avloppsvatten

Rening av avloppsvatten i sverige

2

Frn latrin till vattentoalett

Ett helt nytt avloppssystem brjade byggas ut i de strre svenska stderna under senare delen av 1800-talet. Rrledningar som lades ner i marken frde avloppet frn kk och vattentoaletter till nrmaste sj eller kust-vatten. Denna avloppslsning ersatte succes-sivt den tidigare latrinhanteringen dr hus-hllens avfall samlades i gropar och tunnor, som sedan anvndes som gdsel av traktens bnder. Dr anvndning som gdsel inte var mjlig grvde man ner latrinen. Redan 1880 hade tolv svenska stder underjordiska

kloaker. Motivet fr att infra vattenklosetter var frmst att frbttra de sanitra frhl-landena i bostderna och inne i stderna. Frn och med 1920-talet och framt dominerar de vattenburna systemen; frst i strre stder och med tiden ven i mindre ttorter. Ls mer om utvecklingen av vatten- och avloppsledningsnt i Naturvrdsverkets Monitor 21, Bruk och missbruk av naturens resurser En svensk miljhistoria.

Froreningsproblemen vxerTill en brjan slpptes avloppsvatten frn ttorter och industrier ut helt orenat. Med tiden uppstod emellertid allt strre problem med frorenade sjar, vattendrag och kust-omrden. Utslpp av nrsalter och syrefrbrukande mnen ledde till syrebrist, fiskdd och i vissa fall vattenburna epidemier. Fram till 1940-talet ansgs vattenfroreningar vara en kommunal angelgenhet, och tgrdsmjligheterna var sm. Utbyggnaden av kommu-nala reningsverk gick lngsamt; r 1940 fanns det endast 15 reningsverk i landet och r 1955 hade antalet kat till det dubbla.

1960-talet en vndpunktUnder 1960-talet fick vergdningen av vatten stor uppmrksamhet i Sverige. Mnga sjar och vattendrag kring strre ttorter var d sedan decennier pverkade av utslpp frn avlopp. Sjar vxte igen och alger drev in mot strnder som tidigare hade varit fina badplatser. Vattnen var vergdda. I vissa sjar och vattendrag upptcktes ocks tung-

europas strsta skivfilteranlggning. Gryaab svarar fr rening av avloppsvattnet i Gteborgsregionen. Bild: Ulrika Wahlstrm

BildeR sid 1: nsva (avloppsReninG) och JohnR (hoppande kvinna)

3rening av avloppsvatten | naturvrdsverket

metaller eller andra kemikalier som upplagrats i sedimenten. Det var ofta gamla synder frn tidigare industriverksamhet. Miljlarmen duggade ttt, och dessa ledde snart till kade statliga insatser mot vattenfroreningarna. 1967 bildades Statens Naturvrdsverk, 1968 infrdes nya bidrag fr att sanera de kommunala avloppen och 1969 trdde en helt ny lagstiftning, Miljskyddslagen, i kraft.

avloppsreningen byggs ut under 1970-talet Mellan 1971 och 1979 satsade staten omkring 1,5 miljard kronor (motsvarande ca 78 miljarder kronor i 2011 rs penningvrde) fr utbyggnad av kommunala avloppsrenings-verk. I brjan av 1970-talet fick ven vissa industrier statliga bidrag till miljvrdande tgrder som till stor del anvndes fr att frbttra reningen av avloppsvatten. Industrier med egna avlopp har drefter gjort stora insatser fr att minska sina utslpp. Utslpp frn fastigheter med enskilda avlopp har dremot inte minskat i motsvarande utstrck-ning. De omfattande insatserna under frmst 1970-talet ledde till att sjarna och vatten-dragen blev mrkbart renare p bara ngra f r. Badplatser ppnades p nytt och fisken kom tillbaka.

Hur r det idag?I dag r s gott som alla hushll i ttorterna anslutna till kommunala avloppsrenings-verk och ungefr 95 procent av ttorternas avloppsvatten genomgr bde biologisk och kemisk rening. Mnga strre industrier, gruvor, och flyg-platser har egen avloppsvatten-rening. Det finns ven cirka 700 000 hushll i Sverige som har enskilt avlopp. De enskilda avloppens belastning av fosfor och kvve har stor betydelse fr miljsituationen i sjar, vatten drag och kustnra om-rden med begrnsad vatten-omsttning. 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1990 1995 2000 2005 2010

Procent

Ingen reningNo treatment

Slam-avskiljningPrimarytreatment

Biologisk-kemiskreningTertiary treatment

KompletterandereningTertiary treatmentand filter

SrskildkvvereningTertiarytreatment withnitrogen removal

KemiskreningSecondary chemicaltreatment

BiologiskreningSecondarybiologicaltreatment

4

FortFarande mnga bristFlliga avlopp i glesbygdver 1 miljon mnniskor i Sverige bor i hushll utan tillgng till kommunal avlopps-rening och har drfr smskaliga avloppslsningar. I normalfallet har ett hushll i gles-bygd sin egen anlggning men det finns ocks gemensamma avloppsanlggningar som betjnar flera hushll eller fastigheter.

Kommunerna r bde prvnings- och tillsynsmyndighet fr avlopp upp till och med 2000 personekvivalenter (pe). Frn och med 1 juli 2011 har Havs- och Vattenmyndig-heten det nationella ansvaret fr anlggningar upp till och med 200 pe. Fr strre av-loppsanlggningar ansvarar fortfarande Naturvrdsverket. I Naturvrdsverkets allmnna rd om sm avloppsanordingar (NFS 2006:7) finns vgledning fr kommunerna om vilka krav de br stlla vad gller milj- och hlsoskydd hos bde p nya och gamla anlgg-ningar.

ven om kommunerna bedriver ett omfattande arbete med tillsyn och stller krav p tgrder finns det i dagslget mnga gamla avlopp som har dlig standard.

Kunskapen om de enskilda avloppen i Sverige r nnu bristfllig. I en enkt till landets kommuner under 2009 framgick att mnga kommuner inte hunnit kartlgga statusen hos alla, totalt 700 000, sm avlopp. Enkten visade att slamavskiljning i kombination med infiltration r den vanligaste tekniska lsningen fr de sm avloppen. Tekniklsningar som minireningsverk r ganska sllsynta, men kar i antal. Cirka 20 % av de sm avloppen r fortfarande direkt olagliga enligt miljbalkens krav.

2009 uppskattades de totala utslppen, frn landets sm avlopp, till 290 ton fosfor och 2 900 ton kvve.

Busrs (Srdal) Arv

Vstra strandensArv (Halmstad)

Getinge Arv

Simlngsdalens Arv

Oskarsstrms Arv

leds Arv

HALMSTAD

5rening av avloppsvatten | naturvrdsverket

Busrs (Srdal) Arv

Vstra strandensArv (Halmstad)

Getinge Arv

Simlngsdalens Arv

Oskarsstrms Arv

leds Arv

HALMSTAD

Rickarum Arv

Linderd Arv

Tollarpsavlopps-reningsverk

Maglehem

Degebergaavloppsreningsverk

Vittskvle Arv

Grds Kpinge Arv

Trne

Vnga

Arkelstorps Arv

BjrlvSlvs Arv

Centralaavloppsreningsverketi Kristianstad

KRISTIANSTAD

Orter med anslutning till avloppsanlggning

Orter med en anslutningsgrad ver 50 procent

Orter utan anslutning eller med ftal anslutna

Avloppsanlggning

Schematisk anslutning mellan ort och avloppsanlggning

Avloppsledningsnt

Reningsverk med avloppsnt och pumpstationer har byggts fr att rena avloppsvatten frn ttorter ver hela Sverige. Naturvrdsverket genomfrde under 2010 en undersk-ning av uppbyggnaden av avloppsledningsnt i alla kommuner. D hade drygt 3 300 ttorter och smorter med en sammanlagd befolkning p ca 7 800 000 personer tillgng till kommunal avloppsrening. Situationen frndras kontinuerligt genom att nya omrden ansluts och mindre reningsverk erstts av pumpstationer som fr avloppsvattnet vidare till ett strre reningsverk. Antalet reningsverk minskar drfr ver tiden.

Detaljerad statistik ver kvaliteten p rening av avloppsvatten ger till exempel under-lag till gemensamma avloppslsningar fr vissa orter. En annan mjlighet, som underlaget kan bidra till, r att erstta ldre reningsverk som har egna pumpstationer med ett mo-dernare reningsverk eller att bygga ut avloppsnten till nrbelgna ttbefolkade omrden.

Kartorna visar schematiska kopplingar mellan ort och reningsverk baserade p underlag frn reningsverkens miljrapporter fr 2008. Uppdaterade kartor fr 2010 fr alla kommuner finns p http://www.gis.scb.se/test/avlopp2010/. Klla: Naturvrdsverket

6

Utslpp frn kommunala reningsverk

De uppmtta utslppen av nringsmnen frn kommunala renings verk kade drastiskt fram till 1960-talet i takt med att allt flera ttorter fick reningsverk. Detta kan lta paradoxalt men det betyder inte att de totala utslppen frn ttorterna kade i samma utstrckning. Det visar framfrallt att helt orenat avlopps vatten tidigare slpptes ut utan ngon som helst kontroll och drfr inte redovisats. Under slutet av 1960-talet och 1970-talet byggde man ut ett system med moderna verk fr rening av fosfor och organisk substans. Utslppen av dessa mnen minskade d kraftigt. Frn mitten av 1980-talet har man kompletterat med nya reningsmetoder som ven innebr kvve-reduktion.

Reningsgraden fr fosfor och biokemiskt nedbrytbar organisk substans (BOD) har under det senaste decenniet legat kring 95 procent. Fr kvve r reningsgraden mycket lgre men har under denna tid frbttrats fr strre reningsverk med kvve-knsliga recipienter. Genomsnittlig reningsgrad i hela landet var cirka 60 procent fr kvve under 2010.

kartorna och diagrammen p sidan 7 visar senaste utslppsstatistiken frn 2010 av kvve, fosfor och organisk substans frn avloppsreningsverk till de strre havsbassngerna. Utslppen av kvve och fosfor r strst till egentliga stersjn medan utslppen av organisk substans r ungefr lika stora till kattegatt och egentliga stersjn. tillfrseln till skagerrak r mycket liten. klla: Mi 22 sM 1201, statistiska centralbyrn.

de kommuner som r anslutna till himmerfjrdsverket r Botkyrka, salem, nykvarn, huvuddelen av sdertlje, delar av huddinge och sydvstra stockholm. Bilder: Jennifer nemie/sYvaB

7rening av avloppsvatten | naturvrdsverket

Kvve r 2010, ton

Bottenviken

Bottenhavet

Egentliga stersjn

Skagerrak

resund

Kattegatt

1 1853 460

4 190

7 392

866

326

Fosfor r 2010, ton

BOD7 r 2010, ton

0

5 000