bofast 2011_06

nummer 62011 59 kronor Specialtidningen fr hyresrtten och allmnnyttan

Privatvrd nystartade

nergnget miljonomrde

Det ska bli kul att jobba fr en organisa-tion som arbetar fr att underltta fr mnniskor att bo i villa

22

Bostadsfretag och HBV i

tvist efter elkraschen

lago vill ge hsb ny politisk gld

skitsnacksmecka eller kundmtesplats?

Bostadsbolag vningskr sociala medier

32

16

Produkt-fokus:

FNSTER

55

Daniel Liljeberg 51

n y h e t e r p o l i t i k e k o n o m i m i l j t e k n i k e n e r g i byg g d e b at t

Vad vill du boka?

Mina bokningar Instllningar

ll du boka?

Operatr 12:34 PM

Tvtt

Tork

1925 installerades den frsta moderna tvttstugan av HSB. I brjan p nittiotalet levererade vi de frsta elektroniska bokningstavlorna. Idag r vi stolta ver att erbjuda vrldens frsta appar fr att boka gemensamma lokaler via smart-phones. Du laddar ner dem gratis p Android Market eller App Store. www.aptus.se

NYHET!

Bokning

Android

EnvistarLuftbehandlingsaggregat fr flerbostadshus

vid renovering och nybyggnation

Extremt lg energianvndning Enkelt fr fastighetsgaren Enkelt fr installatren Enkelt fr hyresgsten Klarar 4-70 lgenheter/aggregat

Nyhet!

Energioptimerad styrautomatik med enkel uppkoppling

Delbar fr enkel intransport genom 90 cm ppning

Patentsktavfrostningsteknik -ODS, fr att hantera pfrysningsrisken

Extremt eleffektiva EC-flktar. (SFPv-vrde: < 1,5 kW/m3/s)

Temperaturverkningsgrad 82 % kan motsvara fuktig verkningsgrad 90 %.Ls mer om verkningsgrad p www.ivprodukt.se

Rotor anpassad

fr bostder

Hgeffektiv

motstrmsvxlare

Besk ngot av vra Home Concept-mten som genomfrs p 60 orter under hsten 2011. Fr mer information se www.ivprodukt.se

www.manodo.se

Enklare att n miljmlen med Manodo Metering.

Manodo Metering r en fabrikatsoberoende programvara fr energimtning i fastigheter ochlgenheter. Programvaran samlar in, bearbetar och levererar mtdata i realtid fr presentation, analys eller debitering. Metering installeras p en server och den administreras enkelt via en klient.Eftersom Metering r fabrikatsoberoende kan man samla in mtdata frn olika typer av insam-lingsenheter och datakllor. Gr som HBV/SABO och andra fastighetsgare, investera i Manodo Metering.

Besk oss p fastighets-

mssan, monter D03:58

Bofast 6/2011 5

nr 6 2011

PrenumerationsrendenTiteldata, Kundtjnst, 112 86 Stockholm Tel: 0770-457 185 Du kan ven g in p www.prenservice.se fr att gra adressndringar och andra prenumerationsrenden.

Pris 395 kronor/r, plus eventuell moms

Repro och tryck: Lenanders Grafiska ABRedaktionen ansvarar ej fr icke bestllt material. Efter tryck av text och bild fr inte ske utan redak tionens medgivande.

Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08 -406 55 [email protected]

Ulrika Majstrovic Hansnad, illustratr 08-441 53 72 [email protected]

Anita Snis redaktionschef 08-441 53 85 [email protected]

Christian Lacottevd, chefredaktr,ansvarig utgivare 08-441 53 73 [email protected]

Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 [email protected]

Helene Ahlberg reporter, redaktr 08-441 53 84 [email protected]

Redaktion Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Hemsida www.bofast.net E-post [email protected]

08101622283256

HBV mter medlemmar i domstol

Hga advokatfakturor efter elhrvan

Bostadsbolagens bsta facebook-rd

Privatvrd kpte problemomrde

Mitthem: Vi har satsat nnu mer

The Mayor of Sdertlje nu p HSB

Tankar om fnster

Omslagsbild: Anders Lago, ny arbetande styrelseord-frande i HSB (se sidan 32).Foto: Ulrika Majstrovic Hansn

ges ut av sabo frlags ab

Magnus Johansson08-505 73 813 0707-45 67 [email protected]

Annonser

hel

ena

sh

utr

ick

44

56

16u

lrika m

ajstro

vic ha

nsn

ulrika

ma

jstrovic h

an

sn

ulrika

ma

jstrovic h

an

sn

th

om

as w

gstr

m

Det r styrelsen och deras hantering efter smllen som str oss mest.

341 009

Trycksak

Ledare

Aktuell forskning

riksrundan

En dag p jobbet

Boksidan

P nya jobb

Produktnytt

mer i Bofast07384144485155

22 Pr Linder, vd fr Partillebo, om HBV:s

agerande efter elhandelskraschen sid 8

www.manodo.se

Enklare att n miljmlen med Manodo Metering.

Manodo Metering r en fabrikatsoberoende programvara fr energimtning i fastigheter ochlgenheter. Programvaran samlar in, bearbetar och levererar mtdata i realtid fr presentation, analys eller debitering. Metering installeras p en server och den administreras enkelt via en klient.Eftersom Metering r fabrikatsoberoende kan man samla in mtdata frn olika typer av insam-lingsenheter och datakllor. Gr som HBV/SABO och andra fastighetsgare, investera i Manodo Metering.

Besk oss p fastighets-

mssan, monter D03:58

inn

ehl

l

Detta r en ren milj

www.swegon.com

Vi vill tnka till kring begreppet ren milj! Det viktigaste r inte alltid det som r det mest uppenbara ssom kvaliteten p inomhusmiljn i ditt hem. Jstceller, mgel, damm, pollen, virus och andra farliga luftpartiklar kan frorena din luft hemma utan att du varken mrker eller ser det. Vad som vid frsta anblick verkar vara rent, r i sjlva smutsigt och frorenat och kan hota din familjs hlsa och komfort. Med ventilationsaggregat, vrmepumpar, kksflktar och luftdon frn Swegon skapar du ett friskt, vlfiltrerat och energieffektivt klimat i ditt hem. Kom grna hem till oss under hstens husliga mssor:

ELMIA Fastighet, Jnkping, 20 22 september

Brf-mssan, Stockholm, 17 19 november

Vlkommen!

Bofast 6/2011 7

r politiker och debattrer som vittnar om samhllsnyttan av hyresbostder tro-vrdiga?

Parallellt framskymtar en vrdering som sger att det yttersta mlet fr varje verkligt lycklig medborgare r att ga sin bostad.

I botten fr subprimekrisen i USA lg ett omfattande bolneprogram som syftade till att ge amerikaner med mindre stark hushllsekonomi mjlighet att f ln och drmed kunna kpa sin bostad.

Mjligen r saker och ting annorlunda i USA, det r rentav troligt. Men det som frvnar r att denna vrdering ocks har fretrdare i Sverige.

I bgge Sveriges tv strsta morgontid-ningar finns exempel p att det r rtt och efterstrvansvrt att ga. Att hyra r i stl-let mindre lyckat. Och, hvdas det, ven dyrare.

det senare har sedan en lngre tid fr-fktats av svl privatvrdar som allmn-nyttans fretrdare. Det sgs rda en eko-nomisk obalans till de hyrda lgenheternas nackdel. Fr att rda bot p denna sak har

organisationerna vnt sig till finansmi-nister Borg som artigt tagit emot

properna.Bostadsminister

Attefall tycks dela sin ministerkollegas syn, bland annat sade han i december 2010 att en utredning skulle tillst-tas fr att se ver pro-blematiken.

Man fr undra hur det gr med den saken. I en genomkommersi-aliserad annonsbilaga i Svenska dagbladet den 2 september har Attefall tagit

p sig att skriva en ledare. Det r en i mnga stycken frvnande lsning.

Stefan Attefall skildrar den trevnad och frihetsknsla han upplever nr han sitter p sin altan och skdar ut ver sin trdgrd. Det saknas skl att tvivla p den saken. Sr-skilt som han kan referera till hur gande i Norge efter genomgngen tyskockupation sgs som ett tecken fr frihet och makt ver den egna situationen. Drfr, resonerar Ste-fan Attefall, ger 80 procent av norrmnnen

sin bostad, men BARA hlften av svensk-arna. Orsakssambandet r inte alldeles solklart, men den saken kan lmnas drhn i ljuset av den del av ledartexten dr bostads-ministern beskriver hur bra det r att bo i en bostadsrtt eftersom det ger 32 000 kronor mer i plnboken per r.

Vafalls! Skulle inte just detta faktum t-grdas?

En annan tydlig yttring av fenomenet finns i Dagens nyheter den 26 augusti. I ett frsk att tolka nya uppseendevckande siff-ror frn en underskning av vljarsympatier noteras att moderaterna visar de hgsta sympatisiffror man haft sedan valet.

en frklaring som tidningen ger r att nya vljare strmmar till partiet. De kom-mer ur andra grupper n dem som traditio-nellt rstar p m, det vill sga de mer vlsitu-erade invnarskikten, utan att grupper som traditionellt rstat p s bytt partilojalitet.

Analysen r trovrdig, ngonstans ifrn mste ju nytillkomna sympatisrer komma.

Men fr att tydliggra vilka dessa nymo-deratrstande r stller man upp fyra symp-tom som sammantaget sgs pvisa vilket missgynnat skikt av medborgarkollektivet de utgr;

- de har bara gtt i grundskolan- de definierar sig som arbetare- de tjnar mindre n 200 000 kronor per r- och de bor i hyresrtt Det finns alla skl att tro att rekryterings-

basen fr detta hgerorienterade parti bred-dats. Men den frga som instller sig r nd p vilket stt boendeformen ska anses vara ett lika stort tecken p att en mnniska r missgynnad som att han eller hon kan f det knepigt att f inkomsten att rcka till.

Statistik frn Stockholms stads utred-nings- och statistikkontor visar att det i Stockholms innerstad vid rsskiftet fanns 65 744 lgenheter som var uppltna med hyresrtt. r det en omfattande innerstads-fattigdom vi hr kan observera? Totalt i hela Stockholms kommun, inkluderande ytter-staden, r motsvarande siffra 179 679 hyres-lgenheter, jmfrt med 203 984 bostadsrt-ter. 47 procent av flerbostadsstockholmarna bor med andra ord i hyresrtt.

det blir lite svrt att hlla med om att hy-resrttboende skulle vara stigmatiserande. Desto tydligare blottar sig DN:s ledarredak-tion i sin frdomsfullhet.

En annan tanke r att den omfattande ombildning som framfr allt skett p Stock-holms malmar betalar sig i form av rster av dem som i ett enda pennstreck kunnat byta upp sig och kommit in i sitt gandes finrum.

Christian Lacotte chefredaktr

ga r lycka. Hyra r dyrt.

Ministern beskriver hur bra det r att bo i en bostadsrtt.

www.althiss.seA LV E S TA S T O C K H O L M G T E B O R G M A L M S U N D S VA L L P I T E

www.hfonstret.se H-Fnstret AB | Gseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

H-Fnstret i Lysekil tillverkar skrddarsydda aluminiumfnster med trkldd rumssida och verlgsen livslngd fr ett tryggt och problemfritt boende. De r effektivt energi- och ljudisolerade och bland de mest inbrottsskra p marknaden.

Fnster fr generationer

led

are

8 Bofast 6/2011

ambitionen att handla upp bil-lig el t bostadsfretagen fick fr 2,5 r sedan ett lika snabbt som snpligt och kostsamt slut. HBV, Sabofreta-gens gemensamma inkpsfrening, hade under ngra r handlat el p den nordiska elhandelsbrsen Nord Pool t bostadsfretag som s nskade.

Genom den norska elhandelsmklaren Ber-gen Energi kptes och sldes positioner p elbrsen med sdan framgng att elhandeln gick frn att omfatta 3 till uppt 160 bostads-fretag och ngra kommuner.

Men under 2008 svajade elpriset och Euro-pa darrade under bankkriser och finansiella strtdykningar. Elhandeln blev skakigare. Nr elpriset fll frlorade HBV:s inhandlade elpositioner i vrde. I den situationen krver Nord Pool in depositioner, pengar som lses p srskilda konton som en skerhet.

det hade hbv:s ledning inte riktigt fr-sttt. (Se intervjuer i Bofast 5 och 6 /2009). Men genom att flytta pengar mellan olika konton, snabbare fakturering och genom att begra in depositioner frn bostadsfreta-gen lyckades HBV skrapa ihop sammanlagt

320 miljoner som deponerades vid olika tillfllen under 2008.

Fast nr elpriset fll igen i brjan av 2009 hll det inte lngre. Det krvdes nnu mer depositioner och HBV:s vd Anders Linder knde sig inte bekvm med att be fretagen om mer pengar. Ett utlovat bankln bevil-jades inte. Och s pltsligt en dag i slutet av februari hade mklarfirman Bergen Energi slt ut alla elhandelspositioner.

eftersom vrdet p positionerna d lg s lgt blev konsekvensen en rejl frlust: 250 miljoner kronor.

Enligt Anders Linder skulle HBV annars riskerat inte bara frlustfrsljningar utan ocks att Nord Pool tvngsavvecklade han-deln och lade rabarber p alla depositioner.

Frvirring, chock och ilska spreds genom Allmnnytte-Sverige. Ingen frstod riktigt vad som hade hnt eller varfr. Bostadsbo-lagen blev arga bde ver pengafrlusten och ver att de inget ftt veta. Felskeriet startade. HBV:s ledning menade att Bergen Energi inte lmnat tillrcklig information om alla risker. Det hade man visst, menade Bergen Energi.

Anders Linder lmnade sin post. Och re-visorer, konsulter och advokater kopplades in fr att klara ut exakt vad som hnt, vilka belopp som varit i omlopp och vem som kon-taktat vem i vilket skede. (Mycket om hela affren finns att lsa p www.bofast.net).

HBV:s styrelse anlitade en advokatbyr fr att g till botten med om Bergen En-ergi hade haft rtt att genomfra utfrslj-ningen och om den verkligen varit nd-vndig fr att sedan vervga en rttslig prvning.

s blev det inte. HBV fr i dag ingen pro-cess mot Bergen Energi. HBV:s advokater har konstaterat att Bergen Energi och HBV hade ett separat frvalt-ningsavtal, som innebar att Bergen Energi hade rtt att utan HBV:s eller medlemmarnas hrande vidta de tgrder som Bergen Energi finner lmpliga.

Och vi kan inte pvisa att vi har lidit ngon ekonomisk skada. Kostnaderna har ju uppsttt hos bostads-fretagen som bedrivit finansiell handel, vi har bara varit mellanhand. Visserligen har det hr kostat i advokatpengar och arbets-tid, men de flesta bostadsfretagen har kat sin anvndning av HBV som inkpscentral, sger sa Sundqvist Olsson, HBV:s vd sedan snart tv r.

HBV har heller inte lidit ngon frtroen-deskada.

Omsttningen kar p vra andra upphandlingsavtal, s vi kan inte pst att

saSundqvist Olsson

nu rullar miljonerna i det rttsliga efterspelet till HBV:s kraschade elhandelsaffrer. Flera bostadsfretag vgrar betala fr-lusterna i elhandeln och har stmt eller blivit stmda av HBV.

Parterna tvistar om elhandelsfrluster p totalt 25 miljoner kronor. Vi kan inte betala ut en enda krona, det vore orttvist mot de

155 fretag som har betalat, sger sa Sundqvist Olsson, vd p HBV.

Text HELEnE AHLBERg Grafik ULRikA MAJStROViC HAnSn

Efter elhandelskraschen: HBV i mngmiljontvisterny

het

er

Nu fr domstolen avgra vem som ska betala fr frlusterna

Domstolen frstr nog inte s hr svra saker

efter elhandelskraschen i februari 2009 fortsatte Partillebo att betala sina fak-turor och betalade drmed av den frlust som uppstod nr positionerna sldes ut. Men i efterhand stmde Partillebo HBV p

1,6 miljoner kronor. Av principskl, enligt vd Pr Linder:

Dels fr att vi inte gillar att drabbas av kostnader som vi inte sjlva beslutat om. Och dels fr att HBV i efterdyningarna av kraschen inte levde upp till att vara en medlemsgd frening. Det r irriterande att vr egen organisation inte kan skta det hr snyggt.

Det som upprr r inte lngre sjlva kra-schen.

Alla kan gra fel. Men s fort man upp-tckt vad som hnt borde man ha kallat till trffar med medlemsfretagen och frt en

dialog. Man borde ha tagit fram tre-fyra al-ternativ och sedan ltit medlemmarna rsta om dem p en extrastmma. Nu var det i stllet styrelsen som fattade alla beslut kring efterrkningarna.

pr linder skulle i s fall ha propage-rat fr ett kompromissfrslag; att de 160 elhandlande fretagen tog den stora sml-len, men att ven fretag som inte deltog i elhandeln skulle bidragit lite till att tcka frlusterna.

Det hade varit fair utifrn ett fren-ingstnk, sger han.

Bostadsbolaget Partillebo har dragit tillbaka sina krav p HBV fr att man tvivlar p att domstolen skulle begripa den intrikata elhandeln.

Men vi tycker fortfarande att HBV har sktt det hr jttedligt. Styrelsen borde ha avgtt, sger vd Pr Linder.

Bofast 6/2011 9

vi tappat varken medlemmar eller omstt-ning. Drfr kan HBV inte stmma Bergen Energi. Men de medlemmar som anser sig ha lidit skada, kan ju sjlva vervga om de kan rikta krav mot Bergen Energi.

dremot har HBV frt rttsliga proces-ser mot fem medlemsfretag, som inte velat betala sin del av den frlust som uppstod nr elpositionerna sldes.

Till dem hr bostadsbolaget Frbo utan-fr Gteborg.

HBV har brustit p flera punkter, de har inte fljt vrt avtal. Det som var viktigt fr oss nr vi gick in i elhandeln var att knna

en trygghet nr det gllde priset. Drfr skulle vi enligt avtalet alltid godknna kommande affrer, ett r i taget. Men HBV har gjort af-frer utan att ha haft det godknnandet, sger Ulla Hamnlund-Eriks-son, vd p Frbo.

S ser inte HBV p saken. Enligt sa Sund-qvist Olsson har Frbo inte ens betalt fr all fysisk elkraft som leve-

rerats. HBV har drfr stmt Frbo p 3,8 miljoner kronor.

Ulla Hamnlund-Eriksson tycker att det knns konstigt att en frening tar till rtts-liga processer mot de egna medlemmarna.

Det har ju klarlagts att HBV begick en massa misstag. D kan jag tycka att man i en frening dr alla r medlemmar ska kunna lsa en sdan hr frga utan att behva g till tingsrtten.

Ulla Hammarlund- Eriksson

Efter elhandelskraschen: HBV i mngmiljontvister

nyh

eter

Han betonar att han inte har ngra horn i sidan till tjnstemnnen p HBV.

Det r styrelsen och deras hantering efter smllen som str oss mest. Vi lastar inte styrelsen fr det som hnde innan, det fr vara ett kapitel fr sig. Men vi lastar sty-relsen fr hur de agerade nr de vl frsttt vidden av hndelsen. D kan

man inte i en sn hr organisation sluta sig och anvnda vra pengar till advo-

kater kors och tvrs, kra hrdnackat och gra precis som man vill.

pr linder hade tnkt ka till HBV:s rsstmma frra ret och argumentera fr att styrelsen skulle bytas ut.

Men sedan stlldes mitt flyg in, och jag fick nja mig med att skicka med en skrift-lig fullmakt med Frbos vd. Fast det verkade inte riktigt

som om ngon ville lyssna p vad vi ville framfra.

En omrstning hlls och en tydlig majori-tet gav den sittande styrelsen sitt frtroende.

Pelle Bjrklund, ordfrande i HBV bde nu och vid tiden fr elsmllen, tillstr att styrelsen skert hade kunnat gra saker bttre efter elhandelskollapsen s hr vid en tillbakablick tv r senare.

Men vi frskte vidta alla de mtt och steg som vi kunde komma p. Vi frskte vara vldigt ppna, eftersom de som drab-bats var vra kolleger och medlemmar. Styrelsen bestr ju ocks av medlemmar i HBV, det finns ju ingen motsatsstllning dr, sger Pelle Bjrklund, som till vardags

Bofast beskrev turerna i elhan-delshrvan i flera artiklar under hsten 2009.

Frlikningsdomen faststlldes i slutet av maj.

10 Bofast 6/2011

Fretagen som ligger i fejd med HBV anser att deras avtal eller omstndigheter p ett eller annat stt skiljer sig frn de andra elhandlande bostadsbolagen. Och frn de andra tvistande bolagen.

Det anser inte HBV. Frgorna r vldigt snarlika. Men mot-

parternas advokater anvnder lite olika ut-tryck och betonar vissa saker mer n andra, sger sa Sundqvist Olsson.

HBV har heller inte fr avsikt att gra upp med ngot bolag om ngon form av kom-pensation inte ens en enda krona.

Mnga andra bostadsbolag som faktiskt har betalat har framfrt till bde mig och styrelsen att det skulle man aldrig acceptera: varfr ska vi vara med och finansiera ett annat fretags mindre bra affr undrar de, och sger att d ska de ocks ha ersttning.

hon framhller ocks att HBV r en ekonomisk frening som inte har ngra egna pengar.

Allt verskott r helt och hllet vra medlemmars pengar, som de ska f tillbaka i form av terbring. Drfr har styrelsen be-slutat att elavtalet inte ska srbehandlas jm-frt med vriga HBV-avtal, det vill sga att varje medlem br sina egna risker och vin-ster. Och stmman har ocks gett sitt std till att inga medlemmar ska kunna vltra ver

sina kostnader p de andra medlemmarna.155 av 160 fretag har betalat sina frlus-

ter. Eller reglerat sina finansiella resultat, som HBV uttrycker det.

Ett medlemsfretag kan ju heller inte frnta sig sitt ansvar fr att flja upp hur ett avtal fungerar. Fretagen har skrivit p ett avtal, och har d en skyldighet att stta sig in i vad avtalet innebr, sger sa Sundqvist Olsson.

ven rebrobostder (bo) har stmts av HBV p nra tta miljoner kronor. HBV flaggar i stmningsanskan dessutom fr att freningen kommer att hja stm-ningsbeloppet till drygt tio miljoner kronor om inte bo betalar fakturor p 2,5 miljoner fr kksluckor, spisar, frysar och tvttmaski-ner, som bo kvittat bort p ett felaktigt vis, enligt HBV.

HBV har begtt ett avtalsbrott och grovt sidosatt vrt avtal. bo hade en separat frvalt-ningsfullmakt som slog fast vid vilka miniminiver HBV fick avytt-ra vra elpositioner. Nu sldes positionerna lngt under den nivn och dessutom utan att HBV tog kontakt med oss, sger bos vd Ulf Rohln.

Han nskar att HBV i stllet hade ringt och bett om mer pengar.

Om de hade ringt och berttat att det behvdes tio miljoner mer i skerheter hade vi kunnat fra ver pengarna samma

dag.Efter frsljningarna fick bo veta att de

blev sittande med en reafrlust p 25 miljo-ner kronor. Den summan justerades efter lite omrkningar, kvittningar och bortdra-gen moms ner till drygt 19 miljoner.

Direkt efter utfrsljningen sa bo upp avtalet med HBV.

S snabbt vi kunde terskapade vi sedan vra elpositioner p egen hand. D gjorde vi en s god affr att vi tjnade nstan tio mil-joner kronor.

Av hyfsskl bestmde bo sedan att bolaget skulle betala in de tio miljonerna till HBV.

Vi tyckte att vi inte skulle tjna pengar p ngon annans olycka. HBV gjorde det hr p grund av bristande kompetens och de samkade Bostadssverige en stor frlust, men jag tyckte nd att vi skulle vara schys-sta mot HBV, sger Ulf Rohln.

Men ngra fler slantar tnker inte bo betala till HBV, trots att HBV anser att det fortfarande fattas omkring tio miljoner.

Vi sknker inte bort tio miljoner till ngon som vi tycker ha brutit mot vrt avtal. Det r inte riktigt min stil. Och trots att vi r stmda knner vi oss komfortabla i den hr frgan, vi tror att vi ror hem den hr processen.

enligt ulf rohln, som just tilltrtt som ny vd p bo nr elhandelskraschen brakade loss, skulle han nd ha sagt upp elavtalet med HBV.

Jag var inte frtjust i det avtalet. Jag satt med i styrelsen fr kraftbolaget stkraft i flera r och har varit med om uppgngar och nedgngar, s jag vet hur farligt elhandel r.

Om HBV hade haft mer pengar den dr desdigra februariveckan skulle man ocks ha kunnat tjna pengar, eller i alla fall gtt skadeslsa ur krisen. En vecka senare kade nmligen elpriserna och vrdet p positio-nerna steg igen.

r vd fr Svenska Bostder i Stockholm.Han hller inte alls med om bilden av en

styrelse som slt sig. Vi hade ju informationsmten dr vi

bjd in alla medlemmar, och s smning-om ven regionala trffar. Jag fick mnga mejl, och jag vet att jag svarade p alla. Men det r klart att det hr var en svr si-tuation fr oss ocks. S visst skulle man kunna fundera p vad som kunnat gras bttre.

Han menar ocks att styrelsen med auto-matik stller sina platser till frfogande vid stmman varje r, eftersom det r medlem-marna som bestmmer vilka som ska sitta i styrelsen.

strax fre sommaren enades Partille-bo och HBV om en frlikning, som innebar att bda parter stod fr sina egna juridiska kostnader men Partillebo blev helt utan pengar frn HBV.

Vi konstaterade att rtten troligen har svrt att frst s hr invecklade saker. D stllde vi vra juristkostnader mot mjlig-heten att vinna. Det var en krass ekonomisk kalkyl. Vi tycker fortfarande att vi har

hundra procent rtt, men vi r inte skra p att domstolen skulle komma till det utslaget eftersom rendet r s avancerat, sger Pr Linder.

Partillebo har hittills fortsatt anvnda HBV fr andra upphandlingar, men ska nu se ver sina relationer med freningen.

Det hr har ruckat mycket p vrt fr-troende fr HBV. Jag har gett vr inkps-chef i uppdrag att se ver vra lngsiktiga kontakter med HBV.

[email protected]

nyh

eter

PelleBjrklund

Ls mer p nsta uppslag"Advokaterna r de enda vinnarna"

UlfRohln

Inga medlemmar ska kunna vltra ver sina kostnader p de andra medlemmarna.

Bofast 6/2011 11

Vi ser varje renoveringsprojekt som tv parallella processer: en byggprocess och en mnsklig process. Byggprocessen handlar om att projektera och genomfra den fysiska delen: bilning, gjutning, mlning, snickeriarbeten och dylikt. Den mnskliga processen berr de som bor och verkar i fastig-heten, deras frstelse fr orsakerna till renoveringen, behov av information, mjligheter att komma till tals och att kunna pverka. Eftersom bda dessa processer r avgrande fr om renoveringsarbetet ska bli framgngsrikt, fr bde hyresgster och fastighetsgare, r det viktigt att de skts med stor kunskap, erfarenhet och mnsklig hnsyn. Drfr har vi valt att specialisera oss p bda dessa processer.

Vi har mer n 30 rs erfarenhet av bde in- och utvndiga ROT-arbeten som skrar kvaliteten i byggprocessen.

Fr den mnskliga processen har vi utvecklat Hyresgst-dialogen, ett system av tjnster som vi erbjuder vra uppdragsgivare. Hyresgstdialogen innebr kontinuerlig kommunikation med hyresgsterna och skerstller att de fr uttmmande information redan tidigt och under hela renoveringen. Det innebr ocks att vi fr en dialog med hyresgsterna. Vi lyssnar, agerar och ger dem mjlighet att pverka genom personliga tillval, mjligheter till mer om fattande renovering, osv.

Kort sagt, med Hyresgstdialogen gr vi hyresgsterna delaktiga i ett frlopp som tidigare oftast rrt fastighets-garen och projektledaren fr renoveringsarbetet.

Fr oss, vra uppdragsgivare och deras hyresgster har detta visat sig vara ett mycket framgngsrikt stt att skapa lngsiktiga vrden i fastigheter.

Psst! Ta del av hemligheten i sin helhet.Logga in p: www.rotpartner.se/hemlighetenbakomKodnamn: rotpartnerLsenord: huvudstaden

HEMLIGHETEN BAKOM

FRAMGNGSRIK FASTIGHETS- RENOVERING:

Nu ven i Stockholm!

ROTP0020_Annons_89x259.indd 1 2011-08-09 11.13

milj

on

pro

gra

mm

et

Med ett av Sveriges strsta och mest lyckade undermtningsprojekt som referens kan du knna dig trygg med Elvaco som partner.

Elvaco r utvald leverantr till HBV!

www.elvaco.se

Vi levererar en komplett lsning fr IMD, frn centralsystem till mtare. Alla ingende delar r certifierade och testade fr lngvarig och felfri drift i flt. Med ver 30 r i branschen vet vi av erfarenhet att kvalitet lnar sig.

Kom grna och besk oss p Fastighetsmssan/Fjrrvrmemssan i Jnkping 20-22 september.

Vi ses i monter B03:40.

elvaco-bofast-sep2011.indd 1 8/23/2011 2:06:58 PM

Bofast 6/2011 13

Frra ret spenderade HBV ver 5 miljoner kronor p rttstvister efter elhandelshrvan. Och mer slantar rin-ner ivg bde i r och nsta r.

De enda som tjnar p det hr r egentligen advokaterna, sger Chris-toph Vejde, vd p Haninge Bostder.

efterspelet till sammanbrottet fr HBV:s elhandel i februari 2009 har inte blivit billigt. Kostnaden fr advokater och elhandelsspecialister uppgick frra ret till 4,8 miljoner kronor.

Och d har vi nd inte rknat med min och andras arbetstid. Jag har periodvis lagt ned halva min arbetstid p det hr, sger sa Sundqvist Olsson.

Det har blivit mnga telefonsamtal, medlemsbesk och resor runt om i Sverige, ensam eller tillsammans med advokaten eller den konsultande elhandelsexperten.

Bostadsbolagen ville ju frst vad det hr handlade om, de mste kunna argu-mentera infr sin styrelse varfr fretaget skulle ta den hr kostnaden. Och jag be-stmde att alla skulle kunna f samma std frn mig, oavsett hur stor summan var. 300 000 kronor r ju vldigt mycket pengar fr ett litet bolag.

Hon sger att hon frstod litegrann av vad hon gav sig in p nr hon tog vd-jobbet p HBV, men kanske inte riktigt vilken omfatt-ning efterdyningarna av elskrllen skulle f.

Nr jag kom var hela mitt skrivbord

fullt med mappar med renden dr bostads-fretagen ifrgasatte elhandelskostnaderna. Ja, hela vggen med fnsterbrdor och allt var full med rendemappar. Jag tror att jag satt med ett 60-tal renden i brjan.

S smningom bestmde sig 55 av de fre-tagen att nd betala.

Det var ju vldigt sknt nr man kunde komma fram till att vi var verens.

kostnaderna fr de juridiska proces-serna redovisas tydligt i HBV:s rsredovis-ning.

Vi har bestmt oss fr att vara vldigt ppna och transparanta med det hr, sger sa Sundqvist Olsson.

Inte hjlper det heller att tvisterna rr samma frga, hr finns inga stordriftsfr-delar.

Varje inlaga mste ju analyseras och varje frga ska besvaras exakt utifrn hur den r formulerad. Det r ver huvud taget vldigt mnga inlagor som ska tas fram och frklaras och terkopplas.

Christoph Vejde, vd p Haninge Bost-der, som stmt HBV p 1,3 miljoner kronor, sger att han kanske skulle funderat en vnda till om han frn brjan vetat att ren-det skulle ta s mycket tid i ansprk.

Det r ju som en lavin som rullar. Nr det vl stter igng s rullar bollen och sedan fr du 14 dagar p dig att inkomma med ett svar p motpartens inlaga. Och s vidare. De enda vinnarna i en sdan hr

process r egentligen advokaterna. De r duktiga p att ta betalt, sger han.

Haninge Bostder var frst med att stm-ma HBV, och alla parter hade rknat med att detta ml skulle komma frst upp till prvning. Men sedan slutade domaren. Nu mste en ny domare stta sig in i rendet, och parterna har kallats till en ny muntlig frhandling.

Det knns lite surt fr bde oss och HBV. Nu rinner det mer av bde tid och pengar till vra jurister.

Christoph Vejde sger att Haninge Bo-stder har erbjudit HBV ett "generst fr-likningsfrslag" som inte har accepterats av HBV.

nu har haninge bostder inga tankar p en frlikning, i alla fall inte om utfallet skulle bli detsamma som fr Partillebo: noll kronor (se artikel p fregende uppslag).

Det knns som om vi har vind i seglen och kan vinna det hr mlet.

Liksom de andra tvistande fretagen anser Haninge Bostder att de har andra

Advokaterna r de enda vinnarna i vra tvister

Det knns lite surt bde fr oss och HBV. Nu rinner det mer av bde tid och pengar.

Med ett av Sveriges strsta och mest lyckade undermtningsprojekt som referens kan du knna dig trygg med Elvaco som partner.

Elvaco r utvald leverantr till HBV!

www.elvaco.se

Vi levererar en komplett lsning fr IMD, frn centralsystem till mtare. Alla ingende delar r certifierade och testade fr lngvarig och felfri drift i flt. Med ver 30 r i branschen vet vi av erfarenhet att kvalitet lnar sig.

Kom grna och besk oss p Fastighetsmssan/Fjrrvrmemssan i Jnkping 20-22 september.

Vi ses i monter B03:40.

elvaco-bofast-sep2011.indd 1 8/23/2011 2:06:58 PM

Fem rttstvister med stm-ningar och mot-stmningar mellan HBV och bostadsbolag har drivits i efterdyningarna av elhrvan. Ett fall slutade med frlikning.

nyh

eter

14 Bofast 6/2011

omstndigheter n merparten av bo-stadsbolagen.

Min fretrdare p vd-posten flag-gade flera gnger fr att han ville f ett nytt avtalsfrslag i samband med att vrt avtal lpte ut vid rsskiftet fre kraschen, men det kom aldrig ngot. Min fretrdare kte till och med upp till HBV:s kontor tillsam-mans med en vd-kollega fr att prata med Anders Linder om det. Men d fick de bara

hra: Jag r ledsen, mina herrar, alla era positioner r slda. Det rkade nmligen vara dagen efter den stora utfrsljningen.

P frra rets stmma hrde Haninge Bo-stder till dem som rstade fr att styrelsen skulle avg.

Vi blev nedrstade, vilket var trkigt. Men vi respekterar omrstningsresul-tatet.

Svl Haninge Bostder som rebro-bostder intygar att deras frtro-ende fr HBV:s upphandlingar av de vanliga, fy-siska varorna som kylskp, tvttma-skiner och drrar r helt orubbat.

frst ut i rtts-spret ligger nu Eker Bostder. Bo-laget har stmt HBV p 765 000 kronor, bland annat med motivet att bostads-bolagets positioner sldes utan freg-ende kontakt med bolaget. HBV har sedan i sin tur stmt Eker Bostder p 573 000 kronor.

Enligt Eker Bostders advokat Anna Carbell Wet-terberg har mlet nu kommit s lngt att tingsrtten bokat en preliminr tid fr rttegng mot slutet av november. Fyra hela dagar r inbokade.

Det blir mnga

vittnen som ska kallas, eftersom det r mycket som sagts p telefon eller i mten. Det r ju tyvrr inte alla som lser saker och ting via mejl eller brev. Men vi kommer att kunna redogra i detalj fr hur allt har gtt

till under de dr dagarna och drefter, sger sa Sundqvist Olsson.

frbos ml kommer antagligen att hamna i rtten under mars nsta r. bos och Haninge Bostders tvisteml r lngt ifrn att ens f ett datum fr huvudfr-handling.

S juristrkningarna lr fortstta rulla in under flera r framt.

Tnk om vi kunnat anvnda de pengar-na, som ju egentligen tillhr medlemmarna, till att utveckla HBV:s verksamhet i stllet, sger sa Sundqvist Olsson.

[email protected]

45 bolag med i HBV:s nya elupplggHBV har inte lngre ngra avtal med Bergen Energi. Dremot erbjuder HBV ett nytt portfljfrvaltande elavtal, fast med ett annat upplgg, dr HBV inte lngre r mellanhand fr betal-ningarna. Bostadsbolaget gr i stllet upp direkt med elleve-rantren Telge Kraft. Runt 15 fretag har anslutit sig till den modellen.

HBV har ocks elavtal av mer traditionell art med val av fast eller rrligt pris via elhandelsbolaget Energifrsljning Sverige. Ett trettiotal huvudsakligen mindre bostadsbolag har valt den modellen.

Ls tidigare artiklar om HBVp www.bofast.net:

Elnotan: 250 miljoner kronor HBV:s vd lmnade bten "Vi vill prva skuldfrgan" Pratbrist ledde till elkrasch "HBV knde till alla risker" 100 bolag hoppar av avtalet "Det hr r mycket pengar" I stort sett en bra affr

Tystnad med fnster frn Elitfnster

www.elitfonster.se

Ljudvrde upp till Rw 47 dB

Med Elit Objekt kan du njuta av tyst-naden mitt inne i ttorten, bredvid motor- och jrnvgen eller om du bor intill ngon industri.

Vra fnster med lga u-vrden ger ocks bra komfort hela ret om.

Dessutom sparar du bde energi och pengar.

Det blir mnga vitt-nen som kallas efter-som mycket sagts p telefon eller i mten.

nyh

eter

YM

ER

R

EK

LA

MB

YR

Kolla in det senaste inom bostadsventilation besk oss p Elmia Fastighet 20-22/9.

Flkt Woods erbjuder de senaste och effektivaste ventilationssystemen p marknaden. Balanserade ventilationssystem dr du kan tervinna upp till 83 procent av vrmen i frnluften. En investering fr hlsa, ekonomi och milj. Vi ses i monter C03:28 s berttar vi mer.

P mssan visar viEtt brett sortiment av spiskpor.

Designade spiskpor Slimline, Magnium och Combiranda

RDKR bostadsaggregat med roterande vrmevxlare

RDKR med Slimline designkpa

RDAR med roterande vrmevxlare fr placering i kallt eller varmt utrymme

RDAE, ett vindsaggregat med roterande vrmevxlare och lgt SFPv

Tak kt STEC med EC-motor

Luftbehandlingsaggregat eQ

Varmluftsaggregat ACJ

Vi ses i monter C03:28



Gilla Ventilation Hemma p Facebook och delta i diskussionen du ocks.

Trygga ochtrivsamma trapphus

www.secor.se 020-440 450

Secor r en erfaren och rikstck-

ande montage- och sljkedja fr

Dalocs klassade skerhetsdrrar.

Vi utfr professionella drrbyten

och utgr frn dina behov oavsett

om du vill ha en drr eller ett

enhetligt och snyggt trapphus.

Vra certifierade montrer garanterar

att drren blir korrekt monterad.

Att vra kunder blir njda r viktigt

fr oss.

Professionellmontering

Secor sljer och monterar snygga, klassade skerhets-drrar frn Daloc. Drrar som ven skyddar mot oljud och brand.

Drrarsom skyddar dig mot inbrott

16 Bofast 6/2011

soci

ala

med

ier

de sociala medierna har i dag fler anvndare n de traditionella medierna p ntet, enligt oberoende internetstatistik.se.

En rundringning som Bofast gjort ger vid handen att flera kommunala bostads-bolag anvnder sig av bloggar och facebook (se artikel nedan), medan andra r mer tveksamma till att bruka de sociala medi-erna.

Uppsalahem var bland de frsta, om inte rent av allra frst, av de allmnnyttiga bostads-bolagen med att prva facebook som kommuni-kationskanal.

Argumentet fr att finnas dr r, enligt webbansvariga Emma Welander, sjlvklart.

Vra mlgrupper finns p facebook och det frdes diskussioner om oss dr. S i stllet fr att sticka huvudet i sanden mste vi finnas dr och ta emot och bemta kritiken. Rtt

bemtt kritik blir positivt fr fretaget, det r vr filosofi, sger hon.

Motargumenten inom organisation var att gnllspikarna kommer att f nnu en kanal att framfra sina sikter i. Och att det skulle bli ytterligare en kommunikationska-nal att hlla reda p.

S intrdet p den nya plattformen frbe-reddes noga (se ven nsta uppslag).

Vi gick igenom syftet med vr nrvaro och tnkte igenom noggrant vilken kritik som skulle bemtas och hur, sger Emma Welander.

att starta en facebook-sida kostar ing-enting, frutom den tid som behvs fr att lgga upp information och innehll.

Hur mycket resurser sidan sedan krver beror p hur mnga som fljer den och kommenterar, vilket sjlvklart kan frnd-ras ver tid.

Emma Welanders erfarenhet frn Upp-salahems tv r p facebook, r att det inte krvs s mycket tid att frbereda, lgga upp

sidan och att kontinu-

erligt fylla den med innehll. Men, som hon framhller, har hon frdelen att enbart ar-beta med webb och digitala medier, s upp-giften skiljer sig inte nmnvrt frn andra arbetsuppgifter.

Hon understryker vikten av att hlla koll p kommentarer frn hy-resgster och andra.

Akuta saker krver ett snabbt svar, till exem-pel nr en hyresgst talar om att ngot inte fung-erar. Men jag fr ett mejl varje gng ngon gr ett inlgg s att jag kan agera direkt.

Att snabbt f reda p att ngot fallerar r en stor frdel, framhller Emma Welander, och tar som exempel nr Uppsalahems rkneverk fr lediga lgenhe-ter, som syns p webbplatsen, visar p - 1.

Det ger oss en indikation p att hela systemet hller p att krascha och d mste it-avdelningen starta om allting.

Emma Welander berttar att kommenta-

500 miljoner mnniskor gr det. i Sverige nstan varannan svensk. till och med pven Benedictus XVi r numera aktiv, och mnga fretag satsar p det.

Bofast har gjort en rundringning bland landets bostads-bolag fr att hra hur de stller sig till sociala medier som facebook, bloggar och twitter.

Text EVA BLOMBERg Illustration ULRikA MAJStROViC HAnSn

sociala medier r ett samlingsbegrepp fr mnga olika webbplatser och tjnster p internet. De kan beskrivas som mtesplatser dr anvndarna kan bygga upp sitt eget inne-hll, skapa kontakter och bilda ntverk.

Knnetecknande fr de flesta tjnster som rknas till sociala medier r att de krver medlemskap och inloggning. Som medlem fr man ett eget utrymme, till exempel en face-booksida dr foton och personliga uppgifter publiceras. Med hjlp av olika funktioner

bygger anvndaren upp sin vnskapskrets eller en kontaktlista p sidan. Umgnget i sociala medier baseras just p mjligheten att hitta och lgga till nya vnner och kontakter till det egna kontot.

En annan viktig funktion r att anvndarna ska kunna samarbeta fr att skapa innehll och information p en webbplats. Man kan dela med sig av till exempel kunskaper och information i form av lnkar, bilder, filmklipp och presentationer.

Hr fljer en beskrivning av ngra sociala medier:

r 2004 grundades facebook av psyko-logistudenten Mark Zuckerberg tillsammans med ngra klasskamrater p Harvards uni-versitet i USA. Webbplatsen var frn brjan frmst tnkt som ett ntverk fr studenter, men frn r 2005 och framt har facebook vuxit bde utanfr universiteten och USA fr att i dag, 2011, ha omkring en halv miljard aktiva medlemmar vrlden ver.

Twittra, blogga eller facebooka eller inte?

Sociala medier s fungerar de

EmmaWelander

HarrietArnold

Bofast 6/2011 17

soci

ala

med

ier

rerna ocks ibland kan innehlla olmpligt innehll.

D tar vi bort det inlgget och lgger in en kommentar om att innehllet varit olmpligt. Och det accepterar anvndarna. Bland annat har det handlat om direkt per-sonliga phopp.

samtidigt som det r positivt med en ppen kanal, som facebook, dr alla kan lgga fram synpunkter och f snabb re-spons, r det just det som ocks r det nega-tiva, ppekar Emma Welander.

Vi ser klagomlen, men det gr alla andra ocks, och pverkas naturligtvis av det. Desto viktigare r det hur vi svarar p synpunkter. Varje ord kan vndas emot oss.

Ngon kurs eller vidareutbildning i den konsten har Emma Welander nnu inte hit-tat. Hon har lrt av andra branscher som fr mycket kritik, som kld- och resebranschen, genom att titta p deras facebooksidor.

Se och lr, och vga testa. Det r det som frt oss framt, summerar Emma Welander.

i vras startade ven rebrobostder en egen sida p facebook. Liksom Emma Welander anser rebrobostders kom-munikationschef Harriet Arnold att det r ndvndigt att finnas dr.

Genom att finnas p facebook r vi med i utvecklingen och mter mnniskor dr de finns. Det har varit vldigt nyttigt och lrorikt fr oss. Det hjlper oss att bli mer lyhrda, eftersom vi frstr bttre hur hyresgsterna tnker och vad de vill, kon-staterar hon.

Harriet Arnold menar att i jmfrelse med de vanliga kanalerna informations-brev och webbplatsen dr bostadsbolaget informerar om frhllningsregler och fakta s kan rebrobostder p facebook mer direkt bertta om sdant som kan ha ett mervrde fr kunden.

Dr skriver vi till exempel: Kom och var med i den hr kren som vi har startat, frklarar hon.

Hur mycket facebookandet kommer att kosta i form av resurser i framtiden r nnu oskert.

Det hr r helt nytt fr oss. I dag har vi omfrdelat resurserna p vr kommuni-kationsenhet s att en person av fyra r hu-vudansvarig och har koll varje dag, men alla kan g in och svara p inlgg.

Erfarenheterna r positiva, enligt Har-riet Arnold, som inte ser ngra nackdelar alls i dagslget, men menar att det gller att bevaka utvecklingen.

Vrsta scenariot r att det blir ett forum fr skitsnack, att man brjar sklla p varandra. Skulle vi mrka att det br ivg t det hllet s kan vi faktiskt stnga ner. Men just nu ser vi det som ett kundnra komplement till vra andra informationska-naler.

mer tveksam till nrvaro p facebook har Katrin Amgarth, infor-mationsansvarig p Fa-miljebostder i Gteborg varit. Anledningen till att bostadsbolaget inte har haft ngon facebook-sida r frmst fr att

Framtiden-koncernen, dr Familjebostder ingr, tidigare inte tilltit sina anstllda att g in p facebook och youtube.

Det gr att vi inte heller har velat vara aktiva p facebook. S det har vi valt bort. Dremot har vi en blogg som jag mestadels skriver.

Katrin Amgarth berttar att bloggen star-tades i samband med att Familjebostder var med i SVT:s Uppdrag granskning, som ett av de fretag dr anstllda misstnktes ha tagit emot mutor.

Bloggen blev som ett slags krishante-ringsverktyg. D var vi vldigt aktiva och skrev p bloggen och svarade p kommenta-rer, berttar Katrin Amgarth.

katrin amgarth vet inte hur mnga lsare fretaget har p sin blogg. Men under den mest intensiva tiden var det mnga som kommenterade hndelserna och det blev ett stt att f direktkontakt med hyresgster och andra som tyckte ngot om Familjebo-stder.

Katrin Amgarth tror inte riktigt p face-book som en allmn informationskanal fr fretaget, ven om Framtidenkoncernen nu

slpper p facebook- och youtubefrbudet, som inrttats av skerhetsskl.

Man mste ha ngot extra spnnande och intressant att erbjuda och ett tilltal som gr det trevligt att beska sidan. Annars tror jag inte man fr ngra beskare. Dremot tror jag p att starta facebookgrupper till exempel fr nybyggnadsprojekt och andra projekt, fr d finns det ett srskilt intresse.

kommungda gavlegrdarna har provat just den varianten, och har en face-booksida fr sitt projekt Fullriggaren. De positiva erfarenheterna har gjort att bolaget beslutade att Gavlegrdarna ven skulle

Enligt facebooks senaste statistik skrivs varje minut 500 000 kommentarer. Hlften av alla aktiva medlemmar, det vill sga 250 miljoner mnniskor, loggar in varje dag och ver 200 miljoner mnniskor har tillgng till facebook via sin mobiltelefon.

Genomsnittsanvndaren har cirka 130 vnner knutna till sin facebooksida. Under 20 minuter delas en miljon lnkar, accepteras tv miljoner vnfrfrgningar och skickas nstan tre miljoner meddelanden p facebook.

Ordet blogg kommer frn engelskan och r en frkortning av webblog som skulle kunna versttas med loggbok eller dagbok p internet. Freteelsen att publicera sin dagbok p ntet dk upp i slutet av 1990-talet och slog igenom i Sverige runt 2005.

Flertalet bloggar har karaktren av person-liga dagbcker, men det r bara ett av mnga anvndningsomrden.

I dag finns bloggar knutna till yrken, bran-scher eller organisationer och de drivs ofta

som ett samarbete mellan flera personer.En blogg r inte en tjnst som gs av ett

fretag, som r fallet med facebook och youtube, utan en webbsida dr ett publi-ceringsverktyg anvnds fr att materialet ska publiceras p ntet. Det finns flera olika verktyg att vlja mellan.

Twitter kan beskrivas som en blandning mellan en blogg och en chatt, som r en skriftlig realtidsdiskussion mellan flera

KatrinAmgarth

Vrsta scenariot r att det blir ett forum fr skitsnack, att man br-jar sklla p varandra.

"fejjan"

18 Bofast 6/2011

finnas p facebook som fretag.

Man smyger igng nu i september. Ralf Fredriks-son, som r webbansvarig p fretaget, instmmer i att man som fretag lr sig mycket av hyresgsterna genom nrvaron p det sociala mediet. Och det posi-tiva i att kritik kan bemtas direkt.

Vi kan nstan utg ifrn att det alltid finns ett missnje ngonstans, med vrme i lgenhe-ten eller hyreshjningar. P det hr sttet blir vi uppmrksamma p problemet och vi kan bemta det direkt. Vi blir proaktiva p ett helt annat stt, sger han.

Ett annat anvndningsomrde som Ralf Fre-driksson pekar p r att nyttja facebooksidor som ett slags slutna intrant, exempelvis fr stu-dentbostder eller fr bodemokratiska projekt.

Om vi till exempel ska rusta upp ett omrde och vill veta hyresgsternas synpunkter, tankar och ider s kan vi ha en facebooksida fr det. Den hr direktkommunikationen man fr med nrvaron i sociala medier r svr att uppn p annat stt. Det r som en stndigt pgende kva-litetsunderskning.

Ralf Fredriksson framhller trots allt ngra nackdelar med facebook.

Negativt r att vi inte har ngon kontroll ver den tekniska lsningen. Om facebook till exempel vljer att lgga ner, ja, d kan inte vi gra ngonting.

han betonar ocks att det finns farhgor kring att facebook inte gr ngra riktiga back-uper p det som finns p sina servrar. Vad hn-der med allt material och framfr allt de relatio-ner som man har byggt upp ifall ngon anmler sidan som opassande flera gnger och facebook stnger sidan? frgar sig Ralf Fredriksson, som inte tror att anmlningarna granskas av en fy-sisk person, utan troligtvis genom ngot slags automatisk process.

Om man kan bevisa att sidan trots allt inte hade otilltet innehll r det allts oskert om innehllet finns sparat, efter att facebook stngt ner sidan.

Om inte, finns det fretaget byggt upp inte kvar. Alla relationer r borta och man fr brja

om frn noll. Om man som fretag till exempel har skapat relationer till 5 000 personer vore det en katastrof, betonar Ralf Fredriksson.

Han refererar till it-entreprenren Johan Stal von Holstein, som har rasat ver detta faktum och drfr utvecklat en ny gratis-tjnst dr anvndare kan gra back-up p allt de har p ntet och spara ner p den egna hrddisken eller dr de nskar.

ven ume kommuns bostadsbolag Bo-staden har enligt sin kommunikationschef Elisabeth Lind funderat p facebook som en kommunikationskanal. Bolaget har ocks anvnt mediet vid speciella tillfllen fr till exempel inbjudningar till ngra event dr det lmpat sig bra.

Men tills vidare har vi sagt att vi inte ska ha en srskild facebook-plats dr vi gr dagliga inlgg. Facebook ska vara en aktiv och alert kommunikationskanal. Det fr inte bara bli ett statiskt skyltfnster fr bolaget, och det krver en intern organisation som vi inte har i dag. Dremot har vi gilla-knappar p vr hemsida i samband med nyheter vi lgger ut dr.

Utan att ens anvnda facebook kan man allts lgga in en lnk med symbolen tummen upp som beskaren kan klicka p. Det kommer d att st p beskarens face-book-sida att han eller hon gillar produkten, tjnsten eller blogg-inlgget, vilket kan styra beskarens vn-ner dit.

elisabeth lind bert-tar att Bostaden har en vl fungerande webbplats dr hyresgsterna kan kommunicera med fretaget, bland annat via en enkel tyck till-funktion. Dr finns ocks mjlighet att logga in p en personlig sida och f information och kommunicera via e-post eller sms.

De allra flesta av vra hyresgster, och alla vra bostadsskande, har en personlig sida och dr utvecklar vi vra egna tjnster. Sen r vi ppna fr nya lsningar som kommer, men vi vill grna knna oss fr innan vi satsar p nya kommunikationskanaler. I dag r det facebook som gller, men vad som gller nsta r vet vi inte, sger Elisabeth Lind.

Uppsalahemsskl att finnas p facebook:> Fr att skapa en plats fr snabb dialog dr informa-tion delges men ocks kan kommenteras.

> Fr att mta hyresgster, och intressenter, p en plats dr de finns.

> En dialog frs, dr tilltalet r mer lttsamt n p webb-platsen.

> Det r ett stt att perso-nifiera bostadsbolaget, i och med att inlgg besvaras med personliga namn.

> Sidan blir en inkrsport till fretagets egen webbplats, som r den frmsta kommu-nikationskanalen.

Emma Welander,Uppsalahem, tip-sar om vad fretag br tnka p innan de lgger upp egna facebook-sidor:> G igenom syftet med nr-varon p det sociala mediet

och stt det p prnt.

> Tnk igenom i frvg hur och om olika typer av kritik

ska bemtas. Motivera allts

ven i de fall fretaget vljer

att inte svara.

> Det r viktigt att personal som jobbar med sociala

medier har det som en

arbetsuppgift, inskriven i

sin arbetsbeskrivning, s att

det inte blir en oprioriterad

sidouppgift.

> Se, lr och vga testa!

RalfFredriksson

ElisabethLind

anvndare. Till skillnad frn i de andra inter-netverktygen mste man vara kortfattad nr man twittrar. Ett meddelande som skickas via twitter fr inte vara lngre n 140 tecken.

Youtube grundades 2005. Mindre n ett r drefter kptes youtube av skmotor-fretaget Google. P youtube kan mnniskor ver hela vrlden lgga upp och titta p var-andras videoklipp. Det som gr youtube till ett socialt medium r att det gr att dela sina

favoritfilmer med andra samt kommentera och diskutera en film med andra anvndare. Man kan ocks betygstta filmerna.

Wiki r hawaiiska fr snabb, och r en skbar webbplats dr sidorna enkelt och snabbt kan redigeras av beskarna sjlva via ett webbgrnssnitt.

Skype r en programvara som gr att den som installerat programmet kan ringa gratis

till andra som har programmet installerat, via internet.

Linkedin r en webbtjnst dr anvndare kan skta sina privata och professionella ntverk. Dess frmsta syfte r att kunna terknyta kontakten med gamla vnner och kollegor. Med hjlp av sitt kontaktnt kan den som vill hitta nytt arbete eller nya affrs-mjligheter.

soci

ala

med

ier

Klla: Skolverket

PODAB r specialiserade p utrustning fr professionell tvtt av textilier. Med ver 65 rs erfarenhet och det bredaste sortimentet p marknaden, erbjuder vi det bsta alternativet fr dina behov.

Spara 16 badkar med vatten i veckan...

...bara genom att tvtta med rtt utrustningHur r det mjligt? Besk www.podab.se/sparamer fr att se hur mycket du

sparar genom att anvnda vra klimatsmarta produkter.

20 Bofast 6/2011

hkan selg, forskare vid institutio-nen fr informationsteknologi p Uppsala universitet, har studerat internetanvndning i tio rs tid.

Just nu leder han en stor underskning om nya kontaktmnster i sociala medier och digitala kanaler inom yrkeslivet. Resultatet av den kommer att publiceras i en rapport nu i dagarna.

Mycket uppmrksamhet under de se-naste ren har gnats facebook. Men egent-ligen har vi i dag, frutom facebook, en hel rcka med nya verktyg att kommunicera med: sms, chat, skype, twitter, linkedin och olika wikier. Antalet har blivit dramatiskt mycket strre, sger Hkan Selg.

Han frklarar att alla verktygen (se fre-gende sidor) har sina anvndningsomr-den. Gemensamt fr dem r att de innebr stora mjligheter; man kan hantera mnga fler kontakter p ett ndamlsenligt stt n tidigare.

Om man lr sig att behrska verktygen, vill sga. Vart och ett av dem har sin speciel-la kultur. Man mste lra sig sprket och hur man skriver. Om man sms:ar eller twittrar med begrnsningen 140 tecken skiljer det sig kraftigt frn e-posten.

mnga fretag, myndigheter och orga-nisationer prvar sig nu fram i de nya medierna, medan andra, enligt Hkan Selg, r mer skeptiska.

Fr att ge perspektiv p vad utmaningen inne-

br pminner han om att det faktiskt inte gtt s mnga r sedan vi mnniskor, nr vi var p avstnd frn varandra, bara kunde kommunicera med hjlp av brev och telefon.

Telefonen var en kollektiv tillgng. Hemma stod telefonen i hallen eller kket, och man ringde inte till ngon efter klockan nio p kvllen fr att inte stra. P arbetena var telefontiden mellan nio och fem och samtalen gick via en vxel.

grnserna mellan privat- och arbetsliv var tydliga. P 1990-talet kom som bekant allt fler mobiltelefoner och datorer, och e-postmjligheten utvecklades. Dessa ap-parater introducerades ju frst i arbetslivet fr att s smningom, nr de blev billigare, flytta in i privatsfren.

Hkan Selg frklarar att med de sociala medierna har frhllandet varit det mot-satta utvecklingen har brjat i privatsf-ren fr att sedan fortstta in i yrkeslivet.

De som brjade chatta tidigt var barnen. Och sociala communities, som exempelvis Lunarstorm och Myspace, anvndes ocks av barnen.

Communities r allts ntgemenskaper eller virtuella mtesplatser p ntet.

fretagen har, enligt Hkan Selg, blivit lite stllda av fenomenet sociala medier.

De frsta kontakterna med de nya verk-tygen har de ftt via sina barn, nr de sg dem chatta istllet fr att gra lxorna. S nr de fr se sina medarbetare vara inne p facebook p arbetstid associeras direkt till att de inte gr vad de borde gra.

Frsta reaktionen frn arbetsgivarna har drfr varit ifrgasttande.

Hkan Selg pekar p tv saker som skiljer de nya sociala medierna frn de kommu-nikationskanaler fretagen varit vana vid: tonen i sprket r personlig snarare n for-mell och anvndarsttet r annorlunda.

De sociala medierna, som facebook och twitter, har stllt fretagens uppfattning om kommunikation p nda. Utvecklingen har gtt frn brev och telefon, via e-post och mo-biltelefoner, till ppna diskussioner p facebook, menar internetforska-ren Hkan Selg.

Fretagen gr klokt i att lra sig hantera de nya arenorna, sger han.

Text EVA BLOMBERg

Frr skickade vi julkort en gng om ret nu skickar vi hlsningar en gng om dagen.

HkanSelg

soci

ala

med

ier

ulrika

ma

jstrovic h

an

sn

Bofast 6/2011 21

Men det hela handlar om lrprocesser. Och det r inget nytt. Det tog tid att lra oss att tala i telefon ocks. Men det har vi glmt.

I grunden r dock till exempel facebook och twitter individuella stt att kommuni-cera, framhller Hkan Selg. Men fretagen gr, enligt honom, klokt i att lta sina kom-munikationsavdelningar stta sig in i hur de nya arenorna ska hanteras.

Ofta frsiggr en diskussion om freta-gen i dessa medier, som de inte deltar i eller frstr.

hkan selg menar ocks att de tradi-tionella fretagsorganisationerna hller p att frndras och att de nya verktygen har en roll i den utvecklingen.

Vi gr sedan lnge mot att stora organi-sationer bryts ner i mindre enheter och att grnsen mellan privatliv och yrkesliv tende-rar att luckras upp. Det beror inte p de nya verktygen, men de hjlper till att pskynda processen.

Att vissa fretag och arbetsgivare be-grnsar eller frbjuder sina anstllda att anvnda sig av till exempel facebook, privat, p arbetstid tycker inte Hkan Selg r s anmrkningsvrt, och i vissa fall en sjlv-klarhet.

Jag kan mycket vl tnka mig situatio-

ner nr det r direkt olmpligt. P en l-karmottagning till exempel. Det vore inte roligt om sjukskterskan pratade i telefo-nen om vad hon ska gra i helgen samtidigt som hon sktte om en. Lika olmpligt vore det om en person med kundkontakter p ett fretag hller p att facebooka samti-digt som han eller hon pratar med mig, sger Hkan Selg.

Det vsentliga frn arbetsgivarsynpunkt mste nd, enligt honom, vara att de an-stllda klarar av sina arbetsuppgifter. Och han likstller privat facebookande med att till exempel ta en kaffepaus, en pratstund med en arbetskamrat eller att blddra en stund i tidningen.

twitter anvnds i dag i en ganska begrnsad omfattning, enligt Hkan Selg, och d framfr allt i privata sammanhang. Ett ftal personer twittrar aktivt och de terfinns ofta inom mediabranschen eller r p annat stt vana att publicera sig eller tala infr publik. D r twitter ocks en tillgng i arbetet.

Den som lrt sig verktyget fr, i professi-onella sammanhang, skert vldigt mycket ut av att twittra. Man fr ju hela tiden en massa tips frn kolleger, vare sig man kn-ner dem eller inte.

Hkan Selgs tidigare forskning har fo-kuserat p studenters internetanvndning. Enligt honom kan deras beteenden p ntet gra det mjligt att tidigt upptcka nya ten-denser och att frst hur utvecklingen kan komma att se ut p ngra rs sikt.

r facebook en vergende trend eller r plattformen hr fr att stanna?

Ett verktyg, typ facebook, kommer s-

kert att finnas. Men om just facebook finns kvar om fem r det vet vi inte. Det som talar fr facebook r att det r s etablerat, men det kan lika grna ersttas av ngot annat.

Allt gr ju s fort nr det gller utvecklingen av de hr medierna. Fr inte s lnge sedan skick-ade vi julkort till vra vnner en gng om ret, nu gr vi det p facebook en gng om dagen.

soci

ala

med

ier

Det tog tid att lra oss att tala i telefon ocks. Men det har vi glmt.

22 Bofast 6/2011

sundsbruk, med omrdena Finsta och Hammar-vgen samt Ljustadalen, ligger en mil norr om Sundsvalls centrum.

Hr, i en frn brjan lantlig milj med grdar, krar och den norrlndska storskogen i synfltet, byggdes ren 1969-1974, inom ramen fr miljonprogrammet, totalt 650 hyreslgenheter.

I Finsta finns knappt 200 lgenheter i hghus med tegelfasader. Ngon kilometer drifrn, p Hammar-vgen, ligger 150 hyresbostder.

I det strsta omrdet, Ljustadalen, uppfrdes tv- och trevningshus med brandgula eternitfasader fastigheter

med sammanlagt 300 all-mnnyttiga hyreslgenheter, varav

knappt 100 i radhusliknande lghus. Mellan husen var det verallt uppbruten, knckig

asfalt med helt outhyrbara lgenheter p bottenplanet, berttar Jonas man nr han och brodern Peter trffar Bofasts utsnda p Skns Bostders kontor p Sndags-vgen i Ljustadalen.

Det var i slutet p 1990-talet som d krisdrabbade allmnnyttiga Mitthem i Sundsvall slde av miljonpro-gramsfastigheterna i Sundsbruk och Ljustadalen.

Nr Skns Bostder 2004 kpte fastigheterna i Finsta var det frn en konkurshotad norsk fastighetsgare. P Hammarvgen och Ljustadalen tog Skns Bostder ver 2007. Den tidigare fastighetsgaren Birstabo hade gtt i konkurs.

ren efter mitthems frsljning och fre Skns Bostder prglades, enligt brderna man, av bristande fastighetsgaransvar, obefintligt underhll och fortsatt frfall.

Det kan man lugnt sga! De frra garna var mer in-tresserade av pengarna n av att reparera, sger Kari

Ulf nyqvist, vd fr Botkyrkabyg

gen.

Finsta, Hammarvgen och Ljustadalen. Tre tidigare halvtomma, nergngna och illa beryktade miljonprogramsomrden i Sunds-vall. Med hjlp av privata fastighetsgaren Skns Bostder nu frvandlade till omrden med helrenoverade och efterskta hyreslgenheter.

Allt var i dligt skick. Det sg frskrckligt ut! sger Peter man, som tillsammans med sin bror Jonas r delgare i Skns Bostder.

Privatvrd lyfte miljonhus

milj

on

pro

gra

mm

et

Texter THoMAS AnDerSSon Foto ULrikA MAJSTrovic HAnSn

Jonas man (till vnster) och Peter man ger Skns Bostder tillsam-mans med kompan-jonen Johan koch(ej med p bild).

milj

on

pro

gra

mm

et

Bofast 6/2011 23

milj

on

pro

gra

mm

etHyran upp 20 procent i renoverade lgenheterHyresnivn i Skns Bostders reno-verade miljonprogramslgenheter i Sundsbruk och Ljustadalen ligger p 921 kronor per kvadratmeter och r. Motsvarande belopp fr nnu orenoverade lgenheter r 709 - 788 kronor.

Det innebr att hyran i nyreno-verade lgenheter hjs med cirka 20 procent. Fr en trerummare p 75 kvadratmeter kan det innebra knappt en tusenlapp och en ny m-nadshyra p drygt 5 700 kronor.

Upprustningen av lgenhe-terna och fasaderna i Sundsbruk och Ljustadalen har kostat Skns Bostder totalt 120 miljoner kronor, eller drygt 2 700 kronor per kvadrat-meter.

Det kan jmfras med de 6 000 kronor per kvadratmeter som Sabo i en rapport frn 2009 landade p fr en begrnsad upprustning av miljonprogrammets fastigheter: tgrder fr akuta, tekniska brister, stambyte och upprustning av kk och badrum.

I Skns Bostders renovering i Ljustadalen ingr inte fullstndiga stambyten. Men det r nya brunnar i alla badrum och den liggande stammen ut till huvudstammen r bytt.

Vi rknar med att huvudstam-marna hller minst 10 - 20 r till, sger Peter man.

Texter THoMAS AnDerSSon Foto ULrikA MAJSTrovic HAnSn

Ulla Nystrms ka

tt (sid 26)

tr och grnska mjukar upputemiljerna i Ljustadalen.

milj

on

pro

gra

mm

et

24 Bofast 6/2011

Jokinen som bott i Ljustadalen sedan 2004 och r Hyresgst-

freningens husombud i omrdet.I Finsta dr nrap varannan

lgenhet stod tom nr Skns Bo-stder gick in som gare fick alla lgenheter nya kksluckor, bnk-skivor, ldhurtsar och kksskp.

ven nya spisar, kylskp och frysar installerades, och vid behov byttes ocks den rostfria diskbnken.

Mnga kk var slitna med skpdrrar som hngde, minns Jonas man.

Han r bosatt i Oslo men pendlar varje vecka till Sundsvall och r den av brderna man som p plats vervakar och styr

omvandlingen av omrdena i Sundsvall.Badrummen i Finsta utrustades med nya vitvaror och

nytt porslin. Vardagsrummen frsgs med nya golv och tapeter. Alla snickerier mlades om.

eftersom det tidigare enligt Skns Bostder och brderna man obefintliga underhllet under tre r inte lmnat ngot utrymme fr hyreshjningar gick det att genom kade hyresintkter finansiera en upprustning som ven inkluderade uppfrschade fasader.

Numera r det k till lgenheterna i Finsta. Ett par av

hghusen har frvandlats till trygghetsboende med viss hemservice samt gemensamhetsutrymmen som matsal, bibliotek och hobbylokaler.

Nr brderna man gick in som gare till miljon-programslgenheterna i Ljustadalen var det allts med erfarenheterna frn Finsta i ryggen. Men att verta ett nedgnget miljonprogramsomrde med mer n var fjrde lgenhet outhyrd var nd inget sjlvklart beslut.

det r mycket som ska stmma, ppekar brderna man. Norrlands strsta kpcentrum Birsta City ligger bara ngon kilometer bort och det tar endast drygt tio minuter med bil in till Sundsvalls centrum. Det var ett par faktorer som bidrog till att Skns Bostders gare sg utvecklingsmjligheter i Ljustadalen.

Fast sjlva kpevillkoren var nd utslagsgivande. Finansiellt sett mste man kpa fastigheterna i rtt

tid. Rtt pris r absolut viktigast! Sedan sg vi ocks po-tentialen i ett expanderande kpcentrum. Det borde vara attraktivt att bo hr i Ljustadalen fr folk som fr jobb dr och flyttar hit utifrn, sger Jonas man.

Att miljonprogramsomrdena i Sundsbruk och Ljusta-dalen dessutom har idrottsplaner, strvomrden och skidspr inp knutarna r frsts ingen nackdel.

Kpesumman som Skns Bostder betalade fr de 450 lgenheterna p Hammarvgen och i Ljustadalen lg p 112 miljoner kronor.

Hr blstes alla lgenheter utom i lghusen helt rena och har, nr de blivit uthyrda, ftt en rakt igenom ny kksinredning. Fr att attrahera olika grupper av hyres-

Ann BERgLUnD, 27 R Det hr r ett fint omrde och det r nra till Birsta kpcentrum.

LEiF HJRPE, 51 R Jag trivs, men har bott hr lite fr lnge. Men det har blivit bttre. Bostderna r i bttre skick.

Fem hyresgster i Ljustadalen

milj

on

pro

gra

mm

et Ljustadalen i siffrorInvnare totalt: 2 846Nra: Birsta City, Norrlands strsta kpcenter.Antal lgenheter gda av Skns Bostder: 300Byggr: 1969-1974Uthyrningsgrad: I princip fullt uthyrt.tgrder: Successivt helrenove-rade lgenheter. Fasadrenoveringar med kompletteringar. Uppfrschad utemilj med planteringar, grill- och lekplatser med mera.Hyresniv: Fr renoverade lgen-heter 921 kr per kvadrameter och r, motsvarande en mnadshyra p 5 756 kr fr en trerummare om 75 kvadratmeter.Skns Bostders framtidsplaner: Fortsatt renovering av lgenhe-terna och upprustning av utemilj, energispartgrder och p sikt ven stambyten.

Bofast 6/2011 25

gster erbjuds de nya kken i tre olika varianter. Spisarna r nya och Skns Bostder har planer p att utrusta en del lgenheter med hllspisar.

Men vi r fortfarande lite rdda fr sktseln och att de ska g snder. De hr anses lttare att byta, sger Jonas man och pekar p de traditionella spisplattorna nr han visar runt i en nyrenoverad lgenhet p Sndagsvgen.

Badrummen r kaklade, och har golvvrme och hand-dukstork. Totalrenoveringen inkluderar ommlning, nya tapeter, garderober och vid behov nya parkettgolv i vardagsrummen. Och innerdrrarna r borttagna fr att skapa ppna planlsningar.

Vi bestmde att hja oss ver lgsta standard. Vi har inte rd med ngon lyx, men det ska mrkas att vi tar i lite extra, sger Peter man.

ven utvndigt har husen renoverats, med bland annat nya frger p fasaderna. Och utemiljn har kom-pletterats med fler blomrabatter, buskar, grs, lek- och grillplatser.

Nr Skns Bostder tog ver som fastighetsgare var exempelvis marken nda fram till bottenlgenheternas balkonger asfalterad.

Du kunde g hela vgen fram till balkongrcket. Ingen knde sig sker dr nere. Lgenheterna p botten-planet var helt outhyrbara. Ingen ville bo dr, sger Jonas man.

Nu r asfalten ersatt med grsmatta. Syftet r att skapa en privat knsla runt uteplatser och balkonger p bottenv-ningen. Dessutom skyddar spaljer vid porten mot beska-

res tidigare fulla insyn i kket.Omvandlingen av miljonpro-

gramsomrdena i Sundsbruk och Ljustadalen handlar dock inte bara om materiella frbtt-ringar av en steril milj. Otrygghet i strsta allmnhet med striga grannar, vldsamt festande och missbruks-problem hrde ocks till bilden, enligt Jonas man, inte minst i Ljustadalen. Sociala problem som inte lngre fre-faller prgla omrdet.

Skns Bostder strvar efter en lg omsttning p hy-resgster och vakansgraden r i dag nere p normal niv med f lediga lgenheter.

Fastighetsgarna Peter och Jonas man lmnar konto-ret och tar en promenad mellan lngorna i Ljustadalen.

Tidigare var det bara gamla bildck och sdant hr.Nu har folk tagit ut grillar, utembler och en massa leksa-ker, konstaterar Jonas.

Brderna hejar p frbipasserande hyresgster. Mnga stannar till och vxlar ngra ord.

men att de tidigare halvtomma trappuppgngarna i miljonprogramshusen i Ljustadalen nu r fyllda med hyresgster som lever sina liv vgg i vgg kan ven det ha sina komplikationer, ppekar Jonas man.

Gamla hyresgster som bott hr lnge, och kanske bara haft en granne i sin uppgng, har pltsligt flera fa-miljer som grannar. Folk som p fredagskvllen sitter ute p terrassen och tar sig ett glas vin och har jttetrevligt. D tycker man att det r stimmigt. Det var ju s lugnt tidigare...

AnDERS EkMAn, 40 R Allt har frndrats till det bttre. Hr r inte s mycket slumfolk lngre.

AnDERS FRED, 59 R: Det har blivit bttre jmfrt med nr jag flyttade hit. Frr spelade grannarna hg musik och s... Men inte nu lngre.

JEnniFER SAARi, 18 R Jag hrde mycket skitsnack om omrdet innan jag skrev p hyreskontraktet. Att det var struligt och inte gick att sova hr. Men jag har ett provkontrakt och tycker det r jttebra!

milj

on

pro

gra

mm

et

Renoverade fasader, prydliga grdar och nya kksinredningar. Finsta och Ljustadalen r numera efter-skta bostadsomrden.

Hyresgster som bott hr lnge har kanske tidigare bara haft en

granne i sin uppgng.

26 Bofast 6/2011

Luffarkvarten blev Ulla Nystrms renoverade rekordrslgenhetulla nystrm tyckte att hrnlgen-heten p Sndagsvgen i Ljustadalen sg ut som en nedgngen kvart frsta gngen hon sg den.

Nu stortrivs hon i sin nyrenoverade l-genhet. I ett omrde hon tidigare mest hrt negativa saker om och inte kunde tnka sig att bo i.

Det var stkigt. Mycket fylla och det ena med det andra.

D, p 1980-talet, hll Ulla Nystrms barnbarn till p Ljustadalens ungdoms-grd.

Sjlv tyckte hon det var kusligt att komma hit p kvllarna.

Och nu bor jag hr!Ulla Nystrms lgenhet ligger p botten-

planet och r p 2,5 rum och kk. Plus en rejl uteplats fr katten och beskande barn att kila ut p.

Fr sina 71 kvadratmeter betalar hon en mnadshyra p 5 678 kronor. D ingr p-plats med motorvrmare.

p baksidan, alldeles utanfr lgenhe-tens sovrumsfnster, ligger en sommarng med hundkex, smrblommor och bjrk-dungar. Bortom breder grannbondgrdens krar ut sig.

Den idyllen sg inte Ulla Nystrm nr

hon tillsammans med sin av dliga rykten pverkade och motvillige sambo kom hit 2009 och frsta gngen sg lgenheten.

Hr var brandgult, brunt, skitigt, in-rkt... Tnk dig en riktig luffarkvart!

i brist p en ledig, strre gemensam l-genhet vertalades sambon som frst satt kvar och tjurade i bilen att titta p en etta i grannhuset. Han blev stormfrtjust, be-stmde sig p strt och blev Ulla Nystrms srbo i Ljustadalen.

Fastighetsgaren r bra. Klipper gr-set, snyggar till och skottar sn. De hller igng hela tiden. Tvttstugor och gemen-samma utrymmen fungerar jttebra!

milj

on

pro

gra

mm

et Carina har lediga trerummare men till ettorna r det kcatarina olofsson str i receptio-nen p Skns Bostders kontor p Sn-dagsvgen. Hr skter hon visningar och uthyrning av lgenheter. Catarina Olofsson har sjlv bott lnge i Ljustada-len, knner mnga hyresgster och kan omrdet utan och innan.

Vilka r det som sker lgenhet? Det r blandat. Mycket ungdomar

men ven ldre. Mnga har bott hr tidigare. Men de kommer ocks frn olika orter hr runt omkring och frn Stockholm, Ume och lite verallt. Folk som ftt arbete hr. Jag tror det r Birsta

kpcentrum som drar.Hur beskriver du om-

rdet fr den som funde-rar p att flytta hit?

Ett fint omrde med nyrenoverade lgenheter! Det ligger nra Birsta City och r lugnt och barnvn-ligt.

Finns det ngra lediga lgenheter?

Trerummare finns.Ettor? Nej, d har vi k.

Skns Bostder......ger flerbostadshus med hyreslgen-heter och driver ven trygghetsboende.

...ger och frvaltar 650 hyreslgenheter i Sundsbruk och Ljustadalen i Sundsvall.

...har inga egna anstllda i Sundsvall, utan hyr kontorspersonal och fastig-hetssktare och kper in trappstdning med mera frn en ekonomisk frening i omrdet.

...har hmtat sitt namn frn det gamla namnet p trakten i norra Sundsvall med Skns frsamling och kyrka.

...r ett dotterbolag till Peter och Jonas mans bolag Svenska Stlbyggen Holding, som ger och frvaltar fastig-heter fr vrdboende och kommersiella verksamheter, bland annat i Uppsala, Helsingborg och Kping.

Geners uteplats fr sig sjlv och katten. Ulla Nystrm stortrivs i sin lgenhet i Ljustadalen.

Vitec EnergiuppfljningFr en hllbar utveckling

Fastighetssystem

1-20 (av 632)

Appelkvarnen 3

Appelkvarnen 5-15

Bronsin

Bjrngrdet

Centrum 1-12

Fabrikatren 4

Funkisen 13

Funkisen 14-34

Grdet

Grdet 12

Hovsunda 12

Hovsunda By 1

Illern

Iggeby

Iggeby 12-24

Kvarnvreten

Kilen

Kilen 3-5

Marulken 12

Tabell DiagramTrend

Kostnad (kr) Milj (kg co )2 Frbrukning (kwh)

50

40

30

20

10

0

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011

El50

40

30

20

10

0

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011

Vrme

50

40

30

20

10

0

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011

Vatten50

40

30

20

10

0

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011

Kyla

Fabrikatren 4 - 101345

Topp 25 Botten 25 Mina Fastigheter Alla Fastigheter Avlsningar SK

Visa vrden per m2

Appelkvarnen 3

Appelkvarnen 5-15

Bronsin

Bjrngrdet

Centrum 1-12

Fabrikatren 4

Funkisen 13

Funkisen 14-34

Grdet

Grdet 12

Hovsunda 12

Hovsunda By 1

Illern

Iggeby

Iggeby 12-24

Kvarnvreten

Kilen

Kilen 3-5

Marulken 12

Kostnad (kr) Milj (kg co )

2

Frbrukning (kwh)

50

40

30

20

10

0

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011

50

40

30

20

10

0

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011

50

40

30

20

10

0

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011

Vatten

50

40

30

20

10

0

50

40

30

20

10

0

2009 2010 2011

Kyla

Juli 2009

Juli 2010

Lorum ipsum dolor sit amet erat volupat. Ut wisi

enim ad minim veniam, quis nostrud exerci tation

ullmcorper

Lorum ipsum dolor sit amet erat volupat.

Visa vrden per m

2

Reducera energianvndningen Minska miljpverkanka lnsamheten

Komplett system fr energieffektivisering

28 Bofast 6/2011

Vi har satsat mer n Skns Bostderskulle upprustningen som Skns Bo-stder genomfrt i Ljustadalen varit mjlig i allmnnyttans regi?

Frgan gr till Hans Selling, vd fr kom-mungda Mitthem i Sundsvall.

Det r klart! Om vi hade gt omrdet.Hans Selling hnvisar

som jmfrelse till Mitt-hems totalrenovering av Sundsvallsomrdet vre Nacksta, som bolaget vertog frn en privat hyresvrd.

Det var ett riktigt sunkigt miljonpro-gramsomrde. En misr som inte var av denna vrld. Betydligt smre

n Ljustadalen, sger Hans Selling.

i vre nacksta har det sedan ett par r tillbaka gjorts investeringar p totalt 160 miljoner kronor.

Det inkluderar bland annat stambyten, nya hissar och tak och en allmn upprust-ning till nyproduktionsstandard i fastighe-

terna. Till exempel har samtliga 122 lgen-heter ftt nya hllspisar. Upprustningen i vre Nacksta inbegriper ven energispart-grder och ny ventilation.

Investeringskostnaden motsvarar to-talt 9 000 kronor per kvadratmeter.

D gr vi mycket mer n Skns Bostder i Ljustadalen. Det enda som var kvar var den gamla stommen. vre Nacksta har bli-vit otroligt populrt! sger Hans Selling.

upprustningen i nacksta genomfr-des som en delad totalentreprenad dr Mitt-hem gav ett par fretag i uppdrag att hlla i projektets olika delar.

Hans Selling delar dock bedmningen att en fullt ut genomfrd delentreprenad antagligen snker kostnaderna vid upprust-ningsprojekt men anser att det offentliga regelverket gr det mer eller mindre omj-ligt fr kommungda bolag att utnyttja den mjligheten.

De privata fastighetsgarna handlar ju p ett helt annat stt som inte vi kan gra. Lagen om offentlig upphandling gr det krngligt och dyrare, menar Hans Selling.

Samtidigt instmmer han i de privata fastighetsgarna brderna mans sikt att de kommunala bolagen i kraft av sin storlek besitter andra ekonomiska frdelar (se arti-kel nedan).

Att vi r strre borde rimligtvis gra upphandlingen billigare, sger Hans Sel-ling, Mitthems vd.

Privata gare kan skruva anbuden hrdare men kommunala bolag fr lttare lnsabos rapport Hem fr miljoner frn 2009 utreder frutsttningarna fr upprust-ningen av rekordrens bostder. En slutsats r att frsljning till privata fastighetsgare i ett samhllsperspektiv inte lser pro-blemet med att finansiera renoveringen av miljonprogrammets bostder.

Kostnaderna fr upprustning flyttas bara till den nye garen, konstaterar rap-portfrfattarna.

Frgan r d om de ekonomiska frutstt-ningarna fr upprustning i privat regi som i Sundsvall av ett frhllandevis litet privat fastighetsbolag ser annorlunda ut jmfrt med om renoveringarna utfrs med allmn-nyttan som fastighetsgare och hyresvrd.

peter man, delgare i Skns Bost-der, ser fr- och nackdelar fr bda parter.

De kommunala bolagen har en finan-siell frdel. De har mycket lttare att f ln n vi. Banken knner sig helt enkelt tryg-gare med kommunen. Vi mste verkligen bevisa att vra planer hller.

Vr frdel r snabba beslutsvgar direkt

p platsen. Eftersom vi ger bolaget hand-lar det om vra egna pengar. D r man ju mycket mer aktsam om ekonomin.

Skns Bostder driver renoveringarna som delentreprenader (se ven sid 30). Som byggherre och bestllare samordnar och styr fastighetsbolagets gare personligen projektet direkt p plats, utan mellanled. Vilket, enligt brderna man, krver ett helt annat engagemang n vad som kanske r mjligt inom kommunala ramar.

Det vi gr r vldigt tidskrvande och mycket svrt att skta mellan 9 och 5. Du mste vara med hela vgen, se hela linjen och ta den tid som krvs, p-pekar Jonas man.

En frdel fr kom-munala bolag r att de i kraft av sin storlek kan pressa priserna vid upphandling. andra sidan, enligt brderna man, begrnsar lagen om offentlig upphand-

ling mjligheterna till flexibilitet och impro-viserade lsningar vid inkp av varor och tjnster.

Nr vi vl har ftt in ett anbud kan vi skruva ett varv till. Det finns inga regler som vi mste hlla oss till, tillgger Peter man.

r, sammanfattningsvis, frsljning till mindre, privata fastighetsgare rtt vg att finansiera renoveringen av miljonpro-grammet? Syftet med miljonprogrammet var social-politiskt. Finns den aspekten kvar r det ett skl fr kommunerna att behlla ett visst bostadsbestnd. Men jag tror inte de klarar att bygga om s billigt som vi. Stat och kom-mun mste d subventionera lite grand, sger Peter man. Ska man driva det hela fretagsekono-miskt tror jag man mste slja. Men det beror lite p var. I Stockholm r frutstt-ningarna helt annorlunda. Dr kan det bildas bostadsrtter och dr finns ocks en frmga och vilja att betala hgre hyra, av-slutar Peter man.

Hans Selling

Peterman

Kommun med mycket papperKommun: Sundsvall

Invnare 2010: 95 732 (stadig befolk-ningskning, r 2000: 93 126)

ppen arbetslshet: 5 procent

Stora arbetsgivare: Kommunen, Ort-vikens pappersbruk, pappersmassa-teknikbolaget Metso Paper, Centrala studiestdsnmnden och Mittuniver-sitetet.

Strsta hyresvrd: Allmnnyttiga Mitthem med cirka 5 570 lgenheter.m

iljo

np

rog

ram

met

Bofast 6/2011 29

AinA AnDERSSOn, 80 R, HyRESgSt P HAMMARVgEn: Jag bodde tidigare i en villa hr i nrheten. Hr r s snyggt, nyrenoverat och jttefrscht! Jag trivs jttebra!

milj

on

pro

gra

mm

et

30 Bofast 6/2011

Hyresgstfreningen : Skns Bostder har ryckt upp omrdetljustadalen har enligt Skns Bostder och delgarna brderna man frvandlats frn ett stkigt miljonprogramsomrde med dligt rykte till ett tryggt omrde med efterskta lgenheter.

De har ryckt upp omrdet jmfrt med hur det var tidigare. Det r helt klart, sger ven Gunilla Bostrm p Hyresgstfreningen i Sundsvall.

frndringen frklarar fastighets-garna sjlva i huvudsak med radikalt hjd stan-dard och ambitis frvaltning kombinerat med hgre krav jmfrt med tidigare p ord-ning och sktsamhet bland hyresgsterna.

Vi levererar bra lgenheter och stller upp med service och personal. Drfr kan vi ocks stlla krav p hyresgsterna. Du mste betala hyran, du kan inte stra och smutsa ned i tvtt-stugan. Du har ett ansvar fr att skta om din lgenhet.

Presterar man inget sjlv som fastighets-gare kan man inte heller begra ngot av de boende. Du fr en nedtgende spiral. Egent-ligen r det ganska f som frpestar miljn fr alla andra. Men de mrks, syns och hrs! fortstter Jonas man.

Tre varningar leder till uppsgning.

Du ska ha missktt dig ganska rejlt fr att hamna dr. I brjan hnde det fr ngra personer, men sedan dess har ingen blivit vrkt. I dag har vi inga bekymmer. Vissa som missktte sig knde naturligtvis ett kat tryck frn oss. Mnga har flyttat frivilligt, tillgger Peter man.

han r dock fullt medveten om att de sociala problemen inte har gtt upp i rk bara fr att de inte lngre mrks i Ljustadalen.

De flyttar ngon annan stans. Vi har inte lst bekymret. Det kan tyckas lite tufft. Men ngon annan grupp i samhllet, som r kom-petent fr det, mste ta sig an det hr.

Allt handlar om att jaga kostnaderDelad entreprenad, dr fretrdare fr Skns Bostder sjlva skter frhand-lingar och samordning av delentrepre-nrerna. Det r sjlva utgngspunkten i Skns Bostders strategi fr att pressa kostnaderna fr upprustningen av mil-jonprogramsbostderna i Sundsvall.

Det handlar om att hela tiden jaga kostnader, sger Jonas man.

Det har exempelvis inneburit att

> alla kontrakt med snickare, mlare, elektriker och s vidare har gjorts upp med fasta priser aldrig per timme.

> i stllet fr att hyra frdigmonterade byggnadsstllningar har Skns Bo-stder kpt egna och utbildat inhyrd personal fr att stta upp och ta ned stllningarna.

> i renoveringsarbetet, s mycket som mjligt, utnyttja att mnga lgenheter redan r tomma och frdiga fr renove-ring.

> s snabbt som mjligt maximera hyresintkterna genom att prioritera renoveringen av lgenheter framfr fasader och utemilj.

> allt oftare utnyttja sin storlek som bestllare. Skns Bostder kan kpa in mlarfrg, rrutrustning och annat material till ett lgre pris n vad de enskilda entreprenrerna kan.

milj

on

pro

gra

mm

et

Presterar man inget sjlv som fastighets-gare kan man inte heller begra ngot av de boende.

Hyresgsterna i Ljustadalen har nra till Skns Bostders kontor i omrdet.

Mttbestllda laserkantade kksluckor gr skillnad.NYTT KK HELT ENKELT!

Box 80, 516 21 Dalsjfors Tel 033-27 17 00Fax 033-27 170 5 E-post: [email protected] www.libluck.se

Mt oss p Fastighetsmssan Gteborg 7-8 sept och ven p Fastighetsmssan Elmia Jnkping 20-22 sept!

Miele har all utrustning till fastighetstvttstugor, t ex tvtt- och torkutrustning, manglar, tvttbnkar, bokningssystem mm.

Vill du ocks ha marknadens mest energisnla tvttstuga?

Planering Ritning Payoff-kalkyl Installation Finansiering Serviceavtal

Vi hjlper dig hela vgenAtt gra en nyinvestering i tvttstugan behver inte vara krngligt och tidskrvande. Kontaktar du oss p Miele fr du kostnadsfritt hjlp med att planera tvttstugan s att den bde blir kostnadseffektiv och optimerad vad gller antalet tvttider. Du fr ocks hjlp med en payoff-kalkyl och fr frslag p olika finansieringsalternativ.

Men Anders Lago kmpar lika grna fr hyresrtter som bostadsrtter

Ledigt kldd, i slipsls vit skjorta, jeans och seglarskor, tar Anders Lago emot p sitt nya kon-torsrum p Fleminggatan i Stockholm. Det har bara gtt en dag sedan han p allvar tilltrdde posten som arbetande styrelseordfrande i HSB:s

riksfrbund, ett uppdrag som han blev vald till i mitten av maj.

Men jag har tjuvjobbat lite under sommaren, avsl-jar Anders Lago, som redan tycks hitta rtt bra i kor-ridorerna.

Fr de flesta r han knd som Sdertljes starke man, stadens socialdemokratiska kommunalrd sedan tolv r tillbaka. The Mayor of Sdertlje har han, lite kaxigt som han sjlv sger, kallat sin blogg. Titeln fick han nr han r 2008 framtrdde i USA:s kongress fr att tala om hur kriget i Irak, och framfr allt flyktingarna drifrn, har pverkat Sdertlje.

Kommunen har under ngra r tagit emot fler flyk-tingar frn Irak n vad USA och Kanada har gjort till-sammans. Framtrdandet fick stor uppmrksamhet bde i Sverige och internationellt.

Varfr det blev s stort tror jag beror p det hr David och Goliat-perspektivet. Att en liten stad i det lilla landet Sverige tar emot s mnga flyktingar frn ett krig som USA startat och driver.

Han var inte beredd p den mediala uppmrksamheten. Fr mig som person och politiker var det inte illa att

f den scenen och bli uppmrksammad p det sttet. Det var nervst, och det var stort.

Och det funkade hyfsat. Men om jag vetat att det skulle bli s uppmrksammat hade jag nog frberett mig nnu bttre, skrattar han.

nu har han lmnat kommunalpolitiken helt. Men politiken lmnar man nog aldrig, menar Anders Lago, som varit socialdemokrat hela tiden och kommer att fortstta vara det.

Har man som jag gnat i stort sett hela sitt vuxna liv t politiken s slutar man inte bara. Jag kommer att fortstta vara aktiv i socialdemokraterna, men inte ha ngon me-dial eller framskjutande roll.

Anders Lago kom till Stockholm frn Jnkping som

Text EVA BLOMBERg Foto ULRikA MAJStROViC HAnSn

Ett stort samhllsengagemang i allmnhet och i synnerhet fr asyl- och flyktingfrgorna har varit Anders Lagos poli-tiska drivkraft. Nr Sdertljes tidigare kommunalrd nu blir HSB:s verhuvud r det med samma gld han tar sig an bostadsfrgorna.

Jag vill p nytt fra in bostderna p den politiska dag-ordningen, sger han.

HSB ska driva p bostadspolitiken

32 Bofast 6/2011

Bofast 6/2011 33 Bofast 6/2011 33

Mnniskor flyttar hit och sover p madrasser i fror-ter som Rosengrd, Fittja och Hovsj.

tjugoring fr att arbeta fr Elevfrbundet som frbunds-kassr. Skolpolitiken var det som ledde honom in p den politiska banan och nr han i brjan av 1980-talet flyttade till Sdertlje var han en tid politisk sekreterare och se-nare ven tjnsteman i kommunen.

Det som driver mig r ett stort samhllsengagemang, att frska skapa frutsttningar fr alla att frverkliga sina drmmar.

i sdertlje r det frmst tv omrden som engagerat honom: att f folk i jobb och flyktingfrgor, men ven samverkan mellan det offentliga och nringslivet.

Det r ocks de insatser som gjorts p dessa omrden som han r mest njd med, efter sin tid som kommunalrd.

Jag r stolt ver att ha ftt vara med och driva fram helt nya lsningar fr att f folk i arbete, inte bara flyk-tingar utan ven andra, inte minst ungdomar.

Som exempel kan nmnas att Sdertlje kommun fr ngra r sedan startade en egen arbetsfrmedling i sam-arbete med ett rekryteringsfretag. Och tillsammans med byggjtten Peab ger kommunen Telge Peab, ett bygg-

fretag som anstller arbetslsa byggnadsarbetare och invandrare med byggerfarenhet.

Anders Lago har uttryckt stor besvikelse, bland annat i debattartiklar, ver de f frndringar som skett nr det gller asyl- och flyktingpolitiken.

Sverige har misslyckats nr det gller asyl- och flyk-tingmottagandet. Mitt eget parti har ett historiskt an-svar fr det, men inte heller alliansregeringen har gjort ngot fr att ndra p situa-tionen. Mnniskor flyttar hit och sover p madrasser i frorter som Rosengrd, Fittja och Hovsj. Och det r ingen bra situation.

Bristerna i flyktingmot-tagandet ser man just i frorterna, menar Anders Lago, och pekar p konsekvenser som stor arbetslshet, barn och ungdomar som skolan inte klarar av att utbilda

34 Bofast 6/2011

Anders LagoFdd: onsdagen den 31 oktober 1956 i Jn-kping.

na

bofast 2011_06

Documents