verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 · 2019-11-20 · 2 verksamhets- och...

Jönköping VIP 2020-2022

Verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 BUDGET 2020

jonkoping.se jonkoping.se

Stadskontoret Rådhuset551 89 Jönköpingtfn 036-10 50 00

FOTO OMSLAG: PETER APPELIN

VIP 2020-2022 med budget 2020

Innehållsförteckning

Verksamhets- och investeringsplan 2020-2022

Verksamhets- och investeringsplanen innehåll ...................................................................... 2 Politisk organisation ................................................................................................................. 3 Vision 2030 .......................................................................................................................... 4 Budgetskrivelse ......................................................................................................................... 7 Kommunövergripande mål ..................................................................................................... 23 Jönköpings kommuns utveckling .......................................................................................... 24 Kommunkoncernen som arbetsgivare .................................................................................. 28 Ekonomiska förutsättningar ................................................................................................... 31 Finansiell analys ...................................................................................................................... 46

Verksamhetsöversikt nämnder

Kommunfullmäktige, Kommunstyrelse ................................................................................. 54 Kommunrevision, Valnämnd, Överförmyndarnämnd ........................................................... 57 Stadsbyggnadsnämnd ............................................................................................................ 59 Miljö- och hälsoskyddsnämnd ................................................................................................ 63 Teknisk nämnd ......................................................................................................................... 65 Barn- och utbildningsnämnd .................................................................................................. 70 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd .............................................................................. 76 Kultur- och fritidsnämnd ......................................................................................................... 81 IFO-nämnd ......................................................................................................................... 84 Äldrenämnd ......................................................................................................................... 87 Socialnämnd ......................................................................................................................... 92

Investeringsplan

Sammandrag investeringsplan ............................................................................................... 95 Investeringsplan skattefinansierad verksamhet ................................................................... 96 Investeringsplan exploateringsplan ..................................................................................... 106 Investeringsplan affärsverksamhet ..................................................................................... 107 Motiv till Investeringsplan ..................................................................................................... 108

Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protokoll ........................................................................................ 133

Bilaga 2 VA-taxa 2020 ………………………………………………………………………………….158

2

Politisk organisationVerksamhets- och investeringsplanens innehåll

Verksamhets- och investeringsplanens innehåll I rapporten presenteras Jönköpings kommuns Verksamhets- och investeringsplan, VIP 2020-2022 med budget för 2020. Rapporten är indelad i tre större delar, varje del innehåller i sin tur olika av-snitt.

Del 1 Verksamhets- och investeringsplan

Denna del lyfter fram de väsentliga delarna av kommunens verksamhet och ekonomi samt koncer-nen som arbetsgivare. Därefter följer områden och förutsättningar som bedöms viktiga för Jönkö-pings kommuns utveckling som befolkningsutveckling, bostadsbyggande, arbetsmarknadsläget med mera.

Avslutningsvis redovisas ekonomiska förutsättningar för kommande VIP-period med resultatplan, kassaflödesplan och balansplan. Här återfinns även en finansiell analys av kommunens ekonomi enligt den metod som benämns RK-modellen (Risk- och Kapacitetsmodellen).

Del 2 Verksamhetsöversikt nämnder

I denna del återfinns en verksamhetsöversikt av kommunens nämnder. Här redovisas VIP 2020-2022 per nämnd inklusive prioriteringar under VIP-perioden som leder till verksamhetsutveckling på två till fyra års sikt. Här finns en översikt av budgetförändringarna jämfört med budget 2019 samt volymmått och resultatindikatorer.

Del 3 Investeringsplan

Investeringsplanen för 2020-2024 med budget för 2020 innehåller sammandrag av investerings-plan, investeringsplan för den skattefinansierade verksamheten, investeringsplan exploatering och investeringsplan affärsverksamheten samt motiv till investeringsplanen.

Politisk organisation

3



Kommunfullmäktige

Kommunstyrelse

Övriga nämnder

Kommunägda bolag

Valberedning

Kommunrevision

Övriga bolag och stiftelser

Mandatfördelning 2019-2022

SocialdemokraternaModeraternaKristdemokraternaSverigedemokraternaCenterpartietVänsterpartietLiberalernaMiljöpartiet

Totalt antal ledamöter

23141410

7544

81

Ansvarsområde 1 Överförmyndarnämnd Valnämnd Krisledningsnämnd

Ansvarsområde 2 Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Socialnämnd IFO-nämnd Äldrenämnd

Ansvarsområde 3 Miljö- och hälsoskyddsnämnd Stadsbyggnadsnämnd Teknisk nämnd

Moderbolag Jönköpings Rådhus AB

DotterbolagArrangemangsbolag Destination Jönköping AB Elmia AB

Bostadsbolag Junehem AB Bostads AB Vätterhem

Energi- och avfallsbolag June Avfall och Miljö AB Jönköping Energi AB

Förvaltningsbolag Högskolefastigheter i Jönköping AB Jönköpings kommuns Fastighetsutveckling AB

Övriga bolag Jönköping Airport AB Södra Munksjön Utvecklings AB Torsviks Terminal AB

Ledningsutskott

Personalutskott

Upphandlingsutskott

Välfärdsutskott

Samhällsbyggnadsutskott

Ansvarsområde 1

Ansvarsområde 1

Ansvarsområde 1

Ansvarsområde 2

Ansvarsområde 3

Indelade efter ansvarsområde

4

Vision 2030

Vision 2030 Vision 2030 för Jönköpings kommun fastställd av kommunfullmäktige 2018-02-22 § 41.

Vision 2030 är kommunens vision för den önskade utvecklingen i ett framtida Jönköpings kom-mun. Vad vill vi ska känneteckna Jönköpings kommun år 2030? På vilket sätt behöver kommunen utvecklas för att vi ska nå dit?

En växande befolkning, en ökande globalisering och en accelererande teknologisk utveckling skapar nya utmaningar för samhällen världen över, men innebär samtidigt nya möjligheter i takt med att de upplevda avstånden mellan människor krymper och nya marknader växer fram. På lo-kal nivå ställer inte minst den demografiska utvecklingen, med generations-växlingar på arbets-marknaden och en åldrande befolkning, kommunen inför en rad olika utmaningar.

Visionen visar riktningen för våra verksamheter och skapar gemensamma förutsättningar och mål för att vi tillsammans ska stå redo att möta de utmaningar och ta vara på de möjligheter som de kommande åren ställer oss inför. Visionen lyfter även vikten av att ta till vara våra unika egen-skaper och den potential som redan i dag finns i kommunen.

Visionen tar sin utgångspunkt i målbilden av Jönköping 2030 som en attraktiv och öppen kommun att besöka, leva, verka och bo i – en plats där människor trivs, vill flytta till och stanna kvar. Mål-bilden konkretiseras i sin tur genom fyra målområden inom vilka kommunen vill positionera sig under tiden fram till år 2030.

Jönköping 2030 är södra Sveriges nav Jönköping 2030 ska vara en kommun med framåtanda Jönköping 2030 genomsyras av gemenskap, trygghet och öppenhet Jönköping 2030 är en plats där stad och landsbygd möts

All utveckling ska vila på en ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet, vilket bidrar till att Jön-köping 2030 är ett hållbart och klimatsmart föredöme.

Södra Sveriges nav

Jönköping 2030 är södra Sveriges nav, en knutpunkt som har goda kommunikationer med omvärl-den. Det är smidigt och miljövänligt att ta sig till och från kommunen, vilket ger ökade möjligheter för att bo och verka här. En tillgänglig och attraktiv kollektivtrafik, samt väl utbyggda cykelstråk, gör att det även går snabbt att ta sig fram inom kommunen och regionen.

Det strategiska läget, i kombination med ett brett och expansivt näringsliv, befäster Jönköpings po-sition som etableringsort samt ett nav för handel och logistik i Norden. Jönköping 2030 ska vara det självklara valet för företag som vill etablera sig eller utveckla sin verksamhet.

Jönköping 2030 har profilerat sig som ett nav för kultur, sport och friluftsliv. Det attraktiva läget vid Vättern, den skiftande naturen och det starka engagemang som genomsyrar kommunens många föreningar och aktörer ger förutsättningar för fler evenemang och att ytterligare utveckla besöksnäringen i kommunen.

Bakgrund

Redan då Jönköping fick sina stadsprivilegier år 1284 hade platsen vid Vätterns södra strand,

5

Vision 2030

tack vare sitt strategiska läge, etablerats som en viktig knutpunkt där människor samlades för att byta varor och bedriva hantverk. Det geografiska läget i mitten av Sveriges tre storstadsregioner tillsammans med tillgången till Vättern har varit och är central för utvecklingen i Jönköpings kom-mun.

En kommun med framåtanda

Jönköping 2030 är en öppen och positiv kommun med en internationell prägel där vi vågar satsa och tänka nytt. Genom att ta vara på invånarnas kunskap och engagemang skapas förutsättningar för en hållbar kommun där idéer utvecklas och där vi inte är rädda för att agera. Goda initiativ ska uppmuntras och stödjas.

Vi är kända för att vara nyskapande och nytänkande. Med digitaliseringen som medel skapas nya smarta lösningar och hjälpmedel för en ökad livskvalitet och jämlik service för kommunens invå-nare och företag i Jönköping 2030.

Jönköping 2030 har fortsatt starka offentliga verksamheter i kommunen. Jönköping University, Region Jönköpings län, länsstyrelsen och de statliga verken ger en bred arbetsmarknad och en möjlighet till goda samarbetsytor inom förbättrings- och utvecklingsarbete.

Bildning är centralt i Jönköping 2030. Tillsammans med ett rikt kulturliv präglat av mångfald är bildning en garanti för ett öppet och demokratiskt samhälle. Fortsatta satsningar på hela utbild-ningskedjan, från förskola till högskola, lägger grunden för en kommun präglad av kunskap, inno-vation och kreativitet. Folkbildning i form av bland annat bibliotek, studieförbund och folkhögsko-lor är av stor betydelse för ett livslångt lärande.

I Jönköping 2030 är det lätt att starta och utveckla företag. Starka nätverk mellan skola och nä-ringsliv bidrar till kompetensförsörjning och en fortsatt bred arbetsmarknad, vilket skapar förut-sättningar för en hållbar tillväxt, en ökad jämställdhet samt en lyckad integration.

I Jönköping 2030 känner kommunens invånare tilltro för vår samhällsservice och de tjänster som kommunen ger. Våra satsningar för att stärka Jönköpings kommuns varumärke har bidragit till detta.

Bakgrund

Jönköpings kommun har ett brett och diversifierat näringsliv med Jönköping University som en stark tillväxtmotor och där världens största digitala festival – Dreamhack – arrangeras två gånger per år. Kommunen står sig väl i jämförelse med andra kommuner och får höga betyg i flera olika mätningar, inte minst inom skola, vård och omsorg. Sedan 1990-talet har kommunen också bedri-vit ett framgångsrikt arbete med en stadsbyggnadsvision under devisen "från tanke till handling", där vi gått från vision till verklighet i stadsbyggnadsfrågor.

Gemenskap, trygghet och öppenhet

Jönköping 2030 är den stora kommunen med den lilla kommunens känsla av gemenskap och trygghet – där öppna mötesplatser och ett starkt civilsamhälle bidrar till att skapa en kommun för alla.

Den goda samverkan som redan i dag finns mellan kommunen och civilsamhället förstärks. Jönkö-

6

Vision 2030

ping 2030 genomsyras av öppenhet, delaktighet och tillgänglighet; en plats där alla har rätt att på-verka genom olika former av engagemang och där en hållbar utveckling sker med den gemen-samma värdegrunden som utgångspunkt.

Jönköping 2030 är en trygg och säker kommun, var än i livet man befinner sig. Det är en kommun för alla generationer oavsett kön och bakgrund, som med ett brett och tillgängligt utbud av service, aktiviteter och en hög livskvalitet för såväl barn som äldre står väl rustad för demografiska utma-ningar.

Bakgrund

Jönköpings kommun har ett starkt civilsamhälle där bland annat det engagemang och den sam-manhållning som sprang ur klockringningen 1 maj 2014 har bidragit till en ökad känsla av ge-menskap och samhörighet. Detta återspeglas i att den upplevda tryggheten i kommunen ligger på en nationellt sett hög nivå och kommunen har en låg brottslighet jämfört med jämnstora kommu-ner.

Där stad och landsbygd möts

Jönköping 2030 har levande landsbygder, med livskraftiga gröna näringar, och där de många tätor-terna utgör landsbygdernas nav i form av tillgång till service. Människor i hela Jönköpings kom-mun är stolta över sina landsbygder och det finns goda möjligheter till boende, försörjning och re-kreation. Det som landsbygderna tillför i form av bland annat livsmedel, energi, byggmaterial, re-kreation och besöksnäring är en stor tillgång för hela kommunen och har en stor utvecklingspot-ential för framtiden. En önskvärd utveckling mot en fossilfri kommun är beroende av starka lands-bygder.

Jönköping 2030 är ett regionalt centrum med ett stort utbud av handel, kaféer, restauranger, kultur, nöjen och aktiviteter. Den fysiska miljön byggs med god arkitektur och på ett sätt som möjliggör kulturyttringar och träffpunkter i det offentliga rummet. Förbättrade kommunikationer och en digi-tal utveckling ökar förutsättningarna för boende och utveckling i hela kommunen.

I Jönköping 2030 har alla någonstans att bo samtidigt som fler ska kunna välja Jönköping som sin hemkommun. Genom god planering av nyskapande, klimatsmarta och attraktiva boenden i hela kommunen tillgodoses det framtida behovet av nya bostäder. Genom blandad bebyggelse och ge-mensamma mötesplatser skapas integrerade boendemiljöer.

Bakgrund

Jönköping är en stor och variationsrik kommun med en stark lokal identitet – från Norra Mo i väs-ter till Biosfärområde Östra Vätterbranten i öster – och med tre städer inom samma kommun – Jönköping, Huskvarna och Gränna – är Jönköping unikt i landet.

7

Budgetskrivelse

Budgetskrivelse Budgetskrivelse från C, S, L och MP daterad 2019-10-04 med vissa redaktionella ändringar. Kf 2019:221

FÖR SAMMANHÅLLNING I EN VÄXANDE KOMMUN Verksamhets- och investeringsplan för 2020-2022 med budget för 2020

Undertecknade lämnar härmed förslag till verksamhets- och investeringsplan för 2020-2022 med budget för 2020. I förslaget ingår mål för god ekonomisk hushållning samt förslag till förändring av kommunala taxor. Den kommunala skattesatsen föreslås oförändrad till 21,64 procent av skatte-underlaget.

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR

Kommunernas ekonomiska läge

Kommunsektorns ekonomiska förutsättningar påverkas av såväl den internationella som inhemska konjunkturen och tillväxten. Den ekonomiska tillväxten i Sverige väntas bromsa in i år och kon-junkturen försvagas därmed innevarande och nästa år. Konjunkturtoppen har just passerats och sysselsättningen är ännu hög men tecken syns på en försvagad arbetsmarknadskonjunktur. Enligt bedömningen som nu görs av SKL, Sveriges kommuner och landsting, kommer högkonjunkturen att vända ner nästa år mot en mer normal nivå. Sysselsättningstillväxten väntas därmed avta och en inbromsning kommer att ske av skatteunderlagstillväxten.

Den viktigaste intäktskällan för kommunsektorn är skatt på arbetsinkomster som i hög grad är be-roende av antalet arbetade timmar. Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark under ett antal år, men nu ser SKL många tecken på att Sveriges goda konjunktur håller på att mattas av exempel-vis inom bygg- och tillverkningsindustrin. SKL beräknar att skatteintäkterna i kommuner, lands-ting och regioner kommer att öka betydligt långsammare de kommande åren än vad som varit fal-let under de senaste åren.

Real skatteunderlagstillväxt i kommunsektorn i procent, bedömning av SKL i augusti 2019.

2017 2018 2019 2020 2021 2022

Real skatteunderlagstillväxt, i % 1,0 1,3 1,3 0,5 0,3 0,9

I den reala skatteunderlagstillväxten är regelförändringar och årliga löne- och prisförändringar i den kommunala sektorn borträknade. Man kan därför säga att det som är kvar är det utrymme som ska täcka ökade kostnader för demografi mm.

Sveriges kommuner och regioner är i början av en period med stora krav på omställning. Kommu-ner och regioner har under de senaste årens långa konjunkturuppgång, som nu närmar sig slutet, kunnat vänja sig vid en stark real skatteunderlagstillväxt. Sedan 2010 har den i genomsnitt uppgått till närmare två procent per år. Det är nästan dubbelt så mycket som genomsnittet för den närmast föregående konjunkturcykeln och har varit möjlig tack vare en förvånansvärt lång period av sysselsättningsökning.

Nästa år ser skatteunderlagstillväxten ut att i stort utebli i reala termer. Lägre antal arbetade tim-mar samt högre pris- och löneökningstakt leder till den svagaste reala utvecklingen av skatteun-derlaget på 16 år. Detta innebär radikalt förändrade förutsättningar för kommuner och landsting jämfört med de senaste åren av konjunkturuppgång.

8

Budgetskrivelse

Det ökade trycket från demografin har varit känt under ett antal år och fortsätter att driva på kost-nadsutvecklingen. Det tillsammans med stora investeringsbehov inom sektorn sätter press på kom-munerna. Investeringarna består både av behov kopplade till demografi som förskolor, skolor och äldreboenden men även reinvesteringsbehoven ökar.

De senaste åren har de ekonomiska utmaningarna klarats genom en stark ökning av skatteintäk-terna och försäljning av mark och fastigheter som gynnats av högkonjunkturen.

Nu spår både SKL och regeringen att finansieringsgapet kommer att öka mellan tillgängliga intäk-ter och kostnader, dvs. skillnaden mellan den utgiftsnivå kommunsektorn kan hålla med dagens skattesatser och den utgiftsnivå som kommer att krävas för att upprätthålla samma standard på väl-färdstjänsterna som idag.

År 2018 hade 69 kommuner, en fjärdedel av kommunerna ett negativt resultat, jämfört med 19 kommuner 2017. Man får gå tillbaka till 2008 för att hitta så många kommuner med negativt resul-tat. För 2019 räknar över 100 kommuner med ett negativt resultat enligt den enkät som SKL ge-nomförde under våren 2019. Många ekonomichefer uppger att kostnaderna kommer att öka påtag-ligt inom flera av de stora verksamheterna, som förskola, grundskola, hemtjänst, försörjningsstöd, institutionsvårdsplaceringar barn, funktionshinder m.fl.

Befolkningen växer, men skatteunderlaget kommer att öka långsammare och sett per invånare minska. Allt fler barn och äldre gör att behoven av välfärdstjänster ökar. Antalet personer i arbets-för ålder ökar inte lika snabbt vilket leder till arbetskraftsbrist. Nycklar till de kommande årens ekonomi:

Behovet av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare Kraftig ökning av antalet barn och äldre Skatteunderlaget ökar inte i samma takt

Ekonomiskt läge Jönköpings kommun

Jönköpings kommun fortsätter att växa, i år överstiger invånarantalet 140 000 invånare. Enligt kommunens senaste befolkningsprognos kommer kommunen att ha ca 158 000 invånare år 2030. Kommunens fortsatta positiva expansion kommer även fortsättningsvis att innebära utmaningar för Jönköpings kommun. Ökat invånarantal betyder ökade behov som påverkar kommunen med ut-byggnad av infrastruktur, verksamhetslokaler, bostäder samt den service och verksamhet som kommunen ansvarar för. Samtidigt innebär den ökade befolkningen också att skatteintäkterna ökar.

Befolkningens ålderssammansättning och dess utveckling har stor betydelse för kommunens kost-nader. Kommunernas kostnader för barn, unga och äldre är höga och i Jönköpings kommun ökar antalet barn och unga samtidigt som den åldersgrupp som efterfrågar tjänster från äldreomsorgen ökar om några år.

Med de osäkerheter som finns rörande den ekonomiska utvecklingen av konjunkturen i omvärlden och i Sverige är det viktigt att kommunen har en god ekonomi, med tillräckliga marginaler och en bra handlingsberedskap om förutsättningarna förändras. En god resultatnivå är även nödvändigt vid de höga investeringsnivåer som det finns behov av de kommande åren för att inte lånen ska öka snabbt och soliditeten försämras. En långsiktigt hållbar ekonomi är viktig för att kunna ge verksamheterna stabila planeringsförutsättningar.

9

Budgetskrivelse

Kommunen kommer även i kommande budgetarbeten ha utmaningen att skapa en långsiktigt håll-bar balans mellan ekonomi och verksamhet. Ekonomin ska vara i balans och långsiktigt hållbar för att säkerställa välfärd och investeringar i en växande kommun. Budgeterat resultat måste innehålla marginaler för att hantera budgetavvikelser och oförutsedda händelser. Att fortsättningsvis ha en god service till kommuninvånarna samt att anpassa den kommunala verksamheten till befintliga budgetramar och samtidigt klara rekrytering och kompetensförsörjning är viktiga delar i kommu-nens långsiktiga VIP-arbete. Stabila planeringsförutsättningar är centralt i varje kommuns budget-arbete. Staten skulle kunna bidra till detta, åtminstone gällande statsbidrag och framförhållningen för statliga reformer. Kommunen behöver också effektivisera verksamheten med allt ifrån föränd-rade arbetssätt, användning av ny teknik och förebyggande insatser.

Rekrytering och kompetensförsörjning är områden som innebär en stor utmaning framöver för alla kommuner. En kompetensförsörjningsstrategi beslutades av kommunfullmäktige under 2018. Den ska bidra till att säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose behovet av medarbetare på kort och lång sikt. För att klara kompetensförsörjningen framåt behöver verksam-heten aktivt arbeta med att hitta nya lösningar, tänka nytt, vara kreativ och i framkant när det gäller utnyttjande av ny teknik, nya arbetssätt och nya sätt att bemanna.

Under 2018 antog kommunfullmäktige en digitaliseringsstrategi. Syftet är att kommunen ska kunna erbjuda en bättre service men också att utveckla arbetssätt som kan bidra till att effektivisera verksamheten och hushålla med resurser. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av kompetensför-sörjningen att kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter så att personalen kan koncentrera sig på de mer kvalificerade uppgifterna.

I Vision 2030 för Jönköpings kommun lyfts vikten av att ta tillvara kommunens unika egenskaper och den potential som redan idag finns här. Utgångspunkt i visionen är en målbild för 2030 som en attraktiv och öppen kommun att besöka, leva, verka och bo i – en plats där människor trivs, vill flytta till och stanna kvar.

Ekonomiskt resultat

Jönköping har de senaste åren haft goda resultat i bokslutet. Poster av engångskaraktär, s.k. jämfö-relsestörande poster i form av realisationsvinster vid fastighetsförsäljning, realiserad värdeökning på mark har bidragit till den goda resultatnivån.

Även för 2019 beräknas i månadsrapport augusti 2019 ett gott resultat på 339 mnkr. Resultatet medger att 100 mnkr för sluttäckning av den gamla deponin i Hult sätts av i bokslutet. Även för 2019 hålls resultatet uppe av försäljningar av mark och fastigheter. Nämndernas prognoser visar att nämndernas beräknas överskrida budgeten med sammantaget 68 mnkr netto. Det största under-skottet ca 100 mnkr sammantaget finns inom socialnämnden, IFO-nämnden och äldrenämnden. Det är viktigt att berörda nämnder fortsätter sitt arbete med att vidta åtgärder för att bedriva sin verksamhet inom beslutade ramar för att kommunen ska klara en långsiktigt hållbar ekonomi åren framåt. Den särskilda styrgruppen bestående av politiker och tjänstepersoner fortsätter sitt arbete även kommande år.

I nedanstående diagram redovisas resultatnivåerna inom kommunen 2015-2018, budget och pro-gnos för 2019 samt förslag till budget för perioden 2020-2024.

10

Budgetskrivelse

Årets resultat i förslag till VIP 2020-2022

Det som gäller för kommunsektorn med avseende på skatteunderlag och kostnadsökningar gäller också för Jönköpings kommuns ekonomi. Av skatteintäktsökningen kommer merparten att gå till ökade personalkostnader, det ökade demografiska trycket samt nya hyreskostnader och driftkost-nader. Personalkostnadsökningen består dels av ett ökat antal anställda och dels av lönekostnads-ökningar.

Investeringar

Kommunen har stora investeringsbehov de kommande åren. Bland annat skolor, förskolor, äldre-boenden, VA-nät behöver byggas ut för att klara de växande behoven till följd av demografin. In-vesteringsnivån i det förslag som nu finns ligger på historiskt höga nivåer de närmaste åren. I pla-nen är exempelvis 15 förskolor planerade, 21 skolor och 4 äldreboenden. Investeringar ger nämn-derna ökade kostnader för att driva verksamheten i form av hyra och löner. De framtida driftskost-naderna som blir följden av investeringar innebär stora åtaganden för kommunen och måste alltid framgå tillsammans med beredskap för höjda räntor, energipriser med mera när investeringarna ska beräknas. Det är angeläget att kommunens resultatnivå kan upprätthållas på den nivå som kommunfullmäktige fastställt för att klara av att finansiera de framtida investeringarna med egna medel i en omfattning som begränsar låneskuldens utveckling. Investeringarna är under planperi-oden budgeterade på en hög nivå. Nivån uppgår till mellan 1 300 och 1 500 mnkr per år i den skat-tefinansierade verksamheten. Som en följd av investeringar i utökningar av verksamhetslokaler och anläggningar ökar nämndernas hyreskostnader relativt kraftigt.

I nedanstående diagram redovisas faktiska investeringsnivåer inom kommunen 2015-2018, budget för 2019 samt förslag till budget för perioden 2020-2024. Investeringar inom exploateringsverk-samheten har räknats bort.

Kommunens nettoinvesteringar, mnkr

132

268 261 274

152

239 216158 165

050

100150200250300350

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019‐08

2020 2021 2022

mnkr

582 527 594 711

13491006

1355 1452 15371295 1296145 193 162

136

206

187

238 231 203241 187

0200400600800

10001200140016001800

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019-08

2020 2021 2022 2023 2024

mnkr

Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet

11

Budgetskrivelse

Ny skatteunderlagsprognos från SKL 1 oktober

SKL:s publicerade en ny skatteunderlagsprognos den 1 oktober (cirkulär 19:40). Resultatet av den nya prognosen har inte hunnit inarbetas i förslag till VIP 2020-2022. Den nya prognosen från SKL medför vissa försämringar avseende nivån på kommunens intäkter avseende skatteintäkter, kom-munal utjämning och generella statsbidrag under de närmaste åren. Sammantaget försämras nivån på intäkterna för Jönköpings kommun med cirka 52 mnkr år 2020, 64 mnkr år 2021 och 37 mnkr år 2022 jämfört med den skatteunderlagsprognos från augusti som budgetberedningens förslag bygger på.

Den lägre nivån på kommunens intäkter från skatter och bidrag i SKL:s oktoberprognos under pe-rioden 2020-2022 förklaras främst av följande delar:

Effekter av regeringens förslag till förändrad kostnadsutjämning mellan kommuner har inarbetats i oktoberprognosen. För Jönköpings kommun medför regeringens föreslagna förändringar att kommunens utfall försämras under de närmaste åren. Kommunen komp-enseras delvis med ett införandebidrag under 2020. Införandebidraget finansieras inom kostnadsutjämningen genom att alla kommuner betalar en avgift som syftar till att täcka kostnader för införandebidraget.

Förslaget till införande av utökat grundavdrag för personer som är 65 år och äldre har också inarbetats i förslaget. Det förändrade grundavdraget medför att skatteunderlag såväl i riket som inom kommunen minskar. Det medför i sin tur något minskade skatteintäkter samt inkomster från inkomstutjämning. Staten kompenserar kommunerna enligt finansie-ringsprincipen genom att öka regleringsbidraget i motsvarande mån som rikets skatteun-derlag försämras.

Det preliminära utfallet för den nya kostnadsutjämningen i den senaste prognosen från SKL byg-ger på regeringens proposition om ändrad kostnadsutjämning. Propositionen behandlas av riksda-gen den 20 november. Utfallet ändras kraftigt jämfört med såväl nuvarande kostnadsutjämning som de förändringar av kostnadsutjämningen som presenterades i Kostnadsutjämningsutredningen (SOU 2018:74) Regeringens förslag bygger på en annan kostnadsutjämningsmodell för individ- och familjeomsorg än vad Kostnadsutjämningsutredningen föreslog. Den stora skillnaden är att två variabler tas bort (barnfattigdomsvariabeln och andel invånare äldre än 65 år) samt att variablernas viktning räknas om. Variabeln tätortsbefolkning ges större vikt, varför storstäderna får ett förbätt-rat utfall jämfört med utredningens förslag. Eftersom kostnadsutjämningen är en inomkommunal omfördelning innebär det att många andra kommuner får ett försämrat utfall, däribland Jönköpings kommun. Till viss del motverkas det av ett införandebidrag vilket för Jönköpings del mildrar ef-fekten för det första året 2020. Från 2021 får Jönköping inte något införandebidrag i modellen. Re-geringen föreslår också att kostnaden för att finansiera införandebidraget delas av alla kommuner.

GOD HUSHÅLLNING

Kommunsektorn kommer inom de närmaste åren att möta ett antal utmaningar. Det handlar om kompetensförsörjning, ekonomi, utanförskap, klimat, demografisk utveckling och en viss avmatt-ning i konjunkturen. Många kommuner har betydande svårigheter redan idag.

I ett mycket sent skede under budgetarbetet framgår att regeringen nu lägger ett förslag om kost-nadsutjämningen som skiljer sig från vad som framgick av utredningens betänkande, vilket kom-mer att påverka Jönköpings kommuns ekonomi. Ytterligare ett förslag som förändrar förutsättning-arna för kommunerna är det, i samband med oktober månads skatteprognos, aviserade höjda grundavdraget för pensionärer som negativt påverkar skatteunderlaget. Kommunen kommer noga

12

Budgetskrivelse

följa utvecklingen och överväga om särskilda åtgärder behöver vidtas. Mot bakgrund av dessa osä-kerheter uppmanas nämnderna att vara särskilt uppmärksamma med avseende på budgetföljsamhet och att vara återhållsamma i alla frågor som kan påverka det ekonomiska utfallet.

Ett kostnadsutjämningssystem är bra och nödvändigt mot bakgrund av de olika förutsättningar som gäller för landets kommuner, men det är otillfredsställande att förändringar som i så hög grad på-verkar kommunernas ekonomi genomförs med så kort varsel att det i praktiken inte är möjligt att hantera på ett rimligt sätt. En längre period av infasning hade varit att föredra. I grunden kan vi konstatera att de generella statsbidragen över tid har urholkats, även om viktiga tillskott har till-kommit, varför kommunsektorn behöver förstärkta statsbidrag för att klara sitt välfärdsuppdrag.

Med en i grunden stabil ekonomi har Jönköpings kommun ändå goda förutsättningar att möta framtiden och de utmaningar som också finns i vår kommun. Inom flera områden behövs åtgärder för att upprätthålla en god kvalitet i verksamheterna. Inte minst handlar det om insatser för att mot-verka segregation och ojämlikhet mellan stadsdelar, mellan stad och land och i uppväxtvillkor. Det förslag till VIP 2020-2022 med budget för 2020 som Koalition för Jönköping nu lämnar har därför en tydlig socialpolitisk prägel. Tyngdpunkten ligger på att upprätthålla kvalitet i verksamheterna, särskilda insatser riktade till barn och unga samt ökat stöd till idrottsrörelsen som engagerar tusen-tals människor i vår kommun.

Av det fastställda kommunprogrammet framgår att tillit, delaktighet, inkludering, social rättvisa, långsiktig hållbarhet och kvalitet är viktiga begrepp som ska prägla kommunen och vara vägle-dande för de kommunala verksamheterna. Kommunens styrprinciper ska utvecklas med dessa be-grepp som utgångspunkt. Sedan tidigare pågår ett arbete med att se över budgetprocessen. Ledning och styrning, budgetprocess och uppföljning hänger nära samman och bör hanteras gemensamt varför ett uppdrag lämnas till kommunstyrelsen att arbeta fram förslag till nya styrprinciper samt inleda ett kommunövergripande, systematiskt kvalitetsarbete.

I föreliggande förslag har Koalition för Jönköping föreslagit nya övergripande verksamhetsmål för kommunen. Dessa har sin utgångspunkt i kommunprogrammet men länkar också väl ihop med den av fullmäktige fastställda Vision 2030. Verksamhetsmålen uttrycks som fokusområden för det som Koalition för Jönköping bedömer som särskilt viktigt för en fortsatt god utveckling av Jönköpings kommun.

En sammanhållen samhällsplanering Alla delar av kommunen ska ha goda förutsättningar för tillväxt och utveckling. Samhället ska byggas på ett långsiktigt hållbart sätt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att alla perspektiv ska beaktas i samhällsplaneringen ska alla nämnder, förvaltningar och kommunala bolag vara del-aktiga.

Överbrygga klyftor Kommunen ska agera för att främja social rättvisa, delaktighet och känslan av sammanhang. Så kan klyftor och utanförskap mellan grupper, områden eller mellan stad och land motverkas.

Barnen i fokus Skapa goda och trygga uppväxt- och livsvillkor för alla barn i hela kommunen.

Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är avgörande för kommunens möjligheter att leverera tjänster med kvali-tet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som förmår att rekrytera och behålla personal.

13

Budgetskrivelse

Det är angeläget att uppföljningen av dessa mål/fokusområden även kan ske med kvalitativa meto-der. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att leda och hålla ihop arbetet kring målen samt att ta fram förslag till hur uppföljning ska ske.

Kommunfullmäktige har från och med i år fastställt och angivit ekonomiska ramar för tre år framåt för nämnderna. Det innebär bättre förutsättningar för nämnderna att planera sin verksamhet. För-ändringar som behöver göras av verksamhetsmässiga och/eller ekonomiska skäl får oftast inte ef-fekt efter ett år. Det är viktigt att ha en långsiktig planering för att utveckla verksamheten. Samt-liga nämnder uppmanas därför att arbeta med sikte på de kommande åren. Inom social- och IFO-nämndernas områden finns ett underskott som 2018 uppgick till 117 mnkr. Ett särskilt arbete pågår för att nämnden ska nå balans i sin budget. I detta förslag konstaterar vi att delar av underskottet är följden av en underfinansiering som nu justeras.

Jönköpings kommun fortsätter att växa, kommunen har nu över 140 000 invånare, vilket ställer stora krav på anpassning i kommunens verksamheter. Samhällsplaneringen behöver anpassas, mil-jöarbetet intensifieras, infrastruktur och väldfärdsverksamheter måste byggas ut och samverkan utvecklas ytterligare mellan de olika nämnderna för att uppnå största möjliga nytta för de resurser som står till förfogande. Som framgår av investeringsplanen kommer det att krävas stora investe-ringar under de närmaste åren. En fortsatt stabil ekonomi och goda ekonomiska resultat behövs för att kunna finansiera nödvändiga investeringar. Sedan många år tillbaka har demografiska beräk-ningsmodeller tillämpats för nya barn/elever i utbildningsverksamheterna liksom för nya omsorgs-tagare inom äldrenämndens verksamheter. Det är angeläget att stadskontoret löpande följer upp beräkningsmodellens relevans.

En översyn av olika taxor har också gjorts av flera nämnder med följd av att vissa avgifter inom äldre- respektive socialnämndens verksamheter föreslås höjas liksom att avgiften för förskola och fritidshem justeras upp för överensstämmelse med den statligt reglerade maxtaxan och i enlighet med kommunrevisionens synpunkter. Genom den konstruktion som finns genom lagreglerna om max-avgifter och sättet att beräkna den enskildes avgiftsutrymme bibehålls en fördelningspolitisk profil.

Kommunstyrelsen

Ett antal förändringar föreslås under budgetperioden inom kommunstyrelsens område som syftar till minskade kostnader. Dessa utgörs framför allt av vakanshållning av ett antal tjänster i samband med pensionsavgång och övergång till annan tjänst. Dessutom har det särskilda, av kommunen ra-batterade busskortet, som riktat sig till personer som är 75 år och äldre avvecklats eftersom Länstrafiken samtidigt infört ett nytt seniorkort.

Samtidigt finns behov av förstärkning på vissa prioriterade områden. Jönköping har en liten men effektiv näringslivsavdelning som på ett bra sätt möter företag, samarbetar med övriga förvalt-ningar och stöttar dem i sina kontakter med näringslivet. Det råder ett stort tryck på verksamheten med många företag som vill växa eller etablera sig i kommunen. Bemanningen på näringslivsav-delningen svarar inte mot behoven och en förstärkning med en årsarbetare är därför motiverad för att verksamheten ännu bättre ska kunna bidra till ett gott företagsklimat i Jönköping.

Vår tids största utmaning är klimatfrågan. Rapporterna från FN:s klimatpanel visar att det är bråt-tom att ta krafttag för att minska utsläppen och ge kommande generationer en möjlighet till ett gott liv. Det finns en snabbt växande folklig rörelse som med rätta ställer krav på beslutsfattare och

14

Budgetskrivelse

makthavare. Jönköpings kommun behöver intensifiera sitt arbete för att bidra till ett minskat kli-matavtryck. Under flera år har kommunen haft ett samlat arbete med Program för hållbar utveckl-ing – miljö som omfattar både klimat- och miljöarbete. I förslaget till budget finns en utökning av miljömålsanslaget från 3,1 mkr till 4 mkr årligen. Vi föreslår nu också att arbetet ska vidareutveck-las med en koldioxidbudget. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag till modell för koldioxidbudget samt hur det kan implementeras i kommunens arbete. Kostnader som kan upp-stå till följd av detta ska hanteras inom ramen för det utökade miljömålsanslaget.

Kompetensförsörjning är en avgörande fråga för att kommunen ska kunna erbjuda välfärd av hög kvalitet. Stadskontoret arbetar med fyra målområden som berör exempelvis gemensam arbetsgi-varpolitik i alla kommunens verksamheter, utvecklad samverkan kring rekrytering, introduktion och ett nytt ledarutvecklingsprogram. Förbättrade möjligheter till intern rörlighet för att växla eller byta karriär bedöms också vara viktigt.

År 2018 antog kommunfullmäktige en digitaliseringsstrategi. Ett viktigt arbete för att förbättra ser-vice och tillgänglighet för både enskilda och företag men också för att effektivisera administration och verksamheter. Stadskontoret leder och samordnar arbetet med digitalisering i samverkan med övriga förvaltningar. I alla förvaltningar pågår arbete med att identifiera uppgifter eller processer som man bedömer lämpliga för digital hantering. Syftet är att utveckla digitala lösningar som kan förenkla och rationalisera rutinmässiga mängduppgifter. Nya sätt att hantera olika arbetsuppgifter kan betyda att det uppstår behov av nya kompetenser. vilket måste beaktas i rekryterings- och fort-bildningssammanhang. Ökad digitalisering kan skapa klyftor och ett utanförskap för dem som inte behärskar den nya tekniken varför särskild uppmärksamhet måste fästas vid detta i kommunens fortsatta arbete inom området.

Arbetet som Destination Jönköping bedriver tillsammans med många andra företag resulterar i att fler konferenser, evenemang och tävlingar förläggs till Jönköpings kommun. Det bidrar till fler be-sökare och en attraktivare kommun. Det finns ett behov av vidareutveckling inom kulturområdet varför en förstärkning av Destination Jönköpings budget föreslås med 0,5 mkr riktat särskilt mot kulturområdet.

Överförmyndarnämnden har uttryckt en oro för ökade kostnader till följd av mer komplicerade ärenden. I förslaget finns ingen utökning då prognosen för 2019 inte visar någon försämring. Dock är det av yttersta vikt att nämnden kan uppfylla alla de krav som ställs varför de medges åter-komma till kommunstyrelsen om behov av ytterligare resurser uppstår under 2020.

Stadsbyggnadsnämnden

Jönköpings kommun växer och det ställer stora krav på en fortsatt god planberedskap för nya bo-städer och verksamhetsområden. Det råder fortfarande stort tryck på denna verksamhet liksom på handläggningen av bygglovsansökningar. Kommunfullmäktige har nu också fattat beslut att på-börja arbetet med en ny utbyggnadsstrategi som syftar till att visa hur kommunen långsiktigt kan växa på ett hållbart sätt. Ett utvecklingsarbete pågår för att med ett medborgarperspektiv trygga bemanning och kompetens inom bygglovverksamheten.

Nämndens verksamhet är konjunkturberoende och till stor del finansierad av avgifter för detaljpla-ner och bygglov. Beredskap behöver därför finnas för att anpassa verksamhetens omfattning vid en försämrad konjunktur.

Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige kommer en mobilitetslots att inrättas på stadsbygg-

15

Budgetskrivelse

nadskontoret. Enligt kommunfullmäktiges beslut ska medel om totalt 4 mkr årligen ställas till för-fogande för denna tjänst samt för mobilitetsåtgärder. Under 2020, då verksamheten ska starta, för-väntas inte full effekt nås varför tillkommande medel för 2020 begränsas till 0,8 mkr.

Vättern och dess strandremsa genom hela kommunen erbjuder stora möjligheter. För att på sikt ut-veckla attraktiviteten bör ett visionsarbete inledas. Det kan beröra frågor som tidigare lyfts i olika sammanhang, exempelvis badstränder, pirens utveckling, båtlivets förutsättningar och kallbadhus. Stadsbyggnadsnämnden får därför ett uppdrag att i samverkan med berörda nämnder, Destination Jönköping och civilsamhället påbörja ett sådant arbete.

Räddningstjänsten har fått en utökad ram om 1,5 mnkr för att kunna upprätthålla sin operativa för-måga.

Arbete pågår med ett nytt handlingsprogram för trygghet och säkerhet som beräknas bli aktuellt för antagande i kommunfullmäktige under våren 2020.

På sikt kommer en ny räddningsstation att behövas i Jönköping och förberedelser har gjorts som innebär att en lämplig lokalisering har fastställts och tomtmark säkerställts för en sådan.

Upprustningen av totalförsvaret kommer med allra största säkerhet att innebära utökade åtaganden för kommunen och påverka flera verksamheter. Omfattningen av dessa åtaganden är ännu inte kända men räddningstjänsten är en självklar aktör i det sammanhanget och beredskap behöver fin-nas för nya uppgifter inom totalförsvaret. Jönköpings kommun utgår från att staten kompenserar kommunerna för nytillkommande uppgifter och åtaganden enligt finansieringsprincipen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Nämnden har en oförändrad ekonomisk ram. Kommunrevisionen har påpekat att Jönköpings kom-mun har jämförelsevis låga avgifter varför nämnden avser att vidta åtgärder för att öka avgiftsin-täkterna.

I en växande kommun med ökade behov av mark för bostäder och verksamheter behöver man ar-beta med omvandling av markområden. Det behövs för en ansvarsfull markanvändning och för att hushålla med våra markreserver. Tidigare verksamhetsområden är aktuella för bostäder och miljö- och hälsoskyddsnämnden har en viktig roll i arbetet med att kartlägga markföroreningar som kan förekomma där. Enligt ett nationellt miljömål ska de mest förorenade områdena vara inventerade, undersökta och utredda med avseende på ansvar för föroreningen senast år 2050, ett arbete som miljö- och hälsoskyddsnämnden prioriterar.

Tekniska nämnden

Ett viktigt arbete pågår inom nämndens ansvarsområde med att förvärva mark för att utöka kom-munens markreserv. Det är fortsatt stor efterfrågan på mark för olika ändamål.

Nämnden ansvarar också för att verksamheternas behov av lokaler tillgodoses och att lokalresur-serna används på ett så rationellt, ekonomiskt och effektivt sätt som möjligt. Det är ett krävande uppdrag i en växande kommun med ökade behov av lokaler för inte minst förskolor och skolor. När en kommun växer med fler invånare växer också förvaltningsorganisationen. Behov finns av att belysa möjligheterna att tillgodose framtida behov av förvaltningslokaler varför nämnden ges ett utredningsuppdrag med denna innebörd.

16

Budgetskrivelse

Tekniska kontoret har tagit fram förslag till gestaltning för Jönköpings stadspark med åtgärder som rör bland annat arboretet, dansrotundan och fågeldammen. Inom ramen för parkanslaget förutsätts att arbetet med detta prioriteras i samband med om- och tillbyggnad av Stadsparksvallen. Stadspar-ken är en gammal, stor och unik park och utgör en oersättlig grön lunga i staden. I investeringspla-nen finns ett ramanslag för parker uppgående till 15 mnkr årligen samt att 4 mnkr överförs från 2019.

Mot bakgrund av att A6-området bedömts olämpligt att exploatera för bostäder finns möjlighet att tillvarata områdets vackra miljö för rekreation. Från Bondberget via A6 till Skinnersdal finns vandringsleder som används under hela året. Tekniska nämnden ges i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder, Destination Jönköping och civilsamhället ta fram en plan för hur A6-området kan vidareutvecklas till ett område för rekreation och friluftsliv.

Tekniska nämnden bedriver ett strategiskt och omfattande arbete med förnyelse inom VA-verk-samheten. Detta görs för att säkerställa en trygg och säker vattenförsörjning och ett fungerande av-loppsreningssystem. Det är en fråga som är högaktuell i hela landet. Till följd av skicklig och framsynt planering ligger Jönköpings kommun i framkant när det gäller detta arbete. Stora investe-ringar görs i nya ledningar, anpassningar till väntade klimatförändringar och i vattenverk och av-loppsreningsverk. Det är en viktig infrastruktur för att säkra dricksvattenkvaliteten och minska miljöbelastningen. Eftersom dessa kostnader inte får belasta skattekollektivet är justeringar av taxor för vatten och avlopp nödvändiga att göra. Taxehöjningarna är relativt begränsade och inne-bär inte att kommunens avgifter kan betraktas som höga i förhållande till andra jämförbara kom-muner.

Taxorna på Visingsötrafiken justeras måttligt uppåt. Jönköpings kommun erhåller statsbidrag för trafiken som sänkts med tre procent vilket innebär 2 mnkr per år i ökade kostnader för Jönköpings kommun. Trafikverket har aviserat att nivån kommer att sänkas ytterligare. Rimligt vore att staten helt övertar ansvaret för färjeleden i enlighet med tidigare överenskommelse mellan staten och kommunen, i form av en gemensam avsiktsförklaring, eftersom leden uppfyller villkoren för en allmän färjeled.

Barn- och utbildningsnämnden

Inom nämndens verksamhetsområde pågår en omfattande utbyggnad av förskolor och skolor för att möta ett ökande antal barn och elever. En stor andel av de investeringar som planeras i den kommunala verksamheten är relaterade till utbildningsområdet. Från nämnden sida har man för VIP-perioden bland annat prioriterat likvärdigheten för eleverna inom och mellan skolorna i kom-munen. Åtgärder man vidtar för att öka likvärdigheten är förändringar i hur delar av de ekono-miska resurserna fördelas. Vidare skapar det nyinrättade statsbidraget för likvärdig skola förutsätt-ningar för minskade klyftor mellan skolorna. Nämnden prioriterar också arbetet med åtgärder för att förbättra skolledarnas arbetssituation och ge utrymme för det pedagogiska uppdraget och strate-giskt arbete. Insatser med kompetensutveckling för alla medarbetare är också en förutsättning för att möta nya krav och utveckling i pedagogik baserat på forskning samt för att möta det ökande elevantalet som kommunen står inför.

Mot bakgrund av de villkor som följer för statsbidraget för ökad likvärdighet har nämnden koncen-trerat de effektiviseringar man behöver vidta till förskole- och fritidshemsverksamheterna. För att inte kvaliteten i verksamheten ska påverkas föreslås att taxan för förskole- och fritidshemsplatser ändras så att den statligt reglerade maxtaxan tillämpas. Sedan den infördes har Jönköpings kom-mun inte tillämpat den fullt ut, vilket nu föreslås ändras av barn- och utbildningsnämnden enligt

17

Budgetskrivelse

beslut 2019-09-23. Taxehöjningen måste anses som måttlig och innebär att avgiften ökar med 0,25 – 0,5 % av familjeinkomsten per barn i åldern 3-5 år. Kommunrevisionen har jämfört med ett antal kommuner i landet och påpekat att Jönköpings kommun har lägre intäkter genom taxorna för för-skola och fritidshem än dessa och jämfört med vad som skulle vara möjligt om maxtaxan tilläm-pas. Sammantaget beräknas taxejusteringen innebär en betydande intäktsökning som måste använ-das för att upprätthålla kvaliteten i förskole- och fritidshemsverksamheten. De personalminsk-ningar som nämnden tidigare aviserat i sitt förslag till VIP behöver således inte verkställas.

Därutöver överväger nämnden andra åtgärder för att kommande års effektiviseringskrav inte ska leda till kvalitetsförsämringar. Åtgärder som bedöms som rimliga och möjliga handlar om att an-passa öppettider till faktiska behov, att minska antalet sommaröppna förskolor och minskat antal platser som avser nattomsorg. Den senare utnyttjas i begränsad omfattning och endast 60 % av de barn som är anmälda använder platsen. Däremot bedöms det som olämpligt att minska antalet öppna förskolor, vilket endast skulle ha en marginell ekonomisk effekt. Det finns även möjlighet att genomföra planerad ökning av den digitala utrustningsnivån i något långsammare takt vilket också är möjligt när det gäller att inrätta förstelärartjänster inom förskolan.

Angeläget för nämnden är fortsatt arbete med de strukturella åtgärder man planerar för förskole-verksamheten. Det innebär kvalitetsförbättringar genom moderna och yteffektiva lokaler samt fri-gör resurser för att utveckla den pedagogiska verksamheten. Nämnden uppmanas att ta fram en plan för detta arbete.

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

De kommunala gymnasieskolorna är attraktiva och erbjuder utbildningar med hög kvalitet. Det vi-sar sig exempelvis genom att ungdomar väljer de kommunala gymnasieskolorna i allt större ut-sträckning. Antalet elever i gymnasieskolan väntas öka med nära 500 elever årligen under planpe-rioden vilket förutsätter en planering för att utveckla de kommunala gymnasieskolorna. För att skapa en likvärdig gymnasieskola fortsätter utvecklingsarbetet och samordningen mellan gymna-sieskolorna omkring vissa funktioner och tjänster. Samtidigt är det viktigt att ge gymnasieskolorna möjlighet att utveckla och förstärka sina olika profiler samt möjligheter att växa med kommande elevkullar.

Vuxenutbildning och verksamheten inom arbetsmarknadsavdelningen påverkas starkt av arbets-marknadsläget och andra samhällsförändringar. Nämnden framhåller att verksamheterna behöver vara proaktiva och vara flexibla för snabb anpassning till förändringar. Kopplingen till arbetsmark-naden innebär också behov av samverkan med andra aktörer såsom socialförvaltningen, arbetsför-medlingen och näringslivet. Kommunprogrammet anger att kommunen, för att klara den framtida kompetensförsörjningen, ska ha möjlighet att även i egen regi bedriva vuxenutbildning. Ett upp-drag ges därför till nämnden att utreda förutsättningar och lämna förslag på hur och i vilken om-fattning det kan genomföras.

I budgetförslaget tillförs nämnden 7 mkr årligen för att finansiera välfärdsjobben. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har identifierat en utvecklingspotential och har därför beslutat att insatsen ges två inriktningar, ”välfärdsjobb utveckling” och ”välfärdsjobb preparand”. Inriktning ”välfärds-jobb utveckling” liknar tidigare välfärdsjobb och riktar sig till personer som är i behov av vägled-ning mot arbete eller studier och/eller träning i svenska i reell arbetsmiljö. ”Välfärd preparand” riktar sig till personer som har en utbildning eller yrkeserfarenhet inom något område med rekryte-ringsbehov, främst förskola, skola, kök eller äldreomsorg. Målet med ”välfärdsjobb preparand” är att den enskilde ska vara redo för en anställning och/eller yrkesutbildning inom yrket och innebär

18

Budgetskrivelse

en möjlighet för förvaltningar med rekryteringsbehov. Den tilltänkta arbetsplatsen är med i ett ti-digt skede för att skapa en så god matchning som möjligt. Arbetssättet förutsätter en aktiv insats och god samverkan mellan kommunens olika förvaltningar.

Ytterligare initiativ kommer att tas för att åstadkomma en snabbare etablering och integration ge-nom tidigareläggning av insatser för nyanlända med fokus på arbetsmarknadsåtgärder. Ett treårigt projekt planeras under förutsättning av att extern finansiering kan erhållas som syftar till att skapa förbättrad mottagning i kommunal regi för asylsökande och erbjuda dem tidiga insatser i form av kompetensinventering, arbetsmarknadskunskap och validering. Det kommer att ge asylsökande – men även nyligen bosatta tredjelandsmedborgare – bättre förutsättningar för snabbare etablering både i samhället och på arbetsmarknaden och långsiktigt bidra till förbättrad hälsa. Projektet kom-mer även att skapa bättre förutsättningar för tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd att eta-blera sig på den regionala arbetsmarknaden. Det görs genom samverkan mellan arbetsgivare, nä-ringslivsavdelning, högskola och vuxenutbildning. En modell kommer att utvecklas för själva matchningen individ/arbetsgivare. Projektet kompletterar befintliga insatser med att utveckla nya insatser som berör asyl, integration och laglig migration.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden har ett viktigt uppdrag att erbjuda ett kultur- och fritidsutbud med bredd och kvalitet, inte minst riktat mot barn och unga, både i de öppna verksamheter man bedri-ver men också genom stödet till kommunens omfattande föreningsliv. Nämndens verksamhet spe-lar en viktig roll för att skapa jämlika förutsättningar och goda livsvillkor för barn och unga i Jön-köpings kommun.

För att utveckla och utöka det förebyggande och utåtriktade arbetet riktat mot barn och ungdomar där behoven är störst föreslås en förstärkning genom att resurser tillförs för en social insatsgrupp som har detta som sin uppgift. För att det ska fungera bra kommer det att krävas ett väl utvecklat och förtroendefullt samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningens egna verksamheter, social-förvaltningens fältverksamhet och myndighetsutövande verksamhet, skolans olika verksamheter och polisen. Fem miljoner tillförs nämnden för detta arbete. Det bedöms som viktigt och ska ses mot bakgrund av oroande tecken som pekar i riktning mot exempelvis gängbrottsproblematik, ökat inflöde av narkotika, kriminalitet som följer med detta och de risker det medför för barn och unga i vår kommun.

Det goda samarbetet med Jönköpings starka civilsamhälle har en lång tradition och är viktigt för kommunens utveckling. Jönköpings föreningsliv engagerar många människor inte minst inom det omfattande och breda idrottslivet som innebär meningsfulla aktiviteter för barn och ungdomar. Det är angeläget att skapa så goda förutsättningar som möjligt för idrotten och i verksamhets- och in-vesteringsplanen finns omfattande medel reserverade för ett idrottspaket, som avser att stärka för-utsättningarna för idrottslivet i Jönköpings kommun.

Det gäller först en om- och tillbyggnad av Stadsparksvallen så att den svarar mot de krav som ställs för allsvenskt spel. Det betyder också att anläggningen kan nyttjas väsentligt fler timmar jämfört med idag.

Vidare finns i investeringsplanen en om- eller nybyggnad av Rosenlundsbadet med beräknat fär-digställande år 2025. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med kultur- och fritids-nämnden och tekniska nämnden utreda och göra jämförelser, verksamhetsmässigt och ekonomiskt,

19

Budgetskrivelse

beträffande ombyggnad respektive nybyggnad av Rosenlundsbadet samt återkomma till kommun-fullmäktige med förslag till beslut. Det är ett mycket stort projekt, oavsett om- eller nybyggnad, som innebär konsekvenser för verksamheten som måste hanteras. Projektet kommer också att kräva omfattande insatser för ledning och samordning.

Behoven av förbättrade träningsmöjligheter för friidrotten har varit kända länge och utvecklingen inom Kålgårdsområdet betyder att ersättningslokaler på sikt kommer att behövas för verksamheten som bedrivs på Kålgårdsarenan. Därför finns nu i investeringsplanen en ny friidrottsarena på Råslätt. Ett detaljplanearbete kommer att inledas för att möjliggöra detta och byggnation kan för-väntas starta år 2024.

I Jönköpings kommun drivs ca 80 % av alla idrotts- och friluftsanläggningar i föreningsregi. Det kan jämföras med genomsnittet för landet som ligger på 38 %, ett bevis på det starka föreningsliv som finns i vår kommun. Föreningar i kommunen tar ett stort ansvar för att tillhandahålla tränings- och tävlingsmöjligheter för många människor. Många av anläggningarna vänder sig också direkt till allmänheten, exempelvis löp- och skidspår, och är av stor betydelse för att tillgodose motions- och rekreationsbehov. Behoven av investeringar för underhåll är stort – och ökande – i dessa an-läggningar. Investeringsbidraget till föreningar som kultur- och fritidsnämnden förfogar över upp-går idag till 4,6 mnkr årligen. Det föreslås nu öka till 10 mkr årligen, drygt en fördubbling, för att bättre svara mot behoven.

Folkbibliotekens viktiga roll i lokalsamhället ska värnas och utvecklas genom att pröva olika, lo-kalt anpassade samverkansformer. Kommunen ska arbeta för att öka tillgängligheten till biblio-tekstjänster.

Äldrenämnden

Jönköpings kommun har en hög kvalitet inom äldreomsorgen. Det visar de återkommande jämfö-relser som görs mellan nio större kommuner i landet. Av de jämförda kommunerna är brukarna i Jönköping mest nöjda med såväl hemtjänst som särskilt boende. Dessutom ligger Jönköping över medelvärdet i landet när kvaliteten bedöms av brukarna. Utgångsläget är därmed gott när det gäller att möta framtida utmaningar i äldreomsorgen. Den goda kvaliteten i kommunens äldreomsorg be-ror ytterst på engagerad och kunnig personal. Därför är det förbättringsarbete som socialförvalt-ningen prioriterar gemensamt med de fackliga organisationerna av stor vikt.

Tillgången av bra och tillgängliga bostäder påverkar äldrenämndens verksamhet. Äldre vill gärna bo kvar i sin vanliga bostad så länge det är möjligt men många bor i otillgängliga bostäder som inte längre fungerar när man får svårt att klara sina vardagliga sysslor. Det är därför angeläget att öka tillgången på bra och tillgängliga bostäder som kan rikta sig till äldre. Trygghetsboenden är en sådan bostadsform som kan underlätta att bo kvar i det ordinära bostadsbeståndet. Det är en boen-deform som skapar förutsättningar för gemenskap och kan minska oönskad ensamhet då de också innehåller gemenskapslokal samt att kommunen bidrar med medel för bovärd. Det är angeläget att trygghetsboenden tillskapas i kommunens olika delar för att möjliggöra kvarboende i en van och trygg miljö där man ofta har sitt sociala nätverk. En nära samverkan med såväl privata som kom-munala bostadsföretag är angeläget för att fler trygghetsboenden ska komma till stånd. I samband med att ägardirektiven till de kommunala bostadsföretagen revideras bör övervägas om ett sådant uppdrag ska lyftas in.

På olika håll i kommunen har initiativ tagits från pensionärsorganisationer som gärna vill se en ut-veckling av fler trygghetsboenden. Kommunen bör ställa sig positiv till ett samarbete kring sådana

20

Budgetskrivelse

initiativ och att stödja dessa genom att belysa behov, intresse och möjligheter för fler trygghetsbo-enden i kommunen.

Planperioden innehåller omfattande investeringar inom äldrenämndens område, med ett flertal pla-nerade byggnationer av särskilda boenden för äldre.

En översyn av taxorna har gjorts och nämnden föreslår ett antal åtgärder som berör taxorna inom verksamheten. Taxorna har i flera delar inte justerats under lång tid, något som kommunrevisionen påpekat. Den justering som föreslås framgår av budgetunderlaget. Det innebär ökade intäkter och bidrar därmed till en god kvalitet i verksamheten. En ny avgift föreslås införas för den kommunala hemsjukvården. Det är rimligt att jämställa hemsjukvården med patientavgiften i primärvården. Genom maxtaxans tak och det individuellt beräknade avgiftsutrymmet säkras att den enskilde inte drabbas av för höga avgiftsuttag. Även avgiften för hemsjukvård omfattas av detta skydd.

Vidare planerar nämnden för att kyld mat ska erbjudas vid hemleverans eftersom nuvarande pro-duktion och distribution av lunchportioner innebär alltför stora logistiska svårigheter och tar en stor del av personalens tid i anspråk. Personalen är verksamhetens största tillgång vars kompetens bättre behövs för andra uppgifter. Kyld mat, som levereras en gång i veckan bedöms som ett bra alternativ där möjligheten att välja blir större. I samband med att detta införs kommer även avgif-ten för hemlevererad, kyld mat att fastställas till en lägre nivå än avgiften för nuvarande hemleve-rans. Sammantaget beräknas övergången till kyld, hemlevererad mat påtagligt bidra till att minska nämndens kostnader utan att försämra kvalitén.

Nämnden förutsätts fortsätta sitt arbete får att nå budgetbalans. Det är framför allt inom den kom-munala hälso- och sjukvården som det finns anledning att noga följa utvecklingen och där påbör-jade åtgärder behöver fullföljas. En omställning pågår i hela landet som innebär att alltmer av upp-gifterna inom den specialiserade vården överförs från sjukhusen till hemsjukvården, i ordinärt eller särskilt boende. Den enskilde får sjukhusvård under några timmar varefter uppgifterna överlämnas för att fortsätta inom hemsjukvården. Flera övergripande förändringar har genomförts inom kom-munens hemsjukvård för att möta denna utveckling, exempelvis med de så kallade hemteamen och förbättrad samverkan vid utskrivning från den slutna hälso- och sjukvården. Det är för övrigt värt att märka att den kommunala hälso- och sjukvården nu står för en fjärdedel av alla hälso- och sjuk-vårdsinsatser i landet men att statsbidragen riktas enbart till regionerna. Dialogen mellan kommu-nen och Regionen om denna utveckling behöver fördjupas.

Socialnämnden

Alla människor oavsett funktionsvariation ska kunna leva ett rikt och gott liv i Jönköpings kom-mun. Därför väljer Koalition för Jönköping att göra en kraftfull satsning på Socialnämnden. Sedan flera år tillbaka har kostnaderna för personlig assistans ökat dramatiskt för kommunen då Försäk-ringskassan infört en mer restriktiv handläggning. Nämnden har tidigare kompenserats för ökade kostnader för den personliga assistansen som följt av den övervältring som skett från Försäkrings-kassan. Fler är hänvisade till att vända sig till socialtjänsten för att få sina behov prövade vilket in-nebär ett ökat antal ärenden i kommunens funktionshinderomsorg och att även andra insatser än personlig assistans ökat. Den beskrivning som nämnden gjort av denna utveckling två år tillbaka visar att verksamheten därför har haft en volymökning som saknar täckning för insatser som mots-varar 30 mnkr. Socialnämndens ram förstärks därför med 30 mnkr för att bibehålla kvaliteten i verksamheten och uppnå ekonomisk balans. Antalet ärenden ökar också till följd av att kommunen växer med fler invånare vilket ger behov av fler boenden. Mot denna bakgrund utökades nämn-

dens ram med 15 mnkr i kommunfullmäktiges beslut 2019-03-28 om reviderade ekonomiska ra-mar. Socialnämnden tillförs således en resursförstärkning avseende 2020 om sammanlagt 45 mnkr. För att långsiktigt kunna upprätthålla en verksamhet med kvalitet och samtidigt ha en budget i ba-lans är det angeläget att nämnden fortsätter sitt arbete med att pröva olika åtgärder som kan redu-cera kostnader. Det handlar om vissa kostnadsersättningar, översyn av jouravtal, effektivare lokal-användning samt ändrad avgift för boendestöd. Den föreslagna avgiften för ledsagning enligt soci-altjänstlagen bedöms som mindre lämplig att införa.

Individ- och familjeomsorgsnämnden

Inom barn- och ungdomsvården har nämnden framgångsrikt arbetat med att utveckla alternativa insatser som kan användas istället för att göra omhändertaganden och externa placeringar. Arbetet bedöms som framgångsrikt, insatser med så kallade hemmaplanslösningar ger i många fall bättre effekter. Två egna HVB (hem för vård eller boende) planeras som kan bidra till att minska de ex-terna placeringarna. I samarbete med barn- och utbildningsnämnden pågår en planering för en re-sursskola i egen regi vilket ger ytterligare förbättrade förutsättningar för denna utveckling inom barn- och ungdomsvården.

En oroande utveckling noteras inom missbrukarvården med ökande kostnader som följd. Även inom denna delverksamhet planerar man för utökade öppenvårdsinsatser. Med tidiga insatser räk-nar man med att nå bättre resultat och minska antalet institutionsplaceringar.

Försörjningsstödet är konjunkturberoende och en avmattning på arbetsmarknaden kan innebära att antalet personer som söker försörjningsstöd kommer att öka. Mot bakgrund av detta, och att fler personer kommer att lämna etableringsfasen som arbetsförmedlingen svarar för, så bedömer nämn-den att antal ärenden inom försörjningsstödet kan komma att öka under planperioden. Samarbetet med kommunens arbetsmarknadsavdelning och arbetsförmedlingen är viktigt i sammanhanget för att skapa insatser som riktas mot de personer som bäst behöver stöd för att etablera sig på arbets-marknaden.

Mot bakgrund att antalet nyanlända flyktingar minskar har kommunfullmäktige gett kommunsty-relsen i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder upprätta en budget för flyktingmottagandet som är anpassad till de intäkter kommunen får i form av generalschablonen och övriga statsbidrag för flyktingmottagandet, som satts av till den så kallade flyktingfonden på ett balanskonto, så att balans i budget nås till 2020. Antal ensamkommande barn har minskat men fortfarande finns ett antal barn som är minderåriga eller som har stora behov av stöd. Verksamheten kommer inte att klara att balansera sina kostnader till den nivå som statsbidragen tillåter 2020. Dessa insatser behö-ver under en övergångsperiod fasas ut med de medel som ryms inom flyktingfonden så att budget-balans uppnås år 2022. Under åren 2016 och framåt har 20 mnkr förts över från flyktingfonden för att finansiera delar av IFO-verksamheten och detta har motiverats med kostnader verksamheten har haft för den här gruppen. När nu denna finansiering faller bort skulle det få mycket kännbara konsekvenser för IFO-verksamheten. Ett anslag på 20 mnkr per år har tillförts IFO-nämnden för att värna den förebyggande och icke lagstadgade verksamheten inom IFO-verksamheten som an-nars riskeras att avvecklas.

21

Budgetskrivelse

dens ram med 15 mnkr i kommunfullmäktiges beslut 2019-03-28 om reviderade ekonomiska ra-mar. Socialnämnden tillförs således en resursförstärkning avseende 2020 om sammanlagt 45 mnkr. För att långsiktigt kunna upprätthålla en verksamhet med kvalitet och samtidigt ha en budget i ba-lans är det angeläget att nämnden fortsätter sitt arbete med att pröva olika åtgärder som kan redu-cera kostnader. Det handlar om vissa kostnadsersättningar, översyn av jouravtal, effektivare lokal-användning samt ändrad avgift för boendestöd. Den föreslagna avgiften för ledsagning enligt soci-altjänstlagen bedöms som mindre lämplig att införa.

Individ- och familjeomsorgsnämnden

Inom barn- och ungdomsvården har nämnden framgångsrikt arbetat med att utveckla alternativa insatser som kan användas istället för att göra omhändertaganden och externa placeringar. Arbetet bedöms som framgångsrikt, insatser med så kallade hemmaplanslösningar ger i många fall bättre effekter. Två egna HVB (hem för vård eller boende) planeras som kan bidra till att minska de ex-terna placeringarna. I samarbete med barn- och utbildningsnämnden pågår en planering för en re-sursskola i egen regi vilket ger ytterligare förbättrade förutsättningar för denna utveckling inom barn- och ungdomsvården.

En oroande utveckling noteras inom missbrukarvården med ökande kostnader som följd. Även inom denna delverksamhet planerar man för utökade öppenvårdsinsatser. Med tidiga insatser räk-nar man med att nå bättre resultat och minska antalet institutionsplaceringar.

Försörjningsstödet är konjunkturberoende och en avmattning på arbetsmarknaden kan innebära att antalet personer som söker försörjningsstöd kommer att öka. Mot bakgrund av detta, och att fler personer kommer att lämna etableringsfasen som arbetsförmedlingen svarar för, så bedömer nämn-den att antal ärenden inom försörjningsstödet kan komma att öka under planperioden. Samarbetet med kommunens arbetsmarknadsavdelning och arbetsförmedlingen är viktigt i sammanhanget för att skapa insatser som riktas mot de personer som bäst behöver stöd för att etablera sig på arbets-marknaden.

Mot bakgrund att antalet nyanlända flyktingar minskar har kommunfullmäktige gett kommunsty-relsen i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder upprätta en budget för flyktingmottagandet som är anpassad till de intäkter kommunen får i form av generalschablonen och övriga statsbidrag för flyktingmottagandet, som satts av till den så kallade flyktingfonden på ett balanskonto, så att balans i budget nås till 2020. Antal ensamkommande barn har minskat men fortfarande finns ett antal barn som är minderåriga eller som har stora behov av stöd. Verksamheten kommer inte att klara att balansera sina kostnader till den nivå som statsbidragen tillåter 2020. Dessa insatser behö-ver under en övergångsperiod fasas ut med de medel som ryms inom flyktingfonden så att budget-balans uppnås år 2022. Under åren 2016 och framåt har 20 mnkr förts över från flyktingfonden för att finansiera delar av IFO-verksamheten och detta har motiverats med kostnader verksamheten har haft för den här gruppen. När nu denna finansiering faller bort skulle det få mycket kännbara konsekvenser för IFO-verksamheten. Ett anslag på 20 mnkr per år har tillförts IFO-nämnden för att värna den förebyggande och icke lagstadgade verksamheten inom IFO-verksamheten som an-nars riskeras att avvecklas.

22

Budgetskrivelse

Undertecknades förslag till kommunstyrelsen

Ann-Marie Nilsson (C) Ilan De Basso (S) Kommunstyrelsens ordförande Kommunalråd

David Gerson (L) Margareta Sylvan (MP)

Mona Forsberg (S) Kommunalråd

Kommunfullmäktige beslutade 2019-10-31 att fastställa VIP 2020-2022 med budget 2020 enligt kommunstyrelsens förslag. Beträffande beslutssatser hänvisas till kommunfullmäktiges protokoll 2019-10-31 § 221. Protokollet återfinns som bilaga.

Kommunövergripande mål Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunen ska se till att ut-veckling av kommunen och dess verksamhet ska ske ändamålsenligt och effektivt för att skapa god service till kommuninvånarna med de resurser som finns tillgängliga. Resurshållningen ska också vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt.

För den långsiktiga utvecklingen har kommunfullmäktige antagit en vision för Jönköpings kom-mun, Vision 2030. Visionen innehåller fyra målbilder för vad som kännetecknar Jönköpings kom-mun år 2030:


Kommunfullmäktige beslutar om övergripande verksamhetsmål. Verksamhetsmålen uttrycks som fokusområden för det som bedöms vara särskilt viktigt för en fortsatt god utveckling av Jönkö-pings kommun. Kommunfullmäktige beslutar också om finansiella mål som syftar till att kommu-nens ekonomi ska vara långsiktigt hållbar.

Övergripande verksamhetsmål En sammanhållen samhällsplanering

Alla delar av kommunen ska ha goda förutsättningar för tillväxt och utveckling. Sam-hället ska byggas på ett långsiktigt hållbart sätt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att alla perspektiv ska beaktas i samhällsplaneringen ska alla nämnder, förvaltningar och kommunala bolag vara delaktiga.

Överbrygga klyftor Kommunen ska agera för att främja social rättvisa, delaktighet och känslan av samman-hang. Så kan klyftor och utanförskap mellan grupper, områden eller mellan stad och land motverkas.


Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är avgörande för kommunens möjligheter att leverera tjänster med kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som förmår att rekrytera och behålla personal.

Finansiella mål Resultatnivån ska uppgå till lägst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag un-

der en treårsperiod.

Kommunens låneskuld för den skattefinansierade verksamheten kan variera mellan 0 och 800 miljoner kronor.

Kommunens soliditet, det vill säga andelen tillgångar som finansierats med eget kapital, ska uppgå till minst 50 procent.

23

Kommunövergripande mål

Kommunövergripande mål Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Det innebär att kommunen ska se till att ut-veckling av kommunen och dess verksamhet ska ske ändamålsenligt och effektivt för att skapa god service till kommuninvånarna med de resurser som finns tillgängliga. Resurshållningen ska också vara inriktad mot ett långsiktigt hållbart samhälle, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt.

För den långsiktiga utvecklingen har kommunfullmäktige antagit en vision för Jönköpings kom-mun, Vision 2030. Visionen innehåller fyra målbilder för vad som kännetecknar Jönköpings kom-mun år 2030:


Kommunfullmäktige beslutar om övergripande verksamhetsmål. Verksamhetsmålen uttrycks som fokusområden för det som bedöms vara särskilt viktigt för en fortsatt god utveckling av Jönkö-pings kommun. Kommunfullmäktige beslutar också om finansiella mål som syftar till att kommu-nens ekonomi ska vara långsiktigt hållbar.

Övergripande verksamhetsmål En sammanhållen samhällsplanering

Alla delar av kommunen ska ha goda förutsättningar för tillväxt och utveckling. Sam-hället ska byggas på ett långsiktigt hållbart sätt, socialt, ekonomiskt och miljömässigt. För att alla perspektiv ska beaktas i samhällsplaneringen ska alla nämnder, förvaltningar och kommunala bolag vara delaktiga.

Överbrygga klyftor Kommunen ska agera för att främja social rättvisa, delaktighet och känslan av samman-hang. Så kan klyftor och utanförskap mellan grupper, områden eller mellan stad och land motverkas.


Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är avgörande för kommunens möjligheter att leverera tjänster med kvalitet. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som förmår att rekrytera och behålla personal.

Finansiella mål Resultatnivån ska uppgå till lägst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag un-

der en treårsperiod.

Kommunens låneskuld för den skattefinansierade verksamheten kan variera mellan 0 och 800 miljoner kronor.

Kommunens soliditet, det vill säga andelen tillgångar som finansierats med eget kapital, ska uppgå till minst 50 procent.

24

Jönköpings kommuns utveckling


Framåtblick

Antalet äldre och unga i den svenska befolkningen ökar snabbare framöver än antalet invånare i yrkesför ålder. Det innebär en utmaning då behovet att bygga ut välfärdsverksamheterna kommer att vara större än möjligheterna att bemanna och finansiera dem. Samtidigt tyder nu mycket på att den kraftiga sysselsättningsökningen som setts i kommunsektorn de senaste fem åren bromsar in. SKL beräknar nu att kommunerna går in i en period där de demografiska behoven beräknas öka snabbare än sysselsättningen i ekonomin, vilken är basen för de kommunala skatteintäkterna. Kostnadstrycket stiger därmed snabbare än vad intäkterna förväntas göra.

Jönköpings kommun hade vid senaste årsskiftet 139 222 personer och befolkning växer för närva-rande snabbt. Enligt den senaste befolkningsprognosen från våren 2019 kommer kommunen att ha cirka 158 000 invånare år 2030. Kommunens fortsatta positiva expansion kommer även fortsätt-ningsvis att innebära utmaningar. Ökat invånarantal betyder ökade behov som påverkar utbyggnad av infrastruktur, verksamhetslokaler, bostäder, kommunikationer samt den service och verksamhet som kommunen ansvarar för.

Liksom för Kommunsverige i stort så visar befolkningsprognosen för Jönköping att den föränd-rade ålderssammansättningen kommer att påverka kommunens verksamheter. Ett ökat antal barn och ungdomar ger ökade behov de närmaste åren främst när det gäller grundskolan och gymnasie-skolan. Antalet i de äldsta åldersklasserna förväntas öka kraftigt från mitten av 2020-talet och på-verkar då äldreomsorg och hälso- och sjukvård.

De demografiska förändringarna innebär stora investeringsbehov. Skolor, förskolor, äldreboenden, VA-nät med mera behöver byggas ut för att klara de växande behoven till följd av demografin. Det finns också behov av upprustning och/eller nyanläggning av idrotts- och fritidsanläggningar. Inve-steringsnivån i det förslag som nu finns ligger på historiskt höga nivåer med närmare 1 500 mnkr per år i genomsnitt de närmaste åren, mer än dubbelt så hög som genomförandet de senaste åren. I planen är exempelvis femton förskolor, tjugo skolor, fyra äldreboenden och tre större om och ny-byggnationer av idrottsanläggningar planerade. Investeringar ger nämnderna ökade kostnader för att driva verksamheten i form av hyra, löner och övriga kostnader. De framtida driftskostnaderna som blir följden av investeringar är stora åtaganden för kommunen och måste alltid framgå till-sammans med beredskap för höjda räntor, energipriser med mera när investeringarna ska beräknas.

En konsekvens av att många flyttar till kommunen är att efterfrågan på bostäder behöver tillgodo-ses. Det är viktigt att kommunen skapar förutsättningar för bostadsbyggande genom att kunna till-handahålla mark och detaljplaner för ändamålet så att allmännyttan och privata aktörer kan bygga de bostäder som behövs för att klara behoven av bostadsförsörjning. Investeringar i infrastruktur som gator och vägar, cykelvägar, parker och VA-anläggningar behöver koordineras med bostads-byggande och investeringar i verksamhetslokaler.

Som en följd av det stora flyktingmottagandet till kommunen under 2015-2016, där fler nu går ur den statliga etableringsfasen, är integration av nyanlända en viktig uppgift för Sveriges kommuner. I det arbetet är det viktigt med ett samarbete mellan socialförvaltningen, arbetsmarknadsavdel-ningen och Arbetsförmedlingen för att genom utbildning, yrkespraktik, SFI och andra sätt ge för-utsättningar för inträde till den ordinarie arbetsmarknaden. I nuläget är mottagningen av nyanlända till Sverige begränsad och resurserna inom kommunen för mottagning måste anpassas till inflödet.

25


Rekrytering och kompetensförsörjning är områden som innebär en stor utmaning framöver för alla kommuner. En kompetensförsörjningsstrategi beslutades av kommunfullmäktige under 2018. Den ska bidra till att säkerställa rätt kompetens för att nå verksamhetens mål och tillgodose behovet av medarbetare på kort och lång sikt. För att klara kompetensförsörjningen framåt behöver verksam-heten aktivt arbeta med att hitta nya lösningar, tänka nytt, vara kreativ och i framkant när det gäller utnyttjande av ny teknik, nya arbetssätt och nya sätt att bemanna. Det är också nödvändigt och vik-tigt att ta tillvara på den resurs som nyanlända är för att klara framtida rekryteringsbehov i kom-munen.

För att klara större verksamhetsvolymer med resurser som ökar långsammare så måste kommuner och regioner arbeta med effektiviseringar som ger snabb effekt här och nu samtidigt som de behö-ver arbeta långsiktigt. Det betyder exempelvis förebyggande arbete samt omställning till metoder som ny teknik och digitalisering möjliggör.

Under 2018 antog kommunfullmäktige en digitaliseringsstrategi. Syftet är att kommunen ska kunna erbjuda en bättre service men också att utveckla arbetssätt som kan bidra till att effektivisera verksamheten och hushålla med resurser. Det är särskilt viktigt mot bakgrund av kompetensför-sörjningen att kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter så att personalen kan koncentrera sig på de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

Ett annat sätt att möta de kommande utmaningarna är samverkan mellan nämnder och bolag för att ta tillvara kompetens och utrustning som kan nyttjas mer resurseffektivt för största möjliga kon-cernnytta. Även samverkan med myndigheter, föreningar och övriga civilsamhället, samt det före-byggande arbetet behöver stärkas.

Kommunen kommer även i kommande budgetarbeten ha utmaningen att skapa en långsiktigt håll-bar balans mellan ekonomi och verksamhet för att säkerställa välfärd och investeringar i en väx-ande kommun. Budgeterat resultat måste innehålla marginaler för att hantera budgetavvikelser och oförutsedda händelser. En långsiktigt hållbar ekonomi är också viktig för att ge verksamheterna stabila planeringsförutsättningar. Att fortsättningsvis ha en god service till kommuninvånarna samt att anpassa den kommunala verksamheten till befintliga budgetramar och samtidigt klara rekryte-ring och kompetensförsörjning är viktiga delar i kommunens långsiktiga VIP-arbete. Stabila plane-ringsförutsättningar är centralt i varje kommuns budgetarbete. Staten kan bidra till stabila plane-ringsförutsättningar genom statsbidrag och framförhållningen för statliga reformer.

Med de nya utmaningarna behöver planering, styrning och uppföljning förändras med fokus på tillit, långsiktighet och flexibilitet.

Befolkningsutveckling

Jönköping är Sveriges tionde största kommun och drygt en procent av Sveriges befolkning bor i kommunen.

Under 2018 fick kommunen 1 741 nya invånare och vid årsskiftet bodde 139 222 personer i Jön-köpings kommun. Jönköping fortsätter att växa, statistik till och med augusti 2019 visar att kom-munen fått 1 184 nya invånare hittills i år och den 31 augusti bodde 140 406 personer i kommu-nen. I slutet av året beräknas befolkningen öka till 140 770 invånare.

Jönköpings kommun tar årligen fram en befolkningsprognos för kommunen och dess delområden. Prognosen är ett viktigt planeringsunderlag, inte minst när det gäller behoven av barnomsorg, skola och äldreomsorg. Den genomsnittliga befolkningsökningen förväntas ligga på cirka 1 600

26


personer per år under hela VIP-perioden. I slutet av VIP-perioden år 2022 beräknas antalet invå-nare vara 145 650.

Under VIP-perioden beräknas antalet barn i åldern 1 till 5 år öka med 213 (2,6 %), antalet barn i åldern 6 till 15 år beräknas öka med 1 270 (7,7 %) och antalet ungdomar i åldersgruppen 16 till 18 år, det vill säga ungdomar i gymnasieåldern, beräknas öka med 632 personer (14,2 %).

Antalet pensionärer i åldersgruppen 65 till 74 år beräknas minska med 781 (5,6 %), antalet i ål-dersgruppen 75 till 84 år beräknas öka med 1 673 (19,2 %) och antalet i den åldersgrupp där beho-vet av stöd och insatser från äldreomsorgen är som störst, 85 år och uppåt ökar med 75 personer (2,0 %).

Antalet personer i arbetsför ålder, 19 till 64 år, beräknas öka med 3 238 personer (4,0 %).

Ovanstående innebär att andelen personer upp till 19 år och över 65 år ökar med 5,5 procent me-dan antal personer i arbetsför ålder ökar med 4,0 procent. Det innebär att försörjningskvoten ökar något.

100 000

110 000

120 000

130 000

140 000

150 000

160 000

170 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Faktisk f olkmängd 19902018 Prognos20192022 Utblick 20232030

0

0

4 000

8 000

12 000

16 000

20 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Faktisk f olkmängd 19902018 Prognos20192022

Utblick 20232030

0

4 000

8 000

12 000

16 000

20 000

24 000

1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030

Faktisk f olkmängd 19902018 Prognos20192022

Utblick 20232030

65-79 år

80+ år

27


I en utblick mot år 2030 förväntas folkmängden uppgå till 157 910 invånare. Ökningen för de närmaste tio åren beror både på att det förväntas födas fler än det dör och att inflyttningen till kom-munen antas vara högre än utflyttningen från kommunen.

Antalet invånare den 1 november året före budgetåret är grunden för kommunens sammanlagda intäkter av skatt och utjämningssystem.

Bostadsbyggande

I kommunen finns cirka 67 000 bostäder. Av dessa är 44 procent hyresrätter, 36 procent äganderät-ter och 20 procent bostadsrätter. Det årliga bostadsbehovet sett till befolkningsutvecklingen är cirka 700 bostäder per år, men då byggandet under ett flertal år inte motsvarat utvecklingen finns även ett uppdämt bostadsbehov. Antalet outhyrda lägenheter i Jönköping har varit få under en längre period.

Vid månadsskiftet juli/augusti fanns det tre outhyrda lägenheter bland de allmännyttiga bostadsbo-lagen. Det finns inte några uppgifter om antalet outhyrda lägenheter bland privata bostadsbolag. Under första halvåret 2019 påbörjades byggandet av 548 bostäder, 438 av dessa är hyresrätter, 24 bostadsrätter och 86 äganderätter. Den första juli var 1 602 bostäder under pågående byggnation. Det är dock svårt att bedöma antalet påbörjade bostäder under prognosperioden med anledning av den osäkerhet som råder kring många bostadsprojekt. I det kommunala bostadsförsörjningspro-grammet görs en bedömning att byggandet av cirka 1 800 bostäder per år möjligtvis kan påbörjas under perioden 2018–2022. I ett historiskt perspektiv har det dock varit vanligt att många bostads-projekt inte kommer igång enligt planerna.

Arbetsmarknadsläget

I augusti uppgick den totala arbetslösheten i Jönköpings kommun till 5,0 procent av arbetskraften 16 till 64 år och arbetslösheten var högre för kvinnor än för män (5,1 % respektive 4,8 %). Arbets-lösheten var lägre jämfört med både läns- och riksgenomsnittet. I antal personer har den totala ar-betslösheten i Jönköpings kommun minskat med 12 personer sedan augusti förra året, från 3 516 till 3 504 personer.

Arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda är lägre jämfört med både länet och riket. Den totala ungdomsarbetslösheten i kommunen i relation till den registerbaserade arbetskraften 18 till 24 år var i augusti 5,5 procent och bland utrikes födda 16 till 64 år, 15,5 procent.

Andelen arbetslösa i Jönköpings kommun jämfört med riket, januari 2012 - augusti 2019

28

Kommunkoncernen som arbetsgivare


Kommunkoncernen som arbetsgivare Med framåtanda och ett tillitsbaserat förhållningssätt vill Jönköpings kommunkoncern vara en ar-betsgivare där idéer utvecklas och där medarbetare har modet att agera. Kommunkoncernen består av arbetsplatser som har till uppgift att på olika sätt berika kommuninvånarnas vardag. För att lyckas med uppdragen behövs kompetenta, engagerade och lojala medarbetare och chefer som trivs och mår bra, kommunkoncernens främsta ambassadörer.

Konkurrenskraftig arbetsgivare

Kommunkoncernen ska bestå av välfungerande arbetsplatser, med god arbetsmiljö, där det finns goda möjligheter till utveckling genom hela arbetslivet.

Jönköpings kommunkoncern strävar efter att uppnå en enhetlig arbetsgivarpolitik. Möjlighet till löneutveckling kopplat till ett väl utfört arbete är en viktig del i att vara en konkurrenskraftig ar-betsgivare, likaså att kunna erbjuda olika personalförmåner, inklusive friskvård. Erbjudandet om personalförmåner ska vara likvärdiga för hela koncernen och vara gemensamma för både medarbe-tare och chefer.

Det pågående aktiva arbetet för jämställda löner ska fortsätta, likaså arbetet för ökad lönesprid-ning, vilket ger möjlighet till god löneutveckling ett helt arbetsliv.

Senast 2021 ska alla deltidsanställda medarbetare erbjudas heltidsarbete. Heltid är en del i att skapa konkurrenskraftiga anställningar, men också en jämställdhetsfråga.

En av kommunkoncernens stora utmaningar handlar om att kunna möta det ökande rekryteringsbe-hovet. Fungerande arbetsplatser, ett gott ledarskap och god planering är viktiga parametrar för att hantera utmaningen.

All rekrytering ska genomföras på ett professionellt sätt med utgångspunkt i likabehandling och respekt för kandidaterna. Kommunen rekryterar utifrån kompetensbaserad rekrytering, ett struktu-rerat arbetssätt med fokus på verksamhetens mål och likabehandling. Nya chefer och HR-konsulter m.fl. erbjuds varje år utbildning i kompetensbaserad rekrytering.

Kommunen arbetar för att uppnå en bättre mångfald och en jämnare fördelning av kvinnor och män inom olika befattningar och områden. Medarbetare med olika bakgrunder och erfarenheter skapar ökad kvalitet och kreativitet i organisationen.

Hållbara arbetsplatser

Medarbetares och chefers hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv verksamhet. Ytterst är var och en ansvarig för sin egen hälsa och utvecklingen av sina per-sonliga resurser och förmågor. Jönköpings kommunkoncern ska fortsätta utveckla sitt förebyg-gande och hälsofrämjande arbete för att skapa goda arbetsvillkor och bidra till minskad sjukfrån-varo.

Alla medarbetares möjlighet till delaktighet, initiativtagande och upplevelsen av tillit ska öka ge-nom att Jönköpings kommun aktivt och systematiskt arbetar med hälsostrategin. Arbetet med häl-sostrategin ska utvecklas och fortsätta implementeras för att bidra till ökat inflytande och engage-

29


mang hos medarbetarna samt det långsiktiga målet med minskad sjukfrånvaro. Ökad tillit och pro-fessionellt handlingsutrymme för chefer och medarbetare leder till effektivare verksamhet som till-godoser medborgarnas behov.

Jönköpings kommunkoncern har nolltolerans mot kränkande särbehandling, alla former av trakas-serier och diskriminering. Alla medarbetare ska behandlas lika och ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Utbildningsinsatser, för målgruppen chefer, HR-funktioner och skyddsombud, pågår fortlöpande för att kunskap ska föreligga om att känna igen, hantera och förebygga alla for-mer av kränkningar, trakasserier och diskriminering.

Jönköpings kommunkoncern behöver utveckla förmågan att sprida goda exempel och resultat som finns inom den egna organisationen i arbetet med hälsostrategin.

Arbetsgivaren ska i god samverkan med skyddsombuden förbättra det systematiska arbetsmiljöar-betet, där samverkansavtalet ger de bästa förutsättningarna för detta.

Att minska sjukfrånvaron är av yttersta vikt för såväl den enskilde individen som för verksamheten organisatoriskt och ekonomiskt. Ohälsotalen i Jönköpings kommun ligger för närvarande i nivå med kommuner i samma storlek.

Jönköpings kommunkoncern behöver utveckla sina processer för medarbetare med upprepad kort-tidsfrånvaro och för de arbetsplatser som har ett flertal medarbetare med upprepad korttidsfrån-varo, så kallade riskgrupper. Här finns goda exempel där verksamheter minskat sjukfrånvaron ge-nom tidiga insatser, vid tre korta sjukfall, och med tydlig och kontinuerlig uppföljning och med aktivt stöd i det förebyggande arbetet av Kommunhälsan.

För medarbetare med långvarigt behov av rehabilitering och enheter med hög sjukfrånvaro behö-ver arbetsgivaren kontinuerligt följa forskningen och utreda nya angreppssätt för att förkorta och minska sjukfrånvaron. Jönköpings kommunkoncern kommer att fortsätta med analyser av nyckel-tal, statistik och täta uppföljningar för att upptäcka mönster och riskgrupper och sätta in tidiga in-satser.

Chefer och ledare behöver rätt organisatoriska förutsättningar att arbeta under för att ha möjlighet att ansvara för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren kommer som en aktiv åtgärd flytta fokus från chefen som individ till organisationen genom att utreda chefers förutsättningar via Suntarbetslivs redskap Chefoskopet. Målet med arbetet är att jämföra och synliggöra arbetsvillko-ren för ledare i de olika verksamheterna för att ha rätt organisatoriska förutsättningar, men även likvärdiga och jämställda förutsättningar. Samtliga chefer i koncernen kommer tillsammans delta i ledarutveckling med målet att skapa gemensamt förhållningssätt och stärkas i ledarrollen.

Medarbetarundersökningen är ett värdefullt redskap i arbetet med att förbättra arbetsmiljön och sä-kerställa det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kommunkoncernen behöver utveckla och stärka undersökningsmetodiken, analysarbetet av resultaten, lämpliga insatser och uppföljningen.

Verksamhets- och kompetensutveckling

För att fortsatt kunna berika medborgarnas vardag, behöver nya arbetssätt och metoder utvecklas. Som en av länets största arbetsgivare behöver Jönköpings kommun, och även dess bolag, ständigt tänka nytt, kontinuerligt omsätta och integrera ny kunskap och teknik. Att vara öppen för nya och flexibla arbetssätt, ny kompetens, nya arbetsformer och metoder bidrar till att stödja både verk-samhetsutveckling och kompetensförsörjning.

30


Digitalisering är en viktig komponent för en mer rationell resursanvändning. Därutöver behöver medarbetare inom kommunkoncernen ges möjlighet att ständigt förbättra nutida och utveckla framtida arbetsmetoder och samarbeten. Till exempel genom att omfördela arbetsuppgifter mellan professioner, utveckla verktyg och arbetssätt där verksamheternas resurser och kompetenser an-vänds på bästa sätt. Genom att tillvarata kunskap och erfarenhet i gränsöverskridande samarbeten fylls det organisatoriska mellanrummet. Ett exempel på ett sådant arbete är förslaget om att inrätta ett tvätteri med språkinkubator i syfte att säkerställa kompetensförsörjning av språkkunnig perso-nal inom tekniska kontorets verksamhetsservice och att erbjuda en kostnadseffektiv lösning för hantering av tvätt inom Jönköpings kommun.

Att ta tillvara medarbetarnas erfarenhet och kompetens samt ge goda möjligheten till kompetensut-veckling är centralt i kompetensförsörjningsprocessen. Som en del i att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare arbetar kommunkoncernen systematiskt och kontinuerligt med att tydliggöra interna karriärvägar samt uppmuntrar intern rörlighet och karriärväxling.

31

Ekonomiska förutsättningar


Samhällsekonomiska läget

Den ekonomiska tillväxten väntas bromsa in i år och högkonjunkturen går mot sitt slut nästa år med en svagare arbetsmarknad och en minskning av arbetade timmar som följd. BNP-tillväxten i Sverige bedöms falla från 2,5 procent 2018 till låga 1,3 procent 2019 och 1,1 procent 2020 bland annat som en följd av lägre inhemska investeringar och dämpade tillväxtutsikter i världen. Under sommaren har den globala konjunkturen försvagats med bland annat en snabbare konjunkturned-gång i Tyskland än förväntat och den lägsta BNP-tillväxten i Kina på 25 år. Som vanligt kommer utvecklingen i USA att bli tongivande för resten av världsekonomin och för Sverige. SKLs (Sveri-ges kommuner och landsting) bedömning är att USA-konjunkturen försvagas i år och nästa år. Även andra orosmoln gör konjunkturbedömningen svår som bland annat en eventuellt hård Brexit och en handelskonflikt mellan Kina och USA.

Arbetsmarknaden i Sverige är ännu stark trots att antalet sysselsatta föll något i både första och andra kvartalet enligt nationalräkenskaperna. Även antalet arbetade timmar föll det första kvarta-let, medan den preliminära statistiken visar en liten uppgång kvartal två. Tillväxten i antal syssel-satta och arbetade timmar har sammantaget sjunkit rätt snabbt under det första halvåret, i både pri-vat och offentlig sektor. Samtidigt låg den relativa arbetslösheten (enligt Arbetskraftsundersök-ningarna, AKU) under det andra kvartalet kvar på låga 6,4 procent men månadsutfallet för juli vi-sar den högsta siffran på tre år för en enskild månad (7,1 %).

Inflationen är fortfarande låg och som följd av dels den stora nedgången för såväl globala som svenska räntor, dels det förändrade läget (förväntansbilden) inom centralbanksvärlden, har SKL sänkt sina ränteprognoser. Se tabell 1 Nyckeltal för den svenska ekonomin.

Tillväxten i det reala kommunala skatteunderlaget förväntas dämpas rejält åren 2020-2021. Det sker samtidigt som det demografiska trycket på verksamheterna är stort med fler barn, unga och äldre som gör att behoven av skola, vård och omsorg ökar. Det är svårt att klara bemanningen inom ett flertal verksamheter då det kommer att råda brist på arbetskraft. Även investeringsbeho-ven inom sektorn fortsätter att öka.

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL Makronytt 2019-08-22

Procentuell förändring/procent 2018 2019 2020 2021 2022

BNP, fasta priser* 2,5 1,3 1,1 1,6 1,5

Arbetade timmar* 2,4 0,9 -0,4 -0,3 0,4

Timlön, nationalräkenskaperna* 2,7 3,1 3,3 3,4 3,5

Arbetslöshet** 6,3 6,4 6,6 6,8 6,8

KPIF 2,1 1,8 1,9 1,8 2

KPI 2,0 1,9 2,0 2,3 2,4

Reporänta, årets slut** -0,50 -0,25 0,25 0,75 1,00

* Kalenderkorrigerad utveckling

** Procent

Källa: SCB och SKL

32


Var tredje region och nästan var fjärde kommun hade underskott 2018. Att anpassa verksamhet-erna till en ökande befolkning med resurser som ökar betydligt långsammare är en stor utmaning för kommunsektorn. I den enkät som SKL skickat till kommunerna bedömer över 80 procent av ekonomicheferna att kommunens ekonomiska förutsättningar är sämre 2019 än 2018. För 2020 be-dömer i stort sett alla ekonomichefer som svarat att det behövs effektiviseringar för att klara verk-samheten och ekonomin.

Kombinationen av vikande skatteintäkter, en demografi som driver på kostnadstakten och stora in-vesteringsbehov pressar kommunernas ekonomi. Både SKL och Regeringen bedömer nu att gapet ökar mellan kommunsektors intäkter och kostnader. SKL räknar med ett gap på 38 miljarder om tre år. Enligt beräkningar från Finansdepartementet kommer finansieringsgapet i kommunsektorn att uppgå till cirka 90 miljarder år 2026, det vill säga skillnaden mellan den utgiftsnivå kommun-sektorn kan hålla med dagens skattesatser och den utgiftsnivå som kommer att krävas för att upp-rätthålla samma standard i välfärdstjänsterna som idag.

Prognoserna visar också att tillgången på kompetens inom välfärdssektorn kommer att vara an-strängd under kommande decennium. För att kommunerna ska klara att leverera en god välfärd krävs nya arbetssätt och nya sätt att tänka. Det kommer innebära ett hårt arbete att hålla tillbaka ökade kostnader och göra prioriteringar kommande år om man ska undvika skattehöjningar.

Jönköpings kommuns ekonomiska läge

Ekonomiskt resultat

Kommunens ekonomiska förutsättningar påverkas av såväl den internationella som inhemska kon-junkturen och tillväxten. De ekonomiska resultaten i kommunerna, liksom i Jönköping, har varit starka under några år tack vare de ökade intäkterna från skatter, statsbidrag och reavinster vid för-säljningar av fastigheter. Från år 2019 höjde Jönköpings kommun skatten med 30 öre vilket gav drygt 90 miljoner kronor i ökade skatteintäkter.

För att finansiera verksamheten över tid och kunna genomföra nödvändiga investeringar behöver kommunen ha ett positivt resultat. Ett mått på en ekonomi i balans är resultatnivån i procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. En tumregel i kommunsektorn är att resultatet bör uppgå till 2 procent för att leva upp till kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. En bedöm-ning måste dock göras för den enskilda kommunen. Om investeringsnivån är hög kan en ännu högre resultatnivå behövas för att undvika en alltför stor skuldsättning och inte försämra solidite-ten.

Resultatnivå

Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Årets resultat, mnkr 274 152 216 158 165

Resultat i procent av skatteintäkter och gene-rella statsbidrag 3,6 % 1,9 % 2,6 % 1,9 % 1,9 %

Även prognosen i augusti 2019 pekar på ett starkt resultat för året, 339 mnkr, mycket tack vare realisationsvinster vid försäljning av mark och fastigheter. Det goda resultatet medger en avsätt-ning till sluttäckning av den gamla deponin i Hult med 100 mnkr. Resultatet efter avsättningen be-räknas uppgår till +239 mnkr, vilket motsvarar 3 % av skatter och generella statsbidrag.

33


Att ha en god budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll då en grundläggande förutsättning för att uppnå god ekonomi och tillfredsställande kontroll över verksamheterna är att nämnderna klarar att bedriva sin verksamhet inom beslutade budgetramar. En avvikelse på +/- 1 procent totalt anses vara ett mått på god budgetföljsamhet. Avvikelsen för Jönköpings kommuns nämnder ligger inom denna nivå i årets prognoser. Problemet är att underskottet för nämnderna i stort finns inom socialtjänstens område. I den senaste prognosen motsvarade underskottet för Äld-renämnd, Socialnämnd och IFO-nämnd sammantaget ca 100 mnkr. För dessa nämnder fortsätter arbetet med att nå en budget i balans och rapportering sker fortlöpande till den styrgrupp som ut-görs av politiker och förvaltningsledning. Respektive nämnd har beslutat om ett flertal åtgärder både i verksamhetsplan 2019 och beslut om förslag till VIP 2020-2022. I förslaget till VIP 2020-2022 förutsätts en budgetbalans för socialtjänstens nämnder.

Utvecklingen av skatter och generella statsbidrag

Den viktigaste intäktskällan för kommuner och regioner är skatt på arbetsinkomster, som i hög grad är beroende av antalet arbetade timmar. Kommunalskatteintäkterna ökar under den kom-mande perioden men inte med samma höga ökningstakt som de senaste åren. Skatteunderlagets ökningstakt är enligt de aktuella prognoserna lägre än de senaste årens utfall. Samtidigt ökar drift-kostnaderna i verksamheter som en följd av demografisk utveckling och ökade kostnader för hyror och kapitalkostnader vilka föranleds av höga investeringsutgifter.

Ny skatteunderlagsprognos från SKL 1 oktober

SKL publicerade en ny skatteunderlagsprognos den 1 oktober (cirkulär 19:40). Resultatet av den nya prognosen har inte inarbetas i förslag till VIP 2020-2022. Den nya prognosen från SKL med-för vissa försämringar avseende nivån på kommunens intäkter avseende skatteintäkter, kommunal utjämning och generella statsbidrag under de närmaste åren. Sammantaget försämras nivån på in-täkterna för Jönköpings kommun med cirka 52 mnkr år 2020, 64 mnkr år 2021 och 37 mnkr år 2022 jämfört med den skatteunderlagsprognos från augusti som budgetberedningens förslag byg-ger på.

Den lägre nivån på kommunens intäkter från skatter och bidrag i SKL:s oktoberprognos under pe-rioden 2020-2022 förklaras främst av följande delar:

Effekter av regeringens proposition om förändrad kostnadsutjämning mellan kommuner har inarbetats i oktoberprognosen. Propositionen ska behandlas av riksdagen den 20 november 2019. För Jönköpings kommun medför regeringens föreslagna förändringar att kommunens utfall försämras under de närmaste åren. Kommunen kompenseras delvis med ett införande-bidrag under 2020. Införandebidraget finansieras inom kostnadsutjämningen genom att alla kommuner betalar en avgift som syftar till att täcka kostnader för införandebidraget.

Förslaget till införande av utökat grundavdrag för personer som är 65 år och äldre har också inarbetats i förslaget. Det förändrade grundavdraget medför att skatteunderlaget såväl i riket som inom kommunen minskar. Det medför i sin tur något minskade skatteintäkter samt in-komster från inkomstutjämning. Staten kompenserar kommunerna enligt finansieringsprin-cipen genom att öka regleringsbidraget i motsvarande mån som rikets skatteunderlag för-sämras.

Med de osäkerheter som finns rörande den ekonomiska utvecklingen för landets kommuner är det

34


viktigt att Jönköping har en god ekonomi med tillräckliga marginaler för en bra handlingsbered-skap om förutsättningarna ändras. Ett gott resultat är även nödvändigt för att kunna finansiera den höga investeringsnivån för att inte låneskulden ska öka i allt för snabb takt och till höga nivåer.

Kostnadsutvecklingen i kommunen

Det som gäller för kommunsektorn i stort när det gäller skatteunderlag och kostnadsökningar gäl-ler också för Jönköpings kommuns ekonomi. Av skatteintäktsökningen kommer merparten att gå till det ökade demografiska trycket, ökade personalkostnader samt ökade hyreskostnader. Perso-nalkostnadsökningen består dels av ett ökat antal anställda och dels av lönekostnadsökningar.

Befolkningsutvecklingen i kommunen påverkar både skatter och statsbidrag men ger också demo-grafiska effekter i verksamheten. Olika åldersgrupper kostar olika mycket i kommunal service, det är därför av betydelse i vilka åldersgrupper befolkningstillväxten sker. Resursberäkningen för de-mografin visar på ökade kostnader med 238 mnkr under VIP-perioden. Till det kommer de medel som måste avsättas för att klara ökade hyror och driftskostnader vid nybyggnation på ca 175 mnkr för motsvarande period.

Investeringar

Investeringarna är under planperioden budgeterade på en mycket hög nivå. Nivån uppgår från 1,3 till 1,5 miljarder per år i den skattefinansierade verksamheten, investeringar inom exploaterings-verksamheten borträknats. Under de senaste 10 åren har kommunen investerat 400 till 750 mnkr i den skattefinansierade verksamheten.

mnkr 2017 2018 Bud-

get 2019

Pro-gnos 2019

Bud-get

2020

Plan 2021

Plan 2022

Plan 2023

Plan 2024

Investeringsvolym (netto) skattefinansi-erad verksamhet

594 711 1 350 1 006 1 355 1 452 1 537 1 295 1 296

Investeringsvolym (netto) affärsverksam-het

162 135 206 187 238 231 203 241 187

Summa investe-ringar exkl. exploate-ring

756 846 1 556 1 193 1 593 1 683 1 740 1 536 1 483

Vid en markant högre genomförandegrad av investeringarna än de senaste åren kommer kommu-nen att behöva öka låneskulden då självfinansieringen med egna medel inte bedöms kunna bidra tillräckligt. Det innebär att kommunens soliditet riskerar att försämras. I nuläget och det närmaste året bedöms ränteläget vara fortsatt på en mycket låg nivå men räntorna bedöms börja stiga om nå-got år. När det sker finns en risk att kommunens resultaträkning påverkas med väsentligt högre räntekostnader givet en högre skuldsättning.

Kommunens driftkostnader i form av hyror och kapitalkostnader ökar betydligt som en följd av vä-sentligt högre investeringsnivå än tidigare år. Driftskonsekvenser av den höga investeringsnivån under perioden 2020-2024 kommer att öka betydligt även efter VIP-perioden 2020-2022. Det är viktigt att kommunens investeringsnivå anpassas till kommunens finansiella situation samt eko-nomi och ekonomiska resultat. Detta för att ekonomin ska vara långsiktigt hållbar och därmed ge stabilare planeringsförutsättningar för organisationen.

35


Ekonomiska ramar 2020-2022

Utrymme för nya satsningar bestäms av de samhällsekonomiska förutsättningarna samt kommu-nens ekonomiska läge. Utrymmet fastställs årligen i samband med beslut om Verksamhets- och investeringsplan, VIP, med årsbudget.

I samband med beslut om VIP 2019-2021 och budget för 2019 fastställde kommunfullmäktige grunden för de ekonomiska ramarna 2020 och 2021. Efter vårens budgetberedning beslutade kom-munfullmäktige 2019-04-25 § 87 om reviderade ekonomiska ramar. Dessa har utgjort ramen för nämndernas fortsatta arbete med sina budgetförslag som respektive nämnd behandlade i juni 2019.

Effektivisering/kostnadsreducering på 50 mnkr för år 2020, 123 mnkr för 2021 och 217 mnkr för 2022 har inarbetats för att klara resultatkravet i kommunen. En fördelning är gjord på kommunens nämnder. I beräkningen är vissa kostnader undantagna, bland annat kapitalkostnader och nämn-dens kostnader för ersättning och arvode till ledamöter och ersättare. Nytt för denna VIP-period är att effektiviseringen är utfördelad på tre år till nämnderna och att storleken på effektiviseringen är differentierad mellan nämnderna. Räddningstjänst och miljö- och hälsoskyddsnämnd undantogs från effektiviseringar samtliga år, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden undantogs från effektiviseringar första året.

Tabell 1 Specifikation av effektiviseringar/kostnadsreduceringar Nämnd, mnkr i jämförelse med budget 2019 2020 2021 2022

Kommunfullmäktige, kommunstyrelse m.m. -3,6 -8,5 -10,1

Stadsbyggnadsförvaltningen -0,8 -2,1 -2,7

Räddningstjänsten 0 0 0

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0 0 0

Teknisk nämnd -4,6 -7,2 -10,9

Barn- och utbildningsnämnd -20,1 -49,5 -89,3

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd -5,5 -11,7 -20,2

Kultur- och fritidsnämnd 0 -1,6 -3,8

IFO-nämnd -4,5 -8,8 -14,9

Äldrenämnd -10,9 -26,8 -47,3

Socialnämnd 0 -6,8 -17,8

Summa effektiviseringar -50,0 -123,0 -217,0

Ramen för barn- och utbildningsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden samt äldre-nämnden är justerad med hänsyn taget till demografiska förändringar i befolkningsprognos 2019-2022 med utblick mot 2030. I de resursberäkningsmodeller som används för att göra en uppskatt-ning av kommunens kostnader de kommande åren tas hänsyn till den beräknade befolkningsök-ningen i enlighet med gällande befolkningsprognos i olika åldersgrupper, den servicenivå som är den senast kända och en beräknad kostnad per elev, barn i förskola, äldre i hemtjänsten osv. Soci-alnämnden har tillförts budgetmedel för volymökningar de kommande åren.

36


Ramförändringarna redovisas i tabellen nedan. Alla belopp är i jämförelse med budget 2019.

Tabell 2 Resursberäkning demografi Nämnd, mnkr i jämförelse med budget 2019 2020 2021 2022

Barn- och utbildningsnämnd 26 61 94

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 12 26 37

Äldrenämnd, äldreomsorg 18 34 58

Äldrenämnd, hälso- och sjukvård 3 6 9

Socialnämnd, funktionshinderomsorgen 15 25 40

Summa demografitillägg 74 152 238

VIP 2020-2022 innehåller förutom resursfördelning utifrån demografi ett antal övriga budgetjuste-ringar för kommunens nämnder som redovisas under respektive nämnd.

Förutom budgetjusteringar till kommunens nämnder finns avsatt budgetmedel för tillkommande hyror, drift och kapitalkostnader till följd av investeringar. Dessa återfinns under gemensam verk-samhet och kommer att fördelas till respektive nämnd när investeringen är genomförd.

Utveckling av löner och priser För löneutveckling finns avsatt ett centralt utrymme i budgeten för att kompensera nämnderna för ökade löner enligt centrala avtal och lokal löneöversyn.

De sammanlagda arbetsgivaravgifterna består av två delar, dels de lagstadgade avgifter som be-stäms av riksdagen samt de delar som bestäms i förhandlingar mellan SKL och fackföreningarna inom offentlig sektor (försäkringar och kollektivavtal). Tillsammans ger de ett personalomkost-nadspålägg (Po) på lönekostnaderna hos förvaltningarna. Kommunen följer SKLs rekommendat-ioner och har ett enhetligt Po-påslag som 2019 uppgår till 39,15 procent. För 2020 finns ett förslag från SKL att höja det beräknade Po-pålägget till för att kompensera ökade pensionskostnader. När förslaget från SKL beslutats ombesörjer stadskontoret en omräkning av Po-pålägget som en kost-nad hos nämnderna och den interna intäkten under gemensam verksamhet.

När det gäller övriga prisökningar för varor och tjänster är ingen generell kompensation enligt KPI inräknad i nämndernas ramar. Inflationen (KPI) prognosticeras även för de närmaste åren att vara på en låg nivå. Vissa verksamheter som betalar ersättningar med en hög andel personalkostnader blir kompenserade enligt index, exempelvis skolpeng till fristående förskolor och skolor, hemtjänst enligt LOV-avtal m.fl.

För ökade hyror på grund av nya investeringar finns upptaget en central kostnadspott, likaså för ökade drifts- och kapitalkostnader i enlighet med den modell som beslutades av kommunfullmäk-tige 2018.

Den interna räntan är den räntan som används i 95 procent av beräkningarna av kapitalkostnader för investeringar. Internräntan är 2,5 procent för perioden 2020-2022.

Interna priser Interna priser används inom kommunen när en prestation utförs av en förvaltning och en annan förvaltning är mottagare av varan eller tjänsten. All kommunintern fakturering sker utan vinst-påslag. Gemensamma kostnader som fördelas mellan kommunens olika verksamheter genom in-terndebitering är:

37


hyreskostnad: internhyran sätts till självkostnad enligt kommunens beslutade internhyres-modell

kontaktcenter: debitering sker efter antal registrerade ärende föregående år till självkost-nad

transport/bil, städ, reception, e-handel: debitering sker till självkostnad datorer, licenser och telefoni: debitering sker utifrån affärsmodell beroende av antalet

verksamheten använder

Budgetramen för 2020-2022 har justerats med hänsyn till ökad kostnad gällande hyra och städ för alla nämnder. Övriga interna förändrade kostnader hanteras genom omfördelning av anslag inom nämnd.

Ombudgeteringar under året

Varaktiga ombudgeteringar bokförda till och med 2019-09-30 finns med i budgetramarna.

De av kommunfullmäktige 1999-02-25 antagna styrprinciperna innehåller bland annat regler för anslagsbindning, regler för ombudgetering samt principer för överföring av budgetavvikelse mel-lan åren via nämndvisa resultatfonder. Nämnderna har rätt att ombudgetera anslag mellan sina verksamheter under förutsättning att given verksamhetsinriktning inte påverkas och att anmälan görs till stadskontoret.

Anslag i investeringsbudgeten som markerats med x) får inte disponeras förrän efter det att kom-munfullmäktige beslutat godkänna projektet i särskild ordning. För anslag markerat med *) i inve-steringsbudgeten gäller att tekniska nämnden i särskild ordning ska redovisa hur dessa ramanslag utnyttjas till enskilda projekt, vilka projekt som är aktuella för genomförande, tidpunkt för bygg-start, tidpunkt för färdigställande, samt aktuella nyckeltal för investering och hyreskostnad.

38


Resultatplan

Mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Verksamhetens intäkter 2 340 3 378 3 407 3 473 3 583

Verksamhetens kostnader -9 196 -10 799 -11 119 -11 440 -11 785

Avskrivningar -469 -395 -413 -450 -494

Verksamhetens nettokostnader -7 325 -7 815 -8 149 -8 441 -8 721

Skatteintäkter 6 353 6 726 6 935 7 154 7 430

Generella statsbidrag och utjämning 1 190 1 185 1 327 1 346 1 357

Verksamhetens resultat 218 96 112 59 66

Finansiella intäkter 90 103 146 148 150

Finansiella kostnader -34 -47 -42 -48 -50

Resultat efter finansiella poster 274 152 216 158 165

Extraordinära poster 0 0 0 0 0

Årets resultat 274 152 216 158 165

Resultatnivå i procent 3,6 % 1,9 % 2,6 % 1,9 % 1,9 %

Resultatplanen redovisar samtliga kostnader och intäkter under räkenskapsåret. Jönköpings kom-mun har de senaste åren visat goda resultat. Poster av engångskaraktär, så kallade jämförelsestö-rande poster, som realisationsvinster vid försäljning av mark och bostäder har förbättrat resultaten.

De finansiella kostnaderna består av räntekostnader från den skattefinansierade verksamheten, bankkostnader och ränta pensionsavsättning.

De finansiella intäkterna består av utdelning Kommuninvest, ränteintäkter koncernkontot och rän-teintäkter från de vidareutlånade medlen till Rådhus AB samt utdelning aktier från Rådhus AB. Budgeten för utdelning Rådhus AB har under 2019 varit 40 mnkr, från 2020 höjs utdelningen till 80 mnkr.

Kommunens långsiktiga målsättning när det gäller resultatnivån har varit 1,5 procent av skattein-täkter och generella statsbidrag. Förslaget till nytt finansiellt mål innebär minst 2 procent i genom-snitt under en treårsperiod. Genomsnittet för VIP-perioden 2020-2022 är ett resultat på 2,1 procent av skatter och generella statsbidrag.

Effekter av det nya kostnadsutjämningssystemet är inte beaktat i resultatet.

39


Kassaflödesplan

Mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Jämförelsestörande poster (realiserad värdeökning) - 55 55 55 55

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Årets resultat (inkl jäm.förelsest. poster) 274 207 272 214 221

Justering för ej likviditetspåverkande poster 469 395 486 529 578

Övriga likviditetspåverkande poster 42 30 0 0 0

Poster som redovisas i annan sektion -101 0 0 0 0

Kortfristiga fordringar (ökning-, minskning +) -42 0 0 0 0

Förråd o varulager (ökning-, minskning +) 13 0 0 0 0

Kortfristiga skulder (ökning+, minskning-) 55 0 0 0 0

Kassaflöde från den löpande verksamheten 710 632 758 743 799

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Investeringar i materiella anläggningstillgångar -979 -821 -922 -950 -1 032

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 394 20 20 20 20

Kassaflöde från investeringsverksamhet -585 -801 -902 -930 -1 012

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Nyupptagna lån 119 0 144 187 213

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 119 -169 144 187 213

Årets kassaflödesplan 244 -169 0 0 0

Likvida medel vid årets början 4 248 - - -

Likvida medel vid årets slut 248 79 - - -

Kassaflödesplan visar förändringen i likvida medel, in- och utbetalningar, under perioden.

Jämförelsestörande poster: I exploateringsplanen för 2020-2022 budgeteras en resultatpåverkan gällande realiserade värdeökningar, försäljning av mark, med 115-130 mnkr som inte budgeteras in i nämndernas resultat. Verksamheten är konjunkturkänslig, samt att utfallet de senaste två åren har legat på 50-60 mnkr. Utifrån dessa parametrar görs bedömning att resultatet påverkas med 55 mnkr årligen som räknas in i kassaflödesplanen.

Justering för ej likviditetspåverkande poster: avskrivningar som budgeteras.

Övriga likviditetspåverkande poster: avsättningar till pension.

Poster som redovisas i annan sektion: realisationsvinster.

Investeringar i materiella anläggningstillgångar: utfallet 2017-2018 visar på en genomförande-grad på 65 procent av årsbudget. Utifrån detta bedöms framtida investeringar ha en genomförande-grad på 65 procent av årsbudget.

Försäljning av materiella anläggningstillgångar: utfallet 2018 visar inte ett genomsnitt, utan 2016-2017 var utfallet på 21-25 mnkr. I kassaflödesplanen bedöms försäljningen till 20 mnkr.

Nyupptagna lån för perioden 2020-2022 ger en summa på 544 mnkr vilket ökar skulden i kom-munen, utifrån att bedömning görs att årets kassaflöde ska vara noll.

40



Balansplan

Mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Tillgångar

Materiella anläggningstillgångar 7 035 7 441 8 046 8 447 8 881

Finansiella anläggningstillgångar 3 437 3 437 3 437 3 437 3 437

Summa Anläggningstillgångar 10 472 10 878 11 483 11 884 12 318

Bidrag till infrastrukturen 0 0 0 0 0

Omsättningstillgångar 1 148 979 892 892 893

SUMMA TILLGÅNGAR 11 620 11 857 12 375 12 776 13 210

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 4 556 4 763 5 066 5 279 5 499

Avsättningar för pensioner 491 521 491 491 491

Andra avsättningar 56 56 156 156 156

Skulder 6 517 6 517 6 662 6 850 7 064

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 11 620 11 857 12 375 12 776 13 210

Panter och ansvarsförbindelser

Ansvarsförbindelse pensioner intjänade innan 1998 2 733 2 783 2 708 2 654 2 625

Borgensförbindelser 5 779

Balansplanen visar kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital vid årets slut. Ställda panter och ansvarsförbindelser redovisas.

Skatter och kommunalekonomisk utjämning

Mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Skatteintäkter 6 353 6 726 6 935 7 154 7 430

Inkomstutjämning, bidrag 1 035 1 054 1 089 1 133 1 192

Regleringsbidrag 22 61 156 164 127

Kostnadsutjämning, avgift -248 -282 -301 -311 -322

Bidrag för LSS-utjämning 39 69 107 108 110

Generella bidrag från staten 108 41 24 0 0

Kommunal fastighetsavgift 234 242 251 251 251

Total 7 543 7 911 8 262 8 500 8 787

SKL (Sveriges kommuner och landsting) gör prognoser på kommunernas skatteintäkter och utfall i den kommunalekonomiska utjämningen fem gånger om året; februari, april, augusti, oktober samt december. Till grund för dessa prognoser ligger en konjunkturbedömning. Prognosen för skatter och kommunalekonomiska utjämning i denna rapport bygger på SKL:s augustiprognos (cirkulär 19:35).

Den viktigaste intäktskällan för kommuner och regioner är skatt på arbetsinkomster, som i hög grad är beroende av antalet arbetade timmar. Kommunalskatteintäkterna ökar under VIP-perioden

41


men inte med samma ökningstakt som de senaste åren. Arbetsmarknaden är stark, men fler tecken pekar på risk för vikande sysselsättning framöver. SKL bedömer i årets tredje prognos över skatt-underlagets utveckling och makroanalys att arbetsmarknaden kan komma att försvagas under 2019 och 2020. Den svagare konjunkturen, där arbetslösheten kan stiga något, beräknas dock matta av skatteunderlagets tillväxt med fördröjning. Riskerna för en kraftigare ekonomisk inbromsning i Sverige har ökat, utifrån en rad orosmoln i omvärlden. Osäkerheten i prognosen är därmed hög, speciellt för utvecklingen under nästa år.

Kostnadsutjämningen och inkomstutjämningen är statens sätt att utjämna skillnader och skapa lik-värdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och regioner att tillhandahålla service obe-roende av skattekraft och kostnader som inte går att påverka (lagstadgad verksamhet).

Inkomstutjämningen ska utjämna för skillnader i skatteintäkter mellan kommuner. Utjämningen finansieras i huvudsak av staten. Kommuner garanteras en skattekraft på 115 procent av en upp-räknad medelskattekraft i riket. Kommuner och landsting som har en skattekraft över den s.k. ga-rantinivån betalar en inkomstutjämningsavgift. Jönköping beräknas ha en skattekraft på 97,7 pro-cent av rikets skattekraft år 2020 och får därmed ett bidrag på 7 739 kr per invånare vilket motsva-rar 1 089 mnkr i inkomstutjämningsbidrag samma år.

Regleringsbidrag. För att statens bidrag inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstut-jämningen och samtidigt ha kontroll över den totala kostnaden för utjämningssystemet tillämpas ett regleringsbidrag och en regleringsavgift. Dessa används även för ekonomiska regleringar mel-lan staten och kommunsektorn. Den del av ”välfärdsmiljarderna” från budgetproposition 2017 som fördelas efter invånarantal, ingår i anslaget i regleringsposten. Så gör även de ”nya välfärdsmiljar-derna” som första gången aviserades i budgetpropositionen 2018 och som ingår i budgetproposit-ionen 2020.

Kostnadsutjämningen är ett slutet system mellan kommunerna där en del kommuner är bidrags-givare och andra mottagare. Systemet ska utjämna för skillnader i strukturella behov som demo-grafi, geografi eller socioekonomiska förutsättningar. Systemet ska inte gå att påverka genom att vara mer eller mindre effektiv, ha ett större eller mindre serviceutbud eller ta lägre eller högre av-gifter. Systemet är ett utjämningssystem, inte ett bidragssystem för den verksamhet man har. Jön-köpings kommun är en bidragsgivare och betalar 282 mnkr 2019.

Regeringen har lagt fram en proposition om ändrad kostnadsutjämning, vilken behandlas av risk-dagen den 20 november 2019. Effekten av förändringen i kostnadsutjämningen är inte beaktad i siffermaterialet.

LSS-utjämning för LSS-kostnader ligger i ett separat system då man inte kunnat hitta faktorer som är opåverkbara och som speglar behovsskillnaderna i denna verksamhet. Jönköping som har haft en stor ökning av kostnader för LSS-utgifter med avslag av beslut från Försäkringskassan de senaste åren som är högre än genomsnittskommunen får från och med 2020 ett större bidrag enligt den senaste prognosen.

42



Sammandrag driftbudget

Mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Kommunfullmäktige, kommunstyrelse m.m. 261 288 285 280 278

Valnämnd, Överförmyndarnämnd, Revision 17 17 15 15 18

Stadsbyggnadsnämnd 142 142 145 147 146

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 25 19 19 19 19

Teknisk nämnd 233 256 254 253 248

Barn- och utbildningsnämnd 2 799 2 945 2 977 2 983 2 976

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 666 689 709 717 719

Kultur- och fritidsnämnd 266 268 281 279 277

IFO-nämnd 555 586 605 600 594

Äldrenämnd 1 550 1 547 1 568 1 570 1 578

Socialnämnd 1 011 973 1 030 1 034 1 038

Summa nämndsnetto 7 524 7 729 7 886 7 896 7 891

Affärsverksamhet (VA och MilJön) -19 -8 -12 -12 -12

Reavinster -96 - - - -

Realiserad värdeökning vid markförsörjning -95 - - - -

Nedskrivningar 40 - - - -

Kommungemensamma kostnader/intäkter -18 94 274 556 841

Verksamhetens nettokostnad 7 325 7 815 8 149 8 441 8 721

Kommungemensamma kostnader och intäkter

Mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Pensionsutbetalningar och avsättning pensioner 432 462 478 515 524

Intern ersättning pensioner -309 -326 -339 -348 -355

Reglering arbetsgivaravgift och semesterlöneskuld 13 12 12 12 12

Intern ränta och regleringspost fastighetsförvaltning -153 -161 -172 -190 -215

Reglering hyror, netto 0 8 69 105 146

Reglering driftspott och kapitalkostnader 0 0 13 37 57

Anslag för generella kostnadsökningar och Ks oför-delade resursmedel 0 100 212 426 672

Summa -17 94 274 556 841

Kostnaderna för pensioner ökar de närmaste åren. En del av kostnaderna är utbetalningar från den gamla pensionsskulden som belastar resultatet. Det innebär att de anställdas pensioner belastar kommunens resultat dubbel under en lång period, både för tidigare anställda enligt det gamla sy-stemet och för dagens anställdas pensionsintjänande. Utbetalningarna på den gamla pensionsskul-den är nu på topp och har börjat minska. Allt högre avsättning för förmånsbestämda pensioner för anställda med inkomster över taket i det allmänna pensionssystemet ger ökade pensionskostnader framåt. Intern ersättning pensioner är den del av det kalkylerade personalomkostnadspålägget som är en intern ersättning från förvaltningarna för avtalspensionen. Pensionskostnadernas utveckling bygger på prognosen från KPA i augusti 2019.

43


När det gäller posten arbetsgivaravgift och semesterlöneskuld så bokförs här avvikelsen mellan kalkylerat personalomkostnadspålägg som påförts förvaltningarna och verklig arbetsgivaravgift. Teoretiskt ska denna avvikelse bli noll men mindre avvikelser kan förekomma. Semesterlöneskul-dens ökning är budgeterad till 12 mnkr.

Internräntan är den del av kapitalkostnaderna som förvaltningarna betalar för investeringar. In-ternräntan uppgår till 2,5 procent.

Reglering hyror är beräknade hyresökningar för investeringar som avsätts centralt för verksam-hetslokaler hos barn- och utbildningsnämnden, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, social-nämnden, IFO-nämnden, äldrenämnden samt kultur- och fritidsnämnden. Hyrorna fördelas ut till berörda nämnder när nya lokaler tas i bruk. Detta anslag ökar under perioden och kommer att öka åren efter VIP-perioden beroende på den höga nivån på investeringsbudgeten.

Drift- och kapitalkostnadspott är avsättningar till följd av investeringar inom den tekniska sidan för skötsel av tillkommande ytor samt kapitalkostnader. Denna ökar till följd av investeringsnivån. Anslaget fördelas till tekniska nämnden när investeringarna inom gata och park är färdigställda.

Inom budgetposten anslag för generella kostnadsökningar och kommunstyrelsens ofördelade resursmedel återfinns budgeten för ökade löner enligt avtal. Det förutsätts att nämnderna även fort-sättningsvis kompenseras för ökade löner enligt träffade avtal under aktuellt år.

Flyktingbudget

Kommunstyrelsen beslutade 2014 om en ny budgetprocess för mottagning av nyanlända. Förslaget innebär sammanfattningsvis att en ambitionsnivå ska fastställas om vad kommunen ska erbjuda nyanlända i förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, SFI mm. En bedömning görs av resursbehov utifrån fastställd ambitionsnivå och planeringstal. En anpassning av verksamheten ska ske under löpande verksamhetsår vid ett lägre mottagande än planeringstalet. Budgetuppföljning sker lö-pande under året och en slutavstämning sker i samband med bokslutet. Vid ekonomisk obalans står valet mellan att använda tidigare avsatta medel, den s.k. flyktingfonden, kommunens ordinarie budget eller sänka ambitionsnivån.

I den kommungemensamma budgeten för flyktingmottagandet samlas statsbidrag från Migrations-verket som rör flyktingmottagandet och respektive nämnd har en planerad organisation för motta-gandet som samlas inom denna budget. När det gäller förvaltningsspecifika statsbidrag ansöker re-spektive förvaltning om dessa.

När VIP 2019-2021 upprättades kunde konstateras att förslaget till budget för flyktingverksam-heten de kommande åren hade en obalans där kostnaden för verksamheten var större än intäkterna från Migrationsverket under året. I kommunens s.k. flyktingfond, som består av ej använda statsbi-drag, fanns vid utgången av 2018, 124,8 mnkr. Om finansieringen av obalansen skulle ske ur den s.k. flyktingfonden skulle fonden vara förbrukad inom de närmaste åren.

I VIP 2019-2021 gav kommunfullmäktige ett uppdrag till kommunstyrelsen att i samverkan med berörda nämnder upprätta en budget för flyktingmottagandet som är anpassad till de intäkter som kommunen får i form av generalschablonen och övriga statsbidrag för flyktingmottagandet så att balans i budgeten nås 2020.

Kommuner har rätt till ersättning från staten för vissa av de kostnader de har för asylsökande. Kommuner har även rätt till ersättning för vissa kostnader de har för personer som ansökt om eller

44



fått uppehållstillstånd. En del av de statliga ersättningarna betalas ut utan ansökan och en del behö-ver kommuner ansöka om. Olika förordningar reglerar de statliga ersättningarna och skiljer sig åt mellan asylsökande och nyanlända. Nyanlända är personer som fått uppehållstillstånd, asylsökande är personer som söker asyl, det vill säga uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, och ännu inte fått beslut av Migrationsverket om han/hon kommer att få uppehållstillstånd. I båda grupperna in-går ensamkommande barn och ungdomar.

Mot bakgrund av att antalet nyanlända flyktingar minskar måste nämnderna anpassa sin verksam-het till aktuellt mottagande och den kostnad som statsbidragen tillåter. Ett förslag till flyktingbud-get för de kommande åren har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från stadskontoret, socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen. Inom både socialförvaltningen och utbildnings-förvaltningen pågår olika åtgärder för att anpassa verksamheten.

Invandrar och flyktingmottagning mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Prognos 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Flyktingmottagning IFO-nämnd

Intäkt, generalschablon och övriga stats-bidrag* -95,6 -86,3 -87,0 -31,5 -31,5 -31,5

Kostnader för invandrar och flyktingmot-tagning 62,3 71,6 59,6 31,5 31,5 31,5

Netto Flyktingmottagning IFO-nämnd* -33,0 -14,7 -27,4 0 0 0

Nyanlända barn IFO-nämnd

Intäkt, statsbidrag -91,1 -61,4 -47,0 -30,0 -25,9 -24,8

Kostnader för ensamkommande barn 138,6 86,0 81,1 56,0 34,5 28,0

Netto ensamkommande barn IFO-nämnd 47,5 24,6 34,1 25,9 8,6 3,2

Nyanlända Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Intäkt, Schablonbelopp och övriga stats-bidrag* -19,8 -15,4 -7,4 -19,0 -18,0 -18,0

Nyanlända gymnasieskolan 15,8 15,0 12,2 9,0 8,0 8,0

SFI 11,9 14,0 10,0 10,0 10,0 10,0

Netto UAN 7,8 13,6 14,8 0 0 0

Nyanlända barn- och utbildningsförvaltningen

Schablonbidrag och övriga statsbidrag* -6,9 -4,6 -2,0 -13,0 -13,0 -13,0

Nyanlända i förskola och grundskola 32,3 32,0 32,0 13,0 13,0 13,0

Netto BUN 25,4 27,4 30,0 0 0 0

Flyktingbudget total, netto 47,5 50,8 51,5 25,9 8,6 3,2

Flyktingfond 31/12 resp år 124,8 74,0 73,3 47,4 38,8 35,6 * för åren 2018-2019 redovisas hela statsbidraget för schablonersättning under Flyktingmottagning IFO-nämnd. För åren därefter fördelas schablonbeloppet mellan nämnderna efter den framtagna fördelningen.

45


Planeringstal Bokslut 2018

Prognos 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Antal mottagna nyanlända 642 430 395 400 400

Antal nytillkomna ensamkommande barn under året 18 12 12 12 12

SFI, antal studerande helår 2 331 2 000 2 000 2 200 2 300

Budgetförslaget för nyanlända bygger på en fördelning av schablonbeloppet för nyanlända perso-ner med uppehållstillstånd. Ersättningen betalas ut av Migrationsverket under en tvåårsperiod efter mottagandet i kommunen. Ersättningen ska täcka merkostnader för etableringsinsatser och intro-duktion för nyanlända personer i olika åldersgrupper och föreslås fördelas mellan socialförvalt-ningen och utbildningsförvaltningen enligt följande:

Åldersgrupp Schablonbelopp 2020 per person Socialförvaltningen Utbildningsförvaltningen

0 -19 år 142 600 kr 30 % 70 %

20 -64 år 142 600 kr 80 % 20 %

65 år och äldre 82 100 kr 100 % 0

Ersättningen betalas ut med delbelopp under en tvåårsperiod.

Budgetförslaget för ensamkommande barn, EKB, föreslås anpassas under VIP-perioden med hjälp av uttag ur den s.k. flyktingfonden för att vara i balans till år 2023. Flyktingfonden beräknas efter dessa uttag uppgå till 35,6 mnkr i slutet av år 2022.

Genom de åtgärder som framgår av förslaget till VIP föreslås kommunfullmäktiges uppdrag vara fullföljt.

46

Finansiell analys

Finansiell analys

Modell för finansiell analys För att beskriva och analysera kommunens ekonomiska resultat, utveckling och läge görs en finan-siell analys med hjälp av RK-modellen (resultat och kapacitet, risk och kontroll). Modellen utgår från fyra finansiella perspektiv, vilka är finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållande samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Varje perspektiv analyseras i sin tur av ett antal nyckeltal. Målsättningen är att utifrån dessa perspektiv kunna identifiera eventuella problem och möjligheter och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen.

Jönköpings kommun har tre finansiella mål för god ekonomisk hushållning i VIP 2020-2022. Resultatnivån ska uppgå till lägst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag un-

der en treårsperiod. Kommunens låneskuld för den skattefinansierade verksamheten kan variera mellan 0 och

800 mnkr. Kommunens soliditet ska uppgå till minst 50 procent.

En avstämning av dessa mål görs i den finansiella analysen.

Finansiell analys av Jönköpings kommun Resultat och kapacitet

Den finansiella analysen för de första delarna i modellen, resultat och kapacitet, innefattar en ana-lys av nyckeltal runt kommunens resultat, utveckling av skatte- och nettokostnadsutveckling, inve-steringar och finansiering av dessa samt den mer långsiktiga utvecklingen av soliditeten.

När resultatet sätts i relation till skatter och generella statsbidrag klarar kommunen resultatnivån utifrån den uppsatta målsättningen på minst 2 procent för en treårsperiod under VIP-perioden. Hi-storiskt har resultaten förbättrats i boksluten genom reavinster vid fastighetsförsäljning, realiserade värdeökning vid försäljning av mark samt extra statsbidrag. Tumregeln i kommunsverige är en re-sultatnivå på 2 procent men en bedömning behöver göras för varje enskild kommun. En expansiv kommun som Jönköping med stora investeringar bör sträva efter en hög resultatnivå om kommu-nens finansiella handlingsutrymme ska behållas.

Analysen visar att utvecklingen av nettokostnaderna är i balans med utvecklingen av skatteintäk-terna under åren 2020 och 2022. För att en god ekonomisk hushållning ska behållas måste utveckl-ingen av skatteintäkterna vara högre än utvecklingen av nettokostnaderna. I beräkningen ingår en oförändrad skattesats på 21,64 procent av skatteunderlaget under perioden. Kommunen behöver vara observant på att en försämring av konjunkturen kan ge vikande ökningstakt av skatteintäkter samtidigt som den demografiska utvecklingen pressar på ekonomin.

En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Verksamhetens nettokostnad tar en sti-gande andel av skatteintäkterna och generella statsbidrag i budgetförslaget från 97,1 procent i bok-slut 2018 till 98,6 år 2020 till 99,2 procent 2022 vilket påverkar finansiering av ny- och reinveste-ringar. Om finansnettot räknas in så sänks nettokostnadsandelen till 97,4 procent år 2020 och 98,1 procent åren 2021 och 2022. Det positiva finansnettot beror på utdelningen ur Rådhus AB under

47

Finansiell analys

perioden med upp till 80 mnkr. En nettokostnadsandel på 96-98 procent brukar ses som god eko-nomisk hushållning vilket ger att kommunen behöver vara observant på utvecklingen av nyckelta-let.

Investeringar beräknas öka för kommande period till mycket höga nivåer för Jönköpings kommun vilket förklarar utvecklingen av exempelvis soliditeten och behovet av lån. När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Självfinansieringsgraden av investeringarna mäter hur stor del av investering-arna som kan finansieras med årets resultat plus avskrivningar. Övriga sätt att finansiera investe-ringar är försäljningar av fastigheter och mark samt lån. Självfinansieringsgraden visar att kommu-nen inte kan finansiera investeringar helt med eget resultat utan får finansiera delar med ökad upp-låning.

På vilken nivå nyckeltalet behöver ligga beror på vilket finansiellt handlingsutrymme kommunen har. För kommunen är en god skattefinansieringsgrad av investeringarna viktig så att inte skul-derna ökar mer inför framtiden och minskar kommande skattebetalares konsumtionsutrymme. Med de höga investeringsnivåerna som budgeteras så sjunker skattefinansieringsgraden kraftigt.

Soliditeten är ett mått som beskriver en organisations långsiktiga finansiella styrka. Ju högre soli-ditet desto mindre skuldsättning har kommunen. Ett finansiellt mål är att soliditeten för Jönköpings kommun ska överstiga 50 procent, vilket uppnås för kommande period. Soliditeten ökar något till 2019 för att sedan återgå till samma nivåer som åren 2015-2017.

Resultat

En god resultatnivå behövs både för att möta förändrade förutsättningar och för att nå en rimlig grad av självfinansiering av investeringar. En av de föreslagna finansiella målsättningarna är att resultatnivån i genomsnitt under en mandatperiod ska uppgå till lägst 2,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag under en tre års period, vilket motsvarar år 2020 ca 165 mnkr. För 2020-2022 uppgår resultatet till 216 mnkr år 2020, 159 mnkr år 2021 och 165 mnkr år 2022, vilket ger ett genomsnittligt resultat på 180 mnkr för treårsperioden.

Resultatet 2015-2018 påverkades av jämförelsestörande poster som avser realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar, realiserad värdeökning på mark, nedskrivningar samt ett statsbidrag så kal-lat byggbonus. I prognosen för 2019 finns det inräknat jämförelsestörandeposter med 53 mnkr in-klusive en beräknad avsättning.

132

268 261 274

152

239216

158 165

0

50

100

150

200

250

300

350

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019‐08

2020 2021 2022

mnkr

48

Finansiell analys

Resultatnivå i procent av skatter och generella statsbidrag

En tumregel för god ekonomisk hushållning i kommunsverige har sedan länge varit en resultatnivå på 2 procent av skatter och generella statsbidrag, men en bedömning behöver göras för varje en-skild kommun. En expansiv kommun som Jönköping med stora investeringar bör sträva efter en hög resultatnivå om kommunens finansiella handlingsutrymme ska behållas.

En av de finansiella målsättningarna är att resultatnivån i genomsnitt under en treårsperiod ska uppgå till lägst 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag (för år 2020 ca 165 mnkr). För 2020-2022 motsvarar resultatet i VIP 2,6 procent, år 2020, 1,9 procent år 2021 och 1,9 procent år 2022, vilket ger totalt 2,1 procent för treårsperioden. Tidigare målsättning har varit 1,5 procent, men har ändrats till 2,0 procent efter införandet av komponentavskrivning.

Skatte- och nettokostnadsutveckling

En viktig del i god ekonomisk hushållning är att mäta hur nettokostnaderna utvecklas i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Genom att jämföra ökningstakten för nettokostnaderna med ökningstakten för intäkterna får vi information om det är nödvändigt att minska kostnaderna och/eller öka intäkterna. För att en god ekonomisk hushållning ska behållas behöver skatteintäk-terna vara högre än nettokostnaderna. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna och de generella statsbidragen, försämras kommunens ekonomi. Kommunen har för år 2021 något högre ökningstakt av nettokostnader än skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket balanseras till år 2022.

2,0%

3,8%3,6% 3,6%

1,9%

3,0%2,6%

1,9% 1,9%

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019-08

2020 2021 2022

procent

Resultatnivå i procent Resultatmål 2,0 %

0,01,02,03,04,05,06,07,08,0

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019-08

2020 2021 2022

procent

Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och generella statsbidrag

49

Finansiell analys

Nettokostnadsandel av skatter och generella statsbidrag

Nettokostnadsandel mäter om kommunen har en god balans mellan löpande intäkter och kostna-der. Verksamhetens nettokostnadsandel visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste täckas med skatteintäkter och generella statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel under 100 procent har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. En nettokost-nadsandel på 96-98 procent brukar ses som god ekonomisk hushållning, eftersom kommunen då klarar att finansiera sina re- och nyinvesteringar över en längre tidsperiod.

Kommunen budgeterar för perioden 2021-2022 en nettokostnadsandel precis under 100 procent. Bedömningen är att kommunen behöver använda realiserad värdeökning och reavinster för att fi-nansiera re- och nyinvesteringar över en längre tidsperiod. Ökningen av nettokostnadsandelen be-ror dels på ökade kostnader i verksamheten, dels på ökade avskrivningar till följd av ökade inve-steringar.

Investeringar

Kommunen har de senaste åren haft en hög investeringsnivå, vilket i stort sett förklaras av en kraf-tig befolkningstillväxt i kommunen. En ökad befolkning medför ökade investeringar inom skola, vård och omsorg samt infrastruktur. Investeringsplanen medför historiskt höga investeringsnivåer för kommunen de tre kommande åren.

98,2

96,9 96,797,1

98,9

97,1

98,6

99,3 99,2

95,095,596,096,597,097,598,098,599,099,5

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019‐08

2020 2021 2022

andel

582 527 594 711

13491006

1355 1452 1537145 193 162

136

206

187

238231 203

0200400600800

10001200140016001800

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019-08

2020 2021 2022

mnkr

Skattefinansierad verksamhet Affärsverksamhet

50

Finansiell analys Finansiell analys

Självfinansieringsgrad av investeringar

Självfinansieringsgraden av investeringar är beroende av vilket resultat, hur stora avskrivningar samt av vilken investeringsvolym kommunen har. Genom att mäta självfinansieringsgraden av in-vesteringar kan man utläsa hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skattein-täkter som återstår när den löpande driften är finansierad. För att hålla uppe självfinansieringsgra-den vid höga investeringar behöver kommunen ha goda resultat.

Genomförandegraden av kommunens investeringar har historiskt legat på 65 procent. Vid beräk-ning av självfinansieringsgraden har antagandet gjorts att genomförandegraden för 2020-2022 hamnar på 65 procent. Försäljning av mark finns budgeterad i exploateringsplanen till 115-130 mnkr per år för kommande period. Vid en försiktig bedömning beräknas 55 mnkr påverka resulta-tet per år. Med dessa bedömningar så beräknas självfinansieringsgraden till cirka 70 procent för åren 2020-2022.

Om genomförandegraden förbättras och försäljningen viker så kan självfinansieringsgraden de närmaste åren sjunka till 40-45 procent. Det innebär att investeringarna får finansieras av ökad upplåning, vilket försvagar kommunens finansiella handlingsberedskap inför framtiden.

Soliditet

Soliditet är ett mått som visar den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv. Ett av de finansi-ella målen för god ekonomisk hushållning i kommunen är att soliditeten ska uppgå till lägst 50 procent.

År 2019 beräknas soliditeten uppgå till 56 procent och för perioden 2020-2022 sjunker soliditeten till 53 procent. I kassaflödesplanen och balansräkningen har antaganden gjorts gällande realiserad

78

11497

85

38

6276 70 69

0

20

40

60

80

100

120

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019‐08

2020 2021 2022

procent

54% 52% 52% 53% 54% 56% 53% 53% 53%

0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%

100%

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

procent

Soliditet Mål Soliditet 50 %

51

Finansiell analys

värdeökning på 55 mnkr per år, genomförandegrad av investeringar på 65 procent, samt försälj-ning av materiella anläggningstillgångar med 20 mnkr per år. Dessa antagande görs utifrån tidigare års utfall. Medräknat dessa antagande klaras det finansiella målet att soliditeten ska uppgå till lägst 50 procent.

Risk och kontroll

Finansiella mått som kan påverka bedömningen av risk och kontroll är bland annat låneskulden, pensionsåtagande, borgensåtagande, samt budgetföljsamhet och prognosavvikelse. Ett av de finan-siella målen är att kommunens låneskuld för den skattefinansierade verksamheten kan variera mel-lan 0-800 mnkr för perioden. Investeringarna är på höga nivåer för perioden vilket påverkar upplå-ningen. I analysen har hänsyn gjorts till genomförandegrad av investeringar samt budgeterad för-säljning av mark. Den skattefinansierade verksamheten beräknas ha en låneskuld på 729 mnkr i slutet av 2022, vilket visar att det finansiella målet klaras under VIP-perioden.

Pensionsåtagandet minskar för åren 2020-2022 med 100 mnkr, vilket är positivt i bedömning av hur stora riskerna är för kommunen. Det bedöms heller inte finnas några större risker att behöva infria några borgensåtande. Den absoluta majoriteten, 99 procent, av kommunens borgensåtagande avser bolag i den egna koncernen.

Analysen av budgetföljsamhet visar om nämnderna klarar att bedriva sin verksamhet inom beslu-tade ramar. En budgetavvikelse inom +/-1 procent utgör normalt inga större problem utan kan be-dömas som en god budgetföljsamhet. Det är stora negativa budgetavvikelser på nämndsnivå som bör undvikas. 2019 prognostiseras med en budgetavvikelse med -0,9 procent vilket är en försäm-ring med 0,2 procentenheter jämfört med 2018. Problemet är att underskotten återfinns inom de tre nämnderna inom socialtjänstens område med ca 100 mnkr i prognosen för 2019. De nämnder som visar på budgetavvikelse följs noggrant och åtgärder sätts in för att komma i balans.

Kommunens låneskuld

Bruttolåneskulden för den skattefinansierade verksamheten var vid årets ingång 185 mnkr. Mot-svarande siffra för affärsverksamheten vid 2019 års ingång var 1 200 mnkr. För åren framåt beräk-nas kommunens lånebehov att öka på grund av ett högt investeringsbehov både inom den skattefi-nansierade verksamheten och inom affärsverksamheten. Orsaken är en hög investeringsnivå som tillsammans med en otillräcklig egenfinansiering via resultatet ökar lånebehovet.

Ett av de finansiella målen för god ekonomisk hushållning är att kommunens låneskuld för den skattefinansierade verksamheten kan variera mellan 0-800 mnkr. Det finansiella målet kommer att klaras för perioden eftersom beräkning visar att låneskulden i slutet av 2022 uppgår till 729 mnkr.

365 28580

185 185329

516729

1 0351 175 1 225 1200 1270 1360 1450 1540

0

500

1 000

1 500

2 000

2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

mnkr

skattefinansierad verksamhet affärsverksamhet

52

Finansiell analys Finansiell analys

Pensioner

Kommunens pensionsåtaganden inklusive löneskatt består dels av åtaganden som är äldre än 1998 (pensionsrätter i ansvarsförbindelsen), dels av pensionsrätter intjänade från och med 1998 (avsätt-ning i balansräkningen). För 2019 beräknas kommunens pensionsåtaganden inkl. löneskatt uppgå till 3 145 mnkr. Pensionsåtagandet har minskat något under perioden och det är ansvarsförbindel-sen som står för denna minskning. År 2022 beräknas pensionsåtagandet uppgå till 3 023 mnkr.

Pensionskostnaderna för den förmånsbestämda ålderspensionen (avsatt till pensioner) förväntas öka de närmaste åren för såväl Jönköpings kommun som för de flesta andra kommuner. Ökningen beror dels på antagande om inflation och dels på löneökningar för personalgrupper strax under el-ler över 7,5 inkomstbasbelopp. De särskilda riktade lönesatsningarna de gångna åren har bidragit till att fler personer har kommit över brytgränsen och tjänar därmed in förmånsbestämd ålders-pension.

Borgensåtaganden

Huvuddelen av kommunens borgensåtaganden avser koncernen Jönköpings Rådhus AB. En ytterst begränsad del avser externa åtaganden. Kommunen är mycket restriktiv när det gäller borgen utan-för kommunkoncernen. Ökningen beror i huvudsak på ökad upplåning i Kommuninvest med kom-munal borgen.

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

3 000

3 500

4 000

2015 2016 2017 2018 budget2019

prognos2019-08

2020 2021 2022

mnkr

Ansvarsförbindelse tidigare pensionssystem (före 1998) Avsatt till pensioner

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2013 2014 2015 2016 2017 2018

mnkr

53

Finansiell analys

Budgetföljsamhet och prognosavvikelse

Att ha god budgetföljsamhet är ett mått på kommunens finansiella kontroll. En bra prognossäker-het med en god beredskap att vidta åtgärder vid befarade negativa budgetavvikelser innebär att kommunen har goda förutsättningar att anpassa sig till förändrade förutsättningar under ett år. Från år 2017 har nämnderna visat negativa budgetavvikelser. År 2018 var budgetavvikelsen för nämnderna totalt -56 mnkr vilket motsvarar 0,7 procent. En avvikelse på +/- 1 procent brukar an-ses som rimlig. De flesta nämnder har små avvikelser från budget men det bör uppmärksammas att nämnderna inom socialtjänsten område har underskott i storleksordningen 100 mnkr i prognosen för 2019. Det pågår ett aktivt arbete med att komma tillrätta med nämndernas ekonomiska läge. Arbetet är initierat utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt och sker i samarbete mellan stadskon-toret och socialförvaltningen. I prognosen 2019 beräknas budgetavvikelsen till - 68 mnkr vilket motsvarar 0,9 procent.

Avslutande kommentar

Jönköping har i dagsläget ett tillfredsställande ekonomiskt läge. Resultatet bör dock i boksluten bibehållas runt tre procent för att möta förväntade framtida utmaningar. Det är av största vikt att kommunen inte försvagar sitt finansiella utrymme, eftersom de närmaste åren förväntas bli tuffa på grund av att kommunen står inför utmaningar som fortsatta ökade investeringar och ökade behov hänförliga till befolkningsförändringar samtidigt som skattetillväxten förväntas mattas av. Det är viktigt att Jönköping bedriver en fortsatt god ekonomistyrning med fokus på att behålla en god re-sultatnivå de kommande åren.

8 3

42

91

-45-56

-68-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

100

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019progn

mnkr

54

Kommunfullmäktige, kommunstyrelse Kommunfullmäktige, kommunstyrelse

Nämndens uppdrag Kommunfullmäktige och kommunstyrelsens uppdrag styrs i första hand av det som föreskrivs i kommunallagen. Den politiska ledningen utgörs av kommunfullmäktige, kommunstyrelse och fem utskott, ledningsutskott, upphandlingsutskott, personalutskott, välfärdsutskott samt samhällsbygg-nadsutskott. Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi, administration och verksamheter. Stadskontoret är den centrala förvaltningen och kom-munstyrelsens förvaltning som ger styrelsen stöd och service.

Prioriteringar under VIP-perioden Näringsliv Näringslivsavdelningens arbete bygger på två huvudsakliga inriktningar, dels aktiviteter kopplade till nyetableringar och dels aktiviteter kopplade till befintliga företag. Näringslivsavdelningen har ett övergripande uppdrag att säkerställa ett gott näringslivsklimat i kommunen med samverkan i fokus. Stadskontoret har fokuserat resurserna på samverkan och att betona kommunens roll som en tillväxtfrämjande aktör. Undersökningar som genomförts av näringslivsklimatet ur olika aspekter har utvecklats mycket positivt under de senaste åren. Resursförstärkningar behövs för att säker-ställa den utveckling som beskrivs i kommunprogrammet. Avdelningen är i förhållande till kom-munens och näringslivets storlek resursmässigt relativt liten i jämförelse med andra större kommu-ner.

Digitalisering Det krävs utveckling mot ökad digitalisering och effektivare arbetsmetoder för att möta kommande utmaningar med fler elever i skolan, en åldrande befolkning och begränsad ekonomi, samtidigt som förväntningarna på att kommunal service ökar. Jönköpings kommuns digitaliseringsstrategi ska vara vägledande i digitaliseringsarbetet och ambitionen är att markant öka takten i utvecklings-arbetet. Nyttorealiseringskalkyler som visar hemtagning i form av lägre kostnader och bättre kvali-tet blir viktiga beslutsunderlag i det fortsatta arbetet med verksamhetsutveckling och digitalisering.

Stadskontorets roll är att utveckla interna processer och arbetssätt men också att utveckla grund-läggande infrastruktur och IT-lösningar som möter efterfrågan från förvaltningarna. Digitali-seringen är en viktig del i samtliga förvaltningars arbete med verksamhetsutveckling och i detta arbete kommer kommunens IT-avdelning få en alltmer viktig roll.

Utvecklingsområden En viktig del i verksamhetsutvecklingsarbetet är att utveckla den externa webbplatsen och utforma den till en än mer attraktiv och tillgänglig kommunikationskanal. En ny e-tjänsteplattform ska möjliggöra ett modernt, användarvänligt och mobilt arbetssätt samt erbjuda medborgare och före-tag ett stort utbud av e-tjänster. Ärendeprocessen kan fortsätta att utvecklas efter att det nya ären-dehanteringssystemet nu är infört.

Att på sikt införa en chatbot inom kontaktcenter skulle öka tillgängligheten för medborgarna och antalet enkla samtal till kontaktcenter kan minska. Även inom personalområdet finns planer på att nyttja en chatbot som kan besvara frågor rörande arbetstid, arbetsrätt, lönesättning, avtal m.m. En förstudie planeras tillsammans med bolagen för att utveckla rekryteringsprocessen till en mer en-hetlig och digitaliserad rekryteringsprocess.

55

Kommunfullmäktige, kommunstyrelse

Stadskontoret ser över möjligheten att införa en mjukvarurobot som kan bidra till att automatisera administrativa processer, för att öka effektiviteten och höja kvaliteten. Att automatisera processer med hjälp av RPA (Robotic Process Automation) är relativt nytt och många kommuner som har stora besparingskrav och problem med personalförsörjningen satsar på denna teknik.

Ekonomi Verksamhet (mnkr) Bokslut

2018 Budget

2019 Budget

2020 Plan 2021 Plan 2022

Kommunledning 35,1 41,4 41,4 41,4 41,4

Kommungemensam administration 161 175,9 175,8 170,7 169,2

Övrig kommungemensam verksam-het 7,3 7,4 7,4 7,4 7,4

Näringslivsåtgärder 58,0 55,2 53,5 53,5 53,5

Kollektivtrafik 1,2 1,1 0 0 0

Utveckling infrastruktur 0,9 2,6 1,7 1,7 1,7

Miljömålsarbete -2,5 4,3 5,2 5,2 5,2

Kommunstyrelsen 261,0 287,9 285,0 279,9 278,4

Budgetförändringar och effektiviseringar jämfört med 2019 Budgetförändring (mnkr) Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022

Kansliavdelning pensionsavgång, ej återbesättning -0,5 -0,5 -0,5

Borttag av intäktsökning från Valnämnd 0,5 0,5 0,5

Borttag av utökat bredbandsstöd landsbygdsområden -3,0 -3,0 -3,0

Hyres- och städuppräkning 0,2 0,2 0,2

Tilläggsanslag löner helår 0,9 0,9 0,9

KF tidigarelagt sammanträde dagtid 0,4 0,4 0,4

En ny tjänst näringsliv 0,7 0,7 0,7

Evenemangsbudget Destination 0,5 0,5 0,5

Ökat miljömålsanslag 0,9 0,9 0,9

Summa 0,6 0,6 0,6

Effektivisering (mnkr) Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022

Periodkort + 75 utgår -1,1 -1,1 -1,1

Minskat antal tjänster -2,0 -4,0 -6,0

Övriga anpassningar -0,4 -3,5 -3,0

Summa -3,5 -8,6 -10,1

56

Kommunfullmäktige, kommunstyrelse Övriga nämnder

Verksamhetsöversikt

Resultatindikatorer Resultatindikator 2015 2016 2017 2018

Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet (%) 19,3 20,7 22,6 22,0

Nöjd-kund-index (NKI), totalt 67 70

Hushåll som har tillgång till snabbt bredband (%) 66 71 76 82

Arbetsställen som har tillgång till snabbt bredband (%) 50 55 63 71

Påbörjade bostäder, antal 720 968 934 1 064

Kommunrevision

Nämndens uppdrag För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, samt det av kommunfull-mäktige antagna reglementet. Kommunrevisionens uppgift är att med utgångspunkt från god revis-ionssed pröva om kommunens verksamhet bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsstäl-lande. Revisorerna granskar om räkenskaperna är rättvisande och om det finns en tillfredsställande intern kontroll.

Ekonomi

Verksamhet (mnkr) Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022

Kommunrevision 2,5 3,5 3,8 3,8 3,8


Ökad ram 0,3 0,3 0,3

Summa 0,3 0,3 0,3

Valnämnd

Nämndens uppdrag Valnämndens uppgifter är att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet samt folkomröstningar. Nämnden ska se till att valen genomförs enligt vallagen, andra valförfattningar eller föreskrifter rörande val.

Ekonomi


Budget 2019


Valnämnd 2,8 0,2 0,2 0,2 0,2

Allmänna val 2,5 0,0 0,0 3,4

Valnämnd 2,8 2,7 0,2 0,2 3,6


Valnämnden 0,0 0,0 0,0

Allmänna val -2,5 -2,5 0,9

Summa -2,5 -2,5 0,9

57

Övriga nämnder

Kommunrevision

Nämndens uppdrag För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, samt det av kommunfull-mäktige antagna reglementet. Kommunrevisionens uppgift är att med utgångspunkt från god revis-ionssed pröva om kommunens verksamhet bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsstäl-lande. Revisorerna granskar om räkenskaperna är rättvisande och om det finns en tillfredsställande intern kontroll.

Ekonomi


Budget 2019


Kommunrevision 2,5 3,5 3,8 3,8 3,8


Ökad ram 0,3 0,3 0,3

Summa 0,3 0,3 0,3

Valnämnd

Nämndens uppdrag Valnämndens uppgifter är att planera och genomföra allmänna val, val till Europaparlamentet samt folkomröstningar. Nämnden ska se till att valen genomförs enligt vallagen, andra valförfattningar eller föreskrifter rörande val.

Ekonomi


Budget 2019


Valnämnd 2,8 0,2 0,2 0,2 0,2

Allmänna val 2,5 0,0 0,0 3,4

Valnämnd 2,8 2,7 0,2 0,2 3,6


Valnämnden 0,0 0,0 0,0

Allmänna val -2,5 -2,5 0,9

Summa -2,5 -2,5 0,9

58

Stadsbyggnadsnämnd Övriga nämnder

Överförmyndarnämnd

Nämndens uppdrag Överförmyndarnämnden ska utöva tillsyn över förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap en-ligt föräldrabalken samt handlägga de frågor som där eller i andra lagar och bestämmelser särskilt anges.

Ekonomi


Budget 2019


Överförmyndarnämnd 11,2 11,0 11,0 11,0 11,0

59

Stadsbyggnadsnämnd

Nämndens uppdrag Stadsbyggnadsnämnden ansvarar för utveckling och samordning av stadsbyggnadsfrågor i sin hel-het. Nämnden ansvarar även för räddningstjänstens operativa- och brandförebyggande verksam-heten.

Prioriteringar under VIP-perioden Stadsbyggnadskontoret

Ett nytt ärendehanteringssystem Ett nytt ärendehanteringssystem för bygglov har upphandlats och ska nu implementeras. Detta kommer leda till nya arbetssätt, där en större del av processen blir digital och kommer göras av den sökande. Det kommer medföra ökade driftkostnaderna från början men leda till effektivise-ringar på sikt. Tiden som frigörs behövs för att jobba med att förbättra rådgivning till bygglovssö-kande och tillsynsärenden, som är svårt att prioritera idag.

Verksamhetsstöd som underlättar projektstyrningen inom plan- och exploateringsprocessen Plan- och exploateringsprocessen, som är gemensam för tekniska kontoret och stadsbyggnadskon-toret, förbättras kontinuerligt. Nästa steg blir ett verksamhetsstöd som underlättar projektstyr-ningen med tidsredovisning och uppföljning. Detta kommer att leda till en ökad driftkostnad, som delas mellan stadsbyggnadskontoret och tekniska kontoret, men ge en effektivare process på sikt.

Modell för rättvisande investeringsredovisning Förvaltningen svarar för genomförandet av en hög investeringsvolym. För att klara detta krävs er-farna projektledare. Under VIP-perioden har stadsbyggnadskontoret samtidigt effektiviseringskrav och behöver utarbeta en modell där tiden för intern projektledning förs på investeringen istället för, som idag, en driftkostnad.

Räddningstjänsten

Responstider och ny brandstation I och med att kommunen växer behöver förvaltningen noggrant följa utvecklingen av responstider och vidta de åtgärder som är möjliga att genomföra i avvaktan på och planering av ytterligare en brandstation inom Jönköpings tätort. Speciellt intressant är utvecklingen av responstider för Jönkö-pings tätort söder och väster. Responstiden för första räddningsenhet i Jönköping söder har ökat med 70 sek på 9 år och väster har endast ökat med 36 sek.

Samarbete och samverkan Utökat samarbete mellan räddningstjänster i fem län i sydöstra Sverige kommer leda till ökad in-satsförmåga vid omfattande och stora händelser som t.ex. skogsbränder och översvämningar. Detta säkerställer att arbetet ska fungera vid stora omfattande händelser som följer av ett förändrat kli-mat.

Samverkan med civilsamhället, frivilligorganisationer m.fl. är en av framgångsfaktorerna när det gäller räddningstjänstens arbete idag och i framtiden.

Övningsanläggning Axamo Att kunna genomföra utbildning på hemmaplan och/eller inom Räddsam F:s regi innebär lägre

60

Stadsbyggnadsnämnd Stadsbyggnadsnämnd

kostnader för förvaltningen än om förvaltningens anställda skulle få fortbildning på annan ort i Sverige. Förvaltningen är en aktör som tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och be-redskap (MSB) svarar för utbildning av deltidsbrandmän. Att kunna erbjuda utbildning nära bo-stadsort är också positivt ur ett rekryteringsperspektiv. Övningsanläggningen på Axamo behöver bland annat av den anledningen utvecklas i den takt ekonomin och andra möjligheter tillåter detta. Investeringar i anläggningen behöver troligtvis tidigareläggas med anledning av Trafikverkets sa-nering av miljöskada.

Ökade krav och förändrad omvärld Statens ökade krav kräver ökat fokus på planering och förberedelser inom civilt försvar.

En förändrad omvärld ställer krav på ny kompetens och utveckling av arbetssätt. Tillsynen som bedrivs inom lagen om skydd mot olyckor behöver bli ännu mer effektiv.

När det gäller det strategiska trygghetsarbetet ska det i första hand inriktas mot kommunens priori-terade områden. Målet för det strategiska trygghetsarbetet är att det på sikt ska leda till att brotts-ligheten minskar och att den upplevda tryggheten ökar.

Ekonomi


Budget 2019


Stadsbyggnadsnämnd 1,2 1,4 1,4 1,4 1,4

Stadsbyggnadskontor 55,8 56,2 56,8 58,6 58,0

Räddningstjänst 84,5 84,2 86,6 87,0 87,0

Stadsbyggnadsnämnd 141,5 141,8 144,8 147,0 146,4


Räddningstjänsten ramtillskott 1,5 1,5 1,5


Stadsbyggnadskontoret Mobilitetslots 0,8 4,0 4,0


Övriga poster 0,3 0,6 0,6

Summa 3,8 7,3 7,3


Stadsbyggnadskontoret personalkostnader -0,8 -2,1 -2,7

Summa -0,8 -2,1 -2,7

Taxor och avgifter Grundavgiften delas upp i tre nivåer beroende av tillsynens omfattning och komplexitet. En tillsyn debiteras generellt enligt ”normal grundavgift” enligt nedan. Om tillsynen uppfyller vissa kriterier tas istället ut en utökad respektive reducerad grundavgift.

Taxa 2019 Taxa 2020

Taxa automatiska brandlarm

Årligt abonnemang 1 500 1 500

Återställningsavgift vid onödiga larm 3 000 3 000

Taxa tillsyn och tillstånd

Tillsyn enligt LSO och LBE, grundavgift 2 000 se nedan

Tillsyn enligt LSO och LBE, timpris 750 750

Tillstånd enligt LBE, timpris 750 750

Förslag ny taxa tillsyn och tillstånd

Tillsyn enligt LSO och LBE, utökad grundavgift 5 000

Tillsyn enligt LSO och LBE, normal grundavgift 2 000

Tillsyn enligt LSO och LBE, reducerad grundavgift 1 000

Utökad grundavgift: Stor omfattning/komplexitet – LSO: t.ex. köpcentrum, större sam-

lingslokaler, industrihotell, komplexa industrier, kontorshotell eller en fastighet med många mindre verksamheter. LBE: t.ex. oljedepå

Normal grundavgift: Medel omfattning – Standard om inte kriterier för utökad eller redu-cerad grundavgift uppfylls.

Reducerad grundavgift: Liten omfattning – Hela ärendet tar mindre än 2 h handläggnings-tid inkl. besök. LSO: t.ex. mindre förskola eller mindre restauranger. LBE: t.ex. restau-rang med gasol.

Timdebitering sker utöver grundavgiften för den tid som läggs på platsbesöket. Ingen förändring mot nuvarande taxa.

Vid kombinerad tillsyn enligt LSO och LBE tas som standard en extra reducerad grundavgift ut.



Responstid, tid från 112-samtal till första resurs är på plats för räddningstjänst, mediantid i minuter 8,9 9 9 8,4

Bygglov som beslutats inom föreskriven tid, 10 veckor (%) 85 86 85 80

Cykelresor i centrum, förändring (%) jämfört med referensår 2015 19 12 32

61

Stadsbyggnadsnämnd

Taxa 2019 Taxa 2020

Taxa automatiska brandlarm

Årligt abonnemang 1 500 1 500

Återställningsavgift vid onödiga larm 3 000 3 000

Taxa tillsyn och tillstånd

Tillsyn enligt LSO och LBE, grundavgift 2 000 se nedan

Tillsyn enligt LSO och LBE, timpris 750 750

Tillstånd enligt LBE, timpris 750 750

Förslag ny taxa tillsyn och tillstånd

Tillsyn enligt LSO och LBE, utökad grundavgift 5 000

Tillsyn enligt LSO och LBE, normal grundavgift 2 000

Tillsyn enligt LSO och LBE, reducerad grundavgift 1 000

Utökad grundavgift: Stor omfattning/komplexitet – LSO: t.ex. köpcentrum, större sam-

lingslokaler, industrihotell, komplexa industrier, kontorshotell eller en fastighet med många mindre verksamheter. LBE: t.ex. oljedepå

Normal grundavgift: Medel omfattning – Standard om inte kriterier för utökad eller redu-cerad grundavgift uppfylls.

Reducerad grundavgift: Liten omfattning – Hela ärendet tar mindre än 2 h handläggnings-tid inkl. besök. LSO: t.ex. mindre förskola eller mindre restauranger. LBE: t.ex. restau-rang med gasol.

Timdebitering sker utöver grundavgiften för den tid som läggs på platsbesöket. Ingen förändring mot nuvarande taxa.

Vid kombinerad tillsyn enligt LSO och LBE tas som standard en extra reducerad grundavgift ut.



Responstid, tid från 112-samtal till första resurs är på plats för räddningstjänst, mediantid i minuter 8,9 9 9 8,4

Bygglov som beslutats inom föreskriven tid, 10 veckor (%) 85 86 85 80

Cykelresor i centrum, förändring (%) jämfört med referensår 2015 19 12 32

62

Stadsbyggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Volymmått för verksamheten

Utfall 2018

Prognos 2019

Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

Stadsbyggnadskontoret

Antal beslutade bygglovärenden 1 480 1 400 1 200 1 200 1 200

Antal inkomna ansökningar anmälan 510 520 500 500 500

Antal inkomna bostadsanp.ansökningar 704 700 700 700 700

Antal avslutade fastighetsbildningsärenden 173 160 150 150 150

Antal levererade nybyggnadskartor 223 180 180 180 180

Antal detaljplaner som vunnit laga kraft 12 15 15 15 15

Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 1 600 1 000 1 000 1 000 1 000

Planberedskap antal bostäder 2 600 1 700 1 700 1 700 1 700

Räddningstjänsten

Operativa insatser 3 408 3 600 3 800 4 000 4 200

Tillsyner 504 400 250 250 250

Övriga ärenden 993 1 000 800 800 800

Utbildningar, antal deltagare 14 073 14 000 14 000 14 000 14 000

63

Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Nämndens uppdrag Miljö- och hälsoskyddsnämnden svarar för prövning, tillsyn och miljöövervakning enligt miljöbal-ken, livsmedelslagen och angränsade lagar, förordningar och föreskrifter inklusive den lokala häl-soskyddsföreskriften. Nämnden svarar vidare för de övriga uppgifter som enligt svensk lag eller Europaunionens bestämmelser ska fullgöras av den kommunala nämnden inom miljö- och hälso-skyddsområdet.

Prioriteringar under VIP-perioden Digitalisering och tydlig information på kommunens webbplats Miljö- och hälsoskyddstillsynen inkluderat livsmedelskontrollen hamnar högt i rankningen (Insikt) avseende service och bemötande. En aspekt som drar ned värderingen är dock en låg grad av digi-talisering och otydlig information på kommunens webbplats. Dessa delar bör därför vara i fokus för ett förbättringsarbete de kommande åren, vilket bedöms även positivt för effektiviteten i till-synsverksamheten.

Ekonomi


Budget 2019


Miljö- och hälsoskyddsnämnd 25 18,7 18,9 18,9 18,9

Budgetförändringar jämfört med 2019 Budgetförändring (mnkr) Budget 2020 Plan 2021 Plan 2022

Tillsynsavgifter, ökad avgiftsintäkt -0,4 -2,1 -2,1

Kurser och konferenser, återställning budget 0,4 0,4 0,4

Förorenade område 0,5 0,5 0,5

Övriga kostnader -0,5 1,2 1,2


Summa 0,2 0,2 0,2



Luftkvalitet, antal överskridanden av miljökvalitetsnormen för partik-lar och kvävedioxid (dygn)

- Partiklar (max 35 dygn/år) 3 4 5 2

- Kvävedioxid (max 7 dygn/år) 2 4 1 0

Åtgärdade bristfälliga avlopp (antal) 61 76 41 27

64

Teknisk nämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd

Volymmått för verksamheten Tillsynsbehovet förväntas öka i takt med att Jönköpings kommun växer. Ökningen mellan 2018 och 2019 vad gäller miljöbalken förklaras främst med överlåtelse av tillsynsansvar från länsstyrel-sen vilket skedde 1 januari 2019.

Antal tillsynsbesök Utfall 2018

Prognos 2019

Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

Miljöbalken 926 1 100 1 120 1 130 1 150

Livsmedelslagen 1 614 1 700 1 720 1 740 1 760

65

Teknisk nämnd

Nämndens uppdrag Tekniska nämnden fullgör kommunens uppgifter i frågor rörande mark och byggnader, gator och vägar, parker, lekplatser och naturreservat, skog, va-hantering samt parkering, hamnar, färjetrafik och industrispår.

Prioriteringar under VIP-perioden Verksamhetsutveckling Verksamhetsutveckling med hjälp av digitalisering. Detta gäller bland annat digitalisering av bok-nings- och försäljningssystemet för Visingsötrafiken, utbyte av styrsystem i fastigheterna för att lättare kunna styra och reglera fastigheterna (IoT) bland annat med avseende på energieffektivise-ring. Ett verksamhetssystem för avdelningen Gata-/Park upphandlas under 2019 och effekten av detta bedöms öka både kvalitén direkt för kund/medborgare men också höja kvalitéten i de interna arbetet.

Kund/medborgarfokus Ett tydligt kund-/medborgarfokus med syfte att förbättra relationen med alla kunder/medborgare som tekniska kontoret dagligen har kontakt med, är av yttersta vikt för att lyckas med kärnuppdra-get.

Attraktiv arbetsgivare Att fokusera på att vara en attraktiv arbetsgivare, nu och i framtiden, för att kunna behålla och at-trahera personal, är en nödvändighet för att klara uppdraget att tillhandahålla den tekniska infra-strukturen som är en grundförutsättning för att den kommunala välfärden i stort skall fungera.

Samarbeten Ett stor antal samarbeten pågår både mellan tekniska kontoret och andra förvaltningar men också mellan tekniska kontoret och kommunkoncernen som helhet. Samarbetet ska fortsätta vilket be-döms bli positivt för utvecklingen av verksamheten.

Ekonomi


Budget 2019


Teknisk nämnd och centralt stöd 12,6 13,8 12,2 5,2 6,7

Visingsötrafiken -0,1 2,0 2,0 2,0 2,0

Fastighetsavdelningen -17,5 3,5 3,5 3,5 3,5

Gata-/Parkavdelningen 244,4 227,3 228,2 234,5 228,2

Mark och exploatering -6,5 9,5 7,8 7,3 7,3

Teknisk nämnd 232,9 256,1 253,7 252,5 247,7

66

Teknisk nämnd Teknisk nämnd



Ökade driftkostnader 0,7 2,3 3,7

Tilläggsanslag helår löner 0,5 0,5 0,5

Summa 2,0 3,6 5,0


Gata/park-avdelningen

Ökade intäkter vid slutavverkning, skog -0,3 -0,3 -0,3

Översyn av egna arbetsinsatser på enskilda vägar -0,2 -0,2

Ökat arbete i egen regi, fler årsarbetare istället för säsongs-anställd personal -1,4 -1,4

Avgiftsbeläggning av Industrispår 2022 -8,0

Förhöjd driftskostnad och ökad investeringsvolym på indu-strispåren 2,0

Höjning av intäktsbudget, parkering -4,7 -5,7 -6,0

Effekt av parkeringshus, Idrottshuset 5,8 5,8 5,8

Reducering av driftskostnader tack vare avskaffande av myntbetalning vid parkeringsautomater -0,3 -0,3 -0,3

Besparing av licens- och kapitalkostnader tack vare ny pla-ceringsstrategi för parkeringsautomater -0,6 -0,6 -0,6

Parkeringsverksamhetens hyra till fastighetsavdelningen. -2,5 -2,5 -2,5

Mark- och exploateringsavdelningen

Ökat intäktskrav allmän platsmark -0,5 -0,5 -0,5

Ökat intäktskrav exploateringsfastigheter -0,7 -0,7 -0,7

Ökat intäktskrav övriga arrenden -0,8 -0,8 -0,8

Summa -4,6 -7,2 -13,5

Taxor och avgifter Visingsötrafiken i kr Taxa 2019 Taxa 2020

Vuxen 50 60

Barn (6-15 år) 25 30

Familjerabatt, 2 vuxna och 3 barn (6-15 år) 115 140

Minifamilj, 1 vuxen och 2 barn (6-15 år) 70 85

Rabattkort, vuxen 10 resor (end. 1 klipp/tur) 230 240

Rabattkort, barn (6-15 år)10 resor (end. 1 klipp/tur) 115 125

Rabattkort, bil inkl förare, 10 resor (end. 1 klipp/tur) 360 400

Extratur utanför ordinarie tidtabell(beställs minst 24h i för-väg) 575 700

Tabellen visar de taxeförändringar som berör Visingsötrafiken och den skattefinansierade delen av

67

Teknisk nämnd

tekniska kontorets ansvarsområde. Utöver förändrad taxa för Visingsötrafiken sker en årlig juste-ring av priset rörande återställning i januari varje år enligt entreprenad-index grupp 242 (belägg-ningsutgifter) samt grupp 114 (övrigt återställningsmaterial) med basmånad november. Utöver detta finns VA-taxa för år 2020 bifogat. För en fullständig beskrivning av de olika taxor och avgif-ter som hanteras inom nämndens ansvarsområde hänvisas till bilaga 2, Taxor 2020 för tekniska nämndens verksamheter TN190618 (Tn2019:74).

Ekonomi affärsverksamhet

VA De ekonomiska utmaningarna kännetecknas av den höga investeringstakten som råder under peri-oden. Projekt som att bygga om Häggebergs vattenverk, anpassa Simsholmens avloppsreningsverk till staden och det fortsatta arbetet med förnyelsen av ledningsnätet bidrar till detta. VA-avdel-ningen ska vara självfinansierad och helt finansieras av taxor.

Under kommande period behöver taxan höjas med fyra till fem procent årligen för att möjliggöra ett fortsatt överuttag som förs till minst två investeringsfonder. Syftet med dessa fonder är att minska skuldsättningsgraden och på så sätt minska den ränterisk som verksamheten utsätts för vid ett ökat investeringsbehov och rådande lagstiftning som ej tillåter eget kapital.

Resultatplan mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Prognos 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Verksamhetens intäkter 218 231 231 243 253 264

- varav avgår investeringsfond -17 -15 -14 -14 -13 -15

Verksamhetens kostnader -157 -163 -164 -171 -174 -178

Avskrivningar -52 -59 -58 -62 -68 -73

Verksamhetens nettokostnader 9 9 9 10 11 13

Verksamhetens resultat 9 9 9 10 11 13

Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0

Finansiella kostnader -9 -9 -9 -10 -11 -13

Resultat efter finansiella poster 0 0 0 0 0 0

Årets resultat 0 0 0 0 0 0

68

Teknisk nämnd Teknisk nämnd

Miljöhantering i Jönköping MilJöns budgetförslag visar på positiva resultat de kommande åren kring 11-12 mnkr. Dessa siff-ror grundar sig på antagandet att efterfrågan på marknaden går ned till en normal konjunktur med intäkter kring 55 mnkr om året istället för över 60-65 mnkr som var utfall 2018 och prognos under 2019.

Resultatplan mnkr Bokslut 2018

Budget 2019

Prognos 2019

Budget 2020

Plan 2021

Plan 2022

Verksamhetens intäkter 66 46 60 55 56 57

Verksamhetens kostnader -35 -28 -34 -33 -34 -34

Avskrivningar -10 -9 -10 -9 -9 -10

Verksamhetens nettokostnader 21 9 16 13 13 13

Skatteintäkter 0 0 0 0 0 0

Generella statsbidrag och utjämning 0 0 0 0 0 0

Verksamhetens resultat 21 9 16 13 13 13

Finansiella intäkter 0 0 0 0 0 0

Finansiella kostnader -2 -2 -1 -1 -1 -1

Resultat efter finansiella poster 19 7 15 12 12 12

Extraordinära poster 0 0 0 0 0 0

Årets resultat 19 7 15 12 12 12



Markbalans i kommunen. Totalt förvärv (ha) 1,8 8,2

Markbalans i kommunen. Total försäljning (ha) 65,4 116,2

Energianvändning i kommunala fastigheter (kWh/m2) 155 167 160 153

Andel förnybara bränslen i kommunens fordonsflotta exkl bolagen 29,8 57,9 64,3 71,0

69

Teknisk nämnd


Volymmått Utfall 2018

Prognos 2019

Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

Resande ToR Gränna-Visingsö

Passagerare 258 527 255 000 255 000 255 000 255 000

Bilar 85 019 85 000 85 000 85 000 85 000

Fastighetsavdelningen

Förvaltad yta ägda lokaler (m²) 741 877 765 000 777 000 794 000 861 000

Förvaltad yta hyrda lokaler (m²) 214 433 214 500 212 000 210 000 210 000

Förvaltad area kommersiella fastigheter (m²) 91 159 110 000 110 000 110 000 110 000

Tillsyn/skötselyta area (kvm) 747 011 769 900 780 150 793 450 850 900

Antal ärenden tillsyn/skötsel 79 361 81 300 82 400 83 800 89 850

Antal ärenden felavhjälpande underhåll 13 978 14 100 14 300 14 500 15 550

Städyta kvm 478 359 499 005 504 769 516 449 562 004

Gata och Parkavdelningen

Gator total yta (1000-tals m²) 6 051 6 070 6 090 6 120 6 150

Gång- o cykelvägar total yta (1000-tals m²) 1 656 1 695 1 730 1 765 1 800

Detaljplanelagda grönytor totalt i kommunen (1000-tals m²) 13 772 13 800 13 900 14 000 14 050

Antal lekplatser 120 122 123 123 125

Produktionsskog (ha) 540 700 700 700 700

Tätortsnära skogar (ha) 2 980 2 400 2 400 2 400 2 400

Naturreservat (ha) 4 151 4 151 4 183 4 183 4 298

Mark och exploateringsavdelningen

Försäljning av småhustomter 18 15 30 60 60

Antal sökande i tomtkön 1 652 1 640 1 700 1 750 1 750

Antal tomt- och småhusanvisningar 141 75 140 160 160

Lägenhets-, bostads- och anläggningsarrenden 953 960 965 965 965

Antal tillfälliga markupplåtelser 500 520 520 530 530

-varav uteserveringar 85 85 88 90 90

VA och MilJön

Antal 1000 m3 sålt vatten 8 639 8 400 8 464 8 470 8 500

Andel (%) av befolkningen anslutna till vatten-verk 90 90 90 90 90

Antal 1000 m3 betalt avloppsvatten 8 239 8 000 8 050 8 070 8 100

Antal abonnenter 23 583 23 700 23 800 24 000 24 200

Antal km ledning vatten 864 872 876 880 884

Antal km ledning Spillvatten 790 800 804 808 812

Antal km lednin Dagvatten 535 538 541 543 546

MilJön Mottagen mängd ton 274 906 210 000 220 000 230 000 230 000

70

Barn- och utbildningsnämnd


Nämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, familjedaghem, öppen förskola, förskole-klass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, kulturskola och Upptech. Nämnden ska leda, ut-veckla och utvärdera verksamheten som regleras i olika lagar och förordningar.

Prioriteringar under VIP-perioden Likvärdighet Syftet är att öka likvärdigheten för eleverna inom och mellan skolorna i kommunen. Åtgärder för att nå syftet är förändringar i kriterierna för fördelning av tilläggsbelopp och strukturersättning. Vi-dare skapar det nyinrättade statsbidraget för likvärdig skola förutsättningar för att minska klyftorna mellan skolorna. Implementeringen av utbildningsförvaltningens nya vision, värdegrund och ar-betsgivarlöfte är också en satsning för att öka likvärdigheten genom skapandet av gemensam iden-titet och riktning.

Skolledares arbetssituation och kompetensförsörjning Syftet är att för skolledare skapa en mer hållbar arbetssituation och attraktiv arbetsplats för såväl skolledare som annan personal. Åtgärder kopplat till skolledarnas arbetssituation ska tas fram uti-från förslag i genomförda utredningar. Effekter av detta förväntas bli att skolledarna kan ägna mer tid åt det pedagogiska uppdraget och strategiskt arbete.

Åtgärder kopplat till kompetensförsörjning pågår, men måste fortsätta över tid. Exempel på sådana åtgärder är bland annat arbete som har sin utgångspunkt i kompetensförsörjningsstrategin, mer ef-fektiv resursanvändning, verksamhetsförlagd utbildning (VFU-skolor), professionsprogrammet och tydliggörande av roller. Kompetensutveckling av befintliga medarbetare och nyrekrytering är en förutsättning för att möta nya krav och nya rön inom skolutveckling samt de ökade elevvolymer kommunen står inför.

Ökad digitalisering Syftet med ökad digitalisering är att möta de krav och förväntningar som ställs på skolan i takt med den utveckling som sker i det övriga samhället. En ökad digitalisering i skolan leder till effek-tivare undervisning, tryggare handläggningsprocesser, effektivare kommunikation och ökad likvär-dighet. Åtgärder inom detta område handlar om implementering av teknik, utveckling av arbets-sätt, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.

Ekonomi Verksamhet (mnkr) Bokslut

2018 Budget

2019 Budget

2020 Plan 2021 Plan 2022

Förvaltningsövergripande verksam-het inkl nämnd 223,1 133,6 132,1 130,0 126,4

Förskola/pedagogisk omsorg 906,3 927 926,8 914,8 894,9

Fritidshem 208,5 258,7 255,6 253 248,5

Grundskola inkl. förskoleklass 1 193,4 1 310,7 1 336,9 1 358,1 1 378,2

Grundsärskola 66,7 113,9 125,4 131,5 138,3

Kulturskola 31,5 33 33,1 32,5 31,7

Kostorganisation 169,7 167,7 167,2 163,3 158,3

Barn- och utbildningsnämnd 2 799,2 2 944,6 2 977,1 2 983,2 2 976,3

71



Förskola/pedagogisk omsorg

Volymer inkl föräldraavgift 1,7 7,6 11,2

Kapitalkostnader 1,5 3,4 3,4

Långsiktig bemanningsstrategi 1,0 tjänst 0,8 0,8 0,8

Omfördelning inom ram -2,3 -4,2 -4,2


Taxehöjning maxtaxa förskola och fritidshem -12,0 -12,0 -12,0

Fritidshem

Volymer inkl föräldraavgift -2,7 -0,4 1,9


Grundskola inkl förskoleklass

Volymer 16,3 37,4 57,5


Arbetsmiljö - säkerhetsstrateg 0,7 0,7 0,7

Omfördelning inom ram -3,5 -6,3 -6,3


Grundsärskola

Volymer 10,7 16,9 23,7


Kulturskolan


Kostorganisation


Förvaltningsövergripande



Summa 40,6 76,1 108,9

72

Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd


Förskola/pedagogisk omsorg -10,8 -28,7 -52,2

Taxehöjning förskola och fritidshem (minskar effektivisering inom förskola och fritidshem) 12 12 12

Fritidshem -3,4 -8,4 -15,2

Grundskola inkl förskoleklass -1,9 -1,9 -1,9

Grundsärskola 0 0 0

Kostorganisation -1,2 -5,1 -10,1

Kulturskola -0,2 -0,8 -1,6

Förvaltningsövergripande -2,6 -4,6 -8,3

Summa -8,1 -37,5 -77,3

Taxor och avgifter Avgiftsnivåer maxtaxa Taxa 2019 Taxa 2020

Förskola

Barn 1-2 år. T.o.m. 15 timmar per vecka

Barn 1 (yngst) 2 % 3 %

Barn 2 1 % 2 %

Barn 3 0,6 % 1 %

Barn 1-2 år. Mer än 15 timmar


Barn 2 2 % 2 %

Barn 3 1 % 1 %

Barn 3-5 år. T.o.m. 15 timmar

Barn 1 (yngst) Avgiftsfritt Avgiftsfritt

Barn 2 Avgiftsfritt Avgiftsfritt

Barn 3 Avgiftsfritt Avgiftsfritt

Barn 3-5 år. Mer än 15 timmar

Barn 1 (yngst) 2 % 2,25 %

Barn 2 1 % 1,5 %

Barn 3 0,6 % 0,75 %

Fritidshem

Barn 6-12 år


Barn 2 1 % 1 %

Barn 3 0,6 % 1 %

Barn 6-12 år, lovplats fritidshem


Barn 2 0,5 % 1 %

Barn 3 0,3 % 1 %

73


Avgiften för plats på förskola och fritidshem höjs från och med 2020-01-01 och likställs med för-ordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fri-tidshem.

Hushållet betalar en avgift för att ha sina barn i förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Hur mycket hushållet maximalt ska betala baseras på en procentsats av hushållets samlade inkomst upp till ett inkomsttak. För 2019 är inkomsttaket 47 490 kr/månaden. Inkomsttaket indexregleras årli-gen.

Den högsta avgiften betalas för det yngsta barnet och den närmast lägre avgiften för det näst yngsta barnet. Från och med det fjärde barnet i hushållet betalas ingen avgift.

Varje år beräknar och informerar Skolverket kommunerna om inkomsttaket och vad den högsta avgiften är för första, andra och tredje barnet i förskola och motsvarande för fritidshem. Detta gör Skolverket senast den 1 december inför kommande bidragsår.



Andel flickor i årskurs 9 med behörighet till något nationellt pro-gram på gymnasieskolan 88,9 90,6 86,7 89,4

Andel pojkar i årskurs 9 med behörighet till något nationellt pro-gram på gymnasieskolan 88,7 90,2 84,5 87,5

Andel flickor i åk 9 som uppnått kunskapsnivån 84,0 80,4 82,4

Andel pojkar i åk 9 som uppnått kunskapsnivån 79,2 71,4 78,3

Flickors genomsnittliga meritvärde i åk 9. 17 ämnen, lägeskommun 245,7 243,4 243,3

Pojkars genomsnittliga meritvärde i åk 9, 17 ämnen, lägeskommun 221,8 207,2 219,4

Andel flickor i åk 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, lägeskommun 85 86 81

Andel pojkar i åk 3 som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, lägeskommun 76 78 71

Andel pojkar i åk 9 som gjort könsnormbrytande val till gymnasiet 7 14 13

Volymmått för verksamheten Prognos, antal barn/elever

Antalet budgeterade barn/elever redovisas i nedanstående tabeller och bygger på gällande befolk-ningsprognos, som fastställdes av kommunfullmäktige i mars 2019. Prognosen, som redovisas per kalenderår, är ett snitt av två läsår.

Förskola och pedagogisk omsorg

Prognosen för barn i förskoleverksamheten är beräknat efter en årsgenomsnittlig nyttjandegrad på 91 procent av befolkningsprognosen.

74

Barn- och utbildningsnämnd Barn- och utbildningsnämnd

Prognos, antal barn Utfall 2018

Budget 2019 2020 2021 2022

Förskola 7 505 7 511 7 515 7 565 7 595

varav kommunala förskolor 6 267 6 250 6 275 6 315 6 340

varav fristående förskolor 1 238 1 261 1 240 1 250 1 255

Procentuell andel i fristående förskolor 16,5 % 16,8 % 16,5 % 16,5 % 16,5 %

Pedagogisk omsorg 229 249 240 240 240

varav kommunal pedagogisk omsorg 214 229 210 210 210

varav annan pedagogisk omsorg 15 20 30 30 30

Procentuell andel i annan pedagogisk omsorg 6,6 % 8,0 % 12,5 % 12,5 % 12,5 %

Fritidshem

Prognosen för elever i fritidshem är beräknad till en årsgenomsnittlig nyttjandegrad på 58 procent av befolkningsprognosen för 6-12-åringar.

Prognos, antal elever Utfall 2018

Budget 2019 2020 2021 2022

Fritidshem 6 895 7 100 7 025 7 090 7 155

varav kommunala 6 263 6 440 6 380 6 440 6 500

varav fristående 632 660 645 650 655

Procentuell andel i fristående fritidshem 9,2 % 9,3 % 9,2 % 9,2 % 9,2 %

Grundskola inklusive förskoleklass

Prognosen för elever i grundskola inklusive förskoleklass redovisas i nedanstående tabeller och bygger på gällande befolkningsprognos, som fastställdes av kommunfullmäktige i mars månad.


Budget 2019 2020 2021 2022

Förskoleklass 1 741 1 721 1 707 1 730 1 760

varav kommunala 1 645 1 626 1 610 1 630 1 660


Procentuell andel i fristående förskole-klass 5,5 % 5,5 % 5,7 % 5,8 % 5,7 %

Grundskolan 14 504 14 910 15 170 15 455 15 720

varav skolår 1-3 5 146 5 220 5 235 5 175 5 160

varav skolår 4-6 4 825 5 025 5 150 5 300 5 395

varav skolår 7-9 4 533 4 665 4 785 4 980 5 165

Kommunala grundskolor 12 601 12 920 13 175 13 410 13 630

Fristående grundskolor 1 903 1 990 1 995 2 045 2 090

Procentuell andel i fristående skolor 13,1 % 13,3 % 13,2 % 13,2 % 13,3 %

75


Grundsärskola

Elevprognosen i grundsärskolan följer inte befolkningsprognosen på samma sätt som elevprogno-sen för grundskolan gör. Faktorer som påverkar prognosen kan vara in- och utflyttning som är svår att förutse i särskolan, elever som får sin diagnos under senare delen av sin skoltid, nyanlända ele-ver, antalet ansökningar från andra kommuner som är svåra att förutse samt integrerade elever i grundskolan som oftast ansöker till särskolan i de senare årskurserna.

Antal elever i grundsärskola samt inriktning träningsskola har ökat med ca 50 procent de senaste åren. Prognosen är att ökningen av antal elever fortsätter i samma takt under planperioden.


Budget 2019 2020 2021 2022

Grundsärskola inkl korttids/fritidshem 159 159 215 229 245

varav kommunala 153 155 210 225 241


Procentuell andel i fristående skolor 3,5 % 2,5 % 2,6 % 2,0 % 1,6 %

76

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndUtbildnings- och arbetsmarknadsnämnd

Nämndens uppdrag Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för gymnasieutbildning inklusive gymnasie-särskola, vuxenutbildning, utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering för nyanlända, samordning av Teknikcollege samt utbildningsrelaterade frågor i Vård- och omsorgscollege, yr-keshögskoleutbildningar som kommunen bedriver som egen huvudman samt kommunens arbets-marknadsåtgärder.

Inom ansvarsområdet ska utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden leda, utveckla och utvärdera verksamheterna i enlighet med de mål och riktlinjer som finns i gällande lagstiftning, i FN:s kon-vention om barns rättigheter och i kommunens antagna dokument för verksamheterna.

Prioriteringar under VIP-perioden Baserat på verksamhetsbeskrivningen sammanfattas nedan nämndens fokus för VIP-perioden i fyra prioriterade områden.

Kompetensförsörjning Åtgärder kopplat till kompetensförsörjning pågår, men måste fortsätta över tid. Exempel på sådana åtgärder är bland annat arbete som har sin utgångspunkt i kompetensförsörjningsstrategin, kart-läggning av rekryteringsbehov, mer effektiv resursanvändning och professionsprogrammet. Kom-petensutveckling av befintliga medarbetare och nyrekrytering är en förutsättning för att möta nya krav och nya rön inom skolutveckling samt de ökade elevvolymer kommunen står inför.

Visionsarbete Implementeringen av utbildningsförvaltningens nya vision, värdegrund och arbetsgivarlöfte är en satsning för att öka attraktiviteten genom skapandet av gemensam identitet och riktning.

Digitalisering Syftet är att möta de krav och förväntningar som ställs på skolan i takt med den utveckling som sker i det övriga samhället. En ökad digitalisering i skolan leder till effektivare undervisning, tryg-gare handläggningsprocesser, effektivare kommunikation och ökad likvärdighet. Åtgärder inom detta område handlar om implementering av teknik, utveckling av arbetssätt, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte.

Anpassning och samverkan Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheter påverkas starkt av det rådande arbets-marknadsläget och andra samhällsförändringar. Detta innebär att verksamheterna måste vara pro-aktiva och flexibla för snabb anpassning. Verksamheternas starka koppling till arbetsmarknaden innebär också behov av samverkan med flera olika aktörer, exempelvis socialförvaltningen, nä-ringslivet och arbetsförmedlingen. Då högkonjunkturen nu bromsar in blir detta extra viktigt.

77

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd

Ekonomi


Budget 2019


Förvaltningsövergripande verksam-het inkl. nämnd 25,2 27,7 27,6 27,4 27,1

Gymnasieskola 467 484,6 496,9 505,2 509,4

Vuxenutbildning 65,8 70,5 70,4 69,6 68,4

Gymnasiesärskola 37,6 40,0 41,6 43,0 43,6

Trafikövningsplats -0,3 0 0 0 0

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 70,7 65,9 72,5 71,6 70,5

Utbildnings- och arbetsmarknads-nämnd 666,0 688,7 709,0 716,8 719,0


Förvaltningsövergripande


Gymnasieskola

Volymer - Kommunens gymnasieskolor 18,7 29,5 38,9

Volymer - Annan utbildningsanordnare -9,7 -7,6 -6,4

Volymer - Interkommunala elevintäkter 1,0 0 -1,0

Volymer - Gymnasieelevers resor, inackorderingstillägg 0,9 1,6 2,2



Omfördelning resurser inom ram 0,6 0,5 0,5


Gymnasiesärskola

Volymer - Kommunens gymnasiesärskolor 0,2 1,7 2,6

Volymer - Annan utbildningsanordnare 1,1 1,1 0,8


Vuxenutbildning


Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Välfärdsjobb 7 7 7


Summa 25,8 39,8 50,6

78

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd


Gymnasieskola -3,8 -8,1 -14,0

Vuxenutbildning -0,75 -1,6 -2,75

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder -0,75 -1,6 -2,75

Gymnasiesärskola 0 0 0

Förvaltningsövergripande verksamhet -0,2 -0,4 -0,7

Summa -5,50 -11,7 -20,20

Taxor och avgifter Verksamheten vid Trafikövningsplatsen TTC/Axamo är helt avgiftsfinansierad. En årlig justering utifrån producentprisindex sker 1 juli varje år.


Resultatindikatorer Resultatindikator, andel i % 2015 2016 2017 2018

Kvinnor med examen från gymnasiet inom 3 år, andel 71,6 71,7 73,2 70,8

Män med examen från gymnasiet inom 3 år, andel 66,8 71,2 68,6 68,3

Kvinnor med examen från gymnasiet inom 4 år, andel 74,7 75,9 75,7 77,2

Män med examen från gymnasiet inom 4 år, andel 74,7 75,9 73,6 71,6

Andel nyanlända som genomgått samhällsorientering 90 90 100

Godkända studieresultat vuxenutbildning, gymnasiala kurser, andel 89 86 88 84

Godkända studieresultat vuxenutbildning, grundläggande kurser, andel 96 99 96 91

Godkända studieresultat vuxenutbildning, yrkesutbildningar, andel 92 90 93 93

Kvinnor 17-24 år som varken studerar eller arbetar, andel 5,7 5,8 i.u

Män 17-24 år som varken studerar eller arbetar, andel 6,5 6,4 i.u

Kvinnor som anvisats till AMA med målet att nå egenförsörjning som efter avslutad insats gått till arbete, studier eller egenförsörj-ning, andel

44 45 49 49

Män som anvisats till AMA med målet att nå egenförsörjning som efter avslutad insats gått till arbete, studier eller annan egenförsörj-ning, andel

45 51 49 51

Volymmått för verksamheten Elevprognoser i gymnasie- och gymnasiesärskolan

Befolkningsprognosen 2019-2027 som fastställdes av kommunfullmäktige i mars, ligger till grund för elevprognoserna för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Prognosen, som redovisas per ka-lenderår, är ett snitt av två läsår.

Gymnasieskola

Nedanstående prognos tar inte hänsyn till de nya ansökningarna till skolinspektionen om att få starta en fristående gymnasieskola eller utöka programutbudet inför läsåret 2020/21.

79

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd

Elevprognos Budget 2019 2020 2021 2022

för Jönköpings kommuns gymnasieskola

Antal elever 4 920 5 180 5 330 5 460

-varav från Jönköping 3 900 4 170 4 310 4 430

-varav externa elever 1 020 1 010 1 020 1 030

för elever skrivna i Jönköpings kommun och som studerar i annan gymnasieskola

Antal elever 860 770 790 800

-varav friskolor i Jönköping 550 505 525 535

-varav Landstinget i Jönköping 115 100 100 100

-varav annan kommun 95 85 85 85

-varav Folkhögskolor 60 40 40 40

-varav övriga gymnasieskolor 40 40 40 40

Elevprognos totalt gymnasieskolan

Antal elever 5 780 5 950 6 120 6 260

Det totala elevantalet 2018 för gymnasieskolan uppgick till 5 566 elever fördelat på 4 772 i kom-munens gymnasieskolor samt 794 elever som studerade hos annan anordnare. Prognosen för 2019 är att det totala antalet studerande blir färre än budgeterat men det är först efter avstämningen i september 2019 som en noggrannare avstämning kan göras.

Gymnasiesärskola

Elevprognosen i gymnasiesärskolan följer inte befolkningsprognosen på samma sätt som elevpro-gnosen för gymnasieskolan gör. Faktorer som påverkar prognosen kan vara in- och utflyttning som är svår att förutse i särskolan, elever som får sin diagnos under senare delen av sin skoltid, nyan-lända elever, antalet ansökningar från andra kommuner som är svåra att förutse samt integrerade elever i grundskolan som ofta ansöker till särskolan i de senare årskurserna.

Särskolans elever stäms av i fyra nivåer i ett nytt resursfördelningssystem som började gälla från och med 2018-07-01.

Elevprognos Budget 2019 2020 2021 2022

för Jönköpings kommuns gymnasiesärskola

Antal elever 81 82 86 88

-varav från Jönköping 63 66 69 71

-varav externa elever 18 16 17 17

för elever skrivna i Jönköpings kommun och som studerar i annan gymnasiesärskola


-varav friskolor i Jönköping 7 7 7 7

-varav Landstinget i Jönköping 10 13 13 12

-varav annan kommun 0 0 0 0

Elevprognos totalt gymnasiesärskolan


80

Kultur-och fritidsnämnd Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd

Elevantalet 2018 inom gymnasiesärskolan uppgick till totalt 97 elever uppdelat på 78 inom kom-munens gymnasiesärskolor samt 19 hos annan anordnare. Prognosen i nuläget för 2019 är att det totala antalet studerande blir något färre än budgeterat men det är först efter avstämningen i sep-tember 2019 som en noggrannare avstämning kan göras.

Antalet elever som behöver korttidstillsyn i kommunala eller fristående skolor är vid avstämningen i februari 16 elever. Bedömningen är att antalet elever med korttidstillsyn kommer att öka något under VIP-perioden pga ett ökande elevantal totalt i gymnasiesärskolan.

Prognos antal studerande inom vuxenutbildningen

Prognos gällande antal studerande inom vuxenutbildningen för VIP-perioden 2020-2022 är svår att förutspå. Vad gäller antalet sökande under VIP-perioden till vuxenutbildningen så är prognosen ökande volymer. Hur många som blir antagna och kommer att studera inom vuxenutbildningen be-ror till stor del på tillgång av medel.

Antal studerande inom vuxenutbildningen* 2019** 2020 2021 2022

Verksamhet

Grundläggande vuxenutbildning 750 750 750 750

Gymnasial vuxenutbildning 3 210 3 400 3 600 3 800

Utbildning i svenska för invandrare 2 000 2 000 2 200 2 300

Särskild utbildning för vuxna 80 80 80 80

Totalt 6 040 6 230 6 630 6 930

*Avser unika individer oavsett i vilken omfattning de studerat. **Antal studerande 2019 är en helårsprognos.

Utfallet totalt för samtliga verksamheter inom vuxenutbildningen 2018 uppgick till 5 946 stu-derande.

Prognos antal inskrivna i arbetsmarknadspolitiska åtgärder

För år 2019 är prognosen 250 arbetsmarknadsanställningar och 850 deltagare i övriga program, to-talt 1 100 stycken. Orsaken till det relativt låga antalet arbetsmarknadsanställningar är dels att an-visningar till extratjänster stoppades den 1 januari men även det tillfälliga stoppet av välfärdsjob-ben. Minskningen av antalet deltagare i övriga program kan härledas till arbetsförmedlingens om-organisation. Prognos för åren 2020-2022 är svår att fastställa då den beror på hur arbetsmark-naden kommer att utvecklas och utfallet av arbetsförmedlingens omorganisation. Därutöver kom-mer kommunen att påverkas av eventuella beslut avseende ansvaret för nyanländas etablering.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, antal inskrivna 2019* 2020 2021 2022

Aktivitet

Arbetsmarknadsanställningar 250 350 350 350

Övriga program 850 1 000 1 000 1 000

Totalt 1 100 1 350 1 350 1 350

* Antal inskrivna 2019 är en helårsprognos.

Antalet inskrivna totalt 2018 inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder uppgick till 1 233 fördelat på arbetsmarknadsanställningar 410 respektive övriga program 823.

81

Kultur-och fritidsnämnd

Nämndens uppdrag Kultur- och fritidsnämndens övergripande mål är att erbjuda ett ökat kultur- och fritidsutbud med bredd, mångfald och kvalitet.

Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att vara kommunens organ för kultur- och fritidsverk-samhet. Nämnden ska främja ungas och övriga medborgares deltagande i civilsamhället. Nämnden ska driva och stödja verksamheter som bidrar till goda uppväxtvillkor, ökat inflytande och delak-tighet för barn och ungdomar i kommunen. Nämndens resurser ska fördelas på ett rättvist sätt mel-lan pojkar, flickor, kvinnor och män.

Prioriteringar under VIP-perioden Demokrati och inflytande Förvaltningen kommer aktivt arbeta för att utvidga det offentliga rummet och skapa nya mötes-platser. Förvaltningen vill även utveckla nya former för inflytande inom nämndens verksamhets-områden samt skapa förutsättningar för en aktiv och meningsfull fritid oavsett var i kommunen man bor. Särskild vikt läggs vid flickors möjligheter till deltagande då det är en grupp som mår allt sämre enligt undersökningen Ung livsstil.

Organisationsanpassning och bemanningsplanering 2015 slogs kulturförvaltningen och fritidsförvaltningen ihop till en förvaltning. I samband med sammanslagningen sattes en ny organisation och den organisationen behöver nu ses över och ut-värderas så att förvaltningen kan jobba så effektivt som möjligt både ur ett ekonomiskt och ett verksamhetsutvecklande perspektiv.

Förvaltningen jobbar aktivt med en bemanningsstrategi som är långsiktig, hälsofrämjande och re-surseffektiv och som utgår från medborgarens och verksamhetens behov. Den förutsätter rätt kom-petens på rätt plats i rätt tid och att förvaltningen samarbetar mer mellan avdelningarna och även förvaltningsövergripande.

Verksamhetsutveckling med kvalitetssäkring ska säkerställa att förvaltningen prioriterar rätt och jobbar med ständiga förbättringar.

Förening och civilsamhälle Förvaltningen ska samordna och bidra till social hållbarhet utifrån ett kultur- och fritidsperspektiv. En tydlig plan och struktur för dialog och samverkan med föreningsliv och andra aktörer har tagits fram där ett stödjande och föreningsutvecklande arbetssätt möjliggjorts genom nya arbetssätt och prioriteringar. Målsättningen är att förvaltningen skall minska egenproducerad verksamhet och istället stärka föreningslivets roll som arrangör där det är möjligt.

Digitalisering Genom att se över rutiner och processer inom administrativa områden och automatisera/effektivi-sera hanteringen av arbetsuppgifterna med hjälp av bland annat digitalisering finns en möjlighet att effektivisera genom frigörande av arbetstid och eventuellt besparing på tjänster. En digitalisering inom dessa områden har störst effekt internt i förvaltningen.

Idag marknadsförs förvaltningens olika verksamheter i både tryckt och digitalt format. Det tryckta formatet omfattar dagstidningar, foldrar, affischer, broschyrer osv. De digitala kanalerna är sociala medier, tv-skärmar i verksamheterna och ute på stan. Genom att betydligt minska ner på antalet

82

Kultur- och fritidsnämnd Kultur- och fritidsnämnd

tryckt material och istället gå över till digitala kanaler kommer kostnaderna för tryck, transporter, administration, porto mm att minska. Den digitala marknadsföringen är ett effektivare sätt att nå ut på, enklare att avbryta/göra ändringar, nå ut till specifika målgrupper och framförallt mätbart. Ur ett medborgarperspektiv är detta väldigt positivt då detta även är en miljöbesparande åtgärd och marknadsföringen/informationen återfinns i de kanaler som medborgarna idag befinner sig i. Dock ska det finnas möjlighet att skriva ut information till de som önskar för att inte exkludera någon i det digitala samhället.

Genom att digitalisera självservice, självhjälp och bokning behöver inte receptionerna vara beman-nade i samma utsträckning som idag vilket skulle innebära en effektivisering genom frigörande av tid och eventuellt besparing av tjänst. Det innebär även en minskad kassahantering och fakture-ringsadministration för personal samtidigt som medborgarna får bättre service.

Ekonomi


Budget 2019


Nämnd och förvaltningsövergripande administration 9,9 13,8 15,7 15,2 15,0

Utveckling 10,8 8,4 8,4 7,9 7,9

Idrotts- och fritidsanläggningar 105,3 107,1 112,6 112 111,6

Bad 19,1 18,4 18,5 18,5 17,8

Verksamhet för barn och ungdom 27,3 27,3 32,5 32,5 32,3

Kulturproduktion 44,4 44,8 44,6 44,6 44,1

Bibliotek 48,8 48,5 48,7 48,7 48,5

Kultur- och fritidsnämnd 265,6 268,3 281,0 279,4 277,2



Övriga kostnader 0,1 0,1 0,1

Investeringsbidrag föreningsstöd 5,4 5,4 5,4

Social insatsgrupp 5,0 5,0 5,0


Summa 12,7 12,7 12,7


Organisationsöversyn -1,0 -1,0

Övriga kostnader -0,6 -1,1

Taxor, avgifter, inträden -0,7

Stadsgårdens organisationsöversyn -0,5

Minskat kommunalt anslag till Smålands musik & teater -0,5

Summa -1,6 -3,8

83

Kultur- och fritidsnämnd

Verksamhetsöversikt Resultatindikatorer

Resultatindikator 2016 2017 2018

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal per invånare 7-20 år, män 49 46 43

Deltagartillfällen i idrottsföreningar, antal per invånare 7-20 år, kvinnor 29 29 29

Barnbokslån i kommunala bibliotek 14,6 12,8 12,8

Volymmått för verksamheten Utfall

2018 Prognos

2019 Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

Anläggningar antal bokade timmar 92 040 92 000 92 000 92 000 92 000

varav sporthallar 32 674 34 000 34 000 34 000 34 000

gymnastiksalar 26 673 28 000 28 000 28 000 28 000

fotbollsplaner 16 029 15 000 15 000 15 000 15 000

isbanor 16 664 15 000 15 000 15 000 15 000

Föreningsbidrag till idrott och övriga föreningar

Antal deltagartillfällen (7-25 år) i 1000-tal 1 026 1 000 1 000 1 000 1 000

Antal bidragsberättigade föreningar (7-25 år) 301 325 325 325 325

Antal medlemmar (7-25 år) 36 718 44 000 44 000 44 000 44 000

varav flickor/kvinnor 16 634 20 000 20 000 20 000 20 000

varav pojkar 20 084 24 000 24 000 24 000 24 000

Antal besökare bad 559 213 545 000 540 000 535 000 530 000

varav inomhusbad 483 726 480 000 475 000 470 000 465 000

utomhusbad 75 487 65 000 65 000 65 000 65 000

Fritidsgårdar, genomsnittligt 37 41 41 41 41

antal besökare per öppet tillfälle

varav flickor 15 16 16 16 16

pojkar 22 25 25 25 25

Föreningsbidrag till kulturföreningar

Antal föreningar som sökt bidrag 81 90 90 90 90

Antal medlemmar för beviljade bidrag 16 580 17 000 17 000 17 000 17 000

Museibesök 44 011 44 000 44 000 46 000 48 000

varav Tändsticksmuseet 27 251 28 000 28 000 29 000 30 000

Fågelmuseet 16 760 16 000 16 000 17 000 18 000

Bibliotek, besök 856 693 800 000 800 000 800 000 800 000

Utlån 802 021 850 000 850 000 850 000 850 000

varav e-lån 24 025 26 000 25 000 25 000 30 000

Antal öppet timmar per vecka, bemannade 483 *) 310 310 310 310

Antal öppet timmar per vecka, totalt 529 500 500 500

Antal aktiviteter 914 1 000 1 000 1 000 1 000 *) Utfallet 2018 är beräknat utifrån antalet öppettimmar totalt - bemannad tid samt Meröppet

84

IFO-nämnd IFO-nämnd

Nämndens uppdrag Från 1 januari 2019 är det individ- och familjeomsorgsnämnden som har det politiska ansvaret för verksamheterna inom funktionen för individ- och familjeomsorg.

Nämnden har ett övergripande ansvar för verksamheten och dess ekonomi och följer utvecklingen bland annat genom beslut om inriktningar så som verksamhets- och investeringsplaner, uppfölj-ning via månadsrapporter och verksamhetsberättelser.

Prioriteringar under VIP-perioden Delaktighet och inflytande i arbetet

Socialförvaltningen har tillsammans med de fackliga organisationerna startat ett förbättringsarbete som fokuserar på ökad delaktighet och inflytande. I 2019 års verksamhetsplan finns ett antal upp-drag kring det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bland annat att förbättra den direkta samverkan mellan medarbetare och chef, i samverkan med de fackliga organisationerna utveckla former för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan struktureras som en del i enheternas arbetsplatskonfe-renser, att stärka medarbetarnas delaktighet i nämndernas planeringsarbete, utveckla formerna för hur riskbedömningar görs, följs upp och förvaras samt utveckla egenkontroller för det systema-tiska arbetsmiljöarbetet.

Effekter av digitalisering

Förvaltningen har sedan flera år genomfört ett omfattande arbete att med stöd av digital teknik för-bättra den interna kompetensutvecklingen och introduktionen av nyanställda. En rad utbildningar har övergått till bland annat webbutbildningar. Effekten av detta är minskade restider och vikarie-kostnader samt en generell kvalitetssäkring, då förvaltningen på ett bättre sätt kan följa upp effek-terna av den genomförda utbildningen. Arbetet har haft positiv effekt vad gäller kostnadsutveckl-ingen inom förvaltningen. Handböcker har digitaliserats. Dokumenthantering ska effektiviseras. I och med byte av verksamhetssystem möjliggörs e-tjänster och olika grad av automatisering vad det gäller handläggning.

Hemmaplanslösningar

Genom att ta tillvara på familjerna och de professionella nätverken runt barnet möjliggörs för bar-net att bo kvar hemma eller att placeringar blir korta.

Arbete pågår för att starta en resursskola tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen med syftet att minska behovet av externa skolplaceringar.

Missbruksvården ska arbeta för att minska behovet av upprepad extern heldygnsvård genom det skadereducerande arbete som Mobila teamet utför. Samverkan med socialpsykiatrin ska utvecklas genom gemensamma insatser och sammanhållen vårdkedja.

Antalet unga med missbruksproblematik ökar inom missbruksvården. För gruppen yngre (upp till 29 år) behöver särskilda arbetssätt utvecklas genom att stödja föräldrars och andra anhörigas del-aktighet. Detta kan innebära förändringar gällande missbruksvårdens interna organisering och or-ganiseringen mellan området barn och unga och missbruksvården.

85

IFO-nämnd

Riktat arbete i vissa områden

En låg ekonomisk standard påverkar barn och ungdomars levnadsvillkor negativt med ökad risk för fysisk och psykisk ohälsa, kriminalitet, utsatthet för brott och otrygghet, trångboddhet, låga studieresultat, arbetslöshet, bidragsberoende och ingripande av den sociala barnavården. Dessa barn och ungdomar är fler i de områden som polismyndigheten klassificerat som socialt utsatta.

Redan idag styrs resurser inom individ- och familjeomsorgen mot de prioriterade bostadsområ-dena. Det utökade föräldraskapsstödet vars målgrupper är nyanlända föräldrar och föräldrar med långvarigt försörjningsstöd och som ofta bor i ovannämnda bostadsområden är ett exempel. Vidare arbetar familjecentralerna aktivt för att nå föräldrar i behov av stöd och fältsekreterarna når genom sitt uppsökande arbete ungdomar i riskzonen.

Samverkansstrukturen inom SBU (samverkansorgan barn och unga) och områdesgrupperna ger goda förutsättningar för att i samverkan genomföra insatser. Det handlar om samarbete och sam-ordning tillsammans med andra offentliga organisationer och civilsamhället utifrån ett helhetsper-spektiv med fokus på barn och unga. Många barn och unga behöver stöd från flera håll och hjälpen måste då synkroniseras. Satsningar behövs för att människor ska komma i arbete, ge alla barn möj-lighet att klara skolan och få en framtidstro och stötta föräldrar i utsatta livssituationer.

Ekonomi


Budget 2019


Budgetram IFO-nämnd 555,3 585,8 604,7 600,4 594,3

IFO-nämnd 555,3 585,8 604,7 600,4 594,3


Ramtillskott 20 20 20



Summa 23,4 23,4 23,4


Effektivisering -4,5 -8,8 -14,9

Summa -4,5 -8,8 -14,9

86

Äldrenämnd IFO-nämnd



Försörjningsstöd, väntetid i antal dagar från kontakt till första besök på mottagningen 16 15 13 16

Upplevd förbättrad situation efter kontakt med socialtjänsten (%) 85 77 80 81

Andel hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (%) 1,5 1,3 1,2 1,1

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (%), män 25,9 23,8 23,6 i.u

Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (%), kvinnor 28,9 27,8 28,5 i.u

Personer som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar) (%), män 56 47 56 59

Personer som lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar) (%), kvinnor 34 25 28 29


Utfall 2018

Prognos 2019

Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

Institutionsvård barn och unga extern årsplace-ring 49,4 35,9 34,0 27,4 26,4

Institutionsvård barn och unga intern årsplace-ring 4,1 3,6 9,6 15,2 15,2

Institutionsvård missbruk extern årsplacering 33,2 35,6 30,0 25,2 20,4

Institutionsvård missbruk intern årsplacering 11,4 12,2 16,0 16,0 20,8

Stödboende missbruk intern årsplacering 4,8 4,8

Antal hushåll med långvarigt försörjningsstöd 675 675 700 730 735

Antal hushåll med ungdomar beroende av för-sörjningsstöd 148 168 180 180 185

Antal hushåll per månad som uppbär försörj-ningsstöd 1 136 1 160 1 250 1 300 1 350

87

Äldrenämnd

Nämndens uppdrag Äldrenämnden har det övergripande ansvaret för kommunens äldreomsorg och därtill hörande fö-rebyggande och uppsökande verksamhet, hälso- och sjukvård inom hela socialtjänsten samt med-verkan i samhällsplaneringen utifrån ett äldreperspektiv.

Prioriteringar under VIP-perioden Delaktighet och inflytande i arbetet Socialförvaltningen har tillsammans med de fackliga organisationerna startat ett förbättringsarbete som fokuserar på ökad delaktighet och inflytande. I 2019 års verksamhetsplan finns ett antal upp-drag kring det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bland annat att förbättra den direkta samverkan mellan medarbetare och chef, i samverkan med de fackliga organisationerna utveckla former för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan struktureras som en del i enheternas arbetsplatskonfe-renser, att stärka medarbetarnas delaktighet i nämndernas planeringsarbete, utveckla formerna för hur riskbedömningar görs, följs upp och förvaras samt utveckla egenkontroller för det systema-tiska arbetsmiljöarbetet.

Effekter av digitalisering Förvaltningen har sedan flera år genomfört ett omfattande arbete att med stöd av digital teknik för-bättra den interna kompetensutvecklingen och introduktionen av nyanställda. En rad utbildningar har övergått till bland annat webbutbildningar. Effekten av detta är minskade restider och vikarie-kostnader samt en generell kvalitetssäkring, då förvaltningen på ett bättre sätt kan följa upp effek-terna av den genomförda utbildningen. Arbetet har haft positiv effekt vad gäller kostnadsutveckl-ingen inom förvaltningen. Handböcker har digitaliserats och dokumenthantering ska effektiviseras. I och med byte av verksamhetssystem möjliggörs e-tjänster och olika grad av automatisering vad det gäller handläggning.

Jämlik och nära vård och omsorg En omställning sker nu i hela Sverige vad gäller övergången från att den specialiserade sjukvården sker på sjukhus till att dessa insatser sker i hemmet i form av mer nära vård i det ordinära och sär-skilda boendet.

Den enskilde får sin behandling under några timmar på sjukhuset, fortsatt behandling utförs i hem-met. Detta kräver omprioriteringar i den kommunala vården och omsorgen. Kommunen har gjort flera övergripande förbättringar för att möta upp denna förändring. Arbetet med att utveckla hem-team samt förbättringsarbetet kring samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är goda exempel. Under 2020-2022 behöver det dock genomföras ytterligare förändringar som påver-kar verksamhetens inriktning. Förvaltningens förslag till omprioriteringar innebär bland annat att vissa av nuvarande resurser i form av särskilda boenden ställs om för att bättre kunna användas på ett mer flexibelt sätt inom kommunen som helhet och då främst i ordinärt boende.

Långsiktig finansiering av framtida vård och omsorg Den kommunala ekonomin har stora utmaningar vad gäller den framtida finansieringen av vård och omsorg. För en kommun kan finansieringen ske på två sätt, genom skatteuttag och avgifter.

Förvaltningen anser att det finns goda skäl att se över avgifterna. För det första så finns det en rad faktorer som skyddar ekonomiskt utsatta grupper då en kommun väljer att förändra avgifter. För det andra har Jönköpings kommun låga eller inga avgifter inom flera verksamheter i jämförelse med andra kommuner. Förvaltningen kan notera att många kommuner har arbetat mer aktivt med

88

Äldrenämnd

avgifter i kombination med skatteuttaget för att åstadkomma en så jämlik finansiering av vården och omsorgen som möjligt. För det tredje så finns det idag omfattande kunskaper om hur avgifter på olika sätt kan konstrueras för att förstärka kopplingen mellan den avgift den enskilde betalar och den vård och omsorg som den enskilde är i behov av.

Med dessa tre skäl anser förvaltningen att det finns goda grunder att arbeta med detta område för en långsiktig och jämlik finansiering av framtida vård och omsorg. Förvaltningen vill därmed be-tona att det inte enbart handlar om att höja avgifter utan även arbeta med avgiftssystemet för att säkerställa ett mer transparent och lättförståeligt system. Vidare anser förvaltningen att detta om-råde också i grunden säkerställer att personer med låga inkomster i grunden är skyddade från för-ändringar i ett avgiftssystem med hänvisning till det regelverk som finns kring maxtaxa, avgiftsut-rymme och förbehållsbelopp.

Mat och äldres hälsa Förvaltningen anser att nuvarande uppdrag som gäller produktion och distribution av mat inte är långsiktigt hållbar. Förändras inte nuvarande uppdrag finns risk för en generell försämring av ma-tens kvalitet och personalens arbetsmiljö, påverkat bland annat av utmaningar rörande framtida kompetensförsörjning och rekryteringsbehov.

Kvaliteten på den kylda mat som produceras av olika leverantörer har utvecklats under flera år både vad gäller utbud, omfattning och kvalitet. Den kylda maten produceras idag med ett stort ut-bud som möjliggör att den enskilde kan välja rätter efter en bred meny. Stort utbud finns vad gäller anpassad kost. Genom att maten förvaras i slutna förpackningar med vakuumförsluten miljö är ma-ten mer hållbar och håller sin konsistens bättre än tidigare. Den enskilde kan bättre själv bestämma när lunchen ska intas genom att veckans valda meny distribueras en gång veckan, något som också ger miljömässiga vinster i kommunen.

Äldrenämnden har av kommunfullmäktige getts ett uppdrag att belysa olika möjligheter att tillhan-dahålla hemsänd, lagad lunchmat – som biståndsbedömd insats – inom äldreomsorgens hemtjänst-verksamhet. Uppdraget förutsätts omfatta relevanta aspekter rörande produktion, distribution, per-sonal, omvårdnadsbehov i samband med måltiden, matens näringsinnehåll och ekonomi.

Under planperioden föreslår förvaltningen också en förändring vad gäller inköp av mat. Insatsen att kunna handla med stöd av personal som en del av en social och rehabiliterande insats ska kvar-stå, men det är insatsen inköp där den enskilde inte deltar som förvaltningen anser kan förbättras. Förvaltningen noterar att en annan organisering av matinköp och hemleverans skulle möjliggöra en mer flexibel lösning.

Hälsa och arbetsliv Här ingår arbetet med heltid som norm och bemanningsplanering, arbetsmiljöfrågorna samt hur förvaltningen jobbar med friskvård, sjukfrånvaro och arbetsmiljö. Heltid som norm är ett viktigt arbete för att klara den framtida kompetensförsörjningen. Friskare medarbetare och god arbets-miljö är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen. En förutsättning för att klara av ovanstå-ende arbete är att förvaltningen har tydliga och närvarande chefer.

Socialförvaltningen har idag 214 enhetschefer varav 103 återfinns inom äldrenämndens ansvars-område. Nästan hälften (100 st) av förvaltningens chefer har mer än 25 medarbetare och 36 chefer har fler än 35 medarbetare. Förutsättningarna för cheferna att kunna vara mer närvarande behöver förbättras. Genom att öka antalet chefer skapas goda och mer jämställda arbetsvillkor och därmed även bättre förutsättningar för god hälsa för medarbetare och chefer. Målet är också att kostnader för sjukfrånvaro och personalrörlighet minskar.

89

Äldrenämnd

Ekonomi


Budget 2019


Nämnd och gemensam verksamhet 70,1 59,2 59,3 59,3 59,3

Hälso- och sjukvård 264,5 250,0 252,3 252,1 252,2

Äldreomsorg 1 215,2 1 237,4 1 256,5 1 258,9 1 266,6

Äldrenämnd 1 549,8 1 546,6 1 568,1 1 570,3 1 578,1


Äldreomsorg

Resursberäkning demografi 18,4 33,9 58,4


Kurser och konferenser 1,2 1,2 1,2


Hälso- och sjukvård

Resursberäkning demografi 3,0 5,6 9,4



Summa 32,4 50,5 78,8


Äldreomsorg

Utgår förslag om kyld mat inom hemtjänsten. 2020 inarbetas i befintlig budgetram. 2021 och 2022 förutsätts täckas ge-nom ramtillskott eller minskade kostnader.

-1,8 -10 -10

Ett alternativ till lunch på äldreboende, inte två som idag -1,5 -4,3 -4,3

Höjd avgift för mat på äldreboende/korttidsvistelse -2,5 -2,5 -2,5

Fristående enhet flyttar till annat äldreboende -0,6 -1,9 -1,9

Minskning av serviceinsatser i hemtjänst -2 -2,8 -3,7

Avveckla en dagverksamhet för dementa -1,5

Avveckling av ett äldreboende -14,4

Övrig besparing -0,5 -0,5 -0,5


Avgifter hemsjukvård -2 -2 -2

Samverkan med äldreomsorgen om personal -2 -2

Övrig besparing -0,8 -0,8

Handlingsplaner: minska personal -3,7

Summa -10,9 -26,8 -47,3

90

Äldrenämnd Äldrenämnd

Taxor och avgifter Avgiften för måltider inom äldreomsorgen höjs från och med 2020-01-01 i enlighet med äldre-nämndens förslag 2019-06-19 § 80 enligt följande:

Heldygnskostnaden för måltider i äldreboende med helinackordering höjs till 3 600 kr per månad.

Avgiften för måltider för boende på äldreboende med hemtjänst höjs till 30 kr för frukost, 60 kr för lunch och 30 kr för kvällsmål.

Dygnskostnaden för måltider vid korttidsvistelse höjs till 120 kr per dag. För de som har lunchportion i hemmet i sitt hemtjänstbeslut höjs kostnaden till 60 kr per

portion. Måltidsavgifterna inom äldreomsorgen indexregleras med omsorgsprisindex (OPI). Om-

räkningen genomförs första gången 2021-01-01 och därefter en gång per år.

Avgift för hälso- och sjukvårdsbesök inom hälso- och sjukvården införs från 2020-01-01 i enlighet med äldrenämndens förslag 2019-06-19 § 80 enligt följande:

Avgift för inskriven i hälso- och sjukvård införs med 400 kr per månad. Avgift för hälso- och sjukvårdsbesök införs med 200 kr per besök för den som inte är in-

skriven i hälso- och sjukvården.

Individuell maxtaxa införs från 2020-01-01 i enlighet med äldrenämndens förslag 2019-06-19 § 80.

91

Äldrenämnd



Hemtjänst, brukarbedömning mycket nöjda med personalens be-mötande (%) 83 83 82 79

Särskilt boende, brukarbedömning mycket nöjda med personalens bemötande (%) 60 60 59

Väntetid från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum, äldreboende medelvärde, män 41 18

Väntetid från ansökan till erbjudet inflyttningsdatum, äldreboende medelvärde, kvinnor 44 21

Brukarbedömning helhetssyn, äldreboende (%), män 89 89 86 85

Brukarbedömning helhetssyn, äldreboende (%), kvinnor 87 89 88 85

Brukarbedömning helhetssyn, hemtjänst (%), män 95 93 92

Brukarbedömning helhetssyn, hemtjänst (%), kvinnor 93 93 91

Brukarbedömning särskilt boende, trygghet (%) män 93 95 93 90

Brukarbedömning särskilt boende, trygghet (%) kvinnor 90 93 92 90

Fallskador bland personer 80+, 3-årsmedeltal, antal/1000 inv, män 54 50 48 49

Fallskador bland personer 80+, 3-årsmedeltal, antal/1000 inv, kvin-nor 78 75 70 67

Andel män med olämpliga läkemedel bland 75+ med hemtjänst 11,1 8,1 5,6 8,0

Andel kvinnor med olämpliga läkemedel bland 75+ med hemtjänst 8,9 10,1 9,2 9,9

Brukarbedömning sociala aktiviteter särskilt boende (%) män 70 70 69 70

Brukarbedömning sociala aktiviteter särskilt boende (%) kvinnor 73 75 78 72

Hemsjukvård i ordinärt boende, andel med åtgärder mot fall, under-näring, trycksår och nedsatt munhälsa, andel män 29 42 35 48

Hemsjukvård i ordinärt boende, andel med åtgärder mot fall, under-näring, trycksår och nedsatt munhälsa, andel kvinnor 24 35 37 47

Personalkontinuitet, antal personer en hemtjänsttagare möter un-der 14 dagar 14 14 16 16


Utfall 2018

Prognos 2019

Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

Äldreomsorg

Antal personer med hemtjänst (exkl. de som bara har matkorg) 2 145 2 145 2 180 2 215 2 260

Antal timmar per beslut i hemtjänst 34,2 33 32,5 32 32

Antal lägenheter i särskilt boende inkl. korttid som används av ÄO 1 619 1 616 1 583 1 583 1 663


Personer som får hälso- och sjukvårdsinsatser inom ordinärt eller särskilt boende 4 224 4 241 4 281 4 321 4 361

92

Socialnämnd Socialnämnd

Nämndens uppdrag Socialnämnden har det övergripande ansvaret för kommunens funktionshinderomsorg. I uppdraget ligget att tillgodose behovet av stöd, service och omsorg till målgruppen funktionshindrade samt medverka i samhällsplaneringen utifrån ett funktionshinderperspektiv. Nämnden har även ett över-gripande ansvar för förvaltningens gemensamma verksamhet och dess ekonomi.

Prioriteringar under VIP-perioden Delaktighet och inflytande för brukare

Ett av funktionshinderomsorgens viktigaste prioriterade områden rör arbetet med ökad delaktighet och självbestämmande för de individer som tar emot socialförvaltningens insatser. Funktionen har arbetat aktivt med fokusgrupper och delaktighetsslingor, som är exempel på metoder för att lyfta fram åsikter och synpunkter från de individer som berörs av insatserna. Genom tillskottet på Team stöd och metod har en satsning gjorts att förstärka arbetet med delaktighet inom funktionen. Ett an-tal projekt har genomförts, inom boendestöd har rambeslut införts och inom personlig assistans på-går ett projekt med hälsofrämjande arbetssätt. Allt tar sin grund i samma utgångspunkt, att stärka den enskildes självbestämmande och delaktighet. Utvecklingsområden som har identifierats framåt är att information och kommunikation med hjälp av annan teknik kan bli mer omfattande än idag och arbete pågår med att utveckla detta område.

Förvaltningen har en inriktning att involvera brukarröster ytterligare, som en del i beslutsledet. Ar-betet med att stärka inflytande och delaktighet för brukare och medborgare i funktionen ska rym-mas inom befintlig ram.

Omvärld och extern samverkan

Funktionshinderomsorgen behöver arbeta aktivt för att inte ta på sig ett större ansvar än vad upp-draget kräver, både mot aktörer som Försäkringskassan och regionen, men även mot andra kom-munala verksamheter som till exempel skolan. Funktionen ska följa gällande lag och rättspraxis och i de fall en annan huvudman bär ansvar för kostnaden ska detta följas.

Delaktighet och inflytande i arbetet

Socialförvaltningen har tillsammans med de fackliga organisationerna startat ett förbättringsarbete som fokuserar på ökad delaktighet och inflytande. I 2019 års verksamhetsplan finns ett antal upp-drag kring det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bland annat att förbättra den direkta samverkan mellan medarbetare och chef, i samverkan med de fackliga organisationerna utveckla former för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet kan struktureras som en del i enheternas arbetsplatskonfe-renser, att stärka medarbetarnas delaktighet i nämndernas planeringsarbete, utveckla formerna för hur riskbedömningar görs, följs upp och förvaras samt utveckla egenkontroller för det systema-tiska arbetsmiljöarbetet.

Hälsa och arbetsliv

Utifrån förvaltningens utmaningar inom personal- och kompetensförsörjning är området Hälsa och arbetsliv ett stort och viktigt prioriterat område att arbeta med. Här ingår arbetet med heltid som norm och bemanningsplanering, arbetsmiljöfrågorna samt hur förvaltningen jobbar med friskvård, sjukfrånvaro och arbetsmiljö.

93

Socialnämnd

Effekter av digitalisering

Förvaltningen har sedan flera år genomfört ett omfattande arbete att med stöd av digital teknik för-bättra den interna kompetensutvecklingen och introduktionen av nyanställda. En rad utbildningar har övergått till bland annat webbutbildningar. Effekten av detta är minskade restider och vikarie-kostnader samt en generell kvalitetssäkring, då förvaltningen på ett bättre sätt kan följa upp effek-terna av den genomförda utbildningen. Arbetet har haft positiv effekt vad gäller kostnadsutveckl-ingen inom förvaltningen. Handböcker har digitaliserats och dokumenthantering ska effektiviseras. I och med byte av verksamhetssystem möjliggörs e-tjänster och olika grad av automatisering vad det gäller handläggning. Trygghetsskapande teknik är ett område där det sedan 2018 finns en sär-skild enhet med uppdrag att arbeta med verksamhetsutveckling inom området. Det rör sig bland annat om ny tekniklösning för trygghetslarm som kan omfatta fler funktioner jämfört med nuva-rande larm samt införandet av digitala lås.

Ekonomi


Budget 2019


Budgetram Socialnämnd 1 011,1 972,9 1 030,3 1 033,5 1 037,5

Socialnämnd 1 011,1 972,9 1 030,3 1 033,5 1 037,5


Ramtillskott 30 30 30

Volymökning funktionshinderomsorgen 15 25 40

Korrigering moms externa utförare 5 5 5



Summa 57,4 67,4 82,4


Effektivisering 0 -6,8 -17,8

Summa 0 -6,8 -17,8

Taxor och avgifter Avgiften för boendestöd höjs till 388 kr per månad från 2020-01-01 i enlighet med kommunfull-mäktiges beslut om VIP för 2020-2022 med budget för 2020.

94

Socialnämnd Sammandrag investeringsplan



Upplevt förbättrad situation efter kontakt med socialtjänsten (%) 85 77 80 81


Utfall 2018

Prognos 2019

Plan 2020

Plan 2021

Plan 2022

FO-Antal personer med verkställda beslut, dec resp. år 2 021 2 061 2 101 2 141 2 181

FO-Antal personer i bostad med särskild service i dec 473 486 510 520 530

FO-Antal personer med Personlig assistans i dec 264 267 270 272 274

- Varav enligt SFB 155 152 154 155 155

- Varav enligt LSS 109 115 116 117 119

FO-Antal personer med boendestödsinsatser i dec 576 600 620 640 660

FO-Antal personer i daglig verksamhet i dec 638 640 645 650 655

Sammandrag investeringsplan

mnkrBudget

2020Plan 2021

Plan 2022

Plan 2023

Plan 2024

Kommunstyrelse 68,6 71,7 74,7 79,8 116,9 Utveckling - Infrastruktur 16,0 24,5 19,5 19,5 69,2 Kommungem. administration 52,6 47,3 55,2 60,3 47,7

Stadsbyggnadsnämnd 132,5 126,0 104,0 65,5 62,5 Räddningstjänst 8,0 10,0 11,0 11,0 9,0 Gator och vägar 81,5 99,0 84,5 47,0 47,0 Utveckling - Infrastruktur 43,0 17,0 8,5 7,5 6,5

Teknisk nämnd 391,7 360,3 254,3 221,9 200,4 Fastighetsförvärv 25,0 25,0 25,0 25,0 25,0 Gator och vägar 131,7 111,0 76,5 47,6 47,3 Parker och lekplatser 27,5 34,3 21,8 21,2 20,0 Kommersiella fastigheter 45,8 14,0 10,5 27,0 7,0 Egenägda fastigheter 111,4 127,6 76,0 60,0 60,0 Inköp av fordon, maskiner 38,4 38,7 38,5 38,6 38,6 Övr. teknisk nämnd 11,9 9,7 6,0 2,5 2,5

Barn- och utbildningsnämnd 395,4 501,1 594,3 497,6 453,5 Förskola 130,2 179,7 146,7 69,3 78,6 Grundskola, fritidshem 264,8 321,4 447,7 428,3 374,9 Övr. Barn- och utbildningsnämnd 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 48,6 107,8 75,4 13,2 13,4

Kultur och fritidsnämnd 113,4 119,1 125,0 194,9 225,3 Idrotts- och fritidsanläggningar 86,5 89,0 25,4 9,8 39,0 Badverksamhet 24,5 19,0 90,0 180,0 180,0 Biblioteksverksamhet 0,5 0,5 0,2 0,2 0,2 Kulturproduktion 1,8 10,5 9,3 4,8 6,0 Övr. kultur- och fritidsnämnd 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

IFO-nämnd 45,4 28,0 1,2 1,2 1,2

Äldrenämnd 95,2 124,9 287,6 214,6 196,9

Socialnämnd 63,9 12,7 20,5 6,5 26,4 Funktionshinderomsorg 59,5 8,8 18,3 4,6 24,5 Övr. socialnämnd 4,4 3,9 2,2 1,9 1,9

Summa investering 1 354,7 1 451,5 1 537,0 1 295,2 1 296,4

Exploateringsverksamhet (exkl. VA) 64,1 9,3 49,4 31,2 0,0Nettoinvesteringar skattefinansierad verksamhet 1 418,9 1 460,8 1 586,4 1 326,3 1 296,4

Affärsverksamhet VA (inklusive exploatering) 294,5 278,1 217,5 250,5 183,9 Miljöhantering i Jönköping 9,7 6,3 2,5 2,2 2,8

Summa investering affärsverksamhet 304,2 284,4 220,0 252,7 186,7

95



mnkrBudget

2020Plan 2021

Plan 2022

Plan 2023

Plan 2024

Kommunstyrelse 68,6 71,7 74,7 79,8 116,9 Utveckling - Infrastruktur 16,0 24,5 19,5 19,5 69,2 Kommungem. administration 52,6 47,3 55,2 60,3 47,7

Stadsbyggnadsnämnd 132,5 126,0 104,0 65,5 62,5 Räddningstjänst 8,0 10,0 11,0 11,0 9,0 Gator och vägar 81,5 99,0 84,5 47,0 47,0 Utveckling - Infrastruktur 43,0 17,0 8,5 7,5 6,5

Teknisk nämnd 391,7 360,3 254,3 221,9 200,4 Fastighetsförvärv 25,0 25,0 25,0 25,0 25,0 Gator och vägar 131,7 111,0 76,5 47,6 47,3 Parker och lekplatser 27,5 34,3 21,8 21,2 20,0 Kommersiella fastigheter 45,8 14,0 10,5 27,0 7,0 Egenägda fastigheter 111,4 127,6 76,0 60,0 60,0 Inköp av fordon, maskiner 38,4 38,7 38,5 38,6 38,6 Övr. teknisk nämnd 11,9 9,7 6,0 2,5 2,5

Barn- och utbildningsnämnd 395,4 501,1 594,3 497,6 453,5 Förskola 130,2 179,7 146,7 69,3 78,6 Grundskola, fritidshem 264,8 321,4 447,7 428,3 374,9 Övr. Barn- och utbildningsnämnd 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 48,6 107,8 75,4 13,2 13,4

Kultur och fritidsnämnd 113,4 119,1 125,0 194,9 225,3 Idrotts- och fritidsanläggningar 86,5 89,0 25,4 9,8 39,0 Badverksamhet 24,5 19,0 90,0 180,0 180,0 Biblioteksverksamhet 0,5 0,5 0,2 0,2 0,2 Kulturproduktion 1,8 10,5 9,3 4,8 6,0 Övr. kultur- och fritidsnämnd 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2

IFO-nämnd 45,4 28,0 1,2 1,2 1,2

Äldrenämnd 95,2 124,9 287,6 214,6 196,9

Socialnämnd 63,9 12,7 20,5 6,5 26,4 Funktionshinderomsorg 59,5 8,8 18,3 4,6 24,5 Övr. socialnämnd 4,4 3,9 2,2 1,9 1,9

Summa investering 1 354,7 1 451,5 1 537,0 1 295,2 1 296,4

Exploateringsverksamhet (exkl. VA) 64,1 9,3 49,4 31,2 0,0Nettoinvesteringar skattefinansierad verksamhet 1 418,9 1 460,8 1 586,4 1 326,3 1 296,4

Affärsverksamhet VA (inklusive exploatering) 294,5 278,1 217,5 250,5 183,9 Miljöhantering i Jönköping 9,7 6,3 2,5 2,2 2,8

Summa investering affärsverksamhet 304,2 284,4 220,0 252,7 186,7

96

Investeringsplan skattefinansierad verksamhet Investeringsplan skattefinansierad verksamhet

Inve

ster

ings

plan

skat

tefin

ansie

rad

verk

sam

het

kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

Kom

mun

styr

else

26 U

tvec

klin

g - I

nfra

stru

ktur

Nyt

tM

edfin

ansie

ring

av jä

rnvä

g V

ärna

mo

- Jön

köpi

ng/N

ässjö

49 7

00a

3048

Utb

yggn

adss

trate

gi 2

00 0

00 in

våna

re1

500

1 00

050

039

8000

Tria

ngel

spår

Mån

sarp

6 46

66

466

Net

to1

000

6 96

60

049

700

Stad

ens h

ållb

ara

kom

mun

ikat

ione

r 30

46Sa

mve

rkan

kol

lekt

ivtra

fikåt

gärd

er19

2 00

010

000

30 0

0035

000

39 0

0039

000

39 0

00x)

3046

Sam

verk

an k

olle

ktiv

trafik

åtgä

rder

-96

000

-5 0

00-1

5 00

0-1

7 50

0-1

9 50

0-1

9 50

0-1

9 50

0x)

Net

to15

000

17 5

0019

500

19 5

0019

500

Sum

ma

26 U

tvec

klin

g - I

nfra

stru

ktur

16 0

0024

466

19 5

0019

500

69 2

00

80 K

omm

unge

men

sam

adm

inist

ratio

n21

00D

ator

er A

-nät

5 81

06

840

6 56

013

250

6 00

021

01D

ator

er U

-nät

23 9

6922

520

21 0

5019

900

19 9

0021

32In

frastr

uktu

r14

700

9 80

019

490

16 0

5012

150

2132

56In

frastr

uktu

r, En

till

en G

rund

skol

a3

000

1 50

021

39E-

utve

cklin

g/ k

omm

unge

men

sam

ma

syste

m8

000

8 00

08

000

8 00

08

000

2115

11In

vent

arie

r sta

dsko

ntor

et10

010

010

010

010

0N

etto

52 5

7947

260

55 2

0060

300

47 6

50To

talt

kom

mun

styr

else

68 5

7971

726

74 7

0079

800

116

850

Stad

sbyg

gnad

snäm

nd

18 R

äddn

ings

tjäns

tKf

nivå

Mat

eria

l, ut

rustn

ing

sam

t for

don

7 00

07

000

7 00

07

000

7 00

0x

Nyt

tA

xam

o öv

ning

sanl

äggn

ing

1 00

03

000

Plan

en ä

r upp

rätta

d i 2

019

års p

risni

vå, e

xklu

sive

mom

s. Pr

ojek

t som

mar

kera

ts m

ed "

TN" s

tälls

till

tekn

iska

näm

nden

s fö

rfoga

nde.

Pro

jekt

som

mar

kera

s med

x) f

örut

sätts

ej d

ispon

eras

fö

rrän

efte

r det

att

berö

rd n

ämnd

i sä

rski

ld o

rdni

ng in

häm

tat k

omm

unfu

llmäk

tiges

bes

lut o

m g

odkä

nnan

de a

v in

veste

ringe

n. P

roje

ktso

m m

arke

ras m

ed *

), s.k

. ram

ansla

g fö

r byg

gnat

ion

av fö

rsko

lor,

idro

ttsan

lägg

ning

ar s

amt s

ärsk

ilda

boen

den

m.m

. disp

oner

as a

v te

knisk

a nä

mnd

en e

fter "

avro

p" fr

ån re

spek

tive

näm

nd. T

ekni

ska

näm

nden

föru

tsätts

i sä

rski

ld o

rdni

ng

rapp

orte

ra o

m lä

get f

ör d

e en

skild

a pr

ojek

ten,

vilk

a pr

ojek

t som

är a

ktue

lla fö

r gen

omfö

rand

e, ti

dpun

kt fö

r byg

gsta

rt, ti

dpun

kt fö

r fär

digs

tälla

nde

sam

t akt

uella

nyc

kelta

l för

inve

sterin

g oc

h hy

resk

ostn

ad. P

roje

kt m

arke

rade

med

a) a

vser

med

finan

sierin

g i s

tatli

g in

frastr

uktu

r och

c) i

nneb

är a

tt in

veste

ringe

n in

te b

edöm

s med

föra

öka

de n

etto

kostn

ader

för k

omm

unen

.

97


kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

3220

Radi

outru

stnin

g2

000

Nyt

tIn

vent

arie

r maa

SO

S om

bygg

n1

000

3222

Rese

rvkr

aft

1 00

01

000

1 00

02

000

2 00

04

000

Net

to8

000

10 0

0011

000

11 0

009

000

23 G

ator

och

väg

arKF

niv

åG

ator

och

väg

ar19

000

20 0

0020

000

20 0

0020

000

3959

Gån

g- o

ch c

ykel

vägs

utby

ggna

d

25 0

0025

000

25 0

0025

000

25 0

0039

57G

ränn

a, sö

dra

infa

rten

47 5

004

500

33 0

0010

000

x)39

94En

tré T

änds

ticks

områ

det,

Brån

ebac

ken

10 0

0050

09

500

x)30

42A

dditi

onsk

örfä

lt E4

, A6-

Ljun

garu

m32

500

2 00

017

500

13 0

00Kf

201

7-06

a

3984

Hisi

ngsto

rp k

oppl

ing

Hisi

ngsä

ngen

2 00

02

000

3044

Kor

snin

g K

ruth

usga

tan/

Grä

nnav

ägen

3 50

050

03

000

3970

22Jo

hn B

auer

gata

ns fö

rläng

ning

23

000

1 00

06

000

16 0

00x)

3920

97V

ätte

rgat

an, H

uskv

arna

15 0

0015

000

x)55

80Å

tgär

der f

ör b

ulle

rutsa

tta m

iljöe

r2

000

2 00

02

000

2 00

02

000

TNN

etto

81 5

0099

000

84 5

0047

000

47 0

00

26 U

tvec

klin

g - I

nfra

stru

ktur

3918

Kom

mun

delsu

tvec

klin

g5

000

6 00

03

500

3 50

03

500

Förn

yelse

i sta

dskä

rnan

xxxx

Pire

n, Jö

nköp

ing

6 00

03

000

3 00

039

7028

Väs

tra S

torg

atan

, del

en B

råne

back

en -

June

gata

n 5

000

5 00

0x)

3010

00H

uskv

arna

cen

trum

500

xx

3970

33M

unks

jöka

jen

65 5

0030

000

30 5

005

000

Kf 2

017-

06 §

156

3961

70M

agnu

s Lad

ulås

pla

ts14

000

1 00

07

000

6 00

0x)

Stad

ens h

ållb

ara

kom

mun

ikat

ione

r 39

7039

Förlä

ngni

ng a

v Ba

rnhe

msg

atan

1 00

0x

xN

ytt

Om

bygg

nad

Ekha

gens

traf

ikpl

ats

xa

Net

to43

000

17 0

008

500

7 50

06

500

Tota

lt st

adsb

yggn

adsn

ämnd

132

500

126

000

104

000

65 5

0062

500

98


kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

Tekn

isk n

ämnd

12 M

arkf

örsö

rjni

ng35

01Fa

stigh

etsf

örvä

rv25

000

25 0

0025

000

25 0

0025

000

3555

Inte

rn m

arke

rsät

tnin

g frå

n ex

pl v

erks

amhe

t-5

00-5

00-5

00-5

00-5

00N

etto

24 5

0024

500

24 5

0024

500

24 5

00

20 T

ekni

sk a

dmin

istra

tion

2141

Dig

italis

erin

gsut

veck

ling

945

cN

etto

945

00

00

23 G

ator

och

väg

arKf

niv

åRe

inve

sterin

g i g

ator

, väg

ar o

ch k

onstb

yggn

ader

sam

t bul

lerå

tgär

der

10 3

0012

300

9 97

39

300

9 30

0Kf

niv

åRe

inve

sterin

g i g

atub

elys

ning

10 0

0010

000

10 0

0010

000

10 0

00KF

niv

åRe

inve

sterin

g be

lägg

ning

gat

a25

000

25 0

0025

000

25 0

0026

000

3998

Gen

eral

plan

eanl

äggn

inga

r gat

or76

442

63 6

7830

175

1 30

00

3970

36O

mby

ggna

d Sl

ottsb

ron

10 0

0010

000

Nyt

tD

agva

ttenb

runn

ar1

327

2 00

02

000

Net

to13

1 74

211

0 97

876

475

47 6

0047

300

25 P

arke

ring

Kf N

ivå

Park

erin

g ut

rustn

ing

inve

ntar

ier

5 00

01

200

cN

etto

5 00

01

200

0

29 P

arke

r oc

h le

kpla

tser

Kf n

ivå

Upp

r par

ker,

park

väga

r sam

t trä

dpla

nter

inga

r15

000

15 0

0015

000

15 0

0014

000

3310

Lekp

latså

tgär

der

6 00

06

000

6 00

06

000

6 00

034

99G

ener

alpl

anea

nläg

gnin

gar p

arke

r6

500

13 3

0080

020

00

Net

to27

500

34 3

0021

800

21 2

0020

000

31 Id

rotts

- och

friti

dsan

lägg

ning

ar36

74Re

nove

ring

Rose

nlun

dsba

det

3 50

03

500

3 50

00

0N

etto

3 50

03

500

3 50

00

0

99


kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

70 K

omm

ersie

lla fa

stig

hete

rKf

niv

åK

omm

ersie

lla fa

stigh

eter

7 00

07

000

7 00

07

000

7 00

0c

3666

Åtg

ärde

r Jön

köpi

ng a

irpor

t 37

640

24 9

504

500

3 50

020

000

0c

3680

Ham

nbyg

gnad

Grä

nna

5 00

02

500

2 50

0c

3672

03St

allg

årde

n Ro

senl

unds

Her

rgår

d 10

800

3 00

07

800

c36

7206

Rose

nlun

ds h

errg

ård,

ann

exet

4 00

050

03

500

cN

etto

45 7

5014

000

10 5

0027

000

7 00

0

71 In

dust

rilo

kale

r m

.m.

3433

Upp

rustn

ing

indu

strisp

år50

03

000

500

500

500

Net

to50

03

000

500

500

500

72 H

amnv

erks

amhe

t39

32Re

inve

sterin

g sm

åbåt

sham

nar

2 00

02

000

2 00

02

000

2 00

0N

etto

2 00

02

000

2 00

02

000

2 00

0

73 K

omm

ersie

ll ve

rksa

mhe

t53

2901

Upp

rustn

ing

av st

igar

i ko

mm

unen

s nat

urre

serv

at o

ch sk

ogar

50

050

050

050

050

0N

etto

500

500

500

500

500

81 E

genä

gda

fast

ighe

ter/

bygg

nade

rKf

niv

åRe

inve

ster

ing/

loka

ler e

gna

bygg

nade

r int

ern

uthy

rnin

g46

000

46 0

0046

000

46 0

0046

000

Kf n

ivå

Ener

giko

nver

terin

g/En

ergi

effe

ktiv

iserin

g/so

lcel

ler

14 0

0014

000

14 0

0014

000

14 0

00c

3566

07K

aser

nen

A6

etap

p 2

39 6

008

000

20 0

0011

600

c35

77M

ajva

llens

dag

cent

er49

400

3 40

030

000

16 0

00c

3648

Utb

yggn

ad a

v So

s cen

trale

n52

900

900

26 0

0026

000

c35

78W

C O

set

2 00

02

000

cN

etto

111

400

127

600

76 0

0060

000

60 0

00

88 T

ekni

sk se

rvic

e38

60M

aski

ner,

ford

on m

m38

400

38 7

0038

500

38 6

0038

600

cN

etto

38 4

0038

700

38 5

0038

600

38 6

00

Tota

lt te

knisk

näm

nd39

1 73

736

0 27

825

4 27

522

1 90

020

0 40

0

100

Investeringsplan skattefinanierad verksamhet Investeringsplan skattefinansierad verksamhet

kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

Barn

- och

utb

ildni

ngsn

ämnd

40 G

emen

sam

t55

82V

erks

amhe

t för

ele

ver m

ed sä

rski

lda

beho

v50

0N

etto

500

00

00

41 F

örsk

ola

5089

Utru

stnin

g/in

vent

arie

r för

skol

or in

kl u

tem

iljö

3 00

02

000

2 00

02

000

2 00

0Kf

niv

åFö

rsko

lor a

npas

snin

g om

bygg

natio

n 10

000

10 0

0010

000

10 0

0010

000

TN55

08In

veste

rings

ram

tillk

omm

ande

förs

kolo

r (75

% a

v su

mm

an)

535

600

27 0

0011

3 95

016

2 60

011

6 47

548

975

66 6

00TN

*)

5510

Inve

sterin

gsra

m fö

r utru

stnin

g av

tillk

förs

kolo

r (5%

)42

800

8 00

03

200

5 10

018

200

8 30

00

Net

to13

0 15

017

9 70

014

6 67

569

275

78 6

00

- K

axho

lmen

ny

förs

kola

63 4

00x

xx

- H

uskv

arna

söde

r (Fo

lket

s par

k) n

y fö

rsko

la31

400

xx

x -

Brod

alss

kola

n ny

förs

kola

Nor

raha

mm

ar50

000

xx

x -

Skep

psbr

on v

äste

r ny

förs

kola

70 0

00x

xx

x -

Älg

stige

ns fö

rsko

la (L

jung

arum

) ny

förs

kola

58 6

00x

xx

- Te

nhul

t (H

errg

årds

gärd

et) n

y fö

rsko

la45

100

xx

x -

Mån

sarp

ny

förs

kola

57 9

00x

xx

- Ta

he (o

mstä

llnin

g av

Tah

esko

lans

loka

ler t

ill fö

rsko

la)

21 5

00x

x -

Hus

kvar

na S

ömna

den

6 ny

förs

kola

43 7

00x

xx

- G

räsh

agen

ny

förs

kola

32 2

00x

xx

- St

rand

änge

n ny

förs

kola

47 3

00x

xx

- N

orra

Rås

lätt

ny fö

rsko

la59

000

xx

x -

Hov

slätts

äng

ar n

y fö

rsko

la60

900

xx

x -

Fage

rslä

tt ny

förs

kola

45 8

00x

xx

- Le

kery

d ny

förs

kola

56 7

00x

xx

Plan

erad

e pro

jekt

förs

kolo

r, se

Inve

ster

ings

ram

för t

illko

mm

ande

förs

kolo

r (7

5% a

v su

mm

an)

101

Investeringsplan skattefinansierad verksamhet

kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

44 G

rund

skol

a Kf

niv

åG

rund

skol

or in

vent

arie

r utru

stnin

g in

kl u

tem

iljö

4 00

03

000

3 00

03

000

3 00

0Kf

niv

åG

rund

skol

or a

npas

snin

g o

omby

ggna

tion

inkl

kök

15 0

0015

000

15 0

0015

000

15 0

00TN

Kf n

ivå

Inve

ntar

ier n

ya g

rund

skol

or (5

% a

v ut

gift)

4 00

020

200

16 9

0025

900

29 7

0050

19Sä

kerh

et o

ch tr

yggh

et1

000

1 00

01

000

1 00

01

000

Kf n

ivå

Nyb

yggn

atio

n G

rund

skol

or (7

5 %

av

sum

man

)78

500

240

775

282

150

411

750

383

400

326

175

TN x

) N

etto

264

775

321

350

447

650

428

300

374

875

- Ca

tena

tillf

ällig

skol

a i f

astig

hete

rs lo

kale

r49

100

xx

- To

rpas

kola

n, lo

kalti

llsko

tt77

000

xx

x -

Tala

vids

skol

an, l

okal

tillsk

ott/e

rsät

tnin

gsby

ggna

tion

126

100

xx

x -

Fage

rslä

tt, N

y sk

ola

F-6,

18

6 40

0x

xx

x -

Slät

tens

kola

n, e

rsät

tnin

gsby

ggna

tion

kök/

mat

sal,

idro

tt94

500

xx

xx

- D

jupa

dal,

Ny

skol

a F-

9, fö

rsko

la sa

mt s

ärsk

ola

531

200

xx

xx

xx

x -

Rose

nlun

dssk

olan

, ers

ättn

ings

bygg

natio

n oc

h lo

kalti

llsko

tt1

000

xx

- Bo

ttnar

ydss

kola

n, lo

kalti

llsko

tt ge

nom

ers

ättn

ings

bygg

natio

n11

8 70

0x

xx

- V

ästra

höj

dern

a et

app

2, H

ising

storp

ssko

lan

idro

ttsha

ll44

500

xx

x -

Leke

ryds

skol

an, l

okal

tillsk

ott/e

rsät

tnin

gsby

ggna

tion

30 6

00x

xx

x- K

ålgå

rdsp

roje

ktet

Eta

pp 1

– P

rakt

isk-e

stetis

ka lo

kale

r F-6

, för

skol

a sa

mt

281

600

xx

xx

xx

- M

arie

bo ö

vre,

Ny

skol

a F-

6, fö

rsko

la o

ch sä

rsko

la28

4 40

0x

xx

xx

x -

Ölm

stad,

Ny

skol

a F-

6 sa

mt f

örsk

ola

127

000

xx

xx

x -

Barn

arps

skol

an, l

okal

tillsk

ott/e

rsät

tnin

gsby

ggna

tion

23 7

00x

xx

- Ek

hags

skol

an, l

okal

tillsk

ott

68 7

00x

xx

- Ö

sterä

ngen

, Ers

ättn

ings

bygg

natio

n oc

h lo

kalti

llsko

tt19

7 30

0x

xx

x -

Atta

rpss

kola

n, lo

kalti

llsko

tt fö

r ny

verk

sam

het

41 0

00x

xx

x -

Nor

räng

ssko

lan

F-6,

ers

ättn

ings

bygg

natio

n23

8 40

0x

xx

x -

Skep

psbr

on ö

ster –

ny

skol

a F-

6 sa

mt f

örsk

ola

304

800

xx

x -

Hus

kvar

na, L

okal

tillsk

ott 7

-921

7 50

0x

xx

Tota

lt ba

rn- o

ch u

tbild

ning

snäm

nd39

5 42

550

1 05

059

4 32

549

7 57

545

3 47

5

Plan

erad

e gr

unds

kolo

r, se

sum

ma

nyby

ggna

tion

Gru

ndsk

olor

(75

% a

v su

mm

an)

102


kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

Utb

ildni

ngs-

och

arb

etsm

arkn

adsn

ämnd

45 G

ymna

siesk

ola

Kf n

ivå

Gym

nasie

skol

an -u

trustn

ing

och

inve

ntar

ier

7 00

07

000

7 00

07

000

7 00

0Kf

niv

åIn

vent

arie

r - o

m- o

ch ti

llbyg

gnad

500

500

500

500

500

5129

Loka

lanp

assn

ing

gym

nasie

skol

or5

000

5 00

05

000

5 00

05

000

TN55

5801

Etab

lerin

g re

staur

ang/

livsm

edel

spro

g BD

47 3

001

000

31 3

0015

000

TN55

5806

Etab

lerin

g re

staur

ang/

livsm

edel

spro

g BD

inve

ntar

ier

3 50

0N

ytt

Om

ställn

ing

av lo

kale

r Bäc

kada

l eta

pp 1

31 5

0031

500

TN x

) N

ytt

Om

ställn

ing

av lo

kale

r Bäc

kada

l eta

pp 1

inve

ntar

ier 5

%1

600

Nyt

tO

mstä

llnin

g av

loka

ler B

äcka

dal e

tapp

215

300

15 3

00TN

x)

Nyt

tO

mstä

llnin

g av

loka

ler B

äcka

dal e

tapp

2 in

vent

arie

r 5 %

700

5558

04O

mstä

llnin

g av

loka

ler S

anda

gym

nasie

t88

900

3 90

043

000

42 0

00TN

x)

Nyt

tO

mstä

llnin

g av

loka

ler S

anda

gym

nasie

t inv

enta

rier 5

%4

000

Net

to47

700

107

100

74 5

0012

500

12 5

00

49 T

rafik

övni

ngsp

lats

3896

Ford

on tr

afik

övni

ngsp

latse

n60

045

060

045

060

0N

etto

600

450

600

450

600

61 A

rbet

smar

knad

såtg

ärde

r50

55U

trustn

ing/

inve

ntar

ier

250

250

250

250

250

Net

to25

025

025

025

025

0

Tota

l Utb

ildni

ngs-

och

arb

etsm

arkn

adsn

ämnd

48 5

5010

7 80

075

350

13 2

0013

350

Kul

tur-

och

friti

dsnä

mnd

31 Id

rotts

- och

friti

dsan

lägg

ning

ar

Kf n

ivå

Idro

tts- o

mot

ions

anl,

inve

ntar

ier o

ch m

aski

ner

500

500

500

500

500

5328

Upp

rustn

ing

idro

ttsan

lägg

ning

ar3

500

3 75

04

000

4 25

04

500

*)53

40U

tbyt

e ko

nstg

räs

2 50

02

500

2 50

053

29Fr

ilufts

livsu

tvec

klin

g1

000

103


kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

Nyt

tN

y ha

ndik

appa

npas

sad

entré

till

Hus

kvar

na S

porth

all

4 80

04

800

TN*)

Nyt

tN

y om

kläd

ning

sbyg

gnad

Jord

brov

alle

n14

800

7 40

07

400

TN*)

5344

Två

nya

kons

tgrä

spla

ner J

ordb

rova

llen

14 0

0014

000

TN*)

Nyt

tFr

iidro

ttsha

ll13

2 00

01

000

5 00

034

000

xTN

x)

5309

Stad

spar

ksva

llen

om- o

ch ti

llbyg

gnat

ion

150

000

5 00

065

000

70 0

0010

000

TNN

etto

86 5

0088

950

25 4

009

750

39 0

00

32 B

adve

rksa

mhe

t53

41Re

inve

sterin

g N

orra

ham

mar

s bad

21 2

004

800

16 4

00TN

5342

Atta

rpsb

adet

reno

verin

g14

200

7 10

07

100

TN53

43O

mby

ggna

tion

rose

nlun

dsba

det

560

000

1 00

019

000

90 0

0018

0 00

018

0 00

0x

TN x

)N

etto

24 5

0019

000

90 0

0018

0 00

018

0 00

0

33 V

erks

amhe

t för

bar

n oc

h un

gdom

5312

Inve

ntar

ier t

ill fr

itids

gård

ar o

ch tr

äffp

unkt

er15

015

015

015

015

0N

etto

150

150

150

150

150

34 K

ultu

rpro

dukt

ion

5203

Kon

stink

öp25

025

025

025

025

0Kf

niv

åK

onstn

ärlig

utsm

yckn

ing

1 40

04

100

8 90

04

400

5 60

052

08K

ultu

rpro

dukt

ion

Inve

ntar

ier

100

100

100

100

100

xxxx

Ny

basu

tstäl

lnin

g Tä

ndsti

cksm

usée

t6

000

6 00

0N

etto

1 75

010

450

9 25

04

750

5 95

0

37 B

iblio

teks

verk

sam

het

Kf n

ivå

Bibl

iote

k, u

trust

ning

och

inve

ntar

ier

500

500

200

200

200

Net

to50

050

020

020

020

0

Tota

lt K

ultu

r- o

ch fr

itids

näm

nd11

3 40

011

9 05

012

5 00

019

4 85

022

5 30

0

104


kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

IFO

-näm

nd51

Indi

vid-

och

fam

iljeo

mso

rgKf

niv

åBo

städe

r för

per

sone

r med

beh

ov a

v stö

d14

600

500

9 10

05

000

xTN

*) -

Stöd

boen

det M

obila

team

et, B

arna

rp14

600

500

9 10

05

000

TN*)

Kf n

ivå

Inve

ntar

ier n

ybyg

gnat

ion

IFO

200

5667

Rein

veste

ringa

r ino

m IF

O70

070

070

070

070

056

6901

Utö

kat B

ruks

borg

48 7

005

300

22 4

0021

000

TN*)

5669

02U

trustn

ing

och

inve

ntar

ier B

ruks

borg

800

5671

Upp

rustn

ing

anlä

ggni

ngar

IFO

500

500

500

500

500

TN55

72H

VB

2 K

yrks

kola

n Ba

nker

yd13

000

1 00

012

000

TN*)

5667

06U

trustn

ing

och

inve

ntar

ier H

VB2

Kyr

ksko

la30

056

6707

Utru

stnin

g oc

h in

vent

arie

r HV

B3 S

öder

gård

en20

0N

etto

45 4

0028

000

1 20

01

200

1 20

0

Tota

lt in

divi

d- o

ch fa

milj

eom

sorg

snäm

nd45

400

28 0

001

200

1 20

01

200

Äld

renä

mnd

53 H

älso

- och

sjuk

vård

5570

Anp

assn

ing

av lo

kale

r60

060

060

060

060

0TN

5571

Inve

ntar

ier,

hälso

- och

sjuk

vård

1 30

01

800

1 80

080

080

0N

ytt

Nyb

yggn

ad v

erks

amhe

tslok

al H

S50

300

1 00

07

000

23 5

0018

800

TN x

)N

etto

2 90

09

400

25 9

0020

200

1 40

0

57 Ä

ldre

omso

rgKf

niv

åÄ

ldre

omso

rg, u

ppru

stnin

g lo

kale

r och

kök

2 70

02

700

2 70

02

700

2 70

0TN

Kf n

ivå

Äld

reom

sorg

, utru

stnin

g oc

h in

vent

arie

r10

740

11 4

409

440

8 64

08

640

5777

Lås o

ch p

asse

rsys

tem

6 00

01

200

1 20

01

200

1 20

01

200

TN57

76Tr

yggh

etsla

rm &

tryg

ghet

sska

pand

e te

knik

10

000

2 00

0TN

Kf n

ivå

Om

bygg

nad

kök

äldr

eboe

nde

25 5

003

000

7 70

014

800

TN*)

- Sk

ärsta

dals

äldr

eboe

nde

8 20

01

500

6 70

0TN

*) -

Rose

ndal

a17

300

1 50

01

000

14 8

00TN

*)57

79N

ybyg

gnad

äld

rebo

ende

Stra

ndän

gen

213

700

1 00

060

000

80 0

0072

700

TN x

)57

78N

ytt ä

ldre

boen

de H

errg

årds

gärd

et, T

enhu

lt16

8 00

02

400

85 6

0080

000

TN x

)

105


kod

Näm

ndVe

rksa

mhe

t/pro

jekt

, tkr

Tota

lin

vest

Ber

äkn

t o m

201

9B

udge

t20

20Pl

an20

21Pl

an20

22Pl

an20

23Pl

an20

24U

tblic

kef

ter 2

024

Nyt

tN

ybyg

gnad

äld

rebo

ende

Åse

ns g

ård

274

100

1 00

073

100

100

000

100

000

TN x

)c

Nyt

tRo

seng

årde

ns ä

ldre

boen

de26

4 90

01

900

63 0

00x

TN x

)Kf

niv

åU

trustn

ing,

om

- och

nyb

yggn

ad ä

ldre

boen

de6

000

17 0

0020

000

TNN

etto

92 3

4011

5 54

026

1 74

019

4 44

019

5 54

0

Tota

lt äl

dren

ämnd

95 2

4012

4 94

028

7 64

021

4 64

019

6 94

0

Soci

alnä

mnd

50 G

emen

sam

ver

ksam

het

5852

10V

erks

amhe

tssys

tem

5 00

01

900

2 40

070

058

5220

Väl

färd

stekn

ik1

000

1 00

01

000

1 00

01

000

5780

Inve

ntar

ier g

emen

sam

ma

loka

ler

1 00

02

200

1 20

090

090

0N

etto

4 40

03

900

2 20

01

900

1 90

0

54, 5

6, 5

8, 5

9 Fu

nktio

nshi

nder

omso

rg58

15In

vent

arie

r nya

anl

äggn

inga

r fun

ktio

nshi

nder

omso

rg3

800

070

00

700

5837

Inve

sterin

gar s

ärsk

ilda

boen

den

111

600

43 7

0046

100

00

1 30

020

500

TN*)

- G

rupp

bosta

d 1

och

2, F

ager

slätt

Kyr

kebä

cksv

ägen

43 5

0032

000

11 5

00TN

*) -

Gru

ppbo

stad

3, F

ager

slätts

nya

pla

nom

råde

24 2

007

000

17 2

00TN

*) -

Gru

ppbo

stad

4, S

kärs

tad

22 1

004

700

17 4

00TN

*) -

Gru

ppbo

stad

5, B

arnb

oend

e Å

sens

går

d21

800

1 30

020

500

TN*)

5837

07D

aglig

ver

ksam

het d

jurin

riktn

ing

9 00

04

500

4 50

0TN

5837

08D

aglig

ver

ksam

het L

inde

n20

300

5 00

01

000

14 3

00TN

5775

Inve

ntar

ier ä

ldre

anl

äggn

inga

r1

800

1 30

01

300

1 30

01

300

582X

Funk

tions

hind

erom

sorg

, upp

rustn

ing

anl

2 50

02

000

2 00

02

000

2 00

0TN

Nyt

tSI

THS-

kort

800

Net

to59

500

8 80

018

300

4 60

024

500

Tota

lt so

cial

näm

nd63

900

12 7

0020

500

6 50

026

400

Sum

ma

netto

inve

ster

inga

r 1

354

731

1 45

1 54

41

536

990

1 29

5 16

51

296

415

106

Investeringsplan exploatering Investeringsplan affärsverksamhet

Inve

ster

ings

plan

exp

loat

erin

gK

odTo

tal i

nv.

Bud

get 2

019

Rev

. bud

get 2

019

Plan

202

0Pl

an 2

021

Plan

202

2U

tblic

kEx

ploa

teri

ngsa

nläg

gnin

gar

exkl

. VA

7110

Inte

rn m

arke

rsät

tnin

g

77

021

4 92

13

170

13 3

404

460

00

7115

Ränt

eutg

ifter

26 1

2012

112

113

315

611

422

171

15Rä

ntei

nkom

ster

-30

444

00

00

00

7120

Mar

karb

ete

89 1

343

155

1 66

03

987

3 46

63

432

444

7130

Adm

inist

ratio

n44

745

3 72

83

508

4 51

32

640

425

679

7140

Gat

or -

kostn

ader

827

077

159

971

88 4

3110

8 96

111

7 63

982

890

33 9

1971

40G

ator

- in

kom

ster

-293

580

-78

435

-64

729

-65

831

-48

217

-37

200

071

50Pa

rker

- ko

stnad

er81

086

8 29

06

615

13 5

3017

789

7 02

67

116

7150

Park

er -

inko

mste

r-2

9 09

2-2

940

-7 6

40-3

630

-9 7

70-2

500

071

60Be

lysn

ing

2 71

910

010

00

00

253

7170

Expl

oate

rings

avgi

fter

-410

706

0-1

401

-5 1

50-3

8 34

7-4

698

-10

383

7171

Inte

rna

expl

oate

rings

avgi

fter

-131

645

-2 4

43-1

1 58

0-4

441

-39

103

0-8

7271

72Ö

vr e

xplo

ater

ings

avgi

fter

-16

672

-1 2

75-3

649

-1 1

34-1

301

00

7180

Div

erse

inko

mste

r-4

490

00

00

Sum

ma

utgi

fter

1 14

7 90

118

0 28

610

3 60

514

4 46

414

6 15

093

887

42 6

32Su

mm

a in

kom

ster

-912

588

-85

093

-88

999

-80

186

-136

738

-44

398

-11

255

Net

to23

5 31

395

193

14 6

0664

278

9 41

249

489

31 3

77

Om

sättn

ings

tillg

ånga

r, e

xpl.

0711

0In

tern

mar

kers

ättn

ing

76 5

1119

793

3 50

427

998

184

00

0712

0M

arka

rbet

e17

9 07

432

787

13 3

9822

771

13 0

3130

893

210

0713

0A

dmin

istra

tion

45 6

943

350

2 67

23

673

2 68

11

562

2 86

507

170

Expl

oate

rings

avgi

fter

-1 6

47 2

62-1

15 8

08-9

7 64

9-1

69 7

93-1

42 3

35-1

63 3

54-3

60 9

0007

172

Övr

exp

loat

erin

gsav

gifte

r-7

380

00

-188

0Su

mm

a ök

ad o

msä

ttnin

gstil

lgån

g30

1 27

855

930

19 5

7454

442

15 8

9632

455

3 07

5Su

mm

a ex

ploa

terin

gsav

gift

-1 6

47 9

98-1

15 8

08-9

7 64

9-1

69 7

93-1

42 5

23-1

63 3

54-3

60 9

00N

etto

-1 3

46 7

20-5

9 87

8-7

8 07

5-1

15 3

51-1

26 6

27-1

30 8

99-3

57 8

25

Expl

oate

ring

sanl

äggn

inga

r, V

A

7300

Va-

ledn

inga

r49

0 07

963

271

33 3

1965

549

52 6

3016

820

11 7

59A

nläg

gnin

gsav

gifte

r-4

82 6

75-5

0 68

2-6

5 94

9-7

7 83

9-6

5 41

3-4

8 75

2-3

4 68

3N

etto

Va

7 40

412

589

-32

630

-12

290

-12

783

-31

932

-22

924

G

ener

alpl

anea

nläg

gnin

gar,

GPL

3499

Park

er G

PL

48

042

4 15

04

350

6 50

013

300

800

200

3998

Gat

or, G

PL27

2 04

940

530

29 5

5976

442

63 6

7830

175

1 30

039

99Be

lysn

ing,

GPL

175

00

00

00

4059

Va,

GPL

7 63

50

00

00

2 07

5N

etto

327

901

44 6

8033

909

82 9

4276

978

30 9

753

575

107

Investeringsplan affärsverksamhet

Inve

ster

ings

plan

affä

rsve

rksa

mhe

tPr

ojek

t-To

tal

Ber

äkn

Bud

get

Plan

Plan

Plan

Plan

kod

Verk

sam

het/p

roje

kt, t

krin

vest

erin

gt.o

.m 2

019

2020

2021

2022

2023

2024

V 76

VA

-ver

ksam

het

402*

**Va

ttenl

edni

ngar

43 4

0056

400

23 4

0015

400

6 40

040

3***

Abon

nent

2

500

2 40

02

200

2 00

02

500

405*

**Av

lopp

sled

ning

ar62

600

51 7

0053

200

75 5

0056

500

730*

**Ex

ploa

terin

g165

549

52 6

3016

820

11 7

5941

1***

Hä g

gebe

rg 3

:e s

tege

t11

0 00

025

100

57 6

0055

300

24 3

0032

000

411*

**Br

unst

orp

kalk

bred

nin g

3 00

02

600

6 00

041

1***

Brun

stor

p re

serv

kraf

t1

500

200

1 30

041

1***

Min

dre

vatte

nver

k12

000

500

500

1 00

02

000

2 00

041

1***

Örs

erum

vat

tenv

erk

4 00

01

000

3 00

041

1***

Svar

ttorp

vat

tenv

erk

2 60

010

050

02

000

411*

**R

yd F

ilter

byte

kap

acite

tsök

ning

700

700

411*

**Vi

sin g

sö k

apac

itets

ökni

ng6

700

1 70

02

000

3 00

041

1***

Grä

nna

kapa

cite

tsök

nin g

19 9

005

900

1 00

013

000

412*

**R

eser

voar

e r50

050

01

000

1 50

01

500

412*

**La

bbar

p re

serv

oar

8 50

050

08

000

412*

**Ek

hage

n re

serv

oar

26 3

0017

500

8 80

041

2***

Tryc

kste

grin

gsst

atio

ner

2 00

02

000

2 00

02

000

2 00

041

2***

Skär

stad

tryc

kste

grin

gsst

atio

n2

000

1 00

01

000

412*

**Sä

kerh

etsh

ö jan

de å

tgär

der V

V1

000

1 00

01

000

1 00

01

000

414*

**Si

msh

olm

en i

stad

en52

000

5 00

01

000

10 0

0012

000

12 0

0012

000

414*

**Si

msh

olm

en s

kärp

ta p

roce

sskr

a v20

9 70

02

700

2 00

05

000

60 0

0070

000

70 0

0041

4***

Sim

shol

men

rötk

amm

are

3 00

01

000

2 00

041

4***

Sim

shol

men

skr

apsp

el k

emst

e g5

600

100

3 50

02

000

414*

**Si

msh

olm

en d

oser

ing

kem

2 00

02

000

414*

**Si

msh

olm

en a

rbet

smil jö

åtgä

rder

8 50

02

000

6 50

041

5***

Hus

kvar

na u

ppru

stni

n g in

tags

del

3 00

020

02

800

415*

**H

uskv

arna

skä

rpta

pro

cess

kra v

25 7

0020

050

045

045

04

100

20 0

0041

5***

Hus

kvar

na s

andf

ång

10 5

0050

05

000

5 00

041

5***

Hus

kvar

na e

lpro

dukt

ions

utru

stni

n g4

500

4 50

041

5***

Hus

kvar

na ta

k rö

tkam

mar

e65

065

041

5***

Hus

kvar

na s

kruv

punm

par

250

250

415*

**H

uskv

arna

rese

rvkr

aft

1 60

010

01

500

414*

**-4

15**

*Sä

kerh

etsh

öjan

de å

tgär

der A

RV

500

500

500

500

500

414*

**-4

15**

*M

indr

e av

lopp

sren

ings

verk

3 00

03

000

3 00

04

000

4 00

041

4***

Bank

eryd

slu

tpol

erin

g m

ed v

åtm

ark

6 20

05

700

500

414*

**Bo

ttnar

yd a

vlop

psre

ning

sver

k6

100

1 10

05

000

414*

**R

yd a

vlop

psre

ning

sver

k2

000

1 00

01

000

415*

**G

ränn

a lu

ftars

yste

m2

200

1 80

040

041

3***

-415

***

Avlo

ppsp

umps

tatio

ner

5 00

05

000

5 00

05

500

5 50

040

58La

bora

torie

t30

025

015

025

0N

etto

VA

294

549

278

130

217

520

250

509

183

900

V 78

MilJ

ön43

****

Yta

M5

000

5 00

043

****

Ny

belä

ggni

ng in

farts

väg

2 50

02

500

43**

**Lu

ftare

till

våtm

ark

500

500

44**

**M

aski

ner

2 20

05

800

2 50

02

200

2 80

0N

etto

milj

ön9

700

6 30

02

500

2 20

02

800

Tota

lt ta

xefin

ansi

erad

ver

ksam

het

304

249

284

430

220

020

252

709

186

700

108

Motiv till investeringsplan Motiv till investeringsplan

Kommunstyrelsen 26 Utveckling – Infrastruktur Medfinansiering av järnvägen Värnamo – Jönköping/Nässjö (Y:et) I nationell plan för transportsystemet 2018-2029 finns åtgärder för elektrifiering och höjd hastighet med för järnvägen Värnamo – Jönköping/Nässjö (Y:et). Investeringen föreslås genomföras under perioden 2024 – 2029. Berörda parter är Region Jönköpings län, Jönköpings, Värnamo och Vaggeryds kommun. En överenskommelse om fördelningen av medfinansieringen innebär att Jönköpings kommuns andel är 49,7 mkr. 3048 Utbyggnadsstrategi 200 000 invånare Jönköpings kommun ökar befolkningsmässigt med cirka 1500-2000 invånare per år. Det finns behov av att ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Jönköpings tätort och dess närområden. Det är viktigt att parallellt med utredningsarbetet göra trafikutredningar och analysera konsekvenserna av nya bostads- och verksamhetsområden. 3980 Triangelspår Månsarp Projektet avser slutförande av signalanläggning enligt avtal med Trafikverket. 3046 Samverkan kollektivtrafikåtgärder Avsiktsförklaring av nytt trafikavtal för stadstrafiken i kommunen. Projektet är uppdelat i två etapper. Etapp 1 utgörs bland annat av de mest prioriterade delarna av tidigare genomförd BRT-utredning för linje 1. Etappen omfattar också iordningställande av laddplatser för elbussar på stomlinjer och nya hållplatser på stomlinje 4, sträckan Huskvarna - Ryhov - Centrum - Bymarken. Jönköpings kommun planerar att söka stadsmiljöavtal för samtliga angivna investeringar vilket innebär statlig medfinansiering motsvarande 50 % av total utgift. 80 Kommungemensam administration

2100+2101 Datorer A- och U-nät Investeringarna görs utifrån behov hos kommunens verksamheter. Merparten av utgörs av reinvestering. Tillkommande kapitalkostnader finansieras via ökade intäkter. 2132 Infrastruktur/ Infrastruktur, En till en Grundskola Utbyte och inköp av nya servrar, nätutbyggnad, brandvägg m.m. som krävs för att den systemtekniska plattformen ska fungera. Utbyte och utbyggnad sker kontinuerligt. 2139 E-utveckling/ kommungemensamma system Anslaget avser ny- och reinvesteringar av befintliga mindre kommungemensamma system. Nämndernas/förvaltningarnas förslag till investeringar lämnas till kundansvarig på IT-avdelningen. Driftkostnader till följd av investeringarna kan belasta beställande nämnds driftbudget. Medlen disponeras efter särskilt beslut i kommunstyrelsen. 211511 Inventarier stadskontoret Utbyte av inventarier inom stadskontoret.

109

Motiv till investeringsplan

Stadsbyggnadsnämnden KF nivå Material, utrustning samt fordon Anslaget avser inköp av material, utrustning och fordon till Räddningstjänsten. (Nytt) Axamo övningsanläggning Reinvestering av övningsplatsens anläggningar behöver tidigareläggas för att samordnas med sanering av en miljöskada (PFOS) på brandövningsplatsen som Trafikverket genomför. Projektet avser utbyte av befintliga övningsanordningar från 1990-talet. (Nytt) Radioutrustning Projektet avser inköp av ny radioutrustning som även klarar säker dataöverföring och ska ersätta första versionen av digital radio, RAKEL. (Nytt) Inventarier med anledning av SOS-utökning Projektet avser inköp av nya inventarier och teknisk utrustning med anledning av om- och tillbyggnaden av SOS verksamhet på Glansgatan 7. MSB ger i samband med renovering och nybyggnation av ledningscentraler ett investeringsbidrag på 50 procent för teknik som behövs för att kunna leda och samverka. (Nytt) Reservkraft Räddningstjänsten har idag 10 mobila reservkraftverk för att förse kommunens verksamhet och behöver öka förmågan de närmsta åren till 20 mobila reservelverk. Anslaget 2020-2022 avser inköp av ca 3 nya reservelverk per år. Från 2023 och framåt avser anslaget också reinvestering av befintliga reservelverk. KF nivå Gator och vägar I ramanslaget gator och vägar ingår de tre underprojekten trafik- och gatumiljö, stadsmiljö och belysning samt kollektivtrafikåtgärder. Ramanslaget avser att användas för mindre ombyggnationer av gator, trafiksäkerhetsåtgärder inklusive gatubelysning utanför exploateringsområden samt tillgänglighetsanpassningar, utbyggnad av infarts- och pendlarparkeringar och insatser för att främja kollektivtrafiken. 3959 Gång- och cykelvägsutbyggnad Åtgärder för att öka cyklingen kommer att ske inom de sex olika insatsområden som beskrivs i cykelprogrammet. De cykelobjekt som genomförs kommer prioriteras utifrån den sedan tidigare beslutade prioriteringsordningen; potential för arbetspendling, hållbart samhälle, samverkan och trafiksäkerhet. 3957 Gränna, södra infarten Utbyggnaden av södra infarten möjliggör nya detaljplaner för bostäder. Gatan kommer avlasta och förbättra trafiksituationen i de centrala delarna av Gränna längs Brahegatan. Gatan har idag framkomlighetsproblem under turistsäsong. I bedömd utgift ingår inte marklösen och arkeologiska kostnader.

110


3994 Entré Tändsticksområdet, Brånebacken Vid byggnation av höghushotellet ska tillgängligheten mellan västra centrum och Tändsticksområdet ses över och förbättras. Entrén till Tändsticksområdet behöver anpassas efter de nya verksamheter och funktioner som kommer med hotell byggnationen. Projektet ska samordnas med torgytorna inom Tändsticksområdet. 3042 Additionskörfält E4, A6-Ljungarum För att förbättra trafiksäkerheten och förhindra många upphinnande- och omkörningsolyckor behöver additionskörfält byggas mellan trafikplats A6 och Ljungarum där Trafikverket är projektägare. Kommunen medfinansierar åtgärderna med 50 % enligt upprättat avtal. 3984 Hisingstorp koppling Hisingsängen Det nya trygghetsboendet längs Hisingsängen behöver en anslutning till den nuvarande bussgatan Hisingsängen. För att möjliggöra detta behöver gatan öppnas upp för allmän trafik. För att få en bättre fördelning och ett sammanhängande vägnät i inom området förlängs Sveavägen till Hisingsängen. 3044 Korsningen Kruthusgatan/Grännavägen När området Sömnaden, Rosendal och kommande etapperna av Fagerslätt exploateras medför detta ökad trafikbelastning på Ådalsvägen och Kruthusgatan. För att korsningen Kruthusgatan/Grännavägen ska klara en högre trafikmängd behöver den byggas om. 397022 John Bauergatans förlängning På sträckan Tullportsrondellen och Kålgårdsrondellen behövs en ny gatusträckning söder och öster om Kålgården. John Bauergatan kommer att öka orienterbarheten och tillgängligheten för Kålgården, parken och naturreservat. I investeringen ingår inga medel för marklösen eller medel för att lösa ut befintliga verksamheter. 392097 Vättergatan, Huskvarna Vättergatan utgör en viktig länk mellan Esplanaden och det framtida omvandlingsområdet Rosendala. Projektet längs Vättergatan syftar till att skapa förhöjda stadsmiljökvaliteter, bygga cykelväg, skapa en tryggare miljö för oskyddade trafikanter och förbereda för framtida stombusslinje. Projektet samordnas med VA-förnyelse. 5580 Åtgärder för bullerutsatt utemiljö Bullerdämpande åtgärder på kommunens förskolor. Anslaget är beräknat att hantera en-två objekt per år. 26 Utveckling - Infrastruktur 3918 Kommundelsutveckling Syftet med Kommundelsutveckling är att skapa vitala, tilltalande och funktionella miljöer runt om i kommunen för aktiviteter och möten. Åtgärderna ska utgå från de som bor och

111


verkar i respektive kommundel. I varje kommundel bildar föreningar, organisationer och företag lokala utvecklingsgrupper. Piren, Jönköping Ett gestaltnings- och handlingsprogram ligger till grund för några fysiska förändringar i form av mer välkomnande entré, sittplatser och bryggor. Nuvarande arrendeavtal för verksamheterna går ut 2022-12-31 vilket innebär att en ombyggnation av Piren beräknas kunna påbörjas tidigast 2023. 397028 Västra Storgatan, delen Brånebacken - Junegatan Åtgärden ska ligga i fas med Brånebackens färdigställande, hotellbyggnationen och Tändsticksområdets förnyelse. Gatans sektion och utformning ska förändras för att bättre knyta Västra centrum till Tändsticksområdet. Ambitionen är att skapa en bättre stadsmiljö med möjligheter till mötesplatser, förbättrad gång- och cykelbana samt ökad framkomlighet för kollektivtrafiken. 3010 Huskvarna centrum För att stärka Huskvarna centrum och ge fortsatt bra förutsättningar för en mångfald av boende, arbetsplatser, handel och kultur behöver delar av Huskvarna centrum ses över och förnyas. En studie behöver göras angående hur besökare i centrum rör sig, samt att markbeläggningen på Esplanaden och Rosenborgsgatan behöver förbättras och gatornas utformning och funktion behöver ses över. 397033 Munksjökajen Syftet är att skapa ett nytt torg och en förlängning av Hälsans stig genom Munksjö fabriksområde upp till det västra brofästet av Munksjöbron. På torget skapas en bilfri torgmiljö för kultur, event, serveringar och möten. Det ska finnas god tillgänglighet till fots och med cykel. Medfinansieras av exploatören i Munksjöstaden samt exploateringsverksamheten. 396170 Magnus Ladulås plats Under 2019 kommer arbetet att återupptas med gestaltning och utformning av Magnus Ladulås plats. Byggnation beräknas kunna påbörjas under 2020. 397039 Förlängning av Barnhemsgatan Området kring Södra Munksjön och Solåsområdet är redan idag belastat av mycket trafik. För att klara av att hantera ökad trafik samt klara utvecklingen av mer handel inom Solåsen och Fridhem behövs en ny förbindelse mellan Ljungarumsmotet och Barnhemsgatan. Trafikverket kommer att bygga om Ljungarums trafikplats 2024-2025, varför det är lämpligt att förlängningen av Barnhemsgatan utförs i samband med denna åtgärd. I investeringen ingår inga medel för marklösen eller medel för att lösa ut befintliga verksamheter.

112


(Nytt) Ombyggnation Ekhagens trafikplats Exploatering av bostäder pågår vid Vingpennan samt arbete med ny detaljplan för att möjliggöra fler bostäder på Ekhagen. Utökningen av fler bostäder i detta område kommer att innebära mer trafik i Ekhagens trafikplats. Under 2019 fram till juni 2021 genomför trafikverket tillsammans med Jönköpings kommun en åtgärdsvalsstudie för E4 genom Jönköping. Ekhagens trafikplats är en kommunal anläggning i direkt anslutning till trafikverkets vägar. Med ökad trafik kommer det finnas behov av ombyggnation av trafikplatsen. Omfattningen och genomförandetiden av projektet kommer att framgå av den pågående åtgärdsvalsstudien. Projektet kommer att samfinansieras med trafikverket. Tekniska nämnden 12 Markförsörjning 3501 Fastighetsförvärv Anslag för förvärv av fastigheter i syfte att säkra kommunens långsiktiga markberedskap och arbetar för att vidmakthålla en kontrollerad markbalans. 20 Teknisk administration 2141 Digitaliseringsutveckling I linje med Jönköpings kommuns digitaliseringsstrategi, samt för ökad effektivisering behöver verksamheten för städservice köpa in surfplattor. Surfplattan ger ökade möjligheter för kund att kunna se och få återkoppling på utfört arbete samt förenklar kommunikation och bidrar till ökad kvalitet, effektivitet och service. Vidare ger en digital plattform förenklad kommunikation för personalen. 23 Gator och vägar Kf nivå Reinvestering gator och vägar och konstbyggnader samt bulleråtgärder Ramanslaget avser reinvesteringar rörande gator, vägar, dagvattenbrunnar, konstbyggnader samt bulleråtgärder. Kf nivå Reinvestering i gatubelysning Ramanslaget avser reinvesteringar i gatubelysning. I projektet ingår inte förnyelse av belysning på landsbygden. Kf nivå Reinvestering beläggning gata Ramanslaget avser reinvesteringar i beläggning gata/väg.

3998 Generalplaneanläggningar gator Utgifter för generalplaneanläggningar uppstår vid nyexploatering av mark och innebär en utbyggnad av anläggningar som ingår i en övergripande infrastruktur och inte enbart betjänar det nya området. De arbeten eller delar av sådana arbeten som inte bedöms som rimliga att belasta exploateringsområdet med, läggs istället som generalplaneanläggning och belastar därmed hela skattekollektivet.

113


397036 Ombyggnation Slottsbron Okulär inspektion av Slottsbron i Jönköping utfördes 2013. Inspektion och påföljande utredning visade att bron, som är byggd i slutet av 50-talet, behöver renoveras. Syftet är att vidmakthålla funktionen under en återstående livslängd på cirka 50 år. Nytt – Dagvattenbrunnar VA-verksamheten har tagit fram ett program för "förnyelsestrategi för VA-ledningar" som ska genomföras under perioden 2013-2043. I samband med genomförande måste dagvattenbrunnar med servisledningar bytas ut. 25 Parkering Kf nivå Parkering, utrustning och inventarier Ramanslag för inköp av utrustning/inventarier till parkeringsverksamheten. Kortläsare behöver bytas ut. Investeringsmedel 2021 omfattar nödvändiga inventarier/betallösningar då P-garage Gradienten samt P-hus i nya kvarter 4 Skeppsbron beräknas öppna. 29 Parker och lekplatser Kf nivå Upprustning parker, parkvägar samt trädplanteringar Parkprogrammet antogs 2017. Ett åtgärdsprogram för upprustning av kommunens parker har tagits fram och samplaneras med gatuverksamhetens beläggningsprogram. Inom ramanslaget bör gestaltningsprogrammet för Stadsparken prioriteras. 3310 Lekplatsåtgärder Lekplatsinventeringen 2013 ligger till grund för den åtgärdsplan som arbetades fram under 2015 i samband med lekplatsprogrammet. Arbetet med restaureringen fortsätter. 3499 Generalplaneanläggningar parker Gäller investering i parkanläggningar i samband med exploateringen av mark för bostadsändamål, vilka inte finansieras av motsvarande exploateringsinkomster. 31 Idrotts- och fritidsanläggningar 3674 Renovering Rosenlundsbadet Kostnad för renovering av Rosenlundsbadet. 70 Kommersiella fastigheter Kf nivå Kommersiella fastigheter – reinvestering, lokaler för uthyrning, samt energieffektivisering. Ramanslaget avser reinvestering i kommersiella byggnader samt lokalanpassning av lokaler för extern uthyrning. Anslaget avser även energieffektiviseringsåtgärder. Energikonvertering omfattar konvertering av uppvärmning från olja till ett förnybart och miljövänligt alternativ. Åtgärderna vid energieffektiviseringar ska vara lönsamma utifrån en livscykelanalys.

114


3666 Åtgärder Jönköping Airport Åtgärderna planeras och genomförs av Jönköping Airport. Tillkommande kapitalkostnader debiteras Jönköping Airport. 3680 Hamnbyggnad i Gränna Med föreslagen ny-/ombyggnad skapas ändamålsenliga lokaler för Visingsötrafikens personal samt nytt väntrum. 367203 Stallgården Rosenlunds herrgård Ombyggnad av ursprungliga stallet samt rivning och nybyggnation av träbyggnad. Ett orangeri byggs och utvändiga anläggningsarbeten görs. 367206 Rosenlunds herrgård – Annexet I anslutning till Rosenlunds herrgård ligger ett annex som behöver renoveras. I syfte att skapa en helhetslösning med större konferensmöjligheter och en helt renoverad miljö genomförs en upprustning av annexet. 71 Industrilokaler m.m. 3433 Upprustning av industrispår Avser upprustning av kommunägda industrispår. Diskussioner med Trafikverket angående åtgärder på Torsviks industrispår kan påverka framtida investeringsbehov. 72 Hamnverksamhet 3932 Reinvestering småbåtshamnar Medel för upprustning av kommunens småbåtshamnar. Förslag till åtgärder har utarbetats i samråd med båtklubbarna på Visingsö, i Gränna, Huskvarna, Jönköping och Bankeryd. 73 Kommersiell verksamhet 532901 Upprustning av stigar i kommunens naturreservat och skogar Projektet avser bland annat mindre byggnationer som vindskydd, grillplatser, bänkar samt tillgänglighetsanpassningar. 81 Egenägda fastigheter/byggnader Kf nivå Reinvestering/lokaler egna byggnader intern uthyrning Ramanslaget avser reinvestering i egna byggnader samt lokalanpassning av lokaler för intern uthyrning. Anslaget är uppräknat efter inventering av underhållsbehov för kommunens egenägda fastigheter.

Kf nivå Energikonvertering/Energieffektivisering/solceller Jönköpings kommun arbetar med att successivt ersätta uppvärmningssystem till uppvärmning med förnyelsebara energislag, alternativt värmepump. I första hand ska fastigheterna anslutas till fjärrvärmenätet. I samband med att energideklarationer utförs ska det tas fram en plan för energieffektiviseringsåtgärder. Åtgärderna ska vara lönsamma vid en livscykelkostnadsanalys. I program för Hållbar utvecklingsmiljö finns framtaget att Jönköpings kommun tillsammans med kommunala bostads/förvaltningsbolag senast 2020 ska installera solceller med en total elproduktion uppgående till 2,1 GWh/år.

115


356607 Kasernen A6 ombyggnation Ombyggnation har genomförts i omgångar. HS-teamens verksamhet ställer särskilda krav på lokalernas utformning utöver kontorsstandard. 3577 Majvallens dagcenter Majvallens dagcenter är i behov av en större underhållsrenovering. 3648 SOS central utbyggnad Om- och tillbyggnad av SOS centralen på Glansgatan, inklusive en ny idrottshall till Räddningstjänsten. Ombyggnationen är nödvändig på grund av nya säkerhetskrav. 3578 WC Oset Nybyggnation av WC anläggning vid Oset i Huskvarna i samband med att området uppgraderas. 88 Teknisk service 3862 Reinvestering av maskiner, fordon m.m. Investeringsanslaget avser förnyelse av kommunens fordons- och maskinpark. I PHU anges att Jönköpings kommuns persontransporter med egenägda fordon senast 2020 ska ske med fordon som är avsedda för förnybara bränslen eller el.

Barn- och utbildningsnämnden 5582 Verksamhet för elever med särskilda behov Anslag för att utreda behovet av en samlokalisering av barnboende och skollokaler. 41 Förskola 5089 Utrustning/inventarier förskolor inkl. utemiljö Inventarieanslag avseende kommunens förskolor, inklusive inventarier till utemiljö. Kf nivå Förskolor anpassning ombyggnation Anslaget är avsett att täcka utgifter för mindre lokalanpassningar. Anslaget ska även täcka investeringar i förskolors utemiljö, tillgänglighetsanpassningar samt anpassningar av förskolekök. 5508 Investeringsram för tillkommande förskolor Ramanslag för att bygga nya förskolor, såväl prefabricerade som platsbyggda. De projekt som är planerade under perioden beskrivs nedan. Ramanslaget visar 75 % av den totala utgiften respektive år avseende den planerade utgiften. Reduktionen med 25 % av utgiften har genomförts i syfte att beakta att all byggnation inte genomförs i enlighet med plan.

5510 Investeringsram för utrustning av tillkommande förskolor (5 %) Kopplat till projekt 5508 finns ett anslag för inventarier och utrustning av de nya förskolorna. Utgiften är beräknad som en schablon om 5 % av byggnationsutgiften.

116


550832 Kaxholmen ny förskola En ny förskola på åtta avdelningar för 120 barn behöver uppföras. Nettotillskottet är 30 platser. I förskolan ska ett tillagningskök inrymmas med kapacitet att leverera till andra enheter, vilket leder till att Landsjöskolans kök kan avlastas. 550847 Huskvarna södra (Folkets park) ny förskola En ny förskola på fyra avdelningar för 60 barn behöver byggas i anslutning till Folkets park. I förskolan ska tillagningskök inrymmas.

550857 Ny förskola brodalsskolan Norrahammar En förskola på sex avdelningar för 90 barn på Brodalsskolans skoltomt. Nettotillskottet blir drygt 15 förskoleplatser. Till enheten planeras även ett tillagningskök. 550849 Skeppsbron väster ny förskola En förskola på sex avdelningar för 90 barn. Förskolan uppförs inom den västra delen av Skeppsbron. Enheten ska innehålla ett tillagningskök. 550858 Älgstigen (Ljungarum) ersättningsbyggnation En ny förskola på åtta avdelningar för 120 barn behöver uppföras samt ett tillagningskök. Nettotillskottet är 30 platser. Byggnationen möjliggör att ytor på Ljungarumsskolan kan friställas till F-6 verksamhet.

550860 Tenhult (Herrgårdsgärdet) ny förskola En förskola på sex avdelningar för 90 barn, samt tillagningskök på Herrgårdsgärdet. Nettotillskottet är 30 platser. 550855 Månsarp ny förskola En ny förskola om åtta avdelningar för 120 barn, nettoökning om ca 30 platser, samt tillagningskök planeras. Den nya enheten friställer ytor i Månsarpsskolan F-5, vilket möjliggör en återgång av elever i årskurs 6 till skolan. Elever i årskurs 6 placeras idag på Flahultsskolan. 550865 Tahe förskola (omställning av Taheskolans lokaler till förskola) Omställningen av lokalerna skulle uppskattningsvis generera ett nettotillskott på 4 avdelningar motsvarande ca 60 barn, varav en av avdelningarna är integrerad med barn med särskilda behov. När lokaler i befintliga Taheskolan friställs genom verksamhetsflytt kan dessa omställas till förskola. I dessa lokaler återfinns idag två förskoleavdelningar. Totala kapaciteten skulle därmed bli 100 barn. 550866 Huskvarna norra (Sömnaden 6) ny förskola En förskola på sex avdelningar för 90 barn, samt tillagningskök. Nettotillskottet är 45 platser. I nordöstra delen av Madenområdet har detaljplanearbete påbörjats för bostadsbyggnation om ca 200 lägenheter.

117


550861 Gräshagen ny förskola En förskola på fyra avdelningar för 60 barn, samt tillagningskök vid småstugeområdet. Nettotillskottet är 45 platser. 550853 Strandängen ny förskola En förskola på sex avdelningar för 90 barn, samt tillagningskök. Nettotillskottet är 45 platser. Förstärkning så att tillräckligt många förskoleplatser finns i området när bostadsbyggandet står färdigt. 550862 Norra Råslätt ny förskola En ny förskola på åtta avdelningar för 120 barn samt tillagningskök behöver uppföras i norra delen av Råslätt. Nettotillskottet är 45 platser. Friställande av ytor i Råslättsskolan medför ökad kapacitet för F-6 verksamheten. 550854 Hovslätts ängar ny förskola En ny förskola på åtta avdelningar för 120 barn samt tillagningskök behöver uppföras på grund av nybyggnation. Nettotillskottet är 30 platser. En ny förskola om åtta avdelningar med tillagningskök. (nytt) Fagerslätt En förskola på sex avdelningar för 90 barn, samt tillagningskök placeras söder om den tilldelade skoltomten vid Fagerslätt. Nettotillskottet är 30 platser. 550846 Lekeryd ny förskola En förskola på åtta avdelningar för 120 barn, samt tillagningskök. Nettotillskottet är 15 platser. 44 Grundskola Kf nivå Grundskolor inventarier/utrustning inkl. utemiljö Utrustnings- och inventarieanslag för grundskolans verksamhet. Anslaget ska även täcka investeringar i grundskolors utemiljö. Kf nivå Grundskolor anpassning och ombyggnation I den övergripande lokalresursplaneringen beaktas och planeras större lokalförändringar i grundskolan. Utöver dessa stora ny- och ombyggnationsprojekt uppstår löpande ett behov av lokalförändringar till följd av verksamhetens ändrade behov, till exempel att ändra befintlig lokaldisposition, åtgärder med anledning av brandsyn, ventilationsinsatser m.m. Kontinuerliga behov finns av handikappanpassningar samt arbetsmiljöåtgärder. Flera lokaler som idag nyttjas som förskola kommer under perioden att återanpassas till grundskolelokaler, delar av åtgärderna måste rymmas inom detta anslag. Sedan flera år pågår en systematisk modernisering, upprustning och anpassning av köken på skolorna.

118


Kf nivå Inventarier nya grundskolor Anslag för utrustning av nya och ombyggda grundskolor. Inventarier utgör en schablon om 5 % av beräknad byggnationsutgift. 5019 Säkerhet och trygghet Anslaget gäller förbättring av verksamheternas trygghet. Passage- och låssystem samt brandsystem ses över löpande och uppgraderas, framför allt i äldre skolbyggnader. Kf nivå Nybyggnation Grundskolor Ramanslag för att bygga nya grundskolor, såväl prefabricerade som platsbyggda. De projekt som är planerade under perioden beskrivs nedan. Ramanslaget visar 75 % av den totala utgiften respektive år avseende den planerade utgiften. Reduktionen med 25 % av utgiften har genomförts i syfte att beakta att all byggnation inte genomförs i enlighet med plan. 5559 Catena tillfälliga lokaler i fastigheters lokaler En tillfällig skola etableras i Catena fastigheters lokaler vid Målön, Taberg. Objektet innebär en förhyrning av lokaler och anpassningen av skolan omfattar F-6 skola som dimensioneras till ca 200 elever samt träningsskola med en kapacitet om ca 25 elever. Skolverksamhet kommer att bedrivas i dessa lokaler fram till dess att en ny skola uppförts inom området Tahe. 5565 Torpaskolan, tillbyggnation Skolans kapacitet behöver förstärkas med basutrymmen, lärararbetsplatser, toaletter samt köksutrymmen och matsal. Torpaskolan bedöms efter tillbyggnaden ha en kapacitet motsvarande tre paralleller i årskurserna F-6. Elevprognosen för området Jönköping söder som idag ingår i Torpaskolans upptagningsområde, ökar fram till år 2027. 5575 Talavidskolan – ersättning av byggnad/utökning av verksamhet Ersättningsbyggnation av delar av Talavidskolans lokaler, med en kapacitetsförstärkning av skolan till tre paralleller, motsvarande 525 elever i årskurs F-6. Främst rör projektet en förstärkning av kök/matsal, klassrum, administrativ yta samt vaktmästeri. 5562 Fagerslätt, Ny F-6 skola Skolan dimensioneras till två paralleller i årskurserna F-6 med cirka 350 elever, samt tillagningskök och fullstor sporthall. Skolan planeras ta höjd för det ökade elevunderlaget på Huskvarna höjder samt att Stensholmsskolan kan avlastas med elever från Egnahem. 5410 Slättenskolan, ersättningsbyggnation idrott, kök/matsal En ersättningsbyggnation för idrottslokaler, kök, matsal, samt basutrymmen för undervisning vid Slättenskolan är beslutad i tidigare VIP. Det sker en viss kapacitetsförstärkning av klassrum så att kapaciteten motsvarar 350 elever i två paralleller. Genomförd volymstudie föreslår en flerplanslösning med inre kommunikation mot enhetens huvudbyggnad. Arbetet med idrottslokalerna genomförs i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen.

119


5567 Djupadal – ny förskola, skola F-9 samt särskola Planerad förtätning i västra Jönköping bidrar till ett ökat behov av såväl förskola som grundskola. Långsiktig behovsbedömning för området landar i en förskola med åtta avdelningar (120 barn) samt att en skola omfattande årskurserna F - 9. Skolan ska ha ett tillagningskök, en fullstor sporthall och en halvstor sporthall. Grundskolans F-6 verksamhet dimensioneras till tre paralleller, 525 elever, och högstadiet dimensioneras till fem paralleller, 375 elever. Behovet av ett ökat antal platser inom särskolan medför ett tillskott om cirka 40 platser. 5578 Rosenlundsskolan, ersättningsbyggnation och lokaltillskott - utredningsmedel Flera större förtätningsområden för bostäder är planerade inom Rosenlundsskolans upptagningsområde. I syfte att öka såväl ändamålsenligheten i lokalerna som att förbättra nyttjandegraden på fastigheten, utreds en ersättningsbyggnation för skolan. Skolan inrymmer idag F-6 verksamhet, 7-9 samt grundsärskola. Baserat på tillgänglig information finns behov att dimensionera ersättningsbyggnationen till tre paralleller F-6, 525 elever. Lokalerna för årskurs 7-9 dimensioneras för 10 paralleller, 750 elever, och grundsärskolan dimensioneras för 70 elever. 5564 Bottnarydsskolan, ersättningslokaler För att möta det ökande barn- och elevunderlaget i Norra Mo har utbildningsförvaltningen sett över befintliga lokalfunktioner vid Bottnarydsskolan. Förslaget är en ersättningsbyggnation med en kapacitetsförstärkning för strax över 200 elever. Nybyggnation omfattar basutrymmen, undervisningssalar i praktisk-estetiska ämnen, kök och matsal, idrott samt fritidsytor. 555212 Västra höjderna etapp 2, Hisingstorpsskolan idrottshall Idrottslokalen vid Hisingstorpsskolan har otillräcklig kapacitet för en skola med tre paralleller. Kapaciteten i idrottshallen behöver fördubblas genom en ny sporthall som medger parallellt nyttjande med en avdelande vägg. Samverkan sker med kultur- och fritidsförvaltningen. 5581 Lekerydskolan – lokaltillskott Antalet elever i skolans upptagningsområde förväntas öka i och med planerad nybyggnation. En om- och tillbyggnad krävs med toaletter, kök och matsal, hiss samt sex basutrymmen varav två basutrymmen är nettotillskott. Detta möjliggör att paviljongen som står på skolgårdens södra del kan avyttras. Efter genomförd om- och tillbyggnad uppgår kapaciteten inom F-6 skolan till två paralleller motsvarande 350 elever. 5557 Kålgårdsprojektet Etapp 1 – Praktisk-estetiska lokaler F-6, förskola samt idrott En framtida bostadsförtätning planeras vilken fordrar att Kålgårdsskolan behöver dimensioneras till tre paralleller F-6. Som ett första steg föreslås en ny skolbyggnad med karaktär av praktisk-estetisk ämnesinriktning, tillagningskök samt idrottsytor för såväl Kålgårdsskolan som Erik Dahlbergsgymnasiet. Även en förskola om 8 avdelningar planeras. En matsal dimensionerad för tre paralleller F-6 i anslutning till köksfunktionen.

120


5579 Mariebo övre, Ny förskola och skola F-6 samt särskola Förskolan dimensioneras till åtta avdelningar, 120 barn. Skolan dimensioneras till två paralleller, motsvarande 350 elever och en särskoleverksamhet om ca 40-50 elevplatser. Ett gemensamt tillagningskök etableras. Vidare finns behov av en fullstor sporthall som planeras i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen. Byggnation i syfte att skapa ökad kapacitet för kommande bostadsbyggnation inom exploateringsområdena Samset och Åsen samt i viss utsträckning avlasta Torpaskolan. 5576 Ölmstad, ny skola F-6 samt förskola – ersättningsbyggnation Elevantalet i Ölmstad stiger och utbildningsförvaltningen har presenterats ett tomtförslag söder om Bunnvägen där såväl ny förskola som skola inryms. Skolan planeras med en kapacitet strax över 200 elever. Förskolan omfattar sex avdelningar, 90 barn, där en avdelning kommer att nyttjas som öppen förskola. Projektet inkluderar gymnastikhall med fyra omklädningsrum samt tillagningskök för både förskola och skola. Barnarpskolan – undervisningslokaler Analys av såväl bostads- som elevutvecklingen i Barnarpsområdet visar på ett behov av ytterligare skollokaler. En ersättningsbyggnation planeras innebärande uppförande av ny skolbyggnad i två plan med basutrymmen, tillhörande stödyta samt toaletter. Även matsalens kapacitet behöver utökas. Ekhagsskolans, lokaltillskott Elevprognosen för Ekhagsskolans upptagningsområde indikerar ett ökat elevantal fram till år 2027. Skolan behöver kapacitetsförstärkas till tre paralleller, 525 elever, genom ersättningsbyggnation i fler våningar med placering där nuvarande idrottsbyggnad står. Ersättningsbyggnationen innefattar en fullstor sporthall, sammanlagt 9 basutrymmen i förslagsvis tre våningsplan samt bibliotek, personalytor och elevhälsa.

Österängen, ersättningsbyggnation och lokaltillskott Verksamheterna förskola och skola på Österängen har nått sin kapacitetsgräns. En ersättning av Birka förskolas fem avdelningar har planerats. Planering av utbyggnad till 8 avdelningar förskola på Vanten 5/Vasen 5, tillsammans med en F-3 skola i tre paralleller motsvarande 300 elevplatser. Kapacitetsförstärkning uppgår till sammanlagt 16 förskoleavdelningar fördelade på 2 enheter där en av enheterna föreslås vid Vasen 3. På Vanten 5/Vasen 5 planeras en förstärkning av Österängsskolans befintliga träningsskola med ytterligare 17 elevplatser. Ett produktionskök till samtliga funktioner. Den befintliga Österängsskolan blir en 4-6 enhet, även innehållande träningsskola för 17 elever. Attarpsskolan, lokaltillskott för ny verksamhet Utbildningsförvaltningen utreder möjligheter etablera en ny särskoleverksamhet på Attarpsskolan. Etableringen av verksamheten är en del i behovet att öka antalet nettoplatser för särskola i Jönköpings kommun till 290 stycken fram till år 2027. Särskolan föreslås dimensioneras till 30 elevplatser genom anpassning i befintliga

121


lokaler. Lokaltillskottet föreslås genom ersättningsbyggnation av befintliga paviljonger och dimensioneras till 18 basutrymmen med tillhörande stödytor samt personalytor.

Norrängsskolan F-6, ersättningsbyggnation Norrängsskolan kapacitet behöver utökas till en F-6 enhet om 3 paralleller, 525 elever. Elevantalet i upptagningsområdet ökar bland annat på grund av utbyggnaden av Madenområdet. Ombyggnationen innefattar idrottshall, toaletter, administrativ yta samt basutrymmen. Utöver detta behöver matsalen utökas och hiss installeras.

Skeppsbron öster – ny skola F-6 samt förskola Inom planeringen för området Skeppsbron finns ett förslag för skola med 525 elever i tre paralleller och en förskola om åtta avdelningar, 120 förskoleplatser. Det behövs även ett gemensamt tillagningskök och en fullstor sporthall. Huskvarna, lokaltillskott 7-9 Elevprognosen för Huskvarna år 2027 visar på ett elevunderlag om strax över 1100 i högstadiet vilket motsvarar ca 15 paralleller. De fristående alternativ som återfinns i Huskvarna bedöms idag motsvara en kapacitet om ca 450 högstadieelever. Alfred Dalinskolan har idag en kapacitet på ca 500 elever vilket motsvarar 6 paralleller när det gäller undervisningssalar. Befintlig skoltomt har påvisat stora svårigheter att få till en tillräcklig kapacitetsförstärkning varför en ny enhet föreslås etableras på Sandagymnasiets norra tomt. Dimensioneringen bedöms behöva uppgå till minst 7 paralleller i årskurserna 7-9, motsvarande 525 elever. Av dessa är 5 paralleller är nettotillskott. Utöver undervisningssalar behövs ett tillagningskök samt en idrottsyta. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 44 Gymnasieskola Kf nivå Gymnasieskolan, - Ramanslag utrustning och inventarier Gymnasieskolorna har mycket utrustning i sin verksamhet, inte minst inom de yrkesförberedande programmen. Reinvesteringar krävs. Anslaget är avsett för uppgradering av omodern utrustning samt upprätthålla standarden och uppfylla dagens krav i de stora köken på gymnasieskolorna gällande storköksutrustning t.ex. grytor, ugnar, kyl, frys, och förvaringsutrymmen.

Kf nivå Inventarier om- och tillbyggnad Anslag för inköp av inventarier och utrustning till nya och ombyggda lokaler.

5129 Lokalanpassning gymnasieskolor Anslaget avses i första hand användas för lokalanpassningar inom gymnasieskolan. Nya arbetssätt, ett förändrat utbildningsutbud samt krav på ett effektivt lokalutnyttjande medför ett behov av löpande lokalanpassningar inom gymnasieskolans lokaler. 555801 Etablering restaurang/livsmedelsprogram Bäckadal Omställningen planeras starta 2020 och beräknas vara inflyttningsklar under 2021.

122


Nytt Omställning av lokaler Bäckadal etapp 1 Bäckadalsgymnasiet kan utöka elevunderlaget genom att gymnasieprogram effektiviserar sitt lokalnyttjande. Beslut har tagits att etablera de högskoleförberedande programmen Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet vid Bäckadalsgymnasiet. För att tillmötesgå de ytor som programmen fordrar behöver ombyggnation ske i Hus 1 och Hus 2. Nytt Omställning av lokaler Bäckadal etapp 2 Denna etapp innebär att lokalytor i Hus 2, omvandlas till bland annat personalarbetsplatser som fordras med den väntade elevökningen. 555804 Omställning av lokaler Sandagymnasiet En utökning av särskolan med 30 elevplatser. Vidare kan basutrymmen tillskapas för att i befintliga gymnasieprogram klara en elevökning om ca 230 platser. Det totala elevunderlaget bedöms med anpassningarna kunna uppgå till sammanlagt cirka 1 650 elevplatser. Då Sandagymnasiet idag bedriver verksamhet utifrån en framgångsrik idrottsprofil bör även ytor för idrottsprofilen tillskapas. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avser att återkomma i frågan om tillagningskök och matsal. 49 Trafikövningsplats 3896 Fordon trafikövningsplatsen Anslaget avser årlig förnyelse av fordon vid trafikövningsplatsen. 61 Arbetsmarknadsåtgärder 5055 Utrustning/Inventarier Anslaget utgör en ram för åter- och nyanskaffning av maskiner och inventarier för arbetsmarknadsavdelningens verksamhet. Kultur- och fritidsnämnd 31 Idrotts- och fritidsanläggningar Kf nivå Inventarier och maskiner, Idrotts- och motionsanläggningar Avser komplettering och förnyelse av inventarier och maskiner till badanläggningar samt inom- och utomhusanläggningar. 5328 Upprustning idrottsanläggningar Anslag som avser att täcka utgifter för upprustning av idrottsanläggningar exempelvis fotbollsplaner, bevattningssystem, parkeringsytor m.m. 5340 Utbyte konstgräs Kontinuerligt utbyte av konstgräs. Anslaget är dimensionerat efter en livslängd på 10 år på befintliga konstgräs. 5329 Friluftslivutveckling Anslaget medför att offentliga toaletter i naturen kan uppföras i närheten av vandringsleder och rastplatser. Anslaget används även för att skapa fler grillplatser, naturum, vindskydd, vattendepåer, fler och bredare spänger mm. En stor del av medlen

123


ska användas till enkelt avhjälpta hinder för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att komma ut. Nytt Ny handikappanpassad entré till Huskvarna Sporthall En centralt placerad hiss som gör att alla våningsplanen blir tillgängliga från nuvarande huvudentré. Tillgängligheten ökar då man kan ta sig mellan de olika planen i sporthallen och till gymnastikhallen på ett enkelt sätt. Nytt Ny omklädningsbyggnad Jordbrovallen Satsning i enlighet med framtagen vision för Jordbrovallen. Anläggningen har för få omklädningsrum i förhållande till hur stor anläggningen är och dessutom har alla omklädningsrum delade duschrum. På grund av rådande förutsättningar byter inga barn under 12 år om på anläggningen. Jönköpings södra växer dessutom med ett tjejlag om året, vilket gör att verksamheten kommer att öka med ca 30 % de närmaste fem åren. 5344 Två nya konstgräsplaner Jordbrovallen Satsning i enlighet med framtagen vision för Jordbrovallen. Avsikten är att anlägga konstgräs på de båda grusplanerna för att kunna öka användandet, framförallt under vinterhalvåret när anläggningen står i princip tom. Nytt Friidrottshall En nybyggnation av friidrottshall på 7500 m2. Avveckling av nuvarande friidrottshall. 5309 Stadsparksvallen om- och tillbyggnad Om- och tillbyggnad av Stadsparksvallen i syfte att klara krav för spel i allsvenskan i enlighet med Svenska fotbollförbundets krav, ökad publikkapacitet och säkerställande av spelbart underlag. 32 Badverksamhet 5341 Reinvestering Norrahammars bad Anslaget avser reinvestering i Norrahammars bad. 5342 Attarpsbadet renovering Anslaget avser reinvestering i Attarpsbadet. 5343 Ombyggnation rosenlundsbadet Upprustning av befintlig anläggning, tillskott av ytterligare undervisningsbassänger, anpassning av äventyrsbad till enklare familjebad, samt förändrad användning av utomhusbassäng. KS ges i uppdrag att ta fram ett underlag för Rosenlundsbadet. 33 Verksamhet för barn och unga 5312 Inventarier till fritidsgårdar och träffpunkter Anslaget avser komplettering/förnyelse av inventarier till fritidsgårdar och träffpunkter.

124


34 Kulturproduktion 5203 Konstinköp Anslaget avser årligt konstinköp. Kf-nivå Konstnärlig utsmyckning Anslagen avser utsmyckningar i kommunens lokaler. Anslagen beräknas med 1 % av värdet på nybyggnation och 0,5 % på ombyggnationer av kommunens lokaler. Anslaget påverkas uteslutande av projekt som rör kommunala verksamhetslokaler. 5208 Inventarier till kulturproduktion Anslaget avser komplettering och förnyelse av inventarier till verksamheten kulturproduktion. Det kan t.ex. vara inköp av en dansmatta, inventarier till gästateljén och surfplattor till mediaverkstaden. Nytt Basutställning Tändsticksmuseet En ny basutställning behövs för att kunna utveckla museet och ge förutsättningar för att vara ett museum i tiden. 37 Biblioteksverksamhet Kf nivå Bibliotek, utrustning och inventarier Avser inköp av utrustning och inventarier till kommunens bibliotek. Anslaget utökas med 300 tkr under 2020 och 2021 för att kunna göra nödvändiga utbyten av befintliga utlåningsautomater motsvarande 3-4 automater per år, samt återlämningsmaskinen på stadsbiblioteket. Individ- och familjeomsorgsnämnd

51 Individ- och familjeomsorg Kf nivå, Bostäder för personer med behov av socialt stöd För att åstadkomma förändringar i boendefrågan för missbrukare har hittills tre av fem planerade enheter byggt med fyra små lägenheter i varje enhet. Två enheter återstår i den tidigare beslutade satsningen på missbrukarbostäder. Tomtförslag är inte klara. 5667 Reinvesteringar inom IFO Medel för att kontinuerligt förnya och komplettera inventarier inom IFO. 5669 Utökat Bruksborg samt inventarier Minska antalet externa placeringar och ge personalen en god arbetsmiljö. Utökat boende från 16-22 platser. 5671 Upprustning av befintliga anläggningar IFO Upprustning av lokaler inom befintliga anläggningar för IFO-verksamhet. 5572 HVB 2 Kyrkskolan Bankeryd/ 566706 Inventarier Ett HVB (hem för vård och boende) för pojkar är enligt tidigare beslutat och föreslaget i ombyggnation av Kyrkskolan. Verksamheten omfattar 10 platser + personalutrymmen.

125


556707 Utrustning och inventarier HVB3 Södergården Inventarier till HVB3 Södergården. Äldrenämnd 53 Hälso- och sjukvård 5570 Anpassning av lokaler Anpassningar av lokaler för kommunens HS team, disponeras av tekniska nämnden. 5571 Inventarier, hälso- och sjukvård Förnyelse och komplettering av inventarier. Anslaget avser att täcka utgifter för möbler, utrustning av träningslokaler samt medicinsk utrustning. Nytt Nybyggnad verksamhetslokal HS I nybyggnation av kv.4, Skeppsbron är Soc tilldelad ytor för verksamhetslokal. 57 Äldreomsorg Kf nivå, äldreomsorg upprustning lokaler och kök Anslag för upprustning av befintliga äldreomsorgsanläggningar. I ramanslaget ingår även mindre projekt i äldreomsorgens kök. Anslaget disponeras av tekniska nämnden. Kf nivå Äldreomsorg utrustning och inventarier Vid befintliga äldreomsorgsanläggningar finns behov av att kontinuerligt förnya och komplettera inventarier. Ramanslaget avser även att täcka inventarier äldreomsorg, utbyte lyftmotorer, utbyte av sängar, utrustning öppen verksamhet, Siths-kort, säker nyckelhantering, löpande digital nyckelhantering och digital nyckelhantering. 5777 Lås och passersystem Nyinstallation av passersystem på äldreboenden som idag använder nyckelsystem. Anslaget disponeras av tekniska nämnden. 5776 Trygghetslarm & trygghetsskapande teknik I kommunen finns totalt ca 3 000 trygghetslarm installerade. Nuvarande avtal löper ut kvartal 1 2020 och således föreligger ett behov av ny upphandling. Gällande utbytet av trygghetslarm i ordinärt boende så kommer en initial anskaffningskostnad av hårdvara beräknas till 12 000 tkr. Kf nivå, Ombyggnad kök äldreboenden Ramanslag för mer omfattande upprustningar av äldreomsorgens kök. Anslag för enskilda projekt disponeras av tekniska nämnden efter beställning från äldrenämnden. 5779 äldreboende Strandängen Nybyggnad av Strandängens ÄB inkl. kök samt totalt omfattande 100 lägenheter. Rivning av befintlig byggnad (hus 40) på del av fastigheten.

126


5778 Nytt Äldreboende Herrgårdsgärdet, Tenhult Ersättningslokaler för Västerhälls äldreboende inklusive kök. Samverkan av bl.a. kök ihop med UBF, som bygger förskola intill. Nytt äldreboende ska omfatta totalt 60 lägenheter, vilket är en utökning med 20 lägenheter. Nytt äldreboende Åsens gård Nybyggnad av äldreboende inklusive kök totalt omfattande 100 lägenheter.

Nytt Rosengårdens äldreboende Ombyggnad, alternativ nybyggnad av Rosengårdens äldreboende inklusive kök samt utökning av antal lägenheter. Ramanslag, utrustning, om- och nybyggnad äldreboende Inventarier och utrustning till om- och nybyggda äldreboenden. Socialnämnd

2140 Verksamhetssystem Utgiften avser ett nytt verksamhetssystem (Combine) inom Socialförvaltningen. Planering och implementation inleds under våren 2018 och systemet skall vara fullt infört inom förvaltningen under 2020. Investeringsmedlen avser utgift för IT-system, anpassningar och integrationer.

585220 Välfärdsteknik Socialnämnden har beslutat att under kommande år anskaffa och utveckla användandet av välfärdsteknik. Välfärdsteknik avser tjänster eller produkter som kan bidra till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet för personer som har eller löper risk att få en funktionsnedsättning.

5780 Inventarier gemensamma lokaler Förnyelse och komplettering av inventarier i gemensamma lokaler. Inventarier är även avsedda för verksamheter som under 2021 kommer att flytta till lokaler på Kasern A6. Det är omkring 200 arbetsplatser med tillhörande personalutrymmen och gemensamma besöks- och mötesrum som behöver inventarier och utrustning.

56, 58, 59 Funktionshinderomsorgen 5815 Inventarier nya anläggningar funktionshinderomsorgen Medel för inventarier till nya särskilda boenden, varav ett barnboende, samt till nya dagliga verksamheter.

5837 Särskilda boenden, funktionshinderomsorgen Under perioden planeras nybyggnation av fyra gruppbostäder med vardera sex platser. En gruppbostad är ett litet antal lägenheter med fast personal. Även ett behov av barnboende finns inom investeringsperioden. Tomtförslag inom detaljplan för Åsens gård finns.

127


583707 Daglig verksamhet djurinriktning Insatsen daglig verksamhet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte studerar. Nuvarande lokaler är utdömda pga undermåliga personalutrymmen och brister i krav för djurhållning.

583708 Daglig verksamhet Linden Insatsen daglig verksamhet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte studerar. Lindens dagliga verksamhet är idag placerad på Vilhelmsro i förhyrd lokal som ska rivas.

5775 Inventarier äldre anläggningar funktionshinderomsorgen Inventarieanslag avseende befintliga anläggningar inom funktionshinderomsorgen. 582X Funktionshinderomsorgen, Upprustning befintliga anläggningar Anslag för upprustning av befintliga anläggningar inom funktionshinderomsorgen. Nytt SITHS-kort I samband med införandet av nya verksamhetssystemet Combine kommer 1 300 personer inom funktionshinderomsorgen att behöva Siths-kort att använda vid inlogg i Combine.

128


Exploateringsplan 83 områden finns med i exploateringsplanen för perioden 2020-2023. De största områden som påverkar kommunens ekonomi på något sätt är Åsen etapp 2, Hedenstorp Östra, Tenhult Herrgårdsgärdet och Vingpennan Kungsängen, Skeppsbron och Munksjö Fabriksområde (Munksjöstaden). Exploatering arbetar även med förtätningsobjekt, exempelvis Tändstickshotellet och Västra kajen. Nedan finns en beskrivning på hur exploateringsplanen påverkar ekonomin inom Jönköpings kommun.

Exploateringsanläggningar exklusive VA - investeringar Stora områden där kommunen bygger kvartersgator och -parker under den närmsta perioden är Hedenstorp Östra, Tenhult Herrgårdsgärdet och Vingpennan Kungsängen. Dessa gator och parker redovisas som investeringar i kommunen med 64 mnkr 2020, 9 mnkr 2021, 49 mnkr 2022 och 31 mkr 2023.

Omsättningstillgångar, exploatering Exploatering arbetar med nya områden där det sker försäljning av tomtmark till privata aktörer och företag. De områden som påverkar resultatet i kommunen under perioden är främst Hedenstorp Östra, Åsen etapp 2, Tenhult Herrgårdsgärdet och Vingpennan Kungsängen. Försäljning planeras att påverka kommunens resultat med 115 mnkr 2020, 127 mnkr 2021 och 131 mnkr 2022. Jönköpings kommun budgeterar inte in exploateringens resultatpåverkan i nämndernas resultat eftersom bedömningen är att exploateringens resultat ska minska behovet av lån gällande investeringar. Det råder viss osäkerhet gällande resultatets eftersom försäljning påverkas av rådande konjunktur.

Exploateringsanläggningar, VA Exploatering inom vatten och avlopp sker främst inom områdena Hedenstorp Östra, Stigamo, Hovslätts ängar etapp 2, Tahe Taberg, Vingpennan Kungsängen och Samset. Det redovisas ett överskott för perioden som en följd av att taxan för anläggningsavgiften successivt har höjts under ett antal år. Exploateringsanläggningar VA budgeterar överskott med 12 mnkr 2020, 13 mnkr 2021 och 32 mnkr 2022.

Generalplaneanläggningar, GPL - investeringar Generalplaneanläggningar/generalplanekostnader är kostnader som uppkommer vid ny exploatering av mark och innebär en utbyggnad av anläggningar som ingår i en övergripande infrastruktur som inte enbart är till nytta för det nya området. Det rör sig vanligtvis om större parker och trafikanläggningar. Dessa arbeten eller delar av sådana arbeten som inte bedöms som rimliga att belasta exploateringsområdet med läggs istället som en generalplaneanläggning och belastar därmed hela skattekollektivet. De högsta kostnaderna i exploateringsplanen under 2020-2022 gäller planerad utbyggnad inom Skeppsbron och Munksjö Fabriksområde (Munksjöstaden). Utöver detta ingår del av kostnader avseende kommande arbeten för torgytor med mera vid Tändsticksområdet (hotellet) och Norrahammars centrum, ny tillfartsväg till Herrgårdsområdet i Tenhult samt nya gator vid kvarteren Drotten och Domherren. Under perioden planeras investeringar gällande 83 mnkr 2020, 77 mnkr 2021 och 31 mnkr 2022. Investeringsnivån påverkas av konjunkturen och byggtakten i dessa område.

129


VA-verksamheten

Ledningsnät 402*** Vattenledningar Områden och gator enligt förnyelsestrategin. Vattenledningar behöver förnyas pga. ökade leveranskrav och dålig kondition.

403* Abonnent Diverse investeringar i bl.a. serviser, dagvattenseparering och utrustning till kundenheten och mätarverkstaden.

405*** Avloppsledningar Områden och gator enligt förnyelsestrategin. Befintliga avloppsledningar byts ut pga. dålig kondition och för liten dimension samt kompletteras med ny dagvattenledning för att undvika bräddningar samt mark- och källaröversvämningar.

Dricksvatten 411040 - 411047 Häggeberg 3:e steget Utöka produktionskapacitet av dricksvatten genom att installera nya filter, anlägga ny lågreservoar, nytt lågspänningsställverk och ny renvattenstation med UV-ljus. Nyanläggning av ledning från råvattenstation till vattenverket. Ledningen läggs parallellt med den andra ledningen. Investeringen genomförs för att höja leveranssäkerheten och kapaciteten av dricksvatten. 411117 Brunstorp kalkberedning Förbättra systemet för PH-justering för att få en jämnare dricksvattenkvalitet och mindre underhåll.

411118 Brunstorp reservkraft Nuvarande reservkraftaggregat är för litet och behöver ersättas.

411*** Mindre vattenverk Från 2018 och framåt krävs det ombyggnationer av mindre vattenverk.

411*** Örserum vattenverk Befintlig lågreservoar håller ej modern standard. Byggnation av ny reservoar utanför vattenverket.

411*** Svarttorp vattenverk Ny vattentäkt och nytt vattenverk på grund av att det nuvarande råvattnet är mycket svårbehandlat.

411208 Ryd filterbyte kapacitetsökning Utbyte av äldre filter till nya med högre kapacitet.

411*** Visingsö vattenverk Ombyggnad för att möta ökad efterfrågan på dricksvatten.

411*** Gränna vattenverk Ökad befolkning i Gränna, speciellt på sommaren, leder till att vattenverkets kapacitet

130


behöver höjas. Ny förbättrad process behövs för att höja dricksvattenkvalitén. Lämplig process utvärderas genom pilotförsök. 412*** Reservoarer Ett stort antal av anläggningarna inom produktions- och distributionssystemet för dricksvatten lider av eftersatt underhåll. Mycket har åtgärdats de senaste åren men fortsatta åtgärder fortgår till 2023. 412*** Labbarp reservoar Byggnation av ny reservoar då den gamla har en tvivelaktig konstruktion som är svår att förbättra. Befintlig reservoar är även för stor. 412*** Ekhagen reservoar Höjning av reservoaren för att förbättra leveranssäkerhet för dricksvatten samt att kunna utnyttja befintlig volym i Grästorps reservoar. 412*** Tryckstegringsstationer Två till tre tryckstegringsstationer behöver byggas om årligen för att uppgraderas till dagens standard. 412*** Skärstad tryckstegringsstation Ny tryckstegringsstation byggs intill det gamla vattenverket som är en opraktisk lokal och svår att skydda säkerhetsmässigt. 412100 Säkerhetshöjande åtgärder vattenverk En inventering och analys av säkerheten vid produktions- och distributionsanläggningarna för dricksvatten har genomförts. För att uppfylla lagens krav mot sabotage och skadegörelse krävs investeringar i form av exempelvis bättre larm och säkrare dörrar. Avloppsreningsverk/stationer 414065 Simsholmen i staden Simsholmen håller på att anpassas för att verksamheter och bostäder ska kunna etableras närmare än vad som är fallet idag. Luktreducerande åtgärder har genomförts och fler kan krävas. Baserat på luktutredning ska mer avancerad luktreduktionsutrustning utredas, projekteras och byggas. Det planeras för byggnation av en eller flera skorstenar när nytt miljötillstånd har erhållits. 414066 Simsholmen skärpta processkrav Länsstyrelsen har flaggat för skärpta utsläppskrav för kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen. Omfattningen beror på vilka utsläppsvillkor som fastställs. Sannolikt krävs en utbyggnad av den biologiska reningen med nya bassänger och det ligger i planen för 2021-2024. Nytt tillstånd kan troligen erhållas först 2020.

131


414*** Simsholmen rötkammare Ombyggnad av rötkammare för anpassning till avloppsreningsprocess efter att biogasbolaget har avvecklats. 414*** Simsholmen skrapspel kemsteg Nya skrapspel, nya motorer, nya omrörare, nytt el och styrskåp samt upprustning och övertäckning av skruvpumparna. 414*** Simsholmen doserutrustning kem Ny doseringsutrustning i kemikaliebyggnad för en säkrare arbetsmiljö, samt upprustning av kemikalietankarna. 414*** Simsholmen arbetsmiljöåtgärder Tillbyggnad av huvudbyggnaden för nytt kontrollrum och nya kontorslokaler. Omklädningsrum för manliga och kvinnliga drifttekniker byggs om. 415*** Huskvarna upprustning intagsdel Utbyte av bräddluckor, originalutrustning behöver bytas och kringutrustning uppgraderas. El och styrutrustning kräver uppgradering till modern standard. 415020 Huskvarna, skärpta processkrav VA-avdelningen avser ansöka om nytt tillstånd hos Länsstyrelsen för fortsatt drift av Huskvarna avloppsreningsverk. Länsstyrelsen har flaggat för skärpta krav. Detta kan generera större eller mindre ombyggnationer av verket. 415*** Huskvarna nytt sandfång Sanden orsakar slitage på pumpar och centrifug. Sandfång ska minska underhållskostnader och förbättra den mekaniska reningen. 415*** Huskvarna utbyte elproduktionsutrustning Motor för elproduktion behöver bytas. Eventuellt ersättas med annan typ av utrustning. 415*** Huskvarna tak rötkammare Tak på rötkammare behöver läggas om då det läcker in. 415*** Huskvarna skruvpumpar Upprustning och övertäckning av skruvpumpar. 415*** Huskvarna reservkraft Säkerhetsställa nöddriften av den mekaniska reningen. 414***- 415*** Säkerhetshöjande åtgärder avloppsreningsverk En inventering och analys av säkerheten vid avloppsreningsanläggningarna har genomförts. För att uppfylla lagens krav mot sabotage och skadegörelse krävs investeringar i form av exempelvis bättre larm.

132

Motiv till investeringsplan Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protokoll

414***- 415*** Mindre avloppsreningsverk Investeringen avser ombyggnation och uppgradering av utrustning i mindre reningsverk. 4141** Bankeryd slutpolering med våtmark Våtmark optimerad för kväverening ska byggas enligt tillstånd från Länsstyrelsen. 4141** Bottnaryd avloppsreningsverk Investeringen avser ombyggnation och uppgradering av utrustning och process samt tillräcklig kapacitet för befolkningstillväxt i Bottnaryd. 4141** Ryd avloppsreningsverk Investeringen avser ombyggnation och uppgradering av utrustning och process. 4151** Gränna luftarsystem Byte av luftarsystem på grund av rost som sätter igen luftarna. 413***- 415*** Avloppspumpstationer I avloppssystemet finns idag ca 100 avloppspumpstationer i olika storlekar. Ett antal av de mindre stationerna kräver omfattande renovering alternativt utbyte. 4058** Laboratoriet Diverse instrument för analyser och effektivare provhantering är planerade att köpas in. Även ersättning av vissa äldre instrument planeras. Miljöhantering i Jönköping 43**** Yta M Färdigställande av redan påbörjad yta för kompostering och hantering av rötrest från kommande biogasanläggning samt tillverkning och lagring av jordprodukter. 43**** Luftare till våtmark För att kunna flödesreglera mängden vatten som släpps till recipient måste konstruktion på utloppet från våtmarken byggas om. Resultatet av investeringen gör att utsläppet från våtmarken kan korreleras med flödet i recipient. Komplettering av luftare i våtmark är nödvändigt. 43**** Infart ny toppbeläggning Toppbeläggning på infarten är år 2020 ca 10 år gammal och behöver läggas om. 44**** Maskiner Anläggningen kräver en maskinpark som är anpassad till verksamheten. Maskiner som är tänkt att bytas ut under perioden är två hjullastare, ett sorterverk, en dumper samt containers. Verksamheten behöver även utöka maskinparken med ytterligare en hjullastare och ett sorterverk då anläggningen kommer att utöka sin verksamhet till att arbeta med jordtillverkning. Detta är en följd av etableringen av det nya biogasbolaget.

133

Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protokoll

JÖNKÖPINGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLLKommunfullmäktige 2019-10-31

Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

§ 221

Förslag till verksamhets- och investeringsplan (VIP) för 2020-2022 med budget för 2020Ks/2019:387 041

SammanfattningAnn-Marie Nilsson (C), Ilan De Basso (S), David Gerson (L), Margareta Sylvan (MP) och Mona Forsberg (S) överlämnar med skrivelse 2019-10-04 förslag till verksamhets- och investeringsplan för 2020-2022 med budget för 2020 (VIP). I förslaget ingår mål för god ekonomisk hushållning samt förslag till förändring av kommunala taxor. Den kommunala skattesatsen föreslås fastställas till 21,64 % vilket innebär oförändrad skatt.

Förhandlingar enligt § 11 Medbestämmandelagen har genomförts 2019-10-14.

Kristdemokraterna och Moderaterna överlämnar förslag till verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 med budget för 2020 undertecknat av Andreas Sturesson (KD) och Peter Jutterström (M) daterat 2019-10-21, reviderat 2019-10-30.

Vänsterpartiet överlämnar förslag till verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 med budget för 2020 undertecknat av Jerry Hansson (V) daterat 2019-10-20.

Sverigedemokraterna överlämnar förslag till verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 med budget för 2020 undertecknat av Kristian Aronsson (SD) och Jan-Ove Lipponen (SD) daterat 2019-10-22.

Inför kommunfullmäktiges behandling innehåller ärendet även handlingar med förslag till budget för kommunrevisionen.

Majoritetsrådets förslagKommunalrådet Ann-Marie Nilssons (C) förslag till kommunstyrelsens beslut:Förslag till kommunfullmäktige

Ann-Marie Nilssons (C), Ilan De Bassos (S), David Gersons (L), Margareta Sylvans (MP) och Mona Forsbergs (S) förslag till verksam-hets- och investeringsplan för 2020-2022 med budget för 2020 daterat 2019-10-04 bifalls.

Oppositionsrådets förslagKommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag till kommunstyrelsens beslut:Förslag till kommunfullmäktige

Andreas Sturessons (KD) och Peter Jutterströms (M) förslag till verk-samhets- och investeringsplan för 2020-2022 med budget för 2020 daterat 2019-10-21 bifalls.

134

Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protokoll



KOMMUNSTYRELSENS BEHANDLING 2019-10-23YrkandenKommunalrådet Ann-Marie Nilsson (C) meddelar en komplettering som införs i S, C, L och MP:s förslag.

Kommunalrådet Andreas Sturesson (KD) meddelar vissa förändringar vilka in-förs i Kristdemokraternas och Moderaternas förslag.

YrkandenThordis Samuelsson (V) yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag.

Kristian Aronsson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag.

Kommunalrådet Peter Jutterström (M) yrkar bifall till Kristdemokraternas och Moderaternas förslag.

OmröstningOrdföranden ställer de fyra förslagen – kommunalrådet Ann-Marie Nilssons (C) förslag, kommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag, Thordis Samuelssons yrkande respektive Kristian Aronssons (SD) yrkande – under proposition och finner det förstnämnda förslaget antaget.

Omröstning begärs.

För utseende av motförslag till kommunalrådet Ann-Marie Nilssons (C) förslag ställer ordföranden proposition på kommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag, Thordis Samuelssons (V) yrkande respektive Kristian Aronssons (SD) yrkande och finner kommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag antaget som motförslag till huvudförslaget.


För utseende av vilket förslag som ska utgöra motförslag till kommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag ställer ordföranden proposition på Thordis Samuelssons (V) yrkande respektive Kristian Aronssons (SD) yrkande och fin-ner Thordis Samuelssons (V) yrkande antaget.


Följande propositionsordning godkänns:

Ja-röst för bifall till att Thordis Samuelssons (V) yrkande ska vara motförslag.Nej-röst för bifall till att Kristian Aronssons (SD) yrkande ska vara motförslag.

Upprop förrättas och röster avges på sätt som anges nedan:

Ledamot Ja Nej Avstår

Mona Forsberg (S) x

135




Andreas Persson (S) xHarriet Roosquist (S) xIngvar Åkerberg (L) xMargareta Sylvan (MP) xThordis Samuelsson (V) xCecilia Hjorth Attefall (KD) xMargareta Strömberg (KD) xPeter Jutterström (M) xBert-Åke Näslund (M) xKristian Aronsson (SD) xJan-Ove Lipponen (SD) xAndreas Sturesson (KD) xIlan De Basso (S) xAnn-Marie Nilsson (C) xSumma 1 2 12

Kommunstyrelsen har alltså med 1 ja-röst och 2 nej-röster, varjämte 12 ledamö-ter avstått från att rösta, beslutat att anta Kristian Aronssons (SD) yrkande som motförslag till kommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag.

Härefter godkänner kommunstyrelsen följande propositionsordning:

Ja-röst för bifall till att kommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag ska va-ra motförslag i huvudomröstningen.Nej-röst för bifall till att Kristian Aronssons (SD) yrkande ska vara motförslag i huvudomröstningen.



Mona Forsberg (S) xAndreas Persson (S) xHarriet Roosquist (S) xIngvar Åkerberg (L) xMargareta Sylvan (MP) xThordis Samuelsson (V) xCecilia Hjorth Attefall (KD) xMargareta Strömberg (KD) xPeter Jutterström (M) xBert-Åke Näslund (M) xKristian Aronsson (SD) xJan-Ove Lipponen (SD) xAndreas Sturesson (KD) xIlan De Basso (S) xAnn-Marie Nilsson (C) xSumma 5 2 8

136




Kommunstyrelsen har alltså med 5 ja-röster mot 2 nej-röster, varjämte 8 ledamö-ter avstått från att rösta, beslutat att kommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag ska vara motförslag till huvudförslaget.

Härefter godkänner kommunstyrelsen följande propositionsordning i huvudom-röstningen:

Ja-röst för bifall till kommunalrådet Ann-Marie Nilssons (C) förslag.Nej-röst för bifall till kommunalrådet Andreas Sturessons (KD) förslag.



Mona Forsberg (S) xAndreas Persson (S) xHarriet Roosquist (S) xIngvar Åkerberg (L) xMargareta Sylvan (MP) xThordis Samuelsson (V) xCecilia Hjorth Attefall (KD) xMargareta Strömberg (KD) xPeter Jutterström (M) xBert-Åke Näslund (M) xKristian Aronsson (SD) xJan-Ove Lipponen (SD) xAndreas Sturesson (KD) xIlan De Basso (S) xAnn-Marie Nilsson (C) xSumma 7 5 3

Kommunstyrelsen alltså med 7 ja-röster mot 5 nej-röster, varjämte 3 ledamöter avstått från att rösta, bifallit kommunalrådet Ann-Marie Nilssons (C) förslag.

Kommunstyrelsens beslut Ann-Marie Nilssons (C), Ilan De Bassos (S), David Gersons (L),

Margareta Sylvans (MP) och Mona Forsbergs (S) förslag till verksam-hets- och investeringsplan för 2020-2022 med budget för 2020 daterat 2019-10-04 bifalls.

ReservationerKD- och M-grupperna reserverar sig mot beslutet till förmån för kommunalrå-det Andreas Sturessons (KD) förslag.

V-gruppen reserverar sig mot beslutet att inte anta Thordis Samuelssons (V) yrkande som motförslag.

137




SD-gruppen reserverar sig mot beslutet att inte anta Kristian Aronssons (SD) yrkande som motförslag.

KOMMUNFULLMÄKTIGES BEHANDLING 2019-10-31YrkandenAnn-Marie Nilsson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med följande ändring:

Införandet av kyld mat, inom äldreomsorgens hemtjänstverksamhet, ut-går ur förslag till verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 med budget för 2020. Tillkommande kostnader år 2020 om 1,8 mnkr, som följer av att övergång till kyld mat ej genomförs, inarbetas i äldrenämn-dens befintliga budgetram. Kostnaderna, som från och med 2021 upp-går till 10 mnkr per år, förutsätts täckas genom ramförstärkning eller minskade kostnader.

Vidare yrkar Ann-Marie Nilsson (C) följande tillägg:‒ Äldrenämnden ges i uppdrag att belysa olika möjligheter att tillhanda-

hålla hemsänd, lagad lunchmat – som biståndsbedömd insats – inom äldreomsorgens hemtjänstverksamhet. Uppdraget förutsätts omfatta re-levanta aspekter rörande produktion, distribution, personal, omvård-nadsbehov i samband med måltiden, matens näringsinnehåll och ekono-mi. Uppdraget återredovisas till kommunfullmäktige senast i mars 2020.

Margareta Sylvan (MP), Ilan De Basso (S), Anna Carlsson (S), Carina Sjögren (S), Henrik Andersson (S), Katja Öz (S), Angela Hafström (L), Elin Rydberg (S), Karin Widerberg (S), Ingegerd Hugosson (C), Mona Forsberg (S), Lynn Carlsson (S), Anders Samuelsson (C), Mats Weidman (MP), Rolf Wennerhag (S), Niklas Sigvardsson (S), Pelle Nordin (S) Ingvar Åkerberg (L), Sylve Gun-narsson (C), David Gerson (L), Mikael Rydberg (S) och Carl Johan Stillström (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med Ann-Marie Nilssons (C) yr-kade ändring och tillägg.

Andreas Sturesson (KD), Peter Jutterström (M), Thomas Bäuml (M), Cecilia Hjorth Attefall (KD), Kamran Sairafi (M), Hans Hellström (M), Christina Melle (M), Björn Engvall (KD), Carl Cunningham (KD), Joakim Dahlström (M), Margareta Strömberg (KD), Eva Stråth (KD), Gabriella Lönn (KD), Hanns Boris (KD), Bengt Regné (M), Bert-Åke Näslund (M), Simon Löfgren (KD), Emil Qvarnström (KD) och Susanne Wismén (KD) yrkar bifall till Kristdemokraternas och Moderaternas förslag daterat 2019-10-30.

Kristian Aronsson (SD), Ida Kors (SD), Lizette Bülow (SD), Agnetha Lundberg (SD), Mona Milton (SD), Johan Edvardsson (SD), Jan Ove Lipponen (SD) och Marcus Aronsson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag.

Vidare instämmer Lizette Bülow (SD) och Kristian Aronsson (SD) i Ann-Marie Nilssons (C) yrkande att förslaget om införande av kyld mat inom hem-tjänstverksamheten utgår ur budgetförslaget.

138




Jerry Hansson (V), Michella Zayat (V), Kristoffer Wolke (V), Jonathan Frylén (V), Pontus Pfeiffer (V) och Bengt-Åke Berg (V) yrkar bifall till Vänsterparti-ets förslag.

Tord Sundqvist (S) yrkar, beträffande budgetram för kommunrevisionen, bifall till kommunfullmäktiges presidiums förslag, nämligen:

‒ Budget för kommunrevisionen fastställs till 3,8 mnkr innebärande en minskning av budgeterat resultat med 300 tkr.

Anders Hulusjö (KD) yrkar, beträffande budgetram för kommunrevisionen, av-slag på kommunfullmäktiges presidiums förslag samt bifall till sitt förslag vid-presidiet behandling av ärendet, nämligen:


Jerry Hansson (V) instämmer i Tord Sundqvists (S) yrkande.

Johan Edvardsson (SD), Andreas Sturesson (KD) och Peter Jutterström (M) in-stämmer i Anders Hulusjös (KD) yrkande.

Andreas Sturesson (KD) yrkar att följande delfrågor i Kristdemokraternas och Moderaternas förslag till VIP 2020-2022 med budget för 2020 ska behandlas åtskilda var för sig:

Kommunstyrelsen ges ett utökat utredningsanslag om 1 mnkr. Kommunstyrelsens budget förstärks med 2,4 mnkr per år 2020, 2021

och 2022 i syfte att förstärka ekonomiavdelningen med tre medarbetare (controllers).

Koalitionens förslag om personalminskningar inom stadsbyggnads-nämnden avvisas. Stadsbyggnadsnämnden tillförs 0,8 mnkr 2020, 2,1 mnkr 2021 och 2,7 mnkr 2022 i enlighet med Kristdemokraternas och Moderaternas förslag.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillförs ytterligare 0,5 mnkr per år 2020, 2021 och 2022 för utredning av saneringsbehovet av förorenad mark.

Barn- och utbildningsnämnden tillförs 5 mnkr 2021 och 27,4 mnkr 2022 i syfte att undvika ökning av barngruppernas storlek.

Kultur- och fritidsnämnden tillförs 0,5 mnkr per år för att täcka de kost-nader som uppstår till följd av investeringar i nya aggregat för konst-snötillverkning.

Koalitionens förslag om att avveckla ett särskilt boende för äldre om 30 platser avvisas. Äldrenämnden tillförs därför 14,4 mnkr år 2022.

Koalitionens förslag om att endast erbjuda kall mat till hemtjänsttagar-na avvisas. Kall mat ska efter utredning däremot erbjudas som ett alter-nativ. Äldrenämnden ram utökas med 1,8 mnkr 2020, 10 mnkr 2021 och 10 mnkr 2022 (kyld mat inom hemtjänst utgår ur budgetförslaget).

139




I de fall en eller flera av ovanstående delfrågor bifalls ska som finansiering föl-jande punkter prövas:

Stadskontoret ges i uppdrag att tillsammans med förvaltningarna och nämnder ytterligare bereda de investeringar som planeras för att åstad-komma en minskad investeringskostnad om 2020: 5%, 2021: 10% och 2022: 15% och som en följd utav detta minskas hyrespotten med 4,9 mnkr 2020, 10,6 mnkr 2021 och 16,9 mnkr 2022.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över priserna för de tjänster som levereras av IT-avdelningen i syfte att IT-avdelningens verksamhet till 80% ska finansieras av avgifter, innebärande att kommunstyrelsens ram reduceras med 7 mnkr 2020, 14 mnkr 2021 och 21 mnkr 2022 och att resultatet förstärks med motsvarande belopp.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att samordna nämndernas digitalise-ring i syfte att skapa ekonomiska effektiviseringar i verksamheterna uppgående till 5 mnkr 2020, 10 mnkr 2021 och 15 mnkr 2022. De eko-nomiska effekter som uppnås ska förstärka kommunens resultat.

Koalitionens förslag till budgetförändring gällande ytterligare medel till Stadsbyggnadsnämnden för tjänsten ”mobilitetslots” stryks.

Kommunens innehav av personbilar ska minskas med 150 stycken. Minskningen sker genom en stegvis avveckling av 50 bilar per år under tre år. Nämndernas minskade kostnader till följd av minskat antal bilar ska förstärka resultatet med 1,5 mnkr 2020, 3 mnkr 2021 och 4,5 mnkr 2022.

Därefter prövas följande delfrågor åtskilda var för sig: Kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över och klargöra vem som fast-

ställer ambitionsnivån för olika typer av investeringar. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att fastställa vilka verksamhetssystem

och programvaror som ska användas inom kommunens verksamheter. Kommunstyrelsen ges ett kommunövergripande uppdrag att klarlägga

förekomsten av arbetsuppgifter och processer som inte är att betrakta som kärnverksamheter samt uppskatta dess ekonomiska värde.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att göra en översyn av kommunens kostorganisationer (socialtjänst och skola) i syfte att hitta samordnings-vinster och därmed kostnadsbesparingar.

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda kommunens upphand-lingsrutiner i syfte att klarlägga vilka merkrav som medför fördyringar.

Av de 10 mnkr årligen som enligt koalitionens förslag till VIP ska gå till investeringsstöd till föreningar, reserveras 3 mnkr årligen för de sto-ra behov som finns inom hästsporten.

Målet om 400 nya platser i särskilda boenden för äldre till 2032 ligger fast.

Tekniska nämnden uppdras att utreda möjligheten för fler riktade mar-kanvisningar för byggnation av trygghetsboende.

Målet för barngruppernas storlek återinförs innebärande att småbarns-grupperna inte ska ha fler än 12 barn och syskongrupperna 18 barn, sett som ett kommunsnitt över ett år.

140

Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protokoll Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protkoll



Individ- och familjeomsorgsnämnden uppdras undersöka möjligheterna till ett fördjupat samarbete mellan länets kommuner kring institutions-vård för barn och unga.

Äldrenämnden uppdras att, i samverkan med tekniska nämnden, utreda intresset hos externa aktörer för att etablera ett trygghetsboende i loka-lerna som tomställs då en fristående enhet flyttar till ett äldreboende.

Thomas Bäuml (M), Hans Hellström (M) och Bengt Regné (M) instämmer i Andreas Sturessons (KD) säryrkanden.

Lizette Bülow (SD) yrkar att följande delfråga i Sverigedemokraternas förslag behandlas åtskild:

Ebbesgårdens äldreboende för personer med demens ska vara kvar i be-fintliga lokaler samt att finansiering ska inarbetas inom ramen för äldre-nämndens budget.

Jerry Hansson (V) yrkar att följande delfrågor i Vänsterpartiets förslag ska be-handlas åtskilda var för sig:

Förslaget om förstelärare inom fritidshemmen utgår. Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att utarbeta en modell för

likvärdighet rörande grundskolans elever i samtliga kommundelar att ta del av utbudet av idrott, kultur och vetenskap.

Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att utarbeta en strategi för att avlasta pedagoger, rektorer och förskolechefer från administrativa och andra typer av uppgifter som inte tillför kvalitet i arbetet.

ProtokollsanteckningAnn-Marie Nilsson (C) låter till protokollet anteckna ett stort tack till alla med-arbetare som arbetat med framtagandet av budgetförslagen.

BeslutsordningPå förslag av ordföranden beslutar kommunfullmäktige att godkänna följande beslutsordning:

Först till avgörande upptas de framställda säryrkandena.

Det antecknas att bifall till säryrkanden kan komma att påverka kommunens ekonomiska resultat.

Efter behandling av säryrkandena upptas huvudförslagen till avgörande i öv-rigt, nämligen kommunstyrelsens förslag, Kristdemokraternas och Moderater-nas förslag, Sverigedemokraternas förslag samt Vänsterpartiets förslag.

BESLUTBudgetram för kommunrevisionenOrdföranden ställer proposition på kommunfullmäktiges presidiums förslag respektive Anders Hulusjös (KD) yrkande och finner kommunfullmäktiges pre-sidiums förslag antaget.

141

Bilaga 1 Kommunfullmäktiges protkoll



Omröstning begärs. Följande propositionsordning godkänns:

Ja-röst för bifall till kommunfullmäktiges presidiums förslag.Nej-röst för bifall till Anders Hulusjös (KD) yrkande.

Upprop förrättas och därvid avges 42 ja-röster mot 38 nej-röster, varjämte 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 1.

Kommunfullmäktige har alltså beslutat att bifalla kommunfullmäktiges presidi-ums förslag, nämligen följande:


ReservationKD-, M- och SD-grupperna reserverar sig mot beslutet till förmån för Anders Hulusjös (KD) yrkande.

Kyld mat inom hemtjänstverksamhetenAnn-Marie Nilssons (C) yrkande:

Införandet av kyld mat, inom äldreomsorgens hemtjänstverksamhet, ut-går ur förslag till verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 med budget för 2020. Tillkommande kostnader år 2020 om 1,8 mnkr, som följer av att övergång till kyld mat ej genomförs, inarbetas i äldrenämn-dens befintliga budgetram. Kostnaderna, som från och med 2021 upp-går till 10 mnkr per år, förutsätts täckas genom ramförstärkning eller minskade kostnader.

Andreas Sturessons (KD) yrkande: Koalitionens förslag om att endast erbjuda kall mat till hemtjänsttagar-

na avvisas. Kall mat ska efter utredning däremot erbjudas som ett alter-nativ. Äldrenämnden ram utökas med 1,8 mnkr 2020, 10 mnkr 2021 och 10 mnkr 2022 (kyld mat inom hemtjänst utgår ur budgetförslaget).

Ordföranden ställer yrkandena under proposition och finner Ann-Marie Nilssons (C) yrkande antaget.


Ja-röst för bifall till Ann-Marie Nilssons (C) yrkande.Nej-röst för bifall till Andreas Sturessons (KD) yrkande.

Upprop förrättas och därvid avges 52 ja-röster mot 27 nej-röster varjämte 1 ledamot avstår från att röst, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 2.

Kommunfullmäktige har alltså bifallit Ann-Marie Nilssons (C) yrkande, nämli-gen följande:

Införandet av kyld mat, inom äldreomsorgens hemtjänstverksamhet, ut-går ur förslag till verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 med

142




budget för 2020. Tillkommande kostnader år 2020 om 1,8 mnkr, som följer av att övergång till kyld mat ej genomförs, inarbetas i äldrenämn-dens befintliga budgetram. Kostnaderna, som från och med 2021 upp-går till 10 mnkr per år, förutsätts täckas genom ramförstärkning eller minskade kostnader.

ReservationKD- och M-grupperna reserverar sig mot beslutet till förmån för Andreas Sturessons (KD) yrkande.

Uppdrag om hemsänd lagad lunchmat inom hemtjänstverksamhetenAnn-Marie Nilssons (C) tilläggsyrkande:

‒ Äldrenämnden ges i uppdrag att belysa olika möjligheter att tillhanda-hålla hemsänd, lagad lunchmat – som biståndsbedömd insats – inom äldreomsorgens hemtjänstverksamhet. Uppdraget förutsätts omfatta re-levanta aspekter rörande produktion, distribution, personal, omvård-nadsbehov i samband med måltiden, matens näringsinnehåll och ekono-mi. Uppdraget återredovisas till kommunfullmäktige senast i mars 2020.

Kommunfullmäktige beslutar att bifalla yrkandet.

Utökat utredningsanslagAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Kommunstyrelsen ges ett utökat utredningsanslag om 1 mnkr.

Ordföranden ställer proposition om bifall till respektive avslag på Andreas Sturessons (KD) yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat avslå det-samma.


Ja-röst för avslag på yrkandet.Nej-röst för bifall till yrkandet.

Upprop förrättas och därvid avges 42 ja-röster mot 37 nej-röster varjämte 1 ledamot avstår från att rösta, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 3.

Kommunfullmäktige har alltså beslutat att avslå yrkandet.

ReservationKD-, M- och SD-grupperna reserverar sig mot beslutet.

143




Personalökning vid stadskontorets ekonomiavdelningAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Kommunstyrelsens budget förstärks med 2,4 mnkr per år 2020, 2021 och 2022 i syfte att förstärka ekonomiavdelningen med tre medarbetare (controllers).







Personal vid stadsbyggnadskontoretAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Koalitionens förslag om personalminskningar inom stadsbyggnads-nämnden avvisas. Stadsbyggnadsnämnden tillförs 0,8 mnkr 2020, 2,1 mnkr 2021 och 2,7 mnkr 2022 i enlighet med Kristdemokraternas och Moderaternas förslag.






ReservationKD- och M-grupperna reserverar sig mot beslutet.

144




Utredning av saneringsbehovet av förorenad markAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillförs ytterligare 0,5 mnkr per år 2020, 2021 och 2022 för utredning av saneringsbehovet av förorenad mark.







Anslag avseende barngruppernas storlekAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Barn- och utbildningsnämnden tillförs 5 mnkr 2021 och 27,4 mnkr 2022 i syfte att undvika ökning av barngruppernas storlek.







145




Driftkostnad för snösatsningAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Kultur- och fritidsnämnden tillförs 0,5 mnkr per år för att täcka de kost-nader som uppstår till följd av investeringar i nya aggregat för konst-snötillverkning.







Särskilt boende för äldreAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Koalitionens förslag om att avveckla ett särskilt boende för äldre om 30 platser avvisas. Äldrenämnden tillförs därför 14,4 mnkr år 2022.







146




Säryrkanden som inte upptas till beslutDet antecknas att de fem punkter i Andreas Sturessons (KD) yrkande som av-ser finansiering inte upptas till beslut eftersom förutsättningar enligt yrkandet inte föreligger.

Ambitionsnivå för olika typer av investeringar Andreas Sturessons (KD) yrkande:

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att se över och klargöra vem som fast-ställer ambitionsnivån för olika typer av investeringar.







Verksamhetssystem och programvarorAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att fastställa vilka verksamhetssystem och programvaror som ska användas inom kommunens verksamheter.







147




Arbetsuppgifter och processer – kärnverksamheter Andreas Sturessons (KD) yrkande:

Kommunstyrelsen ges ett kommunövergripande uppdrag att klarlägga förekomsten av arbetsuppgifter och processer som inte är att betrakta som kärnverksamheter samt uppskatta dess ekonomiska värde.







Översyn av kommunens kostorganisationerAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att göra en översyn av kommunens kostorganisationer (socialtjänst och skola) i syfte att hitta samordnings-vinster och därmed kostnadsbesparingar.







148




Kommunens upphandlingsrutiner – merkrav Andreas Sturessons (KD) yrkande:

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utreda kommunens upphandlingsru-tiner i syfte att klarlägga vilka merkrav som medför fördyringar.







Investeringsstöd till hästsportAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Av de 10 mnkr årligen som enligt koalitionens förslag till VIP ska gå till investeringsstöd till föreningar, reserveras 3 mnkr årligen för de sto-ra behov som finns inom hästsporten.







149




Mål om nya platser i särskilda boenden för äldreAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Målet om 400 nya platser i särskilda boenden för äldre till 2032 ligger fast.







Riktade markanvisningar för byggnation av trygghetsboendeAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Tekniska nämnden uppdras att utreda möjligheten för fler riktade mar-kanvisningar för byggnation av trygghetsboende.







150




Mål för barngruppernas storlekAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Målet för barngruppernas storlek återinförs innebärande att småbarns-grupperna inte ska ha fler än 12 barn och syskongrupperna 18 barn, sett som ett kommunsnitt över ett år.







Samarbete kring institutionsvård för barn och ungaAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Individ- och familjeomsorgsnämnden uppdras undersöka möjligheterna till ett fördjupat samarbete mellan länets kommuner kring institutions-vård för barn och unga.




Upprop förrättas och därvid avges 42 ja-röster mot 37 nej-röster varjämte 1 le-damot avstår från att rösta, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 19.



151




Trygghetsboende i lokaler som tomställsAndreas Sturessons (KD) yrkande:

Äldrenämnden uppdras att, i samverkan med tekniska nämnden, utreda intresset hos externa aktörer för att etablera ett trygghetsboende i loka-lerna som tomställs då en fristående enhet flyttar till ett äldreboende.




Upprop förrättas och därvid avges 42 ja-röster mot 27 nej-röster varjämte 11 ledamöter avstår från att rösta – 1 ledamot är frånvarande – på sätt som framgår av omröstningslista nr 20.


ReservationKD- och M-grupperna reserverar sig mot beslutet.

Ebbesgårdens äldreboendeLizette Bülows (SD) yrkande:

Ebbesgårdens äldreboende för personer med demens ska vara kvar i be-fintliga lokaler samt att finansiering ska inarbetas inom ramen för äldre-nämndens budget.

Ordföranden ställer proposition om bifall till respektive avslag på Lizette Bülows (SD) yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat avslå detsam-ma.



Upprop förrättas och därvid avges 70 ja-röster mot 10 nej-röster, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 21.


ReservationSD-gruppen reserverar sig mot beslutet.

152




Förstelärare inom fritidshemmenJerry Hanssons (V) yrkande:

Förslaget om förstelärare inom fritidshemmen utgår.

Ordföranden ställer proposition om bifall till respektive avslag på Jerry Hans-sons (V) yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutat avslå detsamma.



Upprop förrättas och därvid avges 37 ja-röster och 42 nej-röster varjämte 1 ledamot avstår från att rösta, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 22.

Kommunfullmäktige har alltså beslutat att bifalla yrkandet.

ReservationS-, C-, L- och MP-grupperna reserverar sig mot beslutet.

Likvärdighet för grundskolans eleverJerry Hanssons (V) yrkande:

Barn- och utbildningsnämnden ges i uppdrag att utarbeta en modell för likvärdighet rörande grundskolans elever i samtliga kommundelar att ta del av utbudet av idrott, kultur och vetenskap.




Upprop förrättas och därvid avges 75 ja-röster mot 5 nej-röster, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 23.


ReservationV-gruppen reserverar sig mot beslutet.

Strategi för att avlasta pedagoger m.fl.Jerry Hanssons (V) yrkande:

Utbildningsförvaltningen ges i uppdrag att utarbeta en strategi för att avlasta pedagoger, rektorer och förskolechefer från administrativa och andra typer av uppgifter som inte tillför kvalitet i arbetet.

153







Upprop förrättas och därvid avges 74 ja-röster mot 5 nej-röster varjämte 1 leda-mot avstår från att rösta, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av om-röstningslista nr 24.


ReservationV-gruppen reserverar sig mot beslutet.

HuvudförslagenKommunfullmäktige upptar härefter de fyra huvudförslagen till avgörande – kommunstyrelsens förslag, Kristdemokraternas och Moderaternas förslag, Sverigedemokraternas förslag samt Vänsterpartiets förslag – exklusive de del-frågor kommunfullmäktige beslutat om enligt ovan.

Ordföranden ställer förslagen under proposition och finner därvid att kommun-fullmäktige beslutat bifalla kommunstyrelsens förslag.


För utseende av motförslag till kommunstyrelsens förslag ställer ordföranden proposition på Kristdemokraterna och Moderaternas förslag, Sverigedemokra-ternas förslag respektive Vänsterpartiet förslag och finner Kristdemokraternas och Moderaternas förslag antaget som motförslag.


För utseende av vilket förslag som ska utgöra motförslag till Kristdemokraterna och Moderaternas förslag ställer ordföranden proposition på Sverigedemokra-ternas respektive Vänsterpartiets förslag och finner Sverigedemokraternas för-slag antaget.


Ja-röst för bifall till att Sverigedemokraternas förslag ska vara motförslag.Nej-röst för bifall till att Vänsterpartiets förslag ska vara motförslag.

Upprop förrättas och därvid avges 10 ja-röster mot 5 nej-röster varjämte 65 le-damöter avstår från att rösta, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 25.

154




Kommunfullmäktige har alltså beslutat att Sverigedemokraternas förslag ska vara motförslag till Kristdemokraterna och Moderaternas förslag.

Härefter godkänner kommunfullmäktige följande propositionsordning:

Ja-röst för bifall till att Kristdemokraterna och Moderaternas förslag ska var motförslag i huvudomröstningen.Nej-röst för bifall till att Sverigedemokraternas förslag ska vara motförslag i huvudomröstningen.

Upprop förrättas och därvid avges 28 ja-röster mot 10 nej-röster varjämte 42 ledamöter avstår från att rösta, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 26.

Kommunfullmäktige har alltså beslutat att Kristdemokraternas och Moderater-nas förslag ska vara motförslag till kommunstyrelsens förslag i huvudomröst-ningen.

Härefter godkänner kommunfullmäktige följande propositionsordning i huvud-omröstningen:

Ja-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag.Nej-röst för bifall till Kristdemokraternas och Moderaternas förslag.

Upprop förrättas och därvid avges 37 ja-röst mot 27 nej-röster varjämte 16 le-damöter avstår från att rösta, 1 ledamot är frånvarande, på sätt som framgår av omröstningslista nr 27.

Kommunfullmäktige har alltså beslutat att bifalla kommunstyrelsens förslag.

BESLUTSSAMMANFATTNINGKommunfullmäktige har således beslutat följande:

1. Verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 samt årsbudget för 2020 enligt bilagd handling.

‒ Resultatplan, kassaflödesplan och balansplan för 2020-2022 med års-budget för 2020 fastställs enligt kommunstyrelsens förslag med den ändringen att resultatplanen försämras med 300 tkr från och med 2020 med anledning av ökat anslag till kommunrevisionen.

‒ Verksamhetsplan för 2020-2022 med årsbudget för 2020 fastställs en-ligt kommunstyrelsens förslag med den ändringen att kommunrevi-sionen tillförs 300 tkr i budget för 2020 samt 300 tkr i flerårsplan 2021-2022 samt förändringen att införande av kyld mat inom hemtjänstverk-samheten utgår enligt Ann-Marie Nilssons yrkande. Vidare utgår infö-rande av förstelärare inom fritidshemmen.

‒ Investeringsplan för 2020-2022 med årsbudget för 2020 fastställs enligt kommunstyrelsens förslag.


155



‒ Resultatplaner, kassaflödesplaner och investeringsplan för tekniska nämndens affärsverksamheter 2020-2022 med årsbudget för 2020 fast-ställs enligt kommunstyrelsens förslag.

‒ Exploateringsplan för 2020-2022 med årsbudget för 2020 fastställs en-ligt kommunstyrelsens förslag.

‒ Kommunstyrelsen har under år 2020 rätt att öka kommunens låneskuld med maximalt 800 miljoner kronor.

‒ Kommunstyrelsen ges följande uppdrag:Centralt budgeterat anslag för personalkostnader ombudgeteras till nämnderna efter avtalade förändringar av lönenivåer.

2. Kommunens skattesats‒ Kommunens skattesats för år 2020 fastställs till 21,64 % av skatteun-

derlaget, vilket innebär oförändrad skatt.

3. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning‒ Finansiella mål och mål för verksamheten i syfte att uppnå god hushåll-

ning fastställs enligt kommunstyrelsens förslag till verksamhets- och in-vesteringsplan.

4. Taxor och avgifter‒ Förbrukningstaxa för vatten och avlopp 2020 höjs med i genomsnitt

4,4 procent enligt tekniska nämndens förslag 2019-06-18 § 106. Den nya taxan börjar gälla från och med 2020-01-01.

‒ Taxor för Visingsötrafiken höjs enligt tekniska nämndens förslag 2019-06-18 § 106. Förändrade taxor tillämpas från och med 2020-01-07.

‒ Förändrad taxa för tillstånd och tillsyn enligt lagen om skydd mot olyc-kor (LSO) samt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) fast-ställs enligt stadsbyggnadsnämndens förslag 2019-06-13 § 250 att gälla från och med 2020-01-01.- Grundavgiften delas upp i tre nivåer; Utökad grundavgift 5.000 kr-

Normal grundavgift 2.000 kr samt Reducerad grundavgift 1.000 kr. ‒ Avgiften för måltider inom äldre- och funktionshinderomsorgen höjs

från och med 2020-01-01 i enlighet med äldrenämndens förslag 2019-06-19 § 76 enligt följande:- Heldygnskostnaden för måltider i äldreboende med helinackorde-

ring höjs till 3 600 kr. - Avgiften för måltider för boende på äldreboende med hemtjänst

höjs till 60 kr för lunch, 30 kr för frukost och 30 kr för kvällsmål. - Dygnskostnaden för måltider vid korttidsvistelse höjs till 120 kr per

dag. - För de som har lunchportion i hemmet i sitt hemtjänstbeslut höjs

kostnaden till 60 kr per portion. Priset är beroende av beslut avse-ende införande av kyld mat.

- Måltidsavgifterna inom äldre- och funktionshinderomsorgen index-regleras med omsorgsprisindex (OPI). Omräkning genomförs första gången 2021-01-01 och därefter en gång per år.


156



‒ En ny avgiftsmodell för hemtjänst införs fr.o.m. 2020-01-01 enligt äld-renämndens förslag 2019-06-19 § 76, innebärande en timavgift på 450 kr per timme.

‒ En avgift på hemsjukvård införs fr.o.m. 2020-01-01 enligt äldrenämn-dens förslag 2019-06-19 § 76. Förslaget innebär för inskrivna i hem-sjukvården en avgift med 400 kr per månad. För enstaka besök föreslås en avgift på 200 kr per besök.

‒ Individuell maxtaxa för insatser från socialförvaltningen införs fr.o.m. 2020-01-01 enligt äldrenämndens förslag 2019-06-19 § 76. Förslaget innebär att den gemensamma maxtaxa som idag finns för sambos/äkta makar upphör att gälla.

‒ Avgiften för boendestöd höjs från och med 2020-01-01 till 388 kr per månad i enlighet med socialförvaltningens förslag.

‒ Avgiften för plats på förskola och fritidshem höjs fr.o.m. 2020-01-01 och likställs med förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem, i enlighet med Barn- och utbildningsnämndens förslag 2019-09-24 § 110.

5. Övriga beslut och särskilda uppdrag i anslutning till beslut om verksamhets- och investeringsplan

‒ Överförmyndarnämnden medges återkomma till kommunstyrelsen om behov av ytterligare resurser uppstår under 2020.

‒ Kommunstyrelsen ges i uppdrag att arbeta fram förslag till nya styrprin-ciper samt inleda ett kommunövergripande, systematiskt kvalitetsarbe-te.

‒ Kommunstyrelsen ges i uppdrag att leda kommunens målarbete. ‒ Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram förslag på hur målen ska

följas upp. Uppdraget återredovisas till kommunfullmäktige i september 2020.

‒ Kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta fram förslag till modell för koldi-oxidbudget och förslag till hur en sådan ska implementeras. Uppdraget återredovisas till kommunfullmäktige senast i december 2020.

‒ Kommunstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med kultur- och fri-tidsnämnden och tekniska nämnden ta fram underlag beträffande Ro-senlundsbadet. Underlaget ska belysa konsekvenser av såväl ombygg-nad som nybyggnad, verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Ärendet, med förslag till beslut, ska återredovisas till kommunfullmäktige senast i maj 2020.

‒ Stadsbyggnadsnämnden ges i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder, Destination Jönköping och civilsamhället ta fram en vision för hur området längs Vätterns strand genom hela kommunen kan ut-vecklas.

‒ Tekniska nämnden ges i uppdrag att utreda möjligheterna att tillgodose behovet av nya förvaltningslokaler att utgöra underlag inför kommande arbete med verksamhets- och investeringsplan.

‒ Tekniska nämnden ges i uppdrag att i samverkan med berörda nämnder, Destination Jönköping och civilsamhället ta fram en plan för hur A6-området kan vidareutvecklas för rekreation och friluftsliv.


157



‒ Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ges i uppdrag att klargöra förutsättningarna för att bedriva vuxenutbildning även i egen regi samt lämna förslag på hur och i vilken omfattning det skulle kunna genomfö-ras.

‒ Äldrenämnden ges i uppdrag att belysa olika möjligheter att tillhanda-hålla hemsänd, lagad lunchmat – som biståndsbedömd insats – inom äldreomsorgens hemtjänstverksamhet. Uppdraget förutsätts omfatta re-levanta aspekter rörande produktion, distribution, personal, omvård-nadsbehov i samband med måltiden, matens näringsinnehåll och ekono-mi. Uppdraget återredovisas till kommunfullmäktige senast i mars 2020.

ReservationerKD- och M-grupperna reserverar sig mot beslutet till förmån för Kristdemokra-ternas och Moderaternas förslag.

SD-gruppen reserverar sig mot beslutet att inte anta Sverigedemokraternas för-slag som motförslag.

V-gruppen reserverar sig mot beslutet att inte anta Vänsterpartiets förslag som motförslag.

Reservationer finns även redovisade i anslutning till kommunfullmäktiges be-handling av respektive delfråga enligt ovan.

Beslutet expedieras till:Nämnderna


158

Bilaga 2 VA-taxa 2020 Bilaga 2 VA-taxa 2020

1

2019-06-18

159

Bilaga 2 VA-taxa 2020

1

2019-06-18

2

Taxefinansierad verksamhet – taxor och avgifter

Taxa för Jönköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Antagen av kommunfullmäktige 2019-xx-xx

§ 1

För att täcka nödvändiga kostnader för Jönköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet inom anläggningens verksamhetsområde och annan som enligt § 2 och § 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägaren, betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig för ändamålet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. I det följande avses med ”va-huvudmannen” kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggning.

§ 2

Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter.

§ 3

I dessa föreskrifter avses med:

§ 3.1 Bostadsfastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. § 3.2 Med bostadsfastighet jämställs sådan fastighet inom område för bostadsändamål som är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för kontors-, förvaltnings-, affärs-, hantverks-, småindustri- eller därmed jämförligt ändamål.

§ 3.3 Annan fastighet är fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som enligt ovan ej kan jämställas med bostadsfastighet.

§ 3.4 Obebyggd fastighet är fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts.

§ 3.5 Med lägenhet avses ett eller flera utrymmen som bildar en enhet för upplåtelse. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 120-tal kvadratmeter bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 21054:2009 som en lägenhet.

§ 3.6 Allmän platsmark är mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (2010:900) redovisas som allmän plats eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg, eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark.

§ 4

§ 4.1 Avgiftsskyldighet föreligger enligt 24-27 §§ lagen om allmänna vattentjänster för följande ändamål:

V vattenförsörjning till fastighet

160


3

S spillvattenavlopp från fastighet

Df dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg dag- och dränvattenavlopp från allmän plats § 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när va-huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om läget. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta.

Härvid förutsätts att de i §§ 24-26 lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighetens inträde är uppfyllda.

§ 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda.

§ 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda och att nyttan för omhändertagande av dagvatten från den allmänna platsmarken överstiger bebyggelsens behov.

I Anläggningsavgifter § 5

§ 5.1 För bostadsfastighet och därmed enligt § 3 jämställd fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4.1 angivna ändamål betalas anläggningsavgift med:

a) en servisavgift per framdragen servisledning enligt taxebilaga I pkt 1 b) en förbindelsepunktavgift per förbindelsepunkt ”- c) en avgift per m2 tomtyta ”- d) en avgift per lägenhet ”- e) en avgift för Df utan förbindelsepunkt ”-

§ 5.2 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som va-huvudmannen godkänner.

Tomtytan överstigande 2000 m2 reduceras med cirka 20 %. Avgiften för tomtyta tas endast ut intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt § 5.1 a, b, d och e.

Tariffbeloppen i taxebilaga I har beräknats med hänsyn till dessa reduktioner.

Med lägenhet avses vad som framgår av § 3.5.

Med förbindelsepunktavgift avses en avgift för varje sammanhållen uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df.

§ 5.3 Antal lägenheter bestäms i enlighet med de ritningar enligt vilka bygglov beviljats eller annars i enlighet med ritning eller uppmätning som va-huvudmannen godkänner.

För lägenhet med bruttoarea mindre än eller lika med 25 kvadratmeter reduceras lägenhetsavgiften med 50 %.

§ 5.4 Sker om- eller tillbyggnad eller uppförs ytterligare byggnad på fastighet eller ökas fastighetens tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt §5.1 c för den tillkommande tomtytan och enligt § 5.1 d för de tillkommande lägenheterna enligt § 5.3.

161


3

S spillvattenavlopp från fastighet

Df dag- och dränvattenavlopp från fastighet Dg dag- och dränvattenavlopp från allmän plats § 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när va-huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om läget. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta.

Härvid förutsätts att de i §§ 24-26 lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighetens inträde är uppfyllda.

§ 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda.

§ 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 § i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda och att nyttan för omhändertagande av dagvatten från den allmänna platsmarken överstiger bebyggelsens behov.

I Anläggningsavgifter § 5

§ 5.1 För bostadsfastighet och därmed enligt § 3 jämställd fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4.1 angivna ändamål betalas anläggningsavgift med:

a) en servisavgift per framdragen servisledning enligt taxebilaga I pkt 1 b) en förbindelsepunktavgift per förbindelsepunkt ”- c) en avgift per m2 tomtyta ”- d) en avgift per lägenhet ”- e) en avgift för Df utan förbindelsepunkt ”-


Tomtytan överstigande 2000 m2 reduceras med cirka 20 %. Avgiften för tomtyta tas endast ut intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt § 5.1 a, b, d och e.


Med lägenhet avses vad som framgår av § 3.5.


§ 5.3 Antal lägenheter bestäms i enlighet med de ritningar enligt vilka bygglov beviljats eller annars i enlighet med ritning eller uppmätning som va-huvudmannen godkänner.

För lägenhet med bruttoarea mindre än eller lika med 25 kvadratmeter reduceras lägenhetsavgiften med 50 %.

§ 5.4 Sker om- eller tillbyggnad eller uppförs ytterligare byggnad på fastighet eller ökas fastighetens tomtyta, skall erläggas tilläggsavgift enligt §5.1 c för den tillkommande tomtytan och enligt § 5.1 d för de tillkommande lägenheterna enligt § 5.3.

4

Vid ny bebyggelse på redan befintlig (ej nybildad) förut bebyggd fastighet, för vilken den allmänna va-anläggningen nyttjats före nybebyggelsen, skall avgift inte erläggas för nybyggnad som till omfattning motsvarar den genom nybyggnaden ersatta förutvarande bebyggelsen, utan endast tilläggsavgift för den tillkommande tomtytan och de tillkommande lägenheterna enligt § 5.3.

Vid beräkning av tilläggsavgift för tillkommande tomtyta skall reduktionsreglerna i § 5.2 beaktas.

§ 5.5 Är förbindelsepunkten för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt § 5.1 a och förbindelsepunktavgift enligt § 5.1 b lika mellan fastigheterna.

§ 5.6 I fall servissträckan fram till förbindelsepunkt för fastighet överstiger 30 meter, skall för den överstigande sträckan per meter ledningslängd för V, S och Df betalas en avgift med ett belopp enligt taxebilaga I pkt 3.

§ 5.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas ska avgift betalas enligt taxebilaga I pkt 1.

§ 6

§ 6.1 För annan fastighet skall vid avgiftsskyldighet för samtliga i § 4.1 angivna ändamål betalas anläggningsavgift med:

a) en servisavgift per framdragen servisledning enligt taxebilaga I pkt 2 b) en förbindelsepunktavgift per förbindelsepunkt ”- c) en avgift per m2 tomtyta ”-

d) en avgift för Df utan förbindelsepunkt ”-


Tomtyta överstigande 5 000 m2 men ej överstigande 20 000 m2 reduceras med ca 22 %, tomtyta överstigande 20 000 m2 men ej överstigande 100 000 m2 med ca 55 % och tomtyta överstigande 100 000 m2 med ca 81 %.



§ 6.3 Utöver den i § 6.2 angivna reduktionen äger va-huvudmannen medge reduktion av avgiftspliktig tomtyta för fastigheten, om fastigheten har så stor areal och är så belägen att va-huvudmannens kostnad för det lokala va-nätet i förhållande till fastighetens areal är väsentligt lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet.

Va-huvudmannen äger medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för sådan del av fastighets areal som tills vidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildnings-åtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomtyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 § räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 § räntelagen.

§ 6.4 Ökas fastighetens tomtyta, skall betalas tilläggsavgift enligt § 6.1 c för den tillkommande tomtytan.

Vid beräkning av tilläggsavgift för tillkommande tomtyta ska reduktionsreglerna i § 6.2 iakttas.

162

5

§ 6.5 Är förbindelsepunkt för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt § 6.1 a och förbindelsepunktavgift enligt § 6.1 b avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna.


§ 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, det vill säga att bortledning sker till öppen dagvattenlösning som dike eller liknande, ska avgift betalas enligt taxebilaga I pkt 1.

§ 7

§ 7.1 För obebyggd fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande liksom för bebyggd fastighet för vilken den allmänna va-anläggningen inte brukas, skall betalas avgifter enligt § 5.1 a, 5.1 b, 5.1 c, 5.1 d och 5.1 e eller § 6 .1 a, 6.1 b, 6.1 c och 6.1 d. Avgift enligt § 5.1 d begränsas till att omfatta en lägenhet om fastigheten inte är bebyggd.

§ 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet eller vill ägare av bebyggd fastighet som avses i § 7.1 bruka den allmänna anläggningen, skall avgift enligt § 5.1 c och 5.1 d eller § 6.1 c betalas. Avgift tas härvid ut endast för avgiftspliktig tomtyta utöver den för vilken avgift enligt § 7.1 tidigare erlagts eller för tillkommande lägenheter utöver en lägenhet. Vidare skall i förekommande fall ersättning betalas enligt § 10.2.

§ 8

§ 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för alla de § 4. 1 angivna ändamålen, skall betalas reducerad avgift enligt § 5. 1 eller § 6.1 med procentsats som i nedanstående tabell för varje särskilt fall anges.

Avgift V S Df Dg

Servisavgift Avgift tas endast ut för faktiskt framdragen servisledning

Förbindelsepunktavgift Ej reduktion

Tomtyteavgift 25 % 25 % 25 % 25 %

Lägenhetsavgift 50 % 50 %

§ 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket sådan skyldighet inte tidigare förelegat, skall betalas tilläggsavgift motsvarande andel enligt § 8.1 i den anläggningstaxa som gäller vid tidpunkten för avgiftsskyldighetens inträde för det ifrågavarande ändamålet. I förekommande fall skall även betalas ersättning enligt § 10.2.

§ 9

Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala anläggningsavgift för Dg, om nyttan för omhändertagande av dagvatten från den allmänna platsmarken överstiger bebyggelsens behov. Avgift per kvadratmeter allmän platsmark skall utgå i enlighet med taxebilaga I pkt 6.


163

5

§ 6.5 Är förbindelsepunkt för ett visst ändamål gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas servisavgiften enligt § 6.1 a och förbindelsepunktavgift enligt § 6.1 b avseende det ifrågavarande ändamålet lika mellan fastigheterna.


§ 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, det vill säga att bortledning sker till öppen dagvattenlösning som dike eller liknande, ska avgift betalas enligt taxebilaga I pkt 1.

§ 7

§ 7.1 För obebyggd fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande liksom för bebyggd fastighet för vilken den allmänna va-anläggningen inte brukas, skall betalas avgifter enligt § 5.1 a, 5.1 b, 5.1 c, 5.1 d och 5.1 e eller § 6 .1 a, 6.1 b, 6.1 c och 6.1 d. Avgift enligt § 5.1 d begränsas till att omfatta en lägenhet om fastigheten inte är bebyggd.

§ 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet eller vill ägare av bebyggd fastighet som avses i § 7.1 bruka den allmänna anläggningen, skall avgift enligt § 5.1 c och 5.1 d eller § 6.1 c betalas. Avgift tas härvid ut endast för avgiftspliktig tomtyta utöver den för vilken avgift enligt § 7.1 tidigare erlagts eller för tillkommande lägenheter utöver en lägenhet. Vidare skall i förekommande fall ersättning betalas enligt § 10.2.

§ 8

§ 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för alla de § 4. 1 angivna ändamålen, skall betalas reducerad avgift enligt § 5. 1 eller § 6.1 med procentsats som i nedanstående tabell för varje särskilt fall anges.

Avgift V S Df Dg

Servisavgift Avgift tas endast ut för faktiskt framdragen servisledning

Förbindelsepunktavgift Ej reduktion

Tomtyteavgift 25 % 25 % 25 % 25 %

Lägenhetsavgift 50 % 50 %

§ 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket sådan skyldighet inte tidigare förelegat, skall betalas tilläggsavgift motsvarande andel enligt § 8.1 i den anläggningstaxa som gäller vid tidpunkten för avgiftsskyldighetens inträde för det ifrågavarande ändamålet. I förekommande fall skall även betalas ersättning enligt § 10.2.

§ 9

Den som svarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls ska betala anläggningsavgift för Dg, om nyttan för omhändertagande av dagvatten från den allmänna platsmarken överstiger bebyggelsens behov. Avgift per kvadratmeter allmän platsmark skall utgå i enlighet med taxebilaga I pkt 6.

6

§ 10

§ 10.1 Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna anläggningsavgift enligt §§ 5-8 eller tilläggsavgift enligt § 5.4 och § 6.4 enligt ovan angivna grunder eller är, på grund av bebyggelsens lokalisering, terräng- eller markförhållandena eller andra omständigheter, kostnaden för att bereda fastigheten möjlighet att bruka anläggningen avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet, äger va-huvudmannen enligt 38 § lagen om allmänna vattentjänster träffa avtal om anläggningsavgiftens storlek. Erfordras vid anslutning av fastighet till den allmänna vatten- och avloppsanläggningen särskilda anordningar (t ex pumpanläggningar) eller djupareläggning av va-ledningar, äger va-huvudmannen jämväl i sådant fall enligt ovan angivet lagrum träffa avtal om ersättning utöver ovan angivna anläggningsavgifter.

Vid ingående avtal som i föregående stycke sägs skall iakttas de principer om täckning av nödvändiga kostnader och om kostnadsfördelning som ligger till grund för denna anläggningstaxa.

§ 10.2 Servisavgift enligt § 5.1 a och 5.1 b eller § 6.1 a och 6.1 b förutsätter att servisledningar av va-huvudmannen utförts fram till förbindelsepunkt för fastighet i samband med utförande av ledning i gata, väg e dyl. I andra fall påförs fastighetsägaren för täckning av den merkostnad för servisernas utförande, som uppkommer till följd av att de utförts senare på grund av fastighetsägarens önskemål eller åtgärd, nybildning av fastighet genom tomtdelning e dyl, ett belopp enligt taxebilaga I pkt 4.

§ 11

Sedan avgiftsskyldighet inträtt enligt § 4.2, skall anläggningsavgift enligt §§ 5-10 och tilläggsavgift enligt § 5.4 eller § 6.4 betalas inom tid som anges i räkning.

Enligt 36 § lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst 10 år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall betalas enlig 5 § räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall betalas enligt tredje stycket.

Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, ska dröjsmålsränta betalas enligt 6 § räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett.

Avgiftsskyldighet enligt § 5.4, § 6.4 eller § 7.2 föreligger, då bygglov för däri avsett ändrat förhållande meddelats eller sådant ändrat förhållande, t ex ökning av tomtytan eller antalet lägenheter enligt § 5.3, inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt tredje stycket ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess anläggningsavgiften betalas.

Fastighetsägare kan kräva återbetalning av anläggningsavgift för fastighet där beviljat bygglov ej har utnyttjats och har förfallit och nytt bygglov inte beviljas.

§ 12

§ 12.1 Om efter ansökan och särskilt medgivande av va-huvudmannen ledning utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än vad huvudmannen bedömt nödvändiga, eller extra servisledning anlagts, skall fastighetsägare, som begärt arbetets utförande, förutom anläggningsavgift och tilläggsavgift enligt §§ 5-10 erlägga ersättning härför inom tid som anges i räkning.


164

7

§ 12.2 Begär fastighetsägare att ny servisledning skall utföras i stället för och med annat läge än redan befintlig och finner va-huvudmannen skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig ersätta kommunens kostnad för den nya servisledningens allmänna del

§ 12.3 Finner va-huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintligt, är va- huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren dennes kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.

II Brukningsavgifter § 13

§ 13.1 I fråga om fastighet, för vilken den allmänna va-anläggningen brukas, skall brukningsavgift erläggas enligt taxebilaga II punkterna A, B och D

§ 13.2 I de fall va-huvudmannen medgett att vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning för fastighet som brukar den allmänna va-anläggningen, bestäms den avgiftspliktiga vattenmängden till 200 m3/år för enbostadsfastighet och för övriga bostadsfastigheter och andra fastigheter enligt följande tabell:

Enhet

Vattenmängd per enhet, m3/år

Lägenhet (basmängd) 50

Badrum 30

Duschrum 30

WC 30

Bostadsrum 10

Tvättstuga 10

Garage 10

§ 13.3 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt § 13.1. Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 50 m3 per lägenhet.

Dock debiteras en fast minimiavgift motsvarande va-huvudmannens kostnader för anslutning och avstängning enligt taxebilaga II B pkt 2.

Beträffande definition av lägenhet hänvisas till § 3.

§ 13.4 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det.

Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten – och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan storleken inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen.


165

7

§ 12.2 Begär fastighetsägare att ny servisledning skall utföras i stället för och med annat läge än redan befintlig och finner va-huvudmannen skäl bifalla ansökan härom, är fastighetsägaren skyldig ersätta kommunens kostnad för den nya servisledningens allmänna del

§ 12.3 Finner va-huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintligt, är va- huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren dennes kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinnes skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick.

II Brukningsavgifter § 13

§ 13.1 I fråga om fastighet, för vilken den allmänna va-anläggningen brukas, skall brukningsavgift erläggas enligt taxebilaga II punkterna A, B och D

§ 13.2 I de fall va-huvudmannen medgett att vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning för fastighet som brukar den allmänna va-anläggningen, bestäms den avgiftspliktiga vattenmängden till 200 m3/år för enbostadsfastighet och för övriga bostadsfastigheter och andra fastigheter enligt följande tabell:

Enhet

Vattenmängd per enhet, m3/år

Lägenhet (basmängd) 50

Badrum 30

Duschrum 30

WC 30

Bostadsrum 10

Tvättstuga 10

Garage 10

§ 13.3 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt § 13.1. Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 50 m3 per lägenhet.

Dock debiteras en fast minimiavgift motsvarande va-huvudmannens kostnader för anslutning och avstängning enligt taxebilaga II B pkt 2.

Beträffande definition av lägenhet hänvisas till § 3.

§ 13.4 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det.

Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDAC:s föreskrifter om vatten – och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan storleken inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen.

8

Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Mark- och miljödomstolen.

Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och befinnes mätaren vara godkänd, skall fastighetsägaren för täckning av undersökningskostnaderna betala avgift enligt taxebilaga II C.

§ 13.5 För spillvattenmängden som enligt va-huvudmannens medgivande i avtal avleds till dagvattennätet (såsom ej förorenat kylvatten o dyl) utgår avgift enligt taxebilaga II pkt A2. Va-huvudmannen upplåter härigenom resurs som anskaffats för att avleda dagvatten vid kraftig nederbörd.

Om denna resurs blir otillräcklig eller annan olägenhet uppstår på grund av denna upplåtelse äger va-huvudmannen säga upp anslutningarna med ett års varsel om inte annat avtalats. § 14

Avleds inte hela drickvattenmängden till avloppsnätet eller tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot den levererade dricksvattenmängden, skall avgift för spillvattenavlopp betalas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av särskild ren- eller spillvattenmängd eller på annat sätt, varom överenskommelse träffats mellan va-huvudmannen och fastighetsägaren eller annars efter va-huvudmannens uppskattning.

§ 15

Den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls skall betala brukningsavgift i enlighet med taxebilaga II C om nyttan för omhändertagande av dagvatten från den allmänna platsmarken överstiger bebyggelsens behov.

§ 16

§ 16.1 Om flödet av dagvatten från en fastighet till det allmänna dagvattensystemet, på ett avsevärt sätt skiljer sig från det, enligt taxan, förväntade flödet kan va-huvudmannen medge reduktion av taxan. Reduktion kan ske ned till den uppskattade andelen hårdgjord yta 0,6 eller 0,3.

Reduktion ges endast på kostnaden för Df och medges ej för de fastigheter, som enligt taxan, är klassade som småhus. All utredning för att bevisa att en fastighet äger rätt till reduktion utförs och bekostas av fastighetsägaren.

§ 16.2 Om flödet av dagvatten från en fastighet till det allmänna dagvattensystemet, på ett avsevärt sätt skiljer sig från det, enligt taxan, förväntade flödet, äger va-huvudmannen rätt att reducera eller öka taxan. Förändringen kan ske upp eller ned till den uppskattade andelen hårdgjord yta 0,3 eller 0,6 eller 0,8.

§ 17

Är det inte skäligt att beräkna brukningsavgift för viss fastighet enligt de i §§ 13-15 angivna grunderna eller är va-huvudmannens kostnad för att låta den allmänna anläggningen brukas för fastigheten avsevärt högre eller lägre än för fastigheter inom verksamhetsområdet i allmänhet – exempelvis på grund av att avloppsvattnet från fastigheten innehåller föroreningshalter överstigande det normala hushållsspillvattnets – äger va-huvudmannen enligt 38 § lagen om allmänna vattentjänster träffa avtal om brukningsavgiftens storlek.

Vid ingående av avtal som i föregående stycke sägs skall iakttas de principer som täckning av nödvändiga kostnader och om kostnadsfördelning som ligger till grund för denna brukningstaxa.


166

9

För fastighet inom detaljplanelagt område, skall betalas brukningsavgift enligt taxebilaga II. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i bilaga II angivna ändamål reduceras avgiften i enlighet med bilagan.

§ 18

Brukningsavgift enligt § 13 taxebilaga II punkt A debiteras i efterskott utifrån förbrukad vattenmängd enligt mätning eller annan grund som anges i §§ 13 och 14.

Brukningsavgift enligt § 13 taxebilagan II punkt B debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial, halvår eller år enligt beslut av va-huvudmannen.

Brukningsavgift enligt § 13 taxebilagan II punkt D debiteras per månad, kvartal, tertial, halvår eller år enligt beslut av va-huvudmannen.

Om va-huvudmannens beslutat att mätaravläsning inte sker för varje debitering får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering skall dessutom ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse, uthyrning e dyl.

Om debiterat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, så utgår dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt § 11 tredje stycket.

§ 19

§ 19.1 Har fastighetsägare begärt att va-huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggörafastighetsägarens brukande av anläggningen i visst fall eller har särskild åtgärd annars påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, påförs brukningsavgift med hänsyn till va-huvudmannens kostnader för åtgärden.

§ 19.2 Har fastighet med stöd av 43 § lagen om allmänna vattentjänster avstängts från vattentillförsel, påförs fastighetens ägare va-huvudmannens kostnader för avstängning och återinkoppling enligt taxebilaga II punkt C.

§ 19 3 Har fastighetsägare utan giltigt förfall underlåtit att lämna va-huvudmannen tillträde till fastigheten vid avtalad nödvändig undersökning, installation eller underhåll, exempelvis vattenmätarbyte eller service av LTA-pumpenhet, får va-huvudmannen påföra fastighetens ägare va-huvudmannens kostnader därför enligt taxebilaga II punkt C.


167

9

För fastighet inom detaljplanelagt område, skall betalas brukningsavgift enligt taxebilaga II. Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i bilaga II angivna ändamål reduceras avgiften i enlighet med bilagan.

§ 18

Brukningsavgift enligt § 13 taxebilaga II punkt A debiteras i efterskott utifrån förbrukad vattenmängd enligt mätning eller annan grund som anges i §§ 13 och 14.

Brukningsavgift enligt § 13 taxebilagan II punkt B debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial, halvår eller år enligt beslut av va-huvudmannen.

Brukningsavgift enligt § 13 taxebilagan II punkt D debiteras per månad, kvartal, tertial, halvår eller år enligt beslut av va-huvudmannen.

Om va-huvudmannens beslutat att mätaravläsning inte sker för varje debitering får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning, dock att mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning skall ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering skall dessutom ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse, uthyrning e dyl.

Om debiterat belopp inte betalas inom tid som anges i fakturan, så utgår dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt § 11 tredje stycket.

§ 19

§ 19.1 Har fastighetsägare begärt att va-huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggörafastighetsägarens brukande av anläggningen i visst fall eller har särskild åtgärd annars påkallats på grund av fastighetens va-förhållanden, påförs brukningsavgift med hänsyn till va-huvudmannens kostnader för åtgärden.

§ 19.2 Har fastighet med stöd av 43 § lagen om allmänna vattentjänster avstängts från vattentillförsel, påförs fastighetens ägare va-huvudmannens kostnader för avstängning och återinkoppling enligt taxebilaga II punkt C.

§ 19 3 Har fastighetsägare utan giltigt förfall underlåtit att lämna va-huvudmannen tillträde till fastigheten vid avtalad nödvändig undersökning, installation eller underhåll, exempelvis vattenmätarbyte eller service av LTA-pumpenhet, får va-huvudmannen påföra fastighetens ägare va-huvudmannens kostnader därför enligt taxebilaga II punkt C.

10

III Taxans införande § 20

Denna taxa träder i kraft 2020-01-01. Brukningsavgifter enligt § 13. Taxebilagan II skall tillämpas för förbrukning från det datum taxebilagan anger.

Taxa för Jönköpings kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXEBILAGA I – anläggningsavgifter fr o m 2020-01-01 inkl. moms

Pkt Typ av avgift Vatten ( kr)

Spillvatten (kr)

Dagvatten fastighet(kr)

Dagvatten gata (kr)

Totalt (kr)

1 Bostadsfastighet enligt § 5. Ev tillägg se pkt 3-5

1.11 Servisavgift 13 000 13 000 13 000 39 000

1.12 Förbindelsepunktavgift 48 000

1.13 Tomtyteavgift

Avgift per m2 tomtyta 0- 2 000 m2 12:00 12:00 12:00 12:00 48:00

Större än 2 000 m2 9:60 9:60 9:60 9:60 38:40

1.14 Lägenhetsavgift för lgh > 25 m2 12 500 12 500 25 000

Lägenhetsavgift för lgh ≤ 25 m2 6 250 6 250 12 500

1.15 Avgift då Df ej avleds genom servisledning 13 000 13 000

2 Annan fastighet enligt § 6. Ev tillägg se pkt 3-5

2.11 Servisavgift 13 000 13 000 13 000 39 000

2.12 Förbindelsepunktavgift 48 000

2.13 Tomtyteavgift

0 – 5 000 m2 14:20 14:20 14:20 14:20 56:80

5 001-20 000 m2 11:10 11:10 11:10 11:10 44:40

20 001-100 000 m2 6:40 6:40 6:40 6:40 25:60

Större än 100 000 m2 2:70 2:70 2:70 2:70 10:80

2.15 Avgift då Df ej avleds genom servisledning 13 000 13 000


168

11

C Övriga avgifter Totalt kr

3. Tillägg till avgift enligt punkt 1 och 2 ovan för servisledning utöver 30 m enligt § 5.6 och § 6 6. Pris per meter servisledning. 5 200

4. Tillägg till avgift enligt punkt 1 och 2 ovan vid senare utförande. Enligt § 10.2

I gatumark eller gångbana (asfaltytor) 60 000

I övriga ytor 20 000

5. Proppning av servis. Tillägg för proppning av mer än en servis, per styck 36 250

6. Avgift per m2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten. 12:00

Taxebilaga II - Brukningsavgifter fr o m 2020-01-01 inkl. moms

A Mängdavgifter För vatten kr

För spill-vatten kr

Totalt kr

1 Avgift per m3 levererat vatten 11:00 15:30 26:30

2 Avgift för ”rent spillvatten” som släpps till dagvattennätet per m3 11:00 0:50 11:50

3 Byggvatten till byggarbetsplatser, per m3

26:30

B Fasta avgifter För vatten

kr För spill-vatten kr

Totalt kr

1 Årsavgift då vattenförbrukning kontrolleras genom vattenmätare per mätare enl anslutning:

20 mm 400 550 950

25 mm 1 170 1 600 2 770

40 mm 2 750 3 750 6 500

50 mm 5 500 7 500 13 000

≥ 80 mm 12 375 16 875 29 250

2.1 Extra årsavgift för vattenmätare placerade i vattenmätarbrunn där nedstigning krävs 120

2.2 Extra årsavgift för vattenmätare utrustad för fjärregistrering 600

2.3 Extra årsavgift för tillgång till sprinklervatten 6 200

2.4 Extra årsavgift för tillgång till annan typ av brandvattenförsörjning. 120


169

11


3. Tillägg till avgift enligt punkt 1 och 2 ovan för servisledning utöver 30 m enligt § 5.6 och § 6 6. Pris per meter servisledning. 5 200

4. Tillägg till avgift enligt punkt 1 och 2 ovan vid senare utförande. Enligt § 10.2

I gatumark eller gångbana (asfaltytor) 60 000

I övriga ytor 20 000

5. Proppning av servis. Tillägg för proppning av mer än en servis, per styck 36 250

6. Avgift per m2 allmän platsmark för bortledning av dagvatten. 12:00

Taxebilaga II - Brukningsavgifter fr o m 2020-01-01 inkl. moms

A Mängdavgifter För vatten kr

För spill-vatten kr

Totalt kr

1 Avgift per m3 levererat vatten 11:00 15:30 26:30

2 Avgift för ”rent spillvatten” som släpps till dagvattennätet per m3 11:00 0:50 11:50

3 Byggvatten till byggarbetsplatser, per m3

26:30

B Fasta avgifter För vatten

kr För spill-vatten kr

Totalt kr

1 Årsavgift då vattenförbrukning kontrolleras genom vattenmätare per mätare enl anslutning:

20 mm 400 550 950

25 mm 1 170 1 600 2 770

40 mm 2 750 3 750 6 500

50 mm 5 500 7 500 13 000

≥ 80 mm 12 375 16 875 29 250

2.1 Extra årsavgift för vattenmätare placerade i vattenmätarbrunn där nedstigning krävs 120

2.2 Extra årsavgift för vattenmätare utrustad för fjärregistrering 600

2.3 Extra årsavgift för tillgång till sprinklervatten 6 200

2.4 Extra årsavgift för tillgång till annan typ av brandvattenförsörjning. 120

12

2.5 Byggvatten, fast avgift 2 800

3 Årsavgift då vattenförbrukningen ej mäts med vattenmätare

3.1 Enbostadsfastighet Mängdavgift beräknas enl pkt A för en förbrukning av 200 m3/år

400 550 950

3.2 Övrig bostadsfastighet och annan fastighet Mängdavgift beräknas enl § 13.2. Fast avgift enl pkt B 1för mätare som motsvarar förbrukning, minst

400 550 950


C1 Vattenmätare

1.1 Intagning för vinterförvaring 725

1.2 Utsättning efter vinterförvaring 725

1.3 Förgäves avtalat besök 415

1.4

Skadad eller sönderfrusen mätare

För mätare med anslutning 20 mm 1 500

För mätare med anslutning 25 mm 2 210

För mätare med anslutning större än 25 mm 3 025

1.5 Provning med mätnoggrannhet inom tillåtna värden: Mätarstorlek:

20-40 mm (5-20 m3) 725

50 mm (30 m3) 835

51-80 mm (30-100 m3) 1 000

81-200 mm (100-600 m3) 1 500

1.6 Kontroll av vattenmätare där mätnoggrannheten ligger utanför tillåtna värden Ingen debitering

1.7 Hyra av brandpostmätare

Grundavgift inkl 1 månads hyra samt öppning och stängning 2 800

Per påbörjad dag utöver 1 månad 15

Avgift per m3 levererat vatten (kr/m3) 26:30


170

13

1.8

Nyttjande av vattenkiosk

Årsavgift 390

Nyckel/tagg, engångskostnad 625

Borttappad, skadad nyckeltagg 625


2 Återinkoppling enligt § 19.2 980

D Avgifter för dagvatten för fastighet Df och allmän platsmark Dg Totalt kr

D1 Småhus, taxeringskod 210-221, 223, 225, 280-299

1.1 Dagvattenavgift gata (Dg) kr/fastighet, år 150

1.2 Dagvattenavgift fastighet (Df) kr/ fastighet, år 265

D2 Övriga fastigheter Totalt kr


2.2 Dagvattenavgift fastighet (Df) kr/ m2, år

Taxeringskod

Schablonandel hårdjord yta (avrinnings-koefficient) kr / m2

Oreducerad tomtyta --- 1,0 0,90

Övriga fastigheter än pkt D1, taxeringskod Reducerad tomtyta = Verklig

tomtyta multiplicerad med nedanstående koefficient

110-199, 230, 240, 310, 340, 380-399, 411, 510, 610-699, 711-718, 720, 734, 740-799, 810 0,3 0:27

222, 300, 311-323, 513-581, 824-890 0,6 0:54

324-326, 400, 412-499, 700, 719, 730-733, 820-823 0,8 0:72

D3 Allmän platsmark, torg, vägar och gator som inte huvudsakligen är för lokalt bruk

Totalt kr

3.1 Avgift för avledande av dagvatten från allmän platsmark kr/m2 0:725

jonkoping.se | Tfn 036-10 50 00 Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping


171

13

1.8

Nyttjande av vattenkiosk

Årsavgift 390

Nyckel/tagg, engångskostnad 625

Borttappad, skadad nyckeltagg 625


2 Återinkoppling enligt § 19.2 980

D Avgifter för dagvatten för fastighet Df och allmän platsmark Dg Totalt kr

D1 Småhus, taxeringskod 210-221, 223, 225, 280-299


1.2 Dagvattenavgift fastighet (Df) kr/ fastighet, år 265

D2 Övriga fastigheter Totalt kr


2.2 Dagvattenavgift fastighet (Df) kr/ m2, år

Taxeringskod

Schablonandel hårdjord yta (avrinnings-koefficient) kr / m2

Oreducerad tomtyta --- 1,0 0,90

Övriga fastigheter än pkt D1, taxeringskod Reducerad tomtyta = Verklig

tomtyta multiplicerad med nedanstående koefficient

110-199, 230, 240, 310, 340, 380-399, 411, 510, 610-699, 711-718, 720, 734, 740-799, 810 0,3 0:27

222, 300, 311-323, 513-581, 824-890 0,6 0:54

324-326, 400, 412-499, 700, 719, 730-733, 820-823 0,8 0:72

D3 Allmän platsmark, torg, vägar och gator som inte huvudsakligen är för lokalt bruk

Totalt kr

3.1 Avgift för avledande av dagvatten från allmän platsmark kr/m2 0:725

jonkoping.se | Tfn 036-10 50 00 Postadress (om inget annat anges) 551 89 Jönköping

Jönköping VIP 2020-2022

Verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 BUDGET 2020

jonkoping.se jonkoping.se

Stadskontoret Rådhuset551 89 Jönköpingtfn 036-10 50 00

verksamhets- och investeringsplan 2020-2022 · 2019-11-20 · 2 verksamhets- och...

Documents