bofast nr 3 2011 10

nummer 3•2011 59 kronor Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan

3 600 lägenheter måste rivas akut

”Vi har gnetat ner vår kostnadskostym från XL till XS – på allt.” Benoni Ingelsjö →23

Bensinkort fällde vd efter 23 år→16

Krisbolag stöttades i elfte timmen

→19

Bofasthar helalistan

→28

Gudrun Schyman: Bostadsmarknaden är en kvinnofälla

Ex-politikErn

ilija Batljan vill gå mEd i SaBo →38

→10

Partifejder i kulisserna ochgruff i puben på Sabos kongress

n y h e t e r • p o l i t i k • e k o n o m i • m i l j ö • t e k n i k • e n e r g i • byg g • d e b at t

ww

w.a

ptus

.se

Ett system för

Vad vill du boka?

Mina bokningar Inställningar

ll du boka?

Operatör 12:34 PM

Tvätt

Tork

Om du inte har tillgång till dina tvättider var du än befinner

dig – se till att din fastighetsägare skaffar ett bokningssystem

från Aptus. Gå in på www.aptus.se för mer information

Bofast 3/2011 3

Maj nr 3 2011

PrenumerationsärendenTiteldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm Tel: 0770-457 185 Du kan även gå in på www.prenservice.se för att göra adressändringar och andra prenumerationsärenden.

Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms

Repro och tryck: Lenanders Grafiska ABRedaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande.

Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08 -406 55 [email protected]

Ulrika Majstrovic Hansénad, illustratör 08-441 53 72 [email protected]

Anita Snis redaktionschef 08-441 53 85 [email protected]

Christian Lacottevd, chefredaktör,ansvarig utgivare 08-441 53 73 [email protected]

Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 [email protected]

Helene Ahlberg reporter, redaktör 08-441 53 84 [email protected]

Redaktion Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Hemsida www.bofast.net E-post [email protected]

0610121619232838

ny rivningsvåg i sikte

Stor valdramatik på Sabos kongress

Socialdemokrat hotade sd-delegat

Bensinkort fick vd på fall

Byggebo hann få stöd före lagstoppet

Bolagsbantning från XL till XS

Så vill Schyman styra allmännyttan

Ilija Batljan vill gå med i Sabo

innehåll

Omslagsbild: Gudrun Schyman, f d talesperson för feministiskt initiativ, är ny styrelseledamot i Simrishamns Bostäder (sid 28-31).Foto: Ulrika Majstrovic Hansén

ges ut av sabo förlags ab

Magnus Johansson08-505 73 813 0707-45 67 [email protected]

Annonser

hel

ena

sh

utr

ick

40

06

16u

lrika m

ajstro

vic ha

nsén

ulrika

ma

jstrovic h

an

sén

ulrika

ma

jstrovic h

an

sén

”Vad som händer i en hotellbar sent på kvällen får vuxna människor faktiskt reda ut själva.”

341 009

Trycksak

Ledare

Debatt

Aktuell forskning

En dag på jobbet

riksrundan

På nytt jobb

mer i Bofast053234404446

32 Leif Jakobsson, Sabos ordförande →sid 12

stina

falk

Kom och luncha med oss så visar vi det senaste inom fastighetssystem & beslutsstödDu är välkommen att besöka en av våra informationsdagar där vi visar de senaste nyheterna i ekonomi- och fastighetssystemet SUMMARUM och beslutssystemet INSIKT. Med start vecka 18 i Karlstad, Skövde och Göteborg besöker vi 20 orter, från Malmö i söder till Luleå i norr.

Läs mer och anmäl dig på www.incit.se eller www.trimma.se

Karlstad 3/5

Göteborg 5/5

Växjö 11/5

Umeå 18/5

Skövde 4/5

Ronneby 10/5

Luleå 17/5

Jönköping 12/5

Sundsvall 19/5

Västerås 24/5

Örebro 25/5

Norrköping 26/5

Linköping 27/5

Stockholm 30/5

Gävle 31/5

Borlänge 1/6

Kristianstad 7/6

Malmö 8/6

Helsingborg 9/6

Halmstad 10/6

Elite Stadshotellet Karlstad Elite Stora Hotellet/Örebro Slott

Best Western Hotel Eggers First Hotel Linköping

Elite Stadshotellet Växjö Clarion Hotel Winn

Scandic Hotel Plaza Elite Hotel Savoy

Scandic Billingen Skövde Elite Grand Hotel Norrköping

Ronneby Brunn Hotel & Resort Summit Hitech

Elite Stadshotellet Luleå Quality Hotel Grand

Elite Stora Hotellet Jönköping First Hotel Brage

Best Western Hotel Baltic Elite Hotel Mollberg

Elite Stadshotellet Västerås Best Western Grand Hotel

INCIT levererar programvara för fastighets-branschen. SUMMARUM är marknadens effektivaste ekonomi- och fastighetssystem. Det ger dig heltäckande funktionalitet inom förvaltning, drift, underhåll och ekonomi. Nu lanserar vi vår nya mobila applikation SUMMARUM Mobile Workspace, som fungerar på Windows Mobile, iPhone och Android.

TRIMMA är ett IT-företag med fokus på lösningar för beslutsstöd och hyressättning. Vi utvecklar och marknadsför INSIKT, marknadens mest användarvänliga och heltäckande beslutsstödsprodukt baserad på standardteknik från Microsoft. INSIKT stödjer hela processen från att sätta mål och planera till analys och målstyrning.

Bofast 3/2011 5

sedan sverigedemokraterna tog plats i riksdagen vid det senaste valet har övriga riksdagspartier tvingats ta ställning till hur de ska förhålla sig till sd:s i mångas ögon förhatliga budskap med suspekta rötter.

Problemställningen uppstod ännu ti-digare egentligen, under valrörelsen och under tidigare års kommun-, kyrko- och landstingsval. Men när partiet nu gjort in-träde i landets högsta politiska församling blir frågan mer synlig än tidigare.

Vänsterledaren Lars Ohly gjorde för sin del alldeles tydligt hur han tyckte att de ny-invalda skulle bemötas när han i SVT:s val-vaka valde att inte låta sig sminkas i samma loge som sd-ledaren Jimmie Åkesson.

andra har förespråkat ett liknande förhållningssätt. Och frågan är inte helt lätt. Det är korrekt att nationalsocialister-na, NSDAP, kom till makten i demokratis-ka val på 1930-talet. Och att partiet genast, med legitimitet byggd på just detta val,

omedelbart satte igång att förändra Tyskland till ett totaltotali-

tärt samhälle. Så den som förespråkar att man inte

ska ha något att göra med sverigedemo-kraterna, som åtminstone har vissa be-röringspunk-ter med svensk nazism, har ett slags ratio-nalitet i bot-ten av sina resonemang. Ska man verkligen medverka till sin egen un-dergång, tycks frågan ställas.

Men sam-tidigt

– och det är här det blir besvärligt – denna beröringsskräck kan kallas odemokratisk. Nu har sverigedemokraterna valts in i parla-mentet av röstberättigade vuxna medborga-re. Partiets folkvalda kräver samma respekt som alla andra, speciellt som de hävdar att de tar avstånd från allt odemokratiskt som de förknippats med. Den saken kan man välja att tro på eller inte.

Och det finns en annan faktor som är värd att begrunda i detta sammanhang. Den stavas stigmatisering.

Uteslutningstaktiken, där sd utesluts från många politiska sammanhang, är möjligen ur taktisk synvinkel logisk. Genom att visa sin avsky mot sverigede-mokraterna demonstrerar etablerade politiker att de utgör ett bålverk mot det som de anser vara mörka krafter. Och det borde betala sig i nästa val.

det kan kanske kallas mod att arbeta efter en så långsiktig linje.

Men det startar samtidigt andra processer i den utpekade gruppen. Som Bofast rappor-terar på annan plats i denna utgåva medför isoleringen att de personer som berörs kän-ner sig orättfärdigt behandlade. I så motto verkar uteslutningstaktiken helt mot sitt syfte. I stället för att känna av omvärldens avsky och kyla tolkar sd-folket bemötandet som arrogans, dubbelmoral och hyckleri.

De unga ledamöter som Bofast talade med på kongressen i Uddevalla har givet-vis lärt sig sin retoriska läxa. De hänvisar blixtsnabbt till att även dagens etablerade partier är besmittade av förkrigstidens rasbiologiska forskning och eftergifter åt nazisterna. Som de goda demokrater de anser sig vara tycker de att det är helt orätt-färdigt att de nu pådyvlas åsikter som sägs vara förhatliga, samtidigt som andra inte tillräckligt tvättat sin byk.

alldeles oavsett vad man anser om dessa jämförelser riskerar de att verka som ett kitt för unga sd-anhängare. Här säger sig etablissemanget stå för en sak och sedan har de etablerade en annan måttstock för sitt eget agerande.

I ljuset av detta är det frågan om inte ett slags upplysande debatt vore på sin plats i stället. Om det unga vältaliga sd-folket tvingas stå i teve och få sina synpunkter

ordentligt skärskådade finns möjligheter att de inkonsekvenser och skevheter som en del resonemang vilar på visas upp i ljuset. Om de då inte tål dagsljus faller de platt. Och dess interlokutörer får stå med skammen.

Det finns paralleller med de mest radikala vänsteranhängarna på 1970-talet. Även då framfördes en hel del stolligheter. Och det delvis av i dag namnkunniga och väletable-rade personer. Detta har sedan avskrivits

som ungdomssynder. Inte sällan har dessa personer tagit långa steg på den politiska skalan och befinner sig på en helt annan del av det politiska spektrat.

troligen drogs de småningom genom utbildning, allmän medelklassträvan och ålder till ett mer sansat förhållningssätt. Samma sak borde kunna gälla för åtmins-tone unga sverigedemokrater.

För det kan väl knappast hållas för troligt att det var IB och Säpo som höll undervege-tationen borta?

Samtidigt är intrycket en form av dubbel-het i det att sverigedemokraterna får mycket av sin livsluft av denna isolering. Deras upplevelser av att de blir illa behandlade stärker dem också i deras självvalda utan-förskap. Om de tvingas in i värmen bland övriga folkrepresentanter måste de ge upp sin en- eller tvåfrågedemagogi och på allvar sätta sig in i alla de svåra avvägningar och avgränsningar som är politiken.

Christian Lacotte chefredaktör

Granska, bemöt och vederlägg Sverigedemokrater gynnas av politiskt utanförskap

L E d A R E

Sverigedemokraterna får mycket av sinlivsluft av dennaisolering.

6 Bofast 3/2011

rivningsskoporna har tidvis fått jobba hårt i Sverige, allt eftersom riv-ningsvågorna sköljt fram över landet för att sedan ebba ut – och senare stegras igen. Efter 1960-talets rivnings-boom sjönk rivningstalen gradvis fram till 90-talets början. Sedan började rivningarna accelerera igen. År 2000

nåddes en ny topp när drygt 4 600 lägenhe-ter revs.

Sedan dess har skoporna stegvis stillat sig igen. Förra året revs ”bara” 495 bostäder. Bara två gånger under 40 år har färre lägen-heter rivits.

Men nu är det snart dags för Storskopans återkomst. Åtminstone om man får tro Sta-tens bostadskreditnämnd, BKN, som ger

stöd till kommuner som behöver rekonstru-era sina blödande bostadsföretag. Myndig-heten har gjort en analys av hur många kom-munägda bostäder som kan behöva rivas de närmsta fem åren – och hur många kronor staten kan behöva skjuta till.

– Analysen är tänkt att ligga som underlag för regeringens arbete med budgeten i höst, säger Lars Magnusson, BKN:s gene-raldirektör.

Myndighetens analys slår fast att över en tredje-del av landets kommuner nu har så kallade svaga bostadsmarknader. För

att kvala in i den gruppen – som nu har 103 medlemmar – ska befolkningen minska år efter år och många lägenheter gapa tomma. (se fotnot).

Det är generellt i de små kommunerna de stora problemen finns. 76 procent av landets lediga lägenheter finns enligt Statistiska cen-tralbyrån i kommuner med färre än 75 000 invånare.

– Och är kommunen liten blir det ofta en större belastning om bostadsbolaget behö-ver tillskott, eftersom kostnaderna då utgör en större del av kommunkakan, säger Lars Magnusson.

bkn har kommit fram till att 82 kommu-ner har bostadsföretag med ett akut behov av att riva bostäder för att komma ned till en vakansnivå på två procent. Det är nämligen bara vakanser över två procent som räknas som ett problem. Att ha upp till två procent tomma lägenheter anses som en normal och nödvändig omsättningsreserv.

– Ungefär 3 600 lägenheter behöver av-vecklas akut i de här kommunerna, säger Rolf Westerlund, stabschef på BKN.

Att riva en lägenhet beräknas kosta 250 000 kronor. 70 000 kronor i ren rivningskostnad och resten som en kostnad för nedskrivning av fastighetsvärden, som inte längre finns.

Totalt får akutrivningarna då en prislapp på 900 miljoner kronor.

Men även med alla dessa hus avveck-lade, värdena nedskrivna och rivnings-massorna bortforslade skulle bekymren ändå inte i vara över i trubbelkom-munerna. Befolkningsprognosen är på många håll fortsatt dyster: fortfarande går flyttbilarna från bygden, fler dör än föds och det uppstår nya tomma bostä-der.

därför behöver ytterligare 4 000 lä-genheter rivas fram till 2015. Till en kost-nad av drygt en miljard kronor.

BKN bedömer att bostadsföretagen själva klarar av att betala 1,1 av dessa sammanlagt drygt 1,9 miljarder kronor.

– I det här fallet har vi inte borrat på detaljnivå i företagens ekonomi. Det är en översiktlig bedömning utifrån före-

Här är de 82 kommuner som måste riva akut:ArvidsjAur AvestA Bengtsfors Berg Boden Bollnäs dAls-ed degerfors doroteA edA emmABodA essungA filipstAd finspång flen färgelAndA grums gullspång HAgfors HAllsBerg HAllstAHAmmAr HApArAndA HedemorA Hofors HudiksvAll Hultsfred Hylte Hällefors HärjedAlen jokkmokk kArlsBorg kArlskogA kAtrineHolm kil krAmfors lAxå lesseBo lindesBerg ljusdAl ljusnArsBerg ludvikA

S v A g A M A R k n A d E R

Ny rivningsvåg på väg: 7 600 bostäder måste bort3 600 allmännyttiga lägenheter behöver rivas – akut. Och inom några år måste ytterligare 4 000 bostäder rivas. den bedömningen gör Statens bostadskreditnämnd (Bkn).

Prislapp: Två miljarder kronor.– Bostadsföretagen och kommunerna klarar av att stå för alla

rivningar själva, utan bidrag från staten, säger Lars Magnusson, generaldirektör på Bkn.Texter helene ahlberg Foto ulrika Majstrovic hansén

larsmagnusson

AnTAL LägEnHETER 127 000 lägenheter rivna under fyra decennier

den röda prickade linjen visar hur många bostäder som borde rivas de närmaste åren, enligt Bkn.

källa

: scb

Bofast 3/2011 7

mAlung- sälen mellerud munkfors nordAnstig nordmAling ockelBo olofström orsA osBy ovAnåker pAjAlA roBertsfors smedjeBAcken sollefteå sorsele storfors storumAn strömsund surAHAmmAr svenljungA säffle sävsjö söderHAmn timrå tingsryd torsBy trAnemo uppvidinge vAnsBro vArA vetlAndA vilHelminA vingåker ydre åmål ånge älvsByn ödesHög östrA göinge överkAlix övertorneå

S v A g A M A R k n A d E R S v A g A M A R k n A d E R

tagens och kommunernas årsredovisningar, säger Lars Magnusson.

Kommunerna anses behöva skjuta till res-ten, 800 miljoner kronor. Men det klarar de utan tillskott från staten, menar BKN.

– När vi bedömer vad en kommun kan förväntas kunna betala tittar vi på hur stor kommunens totala ekonomi är, säger han.

– Om tillskottet till bostadsbolaget bara är en liten struntsumma i förhållande till kommunens balansomslutning, då klarar kommunen normalt det själv genom en omdisponering av egna resurser. Även om bostadsbolaget är fattigt kan det ju finnas stora tillgångar i kommunen, till exempel i energibolag.

De allra flesta bostadsföretag som bedöms behöva stödslantar från sin kommun för att klara rivningarna finns i kommuner som

redan har – eller har haft – avtal om statligt stöd för rekonstruk-tion av sina bostadsföretag.

– De här kommunerna är mer utsatta än andra kommuner. De har fortfarande en kraftigt minskande befolkning, sämre resul-tat och lägre soliditet än andra kommuner, konstaterar Rolf Westerlund.

Men även om BKN menar att ingen kom-mun behöver rivnings-stöd framhåller Rolf Westerlund att myndig-hetens budgetunderlag inte är detsamma som en ärendeprövning.

– Kommunerna får fortsätta söka stöd hos oss. Om någon kommun

anser att de inte klarar den ekonomiska belastningen så kan de höra av sig till oss, så gör vi en prövning. Det kan ju hända att någon kommun ändå är berättigad till stöd, säger han.

Ny rivningsvåg på väg: 7 600 bostäder måste bort

rolfWesterlund

”De här kommunerna har kraftigt

minskande befolkning, sämre

resultat och sämre soliditet.”

Fotnot: 103 kommuner anses i dag ha svaga

bostadsmarknader, men de är sannolikt fler. 20

kommuner plockades bort från analysen för att de

saknar allmännyttigt bostadsföretag eller för att

bostäderna förvaltas i kommunen utan tillräcklig

särredovisning – eller för att ”vitala indata” sakna-

des av andra skäl.

På nästa sida: ännu inga förslag från regeringen

8 Bofast 3/2011

Den stora allmännytteutred-ningen, som blev klar 2008, hade även i uppdrag att se över förut-sättningarna för stöd till kom-

munala bostadsföretag i kris.Utredningen föreslog kort att regeringen

borde överväga att också ge stöd till privata krisföretag, men var lite svävande i frågan om vad EU-kommissionen skulle kunna tänkas tycka om våra svenska stödsystem.

BKN fick sedan i uppdrag att analysera utredningens förslag och lämna egna förslag om hur krisföretagens situation skulle kunna lösas. Även BKN föreslog att stöd också ska kunna ges till privata fastighetsägare.

Därtill föreslog myndigheten att staten ska kunna lämna hissbidrag på utflytt-ningsorter och att ägandet ska kunna breddas genom att bostadsföretag i flera kommuner slås ihop, eller genom att kom-munägda bostadsföretag slås ihop med pri-vata bostadsbolag.

men den nya allmännyttelagen som trädde i kraft vid årsskiftet innehåller inga krisortsförslag alls.

I stället sades i propositionen, som skrevs för ett år sedan, att regeringen ska ”inleda ett arbete med att se över nuvarande stöd-system i syfte att skapa en ordning för hur kommuner med allmännyttiga bostadsfö-retag på svaga marknader ska kunna ta sitt bostadsförsörjningsansvar”.

Än så länge har det inte synts något resul-tat av detta arbete. Bostadsminister Stefan

Attefall sade dock nyligen i riksdagen att ”ett sådant arbete pågår i regeringskansliet och bedrivs med största skyndsamhet”.

Daniel Liljeberg, ministerns politiskt sakkunnige, har inga fler besked att ge.

– Opolitiska tjänstemän be-reder frågan utifrån de olika förslag som har lagts. Det är så mycket detaljer jag kan lämna. Jag kan inte säga när vi kommer att bli färdiga. Vi får återkomma i den frågan.

Stefan Attefall har apropå svaga bo-stadsmarknader tidigare hänvisat till en kommande förnyelse av det kommunala skatteutjämningssystemet, som enligt

Attefall ska underlätta för små glesbygdskom-muner.

De förslagen kom-mer dock inte att vävas ihop med arbetet kring stödsystem för svaga bostadsmarknader, en-ligt Daniel Liljeberg.

– Den utredningen ligger under finansde-partementet och är helt

frikopplad från det vi arbetar med.

[email protected]

S v A g A M A R k n A d E R

Ännu inga krisförslag från regeringen

”Jag kan inte säga när vi

kommer att bli färdiga. Vi får

återkomma i den frågan.”

stefanAttefall

Tystnad med fönster från Elitfönster

www.elitfonster.se

Ljudvärde upp till Rw 47 dB

Med Elit Objekt kan du njuta av tyst-naden mitt inne i tätorten, bredvid motor- och järnvägar eller om du bor intill någon industri.

Våra fönster med låga u-värde ger också en bra komfort hela året om.

Stäng ute kylan på vintern och värmen på sommaren.

www.althiss.seA LV E S TA • S T O C K H O L M • G Ö T E B O R G • M A L M Ö • S U N D S VA L L • P I T E Å

Bofast 3/2011 9

10 Bofast 3/2011

sabos kongress, som hölls i Uddevalla i mitten av april, bjöd på ovanligt stor dramatik när styrelse-posterna skulle tillsättas. Valbered-ningen höll möte efter möte under de dagar kongressen pågick. Först strax innan styrelsen skulle presenteras stod det klart vilka namn som skulle

presenteras.Miljöpartiet fick inte ihop tillräckligt

med röster för en egen plats i Sabostyrelsen, trots ett framgångsrikt val i höstas. I det rödgröna samarbetets namn har mp sedan valet försökt förmå s att ge bort styrelseplat-ser till mp. Det har gått trögt – trots att mp hotat med att i stället börja samarbeta med moderaterna.

– Vi har faktiskt fört uppriktiga diskus-sioner med moderaterna, säger Ingvar von Malmborg, miljöpartistiskt ombud från Stockholm och representant i Sabos valbe-redning.

S har fram tills för några veckor sedan velat behålla alla sina platser för sig själv.

– Det var först när Carin Jämtin blev vald till partisekreterare som det började lossna, berättar Ingvar von Malmborg.

Men då lossnade det med besked för mp: partiet får inte bara en, utan två styrelsepos-ter. En ersättare och en ordinarie – och den senare får dessutom titeln andre vice ordfö-rande. Den posten går till Fredrik Fernqvist, en nykomling i Sabovärlden (se sidan 15).

Även vänsterpartiet får en styrelseplats från Storasyster S – en ersättarpost, som be-sätts av Marie Lindén från Göteborg. Både ordinarie ledamöter och ersättare brukar delta vid Sabos styrelsemöten.

och socialdemokraterna skakar i sin tur om sin Sabogrupp rejält: mer än hälften av ledamöterna byts ut. Inte bara behöver tre gå åt sidan till förmån för det rödgröna samarbetet. Flera äldre leda-möter får nu maka på sig för att släppa in yngre förmågor.

Ommöbleringarna väckte stor uppstån-delse i s-lägret. Många menar att hante-ringen av styrelseförnyelsen och de sena beskeden till de avgående ledamöterna visar på en hittills aldrig skådad okänslighet – och överväger att skriva ett kritiskt brev till det röda partikansliet.

– Jag fick inte veta att jag skulle petas för-rän strax innan jag kom till kongressen. Det känns för jäkligt, uppriktigt sagt, säger Bernt Andersson, Umeås s-starke man i allmännyttefrågor, som varit helt inställd på att fortsätta i Sabos styrelse.

Leif Jakobsson, Sabos s-ordförande, som nu fått förnyat förtroende att leda Sabo under ännu en mandatperiod, säger att

hanteringen av de avgående ledamöterna självklart inte var bra – och kan inte påminna sig att det tidigare gått till på detta sätt.

– Det är inte mitt ansvar som ordförande, det

är valberedningen och partikansliet som hanterar detta. Men det var visst lite sjuk-dom och annat inblandat.

Annars tycker han att det känns bra med den nya styrelsen.

– Det är ju inte fel med lite föryngring. Det blir många nya nu, det kan vara bra med lite ny energi i styrelsen.

men allra störst var nog dramatiken inom den borgerliga Sabogruppen. Där har oenigheten varit stor kring hur styrelseplat-serna ska fördelas – och alliansbröder har yttrat hårda ord om varandra.

Moderaternas goda valresultat i höstas gav dem matematiskt sett ytterligare en sty-relsepost – på folkpartiets bekostnad. Frå-gan var om moderaterna i god alliansanda skulle ge bort en styrelsepost till folkpartiet – och dessutom fortsätta donera en ersättar-plats till kd, som varken nu eller i förra valet lyckades få ihop tillräckligt med röster för en egen post.

I den moderata Sabogruppen fanns fram till tre veckor före kongressen en majoritet för att partiet självt skulle utnyttja alla sina styrelseplatser. I så fall skulle alltså både fp och kd helt förlora sin representation i Sabo.

Men sedan fick allians-falangen i mode-ratgruppen övervikt, den som hellre värnar

valet av ny sabostyrelse bjöd på stor dramatik. Socialdemokra-terna storstädade: Fem av nio styrelseledamöter byttes ut. Miljö-partiet lyckades efter sex månader av förhandlingar knipa en vice ordförandepost.

Och inte förrän i den sista dallrande timmen stod det klart att moderaterna släpper in fp och kd i styrelsen.

Text HELEnE AHLBERg och CHRISTIAn LACOTTE Foto ULRIkA MAJSTROvIC HAnSén

”Jag fick inte veta att jag skulle

petas förrän strax innan jag

kom till kongressen.”

Full dramatik vid Sabos styrelseval k O n g R E S S E n I U d d E v A L L A

Leif Jakobsson (t v) tackar av tre av de socialdemokrater som lämnar Sabostyrelsen: Sonja Pagrotsky, Rose-Marie Holmqvist och Bernt Andersson. Även Peter Persson och Bengt Bergqvist fick lämna styrelsen (ej i bild).

Hans Klintbom (mitten) var en av centerpartisterna som medverkade till att Bo Brännström (t h) fick behålla sin styrelseplats. Lars Luttropp (m) lämnade styrelsen redan vid förra kongressen, men är nu revisor.

Bofast 3/2011 11

Full dramatik vid Sabos styrelseval k O n g R E S S E n I U d d E v A L L Ak O n g R E S S E n I U d d E v A L L A

om samarbetet mellan de fyra borgerliga partierna i Sabo. Då bestämdes att modera-terna skulle överlåta en ersättarplats till kd och en ordinarie plats till fp. Fast bara på ett villkor: att denna folkpartist inte skulle bli Bo Brännström, Saboledamot sedan åtta år.

Då gick inte bara somliga folkpartister i taket, utan även Sabos centerpartister. Inte nog med att Storebror Moderat skulle bestämma över ett annat partis representa-tion. De skulle dessutom manövrera bort den omtyckte Brännström.

Så under ledning av bland andra Rigmor Stenmark (c) inleddes Operation Rädda Bosse.

centerpartisterna började räkna de-cimaler i mandatutfallet och kom på att om röstetalen för c, fp och kd lades ihop kunde de tillsammans få ihop till ytterligare en styrelseplats, i ett slags valteknisk samver-kan. På moderaternas bekostnad.

Det tisslades och tasslades i olika hörn av kongresshotellet, det överlades och ar-gumenterades. Och valberedningen hade inte bara ett, utan tre sammanträden. Först under det tredje mötet, på den sista kongressdagens morgon, kunde valbered-ningen enas.

Centerpartiets operation lyckades. Bosse

Brännström blev invald i styrelsen och kristdemokraterna fick en ersättarplats.

Efter alla motsättningar inom Saboallian-sen är klimatet nu ansträngt. Hur kommer samarbetet inom Saboalliansen att fungera efter konflikterna?

– Tja, vi får väl försöka glömma den här historien och allt som sagts och gå vidare, suckar Bosse Brännstöm.

– Jag företräder ju moderaterna och käm-par för dem. Nu blev det inte som jag ville och två tilltänkta moderater blev utan sty-relseposter, säger Peter Kockum, som drev linjen att moderaterna skulle behålla alla styrelseplatser.

– Men sådant händer i politiken varje dag runt om i Sveriges kommuner, det är en del av politiken. Jag hoppas att allians-samarbetet fungerar bra i Sabo i framtiden, tillägger han.

Sievert Sjölander (c), Hudiksvall– Det blir ju inga stora diskussioner längre, det är stor samstämmighet kring frågorna. Den politisering som fanns för några år sedan är nu helt borta. Nu ser alla till företa-gens bästa, inte till att skapa rubriker för partiet. Det tycker jag är bra.

– Hur vi ska ha råd att bygga nytt. Det ser mörkt ut för de unga i dag.

Marie Lindén (v), göteborg– Det var spän-nande med de tillägg till Sabos agenda som miljöpartiet ville göra. Det var bra att någon ställde frågor, så att vi kom igång med en debatt på slutet, och lite diskus-sioner kring rotavdrag. Annars är det ju stor samsyn kring att hyresrätten borde vara likvärdig med andra upplåtelseformer.

Christoffer dulny (sd), Stockholm– Det var intres-sant. Det är den första Sabokon-gress jag varit på. Den här gången var vi här för att lyssna och lära, men nästa gång kommer vi med buller och bång. Då ska vi i sd ha utarbetat en färdig bostads-politik. Och vi är unga och livskraftiga. Vår snittålder är minst 20 år lägre än i alla andra partigrupper som är här. Vi är sådana som behöver bostäder, inte talar om det.

– Behovet av fler hyresrätter. Särskilt nu när taket har sänkts för hur stor del man får låna till om man köper en bostad. Det är inte många unga som har sparat ihop till 10 000 kronor. Ta mig som exempel. Jag bor i Stockholm, är 27 år, har bra lön men bor fortfarande hemma hos min pappa. Det är i princip omöjligt att få tag på en hyresrätt.

vAd TyCkER dU OM kOngRESSEn? vILkEn vAR vIkTIgASTE FRågAn?

Här är lappen med beräkningar som räddade Bo Brännström kvar i styrelsen. Genom att lägga ihop röste-talen för c, fp och kd i fick de tre partierna ihop till två egna poster.

Hans Klintbom (mitten) var en av centerpartisterna som medverkade till att Bo Brännström (t h) fick behålla sin styrelseplats. Lars Luttropp (m) lämnade styrelsen redan vid förra kongressen, men är nu revisor.

12 Bofast 3/2011

många deltagare vid Sabos kongress försökte identifiera vilka de omtalade sve-rigedemokratiska representanter var som deltog på kongressen.

Men hur ser en sverigedemokrat ut? Det finns inget att gå på. Som den egna parti-ledaren Jimmie Åkesson, prydlig och helt alldaglig? Eller som de mycket storväxta, tatuerade, flintskalliga, guldkättingsbe-hängda individer som kunnat beskådas vid andra sd-sammankomster? Eller som väl-kammade försäljare?

Ingetdera i detta fall. Sd-representanterna ser ut som fem helt vanliga unga människor, vars mest avvikande drag är just deras rela-tiva ungdom. Eller möjligen att deras kavaj-slag pryds med en brosch i rikets färger.

Efter kongressmiddagen slog sig de unga urbanisterna i hotellbaren där de drack pur-svensk öl och lyssnade till svenska klassiker.

Bofast tog tillfället i akt för att försöka få klarhet i var sd står i de bostadspolitiska frågorna.

de fem förklarade att de var på plats för att lyssna och lära, och att de egentligen inte kunde uttala sig mer än att generellt slå fast att bostadspolitiken är oerhört viktig.

Rent allmänt kan konstateras att den stra-tegi som gått ut på att isolera sverigedemo-kraterna inte på något sätt påverkat dessa unga människor i tänkt riktning.

Tvärtom förefaller de tillresta sd-om-buden mycket uppriktigt inriktade på att förändra vad de uppfattar som ett förljuget etablissemang. Två av dem har studerat juridik och samtliga är vältaliga, välformu-lerade och beredda att bergfast försvara sina ståndpunkter.

Vore det inte för broscherna skulle de

kunna tas för vilka unga universitetsstude-rande som helst. Till en viss punkt.

Eftersom sd tagit avstamp i invandrarfrå-gan är det i denna, och den enligt partiets mening närliggande frågan om brottslig-het, som tydligt formulerade ståndpunkter

finns. Och det är också dit samtalet i baren småningom styr. Och inte mycket senare faller en del av polityren av när lämpliga straff för våldsbrottslingar kommer upp.

I detta skede slår sig en socialdemokratisk ledamot ner och hotar efter en stunds debatt att ”slå in skallen” på en av sd-representan-terna.

hotet riktades mot den sverigedemo-kratiska kongressdeltagaren Eric Myrin, sedan socialdemokraten upptäckt att han spelades in på Myrins mobiltelefon. Inspel-ningen hade då pågått under hela den tid som samtalet fortlöpte.

Den berörde socialdemokraten ville på-följande dag på kongressen först inte uppge sitt namn till de berörda sverigedemokra-terna. Så småningom sa han dock sitt för-namn, vilket gjorde att han kunde identifie-ras, och en polisanmälan lämnades in.

Eric Myrin uppger att han fått en ursäkt, men säger till Bofast att den var ”så tunn att den saknar trovärdighet”.

[email protected]

k O n g R E S S E n I U d d E v A L L A

Sd-delegat hotades på kongresspubenEn av de sverigedemokrater som deltog på Sabos kongress i Uddevalla blev hotad av en annan kongress-deltagare i baren efter den gemen-samma middagen. Händelsen är nu polisanmäld.

”Vad som händer i en hotellbar får vuxna människor reda ut själva”Sabos ordförande, Leif Jakobsson (s) tycker att händelsen där en sverigedemokrat blev hotad av en parti-broder är utagerad.– Jag vet ju inte vad som har hänt. Men det jag såg till var att han träffade den sverigede-mokrat det handlade

om och bad om ursäkt. Och de har tagit var-andra i hand, säger Leif Jakobsson.Och därmed är saken utagerad för din del?– För Sabos del är den det. Vad som händer i en hotellbar sent på kvällen får vuxna människor faktiskt reda ut själva. Och om

jag förstår det rätt så är det vad man har gjort. Man har pratat igenom det.Men nu verkar det ändå som om sveri-gedemokraterna kommer att gå vidare med en polisanmälan.– Ja, det är ju helt upp till dem. Det har jag ingen kommentar till. Men Sabo kommer inte ändra på något vad gäller alkoholintag eller annat på kongresser?– Om man bor på ett hotell där det finns en bar, så är folk privata i den baren. Annars får vi åka till något tältläger eller så. Det hade varit skillnad om det serverats på det viset på själva kongressen. Men det är inte det det handlar om. Det handlar om att folk var i baren och köpte sitt eget.

leif jakobson

vALPROCEdUR BLEv FöR SnABB Till Sabos förra kongress kunde stadgekom-mittén stolt presentera ett nytt förslag till stadgar för Sabo. Förslaget, som då antogs av en enig kongress, skulle snabba på Sabos val-procedur och göra det möjligt att tillsätta en ny styrelse i april, i stället för som tidigare i juni.

Men kanske blev valproceduren alltför rask.Valberedningen skulle nu lämna listor med namn på ombud i mitten av november – trots att bostadsföretagens styrelser sällan utses förrän i december.

– Det blev en intressant gissningslek, sade Ingvar von Malmborg (mp), ledamot i valbe-redningen.

– Det har varit nästan omöjligt. Det är viktigt att vi får ombud som verkligen har koppling till Sabo, sade Veine Backenius (c), även han ledamot i valberedningen.

Kongressen beslöt därför att bifalla en gemensam motion om detta från de båda val-beredarna. Styrelsen ska därför återigen se över stadgarna för att justera Sabovalets tidplan.

lobbybaren på bohus-gården i uddevalla. en plats för politiskt råkurr.

Läs på www.bofast.net:• Röstades motionerna igenom?• Vem sa vad i debatten?• Vad ska Sabo jobba med de närmsta fyra åren?• Vilket parti skickade upp flest ombud i talarstolen?• Var hålls nästa kongress?

Bofast 3/2011 13


Även räcken förberedda för inglasning.

www.balustrade.se 0470 – 70 53 90

Din leverantör av balkongräckenI vårt breda sortiment finner du allt från enklare räcken till mer komplexa och innovativa lösningar. Alltid till mycket hög kvalitet och till mycket konkurrenskraftiga priser.

Bofast 3/2011 15

Fredrik Fernqvist skriver miljöparti-historia. Han blir inte bara miljöpar-tiets förste ledamot i Sabos styrelse. Han kniper dessutom andre vice ordförande-posten.

med denne 36-årige miljöpartist tar snittåldern i Sabostyrelsen ett stort skutt nedåt. Som förste Saboledamot med rasta-lockar förändrar han också Sabos frisyrbild – och han är mycket lätt att hitta i en kon-gressal.

Fredrik Fernqvist är så gott som helt färsk som Sabopolitiker. Han är sedan blott några månader suppleant i styrelsen för bostadsfö-retaget MKB i Malmö.

– Men jag har suttit i stadsbyggnads-nämnden. Och i Malmös kommunstyrelse i nästan en hel mandatperiod.

Han är också gruppledare för Malmös miljöpartister.

Fredrik Fernqvists inträde i Sabotoppen föregicks av långa förhandlingar med soci-aldemokraterna (se sidan 10).

– Jag är stolt över förtroendet att få vara med och leda Sabo. Vi har många framtida utmaningar inom bostadssektorn, säger han, och nämner fyra utmaningar som han

ser som särskilt viktiga:– Att rusta upp 60- och

70-talshusen och samtidigt klara klimat- och energiom-ställningen. Att få balanse-rade villkor så att hyresrätten inte är förfördelad. Att ta det sociala ansvaret, hemlöshe-ten är en stor utmaning som är helt nödvändig att lösa.

– Och så är det demo-grafiförändringarna som ger bostadsföretagen stora utmaningar. Äldre som vill kunna bo kvar, vilket för med sig krav på tillgänglig-het. Och unga som behöver bostäder. Det är en dålig start på vuxenlivet att inte ha en egen bostad.

fredrik fernqvist anser också att bostadsföretagen borde eftersträva en helt giftfri boendemiljö.

– Kanske kan man använda sig av livs-cykelanalyser när man väljer material vid ombyggen och nybyggen.

Denne Malmöbo låter inte det minsta skånsk. Han är nämligen uppvuxen i ett

höghus i Stockholmsförorten Hagsätra, men flyttade till Skåne för att utbilda sig till hor-tonom på Lantbruksuniversitetet i Alnarp.

Han är sedan några år färdigutbildad expert på trädgårdsvetenskap, men har fort-satt att cykelpendla till Alnarp. Där är han numer doktorand, med marknadsföring av frukt och grönsaker som specialitet.

– Jag hoppas kunna doktorera nästa år. Sedan får vi se vad jag gör efter det.

[email protected]

Boka din vintermålare redan nU.På somrarna har måleriföretagen så mycket att göra att de går på knäna. Som beställare har du svårt att få loss målare till utomhusjobben. Det finns en enkel lösning på det. Lägg inomhusjobben under vinterhalvåret.

Då kan måleriföretagen behålla sin personal året runt, kanske just din favoritmålare. Dessutom erbjuder de flesta måleriföretag differentierade priser mellan säsongerna. Boka inomhusmålning före den

24 juni – då har du störst chans att få den målare du vill ha.

Läs mer om hur bra inomhus-måleri fungerar på vintern och hitta ditt måleri på www.maleri.se

Bofast_Boka_Tidigt_187x128.indd 2 11-03-30 11.18.59

Forskande miljöpartist tar plats i styrelsen

fredrik fernqvist


Han fick sparken efter 23 år som vdFörsta stora intervjun efter anklagelserna om bensinkortsfiffel

Efter 23 år på vd-stolen i Oskarshamns bostadsbolag Byggebo anklagades Mats Adelgren för bensinkortsfiffel och fick sparken. Tre månader innan han skulle gå i pension.

– Jag har pendlat mellan att vara förbannad och ledsen, säger han nu, två år senare till Bofast.

mats adelgren var vd för Oskars-hamns kommunala bostadsbolag Byggebo i mer än två decennier. Planen var att han skulle dra sig tillbaka och gå i pension i maj 2009, 59 år gammal. Det meddelade han redan året innan.

Men något hände. I mars månad, tre må-nader före pensioneringen, hölls ett möte i Byggebos styrelse. Mats Adelgren var inte med. Vid det mötet fattades ett beslut om en polisanmälan mot honom och att avskeda honom med omedelbar verkan.

– Jag hade under mina 23 år som vd skaf-fat mig en och annan fiende. Det här var be-talt för gammal ost. Tråkigt, mycket tråkigt, säger Mats Adelgren i dag.

Bofast träffar honom ”på neutral mark”. Ledigt klädd, i jeans och v-ringad tröja, ser han ut att må bra. Men trots att Mats Adelgren ofta under sitt yrkesliv ”varit i het-luften”, som han säger, framgår det tydligt att sättet han fick lämna Byggebo på har satt sina spår.

– Direkt efteråt var jag ledsen och lite bit-ter, men inte nedtryckt i skoskaften.

Texter eva bloMberg Foto ulrika Majstrovic hansén

O S k A R S H A M n E F T E R k R I S E n

16 Bofast 3/2011

Bofast 3/2011 17

– Nu har jag påbörjat mitt nya liv, börjat motionera och sover gott om natten, säger han.

Turbulensen kring Mats Adelgren bör-jade redan i slutet av 2008. Lokala medier hade försökt få ut information om lönerna för de högsta cheferna i Byggebo – uppgifter som företagets ledning och styrelse inte ville lämna ut. Men efter ett kammarrättsbeslut fick bostadsbolaget ge sig.

I samband med granskningen av löner, förmåner och kostnader för administration och marknadsföring ifrågasattes Mats Adel-grens bilförmåner och bensinkostnader.

Han, liksom flera andra chefer på Byg-gebo, hade inte bara tjänstebil utan även fri bensin. Vad ”förmån av helt fri bil” i an-ställningsavtalet innebar var dock öppet för tolkningar. Bensinfakturorna attesterades av Mats Adelgren själv och körjournalerna, som fylldes i av skatteskäl eftersom det är förmånsskatt på fri bensin, gick till styrelse-ordföranden.

– Rutinerna har varit uppenbara för eko-nomiavdelningen i alla år. Alla visste om det här, och jag hade vittnen på det, säger Mats Adelgren.

Han berättar att familjen Adelgren hade flera bilar. När någon skulle i väg tog man den bil som stod bäst till. Själv förde han in sina körsträckor i sin kalender, men körde inte alltid tjänstebilen, vilket innebar att han tankade den bil som han för närvaran-de använde med Byggebos bensinkort.

Bensinkortsanklagelserna blev första-sidesstoff i lokalpressen. Och vid Byggebos styrelsemöte den 5 mars 2009 krävde en av styrelseledamöterna en rättslig undersökning tio år tillbaka i tiden och att Mats Adelgren skulle avskedas. Styrelsen var inte enig, mötet drog ut på tiden och ajour-nerades flera gånger. Även kommunalrådet Peter Wret-lund kallades in.

mats adelgren, som själv inte var närvarande, berättar att bolagets revisor Göran Tyréus ringde upp honom och berättade om ”kaoset” på mötet. På rekommenda-tion av revisorn betalade då Mats Adelgren, under mötets gång, in 315 000 kronor. Sum-man beräknades efter en schablon baserad på det senaste årets kalenderanteckningar om körsträckor, multiplicerad med tio. Han gjorde inbetaltningen främst för att und-vika skattemyndighetens granskning, men även en rättslig process.

Men det räckte inte för att beveka styrel-sen. Ordföranden reserverade sig, men be-slutet gick igenom med knapp majoritet.

– Jag kan bara konstatera att jag hade varit för stark och inte tillräckligt ödmjuk inför politiker och delar av min styrelse. Jag har aldrig varit rädd för att säga när jag tycker någon har fel, och många av dem tålde inte tillrättavisningar.

Men låg det då inget i de anklagelser som riktades mot dig?

– Nej, jag hade rätt att tanka som jag gjorde. Men jag borde förstås ha skrivit upp registreringsnumren på de andra bilarna jag körde.

Mats Adelgren berättar att han under sina år som vd på Byggebo var vd för två bolag, Byggebo och Högsby Bostads AB, och att han arbetade 70-80 timmar i veckan. Hans hustru var tidvis sjuk och de hade tre fritids-hus och en villa.

– Inte sjutton skulle jag ha gynnat mig själv på det här sättet med flit. Jag stod inte och föll med drygt 30 000 kronor per år, som det handlade om.

Mats Adelgren drog sig efter avskedet till-baka och flyttade tillsammans med familjen till ett av sina fritidshus på Öland för att ”slicka såren”.

Både han själv och styrelsen beviljades ansvarsfrihet av revisorerna för räkenskaps-året 2008, eftersom den summa bensinfak-turorna utgjorde var så ringa. Och förun-dersökningen mot Mats Adelgren lades ner, eftersom åklagaren bedömde att det inte gick att bevisa brottsligt uppsåt.

Med nya tag och därtill övertygad om att vinna tog Mats Adelgren ärendet vidare till skil-jenämnd (se fotnot), ett förfarande han enligt an-ställningsavtalet hade rätt till. Skiljenämnden skulle avgöra om han blivit av-skedad rättmätigt eller felaktigt, och om han i det senare fallet då hade rätt till avgångsvederlag och skadestånd.

men skiljenämnden gick på Byggebos linje. Det innebar att Mats Adelgren fick betala både sina egna och Byggebos advokatkostnader, drygt

1,1 miljoner kronor.– Både jag och min advokat var förbluf-

fade att Byggebo vann. Det enda jag kan hitta som förklaring är att det i skiljedomen stod att ”förtroendekapitalet är extra stort för en vd”, att det förtroendet skulle blivit missbrukat. Och det fällde mig, säger han märkbart berörd.

Mats Adelgren upprepar flera gånger under intervjun att han verkligen vill att det ska gå bra för Byggebo. Och han följer också

vad som händer i bostadsbolaget på håll.– Men när man lämnar en verksamhet ska

man egentligen inte tycka till om bolaget. Och med tanke på vad som hände så vill jag vara professionell och lägga känslokapitlet åt sidan när jag uttalar mig om Byggebo och vart jag tycker att bolaget är på väg.

byggebo har under ett antal år gått med förlust och förra året begärde styrelsen ett ägartillskott av Oskarshamns kommun på 568 miljoner kronor.

Mats Adelgren, som blev vd för Byggebo i mars 1986, förklarar bostadsbolagets nu-varande svåra ekonomiska situation med tillblivelsen och senare renoveringen av de 1 200 lägenheterna i Kristineberg (se nästa sida). Men framför allt handlar det enligt honom om att ägaren, Oskarshamns kom-mun, inte tog fullt ansvar för sitt bostadsbo-lag när Byggebo blev ett aktiebolag.

– Som ägare tyckte kommunen att man kunde ställa krav på oss, men förstod inte att man hade ett ägaransvar också.

När Byggebo, som tidigare varit stiftelse, blev aktiebolag 1989 sköt kommunen till sju miljoner kronor i aktiekapital. Enligt Mats Adelgren borde det ha legat runt 100 miljo-ner kronor, så att soliditeten skulle hamnat på 10-15 procent.

– Då hade genast den långsiktiga uthållig-heten förbättrats, framhåller han.

I början av 1990-talet beslutade kommun-fullmäktige att Kristinebergsområdet skulle renoveras av det kommunala bostadsbola-get – en investering som skulle kosta 700 miljoner kronor.

– Redan då talade jag tydligt om för kom-munen att vi inte hade aktiekapital för det. Men det fanns inte en chans att få något förstärkt kapital. Vi fick en ryggsäck, men hade inga muskler. Tack vare räntebidragen klarade vi oss ändå, fram till 1998, berättar Mats Adelgren.

det året försvann inte bara räntebi-dragen, utan även cirka 1 000 invånare som flyttade från kommunen. Det gjorde att hy-rorna inte kunde höjas på fyra år.

Mats Adelgren insåg att det egna kapital som Byggebo hade byggt upp under de 15 år då företaget gått med vinst inom kort skulle

Jag hade rätt att tanka som jag gjorde. Men jag borde skrivit upp registrerings-numren.

O S k A R S H A M n E F T E R k R I S E n O S k A R S H A M n E F T E R k R I S E n

18 Bofast 3/2011

vara nere på en mycket låg nivå. Så låg att bolaget, enligt lag, skulle behöva upprätta en kontrollbalansräkning, som man gör inför en eventuell konkurs. Detta upplyste Mats Adelgren ägaren, kommunen, om.

– Jag stred för ett större eget kapital om cirka 150-200 miljoner kronor under tio års tid. Inte förrän Peter Wretlund blev kom-munalråd 2003 fick vi 75 miljoner kronor i två omgångar. Men då ställde kommunen krav på att alla bolagets lån skulle gå genom

kommunbanken, i stället för att bolaget lånade på bankmarknaden med kommunal borgen.

Enligt Mats Adelgren satte då kommunen räntenivåer som kraftigt ökade bolagets ka-pitalkostnader.

Under sina sista år som vd planerade Mats Adelgren olika projekt som, enligt honom själv, skulle ha sparat 10-15 miljoner kronor för bostadsbolaget. Till exempel skulle Byg-

gebos fastighetsbestånd samordnas med kommunens alla fastigheter. Men planerna blev aldrig verklighet.

När en ny vd och en ny styrelseordfö-rande kommit på plats i Byggebo beviljades bolaget ytterligare pengar av kommunen. Sommaren 2010 beslutade kommunfull-mäktige om ett ägartillskott på 360 miljoner kronor, som bolaget använde till att minska sina lån. Enligt Mats Adelgren skulle det räckt med mellan 150 och 200 miljoner.

– Men det är bara att gratulera. Det jag är orolig för är att man tagit bort hela mark-nadsavdelningen. På det har Byggebo sparat 4-5 miljoner kronor. Men det är kortsiktigt och jag är rädd att det straffar sig.

bland annat anser han att kompeten-sen nu saknas för att planera uthyrningen på ett strategiskt sätt. Till exempel tycker han inte att Byggebo gjort rätt när man pla-cerat asylsökande i Kristineberg.

Mats Adelgren påpekar att bolaget alltid varit positivt när man fått frågan från kom-munen att ta emot personer med utländsk bakgrund, men strävat efter en spridning i hela beståndet.

Han hänvisar till att hyresgäster redan tidigare haft synpunkter på att Kristineberg haft fler människor med utländsk bakgrund än det övriga beståndet, vilket lett till att

man flyttat.– Det finns risk för

att det skapar konflikter och ökar vakanserna.

När Mats Adelgren var vd för Byggebo hade företaget 98 procent nöjda hyresgäster, enligt sina kundmätningar. I ett kommunreportage i Bofast 2005 kunde man läsa om hyresgästakti-viteter som turer med Ölandsfärjan, bussut-flykter till Astrid Lind-

grens värld och utlottning av biljetter till idrottsevenemang.

– Det vi satsade på i form av marknads-föring grundade sig i marknadsanalyser och vi jobbade både på kort och på lång sikt. Vi insåg att det behövdes, eftersom det inte är lätt att arbeta med hyresrätter i en kom-mun som tappar i befolkning. Men alla så-dana aktiviteter är helt borta nu, säger Mats Adelgren.

förra året firade Byggebo sitt 60-års-jubileum och företaget tog då fram en jubi-leumsskrift. I den finns inte Mats Adelgren nämnd. Barnsligt, tycker han själv, men är märkbart sårad.

– Av de här 60 åren var jag vd i 23. Men jag är bannlyst och får inte nämnas. Man strök helt enkelt mitt namn i skriften. När man har givit ett företag en så stor del av sitt liv så kan man bli lite bitter. Det var tacken för alla år.

– Men jag är inte bitter i dag, jag har lagt det bakom mig, understryker han.

Numera bor Mats Adelgren i Borgholm på Öland, i en villa som han just byggt till. I Borgholm driver han ett eget fastighetsbo-lag med knappt 60 lägenheter och ”jobbar normala arbetsdagar”.

Han och hustrun Monica reser och mo-tionerar mera, och de har nyligen blivit far-mor och farfar. Därtill har han fortfarande flera fritidshus som ”han gillar att snickrar på, men ligger efter med underhållet”.

– Så det är ingen brist på uppgifter, säger Mats Adelgren och skrattar.

Fotnot: I Mats Adelgrens anställningsavtal stod att tvister som inte kunde avgöras genom överläggningar skulle avgöras enligt lagen om skiljemän. Skiljeförfarande är en form av privat rättsskipning, som regleras av lagen om skiljemän. De tvistande parterna utser en skil-jeman vardera, som i sin tur sedan gemensamt utser en tredje person som blir ordförande. Det går inte att överklaga en skiljedom.

UPPRUSTnIngEn Av kRISTInEBERgMiljonprogramsområdet Kristineberg i Oskarshamn med 1 200 lägen-heter byggdes under åren 1965 till 1976. Som en hel del andra miljon-programsområden fick Kristineberg med tiden ett skamfilat rykte och många lägenheter stod tomma.

Under början av 1990-talet renoverades hela Kristinebergsom-rådet. Upprustningen och moderniseringen av området inleddes 1989 och kallades Oskarshamnsmodellen. Det rönte stor uppmärk-samhet, bland annat för att planeringen av gårdar, planlösning och standard av lägenheterna gjordes i samarbete med hyresgästerna.

Förändringen innebar att 360 lägenheter revs och ytterligare 290 slogs ihop till större lägenheter eller byggdes om till förskolor och vårdcentraler. Kalkylen för omvandlingen, 700 miljoner kronor, byggde på de statliga räntebidrag som senare togs bort. För Kristi-nebergs del löpte dessa fram till 1998 och motsvarade 86 miljoner kronor som bolaget gick miste om.

Jag är bannlyst och får inte nämnas. Man strök mitt namn i jubileumsskriften.


Bofast 3/2011 19

Oskarshamns bostadsbolag Byggebo har under mer än tio år haft svårt att få ekonomin att gå ihop. vd och revisorer har gång efter annan be-gärt stöttning av kommunen. Förra året fick till slut bolaget 360 miljoner kronor.

– vi borde ha skjutit till de här peng-arna redan för 20 år sedan, säger kom-munalrådet Peter Wretlund.

i slutet av 2009 hade Oskarshamns kommunala bostadsföretag Byggebo en och en halv miljard kronor i lån. I Kristineberg, där bolagets största bestånd finns, hade hyrorna frysts år 2007 för att fylla tomma lägenheter. Stoppet gäller fram till 2013.

Förra året begärde Byggebo ett ägartill-skott på 568 miljoner kronor av sin ägare, kommunen. Och fick till slut 360 miljoner kronor.

När det socialdemokratiska kommunal-rådet Peter Wretlund ser tillbaka på Bygge-bos utveckling det senaste året är han nöjd.

– Byggebo har en tuff resa framför sig, men både vd och styrelse har förstått utma-ningen. Man har minskat kostnaderna och effektiviserat och ser över vilka bostäder bolaget vill ha och inte ha i framtiden.

Enligt Peter Wretlund finns det inget en-kelt svar på varför Byggebo hamnade i den

svåra ekonomisk situation bolaget befann sig i förra året.

– Vi i kommunen har nog vetat under en längre tid att vi skulle behöva gå in med pengar. Det var bara en fråga om när, och med hur mycket.

Byggebo hade inte gått med vinst på tio år. Varför väntade kommunen så länge med att gå in och stötta sitt bostadsbolag?

– Det är en väldigt bra fråga. Jag tror att som ägare och smålänningar så har vi skju-tit problemet framför oss, medvetet eller omedvetet.

Under Peter Wretlunds åtta år som kom-munalråd har kommunen gått in med pengar två gånger, 2003 och 2007, med 75 miljoner kronor vid bägge tillfällena. Men det var inte tillräckligt för att bolaget skulle vända trenden och gå med nollresultat eller vinst.

– Vi borde ha skjutit till de här pengarna för länge sedan, redan för 20 år sedan. Jag har känt, politiskt, att det var nödvändigt att rensa upp i den här surdegen. Det som gjorde att det blev beslutat nu var dels en ny ledning i Byggebo, dels allvill-diskussionen.

Peter Wretlund syftar på den nya allbolag som trädde i kraft vid årsskiftet och som hindrar ägare till kommunala bolag att gå in med pengar utan avkastningskrav.

– Vi var tvungna att fatta ett beslut före

årsskiftet. Och det var inte roligt att väcka frågan ett valår, säger Peter Wretlund.

– Det var inte ett politiskt drömämne, men vi tyckte att det var hederligare att hantera det före valet. Inte heller gjorde det saken lättare med trasslet kring vd och styrelse.

360 miljoner kronor i elfte timmen

kommunalrådet peter Wretlund

Ett av höghusen på Stångehamnsvägen i Kristineberg, Byggebos skylt vid huvudkontoret och (till höger) ett av bolagets ombyggda fastigheter i Kristineberg.


20 Bofast 3/2011

Han framhåller att ägartillskottet inte hade med historien kring förre vd:n Mats Adelgren att göra (sid 16-19).

Men det fanns en misstänksamhet i full-mäktige kring bolaget.

– Det var tal om lite för lyxiga bilar, lite för höga löner och en styrelse som inte rik-tigt hade grepp om situationen. Det var inte kul att efter det skjuta till pengar.

Peter Wretlund är övertygad om att Os-karshamnsborna länge varit medvetna om att det kommunala bostadsbolaget varit i ekonomisk knipa.

– Hade man känt att det var fel att vi som ägare sköt till pengar i bostadsbolaget skulle det blivit gatlopp, säger han.

När det gäller turbulensen kring Mats Adelgren tycker Peter Wretlund att kom-munen agerade rätt när vd och så småning-om hela styrelsen byttes ut (se sid 23 och även förra numret av Bofast).

– Det misstankarna mot Mats Adelgren handlade om uppgick bara till några hundra

tusen kronor, som inte påverkade bolaget alls. Men det var en förtroendesak och ska-pade en otrolig bad-will. Symbolhandlingar är viktiga. Och det var vår, och styrelsens, skyldighet att agera i det läget.

peter wretlund talar om Byggebo som ett företag med stark ställning i Oskars-hamn. Bostadsbolaget har historiskt tagit ett stort socialpolitiskt ansvar i sitt arbete, vilket gör att Oskarshamn, enligt Peter Wretlund, har imponerande fina boende-miljöer inom allmännyttan.

Man kan anta att vd:n under 23 år, Mats Adelgren, hade del i det arbetet. Men det påverkar inte kommunalrådets uppfattning att avskedet var riktigt.

– Jag ångrar ingenting. Det var en förut-sättning för att gå vidare. Det har jag inte ångrat en enda sekund. Och ur bolagets syn-vinkel blev det bra i slutänden, säger han.

[email protected] av de hus i kristineberg som inte genomgått utvändig renovering.

Kärnkraft, lastbilar och egna semlorUr-oskarshamnaren är sprungen ur brukssamhället. En arbetsam person som hellre smälter in än sticker ut.

Jantes ställning är stark, menar kommunalrådet Peter Wretlund.

– den som avviker för mycket får det jobbigt, säger han.

Oskarshamns kommun är starkt präglad av sin verkstads-industri och sitt kärnkraftverk. En stor andel av invånarna

arbetar hos lastbilstillverkaren Scania, som har cirka 2 000 anställda, eller i kärnkraft-företaget OKG, som sysselsätter uppemot 1 500 personer.

– Koncentrationen till några få stora arbetsgivare är både vår styrka och vår

svaghet. Det är två näringar med höga lönelägen, så inkomsterna ligger högt i kommunen och arbetsmarknaden är god, säger Peter Wretlund, socialdemokratiskt kommunalråd.

Samtidigt framhåller han att det skulle bli bekymmersamt om ett av de två stora benen vek. Därför arbetar man mycket med att få fram småföretag som kan serva de stora företagen. Men i Oskarshamn finns ingen utpräglad företagaranda, enligt Peter Wretlund.

Allt har dock två sidor; Peter Wretlund menar att Oskarshamnarna är ett tryggt, strävsamt och jordnära folk.

– Men så är vi heller inga innovatörer och vi testar inte gränser. Som någon sa: man går inte med hatt i Oskarshamn. Man vill

hellre vara en i mäng-den än sticka ut. Den som är lite avvikande får det nog lite jobbigt att leva här.

När Peter Wretlund beskriver Oskars-hamn och mentalite-ten där så hör han själv att det kan låta lite tråkigt.

– Man kan tro att det inte är någon ut-veckling här och att det är moltyst. Men så är det inte, det är inget Murmansk, som någon sa en gång.

– Däremot skulle vi behöva förädla mer, till exempel skulle ytterligare någon del i lastbilsproduktionen kunna monteras här.

Löneläget är alltså högt i Oskarshamn och köpkraften är stor. Men Oskarshamnaren köper inte sin semla på konditoriet utan går hem och gör den själv.

Invånarantalet i kommunen har varit stil-lastående eller sjunkande under många år. Det är något som hela Kalmar län kämpar med, det län i Sverige som har sämst befolk-ningsutveckling.

– Vi var lika många som gick in i 1900-talet som vandrade ur det, säger Peter Wret-lund.

Och han framhåller att det givetvis är en problematik som har stor påverkan på det allmännyttiga bostadsbolaget Byggebos verksamhet. Detta eftersom hyresrätten är den boendeform man flyttar först till och också flyttar från snabbast.

peter wretlund tycker att Oskarshamn har en bra mix av bostäder, ett hyggligt va-rierat utbud. Ett 30-tal nya villor planeras i kommunen i år och ett hundratal under nästa. Men någon bostadsbrist är det abso-lut inte tal om.

– Det är nästan för lugnt på bostads-marknaden. Det vi skulle behöva är bo-städer för 55-plussare för att sätta fart på boendekedjan.

Någon nyproduktion på hyresrättssidan är dock inte aktuell.

[email protected]

Delar av centrala Oskarshamn.



PODAB är specialiserade på utrustning för professionell tvätt av textilier. Med över 65 års erfarenhet och det bredaste sortimentet på marknaden, erbjuder vi det bästa alternativet för dina behov.

Spara 16 badkar med vatten i veckan...

...bara genom att tvätta med rätt utrustningHur är det möjligt? Besök www.podab.se/sparamer för att se hur mycket du

sparar genom att använda våra klimatsmarta produkter.

Bofast 3/2011 23

Ett bostadsbolag i ekonomisk kris, med en nyligen avskedad vd, i en kommun med minskande befolkning.

Så såg läget ut när nye vd:n för Byg-gebo, Benoni Ingelsjö, tillträdde i maj 2009. Men med fokus på ekonomin vill han blicka framåt.

– Backspegeln får inte bli så stor att man inte ser ut genom vindrutan, säger han.

snart två år har gått sedan Benoni Ingelsjö intog vd-stolen på kommunägda Byggebo i Oskarshamn. Ett bostadsbolag med drygt en och en halv miljard kronor i lån och som kämpade med ansträngd eko-nomi och sviktande hyresgästunderlag.

Förre vd:n hade avskedats efter en tids turbulens (se sid 16) och fanns inte på plats för att introducera honom. Men Benoni Ingelsjö vill inte prata om sin företrädares avgång.

– Det jag kan säga är att det skadade bo-laget under den tiden. Men vi har arbetat intensivt med att återskapa förtroendet, säger han.

Sedan dess har det hänt en del. Åtstram-ningar har gjorts i både stort och smått.

Först och främst har bolaget sett över sin organisation och bantat den från 57 per-soner till 49. Det är marknadsavdelningen som helt försvunnit. Numera ligger huvud-ansvaret för marknadsföringen på vd och ekonomichefen har ansvar för uthyrningen.

Kontot för sponsring, reklam och mark-nadsföring har minskats kraftigt.

– Vi tror att vi har kunnat göra de här förändringarna utan att det påverkat hyres-gästerna negativt. Och själv är jag övertygad om att uthyrningsgraden har mer att göra med konjunkturläget och kvaliteten på våra lägenheter än på reklam.

Därtill har bolaget certifierats kvalitets-mässigt, och även på miljö- och arbetsmil-jöområdet. Bland annat innebär det att organisationen, enligt den internationella standarden ISO 9001, ska utgå från kunder-nas behov och se över de interna arbetssät-ten för att minska de så kallade kvalitets-bristkostnaderna.

– Om man gör rätt från början, och åtgär-dar fel omgående, slipper man missnöjda kunder och kan frigöra tid till annat, säger Benoni Ingelsjö.

byggebo har numera även ett nytt telefonsystem för att öka tillgängligheten och en ny hemsida. Ett nytt webbaserat uthyrningssystem har också satts i drift. Systemet sköts av Byggebos egen personal, vilket enligt Benoni Ingelsjö är billigare och effektivare.

Allt det nämnda sammantaget har enligt honom haft påverkan på bolagets resultat.

– Vi har gnetat ner vår kostnadskostym från XL till XS – på allt. Mycket är små-pengar i sammanhanget, men alla små högar tillsammans blir ganska mycket pengar i slutänden.

Han strippar bolagetsstora kostnadskostym

Text eva bloMberg Foto ulrika Majstrovic hansén


Oskarsham

nare om Byggebo

ETT PAR SOM BOR I vILLA och vill vara anonyma:

– Vi letar lägenhet hos Byggebo, för det börjar bli jobbigt att bo i villa. Vi har goda vänner som bor hos Byg-gebo och trivs jättebra. Och de säger att servicen är bra.

– Det är inte konstigt att Byggebo hamnat i ekonomisk kris. Det vi är kritiska till är att bolaget har reno-verat sina lägenheter för lyxigt. Till exempel behöver man inte ha hand-dukstork i lägenheterna. Det är inget vi skulle betala för i alla fall. Vi vill ha en fräsch lägenhet med två toaletter.

THOMAS nILSSOn:

– Jag tycker Byggebo är bra som hyresvärd, servicen fungerar bra. Om det är något fel så brukar det åtgärdas ganska omgående. Och det är en bra standard på Byggebos lägenheter. Underhållet är helt ok, men att bo i hyreslägenhet är aldrig billigt.

– När det gäller kommunens ekonomiska stöd till bolaget så tycker jag att det är både rätt och fel. Kanske är det inte meningen att kommunen ska hjälpa så mycket som de gjort. För Byggebo är ju ett eget företag. Men det är en kommunal angelägenhet, och om kommunen kan hjälpa till så tycker jag inte att det är fel.

24 Bofast 3/2011

Tillsammans med Hyresgästföreningen driver Byggebo också ett projekt för att öka förståelsen bland hyresgästerna för värdet av att inte slösa med energi. Och fler pro-jekt på energisidan är på gång.

Benoni Ingelsjö framhåller att de senaste åren inneburit mycket negativt fokus på bolaget och kommunen, och det dåliga konjunkturläge som rått. Att det kvittar hur duktigt bolaget är om kommunen avfolkas.

Men framtiden ser enligt honom ljus ut, med SKB:s nya inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle, ytterligare ett kärn-kraftverk som kan komma att byggas fram-över och med allt som mervärdesavtalet för med sig (se sid 26).

– Nu tittar vi framåt. Det finns mycket som indikerar att utvecklingen i Oskars-hamn blir bra framöver. Och går det bra för kommunen så är förutsättningarna bättre att det går det bra även för oss.

den stora förändringen under förra året var, trots allt, en nyemission på 360 miljoner kronor som kommunen genom-förde efter många vändor. Med hjälp av de pengarna kunde bolaget betala av sina lån

i motsvarande grad. Detta var något som lekmannarevisorerna hade påtalat nödvän-digheten av under tio år.

– Det har givit oss bättre förutsättningar att fokusera framåt, och att satsa på under-håll i stället för att bara betala räntor. Vi har ett stort behov av att utföra fastighets-bevarande underhåll i vårt äldre bestånd, säger Benoni Ingelsjö.

Vidare är lägenheterna i området Kris-tineberg återigen i behov av att fräschas upp invändigt, framför allt när det gäller badrum och kök.

De 1 200 lägenheterna är egentligen orsa-ken till de ekonomiska bekymren eftersom Kristineberg i början av 1990-talet genom-gick en omfattande renovering (se sid 18).

Rustningskalkylen byggde på räntebi-drag som senare togs bort. Men en för-nyelse ansågs nödvändig för att förbättra områdets skamfilade rykte. De platta taken fick sadeltak, fönster byttes och en del lä-genheter revs. Notan hamnade på nästan en miljard.

Så här i efterhand: kunde något gjorts annorlunda?

– Varje beslut var nog rätt vid den tid-punkt när det fattades. I efterhand kanske man kan säga att renoveringen gjordes lite

för tidigt. Men annars hade kan-ske området havererat fullstän-digt, säger Benoni Ingelsjö.

Och ägartillskottet, borde det ha kommit tidigare?

– Kommunen borde nog ha lyft frågan tidigare, när räntebi-dragen togs bort. Å andra sidan är jag glad att den nu kom upp på bordet och, till delar, är hanterad.

Till delar, betyder det att det inte var tillräckligt med 360 miljoner kronor?

– Det räcker inte som enskild åtgärd, utan det krävs att vi gör mer. Till exempel måste vi fort-sätta att effektivisera allt vårt ar-bete, men det handlar också om att sälja fastigheter.

Men om det ändå inte räcker, vad händer då?

– Då får vi aktualisera frågan om nyemission igen. Den nya lagen gör det knixigare, men det är inte förbjudet. Kommuner kan stödja sina bolag ekonomiskt, precis som vilket aktiebolag som helst, men inte utan att begära marknadsmässig avkastning på kapitalet.

Förra året gick i alla fall Bygge-bo med vinst – för första gången detta århund-rade. 3,3 mil-joner kronor plus blev det på sista raden.

Den his-toriskt låga räntan har gjort sitt till på resultatet. Och vinsten skulle kun-nat bli ännu högre, menar Benoni Ing-elsjö, om inte de två senaste vintrarna varit så kalla och snörika.

– Vi är stolta och glada att vi vänt skutan på rätt köl. Men det är mycket arbete kvar för att det inte ska bli röda siffror igen, framhål-ler han.

IngRId FAgER:

– Byggebo är schysst på alla vis, tycker jag. I början när jag flyttade hit, och min dotter var liten, hade jag ibland dåligt med pengar. Och då fick jag skjuta några dagar på betal-ningen av hyran.

– Många har varit kritiska till bolaget nu på senare tid, men jag hoppas att det rätar upp sig. Nu har Byggebo gått med vinst i år och man kan hoppas att de stora bekymren är över.

– Planerna på ett nytt kärnkraft-verk här i Oskarshamn kan locka hit folk. Om det blev fullt i alla lägen-heterna skulle det göra mycket. Jag hoppas att det går åt rätt håll för Byggebo.

xxxxxxxxxxxxxxx

Förra året gick Byggebo med vinst, för första gång-en detta århundrade.

Kort om ByggeboAntal lägenheter: 2 593Antal lokaler: 70Omsättning: 174 miljoner kronor förra åretSoliditet: 27%vinst: För första gången på tio år redovisade Byggebo förra året ett överskott på 3,3 miljoner kronor.Antal anställda: 49vakansgrad: 3,5% vid senaste årsskiftetHyreshöjning för 2011: Hyrorna i Byggebos största område Kristineberg, som motsvarar 43 % av beståndet, är frysta fram till 2013. I det övriga beståndet 1,4 %, en av de lägsta i landet. vision: att vara det ”bästa boendet i Oskarshamn som med kvalitet, trygghet och miljö skapar mervärde för våra kunder”.kvalitetsstämpel: Sedan förra året är Byggebo ISO-cer-tifierat inom kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöområdet.

O S k A R S H A M n E F T E R k R I S E nO

skarshamnare om

Byggebo

ROLAnd vILAndER:

– Jag kallar Byggebo för Bara bo, för att de har så höga hyror. Och det är klart att det blir dyrt när förre chefen hade 60 000-70 000 kronor i månaden och fri bil. Så stod det i tidningen i alla fall. Många privata fastighetsägare är glada, för då kan de höja sina hyror lika mycket. Själv bor jag hos en privatvärd, men jag har låg hyra.

– Kommunen säger att de var tvungna att stötta Byggebo med pengar. Men ingen tar ansvar för hur mycket pengar som behövs. För att räkna fram det har kommunen anlitat konsulter. Det är ingen som tar personligt ansvar för något.

Bofast 3/2011 25

Antal invånare: cirka 26 300 personer, varav drygt 18 000 i central-orten oskarshamn. enligt prognosen kommer folkmängden vara oför-ändrad fram till år 2030.Kommunalskatt: 32,13 procent (rikssnittet är 31,56 procent)Politisk färg: rött sedan urminnes tider. socialdemokraterna har, till-sammans med vänsterpartiet, majoritet i kommunfullmäktige.Medelålder: 43 årÖppet arbetslösa: 2 procentStora arbetsgivare: scania, som har en omfattande tillverkning av lastbilshytter i centralorten, och kärnkraftverket, som står för en dryg tiondel av sveriges elproduktion. även industribatteritillverkaren saft har en fabrik i oskarshamn. Batterierna används till exempel som reservkraft för hela städer till oljepumpar som aldrig får stå stilla. de återfinns också på sjukhus, flygplatser och inom gasindustrin.Världens största batteri: safts oskarshamnsfabrik har levererat värl-dens mest kraftfulla batteri till staden fairbanks i Alaska. det vägde 1 300 ton och är stort som en fotbollsplan fyllt med femvåningshus.Turistattraktioner: från oskarshamn kommer skulptören döderhul-tarn, eller Axel petersson som han egentligen hette. Här finns hans

kombinerade ateljé och bostad som håller öppet för visningar under sommarmånaderna. en annan begivenhet är långa soffan, världens äldsta och längsta träsoffa, som mäter 72 meter. den uppfördes 1867 för att kvinnorna i byn skulle ha en samlingsplats där de kunde vänta på sina män när de återkom från resor på havet.Kändi(s): Håkan juholt, som nyligen valdes till ny partiledare för soci-aldemokraterna.Öar i havet: 5 429, varav runnö är den största med 589 hektar.Sjöar: 553 styckenNationalpark: ön Blå jungfrun i kalmarsund, även kallad Blåkulla, är sedan 1926 nationalpark. enligt sägnen var det hit påskkärringarna åkte på sina kvastar på skärtorsdagen. på ön finns vackra stenar, men att ta med sig en sten härifrån sägs bringa otur. därför arrangeras varje vår en resa där stenar kan återföras till Blå jungfrun.Kungligt: år 1856 förklarar kung oscar den tidiga-re köpingen döderhultsvik för stad under namnet oskarshamn.

Kommun med fem tusen öar och en Håkan Juholt

Bostadsområdet kristineberg i Oskarshamn byggdes om för nära en miljard kronor i början av 1990-talet.


Håkanjuholt

26 Bofast 3/2011

1,5 miljarder som plåster på sårenOskarshamn vann inte striden om att få slutförvara Sveriges kärnavfall. Men i gengäld får kommunen enligt ett särskilt avtal 1,5 miljarder kronor att satsa på bland annat utbildning och forskning.

under cirka 20 år har Svensk kärnbränslehantering, SKB, gjort undersökningar för att hitta en plats för slutförvar av använt

kärnbränsle. Två kommuner, Östhammar och Oskarshamn, har slagits om att få ett av de största industriprojekten i Sverige på senare år.

Slutförvaret skulle innebära minst 500 arbetstillfällen under byggtiden och 250 när anläggningen sätts i drift. Därtill ett rejält uppsving för det lokala och regionala näringslivet.

I juni 2009 kom beskedet att Forsmark i Östhammars kommun ansågs vara den säkraste platsen för det inkapslade kärn-bränslet.

Men Oskarshamn gick inte lottlös ur stri-den. Parallellt med beslutet om slutförvaret har SKB:s styrelse också bestämt sig för att bygga två stora anläggningar i Oskars-hamn. Dels den fabrik som ska tillverka avfallskapslarna, dels den anläggning där inkapslingen ska ske. Dessa läggs i anslut-ning till det centrala mellanlager för använt kärnbränsle som redan finns i Oskarshamn.

Dessa nytillskott ger uppemot 350 jobb under byggtiden och runt 50 under drift.

Enligt det så kallade mervärdesavtal som SKB tecknat med de båda kommunerna får Oskarshamn också, under de närmaste decennierna, totalt 1,5 miljarder kronor i utvecklingsbidrag som kan satsas på bättre kommunikationer, företagande, utbild-ning och forskning. Av dessa är redan 150 miljoner kronor avsatta för att bygga en ny färjeterminal.

det socialdemokratiska kommunal-rådet Peter Wretlund är mer än nöjd, men vill inte kalla det för tröstpris eller kompen-sation.

– Vi har aldrig använt ordet kompensa-tion, utan det handlar om ersättning för undanträngnings-effekten. För vi har job-bat med det här i femton år och det har tagit fokus från mycket annat.

Avtalet har rönt stort inter-nationellt intresse och Peter Wretlund är inbjuden till både Kanadas och Japans regeringar för att berätta om det. Som läget är nu är det dock osäkert med det senare besöket. Även kärn-kraftspolitiker från USA har intresserat sig för mervärdesav-talet.

Vinnaren i dragkampen om slutförvaret, Östhammar, får en-ligt avtalet nöja sig med 500 mil-joner kronor i utvecklingspengar – och en säkerhetsrisk under minst 100 000 år framåt.

För Oskarshamn blir det alltså tvärtom, eller som Peter Wretlund uttrycker det.

– Det är unikt med ett avtal som ger mer-värden för något man inte behöver ta emot.

SKB:s ansökan om att få bygga slutför-varet i Forsmark i Östhammars kommun lämnades in i mitten av mars till miljö-domstolen. Det beräknas ta tre till fyra år för myndigheterna att granska ansökan och att även ge organisationer och berörd all-mänhet möjlighet att yttra sig.

En viss del av de investeringspengar som mervärdesavtalet innebär för Oskarshamn, är tillgänglig redan nu. Men det är först när beslut fattats om byggandet av slutförvaret som resten av de 1,5 miljarder kronor blir disponibla.

[email protected]

Händelserna i Japan påverkarläs mer om konsekvenserna för Oskarshamns kärnkraftverk påwww.bofast.net

O S k A R S H A M n E F T E R k R I S E nO

KG

Hamnen i Oskarshamn, där en ny färjeterminal kommer att stå klar om några år.

den första reaktorn i Oskarshamns kärnkraft-verk stod klar 1972.

Bofast 3/2011 27


Säljs av:

ALVESTA Såg & Maskinservice AB 0472-146 95 ARLÖV JM Jönsson Stell-Mek AB 040-43 70 30 BROMÖLLA Bäckman Maskin & Trädgård AB 0456-491 20 FALKENBERG Maskingruppen AB 0346-71 54 00 HUDDINGE Skärholmens Bil & Traktor AB 08-779 34 01 HÖÖR Ellbe Motortjänst i Höör AB 0413-206 20 JÖNKÖPING AB Mek & Maskin Markvårdsmaskiner 036-15 01 30 KALMAR Trädgårdsliv AB 0480-176 05 KARLSKRONA HBA Maskiner 0455-36 00 13 KARLSTAD KTT Motor AB 054-53 43 00 KNIVSTA Alsike Maskin AB 018-34 30 70 KÅLLERED Agria Trädgårdsmaskiner AB 031-795 08 63 KUNGÄLV Markvårds- maskiner Väst AB 0702-90 93 13 LAGAN Motorservice i Lagan AB 0372-301 18 LULEÅ Staffare AB 0920-700 80 LÖVESTAD Pers Maskin-bod 0416-141 40 MJÖLBY Markvårdsmaskiner Öst AB 070-174 88 34 NJURUNDA Nylunds Maskin AB 070-420 26 02 SVEDALA K.S. Maskiner AB 040-40 40 20 UMEÅ Motorbolaget 090-790 93 00 VIMMERBY AB Mek & Maskin Markvårdsmaskiner 0492-798 40 VISBY Visby Bil & Maskin AB 0498-21 36 90 VÄRNAMO Anders Andersson Maskin AB 0370-207 60 VÄSTERÅS Svanå Maskin AB 021-81 11 70 ÄNGELHOLM Maskingruppen AB 0431-41 56 00 ÖSTERSUND Nylunds Maskin AB 063-55 66 55

Äntligen måndag!Titan är den ultimata arbetsplatsen. Den har allt ett proffs som arbetar med grönytor kan behöva – inklusive fyrhjulsdrift, hydraulisk manövrering och Discharge on Demand. Ett magnifikt skäl att gå upp när klockan ringer.

Gudrun Schyman går in i allmännyttan

28 Bofast 3/2011

Gudrun Schyman går in i allmännyttanBostadsbrist, höga hyror och bostadsrätter...

För Gudrun Schyman – ny styrelseledamot för feministiskt initiativ i Simrishamns Bostäder – är bostadsmarknaden en kvinnofälla och bostadspolitik i högsta grad en genusfråga.

Vi måste diskutera vilka intressen som bör styra utveck-lingen på bostads-marknaden.

– väldigt många kvinnor har svårt att hitta ett eget boende och stannar därför kvar i dåliga relationer. Deras löner är ju ofta inte sådana att de kan gå in på banken och låna en miljon eller två till en bostadsrätt.

Det säger Gudrun Schyman när Bofast träffar henne på stamcaféet i Gamla stan i Stockholm.

Feministiskt initiativ (fi) gjorde ett kanonval i Gudrun Schymans hemkommun Simrishamn. Fi blev här tredje största parti med fyra mandat i kommunfullmäktige. Fö-reträdda bland andra av Gudrun Schyman, som nu läm-nat posten som talesperson för fi, och av hennes fransk-svenske sambo, arkitekten Jaques Öhlund.

Fi har nu av egen kraft representation i nästan alla nämnder och styrelser i kommunen, inklusive det kom-munala bostadsbolaget.

Före valet kollade Gudrun Schyman upp hur det låg till med andelen kvinnor i kommunpolitiken.

– Det såg otroligt illa ut! Det var en av de saker vi tog upp i valrörelsen. Det är väldigt gubbigt, särskilt i det största styrande partiet, moderaterna.

fi:s valframgång har gett visst resultat. Av kom-munstyrelsens 13 ledamöter är nu 6 kvinnor. Det är en mer än tidigare och det är Gudrun Schyman. Och i Sim-rishamns Bostäders styrelse har hon ökat andelen kvin-nor från en till två av totalt sju ordinarie ledamöter.

I kommunen regerar en borgerlig allians som domine-ras av moderaterna. I fullmäktige samarbetar fi med den övriga oppositionen i form av socialdemokraterna, vän-sterpartiet och miljöpartiet.

– Vi har till exempel lagt ett budgetförslag som innehöll ett politiskt organiserat jämställdhetsråd och en anställd jämställdhetsstrateg. Det gick inte igenom, men vi fort-sätter...

När Simris-hamns Bostä-ders styrelse nyligen byttes i början på april, och fi tog en plats, föll det alltså på Gud-run Schymans lott att gå in i ledningen i all-männyttan.

– Bostadsfrå-gorna är väldigt viktiga. Det är ju själva basen i välfärden. Jag tycker att det ofta förbises. Vi måste diskutera vilka intressen som styr utvecklingen på bostadsmarknaden, och vilka som bör styra den. Varje medborgare har ju rätt till en egen bostad.

Text THOMAS AndERSSOn Foto ULRIkA MAJSTROvIC HAnSén

Bofast 3/2011 29

30 Bofast 3/2011

Nedmonteringen av bostadsförsörjningen som en självklar del i den generella välfärdspolitiken är, enligt Gudrun Schyman, den viktigaste förklaringen till att det produceras för få hyreslägenheter till rimliga hyror. Vil-ket i sin tur, anser alltså fi, gjort att alltför många kvinnor enbart på grund av bostadsförhållandena hamnat i bero-endeställning till sina bättre betalda män.

Avregleringen på bostadsmarknaden har enligt Gud-run Schyman även påskyndat såväl inkomstrelaterad som etnisk segregation i boendet.

Gudrun Schyman påminner om att när hon själv kom in i riksdagen i slutet av 1980-talet så existerade fortfaran-de en med skattepengar subventionerad bostadspolitik.

– Sedan har detta tagits bort undan för undan. Kostna-derna har övervältrats på oss som bor.

var ska då skattepengarna till bostadssektorn tas? I stället för skattesänkningar tycker Gudrun Schyman

att pengarna ska gå till byggsubventioner och höjda bo-stadsbidrag.

Socialdemokraternas före detta bostadspolitiska tales-person, Maryam Yazdanfar, föreslog i förra numret av Bofast att subventioner till bostadsbyggande ska finansie-ras med höjd matmoms.

– Det låter väldigt konstigt! säger Gudrun Schyman, som menar att förslaget skulle slå hårdast mot hushåll med låga inkomster och redan nu betungande matkostnader.

Att parterna på bostadsmarknaden numera är överens om att bostadens standard, läge och kvalitet ska påverka hyran är för Gudrun Schyman ännu ett avsteg från synen

på bostaden som en social rättighet. Samtidigt beskriver hon uppgörelsen som en överenskommelse ”under galgen” inför hotet om mer eller mindre renodlade marknadshyror.

– Det här, får man erkänna, kanske var den enda möjliga kompromissen.

Den före detta vänsterpartiledaren och riksdagspoli-tikern Gudrun Schyman säger att hon ännu inte hunnit greppa allt som rör bostadspolitiken i Simrishamn. Men klart är att hon vill lyfta fram kommunernas försörj-ningsansvar när det gäller bostäder, och peka på att det handlar om en skyldighet som är grundlagsfäst.

som fi:s företrädare i Simrishamns Bostäders sty-relse vill hon pröva vad den nya bostadsförsörjningslagen innebär, och vilket manöverutrymme den ger kommunen i bostadspolitiken. Även om rikspolitiken styr väldigt mycket så kan kommunerna själva agera, exempelvis med markköp, understryker Gudrun Schyman.

– De behöver inte sitta med händerna i knät och vänta på att det kommer någon som vill exploatera marken och bygga. De kan själva vara pådrivande. Titta på befolk-ningsunderlag och inkomstspridning. Göra prognoser och reservera mark för hyreslägenheter. Agera som den exploatör som kommunen enligt lagen faktiskt har en skyldighet att vara!

Utgångspunkten vid nyproduktion av bostäder är tra-ditionell familjebildning med pappa, mamma, barn och

två löner, varav den ena ganska rejäl och oftast mannens. Så ser fi och Gudrun Schyman på saken och för henne är just ekonomin det mest uppenbara beviset på genusper-spektivets relevans i byggande- och boendefrågor.

– Man bygger och planerar utifrån en norm som inte längre gäller överallt: familj och mäns löner. Det slår väl-digt hårt när kvinnor samtidigt utgör den absoluta mer-parten av alla ensamstående föräldrar. Många kvinnor har försörjningsansvar och behöver utrymme för barn.

Arkitektur, tillgänglighet och trygghetsfrågor. För Gudrun Schyman är det självklart att de flesta aspekter på byggande och boende är genusrelaterade.

– Det finns ju en könsmaktsordning överallt, i alla våra relationer och i alla samhälleliga verksamheter. Bostads-området är inte något befriat område! När skulle det ha skett?

klockaregården, som är en avstyckad jordbruks-fastighet på Österlen, och en övernattningslägenhet i Gamla Stan en kort promenad från wienercaféet vi sit-ter på. Så ser Gudrun Schymans egna, till synes ganska glassiga boende ut. Övernattningslägenheten tillhör allmännyttan. Gudrun Schyman berättar att hon själv och de andra hyresgästerna motsatt sig ombildning till bostadsrätter.

Gudrun Schyman växte upp i ett på den tiden lantligt Täby norr om Stockholm. Genom åren har hon hyrt sin bostad på många olika ställen i Stockholmstrakten.

Bästa erfarenheterna är från kollektiven hon till och från har levt i. Särskilt det där lite större kollektivet i ett ombyggt ålderdomshem ute på Värmdö. Då hon samti-digt var partiledare för vänsterpartiet och ensamstående mamma.

– Man delar på det praktiska på ett väldigt effektivt och smidigt sätt. De stereotypa könsrollerna faller platt till marken. Det är självklart att alla ska göra lika mycket av allting.

Sin nuvarande hemkommun Simrishamn beskriver Gudrun Schyman som glesbygd. Förutom förstås under de sex veckorna med sommargäster som har ”party var-enda dag”.

Annars betecknar hon Österlen snarast som ett slags sydsvenskt ”Norrland” med utflyttning och en åldrande befolkning. Många av allmännyttans bostäder är radhus och mindre fastigheter med marklägenheter.

– Det kommer att behövas boende för 70-plussare som har hälsan i behåll och fortfarande är aktiva, men inte kan sitta kvar i sina stora hus och gårdar. Boenden som inte är institution och korridorer, men med tillgång till social service och gemenskap. Då är vi tillbaka till kollektivet igen!

– I vilken mån de kommunala bostadsbolagen kan vara en del i det här vet inte jag. Men det är en intressant fråga.

kanske blir kollektivet så småningom återigen det rätta sättet att bo för Gudrun Schyman. Nära hem-met i Gladsax följer hon med stort intresse ett projekt där en Skånegård håller på omvandlas till ett kollektivt äldreboende. Måhända flyttar hon dit, eller så förvandlar hon tillsammans med sambon Jaques Öhlund sin egen Klockaregård till något liknande.

– Ja, du vet, man kan drömma. Det här är ju en sådan där avstyckad gård med längor för traktor och djur. Har börjat fundera på vad det skulle kunna gå att göra där. Man skulle kanske samla sina gamla vänner igen...

Man bygger och planerar utifrån en norm som inte gäl-ler överallt: familj och mäns löner.

Bofast 3/2011 31

Gudrun Schymanålder: 62 år.yrke: ”Frilansfeminist”. Föreläsare, samtalsledare, utbildare och rådgivare.Bor: Klockaregården i Gladsax och övernattnings-lägenhet i Stockholm.Uppdrag: Ny styrelseledamot i Simrishamns Bostäder för feministiskt initiativ.karriär: Kontorist, socialarbetare, kom in riks-dagen 1988 för dåvarande vänsterpartiet kommu-nisterna, partiledare för vänsterpartiet 1993–2003, bildade feministiskt initiativ 2005.Personligt: Dokumenterade förlossningen när hennes son föddes i en film som visades för bli-vande föräldrar.Familj: Sambon Jaques Öhlund och två vuxna barn.gillar: Kollektiv och dans.

32 Bofast 3/2011

NYHETER FråN ForSKNiNgSFroNTeN • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: [email protected]

sluta slösa pengar på dyra chefskur-ser. Det ger bättre resultat att skicka hela arbetslaget på kurs.

Den slutsatsen drar Johan Bertlett i en avhandling skriven vid Lunds universitet. Efter att ha studerat närmare 200 anställda på flygplatsen Arlanda kommer han fram till att chefen endast har begränsade möj-ligheter att påverka arbetsklimatet.

Det är i stället samspelet mellan chefen och de anställda som spelar den avgörande rollen.

– Att bara fokusera på chefen är att blun-da för de anställdas bidrag, vilket betyder att man exkluderar mycket av den potential som finns i företaget, säger Johan Bertlett.

Det bästa arbetsklimatet finns enligt stu-dien på företag där chefen och de anställda är samspelta och där chefen skapar förut-sättningar för de anställda att leda sig själv och varandra.

– En bra chef bör utbilda sin personal och främja informellt ledarskap genom att delegera till dem som är villiga att ta ett större ansvar.

Chefen är överskattad utsläppen från uppvärmning av

byggnader har minskat. Men i stället har utsläppen från transporter och produk-tion av byggnadsmaterial ökat – och är nu större än utsläppen från uppvärmning. Det visar en rapport från Tekniska högskolan i Stockholm, där forskare har studerat miljöbelastningen från bygg- och fastighetssektorn mellan 1993 och 2007.

Användningen av farliga kemiska pro-dukter inom byggsektorn har ökat och uppgår nu till 1,5 miljoner ton om året.

Forskargruppen har också studerat ut-släpp av luftföroreningar,

som partiklar och

kväveoxider. De har inte förändrats ”särskilt mycket” under perioden.

– Att utsläppen av växthusgaser från

uppvärmning har minskat visar att styrmedel som koldioxidskatten har effekt, säger

Göran Finnveden, projektledare för ar-

betet bakom rapporten.

göran finnveden drar slutsatsen att det behövs yt-

terligare styrmedel för att få bygg- och fastighetssektorn att välja miljövänligare material och optimera sina transporter – eftersom utsläppen från dessa

områden har ökat.Studierna har använt ett

livscykelperspektiv, där miljö-belastningen från produktion, användning och slutligt omhän-

dertagande av varor som an-vänds inom sektorn har

räknats med.

mer utsläpp från byggmaterial

aktuell FOrSKnInG

S:t Eriksgatan 63www.veritas.se

DEN NYA LAGEN FÖR ALLMÄNNYTTAN Vad innebär den för privata och kommunala bostadsbolag?

Välkommen till ett lunchseminarium om boendepolitik

Bo-forum är en träffpunkt för ledande aktörer inom bostads- fastighets- och samhällsbyggnadssektorn. Det arrangeras av Veritas PR & Communications.

Onsdagen 11 maj, 11.30-13.30 Anmälan senast måndag 9 maj till

[email protected]

Vilka konsekvenser får den nya lagen för bostadsbolagen och för kommunernas möjlighet att använda bostadssektorn för samhälleliga utvecklingsprogram? Vad innebär den nya lagen för allmännyttans roll i områdesutveckling och sociala frågor och hur kan privata värdar fl ytta fram sin position?

DU KOMMER ATT TRÄFFA BLAND ANDRA: Christel Armstrong Darvik, Barbro Engman, Reinhold Lennebo och Stefan Svensson. Moderator Bijan Fahimi

VARMT VÄLKOMMEN!

34 Bofast 3/2011

”Allmännyttan producerar

i dag bostäder för en andra

klassens medborgare”

det är känt att man vid nyproduktion av fastigheter för bostadsrättsföreningar i Stockholm valt bort att lägga in golvmattor av linoleum och plast. I stället väljs golv av trä och klinker. Orsaken är inte att höja bo-städernas standard, utan kunskapen om att limmade golvmattor av linoleum och plast är en hälsofara.

Det har visat sig att de vattenbaserade lim som används vid limning av golvmattor sät-ter igång en kemisk reaktion som utvecklar de hälsofarliga kemikalierna 2-etylhexanol och n-butanol.

Dessa alkoholer är en orsak till sjuka hus som ger hälsobesvär som ögon-, näsa- och halsbesvär, eksem, astma och allergier,

vilket är vanligt i nybyggda och renoverade fastigheter.

Det är med stor förvåning och förundran jag informeras om att allmännyttiga bo-stadsföretag fortfarande lägger in golvmat-tor av linoleum vid nyproduktion. Varför?

Är det av gammal tradition, okunskap eller en ekonomisk fråga? Det kan vara en smärre ekonomisk vinst vid byggproduktio-nen – men med stor risk för att kommande hyresgäster ska drabbas av sjuka hus-besvär, som de sedan får dras med resten av livet.

vid en besiktning av en lägenhet i ett kommunalt bostadsföretag helt nyligen upptäckte jag att plastmattor limmats på den underliggande linoleummattan. Ännu ett exempel på hur en fungerande byggnad renoveras till ett sjukt hus.

För snart 20 år sedan informerade både konsultföretaget Barab och miljöförvalt-ningen i Stockholm om att detta var en orsak till hälsoproblem för de boende, men

vart tog den kunskapen vägen?

Borde inte Saboföretagen ha en policy som borgar för en god inomhusmiljö där de boendes hälsa priori-teras framför kortsiktigt ekonomiska lösningar?

För ett hållbart samhälle bör man sär-skilt värna om barn och ungdomars hälsa, eftersom de är mer känsliga än vuxna för de kemikalier som förekommer i inomhus-miljön vid sjuka hus. Det är illavarslande att allmännyttan i dag producerar bostäder för en andra klassens medborgare.

Kunskapen finns i dag hos branschfolk att limmade golvmattor är ett bygg- och hälsoproblem. Varje kompetent och seriös

leif kåvestads häpnadsväckande påstå-enden skulle kunna sprida oro bland dem som inte har kännedom om golvbelägg-ningar och deras roll i inomhusklimatet.

Kåvestad ger i sex punkter luft åt sina åsikter och det är lika bra att bemöta dem i tur och ordning.

Påstående 1: Bostadsrättsföreningar väljer bort limmade linoleum- och plastgolv av hälsoskäl.

För detta påstående saknas helt belägg och det skulle inte heller vara ett befogat vägval. Erfarenheten är att bostadsbolagen ställer höga krav på boendemiljö oavsett golvmaterial.

Påstående 2: Vattenbaserat lim sätter igång kemiska reaktioner och orsakar ohälsa.

Fuktig betong är det som kan sätta igång

en nedbrytning av lim. Orsaken är inte lim eller golvbeläggning utan alltför fuktig betong. Det gäller att skilja på offer och gärningsman. Menar Kåvestad att betongen ska få vara fuktig och golvbeläggningarna ska tåla detta?

Fukten i sig är sjukan i huset. Nedbrutet lim kan vara ett symptom.

Påstående 3: Kåvestad är förvånad över att användning av linoleum fortsätter i allmän-nyttans bostäder.

När man vet att linoleum andas och på så vis bidrar till bra inomhusmiljö är man inte lika förvånad. Har man dessutom studerat miljöprofil, beständighet, skötselegenskaper och estetiska värden hos modern linoleum förvånas man inte heller. Givetvis bidrar lägre kostnader också till materialvalet, men hälsan sätts inte på spel.

Påstående 4: Kåvestad har sett plastmat-tor limmade på linoleum och undrar vart kunskapen om det olämpliga i detta har tagit vägen.

Kunskapen återfinns sedan länge i golv-branschens och limbranschens gemen-samma tekniska rekommendationer. An-visningarna finns på samma plats, där man också får besked om maximal betongfukt vid golvläggning.

Rättar man sig efter dessa enkla regler upp-står inte de problem som Kåvestad beskriver

”Limmade golvmattor är en hälsofara”Linoleum och plastmattor som limmas fast kan ge hälsobesvär. Allmännyttan borde därför inte lägga in sådana golv i sina hus, menar byggnadsingenjören Leif Kåvestad, som även skrivit en bok om sjuka hus.

”Stefan Attefall ska attackeras på bred front”Anonyma s-källor omtalar för Expressen att bostadsfrågan ska leda partiet till valvinst.Debatt

DeBATTerA i BoFAST • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: [email protected]

Golvbranschen: Limmade golv ofta befogade med hänsyn till kvalitet, kostnad och miljö

”Man kan tryggt använda den

golvbeläggning som passar

bäst för fastighetens behov”

Bofast 3/2011 35

Leif KåvestadByggnadsingenjör och

f d miljöinspektör

Carl-göran ekupphandlingskonsult på HBv

(Saboföretagens inköpsförening )

hbv har varken varken medicinsk eller kemisk kompetens, därför kan HBV inte ha synpunkter på påståendena angående me-todernas olika lämplighet med avseende på hälsa och inomhus-klimat.

Ur ett fastighetsägarperspektiv skulle det förmodligen underlätta och troligen även förbilliga kommande byten om mattorna i större utsträckning kunde lösläggas.

genom åren har frågan diskuterats på Sabos förvaltningsträffar, där HBV deltagit. Något entydigt svar på huruvida metoden är att föredra har inte utkristalliserats – snarare att många företag fortfa-rande funderar över både fördelar och nackdelar med metoden.

På vilket sätt företagen väljer att lägga in sina mattor styrs i stor utsträckning av tradition på orten och den lokale golventreprenören. Golventreprenören väljer läggningsmetod samt köper in de mattor som är standard hos beställaren. HBV har inget avtal på plast- eller linoleummattor.

lösläggning har hos några företag fått dåligt rykte, delvis beroende på att metoden använts på mattor som inte varit avsedda för lösläggning. Mattorna har släppt och bildat ”bubblor” i samband med att hyresgästerna har möblerat om.

Samtidigt finns det nöjda företag som genomgående löslägger och inte längre kan tänka sig någon annan metod.

”Stefan Attefall ska attackeras på bred front”Anonyma s-källor omtalar för Expressen att bostadsfrågan ska leda partiet till valvinst.

DeBATTerA i BoFAST • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: [email protected]

Golvbranschen: Limmade golv ofta befogade med hänsyn till kvalitet, kostnad och miljö

HBV: Både goda och dåliga erfarenheterav golv utan lim

Magnus rönnmarkordförande i golvbranschens,

gBR:s, tekniska kommitté

och man kan tryggt använda den golvbelägg-ning som passar bäst för fastighetens behov.

Vill man minska risken för fel rekom-menderas att anlita ett auktoriserat golv-företag som är uppdaterat på såväl golv-tekniska frågor som aktuella miljö- och kvalitetsfrågor.

Påstående 5: Saboföretagen borde skärpa sin policy beträffande inomhusmiljö.

Om Saboföretagen följer golvbranschens anvisningar och håller undergolvet till-räckligt torrt före golvläggning behöver inte Saboföretagen mer policy härvidlag än samhället i övrigt.

Säkert har bostadsbolagen högt ställda krav och de kan mötas med limmade golv. Bolagens syn på sina hyresgäster överens-stämmer troligen inte med Kåvestads be-skrivning som ”andra klassens medborgare”.

Påstående 6: Branschfolk håller tyst om hälsoproblem av rädsla för den mäktiga gol-vindustrin.

Fantastiskt. Även om styrkeförhållan-dena hade varit sådana att golvindustrin styrde fastighetsägarnas val stämmer inte bilden.

Golvindustrin har alla de alternativa materialen i sortimentet. Golvindustrin har ofta erbjudit lösläggning, dra-loss-läggning och klickfogning.

Sanningen är att limmade konstruktioner ofta är befogade med hänsyn till kvalitet, kostnad och miljö. Fastighetsägare går inte i golvindustrins ledband.

Det finns många goda långtidseffekter av att välja ett golv som håller länge och är lättstädat utan att behöva en massa onödiga kemikalier som i sig avger otrevliga emissio-ner och kontaminerar vårt vatten.

Hur kan det bli så fel? En möjlighet är Leif Kåvestads bakgrund

som miljöinspektör. När allt fungerar fint, vilket är det normala, tillkallar man inte någon miljöinspektör.

Därför kan det bli som med brandkåren, som får se många hus brinna och polisen, som träffar många brottsoffer. De frestas rekommendera: ”Förbjud trähus!” eller ”Förbjud hederligt folk att vistas i skumma kvarter”.

Det gäller att skilja på gärningsman och offer och att se det som är bra även om man jobbar med tillfälliga problem.

fastighetsägare använder i dag andra alternativ.

Detta är en tyst kunskap som ingen ropar ut i offentligheten. För vem vill göra sig obekväm med den mäktiga golvindustrin?

leif kåvestad

stina

falk

Limmade golv kan ge sjukahus-besvär, menar artikelförfat-taren Leif Kåvestad, som tog denna bild 1991, under sin tid på miljöförvalt-ningen i Stockholm.

Fotnot: Sabo har erbjudits att svara på Leif Kåvestads debattartikel, men avböjt.

36 Bofast 3/2011


Sveriges mestvalda portar

www.garageportexperten.se

Av de portar vi levererar är nästan hälften till fl erfamiljshus. Mest handlar det om att byta gamla vipportar. Portar, där fjädrar kan gå av – ofta med svåra olyckor som följd. Och ansvaret är fastighetsägarens. Funderar ni på att byta, har ni vårt stöd hela vägen. Från val av portar och ansökningar till boendeinformation och montage. Men varför inte börja med en gratis besiktning? Kontakta oss på[email protected] eller läs mer på vår hemsida.

hälften till fl erfamiljshus. Mest handlar

Funderar ni på att byta, har ni vårt

15 000 garage-portar om året talar sitt tydliga språk

stöd hela vägen. Från val av portar och

Bofast 3/2011 37

den som vill lyckas i livet ska hålla hoppet vid liv. En studie kring samband mellan hoppfullhet och utbrändhetssymtom visar att människor som har gott hopp om att

lyckas presterar bättre, medan män-niskor som förlorar hoppet riskerar misslyckande, frustration och i förlängningen

utbrändhet.– Hoppet hjälper oss

att verkligen tro att vi kan nå målet, säger Henrik Gustafsson, forskare i idrott vid Örebro universitet.

Hans studie gäller idrottare, men han menar att slutsatserna gäller alla yrkeskategorier – tidigare forskning har visat samma fenomen hos akademiker, sjuksköter-skor och skolelever.

Studien visar enligt Gustafsson ett tydligt samband: när hoppet minskar försvinner entusias-men, medan fysisk och psykisk

utmattning ökar tillsammans med frustration över resultaten. Risken för utbrändhet ökar i takt med att hoppet dalar.

– Därför är det viktigt att arbeta aktivt för att hålla hoppet uppe. Det finns många sätt för chefer och ledare

att vårda hoppet på, till exempel att vara noga med att återkoppla,

utvärdera målen och arbeta med motivation och själv-förtroende.

det gäller dock att inte sätta alltför höga mål

för att inte förlora hoppet om att kunna nå dem.

– Det är också viktigt att känna att man har kontroll och själv får be-stämma riktning för att undvika att känna sig fångad.

Det finns inga negativa effekter av att ha en stor dos hopp, enligt Henrik Gustafsson. Hoppfulla människor presterar bättre, hoppar sällan av och mår bättre.

forskare vid Lunds univer-sitet har funnit på ett sätt att koppla solfångare till befintliga varmvattenberedare. Dagens system kräver byte av varm-vattenberedare, vilket gör sol-värmen dyrare.

– Vi har byggt och testat systemet i vårt labb. Under våren kommer vi att installera en prototyp i några hus. Sedan siktar vi på att utveckla en kommersiell produkt tillsammans med industrin, säger Luis Ricardo Bernardo, dok-torand i energi- och byggnadsdesign vid Lunds tekniska högskola.

i det nya systemet installeras en solfångare på taket som sedan kopplas till den befintliga varmvattenberedaren inomhus. Lösningen fung-erar därför bara i hus som redan har varmvatten-beredare, vilket ofta är hus som värms av el.

Luis Ricardo Bernardo räknar därmed med att hans system kan sänka elnotan för fastighetsägaren. Uppskattningsvis hälften av varmvattnet kan värmas av solfångaren.

ny solfångare gör vattnet billigare LEVA PÅ HOPPET EN BRA STRATEGI


aktuell FOrSKnInG

38 Bofast 3/2011

ilija batljan var ett av namnen i de ti-diga spekulationerna om ny socialdemokra-tisk partiledare. En stor lojalitet med partiet gjorde att han förra året, mitt i valrörelsen, inte tog det toppjobb som han var erbjuden inom FN. Men nu har Ilija Batljan i stället tagit steget in i näringslivet och en tjänst som vice vd i ett stort fastighetsbolag.

– Jag har haft tunga politiska uppdrag i 7-8 år, så det var dags att gå vidare och göra något annat, säger han.

Att de rödgröna inte vann valet spelade troligen en viss roll för den, enligt honom själv, resultatinriktade Ilija Batljan. Men han framhåller att han aldrig sett politiken som en karriärväg utan som en viktig sam-hällsinsats.

På fastighetsbolaget Dombron blir han vice vd i maj. Han ska också leda arbetet för det bolaget kallar för samhällsfastigheter, fastigheter som används för till exempel sär-skilda boenden och bostäder för äldre.

Dombron ägs till hälften av Fjärde AP-fonden, en statlig myndighet och en av fem fonder i det allmänna pensionssystemet. Den andra hälften ägs av AMF pension, som i sin tur ägs av fackförbundet LO och arbets-givarorganisationen Svenskt näringsliv.

– Dombron vill vara en samarbetspart till kommuner som vill bygga nya hyresrät-ter och investera i samhällsfastigheter. Det finns också ett starkt samhällsintresse på ägarsidan, eftersom vi där ska slåss för att förvalta pensionärernas pengar på bästa möjliga sätt, säger Ilija Batljan.

Samarbetet med kommunerna kan dels bestå i att få markanvisning av kommunen men även att Dombron bygger åt kommu-nen.

i uppsala kommun har Dombron för avsikt att sälja sina studentbostäder till Uppsalahem, samtidigt som man köper bo-stadsbolagets servicebostäder. Därtill inleds ett samarbete med Uppsala kommun om ny-produktion av bostadsrätter och hyresrätter.

Fysiskt kommer han att ha sin arbetsplats

i centrala Stockholm, men han kommer att resa över hela Sverige.

– Många kommuner i landet med stark befolkningstillväxt har inte tillräckligt många hyresrätter. Då är det viktigt att det finns en långsiktig aktör som kan vara med och bidra. Också när det gäller ägande.

Dombrons nye vice vd säger att det både handlar om att bygga och att köpa fastig-heter för de ändamål han nämner.

Fastighetsbolaget Dombron, som är ett relativt nybildat och vinstdrivande bolag, äger i dag fastigheter för cirka sex miljar-der kronor. Ambitio-nen är att inom fem år ha ett bestånd värt 20 miljarder kronor.

I dag har bolaget över 8 000 lägenheter. – Jag tror att vi kommer att ha betydligt

fler fastigheter bara inom några månader, för vi ser ett stort intresse från kommunerna och även de allmännyttiga bolagen, för ett samarbete, säger Ilija Batljan.

ilija batljan var kommunalråd i Ny-näshamn i fem år, från 2005. I maj förra året blev han oppositionslandstingsråd. Sitt po-litiska engagemang tar han med sig när han nu går till näringslivet.

– Jag vill förbättra samhället och bidra till att det utvecklas och växer. Och det kan man göra på många olika sätt, säger han.

– Men det blir nog ingen större skillnad när det gäller arbetstiden. Kanske kommer jag kunna vara hemma några fler kvällar i veckan än jag kunnat tidigare. Jag hoppas det.

Eftersom han är intresserad av ny teknik så coachar han även små teknikföretag när han hinner.

– När jag är helt ledig tar jag gärna en pro-menad med min fru Sanja eller spelar tennis

med Mia, min dotter. Men tyvärr är det inte så ofta. Så det längtar jag efter, att få lite mer ledig tid.

När han jämför sin nya arbetsgivare med ett allmännyttigt bostadsbolag ser han inte så stora skillnader.

– Vi är så nära ett allmännyttigt bolag som man kan komma, utan att vara det. För vi vill vara en aktör som kan bidra till att det byggs fler hyresrät-ter. Det är otroligt viktigt för att vi ska ha en bra tillväxt i Sverige.

– Jag skulle fak-tiskt vilja se Dom-bron som associerad medlem i Sabo

framöver. Det vore inte fel.När Ilija Batljan talar om hyresrätter i sin

nya roll som chef för Dombrons samhälls-fastigheter handlar det främst om seniorbo-städer med hyresrätt.

Han framhåller att de bostäderna måste planeras på ett bra sätt, till exempel med ge-mensamhetsutrymmen, för att de ska göra mesta möjliga nytta, både för de äldre och från samhällssynpunkt.

– Det blir lägre kostnader för kommuner-nas särskilda boenden om de äldre kan bo längre i bra bostäder. Det här är saker som jag är väldigt engagerad i och som jag vill att Dombron ska jobba mycket med.

ilija batljan är nationalekonom och har doktorerat i demografi och äldreomsorg.

– Jag vet hur viktigt det är med senior-bostäder. Många äldre bor ensamma, men genom att bo i seniorbostäder kan de få andra kvaliteter, till exempel socialt um-gänge, som inte hemtjänstinsatserna ger.

Ilija Batljan är född i Montenegro och kom till Sverige med fru och dotter 1993. Familjen flydde från kriget i det forna Jugoslavien.

Han vill vara allmännyttigHan har varit en av socialdemokraternas tunga politiker och har beskri-vits som en politisk entreprenör, driftig och frispråkig. När Ilija Batljan nu går till en tjänst som vice vd i ett stort fastighetsbolag menar han att hans samhällsintresse kommer att spela en stor roll även framöver.

– Jag vill bidra till att samhället utvecklas och växer. Och det kan man göra på många olika sätt.

Jag skulle vilja se Dombron somassocierad medlem i Sabo framöver. Det vore inte fel.

Text eva bloMberg Foto rickarD kilstrÖM

Ex-politikern Ilija Batljan blir privat fastighetsdirektör

Bofast 3/2011 39

Dottern Mia var då bara tio månader. Ny-näshamn blev deras nya hemort.

– Jag har bott hela mitt svenska liv i Nynäshamn. Just nu bor jag i villa, men vi har bott både i bostadsrätt och i hyresrätt, säger han.

han talar om Nynäshamn som en kom-mun med ”en fantastisk framtid”, med ny motorväg, nytt dubbelt järnvägsspår och så småningom ny hamn. Som kommunalråd var han engagerad i exploateringsfrågor och har drivit på utvecklingen i kommunen vad gäller nybyggnation.

– Jag är väldigt stolt över de seniorbostä-

der vi byggt i Nynäshamn. Och i relation till befolkningsantal har vi ett av landets största allmännyttiga bolag, Nynäshamnsbostäder, som har byggt många hyresrätter under en tid när få andra bolag gjorde det – även under finanskrisen.

Därtill är han stolt över att Nynäshamn är den enda kommunen i landet som erbju-dit alla sina anställda att jobba heltid. Och kommunen erbjuder också sedan några år tillbaka sommarjobb till alla skolungdomar från årskurs nio i grundskolan till och med årskurs tre på gymnasiet.Du hör till dem som nämndes som möjlig ny partiledare för socialdemokraterna.

Hur var det med det?– Nej, det var mest spekulationer. Vi är

ett stort parti, så det är klart att det blir flera olika namn som nämns.Kommer du att sakna politiken?

– Det är klart. Jag har ett stort samhälls-engagemang. Men samtidigt är jag som per-son sådan att jag vill uppnå resultat med det jag gör just för tillfället. Jag har försökt göra mitt bästa för politiken och hoppas kunna bidra på annat sätt framöver.Tror du att du kommer att återvända till politiken?

– Man ska aldrig säga aldrig, men nu fo-kuserar jag på det här uppdraget.

kommun- och landstingspolitikern Ilija Batljan blir ny vice vd för fastighetsbolaget dombron (namnet dombron kommer från äldsta bron i Uppsala, där företaget äger många fastigheter).

40 Bofast 3/2011

08.30

07.30

08.53

Britt-Marie ErikssonTelefonväxel, reception och administration på SaboUtbildning: 9 års grundskola ålder: 57 årTid på Sabo: 23 år i juniBor: KallhällFamilj: Man och två barn, ett barnbarnFritidsintressen: Promenader och fixa på landställetLäser: AlltOm jag inte jobbade med det här skulle jag: "Jobba i affär, kul att träffa olika människor"viktigt i livet: Min familj

Text och foto ULRIkA MAJSTROvIC HAnSén

E n d A g P å J O B B E T

en Dag på jobbet med:

Just nu är det lite rörigt hos Sabo som flyttat till nya lokaler på Drottninggatan i Stockholm. I receptionen på sju trappor finns Britt-Marie Eriksson. Hon är rösten som hälsar dig välkommen när du ringer

och den första du möter när du stiger in.

→ 7.30 Onsdag morgon. Det är vanligtvis Britt-Marie som kommer först på morgonen.

– Några rutiner har ändrats här i de nya loka-lerna, men i det stora hela är morgonritualen den samma, säger hon.

Lite praktiska saker ordnas innan portarna slås upp.

→ 8.17 Dörren stänger sig inte som den ska. Två hantverkare lättar på "bromsen" så dörren går igen av sig själv.

→ 8.19 Skylten kan avlägsnas.

Bofast 3/2011 41

→ 8.20 Det blir mycket dörröppnande i dag för olika hantverkare som ska göra det sista i lokalerna.

Nytt för Drottninggatan är porttelefon vid huvudentrén och bildtelefoner vid entréerna på baksidan av huset, så lite mer knapptryckningar för att släppa in besökare kommer det att bli.

→ 8.30 Sabomedarbetare trillar in. Här kommer Åsa Sandell som är matansvarig, Anders F Johansson, kommunikation, och Stefan Björling, fastighetsutveckling.

→ 8.35 Ett skepp kommer lastat, stolar till kon-ferensrummen.

→ 8.50 Det ringer. Jurist sökes. Men just i dag är ingen anträffbar.

– De flesta samtal gäller frågor till juristerna, berättar Britt-Marie. Sabo brukar se till att det

finns minst en jurist på plats, men ibland går det inte.

Lägligt kommer dock juristen Carina Knapp Svedberger (som håller kurs i dag) och säger att hon kan ringa tillbaka när hon har paus, om ärendet inte kan vänta till morgondagen.

→ 8.52 Anna Lindqvist (massör som finns på plats en gång i veckan) är på ingång. En lätt stressad Åsa Sandell kommer förbi och undrar om Britt-Marie hört något om matleveransen.

– Leverantören ringde från garageplan och sa att han var på väg, men nu är han borta.

→ 8.53 En kurs i hyresjuridik ska gå av stapeln. Anando Mesic och Karin Kylinder från bostads-bolaget Stångåstaden i Linköping skriver in sig. → 8.58 Tätt följd av Carina Fälth från små-ländska Vidingehem.

Britt-Marie förklarar hur de ska hitta i de nya

lokalerna: Nedför korridoren finns garderob och toalett, åt andra hållet finns matsalen som serverar frukost. Och rakt fram ligger kurs-rummet.

→ 09.09 Thomas Uddheden från fastighetsä-garen Fabege väntar på en kollega för inspek-tion. Bofast passar på att fråga om garage-planet med tanke på den försvunna maten.

– Du menar Brunkebergsfaret? Det är gigan-tiskt, det rör sig om flera kvarter här under.

Bofasts reporter ser framför sig hur mat-leveransen irrar runt timme efter timme i den underjordiska garagelabyrinten.

→ 9.20 Kaffepaus. Mari-Ann Lindborg från adminstrativa avdelningen byter av i recep-tionen medan Britt-Marie hämtar kaffe. På den gröna väggen bakom receptionen ska Sabos logotyp monteras, blir Bofast upplyst om.

08.17 08.19 08.20

08.52

09.40

08.35

09.09 09.20

dörren krånglar och blir fixad nya porttelefoner

här s

ka d

et st

å SA

BO n

är a

llt ä

r kla

rt


08.58

Text och foto ULRIkA MAJSTROvIC HAnSén

08.50

42 Bofast 3/201142 Bofast 3/2011


12.56

nödutgångMatleveransen hade inte gått vilse!

→ 9.30 Maten dyker upp! Nej, de hade inte gått vilse. Krångel med hissar var orsaken.

→ 9.53 – Och här kan man ju hänga en stund i baren, säger Claes Pettersson, Sabos vaktmäs-tare, som tittar förbi på kafferasten.

→ 9.55 Kristina Huber och Kenneth Jansson från Stockholms kooperativa bostadsförening är på besök och skriver in sig.

→ 10.04 Nya lokaler och nya rutiner för larm. Administrative chefen Thorbjörn Nilsen berättar för Sabos anställda vad som gäller. Exempelvis: går larmet igång för att man glömt att larma av, eller om man sitter kvar på kvällen, ska man knappa in sin personliga kod. Men om det brinner och är inbrott samtidigt, vad händer då?

Gemensam suck. Men alla smälter infor-mationen, återgår till arbetet och hoppas att slippa tabba sig.

→ 10.12 Köket är inte helt klart. Det blir riksku-ponger någon dag till. Britt-Marie delar ut till Annika Istemo på kommunikationsavdelningen och → 10.15 till avdelningsschefen Nina Råd-ström Oldertz.

→ 10.20 Några saker till har kommit på plats och hantverkaren städar upp efter sig.

→ 11.30 Kursdeltagarna är på väg ut på lunch. Carina Knapp Svedberger ger instruktioner om att samlas i nedre entrén. Men det är lätt att gå fel; tio minuter senare ringer en deltagare och har tappat bort gruppen vid ett rödljus. Britt-Marie vet hur som helst var lunchen ska inmun-digas och leder den vilsekomna på rätt väg.

→ 11.35 Sabos vd Kurt Eliasson gör entré.

→ 12.45 Nu stängs dörrarna för en välbe-hövlig lunchpaus. → 12.56 Bofasts reporter

följer med Britt-Marie på express-shopping; glas ska inhandlas. → 13.05 Sedan lunch. Mustig linssoppa till bådas belåtenhet.

→ 14.00 Det är något lugnare med besök efter lunch. Hantverkarna verkar vara färdiga för i dag. Britt-Marie ägnar några timmar åt fakturering. Faktureringsprogrammen är nya, men snarlika de gamla.

– I sin helhet, tycker du att flytten inneburit mycket nytt att sätta sig in i? undrar Bofast.

– Nej, det är inte så annorlunda, tycker Britt-Marie, men tillägger att det som är svårast att anpassa sig till är de nya datorskärmarna, som är mycket bredare än tidigare.

15.45 16.00 16.05

09.30 09.53 09.55 10.04 10.12 10.12 10.155

10.20 11.30 11.35

14.00 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.30

Bofast 3/2011 43 Bofast 3/2011 43

– Men det blir nog bra när man vant sig.Britt-Marie arbetar med fakturering när det

finns tid, och eftersom den här eftermiddagen är ganska lugn, hinner hon en hel del.

–Jag gillar att ha det här samtidigt som receptionstjänsten. Det blir mer variation och det är två olika slags uppdrag, säger hon.

→ 14.18 Sabo hyr ut konferensrum när de inte behövs internt. Här är Christer Henriksson och Kenneth Jakobsson på besök och utnyttjar denna möjlighet, och...

→ 15.45 ...är mötet fär-digt. Christer Henrikssonstannar en stund och ser om det finns konferensrum att boka under våren.

→ 16.00 Lite logistik på gång. Skyltarna är tänkta

att hjälpa besökare att hitta rätt. Annika Istemo och Pernilla Liljestrand från kommunikations-avdelningen diskuterar åt vilket håll pilarna ska peka. Det är inte helt självklart eftersom man faktiskt kan gå åt två håll och ändå komma rätt. Och två av konferensrummen kan dessutom delas av och bli fyra mindre konferensrum.

→ 16.05 Juridikkursen är slut och alla kursdel-tagarna ger sig av hemåt. Tack för i dag!

→ 16.10 Annika Istemo och Pernilla Liljestrand fortsätter sin skyltplaceringstur.

– Hur ska vi göra här? Det konstateras att en ganska stor teveskärm

ska placeras på väggen som informerar om dagens aktiviteter.

– Men vi får sätta upp våra skyltar så länge. Det är ju faktiskt här alla kommer in, tycker Annika. Britt-Marie och Pernilla håller med.

→ 16.48 Arbetsdagen är slut och det är dags att gå hem. Bofast tackar så mycket för en trevlig och innehållsrik dag i receptionen.


13.45

Rikskuponger några dagar till

13.05 14.00 14.18

16.48

16.10

12.56

09.30 09.53 09.55 10.04 10.12 10.12 10.155

14.00 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.30

44 Bofast 3/2011

pon

tus jo

ha

nsso

npo

ntu

s joh

an

sson

VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen bru-kar inte hålla utbildningar. Men i början av året gjordes ett undantag och organisatio-nen höll kurs för de anställda på Västerås kommunala bostadsbolag, Mimer. I stort sett hela företaget deltog.

Anställda på Mimer lär sig göra skillnad– Alla var väldigt positiva efter utbild-

ningen. Det här är ett viktigt budskap, som vi vill vara med och förmedla till alla med-arbetare, och även våra hyresgäster. Att alla kan göra skillnad. Det spelar visst roll hur du lever, vad du gör och vad du köper, säger Eva Favaro, marknadschef på Mimer.

Medarbetarna fick under utbildnings-dagen lära sig om klimatförändringar och hur vår energianvändning påverkar miljön. Och fick även tips om hur Mimer kan ener-gieffektivisera sina bostäder och lokaler.

– Det är roligt att se hur ett kommunalt bostadsbolag så medvetet arbetar med miljöfrågorna, säger Jesper Peterson, en av utbildarna från Naturskyddsföreningen.

Bostads AB Mimer påbörjade under förra året ett djupare samarbete med miljö-organisationen, vilket bland annat innebär att Mimer värvar nya medlemmar till för-eningen via sin kundtidning och e-post.

GÖTEBORG. Nyligen bjöd Bostadsbolaget i Göteborg in sina hyresgäster till en filmkväll på anrika biografen Draken. Som ”förfilmer” visades två kortfilmer producerade av barnen Signe, Elias, Hugo, Alvin, Viktoria och Joel.

De bor alla i bostadsbolagets hyreshus, men kände inte varandra sedan tidigare. Gemen-samt var dock intresset för att göra animerad film. Så efter en uppmaning i Bostadsbolagets

hyresgästtidning anmälde de sig till en anima-tionsverkstad.

För Bostadsbolaget var filmverkstaden ett pilotprojekt och ett steg mot målet att bli det mest barnvänliga bostadsföretaget till år 2012.

– Vi vill bidra till att man känner sig trygg i sitt område genom att erbjuda meningsfull sysselsättning för barn när de är lediga, i stället för att de bara ”drar runt”, säger Inger-Lena Bennman, informationschef på Bostads-bolaget i Göteborg.

Hon förklarar att bolaget genom att skapa bra relationer med barn och ungdomar i sina områden tror sig kunna minska nedskräpning, skadegörelse och klotter.

– Jag tror inte att de här barnen kommer att vara de som skräpar ner och förstör i våra områden, och dessutom kan de påverka sina kompisar i rätt riktning, säger Inger-Lena Bennman.

riksrundanNågoT På gåNg? Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Eva Blomberg tel 08-441 53 81 e-post: [email protected]

Bostadsbolaget ordnade filmverkstad på lovet

Gunilla Gränsbo från studieförbundet Vuxenskolan ledde arbetet med barnen.

Barn i åldrarna nio till tolv år bjöds in.

49 000 000 m2

Så stor är den allmännyttiga

bostadsarean i Sverige enligt SCB.

Måttbeställda laserkantade köksluckor gör skillnad.NYTT KÖK HELT ENKELT!

Box 80, 516 21 Dalsjöfors • Tel 033-27 17 00Fax 033-27 170 5 • E-post: [email protected] • www.libluck.se

www.hfonstret.se H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

H-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd för ett tryggt och problemfritt boende. De är effektivt energi- och ljudisolerade och bland de mest inbrottssäkra på marknaden.

Fönster för generationer

Bofast 3/2011 45

VISUALISERAAtt åskådliggöra, eller visualisera, en energiförbrukning kan vara svårt för en lekman. Men med hjälp av Manodos kom-munikationsportal My Home, kan man enkelt via lägenhetsskärm eller IPTV själv se för-brukningen av el, värme och vatten. Enkelt uttryckt kan man ”tävla med sig själv” för att sänka sin energiförbrukning!

Krångliga ord #70

Prenumerera

på branschens

BÄSTA tidning

mejla till [email protected]

Helårsprenumerationer à 395 kr (exkl ev moms)

BOFAST är en månadstidning som utkommer med 8 nummer per år.

SABO lanserar gratis app Nu kan du enkelt och smidigt hitta alla SABOs medlemsföretag via din smart-phone. I SABOs app hittar du kontakt-information, länkar och adresser till cirka 300 kommunala bostadsföretag.

I appen listas företagen via karta, län eller i alfabetisk ordning. Appen finns tillgänglig via Apples App-store för Iphones och via SABOs webb-plats för övriga smartphones.

Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm 08-406 55 00 • www.sabo.se • [email protected]

SABO sprider kunskapMaj/juni 20113/5 Ombyggnad av miljonprogram med

fokus på energiefffektiviseringGårdsten, Göteborg

3/5 LOU för bostadsföretag, grundutbildning

Stockholm

3–4/5 Utbildning för ombyggnadssamordnare Stockholm

4–5/5 Hyresjuridik I Stockholm

4–5/5 Bovärdsutbildning – Att arbeta bland flera kulturer

Stockholm

4–5/5 Kundserviceutbildning – Att arbeta bland flera kulturer

Stockholm

9/5 Goda och hållbara bostäder för våra nyanlända

Alvesta

10–11/5 Ny i styrelsen Stockholm

17/5 Hållbarhetsredovisning – Hur och varför?

Stockholm

18–19/5 SABOs Kommunikationsdagar Växjö

24/5 LOU för bostadsföretag, fördjupning Stockholm

25–26/5 Flygande start på jobbet Stockholm

7/6 SABOs Finansdag Stockholm

9/6 Praktisk finansiering – grundkurs Stockholm

16/6 Praktisk finansiering – fortsättningskurs Stockholm

OBS! De flesta av våra utbildningar går även att få företagsförlagda.

Alla utbildningar finns på www.sabo.se

Nya trycksaker från SABONyckeltal för lägenhetsreparationer 2011 Denna trycksak är ett hjälpmedel för att bedöma kost-naden för att reparera skador som upptäcks i samband med en avflyttningsbesiktning. Nyckeltalen omfattar material och arbetskostnad för några av de vanligaste reparationerna.

Handbok för varumärkesbyggareTill alla som arbetar med kommunikation och mark-nadsföring i ett av SABOs medlemsföretag har vi samlat råd och tips i den här varumärkeshandboken. Här kan du hämta inspiration och erfarenhet från en extern varumärkesexpert och, kanske ännu viktigare, från branschkollegor som var och en är kommunika-tionsexpert på sin lokala marknad.

Alla trycksaker kan beställas på www.sabo.se

1

2010

nyckeltal för lägenhetsreparationer 2011

sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

NYCKELTAL FÖR LÄGENHETS-REPARATIONER2011

46 Bofast 3/2011

LJUSDALSHEM FÅR VD PÅ HELTID Allmännyttiga Ljusdalshem får en permanent vd från 1 september. Richard Brännström, som under ett drygt halvår har upprätthållit chefs-posten två dagar i veckan på konsultbasis, har samtidigt haft kvar sin vd-tjänst på kommun-ägda Nordanstigs Bostäder. Men nu lämnar han alltså Harmånger i Nordanstigs kommun för Ljusdal.

Richard Brännström ersätter Jan Sundin som gick i pension i juni förra året.

SAMHALLCHEF BLIR STIFTELSE-VD Peråke Janén är sedan i mars ny vd för stif-telsen Kommunhus i småländska Tingsryd. Han kommer närmast från tjänsten som fastighets-chef vid Samhall fastigheter i Växjö.

Peråke Janén ersätter Frank Larsson som efter 36 år i stiftelsen, de senast 17 som vd, går i pension.

NY LEDNING PÅ VÄSTKUSTEN Färgelanda kommuns bostadsbolag Val-bohem har från 1 april en ny vd. Han heter Leif Eriksson och har lång erfarenhet av fastighets-branschen. Närmast kommer han från den aus-traliensiska fastighetskoncernen Valad property group där han varit Sverigechef, men han har också ett förflutet inom Uddevallahem.

Leif Eriksson tar över vd-posten från Bengt Sundholm som går i pension i maj. KNIVSTA-VD GÅR TILL BYGGJÄTTE John Söderberg är sedan 1 februari tillför-ordnad vd för kommunala Knivstabostäder. Han efterträder Stefan Liljebris, som har gått vidare

till en tjänst som regionchef på Peab bostad i Stockholm.

John Söderberg kommer att arbeta på konsultbasis till dess att en ny vd är på plats i bolaget. Innan han kom till Knivstabostäder var han tillförordnad teknisk chef på Knivsta kommun.

BOENDEANSVARIG NY VD I LANDSKRONAKommunägda Landskronahem fick en ny vd i april: Helena Fremle, som tidigare ansvarade för boendefrågor inom bostadsbolaget. Hon har arbetat i sju år på Landskronahem och dessförinnan som chef inom vård och omsorg i Malmö kommun.

Helena Fremle ersätter Göran Jingborg, som går i pension i maj.

VD-STOLEN ÅNYO TOM I SUNNE Jennie Nilsson, som är vd på kommunala Sunne Bostads AB sedan två år tillbaka, lämnar sin tjänst till sommaren. Någon efterträdare är i skrivande stund inte utsedd. Hon är den tredje vd:n som det senaste decenniet har lämnat, eller tvingats lämna, vd-posten i bolaget.

LOCUM FÅR NY VICE VD Per-Inge Buskas är ny vice vd hos Stockholms läns landstings fastighetsförvaltare, Locum. Han kommer närmast från landstingets led-ningskansli.

Per-Inge Buskas tillträdde i mitten av mars.

NY FASTIGHETSDIREKTÖR I STOCKHOLM Från 1 april är Juan Copovi Mena ny fastig-hetsdirektör och chef för fastighetskontoret i

Stockholms stad. Han kommer närmast från Storstockholms lokaltrafik, där han arbetat som fastighetschef.

Juan Copovi Mena efterträder Torbjörn Johansson, som förra året fick lämna sin tjänst efter misstankar om fakturafiffel.

PEAB-GRUNDARE LÄMNAR VD-POSTEN I början av maj lämnar byggföretaget Peabs grundare, Mats Paulsson, posten som vd och koncernchef. Ny vd och koncernchef blir i stället Jan Johansson, som nu är vice koncernchef.

Mats Paulsson, som är 67 år gammal, kommer att kvarstå som vice styrelseordfö-rande i företaget.

FINANSCHEF NY VD FÖR ATRIUM LJUNGBERG Styrelsen i det privata fastighetsbolaget Atrium Ljungberg har utsett sin finanschef Ingalill Berglund till ny vd efter Anders Nylander som, på egen begäran, lämnar sin post efter åtta år.

Atrium Ljungberg äger och förvaltar 49 fast-igheter i Stockholm, Uppsala och Mälardalen. Beståndet består främst av kontor och köp-centrum, men även bostäder, till exempel 435 hyreslägenheter i Kista i norra Stockholm.

KÖPCENTRUMCHEF GÅR TILL ISS Tjänsteföretaget ISS anställer Isabella Andersson som ny chef för ISS fastighetsutveck-ling i Stockholm.

Hon kommer närmast från fastighetsförval-taren EFM, där hon varit centrumchef för Skär-holmens centrum. Isabella Andersson har också varit fastighetsutvecklare hos NCC.

TiPSA oSS oM erA PerSoNALNyheTer! • redaktör: Eva Blomberg, tel: 08-441 53 81, e-post: [email protected]

På nyA jOBB

Platsannonsera i BOFAST, tidningen som läses av hela fastighets-branschen. Ring Bofast: 08-441 53 73Eller mejla till: [email protected]

www.manodo.se

Enklare att nå miljömålen med Manodo Metering.

Manodo Metering är en fabrikatsoberoende programvara för energimätning i fastigheter ochlägenheter. Programvaran samlar in, bearbetar och levererar mätdata i realtid för presentation, analys eller debitering. Metering installeras på en server och den administreras enkelt via en klient.Eftersom Metering är fabrikatsoberoende kan man samla in mätdata från olika typer av insam-lingsenheter och datakällor. Gör som HBV/SABO och andra fastighetsägare, investera i Manodo Metering.

Utvald av

tele2.se/fastighetsagare

Fram

tid

ssäkrad fastighet

FiberLAN från Te

le2

Med FiberLAN från Tele2 i din fastighet får du inte bara ett bra erbjudande på TV, Bred band och Telefoni till dina boende. Du får också möjlighet att koppla på moderna fastighetstjänster såsom porttelefoni, övervakning samt mätning av el, värme och vatten. Och då kan du vara säker på att du har ett hus som har en modern kommunikationslösning även i framtiden. Enkelt skulle man kunna säga att du får en portvakt, en tvättservice och en fastighetskötare som inte åldras. Om du vill veta mer om FiberLAN och våra fastighets tjänster, gå in på tele2.se/fastighetsagare eller ring 0200-22 55 10.

Hus lever längre om de får fi ber.

POSTTIDNING BAvsändare: Titeldata AB 112 86 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsenmed den nya adressen på baksidan (ej adressidan).

bofast nr 3 2011 10

Documents