vgr:s utvärdering av csr västsverige 2012

Utvärdering av Public & Private Social Responsibility Initiativ - CSR Västsverige Utvärderingen är genomförd av IM-gruppen

Utvärderingsrapporter 2012:03

Regional utveckling

Förord Västra Götalandsregionen medfinansierar ett stort antal projekt och verksamheter som syftar till att främja en hållbar regional utveckling. Samtliga projekt och verksamheter som medfinansieras av Västra Götalandsregionen följs upp genom regelmässig och kontinuerlig insamling av information som gör det möjligt att se hur verksamheten utvecklas. Mer djupgående utvärderingar görs av program samt av flera verksamheter och projekt varje år.

CSR Västsverige är en ideell förening som bildades 2008. Föreningens medlemmar är företag och organisationer i Västsverige som vill verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv. Målet med projektet är att bidra till en stärkt långsiktig regional utvecklingskraft i ett hållbart samhälle.

Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas samt utifrån den inriktning som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på projektets resultat och effekter samt belysa utvecklingsområden för verksamheten.

Utvärderarna lyfter att den struktur som CSR Västsverige har byggt upp förefaller ändamålsenlig och lämpad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose. Utvärderarna lyfter bland annat fram att föreningen bör överväga att bredda föreningens verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Föreningen bör även enligt utvärderarna prioritera upp frågan om medlemsvärvning.

Utvärderingen har genomförts av Jan Hedman vid IM-gruppen i Uppsala AB tillsammans med Niklas Zandén, föreståndare för Centre for Business in Society på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Västra Götalandsregionens kontaktperson är Monica Emanuelsson.

Göteborg 2 maj 2012

Mats Granér Chef Analys och uppföljning Västra Götalandsregionen

Utvärdering CSR Västsverige, april 2012

(4)


(5)

Sammanfattning

Organisationen CSR Västsverige har under den aktuella perioden 2007 – 2011 utvecklats från ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form.

Struktur

Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år. Mindre grupper arbetar med särskilda frågor.

Den struktur som CSR-Västsverige byggt under den femårsperiod man varit verksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad för de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose.

En källa till bekymmer är medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera upp frågan om medlemsvärvning. Det finns även ett behov att förbättra medlemsregistret.

Praktik

Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i föreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.”

Föreningens verksamheter är strukturerade i fyra områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling, samt Kommunikation. En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ram som anges av de styrande dokumenten.

Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika områden? Här förekommer det skilda uppfattningar bland medlemmarna om huruvida miljöfrågan är alltför dominerande i föreningens praktik. Företrädare för de sociala frågorna vill se en uppväxling av dessa. Bilden är dock splittrad.


(6)

Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande.

Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Medlemmarna har lyft fram följande aktiviteter: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR-utbildning samt Frukostmöten. Många av svaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna.

Utfall

Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar. Nya nätverk lyfts också fram.

Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in på våra förslag.

Förslag

Vi föreslår att föreningens styrelse och medlemmar överväger att bredda föreningens verksamhet mot affärsstrategi tydligare än vad som hittills skett. Vi argumenterar för att detta skulle höja statusen på CSR-frågan och flytta denna från stabsfunktioner in i kärnverksamheten. En affärsstrategisk breddning skulle kunna attrahera ytterligare personer inom medlemsföretagen (tex. ingenjörer som arbetar med produktutveckling). Föreningen skulle även bli mer unik i sitt erbjudande. Avslutningsvis tror vi att exempel på hur CSR integrerats i affärsstrategi skulle kunna nyttjas av medlemsorganisationer-nas/-företagens kontaktpersoner för att få större gehör för CSR-frågorna internt.

Vi föreslår vidare att Västra Götalandsregionen beslutar att delfinansiera föreningens verksamhet för en period framöver.

Motiveringen för ett sådant verksamhetsstöd från regionen skulle kunna vara att föreningens verksamhet till sin natur utgör ett angeläget samhällsintresse som ingen fristående aktör är beredd att åta sig.


(7)

Det finns verksamhetsinriktad CSR-kompetens som är naturlig för kompetenta fria konsulter – större och mindre – att erbjuda intresserade företag.

Men där finns också under överskådlig tid den mobiliserande, breda och intresseväckande/undervisande rollen som ingen kommersiellt verkande konsult kommer att axla, därför att den sannolikt inte är lönsam på kommersiella grunder. Rollen att driva en förening för samhällsutveckling (både miljömässig och social) där samtliga samhällssektorer finns representerade i samverkan är knappast kommersiellt intressant. Vinsterna kommer att falla ut på lång sikt på ett samhälleligt plan och i de deltagande företagen/organisationerna, men knappast naturligt hos den sammanhållande aktören.

Likväl krävs det en sammanhållande aktör om det ska hända något. Verksamheten kan ses som en form av samhällelig infrastruktur som inte kommer till stånd utan offentlig (del)finansiering.


(8)


(9)

Innehållsförteckning

1.INLEDNING ..............................................................................................................................................11

2. VAD ÄR CSR?..........................................................................................................................................12

3. BAKGRUND TILL UPPDRAGET.........................................................................................................13

4. METOD .....................................................................................................................................................15

5. STRUKTUREN – FRÅN NÄTVERK TILL IDEELL FÖRENING....................................................17

6. PRAKTIKEN - ARBETSUPPGIFTER ..................................................................................................22

7. UTFALL ....................................................................................................................................................39

8. SLUTSATSER - VERKSAMHETEN 2007 – 2011 ................................................................................45

9. DISKUSSION OCH FÖRSLAG FRAMÅT ...........................................................................................47

KÄLLFÖRTECKNING...............................................................................................................................57

BILAGA 1 - CSR VÄSTSVERIGE - KRONOLOGI ................................................................................59

BILAGA 2 – GÖR RÄTT SAKER?............................................................................................................67

BILAGA 3 – VAD VAR BÄST? ..................................................................................................................69

BILAGA 4 – VAD HAR VARIT DÅLIGT?...............................................................................................73

BILAGA 5 – NYTTA INTERNT?...............................................................................................................75

BILAGA 6. E-MAILENKÄT.......................................................................................................................77


(10)


(11)

1.Inledning

PwC avger härmed rapport över uppdraget att utvärdera Public & Private Social Responsability Initiative – CSR Västsverige.

Uppdraget är av uppdragsgivaren Västra Götalandsregionen definierat enligt följande:

Den övergripande målsättningen med utvärderingen är att få kunskapsunderlag i hur föreningen har utvecklats kopplat till de beslut som fattas, samt utifrån den inriktning som var syftet med uppstarten av nätverk och förening. Vidare ska utvärderingen visa på projektets resultat och effekter för medlemmarna (alltså inte effekten generellt). Utvärderingen ska även belysa utvecklingsområden för verksamheten.

Mer konkret syftar utvärderingen på att visa på:

1. Måluppfyllelsen samt föreningens resultat och effekter

2. Genomförandet och organisationen av föreningen

Måluppfyllelsen ska bedömas utifrån ett antal mål för verksamheten 2011, som återfinns i beslutet för 2011. Därutöver har bakåt i tiden förekommit ett antal mer eller tydliga målsättningar, som också ska beaktas i utvärderingen.

Underlaget förväntas ge lärdomar inför framtida insatser inom aktuella områden.

Analysen/utvärderingen vänder sig till regionutvecklingsnämnden och –sekretariatet.

Uppdraget är utfört av jur.kand. Jan Hedman, PwC och ek.dr. Niklas Zandén, Göteborgs universitet


(12)

2. Vad är CSR?

CSR, Corporate Social Responsibility, (på svenska företagens samhällsansvar) kallas idén om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället - ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv utöver vad lagen kräver. Även begreppet hållbarhet används alltmer för att understryka att det ekonomiska ansvarstagandet krävs för att företagets samhällsansvar ska vara långsiktigt och integrerat i affärsmodellen.

Företag som frivilligt integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin affärsverksamhet och i sitt agerande med sina intressenter, och tar ett större samhällsansvar än vad lagar och förordningar kräver, kan sägas agera inom ramen för vad som normalt definieras som CSR. En definition som självklart kan tillämpas i lika hög grad på verksamheter som drivs i offentlig regi eller ideellt. Samhällsansvar är lika viktigt och handlar om samma frågor oavsett om verksamheter bedrivs offentligt, privat eller ideellt.

Gemensamma karaktärsdrag i CSR arbete är:

• CSR som frivillig verksamhet som går längre än lagstadgade krav; • Strävan att integrera sociala, miljömässiga och ekonomiska policies i den dagliga

verksamheten; • Ambitionen att se CSR som en integrerad del i organisationens

managementstrategi.

De förväntade fördelarna för organisationer som arbetar aktivt med CSR är ett stärkt varumärke, bättre tillgång till finansiering, friskare, tryggare och mer motiverade medarbetare, förbättrad riskhantering, mer lojala kunder och ett förbättrat förtroende från verksamhetens intressenter.

Historiskt sett har CSR setts som ett sätt att både ta ansvar och minimera risken för att oegentligheter ska förekomma i företag. Idag ses CSR och hållbarhet i allt högre grad som något som även kan bidra till ökad lönsamhet då det kan ses som ett sätt att minska onödig förbrukning av såväl mänskliga, fysiska och ekonomiska resurser, och samtidigt optimera användningen av de resurser man förfogar över. Allteftersom CSR spridits som begrepp har det färgat av sig på andra organisationer och är inte längre något som är unikt för företag, alla typer av organisationer kan arbeta med CSR.

CSR handlar således om att ta ansvar som sträcker sig längre än den egna organisationens givna uppdrag och åtaganden.


(13)

3. Bakgrund till uppdraget

2005 arrangerade Västra Götalandsregionen, i samverkan med Sverige 2000-institutet, Equal projektet ”Advantage Göteborg”, Göteborgs Universitet samt CSR Sweden, en inspirationsdag ” Good Companies Doing Good Things ” med avsikt att inspirera organisationer i Västra Götaland till samhällsengagerat arbete som gynnar såväl företag som samhälle. Inspirationsdagen följdes upp med ett frukostseminarium ”Corporate Social Responsibility – hur arbetar regering och näringsliv? ”, samt med konferensen ”Corporate Social Responsibility – internationella och nationella erfarenheter”. Under dessa inspirationsträffar framkom ett behov och intresse för ett regionalt CSR nätverk som skulle kunna utgöra ett forum för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Tankar och idéer började utbytas mellan Västra Götalandsregionen och Sverige 2000-institutet kring ett regionalt nätverk med syfte att stödja västsvenska arbetsgivare i deras arbete för CSR och hållbar utveckling, i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland, som är en programskrift som 2005 togs fram av regionen tillsammans med de fyra kommunförbunden. Den bärande tanken i det regionala nätverket var att former och innehåll skulle utformas utifrån deltagarnas intresse och engagemang. Med anledning av detta fick Sverige 2000 institutet 2006 i uppdrag av regionutvecklings-sekretariatet vid Västra Götalandsregionen (VGR) att kartlägga intresse, former och förutsättningar för ett regionalt nätverk för CSR (Corporate Social Responsibility) och hållbar utveckling. Kartläggningen genomfördes under hösten 2006. Kartläggningen visade enligt Sverige 2000 institutet att det fanns en hög medvetenhet bland företag, myndigheter och kommuner i Västra Götalandsregionen om att hållbar utveckling är det enda rätta att arbeta utifrån om vi vill bibehålla en sund miljö och ett sunt samhälle. Kartläggningen visade vidare att det finns ett stort intresse bland företag och organisationer i regionen att lära mer om CSR och hållbar utveckling. Man ville dock inte enbart lära mer utan även lära av varandra och med varandra. Bildandet av ett tvärsektoriellt CSR nätverk i Västra Götaland uppfattades som ett utmärkt forum för lärande och utveckling. Ett regionalt CSR nätverk skulle också enligt utredaren kunna utgöra en plattform för Västra Götalandsregionen för att föra ut Visionen ”Det goda livet” till företag, myndigheter, kommuner och ideella organisationer i Västra Götaland. Nätverket skulle kunna bli ett forum där Västra Götalandsregionen manifesterar sin vilja att gå från ord till


(14)

handling och att leva som man lär. Det konkreta arbetet i nätverket skulle också kunna användas som ett sätt att marknadsföra Västra Götalandsregionen i en alltmer konkurrensutsatt och global värld. Utredaren rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, med Västra Götalandsregionen som initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras. Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets-utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling. Mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionen att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst 1,5 MSEK för medfinansiering av projektet ”Västsvenskt nätverk för Corporate Social Responsability, CSR, och hållbar utveckling”. Utvärderingen tar sin startpunkt i och med detta beslut.


(15)

4. Metod

Vår arbetsmodell för analys

Relevans- och konsistensanalys

Inledningsvis analyseras de frågeställningar som hör samman med satsningens utformning och logiska uppbyggnad. Är den relevant, och hänger delarna logiskt ihop? Vilken är den problembild och de bakgrundsfaktorer som ligger till grund för initiativet och utformandet av organisationen.

Insats- och process- och intressentanalys

Här behandlas frågor kring hur verksamhet och styrning sker i praktiken. I det här sammanhanget gäller det bl.a. att bedöma hur man utifrån en helhetsbild följer intentioner i styrdokumenten, och bakgrunden till eventuella justeringar.

Utfalls och konsekvensanalys

Denna etapp i analysschemat ska besvara frågor om resultat och effekter. Når man, eller är man på väg att nå, de mål som är uppsatta? Är observerade resultat verkligen en konsekvens av verksamheten, eller skulle resultatet ha inträffat ändå?

Utvärderingen ska belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som Västra Götalandsregionen hade i uppstarten av föreningen.

Slutsatser och förslag – identifiera framgångsfaktorer – frågor om framtiden

Här belyses frågan om hur en framtida utveckling och inriktning av föreningens verksamhet lämpligen kan se ut.


(16)

Metod

Undersökningen har ganomförts på följande sätt. I en första fas har vi träffat vår uppdragsgivare – projektets huvudfinansiär – och personalen på kansliet. En omfattande dokumentation från 2007 och framåt har ställs till vårt förfogande och studerats.

Från uppdragsgivaren och kanslipersonalen har vi fått förslag på de fem personer som vi enligt avtalet ska personligen på plats intervjua. Detta har påbörjats samtidigt som vår e-mailenkät har successivt har konstruerats. Den 31 jan hade vi kommit så långt att enkäten kunde slutformuleras, och skickas ut till samtliga medlemmar, som uppgick till 116 st. Den 27 februari stängde vi enkäten, då vi uppnått drygt 50% svarsfrekvens (61 av 116). Vi har därefter valt 20 personer för telefonintervjuer bland den population som inte besvarat enkäten. Avslutningsvis har vi utifrån enkätsvaren valt ut 12 respondenter som svarat något som vi funnit särskilt intresseväckande, och ringt upp dessa för ytterligare frågor.

Vi har på detta sätt haft kontakt – enkät, telefon eller möte - med drygt 80 av föreningens 116 medlemmar, vilket får anses vara en god empirisk bas.

Svarsfrekvens för enkäten var följande:

Organisationstyp Population totalt

Erhållna svar

Akademi 3 3 (=100%) Ideell verksamhet 16 8 (=50%) Konsultföretag 35 19 (=54%) Medelstort/litet företag 39 17 (=44%) Offentlig verksamhet 17 11 (=65%) Stiftelse 2 1 (=50%) Stort företag 4 2 (=50%)

Totalt 116 61 (=53%)

Bortfallet är jämnt fördelat (undantaget akademi) och bör inte ge systematiska fel.

Medlemsregistret förs av kansliet, som också utför kategoriseringen av medlemmarna, enligt listan ovan. Under arbetets gång har vi blivit varse att kategoriseringen av medlemmarna inte är stringent genomförd. Här finns utrymme för förbättringar. Detta innebär också att alla resultat som refererar till kategoriseringen bör uppfattas som approximativa storleksordningar, inte exakta värden.


(17)

5. Strukturen – från nätverk till ideell förening Den utredning, som på uppdrag av regionutvecklingssekretariatet genomfördes av konsultföretaget Sverige 2000-institutet vintern 2006-2007, rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, och att Västra Götalandsregionen initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras.

Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets-utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling De tidigaste handlingarna i frågan som vi tagit del av är från februari 2007. Redan här talas det om att verka för CSR-frågor i regionen genom ett ”nätverk”. Som en föreblid nämns i dokumentationen det regionala mångfaldsnätverket i Västra Götaland. Utredningen 2007 föreslog ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling, som skulle drivas som ett utvecklingsprojekt. Det första beslutet om finansiering 2007 hänvisar till att projektet syftar till att bygga upp ett tvärsektoriellt nätverk kring frågor om CSR och hållbar utveckling. Nätverkets uppgift skulle vara opinionsbildande genom att utveckla och sprida kunskaper om hur företag, myndigheter, ideella och offentliga organisationer kan verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv.

Inför nästa beslut om finansiering från regionen, mars 2008, sägs i underlaget att ”som nästa steg nätverket formaliseras och att medlemmarna bildar en förening”. Anledningen var att VGR krävde ett tydligare ”commitment” från medlemmarna i nätverket för att gå in med finansiering.

Vid initieringen av föreningen hölls ett antal ”open space” där medlemmar och intresserade tog fram idéer för vad föreningen skulle kunna göra för aktiviteter. Det var från dessa ”open space” som många av de idag pågående aktiviteterna kommer (t.ex. hållbara inköp och klimatinitiativet). Aktiviteterna utvecklades alltså av kunniga medlemmar bottom-up. Tanken var att det var viktigt att helheten skulle kännas relevant för de som deltog, om än till priset av att det kunde bli lite ”spretigt”.

Föreningen bildades formellt i juni 2008. Föreningsbildare var Astra Zeneca, Göteborgs hamn, Handelshögskolan, Dem Collective, Sverige 2000-institutet, Volvo PV samt Västra Götalandsregionen. Augusti 2008 antogs stadgar och ett handlingsprogram 2008/09 för


(18)

den ideella föreningen ”Public & Private Social Responsability Initiative – CSR Västsverige”. I stadgarnas ändamålsparagraf beskrivs: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och bättre affärer.”

Föreningen utvecklas

Under åren från föreningens bildande 2008 och fram till idag har arbetet successivt strukturerats. 2009 – 2010 kom de tre initiativen till – Klimatinitiativet, Reko kontor och Socialt ansvar i arbetslivet. Sedan fr.o.m 2010 är föreningens arbete uppstrukturerat under fyra prioriterade områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling samt Kommunikation. (En utförligare kronologisk redogörelse över åren 2008 – 2011 har lagts i Bilaga 1)

Organisationens struktur idag

Föreningen leds av en styrelse, vars i dagsläget sju ledamöter – i linje med föreningens grundidé – liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har haft sex protokollförda möten under 2011.

Till stöd för sitt arbete har styrelsen idag ett kansli/sekretariat inrättat på Aschebergsgatan i Göteborg. Där arbetar verksamhetschefen på halvtid och en medarbetare som ansvarar för kommunikation och projektledning. Verksamhetschefen kontrakteras halvårsvis, medan den kommunikationsansvariga är anställd sedan årsskiftet 2011/2012 (men fanns redan tidigare under annan anställningsform).

Kansliet fungerar som sammanhållande för de grupper som driver olika projekt inom föreningen, och fördelar resurser till olika aktiviteter.

En fördel med föreningsstrukturen är den demokratiska legitimiteten, och att föreningen visar att man står för en framtidstro och att man vill något.

En svaghet med föreningsstrukturen som påtalats är att det kan vara komplicerat med djärva initiativ, som måste förankras hos samtliga medlemsorganisationer, varav några kanske inte vill ställa upp. T.ex. var det så att ett antal medlemmar fick ta med sig frågan till sina ledningsgrupper när det gällde om det var i sin ordning att under publicitet presentera klimatinitiativet till statsministern.


(19)

Medlemsstruktur

Inom kansliet för man statistik över medlemmarna, såväl vad gäller geografisk hemvist, som medlemskategori fördelat på Akademi, Ideell verksamhet, Konsultfirma, Medlestort/litet företag, Offentlig verksamhet, Stiftelse, samt Stort företag.

Föreningens medlemsantal har utvecklats på följande sätt. Det framgår att Göteborgsdominansen kvarstår.

Utgången av 2008: 50 Utgången av 2009: 76 Utgången av 2010: 93 (Juli 2010 fanns 7 utanför Göteborgsområdet) Utgången av 2011: 115 (Feb 2012 fanns 11 utanför Göteborgsområdet) Medlemslistan per medlemskategori årsskiftet 2011/2012 ger följande bild. Konsultfirmor och små/medelstora företag är dominerande kategorier.

Akademi 3 medlemmar (Feb. 2009 2 medlemmar) Ideell verksamhet 16 medlemmar (Feb. 2009 13 medlemmar) Konsultfirma 35 medlemmar (Feb. 2009 17 medlemmar) Medlestort/litet företag 39 medlemmar (Feb. 2009 12 medlemmar) Offentlig verksamhet 18 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar) Stiftelse 2 medlemmar (Feb. 2009 inga medlemmar) Stort företag 4 medlemmar (Feb. 2009 3 medlemmar) Summa 117 medlemmar (Feb. 2009 50 medlemmar)

Akademin utgörs av Chalmers, Göteborgs universitet och Högkolan i Borås.

Ideell verksamhet utgörs av organisationer som exempelvis Individuell Människohjälp och Göteborgs Räddningsmission.

Konsultfirmor avser till stor del mindre bolag som arbetar bl.a. med CSR-frågor gentemot sina uppdragsgivare.

De medelstora företagen är av varierande slag, varuproducerande såväl som tjänsteproducerande..

Offentlig verksamhet utgörs bl.a. av kommunala förvaltningar, medan två medlemmar är registrerade som stiftelser.

Till stora företag har förts AB Volvo, Akzo Nobel AB, AstraZeneca AB samt Engelhardt AB.

(Som nämnts under metodavsnittet är kategoriseringen inte stringent utförd.)


(20)

Medlemsutveckling

Under de första åren arbetade man aktivt med att rekrytera medlemmar dels till föreningen och dels till föreningens olika initiativ. Man satte t.ex. ihop en sändlista till 5000 företag inför föreningens första CSR-forum, och man ringde också runt till ett stort antal organisationer för att få med dem i klimatinitiativet.

Idag har medlemmarna en uttalad förväntan på sig att varje medlem ska engagera en ”bekant” till föreningen. Därutöver sker ingen fokuserad värvningsverksamhet.

Sedan nätverket blev förening 2008 med en ”starpopulation” om 50 medlemmar, så växer föreningen med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Idag är man runt 120. Samtidigt har föreningen ett långsiktigt mål om 500 medlemmar.

Den matematiken är bekymmersam. Modellen medlem-värvar-medlem har visat sig inte tillräckligt effektiv. Föreningen bör enligt vår mening prioritera medlemsrekrytering. Erfarenheten från nätverkets/föreningens första år visade på att det krävs ”fotarbete” för att få medlemmar. Utskick, telefon, konkreta inbjudningar till intressanta aktiviteter etc.

Frågan är viktig inte minst i ljuset av eventuell fortsatt offentlig finansiering, för vilket vi längre fram i rapporten kommer att argumentera. Argumenten för fortsatt finansiering från regionen förlorar i tyngd med en svag medlemstillströmning.

Medlemmarna tycker att organisationen är tydlig och relevant. Vi har i enkäten frågat medlemmarna om hur de uppfattar föreningens organisation. Uppfattningen är positiv, 59% uppfattar organisationen som ”tydlig och relevant”, medan 13% svarar ”otydlig, svårförståelig”. 28% har ingen åsikt i frågan.

Nöjdheten vad gäller tydlighet och relevans är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna. (Inom medlemskategorierna akademi och storföretag uppgår nöjdheten till 100%, men antalet respondenter är endast fem så det är svårt att dra slutsatser av detta.)

En respondent till enkäten menar att nyhetsbreven kommer för glest, och att man kanske kunde tänka sig en automatisk mail-alert då något nytt tillkommit på hemsidan.

I mail-enkäten och i telefonenkäten framkommer i ett par fall synpunkter på att styrelsen är (alltför) dominerande. En av medlemmarna föreslår ”sub-nätverk” kring olika CSR-frågor för att öka delaktigheten. (Kommentar: arbetsgrupper för olika frågor finns redan – uppenbarligen inte tillräckligt kända.)


(21)

En fråga är om föreningen och dess kansli bör vara av naturen ”drivande” eller av ”servicekaraktär, faciliterande”. De medlemmar vi lyft frågan med är av uppfattningen att det vore naturligtvis önskvärt att medlemmarna höll i både motorn och styrspaken, men att i realismens namn måste kansliet ha en drivande roll för att det hela inte ska riskera att rinna ut i sanden.


(22)

6. Praktiken - arbetsuppgifter

Årligen beslutas om ett handlingsprogram för det kommande året. Man eftersträvar en bra balans mellan olika frågor och ämnesområden för att nå föreningens syften.

En tanke är att medlemmarna ska ha tillgång tilll ett omfattande nätverk av engagerade individer och medlemsorganisationer. Ett kännetecken för CSR Västsverige är den medvetna betoningen av att detta är frågor för alla typer av arbetsgivare – offentliga, privata, ideella – stora som små.

Genom konferenser och seminarier eftersträvar föreningen att skapa diskussion och nytänkande kring hållbar utveckling och socialt ansvarstagande. Ämnena anknyter ofta till frågan om hur man gör i praktiken för att integrera CSR i verksamheten.

Utifrån efterfrågan från medlemmarna arrangerar föreningen utbildning och kompetensutvecklingsprogram.

Genom webb, nyhetsbrev och informationsmaterial eftersträvar föreningen öppen kommunikation gentemot medlemmarna och samhället.

Enligt det förslag till handlingsprogram för 2012 som förelåg februari 2012, är strukturen följande (skiljer sig från 2011 med enbart marginella ändringar i underpunkterna):

1. Lokal utveckling - Initiativ socialt ansvar i arbetslivet; - Ökat engagemang för utsatta grupper i arbetslivet; - Tillgänglighet för alla. 2. Globalt ansvar - Samverkansprojekt inom Hållbara inköp; - Initiativ Reko kontor; - Klimatinitiativet. 3. Kunskap och kompetensutveckling - Kompetensutvecklingsprogram i Hållbart ledarskap; - Grundläggande CSR-utbildning; - Regionala seminarier; - Studiebesök; - Ansvarsbarometer; - CSR-stipendium och CSR-pris; 4. Kommunikation


(23)

- Medlemsmöten; - Informationsmöten; - Hemsidan; - Konferens - CSR Forum; - Nyhetsbrev och informationsmaterial; - Årlig uppföljning av föreningens verksamhet.

Kostnadsfördelning

Enligt budgetuppföljningen för 2011 så är fördelningen av medel per kostnadsområde följande:

Lokal utveckling 82 tkr

Global utveckling 82 tkr

Kunskap och kompetensutveckling 716 tkr

Kommunikation 248 tkr

Administration 1.042 tkr

SUMMA 2.170 tkr

Den tunga posten administration innefattar personalens löner och hyra för kansliet, och är inte nedbrutet på enskilda aktiviteter/projekt.

Pågående projekt/program

Per idag (mars 2012) har föreningen startat och fullföljt ett femtontal olika projekt/program. Nu pågående är följande:

Initiativen – Klimatinitiativet, Reko Kontor och Socialt ansvar i arbetslivet Ett av föreningens olika arbetssätt är de tre initiativen. Ett initiativ inom ett område består av ett tiotal utmaningar som föreningens medlemmar antar i den takt som var och en har förutsättningar för, dock minst tre till att börja med. Tre initiativ är aktuella för närvarande: ”Klimat-initiativet” handlar om att anta smarta energiutmaningar. ”Reko Kontor” handlar om hur ett smart kontor byggs upp.


(24)

Genom att ansluta sig till initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet” visar deltagande medlemmar på vägar till ansvarstagande på hemmaplan. Initiativet arbetades fram 2010 tillsammans med ideella medlemsorganisationer som Faktum, Individuell Människohjälp, Friends Röda Korset m.fl. Vintern 2009-2010 ägnades mycket energi till Klimatinitiativet, bl.a. sammanställdes ett upprop inför konferensen COP 15 i Köpenhamn, och överlämnades till statsminister Reinfeldt under pressbevakning. Under 2011 hölls ett seminarium om Klimattrender inom ramen för Klimatinitiativet, 25 personer deltog. För vart och ett av de tre initiativen har ett pedagogiskt och lättillgängligt häfte arbetats fram och tryckts upp. I övrigt är aktiviteten låg. Logiken är att medlemmen ansluter sig och sedan i vafri takt ansluter sig till utmaningarna en efter en. En av de intervjuade som var med då de första initiativen startades är kritisk och menar att den ursprungliga idén förvanskats. Det var från början inte avsikten att låta initiativen ”rulla på” tills vidare, utan tanken var att man skulle göra avstämningar och summera, för att få in dynamik i processen. Om vi bedömer de tre initiativen utifrån anslutningsgrad, är skillnaden stor. I slutet av 2011 så är drygt 60 organisationer med i Klimatinitiativet. Framgången för klimatinitiativet byggde inledningsvis på att det fanns andra pågående miljö- och energiinitiativ i regionen som de som drev föreningen kunde sammankoppla klimatinitiativet med. På så vis fick initiativet ett stort antal medlemmar. Däremot är endast fem organisationer anslutna till initiativet Reko kontor, och fyra till intiativet Socialt ansvar i arbetslivet.

Samverkansprojekt inom Hållbara inköp

Hösten 2009 beslutade CSR Västsverige att skapa en (tidsbegränsad) samverkansgrupp med fokus på hållbara inköp. Deltagare är organisationer och företag baserade i Västra Götaland.

Inriktningen på arbetet har varit att genom samverkan utveckla kompetens och skapa en ”verktygslåda” för hållbara inköp. Utbyte av erfarenheter över branschgränser syftade till att identifiera nya behov och utveckla nya affärer, allt inom ramen för hållbarhetsrekvisitet.

Under 2010 hade man kommit fram till den första versionen av verktygslådan. Verktygslådan kan beskrivas som en manual för hur man hanterar ansvar och säkrar hållbar kvalitet genom leverantörskedjan. Även leverantörsutveckling och affärsnyttan


(25)

med hållbara inköp behandlas. En 2011 reviderad version av verktygslådan är nu publicerad på föreningens hemsida. Syftet är att materialet ska vara tillgängligt för alla medlemmar.

Under 2011 har tre arbetsmöten genomförts med inköpare från Västsverige. Det var från början planerat att avsluta arbetet efter två år, men i slutet av 2011 beslöt gruppen att fortsätta arbetet. Inför 2012 planeras bl.a. en VD/Ledningsträff samt utökat samarbete med akademin.

(Hållbara Inköp behandlas vidare nedan under Kapitel 9.)

Hållbart ledarskap

Våren 2009 togs initiativet till projektet Hållbart ledarskap vid ett Open Space-seminarium. Den bakomliggande tanken var att projektet skulle utmynna i ett kompetensutvecklingsprogram för hur ledare i olika organisationstyper kan arbeta för att främja hållbar utveckling. Hösten 2009 påbörjades projektet med en förstudie för att ta fram ett sådant program. Förstudien ledde fram till två parallella spår: 1) Strategier för organisationers hållbarhetsarbete och konkreta verktyg för detta, samt 2) Hållbara ledaregenskaper, dvs. den individuelle ledarens förmåga att leda och engagera så att hållbarhetsarbetet kan förankras och ge resultat. Programmet har arbetats fram i samarbete med Göteborgs universitet och Chalmers. Tre workshops och fyra seminarier anordnades under 2010, med sammanlagt omkring 30 personer deltagande, i syfte att utveckla programmet.

En första omgång genomfördes februari – mars 2011. 16 personer deltog. Däremot var intresset svagt för höstens omgång som var planerad till okt – dec 2011, och som därför ställdes in.

Grundläggande CSR-utbildning

Man arrangerar grundläggande CSR-utbildningar om en halvdag, kring vad CSR innebär och hur man kan arbeta inom området. Med den aktiviteten har man lyckats sprida verksamheten utanför Göteborg – utbildningar hölls även i Borås och i Skövde under 2011, utöver två utbildningsomgångar i Göteborg.


(26)

Under utbildningen ges en introduktion till vad CSR innebär som begrepp och vilka drivkrafter som ligger bakom. Det ges även tillfälle för diskussion och reflexion. Till varje tillfälle bjuds in ett företag, som är medlem i CSR Västsverige, som får berätta om hur man arbetar med CSR för att göra det hela mer levande. Ett föredrag om motiv, drivkrafter och affärsnytta med CSR-arbete inom SKF har också blivit tradition vid utbildningsdagarna.

Varje utbildning avslutas med en paneldebatt då deltagarna har möjlighet att ställa frågor till föredragshållarna.

Seminarier och frukostmöten

Seminarier som genomfördes under 2011 var bl.a. ett i form av frukostseminarium som handlade om Göteborg som FairTrade City, och ett handlade om klimattrender och hade koppling till Klimatinitiativet. Under våren 2011 genomfördes ett seminarium som behandlade tillgänglighet på arbetsmarknaden.

Ansvarsmob för ökat engagemang för utsatta grupper.

Under devisen ”Säg hej till tusen” samlades ett antal medlemmar i Brunnsparken för att ta kontakt med människor man inte kände, och på det sättet bidra till ett öppet klimat i Göteborg. Uppmärksammades genom lokal-TV.

Ansvarsbarometern

Hur ser västsvenskarna på frågor kring ansvar? 450 telefonintervjuer har genomförts 2011. Motsvarande undersökning genomfördes första gången 2010 (då som webb-enkät).

Undersökningen mäter attityder till socialt ansvarstagande, och gör jämförelse dels med motsvarande resultat i andra länder, dels över tid. Förhoppningen är att ansvarsbarometern ska vara attitydpåverkande, skapa intresse för frågeställningen, och därmed också stimulera till ökat ansvarstagande.


(27)

Projekt Gränslöst

Projektet Gränslöst är ett skolprojekt för att sprida kunskap om hållbar utveckling/CSR på skolorna. Det pågår HT 2011 – VT 2012, och genomförs på fem västsvenska gymnasieskolor. Eleverna arbetar med individuella projektarbeten inom mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. CSR Västsverige är en av flera samverkansparter i projektet.

CSR-pris och CSR-stipendium

Årligen delar föreningen ut ett pris och ett stipendium för visat samhällsansvar.

Priset syftar till att ”belöna genomförda idéer, lösningar, verktyg som kan stärka förutsättningarna för många att ta ett större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång sikt”. Stipendiet ska stimulera samhällsansvar, genom att idéer och lösningar ”som stärker förutsättningarna för många att ta större samhällsansvar, lokalt eller globalt, på lång sikt och brett i samhället” premieras.

Medlemsmöten

Under 2011 genomfördes tre medlemsmöten med sammanlagt 94 medlemmar närvarande.

Hemsidan och nyhetsbrev

Föreningen håller hemsidan www.csrvastsverige.se. Hemsidan är väl strukturerad med aktualiserad och relevant information, och ett kvartalsvis nyhetsbrev om vad som händer kring föreningen och CSR-frågan.

Konferens – CSR-Forum

CSR-Forum är Västsveriges årliga CSR-konferens, och samarrangerades med GU, Göteborg & Co samt BRG. Konferensens tema 2011 var ”Från ord till handling” och


(28)

handlade bl.a. om CSR-strategier, studentsamverkan och lokalt och Globalt CSR-arbete. En speed-meeting-aktivitet genomfördes. Konferensen besöktes av 200 personer.

I pipe-line inför 2012 ligger:

Ungdomar och Ansvar

Uppföljning under 2012 av undersökning från 2009 på gymnasieskolor i Göteborg kring vad ansvar innebär för ungdomar.

Samverkansgrupp CSR-arbete

För närvarande planerar man att starta en samverkansgrupp för organisationer som vill få stöttning, råd och fakta i sitt CSR-arbete. Enligt planerna kommer gruppen att ha 10 – 15 deltagare från större organisationer/företag. Deltagarna kommer att vara personer som utsetts till ansvariga för organisationens CSR/hållbarhets-arbete. Gruppen träffas vid fyra tillfällen under året.

Medlemmarnas uppfattningar om föreningens aktiviteter

I vår enkät till medlemmarna har vi frågat om dessa tycker att föreningen i stort sett gör rätt saker? En majoritet , 62%, svarar jakande, att det är ungefär vad de förväntar sig. 11% menar att det är otydligt vad föreningen egentligen sysslar med (2 ideell verksamhet, 1 konsult, 2 medelstort/litet företag, 1 offentlig verksamhet). 30% anmäler ytterligare önskemål (se nedan). Nöjdheten är jämnt fördelad mellan de olika medlemskategorierna (spänner från 45% hos offentlig verksamhet till 63% hos ideell verksamhet).

I enkäten har respondenterna också fritt fått lista vilka verksamheter de vill lyfta fram som bäst. För att börja analysen med en något mekanisk ansats, så räknar vi i fritextsvaren i hur många svar en viss aktivitet nämns som bäst (se Bilaga 3). Vi får då följande top-five lista:

Seminarier 9 Initiativen 6 CSR-Forum 5 Grundläggande CSR 3 Frukostmöten 3


(29)

Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna. Lyssnar man på vad de egentligen säger, så är det inte i första hand den specifika aktivitetstypen som är det primära. Vanligt är att man minns deltagande i en aktivitet som man varit nöjd med, men att man inte vet under vilken kategori den faller. Det som vid upprepade samtal lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, sedan må det vara i form av seminarium, frukostmöte eller något annat.

På motsvarande sätt går vi till föregående frågas motpol, dvs. vilka verksamheter som varit dåliga eller ointressanta. Som framgår av svaren (se Bilaga 4) så är det nu betydligt glesare mellan svaren. ”Säg-Hej-aktiviteten” nämns två gånger, medan ”Hållbart Ledarskap”, ”Reko Kontor” och ”Mångfald” nämns en gång vardera.

Skillnaden mellan svarsbilden för de två frågorna är tydlig och informativ. Det är tydligt att bland de medlemmar som besvarat enkäten har man en positiv bild av föreningens verksamheter. Överlag är även de intervjuade medlemmarna positiva.

30% anmäler i enkäten som svar på en särskild fråga att de skulle vilja se ”mer av följande”. Här infinner sig en stor variation av svar. Önskemål om vad man skulle vilja se mer av handlar mest om gemensamma aktiviteter av typ seminarier, nätverkande och erfarenhetsutbyten. (För svaren återgivna in extenso hänvisas till Bilaga 2)

Synpunkter från medlemmarna på föreningens hittillsvarande aktiviteter

Det dominerande intrycket efter att över telefon ha talat med dryga trettiotalet medlemmar är att man tycker att föreningens verksamheter är värdefulla. Några återkommande synpunkter är att själva nätverkandet med likasinnade är själva poängen med verksamheten, och att man söker kompetens för att få större slagkraft för CSR-frågan i den egna organisationen. Överlag uppfattas kvaliteten vid föredrag, seminarier och andra aktiviteter som god, och ämnen och frågeställningar som relevanta. Nedan följer några kommentarer kring varför och vad man tycker är värdefullt med föreningen.

”Föreningens funktion som mötesplats är mycket viktig. Viktigt att alla kategorier är med - privata, ideella, offentliga. Stora och små medlemmar, stora och små idéer.”

”Den grundläggande CSR-utbildningen var bra för mig som var nybörjare på området. Särskilt värdefullt var inspelen från erfarna praktiker – SKF berättade om sitt CSR-arbete


(30)

vilket var mycket bra. Det skulle ha varit intressant att få ett forskarperspektiv på hur andra arbetar med CSR.”

”Grundläggande CSR-utbildningen var värdefull bl.a. för att vi fick lära känna organisationer som vi inte kände. Den bekräftade och strukturerade tankar som vi haft.”

”Initiativen är en bra idé. Åtagandet stimulerar till gemensamt agerande kring viktiga frågor. Jag var med i gruppen som tog fram initiativet ”Socialt ansvar i arbetslivet”. Vi var några medlemmar som lade ner ett engagerat arbete på detta. Tyvärr verkar det som om intresset för detta initiativ svalnat i föreningen.”

”Frukostmöte hos en medlemsorganisation är en bra form – en till två timmar över en morgonfika tillsammans med information från kollegan fungerar bra.”

”Vid ett CSR-möte av något slag visade Kinnarps med kronor och ören hur man räknat hem sitt CSR-arbete. Även SKF har bidragit med sådana resonemang. Mycket matnyttigt!”

”Gästföreläsaren på årsmötet var bra. Bidrog till att jag nu kan argumentera bättre för CSR-frågan.”

”Ett föredrag om kreativitet i ledarskap som gavs vid en av aktiviteterna gav både glädje och inspiration. Jag vill lära om stora och små satsningar och nya tankesätt. Ett annat CSR-föredrag som triggade mig var det om ett bostadsbolag som lyckades komma tillrätta med klotter”

”En CSR-aktivitet som inspirerade och som jag aldrig glömmer, var ett föredrag om sportkedjan Stadium som tog emot gamla sportskor och samtidigt gav rabatt på nya, varpå de begagnade skorna skänktes till Sydafrika. Jordnära och två flugor i en smäll.”

”Föredraget vid årsmötet 2011 om hur man kan ta tillvara arbetslösas kompetens var bland det bästa jag hört.”

”Vi har genom föreningens olika insatser fler CSR-medvetna medarbetare idag, därmed är vi också bättre rådgivare, till nytta för våra kunder och oss själva.”


(31)

Synpunkter från medlemmarna på föreningens aktiviteter framåt

Från medlemmarna har framkommit ett antal synpunkter på hur föreningen framöver kan förstärka sin verksamhet. Ett vanligt råd rör mötes- och samverkansformer. Idéer om smågrupper, öppna processer, sociala medier och mentorskap förekommer. Det framhålles att det är viktigt att ha höjd och kvalitet i aktiviteterna – samverkan med europeiska systerorganisationer skulle kunna bidra till detta.

Flera framhåller att man inte får glömma bort ”S” i CSR. En medlem efterfrågar mer samarbete med andra nätverk och organisationer. Flera medlemmar vill se mer av interaktion och kunskapsutbyte mellan medlemsföretagen och konkreta exempel på CSR. En medlem framhåller att organisationen skulle kunna vara en arena som förmedlade tips på bra verktyg, tv-reportage och radioprogram kopplat till CSR. En annan medlem skulle gärna vilja se mer av nya ansikten på föreningens konferenser – samma namn tenderar att återkomma gång på gång.

En medlem menar att en aspekt på CSR som kommit bort i föreningens verksamhet är den om etik på affärsområdet, en fråga som tyvärr blivit aktuell i Göteborg

Här följer de noterade punkterna, se också Bilaga 2 för de synpunkter på frågan som lämnats via enkäterna.

”Grundläggande CSR-utbildningen skulle kunna förbättras ytterligare om man hade mer moment med smågrupper, bikupor, eller dylikt. Det hjälper för att få upp kontaktytor mellan medlemmarna.”

”En aspekt på CSR-frågan som kommit bort är den om etik på affärsområdet. Frågan har ju tyvärr blivit aktuell i Göteborg. Den tråden bör tas upp.”

”CSR Västsverige bör bidra mer till social hållbarhet. Mer och tydligare samarbete mellan föreningsliv och näringsliv kring detta. Hitta samarbetsytorna!”

”Kanske skulle medlemmarna slå ihop sig i några grupper för att skriva en artikel i (lokal)pressen varje månad.”

”Det finns ett kunskapsglapp mellan kunniga och okunniga. Basal CSR-kompetens fattas hos många. Varför är så många med i Handelskammarens nätverk, jo därför att det är kunskapsutvecklande. Mer utvecklande aktiviteter efterlyses. ”


(32)

”Flödet av idéer är verksamhetens kärna. Hur åstadkommer man detta? Arbetsgrupper av olika slag. Öppna processer viktigt. Flera måste känna att de bidrar. Sociala medier bör kunna utnyttjas mer än en webbsida, men det kräver en hel del resurser. ”

”Ett sätt att få till mer aktiviteter är att skapa samarbeten i Sverige och Europa. Det fanns sådana ambitioner initialt men detta verkar ha kommit bort.”

”Det måste vara god höjd på alla aktiviteter – det är med bättre kvalitet mot god betalning än halvbra och billigt.”

”Aktiviteter (som tex. initiativen) bör inte bara rulla på. Man bör stanna upp, följa upp och summera, för att sedan eventuellt fortsätta.”

”Pröva mentorskap – erfarna företag tillsammans med oerfarna.”

”Möjligen blir det en krets kring styrelsen som samlar makten, vilket inte är bra.”

”Föreningen hörs och syns för lite, är anonym. Synlighet är viktigt, föreningen måste bredda verksamheten, utanför medlemskaran. Det behöver bli mer aktiviteter i föreningen.

”Obs att detta tar tid. Det finns ingen quick-fix! ”

Horisontella kriterier

Vision Västra Götaland innefattar (förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt ”Fyra generella perspektiv som ska genomsyra allt – den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering”. Det är brukligt att referera till sådana ”genomsyrande” värden som horisontella kriterier.

Vi har i enkäten frågat om arbetet inom CSR-Västsverige på något sätt påverkat er organisations verksamhet inom något av områdena miljö, jämställdhet och/eller integration/mångfald. De som svarat ja på något av de tre områdena, ombeds kommentera på vilket sätt. Beträffande miljö svarar 60% nej, medan 40% svarar ja. Vi ska då hålla i minnet att åtskilliga av medlemmarna redan från början och sannolikt CSR-föreningen förutan har en hög medvetenhet i miljöfrågan.


(33)

Bland kommentarerna från de svarande märks följande: "Bidragit med bra tänk kring info material" ”Ett större ansvarstagande inom organisationen. Lättare att nå ut med budskapet" "Ökad medvetenhet kring "enkla" frågor såsom val av kaffe, återvinning, pappersförbrukning." Vad gäller jämställdhet svarar inte mindre än 93% nej på frågan, och endast 7% menar att verksamheten inom föreningen påverkat företagets/organisationens verksamhet inom jämställdhetsområdet.”Nya kontakter inom området som kan ge synergier” svarar en, ”Hade vi innan” är ett annat svar. Vi bör erinra oss att i CSR-sammanhang är kvinnor ofta i majoritet, vilket gör det lite överraskande att jämställdhetsfrågan kommit så långt ner på angelägenhetslistan. Det är svårt att tänka sig att frågan skulle ha mindre aktualitet i de företag/organisationer som deltar i föreningen, jämfört med andra företag/organisationer. En grundläggande jämställdhetsåtgärd är att föra statistiken över sina åtgärder könsuppdelad, så att man kan följa könsfördelningen för de olika aktiviteterna. Detta har man tidigare inte gjort i föreningen. I slutrapporten för 2010 står utan vidare precisering att ”representationen på föreningens olika aktiviteter är jämnt fördelad mellan män och kvinnor”. Inför slutrapporteringen för 2011 har man däremot utifrån namnen på deltagarlistor i efterhand räknat fram att en ”grov uppskattning av fördelningen mellan kvinnor och män på föreningens aktiviteter (seminarier, konferenser och medlemsmöten) visar att 155 män har medverkat och 349 kvinnor.” Det var alltså sannolikt fel tidigare. På motsvarande fråga beträffande mångfald besvarar 85% frågan nekande, medan 15% svarar ja. En respondent svarar att CSR-arbetet medfört ”kunskap om diskriminerings-grunderna”. ”Fått tillgång till ny info” och ”förstärker vår ambition” är andra svar. Som framgår av denna sammanställning är det endast en minoritet av respondenterna som menar att arbetet inom CSR-föreningen påverkat den egna organisationens verksamhet när det gäller horisontella kriterier. Vi är försiktiga med att tolka detta som ett misslyckande av föreningen – sannolikt är det delvis en följd av att medlemmarna redan i utgångsläget är engagerade i frågorna, och därför svarar nekande på frågan om förändring.


(34)

Har ambitioner och inriktning förändrats gentemot ursprungstankarna?

I utvärderarens uppdrag ligger att ”belysa hur satsningen utvecklats utifrån det syfte som VGR hade i uppstarten av föreningen” Ett första steg i den analysen blir då att utreda hur detta syfte såg ut och var formulerat. Som vi har förstått frågeställningen handlar det främst om huruvida balansen i arbetet mellan de sociala och de miljömässiga dimensionerna kommit att förskjutas över åren. Vi går i detta syfte tillbaka till dokumentationen från åren 2006 – 2008.

Den kartläggning som utfördes 2006-2007 hänvisade enligt sina direktiv till ”CSR och hållbar utveckling i linje med intentionerna i Vision Västra Götaland”, och föreslog bildandet av ett nätverk för att driva dessa frågor. I regionstyrelsens beslut maj 2008 om att Västra Götalandsregionen ska vara initiativtagare till och medlem i den ideella föreningen CSR i Väst, hänvisas åter till ”de värderingar som redovisas i Vision Västra Götaland”.

Föreningens stadgar från augusti 2008 vilar på följande ändamålsparagraf: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt. Verksamheten ska långsiktigt medverka till en attraktiv region, ett stärkt socialt kapital samt fler och bättre affärer.”

Vi kan konstatera att den ekonomiska dimensionen i Vision Västra Götaland (definierad med variablerna ekonomisk utveckling, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande och infrastruktur) är koherent med föreningens stadgars ändamålsparagraf, där det sägs att verksamheten ska bidra till fler och bättre affärer. Däremot är frågan inte särskilt närvarande i CSR Västsveriges dagliga arbete. I vårt avslutningskapitel återkommer vi till varför det vore lämpligt att inkludera ett affärsstrategiskt perspektiv i föreningens arbete.

Frågan vi nu enligt vårt uppdrag ska behandla berör istället balansen mellan de miljömässiga och sociala aktiviteterna.

Balans mellan miljöaktiviteter och sociala aktiviteter

Fokus för föreningen ska vara såväl miljömässig som social samhällsutveckling. Det finns utifrån denna idé en poäng med att samtliga samhällssektorer finns representerade i föreningen.


(35)

Med miljöfrågor menas i detta sammanhang frågor som rör den fysiska miljön. Med sociala frågor bör rimligen förstås mellanmänskliga förhållanden - frågor kring utanförskap, tillgänglighet, arbetsförhållanden, likaberättigande och övriga rättvisefrågor.

För att bedöma balansen i verksamheten mellan arbetet med de sociala och de miljömässiga dimensionerna, har vi dels gjort en bedömning utifrån vad som redovisas i verksamhetsberättelserna för åren 2009, 2010 och 2011, dels ställt frågan till de medlemmar som vi har intervjuat.

Det råder ingen motsättning mellan miljöengagemang och socialt engagemang, men när det gäller aktiviteter inom en given ram så kan givetvis en konkurrenssituation uppstå. Om vi antar att verksamhetsberättelserna och övrig dokumentation speglar profilen av genomförda aktiviteter på ett rättvisande sätt, så är intrycket att miljörelaterade frågor har haft en något större närvaro än de med sociala utgångspunkter. Det förefaller ha varit på det sättet alla de tre åren. Intrycket bekräftas av flera av våra referenter och återkommer i enkätsvaren. Bilden är dock splittrad. En referent menar att från början i nätverket/föreningen hade man ett socialt fokus, men sedan kom miljöfrågorna in och blev dominerande. En annan av de intervjuade – styrelsemedlem - menar däremot att i vart fall om man dömer efter den energi som läggs ned i styrelsearbetet, så är de sociala frågorna väl så närvarande som miljöfrågorna. Ett par av referenterna menar att det är naturligt att miljöfrågorna får ett större utrymme. Det är enkelt för ett företag att göra något på miljösidan – det krävs ingen större ansträngning för att börja sopsortera eller använda lågenergilampor. Att göra något inriktat mot människor, som ju sociala aktiviteter går ut på, förutsätter mer engagemang och är vanligtvis ett mer komplext åtagande. (Resonemanget kan givetvis föras tvärt om – om de sociala aktiviteterna har det trögare i portgången, så kan man argumentera för att det är där mest energi bör läggas.) Synpunkten har också framförts från ett par referenter att miljöfrågan är längre kommen i både samhällsdebatten och lagstiftningen, och att det därför naturligt blir större fokus på den. Samtidigt är det så att en stor del av de aktiviteter som CSR – Västsverige driver till sin natur har såväl den sociala som miljömässiga dimensionen naturligt integrerad, varför det blir svårt att räkna poäng till ena eller andra sidan. Oavsett hur man bedömer balansen, så är frågan är av den naturen att det är viktigt att vara uppmärksam och ha den aktuell inom föreningen. Vi har uppfattningen att så är fallet.


(36)

Vad eftersträvar medlemmarna och vad ger medlemskapet?

Vi har i enkäten frågat medlemmarna om deras engagemang i föreningen med avseende på hur ofta de deltar i aktiviteter inom CSR Västsverige. Majoriteten (52%) svarar ”ett par gånger per år”, en tredjedel (30%) svarar ”sporadiskt, någon gång per år”, medan den mest aktiva gruppen som svarar ”någon gång per månad” uppgår till 17%. Ingen svarar ”flera gånger per månad”.

Söker vi efter skillnader mellan medlemskategorierna, så noteras att från ”Akademi” deltar 100% i aktiviteter ett par gånger per år eller oftare, men vi har endast tre respondenter och bör vara försiktiga med slutsatser.

Medlemskategorierna ”Medelstort/litet företag” och ”Konsultfirma” har därefter högst deltagande med 71 respektive 68% från dessa kategorier som deltar ett par gånger per år eller oftare.

En annan fråga att utreda är anledningen till medlemskapet. Ser man detta främst som just en CSR-fråga, eller mer som en affärsutvecklingsfråga i vidare bemärkelse? Vi har i början av enkäten frågat medlemmarna ”Varför gick du/ni med i föreningen?”, med fasta svarsalternativ. Vi har begränsat antalet svarsalternativ till ”de tre viktigaste”. Svaren fördelar sig på följande sätt, insorterade efter värden.

1. Ökad kunskap 70% 2. Nya nätverk och samarbeten 67% 3. Sprida kunskap om CSR 48% 4. Visa att vi tar ansvar 45% 5. Utveckla organisationen 35% 6. Nya marknader och kunder 20% 7. Nya produkter/tjänster 2% 8. Effektiviseringar 0%

Vi har särskilt studerat vilka de var som gått med för att få nya marknader och kunder. Det visar sig att av de 12 de gäller så är inte mindre än 7 konsulter, övriga är spridda.

Vi har mot slutet av enkäten ställt frågan om vad medlemskapet gett. Svaren fördelar sig på följande sätt:

1. Ökad kunskap 55% 2. Sprida kunskap om CSR 50% 3. Visa att vi tar ansvar 48% 4. Nya nätverk och samarbeten 47% 5. Utveckla organisationen 17% 6. Nya marknader och kunder 7% 7. Nya produkter/tjänster 2%


(37)

8. Effektiviseringar 0% Som den uppmärksamme läsaren noterat, så återkommer här samma punkter identiskt – först vad man önskade, sedan vad man fick. Tanken med detta är att få en hint om medlemmarna fått vad de hoppades vid inträdet. Det är slående att de punkter som handlar om vad vi kan kalla direkt affärsnytta - nya produkter/tjänster, nya marknader/ kunder, effektiviseringar, har tydligt lägre värden än alla de övriga.

Slutsatsen är att affärsnytta inte var det viktigaste man förväntade sig av medlemskapet, och man anser heller inte att det är det viktigaste man fått.

När det gäller punkterna ”Visa att vi tar ansvar” samt ” Sprida kunskap om CSR” – så är svarsbilden runt 50% för såväl vad man förväntade sig som vad man fick, dvs. ”mjuka” frågor som traditionellt ligger nära CSR-frågor.

Punkterna ”Ökad kunskap”, ”Utveckla organisationen” samt ”Nya nätverk och samarbeten” har samtliga lägre siffror för vad man fick, jämfört med vad man förväntade sig.

Vilka slutsatser man bör dra av dessa resultat behandlar vi mer utförligt under Kapitel 9.

Om nu uppfattningen om föreningens verksamhet överlag är positiv bland medlemmarna, så hur kommer de vunna kunskaperna att tas tillvara, spridas internt och göra nytta i medlemmens hemmaföretag/organisation?

En tanke med CSR Västsverige är att CSR-frågan ska hamna mer i fokus. Vi har frågat medlemmarna om den kunskap du fått genom föreningen bidragit till att du fått gehör internt i ditt företag/organisation? (Se Bilaga 5) Här blir det nu svårare att dra ut en tydlig linje ur svarsbilden. En respondent svarar ”Både ja och nej”, och kan nog anses representativ för de svarande. Svarsbilden pekar på att här och där börjar man få gehör för frågan, men att det är långt kvar att gå.

Kansliet är populärt!

Vi har vi våra telefonintervjuer frågat medlemmarna hur de uppfattar att de bemöts av kanslipersonalen. Svaren är entydiga – alla har uppgivit sig bli mycket väl behandlade och är mycket nöjda med kansliet..

Hur är betalningsviljan bland medlemmarna

En komponent i en kommande diskussion om föreningens framtid är medlemsavgifterna. Betalningsvilja är en svår fråga att hantera i en enkät, av lätt förståeliga skäl. Vi har i enkäten frågat rakt på sak hur mycket du är beredd att betala för medlemskap i


(38)

föreningen, och angivit fyra alternativ: Max 2 000 kr, max 5 000 kr, max 10 000 kr förutsatt att……, samt max 20 000 kr förutsatt att……

Svaren fördelar sig på detta sätt:

Max 2000 kr 54% Max 5 000 kr 37% Max 10 000 kr 7% Max 20 000 kr 4% De 7% som kan tänka sig att betala 10 000 kr förutsätter då att:

"Om utbuden är bättre" "att det blir lite tydligare och mer transparant" "Det finns utåtriktad verksamhet i form av seminarier och utbildningar." "Utifrån företagsstorleken - bra med enkel men vettig differentierad konstnad" "Vi får mer för pengarna - vill se mer intressanta föreläsningar, seminarier, nätverksträffar, nyhetsbrev mm. Kan även ta betalt för enskilda aktiviteter, men utbudet måste finnas för att man ska vara beredd att betala en högre medlemsavgift." "Gott utbud av aktiviteter som riktar sig till såväl ansvariga för CSR-arbete och till "gemene man" på företaget. Aktiviteterna bör vara fria eller ha låg kostnad. " De 4% som kan tänka sig att betala 20 000 kr förutsätter då att:

"Om utbuden är bättre" "The fee includes high quality collaborative solution development and implementation work groups. Another option is a lower 'corporate/ large organizations' fee, with the option to pay a fee for participation in specific groups, courses or for coaching." "Det finns tydligare samarbete och att diskussionerna som ofta tas upp landar mer konkret än i ömsesidig förståelse. Ser gärna fler medlemmar som har bredare/djupare CSR kunskap." Det är vanskligt att utifrån detta resultat uttala sig om var betalningsviljan egentligen ligger. Betalningsviljan är kopplad till kvaliteten på utbudet, men detta var ju ingen revolutionerande nyhet.

Var skulle man söka kunskap ifall föreningen försvann?

Vi har i enkäten frågat var man skulle söka kunskap om CSR ifall föreningen försvann. Två svar dominerar: ”Vet ej” samt ”Internet”. Svaren tecknar en bild av att de tillfrågade medlemmarna är tämligen oförberedda på att själva kastas ut i vattnet.


(39)

7. Utfall

Målsättningar i sammanfattning 2007 - 2011

En sammanställning av de målsättningar vi finner i dokumentationen (i första hand ansökningar och beslut om finansiering), sammanställd med en inventering av respektive utfall (i första hand verksamhetsberättelser 0ch slutrapporter), så långt vi kunnat utröna, får följande utseende.

Syfte, mål, förväntade effekter Redovisat utfall

Mål för 2007

Skapa ett tvärsektorellt nätverk kring CSR och hållbar utveckling som ökar västsvenska konkurrenskraften, minskar miljöpåverkan, minskar utanförskapet, ökar samhällsengagemanget och stärker Västra Götalands varumärke.

Nätverket bildat

Syfte, mål, förväntade effekter för

2008/2009

Redovisat utfall

Genom samverkan och kunskapsutveckling bidra till ansvarsfulla affärer och goda affärsrelationer

Samverkan genom Open Space och arbetsgrupper kring kompetensutveckling, inköpsprojekt och social ekonomi. Samverkansprojekt Hållbara inköp. Samverkan med CBiS Handelshögskolan. Seminarier. CRS Forum. Ansvarsbarome-tern.

Lyfta fram och sprida goda exempel på hur företag och organisationer i Västra Götaland arbetar med CSR

Fyra kompetensutvecklingsdagar med ca 50 besökare per tillfälle. Flera utvecklingsprojekt i samverkan inletts.

Stärka varumärket Västra Götaland. Webbplattform under uppbyggnad

Minst en femtedel av de anställda i Västra Götalandsregionen (=150 000) blir

Ej uppnått. Vid utgången av 2008 har föreningen 50 medlemmar. Vid utgången av 2009 har föreningen 76 medlemmar med


(40)

medlemmar i föreningen. mer än 100 000 anställda.

Få med fler storföretag i föreningen, eftersom dessa ansågs vara kunniga inom CSR-området.

Ej redovisat/kommenterat

Att företag kan redovisa ett aktivt CSR-arbete som bidrar till nya affärer och samarbetsmönster.

Klimatinitiativet och initiativet Reko kontor sjösatta.

Att frivilliga aktiviteter för motsvarande 15 miljoner kronor skulle utföras tack vare föreningens aktiviteter.

Ej redovisat/kommenterat. Däremot redovisat 30 aktiviteter med sammantaget 1500 deltagare som lagt 4000 timmar på verksamheten,

Syfte, mål, förväntade effekter för 2010 Redovisat utfall

Att intensifiera arbetet med samhällsansvar för lokal utveckling och globalt ansvar för att stärka regionens långsiktiga konkurrenskraft och för hållbar utveckling.

Hållbara inköp, klimatinitiativet, initiativ reko-kontor, initiativ socialt ansvar i arbetslivet, ansvarsbarometern etc. 16 medverkat i utbildningen hållbart ledarskap.

Minst 100 aktörer ska genom föreningens aktiviteter ha intensifierat sitt CSR-arbete betydligt.

33 medlemmar i klimatinitiativet tror de minskat sin påverkan med initiativet som motivering.

Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i något av initiativen klimat, reko kontor, eller socialt ansvar i arbetslivet.

60 medlemmar i de tre initiativen.

Tre konkreta samarbetsprojekt på ledningsnivå mellan olika sektorer ska drivas.

Samverkansgrupp Hållbara inköp. Kompetensutvecklingsprogram Hållbart ledarskap. Konferens kring hållbara leverantörskedjor.

Kunskapen om CSR arbete i Västra Götaland ska ha ökat betydligt i regionen och utanför densamma.

Ansvarsbarometern, stipendium, hemsidan, pris, artiklar i tidningar, konferenser, seminarium etc.


(41)

Fler högskolekurser med inriktning på ansvar ska initieras.

Ej redovisat/kommenterat

150 medlemmar som representerar fler än 150,000 arbetstillfällen.

93 medlemmar som representerar fler än 200,000 anställda.

10 nya och utvecklade nätverk 5

25 nya och utvecklade processer 8

500 organisationer i praktisk samverkan (300 kvinnor, 200 män).

Denna indikator har föreningen inte kunnat mäta.

120 (60/60) organisationer som får del av kvalificerad rådgivning.

45/45 ”har tillgång till rådgivning och till verktyg via föreningen”. ”Antal medlemmar är 93 stycken och kontaktpersoner är jämt fördelade mellan män och kvinnor”

150 organisationer som arbetar med att utveckla nya processer för en framgångsrik verksamhet.

100 (63 organisationer är med i något initiativ, 11 organisationer i hållbart inköp, 20 organisationer i hållbart ledarskap, 7 socialt ansvar i arbetslivet)

150 arbetsplatser som deltar i konkret hållbarhetsarbete för bättre klimat, hållbara kontor och volontärarbete

63 medlemmar i initiativen.

200 (100/100) nya medarbetare som engagerar sig direkt för lokalsamhällets utveckling i volontärarbete

Denna indikator har föreningen inte kunnat mäta (en av de ”egna indikatorerna”).

Syfte, mål, förväntade effekter för 2011 Redovisat utfall

Att intensifiera arbetet med samhällsansvar för lokal utveckling och globalt ansvar för att stärka regionens långsiktiga konkurrenskraft och för hållbar utveckling.

Hållbara inköp med medverkan från SKF, AB Volvo, Volvo Cars, Lindex, Astra Tech, Stena Metall, SCA, VGR, GU, Chalmers m.fl. Genomfört ansvars-barometern, seminarium om Fair Trade, CSR seminarium i Borås, m.m.


(42)

Uppnått

150 medlemmar som representerar 150,000 arbetstillfällen.

115 medlemmar vid utgången av 2011 som representerar 200 000 anställda.

Ej uppnått

Minst 150 arbetsplatser ska delta i föreningens aktiviteter och på det sättet intensifiera sitt CSR-arbete.

270 medlemsorganisationer deltagit. (Summan överstiger medlemsantalet då flera återkommit på flera aktiviteter.)

Upnått

Minst 100 arbetsplatser ska ha medverkat i något av initiativen klimat, reko kontor, eller socialt ansvar i arbetslivet.

58 medlemmar i Klimatinitiativet, 5 medlemmar i Reko-kontor, 4 medlemmar i Socialt ansvarstagande i arbetslivet.

Ej upnått

Minst 50 personer ska ha deltagit i föreningens grundläggande CSR-utbildning

Ej redovisat/kommenterat. (20 deltagare per juli 2011).

Ej redovisat

Ett kompetensprogram i hållbart ledarskap ska genomföras i samarbete med GU/Chalmers vår och höst 2011

Program har tagits fram och 16 personer har deltagit. Höstomgången inställld pga lågt intresse.

Uppnått vår 2011, ej uppnått höst

Minst 200 deltagare på konferensen CSR Forum IV

200 deltagare.

Uppnått

Öka kunskapen om tillgänglighetsfrågor 14 personer deltog på frukostseminarium.

Uppnått

Upprätta en affärsplan för att säkerställa långsiktig verksamhet och finansiering

En intern presentation har utvecklats för styrelsen (inkl. SWOT, segmentering av medlemmar etc.). Presentationen visar dock


(43)

inte hur och när föreningen ska bli mer självfinansierad.

På väg att uppnå

Upprätta en projektdatabas med medlemmarnas CSR-aktiviteter och en marknadsplats för nya affärer.

En projektdatabas finns upprättad, men täcker ännu endast ett fåtal av medlemmarnas aktiviteter.

På väg att uppnå

Kunskapen om CSR arbete i Västra Götaland ska ha ökat betydligt i regionen och utanför densamma.

Svårt att mäta.

Kommentar till sammanställningen

Genomgången av syfte/mål/förväntade effekter i relation till redovisade utfall för åren 2007 – 2011 visar följande:

Det har ibland varit svårt att i dokumentationen följa linjen från mål till utfall från verksamhetsplan/medelsansökan till verksamhetsberättelse/slutrapport ett år senare.

Vissa mål uppnår man, och redovisar i påföljande verksamhetsberättelse.

För andra mål ( tex. antal medlemmar, antal arbetsplatser i initiativen, antal personer i utbildning) har man inte nått måluppfyllelse. Detta kommenteras/förklaras ibland, ibland inte, i verksamhetsberättelsen.

Vissa mål har man uppsatt men inte kunnat mäta. Detta kommenteras/förklaras ibland, ibland inte, i verksamhetsberättelsen.

Successivt bättre men kan förbättras ytterligare

Det bör uppmärksammas att kvalitén på redovisningen av måluppfyllelsen har ökat år från år. Förbättringar kan dock ske på följande punkter:

• Då en målsättning anges, tänk från början på om/hur denna ska kunna mätas. Detta gäller i synnerhet kvantitativt formulerade målsättningar;


(44)

• Var tydlig med vad som är just målsättningar, till skillnad från mer allmänt hållna resonemang om förväntningar och förhoppningar. Målsättningar ska tydligt följas upp i efterhand, medan allmänt formulerade förväntningar kan man förhålla sig friare till;

• Följ i efterhand på ett strukturerat sätt upp alla angivna mål och redovisa i verksamhetsberättelsen/slutrapporten;

• Om en målsättning inte uppnåtts, och avvikelsen inte är obetydlig, bör saken kommenteras i verksamhetsberättelsen/slutrapporten.


(45)

8. Slutsatser - verksamheten 2007 – 2011

Föreningens struktur och organisation har under den aktuella perioden utvecklats från ett nätverk av lös struktur till en ideell förening, som i sin tur successivt har utvecklats mot fastare rutiner och börjar finna sin form.

Struktur

Föreningen har idag ett ändamålsenligt kansli, allt erfarnare personal på 1,5 heltid, samt en styrelse som liksom medlemmarna kommer från stora och små företag, offentliga aktörer och den ideella sektorn. Styrelsen har fyra till fem protokollförda möten per år. Ett antal mindre grupper arbetar med särskilda frågor.

Den struktur som CSR-Västsverige sålunda byggt under den femårsperiod man varit verksam, förefaller oss ändamålsenlig och väl ägnad att tillgodose de ändamål som verksamheten har som syfte att tillgodose.

Medlemmarnas uppfattning är också att föreningen har en tydlig och relevant organisation. Detta framkommer såväl genom mail-enkäten som vid vår telefonenkät.

En källa till bekymmer är dock medlemstillströmningen. Idag är man runt 120 medlemmar, och man växer med omkring 20 nya medlemmar netto per år. Samtidigt har föreningen som långsiktigt mål 500 medlemmar. Föreningen bör enligt vår mening prioritera upp frågan om medlemsvärvning.

Praktik

Föreningen har att förhålla sig till Vision Västra Götaland, som innefattar (något förenklat) ”Hållbar utveckling med dess tre dimensioner, den ekonomiska, sociala och miljömässiga” som en ram för allt utvecklingsarbete, samt till ändamålsparagrafen i föreningens stadgar: ”Föreningens verksamhet ska stärka förutsättningarna för medlemmarna att vara föregångare och föredömen för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling lokalt och globalt.”

En genomgång av föreningens alla dokumenterade aktiviteter från de senaste fyra åren ger enligt utvärderarens mening vid handen att alla verksamheter kan anses falla inom den ram som anges av dessa dokument.


(46)

Har föreningens insatser varit rimligt balanserade mellan olika fält? Här förekommer en spridd uppfattning bland medlemmarna att särskilt miljöfrågorna är tillgodosedda i föreningens praktik. Bilden är dock splittrad.

Vad gäller balans, finns det skäl att lyfta några ytterligare punkter. För det första kan vi notera att föreningens verksamhet är mycket Göteborgsdominerad, med begynnande verksamhet i Borås och Skövde. För det andra noteras att de två initiativen Reko kontor samt Socialt ansvar i arbetslivet tillägnas begränsad uppmärksamhet. För det tredje noteras att jämställdhetsfrågan är icke närvarande.

Vidare vill vi peka på behovet av att hålla ett mer stringent medlemsregister. Korrekt kategorisering av medlemmarna är en förutsättning för att kunna analysera och följa upp den egna verksamheten. Det finns också ett behov att intensifiera medlemsvärvningen, vilket sammanhänger med en önskan från åtskilliga medlemmat att föreningen skulle behöva synas mer.

Vilka verksamheter har varit särskilt värdefulla om vi blickar bakåt? Även detta avgörs rimligen av medlemmarna. Dessa har i den skriftliga enkäten lyft fram följande aktiviteter som de mest värdefulla: Seminarier, Initiativen, CSR-Forum, Grundläggande CSR-utbildning samt Frukostmöten. Många av enkätsvaren är emellertid av karaktären ”möten där man får utbyta erfarenheter med likasinnade kollegor”, men utan att ange vilken typ av aktivitet man avser. Det viktiga som lyfts fram som positivt och unikt, är själva samverkan och kunskapsutbytet med kollegor kring CSR-frågan, över sektorsgränserna. Detta överensstämmer med svaren vid intervjuerna.

Utfall

Har då verksamheterna lett till något resultat? Återigen är det medlemmarna som bör bedöma detta. Enligt medlemmarna ger medlemskapet främst ökad kunskap som den dominerande landvinningen. Det beskrivs också som viktigt att visa att man tar ansvar. Nya nätverk lyfts också fram.

Däremot handlar svaren i mycket begränsad omfattning om affärsnytta, vilket leder oss in på kommande kapitel.


(47)

9. Diskussion och förslag framåt

Ovan har vi på ett detaljerat sätt beskrivit de direkta resultat och slutsatser som kan dras från enkäten, intervjuerna och den tillgängliga dokumentationen. I det här kapitlet diskuterar vi på ett mer övergripande plan vad dessa resultat kan tänkas betyda för CSR Västsverige. Vi gör detta utifrån fyra huvudområden: i) hur bidrar föreningen till att göra CSR lönsamt, ii) CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin, iii) för deltagarna eller en bredare krets och iv) föreningens framtida finansiering

Hur bidrar föreningen till att göra CSR lönsamt? En intressant fråga som låg till grund för utformningen av ett antal av enkätfrågorna och medlemsintervjuerna är hur CSR Västsverige bidrar till att göra CSR arbete lönsamt för sina medlemmar, d.v.s. på vilket sätt (snarare än i vilken grad) bidrar föreningen till medlemmarnas lönsamhet. Vårt fokus på hur CSR kan förbättra företags lönsamhet är i linje med aktuell forskning inom området, eftersom forskning har visat att företag såväl kan förbättra som försämra sin lönsamhet med hjälp av CSR arbete. Vi har i våra frågor och i vår analys utgått ifrån en fyrfältare som utvecklats av Stuart Hart och Mark Milstein (2003) och som tydliggör olika sätt som CSR kan bidra till lönsamhet (se bild nedan). Författarna har helt enkelt tagit en klassisk strategimatris med axlarna lång sikt vs. kort sikt och internt vs. externt och applicerat den på CSR-området. För att läsaren ska förstå vad författarna avser med sin modell följer nedan en mycket kort genomgång av de olika boxarna i fyrfältaren.


(48)

Internt Externt

Produktutveckling Tillväxt

Effektivisering Legitimitet

Lång sikt

Kort sikt

Vinst

För det första kan CSR-arbete bidraga till att öka organisationers legitimitet/förtroende/varumärke/attraktionskraft. Till exempel kan varumärket stärkas gentemot konsumenter och organisationen kan bli en mer attraktiv för anställda, etiska investerare och myndigheter.

För det andra kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers effektivitet. Till exempel kan organisationer genom energibesparingar, minskat svinn och dubbelsidig kopiering av papper förbättra såväl lönsamheten som miljön.

För det tredje kan CSR-arbete bidraga till att förbättra organisationers produktutveckling (forskning och utveckling). Genom att ställa frågan om vilken värld vi kommer leva i om 5-10 år i termer av t.ex. klimatförändring, fattigdom, segregation och åldersfördelning kan företag säkerställa att de utvecklar lämpliga produkter/tjänster för framtiden. Till exempel behöver bilföretag säkerställa att deras nya plattformar möjliggör för radikala utsläppsminskningar om vi står inför en klimatförändring och flygplanstillverkare behöver säkerställa att deras flygplan i termer av platsbredd och lastvikt kan hantera alltfler överviktiga kunder.


(49)

För det fjärde kan CSR-arbete bidra till att förbättra organisationers tillväxt, d.v.s. hitta framtida marknader för sina produkter och tjänster. Till exempel kan CSR-arbete öppna upp för nisch-marknader (t.ex. Fair Trade choklad och Body Shop) och till identifierandet av ignorerade marknader (t.ex. fattiga delar av världen och marginaliserade grupper i samhället). Eftersom matrisen enbart är fokuserad på lönsamhet, saknas motivet att göra världen bättre i matrisen. Viljan att göra världen bättre har dock i tidigare forskning visat sig vara en viktig anledning till varför organisationer engagerar sig i CSR.

Utifrån denna förståelsen av modellen kan vi nu återvända till frågan som intresserat oss i utvärderingen, d.v.s. vilken av de fyra boxar (+viljan att göra världen bättre) som CSR Västsverige kan sägas bidra till. För att fånga detta har vi i enkäten frågat såväl varför medlemmarna gick med i föreningen som vad medlemskapet har gett (där vi har utformat svarsalternativet så att de stämmer överens med modellen ovan). Här är det tydligt att fokus legat på ökad kunskap (70% och 55%) och nya nätverk (67% och 47%).1 Dessa två faktorer kan i sin tur ligga till grund för i princip samtliga delar av matrisen så de är för generella för att dra några direkta slutsatser från. När vi sedan tittar på de andra svaren framkommer dock en tydlig bild av hur medlemmarna uppfattar föreningen. Det är mycket tydligt att legitimeringslogiken (högra boxen) och ”göra världen bättre”-logiken är viktiga delar för medlemmarna, eftersom de anger att de visar att de tar ansvar (45% och 48%) och sprider kunskap om CSR genom föreningen (48% och 50%). Forskningen visar även att legitimitet är det vanligaste (om än ej det mest lönsamma) sättet som organisationer använder sig av CSR. Här kan föreningen alltså sägas fylla en funktion som kan förbättra medlemmarna lönsamhet.

Å andra sidan är det tydligt att effektiviseringslogiken inte alls finns representerad hos medlemmarna (0% och 0%), vilket är förvånande eftersom det är en av de vanligaste sätten att förbättra lönsamheten med hjälp av CSR. Kanske missförstod de svarande enkätfrågorna, men här borde det finnas möjligheter för föreningen att lyfta fram goda exempel på t.ex. hur man sparar energi i sin verksamhet.

Det är också tydligt att produktutveckling i princip inte alls finns representerat hos medlemmarna varken i termer av vad de förväntade sig eller vad de fått ut av föreningen (2% och 2%). Detta upplever vi är problematiskt eftersom en integrering av CSR-frågan i produktutveckling har visat sig central för såväl företags lönsamhet som reella miljö- och sociala förbättringar. Här finnas alltså en potential för föreningen att tydligare lyfta fram exempel på hur organisationer kan arbeta med CSR-frågorna med koppling till sin

1 Första siffran i parentesen anger varför medlemmarna gick med och andra siffran vad medlemskapet gett.


(50)

produktutveckling. Det finns ett stort antal företag i regionen som gör detta på ett framgångsrikt sätt som skulle kunna dela med sig av sina erfarenheter (t.ex. SKF, Volvo Personbilar, AB Volvo, Stena Metall och Nudie Jeans).

Nästan lika tydligt är det att tillväxtlogiken bara i begränsad del finns representerad i föreningen. Det verkar som att vissa medlemmar har en förhoppning om att förbättra sin tillväxt genom nya kunder när de går med i föreningen men som att denna förhoppning hittills inte förverkligats (20% och 7%). Det är värt att notera att det i huvudsak är konsulterna som har en förhoppning av att hitta nya kunder genom föreningen, och det är inte riktigt det som avses med fyrfältmodellen ursprungligen. Vi sluter oss därmed till att föreningen även här har en outnyttjad potential i att visa hur företag kan använda CSR för att identifiera nya marknader. Här kan man tänka sig att de ideella föreningar som är med i CSR Västsverige kan vara en resurs, eftersom de kan utgöra länken mellan marginaliserade grupper och organisationer. Partnerskap mellan företag, offentlig sektor och ideella föreningar kan således vara nyckeln för att nå tillväxt med hjälp av CSR-tänk.

Slutsatsen utifrån enkätsvaren blir alltså att CSR Västsveriges verksamhet i huvudsak bidrar till ökad lönsamhet genom förbättrad legitimitet och att föreningen ännu inte lyckas utnyttja CSR-frågans potential vad gäller effektivisering, produktutveckling och tillväxt. Denna slutsats stöds också av de konkreta exempel på förändringar tack vare föreningen som medlemmarna listar i enkäten och i intervjuerna. I princip samtliga dessa förändringar kan kopplas till legitimitets- eller ”göra världen bättre”-logiken, t.ex. mätande av ätning av vegetarisk mat, inköp av miljövänliga produkter, satsning på reko-kontor, val av rättvisemärkt kaffe och sopsortering. Det finns även ett fåtal exempel som eventuellt kan kopplas till effektiviseringslogiken trots att denna inte nämndes i enkäten, t.ex. ökat antal telefonkonferenser och minskad pappersförbrukning. Vi har dock inte funnit i princip några svar som indikerar att medlemmar har utvecklat nya produkter/tjänster eller hittat nya marknader tack vare sitt medlemskap i föreningen. Här finns det alltså en stor samstämmighet i enkät och intervjusvaren som tydligt visar på att CSR Västsverige har en potential att bredda sitt fokus för att på så vis hjälpa sina medlemmar att förbättra lönsamheten via CSR-arbete.

CSR som stödfunktion eller del av affärsstrategin?

Utifrån enkät- och intervjusvaren och slutsatsen ovan att CSR Västsveriges verksamhet i huvudsak bidrar till att förbättra medlemmarnas legitimitet, kan vi ta resonemanget ett steg vidare och diskutera huruvida föreningen bidrar till att förpassa CSR-frågan till en stödfunktion. Forskningen visar att även om organisationer kraftigt ökat sina CSR-aktiviteter de senaste åren, så har detta i huvudsak handlat om stödfunktioner (t.ex. hållbarhetsredovisningar, kontroller av leverantörer, uppdaterade hemsidor, nya CSR-funktioner och miljöledningssystem). När CSR-frågorna har kommit in i


(51)

kärnverksamheten, har det oftast varit i form av effektiviseringar av verksamheten (t.ex. energibesparing och minskat svinn). Det har alltså visat sig vara svårt för organisationer att få in CSR-frågorna i affärsstrategin, d.v.s. i produktutvecklingen och i tillväxtstrategin. Med tanke på att CSR Västsveriges verksamhet speglar denna trend finns risken att föreningen bidrar till att förstärka CSR-frågans roll som en stödfunktion snarare än att bidra till att förflytta frågan in i affärsstrategin.

Föreningen står som vi ser det inför ett vägval här där de å ena sidan kan fortsätta på den inslagna vägen och bidra till att förstärka medlemmarnas legitimitet eller å andra sidan bredda sin verksamhet i riktning mot affärsstrategi. Vi anser att föreningen har mycket på att vinna på att bredda sin verksamhet mot affärsstrategi, eftersom detta både höjer statusen på CSR-frågan och flyttar frågan från stabsfunktioner in i kärnverksamheten. Detta kräver dock vissa förändringar av föreningens verksamhet. Till exempel kan man fundera på om medlemmarna vid sidan av en utbildning i CSR-frågor också behöver en utbildning i affärsstrategi (och/eller en utbildning om CSR och affärsstrategi). Många av medlemsorganisationernas kontaktperson är experter på CSR-frågor och kanske skulle vinna mer på en utbildning i affärsstrategi än i CSR för att på ett framgångsrikt sätt lyckas integrera CSR-frågorna i sin organisations affärsstrategi.

På liknande sätt kan man reflektera kring talarna på konferenser och seminarier som ofta tenderar att vara experter på CSR (i alla fall på de konferenser och aktiviteter som författarna av denna utvärdering medverkat i under åren). Vi tror det hade varit en poäng att bjuda in ”vanliga” chefer (t.ex. VDar, finanschefer eller marknadschefer) som kan prata om hur de ser på CSR-frågorna och hur CSR-frågorna hanteras i ledningsgrupper. Det är till syvende och sist dessa personer som måste bli övertygade om CSR-frågans betydelse för affärsstrategin. Ett ytterligare alternativ hade varit att inkludera en icke-expert i föreningens styrelse för att på så vis integrera affärsstrategi-perspektivet även i föreningens styrelse.

Vi är självfallet medvetna om att ett antal av föreningens aktiviteter kan sägas ha haft den affärsstrategi-karaktär som vi efterlyser. Till exempel har affärsstrategiska frågor i viss mån diskuterats på de konferenser och seminarier som vi författare deltagit i och även varit en del av Bengt-Olof Hanssons presentationer (fd SKF) som ingått på ett antal av föreningens utbildningar. Det verkar dock inte som att dessa samtal lyckats få genomslag hos medlemmarna (utifrån vad de svarar i enkät/intervju och utifrån de exempel på förändringar som de kan uppge tack vare föreningen). Vi tror därför att om föreningen lyckas bredda sin verksamhet ytterligare till att på ett tydligare sätt inkludera ett affärsstrategiskt perspektiv, så finns det goda möjligheter för föreningen att än tydligare bidra till regionens näringslivsutveckling. Vi tror även att en affärsstrategisk breddning skulle kunna attrahera ytterligare medlemmar och personer inom medlemsföretagen (t.ex. ingenjörer som arbetar inom produktutveckling). Föreningen skulle även bli mer


(52)

unik i sitt erbjudande (och även kunna öka medlemmarnas betalningsvilja) genom en breddning till affärsstrategi. Avslutningsvis tror vi att delande av goda exempel av hur CSR-integrerats i affärsstrategin skulle kunna användas av medlemsorganisationernas kontaktpersoner för att få större gehör för CSR-frågorna internt. Här bör föreningen överväga att hitta samarbeten med andra nätverk/organisationer som arbetar med innovations- och affärsstrategiska frågor för att på så vis utöka sitt erbjudande till sina medlemmar.

Hållbara Inköp – för deltagarna eller bredare krets

Ett av de projekt som föreningen ofta lyfter fram som ett lyckat exempel på deras verksamhet är ”Hållbara Inköp”. Projektet samlar deltagare från företag, offentlig sektor och universitetet för att diskutera miljö- och sociala frågor vid inköp. Utifrån intervjuer med medlemmar i projektet verkar det som att projektet varit lyckat i termer av att utbyta erfarenheter. Exempelvis framkom det vid intervjun med en av medlemmarna att de i flera avseende tagit intryck av de andras erfarenheter vid utformandet av sitt arbete med hållbarhet hos sina leverantörer.

Det framkommer dock också från intervjuerna att det finns en avvägning mellan nyttan för de deltagande medlemmarna och utvecklande av material till alla medlemmar. Detta yttrade sig i CSR Västsveriges önskan att de deltagande organisationerna skulle utveckla en ”tool-box” som skulle vara tillgänglig för samtliga medlemmar. I dag är tool-boxen via föreningens hemsida tillgänglig för alla, medlemmar såväl som icke medlemmar.

De som vi talat med som deltagit i projektet upplevde att detta inte varit givande för dem, och att det snarare tog fokus från det som de fann givande – utbytet av erfarenheter.

Det finns alltså skäl för föreningen att diskutera huruvida specifika projekt ska syfta till att stödja enbart dem som deltar i deras projekt, stödja samtliga medlemmar i föreningen, eller om uppgiften att verka för CSR i ett bredare sammanhang leder till att material bör presenteras helt öppet.

Detta illustrerar en vidare fråga av principiell natur – ska CSR-Västsveriges arbete primärt syfta till att gynna deltagarna genom att höja just deltagarnas/medlemmarnas kunskaper och medvetande kring CSR-frågan, eller till att allmänt sprida kunskap om och intresse för CSR i regionen? Om uppgiften primärt är att snävt gynna deltagarkretsen, finns det knappast skäl att varaktigt stödja verksamheten med offentliga medel. Om däremot syftet är bredare, föreligger ett allmänintresse som skulle kunna motivera offentlig (del)finansiering.


(53)

Å andra sidan kan det – som i fallet Hållbara Inköp – utgöra ett problem för specifika projekt att verka för allmänintresset. Projektdeltagarna har ofta välbokade agendor i övrigt, så för att de ska engagera sig i CSR Västsverige s projekt behöver dessa upplevas vara direkt relevanta för den egna verksamheten. Detta syns även i Hållbara inköp där ett antal företag valt att inte längre medverka i projektet trots att detta är ett av föreningens mest uppskattade projekt. Risken är alltså att ökad fokus på allmänintresset motverkar projektets värde för deltagarna, och att projektet således tappar i kraft vilket försvårar en realisering av allmänintresset.

Föreningen bör därför överväga alternativa sätt att få ett allmänintresse i sina projekt utöver att be deltagarna utveckla material. Exempelvis kan deltagarna förpliktiga sig att vara kontaktpersoner i frågan för intresserade andra medlemmar, eller så kan föreningen köpa in en konsulttjänst som i projektform sammanställer lärdomar, intervjuar projektdeltagare etc. och sprider denna kunskap på lämpligt sätt till intresserade. I vissa fall kanske det även är möjligt att enbart fokusera på värdet för projektdeltagarna, men att föreningen tar extra betalt för deltagande i just det projektet.

Detta leder oss in på nästa, principiellt mycket viktiga fråga, nämligen den om föreningens fortsatta finansiering.

Föreningens framtida finansiering

I målsättningarna för 2011 anges att föreningen ska upprätta en affärsplan för att säkerställa långsiktig finansiering och i ett utkast till affärsplan (2012-02-13) anges att en av föreningens främsta strategiska utmaningar är att bli ekonomiskt självförsörjande inom de närmaste åren. Det verkar således finnas en strävan i föreningen att kunna driva verksamheten utan stöd från VGR. Utifrån det material som vi tagit del av är det dock otydligt hur en sådan strävan ska realiseras, eftersom beräkningar som redogör för finansiering saknas och föreningen inte anger när i tiden de tror sig kunna vara självfinansierade.

En enkel översikt av föreningens intäkter tydliggör den utmaning som föreningen står inför rörande självfinansiering. Intäkterna för 2012 består av 3,000,000 kr i projektstöd från VGR och 250,000 kr i medlemsavgifter (118 medlemmar). Om vi antar att föreningen behöver en liknande intäktsstorlek framgent, behöver föreningen alltså hitta ca 3,000,000 i ytterligare intäkter för att kunna vara självfinansierade. Utifrån vår läsning av befintlig dokumentation, sluter vi oss till att föreningen ser tre huvudsakliga vägar för att få in dessa intäkter.

För det första, föreningen ser en möjlighet att utnyttja sin roll som kunskaps- och kompetensutvecklare i regionen för att attrahera fler medlemmar. I affärsplanen anges att


(54)

det inte finns några direkta konkurrerande verksamheter i Västsverige, men att det finns ”branschkollegor” och substitut. Detta gör att föreningen får en unik position i regionen. Att föreningen även förmår attrahera företag, offentlig sektor och idéburna organisationer ses även som en fördel. Föreningen anger en långsiktig förhoppning om fler än 500 medlemmar och en differentiering av priset för medlemskap som vägar mot självfinansiering.

I ljuset av den historiska medlemsutvecklingen (70 st 2009, 93 st 2010, 118 st 2011), anser vi att 500 medlemmar får anses vara ett ouppnåeligt mål inom en överskådlig framtid. Även om föreningen skulle lyckas uppnå 500 medlemmar, skulle detta med dagens snittbetalning per medlem endast inbringa ca 1,000,000 kr (=(250000/118)*500)). Om medlemsavgiften höjs, skulle förvisso intäkterna kunna öka men då blir det än mer orealistiskt att uppnå 500 medlemmar inom en överskådlig framtid. Exempelvis visar enkäten att 54% av medlemmarna anger sig inte vara beredda att betala mer än 2000 kr per år och endast ca 10% anger sig vara beredda att betala 10,000 kr eller mer. Man kan även tänka sig att föreningen lyckas ta betalt för specifika initiativ, t.ex. hållbara inköp, men även om detta genererar intäkter är det tveksamt om det blir några i sammanhanget större summor.

För det andra, föreningen ser en möjlighet att sälja CSR-utbildningar till offentliga (och kanske även privat) verksamhet samt starta en konsultverksamhet. Detta riskerar dock att skapa en intressekonflikt mellan föreningen och den relativt stora andel CSR-konsulter som är medlemmar i föreningen, eftersom föreningen i så fall skulle initiera konkurrerande verksamhet. Utöver detta principiella problem, är det tveksamhet om föreningens 1,5 anställda i dagsläget har den erfarenhet av CSR-konsult och utbildningsverksamhet som krävs för att etablera en framgångsrik verksamhet. Det är även osannolikt att föreningen med god lönsamhet skulle kunna sälja utbildningar och konsultuppdrag som de sedan bemannade av externa konsulter. Föreningen skulle självfallet kunna rekrytera ytterligare personal som skulle kunna arbeta som konsulter, men det är tveksamhet hur lyckosam en sådan satsning skulle vara givet det redan omfattande antalet konsulter inom CSR-området i såväl Sverige som i regionen.

För det tredje, föreningen ser en möjlighet att söka bidrag av t.ex. sponsorer, tydliga bidragsgivare, donatorer och EU. Den här delen av affärsplanen är för närvarande relativt outvecklad, men här torde det finnas finansieringsmöjligheter. Det kommer dock krävas en hel del arbete för att t.ex. få till en framgångsrik EU-ansökan så detta lär troligtvis inte bidra till självfinansiering (eller snarare medfinansiering) på kort sikt. Vi tror även att föreningen behöver identifiera en huvudfinansiär som kan finansiera föreningens löpande kostnader (t.ex. verksamhetsstöd från VGR).


(55)

Denna genomgång av föreningens affärsplan och självfinansieringsmöjligheter leder oss till slutsatsen att det är osannolikt att föreningen inom överskådlig framtid kan bli självfinansierad (om vi med självfinansierad avser att stödet från VGR upphör). Vi anser dock att detta inte nödvändigtvis behöver utgöra ett problem, eftersom det är rimligt att föreningens verksamhet – givet vissa förändringar – uppbär långsiktigt finansiellt stöd från regionen för i alla fall en del av sin verksamhet.

Motiveringen för ett sådant verksamhetsstöd från Västra Götalandsregionen skulle kunna vara att föreningens verksamhet till sin natur utgör ett angeläget samhällsintresse som ingen fristående aktör är beredd att åta sig.

Det finns verksamhetsinriktad CSR-kompetens som är naturlig för kompetenta fria konsulter – större och mindre – att erbjuda intresserade företag.

Men där finns också under överskådlig tid den mobiliserande, breda och intresseväckande/undervisande rollen som ingen kommersiellt verkande konsult kommer att axla, därför att den sannolikt inte är lönsam på kommersiella grunder. Rollen att driva en förening för samhällsutveckling (både miljömässig och social) där samtliga samhällssektorer finns representerade i samverkan är knappast kommersiellt intressant. Vinsterna kommer att falla ut på lång sikt på ett samhälleligt plan och i de deltagande företagen/organisationerna, men knappast naturligt hos den sammanhållande aktören.

Likväl krävs det en sammanhållande aktör om det ska hända något. Det kan ses som en form av samhällelig infrastruktur som inte kommer till stånd utan offentlig (del)finansiering.


(56)


(57)

Källförteckning

Personliga intervjuer på plats med:

Åsa Furnander, verksamhetschef CSR Västsverige

Kristina Nordfeldt, kommunikatör CSR Västsverige

Viveca Reimers, VGR, tidigare verksamhetschef för CSR Västsverige

Magnus Österman, ActiveMa AB, medlem av styrelsen CSR Västsverige

Pia Algehov, E-man, medlem av CSR Västsverige

Birgitta Nilsson, VGR, pionjär i föreningen

Åsa Helg, Pepiris, pionjär i föreningen, revisor i föreningen

Tomas Ekberg, VGR, pionjär i föreningen och nätverket

Peter Nyström, AstraZeneca, vice ordf. föreningens styrelse (telefonintervju)

E-mailenkät till 113 medlemmar i föreningen. 61 svar (= 54%).

Telefonintervjuer med 20 medlemmar som inte besvarat enkäten.

Telefonintevjuer med 12 medlemmar som besvarat enkäten.

Omfattande dokumentation från nätverket och föreningen.

Återkommande möten och kontakter med uppdragsgivaren


(58)


(59)

Bilaga 1 - CSR Västsverige - kronologi

Utredningen 2006 - 2007

Den utredning, som på uppdrag av regionutvecklingssekretariatet genomfördes av konsultföretaget Sverige 2000-institutet vintern 2006-2007, rekommenderade att ett regionalt nätverk för CSR och hållbar utveckling skulle initieras under år 2007, och att Västra Götalandsregionen initialt skulle driva nätverket som ett 2-årigt utvecklingsprojekt. Därefter skulle andra former för nätverkets framtid identifieras.

Nätverket föreslogs arbeta med nätverksträffar för kompetensutveckling och erfarenhets-utbyte, samt utvecklingsarbete för att pröva och utveckla metoder och verktyg inom området CSR och hållbar utveckling. 2007 Mars 2007 beslutade Västra Götalandsregionen att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst 1,5 MSEK för medfinansiering av projektet ”Västsvenskt nätverk för Corporate Social Responsability, CSR, och hållbar utveckling”. Sverige 2000 institutet fick på konsultbasis uppdraget som utförare. Syftet beskrevs vara ”att bygga upp ett tvärsektoriellt nätverk kring frågor om CSR och hållbar utveckling. Nätverkets uppgift är att vara opinionsbildande genom att utveckla och sprida kunskaper om hur företag, myndigheter, ideella och offentliga organisationer kan verka för ett ökat samhällsansvar i ett globalt perspektiv” ”Projektets huvudsyfte är att skapa en insikt om den sociala och miljömässiga dimensionens betydelse för ett hållbart företagande.” 2008 Mars 2008 beslutade regionen preliminärt om att för perioden jan – dec 2008 avsätta 3 MSEK för ”organisering av nätverket CSR i Väst och medfinansiering av samverkansprojekt som initieras av medlemmarna ….” I planeringen ligger nu att under året ”nätverket formaliseras och att medlemmarna bildar en ideell förening”. Anledningen till att det startades en förening istället för att nätverket fortsatte att vara ett nätverk, var att VGR krävde en tydligare ”commitment” från medlemmarna i nätverket för att gå in med finansiering. Syftet med verksamheten beskrivs nu vara

• ”att genom samverkan och kunskapsutveckling bidra till ansvarsfulla affärer och goda affärsrelationer;

• att lyfta fram och sprida goda exempel på hur företag och organisationer i Västra Götaland arbetar med CSR;

• att stärka varumärket Västra Götaland.”


(60)

Västra Götalandsregionen skulle vara iniativtagare till och medlem i den ideella föreningen. Regionen ställde enligt beslutet en projektledare och ekonomiska resurser till förfogande för organiseringen av nätverket och bildande av föreningen samt olika aktiviteter för utveckling och spridning av resultat. Sverige 2000 institutet fick uppdraget att koordinera och organisera nätverket CSR i Väst. Föreningen bildades formellt i juni 2008. Föreningsbildare var Astra Zeneca, Göteborgs hamn, Handelshögskolan, Dem Collective, Sverige 2000-institutet, Volvo PV samt Västra Götalandsregionen. Augusti 2008 antogs stadgar och ett handlingsprogram 2008/09 för den ideella föreningen ”Public & Private Social Responsability Initiative – CSR Västsverige”. I och med att föreningen hade bildats blev det preliminära finansieringsbeslutet från mars 2008 definitivt. Verksamhetsberättelsen för 2008 (avgiven februari 2009) redogör för bla. att en interimstyrelse ledde arbetet fram till första ordinarie årsmöte mars 2009. VGR åtog sig under inledningsskedet att administrera verksamheten och bidrog med kanslipersonal. En verkställande person (Tomas Ekberg) ansvarade för föreningens löpande verksamhet. Sverige 2000-institutet engagerades i arbetet med uppbyggnad och utveckling av verksamheten. Under året inleddes arbete med kompetensutvecklingsdagar, seminarier och utvecklingsprojekt. Två nyhetsbrev gavs ut. I slutet av året uppgick antalet medlemmar till 50.

2009

Handlingsprogrammet för 2008/09 (daterat oktober 2008) angav två huvudsakliga programpunkter – Lokal Utveckling samt Globalt Ansvar.

För att konkretisera området Lokal Utveckling skulle ett antal dialoger inledas inom följande områden: Allas rätt till meningsfulla liv; Utveckling genom etnisk mångfald; Samverkan skola-arbetsliv; Energieffektiva system; Hållbar mobilitet; samt Hälsa – våld – drogberoende.

Inom området Globalt Ansvar valdes fyra områden ut med målet att initiera mer långsiktiga projekt: Anavarsfulla Inköp – socialt, miljömässigt, ekonomiskt; Konsekvenser av införande av ”living wage standards”; Gemensamma nyckeltal för CSR-arbete i Västsverige; samt ”Fair Trade kommuner” i Västsverige.

Utöver de två programpunkterna angavs även tre utvecklingsområden: Kunskap och kompetensutveckling, Forskning och utveckling, samt Kommunikation.


(61)

December 2008 slöts ett avtal med Sverige 2000 institutet att vara kansli för föreningen, och bl.a. delta i styrelsearbetet och i samverkan med medlemmarna driva genomförandet av handlingsprogrammet. Avtalet sträckte sig t.o.m. juni 2009. Maj 2009 förlängdes finansieringen till och med dec 2009, mot bakgrund av att den ram som hade beslutats sept 2008 inte hade utnyttjats fullt ut. Verksamheten har under 2009 utvecklats vidare, och har under året enligt verksamhetsberättelsen omfattat bl.a. följande:

• Samverkansprojekt för hållbara inköp; • Initiativet ”Klimatinitiativet”; • Initiativet ”Reko kontor”; • Kompetensutvecklingsprogram bl.a. i samverkan med Chalmers och Göteborgs

universitet inom hållbart ledarskap; • Ansvarsbarometern • CSR Forum • Resultatspridning bl.a. via hemsida och nyhetsbrev

Tre nyhetsbrev gavs ut under året. I slutet av året hade medlemsantalet ökat till 76. 2010 December 2009 beslutade Västra Götalandsregionen ånyo att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst 3 MSEK för medfinansiering av ”Ansvarstagande som drivkraft för utveckling och konkurrenskraft i Västsverige” under 2010. Verksamhetsplanen för 2010 (daterad feb 2010) anger som huvudsaklig inriktning fyra områden: Lokal utveckling, Globalt ansvar, Kunskap och kompetensutveckling, samt Kommunikation. Dessa sammanfaller i huvudsak med föregående år, med skillnaden att ”Forskning och utveckling” fallit bort som eget område.

Prioriterade frågor under dessa områden ska enligt verksamhetsplanen vara:

1. Lokal utveckling - Ökat engagemang för utsatta grupper; - Ökat engagemang för barn och ungdomar i utsatta områden; - Ökat engagemang för tätare samverkan skola-arbetsliv; - Ökat engagemang för hälsa och mot våld och drogberoende. Kommentar: Initiativet socialt ansvar i arbetslivet arbetades fram och var klart i oktober, men hade ännu i februari 2011 inte fått några anslutna medlemmar. Ett samverkansprojekt – ”Ökat lokalt engagemang” – och ett volontärinitiativ genomfördes. I övrigt förefaller aktiviteten inom området ha varit låg. 2. Globalt ansvar


(62)

- CSR samverkan I – Hållbara inköp, socialt miljömässigt, ekonomiskt; - CSR samverkan II – Praktiskt CSR-arbete; - Arbetsplatser som tar ansvar – tex. Reko kontor och Klimatinitiativet; - Fair Trade i Västsverige. Kommentar, genomförda aktiviteter: Inom ramen för ”Hållbara inköp” genomfördes ett antal möten med inköpare från regionen, vars företag representerade fler än 150 000 anställda. Arbetet resulterade i att en ”verktygslåda” för ändamålet togs fram, som finns på föreningens hemsida. Aktiviteter kring Reko kontor och Klimatinitiativet. Initiativ socialt ansvar i arbetslivet tas fram. 3. Kunskap och kompetensutveckling - Reviderat kompetensutvecklingsprogram; - Hållbart ledarskap i samverkan med GU / Chalmers; - Forskning - CSR; - CSR – verktyg; - Ansvarsbarometern; - Stipendium; - Årsrapport; - CSR-pris; - Medlemmarnas beskrivning av sitt CSR-arbete. Kommentar, genomförda aktiviteter: Ansvarsbarometern för året togs fram. Konferens kring hållbara leverantörskedjor. Konferens CSR Forum 3, besöktes av 220 personer. Grundläggande CSR-utbildning genomfördes. 4. Kommunikation - Medlemsmöten; - Hemsidan; - CSR Forum III; - Regionala seminarier; - Nyhetsbrev och övriga informationsinsatser; - Strukturerad uppföljning av föreningens verksamhet. Kommentar, genomförda aktiviteter: Fortsatt utveckling av hemsidan www.csrvastsverige.se. Genomfört utvecklingsdag med 31 medlemmar, ett årsmöte med 26 medlemmar, samt ett medlemsmöte med 33 närvarande. Föreningen är delaktig i eller är föredragande vid ett tiotal samverkansengagemang. Fyra medlemsbrev har skickats ut. En ny informationsbroschyr har tagits fram. I slutet av året hade medlemsantalet ökat till 93.


(63)

2011

December 2010 beslutade Västra Götalandsregionen ånyo att av regionala utvecklingsmedel avsätta högst 3 MSEK för medfinansiering av ”Ansvarstagande som drivkraft för utveckling och konkurrenskraft i Västsverige” under 2011.

Prioriterade frågor ska enligt verksamhetsplanen (daterad feb 2011) vara:

1. Lokal utveckling - Initiativ socialt ansvar i arbetslivet; - Ökat engagemang för utsatta grupper i arbetslivet; - Tillgänglighet för alla. Kommentar, genomförda aktiviteter: CSR-forum. ”Ansvarsmobilisering” i Brunnsparken. Konferens kring tillgänglighetsfrågor. 2. Global utveckling - Samverkansprojekt inom Hållbara inköp; - Initiativ Reko kontor; - Klimatinitiativet. Kommentar, genomförda aktiviteter: Hålbara inköp, tre arbetsmöten med inköpare från regionen. Aktiviteter kring ”Klimatinitiativet”. Aktiviteter kring ”Reko kontor”. 3. Kunskap och kompetensutveckling - Kompetensutvecklingsprogram i Hållbart ledarskap; - Grundläggande CSR-utbildning; - Regionala seminarier; - Seminarieserie; - Ansvarsbarometern; - CSR-stipendium och CSR-pris; - Kartläggning av de viktigaste CSR-verktygen; Kommentar, genomförda aktiviteter: Fyra utbildningstillfällen i grundläggande CSR, även i Borås och Sköve, 59 deltagare. Samarrangemang med Västsvenska handelskammaren, matchmaking. CSR-Forum IV, tema ”Från ord till handling”, 200 besökare. En omgång av programmet Hållbart ledarskap under våren, inställt på hösten pga dåligt intresse. Samarrangemang, dels ett frukostseminarium kring Fair Trade City, 14 personer, dels ett seminarium inom Klimatinitiativet, 25 personer. Studie kring västsvenskars syn på ansvar i samband med ansvarsbarometern. 4. Kommunikation - Medlemsmöten; - Hemsidan;


(64)

- CSR Forum IV; - Synliggöra medlemmarnas CSR-aktiviteter och skapa en marknadsplats för nya hållbara affärer; - Tydliggöra kopplingen mellan föreningens produkter och ISO 26000 - Nyhetsbrev och informationsmaterial; - Årlig uppföljning av föreningens verksamhet. Kommentar, genomförda aktiviteter: Föreningens hemsida utvecklad och uppdaterad. Årsmöte i mars, 42 deltagare, medlemsmöte i maj, 34 deltagare medlemsmöte i november, 18 deltagare. Föreningen har deltagit i ett halvdussin presentationer/seminarier inom ömnesområdet. I slutet av året hade medlemsantalet ökat till 115. Tre medlemsbrev har skickats ut. Under året 2011 har 504 personer deltagit i föreningens kompetensutvecklande aktiviteter, som utbildningar, seminarier och konferenser.

2012

Enligt det förslag till handlingsprogram för 2012 som förelåg februari 2012, är strukturen fortfarande densamma som tidigare, och med marginella ändringar i underpunkterna.

1. Lokal utveckling - Initiativ socialt ansvar i arbetslivet; - Ökat engagemang för utsatta grupper i arbetslivet; - Tillgänglighet för alla.

2. Globalt ansvar - Samverkansprojekt inom Hållbara inköp; - Initiativ Reko kontor; - Klimatinitiativet.

3. Kunskap och kompetensutveckling - Kompetensutvecklingsprogram i Hållbart ledarskap; - Grundläggande CSR-utbildning; - Regionala seminarier; - Studiebesök; - Ansvarsbarometer; - CSR-stipendium och CSR-pris;

4. Kommunikation - Medlemsmöten; - Informationsmöten;


(65)

- Hemsidan; - Konferens - CSR Forum; - Nyhetsbrev och informationsmaterial; - Årlig uppföljning av föreningens verksamhet.

Föreningens årsmöte har hållits den 23 februari 2012.


(66)


(67)

Bilaga 2 – gör rätt saker?

Fråga 4: Tycker du att CSR Västsverige i stort sett gör rätt saker?

Särskild kommentar - Jag skulle vilja se mer av följande:

"Föreläsningar, arbetgrupper, kunskapsutbyten"

"Mer fokus på "s-et" i CSR, det vill säga det sociala ansvarstagande. Idag är det övervägande fokus på miljöansvaret."

"Mer utåtriktat. Mer samarbete med andra nätverk och organisationer."

"Mer fokus på S-et i CSR, d.v.s. det sociala ansvaret, organisationen behöver bli bättre på att arrangera evenemang där vi kan visa för arbetsgivare att det varken behöver vara svårt eller jobbigt att ta sitt sociala ansvar... "

"Ett större samarbete mellan medlemmarna. Jag skulle vilja att de som blir medlemmar i CSR också ställer upp för varandra i ett mer aktivt nätverkande. T ex så jobbar vi med socialt utstötta ungdomar som behöver ett boende och då vore det bra om ett av fastighetsbolagen kunde hjälpa oss med detta då vi både är medlemmar i CSR och det handlar om ett socialt ansvarstagande. Jag tycker att CSR i ett sådant skede kunde agera mera som en dörröppnare mellan medlemmarnas behov och upptäcka dessa för att sammanföra medlemmarna och utnyttja deras resurser."

"Nätverkande och workshops med erfarenhetsutbyte. Har dock bara varit medlem i ett halvår, så har ingen fullständig bild"

"Konkreta exempel på CSR"

"Löpande nätverksträffar för utbyte och gärna föreläsningar om miljöarbetets utveckling globalt"

"Bättre redskap för CSR arbetet. Focus ligger på miljöarbete men CSR är ju så mycket mer."

"Medverkan från medlemsföretagen."

”Fler medlemsdrivna aktiviteter"

"Seminarier om aktuella ämnen."


(68)

"Få med fler näringslivsmedlemmar"

"Det skulle vara önskvärt med fler möjligheter att träffa andra medlemmar och utbyta kunskaper och erfarenheter. "

"Seminarier där olika typer av företag möts och diskuterar spörsmål liknande det i november. både miljöfrågor och sociala frågor. kanske mindre forum men där man känner att det blir en process och man frå med sig något nytt."

"Jag tror att vi skulle kunna bli ännu bättre på att leverera och erbjuda: - tips på bra föredragshållare inom de olika delarna av hållbarhet - tips på hur andra har gjort vid ex. framtagande och implementering av uppförandekod, hållbarhetsredovisning mm - arena för informellt utbyte av erfarenheter och tjänster inom området - tips på bra verktyg, tv-reportage, radiosändningar kopplat till CSR, dvs hela tiden erbjuda en källa till kunskap och det senaste inom området"

"The förening has had a great start. In the near future I would like to see a lot more diversity of speakers at their conferences - the same names seem to come up again and again. Also, I would like to see even more collaborative inter-organizational solution development and implementation work - few CSR challenges can be successfully met by individual organizations, and especially not by lone change agents within organizations. An organization such as CSR Västsverige is the perfect convener, catalyst and facilitator of meaningful action by powerful communities of change agents for sustainability."

"Synliggöra och dra nytta av medlemmarnas kompetens liksom vad de själva kan erbjuda andra i form av socialt ansvarstagande tjänster och produkter. Bättre möta de olika behoven och intressen som finns hos medlemmarna."

"Forum för samverkan”

"Information av medlemmars CSR insatser, inspiration, kunskapsbank"


(69)

Bilaga 3 – vad var bäst?

Fråga 9 : Vilka verksamheter tycker du har varit bäst?

Frukostmöten och årsmöte. Det absolut bästa var en föreläsning av Per Grankvist."

"Har inte varit med så länge men tycker de föredrag jag varit med på har varit bra. Ansvarsbarometern också bra. Bra att regionen försöker lyfta dessa frågor i samverkan med näringslivet."

"Initiativen, som på ett enkelt sätt kan användas ut i org. Bra foldrar info mm.

"Nätverksträffar/föredrag"

"Seminarier, flashmob har varit bra och roliga. bra med utåtriktade möten. har inte varit på frukostmöten. däremot på årsmöte vilket var intressant.

”jag tycker att den grundläggande CSR utbildningen var mycket bra"

"Möten där andra deltagare berättat om hur de konkret arbetar med olika delar av CSR-arbete."

"Seminarierna"

"Vi deltar enbart i en grupp som hanterar etiska aspekter i upphandling och inköp. Det har varit positivt."

"Seminarier med de stora företagens återkoppling av sitt CSR arbete"

"Miljö"

"Nätverksträffar och möjligheten att få aktuell information. CSR Forum. En del events som anordnats tex "Säg hej!” Viktigt stöd för oss som vill jobba aktivt med CSR"

"Föredragen (lunch och frukost) samt årsmötet ger både inspiration och möjlighet att knyta nya kontakter"

"Grundläggande CSR-utbildning"

"Medlemsdrivna aktiviteter De olika initiativen (klimat, rekokontor osv)"


(70)

"större arrangemang och seminarier"

"Som styrelsemedlem har jag sett hur väl kansliet fungerar med knappa resurser. Som utvecklare av kursen "Hållbart ledarskap" har jag sett effekten av kursen på deltagarna/medlemmarna. CSR Forum har bidragit till att öka kännedomen om föreningen och möjligheten att samverka med andra organisationer i regionen. Medlemmarnas engagemang för ansvarsfrågan och i föreningen."

"Seminarier / Utbildningar"

"Frukostmöten"

"Grundläggande utbildningen med intressanta talare."

"små inspirerande möten som frukostträffar"

"Seminarium"

"Gästföreläsare, deltagande i Global Forum"

"Integration företag, ideell sektor och akademi. Konkreta produkter som "Reko kontor"

"samverkan kring olika initiativ"

"Hållbart ledarskap och medlemsmöten/konferenser"

"I grunden möjligen för kort erfarenhet, men de delar jag har deltagit i har varit mycket välorganiserade, tydliga och givande. Exempel: Handelskammardagarna i samband med att västsvenska Handelskammaren firade 350 år och ett första informationstillfälle om CSR."

"CSR-konferensen i november."

"seminarier med workshops och inspirationsföreläsning"

"seminarierna"

"Initiativen är väldigt positiva, synd bara att de inte har lyckats bli en del av medlemsföretagen. Finns det bättre vägar att nå samma syfte? De årliga konferenserna har innehållit mycket matnyttigt.


(71)

Känns för stunden som om alla jobbar lite för sig själv utan den här gemensamma CSR Västsverige identiteten. Frågan är hur vi får till det?"

"Seminarium 2010 om Hållbara leverantörskedjor"

"CSR forum då det finns möjlighet för mycket nätverkande och möjlighet att ställa ut och visa upp sig har varit bra."

"Hållbara Inköp"

"CSR Forum, utbildning CSR, framtagande av initiativen"

"Samverkansgrupper/utbildning inom CSR, Ledarskap, Upphandling & Inköp. De olika konkreta intiativen: klimat mm"


(72)


(73)

Bilaga 4 – vad har varit dåligt?

Fråga 10 : Och vilka verksamheter har varit dåliga eller ointressanta?

"inga"

"Ledarutbildningen kring Hållbart ledarskap bristande kvalité"

"Svårt att förstå vad vi som företag skall åstakomma för att göra ett bra CSR arbete"

"inga"

"Jag förstod inte riktigt CSR-kopplingen i eventet "säg hej till varandra" - så vi deltog inte i det."

"inga jag har deltagit på"

"Initiativet Rekokontor har inte väckt förväntat intresse. Vi behöver satsa på initiativ som är angelägna i samhället och visa större uthållighet i resp fråga. Större fokus krävs. Vad satsar vi på, vad inte, varför?"

"Inget särskilt"

"Säg Hej till tusen"

"Inga"

"Mångfald"

"Inga."

"inga men otydligt i början vad det handlade om och vart vi skulle..ett stort famlande i mörker kändes det som."

"Talarna vid t ex CSR forum har inte alltid känts så relevanta för oss, hade gärna kunnat välja mellan två teman."

"Upplever inget som direkt dåligt.)


(74)


(75)

Bilaga 5 – nytta internt?

Fråga 11 : Har den kunskap du fått genom föreningen bidragit till att du fått

gehör för CSR-frågorna internt i ditt företag/organisation?

"Jag är ensamföretagare och har tillsammans med Åsa helg startat samverkan med Företagarna Göteborg. Där behöver CSR-medvetenheten och möjligheterna med CSR spridas."

"Eftersom vi arbetar som konsulter inom miljö och hållbar utveckling är vi alla redan mkt medvetna om dessa frågor."

"Vi arbetar ännu mer aktivt med CSR-frågorna nu och lyfter ofta upp vårt medlemskap som något positivt. "

"Lättare att förklara nyttan och beskriva också vårt arbete. fler engagerat sig t ex i flashmobben med liv och lust."

"Ju mer kunskap och fakta och goda exempel desto bättre"

"Inte hittils, dock verkar det som att intresset börjat komma igång inom företaget."

"Något"

”För dom som inte känner till CSR blir det extra tydligt att CSR Väst finns och driver dessa viktiga frågor. Känns mer "etablerat". Positivt"

"Har redan gehör"

"Har inte påverkats."

"Jag har fått mer kunskap att kunna argumentera kring frågan samt själv fått nya tankesätt och angreppsätt kring frågan."

"Vi börjar bli medvetna om i högre grad att ansvarstagande har konkreta konsekvenser som kan medföra förändrad syn på kostnad vs investering. Kopplingen till varumärket blir tydligare. "

"En medarbetare funderar på att ta en fördjupad kurs i ämnet tex. "

"Blir en påminnelse om CSR för vårt företag"


(76)

"Finns inga filter eller spärrar då jag är soloföretagare"

"Vi jobbar på konsultbasis med CSR-frågor. Att få ta del av andras erfarenheter och syn på marknaden hjälper oss i vårt tjänsteutövande."

"Jag har mer på fötterna nära jag presenterar CSR-idéer. Jobbar numera som marknadskoordinator på ett huvudkontor, men driver firman bredvid. Och jag har haft möjlighet att påverka min nya arbetsplats."

"Vi har jobbat med dessa frågor sedan slutet sextiotal. Vårt engagemang vilar mer på att dela med sig/få fler att engagera sig"

"att CSR är en möjligt arena för samarbete"

"Internt och externt. Externt att mina samarbetspartners börjar tänka till om CSR i våra projekt och samarbeten."

"Ja, som svar på frågan om gehör och medvetenhet. Nej, ur perspektivet att de anställda har ett oerhört pressat tidsschema och på många vis upplever att det "inte alltid finns tid" att ställa om i alla frågor."

"Vi har arbetat med det tidigare men nu har vi lite fokus på det."

"Både ja och nej, kunskapen har inte kommit genom CSR Västsverige, däremot hjälper medlemsskapet till att väcka frågan. "

"säg hej var ett poppis ev. på mitt företag"

"Our organization is already active in CSR, but knowledge gained through the förening help us understand and improve our sustainability impact and confirm our commitment."

"Att vara medlem är viktigt för det visar på ett engagemang. Erbjuden CSR utbildning var ett sätt för många medarbetare hos oss att känna delaktighet."

"Vi har fått kunskap om vissa områden genom CSR Västsverige och därefter kunnat implementerat de i vår organisation. Har ännu inte behövt hjälp för att få gehör."

"Bättre kommunikation och samverkan med upphandlingsenhet. Diskussion kring ledarskapsfrågor, ansvar mm"


(77)

Bilaga 6. E-mailenkät 808591

Företaget/organisationens namn

Kommun

Antal sysselsatta

1-3

4-9

10 eller däröver

2. Din funktion i företaget/organisationen 808590

3. Varför gick du/ni med i föreningen? Välj ut de tre viktigaste. 808589

För att få ökad kunskap om CSR och utbyta erfarenheter i frågan.

För att utveckla företaget/organisationen.

För att få nya kontakter/nätverk och hitta samarbetspartners.

För att få nya/utvecklade produkter eller tjänster.

För att få nya marknader/kunder och hitta nya affärsmöjligheter.

För att uppnå effektivisering/besparing .

För att visa att vi är ett ansvarstagande företag/organisation.

För att bidra till att öka och sprida kunskaper om CSR.

Annan orsak, nämligen Annan orsak, nämligen


(78)

4. Tycker du att CSR-Västsverige i stort sett gör rätt saker? 808588

Ja, det är ungefär vad jag förväntar mig.

Det är otydligt för mig vad de egentligen sysslar med.

Jag skulle vilja se mer av följande Jag skulle vilja se mer av följande:

5. Hur uppfattar du CSR-Västsveriges organisation? 808587

Tydlig och relevant.

Otydlig, svårförståelig.

Vet ej hur den är organiserad. Har du några förbättringsförslag?

6. Jag deltar i aktiviteter inom ramen för CSR-Västsverige 808586

Flera gånger per månad.

Någon gång per månad.

Ett par gånger per år.

Sporadiskt, någon gång per år.

Aldrig


(79)

7. Har arbetet inom CSR-Västsverige på något sätt påverkat ditt företags/organisations verksamhet inom något/några av följande områden?

808585

Miljöfrågan

Ja

Nej Om ja, på vilket sätt:

Jämställdhet mellan män och kvinnor

Ja


Integration och mångfald

Ja



(80)

8. Vad ger medlemskapet för effekter på ditt företag/organisation? Välj ut de tre viktigaste.

808584

Jag/vi har fått ökad kunskap om CSR och kunnat utbyta erfarenheter i frågan

Jag/vi har utvecklat verksamheten i mitt/vårt företag/organisation

Jag/vi har fått nya kontakter/nätverk och hittat samarbetspartners

Jag/vi har fått nya/utvecklade produkter eller tjänster

Jag/vi har fått nya marknader/kunder och hittat nya affärsmöjligheter

Jag/vi har uppnått effektivisering/besparing

Jag/vi har kunnat visa att vi är ett ansvarstagande företag/organisation?

Jag/vi har kunnat bidra till att öka och sprida kunskaper om CSR

Inga av ovanstående

Andra effekter, nämligen Andra effekter, nämligen:

9. Vilka verksamheter inom CSR-Västsverige tycker du har varit bäst? 808583


(81)

10. Och vilka har varit dåliga eller ointressanta? 808582

11. Har den kunskap du fått genom föreningen bidragit till att du fått gehör för CSR-frågorna internt i ditt företag/organisation?

808581

Ja


12. Hur mycket är du beredd att betala för medlemskap i föreningen? 808580

Max 2 000 kr

Max 5 000 kr

Max 10 000 kr förutsatt att

Max 20 000 kr förutsatt att Max 10 000 kr förutsatt att:

Max 20 000 kr förutsatt att:


(82)

13. Var skulle du söka kunskap om CSR-frågor om föreningen upphörde, eller du inte längre kvarstod i föreningen?

808579

Tack för din medverkan!

Enkäten slut

Regionutvecklingssekretariatet, Box 1091, 405 23 Göteborg.

Rapporten kan laddas ner från

www.vgregion.se/regionutveckling/utvarderingsserie

vgr:s utvärdering av csr västsverige 2012

Documents