Niklas Dahrén

Introduktion till diabetes mellitus

                   

Den blå cirkeln är den globala symbolen för diabetes

Bildkälla:  h+ps://sv.wikipedia.org/wiki/Typ_2-­‐diabetes#/media/File:Blue_circle_for_diabetes.svg    

                   

Diabetes

ü  All  diabetes  kännetecknas  av  överdriven  urinutsöndring.      ü  Det  finns  2  huvudtyper  av  diabetes:  

 §  Diabetes  mellitus:  Förhöjd  blodsockerhalt  (glukos)  vilket  leder  Hll  mer  socker  i  urinen  

vilket  i  sin  tur  ökar  urinmängden  genom  a+  va+en  följer  eIer  sockret  i  njurarna  genom  ”osmos”.      

§  Diabetes  insipidus:  Brist  på  hormonet  ADH  vilket  leder  Hll  a+  njurarna  inte  kan  reabsorbera  Hllräckligt  mycket  va+en,  vilket  leder  Hll  överdriven  urinutsöndring.    

 ü  De  båda  huvudtyperna  av  diabetes  har  väldigt  lite  gemensamt.  Orsaken  Hll  

sjukdomarnas  uppkomst  och  deras  behandling  är  helt  olika.    

ü  I  den  här  undervisningsfilmen  kommer  vi  fokusera  på  ”diabetes  mellitus”  som  är  den  vanligaste  formen  av  diabetes.    

                   

Diabetes mellitus innebär förhöjt blodsocker

ü  Namnet  ”diabetes”  härstammar  från  grekiska  och  betyder  ungefär  ”genompasserande”  vilket  syIar  Hll  den  stora  mängden  urin  som  ”passerar  genom  systemet”.  

 ü  Namnet  ”mellitus”  härstammar  från  laAn  och  betyder  ”honung”  vilket  refererar  Hll  den  

söta  smaken  på  urinen.      ü  Diabetes  mellitus  är  inte  en  utan  flera  olika  sjukdomar:  

§  Diabetes  typ  1  §  Diabetes  typ  2  §  Graviditetsdiabetes  §  Och  ännu  fler;  LADA,  MODY,  sekundär  diabetes  etc.  

 ü  Det  som  är  gemensamt  för  de  olika  typerna  av  diabetes  mellitus  är  a+  blodsockerhalten  är  

förhöjd.      ü  De  olika  diabetestyperna  skiljer  sig  åt  när  det  gäller  orsak  och  behandling.  

ü  OavseE  diabetestyp  är  dock  det  primära  målet  a+  försöka  upprä+hålla  en  sådan  normal  blodsockernivå  som  möjligt  eIersom  höga  blodsockernivåer  under  lång  Hd  är  skadligt  för  kroppen.    

                   

Symtom på diabetes mellitus

 ü  Polyuria:  E+  av  de  första  symptomen  är  oIa  a+  urinprodukHonen  ökar  kraIigt.      ü  Polydipsi:  Onormal  törst.    ü  Övriga  symtom:  Muntorrhet,  kraIig  trö+het,  viktnedgång,  acetondoIande  

andedräkt  och  dimsyn  (suddigt  seende).    

ü  Obs.  Symptomen  är  kopplade  Hll  högt  blodsocker  och  de  utvecklas  gradvis.        

                   

Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret

Insulin  

Glukagon  

BlodsockerkoncentraHonen  

ü  Vid  diabetes  fungerar  inte  blodsockerregleringen  som  den  borde  göra  p.g.a.  brist  på  insulin  och/eller  a+  cellerna  är  insulinresistenta.  

                   

Det är viktigt för vår hälsa att vi har insulin som kan sänka blodsockret

Bildkälla:  "Suckale08  fig3  glucose  insulin  day"  by  Jakob  Suckale,  Michele  Solimena  -­‐  Solimena  Lab  and  Review  Suckale  Solimena  2008  FronHers  in  Bioscience  PMID  18508724,  preprint  PDF  from  Nature  Precedings,  original  data:  Daly  et  al.  1998  PMID  9625092.  Licensed  under  CC  BY-­‐SA  3.0  via  Wikipedia  -­‐  h+ps://en.wikipedia.org/wiki/File:Suckale08_fig3_glucose_insulin_day.png#/media/File:Suckale08_fig3_glucose_insulin_day.png    

ü  Det  är  jäEevikAgt  aE  blodsockret  inte  blir  för  högt  under  för  lång  Hd  eIersom  det    riskerar  a+  skada  våra  blodkärl.  

 ü  Tack  vare  insulin  kan  vi,  eIer  t.ex.  en  

målHd,  sänka  vårt  blodsocker  Hll  ofarliga  nivåer.    

ü  När  blodsockret  höjs,  eIer  t.ex.  en  målHd,  ökar  bukspo+körteln  sin  produkHon  och  utsöndring  av  insulin.    

ü  På  bilden  All  höger  ser  vi  a+  insulinkoncentraHonen  ökar  när  blodsockerkoncentraHonen  ökar  och  minskar  när  blodsockerkoncentraHonen  minskar.  Blodsocker=  glukos.    

 

                   

Komplikationer av hyperglykemi

h+ps://www.youtube.com/watch?v=pQjWgOSFChI    

                   

Komplikationer av hyperglykemi

 ü  Både  de  små  blodkärlen,  kapillärerna,  och  de  större  blodkärlen  kan  skadas.  

ü  Små  blodkärl  i  ögon,  njurar  och  nerver  kan  ta  skada  och  det  kan  leda  Hll  nedsa+  syn,  nedsa+  njurfunkHon  och  försämrad  känsel  i  fö+erna.  

ü  Skador  i  blodkärlen  kan  orsaka  ateroskleros  (åderförfe+ning)  vilket  i  sin  tur  kan  leda  Hll  hjärHnfarkt  och  stroke.    

                   

Mikroalbuminuri kan tidigt avslöja kärlskada

ü  EE  Adigt  tecken  på  aE  blodkärlen  har  börjat  ta  skada  är  a+  blodproteinet  ”albumin”  läcker  ut  i  urinen  via  njurarna.  De+a  Hllstånd  kallas  för  ”mikroalbuminuri”.  Genom  a+  mäta  mängden  albumin  i  urinen  kan  vi  få  en  uppfa+ning  om  hur  mycket  blodkärlen  är  skadade.  

                   

Insulinkänning och hypoglykemi

ü  Tar  en  person  för  mycket  insulin  (eller  andra  diabetesmediciner)  i  förhållande  Hll  hur  mycket  denne  äter  eller  moHonerar  kan  blodsockret  sjunka  för  lågt.  Då  får  personen  en  så  kallad  insulinkänning  eller  hypoglykemi.  

ü  Hypoglykemi=  Lågt  blodsocker  (en  vanlig  definiHon  är  a+  blodsockret  ska  vara  under  3,9  mmol/l).    

 ü  En  insulinkänning  (hypoglykemi)  upplevs  oTast  som  obehaglig  och  kan  bli  väldigt  

allvarlig  om  den  inte  behandlas.    

ü  Vid  hypoglykemi  får  inte  hjärnan  Hllräckligt  med  energi.  Hjärnan  kan  inte  lagra  glukos  utan  är  beroende  av  en  konHnuerlig  och  jämn  Hllförsel  från  blodet.  Om  blodsockret  blir  för  lågt  så  påverkar  det  hjärnan  på  e+  sådant  sä+  a+  medvetslöshet  kan  inträda.  

 ü  Vid  hypoglykemi  är  det  vikAgt  aE  personen  snabbt  får  i  sig  druvsocker  (glukos)  eller  

kolhydrater  i  annan  form,  Hll  exempel  mjölk  och  smörgås.    

                   

Symtom vid hypoglykemi

Vid  måElig  hypoglykemi:    ü  Hunger  

ü  Darrningar    

ü  Oro  

ü  Sve+ningar    

ü  Hjärtklappning    

ü  Blekhet  

Vid  allvarlig  hypoglykemi:      ü  Förvirring    ü  Slöhet    ü  Beteenderubbningar    ü  Dubbelseende  

ü  Kramper    ü  Medvetslöshet    

                   

Åtgärder vid insulinkänning/ hypoglykemi ü  Allmänna  åtgärder:    

§  Mät  allHd  blodsockret  på  en  person  med  diabetes  om  personen  verkar  må  dåligt.    §  Om  man  inte  har  Hllgång  Hll  en  blodsockermätare  men  ändå  misstänker  a+  personen  är  på  väg  a+  få  

en  känning  skall  symtomen  omedelbart  behandlas  som  en  hypoglykemi  (det  är  de  låga  blodsockervärdena  som  kan  vara  akut  farliga).  

§  Det  är  aldrig  fel  eller  farligt  a+  ge  en  person  med  diabetes  druvsocker  (eller  liknande)  om  man  misstänker  hypoglykemi.  

 ü  Behandling  av  vaken  person:  

§  Mät  blodsockret.  E+  blodsockervärde  under  3,9  mmol/l  bör  betraktas  som  hypoglykemi.    §  Druvsockertable+er  (eller  sockerbitar),  juice  (1,5  dl),  mjölk  (3  dl)  eller  annat  sö+  som  finns  Hllhands.  §  Upprepa  vid  behov  eIer  10  minuter  (mät  blodsockret  igen  för  a+  undersöka  behovet).  §  Ev.  Hllägg  av  mer  långverkande  kolhydrater;  2  dl  mjölk  och  en  smörgås.  Observera  a+  effekten  av  

enstaka  sockerbitar  snabbt  klingar  av,  med  risk  för  ny  hypoglykemi  om  ingen  mer  långverkande  kolhydrat  Hllförs.    

 ü  Behandling  av  ej  fullt  vaken  person:  

§  Mät  blodsockret.  E+  blodsockervärde  under  3,9  mmol/l  bör  betraktas  som  hypoglykemi.  §  Tvinga  aldrig  i  en  medvetslös  person  dryck  eller  mat  -­‐  risk  för  aspiraHon  (”sä+er  i  halsen”).  §  Ge  i  första  hand  intravenöst  glukos  30  %  (300  mg/ml)  Hlls  paHenten  vaknar  (cirka  10-­‐80  ml).    §  Om  ej  fri  venväg  finns  kan  ev.  intramuskulärt  glukagon  ges  (endospruta).  Det  blir  dock  sämre  effekt  

om  personen  har  druckit  alkohol.    §  När  paHenten  är  fullt  vaken  och  kan  äta;  2  dl  mjölk  och  en  smörgås.  

                   

Hyperglykemi vs. hypoglykemi Hyperglykemi   Hypoglykemi  

DefiniAon:    

Högt  blodsocker   Lågt  blodsocker  

Symtom:      

Trö+,  slö,  muntorrhet,  törsHg,  kissar  mycket  och  ev.  medvetslöshet/koma  (diabeteskoma).  

Trö+,  yr,  dimsyn,  huvudvärk,  darrig,  svesg,  irriterad,  orolig,  förvirrad,  kramper  och  ev.  medvetslöshet/koma  (insulinkoma).  

Orsaker:   Insulinresistenta  celler  och/eller  ingen  insulinprodukHon  i  bukspo+körteln.    

För  stor  dos  insulin  i  förhållande  Hll  mängden  mat  och  fysisk  akHvitet.  

Komplika-­‐Aoner:        

Kroppens  blodkärl  skadas  vilket  bl.a.  kan  orsaka  blindhet,  försämrad  njurfunkHon  och  a+  aterosklerosprocessen  påskyndas  i  blodkärlen  vilket  i  sin  tur  ökar  risken  för  hjärHnfarkt  och  stroke.  

Energibrist  i  hjärnan  vilket  kan  leda  Hll  medvetslöshet  och  skador  på  hjärnan.  

Åtgärder:   Åtgärderna  är  beroende  på  orsaken  Hll  hyperglykemin  och  hur  högt  blodsockret  är,  men  insulininjekHon,  blodsockersänkande  table+er  och/eller  förändrade  levnadsvanor  (mer  fysisk  akHvitet  och  mindre  mat)  är  olika  behandlingsstrategier.  

Intag  av  snabba  kolhydrater  (druvsocker,  juice  etc.)  som  lite  senare  komple+eras  med  intag  av  mer  långsamma  kolhydrater.  Vid  allvarligare  fall  kan  glukos  Hllföras  intravenöst  eller  glukagon.  

                   

Både insulin och glukagon kan användas som medicin av diabetiker

ü  Insulin  i  spruXorm  används  av  personer  med  diabetes  typ  1  (och  av  vissa  med  diabetes  typ  2)  för  a+  behandla  hyperglykemi  (högt  blodsocker)  som  uppstår  hos  diabeHker  p.g.a.  a+  bukspo+körteln  producerar  inget  eller  för  lite  insulin.  

ü  Glukagon  i  spruXorm  kan  användas  för  a+  behandla  allvarlig  hypoglykemi  (lågt  blodsocker)  som  kan  uppstå  hos  diabeHker  om  de  tar  för  mycket  insulin  (insulinkänning)  i  förhållande  Hll  maHntaget  och  mängden  fysisk  akHvitet.  

   

 

                   

3 tester kan göras för att diagnosticera diabetes mellitus

ü  Mätning  av  p-­‐glukos:  P-­‐glukos  (glukoskoncentraHonen  i  plasma)  visar  vad  blodsockervärdet  är  när  provet  tas.  Mätningen  ska  uvöras  eIer  en  na+s  fasta  och  innan  frukost  (fasteglukos).  Minst  2  mätningar  vid  olika  Hllfällen  är  nödvändigt  för  a+  fastställa  diagnosen).  

ü  Glukostoleranstest  (OGTT):  75  gram  glukos  intas  eIer  en  na+s  fasta.  Före  intaget  och  eIer  2  Hmmar  mäts  koncentraHonen    av  p-­‐glukos.    

ü  Mätning  av  glykerat  hemoglobin  (HbA1c):  Glukos  i  blodet  kan  reagera  med  och  fastna  på  hemoglobinet  i  erytrocyterna,  vi  får  då  glykerat  (eller  glykolyserat)  hemoglobin  (HbA1c  ).  HbA1c  -­‐värdet  visar  hur  blodsockerhalten  har  legat  de  senaste  två  Hll  tre  månaderna  före  provtagningen  och  kallas  därför  även  för  långHdssockerprov.  HbA1c  påverkas  inte  nämnvärt  av  Hllfälliga  målHder  och  därför  kan  de+a  test  uvöras  även  om  man  har  äHt  t.ex.  frukost.  Mätningar  av  HbA1c  kan  också  användas  för  a+  kontrollera  hur  en  diabetespaHent  har  reagerat  på  medicinering  eller  olika  livssHlsförändringar.  

                   

Diagnosticering av diabetes mellitus

Mätning  av  fasteglukos:  

Glukostoleranstest    (2  h  eTer  intag  av  75  g  glukos):  

Mätning  av  glykerat  hemoglobin  (HbA1c):  

Normalt:   <  6,1  mmol/l     <  7,8  mmol/l  (venöst)  <  8,7  mmol/l  (kapillärt)  

<  42  mmol/mol  (venöst)  

NedsaE  glukostolerans:  

<  7,0  mmol/l   ≥  7,8  mmol/l  (venöst)  ≥  8,7  mmol/l  (kapillärt)  

≥  42  mmol/mol  (venöst)  

Diabetes:     ≥  7,0  mmol/l     ≥  11,1  mmol/l  (venöst)  ≥  12,2  mmol/l  (kapillärt)    

≥  48  mmol/mol  (venöst)    

                   

Förekomsten av diabetes mellitus i världen  

ü  Diabetes  är  en  av  de  vanligaste  icke-­‐smiEsamma  sjukdomarna  i  världen  och  sjukdomen,  framförallt  typ  2-­‐diabetes,  har  en  så  snabb  utveckling  a+  den  kan  liknas  vid  en  epidemi.  

ü  Diabetes  är  en  vanlig  sjukdom  i  både  industri-­‐  och  utvecklingsländer  medan  det  är  en  ovanlig  sjukdom  i  underutvecklade  länder.  Av  de  olika  diabetestyperna  är  diabetes  mellitus  typ  2  allra  vanligast.  Ungefär  90  %  av  alla  som  har  diabetes  har  diabetes  typ  2.    

 ü  2014  levde  mer  än  387  miljoner  människor  med  diabetes  i  världen,  vilket  motsvarar  8,3  

%  av  världens  befolkning.  2035  kommer  antalet  sHga  Hll  ca  592  miljoner.      ü  Den  största  gruppen  människor  med  diabetes  är  de  mellan  40-­‐59  år.    ü  2014  orsakade  diabetes  4,9  miljoner  dödsfall,  det  är  en  person  var  sjunde  sekund.  

ü  Diabetes  kostade  minst  612  miljarder  amerikanska  dollar  i  hälso-­‐  och  sjukvårdskostnader  2014.  

                     

Förekomsten av diabetes i världen

                   

Förekomsten av diabetes i Sverige

ü  Ca  400  000  människor  har  diabetes  i  Sverige  (ca  4  %)  varav  ca  50  000  har  diabetes  typ  1.    

ü  Det  finns  även  eE  mörkertal,  då  många  får  diagnosen  flera  år  eIer  a+  de  insjuknat  i  typ  2-­‐diabetes.  I  Sverige  räknar  man  med  a+  var  tredje  person  med  typ  2-­‐diabetes  är  oupptäckt.  

 ü  Sverige  och  Finland  har  högst  frekvens  av  personer  som  insjuknar  i  typ  1-­‐

diabetes  i  världen.  

                   

Kostnader för diabetes

ü  I  Sverige  uppgick  de  direkta  sjukvårdskostnaderna  för  paHenter  med  typ  2  diabetes  Hll  ca  sju  miljarder  svenska  kronor  år  1998,  vilket  motsvarar  cirka  6%  av  hälso-­‐  och  sjukvårdskostnaderna.  De+a  innebär  en  genomsni+skostnad  per  paHent  och  år  pa  cirka  25  000  svenska  kronor.    

ü  Anledningen  All  de  höga  kostnaderna  är  framförallt  de  komplikaHoner  och  följdsjukdomar  som  diabetes  ger  upphov  Hll.    

 

                   

Viktiga begrepp

ü  Diabetes  insipidus  

ü  Diabetes  mellitus    ü  Glukos    ü  Insulin  

 ü  Glukagon  

 ü  Hyperglykemi  

 ü  Hypoglykemi    

ü  Insulinkänning          

 

 

 ü  Polydipsi    ü  Polyuria    ü  Insulinkoma  

ü  Diabeteskoma  

ü  Pankreas    

ü  Mikroalbuminuri  

ü  Glukostoleranstest  (OGTT)  

ü  Glykerat  hemoglobin,  HbA1c        

 

 

Se  gärna  fler  filmer  av  Niklas  Dahrén:      hEp://www.youtube.com/KemilekAoner  hEp://www.youtube.com/MedicinlekAoner