1

Delårsrapport av projekt Vuxsam

Januari – Juni 2015

Gabi Djordjevic

Projektledare

Vuxsam, Söderåsens samordningsförbund

2

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning av januari – juni 2015

2. Målgrupp

3. Mål och resultat

3.1. Deltagarinflöde och inskrivningstid

3.2. Resultat utifrån specifik insats

3.3. Pågående planeringar

4. Kvalitativ deltagarutvärdering

5. Remissgrupp

6. Aktiviteter

7. Ekonomi

7.1 Delårsbokslut 2015 Vuxsam

7.2 Händelser av betydelse under delår 2015

7.3 Kommande händelser under 2015

3

1. Sammanfattning av halvåret januari - juni 2015

Under halvåret januari till juni 2015 har Vuxsams verksamhet dragit igång ordentligt. Rutiner

har satt sig, både vad avser den dagliga verksamheten med deltagare, verksamhetsmöten och

dokumentation men även det tvärorganisatoriska arbetet med remissgrupper och kontakter

med alla remitterande handläggare. Samarbetet med Åstorps kommun som varit den sista

aktören in har fungerat utomordentligt - med en hög närvaro på remissgruppsmöten,

intressanta frågeställningar från styrelsemedlemmar och ansvariga chefer samt ett högt

deltagarinflöde. Likaså har samarbetet med Ungsam, vår motsvarighet i Åstorp, fungerat

friktionsfritt. Vuxsams och Ungsams remissgrupper slogs samman under februari månad och

båda projekt har sedan dess växelvis ansvarat för att göra dessa tillfällen både meningsfulla

och trevliga. Arbetet under halvåret som har gått har präglats av både upp- och nedgångar i

intensitet, från ett lägre deltagarantal i början av året till att ha fullt i projektet under senare

delen av halvåret. Så fullt så projektpersonalen bland annat fått starta ytterligare en

gruppverksamhet! Men precis som i de flesta projekt så är flexibilitet den viktigaste

egenskapen som en medarbetare bör ha. Vi ändrar om och anpassar allt eftersom nya

spännande individer kommer in i projektet och nya behov uppdagas, vi styr om och nätverkar

för att förbättra relationer och kommunikationsflöden mellan samverkande parter och vi

informerar löpande om vad som händer till dem som visar intresset, högt och lågt.

Under mars, april och maj månad flyttade projektet in i sina nya lokaler på Södra Storgatan 19

i Bjuv parallellt med att vi började bedriva vår verksamhet där. Lokalen invigdes i början på

juni månad med dryga fyrtiotalet mingelbesökare från en rad olika verksamheter. En lyckad

invigning om vi i personalen själva får tycka. De nya lokalerna har varit positiva både för oss

som arbetar i projektet – men även för våra deltagare. Deltagarna har uttryckt att de tycker att

lokalerna är mycket trevliga och att det känns tryggt att ha ”sina egna lokaler”. Sen är det

alltid en fördel att lokalen är belägen så centralt i Bjuv – med gångavstånd för våra deltagare

som kommer ifrån Åstorp!

En Biologdesigngrupp har genomförts med gott resultat och en tisdagsgrupp är i full gång. Ny

rekrytering inför höstens Biologdesigngrupp är i skrivande stund på gång och de individuella

planeringarna löper på. Hösten kommer med andra ord med nya spännande utmaningar!

4

2. Målgruppen

I avsnittet redovisas deltagarstatistik för de 19 aktuella deltagare under halvåret avseende kön

och ålder samt information om tid i offentlig försörjning och de behov som framkommit

generellt hos målgruppen.

Könsfördelningen har varit följande:

7 män (37%)

12 kvinnor (63%)

Statistiken visar att ett större antal kvinnor än

män har medverkat i projektet. Detta är inte

något som diskuterats i remissgruppen.

Den yngsta deltagaren är född 1985 och den

äldsta 1953.

Åldersfördelningen har varit följande:

7 st 30-40 år (37%)

3 st 41-50 år (16%)

8 st 51-60 år (42%)

1 st 61-65 år (5%)

De behov som är mest uttalade hos målgruppen är de samma som vid föregående redovisning

– bristande kunskaper i det svenska språket, både vad avser tal och skrift (även fall av

analfabetism), läkarutlåtanden vad gäller arbetsförmågan, då många deltagare har psykisk och

fysisk problematik som ej är dokumenterade på så vis att de räcker som underlag i kontakten

med Försäkringskassan samt utbildningsinsatser. En del av deltagarna har aldrig haft ett

förvärvsarbete och har enbart grundskoleutbildning, ofta avbruten eller ej fullföljd. Deltagarna

har generellt låg datorkunskap och sjukskrivningar är frekvent förekommande. Brister i

hygien och att ta hand om sig själv genom sådant som fysisk träning är vanligt.

5

3. Mål och resultat

Under aktuellt halvår har 19 deltagare varit inskrivna i projektet. Av dessa har 13 stycken

varit nyinskrivningar från januari månad och framåt och 6 varit kvar från 2014.

Under perioden januari – juni 2015 har 37 % av deltagarna avslutats (motsvarande 7 personer)

och 63 % av deltagarna är kvar i projektet (motsvarande 12 personer). Måluppfyllelsen ser ni

nedanför baserat på de 7 avslutade ärende under perioden.

14,5 % av deltagarna har avslutats utan att fullfölja insatsen (1 deltagare).

Jämf. enligt uppsatta mål: 20 % avslutas utan att fullfölja insats

71 % av deltagarna har erhållit arbete eller påbörjat studier. 60 % av deltagarna har

erhållit arbete, där 67 % varit osubventionerade och 33 % subventionerade (3

deltagare). 40 % har gått till CSN berättigade studier (2 deltagare).

Jämf. enligt uppsatta mål: 30 % avslutas till arbete eller studier

14,5 % av deltagarna har avslutats till annan insats (1 deltagare).

Jämf. enligt uppsatta mål: 50 % avslutas till annan insats

100 % av deltagarna har fått ökad känsla av sammanhang (3 deltagare av 7 avslutade

har gjort en avslutningsenkät).

Jämf. enligt uppsatta mål: Samtliga ska uppleva ökad känsla av sammanhang

Enligt SUS avslutningskoder ser avslutningarna ut som följande:

1) Utskrivning (enligt överenskommen plan): 6

2) Utskrivning – fortsatt rehabilitering: 0

3) Utskrivning på grund av sjukdom: 0

4) Utskrivning på grund av föräldraledighet: 1

5) Utskrivning på grund av flytt: 0

6) Medgivande återtagit: 0

7) Utskrivning – utan mätning: 0

8) Felregistrering: 0

9) Övrigt: 0

Med hjälp av insamlad data från SUS har sedan en avskalad sammanställning i antal gjorts för

att matcha projektets mål på individnivå:

1) arbete (subventionerat och osubventionerat): 3

2) studier: 2

3) annan insats (t.ex. praktik, arbetsrehabilitering eller behandling): 1

4) avslut på grund av annan orsak (t.ex. missbruk, hög frånvaro, graviditet, flytt): 1

6

3.1 Deltagarinflöde och inskrivningstid

I avsnittet framkommer hur fördelningen mellan remitterande verksamheter har sett ut för de

19 aktuella ärenden och för de 13 nyinskrivna. Inskrivningstiden för de 7 avslutade deltagare

är i snitt 5,5 månader.

Av 19 medverkande deltagare i projektet

under våren har fördelningen varit:

8 st (42%) Bjuvs kommun

5 st (26%) Åstorps kommun

3 st (16%) Arbetsförmedlingen

3 st (16%) Försäkringskassan

0 st (0%) Region Skåne

Av de 13 remitterande deltagarna under våren

2015 har fördelningen varit:

4 st (31%) Bjuvs kommun

5 st (38%) Åstorps kommun

1 st (8%) Arbetsförmedlingen

3 st (23%) Försäkringskassan

0 st (0%) Region Skåne

Som framgår i tabellerna ovanför har projektet fortfarande inte fått en deltagare remitterad in

från Region Skåne. Detta har lyfts på remissgruppsmöten och diskuterats. Slutsatsen man kom

fram till i det forumet var att Region Skåne är organiserat på ett annorlunda sätt än övriga

myndigheter och att det sällan är så att man som patient är knuten till en läkare eller

”handläggare” som har den hela översynen. Vidare arbetar man inte på samma vis som övriga

myndigheter med arbetsförmåga och kan inte heller ha ett aktivitetskrav på individen.

7

3.2 Resultat utifrån specifik insats

I avsnittet nedan presenteras insatsfördelningen och resultat utifrån varje specifik insats. I

insatsfördelningen finns 33 insatser med, trots att deltagarantalet totalt varit 19. Detta för att

varje deltagares medverkan i den separata insatsen räknas för sig. I snitt har alltså varje

deltagare haft 1,7 insatser. I tabellerna och dess beskrivningar används hädanefter följande

förkortningar: BD (Biologdesignern), CM (Case management) och TG (tisdagsgruppen).

10 deltagare har haft BD (grupp+individuellt

stöd). 12 deltagare har haft CM. 4 deltagare har

haft både BD och CM och samtliga 7 deltagare

som ingått i tisdagsgruppen har också haft CM .

50 % av deltagarna i BD har gått ut till

självförsörjning. 3 deltagare har gått ut till

arbete varav 2 är till osubventionerade

anställningar. 2 deltagare har gått till CSN

berättigade studier och 0 deltagare har gått till

annan insats.

8,5 % av deltagarna som haft CM har gått ut till

arbete. Detta motsvarar en individ och är en

subventionerad anställning. Lika många, 8,5 %

har gått till annan insats vilket inneburit att

individen gått till rätt försörjning. Ytterligare

en, 8,5 % har avslutats på grund av

föräldraledighet.

8

0 % av deltagarna som haft TG har gått ut till

arbete eller studier. 14 %, motsvarande 1

deltagare har gått till rätt försörjning och

ytterligare 14 %, 1 deltagare har avslutats på

grund av föräldraledighet. Detta är samma

individer som redovisas under CM avslut.

3.3 Pågående planeringar

De resterande 12 deltagare som är kvar i projektet inför hösten 2015 har samtliga en planering

i dagsläget. Av de 12 resterande deltagare förväntas en avslutas till studier under hösten och

en deltagare övergå till nästkommande Biologdesign grupp. Resterande förväntas avslutas till

annan insats. Planeringarna framgår i tabellen nedanför.

1 Se över studiemöjligheter inom personlig assistans

2 Pågående arbetsträning inom vården

3 Pågående insats på Activa och inom psykiatrin

4 Inväntar FK för specialistutredning av hälsotillstånd

5 Inväntar beslut om heltidssjukersättning

6 Inväntar beslut om heltidssjukersättning

7 Se över praktikmöjligheter inom butik/livsmedel & vårdkontakter

8 Tisdagsgrupp, vårdkontakter samt sammanfatta dokument som styrker att

deltagare har rätt ersättning idag

9 Tisdagsgrupp, vårdkontakter samt sammanfatta dokument som styrker att

deltagare har rätt ersättning idag

10 Vårdkontakter samt sammanfatta dokument som styrker att deltagare har rätt

ersättning idag

11 Tisdagsgrupp, vårdkontakter samt eventuell arbetsträning

12 Ska ingå i nästkommande Biologdesign grupp

9

4. Kvalitativ deltagarutvärdering

De deltagare som medverkar i Biologdesignern får efter varje avslutad grupp möjlighet att

med egna ord beskriva den insats de medverkat i. Dessa berättelser är av stort värde för

individen själv, då de ger en möjlighet att sammanfatta vad man varit med om. Men

berättelserna är också ett viktigt utvärderingsinstrument för oss som arbetar i projektet och ger

oss möjlighet att få feedback på det arbetet som vi gör. Nedan följer utdrag i kursiverad text.

”Kursen har gett mig insikt i vad som är bra för just mig.”

”Har fått hjälp med att stärka mitt självförtroende och den har varit ett stort stöd för mig.”

”Underbara och lyhörda lärare.”

”Biologen har gett mig: Bättre självförtroende, bli mer social, komma ut bland folk, passa

tider, bättre struktur, ta hänsyn, lyssna bättre.”

Deltagarna som medverkat i tisdagsgruppen har också haft möjlighet att komma med

feedback på gruppverksamheten utifrån vad som är bra och mindre bra. Exempel på det som

deltagarna har upplevt varit mindre bra är:

”Vi har grupp för sällan – hade velat ha oftare än en gång i veckan.”

”Lite svårt att ta sig hit med kollektivtrafiken.”

”Ibland är det svårt att förstå allt som sägs eftersom man pratar för fort.”

Övervägande stor del av den feedback som deltagarna uttrycker är positiv:

”Det är lagom med två timmar per tillfälle och att vi börjar kl. 10:00.”

”Det ges möjlighet att träna på att åka kollektivt.”

”Det är socialt, man får träffa folk och prata.”

”Jag har fått mer kunskap om t.ex. mina rättigheter och hur systemet fungerar:”

”Sömntåget och temat myndigheter var bra!”

”Jag har blivit bättre på att prata och förstå svenska.”

”Det är mycket bättre än att sitta hemma och bara läsa svenska – här får man prata till slut

och få säga om man inte förstår någonting.”

10

5. Remissgrupp

Remissgruppen har haft sex sammanträden under halvåret. Fem av dessa har varit tillsammans

med Ungsam. Av dessa fem sammanträden har tre varit i Åstorp och två i Bjuv.

Remissgrupperna har varat 1,5 timme för respektive remissgrupp. Vuxsams grupp har haft

ärendegenomgång mellan 13:00-14:00 och Ungsams mellan 14:30-15:30. Däremellan har det

varit gemensam information samt möjlighet till att ställa frågor till respektive projekt i

helgrupp på en halvtimme. Informationen har projektledare i båda projekten stått för.

Uppslutningen har varit god på remissgruppsmötena. Vid ett tillfälle har en representant från

Åstorps kommun fattats och vid ett annat tillfälle har representant från Bjuvs kommun fattats.

Utöver detta har samtliga närvarat på samtliga tillfällen. Ordinarie representanter som suttit

under våren är Erika Asp från ekonomiskt bistånd i Bjuvs kommun, Alexandra Jönsson från

ekonomiskt bistånd i Åstorps kommun, Christel Persson från Försäkringskassan, Anneli

Halldén från Arbetsförmedlingen, Ulf Salomonsson från Söderåsens vårdcentral samt Lena

Hedström och Gabi Djordjevic från Vuxsam.

Forumet har använts för diskussion och beslut om nyinskrivningar, samtal kring ärenden där

projektgruppen ”kört fast” samt övergripande frågeställningar kring hur vi bättre kan

samverka myndigheterna emellan. Utifrån diskussionerna har bland annat slutsatsen dragits

att det finns ärenden som samtliga handläggare från de olika myndigheter bedömer att

Vuxsam inte kan arbeta med och att där finns individer som inte bör ha ett arbetskrav på sig.

Diskussionerna har också bland annat landat i att Region Skåne oftast är en aktör som det kan

vara svårare att samverka med då huvudmannaskapet är mer spritt samt att vården är hårt

belastad idag. I projektets remissgrupp sitter enbart en representant från en vårdcentral i Bjuv,

trots att samtliga vårdcentraler fått inbjudan till att medverka. Många deltagare vittnar om att

deras läkare byts ut ofta, att det tar mycket lång tid att få en samtalskontakt på vårdcentralerna

och att de blir bortglömda inom psykiatrin eller får läkemedel utskrivna utan några större

uppföljningar – ibland utan att ens ha en diagnos. Socialtjänsten sitter ofta med ärenden som

Arbetsförmedlingen inte kan eller bedömer att de ska arbeta med. Dessa individer kan sedan

remitteras in i insatser via ekonomiskt bistånd, så som Ungsam och Vuxsam, utan att

Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan är involverade i ärendena. Vad gäller Vuxsams

målgrupp, där det är mycket vanligt förekommande att individer varit borta i decennier från

den svenska arbetsmarknaden alt. aldrig varit aktuella på den, är det av största vikt att dessa

individer har möjlighet till någon anställningssubvention från Arbetsförmedlingen för att

överhuvudtaget vara aktuella hos arbetsgivare. När så individen är utskriven från

Arbetsförmedlingen då bedömningen görs att denne inte står till arbetsmarknadens förfogande

är det mycket svårt för Vuxsam att föra dessa individer ut i arbete. I ett antal ärende har

bristande kunskaper i det svenska språket varit ett hinder för dessa individer att komma ut i

anställning eller vidare studier. Då har oftast det första steget varit att se vilka möjligheter de

har till fortsatta SFI studier. I en hel del ärenden har individerna studerat på SFI i flertal år

utan att komma vidare, varför studie –och yrkesvägledare samt SFI-lärare bedömt att det inte

11

är lämpligt att prova med studier i svenska igen. En annan problematik som uppmärksammats

är hindret att ta CSN-lån över 55 års ålder, vilket inneburit för en del att de inte kan studera

vidare på grund av hinder att försörja sig samtidigt. Forumet har upplevts som nyttigt och

givande för projektpersonalen.

En utvärderingsenkät med 11 frågor utformades av Vuxsams personal och delades ut till

samtliga sex medverkande på remissgruppsmötena, bortsett från Vuxsams egen personal, för

att utvärdera vårens möten och se om det finns förbättringsområden för de kommande mötena

i höst. Två av dessa sex har varit handläggare från socialtjänsten i Bjuv då de ambulerat med

att närvara. Ungsams personal har fått samma enkät att använda till sina träffar. Nedan följer

svaren för Vuxsams remissgrupp.

12

Som sista fråga hade remissgruppsrepresentanterna möjlighet att i fri text kommentera mötena

och ge förslag på förbättringsområden. Två valde att skriva och svaren ser ni nedanför i

kursiverad text.

”Anser inte att pågående ärenden behöver diskuteras vid dessa möten, utan bara nya deltagare som är

remitterade. Pågående ärenden bör respektive handläggare diskutera med Vuxsams personal vid andra

tillfällen.”

”Ge mer tid för ärendediskussion och inte bara delge information i ärenden. Utöka samarbetet aktivt i ärenden

där vi har gemensamma beröringar, men detta förutsätter mer tid avsatt för remissgruppen.”

Som helhetsbetyg svarar 50%, (motsvarande tre personer) att de anser att det varit mycket bra

eller väldigt bra och ca. 17% (motsvarande en person) sätter ett medelbetyg. Lika många,

alltså 17% svarar med en tvåa, som kan likställas med rätt så dåligt och 17% kan inte uppge

ett svar. Likaså finns det en uppdelning mellan de som haft ganska högt ställda förväntningar

på remissgruppen, 60%, och de som inte haft några förväntningar alls, 40%. 60% uppger att

de tycker att de fått nytta i sitt dagliga arbete av att delta på mötena och 40% uppger att de

inte har haft en särskilt stor nytta. Övervägande del, 66,5%, anser att de har tid på sin

nuvarande tjänst för att delta på remissgrupperna och 67% anser att en timme är för lite tid.

13

Istället önskar 75% av de som svarat att dagens möteslängd är för kort att tillfällena ska vara

1,5 timme och ytterligare 25% tycker att det borde vara 2 timmar. 40% av de svarande har

skattat att remissgruppsmötena blivit lite bättre eller inte alls bättre sedan sammanslagningen

med Ungsams grupp och 20% anser att det blivit bättre till viss del. 20%, motsvarande en av

fem, upplever att remissgruppen blivit helt och hållet bättre sedan sammanslagningen. På

frågan om i vilken utsträckning man anser att remissgruppen varit ett bra forum för att

samverka i enskilda ärenden mellan olika aktörer svarar en majoritet, 60% till stor del eller

helt och hållet och 40% svarar till viss del.

Slutsatser som man kan dra ifrån ovanstående diagram är att remissgruppen tycks ha varit ett

relativt bra forum men att gruppen är delat i vissa frågor. De områden som man är

övervägande överens om är att det varit ett bra forum för att samverka kring enskilda ärenden

och att man upplever att man har tid på sin tjänst för att närvara samt att man önskar utöka

tiden till 1,5 timme. Majoriteten är också överens om att man önskar att det fanns fler

tvärorganisatoriska forum i ens dagliga arbete och att remissgruppsmötena har mött de

förväntningar man haft.

Svaren har jämförts med de som Ungsam fått in via sina enkäter och ett planeringsmöte

projekten emellan inför höstens möten ägde rum för att se över vilka förändringar som var

möjliga. Bedömningen gjordes av projektpersonalen i båda projekt att det vore lämpligast att

återgå till tidigare utformning av remissgruppsmötena. Efter möte tillsammans med Anita

Månsson, Sara Holmberg, Jonas Malm och Gabi Djordjevic fattades beslut i linje med

projektpersonalens och remissgruppsmedlemmarnas önskemål. Från och med hösten 2015

kommer Ungsam och Vuxsam därför att ha separata remissgruppsmöten. Vid behov ska

projektledarna medverka på motsvarande remissgruppsmöte för att informera om nyheter i

projekten.

14

6. Aktiviteter

Under våren 2015 har projektpersonalen gjort en rad aktiviteter för att främja nätverkandet

med de representanter som ingår i projektet, få projektet att fungera samt för att föra

information om projektet vidare. Nedan följer en kort redovisning för dessa aktiviteter i

punktform.

Studiebesök hos Ungsam i Åstorp 2015-01-08

Planeringsmöte om remissgruppen mellan Vuxsam och Ungsam 2015-01-27

Lägesrapportering till styrelsen 2015-03-03

Samtal med SFI lärare i Bjuvs kommun 2015-03-16

Samtal med administrativ samordnare i Bjuvs kommun kring teknik och avtal i ny

lokal 2015-03-24

Inhandling av varor till nya lokaler med Anita Månsson 2015-03-30

Påskfrukost med mingel på stationen i Åstorp arrangerat av Söderåsens

samordningsförbund och Ungsam 2015-04-01

Samtal med praktiksamordnare i Bjuvs kommun 2015-04-09

Lägesrapportering på Söderåsens forsgård tillsammans med styrelsen, utvecklings-

gruppen och Ungsam 2015-05-04

Studiebesök hos Servicepoolen i Bjuvs kommun 2015-05-12

Projektet PlantEra PlantÄras spridningskonferens på Planteringen i Helsingborg

2015-05-26

Studiebesök på Christiania i Köpenhamn med Arbete & Tillväxt, Bjuvs kommun

2015-05-28

Invigning av projektets lokaler med mingel 2015-06-04, drygt 40 deltagare av 90

inbjudna. Representerade var bland annat socialsekreterare från ekonomiskt bistånd

och vuxengruppen i Bjuvs och Åstorps kommuner, förbundsstyrelsen, chefer från

Bjuvs kommun, arbetsförmedlare, deltagare, SYV:are från vuxenutbildningarna i Bjuv

och Åstorp, SFI-lärare och rektor, personal från Arbetsmarknadsenheten i Bjuv samt

samordnare från Activa i Åstorp, psykolog från Söderåsens vårdcentral. Ingen

representant från Försäkringskassan närvarade och endast en från Region Skåne.

Midsommarlunch med mingel på Arbete & Tillväxt i Bjuvs kommun 2015-06-18

15

7. Ekonomi

I avsnittet framkommer delårsbokslutet för Vuxsam samt händelser av betydelse under delåret

och kommande händelser för hösten 2015. Avsnittet är framtaget av Sara Holmberg,

enhetschef för Arbetsmarknadsenheten i Bjuvs kommun och projektägare för Vuxsam.

7.1 Delårsbokslut 2015 Vuxsam

Vuxsam redovisar ett positivt resultat på 104 tkr för halvåret. Överskottet fördelat på helår

kommer att visa på ett nollresultat.

Kontoklass Utfall Årsbudget Utfall %

3 intäkter/inkomster 539,1 1 056,0 51,1 %

4 kostnader/utgifter 0 -97,0 0 %

5 kostnader för

arbetskraft

-433,3 -882,0 49,1 %

6 och 7 övriga

verksamhetskostnader

-1,0 -77,0 0,1 %

Resultat 104,8 1 056,0

7.2 Händelser av betydelse under delår 2015

En överenskommelse träffades 150313 om att from 150401 sätter Söderåsens

Samordningsförbund in ett belopp uppgående till 88 tkr per månad till Bjuvs kommun. Ny

årlig kostnad för projektet beräknas till 1 506 tkr. Detta innebär att budgeten reviderades from

150401 där även hyreskostnaderna upphörde att gälla, dessa faktureras direkt till

Samordningsförbundet.

7.3 Kommande händelser under 2015

Under hösten 2015 kommer all personal i Vuxsam att erhålla kompetenshöjande insatser och

aktiviteter tillsammans med deltagare kommer att äga rum. När det gäller lokalen så kommer

en fysisk skyddsrond samt en brandsyn att ske, detta kan komma att bli en ökad kostnad för

inköp av material för säkerhetsåtgärder, tillgänglighetsanpassning samt en fullgod fysisk

arbetsmiljö för personal såväl som deltagare.

Gabi Djordjevic

Projektledare, Vuxsam Söderåsens samordningsförbund