bofast nr 05_2011

nummer 5•2011 59 kronor Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan

SÅ SKA LAXÅ RÄDDASFRÅN GLESBYGDSDÖD

Byggbranschen varnar för

relining i dricksvattenrör

”Upprustningsbehoven håller på att skapa en schism mellan kommu-nens rikare och fattigare delar”

Miljonhusens renoveringsnöd Botkyrka behöver rustas för 6 miljarder Svårt höja hyran i fattiga områden Värmande moduler på väg mot Sverige

→34

→14

Svagt intresse för ny fastighetsutbildning

Simon Safari →24

n y h e t e r • p o l i t i k • e k o n o m i • m i l j ö • t e k n i k • e n e r g i • byg g • d e b at t

Bofast 5/2011 3

nr 5 2011

PrenumerationsärendenTiteldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm Tel: 0770-457 185 Du kan även gå in på www.prenservice.se för att göra adressändringar och andra prenumerationsärenden.

Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms

Repro och tryck: Lenanders Grafiska ABRedaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande.

Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08 -406 55 [email protected]

Ulrika Majstrovic Hansénad, illustratör 08-441 53 72 [email protected]

Anita Snis redaktionschef 08-441 53 85 [email protected]

Christian Lacottevd, chefredaktör,ansvarig utgivare 08-441 53 73 [email protected]

Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 [email protected]

Helene Ahlberg reporter, redaktör 08-441 53 84 [email protected]

Redaktion Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Hemsida www.bofast.net E-post [email protected]

06101114141620262834

Holländare ska rädda Laxå

Vinstbekymmer på svag marknad

Dödshot efter rivningsbesked

Sabo-nej till könskvoterade styrelser

Byggbranschen varnar för relining

Gamla hus värms med nya fasadmoduler

Miljonhus trängtar efter miljardrustning

Svårt höja hyror efter renovering

Trög start för tuffare byggkontroll

Få söker ny fastighetsutbildning

innehåll

Omslagsbild: Mariama Ceesay, hyresgäst i Botkyrka, med sin son (sid 23).Foto: Ulrika Majstrovic Hansén

ges ut av sabo förlags ab

Magnus Johansson08-505 73 813 0707-45 67 [email protected]

Annonser

hel

ena

sh

utr

ick

20 28

06u

lrika m

ajstro

vic ha

nsén

ulrika

ma

jstrovic h

an

sén

ga

p-solu

tion

eva blo

mberg

”Betalningssvaga har allt svårare att få en bra bostad. 17 783 var hemlösa enligt den senaste mätningen.”

341 009

Trycksak

Ledare

Aktuell forskning

Debatt

riksrundan

Produktnytt

mer i Bofast0532363738

16 Lotta Persson och Yngve Sundin,

Föreningen Sveriges socialchefer →sid 36

www.manodo.se

Enklare att nå miljömålen med Manodo Metering.

Manodo Metering är en fabrikatsoberoende programvara för energimätning i fastigheter ochlägenheter. Programvaran samlar in, bearbetar och levererar mätdata i realtid för presentation, analys eller debitering. Metering installeras på en server och den administreras enkelt via en klient.Eftersom Metering är fabrikatsoberoende kan man samla in mätdata från olika typer av insam-lingsenheter och datakällor. Gör som HBV/SABO och andra fastighetsägare, investera i Manodo Metering.

Bofast 5/2011 5

tragedin på utøya har naturligt nog satt fokus på det mångkulturella samhället. Inte minst hur stämningen i Norge gått från förtvivlan till något som nästan kan kallas hoppfullhet. En hoppfullhet som efter vad man kan förstå bottnar i hur samfundet rest sig i enighet och inte låtit sig kuvas under hat och främlingsfientlighet.

I en intervju på något av Sveriges Radios nyhetsprogram sade sig en norsk kvinna till och med tro att Norge, sedan man någon gång i framtiden kan lägga traumat åt sidan, skulle kunna komma ut som ett starkare samhälle.

Därom är det svårt att sia, men det är en intressant sak att det mitt i den djupaste sorg och förtvivlan finns en tro om en framtid.

Ytterst intressant är det också att läsa en artikel av professorn

vid Torontos uni-versitet, Richard Florida, publicerad i Financial Times i början av som-maren.

Professor Florida söker förklaringar till att brottsligheten sedan halvtannat decennium sjunker. Och att den fortsät-ter att sjunka, oav-sett hur det står till med ekonomin i samhället.

Normalt sett tänker man sig annars att brottsligheten ökar med tilltagande ar-

betslöshet och allmän ekonomisk nedgång.Richard Florida hänvisar till det ameri-

kanska forskningsinstitutet Brookings som rapporterar att nedgången i brottslighet kan observeras i samtliga Amerikas 100 största städer.

hur kan detta komma sig? Det har givits en myriad mer eller mindre sannolika för-klaringar. En sägs ha varit att aborter legali-serats. Oönskade barn har ansetts ligga mer i farozonen att bli kriminella. Andra teorier har kopplats till den enorma fängelsepopula-tionen eller att polisen blivit mer framgångs-rik i sitt arbete. Eller till och med att barnen blivit mindre exponerade för tungmetaller. Eller något så prosaiskt som säkerhetsdör-rar och bättre lås.

Men kvar står faktum: det saknas sam-band mellan brott och arbetslöshet samt mellan brott och ojämlika ekonomiska villkor. Och framför allt visar Brookingsin-stitutets studier att kopplingen mellan brott och etnicitet minskar starkt.

en förklaring till detta skulle kunna kallas Obamaeffekten; att det faktiskt går att ta sig fram i samhället även som ung svart man. Något som inte var alldeles självklart några decennier tillbaka i tiden.

Över huvud taget visar de studier som Richard Florida hänvisar till att ju större etnisk mångfald, desto lägre brottslighet. Florida nämner särskilt att latinamerikan-ska invandrare har en hämmande effekt på brottsutvecklingen. Förklaringen skulle vara möjligheten att uppnå den amerikanska drömmen. Tanken är att den icke-vita delen av befolkningen arbetar hårt och strävsamt för att förbättra sina levnadsvillkor och har mest att förlora på att hamna i utanförskap.

Då återuppstår frågan om hur nordiska mer eller mindre främlingshatande unga män kan bli så överväldigade av sin avsky att de begår de mest vedervärdiga hatbrott. Efter sverigedemokraternas framgångar i det senaste valet sades att väljarbasen till stor del bestod av just dessa unga män som känt sig utträngda av nytillkomna.

Lösningen på det påstådda problem som en muslimsk invandring sägs utgöra står inte att finna i ett automatvapens mynning. Det visste vi redan.

Och professor Florida och hans kolleger håller fram en spegel för våldsmännen och visar att det är de själva som är normav-vikare. Hela den demagogi som utgår från att etnisk, socioekonomisk och kulturell mångfald på något sätt skulle vara negativ för samhället får med de presenterade rönen ett grundskott.

när detta skrivs pågår Stockholm Pride. Därför kan det vara värt att notera att pro-fessor Florida hävdar att även en stor gay-befolkning verkar brottshämmande.

Christian Lacotte chefredaktör

Amerikanska forskningsrön visar

Mångfald minskar brottslighet

L E d A R E

”Även en stor gay-befolkning verkar brottshämmande.”

Det bästa valet för bostadsventilation

Lägre värmekostnad

Ekonomisk drift

Kontroll och övervakning

Bra inneklimat

Mindre CO2 utsläpp

Mindrefastighetsunderhåll Läs mer på www.exhausto.se

EXHAUSTO ABVerkstadsgatan 13SE - 542 33 MARIESTAD

Tel. +46 501 39 33 40Fax +46 501 39 33 [email protected]





- VEX300 luftbehandlingsaggregat med motströmsväxlare

6 Bofast 5/2011

”jag sticker till laxå. Där har man lugn och ro”, sjöng Towa Carsons duett-partner Mats Olsson på 60-talet.

Och det gjorde många. Då. Ortens storföretag Esab blomstrade och uppåt 10 000 personer bodde här.

Men sedan dess har folket i stället stuckit från Laxå. I dag bor 4 000 färre i den gamla järnvägsknuten.

Det är det kommunägda bostadsbolaget Laxåhem som drabbats hårdast av folk-flykten. Verksamheten har helt präglats av rivningar de senaste 20 åren: Debatt inför rivningar, vilka hus som ska rivas och vilka som ska sparas, protestlistor, vill man alls bo kvar på orten nu, hur ska det se ut på den tomma tomten.

Ibland har folkstormen förmått politi-kerna att välja att riva andra hus i stället för dem som bolaget sett ut – med efterföljande diskussioner på möten och insändarsidor, och osäkerhet om till vilka hus de husvilla hyresgästerna kan flyttas.

Och dragkamp mellan de mindre orterna

Röfors, Hasselfors och Finnerödja. Liksom känsloladdade uttalanden i lokalpressen:

”Har man bott i Röfors hela sitt liv vill man inte flytta in till Laxå”.

”Jag trodde att jag skulle vänta på döden här, jag är 92 år.”

”Nu ser jag inte längre rådjuren från fönstret.”

– En lärdom är att se till att förankra be-sluten politiskt. Det blir inte bra när politi-kerna ändrar planerna och sedan följer må-nader av ovisshet. Bestäm fort hur det ska bli och stå fast vid det, säger Sören Skårsjö, vd på Laxåhem sedan tio år tillbaka.

i tidningsklippen kan man också följa olika praktiska problem som uppstår efter rivningarna. Vattenbolaget klagar över att dricksvattenrören slammar igen när vat-tentrycket blivit för lågt sedan många hus försvunnit. Boende klagar över att arme-ringsjärn som sticker upp från rivningstom-ten kan skada lekande barn – och bolaget meddelar att ny jord ska hällas på tomten ef-

tersom den gamla sjunkit undan. Och fjärr-värmeledningarna behövde dras om när de gamla blev överdimensionerade.

Men det finns också notiser om glada kommuninvånare som fyndade billiga bad-kar och spisar när Laxåhem hade auktion på innehållet i hus som skulle rivas.

Totalt har över 1 000 lägenheter rivits i olika omgångar. I dag har Laxåhem bara 575 bostäder.

det är de äldre som blivit kvar. 47 procent av Laxåhems hyresgäster är över 61 år. Och de äldre invånarna dör i betydligt snabbare takt än nya hinner födas. I år ligger födelse-underskottet hittills på 46 personer.

– Vi måste försöka vända den trenden, säger Sören Skårsjö.

Just nu står hoppet till Holland. Trängseln och de höga huspriserna får många hollän-dare att se sig om efter bättre levnadsvillkor.

– Om vi bodde lika tätt som i Holland

skulle Sverige ha 174,8 miljoner invånare, redovisar Sören Skårsjö, som också är pro-jektledare för Laxås Hollandskampanj.

Med hjälp av SBO, statens bostadsom-vandlingsbolag, satsar Laxå nu på att mark-nadsföra sig i Holland. Det första som möter ögat på Laxåhems hemsida är en holländsk

Holländare och hissarräddningen för Laxå?laxåhem har rivit två tredjedelar av sina lägenheter. Med hjälp av nästan hundra statliga miljoner.

Under åren har bolaget prövat många stigar för att fylla husen: ungdomsrabatter, Norgekampanj och försök att omvandla hus till nöjescentrum och djurpark.

Men folket fortsätter att minska. Nu står hoppet till trångbodda holländare och billiga hissar.Texter helene ahlberg Foto ulrika Majstrovic hansén

”Vi åkte hem med en lista på

75 holländska familjer som var

intresserade av att flytta hit.”

S v A g A M A R k N A d E R

inte långt från centrum har fyra tidigare avställda trevåningshus nyligen byggts om till boende för 60-plussare. Husen ägs numer av SBO, men de sköts om av Laxåhems sys-terföretag Kommunfastigheter – som Sören Skårsjö också är vd för.

Med SBO:s plånbok har lägenheterna nu attraktiviserats och blivit helt handikapptill-gängliga: stora badrum och stora sovrum med plats för snurrande rullstolar, tröskelfritt, nya kök, nya golv och tapeter.

Sällskapsutrymmen, bastu och övernatt-ningslägenhet ska också locka äldre villa-

ägare som inte längre orkar med sin trädgård. Från loftgången på ett av seniorhusen ser

man dessutom ut över begravningsplatsen. Men framför allt: det finns hiss. En billig lös-

ning med utanpåliggande hissar. I stället för hissbygge för uppåt en miljon kostar de här hissarna med schakt ungefär 200 000 kronor stycket. Sedan tillkommer en kostnad för loft-gångarna i trä som är en del av konceptet.

hissarna går lite långsamt och knappen måste hållas intryckt hela färden eftersom man åker i ett öppet hisschakt – lite som en

Lågprishissar lockar äldre och frigör villor

Bofast 5/2011 7

flagga i insjövacker miljö tillsammans med budskapet ”We hebben plaats voor jou!”

I början av året åkte Sören Skårsjö ner till en holländsk mässa för hugade utvandrare, tillsammans med kommunens näringslivs-chef och holländska Mariane van Ham, som drivit Tivedens camping i åtta år.

– Det var kö till vår monter i flera timmar. Vi åkte hem med en lista på 75 holländska familjer som var intresserade av att flytta till Laxå, berättar han stolt.

Kruxet är bara att hitta jobb till hollän-darna. Även om Laxå har hyfsat gott om verkstadsföretag så dryper det inte direkt av

arbetstillfällen – särskilt inte för kvinnor. Fast att pendla en halvtimme ner till

Örebro är ingenting för en holländare, slår Sören Skårsjö fast.

Uppåt ett tiotal familjer har besökt Laxå, och fler väntas under sensommaren.

men den första holländaren från ragg-ningsmässan har nu faktiskt flyttat till Laxå: Gerhard Weerman, som bor i en av Laxå-hems lägenheter. Hans arbetssökeri löstes genom att han fick ett sommarjobb som utemiljöskötare – på Laxåhem. Tack vare planerade operationer bland personalen kan

han räkna med förlängning, enligt Sören Skårsjö.

– Jag hade ett liknande jobb i Holland, säger Gerhard Weerman på stapplande svenska, men övergår efter en stund till engelska – vi svenskar pratar fortfarande lite för fort.

Gerhard Weerman har förberett sin exo-dus noga. Han har läst svenska i ett år och besökt många delar av Sverige under olika årstider.

– Jag har varit här i mars, så jag vet hur det är då också. Jag blev inte avskräckt, säger han glatt.

Precis som i schlagern har han stuckit till Laxå just för att få lugn och ro.

– Det finns för många människor i Hol-land. Där hade jag alltid bråttom. Jag hade aldrig tid och såg alltid arg ut. Här är det lugnt, det är nära naturen och det är nära till både Stockholm och Göteborg.

Tivedens nationalpark, mer än en kva-dratmil med otillgängliga skogar söder om Laxå, är ett stort dragplåster.

Gerhard Weermans fru Irma är fort-farande kvar i Holland och försöker sälja deras hus.

– Det är svårt just nu. Unga människor

INDUSTRIN BESTÄLLDE HUS. KOMMUNEN FÅR RIVA.

Överst Ramundeboda kyrka, byggd på 1600-talet och flyttad till Laxå 1899. Nederst ett av de ombyggda 60-plushusen med det splitternya gemensam-hetshuset med stora glasytor. Till höger Gerhard Weerman, Laxåhems förste holländske hyresgäst, som öppnar dörren till ett liv i lugn och ro i Laxå.

förfinad bygghiss – men de boende är nöjda, enligt Sören Skårsjö:

– Vi har bara en outhyrd lägenhet här nu.Även under rivningsåren har det i Laxå,

liksom i större delen av Glesbygdssverige, talats om behovet av att bygga seniorbo-städer med tillgång till hiss, för att de allt äldre inte längre orkar ta sig upp till de övre våningsplanen. Men hisskostnaderna har hit-tills satt p.

– Nu när de äldre villaägarna har någon-stans att flytta hoppas vi att det ska frigöras villor, som gör att yngre familjer flyttar hit. Från till exempel Örebro, där villorna kostar 2–3 miljoner mot 500 000 här i Laxå.

8 Bofast 5/2011


Hur kan ett litet bostadsföretag en dag stå med tusen tomma lägen-heter?

Här är historien om händelserna och besluten som ledde fram till folkflykten – och de många mer eller mindre framgångsrika försök som gjorts för att försöka vända trenden.

strax intill e20, som skär genom sam-hället, ligger von Boij-området. Det går i folkmun under namnet Korea – för att det byggdes under Koreakriget på 1950-talet. (Laxå har också ett villaområde som går under benämningen Agadir – det byggdes kring 1960, när den marockanska staden förstörts av en jordbävning.)

I Korea finns Höghuset, Laxås högsta byggnad med sju våningar. Samt några

har svårt att få lån. Men jag hoppas att den holländska regeringen ändrar lånereglerna, och att vi får vårt hus sålt snart.

Irma, som är kamrer, har heller ännu inte fått något jobb.

Men det är inte bara Laxå som försöker locka till sig trångbodda holländare. Repre-sentanter från 40 svenska kommuner fanns på plats på utvandrarmässan i Holland. Familjen Weerman besökte även Filipstad, Hylte och Tingsryd innan de bestämde sig för Laxå.

– Vi tyckte att det var för mycket folk i Småland. Och i Norrland är det för lugnt. I Laxå är det precis lagom.

Sverige valde de bland annat för att svenskarnas temperament liknar hollän-darnas.

– Vi fungerar bra ihop, säger han, och Sören Skårsjö nickar ivrigt:

– Holländarna arbetar så bra, säger han. Men de kommer inte att bo kvar så länge

i Laxåhems lägenhet. Så småningom är det ett eget hus de är på jakt efter.

det gör inget, tycker Sören Skårsjö. För bygden är det ändå ett plus. Varje ny invå-nare som skriver sig i Laxå ger ett överskott på 40 000 kronor om året, tack vare skatte-utjämningssystemet.

Hollandskampanjen, som ska pågå i tre år, beräknas kosta 200 000 kronor per år.

– Får vi hit fler än fem personer om året går projektet med vinst, säger Sören Skårsjö.

Och det kan behövas. En tur genom Laxå visar att här finns plats för många fler. Längs Postgatan, en av ortens två huvudgator, är

det tomt och igenbom-mat i många skyltföns-ter. Den breda gatan ser extra tom ut just för att den är dimensionerad för betydligt mer trafik än den enstaka bil som nu kör där.

Det andra huvudstrå-ket är Tavernagatan, som leder fram till torget där Laxås numer enda mataf-fär finns.

”Laxås egen affärsgata kan rada upp fyra populära butiker: Olles tobak, Spelbutiken, Djerleks skor och Mathildas Dam och herr-klädbutik”, deklareras stolt i kommunens reklamtidning. Men vid Bofasts besök har en av butikerna bommat igen.

när sören skårsjö guidar genom Laxå pekar han med jämna mellanrum på gräs-bevuxna plättar.

– Där stod det ett hus förut. Och där är det lite rivet. Och där. Det blir inte alltid så välplanerat och sammanhållet när man tar bort ett hus här och ett hus där.

Det är inte bara Laxås utseende som be-rörts av de upprepade rivningarna, också det andliga klimatet har påverkats av allt tal om folkflytt.

– Det blir ju mycket negativism. Det här var Sveriges yngsta kommun på 60-talet. De som bor här nu är till stor del pensionärer, de har upplevt både storhetstiden och sedan fått se nedgången. Då blir det en del prat om att det är fel på både politiker och alla andra.

Ovan: Vattentornet sträcker sig över alla hustak i Laxå – här finns bara ett höghus.Till vänster: Laxåhems vd Sören Skårsjö jobbar bland annat med att visa upp Laxå för potentiella hyresgäster från Holland. Under augusti kommer flera familjer i veckan.

Stockholm

Göteborg

Bofast 5/2011 9

trevåningshus. Fyra hus är rivna. Tomt-marken försöker Sören Skårsjö sälja som handelsområde.

– Det har varit flera etableringar på gång, men de har stupat på upploppet. För några år sedan hade vi till exempel ett avtal klart med McDonalds, men då kom galna ko-sju-kan och USA beordrade investeringsstopp i Europa.

Nu är en ny, stor affärskedja på gång. – Vi väntar och hoppas. Det är ett bra

läge, här åker det förbi 14 000 fordon varje dag. Men man vet aldrig hur det går förrän det är klart.

Lite längre bort ligger Saltängen, Laxås sorgebarn. Här fanns som mest 550 lägen-heter i 25 hus, och en mataffär. I dag är bara fyra hyreshus kvar.

19 har rivits. Ett hyreshus har omvandlats

till industrihus, ett har fått övervåningarna avskalade och rymmer nu kommunens dagvård. Men mest består området numera av stora ängar.

– Vi skulle vilja anlägga en park med vat-tenspeglar här, så att det blir något positivt här för Laxåborna, säger kommunalrådet Tommy Holmquist (s).

På ett par ängstomter står låga grupperade trävillor. Här har kommunen byggt olika vårdboenden.

det mesta som har rivits är från 1950-, 60- och 70-talen. Men även ett ganska nytt och centralt beläget hus, från 90-talet, fick möta Grävskopan.

– Folk trivdes aldrig här, av någon anled-

ning. De flyttade in och ut. Det blev som ett vandrarhem, berättar Sören Skårsjö.

Varför vet han inte riktigt.– Det var lite annorlunda, med dansk

modern design och stora, oregelbundna fönster. Det blev svårt att hänga upp gardi-ner där. Och så var det dåligt byggt, det var dragigt och vi hittade asbest när vi rev.

Där står nu en garagelänga i stället.Laxå är historien om järnvägen. På 1860-

talet blev Laxå järnvägsknut när först västra

”Vi skulle vilja anlägga en park

med vattenspeglar så att det blir

något positivt här för Laxåborna.”


Industrin beställde hus. Kommunen får riva. Där garagen nu ligger stod ett hus från 1990-talet i annorlunda, dansk design som Laxåborna aldrig riktigt trivdes i. På gräsfältet fanns hus från 1970-talet.

10 Bofast 5/2011

Kommunalrådet Tommy Holmquist och sammanträdesrummet i kommunhuset, inrymt i det gamla Posthuset, en av Laxås få äldre stenbyggnader.


och sedan nordvästra stambanan drogs fram här. Men hundra år senare byggdes en förbifart norr om Laxå och tågen på nord-västra stambanan började köra direkt till Hallsberg. Tiden som knut var över.

men laxå är också historien om in-dustrin. Det var på 1940-talet, när Göte-borgsföretaget Esab – Elektriska Svets-nings-Aktiebolaget – flyttade in med sin svetsmaskinstillverkning som Laxå fick rik-tigt liv. Man kan säga att Esab byggde Laxå.

När kommunen inte vågade bygga perso-nalbostäder köpte Esab ett tomt- och bygg-nadsbolag och byggde flerbostadshus till sina anställda. Esabhusen togs senare över av kommunens bostadsstiftelse – kallad Stiftelsen, kort och gott, av Laxåborna.

”Akta, Stiftelsen kommer”, ropade poj-karna som spelade fotboll på gräsmattorna varnande och rusade iväg när fastighetsskö-taren var i antågande.

I början av 60-talet ”gav Esab i uppdrag åt Stiftelsen att bygga fler bostäder”, som en historieskrivare beskrivit saken. Det blev Saltängen.

Men nu är det är långt ifrån fornstora Esabdagar, när Esab hade tio egna fotbolls-lag och den stora knegarhändelsen var matchen mot tjänstemannalaget.

Esab är numer Englandsägt, finns på 25 platser runt världen och de anställda i Laxå har krympt till 500 – senast flyttades utvecklingsavdelningen till Göteborg. Men Esab präglar fortfarande orten, Laxåborna äter lunch på vad som tidigare var Esabs personalrestaurang och sportar i Esabhal-len, även om den egentligen bytte namn för något år sedan.

(Kanske är det industriprägeln invid Laxån som fick Mats Olsson att sjunga ”Laxå är Nordens Le Havre”. Fast det kan varken kommunalrådet eller Laxåhems mångårige vd ge något besked om.)

När den andra etappen av Saltängen skulle byggas i början av 70-talet hade Laxås tillbakagång egentligen redan börjat och det fanns inte längre samma behov av lägen-heter. Men att bryta byggkontraktet ansågs kosta för mycket och etappen byggdes ändå.

när lägenheter började stå tomma på 80-talet beslöt politikerna att införa byggstopp för villor.

– Det var inte så smart. Då flyttade folk till andra orter i stället. Det går ju inte att styra folks handlande så där. Men då tyckte man att eftersom det fanns lägenheter med bra standard, då borde folk bo där och inte i villor, berättar Sören Skårsjö.

För att fylla lägenheterna tecknades kon-trakt med Migrationsverket, som hyrde 120 lägenheter och flyttade in med 500 asylsö-kande och 20 anställda.

Men de tomma lägenheterna fortsatte ändå att öka. Vid millennieskiftet blev läget så illa att kommunen slöt avtal med statliga Bostadsdelegationen. Staten lämnade 50 mil-joner kronor i bidrag och 40 miljoner i lån till

kommunen mot att bostadsföretaget – som nu omvandlats från stiftelse till aktiebolaget Laxåhem – lovade att riva 300 lägenheter.

2005 sade Laxåhem upp avtalet med Mig-rationsverket.

– 500 flyktingar var lite för mycket för oss, det var en tiondel av vår befolkning, säger Tommy Holmquist.

dessutom var husen slitna och i akut behov av renovering. Taken läckte. Men avtalet med Bostadsdelegationen förbjöd Laxåhem att investera mer pengar i husen. Och Migrationsverket hade inte velat betala för underhållet.

Så då blev det 120 bostäder till att riva.Samma år tecknade Laxå ett tilläggsavtal

med vad som nu hette Statens bostads-nämnd. Den här gången fick Laxå 43 statliga miljoner mot att Laxåhem rev ytterligare 260 lägenheter – och att kommunen löste bostadsbolagets lån.

40-miljonerslånet från staten gör att Laxå

nu dras med räntekostnader som kommu-nen inte tycker att den har råd med. Kom-munledningen har farit till Stockholm för att försöka övertyga finansdepartementet om att kommunen är så fattig att lånet borde skrivas av. Det har inte lyckats.

– Statssekreteraren meddelade att det inte fanns pengar för det. Så det är väl bara att betala, säger Tommy Holmquist.

När lägenheter började stå tomma

på 80-talet beslöt politikerna att

inför byggstopp på villor.

Hus som ännu står kvar på Saltängen.

Bofast 5/2011 11

För några år sedan var Laxå på väg att skapa ett nöjescentrum som skulle dra 200 000 besökare om året. Men det föll på finansieringen.

laxåhem har inte bara rivit – de har också provat en rad metoder för att fylla lägenhe-terna.

För några år sedan riktades söklampan mot Norge. I en bred marknadsföringskam-panj satsades 1,3 miljoner kronor på att locka norska pensionärer att bosätta sig i Laxå. Med sina rediga norska pensioner skulle de kunna njuta livets goda dagar i Laxå.

25 norska par flyttade till Laxåhem. I dag bor bara ett av paren kvar.

– Det var lite otur, det visade sig senare att vi behövde riva flera av husen som norr-männen flyttat in i. Och då såg de sig inte bara om efter en ny lägenhet i Laxå. Några flyttade tillbaka till Norge, några flyttade till Askersund eller andra orter, säger Laxå-hems vd, Sören Skårsjö, som var kampanj-ledare även den gången.

Men kampanjen gick ändå med mer en miljon i vinst, menar han, och visar upp siffror över alla kampanjutgifter – och hy-resintäkterna från norrmännen. För många hann bo och betala hyra i Laxå i flera år.

en senare kampanj skulle locka ungdo-mar till smålägenheter med hjälp av ung-domsrabatter och gratis bredband. Även den kampanjen blev lyckosam, menar Sören Skårsjö: 41 lägenheter hyrdes ut. Hälften av ungdomarna bor kvar idag.

Fast hans allra största satsning gick ut på att försöka skapa en interaktiv upple-velseanläggning i de tomma husen – Laxå Experience.

– Först ville kommunen ha en anläggning i Saltängen med skyttebanor, bowling och sånt för kommuninvånarna. Men jag sa att det skulle aldrig bära sig med bara Laxåbor. Så då flyttade vi fokus till området längs E20, och sparade ett par hus där.

det skulle bli ett virtuellt nöjescentrum av aldrig skådat slag i Europa, med inriktning mot både lustfyllt lärande och forskning. Si-mulatorer skulle visualisera flygfärder, visa upp nya bilmodeller eller bjuda blivande kirurger på en resa genom kroppen.

Ett världsledande amerikanskt företag – vars delägare var uppvuxen i Laxå – skulle leverera datorerna, ett statligt företag och Örebro universitet skulle medverka, samar-betsavtal med nöjesparker i Frankrike och Spanien var möjliga och flera investerare var intresserade. 150 000-200 000 besökare om året beräknades – och behövde – komma.

Men besluten drog ut på tiden och det föll till slut på pengarna, det var svårt att hitta en stark finansiär som vågade satsa hundra miljoner kronor.

– Vi höll en väldigt låg profil kring vad vi höll på med, för att inte blåsa upp någon stor bubbla som sedan bara sprack. Men det kanske var fel, i efterhand har vi fått signaler från finansiärer som kunde varit beredda att gå in med pengar om de vetat vad som var på gång, säger Sören Skårsjö.

Sedan togs nya tag: en nedlagd spånskive-fabrik vid en sjö i Röfors utanför Laxå skulle omvandlas till camping och djurpark med året-runt-standard. Men fabriksförsäljaren och det stora nöjesparksbolaget kunde inte enas om priset på fabriken och inte heller detta blev av.

Sören Skårsjö tror inte att det blir några nya kampanjförsök av det slaget.

– Vi orkar nog inte dra igång något sådant igen. Då måste vi hitta en ny gångbar affärs-idé. Det är andra tider nu. Virtuella anlägg-ningar finns i dag på några ställen i Europa. Och då fick vi EU-bidrag till förstudien, som säkert kostade 2,5 miljoner kronor.

– Men det positiva som kom ut av Laxå Experience var att fokus riktades mot E20 i stället för mot Saltängen. Och nu finns ju flera etableringar längs E20 i Laxå.

Nästan Europas nöjescentrum

LAXÅ KOMMUNAntal invånare: 5 686Politiskt styre: STätorter: Laxå, Röfors, Hasselfors, Fin-nerödja och Tived.vanligaste yrken: Ingenjör, tekniker, maskinoperatör, lagerarbetareAttraktioner: Tivedens nationalpark, ”Sveriges närmaste vildmark”. Kur-orten Porla Brunn.Flyttningsnetto 2010: Minus 45 invå-nareFödelseunderskott 2010: Minus 55 invånareSå hittar du hit: ”Ta höger vid första lysena efter Stockholm”, säger Laxå-hems vd till utsocknes besökare. Eller vänster om du kommer på E20 från Göteborgshållet.Arbetsläge: 600 pendlar in och 200 pendlar ut från Laxå. ”Det finns jobb, men många vill inte bo här.”dominerande företag: Svetskon-cernen Esab


Till vänster: På Saltängens tomma tomter skulle kom-munalrådet gärna anlägga en park med vattenspeglar.Närmast: Skyltar som kan läsas under en promenad längs Postgatan.

Mer om Laxå

12 Bofast 5/2011

hur ser då framtiden ut för Laxå? Allt är färdigrivet, och inga nya rivningar är plane-rade – även om ett 50-tal lägenheter nu står tomma igen.

– Jag tror att läget kommer att stabiliseras på lång sikt. De äldre kommer ju så att säga att försvinna naturligt, då blir det ju lägre dödstal och inte lika stort födelseunder-skott, säger Sören Skårsjö.

En 15-miljonerssatsning på energibespa-ringar ska ge lägre kostnader på sikt.

Och kommunen – som stoltserar med mest insjöstrand per kommuninvånare – sat-sar på att sälja sjötomter för villabebyggelse. Med viss framgång – ett tjugotal tomter har sålts, för 80 000–350 000 kronor styck.

Annat var det när kommunen för några

år sedan försökte sälja sjötomter för en krona – då blev bara en såld.

– Man vill inte ha något som är gratis, för då är det inget värt.

Kommunalrådet Tommy Holmquist talar om bristen på kommunikationer som det största problemet.

– I dag går det bra att arbetspendla, men fritidspendlingen fungerar inte. Det går inte tåg och bussar sent på kvällen. Laxåbor vill också kunna gå på teater eller pub i Örebro och sedan åka hem. Några studenter som kom hit fick flytta igen, de kom inte hem från Örebro på kvällarna. Därför jobbar vi för att få till en länspendel mellan Nora och Laxå.

han pratar också om att vända klimatet.– Vi måste vända synen på samhället så

att man får en positiv syn. Det är psykolo-giskt viktigt att man ser att utflyttningen saktar av.

Det positiva ska skapas av att det byggs ett nytt resecentrum vid stationen, av att kom-munen trots allt satsar på skolan, av sjötom-terna och Hollandssatsningen. Och en ny

Nu är det färdigrivet hos Laxåhem. Men i stället ser vd Sören Skårsjö nya hot mot bostadsföretaget: den nya lagstiftningen, som ställer avkast-ningskrav och försvårar samarbetet med systerföretaget i kommunen.

– det är ett stort bekymmer för oss, säger han.

Nya lagen skapar nya hot mot Laxå Tavernagatan, Laxås affärsstråk.

Sören Skårsjö


Texter helene ahlberg Foto ulrika Majstrovic hansén

Bofast 5/2011 13

Dödshot efter rivningsbeskedrivningarna har också en annan baksida. Efter lunchen har Sören Skårsjö väldigt bråttom tillbaka till kontoret. Det visar sig bero på att uthyrningsansvariga Inger Eriksson är ensam på kontoret. Och det får ingen vara.

Orsaken är en hotfull händelse för några år sedan. En förmiddag kom en man in på Inger Eriks-sons kontor, slängde sig

över hennes skrivbord och sade att han skulle döda henne. Larmknappen var hon för skräckslagen för att trycka på, men hon lyckades skrika på hjälp, annan personal skyndade till och mannen försvann.

– Jag förstod ingenting, jag hade ingen aning om vem det var. Till slut visade det sig vara sonen till en äldre kvinna, som jag hade talat med om att hennes hus skulle rivas. Hon tyckte det var jobbigt att tvingas flytta och hade berättat det för sin son. Det kom senare fram att han tidigare dömts för olaga hot, berättar Inger Eriksson.

numer sitter två övervakningskameror ovanför hennes arbetsplats.

– Det har inte varit några fler incidenter efter den händelsen. Jag tror att kamerorna fungerar lite avskräckande. De som är lite instabila, de kollar av och märker direkt att det finns en kamera, och skärper sig lite.

En knapp under skrivbordet för tyst larm har både hon och Sören Skårsjö, som sitter i ett hörnrum utan flyktmöjligheter.

– Om det blinkar rött, då är det jag som tryckt. Om det blinkar blått är det Sören.

Det har sina sidor att ha larmknapp under bordet.

– En gång råkade jag komma åt den av misstag när jag satt och pratade med en kund. Plötsligt kom alla de andra rusande och stirrade på kunden, som blev alldeles förskräckt. Och jag förstod först ingenting,

jag hade inte märkt något, säger Inger Eriks-son och skrattar stort vid minnet.

hon har jobbat i över 30 år hos Laxåhem – ”alldeles för länge”. Men hon har alls inga planer på att sluta.

– Jag trivs jättebra här. Det är så bra här, vi har så kul ihop. Och det märks nog. Hon som har jobbat kortast tid här på kontoret har varit här i 15 år.

omlastningsterminal vid järnvägen. Fast Sören Skårsjö oroas av LOU, lagen

om offentlig upphandling, och den nya all-männyttelagen, som stipulerar att bolagen ska lämna avkastning till kommunen.

– Hur ska vi klara det? Vi ligger och ba-lanserar mellan vinst och förlust.

sören skårsjö har många hattar i kom-munen – just den typ av hattblandning med glidande gränser mellan kommunens och bolagets ekonomi som lagstiftarna är skeptiska till. Han är kampanjledare, jobb-letare, del i kommunkontorets stab, vd för Laxåhem och vd för Kommunfastigheter, som sköter kommunens skolor och andra fastigheter.

Den organisationen skapades för att bätt-re kunna samordna skötseln mellan kom-munens och bostadsbolagets fastigheter.

– Nu plogar vi alla gator på samma gång, i stället för att först ploga bostadsföretagets område, och sedan köra ut med en annan plog för att ploga kommunens gata. Och är vår fastighetsskötare sjuk kan vi kanske

låna in vaktmästaren från skolan en dag. Men egentligen får vi inte göra så, vi måste göra en upphandling först. Då skulle det bli dyrt.

Om fastigheterna måste skrivas ned till marknadsvärde – som Bo-fast skrev om i förra numret – då blir det stora problem, enligt Sören Skårsjö.

– Jag har inga siffror, men det är antagligen stor dif-ferens mellan de bokförda värdena och vad marknaden vill betala för våra fastigheter.

de förslag för svaga marknader, som Bostadskreditnämnden tidigare lämnat, ger han både ris och ros.

– Bidrag till tillgänglighetsskapande åtgärder vore jättebra. Men att slås ihop med en privat fastighetsägare tror jag blir svårt. Vi har bra relationer till flera av de privata fastighetsägarna här, men vi har ju helt andra spelregler, med lagstiftning och offentlig upphandling, och dessutom vårt sociala ansvar.

Att gå samman med ett annat kommunalt bolag vore i och för sig lättare.

– Men är bolagen inte ekonomiskt jäm-bördiga blir det svårt. Vår grannkommun Askersund är jättestark, medan vi har

alldeles för låg soliditet. Sedan finns det ju svagare bolag runt om, men vad skulle man tjäna på det?

Han tvivlar dessutom på att politikerna skulle gå med på att tappa sin styrning.

Samarbete mellan bolag och kommuner tror däremot både han och kommunalrå-det på.

– Vi samarbetar redan i nätverk. Alla bolag i länet utom stora Öbo har till exem-pel utbildningar ihop. LOU skapar många låsningar, men fler samarbeten är på gång, säger Sören Skårsjö.

Nya lagen skapar nya hot mot Laxå

”Hur ska vi klara att lämna avkast-

ning till kommunen? Vi ligger och

balanserar mellan vinst och förlust.”

Inger Eriksson

Texter helene ahlberg Foto ulrika Majstrovic hansén


14 Bofast 5/2011

Sabo säger nej till könskvotering

de kommunala bostadsbolagens organi-sation Sabo jobbar sedan en tid tillbaka för att öka jämställdheten i medlemsföretagens styrelser, på frivillig väg.

– Jag tror att det är den vägen vi ska gå. Och vi ser att det sker en förbättring, även om det går långsamt, säger Sabos vd Kurt Eliasson.

Nyligen rapporterade flera medier att jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vill lagstifta om könskvotering i statliga och kommunala bolagsstyrelser.

Nyamko Sabuni anser däremot inte att staten bör ”lägga sig i privata bolags verk-

samhet på den detalj-nivån” som hon skriver i sitt senaste nyhetsbrev, där hon hänvisar till att ”äganderätten måste res-pekteras”.

Andelen kvinnor i både kommunala och privata bolagsstyrelser ligger i snitt på cirka 24 procent, men den nya lagstiftningen skulle alltså enbart gälla offentligt ägda bolag.

Kurt Eliasson tycker inte det vore bra om kommunala ägare får mindre makt över sina bolag än privata ägare.

– Jag utgår ifrån att kommunerna själva vill bestämma sammansättningen i sina bo-lags styrelser, menar Kurt Eliasson.

han framhåller vikten av att arbetet med att öka jämställdheten också utökas till nästa nivå, att innefatta ledningsgrupper och verkställande direktörer och också att få in fler personer med annan etnisk bak-

grund både på den nivån och i styrelserna.– Och det kan man inte lagstifta om, utan

det arbetet tror jag måste gå hand i hand med arbetet att öka jämställdheten i styrelserna.

förslaget om könskvotering i kommu-nala bolagsstyrelser har tagits fram av folk-partiets jämställdhetsgrupp, som Nyamko Sabuni leder, och kommer att läggas fram på partiets landsmöte i oktober.

Jämställdhetsministern kommer sedan, om landsmötet ställer sig bakom förslaget, att driva frågan i regeringen.

Hur lagen ska utformas och hur kvote-ringen ska gå till måste, enligt Nyamko Sabuni, utredas vidare. Hon föreställer sig dock en modell där partierna föreslår två ledamöter, en man och en kvinna, till varje styrelseplats och att en utsedd kommitté sätter samman en önskvärd styrelse.

Bofast har utan framgång sökt Nyamko Sabuni för en kommentar.

[email protected]

bofast beskrev i början av 2010 riskerna med den allt vanligare metoden att renovera dricksvattenrör med epoxiplast.

Metoden går ut på att insidan av ledning-arna beläggs med epoxiplast. Epoxi innehål-ler det omdiskuterade ämnet bisfenol A, som bland annat kan ge fosterskador och orsaka sterilitet. Om reliningen inte utförs korrekt och plasten inte härdar ordentligt finns risk att bisfenol kan läcka ut i vattnet.

Renovering av dricksvattenrör är ett oreg-lerat område, det finns varken gränsvärden eller myndighetsövervakning och få obero-ende mätningar har gjorts av vad som kan frigöras i vattnet.

Varken myndigheter eller organisationer har gått ut med några offentliga rekommen-dationer kring relining av dricksvattenrör.

I Kemikalieinspektionens rapport kring bisfenol A, som kom i våras, konstaterades bara att man inte kunde bedöma riskerna

för exponering av bisfe-nol ”utifrån nuvarande kunskapsnivå”. Rap-portförfattarna önskade mer kartläggning av vad som frigörs från relinade dricksvattenrör.

Men i somras gick branschorganisationen Sveriges Byggindustrier (BI) ut med en skarp avrå-dan från att renovera dricksvattenrör med hjälp av relining. Varningen, som med eld-understöd av kemikalieexpertis utfärdades vid ett seminarium under politikerveckan i Almedalen, fick stort genomslag.

– Så länge det inte är utrett vilka risker som finns med läckage av bisfenol från rören till dricksvattnet så måste försiktig-hetsprincipen råda, säger Danielle Freilich, miljöexpert på BI.

hon anser att bisfenol är ett ämne som inte hör hemma i en hållbar industri.

– Jag tror att bisfenol kommer att förbju-das inom allt fler användningsområden, eftersom det har så obehagliga effekter.

Även branschorganisationen Svenskt Vat-ten avråder nu offentligt från epoxirelining av dricksvattenrör.

Stefan Håkansson, vd för HWQ, ett av få företag i Sverige som utför relining av

dricksvattenrör, anser att det saknas vetenskapliga belägg för den varning som BI utfärdat.

Han framhåller också att just den epoxi som HWQ använder är en spe-ciellt framtagen en-komponentsplast, som inte behöver kemiska tillsatser för att härda. Den härdar i stället med hjälp av varmluft.

– Vi har tagit bort all fri bisfenol. Det är egentligen utfällningar från kopparrör man borde oroa sig för, inte relining, säger han.

Danielle Freilich anser inte att det spelar så stor roll om plasten härdar kemiskt eller med värme.

– Du kan aldrig försäkra dig om att risken är noll. I och med att det räcker med så ex-tremt låga halter bland annat i fosterstadiet så vill man inte ta den risken.

[email protected]

Fotnot: Sabos länge framskjutna utredning kring relining – som främst berör relining av avloppsrör – presenterades också under som-maren. Mer om detta i nästa nummer av Bofast.

Att lagstifta om könskvotering i kom-munala bolagsstyrelser är inte rätt väg för att öka jämställdheten. det anser kurt Eliasson, Sabos vd, i en kommentar till jämställdhetsminister Nyamko Sabunis förslag.

– det är som att ge upp innan man ens försökt.

Sveriges Byggindustrier (BI) vill sätta stopp för relining av dricksvattenrör tills riskerna är bättre utredda.

– vi ska undvika att bygga in nya farliga material, särskilt ämnen som kan påverka ofödda barn, säger da-nielle Freilich, miljöexpert på BI.

Men branschföreträdare avfärdar varningen som ovetenskaplig.

BI vill stoppa relining av dricksvattenrör

NyamkoSabuni

DanielleFreilich

Bofast nr 1/2010.

N y H E T E R

rosie a

lmjo

ha

n ö

dm

an

n

Vad vill du boka?

Mina bokningar Inställningar

ll du boka?

Operatör 12:34 PM

Tvätt

Tork

1925 installerades den första moderna tvättstugan av HSB. I början på nittiotalet levererade vi de första elektroniska bokningstavlorna. Idag är vi stolta över att erbjuda världens första appar för att boka gemensamma lokaler via smart-phones. Du laddar ner dem gratis på Android Market eller App Store. www.aptus.se

NYHET!

Bokning

Android

Bofast nr 1/2010.

16 Bofast 5/201116 Bofast 5/2011

v ä R M A N d E F A S A d E R v ä R M A N d E F A S A d E R

inom en snar framtid kommer bostadsbolag att kunna tilläggsisolera hus i behov av fasadrenovering med färdiga moduler. Fasaderna, som levereras med isolering, ytskikt och fönster, kan även ha instal-lationer för värme, vatten och ventilation integrerat i konstruktionen. Ett upphandlingsprojekt har nyligen startat för att sporra innovationslustan hos fasad- och isoleringsbranschen.

– Hela branschen säger att det är för dyrt att tilläggs-isolera för att spara energi. Men då måste vi ju utmana det och hitta något annat sätt att göra det på. Vi kan ju inte kasta in handduken och säga att det inte går, säger Jenny Berglund, byggchef på kommunägda Sigtuna-hem, ett av de bostadsbolag som deltar i projektet och som kommer att pröva lösningarna i de egna husen så småningom.

i flera europeiska länder, bland annat i Österrike, Schweiz och Nederländerna, har fasadrenovering med prefabricerade element redan provats. Inför upphand-lingsprojektet gjordes en studieresa till Linz i Öster-rike för att titta på loftgångshus där fasadrenoveringar utförts.

Jenny Berglund berättar om husen som före renove-ringen hade lägenhetsdörrar direkt ut, utan trapphus, med kalluft som läckte in genom dåliga dörrar, vilket var ett energiproblem.

– Där har nu fastighetsägaren glasat in hela loft-gången så att man fått uterum i stället. Det hade jag

inte sett förut. Sedan var det ganska spektakulärt med de helt glasade fasaderna. Det kanske inte skulle fung-era för oss här i Sverige, rent estetiskt. Men det vore kul att prova, tillägger hon.

Att fasadkonstruktionen med glas också släpper in solljus och alstrar värme var helt nytt för Jenny Berglund. Innanför glaset sitter nämligen ett skikt av värmealstrande cellulosa.

– Ljuset vinklas på något sätt genom papp som ser

ut som bikakor och skapar värme. Ofta läser man om sådant, men man tror inte att det ska fungera. Så det är väldigt häftigt att det faktiskt finns installerat och fungerar. Det vore kul att få prova de här nya lösning-arna, säger Jenny Berglund.

Dock framhåller hon att det i Sverige handlar om väldigt många hus, uppemot en miljon lägenheter, som behöver renoveras (se artikel på nästa uppslag). Och miljonprogramsområdena är ofta stora. Då gäller det att hitta lösningar som fungerar i stora volymer.

den likartade utformningen av rekordårshusen innebär dock också en stor fördel: det underlättar när de ska renoveras på ett rationellt sätt, menar Jenny Berglund.

Husen byggdes en gång på ett industriellt sätt, där färdiga partier kom och slogs ihop som byggklossar.

– Man borde kunna komma på en liknande metod, lika rationell, för att renovera de här husen också. Fast på ett bättre sätt, utan till exempel de köldbryggor som uppstod med det sättet att bygga. Det är det vi hoppas få förslag på, säger Jenny Berglund.

Enligt en förstudie som gjorts inför teknikupphand-lingen (se artikel på sid 16) vill fastighetsägarna gärna att fasadsystemen monteras medan hyresgästerna bor

Nya glaskläder träspå gamla miljonhusdet går att pälsa på miljonprogramshus med färdiga mo-duler. På flera håll i Europa har man redan testat. Men att klä in husen i glas kan nog många tycka är lite för spekta-kulärt, tror Jenny Berglund, byggchef på Sigtunahem.

”Ljuset vinklas på något sätt

genom papp som ser ut som

bikakor och skapar värme.”

Texter eva bloMberg

Bofast 5/2011 17

v ä R M A N d E F A S A d E R v ä R M A N d E F A S A d E R

På Dieselweg i Graz i Österrike har hus renoverats med samma system som området i Linz, som omnämns i artikeln. Fasaden har en glasyta som släpper igenom ljus till ett värmeabsorberande skikt av cellulosa. Mellan fasadelementen och den gamla ytterväggen byggs värme- och varmvat-tensystemen in. Modulerna levererades med färdigmonterade fönster och elementen monterades medan hyresgästerna bodde kvar. Bilden längst upp till vänster visar husen före renoveringen.

I samma område renoverades en annan typ av hus. Bilderna längst ner till höger visar fastighe-terna före och efter fasadrenoveringen. Samtliga foton: Gap-solution.

18 Bofast 5/2011

kvar. De vill också att den nya fasaden inte ska på-verka husens utseende negativt.

För de fastighetsägare som intervjuades i förstudien är det även intressant med fasadsystem där instal-lationerna är integrerade i fasaden, det vill säga att till exempel ventilations-, värme- och vattensystemen lig-ger mellan den gamla och den nya ytterväggen.

– Om det går att lösa med vårt kalla klimat, framför allt för vattenledningarna, så vore det förstås intressant att slippa gå in i lägenheterna för att byta ut ledningarna. Många av de här husen är 40-50 år gamla och rent tekniskt är installationerna slut. Så om man ändå gör en så stor renovering så kan man lika gärna

göra det samtidigt, framhåller Jenny Berglund.I husen i Linz hade varje lägenhet även en egen ven-

tilationsanläggning – ventilationsdon som låg inne i fasaden, mellan den gamla och den nya fasaden.

De risker som kan finnas i samband med fasadrenovering av det här slaget är egentligen desamma som vid alla fasadarbeten, enligt Jenny Berglund.

– Det farliga är alla anslutningar man gör i fasaden och risken att det läcker in vatten och kyla. Att få tät-het i systemet är jätteviktigt och därför är utförandet det svåra, säger hon.

delegationen från sverige fick också tillfälle att prata med hyresgästerna i Linz.

– Det är klart att de upplevde det lite stökigt under ombyggnationen, men alla var nöjda efteråt, säger Jenny Berglund.

lasse cla

sson

v ä R M A N d E F A S A d E R

Upphandling ska pressa renoveringskostnader

för att uppnå EU-målet att minska energian-vändningen i bebyggelsen med 50 procent till år 2050, behöver vi göra något åt de hus som redan är byggda, menar Kristina Mjörnell, fors-kare på Sveriges tekniska forskningsinstitut, SP.

– Det måste till både effektivare uppvärm-nings- och ventilationssystem och välisolerade klimatskal, säger hon.

Kristina Mjörnell är ansvarig projektledare för en teknikupphandling initierad av Energimyn-dighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, Bebo. Upphandlingen startade

tidigare i år i syfte att skynda på utvecklingen av metoderna för tilläggsisolering i fasader.

– För att lyckas med målet krävs nya kost-nadseffektiva system på marknaden, säger hon.

Av Sveriges cirka 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus är ungefär en miljon lägenheter byggda mellan 1940 och 1975. En stor del av dessa är i behov av renovering, framhåller Kristina Mjörnell. Framför allt är det ytterväggar och fasader som behöver renoveras – i syn-nerhet putsade fasader, men även fönster.

enligt ett nytt EU-direktiv ställs krav på att fastighetsägare som utför omfattande renove-ringar av sina byggnader samtidigt ska energi-effektivisera dem.

Att tilläggsisolera fasader är dock en dyr historia som många anser olönsam (se Bofast 3/10). Just av den anledningen är det, enligt Kristina Mjörnell, viktigt att hitta ny teknik och göra hela renoveringsprocessen rationell. Till exempel kan det handla om färdiga fasadmo-duler som levereras med isolering, ytskikt och fönster.

Fördelen med de lamellhus som byggdes på 1940- och 50-talen, och även rekordårshusen, är att husen är utformade så att de relativt lätt skulle kunna kläs med färdiga fasadelement.

Just rationaliteten är ett av kraven som ställs på de lösningar som fasad- och iso-leringsleverantörerna ska presentera i sina

anbud; modulerna ska vara lätta att montera.– Dessutom ska lösningarna vara energief-

fektiva, kostnadseffektiva och ha en låg mil-jöpåverkan. Och så måste de vara fuktsäkra, säger Kristina Mjörnell.

den teknikupphandling som nu pågår omfattar ett fullständigt system för tilläggsiso-lering av ytterväggar, inklusive fönster och ny fasad.

– Men det kan också bli en lösning där fönstren monteras separat, framhåller Kristina Mjörnell.

Hur lösningarna i anbuden kommer att se ut är alltså långt ifrån klart.

– Det går inte i dag att säga hur de kommer se ut. Det är ju det vi vill att företagen ska komma med förslag till, säger hon.

Upphandlingen görs i form av en tävling och alla bidrag ska nu vara inlämnade. Finalisterna, som utses i september, får pröva sina lösningar på sex demonstrationshus.

Några av dem finns hos Sigtunahem (se föregående uppslag), andra hos de kommunala bostadsbolagen Svenska Bostäder, Helsing-borgshem, Sjöbohem och Lindesbergsbostäder.

Fasadsystemen kommer sedan att utvärderas under ett års tid innan en slutlig vinnare utses. Det blir dock inte förrän till sommaren 2013.

[email protected]

det krävs ny teknik och nya material för kunna göra lönsamma energireno-veringar av våra miljonprogramshus, enligt kristina Mjörnell, forskare på SP.

En teknikupphandling av tilläggs-isolering för fasader ska väcka innova-tionslustan hos fasad- och isolerings-branschen.

JennyBerglund

I Brännbo i Sigtuna ska ett lamellhus kläs med en av finalisternas lösningar.

Bofast 5/2011 19

v ä R M A N d E F A S A d E R

Upphandling ska pressa renoveringskostnader

10 miljoner till en bättre vardag för äldre och anhöriga

Ansök om stöd från Teknik för äldre

Riktlinjer och ansökningsblankett:

www.teknikforaldre.seSista ansökningsdatum är den 15 september Hjälpmedelsinstitutet

Regeringsuppdraget Teknik för äldre har gett stöd till över 100 projekt som gör vardagen och boendet enklare för äldre och deras anhöriga.

Nu finns ytterligare 10 miljoner kronor att fördela till organisationer, kommuner och företag för nya utvecklingsprojekt.

Stöd kan sökas för projekt inom områdena boende, användarvänliga teknikstöd, bra produkter och tjänster för äldre och anhöriga.

20 Bofast 5/201120 Bofast 5/2011

– vi står inför en uppfräschning av hela miljonprogram-met. Den som inte är beredd att betala någonting accepte-rar en total förslumning av förorterna, säger allmännyt-tiga Botkyrkabyggens vd, Ulf Nyqvist.

Botkyrka kommun mellan Stockholm och Södertälje är den femte största kommunen i Stockholms län.

Miljonprogramsområdena Fittja, Alby och Norsborg ligger i norra Botkyrka. Här började 1969 bygget av den största koncentrationen av miljonprogramshus i Stock-holms södra förorter.

En planerad förortsstad för 50 000 invånare blev det sista så kallade Lex Bollmora-projektet. Lagen hade anta-gits av riksdagen tio år tidigare och gav Stockholms stad rätt att för sina egna invånare bygga bostäder på inköpt mark i grannkommunerna.

Den snabba expansionen i början på 1970-talet dirige-rades i stor utsträckning av Stockholms stads allmännyt-tiga bostadsföretag Svenska Bostäder. Resultatet blev 6 000 lägenheter i mestadels stora flerbostadshus.

Botkyrkas egen all-männytta, Botkyrkabyggen, blev från början hyresvärd för husen i Alby, och övertog på 1980-talet alla miljonprogramshus i norra Botkyrka.

i sin uppmärksammade bok ”Kriget mot förorten” beskriver författaren och frilansskribenten Per Wirtén vad som hände i Botkyrka när miljonprogramsområdena stod klara vid mitten av 1970-talet och befolkningsut-vecklingen hade vänt. Runt en tredjedel av lägenheterna blev nu tomma. De som flyttade in var för det mesta män-niskor från andra länder med låga inkomster.

"Norra Botkyrka blev tillsammans med Tensta och Rinkeby de mäktigaste symbolerna för en ny social segre-gering av stadsrummet”, skriver Per Wirtén i sin bok.

Han kallar de från Stockholm styrda byggprojekten i norra Botkyrka för ett ”massivt kolonialt övergrepp mot en då ganska liten grannkommun.”

Texter thoMas andersson Foto ulrika Majstrovic hansén

M I L J O N P R O g R A M M E T

av botkyrkas 20 400 lägenheter är drygt 9 000 från miljonprogrammets dagar. slitna bostäder i stort behov av upprustning för totalt 6 miljarder kronor. bebodda av låg-inkomsttagare med liten tolerans för hyres-höjningar.

Vem betalar upprustningen av Botkyrkas miljonprogram?

Ulf Nyqvist, vd för Botkyrkabyggen.

Bofast 5/2011 21 Bofast 5/2011 21


Kommun med 100 språkAntal invånare: 82 000Befolkningsprognos år 2015: 86 000

Medelålder: 37 år (hela landet 41 år)

Utländsk bakgrund: Mer än varannan invånare är född utomlands eller har utlandsfödda föräldrar

Språk: I Botkyrka talas cirka 100 olika språk

Stora arbetsgivare: Störst är Botkyrka kommun med drygt 6 000 anställda. Stora på privatsidan är mjölkningsutrustningsbolaget DeLaval Interna-tional och teknikföretaget Alfa Laval Nordic.

Arbetslöshet: 4,8 procents öppen arbetslöshet i oktober 2010 (hela landet 4,0 procent i april 2011).

Ulf Nyqvist, vd för Botkyrkabyggen.

22 Bofast 5/201122 Bofast 5/2011

Botkyrkabyggen blev konkursfärdigt och Botkyrka kommun fick efter några år en av Stockholms läns högsta kommunalskatter. Botkyrkapolitikernas försök att som kompensation driva förslag om regional skatteutjämning förblev lönlösa.

På 1990-talet var det till och med tal om att riva eller åt-minstone på höjden kapa miljonprogramshus i Hallunda.

i dag är läget annorlunda och utmaningarna av annat slag. Botkyrkas invånarantal ökar och Botkyrka-byggen har numera inga onödiga vakanser i sitt fastig-hetsbestånd.

Av det allmännyttiga bostadsbolagets drygt 12 000 lä-genheter ligger de allra flesta i miljonprogramsfastigheter. Många av lägenheterna är illa åtgångna och i akut behov av upprustning.

Totalt handlar det om 9 000 lägenheter, med 85 procent av Botkyrkabyggens hyresgäster, som behöver rustas upp. Kostnaderna räknas i mångmiljardbelopp.

– Vi pratar om en miniminivå, säger vd Ulf Nyqvist på bostadsbolagets huvudkontor i Tumba centrum i södra Botkyrka.

När det gäller stambyten och större ingrepp i fastighe-terna har bostadsbolaget hittills koncentrerat sig på be-ståndet från 50-talet och tidigt 60-tal. 700 hissar, de flesta i miljonprogramshus, har också renoverats.

Övriga punktvisa insatser som gjorts i miljonpro-gramsområdena i Norra Botkyrka – exempelvis i Nors-borg – har dock i huvudsak gällt utemiljöer och uppsnyg-gade fasader. Men sådant som åtgärdades för 10-15 år sedan börjar återigen komma i behov av uppfräschning.

– Det som återstår är egentligen allting inne i lägenhe-terna. Framför allt ytskikt i badrum och kök.

Kylskåp och spisar har dock bytts regelbundet. Reno-veringar av ytskikt och omtapetseringar utfördes tidigare vart femtonde år, men den som avstod fick rabatt på hyran. De senaste sju åren har underhållet av ytskikt och tapeter helt överlåtits åt hyresgästerna.

– Det här har medfört att de flesta inte gjort något. Där-för är det en ojämn standard inomhus.

någon riktigt genomgripande renovering av Botkyrkas stora miljonprogramsområden har på det hela taget inte gjorts, sammanfattar Ulf Nyqvist.

– Det första området vi tittar på är Fittja. Här har vi haft systemet med valfritt underhåll som hyresgästerna i stort sett valt bort. Det gör ju att när vi får en tom lägenhet att hyra ut så är den extremt nedsliten.

Det är en kvarts bilfärd från centralorten och det gamla brukssamhället Tumba, med sin i dag välmående, blanda-de bebyggelse, till kommunens norra del och 1970-talets miljonprogramsområden.

ANTONELLA gARCIA, 23 åR– Jag vill ha nya köksluckor och få bort möglet i badrummet!

ROgER LARSSON, 39 åR– Min lägenhet är i ganska bra skick. Det skulle kanske bara behöva målas lite. Men Fittja cen-trum är ganska saggigt och ovälkomnande.

Bänkskivor, köksluckor, lådor... Det mesta i Botkyrka-byggens miljonprogramskök behöver bytas.

Fem hyresgäster i Botkyrkabyggen


Bofast 5/2011 23 Bofast 5/2011 23

Vägen dit löper genom ett glest bebyggt ingenmansland av bortglömd, sörmländsk landsortsidyll. En herrgård, några röda stugor, gröna fält, skogsdungar...

– Det här är ett slags gränstrakter, ett bälte mellan södra och norra Botkyrka, säger Ulf Nyqvist och kastar en blick genom sidorutan på sin bil.

miljonprogramsområdet i Fittja ligger på en höjd med fri sikt vida omkring. Många lägenheter i punkthu-sen och loftgångshusen har sjöutsikt. En del har en egen täppa eller kolonilott. Asfalt, betong och blomrabatter sätter sin prägel på gårdarna. Personal från Botkyrkabyg-gen planterar nya blommor i solskenet.

I centrum med butiker och kommunal service ligger tunnelbanestationen, 25 minuters resväg från centrala Stockholm. Här i Fittja finns tre förskolor och två grund-skolor. Utomhusbad, ridmöjligheter och Flottsbro skid-anläggning ligger alldeles i närheten.

De slitna betongfastigheterna dras med ett mycket stort renoveringsbehov. Utvändigt på fasaderna, inne i lägenheterna, i trapphusen och i övriga gemensamma utrymmen. De flesta lägenheterna är två- och trerums-lägenheter.

Här i Fittja är 80 procent av de boende antingen själva födda utomlands eller har föräldrar som är det.

Tillsammans med Hyresgästföreningen försöker nu

Botkyrkabyggen hitta en modell för hur den nöd-vändiga upprustningen ska kunna genomföras. Och hur den i så fall kommer att slå på hyran.

Bostadsbolagets bedömning är att lägenheterna i Fittja och i de andra miljonprogramsområdena allra främst behöver en ordentlig genomgång av våtutrymmena. I första hand badrummen, men också köken, där det behö-ver bytas bänkskivor, köksluckor och annan utrustning. Kanske är även elen på fallrepet och behöver förnyas.

Renoveringsbehovet beror förstås också på hur det fak-tiskt ser ut i varje enskild lägenhet. Botkyrkabyggen över-väger dock att generellt i sina miljonprogramslägenheter lägga in parkettgolv ovanpå de befintliga golvmattorna av plast.

– Det skulle betyda mycket för intrycket. Ska du betala mer i hyra är det viktigt att det finns ett synbart och på-tagligt mervärde. Då är det här en ganska liten kostnad, anser Ulf Nyqvist.

botkyrkabyggen bedömer att det just nu inte är nödvändigt med stambyten. Bolagets områden från tidigt 1970-tal är utrustade med stammar av plast, som håller tätt ännu ett tag.

Ulf Nyqvist betraktar de åtgärder som nu diskuteras i

CLARk HUgO, ”55+”– Allra helst vill jag flytta staketet så att min uteplats blir större. Inne har jag fixat allting själv. Här behövs inte göras någonting!

FAdIME ORHAN, 51 åR– Jag vill ha en ny spis. De säger att man får en ny efter 40 år. Jag vill också ha en ny kyl. Nu läcker det vatten.

MARIAMA CEESAy, 25 åR(på besök hos sin mamma)– Här är allting gammalt. Det behövs ett nytt kylskåp och nya tapeter i vardagsrummet.

Fittja ligger högt med fri sikt vida omkring, men slitna fasader, asfalt och betong dominerar utemiljöerna.

Ska du betala mer i hyra är det viktigt att det finns ett synbart och påtagligt mervärde.


24 Bofast 5/201124 Bofast 5/2011

samråd med Hyresgästföreningen som en absolut lägsta nivå. Någon

exakt siffra på vad det i slutändan resul-terar i för hyreshöjning är han beredd att ge först när ett, åtminstone enligt planerna, färdigt förslag efter som-maren presenteras för bostadsbolagets styrelse – och inte minst för Hyresgäst-förening och hyresgäster.

För tillfället konstaterar Ulf Nyqvist endast att redan genomförda miljon-programsupprustningar runt om i landet har resulterat i hyreshöjningar på mellan 700 och 2 500 kronor för en normal trerumslägenhet. Och att det senare kan jämföras med nyproduk-tionsstandard.

– Vår bedömning i dagsläget är att det för vår del handlar om en investering på runt 6 miljarder kronor för alla 9 000 miljonprogramslägenheterna, inklusive stambyten. Då pratar vi om en begrän-sad upprustning med vissa tydliga mil-jöambitioner och lägre energikostnader.

det skulle betyda drygt 650 000 kronor per bostad. Detta för ett bostads-bolag där miljonprogramslägenheterna utgör hela 85 procent av beståndet.

– Vi har bara 15 procent av hyres-gästerna kvar att fördela kostnaderna på. Det är en omöjlig ekvation. Därför måste utgångspunkten vara att varje område ska bära sina egna kostnader, konstaterar Ulf Nyqvist.

Den nya allmännyttelagens krav på affärsmässighet gör det svårt att skat-tevägen eller på annat sätt föreställa sig en externt finansierad upprustning av miljonprogrammet.

Men om kommunala pengar till upp-rustning utformades som ett generellt stöd till alla fastighetsägare – såväl allmännyttiga som privata – så är ändå skattefinansiering ett åtminstone tänk-bart alternativ, menar Ulf Nykvist.

Att bostadsminister Stefan Atte-fall klart tagit avstånd från tanken på

statligt stöd utesluter inte, tillägger Ulf Nykvist, statliga bidrag till upprustning av infrastruktur och offentliga miljöer i anslutning till miljonprogramsområdena. Inte

heller höjda bostadsbidrag.

Han hyser dock i dagsläget inga illusioner om att Bot-kyrkabyggen inför den förestående upprustningen i Fittja kan förvänta sig något finansiellt stöd utifrån.

Inte heller tror han – som Hyresgästföreningen vill – att Stockholms stads välmående allmännytta ska kunna hjälpa till (se även nästa uppslag).

– Det kan ju vara en önskedröm, men jag tror inte på den. Och staten och kommunens linje är ju att det här är Botkyrkabyggens eget ansvar.

Att sälja delar av bostadsbeståndet för att klara upp-rustningen är ett annat alternativ som diskuteras i den allmänna debatten, påpekar Ulf Nykvist.

– Finns inte vilja eller förmåga att betala hos dem som bor för en nödvändig upprustning, då måste man se om det går att få fram pengar genom att utnyttja de övervär-den som kan finnas i fastighetsbeståndet.

inför den förestående upprustningen i Fittja ser dock Ulf Nykvist för närvarande inga andra realistiska alternativ än att utgå från rådande ekonomiska förutsätt-ningar.

Precis som Hyresgästföreningen är han inne på tanken att ge hyresgästerna möjlighet att påverka graden av upp-rustning och därmed också följderna för hyran.

– Det här är också något som vi diskuterar just nu. Vi har pratat om att hyresgästerna ska kunna välja mellan två-tre olika nivåer på upprustning.

En sak är i alla fall säker. Till skillnad mot i en del andra miljon-programsom-råden runt om i landet är rivning inget att tänka på i Botkyrka. Här finns inga tomma lägen-heter. Och allmännyttans fastigheter är lågt belånade och har höga övervärden, eftersom marknadsvärderingen överstiger det bokförda värdet med drygt fyra miljarder kronor.

bostäderna i fittja och i Botkyrkas övriga miljon-programsområden behövs. De är hem för hyresgäster med för det mesta begränsade resurser och få, om ens några, andra alternativ på bostadsmarknaden.

Det frågan gäller är hur den upprustning ska betalas som är nödvändig för att inte miljonprogramshusen i Botkyrka på sikt ska falla ihop av sig själva.

För vår del handlar det om en investering på runt 6 miljarder kronor för alla 9 000 lägenheter.

Vad säger hyresgästföreningen?


12 000 lägenheteroch 125 anställda* Botkyrkabyggen bildades den 1 april 1957. Samma år flyttar de första hyresgästerna in i det kommunägda bola-gets första höghus i Segersjö. Ett hus med moderniteten hiss, som traktens barn vall-färdar till för att provåka!

* 1970-1975 byggs 10 000 nya lägenheter i norra Botkyrka. Botkyrkabyggen svarar för Alby, resten ägs av allmännyt-tan i Stockholm.

* 1976-1984 drabbas Bot-kyrkabyggen av outhyrda lägenheter och ekonomisk kris. Regeringen skjuter till pengar. Stockholms stad stödköper aktier i bolaget. Ekonomin stabiliseras.

* 1985-1987 köper Botkyrka-byggen miljonprogramshusen i Fittja och Norsborg av huvudstadens allmännytta.

* Antal lägenheter: 12 000

* Antal anställda: 125

* Förvaltning: Egna bovärdar, miljövärdar och reparatörer.

Bofast 5/2011 25 Bofast 5/2011 25

Vad säger hyresgästföreningen?


26 Bofast 5/2011

Med utgångspunkt från de begränsade upp-rustningar som hittills gjorts i Botkyr-kabyggens fastighetsbestånd – mestadels utanför miljonprogrammet – befarar Hy-resgästföreningen att renoveringsbehoven i

Fittja och andra områden kan betyda uppåt en tusenlapp mer i månaden för en normal trerummare.

En hyreshöjning som, enligt Hyresgästföreningen, hus-håll med låga inkomster – och ofta bara en inkomst per familj – varken kan eller har intresse av att prioritera.

– Det går inte att höja hyrorna. Det finns ingen möjlig-het. Folk har inte råd, säger Simon Safari, ordförande i Hyresgästföreningen Botkyrka-Salem.

att kostnaderna för upprustning skattevägen skulle kunna spridas ut på alla kommuninvånare förefaller inte heller att vara en framkomlig väg. Dels med hänsyn till den nya allmännyttelagens krav på affärsmässighet, dels på grund av tudelningen i Botkyrka.

– Upprustningsbehoven håller på att skapa en schism mellan kommunens rikare och fattigare delar. Det finns ingen vilja till helhetsansvar. De som bor i Tullinge och Tumba vill inte vara med och bekosta upprustningen av miljonprogrammet. Det har till och med pratats om en delning av kommunen, fortsätter Simon Safari.

Hyresgästföreningens linje är snarare att statsmakterna borde ta sitt ansvar. En tanke som ju alliansregeringen och bostadsminister Stefan Attefall (c) upprepade gånger helt tagit avstånd ifrån.

Ett annat önskvärt alternativ – enligt Simon Safari och Hyresgästföreningen – är att Stockholms stads välbe-ställda, allmännyttiga bostadsbolag bidrar till att rusta upp i Botkyrka.

– De har miljarder på sina konton och vill ändå höja hy-rorna. Vad är det för nytta med att lägga pengarna på hög?

den nödvändiga upprustningen av Botkyrkas mil-jonprogram är i själva verket en storstadsangelägenhet för hela Stockholmsregionen, anser Simon Safari. Miljonpro-gramsområdena i Botkyrka, påpekar han, kom ju till på Stockholms initiativ. Huvudstadens allmännytta ägde till

en början också hus som i stor utsträckning befolkades av pendlare till arbetsplatser inne i Stockholm.

Att sälja delar av beståndet till privata värdar är en utväg som redan har prövats, bland annat i Fittja, för drygt tio sedan.

Det är en möjlighet som Simon Safari helt dömer ut. – Den delen av beståndet är i tio gånger sämre skick

än resten. Fastigheterna har bytt ägare 5-6 gånger utan upprustning.

”Det går inte att höja hyrorna”

Sankt Botvid blev Namnet Botkyrka kommer från legenden om Sankt Botvid. Botkyrka kyrka – invigd redan år 1176 – är byggd på platsen för Botvids födelsehem; gården Hammarby i nuvarande Norsborg i norra Botkyrka.

I en sörmländsk landsbygd med gårdar och gods utvecklades först södra Botkyrka till en bruksort. Tumba bruk blev under tidigt 1900-tal Europas största pappersbruk. 1970 flyttade Riksbanken sedeltryckeriet till Tumba.

Från tidigt 1960-tal fram till i dag har invånarantalet i Botkyrka stigit från 20 000 till 82 000 invånare.


Simon Safari, Hyresgästföreningens ordförande i Botkyrka-Salem, vill att Stockholms stads allmännytta är med och betalar upprustningen av Botkyrkas miljonprogram.

Bofast 5/2011 27


BOENDE- KOMMUNIKATIONI ett modernt och miljövänligt boende sker kommunikation digitalt utan papper eller kostsamma utskick. Med hjälp av Manodos kommunikationsportal My Home kan hyres-gästerna snabbt, enkelt och bekvämt kommu-nicera med hyresvärden om fel skulle uppstå, boka sin tvättstuga, ta del av energiförbruk-ning, läsa digitala anslag och andra tidsbespa-rande tjänster. Tjänsterna finns enkelt tillgäng-liga via IPTV och lägenhetsdisplayer (SBox).

Krångliga ord #6

Sveriges mestvalda portar

www.garageportexperten.se

Av de portar vi levererar är nästan hälften till fl erfamiljshus. Mest handlar det om att byta gamla vipportar. Portar, där fjädrar kan gå av – ofta med svåra olyckor som följd. Och ansvaret är fastighetsägarens. Funderar ni på att byta, har ni vårt stöd hela vägen. Från val av portar och ansökningar till boendeinformation och montage. Men varför inte börja med en gratis besiktning? Kontakta oss på[email protected] eller läs mer på vår hemsida.

hälften till fl erfamiljshus. Mest handlar

Funderar ni på att byta, har ni vårt

15 000 garage-portar om året talar sitt tydliga språk

stöd hela vägen. Från val av portar och

28 Bofast 5/201128 Bofast 5/2011

B y g g F E L U N d E R L U P P B y g g F E L U N d E R L U P P

från och med den 2 maj gäller en ny plan- och bygglag. Den innebär bland annat större krav på kontroll under byggtiden, de så kallade egenkontrollerna.

Egenkontroll som begrepp infördes i plan- och bygglagen 1995, men användes redan på 1980-talet av vissa byggföretag.

– Egenkontrollsystemet har kommit till för att det är mer lönsamt att göra rätt från början och att hitta eventuella fel tidigt, säger Reino Johansson, kvalitetsansvarig, som det tidigare kallades (se längre ner i artikeln), för två projekt på det privata bygg-företaget JM.

Kontrollerna görs för att säkerställa att avtalade krav och samhällskrav uppfylls. De genomförs utifrån ett kontrollprogram som ska finnas med i byggprojektets kon-trollplan, som redovisas för kommunens byggnadsnämnd före byggstarten.

– Plan- och bygglagen föreskriver en över-gripande kontrollplan för entreprenaden. Men för att beställaren ska kunna följa upp varje viktigt moment i byggproduktionen i

efterhand, till exempel golvets lutning i bad-rum, finns även en mer detaljerad kontrollplan, säger Reino Johansson.

Liksom tidigare kon-trollerar alltså entre-prenörer, hantverkare och konsulter – det vill säga alla som arbetar i ett byggprojekt – sitt eget arbete utifrån en checklista. Men det kan också vara en annan person på samma före-tag som gör kontrollen.

– Hur detaljerat kontrollprogrammet är beror på vilket moment det handlar om i byggprocessen, och på kompetensen hos den som upprättat checklistan.

en av förändringarna i den nya lagen är att den som tidigare kallats kvalitetsan-svarig nu kallas kontrollansvarig. Den kva-litetsansvarige, som varit ansvarig för att plan- och bygglagens och byggnadsverksla-gens krav på egenkontroller uppfyllts, har oftast varit certifierad. Men det har också funnits en möjlighet för kommunernas byggnadsnämnder att godkänna icke-certifierade kvalitetsansvariga för specifika projekt. Den möjligheten försvinner i och med nya lagen.

Under byggtiden ser den kontrollansva-rige till att kontrollprogrammen följts.

– För de allra viktigaste delarna vill kom-

munen ha in särskilda intyg från mig som kvalitetsansvarig eller från en fristående sakkunnig. Det kan handla om till exempel brandskyddsdokumentation eller lägeskon-troll, alltså att huset står där det ska stå en-ligt bygglovet, förklarar Reino Johansson.

De fristående sakkunniga måste, liksom de kontrollansvariga, vara certifierade. Cer-tifierad kan den bli som gått kurs och klarat av prov i nya plan- och bygglagen och de nya föreskrifter som gäller.

gösta gustavsson, enhetschef för fastig-hetsutveckling på Sabo, tycker att det är bra att kvalitetsansvariga nu blir kontrollansvariga, för att det säger mer vad det handlar om.

– Däremot är jag oroad över kravet på certifierade sakkunniga. För jag tror att kommunernas byggnadsnämnder kommer att kräva att byggherrarna anlitar certifie-rade sakkunniga så snart man är osäker

inom något område, till exempel tillgäng-lighet eller stålkonstruktioner. Och det kommer att kosta, eftersom det i dag finns så få, säger han.

De kontrollansvariga måste enligt den

ReinoJohansson

de nya bestämmelserna innebär att det ställs tydligare och utökade krav på kontrollpla-nens innehåll. Kontrollplanen bör omfatta:

• vad som kontrolleras, som material, toleranser och dimen-sioner för just det moment som kontrolleras• vem som kontrollerar• mot vad kontrollen görs, till exempel ritningar och före-skrifter• på vilket sätt kontrollen utförs och• resultatet av kontrollen.Den kontroll som utförs i pro-

jektet ska dokumenteras. Om entreprenören inte har något

eget kontrollsystem måste bygg-herren upprätta ett sådant. Kon-trollen kan dokumenteras genom exempelvis checklistor, protokoll, intyg eller fotografier.

Hur en kontrollplan ska se ut, och hur kontrollerna ska utföras och dokumenteras för att upp-fylla kraven, finns det ännu inte några föreskrifter för.

– Arbetet med att ta fram allmänna råd och föreskrifter kopplade till kontrollplanerna har blivit försenat eftersom förordningen beslutades bara fjorton dagar innan lagen bör-jade gälla, säger Patrik Faming, chef för enheten för planering och bygglov på Boverket.

Han tror att det arbetet kan komma igång under hösten, med

ambitionen att råden och före-skrifterna ska finnas tillgängliga efter årsskiftet.

Råden och föreskrifterna ska först gå igenom en så kallad all-männa råds-process för att alla formalia ska vara uppfyllda.

– Men redan under tidig höst kommer vår webbplats att komplet-teras med allmänna råd som är snarlika dem som kommer att finnas i de formella allmänna råden och föreskrifterna, säger Patrik Faming.

PatrikFaming

I maj trädde den nya plan- och bygg-lagen i kraft. det kontrollsystem som finns skärps och alla kontrollansva-riga måste vara certifierade.

Men nästan ingen har hunnit certi-fiera sig och detaljerade föreskrifter hur kontrollerna ska gå till dröjer.

Texter EvA BLOMBERg

Trög start för hårdare kontrollFå certifierade kontrollanter och detaljregler dröjer

”Jag är oroad över kravet

på certifierade sakkunniga.

Det kommer att kosta.”

Tydligare krav

Bofast 5/2011 29

I den nya plan- och bygglagen skärps kraven på de så kallade egenkontrollerna (se artikel här intill) och de kontrollansvariga får utökade arbetsuppgifter och en mer självständig roll.

Även kommunernas byggnadsnämnder får fler uppgifter. Bland annat ska kommu-nerna pröva tillgänglighetsfrågorna redan i bygglovsskedet. Det innebär att till exempel tröskelhöjder, dörrbredder och liknande kontrolleras i ett tidigare skede än förut.

För kommunerna innebär förändringen

mer arbete. Detta eftersom granskningen nu ska göras av byggnadsnämnden jämfört med tidigare då man endast begärde in ett intyg från en sakkunnig.

Det innebär högre kostnader för kom-munerna, vilket i sin tur innebär högre bygglovsavgifter för byggherrarna.

organisationen Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en rekommen-dation om en ny plan- och bygglovstaxa som tar hänsyn till den större arbetsinsatsen och även den snabbare planprocess som utlovas i och med den nya lagen.

– Och att utbilda fler certifierade kon-trollansvariga och även sakkunniga innebär ytterligare ökade kostnader för beställaren, menar Reino Johansson, projekteringsle-

nya lagen vara oberoen-de från dem som bygger, det vill säga får inte ingå i samma organisation.

Det här kan vålla pro-blem för byggbolagen, eftersom många har certifierat anställda att vara kvalitetsansvariga i sina egna projekt. Och Boverket kan inte ge något klart besked om vad som menas med ”en självständig ställ-ning i förhållande till den som utför den åtgärd som ska kontrolleras”.

– Det här är en sak som vi måste utreda ytterligare, säger Patrik Faming, chef för enheten för planering och bygglov på Bo-verket.

Gösta Gustavsson på Sabo ser det som positivt att kontrollansvariga ska vara fri-stående från dem som bygger.

– Tidigare har en kvalitetsansvarig kunnat vara anställd av entreprenören och det har jag varit tveksam till. Det är viktigt att den som kontrollerar är oberoende, säger han.

än så länge har inte så många kon-trollansvariga hunnit utbilda sig och bli certifierade. Därför gäller övergångsregler som ger kvalitetsansvariga rätt att fortsätta sin verksamhet, utan att vara certifierade, fram till utgången av år 2012. Tanken är att de cirka 2 000 kvalitetsansvariga som finns i dag då ska ha hunnit vidareutbilda sig och blivit certifierade.

– Men eftersom det kommer att behövas en certifierad kontrollansvarig för varje litet bygge som kräver bygglov och de får mer arbete för varje åtagande så kommer det förstås behövas många fler, tror Reino Johansson.

B y g g F E L U N d E R L U P P B y g g F E L U N d E R L U P P

Dyrare att bygga – men färre fel

GöstaGustavsson

Bättre kontrolldokumentation och mer specificerade kontrollpunkter ska ge hus med färre fel. Men de hår-dare kraven kostar. Och i slutänden är det hyresgästerna som får betala.

Skärpta rutiner efter balkongrasi vintras rasade en balkong i stadsdelen Kortedala, öster om Göteborg, och drog med sig flera andra balkonger i fallet.

Sveriges tekniska forsknings-institut konstaterade byggfusk och fastighetsägaren Göteborgs-lokalers vd Christer Lindstrand ifrågasatte egenkontrollsystemet (se Bofast 1/2011).

Christer Lindstrand är i dag positiv till förändringarna i plan- och bygglagstiftningen, men ställer sig avvaktande till hur väl systemet kommer att fungera.

– Det återstår att se om det blir bättre. Det finns i alla fall en ambition att det ska bli det, säger han.

Han berättar att Göteborgs-lokaler, som ingår i Göteborgs kommuns koncernbolag Fram-tiden, efter olyckan i vintras har skärpt sina egna kontroller av kri-tiska system och konstruktioner, utöver det som är lagstiftat.

– Vi har bland annat utökat projektorganisationen med bygg-ledare som kontrollerar inbyggda konstruktioner innan de får lov att stängas igen.

Bilden visar ett höghus under byggnation i Kortedala i Göteborg på 1950-talet.

Balkongerna på bilden har inget med de raserade balkongerna att göra. Källa: Stor-Göteborg. AB Bokförmedlingen. Göteborg 1950

30 Bofast 5/2011

dare och certifierad kvalitetsansvarig på byggföretaget JM.

Därtill ska både kommunernas bygg-nadsnämnder och de certifierade kontroll-ansvariga enligt den nya lagen göra arbets-platsbesök som ska dokumenteras.

även gösta gustavsson, enhetschef för fastighetsutveckling på Sabo, menar att de skärpta kontrollkraven kommer att inne-bära kostnader för bostadsbolagen eftersom fler certifierade sakkunniga kommer att krävas (se även artikel här intill).

Han uppskattar att bygglovstaxorna sedan lagen infördes har höjts ungefär mel-lan 30 och 40 procent med hänvisning till de arbetsplatsbesök som måste göras framö-ver och den snabbare handläggningen av byggloven.

– Och frågan är vad bostadsbolagen får för de pengarna. Eftersom byggher-ren måste projektera mer och tidigare och lämna in mer detaljerade ritningar är jag rädd att handläggningstiden inte blir kor-tare, utan att kommunerna kommer att hänvisa till att ansökningarna inte är full-ständiga, säger Gösta Gustavsson.

i slutänden blir det alltså dyrare att bygga och för hyresgästerna kan det inne-bära högre hyror. Det var också något som

Hyresgästföreningen framförde i ett yttran-de över Boverkets utredningsförslag när det gäller certifiering av kontrollansvariga.

föreningen menade att Boverket borde gjort en grundligare ekonomisk konse-kvensanalys där de ökade administrations-kostnaderna som förslaget medför ställts i relation till antalet framtida byggfel.

Hyresgästföreningen vill också att det utreds i efterhand om kontrollansvarigas utökade arbete har minskat antalet byggfel.

Reino Johansson är övertygad om att det blir bättre kvalitet med de förändringar som lagen innebär, med mer fokus på egen-kontroller, bättre dokumentation och mer specifika kontrollpunkter.

– Det kommer inte att räcka med att skriva ”monterat enligt ritning” framöver, utan det krävs att hantverkaren redovisar till exempel vilka dimensioner på skruv man använt vid ett montage. Det ger en bättre produkt, vare sig det är en bro eller ett bostadshus det gäller.

Varje viktigt moment i byggproduktionen checkas av och följs upp av den kontrollansvarige.

Operativ VD till vackra Roslagen

Östhammarshem är ett kommunägt bostadsföretag som äger och förvaltar ca 1900 lägenheter samt ett 50-tal lokaler i Östhammar, Gimo, Österbybruk, Alunda, Öregrund och Hargshamn. Vi omsätter 130 mkr och har 20 medarbetare. På kontoret i Gimo arbetar 10 personer. Här i norra Roslagen bor vi nära havet, naturen och kulturen. Läs mer på www.osthammarshem.se

Vid frågor kontakta Ulrika Båth, 073 343 41 77 eller Kajsa Angerdal Skoglund, 073 3434273. Välkommen med intresseanmälan via www.proffice.se senast 28 augusti 2011.

Östhammar är en kommun i ett expansivt skede. Som VD på Östhammarshem är ditt uppdrag att öka lägenhetsbeståndet med fortsatt fokus på kvalitet och miljö.

Vi har mycket hög andel nöjda hyresgäster då vårt lägenhetsbestånd håller toppklass. Som VD hos oss har du dels en strategisk roll som övergripande ansvarig för företagets

verksamhet och för förvaltning och utveckling av fastighetsbeståndet. Sam-tidigt är du operativ i olika byggprojekt där du kan ta rollen som projektledare.

Tystnad med fönster från Elitfönster

www.elitfonster.se

Ljudvärde upp till Rw 47 dB

Med Elit Objekt kan du njuta av tyst-naden mitt inne i tätorten, bredvid motor- och järnvägen eller om du bor intill någon industri.

Våra fönster med låga u-värden ger också bra komfort hela året om.

Dessutom sparar du både energi och pengar.

eva blo

mberg

32 Bofast 5/2011

NYHETER Från ForskningsFronten • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected] aktuell FOrSKnInG

vid högskolan i Gävle finns en elva meter lång vindtunnel som bland annat kan

användas vid planeringen av nya bostadsområden. Där kan man testa vindhastighet, hur vindkomforten blir kring olika hus och prova vilken effekt det blir om husens höjd eller place-ring ändras.

Man kan också mäta vilken riktning på intagsgaller för ventilation som är bäst. Eller se hur utsläpp från skorstenar och bilar sprider sig.

Högskolelaboratoriet har en egen modellverkstad, där en miniatyrmo-dell av området byggs upp i plast, trä eller plexiglas. Modellen placeras sedan på en stor roterande skiva inne i vindtunneln. Sedan släpps luften på – i valfri hastighet mellan 0,5 och 22 meter per sekund.

Skivan kan vridas 15 grader i taget, vilket gör att laboratoriet kan simulera upp till 24 olika vindriktningar.

Vindar kan påverka byggnaders energi-effektivitet, särskilt om de har självdrag eller så kallad hybridventilation, som är en bland-ning av mekanisk ventilation och självdrag. I tunneln kan effektiviteten hos husens ven-tilationssystem testas.

laboratoriet har även undersökt hur vind kyler av växthus, enligt laboratorie-chefen Leif Claesson.

Det går också att mäta vindtryck på en-skilda byggnader för att se hur täta de är.

Ett nytt sätt att använda vindtunneln är att testa hur vindkraftverk ska placeras i förhål-lande till varandra i en vindkraftpark, för att undvika att ett kraftverk hamnar i lä bakom ett annat.

Själva vindtunneln är egentligen inte alls ny, den byggdes av Statens institut för byggforskning på 1970-talet. Men sedan in-stitutet lades ned tillhör tunneln Högskolan i Gävle.

efter tio års drift har Sveriges första passivhus, byggda av Egnahemsbolaget i Lindås utanför Göteborg, fortfarande en mycket låg energianvändning. Lufttätheten är lika god som när husen var nya. Det visar en rapport från SP, Sveriges tekniska forsk-ningsinstitut.

– Husen var väl planerade från början. Fönstren är klokt placerade och försedda med utvändiga solavskärmningar så att solen inte värmer för mycket på sommaren. Och det går lätt att vädra bort överskotts-värme med korsdrag tack vare att husen

är försedda med takfönster, säger Eva Sikander, som arbetar med lågenergi-byggnader på SP.

Men en del skulle också kunna göras bättre.

– Det bör installeras ett varningssys-tem som signalerar om tekniken fallerar. Och husägare som själva har hand om driften behöver viss utbildning och bra instruktioner, säger hon.

De intervjuade husägarna är ”i det stora hela mycket nöjda med innemiljön och energianvändningen”.

Första passivhusen håller värmen – men behöver varningssystem

egn

ah

emsbo

laget

leif claesso

n

RISkEN FÖR STRÖMAvBROTT ökar när Sve-riges elförsörjning blir alltmer internationell. När elhandeln ökar över gränserna och vind-kraft och solenergi står för en allt större andel av elproduktionen blir det svårt att förutse flödena i stamnätet.

Därmed måste landet vara berett på fler drift-störningar, menar Anders Rantzer, professor i reglerteknik vid Lunds tekniska högskola.

Han presenterar också en lösning: ett

automatiserat styrsystem, byggt med modern reglerteknik.

– Driftstörningarna behöver inte bli omfat-tande om man tar hand om dem direkt. Men eftersom det är för krävande att ta hand om störningarna manuellt, behövs det någon form av automatiserat styrsystem, säger han.

Han och hans kolleger i Lund och vid tek-niska högskolan i Stockholm har fått 19 mil-joner kronor från Stiftelsen för strategisk forsk-

ning för att arbeta fram ett sådant system.Tanken är att ett antal automatiska

åtgärder ska slå till vid behov. Då slipper kraftledningarna överbelastas.

En åtgärd är att snabbt ändra flödet på vissa utlandsförbindelser. En annan är att kortvarigt stänga av strömmen hos ett antal abonnenter.

– Förslagsvis har kunderna på förhand gett sitt godkännande till det i utbyte mot något slags kompensation.

Vindtunnel kan testa husens energieffektivitet

I vindtunneln står här en modell av Gamla stan och Södermalm i Stockholm.

Passivhusen i Lindås håller tätt.

AUTOMATISKT STYRSYSTEM SKA MINSKA RISKEN FÖR ELAVBROTT

TemaENERGI

Bofast 5/2011 33

NYHETER Från ForskningsFronten • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected]

NYLANSERING!

• Snabborderformulär• Enklare navigering• Detaljvy och större bilder• Mina favoriter• Ny sökmotor• Saldofråga och avhämtning på valfritt DahlCenter• Enklare administration för huvudanvändare• Nytt lösenord kan erhållas via e-post

För att hitta ditt närmaste DahlCenter gå in på dahl.se Ring oss gärna på 08-583 595 00 eller maila oss på [email protected]

NYHETER

Logga in på www.dahl.se/eshop

34 Bofast 5/2011

Få söker till nya fastighetsutbildningenFler elever än någonsin tidigare söker till högskoleförberedande gymnasieprogram och färre söker till yrkesprogrammen.

Det visar den slutliga antagningen till gymnasieskolan till hös-ten. Till det nya fastighetsprogrammet har bara 1,4 procent sökt.Texter eva bloMberg Illustration ulrika Majstrovic hansén

När gymnasieskolorna drar igång till höstterminen startar också ett nytt gymnasieprogram, VVS- och fastighets-programmet. I och med den nya gymna-siereformen som införs från hösten har

många program gjorts om, och yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs. Detta bland annat för att höja statusen på yrkesutbildningarna, som tidigare kallades yrkesförberedande – men som nu alltså ska leda till anställning direkt efter examen. Och fastighetsbranschen har ett skriande behov av nytt kunnigt folk.

– Vi ser ett stort rekryteringsbehov framöver. Så det är ett jätteviktigt steg att det blir en egen utbildning, säger Birgitta Frejd, som arbetar med kompetensut-

veckling på allmännyttans branschorganisation, Sabo.

Hon är Sabos representant i Fastighetsbranschens utbild-ningsnämnd, som bildades 2006 för att främja utveckling-en i branschen. Enligt en kart-läggning som nämnden gjort

kommer drygt 8 000 fastighetsvärdar, fastighetsskö-tare och fastighetstekniker att behöva anställas inom tio år på grund av stora pensionsavgångar.

vvs- och fastighetsprogrammet med inrikt-ningen ”fastighet” leder till just dessa yrken. De andra inriktningarna på programmet siktar på yrken som montörer och servicetekniker inom VVS, ventila-tionsteknik och kyl- och värmepumpsteknik, yrken som även de behövs i fastighetsbranschen.

Det nya programmet har sina rötter i det tidigare energiprogrammet, som alltså inte finns från hösten, utan har delats upp i el- och energiprogrammet och

VVS- och fastighetsprogrammet.– VVS- och fastighetsprogrammet blir mer riktat

mot installationer, teknisk service, förvaltning, un-derhåll och reparationer i fastigheter och de yrkes-grupper som utbildningen riktar sig till hör samman; de jobbar med samma utrustning men på olika sätt, säger Allan Pinaitis, utbildningsråd på Skolverket, och syftar på att montörer installerar anläggningar medan fastighetstekniker ser till att de fungerar.

att programmet fått namnet VVS- och fastig-hetsprogrammet tror han är viktigt.

– Det ger så att säga ett ansikte åt programmet. Energiprogrammet, som det hette tidigare, säger inte mycket om vilken bransch man kommer att jobba i. Det är mer övergripande och har upplevts som ano-nymt. Det nya namnet talar om att vi utbildar VVS-montörer och fastighetsskötare.

– De här yrkena är okända för många ungdomar. Att det framgår av programnamnet vad utbildningen leder till ser vi som en framgång, säger Birgitta Frejd.

Programmets fastighetsinrikt-ning ger kunskaper för att klara service, drift och reparationer i fastigheter och anläggningar, men även kommunikation med entre-prenörer, beställare, hyresgäster och andra kunder.

– Vi har tryckt mycket på det från branschens sida. I de här yrkena måste man vara bra på att ”ta folk”. Att vara fastighetsvärd är en mer avancerad yrkesroll än många kanske tror. Det handlar ju om att vara frontfigur för bostadsbolaget, framhåller Birgitta Frejd.

Fastighetsutbildningen, som tidigare inrymts i in-

Birgitta Frejd

”Vi ser ett stort rekryteringsbehov

framöver. Så det är ett jätteviktigt

steg med en egen utbildning.”

Fastighetstekniker

Industrirörmontör

Fastighetsvärd

Kyltekniker

Kyl- och värme pumpsteknik

Drift och underhåll

VVS

Kylmontör

Bofast 5/2011 35

riktningen drift- och underhållsteknik på energipro-grammet, har levt en tynande tillvaro, enligt Allan Pinaitis, och har bara funnits på fem-sex platser i Sverige.

Nu erbjuds inriktningen på 76 gymnasieskolor i landet.

– Utbildningen är helt ny på många av skolorna, medan andra har erbjudit energiprogrammet tidi-gare. Det blir intressant att se hur många av de här skolorna som verkligen kör igång utbildningen och vilka som kommer att uppnå en hög kvalitet, säger Allan Pinaitis.

farhågor finns alltså för att många skolor inte startar utbildningen. Det är också något som Fastighetsbranschens utbildningsnämnd noterar i sin rapport. Då gymnasieskolorna kontaktats för att få svar på antalet utbildningsplatser har flera av dem angett att de inte kommer att starta VVS- och fastighetsprogrammet till höstterminen eftersom för få elever sökt.

En förstudie baserad på sju av Sveriges län, som Skolverket gjorde direkt efter den preliminära antag-ningen, visar att antalet sökande elever till yrkespro-grammen, totalt sett, minskar.

I Stockholms län har 1,4 procent av eleverna sökt till det nya VVS- och fastighetsprogrammet, och drygt en procent, 250 elever, har antagits.

Hur det kommer att se ut slutligt för hela landet är osäkert, eftersom reservintagningen pågår fram till mitten av september.

– Det kan slå åt båda hållen. Energiprogrammet är ett litet program i dag. Eftersom programmet delas upp kan det bli färre sökande. Men det kan också bli fler som väljer programmet, eftersom det nu har en tydligare profil, säger Allan Pinaitis.

Färdiga yrkeselever skavara anställningsbaraden nya gymnasiereformen skulle enligt regeringen göra en större åtskillnad mellan de högskoleförbe-redande programmen och yrkespro-grammen.

– Men framför allt är syftet med reformen att de olika programmen ska komma lite längre, det vill säga att en elev som läst ett högskoleförbere-dande program ska vara väl förberedd för högskolan och den som lämnar ett yrkesprogram ska vara anställnings-bar, säger Jan Sydhoff, chef för gym-nasieenheten på Skolverket.

För att uppnå det har tid, och där-med poäng, tagits från kärnämnen som svenska och engelska och lagts på de så kallade yrkeskaraktärsämnena. Det innebär att den grundläggande behörigheten till högskolan inte ryms inom programmet. Eleven kan dock läsa in den som individuellt val, utö-kat program eller efter gymnasiet.

att färre söker till yrkespro-grammen är en trend som startade för flera år sedan och som inte har brutits, trots satsningen på en så kallad yrkes-examen.

– Jag vågar inte spekulera i vad det beror på. Det kan förstås bero på att man inte får grundläggande högskolebehörighet. Men också att den tydligare uppdelningen mellan programmen gör att man tvingas att ta ställning och då väljer att söka ett högskoleförberedande program för att vara säker på att ha den vägen öppen. Men det är för tidigt att säga, säger Jan Sydhoff.

Den nya gymnasieskolan ställer med

andra ord höga krav på 15-åringarna; att de ska veta tidigt vad de vill bli.

– Jo, vi utsätter våra ungdomar för väldigt många och stora val, men det vi försöker göra är att hålla vägarna öppna så länge det går. Det får inte bli så att man går in i en återvändsgränd som aldrig går att komma ur. Men ju mer specialiserade programmen blir, desto svårare är det.

jan sydhoff framhåller att det gäller åt bägge hållen. För elever som gått ett högskoleförberedande program är det nästan omöjligt att gå en yrkesutbildning efteråt, eftersom yrkesämnena inte går att läsa ikapp på samma sätt som högskolebehö-righeten. Däremot är den som går ett yrkesprogram garanterad möjlighet att läsa in behörighet till högskolan under gymnasietiden.

I Stockholms län, där trenden är tydligast, antogs 32 procent av elev-erna år 2010 till yrkesprogrammen. I år är siffran 25 procent, alltså var fjärde elev.

Jan Sydhoff menar dock att det är först om tre år som vi kan se resultatet av gymnasiereformen.

– Om de som tar yrkesexamen får jobb direkt kanske det kan vända den nedåtgående trenden för yrkespro-grammen.

Birgitta Frejd på Sabo (se artikel här intill) tror att det viktigaste för VVS- och fastighetsprogrammet är att ut-bildningen får ett gott renommé.

– Om utbildningen startar på några ställen och blir riktigt bra så får vi en bra grund att bygga vidare på.

I Sandviken har det kommunägda bostadsbolaget satsat på en husvärds-utbildning tillsammans med gymnasie-skolan. På bilden byter Alexander Lin-deroth och Tobias Momqvist en lampa.

mika

el forslu

nd

Kyl- och värme pumpsteknik



Ventilation

VVS

Fastighets-skötare

Kylmontör

36 Bofast 5/2011

Debatt ”Det föll mycket snö, men inte mer än vad byggnormen anger.”Sveriges tekniska forskningsinstitut menar att förra vinterns takras orsakades av slarv och okunskap.

bostadsbidraget, som riktas till barn-familjer och unga 18-29 år, har två syften: ett bostadspolitiskt, för att förhindra trång-boddhet, och ett familjepolitiskt, för att öka konsumtionsförmågan. Men mellan 1997 och 2010 minskade bostadsbidragen med 61 procent, från 9 till 3,5 miljarder kronor. Det är alarmerande siffror.

Det finns flera problem som borde åtgärdas.• Bidragethöjsintemedinflationen.• Olikamyndigheterberäknartrång-boddhet på olika sätt, vilket innebär att andelen trångbodda varierar mellan 4 och 13 procent.• Bostadsbidragetärdessutompreli-minärt och slutberäknas i samband med inkomsttaxeringen året efter, vilket gör att många som ligger nära brytpunkten inte vågar söka bostadsbidrag av rädsla för att behöva återbetala i efterhand.

det urholkade bostadsbidraget är inte den enda försämringen av den sociala bo-stadspolitiken.

Sverige är tudelat – medan tillväxtregio-nerna saknar bostäder så planerar man på

andra håll i landet att riva tusentals bostä-der. Hyresrätter ombildas till bostadsrät-ter. Villkoren för olika upplåtelseformer ser olika ut. Betalningssvaga har allt svå-rare att få en bra bostad.

17 783 personer var hemlösa enligt den senaste mätningen 2005, många av dem föräldrar med barn. Det blir allt svårare för svaga grupper att få en bostad och det pågår en utveckling av boendeformer där de inte har samma rätt som ”vanliga” hyresgäster. Här krävs ett nytänkande för att tillgodose behoven.

den 1 januari 2011 infördes en ny lag som innebär nya villkor för allmännyttiga bostadsaktiebolag. Syftet med den nya lagen är bland annat att skapa likvärdiga förut-sättningar för kommunala bostadsaktiebo-lag och privata hyresvärdar och därigenom ge förutsättningar för en bättre fungerande hyresmarknad. Syftet är också att anpassa den svenska lagstiftningen på området till EU-rättens konkurrensregler.

De tidigare kraven på att verksamheten ska drivas utan vinstsyfte och att hyran ska sättas med utgångspunkt från en långsiktig självkostnadsprincip ändras. I stället ska verksamheten bedrivas enligt affärsmässiga principer.

men frågan är vad detta innebär för de grupper som är mest utsatta och har svå-rast att få en bostad. Tidigare kunde kom-munen via ägardirektiv ge de kommunala bostadsföretagen ett särskilt socialt ansvar och åtagande för att till exempel tillhanda-hålla bostäder till särskilda grupper som ungdomar, äldre eller hemlösa, eller för att förbättra boendemiljön och förhållandena i övrigt i utsatta bostadsområden, motverka segregation med mera.

I en rapport från Boverket 2006 visade det sig att endast hälften av 25 undersökta

bostadsföretag hade bostadssociala ägardi-rektiv. Frågan är hur den andelen påverkas efter lagändringen.

Vi i Föreningen Sveriges socialchefer är oroliga för de effekter som den ändrade in-riktningen kan innebära. Det är dessutom märkligt att bara 80 procent av de kommu-ner som har allmännyttiga bostadsföretag har ägardirektiv.

boverket har i uppdrag att följa ut-vecklingen av dessa förändringar. Det är synnerligen angeläget att se vad som händer med det sociala uppdraget, hur ägardi-rektiven förändras och om man i den nya situationen tänker på hur de grupper som är mest utsatta påverkas.

När vi ser allt detta i skenet av försämrade sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar, ökad barnfattigdom och ökad ungdomsarbetslös-het blir det ytterligare sten på börda för den som har sämst förutsättningar.

Ett urholkat bostadsbidrag riskerar att slå undan benen helt för alla som redan käm-par för att leva ett drägligt liv.

Vi kräver därför att regering och riks-dag tar sitt ansvar och gör en översyn av bostadsbidraget och återinför den sociala bostads- politiken.

Lotta Persson Yngve sundinordförande vice ordförande

Föreningen Sveriges socialchefer

”Det är synnerligen angeläget att

se vad som händer med bostads-

bolagens sociala uppdrag.”

Sveriges socialchefer:

Bostadsbidraget måste ses över Bostadsbidragen minskade med 61 procent mellan 1997 och 2010. Det är alarmerande, menar Föreningen Sveriges socialchefer, som även är oroliga för att allmännyttans nya affärsmässighet kan försämra villkoren för utsatta grupper.

DeBattera i BoFast • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: [email protected]

www.hfonstret.se H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energi- och ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden.

Fönster för generationer

Bofast 5/2011 37

Sveriges socialchefer:

Bostadsbidraget måste ses över

DeBattera i BoFast • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: [email protected]

riksrundannågot På gång? Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Eva Blomberg tel 08-441 53 81 e-post: [email protected]

Kokkonst blev fasadprydnad MALMÖ. Helt uppåt väg-garna! kan man tänka när man kikar upp på fasaderna i Örtagården i Malmö. Där hänger nämligen jättelika porträtt och matbilder.

Det började med en tv-se-rie, Kryddor från Rosengård, där boende i området lagade mat och berättade om sina liv. Utifrån det skrev initia-tivtagaren, producenten och journalisten Lena Friblick en

kokbok med bilder av foto-grafen Jens Nordström.

Nu ska en del av fotografi-erna alltså pryda fasaderna i Rosengårdsområdet Örta-gården under sju månader.

Det är det kommunala bo-stadsbolaget MKB som står bakom utställningen, som visar elva bilder på männis-kor och mat på de fyra meter höga och tre meter breda bilderna.

Nu kan tre generationer gymma ihopUPPSALA. Nyligen invigdes Sveriges första parkourbana i stadsdelen Eriksberg i Uppsala. Men den stelbente göre sig icke besvär. Parkour är nämligen en sport som går ut på att akrobatiskt ta sig över olika hinder, till exempel räcken, eller hoppa från hus till hus på ett smidigt, kontrollerat och snabbt sätt. Gärna med volter inblandat i hoppen.

– Parkour är en sport som börjat bli mer känd. Och vi tror att banan kommer att utnyttjas mycket. Det ligger två skolor i närheten så i stället för att bolla mot husfasaderna kan ung-domarna träna här, säger Erika Danielsson, lekplatsansvarig på Uppsalahem.

Parkourbanan är en del i en större utomhusanläggning som kommunägda Uppsalahem byggt – tänkt för alla ge-nerationer och konditioner. På platsen finns redan sedan tidigare ett så kallat seniorgym, där alla äldre i området, inte bara Uppsalahems hyresgäster, har kunnat träna till exempel motorik.

– Men all utrustning är egentligen till för alla åldrar och kallas därför ”0 till 100-lek”. Så förskolebarnen kommer hit och gungar på balansfotstöden och seniorerna träffas här, tar en runda i gymmet och dricker kaffe, säger Erika Danielsson.

Samtidigt med parkourbanan invigdes ett utegym med motions- och sportutrustning och två nya bollplaner. Så medan barnen kickar boll eller svingar sig fram i parkourba-nan kan mamma och pappa styrketräna, och mormor träna koordination på seniorgymmet.

Så mycket hushållssopor producerade vi svenskar förra året enligt intresse- och branschorganisatio-nen Avfall Sverige. Det är en minskning med 2,7 pro-cent jämfört med år 2009.

4 363 830 ton

stewen

qu

igley

jens n

ord

ström

Måttbeställda laserkantade köksluckor gör skillnad.NYTT KÖK HELT ENKELT!

Box 80, 516 21 Dalsjöfors • Tel 033-27 17 00Fax 033-27 170 5 • E-post: [email protected] • www.libluck.se

38 Bofast 5/2011

teMa inoMhUsMiLjö • redaktör: Christian lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: [email protected] Produkt nyTT

Förläng rörsystemens livslängd.Sänk uppvärmningskostnaderna.

Försäkra Er om hög vattenkvalitet genomBauers kemfria vattenbehandling.

KLART BÄTTRE VATTEN!Naturligtvis utan kemikalier

Bauer Watertechnology AB, Box 243, 177 24 JÄRFÄLLATel: 08-580 380 66 I Fax: 08-580 380 67 I www.bauer-wt.com I email: [email protected]

Färg och musik i bad-rumFärger och musik får en egen plats i badrummet. Villeroy & Boch lanserar en ljudanläggning integrerad i badrumsspeglar.

Badrummen tar allt större plats i våra hem, det handlar inte längre bara om funktionalitet. Inspiration hämtas ifrån kök och vardagsrum, traditionella platser för umgänge.

Anläggningen +Sound är integrerad i bad-rumsspegeln och ljudsignalerna överförs trådlöst via bluetooth, vilket gör det enkelt att använda iPhone, iPad och Androider.

Badkaret från serien La Belle görs i en varm hal-lonröd nyans och en grafitsvart.

Överallt där vi rör oss, talar det vi om-ger oss med ordlöst till våra sinnen. Där finns de fem elementen trä, eld, jord, metall och vatten representerade med sina olika kvaliteter. I ett balanserat feng shui-hem eller -rum formas harmo-ni och balans när allt sammanlänkas till ett fantastiskt mönster. Då uppstår ljuv musik. Allt enligt färgbolaget Nordsjö.

Färger skapar en förtrollande värld där vi påverkas, inspireras, aktiveras eller blir lugna.

I hemmet, på jobbet och i det offentli-ga rumsterar utrymmet mellan himmel och jord. Överallt där vi rör oss talar väggar och golv till oss. Allt hänger samman med den känsla du får.www.nordsjodesign.se

FyRAR Av MEd FäRg InterfaceFLORs senaste kollektion lanseras i 60 färger, så att arkitekter, designers, företag och byggare kan designa vackra och spännande golv.

Produkterna är mycket hållbara och skapade för att tåla det hårda slitage som sker på golv i miljöer som kontor, skolor, offentliga lokaler, företag och inom sjukvården.

– Heuga-kollektionerna har de senaste 50 åren varit populära bland både dem som spe-cificerar golven och dem som använder dem, säger Nigel Stansfield, Senior Vice President för produktutveckling på InterfaceFLOR.

– Som producent är vår uppgift att behålla det bästa när populära produkter förnyas, så vi hela tiden är bra på flexibilitet, kreativitet och rimligt pris.www.interfaceflor.se

www.gustavsberg.se

Hem i harmoni och balans

Byt till Elless® effekthöjande Sparlatorer® och duschar! Monteras på befintliga blandare som oavsett fabrikat och ålder förvandlas till marknadens mest energieffektiva!

POSTTIDNING BAvsändare: Titeldata AB 112 86 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsenmed den nya adressen på baksidan (ej adressidan).

tele2.se/fastighetsagare

Fram

tid

ssäkrad fastighet

FiberLAN från Te

le2

Med FiberLAN från Tele2 i din fastighet får du inte bara ett bra erbjudande på TV, Bred band och Telefoni till dina boende. Du får också möjlighet att koppla på moderna fastighetstjänster såsom porttelefoni, övervakning samt mätning av el, värme och vatten. Och då kan du vara säker på att du har ett hus som har en modern kommunikationslösning även i framtiden. Enkelt skulle man kunna säga att du får en portvakt, en tvättservice och en fastighetskötare som inte åldras. Om du vill veta mer om FiberLAN och våra fastighets tjänster, gå in på tele2.se/fastighetsagare eller ring 0200-22 55 10.

Hus lever längre om de får fi ber.

bofast nr 05_2011

Documents