Linköpings universitet

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV)

Samhälls- och kulturanalys (SKA)

Uppsats/fältarbete 740G62

Identitet och integration – En kvalitativ studie om immigranters identifikationsprocess i Sverige.

Sandibel Daoud

Handledare: Magnus Jansson

Sammanfattning

Titel: Identitet och integration - En kvalitativ studie om immigranters

identifikationsprocess i Sverige.

Författare: Sandibel Daoud

I denna studie får du som läsare inblick i den identitet som skapas och upplevs när

en ny kultur och ett nytt samhälle infinner sig i livet. En kvalitativ metod har använts

i form av sex stycken semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av

tematisk analysmetod. Jag har valt att belysa immigranters identifikationsprocess i

Sverige för att få förståelse för hur identiteten förändras när två olika kulturer möts. I

uppsatsen har jag valt att inkludera vilken betydelse integration och utanförskap får

när jag talar om identitet, då dessa två teman har återkommit i informanternas

utsagor. De resultat som framkommit via litteratur och empirisk data är att

identiteten i det nya landet förändras och skapas genom det språk vi talar och det

sociala nätverk vi skapar oss i landet. Även andra faktorer såsom bakgrund har visat

sig vara av betydelse i informanternas identifikationsprocess i Sverige.

Nyckelord

Identitet, integration, utanförskap, etnicitet

1

Förord

Innan jag sätter punkt och känner mig nöjd med denna uppsats vill jag tacka de

personer som under hela avhandlingsskrivandet sträckt ut en hjälpande hand. Jag

vill börja med att tacka min handledare Magnus Jansson som ständigt kommit med

råd och stöd i mitt arbete. Genom dina synpunkter och kloka ord har

avhandlingsskrivandet varit enklare. Stort tack! Tack också till mina informanter

som har deltagit och delat med sig av deras upplevelser och erfarenheter av att flytta

till Sverige och ett liv med två kulturer. Slutligen vill jag förstås även tacka min familj

som under hela uppsats perioden varit stöttande och funnits till hands när det

behövts. Stort tack till er samtliga som gjort att denna studie blivit fulländad, utan ert

stöd och er hjälp hade det inte varit möjligt.

Sandibel Daoud

2

Innehåll

Identitet och integration…………………………………………………….4

Inledning…………………………………………………………………….……………....4

Syfte.......................................................................................................................................4

Frågeställningar......................................................................................................................5

Bakgrund...............................................................................................................................5

Tidigare forskning…………………………………………………………………………...5

Begreppsdefinition………………………………………………………………………….6

Migration…………………………………………………………………………………….6

Immigrant…………………………….…………………………………………………..….6

Teori………………………………………………………………………………………….7

Stigmateori…………………………………………………………………………………...7

Identitetsteori………………………………………………………………………………..8

Social identitetsteori…………………………………………………………………...…….8

Metod och material………………..………………………………………………………..9

Val av metod…………....……………………………………………………………………9

Urval………………………………………………………………………………………....12

Presentation av informanter…………….…………………………………………………..12

Intervjuer…………………………………………………………………………………....12

Analysmetod………………..…………………………………………………………….....14

Kodning av material………………...…………………………………………………...…..15

Etiska funderingar…………………………………………………………………………...16

Resultat och analys………………………………………………………………………….16

Tema:Identifikationsprocess…………………………...………………………………..…..17

Tema: Känslan av tillhörighet……………………………………………………………..... 17

Tema: Risken av att vara och göra fel……………………………………………………….18

Tema: Utanförskap………………………………………………………………………......19

Tema: Integration…………………………………………………………………………....22

Slutdiskussion…………………………………………………………………………….....25

Referenser………………………………………………………………………………..…27

3

Identitet och integration

Inledning

I alla tider har människor flytt från hem och familj på grund av varierande och vissa

påtvingade situationer som människan blivit tvingad att anpassa sig till. I skrivande

stund pågår krig och katastrofer runt om i världen som är en av de främsta orsakerna

till att människor idag flyr från hemlandet. Utöver det finns flertalet andra

anledningar för varför människor väljer att flytta och integrera i ett nytt land. Dessa

kan bland annat vara av olika ekonomiska, politiska och religiösa skäl. Oavsett vilka

skäl det handlar om är det uppenbart att en flytt till ett annat land innebär avsked

från det förflutna och möte med något nytt. Sverige har länge varit ett land dit många

människor kommer i hopp om att bosätta sig och leva i fred.

Jag som skriver denna uppsats har under hela mitt liv bott i Sverige och har aldrig

behövt flytta till ett annat land. Däremot har jag föräldrar och anhöriga till mig som

har delat med sig av deras erfarenheter av att flytta från ett land till ett annat och hur

det kan vara att som individ integreras in i ett nytt främmande land. Denna

förändring innebär många gånger utanförskap i olika mån och längtan till

hemlandet. Jag undrar därmed hur immigranter upplever och hanterar sin identitet

och ett liv med två kulturer? Det är uppenbart att människans identitet ständigt

formas utifrån de samhälle vi lever i, de människor vi möter och de vi går igenom

under våra liv. Jag kan inte annat än att föreställa mig att det innebär en stor

förändring i identiteten hos de människor som flyttar till ett annat land. Detta har

väckt frågor hos mig som jag nu ser i tillfälle att få besvarade.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur informanterna upplever att deras

identiteten har förändrats när de invandrat och bosatt sig i Sverige samt deras

insikter av att leva i ett land de inte har ursprung i. I syftet ligger framförallt att lyfta

fram vilken betydelse den sociala miljön och interaktionen med det svenska får för

individen. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer som är födda i

ett annat land, men som numera bor i Sverige är målet att genom informanternas

utsagor kunna analysera och besvara mitt syfte med studien.

4

Frågeställningar - Vad sker med identiteten i närmandet till en okänd kultur?

- Hur ser en immigrant i Sverige på sin egen identitet?

Bakgrund

Under efterkrigstiden kom Sverige att bli ett invandringsland från att tidigare ha

varit ett utvandrarland. Den största bidragande faktorn till denna förändring var

Sveriges ekonomiska framväxt som skedde under andra världskriget. Ur ett

historiskt perspektiv har invandringen och utvandringen i Sverige förändrats mycket

genom åren. Mellan årtalen 1946 och 2009 invandrade sammanlagt omkring 2,9

miljoner människor till Sverige. Vid årsskiftet 2009/2010 var 1 337 956 personer av

sveriges invånare födda i ett annat land, vilket motsvarar drygt 14 procent av

befolkningen. En tredjedel av dessa kom från norden och en annan tredjedel kom 1

från övriga europa, utöver dessa kom människor från länder utanför europa. I snitt 2

invandrade drygt 30 000 personer till Sverige varje år från början av år 1945 ända

fram till år 1970. Orsaken till detta var främst den arbetskraft som Sverige blev i

behov av efter andra världskriget. Den befolkning som redan fanns i landet räckte

inte till och orsakade därför denna invandring. Före 1970-talet bestod invandringen 3

till Sverige mestadels av arbetskraftsinvandring men även av flyktingar som sökte sig

hit från de krigsdrabbade länderna. Efter 1970-talet var det huvudsakligen

flyktinginvandringen som dominerade i Sverige då antalet flyktingar under denna

tidsperiod ökade drastiskt. Från att Sverige tidigare varit ett land som tagit in

omkring tusen personer per år till att numera på 1970-talet vara ett land som tar

emot tiotusentals personer per år. 4

Tidigare forskning Forskning visar på vikten av att ha goda svenska språkkunskaper och känna

tillhörighet till Sverige för att inte riskera att stå utanför samhället. Vad som går att

se utifrån tidigare forskning är att demokratin i Sverige är något som direkt kopplas

till “svenskhet” och att identifiera sig själv som svensk, vilket skrivs om i artikeln

Medborgarskap, etnicitet, migration. Författarna Magnus Dahlstedt, Mikaela

Rundqvist och Viktor Vesterberg studerar blanda annat om hur personer med

utländsk bakgrund står utanför den politiska kulturen och arbetslivet. I artikeln får

1 Lundh, Christer, (2010) Invandringen till Sverige. s.19. 2 Ibid s. 20. 3 Ibid s. 23. 4 Ibid s. 37-38.

5

man läsa om att arbetslösheten i Sverige drabbar framförallt personer med utländsk

bakgrund och att utrikesfödda personer deltar inom den svenska politiken i betydligt

mindre utsträckning än infödda personer. En rad olika studier kring ämnet har pekat

på en underrepresentation av personer med utländsk bakgrund i beslutsfattande

organ i Sverige. De studier som lyfts i artikeln påpekar de skillnader som finns i

arbetslivet och inom politiken och menar att det framförallt beror på migrationen.

Resultaten visar att de personer med goda språkkunskaper och lång vistelsetid är de

personer som lättare kommer in i samhället och kan delta. Det intressanta med 5

denna artikel är att den går och koppla med min studie. Jag kan till exempel se

många likheter i de resultat som framhålls i artikeln och de resultat jag har fått

genom mina undersökningar.

Begreppsdefinition

Under detta kapitel kommer jag att redogöra för de återkommande begreppen i

denna studien. För att underlätta för läsaren kommer jag att presentera dessa

begrepp som är migration och invandrare och ge en kort presentation av begreppens

innebörd.

Migration

Med migration syftar man på människor som förflyttar sig från en plats till en annan.

När man talar om migration är det vanligt att man skiljer mellan extern migration

och intern migration. Med extern migration syftar man på individer som flyttar

mellan olika länder samtidigt som intern migration handlar om flyttningar inom ett

och samma land. Att människor väljer att migrera i en annan ort eller i ett annat land

kan ha att göra med många olika faktorer. En flytt kan vara av egen vilja men många

gånger kan den ses som påtvingad migration, då individens situation kan komma att

leda till en flytt på grund av humanitära skäl. I denna uppsats har jag valt att

fokusera mig på den externa migrationen, då jag bland annat har valt att undersöka

invandringen till Sverige. 6

Immigrant

I Sverige för femtio år sedan använde människor sig av begreppet utlänning istället

för immigrant. En utlänning var en person som bodde i Sverige men som var född i

ett annat land. Så småningom byttes begreppet utlänning ut, eftersom människor då

5 Dahlstedt, Magnus. Rundqvist, Mikaela & Vesterberg, Viktor. (2011) Medborgarskap, etnicitet, migration. s. 18-20. 6 Lundh, Christer, s. 5.

6

föredrog att använda sig av begrepp som immigrant och invandrare istället. Tanken

bakom denna förändring var till en början att invandrare ansågs som ett bättre ord. 7

Begreppet immigrant används dagligen i varierande syfte. I denna uppsats avses

immigrant med personer som är födda utomlands men som har flyttat och bosatt sig

i Sverige. I många situationer ses även personer som är födda i Sverige som

immigranter på grund av att minst en av föräldrarna är född i ett annat land.

Däremot betecknas dessa personer som andra generationens immigranter. 8

Teori

Jag har valt att utgå ifrån följande teorier i denna studie; identitetsteorin skriven av

Franzén samt stigmateorin skriven av Goffman och social identitet skriven av

Nilsson. Dessa val av teorier anser jag vara av relevans för denna studie, då syftet

som tidigare nämnt är att undersöka hur det är att komma till ett land en inte har

ursprung till och vad detta i sin tur har för betydelse för den egna identiteten.

Teorierna förbereder mig närmare det fenomen som jag studerar och bidrar med

kunskap utifrån ett vetenskapligt synsätt.

Utifrån teorin om identitet får jag större förståelse för hur identiteten hos

informanterna förändras när en ny kultur och ett nytt samhälle infinner sig i livet och

dessutom hur det kommer sig att det sker förändringar i identiteten vid flytt. Med

social identitetsteori kan analysen i denna uppsats kartlägga vem informanterna

anser sig vara utifrån grupptillhörigheten i samhället och vad denna tillhörighet i sin

tur har för betydelse. Med tanke på den identitet vi har som är föränderlig och

anpassningsbar till förändringar i rum och tid har identitetsteori och social

identitetsteori varit till stor hjälp för studien, då dessa teorier bidrar med förståelse.

När nyanlända med en annan etnisk bakgrund än det svenska kommer till Sverige är

det vanligt att dessa många gånger ses som avvikande och känner sig utanför

samhället. Detta beror till stor del på att dessa individer integreras in i ett samhälle

med normer och värden de tidigare inte är vana vid. Stigmateorin anser jag därför

vara passande för studien då den bidrar med förståelse.

Nedanför kommer jag att redogöra för studiens återkommande och viktiga begrepp

för att skapa en förförståelse av studiens centrala problemområde. Jag kommer att

7 Franzén, Elsie C, (2001) Att bryta upp och byta land. s. 17. 8 Lundh, Christer, s. 7.

7

kortfattat presentera de tre teorierna och sedan använda mig av dessa teorier i

analyskapitlet där intervjuerna kommer att analysers.

Identitetsteori

Identitet är ett begrepp med många olika definitioner menar Elsie Franzén. Utifrån

ett socialpsykologiskt perspektiv kan en säga att identiteten utvecklas och påverkas i

samspel med människor i ens omgivning. Det är uppenbart att när människor vad

Franzén menar på bryter upp och byter land även byter ut de tidigare människor en

samspelat med mot andra i det nya landet. När en talar om identitet presenteras

immigranter som en unik grupp att studera, då dessa individer tvingas samspela med

en ny grupp människor, vilka man många gånger inte känner tillhörighet med. 9

Den identitet vi har byggs ständigt upp i interaktion och samspel med andra

människor av start från den dag vi föds. Under uppväxttiden och hela livet ut är

människan omgiven av mänskliga speglingar som hjälper oss att skapa vår identitet

och tala om för oss vilka vi är. Franzén menar i sin bok på att individer som bryter

upp och byter land i vuxen ålder förlorar de mänskliga speglar man tidigare har haft.

Detta beror mycket på att individen inte längre är lika igenkänd som i det tidigare

landet som i sin tur kan leda till en viss osäkerhet för vem man faktiskt är som

person då de tidigare mänskliga speglingarna dör ut. Samtidigt som individen

upplever känsla av osäkerhet kring vem man faktiskt är, är det främst personen själv

som besitter denna information, då ingen annan kan känna dig bättre än vad du själv

gör. 10

I samband med att människan integreras i det nya landet och bygger nya relationer

med människor försvinner så småningom den ursprungliga spegelbild vi har och

med tiden skapas en ny spegel. En anledning till mitt val av teori är att den bidrar

med kunskap om den identitet en har som förändras genom tid och rum.

Identitetsteorin är av relevans och kommer att vara till användning i min studie.

Social identitetsteori

Social identitet handlar om människans behov av grupptillhörighet och upplevelsen

om vem man är som person, det vill säga vad vi har för identitetet. Varje individ har

en självbild och en egen självkänsla som består av olika attityder och värderingar om

en själv. Människan har utöver den sociala identitet även en psykologisk identitet

9 Franzén, Elsie C, s. 74. 10 Ibid s. 76-77.

8

varpå dessa två samspelar med varandra. Genom det samhälle vi lever i som är

uppdelat i grupper mellan människor, beroende på framförallt vilken position en har,

vad man tillhör för klass och vad man har för etnicitet resulterar det i att vi

nedvärderar och överskattar olika grupper. För att inte riskera att bli nedvärderade

söker vi oss ständigt till grupper med hög status i förhoppning om att kunna

identifiera oss med dessa. Den sociala identitet vi har kan till följd av detta sänka vår

personliga identitet men om vi däremot tillhör en grupp med hög status och

identifierar oss själva med förebilder kan den sociala identiteten stärka den

personliga identiteten. 11

Stigmateori

Begreppet stigma kommer ursprungligen från de gamla grekernas tid, då människors

kroppar markerades med tecken som skars eller brändes in i kroppen för att visa

andra människor att personen bör undvikas, då denne sågs som moraliskt avvikande

från samhället. Numera används inte stigma på detta sätt men däremot handlar

stigma eller stigmatisering än idag om människor som på något sätt ses som

avvikande. Ett tydligt exempel är den uppdelning som finns i Sverige mellan

“invandrare” och “svenskar” vilket tyder på ett stigmatiserande utanförskap i sig. En

person som bosätter sig i ett land en inte har ursprung till blir per automatik tilldelad

benämningen invandrare. Begreppet invandrare är stigmatiserat då det pekar på en

grupp människor som skiljer sig från en annan. Dessa individer som kommer från

sitt ursprungsland till Sverige ses inom många kretsar som avvikande och därmed ett

stigma. Att en person har ett stigma i det nya landet behöver däremot inte betyda att

personen även ses som avvikande i sitt ursprungsland. Stigma handlar i vår tid om

individens personlighetsdrag och handlingar som inte passar in i den sociala miljön

man befinner sig i. I Sverige exempelvis är en person som hälsar på främmande

människor avvikande medan det däremot i ett land som Syrien är helt naturligt att

hälsa på människor en inte känner. Varje land och samhälle har normer och värden

som skiljer sig åt. När en individ inte anpassar sig till det nya landet och går emot de

normer och värden som finns blir personen avvikande. Tidigare använde grekerna

sig av som tidigare nämnt kroppsliga markeringar för att kategorisera in människor.

Än idag kategoriserar människor varandra men däremot utifrån en annan metod.

Idag använder sig människor av intryck vi får från andra människor och utgår från

dessa för att själva skapa en uppfattning om personen är avvikande från vad vi är

vana vid och det vi ser som normalt. 12

11 Nilsson, Björn, (1996) Socialpsykologi. s. 171-172. 12 Goffman, Erving, (2011) Stigma. s. 9.

9

Goffman beskriver i sin bok tre artskilda typer av stigman. Den första beskriver han

som kroppsliga missbildningar och omfattar personer med fysisk handikapp som

med anledning av kroppsliga funktionshinder skiljer sig från mängden och därmed

riskerar att bli stigmatiserade. Den andra typen av stigma beskrivs som

karaktärsstigma där en individs bakgrund får betydelse för dennes kategorisering i

samhället. Dessa stigmatiseras utifrån vilken bakgrund de har om exempelvis

personen har missbrukat och dylikt. Den sistnämnda typen av stigma är “tribala”

som omfattas av etnicitet, religion, kön och klass. Samtliga dessa typer av stigman

kan förmedlas från generation till generation och drabba personer i dennes

omgivning. Dessa stigman som Goffman skriver om är vanligt förekommande hos 13

individer med utländsk bakgrund. Jag tänker att informanterna upplevt eller har

erfarenhet av minst något av följande stigman eftersom de skiljer sig från

majoriteten av den svenska befolkningen på grund av vad Goffman nämner för

kroppsliga missbildningar, karaktärsstigma och tribala stigma. Jag kommer att utgå

ifrån dessa tre stigman när jag talar om informanternas bakgrund, utseende och

språkkunskaper.

Metod och material

Val av metod

Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod bestående av

semistrukturerade intervjuer. Valet av denna metod grundar sig i mitt syfte där

avsikten är att få en djupare förståelse för de frågeställningar jag ställt inför studien.

Den valda kvalitativa forskningsintervjun gör sig mest lämplig då målet är att utifrån

informanternas berättelser få en nyanserad beskrivning av dennes värld. Larsson 14

skriver i sin bok om kvalitativ metod och menar att den främst används i syfte om att

nå kunskap om en individs subjektiva upplevelser utifrån dennes egna ord och

uttryck. Då mitt syfte med studien är att få förståelse för och belysa hur immigranter

upplever och skapar deras identitet i det nya landet anser jag att denna metod är

passande att kunna bidra till det. Alan Bryman menar att syftet inte kan uppfyllas 15

med regelstyrda och entydiga svar vilket då skulle vara fallet med en kvantitativ

metod, därför var den kvalitativa metoden det enda självklara valet för mig. Den

13 Ibid s. 12. 14 Harboe, Thomas, (2013) Grundläggande metod. s. 35. 15 Larsson, Sam, “Kvalitativ metod- en introduktion”, i Forskningsmetoder i socialt arbete, red.

Larsson, Sam. Lilja, John. & Mannheimer, Katarina. (Lund, 2005), s. 92.

10

valda metoden är av hög relevans då den möjliggör att undersöka det valda

fenomenet från nära håll och bidrar med större förståelse för fenomenet. 16

Med semistrukturerade intervjuer menar jag att intervjufrågorna till viss del har varit

strukturerade och specificierade. Jag har valt att ge de intervjuade friheten att

självständigt fördjupa deras svar och ha möjlighet att resonera fritt kring det valda

ämnet. Med semistrukturerade intervjuer som intervjumetod utgår jag som forskare

från ett specifikt tema och en intervjuguide. Bryman menar att även forskaren med

denna metod har frihet att ställa följdfrågor inom temat. I vissa situationer har jag 17

upplevt att intervjupersonerna svarat otydligt eller ytligt på vissa frågor jag har frågat

vilket har lett till att jag valt att ställa ytterligare frågor eller följdfrågor utifrån de

svar jag fått. När denna möjlighet har funnits har intervjusamtalen kunnat ledas i

fortsatt rätt riktning samtidigt som svaren kunnat utvecklas och blivit utförligare.

Med denna typ av intervjumetod har informanterna även haft möjlighet att besvara

mina frågor i egna termer, vilket det i vanliga fall inte hade varit möjligt med en

standardiserad intervju.

Urval

Den urvalsstrategi som användes för att få kontakt med potentiella informanter till

studien beskrivs som ett snöbollsurval. Med det menas att intervjupersonerna som

jag kommit i kontakt med har varit från hjälp genom andra personer. Genom 18

samtal med bekanta personer har de kunnat hänvisa mig till informanter som varit

lämpliga för mitt forskningsområde. Sammanlagt har jag intervjuat sex personer som

alla är myndiga över 18 år och födda utanför Sverige. Ett snöbollsurval ansågs mest

passande för mig som undersökare med tanke att urvalet är ett tidseffektivt sätt att få

kontakt med respondenter som underlättar hela processen kring att hitta lämpliga

intervjuobjekt. Urvalskriterierna jag har haft vid val av intervjupersoner var att alla

de intervjuade ska vara över 18 år och kunna tala minst ett av följande språk,

svenska, arabiska och engelska. Dessutom ska alla informanter ha bott i Sverige i

minst tre år och känna sig trygga att kunna delta i en intervju kring ämnet. Tanken är

att om personen i fråga bott i Sverige i mindre än tre år kan det vara svårt att besvara

frågor kring bland annat sin identitetsprocess i Sverige. Med den anledningen har

det varit till min fördel att intervjua personer som bott i landet i mer än tre års tid.

16 Bryman, Alan, (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. s. 150. 17 Ibid s. 415. 18 Bryman, Alan, s. 196.

11

Presentation av informanter

Till att börja med vill jag som redan tidigare nämnt påpeka ännu en gång att alla informanter är myndiga individer över 18 år och födda i ett land utanför Sverige. Dessutom har alla informanter bott i Sverige under minst tre års tid.

Alla namn är fingerade Informant 1 Emma är född i Syrien. Hon kom till Sverige sommaren 2011. Intervjun med Emma gjordes på arabiska och svenska. Informant 2 Tony är född i Syrien men flyttade till Sverige år 2013. Intervjun med Tony gjordes på Arabiska då hans svenska är begränsad.

Informant 3 Johannes kom till Sverige från ett afghanskt land år 2010. Intervjun med Johannes gjordes på Svenska. Informant 4 Mohammed är född i Irak men kom till Sverige år 2005. Intervjun med Mohammed gjordes på svenska. Informant 5 Murad kom till Sverige från Kurdistan år 2001. Intervjun med Murad gjordes på svenska.

Informant 6

Emilia flyttade från Syrien till Sverige år 2012. Intervjun med Emilia gjordes på

svenska och arabiska.

Intervjuer

Inför intervjuerna formulerade jag en intervjuguide med frågor som ställdes till de

till intervjuade. De frågor som ställdes har en anknytning till och ligger som grund

för denna studie. Intervjufrågorna delades upp i tre olika teman; bakgrund, socialt

nätverk och integration i samhället. Dessa teman bygger på frågor gällande

personens integration och identitet dvs. vad personen identifierar sig med och hur

personen ser på sin egen integration i det svenska samhället. För att säkerställa att

frågorna var lämpliga och passande för studien fick jag möjlighet att skicka min

intervjuguide till min handledare som kom med tips och förslag om sådant som

12

kunde förbättras. Dessutom söktes kunskap i olika litteratur böcker för att få tips och

råd om intervjuer som metod. Innan jag gav mig ut på fält och började intervjua på

riktigt utfördes en pilotintervju i syfte om att se om ytterligare korrigering av

intervjufrågorna behövde göras samt för förbereda mig själv inför de riktiga

intervjuerna. Fördelarna med detta var att jag blev uppmärksam på frågor som

upplevdes vara för etiskt känsliga och som inte gav några vidare utförliga svar.

I hopp om att hitta potentiella informanter som kunde ställa upp i studien

kontaktades en lärare vid Komvux som jag har haft kontakt med sedan tidigare.

Läraren informerades om syftet med studien och kom därefter med förslag på

personer som kunde vara till hjälp. Vidare fick jag med hjälp från annan personal på

skolan kontakt med fler informanter som kunde ställa upp. Genom dessa har jag fått

chansen att intervjua sammanlagt sex personer. Ett informationsbrev skickades ut

till samtliga informanter där de blev informerade om syftet med studien och kring

deras rättigheter att delta. Dessutom fick de intervjuade möjlighet att läsa igenom

intervjuguiden för hinna tänka kring frågorna och deras svar, vilket uppskattades

mycket från informanternas sida. Antalet valda informanter som intervjuats anser

jag vara tillräckliga för att uppnå mitt syfte och med anledning av begränsade

resurser. Eftersom intervjuerna genomfördes självständigt av mig som forskare och

med anledning av den begränsade tidsperiod som studien omfattar är tanken att det

inhämtade materialet kan komma att bli överflödigt och ohanterligt. En fördel med

denna begränsning är att den bidrar till att jag lättare kan förena och skilja mellan

informanternas utsagor. Det hade dock varit intressant för mig som forskare att

intervjua fler personer.

Varje intervju varierade i form av tid och rum. Intervjuernas längd har varierat

mellan trettio minuter till en timme. De deltagande fick själva välja var intervjun

skulle äga rum för att de skulle känna sig bekväma. Jag hade ett krav om att det bör

vara en lugn plats för att ha mindre störmoment under intervjun. Utöver detta krav

fick informanterna själva välja både plats och tid som passade dem bäst för en

intervju. Intervjuerna tog plats hemma hos de intervjuade men även i grupprum på

Komvux och Linköpings universitet. Alla intervjuer spelades in och transkriberades

efteråt för att spara tid och förhindra att viktig data glömdes. De intervjuer som

gjordes på svenska och arabiska transkriberades direkt till svenska för att kunna

använda mig av viss transkribering som citat i min studie.

13

Analysmetod

I denna studie har jag använt mig av tematisk analys. Bryman menar att tematisk

analys är ett av de mest förekommande angreppssätten vad gällar kvalitativa data.

Med hjälp av det empiriska materialet ska undersökaren söka efter passande teman.

I mitt fall sökte jag efter teman i intervjuanteckningarna som gick att koppla med 19

studiens syfte. Med tematisk analys skapas struktur i det insamlade materialet, vilket

har varit en anledning till mitt val av analysmetod i denna studie. En fördel med att

använda sig av detta angreppssätt är att det underlättar för läsarens förståelse

samtidigt som det även underlättar för mig i mitt skrivande. En nackdel kan vara 20

att det inte riktigt finns någon tydlig bakgrund av tematisk analys och hur man

faktiskt använder sig av detta angreppssätt. Ett tema kan för vissa forskare beskrivas

som en kod, medan ett tema för andra forskare beskrivs som en grupp av koder. 21

Därför vill jag vara tydlig med hur jag har gått tillväga då jag har tillämpat en

tematisk analys på intervjumaterialet. Som tidigare nämnt har jag transkriberat alla

intervjuer noggrant, med det menar jag att även pauser, skratt och övriga känslor

som uppkom under intervjuerna har transkriberats. Efter att jag transkriberat

intervjuerna och kommit närmare materialet kunde jag hitta mönster mellan

intervjuerna och därefter koppla dessa till olika teman.

I sökandet av teman påpekar Bryman att det är viktigt att vara uppmärksamma på

följande punkter:

● Repetitioner - när olika teman återkommer i materialet.

● Lokala kategorier eller typologier - obekanta uttryck.

● Metaforer och analogier - Deltagare som beskriver sina tankar genom olika analogier eller metaforer.

● Övergångar - När de preliminära temana förändras under arbetets gång

genom exempelvis utskrifter.

● Likheter och skillnader - Undersökning av likheter och skillnader mellan informanternas svar.

19 Bryman, Alan, s. 528. 20 Langemar, Pia, (2008) Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld öppna sig. s. 127-128. 21 Bryman, Alan, s. 528.

14

● Språkliga kopplingar - Sökandet efter ord som “därför att” eller “på grund av”, med tanke på att sådana ord kan lyfta fram tankar om samband och orsaker.

● Saknade data - Undersökning av vad intervjupersonerna inte tar med i sina

svara dvs. vad för data är det som saknas?

● Theorirelaterat material - Begrepp som används.

Som tidigare nämnt finns ingen tydlig specificerad bakgrund för tematisk analys.

Trots det har jag utifrån Brymans beskrivningar kunnat skapa mig förståelse för hur

en sådan analys kan gå till, vilket har bidragit till att jag kunnat tillämpa en tematisk

analys.

Kodning av material

När intervjuerna hade genomförts och traskiberingarna var färdigskrivna började jag

med att koda det insamlade materialet. Kodning kan beskrivas som en variant av

dataanalys där forskarens mål är att kartlägga vad som framgått i intervjuerna för att

sedan söka genomgående teman i de olika intervjuerna. Tillvägagångssättet som 22

användes för att koda transkriberingarna började med noggrann läsning av varje

intervju för att hitta svar och mönster som kunde kopplas till olika teman. Vid

sökandet av teman utgick jag från Brymans modell som jag beskriver under

analysmetod. De teman som återfanns i materialet var identifikationsprocess,

utanförskap, integration, risken av att vara och göra fel och känslan av tillhörighet.

Dessa teman kopplas ihop med studiens syfte och immigranters

identifikationsprocess i sverige.

Etiska funderingar

Vid utförandet av forskning och intervjuer ställs jag som undersökare inför en rad

olika etiska dilemman. Detta är något som en forskare bör vara medveten om och ta

hänsyn till i sin forskning. Vetenskapsrådet har tagit fram fyra forskningsetiska

principer som ska följas inom humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen.

Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren är skyldig att informera om studiens syfte.

De personer som deltar i forskningsundersökningar ska alltså informeras om vad

22 Harboe, Thomas, s. 116.

15

forskningen går ut på samt de villkor en har. Som forskare är det dessutom viktigt att

informera de medverkande om att deltagandet är frivilligt, vilket går under

samtyckeskravet. Som forskare har jag uppfyllt detta krav genom att skicka ut ett

informationsbrev till mina informanter där i har jag skrivit om studiens syfte och att

deltagandet är helt frivilligt. Konfidentialitetskravet innebär att forskaren är skyldig

att förvara det insamlade materialet med konfidentialitet. Jag har i min studie döljt

personuppgifter och andra uppgifter som kan kopplas till en viss person för att

förhindra att den deltagande personen avslöjas. Exempelvis har jag döljt och fingerat

alla mina informanters namn, ålder och i vilken stad de bor. Nyttjandekravet innebär

i sin tur att det insamlade materialet enbart får användas i forskningssammanhang.

Uöver de fyra forskningsetiska kraven är det dessutom viktigt att vara transparent

med de resultat som en får genom forskning. 23

Resultat och analys

Jag kommer i detta kapitel att redovisa resultaten från intervjuerna och analysera

utifrån tidigare forskning, stigmateori, social identitetsteori och identitetsteori. För

att hitta mönster och skapa struktur i uppsatsen har jag utifrån det empiriska

materialet kunnat urskilja tre teman och två underteman. De följande övergripande

temana är: Identifikationsprocess, utanförskap, och integration. Till dessa teman har

jag två underteman, risken av att vara och göra fel samt känslan av tillhörighet.

Tema: Identifikationsprocess

I detta tema belyses hur immigranters identitet skapas och förändras när en ny

kultur och ett nytt samhälle infinner sig i livet. Jag varit intresserad av att undersöka

hur informanterna identifierar sig själv och på så sätt valt att intervjua om frågor

kring deras identitet. Utifrån informanternas svar har det varit tydligt att delar av

den tidigare kulturen behöver behållas i det nya landet för att ha kvar delar av den

egna identitet. I min intervjuguide valde jag att ställa frågan om hur informanterna

identifierar sig själva, om de kände sig som utländska, svenskar eller annat. Jag fick

mångfaldiga svar kring alla identitetsfrågor, vilket visas i mitt resultat.

23 Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. s. 5.

16

Tema: Känslan av tillhörighet

När jag talade med informanterna om deras nationalitet och ställde frågan om hur de

identifierar sig själva upplevde jag att vissa var osäkra att välja i deras svar samtidigt

som de tydligt påpekade att helt svenska var de inte.

I grunden kommer jag från Syrien och är syrian. Kommer aldrig kunna bli svensk

eller så.. men jag tror det är olika för alla människor. Jag känner mig inte som en

svensk bara som syrian. (Tony)

Tony menar dessutom att detta med identitet är olika för olika personer. Han har i

sin strategi valt att tro att han aldrig kommer att bli svensk. Det Tony säger går att

tolka till att svensk för honom handlar om en känsla av tillhörighet. Kring känslan av

identitet svarar även Emma och Emilia vad de har valt för strategi.

Jag tänker mycket på det här om jag är svensk eller utländsk eller om jag är båda. Det

är svårt. Mina föräldrar är från Syrien och jag också, men jag bor i Sverige nu. Jag

känner mig som en svensk medborgare och jag tänker bo här hela livet. (Emma)

Emma har valt att förhandla fram en svensk identitet och det hon säger om att hon

känner sig som en svensk medborgare kan tolkas som en känsla av tillhörighet.

Emilia beskriver sin identitetstillhörighet men väljer att förhålla sig i motsats till

Emmas identitetstillhörighet.

När folk frågar mig vart jag kommer ifrån eller vad jag identifierar mig med säger jag

alltid att jag är från Syrien. Jag säger inte att jag är från Sverige eller att jag är svensk

för jag känner mig inte som det. Jag lever i Sverige och tycker att jag anpassar mig bra

här men jag identifierar mig som invandrare. (Emilia)

Majoriteten av deltagarna svarade att de valt att behålla deras kulturella identitet

från hemlandet och att de identifierar sig som utländska individer. I hopp om att få

en klarare bild om varför de benämner sig olika i frågan valde jag att ställa frågor

kring personens bakgrund och sociala nätverk, vilket kommer att lyftas under

temana, utanförskap och integration.

Det är uppenbart att faktorer såsom bakgrund och umgänge har betydelse för vad

människor identifierar sig med. Ahmadi beskriver i sin bok att om den nya kulturen

skiljer sig mycket från den egna kulturen blir det svårare att identifiera sig med den

nya kulturen. Här blir det tydligt att informanternas ursprungsland har betydelse för

identifikationsprocessen i det nya landet. Eftersom de flesta deltagare i min

17

undersökning kommer från olika länder kan detta ses som en orsak för varför de

identifierar sig olika. 24

“Vanligtvis kräver varje flytt mellan olika kulturella sfärer en rekonstruktion av individens

identitet. Där det finns en djup klyfta mellan individens kultur och den nya kulturella miljön

kan denna rekonstruktion resultera i ett ogiltigförklarande av individens internaliserade

värdesystem och en bristning mellan hennes förflutna och den aktuella verkligheten.” 25

När individens kultur och den nya kulturen skiljer sig mycket kan det leda till

identitetskris. Detta bidrar i sin tur till att individen får det svårare att identifiera sig

med det omgivande samhälle en lever i. När individer kommer till Sverige från ett

land som skiljer sig åt kan dessa individer vara i behov att förändra och omvärdera

sin identitet för att passa in i samhället. Vidare skriver Ahmadi om att: 26

“En persons identitet konstrueras i växelverkan med den sociokulturella miljön. I och med att

individens värdesystem, trossystem och livsstil primärt är sociala konstruktioner, är varje

individs identitet präglad av den kultur eller miljö där den har formats. Med andra ord är den

sociala identiteten förankrad i de värden som genom historien har uppstått i och dominerat

individens kultur.” 27

Tema: Risken av att vara och göra fel

Den kultur och miljö som intervjupersonerna är uppvuxna i har format deras

identitet. Hur dessa uppfattar och skapar sin identitet i Sverige är bland annat av

faktorer såsom vilken kultur och bakgrund en har. I mina undersökningar har det

även framkommit att det svenska språket har stor betydelse för immigranters

identitet och integration i det svenska samhället. I citatet nedan beskriver Emilia hur

språket har gjort det svårt henne att ta kontakt med medlemmar av

majoritetssamhället och identifiera sig med dessa.

Jag umgås nästan inte med några svenska personer som pratar svenska, för jag har svårt att

göra mig förstådd i deras språk. Det är lite mitt fel eftersom jag skäms för att jag ska säga

något helt fel och att dom ska få en fel bild av mig, det vill jag inte riskera. Även när jag pratar

med svenskar så säger dom mycket “va, va, vad sa du, hur menar du?” Det är jobbigt. (Emilia)

24 Ahmadi, Nadar, “Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller”, i Ungdom, kulturmöten, identitet, red. Ahmadi, Nadar (Stockholm, 2003) s. 51. 25 Ibid s. 51. 26 Ibid s. 51. 27 Ibid s. 51.

18

Citatet ovan går att koppla med Franzéns beskrivning av identitetsteorin om att

individens relationer i landet är en viktig del i identitetsprocessen. Franzén menar att

människans identitet byggs i interaktion och samspel med andra människor.

Emilia beskriver att hennes språksvårigheter har lett till att hon har svårt att umgås

med svenskar, vilket kan ses som en orsak för varför Emilia har valt att inte

identifiera sig själv som svensk. Vidare menar Franzén att de relationer vi har med

andra människor är viktiga med anledning att de bekräftar hur vi uppfattas som

individer. Malcolm Payne skriver om hur andra människors uppfattning om oss 28

själva skapar förväntningar kring hur vi ska bete oss. Han menar att den uppfattning

andra människor får av en individ skapar en tillskriven roll som förväntas uppfyllas

av individen. Dessa tillskrivna roller menar Payne påverkar vår bild av oss själva och

formar vår identitet. 29

“Roller formar identitet i andras ögon. Genom att andra reagerar på oss utifrån deras

uppfattning av våra roller, påverkas vår egen bild av oss själva av dessa roller och de andras

uppfattningar” 30

Franzén skriver om hur viktigt det är att varje individ kan försvara sig mot de roller

och fördomar som tillskrivs av omgivningen om en själv. Genom att kommunicera

med andra människor och göra sig förstådd kan vi beskriva oss själva utan att andra

skapar sig en allmän uppfattning om oss som förmodligen inte stämmer. För

majoriteten av intervjupersonerna blir detta särskilt svårt på grund av begränsade

språkkunskaper. 31

Tema: Utanförskap

Temat utanförskap har visat sig vara en intressant aspekt i min undersökning och

har varit av betydelse i informanternas identifikationsprocess. Jag har därför valt att

lägga extra fokus på temat utanförskap. Vid bearbetning av mitt empiriska data har

det framkommit att informanterna upplevt utanförskap i olika mån. Flera av

informanterna berättar att de under olika situationer och på olika sätt har blivit

direkt och indirekt kränkta på grund av det utseende de har eller det språk de talar.

Under detta tema kommer jag att ge en tydligare bild av den roll som utanförskap får

för informanternas identifikationsprocess i Sverige.

28 Franzén, Elsie C, s. 76. 29 Payne, Malcolm, (2002) Modern teoribildning i socialt arbete. s. 222. 30 Ibid s. 222. 31 Franzén, Elsie C, s. 81.

19

Informanterna har beskrivit att deras etnicitet varit en bidragande faktor till att de blivit kränkt och utsatta i Sverige. Utifrån informanternas svar kring deras erfarenheter av utanförskap i landet är det tydligt att diskriminering och utanförskap är något som genomsyras i olika delar av samhället. Ahmadi skriver i sin bok om sociala problem och menar att etnicitet är en orsak till att människor står utanför samhället. Han menar att personer med utländsk bakgrund är mer utsatta för våld, att de får uppleva mer diskriminering än svenskfödda individer och att de dessutom har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Detta menar han till viss del beror på det avstånd mellan två kulturer som skiljer sig mycket ifrån varandra som kan leda till en identitetskris och en större benägenhet att begå ett brott. 32

Det vanligt att invandrare framställs som kriminella speciellt i nyheter oså. Många svenskar

får en fel bild av oss. Jag är inte kriminell, jag jobbar, betalar skatt och trivs bra i Sverige men

det tråkigt att vi får utsättas för mer sk*t än svenskar. Jag har till exempel fått höra att jag är

en svartskalle några gånger, det fick jag inte höra i mitt hemland. Varför det är så vet jag

inte... (Murad)

Med anledning av att Murad kommer från Kurdistan och är invandrare säger han att många svenskar får en fel bild av han. Han menar att media har en roll i den bild som finns på invandrare i Sverige. Murad är en av mina informanter som levt i Sverige längst då han kom hit år 2001. Trots att han har levt i Sverige i många år blir han kategoriserad som svartskalle, det är en känsla av att vara avvikande och ett stigma i sig. Även Emilia är en annan informant som upplevt utanförskap i Sverige.

Det är svårt att få jobb i Sverige som invandrare särskilt om man är ny här i landet som mig.

Det är bevisat genom forskning, till exempel är det oftast lättare för en med svenskt namn att

få ett jobb. Jag har bott här i några år men det är inte en lång tid, jag har än inte hittat jobb

fast jag har sökt många. Därför vill jag studera vidare för att få en utbildning och få det lättare

att hitta jobb senare. (Emilia)

Utifrån det Murad och Emilia säger är det är tydligt att de båda upplevt utanförskap på grund av deras etnicitet. Genom att vara invandrare i Sverige är det vanligt att man blir utsatt för en rad olika fördomar om vem man är enbart på grund av en utländsk bakgrund. Murad har blivit utpekad för att ha kroppsliga stigman genom att ha blivit kategoriserad som svartskalle, en sådan kategorisering kan tolkas som att vara mörkare i hår och hy än andra nordiska personer. Emilia däremot beskriver hur hon upplever utanförskap i arbete där hon menar att många arbetsgivare ser över den sökandes etnicitet bland annat.

32 Ahmadi, Nadar, s. 50.

20

I min undersökning har det som tidigare nämnt framkommit att det svenska språket har stor betydelse för informanternas identifikationsprocess i Sverige. Genom språk kan människor identifiera sig med varandra och beskriva sig själva utan att andra gör det åt en. Flera av informanterna har dessutom nämnt att det svenska språket är en viktig faktor för att känna sig som en del av samhället och att språket är vägen till att få arbete.

När jag kom till Sverige var det svårt att känna att man passade in här. Det var inte lätt att få

vänner när jag inte kunde tala språket. Ingen kunde förstå mig tills dess att jag började lära

mig svenska. Men med åren lärde jag mig mer och mer svenska vilket ledde till att jag lättare

kunde prata med människor och knyta kontakt. (Mohammed)

Min direkta tanke utifrån citatet är att språket bidrog till att Mohammed kände att han passade in i Sverige. Individer som bor i Sverige och inte talar svenska eller har några svenska vänner är i högre grad utsatta än de som kan språket och har svenska vänner. Jag kan utifrån min data även se att de informanter som inte har det typiska nordiska utseendet och är mörkare till hy och hår har blivit mer utsatta än de som är ljusare till hyn och hår.

Det sitter kvar i huvudet när man får höra från andra att man ser ut som en svartskalle. Ingen

människa vill höra något sånt så jag förstår inte varför folk säger så till andra. Det känns lite

som att jag blir eller att jag är en dålig människa bara för att jag ser mörk ut. (Mohammed)

Det Mohammed talar om går att koppla till Goffmans teori om stigma och kroppslig

stigma. På grund av att majoriteten av Sveriges befolkning är ljusa till hyn och hår så

skiljer sig Mohammed från mängden och riskerar därmed att bli stigmatiserad.

Språket och utseendet blir här två synliga stigman, eftersom informanterna får klart

för sig att de inte har ursprung i Sverige. Utöver dessa faktorer har även

informanternas namn haft betydelse för deras utsatthet i Sverige. Enligt deras

erfarenheter är ett nordiskt eller europeiskt namn en fördel för individer som bor i

Sverige, eftersom det underlättar för individen i arbetslivet och i övriga sociala

sammanhang.

Jag vill döpa mina barn efter svenska namn för att dem lättare ska komma in i samhället och

passa in. Det blir också lättare att få jobb osv.. när man har svenskt namn för det ju det första

man ser i cv:t. Jag känner några som ändrat namn på grund av det här. (Johannes)

Enligt Johannes är individens namn av betydelse när det kommer till att bli

integrerad i samhället. Han tar upp arbetsmarknaden som ett exempel och menar att

många arbetssökande värderas utifrån sin etniska bakgrund och vad man heter och

att dessa kan komma att påverka individens anställningsmöjligheter. Franzén menar

21

att detta beror på de allmänna speglingar som finns i samhället som gör att den

sociala omgivningen skapar sig en egen uppfattning om en individ som främling på

grund av annorlunda namn och språk etc. När den sociala omgivningen beskriver

dessa individer utifrån en kollektiv identitet och fördomar skapas ett slags

utanförskap och en osäkerhet hos dessa personer. 33

I mina undersökningar har det framkommit att alla intervjupersoner blivit tillskriva

allmänna föreställningar som varit kopplade till deras hemländer. Dessa

föreställningar handlar framförallt om deras utseende och allmänna egenskaper. Ett

exempel kan vara att mörkhyade personer är farliga. Jag skulle säga att alla

intervjupersoner är utsatta för ett gruppstigma, eftersom de är invandrare har de

också blivit kategoriserade till att tillhöra en och samma grupp. Även de informanter

som kan språket och har bott här i många år är kategoriserade som invandrare på

grund av deras etniska bakgrund. De har exempelvis blivit fått höra “svartskalle” och

andra nedvärderande ord. Att som individ få höra nedvärderande saker på grund av

det utseende eller den bakgrund man har kan kännas kränkande särskilt om man

format sitt liv efter det svenska och har levt i Sverige många år. Med tanke på att alla

mina informanter har levt i Sverige i minst tre år har alla hunnit bli en del av

samhället och att då få höra av någon att man är “svartskalle” skapas “vi” och “dem”

grupper i samhället. Utifrån min empiriska data är det tydligt att intervjupersonerna

hämtar trygghet hos andra personer med samma slags stigma som de själva.

Majoriteten av informanterna umgås mestadels med invandrare. En anledning till

detta tänker jag mig kan vara att de får uppleva en känsla av att vara en i gänget och

inte utanför samhället.

Temat utanförskap har varit en intressant aspekt i min undersökning. Genom

informanternas utsagor har jag kunnat identifiera olika hinder för integration och

identitetsprocessen i Sverige, exempelvis har språk och utseende framkommit som

två betydande orsaker.

Tema: Integration I detta tema visas vilken effekt integrationen kan få för identiteten. Närmare har jag

valt att undersöka vilken betydelse integrationen får för informanternas

identifikationsprocess i Sverige. När individer förflyttar sig från ett land till ett annat

kan de vara i behov utav att förändra eller omvärdera sin identitet. Det är uppenbart

33 Franzén, Elsie C, s. 78-80.

22

att faktorer så som den sociala miljön och de värderingar som finns i landet har

betydelse för hur människor identifierar sig.

Till informanterna ställdes frågor kring deras anpassning och inställning till landet.

Alla informanter svarade och var tydliga med att de valt att behålla delar av sin

kultur men att de också tagit efter mycket av den svenska kulturen. Ahmadi skriver

om hur viktigt det är att människor behåller sin kultur för att inte förlora viktiga

delar av identiteten. Han påpekar kulturen som viktig då den är med och formar

individens världsbild och identitet. Det finns forskning om att den etniska identiteten

är av stor vikt att behålla för att individen ska lyckas integrera sig i det nya landet. 34

Tony berättade om hur viktigt det är att han behåller delar av sin kultur för att kunna

fortsätta vara den han är.

Kulturen i Sverige är annorlunda från kulturen i Syrien. Det är mycket som skiljer sig mellan

länderna. Jag kan inte bara glömma min kultur för den är en del av mig. Om jag skulle göra

det och ta efter den svenska kulturen, då, då... skulle kanske min familj och släkt tycka

konstigt om mig. (Tony)

Jag tolkar det Tony säger som att han har en rädsla att bli utstött av familjen ifall att

han helt skulle ta efter den svenska kulturen, eftersom det då skulle innebära

förändringar av hans identitet. När identiteten förändras kan det många gånger

innebära en följd av konsekvenser, en sådan konsekvens kan vara att personer i ens

omgivning tar avstånd från en. Ett mönster som visade sig i informanternas

uttalanden var umgänget med landsmän i Sverige som blivit försvårat.

Informanterna påpekade framförallt miljön och tidsbristen som två orsaker för

varför de valt att ta avstånd från sina landsmän.

En stor förändring är det sociala... sociala livet som skiljer sig mycket från hur det var i mitt

hemland och hur det är här i Sverige. Där kunde jag träffa mina vänner och släkt varje dag till

sent på kvällen utan några problem, men här har jag jobb och familj som tar mycket tid. Jag

känner mig inte heller som samma människa här som jag var innan i hemlandet. (Johannes)

Jag kan uppleva att Johannes till viss del själv har valt att ta avstånd från släkt och

vänner och att hans identitetsförändring kan vara en anledning till det valet. När

individer som Johannes talar om att de har förändrats kan det komma som en chock

hos de anhöriga eftersom de sedan tidigare har en bild av han som förväntas

uppfyllas. Om så inte är fallet är det dessutom vanligt att även de anhöriga tar

34 Ahmadi, Nadar, s. 51.

23

avstånd från personen på grund av att han exempelvis inte längre beter sig på samma

sätt som tidigare. Johannes berättade vidare under intervjun att han har en rädsla att

åka tillbaka till hemlandet på grund av att han förväntas av sina landsmän vara den

person han tidigare har varit. Han menar att den identitet han har skapat sig i

Sverige kan ha sina konsekvenser i hemlandet.

Utifrån min empiriska data har det framkommit att informanternas sociala nätverk i

landet haft betydelse i deras identifikationsprocess. Även Franzén instämmer i detta

genom att skriva i sin bok om hur omgivningen blir en viktigt del i individens

identitetsprocess. Hon skriver vidare om att det sociala nätverk en individ har skapar

speglar som bekräftar vem man är som person. Den slutsats jag kunnat dra är att 35

alla informanter har olika uppfattningar om Sverige och att deras processer sett olika

bland annat på grund av informanternas sociala nätverk. Det upptäcktes bland annat

att informanternas anpassning till det nya landet har stor vikt i hur de har blivit

bemötta av den sociala omgivningen. En anledning till att jag kunnat dra denna

slutsats har bland annat varit utifrån Emmas uttalanden kring hennes inställning och

anpassning i Sverige.

Det finns många vänner här.. jag känner många. Dem har hjälpt mig mycket i Sverige speciellt

i början när jag var ny här. Speciellt när jag började jobba som frisör då träffade jag många

människor som jag kunde prata med. Jag trivs med mitt jobb jätte mycket faktiskt och i

Sverige också. (Emma)

Emmas positiva inställning till Sverige kan ses som en anledning till att hon trivs i

landet. Samtidigt som jag tänker mig att hennes sociala omgivning har bidragit till

att hon lättare har integrerats in i landet. Mohammed däremot har inte en lika

positiv inställning till Sverige. Under intervjun framkom det att han inte trivs så bra i

Sverige som han hade föreställt sig innan han kom till landet.

Människor här är inte lika välkomnande och sociala som i hemlandet. Där kändes det som jag

kände hela landet men här är det stor skillnad, här känns det som jag inte känner någon

nästan. I början när jag kom hit funderade jag mycket på att åka tillbaka men det var svårt,

det var ju krig men nu också är det ännu svårare. Jag har min familj och mitt jobb jag kan inte

bara lämna. (Mohammed)

Det som går att uppmärksamma utifrån de två ovanstående citaten är att det finns en

tydlig skillnad i den inställning som Mohammed har till landet gentemot den

35 Franzén, Elsie C, s. 78-80.

24

inställning som Emma har. Mohammeds syn på Sverige är mer negativ i jämförelse

med Emmas syn. Jag tänker mig att en orsak till den negativa inställning som

Mohammed har till Sverige kan bero på det mottagande in i landet han fått från

omgivningen. Eftersom han själv säger att människorna i Sverige inte är lika

välkomnande kan jag anta att han har varit med om situationer som bidragit till hans

inställning. En anledning till den syn han har på människor i Sverige och den

inställning han har till landet kan bero på den diskriminering han har varit med om,

exempelvis att han som tidigare nämnt fått höra att han är och ser ut som en

svartskalle.

Slutdiskussion

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur immigranter upplever att deras

identiteten har förändrats när de har invandrat till Sverige. Jag såg detta som ett

intressant och viktigt ämne att studera eftersom identiteter är med och skapar

världen samtidigt som det i dagsläget kommer många migranter till Sverige. Genom

min empiriska data har viktiga resultat visats som varit till hjälp för att uppfylla och

besvara mitt syfte och mina frågeställningar i studien.

.

Något som tidigt blev tydligt i min studie är att identitetsprocessen har varierat

mycket för mina informanter. Varje individ har sin egen historia kring sin identitet.

Utifrån informanternas utsagor och uppsatsens resultat har det framkommit att

identiteten främst byggs upp i interaktion och samspel med människor i

omgivningen. De sociala relationer informanterna har i Sverige har visat sig vara av

stor betydelse i deras anpassning och inställning till landet. Det svenska språket har

därför varit en möjlighet och av stor betydelse för informanterna att knyta kontakt

med andra människor i landet. Som redan tidigare nämnt är språket en del av

människans identitet samtidigt som det är ett medel för kommunikation. Det är

bland annat genom språket som individen kan beskriva sig själv för andra.

Informanterna har berättat hur arbete och utbildning hjälpt dem att komma in i

samhället och lära sig språket. De sysselsättningar informanterna har i landet utgör

en viktig del i identifikations och integrationsprocessen. Jag tänker mig att varje

individ har en frihet och ett ansvar att välja hur dessa processer ska gå till i det nya

landet. Arbete, språk och sociala relationer är tre viktiga faktorer i informanternas

identifikation och integrationsprocess som lägger mycket ansvar på individen själv

att uppfylla. Utifrån informanternas erfarenheter av att komma till Sverige har jag

lagt märke till att de som trivs bäst i landet är de informanter som blivit bemötta

25

positivt och som har ett arbete de trivs med och har goda språkkunskaper. De

slutsatser som går att dra baserat på de resultat som jag har fått fram är att mina

informanter upplevt många påfrestningar i deras identifikationsprocess i Sverige,

dessa har framförallt varit i form av språkförbristningar, kulturkrockar och normer.

Avslutningsvis kan jag säga att ämnet jag valt att studera har varit väldigt givande

och dessutom intressant. Genom insamlad data har jag fått många nya insikter,

framförallt om immigranters identifikationsprocess i Sverige.

26

Referenser

Ahmadi, Nadar, “Om jaguppfattningens betydelse för tolkningen av sociala roller”, i Ungdom, kulturmöten, identitet, red. Ahmadi, Nadar (Stockholm, 2003). Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö : Liber.

Dahlstedt, Magnus. Rundqvist, Mikaela & Vesterberg, Viktor. (2011) Medborgarskap, etnicitet, migration.

Franzén, Elsie C, (2001) Att bryta upp och byta land. Stockholm : Natur och kultur

Goffman, Erving, (2011) Stigma. Stockholm : Norstedt.

Harboe, Thomas, (2013) Grundläggande metod. Malmö.

Langemar, Pia (2008). Kvalitativ forskningsmetod i psykologi – att låta en värld

öppna sig. Stockholm: Liber.

Larsson, Sam, “Kvalitativ metod- en introduktion”, i Forskningsmetoder i socialt

arbete, red. Larsson, Sam. Lilja, John. & Mannheimer, Katarina. (Lund, 2005).

Lundh, Christer, (2010) Invandringen till Sverige. Stockholm

Nilsson, Björn, (1996) Socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Payne, Malcolm, (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm : Natur

och kultur.

Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning .

27

28