expressiva – anna hass – skriv texter för digitala kanaler – presentation hos sabo

60
Skriva för digitala kanaler Anna Hass, textexpert

Upload: anna-hass

Post on 20-Jan-2017

215 views

Category:

Marketing


5 download

TRANSCRIPT

Skriva för digitala kanaler Anna Hass, textexpert

2 foto:DeeDee

3 foto:HannahK

4

5

Skrivandets tre faser

analysera skriva

bearbeta

6

Har du sett en dålig text någon gång?

7

Rehabiliteringsåtgärder Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar går inte längre än att vidta sådana åtgärder som syftar till att medarbetaren ska kunna återgå i arbete hos arbetsgivaren. Arbetsgivaren har inom ramen för den allmänna försäkringen en skyldighet att överväga alla de arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras inom eller i anslutning till arbetsgivarens verksamhet. Vilka åtgärder som sedan måste vidtas får bedömas från fall till fall med beaktande av flera faktorer, till exempel arbetsplatsens storlek och medarbetarens egen medverkan. Arbetsgivarens skyldigheter att vidta rehabiliteringsåtgärder är i och för sig inte begränsade till sådana åtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen, utan åtgärderna ska vidtas ”i eller i anslutning till den egna arbetsplatsen”. I detta ligger att det kan krävs att arbetsgivaren medverkar till till exempel arbetsprövning, arbetsträning eller omskolning utanför arbetsplatsen, detta under förutsättning att syftet är att medarbetaren ska komma tillbaka till arbetsgivaren igen.  Inom ramen för rehabiliteringsansvaret är arbetsgivaren skyldig att överväga flera olika möjligheter att söka hjälpa den sjuke eller arbetsskadade medarbetaren. Det kan bli fråga om anpassning av arbetsmiljön, ändring i arbetet, omplaceringsåtgärder eller arbetslivsinriktade åtgärder som till exempel arbetsträning. Konsekvenserna av detta är att arbetsgivaren inte anses ha uppfyllt sitt ansvar om sådant övervägande inte skett. Undantag är om det redan från början framstår som uppenbart onödigt på grund av att det står klart för arbetsgivaren från början att medarbetaren ändå inte kan komma tillbaka till något arbete av betydelse hos arbetsgivaren. Vid denna bedömning bör även medarbetarens egen uppfattning om situationen beaktas.  Angående arbetsgivarens skyldighet att ändra arbetsorganisation ansåg AD i en dom …

Rehabiliteringsåtgärder Som arbetsgivare ska du göra det som behövs för att en sjuk eller arbetsskadad medarbetare ska kunna återgå i arbete hos dig. Gör det som kan göras hos er för att personen ska kunna komma tillbaka Du ska överväga alla former för arbetslivsinriktad rehabilitering som kan genomföras i eller nära er verksamhet. Vilka åtgärder du sedan ska vidta får du bedöma utifrån till exempel arbetsplatsens storlek och medarbetarens egen medverkan. Du kan behöva medverka till arbetsträning eller omskolning även utanför arbetsplatsen, om syftet är att medarbetaren ska komma tillbaka och arbeta hos dig igen. Överväg flera olika möjligheter Du är skyldig att överväga flera olika möjligheter att hjälpa medarbetaren, till exempel om du ska - anpassa arbetsmiljön - ändra arbetet - omplacera personen - erbjuda arbetslivsinriktade åtgärder som arbetsträning. Men du behöver inte göra det om det redan från början är uppenbart att medarbetaren ändå inte kan komma tillbaka till något arbete av betydelse hos dig. Om du gör den bedömningen bör du också väga in medarbetarens egen uppfattning om situationen innan du beslutar dig för att inte erbjuda rehabilitering. Överväg att fördela om arbetsuppgifter Du har också viss skyldighet att ändra arbetsorganisationen om det behövs, till exempel genom att fördela om arbetsuppgifter, så att den sjuka eller arbetsskadade medarbetaren kan få nya uppgifter. AD ansåg i en dom …

Ge texten en användbar struktur

8

Följ språklagen – använd klarspråk •  Syfte: Bestäm vilka effekter du vill ha, och se till att

svara på läsarnas frågor.

•  Perspektiv: Låt texten handla om läsaren, inte om er, och använd gärna tilltal och uppmaningar.

•  Struktur: Ge texten en användbar, synlig struktur.

•  Språk: Skriv effektiva meningar, med subjekt och det viktiga verbet tidigt, och välj vanliga ord.

9

Språkrådets 38 klarspråkspunkter (korta.nu/38punkter) 1.  Står det i texten vem den vänder sig till och vilket syfte den har? 2.  Har texten ett tydligt och konsekvent direkt tilltal till läsaren? 3.  Utnyttjar du möjligheten att tala om avsändaren som vi? 4.  Är innehållet anpassat till läsarna, dvs. är det som står i texten valt med

tanke på hur läsarna ska använda texten? 5.  Är texten skriven ur ett för läsarna lämpligt perspektiv? 6.  Har du valt en disposition som är ändamålsenlig för läsarna? 7.  Är huvudbudskapet framhävt i texten? 8.  Står det som läsaren vill ha svar på tidigt i texten? 9.  Får mottagaren anvisningar om fortsatt agerande, till exempel om ett

beslut kan överklagas eller inte? 10.  Har texten en innehållsförteckning som ger läsaren bra överblick över

vad som står i texten ? 11.  Finns det läsanvisningar som presenterar textens uppläggning? 12.  Finns det en sammanfattning i början av texten? 13.  Sammanfattas också viktiga avsnitt i texten? 14.  Ger du en pedagogisk presentation av skälen till beslutet? 15.  Har du använt punktuppställningar, faktarutor etc. där sådana är

befogade? 16.  Är styckeindelningen logiskt genomförd med en tankegång per stycke? 17.  Markeras styckena tydligt och på ett enhetligt sätt? 18.  Finns det informativa rubriker och underrubriker i texten? 19.  Är rubrikerna symmetriskt utformade? 20.  Överensstämmer rubrikerna med innehållet? 21.  Har texten lagom många rubriknivåer och är dessa tydliga för läsaren? 22.  Finns det tydliga samband mellan uttryck som syftar på samma sak? 23.  Finns det gott om bindeord, till exempel eftersom, men, därför,

dessutom, nämligen, som visar hur stycken och meningar hänger ihop?

24.  Är hänvisningarna inom texten tydliga? (Undviker du till exempel Med hänvisning till ovanstående ...)

25.  Varierar meningslängden så att några meningar är korta och andra är längre (upp till ungefär 25 ord)?

26.  Är meningarna enkelt byggda utan till exempel långa inskjutna satser och onaturlig ordföljd?

27.  Kommer det viktiga tidigt i meningen? 28.  Använder du aktiva verb så långt det är möjligt? Exempelvis vi

föreslår i stället för det passiva det föreslås. 29.  Framgår det tydligt vem som har gjort vad, det vill säga har du

befolkat språket? 30.  Är texten fri från substantiveringar som tynger texten? 31.  Är texten fri från ord som har förlängts i onödan? (Skriver du

exempelvis fråga i stället för det förlängda frågeställning?) 32.  Använder du korta prepositioner i stället för de vaga angående,

avseende, beträffande, gällande, rörande? 33.  Förklarar du fackord som kan vara svåra att förstå för läsarna, men

som ändå kan vara nödvändiga att använda? 34.  Förklarar du alla förkortningar som inte är allmänt kända? 35.  Undviker du modeord, svengelska och främmande ord? 36.  Använder du konkreta och tydliga ord, särskilt för att exemplifiera

abstrakta resonemang? (Skriver du till exempel träd i stället för vegetationselement; skolan i stället för utbildningsenheten?)

37.  Använder du nutida och begripliga ord i stället för ålderdomliga, stela och byråkratiska?

38.  Har du noga kontrollerat att texten inte innehåller felstavade ord eller andra språkfel?

10

Följ klarspråksråden för •  effektivitet och användbarhet för alla läsare •  tillgänglighet för personer med nedsatta funktioner •  mindre risk att du diskriminerar •  att bygga ett högre förtroende hos läsarna •  att spara tid och pengar •  att följa språklagen.

www.språkrådet.se

11

Analysera kommunikationsprocessen Läsaren: •  Vilka ska läsa? •  Hur ser deras situation och behov ut? •  Vad vill de veta, och vad vill de kunna göra?

Effekten: •  Vad vill du att läsarna ska göra? •  Vad vill du att läsarna ska känna?

Texttypen: •  Vilka krav och förväntningar finns på den här typen av text?

12

Kommunikation: att få en effekt

effekt!

sändare mottagare

(mo*agarengörrä*)

13

Lite jobbiga fakta som du måste rätta dig efter:

•  25 procent av de vuxna svenskarna klarar inte att förstå en text på nivå årskurs 9. De skulle få IG i svenska.

•  Många är så stressade att de läser och förstår jättedåligt.

•  De som är erfarna duktiga läsare har oerhört mycket att läsa, och därför läser de ofta slarvigt.

•  Svenskens uppmärksamhetsspann är nu 8 sekunder, enligt Micael Dahlén.

•  Vi läser oerhört mycket på mobilskärmen. Det som inte får plats på första mobilskärmen blir inte läst lika noga.

•  I offentlig sektor har du ett informationsansvar enligt förvaltningslagen, och en skyldighet enligt språklagen att vara begriplig. Om du har skickat ut ett brev som vissa läsare inte har förstått, har du uppfyllt ansvaret då?

14

Lite gladare fakta: •  Klarspråksverktygslådan

innehåller allt du behöver för att nå fram bättre till alla du vill!

•  Alla föredrar den klarspråkade texten! Både dyslektikern, andraspråkaren och stressade professorn!

•  Du behöver inte ta bort viktig information, eller urvattna det komplicerade! Du behöver bara lägga till: en sammanfattning först, förklaringar på det svåra och många fästpunkter för ögat. (De tycker ännu bättre om texten om du dessutom byter till vardagliga ord och skriver korta effektiva meningar.)

•  Folk har bättre förtroende för den som skriver klarspråkliga texter.

15 foto:ChrisHarrisson

16

Förslag – skriv för denna läsare, då kommer det att fungera bra för alla: •  ny kund, okunnig i ämnet •  stressad •  sovit dåligt •  annat förstaspråk än svenska •  har aldrig sett en text från er tidigare

(Efter en lättillgänglig sammanfattning ger du möjlighet för de kunniga att gå djupare och läsa mer avancerat material.)

Syfte & perspektiv:

Vad vill du att de ska göra och tycka? Vad vill de kunna göra? Vänder du dig till läsaren?

18

Användbar struktur. Läsarens perspektiv utom sista; hur kan vi vända den till läsaren?

19

Användbart.

20

Bilden tydliggör

uppmaningen

21 foto:LauraBlankenship

22

Övertyga: konvertera som en grek. 1. Tydlig tes – vad ska de göra? 2. Balansera fakta, förtroende, känslor. (logos, etos, patos.)

23

Inventera argument – exemplet hudkräm Etos–tropåmigföra<jagärdenjagär,haförtroende

Patos–villpga.känslor

Logos–bliövertygadavfakta

Morot/lö;e/gain Maddeanvänderden!

Utvecklatavossseriösaforskaremedvitrock.

ViserJllnaturensbästa.

Dublirmjukochhärlig,duserungut

giKfri

över1000000användare.

8av10kvinnorrekommenderar…

Piska/hot/blirutan/pain

Allaandraärdåliga.

Detfinnsmångaskummisaribranschen.

BörjaiJd,annars…

Omduintegörnågot…

4av5somväljerannankrämfårfethy

24

Vilka känslor vill du väcka?

25

Unaware ProblemAware

SoluEonAware

ProductAware

MostAware

Baserat på: Five levels of Awareness , från ”Breakthrough Advertising , av Eugene Schwartz, 1996 http://www.copyblogger.com/blog-selling/

27

Klagomål – tänk efter före •  Har ni det som behövs för att kunna ta emot klagomål i denna kanal?

Var vill ni ha in dem? Hur? Ta ordentlig höjd för att ta emot många. Ibland blir det stora toppar.

•  Det måste finnas en kanal och ett mandat för att skicka klagomål eller frågor vidare till rätt mottagare. Det måste också finnas regler så att de svarar på rätt sätt och tillräckligt snabbt för det aktuella mediet.

•  Ni måste vara beredda på, och ha metoder för att hantera, känslorna folk har.

•  Kanske behöver ni vara beredda att flytta vissa typer av diskussioner till andra kanaler.

28

Kriser och svåra ämnen, t.ex. flyktingboenden •  Ha en sida på webbplatsen, som hela tiden har uppdaterat material och en

FAQ. Hänvisa dit från alla kanaler, hela tiden. Då är det lättare att det blir rätt information varje gång.

•  Låt gärna era fans försvara er, i stället för att försvara er själva, om någon kommer med kritik. Det ger oftast mer medhåll.

•  I svåra situationer, bjud gärna in till ett möte för att diskutera. Troligen kan du aldrig övertyga någon på plats i diskussionen på Facebook.

•  Ska ni ens svara på det här inlägget? Axboms guide kan vara till hjälp: http://axbom.se/blogg/miniguide-besvara

Stöd för planering och strategi: http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/forandra-radikalt-2.html och http://axbom.se/mallar

Var där folk är: Gå med i de Facebookgrupper där folk redan är och pratar om er. Välj vem eller vilka som gör det, och hur tydligt det ska vara att man är där i er tjänst.

Struktur:

Hittar de rätt? Hittar de på sidan?

Är uppställningen användbar?

30

HITTAR DE DIN TEXT?

foto:DerekGavey

31

En orienterande sida. Trevlig tonalitet. Risker?

32

33 foto:cdrussorusso

34

Överskådligt svar med punktlista och fetstil på viktiga ord

35

Lägg det viktiga på rätt ställe Viktigast på en sida med call to action – det som får mest uppmärksamhet: 1.  rubrik 2.  knapptext 3.  punktlistor 4.  varje styckes 3 första ord

Om rätt saker står här, blir även SEO bra.

Utgå från hur man läser på skärm: skummar – skannar som ett F – läser.

36

37

En utgångspunkt är, enligt Tillväxtverkets sätt att se det, att det ska vara attraktivt att bedriva näringsverksamhet på en plats. Kommunerna måste vara delaktiga. Likaså politiken på lokal nivå. Tillväxtverket menar att om inte den politiska viljan finns blir det svårt. Kommunerna bör, utifrån ett tillväxtperspektiv prioritera och finansiera en viss grundläggande nivå vad avser service för företagen men även ---

Tillväxtverket anser också att det måste finnas en långtgående samverkan och samhandling mellan det offentliga, privata och ideella på den lokala nivån när det gäller olika slag av servicelösningar. Det kanske till och med är så att kommunerna, tillsammans med företagen och den idéburna sektorn måste samfinansiera en viss del av servicen för att erhålla en viss grundläggande nivå av densamma.

Vidare skulle det, såsom Tillväxtverket ser det, från den statliga nivån finnas en tydligare styrning när det gäller den regionala och nationella nivån att de i högre utsträckning än idag ska delta inom det här området. Inte minst när det gäller de aktörer på regional nivå som har ett tillväxtansvar men även myndigheter ---

Kommunerna och den lokala politiken måste vara delaktiga. En utgångspunkt är, enligt Tillväxtverkets sätt att se det, att det ska vara attraktivt att bedriva näringsverksamhet på en plats. Likaså politiken på lokal nivå. Tillväxtverket menar att om inte den politiska viljan finns blir det svårt. Kommunerna bör ...

Det behövs samverkan lokalt mellan det offentliga, privata och ideella. Det kanske till och med är så att kommunerna, tillsammans med företagen och den idéburna sektorn måste samfinansiera en viss del av servicen för att erhålla en viss grundläggande nivå av densamma.

Regionala och nationella aktörer behöver tydligare styrning. Tillväxtverket bedömer att det krävs, från den statliga nivån en tydligare styrning när det gäller den regionala och nationella nivån att de i högre utsträckning än idag ska delta inom det här området. Inte minst när det gäller de aktörer på regional nivå som har ett tillväxtansvar men även myndigheter ---

Lyft fram slutsatserna så de syns

38

Bra innehållsrika användbara länkar

39

Kortfattat först

40

Bra principstruktur för e-brev, svar på frågor, uppmanande inlägg

TREVLIG: (fluff) Öppna dialogen. Bekräfta personen och känslan.

TYDLIG: (fakta) Svara direkt, gärna ja/nej med ev. om … Använd konkreta uppmaningar: fortsätt, tryck … Om bakgrund eller fakta behövs, lägg det i slutet. Ge användbara länkar eller hänvisningar sist.

TREVLIG: (fluff) Avsluta ditt svar med något trevligt.

din text

INNEHÅLLSRIK RUBRIK: Kan jag använda autogiro?

41

Sociala medier – snabba tips •  Gör ordentliga målgruppsundersökningar innan ni väljer kanaler och

börjar lägga ut. Du behöver veta var dina målgrupper befinner sig och vad de förväntar sig: hur texter ser ut, vad texter innehåller osv.

•  Välj rätt kanal för rätt syfte. Alltså: analysera syftena först.

•  Orientera – informera – aktivera läsaren steg för steg.

•  Skriv enligt T—T—T-modellen: 1. Trevligt, 2. Tydligt, 3. Trevligt.

•  Var lika personlig som i telefonen eller på ett möte.

•  Granska inlägget innan du publicerar. Hur ser det ut på olika skärmar?

•  Gör tester efter, av hur det gick, vad läsarna gjorde osv. Mät, räkna. Ändra sedan utifrån det du lärt dig.

Språk:

Är meningarna effektiva för hjärnan?

Är orden vanliga?

43

Risker med fackord? #dagensfackord

44

Tydligt tilltal och tydligt vad jag ska uppfylla

45

Risk: ert eget inifrånperspektiv •  Vad pratar ni om? Glassmaskinen, glassen eller min njutning?

•  Prata inte om er själva. Prata om min nytta.

•  Skriv ”du kan …” i stället för ”vi erbjuder”.

46

Gör inte så här: Tvinga användaren att lära sig era interna ord

47

Inkonsekvent

48

Ta ansvar för era ord! Var konsekvent! Variera inte språket!

49

Konsekvent

50

foto:GeorgeLu

51

Använd verb! Inspektionerna är inriktade på hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs beträffande undersökning av arbetsförhållandena, bedömningar av risker samt åtgärder för att förebygga skador. Särskilt fokus kommer att ligga på det förebyggande arbetet vad gäller risk för olyckor och belastningsskador.

Arbetsmiljöverket kommer att inspektera ert systematiska arbetsmiljöarbete alltså hur ni - undersöker arbetsförhållandena - bedömer riskerna - förebygger skador. Ni kommer främst att få beskriva hur ni arbetar för att förebygga olyckor och belastningsskador.

52

53

54

Sätt det viktiga verbet senast 7 ord in i meningen Den som avser att driva förskola, öppen förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, specialskola, sameskola eller internationell skola måste göra en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden innan verksamheten påbörjas. Innan du startar en livsmedelsverksamhet måste du göra en anmälan om registrering till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det gäller till exempel en restaurang, butik, catering, kafé eller gatukök.

55

Skriv lättlästa meningar och ord •  Alltid när det passar: välj en uppmaning eller ett tilltal till läsaren •  Var tydlig med subjektet: vem gör vad? •  Börja gärna meningen direkt med subjekt och verb, gärna du kan

•  Välj hellre verb (bygger, planerar) än substantiv (byggandet, planering) •  Sätt det viktiga verbet tidigt i meningen – max 7 ord in •  Flytta inskott sist i meningen. Börja aldrig med Enligt eller Eftersom •  Skriv korta lättlästa meningar. Använd gott om kommatecken och punkter. •  Välj korta vanliga ord •  Använd läsarens ord, inte (bara) era interna ord

56

tonalitet

very focus

very wow

such hype

57

Också ett sätt att skapa tonalitet! :)

58

OMG 2much? Snabbis: •  Skriv som du pratar. Till en ny trött person.

•  Hitta de 3 viktigaste sakerna på sidan, och lyft upp dem och lyft fram dem.

•  Hitta de 3 viktigaste orden i stycket, och sätt dem först.

•  Prova 2 varianter. Testa gärna på läsare.

•  Sätt verb och subjekt tidigt i meningen.

•  Låt rubriker vara långa. 3 + 1 = 7.

foto:nathanmac87

59

Nyhetsbrev, digital marknadsföring … lästips •  Evelina Anders blogg – http://evelinaander.se/tag/amnesrad/

•  Therese Reuterswärds blogg – Trulytherese.se

•  Mailchimps tipssidor – http://mailchimp.com/resources/

•  Blogg om trender med tips – http://socialbydefault.se

60

Lycka till! www.textexperten.se foto:It’sMichael