Öppna dörrar

UTSTÄLLNINGEN ÖPPNA DÖRRAR visar en del av en ny metod för att arbeta med jämställdhet. I metoden använder vi normkritisk design som ett verktyg för att synliggöra och ifrågasätta normer, fördomar och föreställningar som rör kvinnor och män inom ett område, yrke eller en organisation. Först kartläggs organisationer genom observationer och intervjuer, vi går även igenom tidigare forskning och aktuell samhällsdebatt som relaterar till det aktuella området. Istället för att presentera resultatet från kartläggningen i form av en text, statistik eller liknande tar vi fram ett eller flera designkoncept som ska fungera som provokation och diskussionsobjekt. Meningen är att koncepten ska visualisera och kommu-nicera ett problem- eller utvecklingsområde som har med jämställdhet och genus att göra .

REFLEKTION är vårt främsta mål med designkoncepten. De ska inte ses som lösningar utan som diskussionsobjekt som ska bidra till att vända och vrida på invanda tankegångar och mönster. Det handlar om att tänka om och att öppna upp för alternativa och kritiska sätt att förhålla sig till ett fenomen. De ska också bidra till tankar kring vilken betydelse det har att vara kvinna eller man och om det egentligen spelar eller behöver spela någon roll vilket kön man har? Vår uppfattning är att det finns minst lika många variationer, likheter och skillnader inom grupperna kvinnor respektive män som mellan grupperna.

BRANDFÖRSVARET och brandmannayrket är idag mansdominerat. Jämställdhet är och har under en lång tid varit ett prioriterat område när det gäller organisationens utveckling. Mot bakgrund av detta har vi besökt brandstationer, intervjuat brandmän, läst tidigare forskning och rapporter, tagit del av diskussioner i media och på sociala forum, allt utifrån ett genusperspektiv. När vi gick igenom materialet fann vi ett antal faktorer eller teman som verkar hindrande för utvecklingen av jämställdhet inom brandförsvaret. Vi valde att arbeta vidare med tre av dessa in i designfasen. Dessa hinder är relaterade till föreställningar om fysisk styrka, kropp och sexualitet och har givits fysisk form i de tre koncepten brandlås, skyddstopp och återhämtningsrum.

DESIGN har varit vårt främsta verktyg för att synliggöra de hinder och normer vi funnit. Normer är ofta oskrivna regler och föreställningar om hur något är och bör vara. Vi har tittat på hur vissa arbetsmoment är organiserade idag, hur fysiska rum är utformade samt hur uniform och skyddsutrustning definieras utifrån föreställningar om kvinnor och män. Sedan har vi med hjälp av vad vi kallar för normkritisk design materialiserat idéer, synliggjort problem och utmaningar kopplat till dessa. Utöver att designen är tänkt att leda till diskussion och reflektion så är det också tänkt att den ska fungera som ett sätt att komma vidare, tänka nytt och öppna dörrar - bortom normer och kategorierna kvinnor och män.

ORIGO - DESIGN SOM AKTÖR FÖR GENUSMEDVETEN FÖRÄNDRING OCH INNOVATIONUtställningen är en del av projektet Origo (2013-2015) som har haft som syfte att undersöka en ny metod för jämställdhetsarbete i organisationer och vilken betydelse denna har för förändringsvilja, genusmedvetenhet och innovation. Metoden kombinerar genusteori och normkritisk design och används som ett verktyg för att synliggöra och ifrågasätta normer, fördomar och föreställningar som rör kvinnor och män. Projektet har finansierats av Vinnova och samarbetspartner har varit Högskolan i Halmstad, Kungliga tekniska högskolan, Hälsoteknikcentrum Halland och Södertörns brandförsvarsförbund.

KONTAKT Karin Ehrnberger, industridesigner, doktorand Genus och Design, KTH, karineh@kth.seCamilla Andersson, arkitekt, MFA arkitektur, KTH, camillaa@kth.se Emma Börjesson, projektkoordinator, Fil kand statsvetenskap, Högskolan i Halmstad, emma.borjesson@hh.seAnna Isaksson, projektledare, Fil dr sociologi, Högskolan i Halmstad, anna.isaksson@hh.se, tel. 073 420 97 68

Södertörns brandförsvarsförbund

HÄLSOTEKNIKCENTRUM HALLAND

HÖGSKOLANI HALMSTAD

Brandlås

IDAG finns en oro kring att en ökad jämställdhet inombrandförsvaret skulle sänka kvalitén på det arbete som utförs. Oron handlar framförallt om ifall alla har de fysiska förutsättningarna som antas krävas för att kunna utföra de tyngsta arbetsmomenten. Så som många arbetsmoment är organiserade idag är fysisk styrka en förutsättning för att arbetsuppgifter ska kunna genomföras, men man ifrågasät-ter hellre de som utför momenten än hur momenten utförs. Kvinnor blir ifrågasatta utifrån om de orkar dra ut en kollega eller slå in en dörr medan män förutsätts kunna göra detta. Bilden av att arbetet är fysiskt krävande och den manliga normen väger tungt i bedömningen om vem som är lämplig för brandmannayrket.

TÄNK OM fysisk styrka inte var en central förutsättningför att lösa vissa arbetsmoment, hur skulle dessa i sådant fall utföras om varken rå muskelstyrka eller verktyg behövdes? Att exempelvis forcera en dörr är ett arbetsmoment som kräver en viss muskelstyrka och verktyg. Eller? Inom hemtjänsten finns det, liksom inom räddningstjänsten, ett stort behov av att kunna komma in snabbt hos personer som behöver hjälp. Här har en del löst problemet med hjälp av teknik. Hemtjänsten kan till exempel med hjälp av sina mobiltelefoner öppna dörrlåset hos en brukare och snabbt komma in. För att minimera de risker som finns när man förlitar sig på fysisk styrka och för att säkerställa att det går att komma in i en dörr på kortast tänkbara tid har vi designat ett lås. Vi kallar det för brandlås.

“För om det [jämställdhet] till exempel har med fysiken att göra så undrar jag hur det kommer sig att vi har en stege som väger 80 kilo, när en stege i Japan väger 35. Jag tycker väl att en stege är tung fast jag är stark. Risken för skador och ryggskott och sånt här. “

“Utvecklingen kring verktyg har varit skitdålig. Det finns en enda pryl som har revolutionerat under de här trettio åren och det är tuberna som blivit tio kilo lättare... annars har det inte hänt någonting. “

FORSKNING VISAR att brandmannayrket har en stark koppling till föreställningar om maskulinitet, fysisk styrka och ett värnande om kroppsarbete. Fysiska arbetsuppgifter som innebär att utsätta sig för risker som till exempel rökdykning värderas ofta högre än arbetsuppgifter som att kommunicera med människor och att vara omvårdande. Att vara stark, visa på handlingskraft och ta risker har av många bundits samman med att vara en ”riktig (brand)man”. Därför har utveckling av verktyg och teknik delvis mött motstånd eftersom en sådan utveckling kan tolkas som ett hot mot yrket och vad det innebär att vara brandman. Samtidigt visar forskning och utredningar på motsatsen. Både på ledningsnivå och bland brandmän lyfts det fram att det är just en utveckling av så väl mer förebyggande arbete som utveckling av teknik och verktyg som är nödvändiga inom brandförsvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) understryker i en utredning vikten av att inte bara acceptera att en del arbetsuppgifter är tunga utan istället driva på forskning och utveckling av nya verktyg och metoder samt anamma den nya teknik som redan finns. Både för att göra rädd-ningsarbetet effektivare och för att värna om brandmännen och risken för att drabbas av arbetsskador.

FYSISK STYRKA är individuell och variationernastora bland olika individer. Att förlita sig på muskelstyrka innebär alltid en risk oavsett vem som ska utföra arbets-uppgiften. Muskelstyrka är en färskvara och kan variera utifrån ålder, träning, dagsform, tillfällig sjukdom och så vidare. Vid krävande arbetsmoment finns också alltid risker för skada och förslitning. För stort fokus på fysisk styrka som en förutsättning i ett yrke kan också göra att man går miste om alternativa sätt att utföra eller organisera ett arbetsmoment på.

BRANDLÅSET är en likasjälvklar del av ett hem som brand- varnaren. Det monteras på dörrens ordinarie lås och påverkar inte detta i annat fall än när fara för liv förekom-mer. Låset känner, genom brandvar-naren och olika sensorer, av värme-, rök- och gasutveckling i hemmet. När gränsvärden nås går låset upp vilket möjliggör för räddningstjänsten att enkelt komma in genom dörren eller för människor som eventuellt finns i hemmet att komma ut. Brandlåset är designat för att diskutera vilka mö-jligheter som finns att hitta lösningar om vi tänker bortom den norm som länge präglat brandmannayrket och hur arbetet organiseras.

Vårt brandlåssystem har samma es-tetik som brandfilten och brandsläck-aren som också är självklar utrustning i hemmet. En estetik som påminner om Brandförsvaret. På så sätt kom-municerar vi att det proaktiva är lika viktigt som det reaktiva. Det ska synas och få ta plats i hemmet, inte gömmas och integreras i inrednin-gen. Man ska känna stolthet över att säkerställa sitt hem och det ska synas att Brandförsvaret har en betydande roll i detta. Vi har utnyttjat den klas-siska brandskylten med halvmånen i utformningen för att förstärka produk-tidentiteten. När den vita halvmånen syns, vill produkten något. Då är dör-ren öppen och batteriet i varnaren är slut. När den är sluten är dörren låst och batteriet i varnaren fullt. Då mån-ga har en lapp vid dörren som påmin-ner om att stänga av plattor, släcka ljus och så vidare har vi passat på att infoga symboler i låsets halvmåne så att man blir påmind om att stänga av innan man går och lägger sig eller går ut.

BrandlåsBrandvarnare

KLICK KLICK

KÅPAInehåller batterier, teknik och motor för att öppna lås.

INDIKATORVisar laddningsnivå på batteriet.

LJUSSIGNALBlinkande rött ljus vid larm för hörselskadade.

SNOOZEKEDJALöser ut vid larm. Man kan då dra i kedjan och “snooza”.Om larmet beror på matla-gningsos, hinner man vädra ut det innan larmet går igen.Detta för att förhindra att man plockar ut batteriet.

SYMBOLERSymboliserar de vanligaste brandorsakerna. Låset har tre snäpplägen som markeras av en symbol. En checklista för att allt är släckt och avstängt.

LÅSVREDManövrerar befintligt lås. Vid daglig användning fungerar det helt manuellt, som ett vanligt lås. Om brandlarmet löser ut öppnas låset.

KLICK

Källor: Baigent, D (2001) One More Last Working Class Hero. A Cultural Audit of the UK Fire Service. Fitting-in Ltd & The Fire Service Research and Training Unit, Anglia Polytechnic University.Ericson, Mattias. (2011). Nära inpå. Maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag. Göteborg Studies i Sociology No 48. Department of Sociology, University of Gothenburg.Lindberg, A-S. & Malm, C (2012). Fysiska gränsvärden Sammanfattning och reflektionutifrån delrapport 3 i projektet ”Brandmannens fysiska förmåga”. Publ. nr: MSB 416.Tracy, S J & Scott, C (2006) “Sexuality, Masculinity, and Taint Management Among Fire-fighters and Correctional Officers Getting Down and Dirty With America’s Heroes and the Scum of Law Enforcement” i Management Communication Quarterly, Vol. 20, No. 1, pp. 6-38.

Skyddstopp

IDAG är uniformen utformad för att passa så många sommöjligt, modellen är standardiserad och följer en redan färdig mall för vilka kroppar som kan tänkas bära den. Den som inte passar in i denna mall blir ett undantag vilket blir motsägelsefullt då uniformen står för viktiga symboliska värden som gemenskap och samhörighet. Uniformen symboliserar även solidaritet mellan kollegor och att olikheter inte ska spela någon roll för de arbetsuppgifter som ska utföras. Dock känner flera medarbetare sig exkluderade – att uniformen inte passar deras kroppar.

TÄNK OM uniformen inte hade utgått från en manlignorm, hur hade den kunnat se ut då? Vilka behov förbises genom att den manliga normen tagits som utgångspunkt och vilka problem skapar den manliga normen när det kommer till föreställningar om att skydda kroppen? Behov som inte ses som en del av skyddsutrustningen är bland annat att skydda bröst och bröstvårtor men också behov av att skydda den inre hälsan. En inställning till yrket som innebär “plikten framförallt” förekommer, vilken innebär att en del brandmän ibland jobbar trots att de är sjuka. Den-na inställning stämmer väl överens med den traditionella mansrollen som handlar om att inte visa sig svag. För att möta fler behov och minska riskerna har vi utökat unifor-men och skyddsutrustningen genom att designa ett nytt plagg, en topp. Den är konstruerad för att skydda bröst men även för att skydda den inre hälsan, vi kallar den därför för skyddstopp.

”Jag har fått kämpa jättemycket för att få hämta ut en sport-bh, att den ska klassas som skyddsutrustning. Och när jag till slut fick det så var det jättemånga av grabbarna som muttrade, sa det var orättvist […]”

“Jag är lång, 185 cm, med kort hår så när jag har larmställ på blir jag ofta sedd som kille. Jag är likvärdig alla mina kollegor då. Sedan när larmet är över och jag tar av mig kläderna vid bilen, när jag står där i min sport-bh, då avslöjas jag.”

FORSKNING VISAR att uniformen har viktiga symboliska värden. Den markerar samhörighet, gemenskap och suddar ut gränser. Samtidigt har undersökningar visat hur uniformen, genom dessa symbolvärden, tvärtom kan skapa avstånd. Kvinnor har i årtionden fått bära manligt anpassade uniformer inom en rad uniformerade yrken. När uniformen inte passar är känslor av att man avviker från normen vanligt förekommande.

Tidigare forskning har visat att utveckling av skyddsutrustning och verktyg kan upplevas som ett hot mot manligheten. Säkerhetsföreskrifter och teknik har ofta avfärdats och äldre brandmän med så kallade “läderlungor” har omtalats som hjältar. Föreställning-ar om att det är i kraft av den egna kroppen som rök och eld ska bekämpas har varit starka. Idag har man kommit långt och det finns en stor medvetenhet och kunskap om hur t ex utrustning ska rengöras för att minska riskerna för sjukdomar. Trots detta ligger brandmän i riskzonen för en rad hälsoproblem som cancer-, hjärt- och kärlsjukdomar, astma, allergier och fertilitetsstörningar. Det beror på de farliga ämnen och den fysiska belastningen som de utsätts för samt att de ofta arbetar i skift med oregelbundna tider. Detta pekar på vikten av noggranna och kontinuerliga uppföljningar av brandmännens hälsa.

KROPPAR ser olika ut även om likheterna är fler änskillnaderna. De kan vara små, stora, de växer och kry-mper. Kroppar förändras, kan fungera på olika sätt och har ibland olika behov. De kan ha små eller stora bröst. Detta oavsett kön. Olikheterna kan vara större inom gruppen kvin-nor respektive män än mellan kvinnor och män. Kroppar i brandmannayrket utsätts för olika typer av risker och är därför i behov av skydd i form av till exempel uniformen och skyddsutrustning. Uniformen är dock utformad utifrån en schablonbild av mannen och hans kropp, vilket gör att det finns en risk att behov som inte passar in i den mallen neg-ligeras.

SKYDDSTOPPEN skyddarbröst och bröstvårtor vid fysisk ak-tivitet. Den är också utformad för att skydda hälsan hos brandmän-nen. Med hälsoteknik integrerad underlättar skyddstoppen både för brandmän och arbetsgivare att hål-la koll på hälsan och skyddar dem mot onödigt risktagande. Genom att indikera vid avvikelser i till exempel andning, puls eller kroppstemperatur kan brandmannen uppmärksammas på när kroppen inte klarar av tung belastning och då avbryta pågående träning eller arbete. Detta skulle även kunna bidra till förbättrade presta-tioner, grundade i en respekt för vad kroppen klarar av. Skyddstop-pen markerar också gemenskap, alla ses likvärdiga även när utry-ckningsstället tas av. Skyddstoppen är designad för att diskutera hur vi ser på kroppar och hur den manliga normen berör både män och kvin-nors kroppar, om än på olika sätt.

FICKA FÖR HÄLSOTEKNIK

BROTTARRYGG FÖR MAXIMAL RÖRLIGHET

HAKAR FÖR PULSBANDPå insidan av resåren sitter hakar att fästa pulsband i.

HYSKOR FÖR OPTIMALPASSFORM

Källor:Baigent, D (2001) One More Last Working Class Hero. A Cultural Audit of the UK Fire Service. Fitting-in Ltd & The Fire Service Research and Training Unit, Anglia Polytech-nic University.LeMasters, G, Genaidy, A, Succop, P (2006). Cancer Risk Among Firefighters: A Re-view and Meta-analysis of 32 Studies Journal of occupational and environmental med-icine. JOM200238.McCarl, R S (1984) “You’ve Come a Long Way. And Now This Is Your Retirement. An Analysis of Performance in Fire Fighting Culture” i The Journal of American Folklore, Vol. 97, No. 386, pp. 393-422.McWilliams, J C (2007) “‘Men Of Colour’ Race, Riots, And Black Firefighters’ Struggle For Equality From The Afa To The Valiants” i Journal of Social History 41:1, pp 105-125.Ohlander, A-S (2000) Staten var en man ...? : om kvinnor och män i statens tjänst i his-torien. Utvecklingsrådet för det statliga sektorn.

Design och foto: Maja Gunn

Återhämtningsrum

IDAG finns det separata omklädningsrum för kvinnor ochmän på de flesta brandstationer. På en del ställen har man löst frågan provisoriskt genom att bygga om ett utrymme som ett förråd eller liknande till omklädningsrum för kvinnor. På andra, oftast nybyggda stationer, finns två likvärdiga om-klädningsrum, ett för män och ett för kvinnor. Fortfarande finns ganska få kvinnliga brandmän. Är de bara en eller två i ett omklädningsrum understryks deras fåtal. En hel del tid spenderas i omklädningsrummet. Såväl efter träning som efter räddningsinsats blir rummet ett ställe att landa på, ett rum för gemenskap och samtal. Samtal som har stor betydelse för återhämtning.

TÄNK OM omklädningsrummen inte var uppdelatutifrån kategorier män och kvinnor. Hur skulle ett omklädningsrum för alla se ut? Hur skulle det organiseras, vilka funktioner skulle det ha, skulle problem skapas eller försvinna? För att möta allas behov av gemenskap och återhämtning har vi designat ett nytt slags omklädningsrum. Vi börjar med att döpa om det till något som speglar vad som faktiskt händer i rummet efter träning och utryckning, vi kallar det för återhämtningsrum.

“Ja, vi är ju inte så många. Oftast är man här [omklädningsrummet] själv . Just nu är vi en tjej i varje skift”

”De första tjejerna som anställdes duschade med oss om de själva var okej med det, men det var aldrig någon som frågade oss grabbar om det var okej för oss, eller hur vi kände inför det.”

FORSKNING VISAR att arbetet som brandman innebär mycket närhet mellan kollegor. Både efter räddningsinsatser och efter fysisk träning duschar och bastar man tillsammans. Normen är att det finns en trygghet i relationer mellan personer av samma kön och att man därför har separata duschrum för kvinnor och män. Tryggheten är dock inte lika självklar när det gäller sexuell läggning. Enligt tidigare studier känner en del homosexuella brandmän ett obehag i duschutrymmen då dessa är ett rum för homofoba uttalanden av heterosexuella män. Den fysiska närheten och nakenheten gör att homo-sexuella väljer att dölja sin sexuella läggning då de känner sig osäkra på hur heterosex-uella reagerar och om de skulle få tillträde till duschutrymmen som öppet homosexuella. Duschutrymmen förstärker därmed att brandmän förutsätts vara heterosexuella.

Brandmän lider i högre grad än befolkningen av posttraumatiska stressymptom då de tillhör en yrkeskategori som är extra utsatt för känslomässiga trauman, psykisk och fy-sisk stress. Undersökningar har visat att sammanhållning och informella samtal, som bland annat sker i omklädningsrummen på brandstationerna, har stor betydelse för

SEXUALITET är faktiskt något vi oreflekterat utgår ifrånnär brandstationer ritas, byggs eller byggs om. Faktum är att när omklädningsrummet sorteras efter kön bygger detta i grunden på en idé om att (sexuell) attraktion endast före-kommer mellan två olika biologiska kön. Genom att enbart se på omklädningsrummet som ett sexuellt laddat rum, reproduceras heteronormen och föreställningen om att ”alla är heterosexuella”, samtidigt går vi också miste om den potential som finns när det gäller sammanhållning och bearbetning av upplevelser för alla.

ÅTERHÄMTNINGSRUMMET understryker vikten av att vi alla är människor medsamma behov av att vara en del av den gemenskap som man arbetar i oavsett kön eller sexualitet. I konceptet placeras omklädningskuber, stora nog för att duscha och byta om i, i ett enda rum. Man skyler sin kropp, men båsen är öppna upptill för att möjliggöra samtal som är så viktiga för såväl återhämtning som för gemenskap. Återhämtningsrummet är designat för att diskutera vad som händer när vi tänker förbi grupperna män och kvinnor, vilka andra grupper som ofta förbises, och om vi överhuvudtaget ska tänka i termer av grupper?

Plan 1:50 A3

ILLUSTRATIONSSEKTIONSKALLÖS

ÖPPET MELLAN TAK OCHDUSCHBÅS

PLAN ÅTERHÄMTNINGSRUMSKALA 1:50

HANDTVÄTT

KAPPRUM

SKÅPFör förvaring av personligatillhörigheter

DUSCHBÅS

ÖVERSIKT ÖVER ÅTERHÄMTNINGSRUMMET VY ÖVER ÅTERHÄMTNINGSRUMMET

bearbetning och återhämtningsarbetet efter dramatiska räddningsinsatser. Det pekar på vikten av att alla, oavsett kön, har tillträde till sådana rum och samtal. Då kvinnor idag utgör en minoritet betyder det att återhämtningsarbetet i omklädningsrummet, såsom de organiseras idag, i hög grad kan vara ett ensamarbete.

Källor: Chamberlin, M & Green, H (2010). “Stress and Coping Strategies Among Firefighters and Recruits”. i Journal of Loss and Trauma: International Perspectives on Stress & Coping. Volume 15, Issue 6, 2010Dyregrov, A. (2002). Katastrofpsykologi. Lund: Studentlitteratur.Ward, J & Winstanley, D (2005) “Coming out at work performativity and the recognition and renegotiation of identity” i The Sociological Review, 53(3), pp. 447-475.Ward, J & Winstanley, D (2006) ) “Watching the Watch:The UK Fire Service and its Im-pact on Sexual Minorities in the Workplace” i Gender, Work and Organization, Vol. 13, No. 2, pp. 193-219.