det blir jobbigt i vissa situationer. Kulturella värderingar och

traditionerna som de uppfattar negativt väljer de bort och istället anammar de positiva.

Respondent 2 berättar, till exempel att hon inte känner en stark tillhörighet till den thailändska

kulturen utan den svenska kulturen har en starkare betydelse:

“Jag är född i Thailand men identifierar inte mig som thailändare i och med att jag har bott

här (Sverige) så länge och jag har inte med mig mycket från Thailand, förutom min mamma och

min syster. Jag vet att jag har två etniska bakgrunder men en utav de överväger jättemycket

över den andra etniciteten men jag har två, alltså svenska och thailändska. [...] Språket

identifierar ens etniska bakgrund eftersom det påverkar mitt sätt att identifiera mig själv. Om

jag hade pratat flytande thailändska då skulle jag ha gjort av en orsak. Det skulle jag ha gjort

för att jag inte kan släppa min etnicitet och identitet som thailändare[...] Jag firar jul och jag

firar påsk. Jag går till kyrkan och jag sjunger svenskt kyrkomusik. Om man säger så här allting

jag gör är på svenska exempelvis jag drömmer på svenska” (Respondent 2).

En annan respondent ser sig själv inte som hundra procent svensk men heller inte som irakier

dock betonar hon tillhörighet i två etniska identiteter. Hon berättar att hennes föräldrar

ursprungligen är från Irak och att hon själv är född i Sverige. Hennes syn på livet med två

kulturer är både positiv men även negativ:

“Jag har flera etniska bakgrunder och det är irakiska samt svenska dock är vi keldaner och

syrianer från Irak. Keldaner och syrianer har ett annat språk men vi talar bara arabiska. Det

som skiljer sig från andra folkslag i Irak är att vi är kristna. Vi har samma mat, traditioner,

danser och kultur[...] Jag är uppvuxen med mina föräldrar då jag är uppvuxen med deras

tankesätt och deras värderingar men sedan har jag ju format mig själv utifrån det svenska

samhället[...] Jag menar jag tycker om att säga att jag är från båda kulturerna, alltså svenska

och irakiska. Sedan finns det ju delar av kulturerna som jag tänker “det här ska jag inte ha med

i bagaget”. Så jag är väldigt mix and match. Det kan även vara väldigt jobbigt att ha flera

kulturer för att när man växer upp som ungdom så kan det bli en sådan kulturkrock när man

börjar bli vuxen och ser på omvärlden. Min kultur säger nej men åt andra sidan tänker

jag…men det borde vara okej. Vissa saker tar jag med mig från min kultur men det är

jättemycket som jag inte tycker är rätt. Hade jag inte velat ha någonting från Irak så hade jag

ju inte haft det men jag tycker ju om deras tankesätt “(Respondent 3).

27

Respondent 7 menar att hon har en etnisk identitet och det är kurd eftersom hennes gener har

en betydelse för definitionen av etnicitet. Kulturella identiteten består däremot av svensk,

västerländsk samt kurdisk kultur:

“En och det är kurd. Båda mina föräldrar är kurder [...] Jag är helt medveten om att i Sverige

är man svensk om man är svensk medborgare dock biologiskt sätt är jag kurd eftersom både

mina föräldrar är kurder. Däremot skulle jag kunna säga att jag har flera kulturer, svensk

kultur och kurdisk kultur. Med den svenska kulturen menar jag min egna definition av svensk

kultur alltså normer, regler, traditioner, frianden som man gör, språk, musik som är känd i

Sverige [...] det behöver inte betyda att det är svenskt, det kan lika gärna var västerländskt”

(Respondent 7).

I respondenterna uttalande blir teorierna kring etnisk och kulturell identitet synliga. Författaren

Stier (2009) menar att etnisk identitet är individens självbild utifrån etnicitet och känslan av

tillhörighet samt trygghet. Hammarén och Johansson (2007) beskriver vikten av att individer

känner en etnisk tillhörighet utifrån identifieringen med en viss kultur. Den etniska identiteten

bör därför inte tolkas som egenskaper hos en grupp. Hammarén och Johansson (2009) betonar

även att kulturell identitet syftar till individens uppfattningar om livsstil och religion. Det

konstruktionistiska perspektivet menar att kulturella identiteter är föränderliga och är

kontextberoende. Kulturella identiteter framhäver likheter och skillnader inom gruppen

respektive skillnader mellan grupper (Hammarén & Johansson 2009, s:83).

I respondent 2:s uttalande blir att två etniska identiteter synliga vilket är thailändsk och svensk.

Den etniska identiteten som överväger mest är den svenska. Till den thailändska känner hon

tillhörighet genom hennes mamma och syster men till den svenska identiteten känner hon

starkare tillhörighet på grund av hennes levnadsätt. Hon menar att definitionen av etnisk svensk

inte enbart har att göra med gener utan framhäver levnadssätt som en aspekt för definitionen

för etnisk svensk. I hennes uttalanden tydliggörs även den kulturella identiteten där hon berättar

att hennes levnadssätt är svenskt. Hon följer traditioner, högtider och utövar kristendomen som

hon anser tillhör den svenska kulturen. Det som gör att hon identifierar sig med thailändsk

kultur är maten och hennes familj. En viktig aspekt gällande identifieringen av kulturell

identitet är språk. Respondent 2 berättar att hon inte talar thailändska flytande vilket bidrar till

28

att den thailändska kulturella identiteten blir svagare medan den svenska identiteten blir

starkare. Hon nämner även att de värderingar och normer som hon följer är svenska.

Respondent 3 framhäver att nationsmässigt är hon från Irak men hennes etniska tillhörighet är

keldan/syrian och att hon är kristen. Hon pratar arabiska eftersom hennes familj inte kan prata

keldanska eller syrianska. I Irak så har alla folkslag i landet samma traditioner, danser, kultur

och maträtter dock är det bara religionen som skiljer sig åt. Hon är uppvuxen med hennes

föräldrars tankesätt och värderingar men hon har även formats utifrån svenska samhället. Här

synliggörs även två olika etniska identiteter som påvisas i Stier (2009) och Hammaren &

Johansson (2007) teorier.

I enlighet med Hammaren & Johanssons (2009) definition av kulturell identitet genomsyras

flera kulturella identiteter respondent 3:s utsaga. Hon är uppvuxen med flera olika kulturer som

består av irakiska, keldanska/syrianska samt svenska. Respondent 3 nämner även att vissa

negativa drag inom kulturerna väljer hon bort och tar till sig det hon anser vara positivt. Hon

berättar även att det kan bli jobbigt att leva med flera kulturer eftersom hon upplever stora

skillnader mellan kulturerna. Det leder till att hon ifrågasätter vissa drag.

Respondent 7 nämner i sitt uttalande att hon har en etnisk tillhörighet eftersom båda hennes

föräldrar är kurder från Turkiet därmed har hon en självbild som kurd. I respondentens utsaga

framhävs det att i Sverige är man officiellt sätt svensk om man har svenskt medborgarskap,

dock betonar respondenten att biologiskt sätt är hon inte svensk. Hon anser därför att hon inte

är etnisk svenk. Respondent 7:s kulturella identitet består av både svensk och kurdisk kultur

eftersom hon följer vissa svenska normer, regler och traditioner likaså följer hon kurdiska.

Resterande fem respondenter identifierar inte sig inte som svensk utan de känner en etnisk

tillhörighet till ursprungslandets och föräldrarna. En förklaring till att de inte upplever sig själva

som etniska svenskar är att de inte känner sig som svenskar och att de inte blir accepterade som

svenskar.

5.3 Tillskriven identitet

Det empiriska materialet visar att omgivningen har en stor påverkan på respondenternas

självbild och därmed deras identitet. En utmärkande aspekt är att identitetspositionerna skiftar

29

beroende på bland annat vilken plats individerna befinner sig på. Utanförskapet ser även olika

ut beroende på vilken omgivning som finns på plats.

5.3.1 Inte svensk

Det respondenterna nämner att i Sverige definieras de inte som etniska svenskar utan de

uppfattas som invandrare eller utlänningar eftersom de har ett annat ursprung. Det gör att

individerna hamnar i utanförskap och de känner sig utanför i vissa situationer. Ett exempel på

när de upplever utanförskap är när de umgås med personer som är etniska svenskar. Orsaken

till varför de upplever utanförskap beror på avbildningar som etniska svenskar kan ha på

respondenterna som består av förutfattade meningar samt stereotypiska bilder. Det största skälet

till att respondenterna upplever utanförskap är att deras utseende, beteende, namn/efternamn

som är utländskt samt språket. Konsekvensen är att respondenterna känner att de sticker ut och

trots att de är födda/uppvuxna i Sverige och de blir kategoriserade under beteckningen

invandrare. Det finns därför ett yttre tryck på att respondenterna är annorlunda som sedan

skapar känslan av utanförskap. Begreppet invandrare har olika betydelse beroende på

sammanhang exempelvis när personer med utländsk bakgrund kallar varandra för invandrare

får begreppet en helt annan innebörd än när etniska svenskar använder begreppet. En förklaring

är att när personer med en annan etnicitet använder begreppet invandrare syftar de på vilken

etnisk tillhörighet de har och inte negativt. När etniska svenskar däremot använder begreppet

invandrare ifrågasätts det bakomliggande motivet eftersom det kan uppfattas som både positivt

och negativt.

Respondent 1 berättar att i Sverige uppfattas han som invandrare och han menar att invandrare

är personer som har mörkt hår. Det spelar heller ingen roll om personen är född i Sverige eller

utbildad. Det är personens utseende som avgör om hen ska kategoriseras som invandrare:

“Jag skulle säga kurd från Kurdistan och i Sverige är jag invandrare[...] Invandrare kan vara

personer som är födda i Sverige och är utbildade kanske till läkare, men bara för att de är

svarthåriga så är de invandrare i andras ögon” (Respondent 1).

Officiellt sätt är respondent 4 medveten att man är svensk om man har ett svenskt pass och har

svenskt medborgarskap. På grund av hans namn så vet han och omgivningen att han inte är

30

svensk. Respondent 4 berättar att han blir definierad som invandrare eftersom andra inte vet

vart han kommer ifrån och att de kan se honom som svarta fåret. Han menar att i situationer där

han är orienterad av etniska svenskar brukar han oftast stick ut. Det bidrar till att han inte ses

som en svensk. Här kan man förstå det som att respondent 4 utseende och namn avgör om han

är svensk eller inte. Han berättar även att begreppet invandrare har olika betydelser beroende

på vem som använder begreppet:

“När man har passet och är svensk medborgare, är man svensk… men det är ju inte så att mitt

namn är Anders liksom. Jag blir definierad som invandrare på grund av att de inte vet vart jag

är ifrån, de ser ju mig som svarta fåret [...] Om jag står bland tio svenskar så kommer jag att

synas, vilket gör att de inte kommer se mig svensk. Det är bara en verklighet och det är jag

medveten om [...] Om en person med utländsk bakgrund kallar mig för invandrare då tror jag

att han/hon menar mer att jag har en annan bakgrund. Jag anser inte att det är fel eftersom de

också är i samma sits som jag, vi har samma relation liksom. Om en svensk skulle ha sagt

invandrare då skulle jag tänka “vad är det som skiljer mig från dig” jag är född i Sverige och

är uppvuxen här. Det som skiljer sig åt är att jag har ett annat ursprung” (Respondent 4).

En annan respondent beskriver att personer med utländsk bakgrund som har ett utländskt

utseende kategoriseras som invandrare. Begreppet invandrare anses vara negativt enligt

respondent 6 och att det är negativ känsloladdad, dock behöver begreppet i sig inte vara

negativt:

“Invandrare är vi alla som ser utländska ut så skulle jag beskriva det, det spelar ingen roll hur

mycket man har bott i Sverige. I mina öron blir ordet negativ men det beror som sagt i vilket

sammanhang det används och det behöver inte betyda något negativ men när man hör det ordet

så är det någonting som svider i en. För oavsett hur mycket du har gjort oavsett om man har

gjort mycket mer än de flesta människor för Sverige, så kommer du alltid att i deras krets och

deras grupperingar alltid att ses som en invandrare. Invandrare tycker jag förklarar min etniska

bakgrund och jag förknippas med ordet invandrare, de drar alla över en och samma kam. Så

fort du inte ser ljus ut så är du invandrare” (Respondent 6).

Respondent 7 menar att utseende avgör att hon inte anses vara svensk och förknippas lätt som

invandrare för att hon har flyttat till Sverige som barn. Här blir språk, beteende och levnadssätt

betydelsefull för uppfattningen som svensk eller inte. Hon nämner även att det finns individer

som har stereotypiska fördomar och att hon hamnar i kategorin invandrare på grund av hennes

31

ursprung. Respondent 7 menar att etniska svenskar kan ha stereotypiska bilder om utländska

personernas beteende:

“Ja det märks ju väldigt tydligt på mig att jag inte är svensk, jag har ju väldigt krulligt och

fluffigt hår och andra som exempelvis etniska svenskar ser mig som svensk, i alla fall när de

har hört mig prata och sättet jag är på och klär mig [...] Jag förknippas som invandrare för att

jag har flyttat till Sverige som inte är mitt ursprungsland, jag är ju inte invandrare i Kurdistan

där är jag ju bara kurd men där ser man mig ju inte som kurd helt och det är ju för att jag har

blivit influerad av det svenska livet. det [...]det finns ju en del stereotyper så jag blir en del av

de stereotyper som man har på invandrare eller utländska. Det är väl typ det här att invandrare

är lättretliga och aggressiva och högljudda och sådant där [...] sedan är det ju andra

stereotyper att alla invandrare äter kebab men nej alla invandrare tycker inte om kebab lika

som att alla svenskar inte tycker om potatis eller korv eller aa de klassiska fördomarna. Jag

tror därför att normer och regler har en påverkan och en bidragande faktor över hur folk ser

på en” (Respondent 7).

Samtliga av våra respondenter berättade att de blir definierade som invandrare trots att de är

födda/uppväxta i Sverige. Deras utseende, språk, levnadssätt och beteende avgör att de inte

uppfattas som svenskar, vilket bidrar till att de blir kategoriserade som invandrare. I tidigare

forskning beskriver Gill Valentine et.al. (2009) att i det danska samhällets har man en

uppfattning om dansk identitet, ett gemensamt utseende där hudfärg har mer eller mindre

betydelse. Respondenternas kategorisering som invandrare utifrån utseende kan kopplas till den

här forskningen. De blir inte definierade som svenskar på grund av att det finns en uppfattning

om hur en svensk ska se ut, respondenternas utseende avviker.

En annan faktor som bidrar till att respondenterna anses vara invandrare är att omgivningen kan

ha det svårt att avläsa vilket ursprung de har från grunden. De flesta personer med utländsk

bakgrund sätts därför i en kategori för att beskriva att de inte är etniska svenskar.

Respondenterna är födda/uppvuxna i Sverige och är svensk medborgare, trots det här

kategoriseras de i beteckningen invandrare. Det här diskuterar kapitelförfattare Sernhede (2010)

som beskriver att de senaste åren har Sverige blivit indelat i “vi och dom”, där individerna blir

kategoriserade i så kallade A-och B-lag. Han menar trots att personer med utländsk bakgrund

är födda i Sverige eller har svenskt pass så placerar man personerna under beteckningen

invandrare. Det här är på grund av att de inte blir betraktade som “riktiga svenskar”.

Respondenternas uttalanden om den tillskrivna beteckningen "invandrare" har en koppling till

32

kapitelförfattaren Birgitta Svenssons (1997) definition om uppdelning av individers

identifiering. Svensson (1997) menar att det är utifrån negativa tillskrivningar leder till att

individerna upplever utanförskap. Det här är något som framhävs i respondenternas uttalanden

i samband med att de inte kategoriseras som svenskar utan som invandrare. De upplever att

etniska svenskar har fördomar och att de har stereotypiska bilder om hur utländska personer är

och beter sig. En annan definition som Stier (2009) framhäver är att begreppet etnocentrism

framkallar och uppmuntrar etniska samt kulturella stereotyper, synsätt och förutfattade

meningar. Det här genomsyrades i respondenternas uttalanden. Fördomar är ett sätt att ha

förutfattade meningar där man kategoriserar människor utifrån stereotypiska föreställningar.

5.3.2 Ursprungslandet

Ursprungslandet var ett ämne som stod ut i intervjuerna och det är här respondenterna blir

identifierade som svenskar. Identitetspositionen som svenskar beror på att individerna har

värderingarna, beteende och normer som har omedvetet/medvetet blivit influerat av det

svenska. Respondenterna är därför bärare av flera identiteters positioner, den svenska samt de

länder respondenterna har koppling till. Flera identitets positioner bidrar till att respondenterna

upplever i vissa fall utanförskap i ursprungslandet. Det leder i sin tur till känslan av att inte

tillhöra någonstans på grund av utanförskap i både Sverige och ursprungsländerna. I

ursprungslandet blir respondenternas svenska identitetsposition tydligare medan den utländska

bakgrundens identitet blir mer tydlig i Sverige. En av orsaken till att den svenska identitets

positionen blir mer synlig är språket. När individerna pratar kan lokalbefolkningen märka att

individerna inte bor i ursprungslandet. Att inte bo i landet var upprepande faktor till

utanförskapet i ursprungslandet och bemärkelsen som svensk. Befolkningen i ursprungslandet

har en uppfattning av svenskar därför blir respondenterna automatiskt förknippade som

svenskar eftersom de bor i Sverige. Respondent 7 berättar att hon märker hur hon får en

identitetsposition som europé eftersom hon får blickar av lokalbefolkningen och på grund av

att hon inte pratar flytande turkiska. Hon nämner även hur hennes värderingar kan krocka med

ursprungsbefolkningen i landet, vilket gör att hon sticker ut:

“Jag sticker ut…jag vet inte hur om det står skrivet på min panna (skämt) att jag bor i Europa

men det märks man får extra blickar eller att de alltid frågar, eftersom jag inte pratar ren

turkiska heller så då förstår de att jag inte är därifrån. Oftast brukar de som sagt fråga mig.

33

Därför vet jag att de ser att jag inte bor där. En del värderingar som kanske man har fått som

kanske inte anses vara typiskt kurdiskt eller vad man nu ska säga, som jag kanske har blivit

influerad av det svenska livet. Det är då jag kan uppleva kulturkrock och det är då jag kan

märka att jag sticker ut” (Respondent 7).

På liknande sätt uttrycker respondent 2, hon menar att utseendet och språket är ett skäl till varför

hon ses som en turist i Thailand:

“De möter mig som en turist. Utseendemässigt tror de alltid först jag är en thai men så fort jag

börjar prata så märker de att jag inte är därifrån. Jag har blivit lurad när jag har handlar för

att jag bryter eller vad som helst liksom. De prutar liksom, de sätter en pris för turister och de

sätter en pris för thailändare. Om jag ska handla något då ska jag inte prata och ska vara tyst

ska bara ge de pengarna om det finns en skylt hur mycket det kostar då menar jag priset för

thailändare. Om jag börjar prata med de så tar de ner skylten liksom, aa… det kostar såhär,

falangpris säger dem” (Respondent 2).

Ett uttalande från respondent 5 är att han inte blir bemött som bosnier i sitt ursprungsland och

blir stämplad som svensk. Han förklarar att orsaken till det är att han inte bor i Bosnien och det

bidrar till att han sticker ut:

“Hur mötet är…ja man blir bemött som en utländsk och de ser mig så för att man inte bor inte

där. De ser mig nog som en svensk men sedan när jag kommer hit till Sverige så ser de mig som

en utländsk, som en bosnier, man har inget hem någonstans. Det jag har i hjärtat kan ingen

förändra för det är mina tankar och åsikter sedan om befolkningen där inte accepterar mig är

det deras sak” (Respondent 5).

Ursprungslandet är kontextberoende där det sker tillskrivning av sociala roller som samtliga

respondenter berättar om. Det sker därför en självkategorisering Jenkins (2008 refererad i

Giddens & Sutton 2013) teori om social identitet blir tydlig i uttalandena. Respondenterna

bedöms inte som en av befolkningen i ursprungslandet eftersom de tillskrivs sociala roller som

svensk, utlänning och turist. Självkategoriseringen respondenterna gör är att de definierar sig

med befolkningen i ursprungsländerna. De har en känslomässig tillhörighet till dessa länder

trots att omgivningen tillskriver de uteslutande sociala roller. Samtliga respondenters

uppfattning om sig själva utifrån personer i ursprungslandet är av negativ form. Respondent 7

menar att hon sticker ut eftersom hon bland annat får blickar men får även frågan om vart hon

34

kommer ifrån. En del av hennes värderingar skiljer sig från ursprungslandet, vilket kan göra att

hon sticker ut. Hennes uppfattningar utifrån andra kan tolkas som negativa och kan skapa känsla

av skam, vilket kan kopplas till Coolys (1902) begrepp spegeljaget. Både respondent 7 och 2

berättar att de blir utpekade som svenskar eller turist på grund av språket. Det gör att de

återspeglar sig själva i andras ögon vilket kan skapa skam hos individerna.

Respondent 5 nämner att han inte blir bemött som "riktig bosnier" utan han blir bemött som

utlänning. Att inte bo i ursprungsländerna är centralt i flera av respondenternas uttalande

eftersom bosättningen i Sverige påverkar individernas influens av landet normer och

värderingar. Det är därför befolkningen i ursprungslandet kategoriserar individerna som

utlänningar. Bosättningen i Sverige uppfattas som något negativt och det gör att individerna

sticker ut. Valentine et.al. (2009) beskriver att plats/miljön har en stor betydelse för identiteten

eftersom omgivningen påverkar hur individen uppfattar sig själv. Uppfattningen om sig själv

skiljer sig åt beroende på situation och plats på grund av olika omgivningar.

Svenssons (1997) definition om uppdelning av människans identifiering blir även tydlig i

samtliga uttalanden. Respondenterna blir tillskrivna av befolkningen i ursprungslandet till en

identitet som svensk därför är punkt två i Svenssons (1997) definition väsentlig. Tillskrivningen

som respondenterna får påverkar inte deras identifiering med ursprungslandet. De upplever

fortfarande en tillhörighet men det blir svagare när de tillskrivs som svensk.

5.3.2 Ambivalent identitetsposition

Det yttre trycket som beskrivs under rubriken Tillskriven identitet har en påverkan på

respondenterna som bidrar till en inre konflikt. Den inre konflikten innebär att de sker en

reflektion kring de tillskrivna identitetspositionerna. Vissa tar över en identitetsposition som

invandrare medan andra motidentifierar sig som invandrare. Orsaken till varför vissa av

individerna motidentifierar rollen som invandrare är för att den största delen av deras liv har de

bott i Sverige eller att de är födda i Sverige. De har därför inte en stark anknytning till

levnadssättet i ursprungslandet och därför ser de att Sverige som hemmaplan. Respondenterna

uppfattar begreppet invandrare som ett skällsord. De unga vuxna upplever att de kan bli

uteslutna i vissa svenska umgängen. Det kan bero på att de har olika levnadssätt, värderingar

och att de inte känner sig accepterade som svenskar. Respondent 8 är född i Sverige och

35

upplever att hon inte blir accepterad som en svensk. Hon känner utanförskap när det skapas

gränser mellan “vi och dem”. Oftast förekommer utanförskap på grund av de förutfattade

meningar som finns gällande språk, yrke och ursprung. Det här orsakar till att hon inte

identifierar sig som svensk:

“Jag är född i Sverige men folk antar ju att jag inte är det. Typ att de kan fråga mig när kom

du till Sverige, jag säger inte att de inte accepterar mig för jag slöja och sånt där. Det är väl

att jag är lite mörkare i hyn och jag ser inte ut som en svensk, det är väl det.[...] jag känner mig

inte accepterad som en svensk. [...] jag har blivit kallad invandrare eller att mina föräldrar blir

kallade för invandrare och de blir chockade när de hör vilken bra svenska de har och vilket bra

jobb de har. [...] svenskar klassificerar mig som blatte, svartskalle eller invandrare medan de

andra som har ett annat ursprung och frågar vart kommer du ifrån så sedan blir man

kategoriseras utifrån det. Det blir lite som ”vi” och ”dem”, jag tror inte att svenskar har koll

på den geografiska, typ en turk kan innebära arab, syrian, kurd för svenskar. Medan för oss

”invandrare” är jättestor skillnad mellan de, jag föredrar därför personer med utländsk

bakgrund” (Respondent 8).

I citatet nedan beskriver respondent 4 sin upplevelse av utanförskap i ett umgänge som har ett

annat levnadssätt:

“När jag började på universitet, jag dricker inte och sådant. Universitet har en stark kultur om

nollning i två veckor och syftet är att lära känna varandra. Jag dricker inte för mig blev det att

jag hamnade utanför och du vet, visst sa dem att jag skulle dricka saft liksom det blir inte samma

grej så på det sättet hamnar man utanför. Det är då man kan känna att man är en annan du vet.

[...] det är på många sätt man hamnar utanför i samhället och det kan vara även små saker.

Det behöver inte betyda att det är svenskarnas fel det blir så att man krockar att man inte delar

samma tankar” (Respondent 4).

En annan orsak till utanförskap är utseendet och språket, vilket respondent 2 berättar om. Hon

menar att personer i hennes omgivning ofta påpekar hur bra hon talar det svenska språket.

Respondenten berättar att hennes etniska bakgrund har bidragit till hon har känt sig kränkt

eftersom vissa personer i omgivningen har fördomar om thailändska kvinnor:

“Det har hänt folk haft åsikter liksom tex. vad bra svenska du pratar och då svarar jag är det

konstigt att jag pratar bra på svenska. Jag är uppfostrad här så det är väl sådana stunder och

36

sedan kan jag känna mig som en utomjording när jag går runt i stan och alla känner ju inte

mig, jag menar vad är det de kollar på först. Jo, det är ju mitt utseende, det är mitt skal liksom.

Det kan jag tycka är väldigt jobbigt liksom för inuti skalet är jag ju svensk. Men så har jag ju

det här skalet som säger till alla att du är ju inte svensk. [...] på grund av mitt utseende har jag

blivit kallad för thailändsk hora och svenska män har frågat mig hur mycket jag kostar. Det är

en sak som har påverkat mig utseendemässigt. Om jag inte såg ut som gjorde så skulle jag inte

identifierats som thai hora. Det som sårade mig mest var att de kopplade mig till något fult som

händer i landet som inte jag accepterar eller respekterar i landet. Det här är inte en gångs

företeelse kände jag, det har hänt flera gånger i mitt liv. Fördomar pga. mitt utseende och vart

jag kommer ifrån. Jag har blivit påverkat av det och jag blir ledsen och sårad” (Respondent

2).

I respondenternas uttalanden genomsyrar det att personerna identifierar sig som invandrare

eftersom omgivningen tillskriver dem en identitetsposition som invandrare. Här kan man

koppla in teorin kulturella identiteter där forskarna Hammarén och Johansson (2009) diskuterar

att när personer blir definierade som invandrare av omgivningen blir det lätt att individen själv

identifierar sig som invandrare. Upptagandet av identiteten eller positionen som invandrare

beror på vilket sammanhang individen befinner sig i. Begreppet spegeljaget diskuteras av Cooly

(1902) som genomsyras i respondenternas uttalanden där individerna uppfattar sig själv utifrån

andras definition av dem. När individen har erfarenheter av att bli exkluderad eller att bli

tillskriven positionen som invandrare, kan det leda till ett övertagande av rollen som invandrare.

Forskarna Hammaren och Johansson (2007) beskriver att exkludering symboliserar ett avstånd

och en utestängning. Personer med utländsk bakgrund kallas oftast för invandrare oavsett

varifrån de kommer ifrån. Begreppet invandrare används som en exkluderande symbol för att

beskriva den som är utanför medan etniska svenskar är den inkluderande symbolen som står

innanför.

I boken “Skjorta eller själ” diskuterar kapitelförfattaren Svensson (1997) om människans

identifiering där hon utgår ifrån tre riktningar som blir tydliga i respondenternas uttalanden. De

tre riktlinjerna utgörs av att respondenterna blir tillskrivna som invandrare av andra och efter

tillskrivningen bidrar det till att respondenterna upplever den identiteten själv som sedan visar

den rollen för andra. De blir tillskrivna i stereotypiska bilder och fördomar som bidrar till

känslan av utanförskap. Här kan man koppla in begreppet fördomar där författaren Stier (2009)

belyser om att fördomar kan ses som negativa attityder som sedan bidrar till upplevelser av

37

negativa känslor, vilket påvisas i respondenternas uttalanden. Respondenternas upplevelse av

utanförskap blir mer påtaglig när det gäller utseende, utländska namn/efternamn, hånfulla

svordomar och fördomsfullt agg. Det här bidrar till konsekvenser där kategorisering sker, det

vill säga begreppet invandrare kategoriseras i en box. Stier (2009) diskuterar att personer som

har fördomar oftast övergeneraliserar och har en bristande kunskap i deras handling samt

uppfattning. Därför kan fördomar medföra attityder som är känsloladdade och kan uttryckas

genom aggressioner, olämpligt beteendet eller hotfulla uttryck. Oftast reageras aggressioner

gentemot någon eller en viss typ av grupp. Ett annat sätt att hantera sin frustration är att ta

avstånd, avsky eller ogilla någon/några grupper.

Det som blev synligt i analysen var att respondenterna övertog en identitetsposition som svensk

när de befann sig i ursprungsländerna och här återkommer ett yttre tryck som påverkar deras

inre tryck. Flera av de unga vuxna förklarar att det blir jobbigt när de ständigt blir utpekade som

svenskar. Respondenterna har ett känslomässigt band till ursprungslandet och känslan av

utanförskap blir besvärligt för dem när de inte identifieras som en av befolkningen i landet.

"Falang betyder turist alltså utlänning, mm. Jag känner direkt...så känner jag liksom

att man får kniv i sig, att jag inte hör hemma här” (Respondent 2).

Respondent 8 berättar att hon trivs i ursprungslandet men att det blir jobbigt att bli utpekad som

svensk. Hon menar att förklaringen till det här kan vara att i ursprungslandet har de förutfattade

meningar om hur svenskar är. Respondent 4 berättar om liknande upplevelser:

“Jag upplever mötet bra och trivs jättebra i mitt hemland och jag kan vara där hur länge som

helst. Men det är ju jobbigt att alltid bli utpekad som svensk men jag älskar traditioner och att

följa klädkoder, alltså jag älskar kulturen där. Det är väl att folket där är ganska dömande, det

är det som negativt [...] jag tror att de har en förförståelse av hur jag ska vara bara för att jag

bor i Sverige, de antar bara att jag är svensk” (Respondent 8).

“När jag väl åker dit så får jag alltid bemötandet av, vet du vad du är svensk. Du är inte en av

oss egentligen, du är svensk. Det är typ så här att det strålar ut att jag är det alltså det känns

som att det står på min panna att jag är från Sverige. För att även om jag har på mig samma

kläder och jag sticker ut, det är verkligen så” (Respondent 4).

38

Respondenterna uttrycker att det är jobbigt när de blir kallade för bland annat turist och svensk.

De trivs i sitt ursprungliga land men ett ständigt utpekande som svensk, skapar känsla av

utanförskap. Hammarén och Johansson (2009) menar att hur andra identifierar individen gör

att den själv identifierar sig på samma sätt, vilket blir tydligt i respondenternas intervjuer.

Begreppet spegeljaget återkommer i uttalandena, Cooly (1902) menar att individer uppfattar

sig själv ur andras synvinkel. Respondenterna blir kallade för svenskar och det gör att de inte

känner som en av dem, vilket leder till att de övertar en identitetsposition som svensk. Det yttre

trycket som de har av andra gör att de till slut tar åt sig till sitt inre. De börjar tro på

omgivningens uppfattning om dem själva som skapar en påfrestning av deras identitet.

5.4 Att hantera sin dubbel identitet

Under intervjuns gång belyste flera av respondenterna en upplevelse av att hamna i kläm och

känsla av att inte tillhöra någonstans. Definitionen av sig själv är inte alltid accepterad av andra

och de största orsakerna är utseende samt respondenternas blandning av flera kulturer.

Respondenterna menar att de ser annorlunda ut och det bidrar till en känsla av att inte bli

accepterade som svenskar, både av etniska svenskar men även av utländska personer i Sverige.

I ursprungslandet har respondenterna blivit influerade av den svenska kulturen, vilket skapar

utanförskap i ursprungslandet. Utanförskapet i både Sverige och ursprungslandet är kärnan för

individernas känsla av kläm eftersom det leder till en förvirring av vem de är. Individernas

upplevelse av att de har dubbla identiteter och flera kulturer orsakar till att de hamnar i kläm.

De upplever därför att de inte tillhör helt hundra procent till Sverige eller ursprungsländerna.

Respondenterna berättar även att i yngre ålder var det svårare för de att hantera livet med flera

kulturer eftersom de upplevde ofta kulturkrockar som resulterade i att de ifrågasatte sig själva.

Det bidrog till negativa uppfattningar om sig själv och andra i omgivningen. Nu när

respondenterna är vuxna kan de lättare hantera och förstå skillnaderna samt likheterna i

kulturerna. Respondent 3 berättar att omgivningen i vissa fall inte accepterar hennes identitet

som varken svensk eller irakier. Det leder till en förvirring av vem hon är, vilket skapar känslan

av att hamna i kläm. De flera kulturella identiteter som hon tillhör kan skapa utanförskap och

att inte tillhöra någonstans:

“Första gången jag hade en identitetskonversation var jag sex år gammal. Jag minns att jag

var i skolan och det var en tjej som jag frågade ”Vart är du ifrån” och hon sa att hon är eritrean

39

och hon frågade mig vart jag var ifrån. Jag svarade “jag är svensk” och jag kommer ihåg att

hon tittade på mig jättekonstigt och sa ”Vadå Sverige du är faktiskt mörkhårig”. Jag fattade

ingenting och för mig var det en självklarhet att jag är svensk även om jag var bara sex år

gammal. Jag kommer ihåg att jag undrade vad menar hon och hon sa att jag inte ser ut som en

svensk. Mina föräldrar är från Irak och ända sedan dess har jag alltid haft tanken, är man född

i ett land så är man ifrån det landet för det är väl det jag tolkar när någon frågar ”Vart är du

ifrån”. Om jag är född i Sverige då är jag väl från Sverige men sedan med åren så har man inte

blivit accepterad. Jag känner mig inte till hundra procent svensk men jag känner mig som sagt

heller inte till hundra procent irakier heller. Jag känner mig mer som svensk än vad jag känner

mig som irakier [...] jag känner mig inte till hundra procent svensk vilket är synd för att nu

känner jag att jag är helt landlös helt plötsligt. Jag sitter och tänker ”Vart är jag ifrån?” jag

hamnar i kläm kan man säga. Jag har från båda kulturerna men egentligen är den arabiska

kulturen inte alls som den svenska, jag skulle säga att jag tar 50 procent från alla. Vissa saker

tar jag med mig från min kultur men det är jättemycket som jag inte tycker är rätt. Hade jag

inte velat ha någonting från Irak så hade jag ju inte haft det men jag tycker ju om deras

tankesätt” (Respondent 3).

Respondent 4:s uttalanden om att hamna i kläm mellan kulturerna handlar om att han inte

känner sig accepterad till hundra procent i båda sina kulturella identiteter:

“Man kan nog säga att jag hamnar i kläm. Man kan inte säga att är från Pakistan för

när jag där då räknar de inte mig som pakistanier. Men när jag är här så kanske de säger

aa du är svensk bara för att säga men egentligen eller jag vet, det kanske är fel att säga

så här men så det känns i alla fall jag inte är svensk, hänger du med. Jag får kämpa extra

mycket med allting än kanske någon som är svensk. Så är det tyvärr, så man landar

någonstans i mellan. Jag landar någonstans i Kurdistan (skämtar), jag är inte svensk och

jag är inte pakistanier så jag är någonstans i mellan” (Respondent 4).

Respondent 8 uttrycker att hon är van vid att hanteras med flera kulturer och det har på ett unikt

sätt blivit som en egen kultur:

“Det blir en stor klyfta. Jag känner mig inte som en hel kurd eftersom ingen kurd fattar min

dialekt, jag känner heller inte mig som irakier eftersom jag inte kan prata arabiska och samma

är det med persiska. Jag säger nu att jag är kurd eftersom det finns så många kurder här i ***

men annars har jag sagt irakier[...]Det blir ju en egen kultur man blandar båda kulturerna till

ett, den svenska och det utländska. Därför kan jag tycka så svårt att beskriva ena och andra…

40

Jag är så van vid att blanda tex. när jag pratar med mina föräldrar kurdiska jag är så van vid

att bland in svenska också. Det har blivit liksom en egen grej” (Respondent 8).

Blandning av kulturer kan skapa känslan av att hamna i kläm eftersom kulturerna har olika

värderingar och levnadssätt som orsakar krockar med olika omgivningar:

“Det var svårt att särskilja kulturerna när man var yngre för jag hamnar någonstans emellan,

nu har man lärt sig att handskas med det och jag behöver inte uppleva samma kulturkrockar.

Ju äldre man blir desto lättare blir det att hantera det. En sådan grej kan vara till exempel

maten, när jag var mindre trodde jag att när jag gick hem till mina vänner och de skulle äta

mat så sa de att jag kunde vänta i rummet. Jag trodde att det berodde på mig och mitt ursprung,

att de var rasister eller något sådant och att de kanske inte tyckte om mig. Senare fick jag reda

på att det bara är så i deras kultur och att det kan vara så bland en del svenska familjer. För

de är det något speciellt att sitta med sin familj, det är deras egna tid och därför att man helst

ska äta med sina egna familjer. I vår kultur och i vår familj, om man inte bjuder på vår gäst på

något så är det oförskämt” (Respondent 7).

Respondenternas upplevelse av att hamna i kläm beror på att de tillhör sina kulturer till en viss

del. De upplever inte att de tillhör helt till kulturerna som skapar känsla av utanförskap i både

Sverige och i ursprungsländerna. Under intervjun berättade respondenterna att de inte tillhör

någonstans och de ifrågasätter var de egentligen kommer ifrån. Det här bidrar till att de upplever

en identitetskris och landlöshet. Respondenternas upplevelse av att hamna i kläm mellan flera

kulturer tydliggörs på liknande sätt i Kamalis (1999) forskning “Varken familj eller samhälle”.

Kamali (1999) menar att en identitetskris kan uppstår hos ungdomar som lever i dubbla kulturer

eftersom att de nya normerna och värderingar avviker från jaget. Det här bidrar till att

ungdomarna kan uppleva ett komplext liv eftersom de tvingas att välja mellan familjens

värderingar och samhällets värderingar. En annan forskare, Anderson (1993) betonar att när det

inte finns en känsla av gemenskap kan det leda till utanförskap och det uppstår oftast hos

individer som upplever att de blir indelade i kategorier som till exempel “invandrare”. När

individer upplever sådana uppdelningar brukar de oftast söka sig till nya kollektiva lösningar,

det vill säga de söker sig till nya sociala gemenskaper som de kan relatera sig till.

I enlighet med studien “Ett liv mellan två världar", skriven av Deniz och Perdikaris (2000)

tydliggörs konsekvenser av att leva med dubbla kulturer. De beskriver att ungdomar med

utländsk bakgrund växer upp med en rotlöshet och marginal av två kulturer. Centralt i deras

41

studie är att ungdomarna lever i två olika världar där det finns två olika sociala verkligheter.

Dubbla kulturer bidrar till att ungdomarna upplever en ansträngning när det gäller utveckling

och anpassning i samhället där de ses som minoritet. Kluvenhet hos ungdomarna bidrar till en

osäkerhet och instabilitet i skapandet av deras egna identitet. Kluven självbild skapar en

bristande identitet som blir problematiskt eftersom kluvenheten framkallar ett hinder för

självständighet och öppenhet hos ungdomarna. Det leder till att ungdomarna lever ett liv som

är begränsad. Deniz och Perdikas (2000) slutsats i studien påvisas därför i respondenternas

uttalanden.

5.5 Samhörighet

I den här undersökningen blev det tydligt att respondenterna känner samhörighet med andra

personer som är utländska eftersom de betonar samhörigheten flera gånger under intervjuerna.

Respondenternas förklaringar till varför de känner en samhörighet med utländska person är att

de upplever liknande tankesätt, gemensamma erfarenheter, värderingar och utseendet. De unga

vuxna berättar att de skapar samhörighet med personer som har ett annat ursprung på grund av

att de lever i flera olika kulturer. Kulturerna som de lever i är den en svenska och den kulturen

de har från föräldrarnas härkomst. Samhörigheten har bidragit till att individerna har blivit

influerade av varandra det vill säga personer med olika utländska bakgrunder tar till sig av

varandras kulturer. Respondenterna menar att den här influensen har blivit en helt ny kultur

bland dem. Utanförskapet och upplevelsen av att hamna i kläm gör att individerna skapar

samhörighet eftersom de har liknande upplevelser och erfarenheter kring de här företeelserna.

Det här resulterar i att de kan förstå varandra på ett annat sätt, jämfört med det svenska

umgänget. I flera uttalanden berättade respondenterna om generositeten bland utländska

personer och att det är väldigt viktigt att man bjuder alla på exempelvis när man äter något. De

menar att det är fult om man inte gör det hos dem. De berättar om att hos "etniska svenskar"

bjuder man inte allt och därför kan det bli en liten krock. Respondent 6 uttryckte att han har en

blandad vänkrets och när han träffar på svenskar som har liknande tankesätt så upplever han en

samhörighet. Han är glad för det är unikt:

“Om man tänker på till vilken slags människor jag dras till så är det mig själv men om man

tittar på min vänkrets och de fem personerna som jag umgås med då är det ganska blandat. En

är finsk, en är svensk, en är afghan som kom när vi kom, så vi har växt upp tillsammans, och

den sista är jugge då. Det blir de som jag hänger med och tränar med, så det är olika och det

42

är inte till någon speciell grupp jag dras till. På något sätt så tycker jag att det är väldigt

speciellt när man hittar svenska vänner som är som vi med utländsk bakgrund, att de har samma

mentalitet och tycker och tänker likadan, att man klickar. Det är väldigt kul att möta det är

extra roligt för att det är då du vet att finns en samhörighet med svenska också mer än vad man

tror” (Respondent 6).

Respondent 7 och 2 uttalar sig på liknande sätt där de menar att de har gemensamma

erfarenheter med personer som har utländskt bakgrund. De kan därför känna samhörighet med

dessa personer:

“Jag hamnar någonstans emellan och det kan vara att jag känner samhörighet med andra som

har uppväxt i Sverige med en annan bakgrund [...] Det är kanske för att man vet vad de har gått

igenom och att de har gått igenom samma resa eller väg du har gått igenom när du har flyttat

hit eller kommit hit, om man inte är etniskt svensk. Det kan vara gemensamma erfarenheter som

utbildning eller kulturkrockar också. Man känner ju en typ av samhörighet då. Jag känner ju

samma sak med personer som är födda här men har utländsk bakgrund” (Respondent 7).

“När jag var yngre hade jag alltid min barndomsvän, hon är kurd. Vi sökte oss till varandra på

något sätt och vi kände samhörig till varandra, jag menar vi ser båda två annorlunda ut. Det

blir ju lättare att få kontakt med varandra då. Hon var också utländskt barn på detta ”fina”

området och det var på detta vis vi connectade med varandra” (Respondent 2).

Respondent 5 uttalar i citatet nedanför att han har en gemenskap med sina vänner som är

utländska och att det finns kulturella likheter som bidrar till att han kan relatera till sin bosniska

kultur. Han berättar även skillnaderna som finns mellan den svenska kulturen och sin egna

kultur. Generositeten har en betydelse i hans liv och liknande beteenden upplever han hos sina

vänner. Respondent 5 uttalar på följande sätt:

“När jag är med mina kompisar som är araber, vår kultur och maten skiljer sig ganska mycket.

Det finns likheter än skillnader, de är ganska lika mig alltså hur de tänker. Beteendet är även

lika när jag kommer hem till mina utländska vänner då kan jag vara mer avslappnad och jag

känner mig hemma. Jag känner samhörighet på något vis för att vi har så mycket likheter. Man

blir erbjuden mat hela tiden och dricka det gör att jag blir bekväm att jag inte är begränsad.

När jag kommer hem till mina svenska kompisar känner jag mig automatiskt begränsad och

man blir inte erbjuden lika mycket. Jag kan inte slappna av och vara mig själv för att jag måste

43

anpassa mig till hur de är. Jag blir delvis obekväm när det händer sådana saker, man har ju

blivit van vid att det är så när jag kommer hem till mina svenska kompisar, jag vet mina gränser

och vad jag ska förvänta mig [...] Jag hade däremot känt mig mer obekväm om jag hade kommit

hem till en utländsk kompis och inte blev erbjuden något. Jag är van vid att man gör så och

vanan tror jag har mycket att göra med saken” (Respondent 5).

Ett liknande uttalande framhävs av respondent 3 som menar att fördelen med att leva i flera

olika kulturer är att det skapar en förståelse för andra med liknande upplevelser och

erfarenheter. Det här bidrar till en gemensam samhörighet. Respondent 4 uttrycker sig på

liknande sätt som menar att han upplever gemenskap med personer som har ett annat ursprung.

De har liknande humor, värdering, normer, liknande uppväxt samt ett varmt bemötande som

skapar samhörigheten. Han berättar även att relationen mellan han och hans vänner är väldigt

familjär:

“Det första jag ser hos en människa är inte vart den kommer ifrån utan det så att mina vänner

är all over the world och inte bara från mellanöstern. Jag har från Afrika, Turkiet, Sverige. De

är också utländska men det är det som är positivt med Sverige eftersom de tar emot så mycket

invandrare så är de som mig. Det brukar vara att de också är från Sverige men att de har en

bakgrund från utlandet, det är ju då som mig. De har växt upp med två kulturer så de förstår

mig och jag tror att det handlar om att man förstår varandra, vi har från båda kulturerna och

sedan så klickar det” (Respondent 3).

“Jag kan säga att jag inte har några vänner som är pakistanier utan jag har många vänner som

har ursprung från andra länder. Jag tror att det är på grund av att vi har samma värderingar,

normer och så här att någon form av moralisk ankare som är samma bland människor med en

annan bakgrund, oavsett var man kommer ifrån. Jag kan säga så här att det syns tydligt när

man umgås med dem. Det kan vara så att ens föräldrar har lärt en liknande grej och man utgår

ifrån det [...] Typ en sak med oss är att när vi hälsar eller när jag hälsar på mina vänner som

också har en annan bakgrund, det är ju värsta handskakningen och kramar, det är så varje dag

och det är som vi inte har sett varandra, alltså man blir glad, hänger du med. En sak till när vi

hälsar på varandra så hälsar vi typ “tjena bror” och så det känns mer familjärt”

(Respondent 4).

Samtliga respondenter uttrycker samhörighet genom att de känner en trygghet med utländska

personer. Tryggheten skapas genom att individerna har gemensamma erfarenheter, personerna

44

har en förståelse för varandra, individerna upplever liknande sociala och kulturella koder som

skapar samhörighet. Det här kan kopplas till ontologisk trygghet där Giddens (1999) menar att

när individen kan relatera sig till omvärlden och de ritualer i vardagslivet, upplever individen

en trygghet. Vanligtvis söker människan sig till omgivningar där den kan förknippa sig med,

det här uttrycker respondenterna när de befinner sig i omgivningen av utländska personer. Här

kan individen känna att livet flyter på som det ska och att allt är under kontroll. Respondenternas

uttalande går även att förklaras genom Anderson (1993) begrepp, kollektiva identiteter.

Kollektiva identiteter bygger på likhetstänkande, samma intresse, mål och erfarenheter skapar

känslan av gemenskap.

När individen upplever olikheter eller ser en bristfällig gemenskap brukar individen söka sig

till andra gemenskaper som den kan relatera sig till. I likhet med respondenterna uttalanden

beskriver Rojas (2001) i tidigare forskning om att ungdomar med utländsk bakgrund söker sig

till andra som har utländsk bakgrund eftersom det är då de känner gemenskap, förståelse och

att de blir accepterade.

5.6 Sammanfattning av resultat

Sammanfattningsvis visade resultatet att samtliga individer inte identifierar sig på samma sätt

utan det sker en variation i deras identifiering. I början av resultatet beskrev respondenterna sig

som personer med intressen och egenskaper, bortom kultur och etnicitet. De ser sig själva som

personer och tänker inte direkt på begreppen kultur samt etnicitet. Det är under senare del av

intervjuerna som de unga vuxna börjar använda begreppen kultur och etnicitet i beskrivandet

av sina identiteter. Respondenterna använder bland annat kultur och etnicitet för att beskriva

sin identitet som förklarar vem de är och deras tillhörighet. Det är framförallt föräldrarnas

ursprung eller länderna de har koppling till som har en betydelse för deras identitet. Flera av

respondenterna nämner att deras etniska identitet har en koppling till föräldrarnas ursprung och

att den kulturella identiteten har blandning av olika kulturer.

Respondenternas uttalanden visar på att de blir tillskrivna en identitet i Sverige och i

ursprungslandet. I Sverige upplever de flesta att de blir identifierade som invandrare medan i

ursprungslandet blir de identifierade som svensk/europeisk. Det yttre trycket visar sig ha

påverkan på respondenterna, det vill säga omgivningen. Omgivningen har en stor del i deras

45

identitet och är en orsak till varför respondenterna har en känsla av att hamna i utanförskap.

Den tillskrivna identiteten bidrar till att respondenterna övertar en identitetsposition, det vill

säga det yttre trycket skapar en inre konflikt. Respondenternas uttalanden visar på att de

reflekterar (inre tryck) om de ska överta identitetspositionen som de blir tillskrivna av andra.

Det sker en inre konflikt hos respondenterna, vilket bidrar till att de inte känner tillhörighet

någonstans som i sin tur resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Respondenternas upplevelse

av att hamna i kläm bidrar till att de söker sig till individer med liknande erfarenheter och där

med skapar de samhörighet med individer som de kan relatera sig till. Samhörigheten skapar

en trygghet som skapar känslan av att de tillhör någonstans.

46

Diskussion

6.1 Slutsats Syftet med undersökningen var att få en förståelse för hur de unga vuxna upplever och hanterar

dubbelhet i sin identitet. Det var även centralt att framhäva individernas identifiering i

förhållande till sin dubbla identitet. Undersökningen belyser omgivningens påverkan på

individernas identifiering och analysen besvarar syftet och frågeställningarna. Den första

frågeställningen besvaras där individerna uttrycker sin identitet utifrån sina egenskaper och

intressen. Respondenterna beskriver sin självbild utifrån det de upplever sig själva i och här blir

det tydliga begrepp som kultur samt etnicitet. De menar att den etniska identiteten är bland

annat påverkad av föräldrarnas ursprung men för andra har uppväxten/födseln i Sverige en stor

betydelse. Kulturellt definierar sig individerna med språket, värderingarna och normerna, där

den svenska samt andra kulturer de har koppling till framhävs. Respondenterna menar att de

har blivit influerade av den svenska kulturen på grund av att de har bott i Sverige största delen

av deras liv. De som är födda i Sverige uttrycker i princip detsamma och även de identifierar

sig själva med både Sveriges kultur samt ursprungskulturerna. Det blir även ett tydligt svar på

syftet gällande upplevelse och hantering av dubbelheten i individernas identitet. Individerna

identifierar sig med båda identiteterna på olika sätt, dels etniskt men även kulturellt där det även

uppmärksammas skillnader i de här identiteterna.

Empirin visar även att identitet skiftar beroende på sammanhang, vilket besvarar de två andra

frågeställningar gällande relationen i de kulturella grupptillhörigheterna men även hantering av

kulturerna. Individernas identitet är kontextberoende som framhävs beroende på vilket land de

befinner sig där även relationerna varierar. Både i Sverige och i ursprungsländerna kan de känna

tillhörighet och samtidigt utanförskap. I Sverige blir de bemötta som invandrare där

respondenterna blir kategoriserade som invandrare utifrån utseende, språk, värderingar och

levnadssätt. Kategoriseringen av invandrare synliggör inte skillnader mellan människorna utan

utländska personer under samma beteckning oavsett vart de kommer ifrån och vad för kultur

de har. I ursprungsländerna går de under beteckningen svensk på grund av omedveten/medveten

influens av svensk kultur samt bosättning i Sverige. Det skapar utanförskap i länderna och

därför kan respondenterna hamna i kläm eftersom de inte känner tillhörande till hundra procent.

Det bidrar till en osäkerhet och kluvenhet i vem de är. En viktig aspekt gällande utanförskapet

och känslan av att hamna i kläm är att det skapar samhörighet med andra individer som är i

47

samma situation som dem. Individer som har samma slags erfarenheter och att hamna i kläm

och/eller utanförskap gör att de förstår varandra på ett sätt som "etniska svenskar" eller

befolkning i ursprungslandet inte kan. Det här bidrar till att respondenterna skapar samhörighet

med personer som har en annan utländsk bakgrund som har samma erfarenheter. En förväntning

som vi hade var att skillnader i identitetsskapandet mellan de som är födda i ursprungslandet

och i Sverige, skulle vara tydliga. Empirin visade inga tydliga mönster på att individerna

identifierar sig annorlunda beroende på vilket land de är födda utan det som spelar roll är i stort

sätt omgivningen.

Integrationspolitiken i Sverige är mycket omtalad och syftet är att kunna hjälpa individer med

utländsk bakgrund att komma in i det svenska samhället (Kamali 2006, ss:11-12). Den här

studien visar delvis att syftet med integrationen inte har fyllt sin mening och segregationen tar

allt mer plats. Det påvisas i den här studien att individerna blir utpekade som den andre och

som minoritet. Respondenterna upplever att de får en betäckning som invandrare trots att de är

födda eller uppvuxna i Sverige. Kamali (2006) diskuterar om att integrationspolitikens mening

har förändrats. Integrationens syfte är att skapa en social sammanhållning i det svenska

samhället men har övergått till en mer särskiljande politik med “den andre” i fokus. I den här

studien framgår det att individerna blir uppdelade i kulturella kategorier utifrån den föreställda

kulturella egenskaper som individerna tillhör i. Här skulle Kamali (2002) säga att begreppen

mångfald och mångkulturalism har fått sin mening där man vill särskilja och beskriva andra

kulturer som finns i det svenska samhället. I dagens samhälle talar man om mångkulturellt

samhälle. Under vår studie har individerna benämnt att de blir kategoriserade utifrån bland

annat deras utseende, levnadssätt, värderingar, fördomar om deras ursprung, vilket bidrar till

känslan av blir grupperad som "de".

Individerna nämner under studien att Sverige är hemmaplan för dem eftersom vissa av dem är

födda och uppvuxna i Sverige. Det som gör att individerna känna sig utanför och att inte helt

tillhöra någonstans är att de blir kategoriserade som invandrare samt oaccepterade som

svenskar. De blir oftast utpekade direkt eller indirekt att de har ett annat ursprung och som

främlingar. Individerna upplever att begreppet invandrare är väldigt känsligt för dem, för att de

inte har invandrat till landet och de får den här beteckning på grund av deras utseende eller

föräldrarnas ursprung. De individer som har invandrat till Sverige som barn och är uppvuxna

större delen av deras liv i Sverige ser sig heller inte som invandrare. De menar begreppet

invandrare har blivit ett skällsord istället föredrar de att bli kallade för personer med utländsk

48

bakgrund. Kamali (2006) diskuterar att i dagens Sverige finns det två föreställda kulturella

grupper det vill säga "svenskar" och "invandrare". Den svenska kulturen anses vara en position

som är den överlägsna i samhället medan alla andra kulturer placeras i den underlägsna.

Integrationspolitiken är komplex och obegriplig eftersom fokus enbart ligger på att integrera

personer som är utrikes födda in i det svenska samhället. Det tydliggörs att integrationspolitiken

inte har fått sin mening i det svenska samhället eftersom segregeringen har utökats i samhället.

Vi anser att fokus enbart inte borde ligga på att integrera utrikesfödda personer in i samhället

utan hela landets befolkning behöver utöka kunskap kring integration utifrån olika perspektiv.

Syftet med integrationspolitiken borde vara att människor bör anpassa sig till varandra och att

det blir ett mångkulturellt samhälle utan grupperingar. Den politiska världen borde försöka

minimera segregeringen i det svenska samhället. Tanken bakom integrationspolitiken är positiv

men den har inte uppfyllts på rätt sätt därför borde man försöka ändra på processen till det

bättre.

Under studiens gång träffade vi på vissa motgångar som gjorde att uppsatsen fick negativa

effekter. Vi hade en plan om vad studien skulle gå ut på men syfte och frågeställningarna

passade inte in. Det kan ha påverkat vår studie eftersom utformningen av syfte samt

frågeställningar som var passande i studien skedde sent bidrog det till svårigheter att avgränsa

det stora insamlade materialet. Andra faktorer som påverkade vår uppsats negativt var

tidsbegränsningen och byte av handledare.

6.2 Metoddiskussion

Valet av den kvalitativa metoden i den här undersökningen har fungerat bra vid insamling av

material eftersom syftet och frågeställningarna är utformade utifrån en kvalitativ ansats.

Intervjuguiden byggdes delvis utifrån tidigare forskningar och relevanta teorier som gjorde att

frågorna handlade om unga vuxnas upplevelser. Forskningar som bland annat Deniz & Perdikas

(2000) och Rojas (2001) samt Kamali (1999) har skrivit där de belyser ungdomars livsvärld

med flera etniska och kulturella tillhörigheter, kluvenhet som uppstår, integration, segregation

och identitetsskapande. Det här förstärkte vår syn på hur identiteten kan påverkas av andra och

bidrog till att frågor kring det här ämnet ställdes. De brister som förekom i intervjuguiden var

49

att för många frågor ställdes eftersom vi ville få så mycket information som möjligt men som

sedan visade sig inte var relevant i relation till syftet.

En kvantitativ enkätundersökning skulle förmodligen fått ett större urval och det hade varit

intressant och se om vi hade fått fram känslan av att hamna i kläm lika tydligt. Det blir däremot

problematiskt att formulera frågor i enkäten som fångar in området på samma sätt som en

kvalitativ metod gör och därför skulle det eventuellt behöva följa upp respondenterna med

intervjuer vilket kan framhäva deras upplevelser med en djupare förståelse. Urvalsmetoden som

valdes var snöbollsurval och har inte skapat något problem i den här undersökningen utan

gjorde att det blev en variation i uttalanden, även om några hade samma ursprungsland.

Undersökningens resultat bygger på enbart åtta intervjuer vilket gör att risken för ett

situationsbundet resultat är stort. Det blir därför svårt att generalisera och även om det finns

synliga mönster i intervjuerna hade ytterligare intervjuer varit till fördel. Vi har i förhållande

till tidigare forskning försökt visa likheter för att stärka resultatet och vi menar att det är rimligt

att anta att andra har liknande erfarenheter utan att dra generella slutsatser. Undersökningen

visar även en informativ beskrivning av utländska personers självbild, utanförskap i kontexter

som bland annat leder till att de hamnar i kläm men även hur det kan skapa samhörighet.

Resultatet i undersökningen kan ses som en grund för framtida undersökningar inom området

och på så sätt få en bredare förståelse genom att exempelvis anpassa ett större urval efter en

variation av individer som inte har sitt ursprung geografiskt nära. En generalisering skulle på

så sätt vara möjlig.

6.3 Framtida forskning

Till framtida forskningar kan det vara intressant att göra liknande studie med ett större urval

och med individer som har bott i sitt ursprungsland längre. Det här skulle eventuellt bidra till

en jämförelse mellan de som är födda i Sverige och i ursprungslandet. Ur ett sociologiskt

perspektiv för framtida forskningar kan vara att belysa om hur dubbelhet i identiteter kan

synliggöras och vad det kan leda till. En sådan forskning skulle uppmärksamma de svårigheter

som individerna upplever utifrån ett integrationsperspektiv och identitetsskapande. På så sätt

skapas uppmärkas de här individerna och därmed kan både segregering samt fördomar minskas.

Generalisering och kategorisering för beteckningen “invandrare” skulle bli mindre och varje

50

folkgrupp skulle ses för sig, att alla inte är samma. Beteckningen “invandrare” är negativt laddat

och kan ändras till ett mer positivt begrepp genom att problematisera det här inom forskning.

51

Referenser

Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber.

Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv och samhälle - En introduktion till

emotionssociologi. Stockholm: Liber.

Deniz, F. & Perdikaris, A. (2000). Ett liv mellan två världar. Örebro: Örebro universitet.

Giddens, A. & Sutton, P. (2014) Sociologi. 5.uppl. Lund: Studentlitteratur.

Hammarén, N. & Johansson, T. (2007). Identitet: vilka är du?. Stockholm: Natur & kultur.

Hammarén, N. & Johansson, T. (2009). Identitet. Stockholm: Liber.

Eriksen H.T. (1998). Etnicitet och nationalism. Nora: Nya Doxa.

Johansson, T. & Lalander, P. (2013). Vardagslivets socialpsykologi. 2.uppl. Stockholm: Liber.

Kamali, M. (1999). Varken Familjen Eller Samhälle. Stockholm: Carlsson.

Kamali, M. (2006). Regering – Statens offentliga utredningar: den segregerade integrationen

– om social sammanhållning och dess hinder. Stockholm. Hämtat 2018-02-16 från:

http://www.regeringen.se/49bb00/contentassets/8abbae5ea9c540f4b8a34bc905bb8752/den-

segregerande-integrationen-sou-200673

Kjellberg, A., & Sörqvist, P. (2015) Experimentell metodik för beteendevetare.

Lund:Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.uppl.

Lund:Studentlitteratur.

52

Olsson, H. & Sörensen, S. (2012). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. 3.uppl. Stockholm: Liber.

Sernhede, O. (2010). Etnicitet. I Edling, C. & Liljeros, F (red). Ett delat samhälle - makt,

intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber

Stier, J. (2010). Kulturmöten – en introduktion till interkulturella studier. Lund:

Studentlitteratur.

Trost, J. (2012). Enkätboken. 4.uppl. Lund: Stockholm

Svensson, B. (1997). Livstid. I Alsmark, G (red). Skjorta eller själ? - kulturella identiteter i tid

och rum. Lund: Studentlitteratur.

Valentine, G., Sporton, D. & Nielsen, B.K. (2009). Identities and belonging: a study of Somali

refugee and asylum seekers living in the UK and Denmark. I Environment and Planning D:

Society and Space volume 27, ss:234-250.

Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.

Regeringskansliet. (2000). Begreppet invandrare - användningen i myndigheters verksamhet.

Stockholm. Hämtat 2017-12- 20 från:

https://www.regeringen.se/49baf8/contentassets/8592e456f2184550b83c4aa215e3ebba/begre

ppet-invandrare---anvandningen-i-myndigheters-verksamhet

53

Bilaga

7.1 Bilaga 1: Missivbrev & intervjuformulär

Missivbrev

Hej,

Vi är två studenter, Delal och Azra som läser C-kursen i Sociologi på Karlstads Universitet.

Under denna kurs ska vi skriva ett examensarbete som handlar om att få en djupare förståelse

om unga med utländsk bakgrund upplever att de tillhör (flera) olika etniciteter och kulturer samt

hur de upplever dessa tillhörigheter. En annan aspekt i undersökningen är att lyfta fram om de

unga hamnar i ”kläm” mellan kulturer och med vilka ord de beskriver unga med utländsk

bakgrund. Det intressanta här blir att undersöka vad dessa ord betyder för dem. Vi vill

undersöka hur de unga skapar en självbild och hur de uppfattar sig själva utifrån begreppen

kultur, etnicitet och normer. Därför blir du intressant för vår uppsats och vi önskar att du är

villig att delta i vår studie

Intervjun kommer att pågå ca. 1 timme (60 min) och kommer att spelas in därför är det viktigt

att vi har ditt samtycke till inspelningen. Som författare i studien kommer vi att utgå ifrån de

etiska aspekterna dvs. deltagandet är frivilligt, du som deltar i undersökningen kan avsluta

deltagandet när som helst. Under inspelningen och hela studien kommer du att vara anonym.

Intervjuinspelningen kommer enbart användas till vår C-uppsats och kommer att raderas efter

att uppsatsen har publicerats. Du som deltar i studien har rätten till att ta del av uppsatsen innan

publiceringen och det här sker genom att ta kontakt med oss.

Om du har några funderingar gällande intervjun eller undersökningen, vänligen kontakta oss

eller vår handledare.

Kontakt:

Azra Islamovic: Mail: xxxx… Telefon: XXX XXX XX XX

Delal Demirkiran: Mail: xxxx… Tlefon: XXX XXX XX XX

Handledare: Mona Lilja: Mail: xxxx… telefon: XXX XXX XX XX

Tack för deltagandet! ☺

Mvh. Azra Islamovic & Delal Demirkiran

54

Intervjuguide

• Bakgrundsfrågor

o Kön- Vad identifierar du dig som, man/kvinna eller annat?

o Hur gammal är du?

o (Vad har du för sysselsättning?)

o Vad har du för ursprung? (definieras vid behov)

o Är du född i Sverige?

o Om inte född, (Hur länge har du bott i Sverige?)

• Öppningsfråga

o Vem skulle du säga att du är?

• Etnicitet

o Vad tänker du när du hör begreppet etnicitet/folkgrupp?

- Vad är etnicitet/vad är folkgrupp enligt dig?

o Anser du att du har en/flera etnisk bakgrund?

o Tycker du att du tillhör en/flera folkslag?

- Ja, varför tycker du det?

- Nej, varför tycker du det?

o Vilket/Vilka språk talar du? Har du modersmål? Vilket/vilka modersmål har du?

• Kulturella-identiteter

o Vad tänker du när du hör begreppet kultur? Vad är kultur för dig?

o Tycker du att det är viktigt med kultur?

- Ja, skulle du kunna berätta varför du tycker det?

- Nej, kan du utveckla hur du menar?

o Anser du att du tillhör kultur/kulturer?

- Skulle du kunna berätta lite om varför du anser tillhöra just den kulturen?

(personen svarar en kultur).

- (två kulturer/fler): Hur är det leva i två/flera olika kulturer?

o Anser du att du är svensk? (Vad anser du är ”svenskt” eller svensk kultur?)

- Nej, vad bidrar det till att du tänker så?

55

- (Om delvis svensk) Hur upplever du mötet med svensk kultur?

- Upplever du skillnad i mötet med din egna kultur/kulturer från en annan? (Ja,

skulle du kunna berätta hur du tänker? Nej, hur menar du då?)

- Kan du berätta om du har varit i ditt hemland?

- Hur upplever du mötet med befolkningen där?

o Anser du att det finns likheter mellan kulturerna?

- Skulle du kunna berätta vilka kulturer som du anser har likheter?

o Upplever du kulturella krockar? Vad innebär kulturkrock för dig?

- Ja, vilka kulturella krockar upplever du?

- Nej, skulle du kunna berätta lite mer hur du tänker?

o Om du skulle få frågan om vilken/vilka, land/länder anser du som hemmaplan, vad

skulle du svara?

- (Om det är ett land) På vilket sätt känner du dig hemma just i detta land? Skulle

du kunna beskriva utförligt hur du tänker?

- (Om det är flera länder) Skulle du kunna berätta på vilket sätt har du band till

dessa länder? Anser du att du har samma slags band till båda länder? Får du

samma känsla eller skiljer det sig beroende på land?

• Normer

o I vilka situationer känner du dig innanför inom kulturen/kulturerna?

o I vilka situationer känner du att du inte tillhör kulturen/kulturerna?

o Hur delaktig är du i det svenska samhället?

- (Ja, skulle du kunna berätta på vilket sätt?)

(Nej, kan du berätta lite mer om varför du anser att du inte är delaktig i

samhället? Skulle du vilja bli mer delaktig? På vilket sätt?

o Är det viktigt för dig att vara delaktig i samhället?

- Ja, Kan du berätta mer hur du tänker?

- Nej, Kan du berätta mer om hur du tänker?

o Med vilka ord skulle du beskriva unga med utländsk bakgrund?

- Vad betyder dessa ord för dig?

- (Positivt/Negativt) skulle kunna beskriva utförligt varför du tänker så?

o Upplever du att du förknippas som en person med utländsk bakgrund?

- Ja, hur tänker du då?

- Nej, vad tror du att du blir förknippad som?

56

o Vilken syn tror du att andra har på dig?

- Spelar det roll vilka personerna är? Ursprung, etnicitet, kultur.

- Tror du att normer och kultur är orsaken till synen andra har på dig?

o Definiera ordet integration → håller du med eller vad är integration för dig? Hur skulle

du beskriva din integrering i det svenska samhället? Anser du att du är en del av det

svenska samhället? På vilket sätt/ Skulle du kunna berätta mer om det?

o Är det viktigt för dig att tillhöra en grupp?

- Kan du berätta mer?

o Vilken kulturell grupp anser du dig vara mest trygg i?

- Vad får dig att känna så?

o Har det hänt någon gång att du har känt dig att du inte passar in i en grupp/grupper?

- Vilken eller vilka grupp/grupper skulle du säga? Vad är det som har orsakat till att

du har upplevt att du inte passar in i en grupp/grupper?

o Kan du berätta vilka normer du upplever inom din kultur/kulturer?

Tack för ditt deltagande ! ☺