extra.lansstyrelsen.seextra.lansstyrelsen.se/.../haralds/ver8oktslutversion.docx · web viewför...

1

Harald Arnell 2012-10-08

Projektsammanfattningar av miljmlsprojekt

2011 Rampost 3 SKL

Projekt: Miljmlsefterlevelse fr kommuner i samverkan

Naturvrdsverkets dnr: 741-5058-10

Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning, Annat

mnesomrde: Uppfljningssystem

Rapportdatum: 2012

Ansvarig: SKL, Sveriges Kommuner och Landsting

Miljkvalitetsml: Alla

Beskrivning och resultat

En genomgng av miljml och uppfyllelse av mlen i Mariestads, Treboda och Gullspngs kommuner, som samarbetar och har gemensam miljstrateg. En bristanalys har ocks gjorts och frslag till fortsatt arbete har lmnats.

I bristanalysen, i form av en SWOT-analys, lyfts fljande fram

Styrkor

Arbete sker p flera hll med miljmlen.

Mlstyrningsarbeten har pbrjats i kommunerna.

Goda rutiner p insamling och analys av miljvervakningsdata finns.

Svagheter

Ingen samordnad styrning.

Inget vergripande miljmlsdokument.

Mnga ml och nyckeltal.

Inga tydliga prioriteringar.

Ingen eller dlig uppfljning, revidering och utvrdering.

Mjligheter

En bas finns nu att utg ifrn.

Intresse och engagemang finns ute i verksamheterna.

Samverkan medfr positiva effekter.

Flera gemensamma dokument finns och r under arbete.

Mer struktur ger enklare arbete.

Hot

Att miljmlsarbetet bortprioriteras.

kat engagemang som inte fr feedback blir nedslende.

Dlig publicitet fr kommunerna.

I frslag till fortsatt arbete tas bland annat upp att en rlig uppfljning och analys br ske t.ex. kopplad till kommunernas rsredovisningar och med en dialog. En tvrsektoriell arbetsgrupp fresls ta fram rutiner fr det och prioritering av vilka ml som ska fljas upp. Ansvar br tydligt frdelas ut till verksamheterna. Fr att ka engagemanget br miljmlen hllas levande genom att mlen lpande beaktas vid verksamhetsplanering och som std vid beslut.

Slutsatser och vidare arbete

Den genomgng som gjorts i de hr kommunerna kan vara modell fr arbete i andra kommuner. Bristanalysen visar p en situation som nog r vanlig i Sveriges kommuner och kan vara utgngspunkt fr utveckling av miljmlsarbetet.

Arbete fortstter i de aktuella kommunerna bl.a. genom en miljmlsdag 5 oktober. Arbete med miljmlsuppfljning i rsredovisningen har startat. Mer miljmlsinformation kommer p kommunernas hemsidor.

Rapport

Miljmlsefterlevelse Mariestad, Treboda och Gullspng. Treboda, Mariestad, Gullspng Kommuner i samarbete juni 2012

Digitalt: SKL2012MiljomalsefterlevelseMariestadTorebodaGullspang

Miljmlsammanstllning 2012 Mariestad, Treboda och Gullspng. Treboda, Mariestad, Gullspng Kommuner i samarbete 2012-05-10

Digitalt: SKL2012MiljomalSmst2012MariestadTorebodaGullspang

Miljmlsammanstllning 2011 Mariestad, Treboda och Gullspng. Treboda, Mariestad, Gullspng Kommuner i samarbete 2012-03-15

Digitalt: SKL2012MiljomalSmst2011MariestadTorebodaGullspang

Miljmlsuppfyllelse 2010 Mariestad, Treboda och Gullspng. Treboda, Mariestad, Gullspng Kommuner i samarbete 2012

Digitalt: SKL2012MijlomalUppfyllMariestadTorebodaGullspang

Inlmnad projektredovisning

En genomgng av Mariestad, Treboda och Gullspngs kommuners olika styrdokument som har koppling till miljml har utfrts. Miljmlsbeskrivningar och nyckeltal i de olika dokumenten har identifierats. En dokumentversikt som redovisar vad det finns fr miljml i olika styrdokument, vilka dokument och miljml som r gemensamma respektive separata fr de olika kommunerna hller p att sammanstllas. versikten kommer ven att kompletteras med en frteckning ver vilka nmnder som framfr allt berrs av respektive ml.

En bristanalys har utfrts. Dels vergripande fr kommunernas miljmlsarbete och dels ver olika mnesomrden. Generellt i kommunerna finns det mnga ml och inriktningar, men ingen av kommunerna har i dag ett tydligt miljmlsprogram dr alla ml r samlade. Dokumentversikten och bristanalysen kommer att utgra en bas i det fortsatta arbetet under 2012 med att skapa arbetsstt och rutiner fr miljmlsarbetet.

En lgesanalys av kommunernas miljlge och miljmlsuppfyllelse r i sin avslutningsfas. En mer samlad bild ver miljlget, dels i kommunerna som organisationer och dels som geografiska enheter, kommer att st till grund fr fortsatta tgrder och prioriteringar i miljmlsarbetet.

Planering av kommunikationsdag fr politiker och tjnstemn kring miljmlen har pbrjats och kommer att utfras under frsta kvartalet av 2012. Information om miljmlen och miljmlslget i kommunerna fr kommunernas hemsidor frbereds ven.

2012-08-31

Projekt: Medvetna Val och KlimatPirater - med rtt att kapa koldioxiden


Typ av projekt: Kommunikation/Info - vrigt

mnesomrde: Energi, Konsumtion

Rapportdatum: 2012

Ansvarig: Sveriges Kommuner och Landsting

Miljkvalitetsml: 1 Begrnsad klimatpverkan

Etappml

Utslpp av vxthusgaser (2020)


Projektet r en fortsttning p motsvarande projekt fanns 2010: Medvetna val - kommunikations- och beteendefrndringsprojekt, SKL 2010

tta organisationer i Dalarna kommuner, energibolag och studiefrbund har samarbetat i projektet dr 25 hushll deltog. Mlet var att minska pverkan p milj och klimat, med inriktning speciellt p koldioxidutslpp. Klimatprofiler berknades fr hushllen. Frn 5,5 ton koldioxidekvivalenter per person 2010 minskade utslppen till 4,5 ton 2011, dvs. 18 %.


Liknande projekt med att minska hushllens klimatpverkan genom pverkan p beteendet har bedrivits p flera hll. I projekten kan beteendefrndringar, som leder till minskade vxthusgasutslpp, uppns. Om de blir bestende och hur de kan spridas till andra hushll r oklart.

Energimyndigheten har en srskild webbsida inriktad p hushll med information och tips: http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/

Rapport

Rapport fr projekt MedvetnaVal. MedvetnaVal och KlimatPirater - med rtt att kapa koldioxiden Anders Thuresson, projektledare. Falun 17 maj 2012

Digitalt: SKL2012MedvetnaValSlutrprt

Medvetna val. Delrapport r 2010 Ett kommunikations- och beteendefrndringsprojekt

Digitalt: SKL2010MedvetnaVal

Projektet har en hemsida, ocks med lnkar till andra likande projekt: www.medvetnaval.se


Projektet var ett samarbete mellan Borlnge och Falu Kommuner, Naturskyddsfreningen, Borlnge Energi AB, Falu Energi & Vatten AB, ABF, Studiefrmjandet Sdra Dalarna och Studiefrbundet Vuxenskolan.

Februari 2010 - maj 2011 var 25 hushll, tillsammans 74 personer, engagerade som KlimatPirater. De genomfrde tolv uppdrag fr att utforska hur pverkan p klimat och milj kan minskas. Uppdragen rrde el energi, mat, konsumtion livsstil samt resor.

Resultat i korthet

Fre och efter uppdragen rknades hushllens klimatprofiler fram. Klimatprofiler r diagram som visar utslpp av CO2e (koldioxidekvivalenter = vxthusgaser) upp-delat p olika kategorier. Data till klimatprofiler kunde samlas in fr 19 hushll, tillsammans 63 personer vren 2010 och vren 2011. I genomsnitt var KlimatPira-ternas utslpp 5,5 ton CO2e/person och r nr deras klimatprofiler rknades

fram 2010. Vren 2011 hade de minskat utslppen med 18,5 % till 4,5 ton CO2e/person och r.

Utgngsvrdet 2010 r klart under medelsvenskens utslpp om ca 8 ton CO2e per r. Offentlig service, ca 2 ton CO2e r/person ingr inte i jmfrelsen.

Hemsidan www.medvetnaval.se speglar verksamheten i projektet.

http://www.medvetnaval.se/wordpress/wp-content/uploads/MedvetnaVal-Slutrapport.pdf

2012-08-29

2011 Rampost 4 Centrala myndigheter

Projekt: Vgledning fr ekonomisk miljvrdering

Annan beteckning: Ekonomisk vrdering med scenariometoder - En vgledning som std fr genomfrande och upphandling

Naturvrdsverkets dnr: NV-01695-11

Typ av projekt: Annat

mnesomrde: Konsekvenser/Styrmedel

Rapportdatum: November 2011

Ansvarig: Naturvrdsverket



En vgledning, som syftar till att ge myndigheter ett gemensamt och transparent underlag fr att kunna bestlla eller utfra scenariostudier p angelgna omrden, har tagits fram.

Vgledningen ger rekommendationer nr det gller srskilt viktiga moment i utformningen och genomfrandet av en scenariostudie.


Vgledningen underlttar framtida scenariostudier och mjliggr att de genomfrs p ett enhetligt stt, vilket skapar jmfrbarhet mellan studier. Studierna kan sedan anvndas t.ex. i samhllsekonomiska konsekvensanalyser fr att belysa nyttan av olika tgrdsfrslag.

Naturvrdsverket har p uppdrag av regeringen ansvar fr att utveckla tillmpningen av samhllsekonomiska analyser i miljmlssystemet. Som ett steg i detta arbete har srskilda webbsidor om samhllsekonomiska analyser tagits fram och finns p miljmlsportalen:

http://www.miljomal.se/samhallsekonomi/

Rapport

Ekonomisk vrdering med scenariometoder. En vgledning som std fr genomfrande och

upphandling. Naturvrdsverket Rapport 6469, november 2011.

Digitalt: NV2011EkonVarderingScenarioVagledning (i UtvNV2012/Rapporter)


Under en lngre tid har det, frmst i forskarvrlden, genomfrts scenariostudier fr att ekonomiskt vrdera olika typer av miljfrndringar. Studierna anvnder sig av scenariometoder fr ekonomisk vrdering ofta anvnds benmningar som betalningsviljestudier, contingent valuation, choice experiments och stated preference methods fr den hr typen av studier och metoder. Det finns dock ett stort behov av att gra scenariostudier ocks i myndighetsvrlden. Fr att underltta framtagandet av scenariostudier har Naturvrdsverket tagit initiativ till denna vgledning som std fr genomfrande och upphandling av sdana studier.

Vgledningen r relativt kortfattad och koncentrerar sig p att ge rekommendationer nr det gller srskilt viktiga moment i utformningen och genomfrandet av en scenariostudie. I vgledningen finns ocks lshnvisningar och kllor fr ytterligare frdjupning.

Slutmlet med vgledningen r att den ska ge myndigheter ett gemensamt och transparent underlag fr att kunna bestlla eller utfra scenariostudier p angelgna omrden. Att scenariostudier genomfrs p ett enhetligt stt r en frdel eftersom det skapar jmfrbarhet mellan studier. Studierna kan sedan anvndas t.ex. i samhllsekonomiska konsekvensanalyser fr att belysa nyttan av olika tgrdsfrslag.

Rapporten kan kpas i tryckt format eller laddas ned som en pdf-fil frn fljande webbsida: http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Om-Natur (lnken fungerar inte, se i stllet Rapport ovan.)

2012-08-29

Projekt: Prognosmodeller fr jordbrukets miljeffekter



mnesomrde: Odlingslandskap

Rapportdatum: Rapporter ej klara

Ansvarig: Jordbruksverket

Miljkvalitetsml: Mnga



Framtidsscenarier fr jordbrukets utveckling och miljeffekter till 2020 och 2050 har tagits fram och anvnts bl.a. i arbetet med frdplan 2050 av Energimyndigheten och Naturvrdsverket.

En analys och prognos av utvecklingen av svenska naturbetesmarker har gjorts. Till 2020 frvntas antalet jordbruksfretag minska med 30% vilket kar avstndet till betesmarkerna. Kostnaderna fr stngsling och tillsyn bedms ka med i genomsnitt 1100 kr per ha.

En komplettering kan ske nr rapporterna publicerats.

Rapporter

nnu ej publicerade


Jordbruksverket har under 2011 och brjan av 2012 drivit ett miljmlsprojekt om prognosmodeller fr jordbruket fr att bttre kunna bedma utvecklingen av jordbrukets miljeffekter.

Tv delar genomfrts:

1)Modellberkningar med SASM-modellen till r 2020 och 2050. Olika framtidsscenarier har simulerats fr att se hur jordbrukssektorn utvecklas. Negativa miljeffekter som vxthusgasemissioner och nringslckage minskar i takt med produktivitetsutveckling och effektivisering. Till 2050 kan betydande minskningar ske ven vid en historiskt sett lg produktivitetstakt. Hgre effektivitet i produktionen gynnar dock inte i samma utstrckning jordbrukets bidrag till biologisk mngfald i termer av naturbetesmarker och ppethllande i skogsbygder, som minskar vid nominellt bibehllna std.

Resultatet har bl.a. anvnts i arbetet med frdplan 2050 av Energimyndigheten och Naturvrdsverket.

Prognoserna kommer dessutom att presenteras p ett seminarium den 25 april.

2) GIS-analys och kostnadsprognos fr svenska naturbetesmarker. De naturbetesmarker som frsvunnit mellan 2005 och 2010 r till arealen mindre n genomsnittet och ligger lngre bort frn brukningscentrum. 23% av arealen av de marker som fallit bort r Tuva-objekt (hga natur- och kulturvrden)jmfrt med genomsnittet p ca 60%. Till 2020 frvntas antalet fretag minska med 30% vilket kar avstndet till betesmarkerna. Tillsammans med allmn kostnadskning kommer kostnaderna fr stngsling och tillsyn att ka med i genomsnitt 1100 kr per ha. Av de marker som kar mest i sktselkostnad r utgr 30% av arealen Tuva-objekt.

Arbetet finns beskrivet i en rapport som kommer att publiceras i Jordbruksverkets rapportserie under vren 2012.

2012-10-08

Projekt: Naturvrdstgrder i infrastrukturmiljer

Annan beteckning: Naturvrdstgrder i grs- och buskmarker lngs transportinfrastruktur

Naturvrdsverkets dnr: 741-5095-10Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning, Annat

mnesomrde: Natur & biologisk mngfald

Rapportdatum: Rapport ej klar


Miljkvalitetsml:

16 Ett rikt vxt- och djurliv

Precisering

- bevarandestatusen fr i Sverige naturligt frekommande naturtyper och arter r gynnsam och fr hotade arter har statusen frbttrats samt att tillrcklig genetisk variation r bibehllen inom och mellan populationer,



Omfattningen av om grs- och buskmarker lngs vgar, jrnvgar, kraftledningar och kring flygplatser har genom GIS-analys uppskattats till cirka 240000 hektar, varav nra 190000 hektar r hvdade. Artdatabanken har vertagit ansvaret fr en samverkansgrupp, med syfte att uppmrksamma de biologiska vrdena och metodutveckla sktseln av dessa marker.

En komplettering kan ske nr rapporten publicerats.

Rapport

nnu ej publicerad


Jordbruksverket har under 2011 och brjan av 2012 drivit ett miljmlsprojekt. Arbetet har haft en bredd frn att uppskatta arealer av dessa grs- och buskmarker till att syntetisera typer av naturvrdstgrder som grs av berrda aktrer. Innehllet i projektet har omfattat fljande huvudfrgor:

GIS-analys fr berkning av arealer grs- och buskmark

Kompletterande frgeformulr till aktrer under 2011 och sammanstllning av enktsvar

Litteraturstudie

Resultatet av miljmlsprojektet pekar p fljande:

Totalt finns nra 190000 hektar hvdade grsmarker i biotoperna vgkanter, jrnvgsmiljer, kraftledningsgator och i anslutning till flygplatser. Den allra strsta delen finns i vgkanter.

Totalt finns det ca 240000 hektar buskmarker i dessa miljer. Merparten av detta finns under kraftledningsgator, men ocks lngs jrnvgslinjer och p inflygningszonerna till flygplatser.

Den totala arealen av grsmarker lngs vgkanter har tidigare i flera sammanhang uppgetts vara ca 200000 hektar. Detta projekt kunde visa att arealen varit verskattad. Det statliga vgntet levererar 77500 hektar hvdade vgkantsgrsmarker, det kommunala 11700 hektar och det enskilda vgntet omges av 74800 hektar. Totalt finns 164000 hektar hvdade grsmarker i vgkanter.

Fr jrnvgsmiljer var arealen av grs- och buskmarker tidigare helt oknd. Analysen visade att jrnvgsmiljerna helt domineras av buskmarker totalt 18800 hektar. P jrnvgsstationer och lngs linjen vid strukturer som elskp, plankorsningar och mtesplatser sker en hvd som har utvecklat grsmarker p en total areal av ca 550 hektar.

Intern utbildning inom biologisk mngfald sker hos flera aktrer.

Naturvrdstgrder i infrastrukturmiljer fokuserar p enstaka arter eller srskilda biotoper. Dessa tgrder r vanliga och utfrs av mnga aktrer.

Arbetet med naturvrdsml r nnu i sin linda. En aktr har detta.

Struktur, ml och arbetsmetod saknas fr information om biologisk mngfald i berrda miljer.

Miljmlsprojektet mjliggjorde att samverkansgruppen fr grs- och buskmarker lngs transportinfrastruktur kunde fortstta. Samverkansgruppen initierades under 2009 av Jordbruksverket. Gruppens frmsta syfte r att uppmrksamma de biologiska vrdena och metodutveckla sktseln av i grs- och buskmarker lngs vgar, jrnvgar, kraftledningsgator och kring flygplatser. Under 2011 genomfrdes tv samverkansgruppsmten. Det frsta (2011-03-17)arrangerades med Jordbruksverket som sammankallande. Drefter vertog Artdatabanken samordningsansvaret fr dessa mten och ordnade ett ytterligare mte (2011-12-06).

I anskan angavs att man inom projektet skulle genomfra en workshop eller seminarium riktad till aktrerna. Den har inte kunnat genomfras.

Arbetet finns beskrivet i en rapport som kommer att publiceras i Jordbruksverkets rapportserie under 2012.

2012-10-08

Projekt: Trender fr tungmetaller och organiska froreningar i livsmedel

Annan beteckning: Tidstrender av kadmium, bly, kvicksilver och organiska klorerade miljfroreningar i livsmedelsproduktionen


Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning

mnesomrde: Gifter

Rapportdatum: 2012

Ansvarig: Livsmedelsverket

Miljkvalitetsml: 4 Giftfri milj

Precisering

- den sammanlagda exponeringen fr kemiska mnen via alla exponeringsvgar inte r skadlig fr mnniskor eller den biologiska mngfalden,


Med data frn livsmedelskontrollen mellan 1976 och 2010 har underskts hur halterna av vissa miljfroreningar har frndrats ver tiden i baslivsmedel (vete- och rgmjl, vetekli) och livsmedelsproducerande djur (ntkreatur, svin, lamm, odlad fisk, mjlk och gg). De mnen som analyserades var tungmetallerna kadmium, bly och kvicksilver och de svrnedbrytbara klorerade organiska freningarna -hexaklorcyklohexan (-HCH), polyklorerade bifenyler (PCB), hexaklorbensen (HCB) och DDT-freningen p,p'-DDE, ven kallade POP (persistent organic pollutants).

Sammantaget visar resultaten att de riskreducerande tgrder som hittills har vidtagits mot kadmium- och kvicksilverfrorening inte har haft ngon markant effekt p halterna i svenska livsmedel. Fr bly, HCH, PCB, HCB och DDT har dock tgrderna i de flesta fall haft positiv effekt p halterna. Fr kadmium r halterna generellt sett hgre i Skne/Blekinge n vriga landet, fr ren ses en signifikant hgre halt i Vsterbotten, jmfrt med Jmtland och Norrbotten.

Resultaten visar att det gr att anvnda data frn livsmedelskontrollen i uppfljningen av trender av miljfroreningar i livsmedel.


Data frn livsmedelskontrollen kan anvndas fr att flja upp utvecklingen av halter av miljgifter i livsmedel. Det r drmed mjligt att introducera indikator/indikatorer (p nationell niv) baserade p sdana data.

Rapport

Tidstrender av tungmetaller och organiska klorerade miljfroreningar i baslivsmedel. Livsmedelsverket Rapport 3 - 2012

Digitalt: SLV2012TrenderTungmetallerKloreradeLivsm


Konsumenters exponering via livsmedel av organiska klorerade miljfroreningar (POP:ar), kadmium, bly och kvicksilver ligger i vissa fall p en niv som kan misstnkas leda till hlsoproblem. Som ett led i uppfljningen av hittills genomfrda riskreducerande tgrder, ssom som frbud gllande produktion och anvndning, har haltdata fr dessa miljgifter i livsmedel anvnts fr att flja upp tidstrender av halterna i baslivsmedel.

Tidstrenderna fr kadmium tyder p att det inte har skett ngra strre frndringar av halterna i livsmedel ver tid. En extremt lngsam nedgng ses i vete- och rgmjl fr hela tidsperioden (1976-2010), men med en tendens till kande halter under de senaste ren. I njure frn ntkreatur (1980-2010) lamm (1994-2010) och ren (1996-2010) sker det i stort sett ingen frndring. Fr vetekli (1979-2010) och svinnjure (1980-2010) tycks halterna lngsamt ka under de studerade tidsperioderna, dock med en nedgng i svin under den senare halvan av 2000-talet. Generellt sett r halterna hgre i Skne/Blekinge n vriga landet, fr ren ses en signifikant hgre halt i Vsterbotten, jmfrt med Jmtland och Norrbotten.

Den generella trenden fr bly r minskande halter i samtliga livsmedel som underskts. Inga signifikanta regionala skillnader i Sverige kunde ses.

I muskel frn odlad regnbge i matfiskstorlek observeras ingen frndring av kvicksilverhalterna fr ren 2001-2010.

POP:arna -hexaklorocyklohexan (en komponent i bekmpningsmedel), CB153 (markr fr halt av polyklorerade bifenyler), hexaklorobensen (HCB, ett bekmpningsmedel, bildas ven oavsiktligt vid frbrnning och kemikalietillverkning) och p,p-DDE (nedbrytningsprodukt av bekmpningsmedlet DDT) har underskts i underhudsfett frn ntkreatur, ren och svin, i ggula och mjlk, samt muskelfett frn regnbge. Den generella trenden fr POP:ar r sjunkande halter, med undantag fr HCB-halterna i ren och ntkreatur, som kat det senaste rtiondet. Fr ett flertal av POP:arna r halterna idag s lga i vissa livsmedel att analysmetoderna inte klarar av att detektera dessa. Ntkreatur och mjlk frn Skne/Blekinge har, generellt sett, hgre halter av CB153 och p,p-DDE n i vriga landet.

http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kemiska/2012_livsmedelsverket_3_tidstrender_tungmetaller_organiska_milj%C3%B6f%C3%B6roreningar.pdf

2012-08-29

Projekt: Miljml i kommunernas versiktsplanering



mnesomrde: Samhllsplanering

Ansvarig: Boverket

Miljkvalitetsml: 15 God bebyggd milj

Preciseringar

- stder och ttorter samt sambandet mellan ttorter och landsbygd r planerade utifrn ett sammanhllet och hllbart perspektiv p sociala, ekonomiska samt milj- och hlsorelaterade frgor,- infrastruktur fr energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsfrsrjning r integrerade i stadsplaneringen och i vrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen r anpassad till mnniskors behov, fr att minska resurs- och energianvndning samt klimatpverkan, samtidigt som hnsyn r tagen till natur- och kulturmilj, estetik, hlsa och skerhet


En studie av hur miljmlen tas upp i versiktsplaner frn 2005 visar att i endast 10 % har mlen varit en tydlig grund fr stllningstaganden i planen. Planer tillkomna efter nya PBL, som krver att versiktsplanen tar hnsyn till och samordnar planerna med fr kommunen relevanta nationella och regionala miljkvalitetsml, ska ocks studeras.


Arbetet fortstter.


Boverket har initierat projektet Miljml i kommunernas versiktsplanering. Studien avser att visa hur kommunerna har beaktat miljkvalitetsmlen (MKM) i versiktsplanerna (P). Projektet syftar till att peka p goda exempel dr P har samordnats med MKM och om stllningstaganden i P har anvnts i andra sammanhang ex bygglovsbeslut eller beslut om tgrder inom den kommunala frvaltningen.

P ska genomsyra en kommuns alla skilda verksamhetsomrden och kan genom detta gra stllningstaganden gentemot MKM begripliga. P r drfr ett viktigt instrument i arbetet med att implementera mlen.

Utredningen har koncentrerats p P:ar frn 2005 och framt, d det r rimligt att anta att miljkvalitetsmlen borde haft genomslag i planeringen. Boverkets studie visar att majoriteten av de 113 P:arna innehller mlen, men att bara i ca 10 % har mlen tydligt och uttalat legat till grund fr stllningstaganden i planen. I 25 % av planerna informeras det endast om att miljkvalitetsmlen finns.

Fre nya plan- och bygglagen (PBL) hade kommunerna endast som krav att belysa MKM i konsekvensbeskrivningen. Drygt hlften av kommunerna har drfr behandlat MKM dr. Med nya PBL har frutsttningarna frndrats p s stt att nu ska kommunerna visa hur man i P:arna tar hnsyn till och samordnar planerna med fr kommunen relevanta nationella och regionala miljkvalitetsml. Boverket studerar drfr ocks P-processer som fljer den nya PBL

2012-08-29

Projekt: Synergier och mlkonflikter analys ur aktrsperspektiv

Annan beteckning: Uppfljningsstd fr den samhllsvetenskapliga aspekten i den frdjupade utvrderingen

Naturvrdsverkets dnr: NV-03471-11


mnesomrde: Konsekvenser/Styrmedel

Rapportdatum: December 2011

Ansvarig: Naturvrdsverket



En analys av synergimjligheter, mlkonflikter och problem har gjorts infr den frdjupade utvrderingen 2012. Bland annat lyfts fljande slutsatser fram.

De viktigaste mlkonflikterna uppges inte finnas inom miljmlssystemet utan mellan miljkvalitetsmlen och andra politikomrden - nringspolitik, skogspolitik, energipolitik och regional utvecklingspolitik. Internt finns flest mlkonflikter mellan klimatmlet och vriga miljkvalitetsml.

Fr att kunna hantera mlkonflikter krvs stllningstaganden och prioriteringar. Lsningen p de kta konflikterna ligger p den politiska nivn. Hr r det viktigt att se ver konflikt- och problemomrdena fr att kunna gra lngsiktigt hllbara prioriteringar.

De tillfrgade i studien uppger att de i stort ser fler synergimjligheter n mlkonflikter bde internt och externt. Synergier terfinns frmst mellan miljkvalitetsmlen och d relaterat till Ingen vergdning, Levande skogar, Ett rikt vxt- och djurliv samt Begrnsad klimatpverkan. Synergier externt terfinns frmst med folkhlsa, skogspolitik och energipolitik.

Samhllsutvecklingen har stor pverkan p mjligheterna att n miljmlen. De trender som har en negativ inverkan p miljarbetet r de som ocks r de starkaste trenderna i samhllsutvecklingen - konsumtionskning, kortsiktighet och globalisering.

Det r av stor betydelse att politikerna tar ett helhetsgrepp ver och vrderar miljarbetet i relation till andra ml. Handlingsutrymmet pverkas ven av internationella sammanhang och EU-lagstiftning. Fr att nrma sig de stora problemen behvs nya angreppsstt.


Synergimjligheter, mlkonflikter och problem r ett srskilt kapitel i den frdjupade utvrderingen 2012 Steg p vgen. Projektets slutsatser tas upp dr. Ett antal frgestllningar att arbeta vidare med redovisas ocks.

Rapport

Synergimjligheter, mlkonflikter och problem i miljmlsarbetet. En analys utifrn nyckelaktrers perspektiv. Naturvrdsverket Rapport 6474, december 2011

Digitalt: NV2011SynergiMalkonflAktorsperspek


Projektet har genomfrts som ett delprojekt inom Frdjupad utvrdering 2012, delprojektet Synergimjligheter och problem. Projektet har resulterat i rapporten Synergimjligheter, mlkonflikter och problem i miljmlsarbetet En analys utifrn nyckelaktrers perspektiv (Naturvrdsverkets rapport 6474, se lnk). Resultaten av arbetet har presenterats p ett mte med samverkansgruppen fr miljmlen den 5 oktober 2011. Resultaten har ven presenterats p en session under Naturvrdsverkets konferens Forskning fr miljmlen den 26 oktober 2011.

Inom projektet har en intervjuunderskning, en enktunderskning samt ett temamte genomfrts. Samverkansgruppen fr miljmlen deltog i intervjuunderskningen respektive temamtet. Miljmlsansvariga myndigheter inklusive lnsstyrelserna deltog i enktunderskningen.

Rapporten belyser bland annat regionala och nationella erfarenheter av olika problem och synergimjligheter och diskuterar konflikter och synergier utifrn perspektiven kta respektive falska. Studien nrmar sig frgan p ett vergripande, generellt plan och frmst utifrn nyckelaktrers perspektiv.

Resultaten visar p synergimjligheter och bakomliggande orsaker till problem som frsvrar mjligheterna att n miljkvalitetsmlen och generationsmlet. Detta rr till exempel trender i samhllsutvecklingen, mlkonflikter mellan miljkvalitetsmlen och konflikter med andra samhllsintressen. Bland annat visar resultaten att de viktigaste konflikterna finns mellan miljkvalitetsmlen och andra politikomrden men att de tillfrgade i stort ser fler synergimjligheter n mlkonflikter. Mlkonflikter och problem uppkommer ofta p grund av oklarheter i garskap, rdighet och ansvar ver en frga.

Lnk till rapport:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6474-9.pdf

2012-08-29

Projekt: Utformning av strningsenkter om buller och dess pverkan p resultatet



mnesomrde: Hlsa

Rapportdatum: September 2012

Ansvarig: Boverket

Miljkvalitetsml:

Generationsmlet

Precisering

mnniskors hlsa utstts fr minimal negativ miljpverkan samtidigt som miljns positiva inverkan p mnniskors hlsa frmjas,

15 God bebyggd milj

Precisering

- mnniskor inte utstts fr skadliga luftfroreningar, kemiska mnen, ljudniver och radonhalter eller andra oacceptabla hlso- eller skerhetsrisker,Tidigare delml

Buller (2010) ej uppntt


En genomgng av enktunderskningar om buller, med fokus p trafikbuller, har genomfrts, fr att kunna hantera skillnader i hur underskningarna lagts upp och tolkats och drmed gra korrekta jmfrelser. Det finns relativt stora brister i genomfrande och resultatredovisning av bullerenkter. Den internationella ISO-standarden r inte tillrcklig. Ett femtontal frslag till frbttringar och tgrder redovisas.


Projektet ger underlag fr utveckling av metodiken fr trafikbullerstrningar. Underlag fr indikatorn Besvr av trafikbuller, som finns p miljmlsportalen, kan d i frlngningen f hgre kvalitet.

Rapport

Enktstudier om bullerstrning. Rapport 2012:14 Boverket

Digitalt: Bov2012EnkaterBuller


Boverket har beviljats medel frn miljmlsrdet att studera enktunderskningar om buller med fokus p trafikbuller. Bakgrunden r att den stora mngd underskningar som grs designas och tolkas p varierande stt, vilket frsvrar mjligheten att gra korrekta jmfrelser mellan olika studier. Det innebr ocks att parametrar som inte r akustiskt relaterade kan pverka resultatet.

Upplevd strning r en faktor som tillmts stor betydelse och enskilda underskningsresultat kan komma att utgra grund fr bedmningar av trender, mluppfyllelse, vilka satsningar som ska gras fr att begrnsa bullret och i frlngningen hela den svenska trafikbullerpolitiken.

Ett viktigt syfte med projektet r att beskriva och ge frslag p hur enktunderskningar br genomfras, designas och tolkas.

Projektets upplgg har inneburit en indelning i fyra olika delar.

1. Litteraturstudie och insamling av relevanta svenska underskningar, men ven internationell utblick.

2. En miljmedicinsk bedmning av enkter och dess funktion som miljhlsoindikator.

3. Underskning av befintliga enktutformningar samt dess fr- och nackdelar. Delstudien r inriktad mot brister i befintliga studier och frbttringsmjligheter samt beteendemssiga beskrivningar av olika resultat.

4. Analys och sammanstllning av resultat.

Arbetet med 1-3 ovan pgr under 2011 tom januari 2012. Drefter slutlig analys av framtagande av slutrapport till 31 mars 2012. De resultat som framkommit visar brister i den internationella standard som finns sedan 2003, avsaknad av svensk versttning av standarden frsvrar jmfrelser och att mnga underskningar inte fljer standarden.

2012-10-08

2011 Rampost 5 Lnsstyrelsens utvecklingsmedel

Projekt: RIS-variabler som indikatorer fr biologisk mngfald



mnesomrde: Natur & biologisk mngfald, Skog

Rapportdatum: Mars 2012

Ansvarig: Lnsstyrelsen i Jmtlands ln, Artdatabanken och Riksskogstaxeringen, SLU samt Skogsstyrelsen

Miljkvalitetsml:

12 Levande skogar

Precisering

- skogens biologiska mngfald r bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har mjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsomrden som en del i en grn infrastruktur


Precisering

- bevarandestatusen fr i Sverige naturligt frekommande naturtyper och arter r gynnsam och fr hotade arter har statusen frbttrats samt att tillrcklig genetisk variation r bibehllen inom och mellan populationer


En underskning har gjorts av vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som bst speglar tillstndet fr biologisk mngfald och drmed kan anvndas vid bland annat miljmlsutvrdering, rdlistning av arter och utvrdering av arter och naturtyper i art- och habitatdirektivet. Det konstateras att RIS ger vrdefull kunskap om frmst utvecklingen av skogliga strukturer som trdens lder, trdslag, bestndslder och andra kvaliteter och drfr kan beskriva frutsttningarna fr den biologiska mngfalden. Ett 20-tal anvndbara parametrar har identifierats. Fljande ges hg prioritet:

Antal gamla trd ver 121 r per kvadratkilometer, indelat i ldersklasser

Areal gammal skog frdelad p skogstyper; tall, gran, barr (del, barrdel, barrlv)

Volym dd ved av olika trdslag; tall, gran, lv

Volym dd ved av olika grovlek

Areal dellvskog indelad i ldersklasser

Areal dellvskog frdelat p olika klasser fr mngden dd ved

Data har tagits fram och utvecklingen p nationell niv visas i diagram.

Fljande arter och sprtecken frn inventeringen bedms srskilt intressant fr att ge mtt p skogens kvalitet vad gller biologisk mngfaldsom srskilt uppmrksammats r:

Hackmrken

Vedsvamp

Tickor

Mjlkrt

Hnglavar; man- och skgglav


Projektet lmnar frslag p ett antal indikatorer som br vara mjliga att ganska enkelt infra p miljmlsportalen p nationell niv. En viss regional nedbrytning br ocks vara mjlig, men kanske inte nda ned p lnsniv, det behver underskas nrmare.

Rapport

Uppfljning av biologisk mngfald med data frn Riksskogstaxeringen. Slutrapport mars 2012.

Digitalt: LstZ2012BiolMangfRIS


Projektets syfte har varit att underska vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) som bst speglar tillstndet fr biologisk mngfald. Frhoppningen r att resultatet ska kunna anvndas vid bland annat miljmlsutvrdering, rdlistning av arter och utvrdering av arter och naturtyper i art- och habitatdirektivet.

Projektet har lyckats identifiera ett 20-tal parametrar som kan bidra med kunskap om skogens vrde fr biologisk mngfald. Genom att kombinera datamngder som till exempel lder, trdslag och dd ved p lmpliga stt, tydliggrs utvecklingen fr ett flertal kvaliteter som r av vsentlig betydelse fr mnga hotade arter. Projektet har delats fr synpunkter i ett flertal relevanta ntverk inom SLU, Skogsstyrelsen och Lnsstyrelsen, och delresultat har presenterats p RUS Nobelmte i december 2011.

Projektets har genomfrts av en arbetsgrupp med en representant vardera fr de deltagande organisationerna. Lnsstyrelsen i Jmtland har haft det vergripande ansvaret fr projektet och bevakat det regionala perspektivet. Skogsstyrelsen har ansvarat fr kopplingen till behoven inom miljmls-uppfljningen. Riksskogstaxeringen har sttt fr kunskap om riksinventeringens material och har p uppdrag av arbetsgruppen tagit fram relevanta data. Artdatabanken har bidragit med kunskap om arter och ekosystem, samt kopplingen till rdlistan och art- och habitatdirektivet.

Slutrapport med bilaga finns att hmta under Publikationer p Lnsstyrelsen i Jmtlands hemsida http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/Uppfoljning-av-biologisk-mangfald-med-data-fran-Riksskogstaxeringen.pdf

2012-08-31

Projekt: Effektiva miljmlstgrder



mnesomrde: Klimat och luft, Energi, Samhllsplanering, Vatten, Natur & biologisk mngfald, Gifter, Odlingslandskap

Rapportdatum: 2011

Ansvarig: Lnsstyrelsen Dalarna

Miljkvalitetsml:

1 Begrnsad klimatpverkan

Etappml


4 Giftfri milj

Preciseringar

- den sammanlagda exponeringen fr kemiska mnen via alla exponeringsvgar inte r skadlig fr mnniskor eller den biologiska mngfalden,

- anvndningen av srskilt farliga mnen har s lngt som mjligt upphrt,

- frorenade omrden r tgrdade i s stor utstrckning att de inte utgr ngot hot mot mnniskors hlsa eller miljn,

7 Ingen vergdning

Preciseringar

- den svenska och den sammanlagda tillfrseln av kvvefreningar och fosforfreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som faststlls inom ramen fr internationella verenskommelser,

- sjar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnr minst god status fr nringsmnen enligt frordningen (2004:660) om frvaltning av kvaliteten p vattenmiljn, och

- havet har minst god miljstatus med avseende p vergdning enligt havsmiljfrordningen

8 Levande sjar och vattendrag

Preciseringar

- oexploaterade och i huvudsak opverkade vattendrag har naturliga vattenflden och vattenniver bibehllna,

- sjar och vattendrag har strukturer och vattenflden som ger mjlighet till livsmiljer och spridningsvgar fr vilda vxt- och djurarter som en del i en grn infrastruktur,

- sjar och vattendrags natur- och kulturmiljvrden r bevarade och frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena finns

12 Levande skogar

Precisering

- skogens vrden fr friluftslivet r vrnade och bibehllna.

13 Ett rikt odlingslandskap

Precisering

- odlingslandskapet r ppet och variationsrikt med betydande inslag av hvdade naturbetesmarker och sltterngar, smbiotoper och vattenmiljer, bland annat som en del i en grn infrastruktur som erbjuder livsmiljer och spridningsvgar fr vilda vxt- och djurarter,

15 God bebyggd milj

Precisering

- det finns natur- och grnomrden och grnstrk i nrhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgnglighet,


Preciseringar

- bevarandestatusen fr i Sverige naturligt frekommande naturtyper och arter r gynnsam och fr hotade arter har statusen frbttrats samt att tillrcklig genetisk variation r bibehllen inom och mellan populationer,

- ttortsnra natur som r vrdefull fr friluftslivet, kulturmiljn och den biologiska mngfalden vrnas och bibehlls samt r tillgnglig fr mnniskan.

Etappml

Hotade arter och naturtyper (2015)


Miljmlstgrder i Dalarnas, Gvleborgs, Vrmlands och rebro ln har utvrderats. Totalt 19 tgrder inom omrdena energi/klimat, giftfri milj, ytvatten och biologisk mngfald har utvrdets med avseende p miljnytta, mluppfyllelse och kostnadseffektivitet. Dessutom har framgngsfaktorer och hinder identifierats. En utvrdering stller stora krav p underlag som beskriver resurstgng och miljnytta med tgrden och mnga av de underlag som fanns var bristflliga. Rapporten innehller dock en del viktiga slutsatser fr utformning av framtida miljmlstgrder. Ngra av de viktigaste framgngsfaktorerna var att tgrden hade ett tydligt ml, att den medfrde nya forum och ntverk fr samverkan, att arbetet drevs av personer med stort engagemang, att tgrden genomfrdes som lnsvergripande projekt med kommunerna och att lnsstyrelsen kunde erbjuda lttillgngliga och adekvata kunskapsunderlag.


Projektet ger ett underlag fr utveckling av tgrdsarbetet. Det r en del i RUS uppdrag att stdja och utveckla det regionala tgrdsarbetet och sprids till lnsstyrelserna. Det br kunna vara modell fr fortsatta utvrderingar av tgrdsarbete.

Rapport

r miljmlstgrder effektiva? En utvrdering i fyra ln Miljenheten, Lnsstyrelsen Dalarnas ln Rapport 2011:24 ISSN: 1654-7691

Digitalt: LstW2011EffAtgarder


Projektets styrgrupp har besttt av representanter frn Lnsstyrelserna i Dalarnas (projektledning), Gvleborgs, Vrmlands och rebro ln samt Naturvrdsverket (miljekonomi/utvrdering) och RUS. Fr att genomfra projektet anlitades konsulter vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen fr stad och land (tidigare MKB-centrum). De har gjort en ansats att utvrdera miljmlstgrder i Dalarnas, Gvleborgs, Vrmlands och rebro ln. Utvrderingen grundar sig p dokument-granskning, enkt, telefonintervjuer m.m.

Totalt 19 tgrder inom omrdena energi/klimat, giftfri milj, ytvatten och biologisk mngfald har utvrderats med avseende p miljnytta, mluppfyllelse och kostnadseffektivitet. Framgngsfaktorer och hinder har ocks identifierats. En s-dan utvrdering stller stora krav p underlag som beskriver resurstgng och miljnytta med varje tgrd och flera av tgrderna bedmdes svra att utvrdera p grund av bristflliga underlag. Det visade sig ocks vara svrt att utvrdera miljnyttan kort tid efter avslutad tgrd eftersom biologiska system ofta behver flera r fr att terhmta sig.

Resultatet ger bland annat vgledning fr utformning av framtida miljmlstgrder, men visar ocks exempel p vad som krvs fr att tgrders effektivitet ska kunna utvrderas.

I utvrderingen karakteriserades de effektivaste tgrderna av att de var konkreta och att det fanns kompetens och engagemang fr att genomfra dem. Generellt var effektiviteten hgre fr tgrder som genomfrts med hjlp av styrmedel som sam-hllsplanering, lagar och ekonomi, n de som anvnt information som styrmedel.

Vid utformning och utvrdering av framtida regionala miljmlstgrder r det viktigt att:

lnsstyrelsen/Skogsstyrelsen initierar och samordnar regionalt tgrdsar-bete

lnsstyrelsen tillhandahller adekvata kunskapsunderlag

det finns underlag som redovisar hur miljn sg ut innan specifika tgrder genomfrs

formulera en tydlig mlbild fr varje tgrd

redan nr tgrder planeras beakta mjligheten att kontinuerligt flja upp

genomfra tgrder som lnsprojekt som involverar kommunerna (t.ex. tillsyn, inventering), det ger synergieffekter och hgre kostnadseffektivitet

diskutera ekonomiska frutsttningar med berrda kommuner redan nr tgrder planeras

tgrder som involverar kommuner r politiskt frankrade

lnsstyrelsen underlttar fr resurssvaga kommuner att delta i lnsgemensamma tgrder

tgrder kopplas ihop med vrigt milj- och naturvrdsarbete vid lnsstyrelse/kommun.

Infr arbetet med att utforma miljmlstgrder kan fljande frgor vara lmpliga att stlla: r de metoder som vi avser att anvnda fr tgrden effektiva i relation till andra?

Kan tgrden genomfras mera effektivt i samverkan med andra aktrer (t.ex. externa)?

Kan mlen uppns genom andra styrmedel (t.ex. lagstiftning) eller tgrder?

Kan tgrden genomfras och mlen ns inom rimlig tid med de metoder som anvnds?

Finns andra redan genomfrda tgrder som vi kan dra lrdom av?

Har vi resurser (tid/personal) fr den planerade tgrden och r den fr-ankrad i organisationen?

Projektet slutredovisas i rapporten r miljmlstgrder effektiva? En utvrdering i fyra ln (Lnsstyrelsen Dalarna Rapport 2011:24).

http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/Sv/publikationer/rapporter-2011/Pages/ar-miljoatgarder-effektiva.aspx

2012-08-30

Projekt: Metod- och strategiutveckling Kulturhistoriska vrden i fysisk planering

Naturvrdsverkets dnr: 705 1105

Typ av projekt: Kommunikation/Info offentlig sektor, Annat

mnesomrde: Samhllsplanering, Kulturmilj

Rapportdatum: 2012

Ansvarig: Lnsstyrelsen i stergtlands ln och Lnsstyrelsen i rebro ln


Precisering

- det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av vrdefulla byggnader och bebyggelsemiljer samt platser och landskap bevaras, anvnds och utvecklas


Ett seminarium om kommunala kulturmiljunderlag med deltagande av drygt 80 planerare och antikvarier frn lnsstyrelser, kommuner, museer och konsultfirmor har genomfrts och dokumenterats. Olika former av underlag, metodik, processer, brister och framgngsfaktorer presenterades.


Fortsatt arbete i ett metod- och strategiutvecklingsprojekt planeras.

Rapport

Kulturmiljn i kommunala planeringsunderlag. Minnesanteckningar frn seminarium i rebro 2012-02-16. Lnsstyrelsen i stergtland

Digitalt: LstE2012KultmiljoKomPlanering


Under r 2011 och 2012 har Lnsstyrelsen stergtland i samarbete med Lnsstyrelsen rebro planerat och genomfrt ett seminarium om kommunala kulturmiljunderlag. Intresset fr seminariet var stort, drygt 85 planerare och antikvarier frn lnsstyrelser, statliga verk, kommuner, museer och konsultfirmor frn praktiskt taget hela Sverige bidrog till en spnnande seminariedag. Under dagen presentera-des olika former av underlag, vi gick igenom metodik och processer, brister och framgngsfaktorer. Bland talarna fanns fristende konsulter, representanter frn Boverket och Riksantikvariembetet, kommuner och lnsstyrelser samt forskare frn Gteborgs universitet.

Under dagen diskuterades ett flertal analysmetoder, med betoning p slutprodukt. En viktig slutsats var att det r dialogen och processen som br ligga i fokus fr kommande strategiutvecklingsarbete. En annan slutsats avseende metodutveckling var att det r viktigt att bredda innehllet i kulturmiljunderlagen. Underlagen kan exempelvis behandla de ekonomiska utgngspunkterna, miljns funktion/skick och framtida anvndning. Fr bsta effekt framhlls att planeringsunderlag ska tas fram i samarbete med en landskapsarkitekt eller planerare. Vid seminariet framkom ven nskeml om att det ska finnas hgre beredskap och tydligare riktlinjer fr nr det krvs riktade kulturmiljunderlag. I kommande metod- och strategiutvecklingsprojekt frordas en strre informationssatsning fr att ytterligare sprida resultatet av det aktuella miljmlsprojektet samt visa p goda exempel p kulturmiljunderlag. Lnsstyrelsen stergtland avser att fortstta arbetet med metod- och strategiutveckling kring kommunala kulturmiljunderlag. Anskan om ytterligare milj-mlsmedel kommer att inkomma fr r 2013. Projektet kommer sannolikt att tas fram i samverkan med Riksantikvariembetet.

http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/Pages/default.aspx 2012-08-30

Projekt: Uppfljning och tgrder av skador p fornlmningar i skog


Typ av projekt: Indikatorer/Uppfljning, Annat

mnesomrde: Kulturmilj, Skog

Rapportdatum: 2011-12-21 (eventuellt kommer senare version)

Ansvarig: Lnsstyrelsen i Halland och Lnsstyrelsen i Kalmar ln

Miljkvalitetsml:

12 Levande skogar

Precisering

- natur- och kulturmiljvrden i skogen r bevarade och frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena finns


Tester har gjorts i flt i Hallands ln (6 skiften) och Kalmar ln (14 skiften), fr att underska om ett formulr frn Riksantikvariembetet 2006 kan anvndas fr att flja upp lnsstyrelsens villkor fr skogsbrukstgrder vid fasta fornlmningar. Det visade sig mjligt att anvnda formulret, men en komplettering, som visar om villkor fljts och vilka skador som uppsttt om de ej fljts, br gras. Underskningen visade att skador r vanliga och att villkor ofta inte fljts.


En metod finns fr uppfljning av skador p fornlmningar i skog i samband med skogsbrukstgrder. Ett tidigare formulr har vidareutvecklats. Det br vara mjligt att anvnda uppgifter i formulret fr en indikator, t.ex. vergripande bedmning av verkan, Bedms verkan vara relaterad till skogsbruket? eller Har villkoren fljts. Tillsyn av dessa renden behver dock ske lpande i rimlig omfattning fr att ge bra underlag fr indikatorn.

Eftersom skador r vanliga finns det skl att lpande gra uppfljning.

Rapport

Uppfljning och tgrder av skador p fornlmningar i skog i Hallands och Kalmar ln. Resultat frn RUS-projekt 2011. Version 2011-12-21. (Senare och officiell version i rapportserie kommer eventuellt.)

Digitalt: LstNH2011SkadorFornlamnSkog

Blankett fr Uppfljning av skador p fornlmningar i skog

Digitalt: LstNH2011BlankettSkadorFornlamnSkog


Projektet Uppfljning och tgrder av skador p fornlmningar i skog har bedrivits gemensamt av lnsstyrelserna i Hallands och Kalmar ln.

Syftet har varit att ta fram ett arbetsstt fr att flja upp omfattningen p skador p fornlmningar i skog och om de tgrdas samt att vidareutveckla och prva en av Riksantikvariembetet framtagen fltblankett. Lnsstyrelserna i Halland och Kalmar har arbetat var fr sig med att besiktiga ett antal skogsskiften.

Tv flttrffar har anordnats under projekttiden med deltagare frn RA och Skogsstyrelsen samt Jnkpings ln. Syftet med mtena var att i flt kunna diskutera problem som finns fr att kunna ta rtt hnsyn till fasta fornlmningar i skog. Detta ledde bland annat till en frndring av skadedefinitionerna.

RA:s fltformulr har utvecklats fr att passa projekts syfte och fr effektivare tillsyn. Projektet har visat att formulret vl kan anvndas fr detta syfte. Komplettering har dock gjorts med i vilken utstrckning som lnsstyrelsernas villkor har fljts samt typ och omfattning p skador som uppsttt. Underskningar utifrn blanketten tyder p att skador r vanligt frekommande i bda lnen. Resultaten visar att nya arbetsstt kommer att krvas dr man aktivt hmtar information frn markgarna.

Resultat frn projektets beskrivs nrmare i srskild rapport.

2012-09-05

Projekt: Strategier fr vrd av marina kulturmiljer i Vstsverige.



mnesomrde: Kulturmilj, Vatten

Rapportdatum: 2012

Ansvarig: Lnsstyrelsen i Vstra Gtaland

Miljkvalitetsml:


Precisering

- sjar och vattendrags natur- och kulturmiljvrden r bevarade och frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena finns

10 Hav i balans och levande kust och skrgrd

Precisering

- tillstndet r ofrndrat fr kulturhistoriska lmningar under vattnet


I projektet, som var en frstudie, har genom enkt till lnsstyrelserna en kartlggning gjorts av om och hur de arbetar med fornvrd och skyddstgrder av fornlmningar under vatten. Resultatet r att det i Sverige idag inte bedrivs ngon fornvrd under vatten och att det enbart r i Vstra Gtalands ln som det kontinuerligt utfrs skyddstgrder p fornlmningar under vatten. Enktsvaren visar att det finns en ansats till att ta upp fornlmningar under vatten i fornvrden i Sverige. Det visar bland annat de dykparker som planeras runt om i landet. Men trots dykparkerna ger enktsvaren en tydlig bild ver att lnsstyrelserna gr skillnad mellan fornlmningarna under vatten och p land d det gller fornvrd och skyddstgrder. De troligaste orsakerna till den rdande situationen r; avsaknaden av en strategi fr vilka fornlmningar under vatten som ska prioriteras fr fornvrd i respektive ln, kompetensbrist p lnsstyrelserna, bristen p ekonomiska medel och avsaknaden av tid.


Det visade sig att det finns stora brister i arbetet med fornlmningar undervatten, varfr det finns behov av att arbeta vidare med de frgorna.

Rapport

Digitalt: LstO2012StrategierMarinaKultmiljoerPrelVer


Frstudiens syfte var att kartlgga hur lnsstyrelserna arbetade med fornvrd under vatten vilket ocks framgr tydligt i de enktsvaren projektet ftt in. Av landets 21 kulturmiljenheter i Sverige s har 16 svarat p enkten. Utav de 6 frgor som fanns med i enkten behandlade tre frgor rrandet arbetet med fornvrdsobjekt under vatten och tre om skyddstgrder p fornlmningar under vatten som hotas att brytas ned.

De frsta tre frgorna i enkten handlar om huruvida lnen har ngon strategi fr fornvrd under vatten och/eller om de idag har ngra fornvrdsobjekt och/eller om de anser att det finns ngra fornlmningar under vatten som borde vara fornvrds-objekt i lnen.

P frgan om det finns en strategi fr fornvrd i lnet svarade samtliga lnsstyrelser nej. Anledningen till detta r att det i Sverige idag inte finns ngra strategier fr objektsurval av fornlmningstyper under vatten. Inte heller finns det ngon kostandseffektiv modell fr statusbedmning, vervakning eller bevarande av forn-lmningar under vatten. P frgan om lnen idag har ngra fronvrdsobjekt var det bara Gvleborgs ln som svarade att de hade fornvrdsobjekt i kulturreservatet Axmarbruk. Att bara ett ln av de 16 som svarat p enkten har fornvrdsobjekt under vatten ger en bra indikation p hur lngt lnsstyrelserna i Sverige kommit d det gller fornvrd under vatten och att det finns mycket mer att gra p detta om-rde i framtiden.

P frgan om lnen anser att det finns ngra fornlmningar under vatten som borde vara fornvrdsobjekt s svarar fem lnsstyrelser nej och tre vet ej. Av de tta lns-styrelser som svarat att de anser att det finns fornlmningar under vatten som borde vara fornvrdsobjekt har inte mindre n tre planer p att skapa dykparker. Detta r en stark indikator p att frgorna nd r p vg in i kulturmiljvrden i Sverige. Frgorna 4-6 handlar om skyddstgrder av fornlmningar under vatten. I svaren syns terigen bristen p tillrckligt kunskapsunderlag vad gller fornlmningar under vatten i lnen. En utfrligare presentation och analys kommer att presenteras i den kommande rapporten.

2012-10-08

Projekt: Uppfljning av utvecklingen av kustbebyggelsen i tre ln

Annan beteckning: Kustbebyggelse i Bohusln, Blekinge och Vsternorrland en uppfljning av bebyggelseutvecklingen, skede 2

Naturvrdsverkets dnr: 741512110 MK


mnesomrde: Samhllsplanering, Kulturmilj

Rapportdatum:

Ansvarig: Lnsstyrelserna i Vstra Gtaland, Blekinge och Vsternorrland

Miljkvalitetsml:

15 God bebyggd milj

Preciseringar

- det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av vrdefulla byggnader och bebyggelsemiljer samt platser och landskap bevaras, anvnds och utvecklas,

- den bebyggda miljn utgr frn och stder mnniskans behov, ger sknhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostder, arbetsplatser, service och kultur,



Inventeringar har gjorts och ett omfattande underlag tagits fram och systematiserats om kustbebyggelse i de deltagande lnen. Materialet kan anvndas i den kommunala planeringen och bygglovshanteringen samt fr regionala jmfrelser. (Komplettering kan ske nr rapport publicerats.)

Rapport

Rapport ej publicerad. Ett omfattande material med flera ortsbeskrivningar finns p de deltagande lnsstyrelserna kontaktperson Anna-Karin Skild, Lnsstyrelsen i Blekinge ln


GIS-delen i kustbebyggelseprojektet bestod av tv delar, utveckling och skapande av databas fr inmatning och lagring av inventeringsdata samt digitalisering av inventerade objekt och koppling till databasen

Databas Fr att underltta inmatningen av data skapades en databas i access. Inmatning av data skedde via en formulrstruktur med frdefinierade valmjligheter samt fritext-flt.

Utvecklingen av databasen var en kontinuerlig process under arbetets gng. Antalet egenskaper och egenskapsvrden justerades, i samrd mellan GIS-ansvarig och inventerare, dels fr att tillgodose inventerarens behov och dels fr att f data som verskdligt kunde anvndas i GIS.

ArcMap

Efter att georeferering av inventeringskartor utfrts digitaliserades inventerade byggnader i ett byggnadsskikt. Koppling skedde sedan mellan byggnadsskiktet och en redigerad excel-fil (exporterad frn access). Efter utfrd koppling frgkodades byggnader efter bestmt frgschema fr olika egenskaper

Vad kan detta anvndas till?

Detta material kan anvndas p kommunniv som underlag fr detalj- och versiktplanering samt fr bygglovshantering. Fr lnsstyrelserna kan materialet anvndas fr att ta fram underlag fr kulturmiljprogram. Vidare kan ven regionala jmfrelser gras mellan de orter som har inventerats.

2012-10-08

Projekt: Indikatorer fr miljhnsyn i skogsbruket

Annan beteckning: Biologisk mngfald i anlagda vtmarker utveckling av en kompletterande indikator fr delmlet Anlagda vtmarker



mnesomrde: Natur & biologisk mngfald, Skog

Rapportdatum: 2011

Ansvarig: Lnsstyrelsen i Jnkpings ln

Miljkvalitetsml:

Generationsmlet

Precisering

den biologiska mngfalden och natur- och kulturmiljn bevaras, frmjas och nyttjas hllbart


Preciseringar

- sjar och vattendrags natur- och kulturmiljvrden r bevarade och frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena finns, och

- strandmiljer, sjar och vattendrags vrden fr fritidsfiske, badliv, btliv och annat friluftsliv r vrnade och bibehllna och pverkan frn buller r minimerad.

11 Myllrande vtmarker

Preciseringar

- vtmarkernas natur- och kulturvrden i ett landskapsperspektiv r bevarade och frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena finns, och

12 Levande skogar

Preciseringar

- natur- och kulturmiljvrden i skogen r bevarade och frutsttningarna fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena finns


En underskning har gjorts av mjligheten att med hjlp av Skogsstyrelsens Polytaxinventeringar, som genomfrs sedan 1999 och r inriktade p miljhnsyn i fryngringsavverkningar, ta fram uppfljningsindikatorer ver delar av den miljhnsyn

skogsbruket tar till vtmarker och vattendrag.

Tv huvudindikatorer p lnsniv fresls

Miljhnsyn till vtmark

Miljhnsyn till vattendrag

Det finns ocks frslag p frdjupningsindikatorer till dessa. Metod fr framtagande av data redovisas och frslag till presentation av indikatorerna visas.

I Jnkpings ln och Vsterbottens ln, som varit testln, pekar indikatorerna p att markgarna i strre utstrckning visar hnsyn till vtmarker n till sjar och vattendrag.

Projektet har frankrats genom arbets-/referensgrupp med deltagande frn Skogsstyrelsen, Naturvrdsverket, Sveaskog och RUS samt remiss av rapporten.


De freslagna indikatorerna gller skogsbrukets miljhnsyn. I generationsmlets preciseringar finns begreppet hllbart nyttjande, vilket bland annat krver miljhnsyn i skogsbruket. I de nya preciseringarna av de sexton miljkvalitetsmlen finns dremot inte ngot uttryckligen sagt om miljhnsyn vid brukande, men preciseringar om bevarande av natur- och kulturmiljvrden krver sdan hnsyn. Dessutom r erfarenheten att skogsbrukets miljhnsyn uppvisar betydande brister och det r drfr angelget med en uppfljning som visar utvecklingen och kan bidra till frbttrad hnsyn. Indikatorerna br relativt enkelt kunna fras in.

Rapport

Miljhnsyn till vtmark och vattendrag vid skogliga tgrder Underlagsrapport, frslag till nya miljmlsindikatorer baserade p Polytaxdata. Lnsstyrelsen i Jnkpings ln Meddelande 2011:14

Digitalt: LstF2011PolytaxIndikatorerVatmark


Syftet med projektet r att ta fram uppfljningsindikatorer ver delar av den milj-hnsyn skogbruket tar till vtmarker och vattendrag.

http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2011/2011-14.pdf

2012-08-31

2010 Rampost 3 Strategiska utvecklingsomrden

Projekt: Boendets miljpverkan - en litteraturstudie om miljpverkan i vardagen


Typ av projekt: Annat, Uppfljning

mnesomrde: Samhllsplanering, Konsumtion

Rapportdatum: december 2011

Ansvarig: Boverket


Preciseringar

- en lngsiktigt hllbar bebyggelsestruktur har utvecklats bde vid nylokalisering av byggnader, anlggningar och verksamheter och vid anvndning, frvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader r hllbart utformade

- infrastruktur fr energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsfrsrjning r integrerade i stadsplaneringen och i vrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen r anpassad till mnniskors behov, fr att minska resurs- och energianvndning samt klimatpverkan, samtidigt som hnsyn r tagen till natur- och kulturmilj, estetik, hlsa och skerhet,Tidigare delml

Energianvndning mm i byggnader (2020/2050)


Studien r en kunskapsversikt om boendets miljpverkan. Den beskriver vad boendets miljpverkan innebr; hushllens frutsttningar att minska vardagsaktiviteternas miljpverkan, utifrn skillnader i boendeform och bostadens geografiska lge; samt hur miljpverkan kan ta sig uttryck under olika faser i livet och den livssituation som uppstr. De miljpverkande aktiviteter som tas upp r Anvndning av uppvrmd bostadsyta; Anvndning av hushllsapparater; Produktion och hantering av avfall; Resor i vardagen; Sktsel av trdgrd; Anvndning av nrmiljn. En av studiens slutsatser r att miljpverkan skiljer sig t frmst beroende p om hushllet bor i smhus eller flerbostadshus.


Mer kunskap om dessa frgor bidrar till att tydliggra hur styrmedel kan utformas fr att minska boendets miljpverkan. Hushll r idag en sektor i indikatorn Energianvndning som finns p miljmlsportalen. Hushllsavfall r en annan indikator som redovisas idag. Hushll kan frekomma som sektor i ytterligare ngra indikatorer. Utifrn de miljpverkande aktiviteterna som ingr i studien kan det vara mjligt att utveckla ytterligare uppfljningsindikatorer.

I projektet Min Stad, indikatorer fr hllbar boendemilj, SKL, Hyresgstfreningen Aros-Gvle 2007 har indikatorer freslagits.

Rapport

Boendets miljpverkan - en litteraturstudie om miljpverkan i vardagen. Boverket december 2011. Rapport 2011:35 ISBN tryck: 978-91-86827-92-2, ISBN pdf: 978-91-86827-93-9

Digitalt: Bov2011Boendets-miljopaverkan


Boendets miljpverkan r ett nationellt miljmlsprojekt inom ramen fr miljmlsuppfljning av strategiska utvecklingsomrden. Boverket har genomfrt projektet under perioden 3 maj 2010 -31 mars 2011. Resultatet kommer att presenteras i rapporten Boendets miljpverkan en litteraturstudie om miljpverkan i vardagen (publiceras sommaren 2011).

Utifrn ett livsstilsperspektiv dr begreppet boende anvnds som uttryck fr de vardagliga aktiviteter som hushllen utfr syftar studien till att utreda p vilket stt handlingar i vardagen ger en miljpverkan och vad vi vet om hushllens miljpverkan. Studien gr en ansats till att beskriva begrnsningar i hushllets frutsttningar att minska miljpverkan beroende p boendeform och bostadens geografiska lge.

Studien gr ven en ansats till att beskriva hur miljpverkan kan byta skepnad vid frndrad livssituation och beroende p att boendet frndras under olika faser i livet.

Projektet r en frstudie som kan ligga till grund fr frdjupade analyser av boendets miljpverkan och hur boendet kan gras mer miljanpassat i olika typer av boendeformer. En viktig del i projektet har drfr varit att identifiera kunskapsluckor. Mlet r att studien ska bidra till en kunskapsutveckling som p lng sikt kan underltta ett miljvnligt vardagsliv fr medborgarna.

2012-05-23

Projekt: Synergier i miljmlsarbetet hur gra konsekvensanalyser om tgrderna pverkar flera ml?

Annan beteckning: Synergier och konflikter i konsekvensanalyser vattenomrdet



mnesomrde: Vatten, Odlingslandskap, Konsekvenser/Styrmedel,

Rapportdatum: december 2011


Miljkvalitetsml: 7 Ingen vergdning, 13 Ett rikt odlingslandskap, m. fl.


Rapporten behandlar allmnt konsekvensanalyser av miljpverkande tgrder. tgrder inom jordbruket, srskilt med syfte att minska vergdning, anvnds som tillmpningsexempel.


Detta projekt r ett bidrag i utvecklingen av samhllsekonomiska analyser.

Samhllsekonomiska analyser visar vilka konsekvenser samhllets resursanvndning fr. Kunskapen behvs infr beslut om hur resurserna ska anvndas och strre krav stlls p att tgrdsfrslag ska vara konsekvensanalyserade.

Naturvrdsverket har p uppdrag av regeringen ansvar fr att utveckla tillmpningen av samhllsekonomiska analyser i miljmlssystemet. Som ett steg i detta arbete har srskilda webbsidor om samhllsekonomiska analyser tagits fram och finns p miljmlsportalen:

http://www.miljomal.se/samhallsekonomi/

Rapport

Synergier i miljmlsarbetet hur gra konsekvensanalyser om tgrderna pverkar flera ml? Jordbruksverket, Rapport 2011: 24. Frfattare: Fredrik Holstein. ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-11/24-SE RA11:24

Digitalt: Jordbrv2011SynergierMiljomalsarbKonsekvensanalyser


Denna rapport analyserar hur konsekvensanalyser br gras nr enskilda, konkreta tgrder har effekter p flera miljml samtidigt. Teoretiskt och med hjlp av ett exempel visar rapporten att vrdet av tgrdernas samtliga effekter s lngt mjligt br beaktas i samhllsekonomiska kalkyler.

Vrdet av tgrdernas effekter p respektive miljml beror p beslutssituationen. I en situation med redan beslutade och kvantifierade miljml s handlar beslutssituationen om vilka tgrder som br anvndas, och inte om hur stora utslpp eller annan miljpverkan det skall bli. Om man i den

beslutssituationen avstr frn att anvnda en viss tgrd s mste i stllet andra tgrder anvndas fr att uppn mlet. Detta innebr att vrdet av en tgrds miljpverkan br berknas utifrn den kostnadsbesparing som kan gras genom att andra tgrder kan undvikas.

I rapporten visas p vikten av att beakta samtliga miljml och tgrder nr man berknar den mest kostnadseffektiva kombinationen av tgrder. En vergripande analys och berkning av en kostnadseffektiv kombination av tgrder fr att uppn flera miljml krver bde att miljmlen r kvantifierade och kunskap om de aktuella tgrdernas fullstndiga effektprofil. Fr nrvarande r kunskapen om olika tgrders effektprofil mycket begrnsad. En slutsats i rapporten r att sdan kunskap r viktig.

I rapporten pekas ocks p problem med att anvnda miljmlen som underlag fr att berkna vrdet av enskilda tgrders miljeffekter. En sdan tolkning av miljmlen innebr i praktiken att utslppsminskningar upp till mlsttningen har ett ondligt hgt vrde samtidigt som utslppsminskningar ver den nivn helt saknar vrde. Resultatet av en vergripande kostnadsminimering kan ocks anvndas fr att visa p de implicita vrderingar som miljmlen innebr, vilket i sin tur kan ligga till grund fr att omprva eller klargra miljmlet. Rapporten

pekar ocks p att det i praktiken ofta r orimligt att gra de ideala vergripande kostnadsminimeringarna, och att det d kan finnas utrymme fr miljvrden hrledda frn exempelvis betalningsvillighetsstudier.

2012-04-17

Projekt: Ktt- och mjlkproduktionens pverkan p klimat och biologisk mngfald

Annan beteckning: Systemanalys av ktt- och mjlkproduktionens pverkan p klimat och biologisk mngfald



mnesomrde: Klimat & luft, Natur & biologisk mngfald, Odlingslandskap, Konsekvenser/Styrmedel

Rapportdatum: 2011


Miljkvalitetsml:



Precisering

- odlingslandskapet r ppet och variationsrikt med betydande inslag av hvdade naturbetesmarker och sltterngar, smbiotoper och vattenmiljer, bland annat som en del i en grn infrastruktur som erbjuder livsmiljer och spridningsvgar fr vilda vxt- och djurarter

Tidigare delml

ngs- och betesmarker (2010) ej uppntt



Fr ett rikt odlingslandskap och biologisk mngfald r naturbete viktigt och brist p betesdjur r ett hot mot dessa vrden. Samtidigt r animalieproduktionen en viktig klla till utslpp av vxthusgaser.

Klimatpverkan, pverkan p biologisk mngfald samt kostnader (fretagsekonomiska och samhllsekonomiska) har berknats fr olika modeller fr ktt- och mjlkproduktion med fokus p skillnader mellan kraftfoderbaserad och betesbaserad produktion. Rapporten lyfter srskilt fram fljande resultat:

Betesbaserad kttproduktion r viktig fr biologisk mngfald men har strre klimatpverkan n kraftfoderbaserad produktion. P vissa typer av betesmarker kan lvtrdsproduktion fr bioenergindaml vara ett stt att verbrygga denna mlkonflikt.

Minskande djurantal kan resultera i brist p betesdjur fr att n miljmlen fr betesmarker. Genom att ter ka stutuppfdningen och flytta djur frn kerbete till naturbete kan bristen frebyggas.

Naturvrdsbete kan vara lnsamt om det baseras p befintliga resurser med lg alternativkostnad men lnsamheten frsmras kraftigt vid krav p nyinvesteringar och marknadsmssig arbets- och kapitalersttning.


Projektet har gett en kad kunskap om konsekvenserna fr klimatpverkan och biologisk mngfald av olika modeller fr ktt- och mjlkproduktion samt mjligheter att verbrygga mlkonflikten. Det visar ocks p mjligheter att motverka den hotande bristen p betesdjur.

Rapport

Den svenska ktt- och mjlkproduktionens inverkan p biologisk mngfald och klimat skillnader mellan betesbaserade och kraftfoderbaserade system. Jordbruksverket, Rapport 2011: 21. Redaktr David Sthlberg. Frfattare Karl-Ivar Kumm, Institutionen fr husdjurens milj och hlsa, Sveriges lantbruksuniversitet. ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-11/21-SE RA11:21

Digitalt: Jordbrv2011Kott&MjolkprodInverkan


Betesbaserad ktt- och mjlkproduktion bidrar till biologisk mngfald p bde art- och landskapsniv. Utslpp av vxthusgaser per kg ktt r andra sidan strre frn betesbaserad lamm- och ntkttsproduktion n frn kraftfoderbaserad kyckling- och griskttsproduktion. Utslppen kan dock i betydande utstrckning kompenseras av inlagring av kol i vallar och betesmarkstrd. Trd kan skrdas

successivt och anvndas som biobrnsle som erstter fossila brnslen.

Kolinlagring i mark och trd innebr att betesdjurens nettoutslpp kan minska ner mot, och ven under, den kraftfoderbaserade kttproduktionens lga utslppsniv. Skillnaderna i klimatpverkan per kg mjlk r sm mellan produktionssystem med normal grovfoderandel och produktionssystem med hg grovfoderandel. Betesbaserad kttproduktion har vsentligt hgre fretagsekonomiska kostnader per kg ktt n kraftfoderbaserad produktion. Vid krav p nyinvesteringar i bl.a. byggnader och krav p marknadsmssig arbets- och kapitalersttning uppns inte full kostnadstckning vid nuvarande

miljersttningar och normal svensk produktionsteknik och fretagsstruktur. Detta r ett allvarligt hot mot betesdriftens lngsiktiga hllbarhet. Den dominerande delen av den betesbaserade kttproduktionens samhllsekonomiska kostnader r de fretagsekonomiska produktionskostnaderna. De samhllsekonomiska kostnaderna fr utslpp av vxthusgaser, vrderade efter den marginella miljkostnaden fr koldioxidutslpp och kostnaden fr att rena rkgaser frn koldioxid, r vsentligt lgre. Genom att ka stutuppfdningen och genom att utveckla samarbets- och fretagsformer fr att flytta betesdjur frn kerbete till naturbetesmarker kan man frekomma en hotande brist p betesdjur

i naturbetesmarkerna. Mera trd i vissa typer av betesmarker kan ven bidra till att befintliga betesdjur rcker till fr att hvda strre betesarealer. Konsumenter som vill gynna och bevara biologisk mngfald i betesmarkerna och ett varierat landskap br i frsta hand vlja stut- och hstlammsktt och i andra hand dikobaserat ungtjursktt och vrlammsktt.

2012-05-15

Projekt: Vindkraft en mjlighet fr biologisk mngfald p sltten?

Annan beteckning: Vindkraft och smbiotoper



mnesomrde: Energi, Natur & biologisk mngfald,

Rapportdatum: 2011


Miljkvalitetsml:


Precisering

- odlingslandskapet r ppet och variationsrikt med betydande inslag av hvdade naturbetesmarker och sltterngar, smbiotoper och vattenmiljer, bland annat som en del i en grn infrastruktur som erbjuder livsmiljer och spridningsvgar fr vilda vxt- och djurarter,Tidigare delml

Smbiotoper (delvis 2005) kan ns

men ocks 1 Begrnsad klimatpverkan och 16 Ett rikt vxt- och djurliv


En analys grs av hur vindkraftutbyggnaden kan utnyttjas fr att, p de nya restytor som uppstr i anslutning till verken, skapa nya smbiotoper. Fr dessa anlagda naturvrdsbiotoper lanseras termen kreotop. Fljande resultat lyfts srskilt fram

I homogena produktionslandskap kan infrastrukturytor t.ex. tillfartsvgar, uppstllningsplatser och rena restytor i anslutning till vindkraftverk bidra till variation och med sm medel utvecklas till livsmiljer fr ngsblommor, pollinerande insekter och fltvilt.

Utbyggnaden av vindkraft innebr att potentiella naturvrdsytor motsvarande mer n 600 hektar kan komma att uppst eller avsttas i de syd- och mellansvenska slttbygderna till 2020. Ytorna kan ligga utspridda inom en radie p flera hundra meter frn sjlva vindkraftverket. ven kompensationsytor fr naturvrd kan avsttas.

Genom att t.ex. s in ngsblommor och genom att tillvarata sand, dd ved och andra briststrukturer, kan man anlgga enkla naturvrdsbiotoper, s.k. kreotoper, och p s stt ka mngfaldsnyttan av tillfartsvgar och andra infrastrukturytor. Mjligheter fr biologisk mngfald kan i hgre grad n vad som r fallet idag lyftas inom tillstndsprocessen fr bl.a. vindkraft.

Frutom rapporten har en broschyr som presenterar frdiga frslag till kreotoper tagits fram. Ett antal frslag har i projektet praktiskt testats genom anlggning av ngra kreotoper vid stra Herrestads vindkraftpark i Skne.


Projektet visar p en viktig naturvrdsmjlighet som har potential att bidra till att vnda den negativa trenden fr slttbygdernas biologiska mngfald. Enligt rapporten arbetar Jordbruksverket vidare med bland annat rdgivning och information till markgare, vindkraftfretag, miljkonsulter och tillstndsmyndigheter. Finansieringsmjligheter inom landsbygdsprogrammet kan eventuellt bli mjliga.

Rapporter

Vindkraft en mjlighet fr biologisk mngfald p sltten? Jordbruksverket, Rapport 2011:27. ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-11/27-SE RA11:27

Digitalt: Jordbrv2011VindkraftBiologiskMangfald

Vindkraft i slttlandskapet. S gynnar anlggning av naturmiljer den biologiska mngfalden. Broschyr i serien Biologisk mngfald och variation odlingslandskapet. Jordbruksverket, maj 2011.

Digitalt: Jordbrv2011VindkraftBioMangfaldBroschyr


Syftet med projektet var att underska om utbyggnaden av vindkraft kan generera smbiotoper i omrden med intensivt jordbruk och p s stt bidra till att vnda den negativa trenden fr biologisk mngfald i Sveriges slttbygder. Projektet har omfattat fltinventering, kunskapssammanstllning,

attitydunderskning, anlggning av visningsbiotoper, framtagande av tgrdskatalog/praktisk handbok samt fltvandring. Hela projektet har sammanfattats i en rapport. Ngra viktiga slutsatser/erfarenheter:

Smbiotoper har frsvunnit i samband med vindkraftetableringar. Samtidigt har restytor (tillfartsvgar, uppstllningsplatser etc.) tillkommit. Dessa kan utnyttjas fr anlggning av naturmiljer. Arealen tillkomna ytor r strre n arealen frsvunna smbiotoper. Givet planeringsmlet fr utbyggnad av vindkraft t.o.m. 2020 och givet att insatser vidtas fr att frhindra att smbiotoper frstrs i samband med vindkraftsetableringar, r potentialen fr smbiotoper i anslutning till

vindkraftverk i Sveriges slttbygder drygt 600 hektar.

Fretrdare fr vindkraftverk r positiva till att anlgga naturmiljer. Markgarna ser inte lika uppenbara mjligheter, men ser inte heller ngra strre svrigheter.

Anlggning av smbiotoper i samverkan med Vattenfall Vindkraft AB har lett till utveckling av ett koncept fr att underltta anlggning av naturmiljer. Konceptet har benmnts kreotoper. En kreotop r ett frdigt biotopkoncept. Ett frdigt koncept sparar tid vid olika moment i anlggningsprocessen. Genom frdiga kreotopfrslag kan man p ett tidigt skede gra kostnadsuppskattningar och frmedla en bild av den framtida naturmiljn vilket underlttar kommunikation och samverkan.

Uppfljning behvs fr att bedma den ekologiska potentialen av smbiotoper i anslutning till vindkraftverk.

2012-05-15

Projekt: Karantnsskadegrare - konflikter mellan miljml och fytosanitra tgrder

Annan beteckning: Framtagning av metod/samarbetsmodell fr att minimera mlkonflikter mellan miljml och fytosanitra tgrder vid ett utbrott av karantnsskadegrare p trd i Sverige.



mnesomrde: Natur & biologisk mngfald

Rapportdatum: 2011


Miljkvalitetsml:


Preciseringar

- frmmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mngfalden,- biologiska vrden och kulturmiljvrden i odlingslandskapet som uppkommit genom lngvarig traditionsenlig sktsel r bevarade eller frbttrade,- kultur- och bebyggelsemiljer i odlingslandskapet r bevarade och frutsttningar fr fortsatt bevarande och utveckling av vrdena finns

15 God bebyggd milj

Preciseringar

- det finns natur- och grnomrden och grnstrk i nrhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgnglighet,- det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av vrdefulla byggnader och bebyggelsemiljer samt platser och landskap bevaras, anvnds och utvecklas,16 Ett rikt vxt- och djurliv

Preciseringar

- bevarandestatusen fr i Sverige naturligt frekommande naturtyper och arter r gynnsam och fr hotade arter har statusen frbttrats samt att tillrcklig genetisk variation r bibehllen inom och mellan populationer,- frmmande arter och genotyper inte hotar den biologiska mngfalden,


I projektet har en genomgng gjorts av hur bekmpning av vxtskadegrare kan pverka miljmlen och en samarbetsmodell tagits fram fr hur sdan bekmpning br planeras, genomfras och fljas upp. Miljmlskonflikterna blir sm eller inga alls vid enstaka utbrott, dr effektiva tgrder stts in och utrotning av trd endast sker i den nrmaste omgivningen. Bara om trd med rdlistade arter skulle fllas och destrueras skulle det bli en strre miljmlskonflikt. Vid nya angrepp med upprepad kalhuggning kan ven andra miljml pverkas.

Som ansvarig vxtskyddsmyndighet har Jordbruksverket huvudansvar, men samarbete behver ske med aktuell kommun och Lnsstyrelsen har en viktig roll om utbrottet sker i omrden med skyddade biotoper eller annat naturskydd.

Frutom genom projektrapporten har information spridits genom artikel i Movium Magasin samt genom presentation p konferensen Trddagen i Linkping, november 2011.


Projektet har frbttrat frutsttningarna fr effektiv bekmpning av skadegrare p trd med hnsyn till miljmlen vid eventuellt framtida utbrott.

Rapport

Miljml och karantnsskadegrare. En studie syftande till utveckling av arbetsmodell fr att minimera mlkonflikter mellan miljml och fytosanitra tgrder vid ett utbrott av karantnsskadegrare p trd i Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten fr landskapsplanering, trdgrds- och jordbruksvetenskap Rapport 2011:17, ISSN 1654-5427

ISBN 978-91-86373-68-9. Alnarp 2011

Digitalt: SLU2011KarantanskadegorareMiljomal


Projektet har visat p kontaktvgar mellan Jordbruksverket och tnkbara intressenter i hndelse av utbrott av en karantnsskadegrare p trd, dvs. sdana vxtskadegrare som r reglerade i lagstiftningen. Miljml och miljlagstiftning har lyfts fram i ljuset av frgor som r viktiga fr projektet fr att visa p eventuella miljmlskonflikter i samband med utrotning. Arbetet har i

huvudsak genomfrts i tv workshopar, dr olika scenarier av utbrott av asiatiska lnghorningar har diskuterats.

Slutsatserna frn scenariediskussionerna visar intressenternas syn p hur man skulle hantera en utrotningssituation. Frutom det som kommer fram i slutsatserna i vrigt finns hr finns mnga uppslag att anvnda i Jordbruksverkets fortsatta arbete med beredskapsplanering fr utbrott av

karantnsskadegrare.

vervganden om miljmlskonflikter visar att konflikterna med miljmlen betraktades vara mindre eller inga alls s lnge det rr sig om enstaka utbrott, dr effektiva tgrder stts in och utrotning av trd endast sker i den nrmaste omgivningen. Det r bara om trd med rdlistade arter

skulle fllas och destrueras, som det skulle bli en strre miljmlskonflikt. Skulle det bli frga om nya angrepp med upprepad kalhuggning kan ven andra miljml pverkas.

Ett frslag till en samarbetsmodell visar var i processen de olika intressenterna kan komma in och pverka. Fr att kunna genomfra en snabb och effektiv utrotning behver myndigheten samverka med intressenterna. Kommunen ansgs ha en nyckelroll oberoende av var utbrottet sker. Lnsstyrelsen har viktig roll om utbrottet sker i omrden med skyddade biotoper eller annat naturskydd.

Rapporten r publicerad digitalt av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, under fljande lnk http://pub.epsilon.slu.se/8089/ Resultatet kommer ven att publiceras i populr form i Movium Fakta i Movium Magasin nr 2 2011. Dessutom kommer resultaten att presenteras vid ett seminarium om stadstrd den 24 november i samband med Trddagen 2011, som arrangeras av Svenska trdfreningen och Movium, SLU.

2012-05-16

Projekt: Reducera jordbearbetningen fr att minska lckage och klimatpverkan

Annan beteckning: Reducera jordbearbetningen fr att minska vxtnringslckage och klimatpverkan utan att anvndningen av bekmpningsmedel kar.



mnesomrde: Klimat & luft, Vatten, Odlingslandskap

Rapportdatum: 2010


Miljkvalitetsml:


Etappml


4 Giftfri milj

Preciseringar

- den sammanlagda exponeringen fr kemiska mnen via alla exponeringsvgar inte r skadlig fr mnniskor eller den biologiska mngfalden, 7 Ingen vergdning

Preciseringar

- den svenska och den sammanlagda tillfrseln av kvvefreningar och fosforfreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som faststlls inom ramen fr internationella verenskommelser,- atmosfriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar ngra vsentliga lngsiktiga skadliga effekter av vergdande mnen i ngon del av Sverige,- sjar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnr minst god status fr nringsmnen enligt frordningen (2004:660) om frvaltning av kvaliteten p vattenmiljn, och - havet har minst god miljstatus med avseende p vergdning enligt havsmiljfrordningen (2010:134).


Preciseringar

- kermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer r bibehllna, - jordbruksmarken har s lg halt av froreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mngfalden och mnniskors hlsa inte hotas,


Mindre jordbearbetning kan minska utlakning av vxtnringsmnen och drmed vergdningen samt kan minska jordbrukets klimatpverkan. Eftersom pljning minskar problem med ogrs och sjukdomar kan dock lgre skrd och kat behov av kemisk bekmpning samtidigt uppst om bearbetningen reduceras. I projektet har en kunskapssammanstllning om effekter av minskad jordbearbetning gjorts och en enktunderskning (465 svar frn lantbrukare inom Greppa Nringen) utfrts. Rapporten lyfter srskilt fram fljande slutsatser

Ett lyckat resultat av reducerad jordbearbetning krver kunskap och intresse hos lantbrukaren.

Fr att n en hg miljnytta br skrden inte bli ptagligt mindre n vid konventionell bearbetning, eftersom en hg skrd r viktigt fr att det ska bli liten miljpverkan per mngd skrdad produkt.

Ett hgt ogrs- eller sjukdomstryck kan vid reducerad jordbearbetning leda till skrdeminskning eller kad kemisk bekmpning.

Fr lantbrukaren r en kostnadsbesparing den starkaste drivkraften fr minskad jordbearbetning. Frutsttningarna att reducera jordbearbetningen och miljmlskonflikterna beror mycket p den specifika platsen och situationen fr odlingen.

En broschyr har tagits fram fr att ka intresset.


Den kade kunskapen kan bidra till strre intresse fr att i praktiken reducera jordbearbetningen. I det frslag till handlingsprogram fr minskade vxtnringsfrluster och vxthusgasutslpp frn jordbruket, som Jordbruksverket levererade till Jordbruksdepartementet 2010, ingr att minskad jordbearbetning genom rdgivning bedms leda till att vxthusgasutslppen, p grund av minskad energifrbrukning, minskar med ca 1250 ton koldioxidekvivalenter per r. Samtidigt minskar det utslpp av fosfor och kvve.

Rapporter

Reducerad jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn! Jordbruksverket, Rapport 2010:36. ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-10/36 -SE

Digitalt: Jordbrv2010JordbearbetningLackageKlimat

Reducerad jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn! Jordbruksverket, Broschyr

Digitalt: Jordbrv2010JordbearbetningBroschyr (i UtvNV2012/Rapporter)

Minskade vxtnringsfrluster och vxthusgasutslpp till 2016 frslag till handlingsprogram fr jordbruket. Jordbruksverket Rapport 2010:10

Digitalt: Jordbrv2010ForslagHandlProgr


Reducerad jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn!

Att minska jordbearbetningen vid rtt tillflle kan minska bde vxtnringslckaget och vxthusgasutslppen frn jordbruket. Behovet av jordbearbetning varierar med till exempel: jordart, frfrukt, ogrsfrekomst och mngden vxtrester som finns kvar p kern. Genom att anpassa

jordbearbetningen till de frutsttningar som gller p platsen minskar jordbrukets miljpverkan. I rapporten Reducerad jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn! frn Jordbruksverket har forskaren Maria Stenberg vid SLU sammanstllt forskning och frsk med reducerad jordbearbetning. Detta i syfte att visa hur vxtnringslckage och klimatpverkan kan minskas utan att den kemiska bekmpningen kar. I rapporten delar ven ca 400 lantbrukare med sig av sina erfarenheter kring reducerad jordbearbetning.

Fr att en reducerad jordbearbetning ska leda till en minskad miljpverkan frn jordbruket r det viktigt att:

det finns kunskap och intresse hos lantbrukaren kring reducerad jordbearbetning

skrden inte blir ptagligt mindre n vid konventionell bearbetning, eftersom en hg skrd r viktigt fr att det ska bli en liten miljpverkan per mngd skrdad produkt

det inte r fr hgt ogrs- eller sjukdomstryck, eftersom det d kan leda till skrdeminskning eller kad kemisk bekmpning

det finns en bra markstruktur, vilket gr att jorden inte r i s stort behov av luckring

Alla resultat frn studien finns i rapporten Jordbearbetning p rtt stt en vinst fr miljn! Jordbruksverkets rapport 2010:36, bestll eller ladda ner den frn Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se

2012-06-09

Projekt: Strategisk planering av std fr kad biogasproduktion



mnesomrde: Energi, Odlingslandskap, Tillvxt/Nringsliv, Konsekvenser/Styrmedel

Rapportdatum: 2011

Ansvarig: Lnsstyrelsen i Stockholms ln i samverkan med lnsstyrelsen i Uppsala

Miljkvalitetsml:

Generationsmlet

Preciseringar

en god hushllning sker med naturresurserna,

andelen frnybar energi kar och att energianvndningen r effektiv med minimal pverkan p miljn




Syftet var att ka intresset hos lantbruksfretag att utnyttja investeringsstd fr biogas. En enktunderskning till strre djurproducenter och hstfretag samt smskaliga livsmedelsfretag i Stockholms och Uppsala ln genomfrdes (223 utskick och 102 svar). Fem av dessa fretag valdes ut fr en frstudie av frutsttningarna fr biogasproduktion. Studien visade att inget av fretagen skulle f lnsamhet utan investeringsstd, men att ett slaktsvinsfretag eventuellt kunde f det med investeringsstdet och mjligen ett mjlkfretag om ocks ett p