tala nr4 2014

Download Tala nr4 2014

Post on 07-Apr-2016

221 views

Category:

Documents

2 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Tala - Tynnereds församlingstidning

TRANSCRIPT

  • 200 r i fred

    Ty ett barn har ftts...

    Julkampanj 2014

    ngeln p Malmskillnadsgatan

    Elise Lindqvist

    De som tigger och ligger p gatan, ge ngot! Tnk: skulle jag sjlv vilja sitta dr? Jag har sjlv varit hemls. Att sitta och ligga ute... jag vet att det r hemskt.

    TALA- frebilder och goda grningar

  • Tynnereds frsamling, Turkosg 1, 421 50 Vstra FrlundaExpedition: 031-731 64 30 tynnereds.forsamling@svenskakyrkan.sewww.svenskakyrkan.se/tynnered www.facebook.com/tynneredsforsamling

    TALA r en periodisk tidskrift som distribueras med posten som samhllsinformation till alla hushll i Tynnereds frsamling. Utgivare: Svenska kyrkan i Tynnereds frsamling, Vstra Frlunda 2014.Ansvarig utgivare: Ernst-Arne Detert .Redaktr: Amanda Holmblad. Omslagsbild: Josefin Casteryd

    Vra verksamheter drar igng med start v. 3 2015. Vlkomna!

    KYNDELSEMSS MED DOPFEST8 februari 2015 i Tynnereds kyrka.

    Dopet r brjan p en hrlig gemenskap! En gemenskap med Gud, och med frsamlingen. Detta vill vi fira vid kyndelsemss i Tynnereds kyrka. Vi samlas till gudstjnst 11.00 i vanlig ordning och eftert har vi ett festligt kyrkkaffe dr vi vlkomnar alla nydpta. Vlkommen du ocks!

    Ls mer p www.svenskakyrkan.se/tynnered

    Sndagen den 21 december r ni vlkomna p julfest! Vi firar frst familjemssa den fjrde advent i Tynnereds kyrka 11.00. Efter gudstjnsten har vi julfest i frsamlingssalen med fika, sng och kanske ett spnnande besk...

    EKUMENISK

    NYRSBN 1 JANUARI 19.00

    I TYNNEREDS KYRKA

    JULFEST!

    VI SJUNGER IN JULEN18 december i Grevegrdens kyrka.

    Julen ska sjungas in till alla vra hrliga traditionsenliga jultoner! S torsdagen den 18 december 19.00 r det musikgudstjnst i Grevegrdens kyrka och ni r alla varmt vlkomna!

    Vi samlas redan 18.30, innan gudstjnsten d ni r vlkomna till Akvarellernas konstlotteri som anordnas till frmn fr vlgrande ndaml.

    Musiker i gudstjnsten r Erling Olofsson, violin och Finn Svantesson, cello. Kren Vgorna. Marianne Lundmark, kantor. Magnus Larsson, prst

    Foto: Kristina Johansson

    Foto: Josefin Casteryd/Ikon

    Foto: Josefin Casteryd/Ikon

    JULSNGSGUDSTJNST21 december i Tynnereds kyrka 18.00 Vi sjunger in julen tillsammans med Tynnereds kyrkokr, solister och instrumentalister. Magnus Larsson, prst

  • Behver du ngon att tala enskilt med? Ngon som lyssnar till hur du mr och de brdor som tynger dig? Vlkommen att ringa:Magnus Larsson, prst (031-731 64 65). Christian Josefsson, prst (031-731 64 36). Anders Fogelqvist, prst (031-731 64 43). Ernst-Arne Detert, kyrkoherde (031-731 64 35). Gte Johansson, diakon (031-731 64 63). Ulrika Stenbck, diakon (031-731 64 34).Vid urakuta renden mellan 21.00-06.00 kontakta kyrkans jourtjnst genom att ringa 112 och be att f bli kopplad till jourhavande prst.

    Julens gldjebud r att Gud r med oss. Oss som mnsklighet, oss som individer. Ingen nmnd, ingen glmd. Alltid med, aldrig mot.

    GUD MED OSSDen frsta advent fr hundra r sedan nrmade sig ocks julen. Man sjng adventspsalmer men ven paroller som Gud med oss ekade p olika sprk genom Europa. Den frsta krigsvintern nrmade sig i ett krig som man p mnga olika sidor hade trott bara skulle vara ngra veckor in i sensommaren.

    Idag hundra r senare r det terigen krig i Europa, men ocks i Mellanstern, Syrien och Irak fr att bara nmna ngra krigshrdar. En del utrustning ser kanske annorlunda ut, allt frn bevpning till kommunikationsutrustning. Lttare vapen, hgre eldhastighet. Dessutom har vl de flesta mobiltelefoner eller smartphones, men en sak har inte ndrat sig; ropen eller parollen Gud med oss.

    Man kan ju frga sig om Gud inte trttnar? Inte p att vara med oss mnniskor men kanske att stndigt anvndas p ett negativt stt. Gud r med oss, mot dem lyder ju det underliggande budskapet. Ett sekel har gtt som under sin frsta halva prglades av ett vrldskrig som fr ett tag verkade som tv. Drefter utsattes vrlden fr ett s kallat kallt krig och en kapprustning som vrlden aldrig tidigare skdat. Utver det ytterligare ngra krig som hade sina rtter i 1900-talets frsta hlft. Om vi hade haft en bttre dokumentation eller ett bttre kollektivt minne s hade vi nog kunnat g tillbaka genom hela vr mnskliga historia och se att allt p ngot stt hnger samman, som orsak och verkan.

    Det finns alltid ngon tidigare ofrrtt som krver hmnd. Det r in i samma vrld som Hosiannaropen och nglahrens sng ljuder och frkunnar att universums, vrldens och mnniskornas skapare och ursprung blivit mnniska. Vi kan frga oss om vi verhuvudtaget kan klara av att bryta kedjan av krig genom vr historia? Om vi ngonsin kan lra av vr historia, av vra misstag? Eller om vrt mnskliga ego ska fortstta att driva oss in i den ena katastrofen efter den andra?

    Varje gng vi har krigets elnde i frskt minne r vi ppna fr ett gldjebud. Vi tar mycket lttare till oss det vi annars frhnar, budskapet om en freds- och fridsfurste som vapenls men mer kraftfull n ngon vrldslig hrskare, besegrar mrker, ondska och dd med barmhrtighet, frsoning och sjlvutgivande krlek. Julens gldjebud r att Gud r med oss. Oss som mnsklighet, oss som individer. Ingen nmnd, ingen glmd. Alltid med, aldrig mot. Oavsett religionstillhrighet.

    Om det finns en Gud br han ju vara allas skapare. Och jag tror att han vill lta oss upptcka ngot stort i att ett litet barn fds, s som vi alla men med en stor uppgift. Att i ord men framfrallt i handling visa oss vem Gud r, i det att han r bde mnniska och Gud. Att han genom sitt liv hr i vrlden visar oss en annan vg att g n den vi alla sedan urminnes tider skulle vlja.

    Kristusbarnet br i sig den kraft vi behver f del av fr att upptcka och uppamma mod och ork att kmpa med barmhrtighet och frsoning som vapen. Om vi brjar ana ngot av detta s kan vi i Gud med oss hitta den strsta julklappen som ger alla andra julklappar sitt vrde.

    Sv.Ps. 114:3 Stilla natt, heliga natt! Mrkret flyr, dagen gryr

    En god och vlsignad advents- och jultid nskar jag dig och ett gott vlsignat nytt r!

    Ernst-Arne Detert, kyrkoherde i Tynnereds frsamling

  • Vi r det land i vrlden som har haft lngsta freden, 200 r! Men hur firade vi det?

    200 r r en lng tid och vi borde sl p stora trumman... Att f leva i frihet och fred s lnge har blivit fr oss helt sjlvklart.

    Frgan vi ska stlla oss r; Kan den

    lngsta freden vara fr evigt?Kan vi frst vad de mnniskor som har upplevt krig har varit med om? Kan vi inse hur bra vi har det?

    2014 borde ge oss tankar om krigets och fredens innebrd, orsaker och framtid.

    Ett fredligt landBara 11 av 162 lnder r helt fredliga enligt Global peace index. Fr att hamna p den lgsta nivn fr ett land inte vara inblandat i ngon konflikt av vpnat vld mellan tv parter. Det inkluderar ven vapenexport.

    Island ligger i topp, fljt av Danmark och sterrike. Sverige ligger p plats elva. Sistaplatsen intar Syrien, Afhganistan och Sydsudan.

    Religion r en allt vanligare klla till konflikt i lnder, skriver Forskning och Framsteg. Andelen av vrldens befolkning som lever i lnder med religisa konflikter har p sju r kat frn 45 till 74 procent!

    Vad ska vi gra t detta? Kan vi gra ngot? Kan vi stdja mera? Mnga, mnga frgor som vi inte kan svara p, men vi kan brja prata om vad fred och frid betyder fr oss. Fred betyder frihet, demokrati och social och ekonomisk stabilitet. Frid betyder ro, lugn och stillhet. Tnk om vi kan finna bde fred och frid p jorden!

    Mona OlofssonFrsamlingsvrdinna

    Freden som svenskarna tar fr givet...Foto: Magnus Aronsson/Ikon

    Den knutna pistolen utanfr FN:s hgkvarter i New York heter Non Violence och r skapad av den svenska konstnren Carl Fredrik Reuterswrd.

    ENSAM I JUL? Du som knner att ensamheten blir extra ptaglig i juletid ska veta att det i kyrkan finns plats och tid fr samtal och en fika. Kanske vi kan lindra den upplevda ensamheten ngot? Ring 031-731 64 30 s kopplas du vidare.

  • Foto: Magnus Aronsson/Ikon

    Varje fredag sedan 19 r tillbaka r hon ute med sitt team frn S:ta Clara frsamling och mter de utsatta kvinnorna som gr p Malmskillnadsgatan i Stockholm. Hon kallas ngel, har sjlv en tuff bakgrund och jag ville tala med henne om hennes arbete, frebilder och goda grningar.

    Elise, ngeln frn Malmskillnadsgatan, vem r du?Jag r en vanlig medborgare, snart 79 rig kvinna, men i min tro r jag 20 r. Jag bor utanfr Stockholm.

    Bertta lite om dina fredagar!Vi r ett team p 4-5 personer som gr ut varje fredag ret runt, till Malmskillnadsgatan i Stockholm dr det finns mnga behvande kvinnor. Vi har inga uppehll fr semestrar eller jul. Varje fredag har vi frberett oss med smrgsar, bullar, nyponsoppa, mjlkchoklad, kaffe plus produkter som vi ftt frn olika mnniskor. Det kan vara smink, underklder eller hemstickade halsdukar.Sen bjuder vi p fika och tjejerna kommer

    i stort stt alltid fram till oss. Frn 21-tiden och framt. Vi lmnar inte gatan ngon speciell tid utan nr det knns lugnt och bra vilket brukar vara lngt in p natten ngon gng mellan 24-04. Jag brukar vara hemma vid femtiden. Teamet r frn olika frsamlingar, men

    alla utgr frn S:ta Clara frsamling. I 19 r har vi nu varit p Malmskillnadsgatan! Jag har varit dr personligen nstan varenda fredagsnatt i 19 r. Och kan inte jag s finns det otroligt bra teamet p 36 personer som varvar.

    Vad gr du vriga dagar i veckan?D har jag vldigt ofta sjlavrdssamtal. Inne i S:ta Clara kyrka. Jag r frebedjare i olika sammanhang. Jag fljer med tjejerna ut om de vill kpa klder, sdant man saknar. Varma klder bland annat. Jag ska till exempel flja med en tjej nsta vecka och kpa vinterskor. Sen betalar jag med pengar som kommit in som gvor.

    Jag jobbar ven med tjejer som har skyddat boende. Besker fngelser och trffar livstidsdmda fngar ihop med en organisation. Varannan mndag r jag p ett boende, ett sdant man r p nr man slpps frn fngelset. Jag r p alla dessa st