Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 46-55 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö 20090604

Hälsa och samhälle

VAC-BEHANDLING PÅ

ÖPPNA BUKAR

EN ENKÄTSTUDIE SOM BELYSER FÖR- OCH NACKDELAR MED BEHANDLINGEN I OMVÅRDNADSSITUATIONER.

SUSANNE ANDERSSON

JENNIFER JÖNSSON

2

VAC-BEHANDLING PÅ

ÖPPNA BUKAR EN ENKÄTSTUDIE SOM BELYSER FÖR- OCH NACKDELAR MED BEHANDLINGEN I OMVÅRDNADSSITUATIONER.

SUSANNE ANDERSSON JENNIFER JÖNSSON

Andersson, S & Jönsson, J. VAC-behandling på öppna bukar. En enkätstudie som belyser för- och nackdelar med behandlingen i omvårdnadssituationer. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Vacuum-Assisted Closure (VAC)-terapi är en omläggningsmetod som används alltmer på alla typer av sår. Behandlingen stimulerar sårläkningsprocessen genom ett negativt tryck som suger ut överflödig sårvätska och minskar infektionsrisken. Syftet med studien var att belysa för- och nackdelar med VAC-behandling på patienter med öppna bukar i samband med omvårdnadssituationer utifrån sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning. En empirisk enkätstudie gjordes med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys användes som metod för att analysera resultatet. I resultatet framkom det att den största fördelen med VAC-behandlingen var möjligheten att snabbt mobilisera patienten. Den nackdel som belystes mest var tidsperspektivet i samband med VAC-pumpen och läckage, då det visade sig ta tid för både personal och patient att åtgärda problem med dessa. Komplikationer minskar med tanke på att patienten mobiliseras snabbare men också för att risken för infektioner är liten. Nyckelord: Fördelar, Innehållsanalys, nackdelar, omvårdnad, sjuksköterskor, undersköterskor, vacuum-behandling, öppen buk.

3

VAC-THERAPY ON OPEN

ABDOMEN

A QUESTIONNAIRE STUDY ILLUSTRATING ADVANTAGES AND DISADVANTAGES WITH THE TREATMENT IN NURSING SITUATIONS.

SUSANNE ANDERSSON JENNIFER JÖNSSON

Andersson, S & Jönsson, J. VAC-therapy on open abdomen. A questionnaire study illustrating advantages and disadvantages with the treatment in nursing situations. Degree Project, 15 Credit Point. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009. Vacuum-assisted-closure (VAC) therapy is a method of dressing wounds that is used more frequently on all sorts of wounds. The treatment stimulates the healingprocess and by adding a negative pressure it will drain out superfluous fluid and reduce the risk of infection. The aim of this study was to illustrate advantages and disadvantages with the VAC-therapy treatment in nursing situations from a nurse or assistant nurse perspective. An empiric questionnaire study with a qualitative approach was done. To analyse the result manifest content analysis were used. In the result the substantial advantage with VAC-therapy that appeared was the possibility to quickly mobilize the patient. The most frequently illustrated disadvantage was the time perspective in relation to the VAC-pump and leakage, because these problems took time to adjust for both the staff and the patient. Complications reduce because of the fast mobilization of the patient but also for the low risk of infection. Keywords: Advantages, assistant nurse, content analysis, disadvantages, nurse, nursing, open abdomen, vacuum-assisted-closure therapy.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4 BAKGRUND 4 När ska VAC användas? 5 Sårläkningsprocessen 6 Typer av sårläkning 7 Faktorer och sjukdomar som påverkar sårläkningen 7 Tidigare forskning 7 SYFTE 8 Avgränsningar 8 Definitioner 8 METOD 8 De fem stegen 9 Instrument 9 Urval 9 Genomförande 10 Datainsamling 10 Dataanalys 10 Bortfall av data 11 Etiska övervägande 11 RESULTAT 11 Personalens syn på hur patienten påverkas av VAC-beh. 11

Avlastning/belastning för personalen 12 Tidsvinst/tidsförlust för personalen 13 Generellt 14 DISKUSSION 15 Metoddiskussion 15 Instrument 15 Urval 16 Datainsamling 16 Dataanalys 17 Resultatdiskussion 18 Personalens syn på hur patienten påverkas av VAC-beh. 18

Avlastning/belastning för personalen 18 Tidsvinst/tidsförlust för personalen 20 Generellt 21 Överförbarhet 22 SLUTSATS 22 REFERENSER 23 BILAGOR 25

5

INLEDNING

Vacuum-Assisted Closure (VAC)-terapi är en såromläggningsteknik som med hjälp av ett undertryck (vacuum) stimulerar och påskyndar sårläkningsprocessen i öppna sår (Sjögren m fl, 2008). Metoden har visat sig vara framgångsrik och används på de flesta typer av sår, från ”diabetesfötter” till ”öppna bukar” (Wada m fl, 2006). Denna studie koncentreras till VAC-terapi på patienter med öppna bukar. Ingen tidigare forskning har studerat VAC-behandlingens påverkan på sjuksköterskors och undersköterskors arbete i samband med omvårdnad. Studien syftar till att ta reda på sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning om för- och nackdelar med behandlingen i olika omvårdnadssituationer och riktar sig därför enbart till sjukvårdspersonal. Anledningen till val av ämne gjordes pga stort intresse av sårvård och vetskapen om att ämnet är relativt outforskat när det gäller omvårdnad.

BAKGRUND

VAC-terapi introducerades på marknaden i början på 1990-talet och förekommer nu vid de flesta av Sveriges sjukhus (Acosta m fl, 2006). Omläggningen är ett alternativ till den tidigare konventionella behandling som var fuktighetsbevarande och förhållandevis tätslutande. Den konventionella behandlingen innebar omläggning med kompresser, absorptionsförband och sårdynor. Denna omläggningsmetod genomfördes på avdelningen och gjordes enligt steril rutin, eftersom öppen buk är ett kirurgiskt sår, vilket innebar att sterila instrument, utensilier och rengöringsvätskor användes. VAC-terapin däremot innefattar ett svampförband som dekomprimeras med hjälp av en vakuumpump. Skillnaden på behandlingarna är att omläggningsfrekvensen minskar och att läkningsprocessen påskyndas med VAC-behandlingen (Lindholm, 2003). VAC-behandlingen skapar en sluten och fuktig miljö som med hjälp av ett specialförband (porös svamp) och undertryck ökar bildningen av granulationsvävnad i såret. Terapin bidrar även till att reducera ödem och att minska antalet bakterier i såret. Indikationer för VAC-terapi är tex akuta och traumatiska sår, brännskador, sårruptur, svårläkta sår, trycksår, lambåer, diabetessår, fistlar och öppen buk (Acosta m fl, 2006). För behandling av öppen buk finns olika principer att tillämpa: 1. viscera (inre organ) täcks för att skyddas och för att minimera vätskeförluster 2. fasciakanterna dras ihop för att undvika retraktion dvs att inte falla isär 3. sug/vakuumbehandling 4. sugbehandling med traktion som innebär hopdragning av sårkanterna (Acosta m fl, 2006).

6

Med VAC-förband vid akut kompartmentsyndrom1 i buken är målet att utesluta ödem och inflammation och att successivt reducera sårets storlek. Förbandet har till uppgift att fungera som en temporär bukvägg. Initialt användes behandlingen på kroniska bensår men efter hand har det vuxit fram olika applikationer för lokala vacuumbehandlingar (Sjögren m fl, 2008). Vid VAC-behandling isoleras såret och sårvätskan dräneras ut via ett slutet slangsystem. På detta sätt minskar smittspridning och omvårdnaden av patienten förenklas. Fuktigheten i såret bibehålls vilket minskar risken för uttorkning och vävnadsnekros som i sin tur leder till att sårläkningen förbättras. Vacuumassisterad sårläkning ersätter varken antibiotikabehandling eller kirurgisk revision utan ses som en kombinationsbehandling för att nå ett optimalt resultat (Sjögren m fl, 2008). Applikation av förbandet går till på följande sätt: Steg 1. Nekrotisk vävnad reduceras kirurgiskt, därefter fylls sårhålan med en polyuretansvamp med öppen porstruktur som anpassas efter sårstorlek, sårtyp och sårlokalisation. Slutligen täcks såret och omgivande hud med en transparent självhäftande plastfilm. Steg 2. Ett litet hål görs i plastfilmen, ungefär mitt på svampen, där en dränageslang med kopplingsstycke ansluts. Dränageslangen kopplas till en uppsamlingsbehållare på själva VAC-pumpen. Undertrycket ställs in på önskad nivå, vanligtvis -125 mm Hg. Luften i såret evakueras när undertrycket kopplas på vilket leder till att polyuretansvampen komprimeras och resulterar i en jämn fördelning av undertrycket i sårhålan. En vanlig rekommendation för svampbytena är 2-3 gånger per vecka men varierar beroende på sårets storlek, typ, lokalisation och dränagemängder (Sjögren m fl, 2008). Det finns två storlekar på VAC maskiner, den ena används för stora sår (VAC ATS) och har större uppsamlingskärl, 500 ml. Denna maskin har en batteritid på fyra timmar och väger 5,58 kg (Kinetic Concepts, Inc, 2009a). Den andra för mindre sår (VAC Freedom) är lämpligast att använda vid mobilisering av patienten. Denna maskin är lätt och portabel, väger endast 1,45 kg och förvaras vid förflyttning i en bärväska med ställbar rem. Uppsamlingsbehållaren till VAC Freedom rymmer 300 ml, maskinen är försedd med internt batteri som varar upp till 12 timmar vilket underlättar själva mobiliseringen av patienten (Kinetic Concepts, Inc, 2009b). När ska VAC användas? Behandlingen ska användas kombinerat med en individualiserad plan för patienten enligt Calne m fl (2008). Först och främst måste sårets bakomliggande orsaker alltid behandlas innan VAC-behandlingen sätts in. För att veta att VAC-behandling på ett sår är en god idé finns det vissa faktorer som övervägs innan, dock finns det sår som inte uppfyller dessa krav och ändå svarar bra på behandlingen t ex sår på diabetesfötter. Faktorer att överväga angående såret är: att såret ska ha bra blodförsörjning, att det finns en frisk granulationsyta, att såret blivit rensat så att det är friskt, att såret producerar mycket friskt sårvätska och såret måste vara större än två cm i diameter. Patienten måste också uppfylla vissa

1 Ett inre buktryck på >20mmHg i samband med organsvikt (Buchwald & Mangell, 2008)

7

krav som att vara fysiskt stabil, ha god nutrionsstatus, inte vara smärtpåverkad och förstå vad behandlingen innebär (Calne m fl, 2008). Efter startad behandling är det viktigt att följa upp processen för att se hur den framskrider. Behandlingen bör fortsätta om såret har minskat med ca 15 % på en eller två veckor. Om det inte händer något med såret bör en annan omläggningsmetod övervägas. Senare i sårets läkningsprocess, då mer granulationsvävnad bildats, kan VAC-behandlingen vara ett alternativ. När det gäller öppna bukar har det visat sig att VAC-behandlingen minskar dödligheten, minskar antalet omläggningar, gör det möjligt för fler öppna bukar att slutas fullständigt samt att antalet rekonstruktioner av bukväggen och antalet komplikationer minskar (Calne m fl, 2008). Sårläkningsprocessen Definitionen på ett sår enligt Jeppsson (2004) är att det finns förlust av vävnad eller funktion där vävnader separeras från varandra. Det finns två huvudkategorier av sår, vulnus och ulcus. En kategori, ulcus, är när en sjuklig process i vävnaden gjort att ett sår uppkommit. Då ett sår uppkommit genom yttre våld kallas det vulnus och den definitionen passar in på de sår denna studie tar upp. I läkningen av ett sår ingår tre olika steg: inflammation, vävnadsnybildning och vävnadsremodellering. Inflammationsfasen innebär att det bildas en skorpa på såret av koagulerat blod. Leukocyter lockas sedan till såret och sätter igång inflammationen samt gör att bakterier och smuts rensas bort från såret (a a). Eftersom ett sår uppkommit innebär detta en vävnadsskada och ny vävnad måste bildas. Vävnadsnybildningen sker i vävnadsbildningsfasen och genom epitelnybildning återuppbyggs epitelet. Nybildning sker utifrån sårkanterna och tillväxer ca 0,5-1 mm per dygn, ett sår kan därför läkas inom 7-10 dagar beroende på hur sårkanternas avstånd är till varandra (Jeppsson, 2004). För en patient med öppen buk tar det ca 3 veckor postoperativt innan buken är försluten (Buchwald & Mangell, 2008). För att bygga upp djupare delar av hud och underliggande hud behövs nybildning av granulationsvävnad, det är denna vävnad som senare blir ett ärr. För att nya blodkärl och ny stödstruktur ska bildas finns det makrofager i granulationsvävnaden. Makrofagerna tar hand om avdödat cellmaterial och frisätter tillväxtfaktorer som stimulerar nybildningen av blodkärl och stödstruktur. Med hjälp av makrofagerna stimuleras fibroblasterna till att bilda kollagen och när kollagen bildas sker en inväxt av blodkärl. Fibroblasterna förser sedan vävnaden med syrgas och näringsämnen, när tillräckligt mycket kollagen bildats så avslutas denna process (Jeppsson, 2004). I samband med vaccumbehandling av sår stimuleras tillväxten av granulationsvävnad vilket gör att såret läker snabbare (Sjögren m fl, 2008). Det sista steget i sårläkningsprocessen är vävnadsremodelleringen vilket innebär en kontraktion av såret och en reorganisation av stödstrukturerna. Kontraktion av såret görs vanligen med suturer för att göra sårets yta mindre och på så vis minska ytan som behövs epitelialiseras. Med hjälp av remodelleringen ökar sårets hållfasthet (Jeppsson, 2004).

8

Typer av sårläkning Det finns tre olika huvudgrupper av läkning, detta pga att ett sår kan läkas på olika tid beroende på hur mycket ny vävnad som måste bildas. De tre grupperna är primärläkning, fördröjd primärläkning och sekundärläkning (Jeppsson, 2004). Primärläkning innebär att såret läker ihop snabbt och det blir ett fint ärr. Läkning på det sättet sker när sårkanterna är jämna, rena och ligger intill varandra, t.ex. om såret suturerats eller tejpats samman. Fördröjd primärläkning innebär att såret varit öppet 6-8 timmar efter det uppkommit, och anses då vara kontaminerat. Fördröjd primärläkning innebär att såret inte sutureras ihop utan hålls öppet i 3-4 dagar för att rensas upp. När såret rensats upp kan det sutureras samman. När såret inte kan primärförslutas, exempelvis för att det är för stort, eller för att det varit för kontaminerat får det sekundärläka. Sekundärläkning innebär ofta ett stort ärr och funktionsnedsättning, dvs nedsatt känsel (Jeppsson, 2004). Faktorer och sjukdomar som påverkar sårläkningen Enligt Jeppsson (2004) är sårtyp, sårets lokalisation, kontamination, vanliga infektioner som streptokocker, stafylokocker, E.coli och anaeroba infektioner, fuktig eller torr miljö, ålder, hormonell status och nutritionsstatus några faktorer som har betydelse för hur resultatet av sårläkningen blir. Sjukdomar som har betydelse för sårläkningsprocessen när en person får ett sår är bla diabetes mellitus, ateroskleros och kronisk venös insufficiens. Med sjukdomarna medföljer sårkomplikationer som sårinfektioner och hematom. En sårkomplikation som nämns i Jeppsson (2004) och som kan appliceras i föreliggande studie är sårruptur, med ett ökat tryck i buken speciellt hos överviktiga utsätts bukväggen för stor belastning vilket medför att såret kan ruptera. Tidigare forskning I Petersson m fl (2007) användes VAC-behandlingen på öppna bukar i samband med en annan behandling där man drog samman fascian vid varje omläggning. Studien gjordes i Malmö och Uppsala med sju deltagare. Patienter som ingick i studien var de som kommit in med akut bukaorta aneurysm och där tarmarnas svullnad gjorde det omöjligt att försluta buken vid operation. Resultatet av VAC-omläggningen och förslutning av fascian tillsammans visade att det var bra sätt att försluta buken vid tarmsvullnad men att fler studier behövde göras. Fleck m fl (2008) undersökte VAC-behandling inom hjärtkirurgi och tog upp fördelen med VAC-behandlingen i omvårdnadssituationer. Mellan åren 2005 och 2008 deltog 22 patienter i studien som utfördes i Österrike. På patienterna i studien lämnades sternum öppet för förslutning med VAC-omläggning istället för sterilomläggning för att minska risken för kontamination av såret. I studien visade det sig att det blev lättare att mobilisera patienterna och på så sätt förhindra t ex pneumoni som komplikation postoperativt. VAC är en behandling som kan användas på de flesta sår. I Wada m fl (2006) användes behandlingen för att tillsluta komplicerade sår som t ex trycksår, sår orsakad av diabetes och sår orsakad av dålig blodcirkulation. Studien gjordes på ett sjukhus i Sao Paulo, Brasilien, mellan mars 2002 och februari 2003 där 29 patienter deltog. Studien visade att såren läktes snabbare i jämförelse med konventionella omläggningar. Slutsatsen i artikeln är att metoden är säker och effektiv och att granulationsvävnaden i såret bildades effektivare och läkte såret snabbare. Det påpekas också i diskussionen att enligt författarnas erfarenhet har

9

sjukhusvistelsen och dödligheten av immobiliserade patienter minskat (Wada m fl, 2006). Tidigare studier har gjorts på sternum (Fleck m fl, 2008) och på andra typer av sår som t ex trycksår, sår orsakad av diabetes och sår orsakad av dålig blodcirkulation (Wada m fl, 2006) men ingen studie har belyst både fördelar och nackdelar i just omvårdnadssituationer.

SYFTE

Syftet med studien var att belysa för- och nackdelar med VAC-behandling på öppna bukar i samband med omvårdnadssituationer utifrån sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning. Avgränsningar Patienter med öppna bukar som behandlas med VAC-terapi inkluderades. Sjuksköterskor och undersköterskor som har arbetat på avdelningen i minst sex månader där studien utfördes samt har deltagit i omvårdnadssituationer som rör aktiviteter i det dagliga livet hos patienter med VAC-behandling inkluderades. Definitioner Öppen buk är enligt Mangell (2009) en buk som ej går att försluta i samband med kirurgi pga svullnad av tarmarna, risk för patologiskt högt tryck i bukhålan eller djup infektion i bukhålan.

METOD

Metoden innehållsanalys enligt Burnad (1991) valdes för att den kan användas på all slags data, eftersom den beskrivs i olika steg underlättades användandet och förståelsen av bearbetningen av data. I Burnard (1991) beskrivs innehållsanalysen med hjälp av fjorton steg. Dessa reducerades av studieansvariga i föreliggande studie till fem steg. Anledningen till reduktionen av stegen var att Burnard (1991) främst analyserat intervjuer och med en sammansättning av stegen blev det mer anpassat till materialet i föreliggande studie. Steg ett i Burnard (1991) togs bort för att memos, dvs minnesanteckningar, inte var nödvändiga i denna enkätundersökning. Inga utomstående bjöds in för att förstärka validiteten eftersom studieansvariga var överens i kategoriseringsfasen, därför togs steg sex bort. Steg nio och tio handlar om att bearbeta intervjumaterial och var därför inte aktuella för denna studie. Burnard (1991) menar i steg fjorton att det som framkommit i materialet ska sammanlänkas med tidigare studier men det går inte att applicera på denna enkätstudie eftersom inga studier utförts gällande VAC-behandlingen i omvårdnadssituationer.

10

De fem stegen 1. Det första steget som användes innebar att läsa igenom texten och bekanta

sig med den och det var samma som steg två i Burnard (1991). 2. Andra steget innebar att läsa texten och markera stycken som kodades så

att styckena sedan kunde placeras under kategorier där de passade, detta innefattade steg tre-fem.

3. Därefter lästes texten igenom igen i det tredje steget för att se så inget i materialet hade fallit bort och detta är likvärdigt med steg sju .

4. I fjärde steget analyserades data genom att sammanställa koderna och kategorierna vilket även görs i steg åtta.

5. Femte steget säkerställde validitet och reliabilitet genom att en jämförelse mellan kategoriseringarna gjordes för att se om dessa var lika, därefter skrevs resultatet samman. Steg fem har därför likheter med steg elva-tretton (a a).

Instrument Enkäten, se bilaga 1, byggdes upp enligt rekommendationer ur Trost (2001). En av de fyra komponenterna som användes för att fastställa begreppet tillförlitlighet var kongruens, dvs likartade frågor ställdes för att få olika infallsvinklar. För hög grad av reliabilitet användes enkla satser. Alla medverkande skulle förstå frågan på samma sätt därför användes vanliga och begripliga ord. Syftet i denna studie innehåller två frågor i en. Trost (2001) rekommenderar att om det finns dubbelfrågor delas frågan upp i enkäten för att undvika missuppfattningar, negationer och långa formuleringar vilket gjordes i denna enkät. Utformning av enkäten ska enligt Trost (2001) vara tilltalande och se trevlig ut för informanten och detta gjordes ett försök att uppnå. Utifrån syftet utvecklades tre öppna frågor där informanten skulle ha möjlighet att svara så utförligt som möjligt. En A4-sida avsattes till varje fråga för att ge möjlighet för informanten att utveckla sina svar. Urval I studien inkluderades sjuksköterskor och undersköterskor som har arbetat på avdelningen där studien utförs i minst sex månader. Personalen skulle ha deltagit i omvårdnadssituationer med vardaglig karaktär av patienter med VAC-behandling. Efter diskussion med avdelningsföreståndaren framkom det att ha jobbat på avdelningen i minst sex månader och ha hunnit vara med vid en omvårdnadssituation verkade vara ett rimligt krav. Med ett rimligt krav menas i detta fall att informanterna varit med i flera olika omvårdnadssituationer hos patienter med VAC-behandling och kan på så sätt ge många olika infallsvinklar i svaren och kan därför belysa olika för- och nackdelar. Enkäterna delades ut till dagpersonalen, dvs. de som jobbade morgonpass och kvällspass, nattpersonalen exkluderades eftersom patienterna förväntas sova nattetid. Totalt jobbade 28 personer i dagpersonalen och ingick i urvalet. Av dessa 28 var hälften sjuksköterskor och hälften undersköterskor.

11

Genomförande Nedan presenteras hur studiens datainsamling och dataanalys genomförts samt studiens bortfall av data. Datainsamling Enkäter lämnades ut till en kirurgisk avdelning på ett större sjukhus i södra Sverige. Enkäterna delades ut av studieansvariga på ett personalmöte till den personal som var närvarande. Deltagarna som ingick i studien fick information genom informationsbilagan, se bilaga 2, där arbetet beskrevs, tillvägagångssätt redovisades och varför studien genomfördes. Informationsbilagan presenterades på personalmötet, som nämnts innan, av studieansvariga. För att informationen skulle nås av all personal bifogades informationsbilagan med enkäten. Resterande enkäter överlämnades till avdelningsföreståndaren som lämnade ut dem till den personal som inte var närvarande på mötet. En vecka efter det nämnda mötet besökte studieansvariga avdelningen för halvtidskontroll och för att svara på eventuella frågor. De enkäter som besvarats lämnades i en låda som studieansvariga lämnat på avdelningen. I samband med halvtidskontrollen inhämtades de besvarade enkäterna som lämnats i lådan. Vid halvtidskontrollen uppmärksammades svårigheter att få tillbaka tillräckligt många besvarade enkäter. Studieansvariga beslutade att ytterligare en påminnelse till informanterna var nödvändig innan den slutliga insamlingen. Detta för att försäkras om att tillräckligt stort material inhämtades. Ca en vecka efter halvtidskontrollen gjordes den slutliga insamlingen av enkäterna av studieansvariga.

Dataanalys Analysen av materialet gjordes enligt Burnard’s (1991) metod för innehållsanalys. Enkäterna insamlades och kopierades så att studieansvariga hade varsin upplaga. Under analysens förfarande förvarades materialet i en mapp hos respektive studieansvarig, även original-enkäterna förvarades i en mapp hos en av de studieansvariga. Bearbetning och analys av materialet genomfördes konfidentiellt. Dekontextualiseringen och kategoriseringen gjordes individuellt av studieansvariga för att öka validiteten. Texten bröts ned och kodades på ett induktivt sätt. Enligt Lundman & Hällgren Graneheim (2008) innebär induktiv ansats att texten analyseras förutsättningslöst utifrån människors upplevelser. Studieansvariga träffades för att jämföra kodningen i rekontextualiseringsfasen. Koderna som framkommer är ett redskap som kortfattat beskriver innehållet i texten (a a). Arbetet med kategoriseringen gjordes utan samtal mellan parterna. Originaltexten lästes sedan igen för att se att inget hade hamnat fel eller inte kommit med, därefter kunde resultatet sammanställas. För att veta hur djupt texten skulle analyseras användes manifest ansats. Enligt Downe-Wambolt (1992) innebär manifesta ansatsen att texten analyseras så som den är, helt enkelt det som syns i texten och som är uppenbart. Gemensamt arbetades tabeller fram för att sammanfatta resultaten på ett överskådligt sätt. I Lundman & Hällgren Graneheim (2008) rekommenderas att resultatet sammanfattas i tabeller för att ge en god översikt av kategorier, subkategorier och meningsenheter. För att följa en röd tråd i tabellerna grupperades koderna i subkategorier, de koder som var närbesläktade hamnade då

12

under samma kategori. I tabellen användes olika färger för olika kategorier vilket Burnard (1991) rekommenderar för att särskilja kategorierna ifrån varandra. För att belysa subkategorierna användes meningsenheter i tabellen, som är ord eller små stycken av en text (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Då kursen är avslutad makuleras materialet i en strimlare av studieansvariga. Bortfall av data Inklusionskriteriet: att ha jobbat på avdelningen i minst sex månader, bidrog till bortfall då det fanns fyra nyanställda på avdelningen. Efter samtal med en del av dem som inte jobbat på avdelningen i sex månader framkom det att de nog hade kunnat svara på enkäten i alla fall. Etiska övervägande Etisk prövning skickades in till den lokala etikprövningsnämnden vid hälsa- och samhälle, Malmö högskola, där enkäten bifogades. Ansökan godkändes och ärendet fick Dnr HS60-09/248:7. Från klinikchefen inhämtades signerat tillstånd, bilaga 3, för att kunna genomföra studien på den utvalda avdelningen. Information om frivilligt deltagande, att kunna avbryta deltagandet av studien när som helst, lämnades till informanterna på personalmötet som nämnts ovan av studieansvariga. I analysen och sammanställningen av studien eftersträvades att bibehålla konfidentialitet. När det inte går att koppla ihop informanten med datamaterialet innebär det enligt Polit och Beck (2006) anonymitet och detta kan appliceras på föreliggande studie. Med konfidentialitet menas att inget av materialet som framkommer i studien kommer att vara tillgängligt för andra personer än de som är berörda av studien dvs studieansvariga (a a). Övervägande av etiska dilemman angående patientens integritet har gjorts men anses inte finnas då patienterna inte blir direkt berörda av studien. Inte heller informanterna berörs då enkäterna lämnades in anonymt.

RESULTAT

Nedan redovisas resultatet under kategorierna Personalens (undersköterskor och sjuksköterskor) syn på hur patienten påverkas av VAC-behandlingen, Avlastning/belastning för personalen, Tidsvinst/tidsförlust för personalen och Generellt. För att få fram vilka som var fördelarna och nackdelarna i en omvårdnadssituation ställdes frågorna ”Beskriv utförligt de fördelar som du upplever med VAC-behandling på öppna bukar i olika omvårdnadssituationer” och ”Beskriv utförligt de nackdelar som du upplever med VAC-behandlingen i olika omvårdnadssituationer”. För att förstärka resultatet återges citat i sin ursprungliga form. Personalens syn på hur patienten påverkas av VAC-behandling Flera svar i enkäterna belyste hur patienten påverkades av VAC-behandlingen men eftersom syftet i denna studie inte var att lyfta fram hur det berörde patienten så betraktas det som ett bifynd. Flera svar beskrev att vårdtiden minskar i samband med VAC-behandling, ”Minskar vårdtiden.” (Enkät nr 13), och fördelen för patienten blir därmed snabbare hemgång. Svaren i frågorna belyser nackdelarna för patienterna med lång väntetid till operation då det blir onödigt

13

lidande i form av att fasta länge. ”Vissa patienter blir störda av ljudet” (Enkät nr 11) framkom gällande pumpen.

Avlastning/belastning för personalen

Efter analys av enkäterna framkom det att det fanns flera saker som fungerade som avlastning för personalen i samband med patienter som hade VAC-behandling. Det område som återkom på de flesta enkäterna var angående mobilisering som visade sig vara en fördel i omvårdnadssituationer av patienter med VAC-behandling och blev därigenom en avlastning för personalen. Citat som återfanns angående mobiliseringen tex ”Lättare att mobilisera patienten…” (Enkät nr 8) och ”Det blir bättre för pat då han/hon blir mer mobiliserad…” (Enkät nr 1), beskrev kortfattat hur mobilisering underlättas för en patient med VAC-behandling och därför sågs detta som en fördel. VAC-pumpen som tillhör behandlingen var en av fördelarna för personalen då den underlättar mobiliseringen av patienten. Anledningen till att pumpen underlättar för personalen att mobilisera patienten är för att den ger större rörelsefrihet eftersom den är batteridriven och därmed undviks problem med sladdar. I citatet ”…pat som har haft en svårläkt öppen buk och får en Vac mobiliseras lättare.” (Enkät nr 9) beskriver kortfattat hur VAC-behandlingen underlättar vid mobilisering genom att påskynda sårläkningen och därmed en snabbare mobilisering för patienten. En annan fördel som framkom med VAC-pumpens lätthanterlighet är att patienten kan vara delaktig i sin egen vård då de tex kan lära sig byta behållare, vilket blir en avlastning för personalen då de slipper dessa moment. En annan fördel är att det är lätt för personalen att få kontakt med företaget som hyr ut pumparna vilket medför att det snabbare går att lösa de eventuella problem som kan uppstå med pumpen. Ytterligare en fördel med VAC-behandlingen var att förbandet sällan läckte igenom. VAC-förbandet gör att det blir minskad risk för läckage av sårvätska vilket underlättar för personalen då de tex. slipper byte av kläder på patienten och de slipper förstärka förbandet. Exempel på svar från enkäterna som beskrev läckage var: ”Större rörelsefrihet då förbandet sitter säkrare…” (Enkät nr 3), ”Slipper att förbandet blir blött…” (Enkät nr 3), ”Läcker sällan igenom på pat kläder” (Enkät nr 4), ”I stort sett inga läckage…” (Enkät nr 6), ”…slipper risk för läckage av sårvätska” (Enkät nr 8). En fördel som framkom i samband med läckage var att pga minskad risk för läckage kunde patienten efter att ha mobiliserats gå hem på permission utan risk för att kläderna skulle bli våta av sårvätska. Ett svar var ”Pat kan vara uppegående och även gå på på permiss utan riskera läckage…” (Enkät nr 9). Detta blir en avlastning för personalen eftersom det blir mindre antal patienter på avdelningen och därmed minskad arbetsbörda. Det framkom även att VAC-behandlingen inte upplevdes smärtsam vilket blir en fördel vid mobilisering av patienten och därmed en avlastning för personalen, ”Pat blir mer mobiliserad r/t/…/↓ smärta.” (Enkät nr 2). Med VAC-behandlingen blir det lättare för personalen att duscha patienten för att plastfilmen som täcker såret är vattentätt och på så sätt håller det vattnet ute, förbandet behöver då inte bytas efteråt. ”Inga problem att duscha” (Enkät nr 6) är ett citat som belyser denna fördel. ”Patienten mer självständig under vårdtiden” (Enkät nr 13) är ett citat som sammanfattande beskriver hur VAC-behandlingen indirekt avlastar personalen genom att duschningen blir lättare, patienten kan gå själv osv. Det framkom i svaren på enkäterna att VAC-förbandet pga sin tätförslutande förmåga minskar lukten och eftersom sårhålan är täckt med svampförbandet syns inte det öppna

14

såret. ”Mycket mer hygieniskt” (Enkät nr 6), ”Luktar mindre” (Enkät nr 10) och ”Minimerar lukt.” (Enkät nr 13) är svar som beskriver detta. Sådant som ansågs vara en belastning för personalen var tex nackdelar rörande VAC-pumpen. På flera enkäter ansågs pumpen utgöra ett hinder då den alltid skulle tas med, ”Måste alltid ha pumpen att bära på.” (Enkät nr 3), samt att det pga alla slangar fanns risk att trassla in sig. Det framkom även att det var svårare för personalen att självständigt mobilisera en patient med en stor VAC, dvs. ett förband som är stort i omkrets, och detta gjorde att det blev en belastning då det krävdes mer än en personal vid mobiliseringen. Då pumpen larmar vid tex. läckage av förbandet måste detta kontrolleras och åtgärdas av personalen. Citat som ”Maskinerna har en tendens att bråka” (Enkät nr 9), ”VACen larmar” (Enkät nr 10) och ”När VACen ej är tät och den larmar…” (Enkät nr 8) är några exempel på detta problem. Ett annat problem som kunde uppstå enligt ett svar på enkäterna var att om patienten gick hem och fick problem med pumpen måste detta åtgärdas, då kontaktas avdelningen vilket blir en belastning för personal som är i tjänst eftersom patienten inte befinner sig på plats. Den enda nackdelen som framkom gällande läckage var att det kunde vara svårt för personalen att täta förbandet när det väl läckte. Om patienten hade problem med hudirritation relaterat till att huden blir irriterad av plasttejpen, vilket framkom som en nackdel, måste personalen byta förbandet efter dusch. Citat som: ” Tejpen skadar huden ibland” (Enkät nr 9) och ”Hudirritation av tejpet” (Enkät nr 2) är exempel som togs upp gällande detta område. I en enkät framkom det att personalen uppfattade smärta hos patienten i samband med VAC-behandlingen och detta kan tolkas som en belastning för personalen då detta måste åtgärdas. Ett svar visade att personalen tyckte det kunde vara en nackdel att inte se såret. ”Ser ej såret så bra” (Enkät nr 9) var den enda kommentar som framkom. En belastning för personalen var att det ibland kunde vara svårt att planera arbetet på avdelningen för att om det behövde göras en omläggning som var tidskrävande tex att VAC-förbandet var skadat och behövdes förstärkas så kunde det krävas två personer. Citat som framkom angående detta var: ”Ibland svårt att planera arbetet på avd då pat ska läggas om…” (Enkät nr1) och ”Tar rätt lång tid/…/måste vara 2” (Enkät nr 3). En annan belastning som kunde uppkomma och som också gjorde det svårt att planera arbetet på avdelningen var om omläggningen skulle göras på avdelningen av en läkare. Anledningen till att arbetet blev svårt att planera för personalen var för att en definitiv tid inte bokades in för omläggningen utan läkaren kom när dennes schema tillät.

Tidsvinst/tidsförlust för personalen

Det framkom flera aspekter gällande tidsvinst respektive tidsförlust för personalen i samband med omvårdnadssituationer hos patienter med VAC-behandling. Anledningen till att tid framkom som både vinst och förlust har i stort sett med omläggningen av VAC-förbandet att göra. Fördelen med VAC-behandling är att omläggningsfrekvensen minskar vilket gör att personalen slipper tidskrävande och komplicerade omläggningar. Eftersom VAC-förbandet avleder överflödig sårvätska blir det också en tidsvinst för personalen då de slipper lägga om flera gånger om dagen. Citat som beskrev fördelarna med VAC-behandlingen ur ett tidsperspektiv var ”Mindre tidskrävande för framförallt personal/…/långa omläggningar elimineras.” (Enkät nr 8), ”…vinner mycket tid då man inte har långa, komplicerade omläggningar…” (Enkät nr 7), ”minskat arbete…” (Enkät nr

15

2), ”Tidsvinst för personal…” (Enkät nr 13), ”…behöver inte byta förbanden så ofta.” (Enkät nr 4), ”…slipper oml flera ggr/dag.” (Enkät nr 1). I svaren framkommer det även att färre omläggningar leder till att det blir en minskad infektionsrisk i samband med VAC-behandlingen. Tidsvinsten för personalen blir då att det blir färre omläggningar eftersom det inte uppkommer några infektioner. ”Mindre risk för sårinfektioner.” (Enkät nr 10), ”Slipper ta bort förbandet så ofta och därmed minskar infektionsrisken.” (Enkät nr 4), ”Minskar/…/risk av bakterier från omgivningen” (Enkät nr 13) och ”Renare sår” (Enkät nr 10) är citat som beskriver detta. Snabbare läkningsprocess är en av fördelarna som belyses med VAC-behandlingen i svaren på enkäterna och som ur personalens synvinkel är en tidsvinst då såret läggs om mer sällan när det minskar i omkrets. Det finns nämnt i enkäterna att sårläkningen blir bättre och tiden innan såret sluts förkortas med VAC-behandlingen i jämförelse med den konventionella behandlingen med NaCl-kompresser och detta leder också till att det blir färre omläggningar. Svar som beskrev att det var en snabbare sårläkningsprocess var t ex ”Läkningstiden kortas ner betydligt” (Enkät nr 1), ”Oftast snabbare och bättre sårläkning.” (Enkät nr 8), ”Såret krymper ju bokstavligen vid varje omläggning/…/känns positivt för både patient och personal.” (Enkät nr 7), ”Såret läker fortare” (Enkät nr 4), ”Stimulerar bättre/snabbare läkning.” (Enkät nr 13). Saker som för personalen innebar en tidsförlust var tex att omläggningen av VAC-förbandet på öppna bukar alltid utförs på operation, detta medför att personalen innan operation måste förbereda patienten vilket är tidskrävande. Patienterna sätts upp på den akuta op-listan men blir strukna då mer akuta patienter kommer före i kön, detta medför att alla förberedelser måste göras om när nästa operationstillfälle erbjuds. ”Lång väntan på omläggning då dessa görs på op under akut tider.” (Enkät 12 ), ”Dessa omläggningar blir ibland strukna på op-listan pga mer akuta operationer.” (Enkät nr 11) och ”Svårt ibland att få tid till op/…/oml får skjutas på för vissa pat.” (Enkät nr 1). Det framkom att det inte alltid fanns personal på plats på avdelningen som var vana vid att lägga om VAC-förbandet, detta tolkas då som en tidsförlust för personalen eftersom de då tvingas söka upp någon som kan hantera omläggningen på rätt sätt. En tidsförlust för personalen framkom i samband med patienter med VAC-behandling som även har en stomi. Vid byte av stomiförbandet finns det risk att VAC-förbandet förstörs, om inte förbandet läggs rätt från början kan det medföra läckage vilket i sin tur gör att personalen måste lägga mer tid på att förstärka VAC-förbandet. I ett av svaren tas det även upp att förbandet kan släppa på andra utsatta ställen om patienten är svårbandagerad. Citat gällande stomin var tex. ”Kan vara svårt att byta stomibandage då plasten ibland sätts ovanpå stomiplattan.” (Enkät nr 11 ) och ”Svårare att bandagera stomi eftersom VAC plasten täcker stor del av buken.” (Enkät nr 8).

Generellt

Fråga 3 ”Vad tycker Du generellt om VAC på öppna bukar?” gav inga nya svar utan var ofta upprepningar av vad som framkommit i fråga 1 och 2, se bilaga 1. Några av dessa upprepade svar var: ”…läker fortare…” (Enkät nr 10), ”…Mer rent och hygieniskt.” (Enkät nr 8), ”…borde användas oftare…” (Enkät nr 11).

16

DISKUSSION

Nedan diskuteras metodens förfarande under rubrikerna instrument, urval, datainsamling, bortfall av data och dataanalys. I resultatdiskussionen presenteras fördelar, nackdelar och generellt om VAC-behandlingen under rubrikerna Personalens syn på hur patienten påverkas av VAC-behandling Avlastning/belastning för personalen, Tidsvinst/tidsförlust för personalen, Generellt, och Överförbarhet. Metoddiskussion Under nedanstående rubriker diskuteras metoden och genomförandet av studien. Instrument En enkät utformad enligt Trosts (2001) rekommendationer utlämnades till informanterna. Valet av att använda endast öppna frågor istället för att använda kryssfrågor gjordes för att få informanten att svara utförligt. Svaren på frågorna skrevs på flera enkäter i punktform vilket kan vara ett tecken på att det skulle kunna ha varit ett bättre alternativ att använda sig av kryssfrågor i kombination med öppna frågor. Effekten av en kombination hade kunnat bli ett större resultat eftersom givna förslag i kryssform hade kunnat ge informanterna möjlighet att utveckla de förutbestämda kategorierna. Dock skulle det leda till att resultatet från början varit färgat av studieansvarigas förförståelse eftersom kategorierna arbetats fram då enkäten utformades. En pilotstudie av föreliggande enkät hade varit bra att göra innan för att se så att informanterna uppfattade frågan så att svaren innefattade det som efterfrågades och om det räckte med så få frågor för att få fram resultat. Detta genomfördes aldrig pga tidsbrist och att studieansvariga ville att studien skulle påbörjas. Ett A4-papper fanns tillgängligt till varje fråga vilket kan ha haft både positiv och negativ effekt eftersom respondenten kunde känna sig motvillig till det stora utrymmet men samtidigt tvingad att skriva utförligt. Informanterna fyllde knappt en halv A4-sida vilket tyder på att det hade kunnat räcka med mindre plats att skriva på, men anledningen till detta kan också ha haft med frågans utformning att göra. Informanterna blev uppmanade att skriva utförligt relaterat till enkätens utformning eftersom frågan i enkäten sökte ett utförligt svar. Studieansvarigas beslut gällande utformningen av enkäten visades ha god effekt då de flesta frågorna blev besvarade på så sätt att för- och nackdelar med behandlingen belystes vilket önskades framkomma. Dock framkom inga utförligare svar utan korta och koncisa, en hjälp som hade kunnat förstärka ordet utförligt i frågan hade varit att använda fet stil och på så sätt hade svaren kanske blivit längre. Inga frågor från informanterna framkom när det fanns tillfälle att fråga studieansvariga vilket påvisar att valet av enkla frågor eliminerade oklarheter. Det visade sig när analysen gjordes att flera svar på enkäterna belyste hur VAC-behandlingen var en för- eller nackdel för patienten, något som inte frågades efter i enkäten. Ett förtydligande av att det var personalens uppfattning som efterfrågades hade kunnat göras genom att i frågorna poängtera att det var för- och nackdelar för personalen och inte för patienten som efterfrågades. En intervju hade kunnat vara ett alternativ till att få utförligare svar och samtidigt göra resultatet mer nyanserat, men genomfördes aldrig pga tidsbrist.

17

Urval Valet att endast inkludera sjuksköterskor och undersköterskor som jobbade dag- och kvällspass gjordes relaterat till deras arbetsuppgifter dvs. involveringen i patientens omvårdnad. Nattpersonalen exkluderades eftersom patienter är mindre aktiva nattetid, enkäter kunde ha delats ut till dessa också då det kanske hade framkommit problem som inte fanns dagtid. Ett annat inkluderingskriterium var att sjuksköterskan eller undersköterskan skulle ha jobbat på avdelningen i minst sex månader. Detta grundade sig på att de skulle ha erfarenhet av behandlingen på öppna bukar så som den används på avdelningen där enkäten lämnades ut. Eftersom VAC-behandlingen används på flera olika sår så kan personalen ha erfarenhet från andra avdelningar där omvårdnadssituationerna är annorlunda. Om personalen jobbat på avdelningen mindre än sex månader svarar de kanske på frågorna i enkäten utifrån tidigare erfarenheter och inte utifrån hur VAC-behandlingen på öppna bukar används just på denna avdelning. När studien genomförts framkom det att av 28 anställda på avdelningen var det fyra stycken som hade arbetat mindre än sex månader varav dessa automatiskt försvann ur urvalet. När studieansvariga besökte avdelningen visade det sig att den personal som jobbat mindre än sex månader hade kunnat svara på enkäten. Ett alternativ hade kunnat vara att ha en tidsgräns på att ha jobbat på avdelningen i tre månader istället och på så sätt få fler besvarade enkäter. Det frågades inte efter kön, ålder, eller yrkeskategori och möjligtvis hade det kunnat vara intressant att se om det hade haft någon betydelse. Detta var inget som studieansvariga trodde skulle ha haft någon inverkan på hur frågorna besvarades i enkäten och togs därför inte med. Datainsamling Vid första kontakten med personalen då enkäterna delades ut var antalet närvarande personal lågt, endast åtta närvarade vilket gjorde att avdelningsföreståndaren fick dela ut resterande 20 enkäter. Förhoppningarna var att kunna nå ut till så många som möjligt i personalen vid första tillfället för att öka intresset hos personalen och på så sätt öka chansen till flera besvarade enkäter. Vid personalmötet informerades deltagarna om vad studien innebar, mer information om analysmetoden kunde ha framförts och möjligtvis fått deltagarna att förstå att ett utförligare svar önskades för att analysmetoden skulle kunna tillämpas på bästa sätt. Vid halvtidskontrollen uppmärksammades svårigheter att få in besvarade enkäter. Förhoppningarna var att minst hälften av enkäterna skulle vara besvarade vid denna tid vilket de inte var. Upprepade påminnelser från studieansvariga och avdelningsföreståndaren gjordes. Enligt Trost (2001) finns två syften till att använda sig av påminnelser, uppmuntran är det ena syftet och det andra är att motivera. För de som planerade att svara på frågorna behövdes bara uppmuntran medan de som var tveksamma eller negativt inställda behövde motiveras. Eftersom det är en frivillig handling att delta i studien är det viktigt enligt Trost (2001) att påminnelsen inte blir en påtryckning. Av 28 utdelade enkäter inhämtades 13, fyra enkäter ifylldes aldrig pga att fyra informanter inte uppfyllde inklusionskriteriet att ha arbetat på avdelning i minst sex månader. Det låga antalet besvarade enkäter är ett inget ovanligt resultat eftersom svarsfrekvensen på enkätundersökningar ligger mellan 50 och 75 procent (Trost, 2001). Eftersom svarsfrekvensen endast ligger på 54 procent i denna studie

18

visar det endast vad urvalet i denna studie tycker, resultatet går då inte att generalisera. Trots den låga svarsfrekvensen fanns en mättnad i materialet då svaren på frågorna var liknande. Anledningen till så få besvarade enkäter kan bero på både det låga antalet närvarande vid personalmötet första gången och att personalen inte hade tid att fylla i enkäten, trots att uppskattad tid att fylla i enkäten var ca 10 minuter. Kanske hade en enkät med kryssfrågor varit en bättre idé för att personalen möjligen upplever att det tar mindre tid att fylla i. Kryssfrågor var dock inget bra alternativ till denna studie eftersom då skulle kategoriseringen vara förutbestämd med tanke på frågorna som skulle bli tvungna att ställas. I samband med att enkäterna skulle besvaras inföll en storhelg vilket kan ha gjort att en del bortfall av data inföll pga. många vikarier. Pga tidsplanen som gjordes innan enkäterna delades ut kunde detta bortfall inte förhindras eftersom återstående tid efter insamlingen av enkäterna planerades till analysering och dokumentation. Mer tid att besvara enkäterna gavs därför inte till informanterna. Uppgiften att dela ut resterande enkäter överlämnades till avdelningsföreståndaren, så därför kan studieansvariga inte garantera att alla enkäterna blev utdelade direkt. Detta kan ha medfört att informanten troligtvis inte besvarade enkäten direkt och åsidosatte den därför till ett senare tillfälle. Andra alternativ övervägdes innan utlämnandet av enkäter bland annat att lägga enkäterna i personalens fack eller att närvara vid fler personalmöte. Anledningen till att lägga enkäterna i personalens fack uteslöts berodde på att dag- och nattpersonal inte kunde urskiljas endast genom deras namn. Tidsbegränsningen för studien var snäv vilket gjorde att urskiljandet av de olika arbetspassen inte hanns med och detta var också en anledning till att besök vid fler personalmöte inte gjordes. Dataanalys Innehållsanalys valdes som metod, strukturen i metoden tydliggjorde kodningen och analyseringen av enkäterna. Eftersom svaren på enkäterna oftast var i punktform upplevdes arbetet med analysen och kodningen gå snabbare än förväntat. Hade svaren varit mer utförliga och kommit i en löpande text hade det kanske blivit lättare att se ett sammanhang i hela texten men också tagit längre tid att koda. Förutsättningen för att använda innehållsanalys utgår egentligen från att analysera en hel text, utifrån de öppna frågorna på enkäterna förväntades utförliga svar men då de flesta svar skrevs i punktform analyserades materialet så som det var. Studiens material analyserades utifrån fem steg som komprimerades från Burnards (1991) fjorton steg. Anledningen till valet av att endast ha fem steg grundade sig på att vissa av Burnards (1991) steg gällde material som insamlats via intervjuer vilket gjorde att en lång text var en förutsättning och passade därför inte i denna enkätstudie. Analysprocessen genomfördes individuellt av studieansvariga och blev på så sätt en form av triangulering, vilket gjordes för att öka validiteten, därefter jämfördes resultaten för att se om de blivit likvärdiga. Triangulering enligt Pilhammar Andersson (2008) betyder att analysen utförs av olika parter och därefter jämförs för att få veta om resultatet blivit likvärdigt. Kodningen och kategoriseringen av enkäterna visade samma resultat från studieansvariga efter jämförelse och på så sätt förstärktes validiteten av resultatet. Efter att resultatet blivit nedskrivit analyserades enkäterna en gång till för att se

19

till att inga svar hade blivit misstolkade eller inte kommit med vilket stärker tillförlitligheten i studien. Valet att koda och bryta ner texterna på ett induktivt sätt gjordes för att kategoriseringen inte skulle vara förutbestämd. När svaren på enkäterna kodades fanns inga förutfattade meningar angående eventuella kategorier utan kategorierna växte fram under kodningens gång. Tidigare erfarenhet av VAC-behandling fanns hos båda studieansvariga men denna lades åt sidan, det förutsättningslösa analyserandet gjorde att detta förhoppningsvis inte speglade sig i resultatet av kodning och kategorisering. De öppna frågorna kan dock ha gjort att studieansvarigas tolkning kan ha haft betydelse och därför färgat resultatet, för att försöka undvika detta analyserades enkäterna mer än en gång. Kategorier, subkategorier och meningsenheter sammanställdes i en tabell som användes då resultatet skrevs ned. Tabellen användes för att på ett överskådligt sätt kunna se vilka kategorier som var mest betydelsefulla i relation till för- och nackdelar. Anledningen till att tabellen inte togs med i resultatet var för att den endast användes som ett instrument då resultatet skulle sammanställas och bedömdes inte vara nödvändig för läsaren eftersom samma information står i resultatet som löpande text. Resultatdiskussion Under rubrikerna Personalens syn på hur patienten påverkas av VAC-behandling, Avlastning/belastning för personalen, Tidsvinst/tidsförlust för personalen, Generellt och Överförbarhet diskuteras resultatet. Personalens syn på hur patienten påverkas av VAC-behandlingen Studiens syfte var att belysa för- och nackdelar ur personalens perspektiv och hade inget med hur patienten upplevde VAC-behandlingen. Anledningen till att resultatet gällande patienten togs med trots att det inte var relevant för studien var för att vissa svar på enkäterna belyste för- och nackdelar med behandlingen för patienten i omvårdnadssituationer och inte ur personalen perspektiv. Vårdtiden var en av de fördelar för patienten som belystes på flera enkäter, men ur personalens perspektiv har det ingen betydelse i omvårdnadssituationer och har endast med patientens välbefinnande att göra då de slipper ligga på sjukhus länge. Att personalen besvarade enkäterna ur patientens synvinkel kan ha att göra med, som nämnts i metoddiskussionen, att frågan inte var tillräckligt tydlig men också att det faller sig naturligt för personalen att tänka på patientens bästa då patienten är den som är i fokus i omvårdnadssituationer.

Avlastning/belastning för personalen Flera svar i enkäterna berörde mobilisering på ett eller annat sätt och påvisar att VAC-behandlingen blir en avlastning för personalen då det är lättare att mobilisera patienten än med vanlig konventionell sårbehandling. Liknande resultat gällande mobilisering i samband med VAC-behandling går att finna i Fleck m fl (2008). Den konventionella behandlingen gjorde mobiliseringen mer komplicerad pga att förbandet var större och satt inte fast på det sättet som VAC-förbandet gör. För att kunna mobilisera patienten behövdes ett laparotomiförband2 för att hålla tarmar på plats till skillnad från VAC-förbandet som med sitt undertryck och plastfilm gör att allt ligger på plats. Den konventionella

2 Förband som används för att stödja såret när bukhålan har öppnats (Holm & Hansen, 2000)

20

omläggningen hindrade inte läckage för att förbandet blev mättat av sårvätska och då rann sårvätskan utanför (Lindholm, 2003). VAC-omläggningen har en inbyggd dränageslang som gör att överflödig sårvätska istället samlas i en behållare, behållaren går att tömma jämfört med den konventionella behandlingen då hela förbandet behöver bytas vid läckage och det blir på så sätt en avlastning för personalen. VAC-behandlingen medför på så sätt en snabbare mobilisering som ger patienten möjlighet att vara mer självständig och förhindrar komplikationer som kan uppkomma vid immobilisering som atelektaser3 (Andersson, 2004) eller trycksår (Lindholm, 2004). Om komplikationer som dessa kan förhindras blir det en avlastning för personalen samt en tidsvinst då patienten kräver mindre omvårdnad. VAC-pumpen är en av faktorerna som gör det lättare för personalen att mobilisera patienten snabbare och enklare med tanke på att pumpen är batteridriven och kan tas med överallt. Patienten har ibland dropp med droppställning och då kan det vara en fördel att slippa sladdar till VAC-pumpen som i så fall skulle bli ännu ett störningsmoment vid mobilisering. En fördel som belyses och som kan vara en hjälp för personalen är att patienterna får kunskap om pumpen. Att stänga av larmet på pumpen och byta behållare kan vara sysslor som blir en belastning för personalen. Om patienten får undervisning i hur pumpen ska hanteras kan patienten själv åtgärda sysslor som nämnts och avlastar därmed personalen. Samtidigt gynnas patienten då permission blir en möjlighet om basala kunskaper om pumpen finns. Enligt svaren i enkäterna är det lätt för personalen att få kontakt med företaget som hyr ut pumparna och detta är en fördel som borde beaktas eftersom personalen vinner tid på att få snabb service om pumpen inte fungerar som den ska vilket då blir en avlastning. Ett aktuellt telefonnummer till företaget kan därför vara viktigt att ha till hands. En avlastning för personalen som uppkom i resultatet var att VAC-förbandet sällan läckte vilket medförde dels att det blev mindre klädbyte men också att det blev färre omläggningar. VAC-behandlingen i jämförelse med den konventionella behandlingen är ur personalens synvinkel en avlastning, den konventionella omläggningen kräver att hela förbandet samt alla kläder byts vid läckage eftersom där inte finns något som samlar upp överflödig sårvätska som tidigare nämnts. VAC-behandlingen däremot har uppsamlingsbehållarna som samlar upp överflödig sårvätska och läckaget blir då endast koncentrerat till där förbandet har släppt, detta medför att mindre klädbyte behövs. Läckage förekommer dag som natt vilket leder till att även byte av sängkläder minskar och blir då en avlastning för personalen. Trots att förbandet är dyrt blir det ur ett ekonomiskt perspektiv enligt Acosta (2006) en fördel i längden för sjukhuset. Tvättkostnaderna sjunker i samband med mindre klädbyten vilket leder till både ekonomisk vinning och avlastning för personalen. I omvårdnadssituationer gällande patientens hygien gör VAC-behandlingen det enklare för personal att genomföra vissa omvårdnadsåtgärder som tex att duscha. Förbandet som är täckt av en plastfilm gör att vatten inte läcker in i såret och detta gör det möjligt att sköta hygienen som patienten gjort innan sjukhustvistelsen. VAC-behandlingen blir automatiskt en avlastning för personalen eftersom inga extra åtgärder behövs innan dusch i jämförelse med den konventionella där hela förbandet behövdes täckas av plastfilm innan dusch (Lindholm, 2003). En annan

3 Delar av lungan sammanfaller vilket leder till sämre syresättning (Andersson, 2004)

21

fördel som belyses med VAC-behandlingen är att såret inte luktar vilket kan göra det lättare för personalen att vistas runt patienten vid omvårdnadssituationer. Dock är det patienten som erhåller den största fördelen med att slippa lukten då onödigt lidande förhindras som t ex att patienten tappar aptiten pga. lukten eller att patienten isolerar sig (Lindholm, 2003). Ett problem som togs upp i resultatet var att det kunde vara svårt att med endast en personal mobilisera patienten, en åtgärd som föreslogs i en av enkäterna var då att använda rullator som avlastning till maskinen samt som stöd för patienten för att kunna mobilisera patienten endast med hjälp av en personal. Rullatorn blir då ett instrument för avlastning till personalen. Det framkom nackdelar gällande VAC-pumpen så som att den larmar etc vilket blir en belastning för personalen då detta måste åtgärdas. Om undervisning ges till patienten som ovan nämnts går detta lätt att åtgärda. Även problem som uppstår med pumpen då patienten är hemma underlättas av att de har kunskap om pumpen och kan försöka att hantera problemet själv innan de kontaktar personalen på avdelningen. Det framkommer i resultatet att en nackdel med VAC-behandlingen är att huden blir irriterad av förbandet, förbandets påverkan på huden skulle kunna åtgärdas med t ex Cavilon4. Andra åtgärder som tex luftning av huden utesluts pga att omläggningen görs på operation och blir då inte möjligt att genomföra. En belastning för personalen som framkom var att patienten ibland har smärta och att detta måste åtgärdas, för att minska obehaget som smärtan ger ges bla följande tips i Lindholm (2003): smärtlindra patienten snabbt efter operation för att på så sätt förhindra att smärta uppkommer. Tidig smärtlindrig leder även till snabb mobilisering och minskad risk för komplikationer (a a). Det framkom i resultatet att det var en nackdel att inte se såret, behandlingen förutsätter dock att hela såret ska vara täckt så detta är inget som egentligen går att åtgärda. Anledningen till att det framkom som en nackdel att det inte går att se såret kan ha varit att personalen med den konventionella behandlingen kunnat inspektera såret eftersom förbanden byttes oftare och på avdelningen, i jämförelse med VAC-behandlingen som läggs om på operation är detta inte möjligt. När förbandet behövde förstärkas pga läckage tog detta lång tid vilket medförde att det blev svårare för personalen att planera sitt arbete och detta blev då en belastning. Eftersom personalen inte kan förutse när läckage uppkommer kan de inte planera in att åtgärda läckage i sitt dagliga arbete och därför går denna belastning inte att förhindra. Ett annat hinder som togs upp i resultatet gällande planeringen av arbetet var att läkaren ibland måste lägga om patienten på avdelningen men tidsbestämmer inte när omläggningen ska ske. Ovissheten om när läkaren ska komma och göra omläggningen skulle kunna elimineras om personalen fick delegering till att göra omläggningen och på så sätt kunna planera sitt arbete bättre. Det medför dock en tidsförlust för personalen eftersom de får en extra arbetsuppgift om de ska göra omläggningen.

Tidsvinst/förlust för personalen VAC-behandlingens fördelar gällande omläggningen så som minskad omläggningsfrekvens och inga komplicerade omläggningar gör att ur ett tidsperspektiv gynnas personalen eftersom de då har mer tid över för andra 4 Vätska som appliceras på huden och bildar ett långtidsverkande skydd på skadad hud (3M, 2001).

22

patienter och arbetsuppgifter. I Kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (Socialstyrelsen, 2005) eftersträvas patientens bästa. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att vara lyhörd, observera och om det behövs göra förändringar i patientens vård genomföra adekvata åtgärder. VAC-förbandet, som ovan nämnts, behöver inte bytas lika ofta som tidigare behandlingsmetod krävde. Därför kan sjuksköterskan också lättare organisera och delta i teamarbetet kring patienten så att basala och specifika omvårdnadsbehov tillgodoses (Socialstyrelsen, 2005). Flera fördelar gällande VAC-behandlingen berör även den minskade infektionsrisken. Anledningen till den minskade infektionsrisken kan vara att såret är omlagt på operation där det är steril miljö samt att förbandet sitter på under en längre tid och risken för kontamination minskar. Den minskade omläggningsfrekvenser kan göra att infektionsrisken minskar och att såret läker snabbare eftersom det får vara ifred. Sårläkningen är det som återkommer mest frekvent i svaren på enkäterna. Wada m fl (2006) beskriver i sin forskning att just vid sårläkningsprocessen är VAC-behandlingen effektiv vilket svaren i enkäterna styrker. I resultatet framkommer det att sårläkningen blir bättre med VAC-behandling i jämförelse med konventionella behandlingar vilket även går att förankra i litteraturen (Lindholm, 2003). I jämförelse med konventionella omläggningar är VAC-behandlingen effektivare, vilket nämnts innan, och detta kan vara en av orsakerna till att det inte framkommit så många nackdelar. Nackdelar som framkom gällande operation och som blev en tidsförlust för personalen var att mer akuta patienter kom före på väntelistan vilket gjorde att alla föreberedelser inför op. gjorts i onödan, dock är detta ingen nackdel som kan förebyggas eftersom det hela tiden inkommer akuta patienter. En möjlig anledning till att patienter med VAC-behandling blir strukna från väntelistan och kan vänta på operation beror på när den senaste omläggningen gjordes, rekommendationerna enligt Sjögren m fl (2008) är att byta svampen 2-3 gånger i veckan. I samband med operationen måste patienten sövas och detta var något som kom fram på en enkät som en risk för patienten, dock tolkas det som att indirekt blir det en tidsförlust för personalen då det medför flera arbetsuppgifter för personalen i form av tätare tillsyn. En tidsförlust som framkom i resultatet var att när det inte fanns någon på avdelningen som var van att lägga om VAC-förbandet fick någon erfaren hämtas, för att förhindra att detta sker skulle all personalen kunna få grundläggande utbildning i hur förbandet förstärks. Tidsförlusten för utbildningen tjänas på så sätt in snabbt genom att momentet där någon erfaren personal behöver tillkallas elimineras. Patienter med stomi upplevdes svårare att lägga om och anledningen till detta kan vara att förbandet till VAC-behandlingen överlappar stomiförbandet och gör det svårare att byta stomiförbandet. För att göra det lättare för personalen och minska läckage vid stomin kan eventuellt en förstärkning göras från första början och ur praktisk synvinkel bör detta beaktas redan vid första omläggningstillfället. Dvs. att op-personalen kan försöka att tänka på att lägga förbandet så bra som möjligt för att stomin ska bli lättare att byta senare utan att förstöra VAC-förbandet.

Generellt Resultatet av svaren på fråga 3, se bilaga 1, gav efter sammanställning svar av samma sort som redan getts i fråga 1 o 2, se bilaga 1. Frågan skulle därför ha kunnat uteslutas eftersom dess resultat inte hade någon påverkan på syftet. Trost (2001) rekommendationer att avsluta med en öppen fråga visade sig i denna studie

23

inte ha någon effekt eftersom det inte framkom något nytt angående VAC-behandlingen som inte redan nämnts. Anledningen till att det inte kom fram något nytt på fråga 3 kan bero på att även fråga 1 och 2 var öppna frågor och på så sätt var ämnet redan uttömt. Om frågan prövats i en pilotstudie innan enkäten lämnades ut till informanterna skulle den ha kunnat tas bort. Överförbarhet Trovärdigheten ökar om resultatet är överförbart till annan sjukvårdspersonal i liknande omvårdnadssituationer (Lundman & Hällgren Graneheim, 2008). Resultatet som framkommit i föreliggande studie kan appliceras i kliniskt verksamhet på det som utförs gällande omvårdnad hos patienter som har VAC-behandling. Exempel på råd som skulle kunna överföras till den kliniska verksamheten är att i samband med att patienten får sin VAC-pump undervisa patienten om hur pumpen fungerar, använda rullator som avlastning för pumpen då patienten mobiliseras och att operationspersonalen tänker på tekniken vid VAC-omläggning hos stomipatienter för att undvika läckage.

SLUTSATS

Flera fördelar och nackdelar framkommer i resultatet i samband med VAC-behandlingen, några fördelar med VAC-behandlingen som redovisas i resultatet har nämnts i tidigare forskning som tex mobilisering och sårläkningsprocessen. Det framkom resultat som inte tidigare nämnts i forskning så som både för- och nackdelar med själva pumpen i samband med omvårdnadssituationer. Gällande hygien framkom också nya resultat som inte tidigare hittats, bland annat att VAC-behandlingen underlättar vid tex duschning eftersom den är tätslutande. Hos patienter med VAC-behandling minskar omläggningsfrekvensen vilket resulterar i en tidsvinst för personalen. I jämförelse med konventionella omläggningar är VAC-behandlingen effektivare, vilket nämnts tidigare, och detta kan vara en av orsakerna till att det inte framkom lika många nackdelar som fördelar i svaren på enkäterna. Bifynden som framkom i studien gör att en studie ur patienternas synvinkel skulle vara intressant för att se om deras upplevelse av hur VAC-behandlingen fungerar stämmer överens med hur sjuksköterskor och undersköterskor upplever den. Inga studier gällande ekonomiska aspekter har tidigare gjorts och det hade kunnat vara intressant att tex. jämföra om VAC-behandlingen är ekonomisk fördelaktig jämfört med den konventionella omläggningen.

24

REFERENSER 3M Svenska AB (2001). 3M CavilonTM No Sting Barriärfilm-Ger upp till 72 timmars barriärsskydd. >http://multimedia.mmm.com/mws/mediawebserver.dyn?6666660Zjcf6lVs6EVs66S1lGCOrrrrQ-< 2009-04-30. Acosta, S, Björck, M, Petersson, U (2006). Tema VAC® terapi: abdominellt kompartmentsyndrom och bukslutning med tillfälligt nät. >http://www.svenskkirurgi.se/skf/svkir/06-1/VAC< 2009-02-03. Andersson, R (2004). Komplikationer hos kirurgiska patienter. I: Andersson, R red (2004) Kirurgiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Buchwald, P & Mangell, P (2008) Abdominell sepsis och den öppna buken. >http://www.svenskkirurgi.se/skf/v2/pdfdokument/12221988004hzsgwdujke5x3rv0250x.pdf< 2009-02-11. Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466. Calne, S m fl (2008) Wourld Union of Wound Healing Societies. Principles of

best practice: Vacuum assisted closure: recommendations for use. A consensus

document. London: MEP Ltd. Downe-Wanboldt, B (1992) Content analysis: method, applications and issues. Health Care for Women International, 13, 313-321. Fleck, T, Kickinger, B, Moidl, R, Waldenberger, F, Wolner, E, Grabenwoger, M & Wisser, W (2008). Management of open chest and delayed sternal closure with the vacuum assisted closure system: preliminary experience. Interactive Cardio

Vascular and Thoracic Surgery, 7. 801-804. Holm, S & Hansen, E (2000). Pre- och postoperative omvårdnad. Studentlitteratur: Lund. Jeppsson, B (2004) Sårläkning. I: Andersson, R red (2004) Kirurgiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur. Kinetic Concepts, Inc (2009a). V.A.C ATS® System > http://www.kci-medical.com/kci/sweden/kcibehandlingar/vactherapy/produkter/vacats/<2009-04-16 Kinetic Concepts, Inc (2009b). V.A.C Freedom. >http://www.kci-medical.com/kci/sweden/kcibehandlingar/vactherapy/produkter/vacfreedom/<2009-04-16. Lindholm, C (2003) Sår (2:a uppl.). Studentlitteratur: Lund Lindholm, C (2004) Trycksår. I: Andersson, R red (2004) Kirurgiska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.

25

Lundman, B & Hällgren Graneheim, U (2008) Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom

hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Mangell, P (2009). Muntlig information via mailkontakt, Peter.Mangell@skane.se, 09-05-14 Petersson, U, Björck. M, Acosta. S (2007). Vacuum-assisted Wound Closure and Mesh-mediated Fascial Traction-A Novel Technique for Late Closure of the Open Abdomen. World Journal of Surgery, 31, 2133-2137. Pilhammar Andersson, E (2008). Etnografi. I: Granskär, M & Höglund-Nielsen, B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Polit, D & Beck C (2006) Essentials of Nursing research. Methods, appraisal and utilization. Philadelphia: Lippincott Sjögren, J, Gustafsson, R, Lindstedt, S, Malmsjö, M, Mokhtari, A, Ingemansson, R (2008) Vakuumassisterad sårbehandling ger goda kliniska resultat. Läkartidningen, 105, 2773-2776. Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Trost, J (2001). Enkätboken (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Wada, A, Castro Ferreira, M, Tuma Júnior, P & Arrunátegul, G (2006). Experience with local negative pressure (vacuum method) in the treatment of complex wounds. Sao Paulo Medical Journal, 124(3), 150-153.

26

BILAGOR

Bilaga 1: Enkät Bilaga 2: Informationsbilaga Bilaga 3: Samtyckesblankett

27

Bilaga 1 Enkätundersökning angående VAC behandling i olika

omvårdnadssituationer

1. Beskriv utförligt de fördelar som du upplever med VAC-behandling på

öppna bukar i olika omvårdnadssituationer.

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

28

2. Beskriv utförligt de nackdelar som du upplever med VAC-behandling på

öppna bukar i olika omvårdnadssituationer.

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

29

3. Vad tycker Du generellt om VAC på öppna bukar?

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

____________________________________________________________

Tack för din medverkan! Susanne Andersson och Jennifer Jönsson

30

Bilaga 2

Projektets titel: VAC-PAC behandling på öppna bukar. En jämförelse av för- och nackdelar i olika omvårdnadssituationer.

Datum:

Studieansvarig/a: Susanne Andersson Jennifer Jönsson Din E-post som student vid Malmö högskola: Hss07002@stud.mah.se (Susanne) Hss07095@stud.mah.se (Jennifer)

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040- 6657000 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Termin 5, kurs 9, c-uppsats

Information om projektet (tydlig information, syfte och tillvägagångssätt samt rikta informationen till den det berör): Vi är två sjuksköterskestudenter som går vår femte termin på Malmö Högskola, ska nu skriva vår C-uppsats och har valt ämnet VAC-PAC behandling. Ämnet valdes på grund av vårt intresse för sår och dess behandling. Vi vill i vår studie jämföra för- och nackdelar med VAC-PAC behandling på öppna bukar i olika omvårdnadssituationer. Intresset uppkom för att behandlingen är framgångsrik och undersökningen kan förhoppningsvis hjälpa till att undvika nackdelar och förstärka fördelarna. För att identifiera för- och nackdelar används en enkät med öppna frågor. Enkäten riktas till sjuksköterskor och undersköterskor som är delaktiga i patientens omvårdnad och har jobbat på avdelningen i minst sex månader. För att bibehålla konfidentialiteten är enkäterna anonyma och svaren kommer inte att kunna härledas till respondenten. Enkäten utlämnas v.13 och inhämtas måndag v.15 av studieansvariga. En halvtidskontroll på avdelningen och tid för eventuella frågor är inplanerad onsdagen i v.14. Med vänliga hälsningar Susanne och Jennifer Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien

Formulär

Informationsbilaga

31

Bilaga 3

Formulär

Samtyckesbilaga Projektets titel:

VAC-PAC behandling på öppna bukar. En jämförelse av för- och nackdelar i olika omvårdnadssituationer.

Datum:

Studieansvarig/a: Susanne Andersson Jennifer Jönsson

Din E-post som student vid Malmö högskola: Hss07002@stud.mah.se (Susanne) Hss07095@stud.mah.se (Jennifer)

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet Nivå: Termin 5, kurs 9, c-uppsats

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum: …………………………………………………………………………….. Deltagarens underskrift: …………………………………………………………