det goda samtalet

DetDet goda goda samtaletsamtalet

Lennart LundinLennart Lundin

Göteborg 20050209Göteborg 20050209

Samtalet med en Samtalet med en psykotisk personpsykotisk personVad befrämjar:Vad befrämjar: Vilja att förstå Vilja att förstå

varannvarann Respekt för den Respekt för den

andres andres uppfattninguppfattning

KunskapKunskap Inställningen att Inställningen att

kommunikation kommunikation är viktigär viktig

Vad hindrar:Vad hindrar: Rädsla att göra Rädsla att göra

felfel Okunnighet om Okunnighet om

speciella speciella svårighetersvårigheter

Den psykotiska Den psykotiska upplevelsenupplevelsen

Upplevs som helt sannUpplevs som helt sann Ofta den mest genomgripande Ofta den mest genomgripande

upplevelsen i livetupplevelsen i livet Ofta ett stort hjälpbehov även om Ofta ett stort hjälpbehov även om

inga tvivel finns kring upplevelseninga tvivel finns kring upplevelsen I värsta fall: Ingen vill lyssnaI värsta fall: Ingen vill lyssna

Tidig Psykos – svensk Tidig Psykos – svensk versionversion Bearbetning av EPPIC:s Bearbetning av EPPIC:s

undervisningsmaterialundervisningsmaterial Programgruppen: L Lundin , Programgruppen: L Lundin ,

R Stenmark, BG Ericson, C R Stenmark, BG Ericson, C Sigalin, H Hedström (Göteborg Sigalin, H Hedström (Göteborg o Jönköping)o Jönköping)

Janssen-Cilag har producerat och Janssen-Cilag har producerat och sponsratsponsrat

Identifiering och diagnostik

Strategi

Initial bedömning

Akut behandling

INITIAL BEDÖMNING : 1


Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N GS T R A T E G I E R F Ö R Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N G

Strategier för ömsesidigt engagemangVar medveten om att patienten kan vara nervös, avvaktande eller inte vill träffa dig

Var medveten om att patientens psykos kan förvränga sättet att interagera och förmågan att hantera information

Erkänn och respektera patientens åsikt

Hitta gemensamma utgångspunkter

Lyssna noga på patienten och tag patientens åsikter på allvar

Var hjälpsam, aktiv och flexibel

Förklara noggrant de moment som ingår i somatisk eller annan undersökning


Överväg vad som är lämpligt kroppsspråk vid samtal med en patient som kan vara extremt paranoid, agiterad eller manisk

- Sitt bredvid patienten (inte för nära) hellre än mittemot

- Undvik för mycket ögonkontakt

- Tillåt personligt utrymme, t.ex. att gå omkring under tiden man pratar

Inhämta information stegvis för att samtidigt skapa en nära relation

Introducera de nyckelpersoner som kommer att ta del i behandlingen av patienten

Eftersträva kontinuitet i vården och god kommunikation mellan vårdgivarna

Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N GS T R A T E G I E R F Ö R Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N G


Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N GI N S I K T O M D E T P E R S O N L I G A I N N E H Å L L E T I E N P S Y K O S

Insikt om det personliga innehållet i en psykosInsikt om och förståelse för det personliga sammanhang inom vilket en psykos har utvecklats underlättar engagemang i patienten.

Förståelse för de behov, risker och utgångspunkter som är specifika för patienten vid den första psykosepisoden

Kunskap om variationer i patienters reaktioner på psykos och patienters olika personlighetsstrukturer, utvecklingsfaser, förmåga att hantera situationer och självuppfattning


Ö M S E S I D I G T E N G A G E M A N GI N S I K T O M D E T P E R S O N L I G A I N N E H Å L L E T I E N P S Y K O S

Kunskap om patientens sociala och kulturella miljö

Insikt om patienters och vårdgivares attityder till olika vårdformer och behandlingar

Insikt om konsekvenserna av en psykos för patienten, dvs. hur psykosen påverkar hans liv

Förståelse för hur begåvningsnivå före sjukdomsdebuten, särskilt med avseende på verbal förmåga, påverkar patientens sätt att ge uttryck för sina upplevelser.


K L I N I S K B E D Ö M N I N GH I N D E R F Ö R B E D Ö M N I N G A V P S Y K O S G R A D

Hinder för bedömning av psykosgrad

Misstänksamhet och bristande förtroende, ibland till och med öppna förföljelseidéer eller vanföreställningar som är relaterade till prodromalfasen eller den psykotiska processen

Faktorer relaterade till ungdomsåren: svårighet att identifiera känslor och sätta namn på symtom.

Förstaepisod-patienter har ofta svårt att identifiera symtomen eftersom dessa är nya erfarenheter för vilka patienten inte har lärt sig en objektiv benämning. Patienten saknar också sammanhang och bakgrund att relatera symtomen till.


Tidigare erfarenheter av behandling

Bedömningssammanhang

Problem med uppmärksamhet och koncentration

Starka subjektiva, inre upplevelser, t.ex. hallucinationer, överväldigande känslor, dominerande vanföreställningar

Drogmissbruk

Språkbarriärer och kulturella hinder

K L I N I S K B E D Ö M N I N GH I N D E R F Ö R B E D Ö M N I N G A V P S Y K O S G R A D

SVENSK FÖRDJUPNING : 17

Svensk fördjupning

Svensk behandling

Kognitiva funktionsstörningar

Vem hjälper ?

Nationellt kvalitetsregister


Kognitiva funktionsstörningar

Kognitiva störningar är nedsättningar i hjärnans förmåga attprocessa information, planera och utföra handlingar och attlagra minnen

De finns ibland från barnaåren och yttrar sig då sommotoriska störningar, neuropsykologiska störningar ochsociala svårigheter

De utgör ibland de första tecknen på ett psykosinsjuknande

Kraftigt försämrade skolresultat i gymnasiet har i någrarapporter utpekats som de första varningstecknen. Dettautgör en indikation på kognitiva störningar

K O G N I T I V A F U N K T I O N S S T Ö R N I N G A R

A L L M Ä N T

Hur vanliga är Hur vanliga är kognitiva störningarkognitiva störningar

Det börjar komma stora svenska Det börjar komma stora svenska studier:studier:

Trollhättan / UddevallaTrollhättan / Uddevalla JönköpingJönköping + andra+ andra

JönköpingJönköping

Psykossektionen vid Ryhovs sjukhus Psykossektionen vid Ryhovs sjukhus (Stenmark, personlig (Stenmark, personlig kommunikation)kommunikation)

Ca 300 patienterCa 300 patienter Av dessa har ca 85 hittills testats Av dessa har ca 85 hittills testats

(kliniska skäl)(kliniska skäl) Snitt-IQ (WAIS): 70!!Snitt-IQ (WAIS): 70!! Vissa patienter ligger runt 50Vissa patienter ligger runt 50

JönköpingJönköping

Förekomst av Förekomst av autismspektrumstörning i autismspektrumstörning i nyinsjuknadegruppen:nyinsjuknadegruppen:

2001 remitterades 14 patienter till 2001 remitterades 14 patienter till TidigPsykos-teametTidigPsykos-teamet

Två patienter fick aspergerdiagnosTvå patienter fick aspergerdiagnos En fick autismdiagnosEn fick autismdiagnos Ingen hade tidigare haft Ingen hade tidigare haft

autismspektrumdiagnosautismspektrumdiagnos


Kognitiva störningar kan uppkomma tidigt i sjukdoms-förloppet som ett prodromalsymtom

De kan vara betydande efter 1-2 år. En ung person kan ha stora funktionshinder efter kort tids sjukdom.

De är ofta stationära dvs. har ett icke-progredierade förlopp. Detta skiljer denna typ av kognitiv försämring från de vanligademenssjukdomarna där man oftast ser gradvisa försämringar.

De kan försämras i samband med psykosgenombrott ochåterfall


A L L M Ä N T


Förmåga att ta initiativ

Planerings- ochorganisationsförmåga

Tidsuppfattning. Förståorsak/verkan

Förmåga att skapa struktur i vardagen

Förmåga att motivera sig själv

Förmåga att skjuta uppbehovstillfredsställelse

De vanligaste kognitiva störningarnaExekutiva funktioner

Förmåga till automatisktagerande

Förmåga att fokuserauppmärksamheten

Förmåga att hålla kvaruppmärksamheten

Kunna fördelauppmärksamheten

Kunna värdera sina egnaprestationer


D E V A N L I G A S T E K O G N I T I V A S T Ö R N I N G A R N A


Få livets detaljer att hänga ihop

Svårt att se helheten för alla detaljer

Skapa meningsfulla sammanhang

Känna igen ansikten

Tolka ansiktsuttryck

Central coherence




Svårt med övergripande begrepp

Tolka uttryck efter dess konkreta innebörd

Svårighet att föreställa sig situationer man inte har upplevt

Störningar i abstrakt tänkande




Stressöverkänslighet

Svårt att habituera (hitta tillbaka till kroppens vilotillstånd)

Försämrad feedback från kroppen

Överkänslighet för sinnesuttryck

Sömnrytmstörningar

Kroppsuppfattning och stresstålighet




Svårt att lära nya saker – det tar tid

Försämrat "mellanminne" – kort- ochlångtidsminnet kan fungera

Svårt att plocka fram rätt kunskap

Svårt att generalisera kunskap

Minnesstörningar




Förmåga att ta en annan människas perspektiv

Störning i inlevelseförmåga

Att inte förstå att andra tänker

Att inte förstå att andra har känslor

Störningar av "Theory of mind"




Ha en mycket tydlig struktur på tillfällen då information ges ochbeslut fattas. Använd dagordningar och schema.

Hjälp patienten att fokusera sin uppmärksamhet

Ge information på mer än en sinneskanal. Låt patienten vara aktiv i processen så tas information in lättare.

Använd tekniker från social färdighetsträning (ESL): undervisning, rollspel och hemuppgifter. Vi minns bäst de tillfällen då vi självvarit aktiva.

Låt patienten sammanfatta det som sägs och beslutas. Gärna i punktform och skriftligt.

Lär patienten stresshanteringtekniker och avslappning

Kognitiva störningar gör att sättet att ge information, attplanera och att utföra behandlingsinsatser måste modifieras


B E M Ö T A N D E

det goda samtalet

Documents