uv-behandling av avloppsvatten – utvärdering av två svenska fullskaleanläggningar
DESCRIPTION
2014-09-30. UV-behandling av avloppsvatten – utvärdering av två svenska fullskaleanläggningar. Magnus Bäckström Vatten & Miljöbyrån AB. Bakgrund. Tidigare SVU-projekt 2012-2013 (Rapport nr 2013-22) UV-behandling - potential för desinfektion av avlopp - PowerPoint PPT PresentationTRANSCRIPT
UV-behandling av avloppsvatten – utvärdering av två svenska
fullskaleanläggningar
Magnus BäckströmVatten & Miljöbyrån AB
2014-09-30
Bakgrund• Tidigare SVU-projekt 2012-2013
(Rapport nr 2013-22)• UV-behandling - potential för
desinfektion av avlopp• Två svenska anläggningar i drift
en längre tid• Nytt SVU-projekt fokus på UV för
avlopp 2013-2014
Var sätter vi det mikrobiella staketet?
Verktygslåda (SVU-rapport 2013-22)
Mål• Övergripande projektmål: att utvärdera två befintliga
anläggningar för UV-behandling av utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk som metod för inaktivering av mikrobiella föroreningar
• Mål för UV-behandlingen: att utgående avloppsvatten uppnår kraven för utmärkt badvattenkvalitet enligt badvattendirektivet (Intestinala enterkocker 200 cfu/100 ml, E.coli 500 cfu/100 ml)
Fullskaleanläggningar
Huskvarna avloppsreningsverk• Dimensionerat för 43 000 pe • Mekanisk (3 mm galler, sandfång),
biologisk (aktivslam inkl N-rening) och kemisk rening (Järnklorid/Al-klorid)
• Skivfilter Hydrotech HSF2212-2FN (porstorlek 20 μm)
• UV-anläggning TROJAN UV 3000, 48 lampor, total UV-effekt är 400 J/m2
• Drifttid UV: juni-augusti, sedan 2007
Arvika avloppsreningsverk• Dimensionerat för 30 000 pe• Mekanisk (galler, sandfång),
biologisk (aktivslam) kemisk rening (för- och efterfällning m Al-klorid)
• Ingen partikelavskiljande förbehandling
• UV-anläggning liknande som Huskvarna, men med 32 lampor
• Drifttid UV: maj-september, sedan 2010
Huskvarna
Arvika
Principskiss UV-anläggning
1/ Bänk 2/Moduler 3/Lampor 4/Strömförsörjningsenhet 5/Automatisk rengöring 6/Viktad lucka för nivåreglering
Huskvarna
Mek + Kem• Galler, Sandfång• Förfällning Fe-klorid• Försed
Bio• Aktivslam• Kväverening • Mellansed
Kem• Fällning Al-klorid• Slutsed
Skivfilter UV UTGÅENDE TILL RECIPIENT
INK
Arvika
Mek +Kem• Galler, Sandfång• Förfällning Al-klorid• Försed
Bio• Aktivslam• Mellansed
Kem• Fällning Al-klorid• Slutsed
UV UTGÅENDE TILL RECIPIENT
INK
Provtagning Huskvarna 2007-2013Parameter Frekvens Mätpunkter KommentarFlöde Kontinuerligt Inkommande Dygnsmedelflöde enligt driftrapportSuspenderade ämnen
2 ggr/vecka Före respektive efter skivfilter
Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod SS-EN 872
Transmittans 2 ggr/vecka Före respektive efter skivfilter
Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod
E.coli 2 ggr/vecka Före respektive efter UV-ljus
Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod SS 028167-2
Koliforma bakterier
2 ggr/vecka Före respektive efter UV-ljus
Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod SS 028167-2
Intestinala enterokocker
2 ggr/vecka Före respektive efter UV-ljus
Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod SS-EN ISO 7899-2
Anm. Manuella prov (stickprov) hanterade enligt rekommendationer från lab
Provtagning Arvika 2010-2013Parameter Frekvens Mätpunkter KommentarFlöde Kontinuerligt Inkommande Dygnsmedelflöde enligt driftrapportSuspenderade ämnen
0,5-2 ggr/vecka Före UV-ljus Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod SS-EN 872
Transmittans 0,5-2 ggr/vecka Före UV-ljus Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod
E.coli 0,5-2 ggr/vecka Före respektive efter UV-ljus
Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod SS 028167-2
Intestinala enterokocker
0,5-2 ggr/vecka Före respektive efter UV-ljus
Analyserat av Alcontrol enligt standardmetod SS-EN ISO 7899-2
Anm. Frekvensens av vattenanalyser var intensivare under drifttagning (2010) och under 2013. Stickprov pss som i Huskvarna.
Utökad provtagning Huskvarna 2012-2013
• Provtagning vid 4 tillfällen ”genom verket” (Inkommande, Efter Bio, Före skivfilter, Efter skivfilter, Efter UV) – indikatorbakterier
• Dygnsprov inkommande och utgående, samt intensivprovtagning före och efter skivfilter/UV augusti-september 2013 (Analys Lab Ryhov, Jönköping)– Virus: Sapo, Rota, Astro, Noro G1, Noro G2
– Parasiter: Giardia, Cryptosporidium, Entamoeba dispar
– Clostridium perfringens
– Kolifager (analys Göteborg Vatten)
Belastning på UV-anläggningen• Flöde• Suspenderade
ämnen• ”Mikrobiologisk
belastning”
Kommentar: En logreduktion på minst 2 log uppmättes efter mekanisk, biologisk och kemisk rening, i huvudsak sker reduktionen över det biologiska reningssteget
Flöde och susp
• Huskvarna
• Arvika
Flöde och suspHuskvarna (före skivfilter) Arvika (före UV)
Mikrobiologisk belastning
• Huskvarna E.coli före skivfilter och UV
• Huskvarna Intestinala enterokocker före skivfilter och UV
Mikrobiologisk belastning
• Arvika E.coli före UV
• Arvika Intestinala enterokocker före UV
Detekterat före UV-behandlingParameter Antal prov som
analyseratsAntal prov där mikroorganism detekterades
Parametervärde intervall
Sapovirus 32 st 5 st 1710 – 9 600 genomkopior/liter
Rotavirus 32 st 0 st Ej detekteradAstrovirus 32 st 19 st 4 605 - 60 450
genomkopior/liter
Norovirus G1 32 st 16 st 8 – 3 498 genomkopior/literNorovirus G2 32 st 18 st 64 – 3 529 genomkopior/literGiardia 32 st 0 st Ej detekteradCryptosporidium 32 st 0 st Ej detekteradEntamoeba histolytica 32 st 0 st Ej detekteradEntamoeba dispar 32 st 3 st 277 – 440 genomkopior/literClostridium perfringens 19 st 19 st 110 – 1500 cfu/100 mlKolifager 3 st 3 st 300 - 1500 cfu/100 ml
”Tidsserie” Huskvarna 2007-2013
• E.coli, före och efter UV
”Tidsserie” Arvika
2010-2013• E.coli, Intenstinala
Enterokocker,• Före UV (blå linje)
och efter UV (röd linje)
• Flöde (blå linje) och susp (röda punkter)
Inaktivering av patogener?• Virus svårtolkat
(fortsatt arbete krävs)• Parasiter
detekterbara?• Clostridier och
kolifager detekterbara och stabilt lägre halter efter UV (kan i högre grad nyttjas som indikatorer?)
Logreduktion UV avlopp• Indikatorbakterier ca 2 log, stor variation
Kommentar: provsvar < eller > påverkar
Logreduktion UV avlopp forts
• Kolifager (ca 2 log)
• Virus och parasiter; oklart
• Clostridier (ca 0,5-1 log)
Kostnader
Arvika• Investeringskostnad;
ca 1 Mkr (2010)• Driftkostnad uppskattas till
61 000 kr/år (2010), exkl monteringsarbeten före och efter sommarperioden
Huskvarna• Investeringskostnad;
själva UV-anläggningen ca 875 000 kr, totalt med skivfilter och betongarbeten mm ca 4 Mkr (2007)
• Driftkostnad ca 125 000 kr/år (2013)
• El ca 40 000 kWh/år (3 mån)
Diskussion – hur uppnås stabila resultat?
• Driftproblem• Hydrauliska
störningar (se figur)
• Lamprengöring• Redundans• Behövs skivfilter?• Badvattenkvalitet
OK som krav?
Slutsatser• Mekanisk, biologisk och kemisk rening ger en
avsevärd reduktion av mikrobiella föroreningar, men med UV-behandling kan kraven för utmärkt badvattenkvalitet uppnås innan avloppsvattnet släpps ut i recipient
• En genomsnittlig logreduktion för E.coli på ca 2,2-2,4 log och för Intestinala enterokocker på ca 1,6-1,9 log har uppmätts.
• Fortsatta studier av inaktivering av patogener samt kompletterande indikatororganismer (ex. kolifager) behövs
Slutsatser forts.• UV-behandlingen har svårt att kontinuerligt ge en
tillräcklig reduktion eller konstant låga utgående halter av viabla mikroorganismer.
• Överskridande av badvattendirektivets gränsvärde för E.coli (500 cfu/100 ml) inträffade vid ca 10 % av provtagningstillfällena vid Huskvarna avloppsreningsverk för perioden 2008-2013.
• Anläggningskostnad för de studerade UV-anläggningarna var ca 1 Mkr, driftkostnaden (inkl kapitalkostnad) är ca 0,1 kr/renad kubikmeter
Slutsatser forts.• Möjliga orsaker till tidvis sämre inaktivering är
hög flödesbelastning, igensättning av lampor/blockering av UV-ljus, haveri av lampor/elsystem och olika typer av hydrauliska störningar.
• Behovet av partikelavskiljande förbehandling i form av skivfilter kan ifrågasättas
• Vid projektering av nya anläggningar bör redundans i systemet övervägas eftersom det är sannolikt att UV-anläggningen då och då drabbas av driftavbrott