Politiskt korrekt religion?

Perspektiv på konfessionalisering och sekularisering i västerlandet 1500-1970

Kursens mål

Kursen syftar till att ge ökad kunskap om och förståelse av:

teoribildning runt konfessionalisering och sekularisering

kyrkornas roll i den europeiska historien 1500-1970

hur teoretiska modeller influerar historieskrivningen

Kursens delmoment

teoribildning runt konfessionalisering och sekularisering

det tidig-moderna Europa som ett konfessionellt samhälle

kristendom, sekularisering och modernisering

sekularisering och genus – feminisering och

rekonfessionalisering

Sekulariseringsparadigmet och den

religionsblinda historieforskningen

Religion - en viktig politisk faktor

Religion som kulturfaktor i det moderna samhället

Religion och socialhistoria – identitet och kultur

Sekularisering och konfessionalisering

Religionens ideologisering och politisering

Kristet inspirerade folkrörelser – politik och religion

Förenings- och utbildningsverksamhet

Religiös kultur och nationell identitet

Religion och genus

Kvinnohistoria – religion och emancipation

Manshistoria – feminisering & remaskulinisering

Centrala begrepp

Konfessionalisering

samverkan mellan statsmakt och kyrka/konfession

folkfostran och disciplinering med religiösa förtecken

modernisering, socialdisciplinering, statsbildningsprocesser.

Sekularisering

en process som tar sikte på religionens och kyrkans minskade

samhälleliga och politiska betydelse

Re-konfessionalisering

Religionen som kulturfaktor och identitetsformande ikraft i det moderna

samhället

Inkarnationen

Jesus Kristus och jungfru Maria

Forskarna bakom kursens teorier och förklaringsmodeller

Renässanspåvarna

Julius II Leo X

Missbruk i kyrkan och religiösa reformrörelser

Reformatorer

Martin Luther och Katharina von Bora

Ignatius av Loyola

Riksdagen i Augsburg 1530 och konciliet i Trient

- bekännelser stadfästes

Konfessionalisering

Katolsk reform

Innocentius XI Teresa av Avila

Religion som samhällets fundament – frågan om

kyrkans överhuvud

Konfession och kultur

- teologiskt formade diskurser

Konfessionell fromhetskultur

Westfaliska freden 1648 cuius regio, eius religio

Religionstolerans

Reformation och konfessionalisering

En ny religiös världsbild, kulturkris, krav på kyrkliga reformer

Religiösa reformrörelser, nya teologiska strömningar, religionskrig

Augsburgska bekännelsen 1530

Tridentinska mötet 1545-1563: tridentinska trosbekännelsen 1564

Konfessionalisering av Europas regioner: samverkan mellan kyrka och

stat/kungamakt på konfessionell grundval – cuius regio, eius religio

Religionsfreden i Augsburg 1555

Westfaliska freden 1648

Franska revolutionen Nation och mänskliga rättigheter som samhällsfundament

De politiska ideologierna

Religiös väckelse inom katolicism och

protestantism

Vallfärden till Trier 1844

Protestantiskt väckelsemöte

Katolicismen –

ultramontanismen

Katolska förnyelsesträvanden

Mariakult och uppenbarelser

Bernadette Soubrios

Kulturkamp och

katolsk ”motkultur”

Katolsk missionsoffensiv i Skandinavien - konfessionell identitetsformering

Statskyrkoprotestantism – anpassning

till det moderna samhället

Evangelikaler och högkyrkliga

Antiklerikalism och antikatolicism

Religionens ”feminisering”?

Kvinnlig aktivism på

religiös grund

“klerikala“ ordenssystrar

“Feminina“ ordensmän

Katolska genuskonstruktioner

Ordenslivet –

”fullkomlighetens

stånd”

Protestantisk manlighet

och nationell identitet

Kamp för kyrka och

religion

Den katolska manlighetens symboliska

gestaltning

I totalitarismens skugga Arisk kristendom

Bekännelsekyrkan

Ras och religion - medborgarrättsrörelsen

Ungdomskultur och sekularisering

Andra vatikankonciliet 1962-65

Religionens roll i det moderna samhället

Väckelserörelser på katolsk och på reformatorisk grund

Ultramontanism, pietism, evangelikalism

Kyrklig revitalisering och kristen mission

Konfessionalism, kyrklig nationalism, inkulturering och kulturimperialism

Religiösa emancipationsrörelser

Religiös liberalism och feminism

Religionens instrumentalisering och politisering

Politisk katolicism, kulturprotestantism, sakralisering av nationen

Antikyrklig lagstiftning; ”kulturkamp” mellan kyrka och stat

Äktenskapslagstiftning, skola, socialpolitik

Miljöbildning på religiös och ideologisk grund

Föreningsbildning, intresseorganisationer, partier – antimodernism med moderna medel

Det katolska kyrkosystemet

Bibel och tradition rättesnöre

Krav på respekt för ”kyrkans frihet” – autonomikrav i förhållande till staten

Betoning av det kyrkligt religiösa livet – klosterlivet norm för det kristna livet

Kallet omfattar det präster och ordensfolk – celibatet i centrum

Frälsning inom ramen för den kyrkliga gemenskapen – nåd och gärningar

Det evangelisk-lutherska kyrkliga systemet

Bibeln allena – tolkad i ljuset av bekännelseskrifterna

Skillnad mellan andligt och världsligt regemente: kyrkans underordning under staten

Betoning av praktisk verksamhet och lydnad för överheten

Kallet omfattar alla verksamheter – familjelivet i centrum

Frälsning genom den enskildes relation till Gud – nåd allena

Privilegiesamhälle Modern stat

Makten utgår från Gud Makten utgår från folket

Religionen samhällets grundval Politiska ideologier

Hierarkisk samhällsstruktur Ekonomiskt bestämda klasser

Privilegier Statsförfattning

Olika lagar för olika grupper Likhet inför lagen

Decentraliserad samhällsstruktur Centraliserad styrelse

Arv och tradition Rationalitet och vetenskap

Paternalism Marknadsekonomi

Feodala skyldigheter Privat ägande

och rättigheter