nummer 7•2011 59 kronor Specialtidningen för hyresrätten och allmännyttan

”Man måste inte prompt annonsera ut upphand-lingen i världens tråkigaste tidning.” Christina Ramberg, LOU-kritisk professor i juridik →16

Kurt Eliasson: LOU-undantag ledde inte till korruption→8

Kristdemokrater manar bostadsministern att hålla löften →42

MUTORnaGÖTEBORGSanDanKOMPISUPPHanDLInGaRna

I Kalmar svär man inte över LOU→22

Stort upphandlingsextra

Bofast halv-vägs till himlen →28

n y h e t e r • p o l i t i k • e k o n o m i • m i l j ö • t e k n i k • e n e r g i • byg g • d e b at t

Vad vill du boka?

Mina bokningar Inställningar

ll du boka?

Operatör 12:34 PM

Tvätt

Tork

1925 installerades den första moderna tvättstugan av HSB. I början på nittiotalet levererade vi de första elektroniska bokningstavlorna. Idag är vi stolta över att erbjuda världens första appar för att boka gemensamma lokaler via smart-phones. Du laddar ner dem gratis på Android Market eller App Store. www.aptus.se

NYHET!

Bokning

Android

Vad vill du boka?

Mina bokningar Inställningar

ll du boka?

Operatör 12:34 PM

Tvätt

Tork

1925 installerades den första moderna tvättstugan av HSB. I början på nittiotalet levererade vi de första elektroniska bokningstavlorna. Idag är vi stolta över att erbjuda världens första appar för att boka gemensamma lokaler via smart-phones. Du laddar ner dem gratis på Android Market eller App Store. www.aptus.se

NYHET!

Bokning

Android

Detta är en ren miljö

www.swegon.com

Vi vill tänka till kring begreppet ”ren miljö”! Det viktigaste är inte alltid det som är det mest uppenbara – såsom kvaliteten på inomhusmiljön i ditt hem. Jästceller, mögel, damm, pollen, virus och andra farliga luftpartiklar kan förorena din luft hemma utan att du varken märker eller ser det. Vad som vid första anblick verkar vara rent, är i själva smutsigt och förorenat och kan hota din familjs hälsa och komfort. Med ventilationsaggregat, värmepumpar, köks-fläktar och luftdon från Swegon skapar du ett friskt, välfiltrerat och energieffektivt klimat i ditt hem. Kom gärna ”hem” till oss:

Brf-mässan, Stockholm, 17 – 19 november

Välkommen!

Bofast 7/2011 5

innehåll

nr 7 2011

PrenumerationsärendenTiteldata, Kundtjänst, 112 86 Stockholm Tel: 0770-457 185 Du kan även gå in på www.prenservice.se för att göra adressändringar och andra prenumerationsärenden.

Pris 395 kronor/år, plus eventuell moms

Repro och tryck: Lenanders Grafiska ABRedaktionen ansvarar ej för icke beställt material. Efter tryck av text och bild får inte ske utan redak tionens medgivande.

Sanita Burdzovic ekonomiansvarig 08 -406 55 31sanita.burdzovic@sabo.se

Ulrika Majstrovic Hansénad, illustratör 08-441 53 72 ulrika.m.hansen@bofast.net

Anita Snis redaktionschef 08-441 53 85 anita.snis@bofast.net

Christian Lacottevd, chefredaktör,ansvarig utgivare 08-441 53 73 christian.lacotte@bofast.net

Eva Blomberg reporter 08-441 53 81 eva.blomberg@bofast.net

Helene Ahlberg reporter, redaktör 08-441 53 84 helene.ahlberg@bofast.net

Redaktion Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm Telefon 08-441 53 80 Hemsida www.bofast.net E-post info@bofast.net

Kurt Eliasson om avstegen från LOU 08när Göteborgsanda blev mutkultur 10regeringen kartlägger korruption 12Staten utreder upphandlingens pris 12LOU-problemens värstinglista 14Professorn som vill skrota LOU 16Ännu oklart om LOU-undantag 18Grön våg har blivit asfaltsgrå 21Kris för Stockholmsmodellen 21Här svär man inte över köpkrångel 22HBV styr bolagens miljöval 38

Omslagsbild: Bofast följde med upp i en byggkran 110 meter över markytan (se sidorna 28-34).Foto: Ulrika Majstrovic Hansén

ges ut av sabo förlags ab

Magnus Johansson08-505 73 813 0707-45 67 01magnus.johansson@newsfactory.se

Annonser

22 45

10

ulrika

ma

jstrovic h

an

sénu

lrika m

ajstro

vic ha

nsén

ulrika

ma

jstrovic h

an

sén

con

ny pettersso

n

”Ibland tar saker längre tid än vad man kanske hoppats på initialt.”

341 009

Trycksak

Ledare 07En dag på jobbet i en byggkran 28Aktuell forskning 37Debatt 42riksrundan 47Korsord 48Produktnytt 50

mer i Bofast

38 Bostadsminister Stefan Attefall om att utred-

ningen om hyresrätten dröjer. → 43

Bofast 7/2011 7

ledare

under några år nu har hyresmarkna-dens parter i Stockholm, de kommunala och privata fastighetsägarna samt Hyres-gästföreningen, arbetat med att hitta ett poängsättningssystem avsett att rätta till det som många förefaller vara överens om. Att det råder en snedsits vad gäller relatio-nen i hyror mellan attraktiva lägenheter i innerstaden och inte alltid så attraktiva lägenheter i mer perifera lägen.

En annan positiv effekt skulle vara ökad transparens vad gäller hur hyrorna sätts. I dag är det omöjligt att i detalj förstå hur det går till. Utrymmet för godtycke är stort.

I Stockholm, liksom på andra ställen runt om i landet, berättas om att någon egentlig förhandling sker inte. I alla fall inte om det allmännyttiga bostadsbolaget, som ju varit normerande, haft goda rela-tioner till hyresgästföreträdarna. Då – tra-deras historien – görs en överenskommelse under ordnade former.

över en god lunch ges och tas lite och så hittar man en nivå på höjningen som alla kan leva med. Emellanåt går det dock fel och

då kan en liten konflikt-unge behöva segla ner till hyresmarknadskommit-tén i Stockholm som medlar och dömer.

Men att som enskild kund i detta maskineri förstå varför årets höj-ning är just två komma nittiofem procent och ingen annan siffra går inte.

Om man betänker att hyran ofta utgör den enskilt största utgiftsposten är det inte så lite märkligt

att medlemmen/hyresgästen inte har någon möjlighet att få insyn i processen. Den som bemödar sig om att söka upp ”sitt” ombud får så intetsägande svar att det inte går att förstå. Insyn och granskning är det inte tal om.

därför alltså. Stockholmsmodellen. Del-vis därför i alla fall. Det har inte varit lätt att få de inblandade att lätta på förlåten och få veta hur arbetet fortskridit. Det har i alla fall stått klart att bruksvärdessystemet skulle uppdateras och moderniseras. Med fler

hyresstyrande parametrar som på ett bättre sätt tydliggör människors preferenser i valet av bostad. Ett stycke marknadsmekanik utan marknad.

Men som bekant måste marknaden matas. Och dess hunger är omättlig. När de privi-legierade innerstadsborna ska få betala mer för sin plats på efterfrågekurvan kommer stadens fastighetsägare få bättre lönsamhet.

Och om det är som påstås att stora delar av innerstadsborna kommer att få bidra med tio till tjugoprocentiga höjningar blir det stora summor.

det är klart att kundkollektivet reagerar. Låt gå för höjningar i attraktiva lägen. Men i så fall med reciproka sänkningar utanför stan så det inte finns en vinnare; fastighetsä-garen, och en förlorare; hyresgästen, hävdar man.

Hyresgästföreningen kräver därför ett nollsummespel som vidmakthåller balan-sen mellan de två partskollektiven. Och får av allt att döma med sig de tre allmännytte-

bossarna. I februari i år undertecknas ett dokument med texten ”Stockholmsmodellen i sig inte skall leda till något utökat hyresut-tag”. Detta synes bilägga konflikten.

Men sedan händer något besynnerligt. Under de fortsatta förhandlingarna kräver värdarna på nytt höjningar, men accepterar inga sänkningar. Enligt Hyresgästerna.

Samtalen bryter samman. Hyresgästbasen Terje Gunnarson lämnar bordet.

Till Bofast säger både privatsidans Tore Ljungkvist och allmännyttans Pelle Björk-lund att de hela tiden varit tydliga med att det inte blir något nollsummespel.

fast då har de inte räknat med Barbro Engman som i sin blogg publicerar det avtal som skrevs under i början på året. Hur de nu kunde bortse från henne.

Som utomstående är det svårt att veta vad man ska tro. Inte kan väl värdarna ha glömt bort vad de skrev under på? Och inte kan de väl ha stått med fingrarna i kors bakom ryggen?

Och inte kan avtalstexten tolkas på något annat sätt än vad Gunnarson och Engman hävdar?

vice ordföranden i Familjebostäder i Stockholm och vänsterns gruppledare i Stockholms stadshus, Ann-Margarethe Livh, skriver i en debattartikel i DN att det är de tre Stockholmschefernas överchef, finansborgarrådet Sten Nordin, som vill ha ut mer pengar ur stadens hyreshus.

Han har helt enkelt givit sina direktörer bakläxa och skickat dem tillbaka till över-läggningarna med nya direktiv. Och de får hålla god min i elakt spel.

Och inte blir det lättare att förstå hur det går till när hyran sätts…

Christian Lacotte chefredaktör

Dagens lunch: 2,95 procent

”Insyn och granskning är det inte tal om.”

8 Bofast 7/2011

tema upphandling

Kurt Eliasson anser inte att Framtidens beslut att runda upphandlingslagen gav grogrund för korruption

ett dussintal brottsutredningar och flera åtal om mutbrott har riktat rikets ögon mot upphandlingskultu-ren i Göteborg (se nedan). Många har upprörts, andra rycker på axlarna och tycker att de fått bekräftat vad de alltid har misstänkt.

Teorierna om hur det kunnat bli på detta sätt är flera. Oftast får självaste Göte-borgsandan skulden, samarbetskulturen där ett handslag kunde duga lika gott som

ett avtal. Stadens myllrande bolagsflora har också utpekats som en bov i dramat – Gö-teborg har runt 130 kommunala bolag att jämföra med exempelvis huvudstadens 20.

Västkustmetropolens politiker har nu beslutat att se över hur många kommunala bolag som ska få finnas kvar.

en tredje skola söker svaret i kommu-nens beslut i början av 2000-talet att till-låta de egna bolagen att runda LOU, lagen om offentlig upphandling. Det var unikt i Bostadssverige – både Sabo och Sveriges kommuner och landsting rådde bostads-bolagen att tillämpa LOU.

Beslutet sände en signal till bolagen om att den etablerade rättsordningen inte behövde följas och öppnade därmed dammluckorna för korruptionsproblema-tik, anser Bo Rothstein, teorins mest fram-trädande förespråkare. Han är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och korruptionsforskare med många inter-nationella engagemang.

Enligt Bo Rothstein hade mutproblemen kunnat undvikas om lagen följts – LOU minskar kraftigt risken för kompisupp-handling, menar han.

göteborgskoncernens beslut att inte tillämpa LOU öppnade dammluckorna för korruption, enligt professor Bo Rothstein vid Göteborgs universitet.

Inte alls, anser Sabos vd Kurt Eliasson, som ledde Framtidenkon-cernen under många år.

Texter HELEnE AHLBERG

”Vårt LOU-beslut öppnade inte för oegentligheter”

uppdagandet av Göteborgsaffärerna började för två år sedan med ett tips till tv-programmet Uppdrag granskning från en ex-fru till en tjänsteman på Göteborgs idrotts- och föreningsförvaltning. Hon upptäckte vid en bodelning att det saknades fakturor för bygget av deras privata villa. Efter ett halvårs under-sökande sände redaktionen ett program om hur en byggfirma under flera år skickat saltade räkningar till förvaltningen, i utbyte mot privata jobb hos flera tjänstemän.

Huvudman i byggfirman är Stefan Allbäck, välkänd fotbollsspelare i Örgryte IS under 70-talet och senare sportchef i samma Göte-borgsklubb. Han uppges också ha bjudit tjäns-temän till sin villa på franska Rivieran. Stefan

Allbäck polisanmälde programmet för förtal, men delgavs i stället senare misstanke om flera grova mutbrott.

I förundersökningen finns nu fyra miss-tänkta: två tjänstemän, Stefan Allbäck och hans fotbollsspelande son. Tjänstemännen är i dag pensionerade. Chefen för idrottsförvaltningen har avsatts för att inte ha hanterat situationen rätt – men är inte misstänkt för mutbrott.

Fler mutförgreningar har sedan nystats upp:● En arbetsledare på Familjebostäder miss-tänks ha låtit sig mutas av Stefan Allbäck och är avstängd från sitt arbete. Familjebostäder tros ha fått betala uppblåsta fakturor vid flera reno-veringsarbeten. Förundersökning pågår.

● Bostadsbolaget Poseidon är inblandat i flera separata undersökningar. En distriktschef har åtalats för grovt mutbrott, misstänkt för att ha tagit emot vitvaror, toalett och handfat från vvs-jätten Bravida. Den ansvarige Bravida-chefen är avliden, enligt företaget. En Posei-don-ingenjör har också åtalats misstänkt för att ha låtit Poseidon betala för elinstallationer på sin villa. Ingenjören sades upp förra hösten. Statsåklagare Nils-Eric Schultz leder även undersökningar mot medarbetare på andra distriktskontor, men de är enligt åklagaren ”svårhanterliga och kommer att dra ut en bra bit in på hösten”. Poseidon polisanmälde självt en medarbetare förra hösten efter en egen granskning av regler och rutiner.

Fyra bostadsbolag i Göteborg indragna i muthärvan

”Beslutet sände en signal om att den eta-blerade rättsordningen inte behövde följas.”

Sabos vd Kurt Eliasson har ett förflutet inte bara som koncernchef för Framtiden utan även som ordfö-rande i det allsvenska fotbollslaget IFK Göteborg.

tho

ma

s wåg

ström

Bofast 7/2011 9

tema upphandling

Professor Rothstein har flera gånger framhållit att det finns ett politiskt ansvar att utkräva för mutskandalerna – de som fattade beslutet om att inte tillämpa LOU borde ställas till svars för detta.

kristdemokraten Jan H Nilsson, vice ordförande i Egnahemsbolaget i Göteborg och tidigare styrelseledamot i bland annat Familjebostäder och Poseidon och även ledamot i kommunstyrelsen, har också gått ut i den offentliga debatten och framhållit att åsidosättandet av LOU bäddade för den ”omfattande mygel och korruption som avslöjats i flera bostadsbolag i ett flertal upphandlingsärenden”.

– Om kommunen och de kommunala bo-stadsbolagen hade tillämpat LOU hade ut-rymmet för mutor och bestickning varit be-gränsat, anser Jan H Nilsson – som för elva år sedan blev nedröstad när han föreslog att Familjebostäder strikt skulle följa LOU.

En av huvudaktörerna i Göteborgsbe-slutet om att de kommunägda bolagen inte skulle behöva tillämpa LOU är Sabos vd Kurt Eliasson. Han var fram till 2006 vd för Framtiden i Göteborg, koncernmoder till

elva dotterbolag, varav i dag sju bostadsbo-lag.

– Beslutet växte egentligen fram efter att vi startat Gårdstensbostäder och Hjällbobostaden. Ett av fundamenten där var ju att stimulera till ökad syssel-sättning bland hyresgästerna, bland

annat genom att de boende startade egna städ- och förvaltningsföretag. Och de små nystartsföretagen hade aldrig kunnat kon-kurrera i en vanlig upp-handling. Framtidens styrelse tog då beslut om att inte tillämpa LOU. Det var starten, säger Kurt Eliasson.

framtidens argu-mentation för att låta sina bolag slippa LOU byggde då på att de inte skulle betraktas som upphandlande enheter i LOU:s bemärkelse, eftersom de behov som bolagen täckte var av kommersiell karaktär.

– Vi uppfyllde kraven på affärsmässighet i en konkurrensutsatt verk-samhet. Vi skulle i alla delar klara oss själva på samma villkor som de privata fastighetsägarna. Vi hade varken borgen

eller lån från kommunen och var i den meningen närmast helt unika bland alla företag.

Utifrån det perspektivet gjorde Framti-den tolkningen att bolagen huvudsakligen skulle leva enligt LOU, men att det var också möjligt att göra direktupphandlingar utan att gå via LOU-förfarandet. Och det gällde inte bara i Hjällbo och Gårdsten.

– Nej, det var ju ett koncernstyrelsebeslut.

Kurt Eliasson anser inte att Framtidens beslut att runda upphandlingslagen gav grogrund för korruption

”Vårt LOU-beslut öppnade inte för oegentligheter”

● Egnahemsbolagets före detta vd Olle Lund-gren dömdes av tingsrätten till sex månaders fängelse för att ha tagit emot 24 ton tegel från tegelbolaget Wienerberger för åtta år sedan. Han var då teknisk chef vid Poseidon. Olle Lundgren friades nyligen av hovrätten, inte för att han inte skulle låtit sig mutas utan för att det gått så lång tid att brottet preskriberats.

● En tidigare arbetsledare på byggföretaget Peab häktades förra hösten misstänkt för att ha hjälpt en entreprenör att skriva falska fakturor till Hjällbobostaden. I stället för renovering av bostadsbolagets egna lägenheter fick bolaget betala för renoveringsjobb hos privatpersoner. Peab avskedade arbetsledaren förra våren för att ha tagit uppdrag från andra arbetsgivare. Utredningen är enligt åklagaren ”knixig” eftersom en erfaren utredare slutat.

● Efter larmande från en energikonsult om att Göteborg Energi lurats i en 700-miljonersaffär om elmätare inledde åklagare Schultz en förun-dersökning om grov trolöshet mot huvudman.

● Två chefer inom Göteborgs Spårvägar och tre chefer på byggbolaget Veidekke har anhål-lits misstänkta för att ha lurat Spårvägar på flera miljoner kronor. ”Det är förfärligt att människor med bra jobb och bra löner utnyttjar sin posi-tion och beter sig på det här viset”, sa Spårvä-gars ordförande Endrick Schubert (som också är vice ordförande i Sabo – liksom ordförande i Bofasts styrelse).

● Rättegång om bestickning respektive mut-brott hålls i november mot en platschef på byggjätten nCC och en före detta projektledare på Göteborgs lokalförvaltning.

● En tjänsteman på Trafikkontoret i Göteborg har delgivits misstanke om brott.

● Higabgruppen, som förvaltar kulturbygg-naderna i Göteborgs stad, har polisanmält en medarbetare för trolöshet mot huvudman efter att ha hittat oegentligheter vid en intern revision.

åklagarna vid Riksenheten mot korrup-tion har knäat under de många utredning-arna, som ibland försenats i väntan på att den lokala polisen ska genomföra förhör.

Men nu är polisen i färd med att rekrytera personal till en specialenhet mot korruptions-brott.

Efter nyår ska specialgruppen bestående av poliser, ekonomer och analytiker börja utreda mutbrott.

”Om bostadsbolagen tillämpat LOU hade utrymmet för mutor varit begränsat.”

Bo Rothstein, korruptionsforskare vid Göteborgs universitet, menar att mutproblematiken aldrig kunnat uppstå om LOU hade följts.

gö

teborg

s un

iversitet

10 Bofast 7/2011

tema upphandling

Och det understöddes av Göteborgs stad också.

Regeln var dock faktiskt att tillämpa LOU, men bolagen skulle veta när det gick att göra undantag.

– Varje bolag är ansvarigt för sina upphandlingar, och för att formulera i vilka fall undantag skulle göras, utifrån affärsmässiga överväganden. Men i vart fall var det så att om man gjorde ett undantag så skulle det dokumenteras ordentligt, säger Kurt Eliasson.

Han tror att många upphandlingar under dessa år ändå genomfördes i enlighet med LOU – bland annat för att många gjordes genom stadens centrala upphandlingsbolag.

kurt eliasson tycker fortfarande att beslutet att tillåta undantag från LOU var bra.

Och han håller inte alls med om att detta beslut skulle bildat grogrund för ett korrupt beteende.

– Jag tror inte att det hänger där. Inte för att jag känner till några detaljer, men flera av brottsutredningarna rör ju upphandlingar som gjorts på förvaltningar och på kom-munala bolag utanför Framtidenkoncernen, och där har man tillämpat LOU fullt ut.

Professor Rothstein tycker alltså att det borde utkrävas ett politiskt ansvar för be-sluten om att göra undantag från LOU. Kurt Eliasson anser dock inte att han har något ansvar för de korruptionsaffärer som kom-mit i dagen. Varken politiskt eller moraliskt.

– Så som lagstiftningen var utformad då, med ett oklart rättsläge, tog koncernstyrel-sen rätt beslut. Jag delar inte uppfattningen att beslutet öppnade upp för oegentligheter.Och känner inte heller något ansvar för att LOU kan ha fått en lägre ställning?

”Inga medlemmar ska kunna vältra över sina kostnader på de andra medlemmarna.”

Nobelpristagaren Björnstierne Björnson lär efter

ett besök i handelsstaden Göteborg ha yttrat ”I Göte-borg skrivs ingen dikt; där skrivs fakturor.”

Det har nu sisådär hundra år senare visat sig vara en sanning med viss modifikation – när utre-darna försöker bringa reda i korruptionshistorierna har det saknats just en hel del fakturor.

Som syndabock no 1 till stadens mångförgrenade muthärvor har utsetts: Göteborgsandan. Denna

andas status har san-

nerligen sjangserat. Från att ha betecknat

något po-sitivt – god

samarbetsanda över både partigränser och näringslivsgränser och akademiska skiljelinjer. Raska beslut av godlynta toppar som alla bara haft stadens bästa för sina ögon. Inga långbänkar eller politiskt käbbel. Okonventionella lösningar. På omslaget till en informationstidning förkunnas med stora stolta bokstäver ”Gö-teborgsandan in i biomedicin” – men det var för sex år sedan. Så skulle rubriksättarna knappast jobba i dag, när Göteborgsanda snarare blivit synonymt med korruption och ryggdunkande kom-pisupphandling och beslut av goa gubbar i slutna rum, eller över några öl på fotbollsarenans vip-läktare.

nu är det andra tongångar. ”Kanske är detta slutet på den Göteborgsanda som i många år härskat i Åmål” skriver en bloggare lättat sedan denna kommun tecknat avtal med en ny hamnhyresgäst. En annan bloggare utbrister ”det är viktigt att vi miljöpartister inte går i Göteborgsandefällan”. Och när Göteborgs kommunalråd Anneli Hulthén häromhösten skrev ett debattin-lägg med rubriken ”Göteborgsandan kan ingen ta ifrån oss” fyll-des kommentarfälten av syrliga anmärkningar om att det är nog ingen risk, resten av landet är glada om den stannar i Göteborg.

Även i Sabosfären har Göteborgsandan hyllats som något fint och eftersträvansvärt. Den framhölls för några år sedan ofta som den goda motvikten till den ”politiserade” Stockholmsverklig-heten – där politikerna bara kivades och käbblade. Och sedan dessutom hade mage att ta med sig ”den där Stockholmsdebatten” in i Sabokongressernas värld. Den så kallade Stockholmsdebat-ten handlade ofta om hyressättning i attraktiva lägen eller möjlig

När Göteborgsanda blev synonymt med mutkultur

kom

men

tera

t

”Kurt Eliasson skulle därmed kunna tyckas vara sinnebilden för Göteborgsandan.”

2006 skrev Bofast om Göteborgskoncernens beslut att inte följa LOU.

ulrika

ma

jstrovic h

an

sén

Bofast 7/2011 11

tema upphandling

försäljning av allmännyttiga bostäder – något som enbart ansågs beröra huvudstaden.

Och även om frågorna berörde allmänt bostadspolitiska frågor kunde de avfärdas som Stockholmsfrågor om det mest var vältaliga politiker från huvudstaden som äntrade talarstolen – med Annika Billström som den mest kände företrädaren för de ilskna och kon-frontatoriska Stockholmsdebattörerna.

Möjligen har den eftersträvansvärda samarbetsandan fått sig en törn även här – med åtföljande uppgradering av livlig kongressde-batt. Men säkert är det inte.

mycket har skrivits om denna Göteborgsanda – i nyhetsartik-lar, bloggar, kulturtidskrifter, böcker och akademiska studier. Och den definieras förstås lite olika beroende på vem som håller i pennan.

För urgöteborgaren Kurt Eliasson, numera vd i Sabo, är Göte-borgsandan fortfarande definitivt något positivt: ett starkt samar-bete mellan det offentliga, näringslivet och högskolevärlden för att hitta lösningar som stärker Göteborgs tillväxt och konkurrenskraft.

– Det är den Göteborgsandan som man har känt i årtionden, det är det som har varit kittet. Det har inte ett dugg med felaktiga kultu-rer att göra. Det är något helt annat, säger han.

Kurt Eliasson har rört sig mellan näringsliv, politik och fören-ingsliv, han känner många s-toppar från tiden i SSU på 70-talet, har suttit i många Göteborgsstyrelser – inte minst som ordförande i Chalmers tekniska högskola och i Göteborgs Hamn. Och som ordförande i IFK Göteborg har han haft fin tillgång till både läktare och omklädningsrum. Han skulle därmed kunna tyckas vara sin-

nebilden för Göteborgsandan. Själv tycker han att han kan ses som sinnebilden för Göteborgsandan i så motto att han har försökt bidra till att stärka Göteborgs konkurrenskraft.

”man vet ju att det är så här det går till i Göteborg.” Det är den dominerande folkliga kommentaren, som framträder om man plöjer artiklar, bloggar och kommentarfält kring mutaffärerna. Fast Kurt Eliasson, med 13 år på Riksbyggen i Göteborg och lika många på top-pen av Framtidenkoncernen, tycker inte alls att alla visste ”att det är så här det går till i Göteborg”.

– Det var en nyhet. En överraskning, säger han.

”Det är en anda vi har här i Göteborg, här finns det ingen kontroll, stadens kassa får noll” sjöng Kungälvsrevyn glatt i våras. Med den öppenhjär-tiga bearbetningen av muttraumat torde det finnas gott hopp om att både anda, social tillit och tjänstemannens förlorade heder kan återupprättas. Med lite tillsatser av uppgraderad internkontroll i receptet.

helene.ahlberg@bofast.net

MUTÅKLAGAREN VILL SKÄRPA LOUDet är inte bara professor Bo Rothstein som tror att nedtoningen av LOU bäddade för mut-brott i Göteborg. Även statsåklagare Nils-Eric Schultz, som driver de många mututredning-arna, anser att bostadsbolagens avvikelser från LOU underlättade för mutaffärer – och har krävt att bostadsminister Stefan Attefall ska täppa till kryphålen i LOU. I dag kan åklagaren inte åtala någon för att inte ha tillämpat lagen.

Nils-Eric Schultz anser också att det tydligt ska skrivas in i LOU hur kontrollsystemen ska se ut och vem som ska göra kontrollerna.

Men Christina Ramberg, juridikprofessor som av de statliga upphandlarna nominerades till årets opinionsbildare för sin offentliga kritik av LOU, tycker inte att det är LOU som ska användas för att stävja brottslighet som korruption.

Hon menar att det finns straffrättsliga bestämmelser som reglerar att man varken får muta eller mutas, arbetsrättsliga regler som gör att man kan förlora jobbet och skattelagar som förbjuder gratis leveranser av exempelvis tegel (läs mer om Christina Ramberg på sidan 16).

Och Stefan Attefall har i sin tur svarat att mutskandaler inte kan lagstiftas bort, men att regeringen beställt en analys av korruptionens utbredning (se även sidan 12).

– Jag tror att det är för enkelt att söka sva-ret där. Men jag vill inte gå in i frågan, man får vänta tills det är utrett och klart därnere i Göteborg. Hur skulle oegentligheterna i Göteborg ha kunnat undvikas?

– Det är jättesvårt att säga. Det har väl i många sammanhang funnits folk med fing-rarna i syltburken. Det kommer man nog att kunna se i framtiden också. Men det är omöjligt för en utomstående att ha någon inblick i.

göran johansson, Göteborgs starke s-kommunalråd fram till 2009, tycker i efter-hand inte heller att beslutet att inte tillämpa LOU var svårt att fatta – och framhåller att de kommunala bolagen annars skulle hamnat i ett sämre upphandlingsläge än de privata fastighetsägarna.

NOI, Nämnden för offentlig upphandling som fram till 2007 var tillsynsmyndigheten för upphandlingar, gjorde inte samma lag-tolkning som Framtiden och försökte under många år övertyga företagsledningen om

att Framtiden bröt mot både svensk lag och EU:s upphandlingsdirektiv.

På den tiden fanns inga sanktioner. Så juristerna på NOI tröttnade till slut på att skriva brev till Framtiden och Göteborgs kommunstyrelse. Gunilla Hulting, då kans-liråd på finansdepartementet, konstaterade för fem år sedan i Bofast att Framtidenkon-cernens vägran att tillämpa LOU tydligt visade att staten inte hade några som helst sanktionsmöjligheter.

nu är det inte längre så. Sedan den 15 juli 2010 finns en ny sanktion – en förvalt-ningsdomstol kan döma ut skadeavgifter om en upphandling har gjorts i strid med LOU.

Och Kurt Eliasson råder i dag inte något bostadsbolag att inte tillämpa LOU.

– Framför allt nu, sedan regelverket kring skadeavgifter införts, så anser jag att det är direkt olämpligt att inte tillämpa LOU.

Förvaltnings AB Framtiden antog för ett knappt år sedan en ny inköpspolicy som slår fast att bolagen ska lyda under lagen om of-fentlig upphandling.

Och Göteborgspolitikerna enades här-omveckan om att tillsätta en oberoende granskningskommission som ska utreda om det finns något särskilt som skapat gro-grund för oegentligheter i Göteborg.

När Göteborgsanda blev synonymt med mutkultur

”Det har väl i många sammanhang funnits folk med fingrarna i syltburken.”

12 Bofast 7/2011

tema upphandling

Muthärvorna i Göteborg har inte gått regeringen spårlöst förbi. I somras gav regeringen Statskon-

toret i uppdrag att undersöka hur vanligt det är med korruption i kommuner, lands-

ting och kommunägda bolag.

– Vi måste ha nollto-lerans mot korruption. Medborgarna måste kunna lita på att politiska beslut tas med deras bästa för ögonen, sa finansmark-nadsminister Peter Nor-man när han presenterade uppdraget.

för att ta reda på hur ofta mutor kan förekomma ska Stats-

kontoret ta kontakt med ”ett brett urval” av representanter från kommu-

ner, landsting och kommunägda bolag.Statskontoret ska också kontakta tjäns-

temän, revisorer och förtroendevalda inom bland annat de kommunägda bolagen för att utröna hur stor kunskapen är om dagens regelverk mot korruption.

Uppdraget ska vara klart i juni nästa år – och ska också innehålla analyser och förslag

till åtgärder som minskar korruptionen.Enligt en enkät bland landets kommuner

som Sveriges radio gjort misstänker var tredje kommun att kommunanställda tar emot mutor eller lurar till sig pengar.

en annan – statlig – utredning i ämnet mutor blev förra sommaren färdig med ett betänkande. Där föreslogs att reglerna om givande och tagande av muta, liksom om trolöshet mot huvudman, samlas i ett enda kapitel i brottsbalken. Utredaren föreslog också en svensk kod om gåvor, belöningar och förmåner i näringslivet. Allt med syfte att ha tydligare gränser för vad som är straffbart. Det betänkandet bereds fortfa-rande inom regeringskansliet.

Regeringen kartlägger kommunal korruption

”Fel måste påpekas redan från början”sabo har börjat lobba för en förändring av LOU, lagen om offentlig upphandling. Den som vill påtala fel i en upphandling ska göra det på en gång, redan när förfrågnings-underlaget skickas ut – inte vänta och först se om man vinner upphandlingen, anser vd Kurt Eliasson.

– Utvecklingen med allt fler överpröv-ningar gör att man måste se över effektivi-teten i systemet. Om överklaganden sätts i system i vissa branscher är det inte bara ett problem för bostadsbolagen, utan även för de andra som lämnat anbud, säger Kurt Eliasson.

tidsförskjutningarna som uppstår vid överprövningarna kostar pengar för såväl bostadsbolagen som den entreprenör som fått jobbet och ställt i ordning en orga-nisation för det – och sedan inte får starta jobbet i tid, påpekar Kurt Eliasson.

Den regel han föreslår kallas preklu-sionsfrist på juristspråk och utreddes av en statlig utredning som tillsattes redan 2004.

Utredningen ansåg dock att nackdelarna vägde tyngre än fördelarna. Även om flera remissinstanser sedan förespråkade regeln så bakades den aldrig in i den nya lagen.

– Tyskland har infört den här regeln och den är helt i enlighet med EU:s direktiv, framhåller Kurt Eliasson.

regeln om preklusionsfrist före-språkas nu även av Kammarkollegiet (se nästa uppslag).

I mitten av 1990-talet gjordes ett 50-tal överprövningar om året. Häromåret inkom 2 083 ansökningar om överprövningar, enligt Domstolsverkets statistik. Men det är fortfarande bara ett litet fåtal av alla upp-handlingar som överprövas.

Finns det något bra med LOU också?– Absolut. Det har ju strukturerat upp-

handlingsprocessen och säkert också ökat transparensen. Om LOU kan användas som en modell för att göra upphandlingar på ett korrekt sätt så är det väl alldeles utmärkt.

Man måste då se vad som är möjligt att utveckla i LOU så att det blir mer effektivt, säger Kurt Eliasson.

helene.ahlberg@bofast.net

”Medborgarna måste kunna lita på att poli-tiska beslut tas med de-ras bästa för ögonen.”

tho

ma

s wåg

ström

Kurt Eliasson,vd för Sabo.

www.hfonstret.se H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

Täta fönsteranslutningarH-Fönstret i Lysekil tillverkar skräddarsydda aluminiumfönster med träklädd rumssida. Vår unika konstruktion medger helsäkra anslutningar mellan fönster och vägg.

Kurt Eliasson,vd för Sabo.

Gammal tvättstuga

Total driftskostnad 80.790:-/årBaserat på 1:-/kWh för el, 0,50/kWh för VVC och 20:-/m3 för vatten.

8 starter/dag/tvättmaskin. 6 starter/dag/torkskåp. 10 starter/dag/torktumlare. 335 dagar/år.

Framtidens Textilvårdsrum™

Total driftskostnad 21.278:-/årBaserat på 1:-/kWh för el, 0,50/kWh för VVC och 20:-/m3 för vatten.

8 starter/dag/tvättmaskin. 6 starter/dag/torkskåp. 10 starter/dag/torktumlare. 335 dagar/år.

ww

w.a

gita

tor.s

e

www.electrolux.se/laundrysystems . Telefon: 0372 - 665 00

ELS_LE_annons_Bofast1107.indd 1 2011-10-03 10.26

14 Bofast 7/2011

tema upphandling

2.1.

3.4.5.

6.7.8.9.10.

Kammarkollegiets värstinglista:

HÄR ÄR DE 10 STÖRSTA LOU-PROBLEMEN

Den statliga myndigheten Kammarkollegiet, som bland annat ger stöd och vägledning i offentlig upphandling, har i en rapport beskrivit de tio vanligaste upphandlingsproblemen – på uppdrag av Upphandlingsutredningen (se rutan härintill).

Bofast har komprimerat ner Kammarkollegiets sammanställ-ning och förslag på motåtgärder till en kortfattad lista.

sedan förra sommaren pågår en stor statlig utredning om upphandlings-reglerna. Utredningen ska bland annat analysera om det råder balans mellan den ekonomiska nyttan av LOU och ”trans-aktionskostnaderna för regelverkets förfaranden” – alltså om administrationen kostar mer än den smakar.

Kritiken om betungande regelverk från både leverantörer och upphandlare ska benas upp och det ska undersökas om LOU kan anses utgöra ett hinder för goda affärer.

Utredningen ska också se över om de nya tröskelvärdena för när en affär kan direktupphandlas – utan krav på anbud – ligger på rätt nivå (tröskeln ligger i dag på 287 000 kronor).

regeringen flaggade redan när utredningsdirektiven skrevs för att nästan alla bestämmelser i LOU styrs av antingen EU-direktiv eller EU-rättsliga principer.

”Möjligheterna att genomföra genom-gripande reformer är således begränsade”, konstaterar regeringen – men poängterar sedan att även EU-parlamentet vill se över hur upphandlingsreglerna kan bli enklare och mindre kostsamma.

Regeringen betonar att Sverige därför bör ”ta tillfället i akt och försöka påverka det framtida EU-regelverkets utformning i syfte att få till stånd regeländringar som är motiverade ur ett effektivitetsperspektiv”.

utredningen ska också ta ställ-ning till om LOU i tillräcklig utsträck-ning låter kommuner, myndigheter och bostadsbolag använda sin köpkraft till att förbättra miljön och ta sociala och etiska hänsyn – ett spår som också EU-kommis-sionen vill utforska.

Särskild utredare är Anders Wijkman (kd), tidigare EU-parlamentariker, Röda kors-chef, ordförande i Naturskyddsföreningen och biträdande generalsekreterare i FN.

Utredningen, som går under namnet Upphandlingsutredningen 2010 (det finns också en från 2004), ska vara färdig i juni 2012.

I utredningens 20-hövdade expertgrupp ingår representanter från åtta olika depar-tement, från näringsliv och universitet – och en företrädare för Sveriges kommuner och landsting. Dock ingen specifik repre-sentant från bostadsfronten.

Staten utreder nyttan av LOU– och priset

– och lösningarna

1Risken för överprövning leder till att upphandlarna tänker mer på att säker-

ställa att upphandlingen inte överklagas än att resultatet blir så bra som möjligt. Många upphandlare väljer då i stället de ”säkra al-ternativen”. motåtgärd: Begränsa möjligheterna till rättsliga åtgärder. Till exempel genom att tillåta att kontrakt skrivs även om upphand-laren brutit mot LOU (om felets skada är mindre än skadan av ett ingripande).

2 Överprövningarna kan ta så lång tid att kommunen/bostadsbolaget står

utan kontrakt. Bolaget kan då hamna i en situation där bolaget handlar fel oavsett hur det gör. motåtgärd: Om leverantörerna ser brister i förfrågningsunderlaget ska dessa påpekas direkt, utan att vänta och se vem som får kontraktet. I annat fall mister de överpröv-ningsrätten på denna punkt.

3 Överprövningsprocesserna tar lång tid – men hur lång tid varierar stort mellan

olika domstolar. Risken för långa processer medför att leverantörerna måste binda an-buden under lång tid – och för att ta höjd för detta kan priserna behöva sättas högre. motåtgärd: Samla alla upphandlingsmål till en enda domstol för att minska hand-läggningstiden.

4Praxis på upphandlingsområdet spre-tar, samma fråga bedöms olika av olika

kammarrätter och förvaltningsrätter, ibland även av samma domstol. Det förstärker ris-ken att upphandlaren väljer säkra alternativ, liksom risken för ”onödiga” överklaganden. motåtgärd: Samma som punkt 3.

5Det kan vara svårt att förena samhälls-mål som miljöhänsyn och sociala hän-

syn med affärsmässighet. motåtgärd: Använd inte LOU som politiskt styrmedel – tänk ut andra sätt att styra sam-hällsmål i upphandlingen.

6Regelverket uppfattas ofta som kompli-cerat och överreglerat. Det skapar en

ängslan att göra fel och förskjuter fokus från affärsmässighet till lagtillämpning. motåtgärd: Förenkla reglerna. Undvik korshänvisningar i lagen.

7Många leverantörer tycker att det är be-svärligt och kostsamt att delta i offent-

liga upphandlingar, på grund av de många kraven och mängden intyg och dokumenta-tion som kan efterfrågas. motåtgärd: Utbilda upphandlarna så att de bara efterfrågar sådant som verkligen behövs. Informera leverantörerna om att det inte är så krångligt som de tror.

8Upphandlarna anser att beloppsgrän-sen för direktupphandling är för låg.

Många stora kommuner kan inte tillämpa direktupphandling alls, inte ens för vad man tycker är småköp eftersom de ska läg-gas ihop med samtliga inköp av samma slag under året. motåtgärd: Utred om beloppsgränserna bör höjas.

9Vid stora upphandlingar finns en risk att leverantörer som inte får något kon-

trakt slås ut – vilket kan ge sämre konkur-rens vid nästa upphandling. motåtgärd: Dela upp upphandlingen i mindre delar och gör det möjligt att lämna anbud på delarna.

10Både upphandlare och leveran-törer tycker att det är en stor brist

att det oftast inte är tillåtet att förhandla vid LOU-upphandlingar. motåtgärd: Stöd och information. För-handling utnyttjas ofta inte ens när det är tillåtet, på grund av osäkerhet om vad man får förhandla om och oro för att förhand-lingen ska uppfattas strida mot EU:s likabe-handlingsprincip.

helene.ahlberg@bofast.net

PODAB är specialiserade på utrustning för professionell tvätt av textilier. Med över 65 års erfarenhet och det bredaste sortimentet på marknaden, erbjuder vi det bästa alternativet för dina behov.

Spara 16 badkar medvatten i veckan...

...bara genom att tvätta med rätt utrustningHur är det möjligt? Besök www.podab.se/sparamer för att se hur mycket du

sparar genom att använda våra klimatsmarta produkter.

BoFast_nr7_2011_PODAB.indd 1 2011-10-04 10:09:48

16 Bofast 7/2011

tema upphandling

Christina ramberg, professor i civilrätt vid Stock-holms universitet, anser att LOU ska skrotas. Som hon själv uttrycker det vill hon ”med ett alexanderhugg bli av med skiten”.

– Syftet med lagen om offentlig upphandling är jättebra, men lagen behövs inte för att syftet ska uppnås. Som den är konstruerad nu leder den i stället till motsatt effekt, nämligen att skattebetalar-nas pengar inte används på bästa sätt.

Hon tycker att lagen ger tips på olika bra sätt att handla upp på, men att den är krånglig och därmed kostsam.

Den så kallade principen om transparens, som föreskrivs i LOU, innebär en skyldighet för upphandlande myndigheter eller bolag att lämna information om upphandlingar och hur de kommer att genomföras. Men den insynen tillgodoses genom offentlighetsprin-cipen, anser Christina Ramberg.

– Insyn kan man ha ändå, genom att handlingarna är offentliga, utan att ha det här eländet, säger hon.

– Jag menar att väldigt många andra lagar säkerställer syftet med LOU, till exempel lagar om straff beträffande mutor, arbetsrättsliga lagar för den som inte sköter sitt jobb, skatte-rättsliga regler och offentlighetsprincipen för insyn, förtydligar Christina Ramberg.

Att LOU bidrar till ordning och reda, systematik i upphandling-arna och god planering är positivt, tycker Christina Ramberg.

– Men alla proffsiga privata företag som måste ta tillvara aktie-ägarnas pengar har en noggrann och systematisk upphandling. All bra upphandling förutsätter goda rutiner och skickliga medarbe-tare. Medarbetare som är skickliga på att göra bra affärer, inte att uppfylla byråkratiska regler.

christina ramberg förespråkar att Sverige öppnar grän-serna och går ut i Europa med stora upphandlingar – men hänvisar även där till att det redan görs, frivilligt, i den privata sektorn.

– Det är väl jättebra att gå utanför Sveriges gränser om det blir bil-ligare på det sättet. Men man måste inte prompt annonsera ut upphand-lingen i världens tråki-gaste tidning, som det dessutom är dyrt att få tillgång till.

Den tidning hon åsyf-tar är Anbudsjournalen

Hon har inte mycket positivt att säga om lagen om offentlig upphandling, juridikprofessorn Christina Ramberg. Hennes åsikt – att LOU kan skrotas – ledde till en nominering till årets opinionsbildare, och att hon fick skriva autografer på Sveriges offentliga inkö-pares årskonferens.

– Andra lagar säkerställer syftet med LOU. Vi behöver inte ha det där eländet, säger Christina Ramberg.

Text EVA BLOMBERG Foto JEFFREy JOHnS

Det överordnade målet måste vara effektivt utnyttjade skattemedel.

Professorn som vill skrota LOU

Bofast 7/2011 17

som är den plats där all offentlig upphandling annonse-ras, och som även vidarebefordrar annonser till Europe-iska unionens officiella tidning, EUT, för hela Europa.

Christina Ramberg tillägger att det dock inte kan vara ett överordnat mål att få en gränsöverskridande handel, utan att det i första hand måste handla om skattebeta-larnas pengar.

– Det överordnade målet måste vara effektivt utnytt-jade skattemedel. Och om gränsöverskridande handel kan bidra till att skattebetalarna tjänar pengar så är det förstås jättebra.

efter att ha talat vid årskonferensen för Sveriges offentliga inköpare nyligen fick hon skriva autografer. Men ingen, varken vid det tillfället eller senare, har framfört motargument eller kritik mot Christina Ram-bergs åsikter – i alla fall inte till henne själv.

– Ingen har uttryckt några. Det finns säkert någon form av kritik där ute någonstans, men jag har inte fått höra den.

Vad det beror på har Christina Ramberg själv ett en-kelt svar på:

– Att jag har rätt.

totalansvarpå allvar

• Köksförnyelse

• Maximal flexibilitet med minimala ingrepp

• Miljöcertifierad enligt ISO 14001

• Avtalsleverantör till HBV

värt att veta

Låt oss sköta köksförnyelsen i ditt lägenhetsbestånd.

Vi ger dig trygghet i alla led och tar totalansvar för

hela processen – från hyresgästinformation till sam-

ordning och besiktning.

Modexa har god kännedom om behoven i kommu-

nala fastighetsbestånd och servar dem via lokala

depåer över hela landet. Vårt koncept innebär nöjda

hyresgäster och en smidigare renoveringsprocess.

Med trygghet och flexibilitet som ledord.

Tel. 033-23 22 00. www.modexa.se

ww

w.s

olre

klam

byra

.se

18 Bofast 7/2011

tema upphandling

Ett undantag från skyldigheten att följa lagen om offentlig upphandling skulle underlätta för kommuner som vill handla tjänster av sina egna före-tag. Men det är osäkert om undanta-get, som föreslås av en statlig utred-ning, omfattar bostadsbolagen.

en statlig utredning som presentera-des nyligen föreslår ett undantag från kravet på upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Undantaget ska gälla då stat eller kommun handlar från ett eget fö-retag och skulle, om det omfattar kommu-nala bostadsbolag, underlätta då kommuner vill handla tjänster av sina bostadsbolag.

Tillfällen då undantaget möjligen skulle kunna vara aktuellt för ett bostadsbolag är exempelvis om bostadsbolaget har en över-skottskapacitet av något som kommunen kan köpa, som snöröjning. I ett sådant fall skulle kommunen inte behöva handla upp tjänsten i konkurrens.

Förutsättningen för att undantaget ska gälla är dock att två villkor är uppfyllda. Dels måste kommunen ha kontroll över det bolag man köper ifrån, som om det vore en

egen förvaltning. Dels måste huvuddelen av verksamheten i det företag man handlar ifrån bedrivas tillsammans med den upp-handlande kommunen, till exempel genom att bolaget förvaltar kommunens lokaler.

Det första kriteriet råder det, enligt ut-redningen, inget tvivel om att det uppfylls i fråga om kommunerna och deras bostads-bolag. Däremot är det ytterst tveksamt när

det gäller det andra krite-riet.

– Som jag uppfattar det är verksam-hetskriteriet inte uppfyllt för ett bo-stadsföretag, eftersom bolagen i första hand bedriver sin verksamhet gentemot

sina hyresgäs-ter. Men jag

vill inte helt stänga dörren för den möjlighe-ten, säger Jörgen Mark-Nielsen, utrednings-ansvarig på allmännyttans branschorgani-sation, Sabo.

sabo har i sitt remissyttrande till ut-redningen därför begärt att det klargörs i den framtida propositionen under vilka förutsättningar verksam-hetskriteriet uppfylls. Ef-tersom båda kriterierna måste vara uppfyllda för att kommunen och dess bostadsbolag ska kunna utnyttja undantaget har det betydelse om det visar sig att bara det ena kriteriet uppfylls.

– Då blir det ingen ändring för kommunerna i förhållande till sina bostadsbolag, utan man får fortsätta upphandla enligt LOU, konstaterar Jörgen Mark-Nielsen.

De nya bestämmelserna föreslås börja gälla från den 1 januari 2013.

eva.blomberg@bofast.net

JörgenMark-Nielsen

Ännu oklart om LOU-undantag

Utredningen "Offentlig upp-handling från eget företag?! – och vissa andra frågor" är på drygt 800 sidor.

Välj ett grönt kök från Marbodal!

Det stora flertalet av våra kök är Svanenmärkta – en av världens tuffaste miljömärkningar. Vi tar nämligen vårt miljöansvar på högsta allvar. Därför kan du fritt välja bland alla våra miljömärkta kök, men ändå vara säker på att de har minsta möjliga påverkan på miljön. Läs mer på marbodal.se

Bofast 7/2011 19

...men ofta finns det andra anledningar till att budskapetinte går fram. Planerad kommunikation kan förbättra relationen med hyresgästerna, förebygga missförstånd och sänka kostnaderna.

Vi har mångårig erfarenhet av boendekommunikation och hjälper kunder i fastighetsbranschen med kartlägg-ningar och utveckling av extern och intern kommunikation.

Hör av er så berättar vi mer om hur vi kan förbättra er kommunikation och stärka er verksamhet. Besök vår hem-sida för mer information, www.veritas.se/bo

IBLAND ÄR DETSVÅRT ATT FÖRSTÅ...

08-586 109 20info@veritas.sewww.veritas.se

Veritas Annons Bofast.indd 1 2011-10-10 14:52

www.abelko.se

Echolog är terminalen där du kan följa och påverka din el- och vattenförbrukning i realtid. Med god översikt blir det enklare att öka medvetenheten – och därmed själv kunna påverka sin förbrukning samt bidra till en bättre miljö!

Foto

Mat

tias

Fjäl

lströ

m

Spara el och vatten med individuell mätning

Sveriges mestvalda portar

www.garageportexperten.se

Av de portar vi levererar är nästan hälften till fl erfamiljshus. Mest handlar det om att byta gamla vipportar. Portar, där fjädrar kan gå av – ofta med svåra olyckor som följd. Och ansvaret är fastighetsägarens. Funderar ni på att byta, har ni vårt stöd hela vägen. Från val av portar och ansökningar till boendeinformation och montage. Men varför inte börja med en gratis besiktning? Kontakta oss påinfo@garageportexperten.se eller läs mer på vår hemsida.

hälften till fl erfamiljshus. Mest handlar

Funderar ni på att byta, har ni vårt

15 000 garage-portar om året talar sitt tydliga språk

stöd hela vägen. Från val av portar och

CLEAN A IR SOLUT IONS

Vårt nya kombinationsfi lter City-Flo XL rensar luften från både partiklar och molekyler. Filtret är speciellt utvecklat för byggnader i stadsmiljö och är ovanligt effektivt mot avgaser, lukter och ozon. Ge din fastighet nya lungor.

www.camfil.se

Håll staden borta

Bofast 7/2011 21

nyheter

De flesta av oss vill helst bo i större städer – och det gör oss dessutom smartare och produktivare.

Det framhölls nyligen under ett seminarium om tillväxtregionernas förorter.

i framtiden kommer de flesta av oss bo i större städer. Det fastställde flera av del-tagarna under ett seminarium om tillväxt-regionernas förorter, som anordnades av pr-företaget Veritas och tidningen Bofast.

– Utvecklingen styr tydligt mot att vi bosätter oss i större städer. Och det är så folk vill bo. Förut sa man att alla egentligen skulle vilja bo på landet om de bara kunde, men så är det inte längre, sa Roland Lexén, chef för Arena för tillväxt (ett samverkans-projekt mellan Sveriges kommuner och landsting, Ica och Swedbank).

Han menade att det beror på att vi män-niskor vill träffa andra människor.

– Om man kan anordna mötesplatser, om det finns arbetsplatser och kultureve-nemang så skapar det attraktivitet. I större städer löser det där sig nästan av sig självt.

Maria Rankka, vd för Stockholms Han-

delskammare, framhöll att stadens täthet både ger logistiska fördelar och ökar pro-duktiviteten. Hon hänvisade till Harvard-ekonomen Edwin Glaeser, som beskriver hur vi i städer exponeras för andra, smarta människor.

– Det smittar av sig och då utvecklar vi våra förmågor mer. Och det förstärker pro-duktiviteten ännu mer.

Hon menade att det går att få fram fler bo-städer i Stockholm på många sätt.

– Det finns en massa luft i innerstadssys-temet som kan pressas ur. Övernattnings-lägenheter och bostäder som står tomma. Och man kan bygga nya våningar ovanpå många av de existerande husen. Dessutom finns obebyggda hål, det går fortfarande att förtäta Stockholm.

men skola och utbildning ansågs vara viktigast av allt för tillväxten och att-raktiviteten.

– Skolan är särskilt viktig i socialt utsatta områden. För att få ett attraktivt område är det nästan ett hygienkrav att ha ordning och reda i skolan, så att alla klarar gymnasiet, sa Roland Lexén.

Anders Lago, som under tolv år som kom-munalråd i Södertälje gjort sig känd för sitt engagemang i integrationsfrågor, betonade

också skolans roll. – Problemen i mil-

jonprogramsområdena beror inte på de fysiska lägenheterna, utan på att skolan har misslyckats med att lära eleverna svenska. Då får ungdo-marna inga jobb.I miljonprogramsområ-

det Hovsjö – som har ett eget bostadsbolag – anställdes områdets ungdomar för att göra fysiska insatser: rulla ut gräsmattor och måla om.

– Det föll väldigt väl ut. Nu när hela mil-jonprogrammet ska rustas upp borde alla försöka kombinera det med att samarbeta med hyresgästerna. Då skapas både arbeten och delaktighet, sa Anders Lago.

helene.ahlberg@bofast.net

Fotnot: Denna artikel är förkortad. Hela tex-ten finns på www.bofast.net.

”Stockholmsmodellen har kraschlandat”Förhandlingarna om en ny hyresmo-dell i Stockholm har abrupt avbrutits. Hyresgästföreningens riksordförande Barbro Engman talar om kraschland-ning.

Fastighetsägarna överväger nu att gå till regeringen för att få gehör för sina önskemål.

terje gunnarson, ordförande för Hy-resgästföreningen i Stockholm, menar att syftet med den nya hyresmodellen visserli-gen varit att hyrorna bättre skulle avspegla hyresgästernas värderingar – men att det skulle vara ett nollsummespel.

– Det är skamligt av bolagen att i elfte timmen försöka rasera den grund Stock-holmsmodellen vilar på. Under flera års tid har vi varit överens om ett oförändrat hyres-uttag för bolagen. Nu kräver bolagen hyres-höjningar för alla Stockholms hyresgäster.

tore ljungkvist, tillförordnad chef- jurist på Fastighetsägarna Stockholm, be-tonar att hyreshöjningen inte var tänkt att införas på ett enda år.

– Precis som man har gjort på många andra ställen i Sverige så accepterar vi en ganska lång infasningsperiod.

Ordförande för den kommitté som i två år arbetat med den nya hyresmodellen är Pelle Björklund, vd för kommunägda Svenska Bostäder. Både han och Tore Ljungkvist av-visar tanken på ett nollsummespel

– Vi deklarerade för Hyresgästföreningen redan för ett år sedan att vi inte kommer att ställa upp på ett nollsummespel vid infö-randet av Stockholmsmodellen, säger Pelle Björklund.

Hans främsta argument är den lag som trädde i kraft vid årsskiftet och som före-skriver att allmännyttan ska vara affärs-mässig.

– Och då är det inte rimligt att sänka hyrorna. Det finns ingen som sänker priset på en vara man har kö till – och vi har ju i kö till alla våra bostadsområden.

fastighetsägarna och de tre kom-munägda bolagen Svenska Bostäder, Famil-jebostäder och Stockholmshem arbetar nu vidare med hyresmodellen på egen hand.

Om Hyresgästföreningen motsätter sig det färdiga förslaget ser Tore Ljungkvist två möjligheter: att vända sig till regeringen för att få till stånd en lagändring eller att vända sig till hyresnämnden för att få igenom de nya hyresnivåerna.

Pelle Björklund planerar, trots Hyres-gästföreningens avhopp, att försöka rikta in hyrorna enligt Stockholmsmodellen när de vanliga hyresförhandlingarna påbörjas.

skulle det inte lyckas är Pelle Björk-lund osäker på vad som blir nästa steg.

Svenska Bostäder är nämligen inte med i Sabo längre, vilket gör att man inte kan

vända sig till Hyresmarknadskommittén för att få hjälp att lösa tvisten.

– Det är möjligt att vi också måste vända oss till hyresnämnden, men jag hoppas ju fortfarande att vi ska kunna komma över-ens, säger Pelle Björklund.

anita.snis@bofast.net

Fotnot: Detta är en förkortad version – artikeln finns i sin helhet på www.bofast.net.Mer om Stockholmsmodellen i Bofasts ledare på sidan 7.

”Det är inte rimligt att sänka hyrorna. Det finns ingen som sänker priset på en vara man har kö till.”

Storstäder gör oss smartare

AndersLago

CLEAN A IR SOLUT IONS

Vårt nya kombinationsfi lter City-Flo XL rensar luften från både partiklar och molekyler. Filtret är speciellt utvecklat för byggnader i stadsmiljö och är ovanligt effektivt mot avgaser, lukter och ozon. Ge din fastighet nya lungor.

www.camfil.se

Håll staden borta

22 Bofast 7/2011

tema upphandling

Det kommunala bostadsbo-laget Kalmarhem ligger i ena hörnan av Larmtorget i Kalmars stadskärna. Almanackan säger

höst, men när Bofast besöker företaget är det en riktig indiansommardag, och den idylliska kuststaden visar sig från sin allra vackraste sida – från ovan.

Bofast bjuds nämligen att beskåda Kalmar från taket av det gamla vattentornet, som kommunen åren 1983 till 1986 byggde om till elva lägenheter. Den 15 våningar höga torn-byggnaden ägs sedan början av 1990-talet av Kalmarhem, som numera förvaltar de något svårmöblerade lägenheterna med rundade väggar.

Väl nere på marknivå igen är det dags att ta sig an ämnet för dagen: upphandling enligt lagen om offentlig upphandling. Att handla upp enligt det regelverket anses

av många, bland annat juridikprofessorn Christina Ramberg (se sidan 16) vara krång-ligt och tidsödande.

Men Per Holm, fastighetsutvecklingschef, och Ulf Kaldner, inköpsansvarig på Kalmar-hem, är av en annan uppfattning.

– Vi lever med LOU varje dag. Vi ser inga större problem med det, mer än att man måste vara extra noga och följa alla regler. Även om man försöker kan man faktiskt misslyckas. Men vi har – peppar, peppar – inte haft några överklaganden hittills, säger Per Holm och greppar konferensbordets träskiva.

om det är för att Kalmarhem har ”snäll-la” entreprenörer, eller om bostadsbolaget hittills lyckats bra med sina förfrågningsun-derlag, vill Per Holm inte spekulera i.

Inköpschef Ulf Kaldner har, förutom ansvar för alla inköp, också en projektle-darroll i fråga om stam- och underhållsre-noveringar.

– Vi försöker ha en bra rela-tion med alla anbudsgivare. Men sedan får man ju förstås inte bli kompis med dem, un-derstryker han.

I samband med att an-ställda i kom-

munala bolag i Göteborg beskylldes för att ta emot mutor i SVT:s Uppdrag granskning för ett och halvt år sedan, höll Kalmarhem utbildning med alla sina anställda. Som utbildningsmaterial användes reportagen i

teveprogrammet, och man gick igenom de klausuler i bolagets verksamhetslednings-system som handlar om etik och moral. Skrivningarna fanns där redan tidigare, men bolaget ville säkerställa att alla medar-betare vet vad som gäller.Finns det en större risk att man blir kompis med leverantörer och entreprenörer i en liten stad som Kalmar?

– Goda relationer har egentligen med tydlighet att göra. Att veta på vilken spelplan man spelar. Och alla anbudsgivare ska be-handlas lika, betonar Ulf Kaldner.

Per Holm framhåller att det bland annat är därför som Kalmarhem använder sig av HBV, de allmännyttiga bolagens inköpsor-ganisation, och deras ramavtal när de köper varor och i viss mån tjänster.

Just nu pågår en upphandling av inre och yttre skötsel där Kalmarhem tar fram för-frågningsunderlaget men HBV utvärderar hela upphandlingen. Detta för att minimera risken att nära relationer påverkar utvärde-ringen i upphandlingen.

– Det gör vi just för att vi har en daglig relation med de entreprenörer som sköter

I Kalmarhems korridorer svär man inte över LOU

Kalmarhems inköpsansvarige Ulf Kaldner och fastighetsut-vecklingschef Per Holm har varit anställda på Kalmarhem i 21 respektive 23 år.

”Vi lever med LOU varje dag. Vi ser inga större problem med det.”

Att handla upp enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, är krångligt, tidskrävande och leder inte till den bästa affären. Så uppfattas ofta LOU av både bostadsbolag och leverantörer. Dock inte av kommunägda Kalmarhem.

– Vi ser inga större problem med LOU. Vi skulle göra li-kadant även om vi inte behövde rätta oss efter de reglerna, säger Per Holm, fastighetsutvecklingschef på Kalmarhem.

Texter EVA BLOMBERG Foto ULRIKA MAJSTROVIC HAnSén

Bofast 7/2011 23

tema upphandling

I Kalmarhems korridorer svär man inte över LOU

våra fastigheter när upphandlingen är klar, arbetsledare så väl som ägare. Så HBV gör hela utvärderingen åt oss, och vi lägger oss inte i det, säger Per Holm.

Kalmarhem köper alltså nästan uteslu-tande sina varor via ramavtal som HBV har förhandlat fram. Bolaget använder sig också av HBV:s upphandlingskonsultverksamhet för tjänsteupphandling av den typ som just nu pågår.

Men när det gäller upphandling av en-treprenörer till nyproduktionsprojekt och andra byggentreprenader sköter Kalmarhem upphandlingen helt självt.

lou infördes 1994 , inför Sveriges inträde i EU. Ingen av Kalmarhems upphandlingar har alltså överklagats på de 17 år som lagen har gällt. En överprövning skulle enligt Per Holm kunna innebära att förtroendet för bostadsbolaget fick sig en knäck, om det vi-sade sig att Kalmarhem agerat felaktigt.

– Det skulle vara en prestigeförlust. Kan-ske skulle det bli svårare att få in anbud sedan. Det värsta som kan hända är att man får betala straffavgifter och ersättning till missgynnade anbudsgivare.

Kalmarhem är från i år miljö- och kvali-tetscertifierat och arbetar utifrån ett verk-samhetsledningssystem.

Där finns körscheman för alla moment, exempelvis för underhålls- eller nyproduk-tionsprojekt, och även för hur upphandling-arna ska gå till. Olika mallar, till exempel värderingsmallar, läggs in i systemet och där står också vem som har rätt att beställa, upp till vilket belopp och vem som får attestera. Två attester från två personer som sitter på olika nivåer krävs på alla fakturor.

24 Bofast 7/2011

Bofast 7/2011 25

tema upphandling

– Det handlar om att få systematik i det hela, det går inte att göra olika varje gång. Sedan skiljer sig förfarandet lite åt beroende på om det är ett litet jobb, ett ramavtal eller en större byggentreprenad, säger Per Holm.

När det gäller byggentreprenader görs först en bedömning av vilket värde upp-handlingen kommer att komma upp till. Det har betydelse för vilka regler man ska följa, det vill säga om upphandlingen ligger över eller under de så kallade tröskelvärdena (se ruta här intill).

förfrågningsunderlaget arbetas fram, ofta tillsammans med den personal som berörs av upphandlingen. Det kan vara förvaltare, bovärd, områdeschef och en person från marknadsavdelningen, förutom Per Holm och Ulf Kaldner.

När anbuden kommit godkänns ett antal entreprenörer som klarat de så kallade skall-kraven, de krav som absolut måste vara upp-fyllda enligt förfrågningsunderlaget.

Därefter bedöms de utifrån pris, kvalitets-system och miljöarbete. Referenser kollas upp. Samtliga punkter poängsätts.

– Vi bestämmer helt enkelt innan vad vi ska titta på, hur vi gör det och så följer vi resultatet. Det är när man börjar vingla vid utvärderingen som man är ute på hal is. Då gör man sig sårbar. För entreprenörerna märker det, de är inte dumma.

I vissa fall kan en entreprenör som Kal-

marhem har erfaren-het av sedan tidigare vara den som man tror på mest. Och där finns en nackdel med LOU, menar Per Holm.

– Magkänslan kan säga att den här entre-prenören nog skulle göra det absolut bästa jobbet, men den kan vi inte ta om det enligt utvärderingen är en annan som uppfyller alla kriterier bäst. Det enda vi kan göra är att följa den.

Alternativet kan annars vara att avbryta upphandlingen om företaget bedömer att det inte kommer att fungera alls. Men det har Kalmarhem aldrig gjort.

att förhandla fram det bästa avtalet, så som privata aktörer ofta gör, är inte möj-ligt i en LOU-upphandling.

Däremot finns en möjlighet att genom-föra ett så kallat förhandlat förfarande, enligt LOU. Till exempel om inget av an-buden uppfyller kraven i förfrågningsun-derlaget.

Om värdet i en upphandling av varor eller tjänster ligger över 1 919 771 kronor måste upphandlingen annonseras ut i hela EU.

– Det finns en färdig mall på tolv sidor

på internet, där uppgifterna fylls i. Och, det är klart, det tar en hel dag eftersom man inte gör det så ofta. Så då får man vara på tå, säger Ulf Kaldner.

Även tidsfristen är då längre. Minst 52 dagar ska ha förflutit mellan annonseringen och till det blir möjligt att börja bedöma anbuden.

Inom Sverige behöver tidsfristen endast vara ”skälig", dock aldrig kortare än tio dagar. En EU-upphandling kräver alltså ännu mer planering, enligt Per Holm och Ulf Kaldner. Något anbud från övriga EU har Kalmarhem dock aldrig fått.

kalmarhem jobbar mycket med ram-avtalsentreprenörer för underhållsarbeten. Även då görs en offentlig upphandling och ramavtal skrivs med flera entreprenörer.

T v: I Kalmarhems verksamhetsledningssystem finns körscheman och mallar. Mitten: HBV utvärderar upphandlingarna, men förfrågningsunderlaget tar Kalmarhem fram.

Fördelar med lOU, enligt Kalmarhem:• Alla får chans att lämna anbud• Ordning och reda• Hanteringen bidrar till en bra planering• Bra dokumentation• Att upphandlingen är offentlig kan ge bättre pris

Tröskelvärden för upphandling enligt lOUVid upphandling där värdet överstiger dessa summor måste bostadsbolag annonsera ut upphandlingarna i hela EU. Euro SEKVaror och tjänster 193 000 1 919 771Byggentreprenader 4 845 000 48 193 215

Direktupphandling får endast användas om kontrak-tets värde uppgår till högst 15 procent av tröskelvärdet för varor och tjänster, för närvarande 287 000 kronor.

26 Bofast 7/2011

tema upphandling

Just nu finns avtal med fem entreprenörer för byggservicearbeten.

Ulf Kaldner visar sammanställningen av alla underhålls- och materialleverantörer.

– För byggservicearbeten har NCC första tjing på alla småjobb, men sedan kan vi konkurrensutsätta inom de här ramavtalen och gå ut och ta in bästa pris. Då är all juri-dik redan klar i och med att vi gjort grund-jobbet i de här ramavtalen.

I basförfrågan är till exempel tröskel-värdena klargjorda. Men om Kalmarhem planerar ett större projekt, med ett värde över 500 000 kronor, gör man en ny upp-handling.

– Men även på små projekt går vi ut och frågar de fem ramavtalsentreprenörerna igen. Och om vi gör stamrenoveringar går vi alltid ut och annonserar i Anbudsjournalen, där alla offentliga upphandlingar annonse-ras, förklarar Ulf Kaldner.

om en tjänsteupphandlings värde hamnar under 287 000 kronor kan företa-get i princip direktupphandla i stället för att handla upp med anbudsförfarande (se faktaruta på föregående uppslag). Men även direktköp ska man enligt reglerna konkur-rensutsätta när det är möjligt.

– Det enda som skiljer är att direktköpen är mindre formella. Men vi begär in flera anbud i alla fall, för att veta att vi får rätt pris. Något formellt krav finns dock inte.

287 000 kronor ger inte mycket utrymme för att handla upp en tjänst utan att ta in anbud. Upprepade upphandlingar av en vara eller en tjänst under ett och samma budgetår måste nämligen räknas samman.

hbv sammanställer varje år de ram-avtal som föreningen förhandlat fram, i en skrift. Ulf Kaldner visar upp den lilla avtals-boken med varor och leverantörer.

– Det här är vår bibel. Varje månad stäm-mer jag av mot den, tillsammans med vår ekonomiassistent, vilka fakturor som kom-mit, från vilka leverantörer och ser om det kommit någon ny. Och i så fall varför.

Det händer naturligtvis att någon på Kal-marhem handlar en vara från en leverantör som HBV inte har ramavtal med, vilket också är tillåtet. Men när det finns ett avtal, antingen framförhandlat av HBV eller av Kalmar kommun, får inte Kalmarhem handla av någon annan leverantör.

– Lekmannarevisorerna var här och gick igenom alla våra fakturor för 2010, ungefär 5 000 stycken, för att kontrollera vår ram-avtalstrohet. De kollade alltså om vi höll oss till våra ramavtal. Men de hittade bara att vi köpt resor från någon annan än kommu-nens avtalspart.Om ni inte vore tvungna att handla upp utifrån LOU, hur skulle ni göra då?

– Likadant. Tidigare, innan LOU in-fördes, hade vi ju också ett kommunalt upphandlingsreglemente att följa, så det var ingen stor skillnad. Vi har levt med det så länge så det är en del av vår vardag. Det är inte så ofta vi går och svär över LOU i korri-dorerna, säger Per Holm och skrattar.

det finns, enligt Per Holm och Ulf Kaldner, dock tillfällen då LOU-förfarandet kan kännas konstruerat. Det kan vara då Kalmarhem exempelvis planerar ett projekt som är tekniskt komplicerat.

– Då kan vi ta hjälp av en entreprenör eller installatör för att hitta bra lösningar. I en sådan situation blir det lite märkligt att bryta det samarbetet när det blir dags att handla upp en entreprenör, framhåller Per Holm.

På Ulf Kaldners önskelista över sådant som kunde vara bättre i LOU står att antalet dagar innan man får börja räkna på anbu-

den kunde vara färre när upphandlingen annonseras i Europa. Tidigare, innan LOU fanns, kunde bostadsbolaget, vid tidsbrist ringa runt till ett antal entreprenörer och snabbt få in priser.

– Då hade vi alla fall konkurrensutsatt upphandlingen, även om alla inte fick chan-sen att lämna anbud. Så kan vi inte göra nu. Men i dag har vi en bättre planering, säger Per Holm.

Alla underhållsarbeten för nästa år är redan planlagda, berättar han.

– Med en bra planering och systematisering blir LOU inte krångligt. Har man inte det så kan det bli riktigt mycket överraskningar.

Kalmarhem i korthetBostadsbolaget äger och förvaltar cirka 5 000 lägenheter av totalt omkring 31 500 bostäder i Kalmar. Av Kalmarhems lägenheter är cirka 1 100 studentlägen-heter som finns integrerade i det övriga beståndet.

En stor del av beståndet är markbostäder vilket innebär stora underhållskostnader (varje bostad har fyra väggar och ett tak).

Större delen av Kalmarhems lägenheter ligger i centrala lägen och miljonprogram-slägenheterna är få. De senare har rustats upp under åren 1995 till 2005.

Kalmarhem har ett ”ungt” bestånd, genomsnittsåldern på husen är 27 år (snittet för Saboföretag är 36 år) Och är stambytta fram till hus byggda 1974.

Arbetet med inre och yttre skötsel utförs av externa entreprenörer.

En manual för hållbart boende ligger alltid till grund för alla upphandlingar.

Antal anställda: 47 personer

Omsättning: 300 miljoner kronor

Snitthyra: 959 kr/kvm (Sabosnittet är 858 kr/kvm)

Uthyrningsgrad: 99 procent.

Så UndviKer man överKlagandenKalmarhems bästa tips:

• vara noggrann med hur utvärderingskriterierna sätts upp i förfråg-ningsunderlaget.• följa de tidsfrister som är lagstadgade.• göra en trovärdig och objektiv utvärdering – och följa den oavsett om man tycker att någon annan entreprenör skulle varit bättre.• följa de kriterier som man sagt att man ska utvärdera utifrån och inte ändra dem på något sätt.

Från taket av det gamla vattentornet är utsikten milsvid. Här ses bland an- nat Varvsholmen, där Kalmarhem byggt nya hyresrätter, och Ölandsbron.

”Med en bra planering och systematisering blir LOU inte krångligt.”

Bofast 7/2011 27

Triomont är Gustavsbergs kom-

pletta system för vägghängd wc

och handfat. Det är minst sagt

enkelt att installera. Inga väggar

behöver rivas, inga fuktspär-

rar brytas. Det är flexibelt och

passar de flesta badrum. Du

undviker stora ombyggnader,

med ett minimum av förlorad

yta. Det enda som behövs är ett

djup på 14 cm. Du kan installera

Triomont bakom en halvvägg,

helvägg eller i hörn. Tillsammans

med Gustavsbergs stora utbud av

tryckknappar och skålar, inklusive

Villeroy & Boch sortiment, har du

en mängd valmöjligheter. Natur-

ligtvis kan du använda Triomont

även när du bygger ett badrum

från grunden.

marknadens enklaste system för

vägghängd wc & handfat.

Snabbt och enkelt skapar du ett snyggt, bekvämt, praktiskt

och hygieniskt badrum. 14 cm djup är allt som behövs.

trIOmOntPå www.gustavsberg.se kan du läsa mer om alla våra smarta detaljer.

Triomont behöver bara 14 cm djup och

38 cm bredd. Kan installeras bakom

halvvägg, helvägg eller i hörn.

Alla wc-skålar från Gustavsberg och Villeroy

& Boch passar på Triomont-fixturen. Det ger

ett stort urval av design och täcker många

specialbehov.

Väggtrycke, topptrycke eller pneu-

matisk spolknapp. Gustavsberg har

24 olika modeller för alla behov

och smaker.

Fixturen, som är testad och kvalitetssäkrad,

har valbart bultavstånd, c-c 180 eller 230 mm.

En ställbar sitthöjd på mellan 410–610 mm

ger en hög flexibilitet.

Nedre väggfästet gör att du inte

behöver borra hål i golvet när du

monterar fixturen.

Scanna av koden med din smartphone och

titta på vår instruktionsfilm. Du kommer att

bli förvånad över hur enkelt Gustavsbergs

Triomontsystem är att installera.

BoFast_Gustavsberg_215x290.indd 1 2011-10-04 09.30

Reklam

en d

ag p

å jo

bb

et m

ed:

Magnus GustavssonArbetar som: Kranförare på Skanska Maskin.Utbildning: Kranförarutbildning 2004. Har tidigare jobbat som armerare i 23 år. Ålder: 42 år.Bor: i norrköping.Familj: Fru, tre barn och ett barnbarnFritidsintressen: Boxning, barn och barnbarnOm jag inte jobbade med det här skulle jag: Arbeta som armerare.

Reklam

En kranförare kan vara spännande att följa en dag, tänker vi på Bofast. Lite efterforskning och Bofast hamnar hos Göran Pettersson på Skanska. Efter en kortare mejl-konversation förstår Bofast att Göran chansar vilt på

vilken arketyp Bofasts reporter är: ängslig, försiktig, nyfiken eller kanske modig.

Han verkar fastna för den sistnämnda kategorin och han svarar i sitt mejl:"Föreslår att vi väntar till september och siktar på en av de riktigt höga kranarna i fas 4/5. Mvh Göran"

Sagt och gjort, vi inväntar alltså fas 4/5.Dagen närmar sig.

Text och foto ULRIKA MAJSTROVIC HAnSén

Kranfakta: Kranen är en Liebherr 630 EC-H Litronic. Maximal lyftkapacitet är 40 000 kg.

Kranen är väl förankrad i marken med gws-stänger (så kallad grov armering för höga statiska laster) nedborrade i berget.

Fundament för kranen väger 17 ton som sedan i sin tur är ingjuten i det arme-rade fundamenetet som väger 58 ton.

30 Bofast 7/2011

tema upphandling

→ 6.30 Taxin kör fel inne på Karolinskas bygg-område trots att Bofast visade karta och allt. Således anländer reportern an aning försenad.

Väl inslussad i barackkomplexet (stora mötesrum, lunchrum och många många omklä-desrum) får Bofast en fin neongul väst, skor med stålhätta, handskar och röd hjälm för besökare.

→ 6.45 → 6.50 Kranförare Magnus Gus-tavsson är redan på plats där uppe bland molnen så banksman Björn Olofsson får led-saga Bofast upp i byggkranen.

Vi promenerar genom byggområdet och fram till basen på kranen och kikar upp, upp, upp. Sedan kikar vi ner igen och sedan kikar vi efter den lilla sardinburken till hiss vi ska åka upp i. Fast vi behöver inte kika även om den är väldigt liten. Den är framför oss. Ungefär 70 centimeter bred och max 2 meter djup. Man ska varken ha anlag för svindel eller klaustrofobi, konstaterar Bofast.

Vi hade i alla fall tur med vädret, tänker reportern när hon stiger in i hissen.

→ 7.00 Bofast får reda på att just denna, den högsta kranen, är helt ny. Det syns. Sprillans skinande gul i höstsolen är kranen, på vars ena ben vi nu sakta tuffar upp. Björn Olofsson förklarar att han är den på marken som kom-municerar med Magnus uppe i kranen via radio. Han ger alla order om vart kranen ska svänga och vad den ska utföra. Det är bara en banksman, även kallad längare eller kopplare, med orange hjälm som får kommunicera med kranförarna. Färgen på hjälmen ska synas upp till kranföraren.

→ 7.05 Bofast kikar ut genom den grind-försedda dörren. Den har en spärr, så hissen stannar om man försöker öppna gallergrinden. Det vill man ju inte.

Plötsligt stannar hissen. Ungefär tre "våningar" kvar till toppen. Nej, Bofasts utsända har inte varit klåfingrig

och testat gallergrinden. Det är inte konsument-programmet Plus som är på hemligt uppdrag.

Vad göra? Björn ringer Magnus och de konfe-

6.45

6.50

7.00en

dag

på

job

bet

med

:

Vid nästa kontakt med Skanska frågar jag i förbi-farten hur hög kranen är.

– 110 meter.

7.20

7.15

Bofast 7/2011 31

tema upphandling

rerar lite. Under Björns lugna yta ser jag att han börjar känna sig en aning pressad då alla väntar på att arbetet ska köra igång. Han tittar upp och säger:

– OK, jag klättrar upp så kan jag starta hissen uppifrån.

Men Bofasts utsända tänker att näää...Bofast har ett bättre förslag. Bofast klättrar

upp... och erbjuder således Björn att stanna kvar. Det är inga problem, bedyrar reportern, krankonstruktionen har stegar med metall-ringar runt så reportern klättrar gärna.

→ 7.15 Vi klättrar båda. Bofast först och Björn efter. Det här börjar

ju likna ett äventyr, tycker reportern. 100

meter upp, frisk luft och bedårande utsikt.– Du var mig en tuff brud, det måste jag säga, Det är flera gubbar på backen som inte ens vågar med upp i hissen, säger Björn.

→ 7.20 Vi klättrar in i själva hytten. Det gör man underifrån. Ett stort antal jättemuttrar håller den vridbara hytten och kranarmen på plats.

→ 7.22 Magnus Gustavsson sitter och blickar ut, fast mest ned, över Stockholm med omnejd. Det är lugnt och tyst i hytten.

Björn återvänder ner till backen, och arbetet med att flytta armeringsjärn, byggelement och gjutformar kan äntligen ta sin början.

→ 7.25 Magnus provlyfter kranen varje morgon med två fina vikter à sex ton vardera.

7.25

7.22

7.22

7.22

32 Bofast 7/2011

tema upphandling

→ 7.30 Hytten är funktio-nellt inredd. Solfilm på glas-rutorna, luftkonditionering för varma dagar och värme-element för kyliga dagar. Alkolås (ett plus tycker

Bofasts reporter som, märk väl, inte jobbar på Plus) och dammsugare.

– Ja, nu blir det här min "mini-etta" ett tag framöver. Jag ska bara ta med mig ett par tofflor, så har jag vad jag behöver, säger Magnus.

Kranförarna jobbar tolvtimmarspass med start 06.30. Två timmar i stöten. 30 minuters rast. När en kranförare går ner tar en avbytare över. Kranen ska helst inte stå still. Arbetsperioden är en veckas jobb, en veckas ledighet.

→ 7.45 Den höga kranen rör sig som en enorm dinosaurie, tycker Bofasts utsända, och Magnus bekräftar: ju längre vajer kranen har, desto längre tid tar varje förflyttning. Och ju högre kran, desto längre vajer.

→ 7.50 Vi tittar ut över bygget. Framför oss står två kranar och en fackverkare på larvfötter och det ska upp fler lyftkranar. Trångt blir det, men det är reglerat vilket luftrum varje kran rör sig i. Alla kranfö-rare och gruppledare har radiokontakt. Skulle Magnus kran komma in i någon annan byggkrans svängradie meddelar han berörd kran och ber om lov.

→ 8.00 Björn lämnar ny order: Armeringsjärn ska flyttas från ett lastbilsflak. – Ska vi ta allt i ett lyft? undrar Magnus.– Nej, vi måste räkna buntarna. Vi får ta det i några omgångar, svarar Björn.– Sväng vänster.– Bra.– Lite till höger. Bra.– Sänk, fyra meter, tre meter, två meter, bra där. Nästa bunt.

→ 8.30 Ny order: Staket ska flyttas.

→ 9.00 Klockan är 9.00. Rast.

→ 9.05 Vi klättrar upp på "bakvagnen" där också bakvikten sitter. Vädret börjar bli mulet.Och det börjar blåsa. Äventyret fortsätter. → 9.07 Hissen har bestämt sig för att pröva Bofast. Den har stannat på markplan. Vi fun-derar en stund, men kommer överens om att klättra ner. Många steg blir det.

→ 9.18 Fikapaus. Här sitter redan det övriga gänget kranförare.

björn

10.20

7.50

8.30

8.00

9.05

8.00

7.30

Snacka om utsikt

Bofast 7/2011 33

9.05

Även räcken förberedda för inglasning.

www.balustrade.se 0470 – 70 53 90

Din leverantör av balkongräckenI vårt breda sortiment finner du allt från enklare räcken till mer komplexa och innovativa lösningar. Alltid till mycket hög kvalitet och till mycket konkurrenskraftiga priser.

Försäkra dig om att Få Fin Färg i vinter.

Utnyttja Höstens Boka-tidigt-erBjUdande.

34 Bofast 7/2011

tema upphandling

– Det här är kul, på ett vanligt bygge är det

oftast bara en kranförare i farten, säger Magnus.

Det skämtas friskt med allt och alla. Lite nyfikna är de allt på vad Bofasts

utsända gör på dessa höjder. – I dag är du i alla fall Skanskas högst upp-

satta kvinna, konstaterar en av grabbarna. En snabbanalys av en gemensam nämnare

för kranförare: ett lugnt kynne. Personlighets-typen som söker ständig action, agerar med impulsiva handlingar och fattar oöverlagda beslut göre sig icke besvär. De får välja ett annat yrke. Här gäller det att vara lugn som en filbunke och stå med fötterna på jorden... Här handlar det om flera ton byggmaterial som för-flyttas, och då vill man lita på att personen där uppe i tornet har kontroll på läget.

→ 9.30 30 minuter går fort. Upp igen. Björn har kontrollerat problemet med hissen och nu ska den fungera. Lite inkörningsteknikaliteter får man ha förståelse för.

→ 9.40 → 10.30 Nu är det ett parti längre armeringsjärn som ska flyttas. Från lastbilen till bygget. Cirka två ton visar mätaren för varje lyft.

→ 10.40 → 11.55 Kranen har en räckvidd på 61,5 meter, men här utnyttjas inte hela längden, eftersom de lägre kranarna tar en bit av luftrummet i anspråk. När de inplanerade nya lyftkranarna sätts upp kommer varje kran få sensorer som gör att de inte kan svänga in i var-andras arbetsområde, berättar Magnus.

Från reporterns utsiktsplats ser byggplatsen ut som ett stort pussel. Den ena pusselbiten är helt beroende av att den andra pusselbiten är på plats, och på rätt plats!

Bofasts reporter är imponerad av hur extremt beroende alla är av varandra och att alla gör vad de ska.

Det har börjat blåsa mer, ser vi på vimplar runt bygget. Det känns faktiskt inte alls, men när Bofasta utsända fotograferar och låser kamera-objektivets skärpa vid en fast punkt på marken,

110 meter ner, så märker hon att hela tornet svajar.

Magnus berättar att tornet vrider sig när det blåser mycket.

– Du kan se det på de andra byggkranarna. Kanske Bofast struntar i att funda mer över

just den detaljen. Magnus har börjat rensa upp ett område där det ska gjutas senare.

→ 12.00 Hiss ner.

→ 12.09 Lunch. I dag inmundigas hela kostcir-keln, konstaterar Magnus nöjt.

Bofast satsar på korv med bröd som tursamt finns att köpa i det lilla gatuköket som står på området för alla utan lunchlåda.

Magnus arbetsdag fortsätter till 18.30 men Bofasts utsända tackar jättemycket för sig och en svindlande dag på jobbet – men konstaterar att just svindel lider inte reportern av.

Fin utsikt

12.09

12.09

9.40

10.40

10.30...

9.18

9.30

...arbetet fortsätter

Bofast 7/2011 35

ETT RENT NÖJENu kan vi hjälpa dig med att tvätta dina planritningar när du lämnar lägen heter till oss. Resultatet blir en ren och tydlig plan-ritning i våra annonser. Det ökar chansen att trä� a rätt både för dig och den som söker bostad. Tjänsten är kostnadsfri och

vi levererar den nytvättade ritningen inom 24 timmar. Det här är första steget i en föränd-ringsprocess som kommer att innebära stora förbättringar. Vi ska göra förmed-lingen snabbare, smidigare och tryggare.

Är du intresserad, gå in på: www.bostad.stockholm.se/kampanj

Boka din vintermålare redan nu.På somrarna har måleriföretagen så mycket att göra att de går på knäna. Som beställare har du svårt att få loss målare till utomhusjobben. Det finns en enkel lösning på det. Lägg inom-husjobben under vinterhalvåret.

Då kan måleriföretagen behålla sin personal året runt, kanske just din favoritmålare. Dessutom erbjuder de flesta måleriföretag differentierade priser mellan säsongerna. Boka inomhusmålning till vintern

redan nu – då har du störst chans att få den målare du vill ha.

Läs mer om hur bra inomhusmåleri fungerar på vintern och hitta ditt måleri på www.maleri.se

...arbetet fortsätter

NYHETER Från ForskningsFronten • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: helene.ahlberg@bofast.net

Dokument

Hyresvärd

HYRESKONTRAKTFÖR LOKAL Nr

Undertecknade parter har denna dag träffat följande hyresavtal: Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller.

Hyresgäst

Lokalens adressm.m.

Lokalens användning

Lokalens skick

Lokalens storlekoch omfattning

Hyrestid

Uppsägningstid/Förlängningstid

Hyra

Index-klausul

Fastighets-skatt

Tillhanda-hållande

Betalning

Mätare

El, va, värme, varm-vatten, kyla och ven-tilation

Ja, självklart! Jag har redan varit inne och tjuvkikat på

www.fastighetsagarnadokument.se och testat hur det funkar.

Hurså? Jag har ju en bunt kontrakt som jag köpte hos

bokhandlarn 1987, det är väl inget fel på dem! Eller?

Du känner väl till att Fastighetsägarna vid årsskiftet

byter från itkett till ett nytt system för standardkontrakt?

Varför nöja sig med mindre än branschstandard?

Från januari 2012 kommer vi på Fastighetsägarna att avsluta vårt samarbete med itkett och istället erbjuda våra standardkontrakt via ett nytt system, Fastighetsägarna Dokument. Det är ett modernt, � exibelt och enkelt system med funktioner som ärendehantering, löpande handledning, möjlighet att lägga in egna bilagor och automatisk ifyllnad av bilagor. Gå in redan nu på www.fastighetsagarnadokument.se och testa själv!

Fastighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare.

Du vet väl att du som är medlem hos Fastighetsägarna och SABO får 50 % rabatt på kontrakten?

fastighetsagarna_annons2.indd 1 2011-09-15 16.40

Bofast 7/2011 37

aktuell FOrSKnInG

anställda som sitter i öppet kon-torslandskap har högre sjukfrånvaro än anställda med eget rum. Det visar en dansk studie gjord av fyra filosofie doktorer vid

danska arbetslivsinstitutet och danska folkhälsoinsti-tutet.

studien bygger på en-kätsvar från 2 202 anställda i åldrarna 18–59 år, från runt 2 000 olika kontor. I öppna kontorslandskap med fler än sex personer ökar antalet sjuk-dagar med 62 procent jämfört med anställda med eget rum. Men det räckte med att två

personer delade rum för att sjukfrånvaron skulle öka med 50 procent.

En förklaring kan enligt forskarna vara att de som delar kontor löper större risk

att smittas av virus. En annan orsak skulle kunna vara skillnader i ventilationen: kon-torslandskap har ofta mekanisk ventilation, medan enskilda rum oftare har naturlig ven-tilation – man öppnar fönstret.

ytterligare en möjlighet är enligt forskarna att de öppna landskapen skapar en stressigare arbetsmiljö: avsaknaden av fysisk avgränsning ökar sannolikheten att chefer och medarbetare avbryter och läg-ger sig i de anställdas arbete och inkräktar därmed på de anställdas möjlighet att styra sitt arbete.

Källor: Det nationale forskningscenter for arbejdsmiljø och Södertörns högskola.

tjugo år efter Berlinmurens fall fortsätter boendesegregationen att öka i de postkommunistiska städerna, enligt en avhandling vid Södertörns högskola som studerat städernas förändring i Polen, polsk bostadslagstiftning och bostadsdebatt. Kon-

centrationen av både välstånd och fattigdom blir allt tydligare, visar avhandlingen, som haft särskilt fokus på den polska staden Gdansk.

– Kontrasten mellan äldre och slitna bostads-områden och moderna inhägnade bostadskom-plex har förstärkts sedan murens fall. Sedan 2007

är de flesta nybyggda bostäder på den polska bostadsmarknaden uppförda bakom murar, stängsel eller kameror, säger Dominika Po-

lanska, doktorand i sociologi och författare till avhandlingen.

genom att undersöka lagar och reg-leringar och genom intervjuer med boende har hon sökt skälen till varför det inhägnade boendet är så popu-lärt.

– De boende menar att de flyttat dit för att de känner sig säkrare där. Samtidigt lyfter de fram betydelsen av hög standard och andra bekväm-ligheter som erbjuds i det inhäg-nade boendet.

Enligt Dominika Polanska är detta viktiga krav som nu ställs av Polens växande medelklass.

En parallell trend är att äldre bostadsområden låtits förfalla – även när de gränsar till eleganta och turisttäta delar av stadskärnan.

erik forsberg

"hepp"

Innan Berlinmuren föll var segregationen lägre, enligt Dominika Polanskas avhandling.

Fler sjuka i öppna kontorslandskap

Ökad bostadssegregation efter murens fall NYHETER Från ForskningsFronten • redaktör: Helene Ahlberg, tel: 08-441 53 84, e-post: helene.ahlberg@bofast.net

Dominika Polanska

ulrika

ma

jstrovic h

an

sén

Dokument

Hyresvärd

HYRESKONTRAKTFÖR LOKAL Nr

Undertecknade parter har denna dag träffat följande hyresavtal: Kryss i ruta innebär att den därefter följande texten gäller.

Hyresgäst

Lokalens adressm.m.

Lokalens användning

Lokalens skick

Lokalens storlekoch omfattning

Hyrestid

Uppsägningstid/Förlängningstid

Hyra

Index-klausul

Fastighets-skatt

Tillhanda-hållande

Betalning

Mätare

El, va, värme, varm-vatten, kyla och ven-tilation

Ja, självklart! Jag har redan varit inne och tjuvkikat på

www.fastighetsagarnadokument.se och testat hur det funkar.

Hurså? Jag har ju en bunt kontrakt som jag köpte hos

bokhandlarn 1987, det är väl inget fel på dem! Eller?

Du känner väl till att Fastighetsägarna vid årsskiftet

byter från itkett till ett nytt system för standardkontrakt?

Varför nöja sig med mindre än branschstandard?

Från januari 2012 kommer vi på Fastighetsägarna att avsluta vårt samarbete med itkett och istället erbjuda våra standardkontrakt via ett nytt system, Fastighetsägarna Dokument. Det är ett modernt, � exibelt och enkelt system med funktioner som ärendehantering, löpande handledning, möjlighet att lägga in egna bilagor och automatisk ifyllnad av bilagor. Gå in redan nu på www.fastighetsagarnadokument.se och testa själv!

Fastighetsägarna Sveriges formulär 12B.2 upprättat 2008 i samråd med SABO, Svensk Handel och

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare.

Du vet väl att du som är medlem hos Fastighetsägarna och SABO får 50 % rabatt på kontrakten?

fastighetsagarna_annons2.indd 1 2011-09-15 16.40

38 Bofast 7/2011

tema upphandling

hbv är en inköpsförening med drygt 300 medlemmar som är specialiserad på upphandling enligt lagen om offentlig upp-handling, LOU. De flesta av medlemmarna är kommunala bostadsbolag, men även några kommuner finns med i medlemsre-gistret. För att få vara medlem ska man äga och förvalta allmännyttiga bostäder.

– Det finns något enstaka kommunalt bo-stadsbolag i någon Norrlandskommun som inte är med, men de allra flesta av Sabofö-retagen är medlemmar, berättar upphand-lingschefen Rickard Andersson.

HBV handlar upp varor med tillhörande tjänster inom 45 olika avtalsområden, allt från trädgårdsväxter till köksluckor. Ram-avtal skrivs med de leverantörer som vinner upphandlingarna, i dagsläget finns drygt 140 olika ramavtal, och bostadsbolagen av-ropar sedan från avtalen.

Föreningen är miljöcertifierad och arbe-tar utifrån ett miljöledningssystem. I det finns bland annat en miljöpolicy som be-skriver hur HBV ska jobba övergripande, till

exempel att vissa grundkrav ska ställas på leverantörerna.

– Men de verkliga miljövinsterna görs då vi begär in information om varje vara, det vill säga när vi ställer miljökrav som är kopplade till varan, framhåller Rickard Andersson.

För de större produktområdena finns egna referensgrupper som medlemmarna har möjlighet att anmäla sig till. De består av medlemmar med olika bakgrund. I dessa fora diskuteras miljöfrågorna.

– Ofta har vi gjort ett grundurval, där de sämsta produkterna ur miljösynpunkt är bortsållade. Men generellt kan man säga att bostadsbolagen har möjlighet att välja miljömässigt bra eller bättre varor, säger Rickard Andersson.

hbv har dock en möjlighet att påverka både leverantörerna och bostadsbolagen i en bättre miljöriktning i samband med utvär-deringen av anbuden. Den görs utifrån en särskild utvärderingsmodell.

– Genom att vikta de bättre miljövalen högre kan vi få ett bättre pris på de varorna, exempelvis ett kylskåp märkt med miljö-klass A++, som är mycket bra ur miljösyn-punkt. Vi sätter en högre fiktiv siffra i för-frågningsunderlaget, det vill säga det antal vi tror kan komma att köpas, på det bättre miljökylskåpet än på det som är märkt A+.

På så sätt kan priset bli lägre, men helt säkra på den saken kan HBV:s upphandlare aldrig vara. Det ger dock en stimulans för le-verantörerna, som därigenom förstår vikten av att ge bra priser på de varor som har bäst miljöprestanda, menar Rickard Andersson.

HBV handlar upp och skriver ram- avtal för runt en och en halv miljard kronor om året. Ofta ställs specifi-cerade miljökrav på varorna och de värsta miljöbovarna är bortsållade. Men till syvende och sist är det bostadsbolagen som väljer – och ambitionsnivån varierar.

Text EVA BLOMBERGFoto ULRIKA MAJSTROVIC HAnSén

hbv, som egentligen heter HBV Hus-byggnadsvaror Förening, är en ekonomisk förening som ägs av sina medlemmar. Med-lemmarna betalar ingen medlemsavgift, men däremot en engångsinsats på 40 000 kronor som man får ränta på.

HBV handlar upp och skriver ramavtal för varor och varor med tillhörande tjänster enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Man har också en upphandlingskonsultverksamhet som hjälper medlemmarna med upphandling av till exempel årsavtal för måleri, yttre och inre skötsel eller konsulttjänster.

Verksamheten finansieras genom en admi-nistrativ avgift på fem procent av köpt volym från leverantörerna.

medlemmarna får varje år återbä-ring på gjorda köp utifrån HBV:s avtal. Till återbäringen används HBV:s överskott och

nivån beslutas på årsstämman. De senaste åren har återbäringen varit runt två procent. Medlemmar som köper för summor över vissa belopp per år får därtill en volymbonus på som mest en och en halv procent.

enligt lagen om offentlig upphandling kan en upphandling överklagas av leveran-törer som anser att upphandlingen inte gått rätt till. De senaste åren har handläggnings-tiderna för överprövning hos domstolarna förlängts, vilket kan leda till stora förseningar i upphandlingsprocessen.

HBV har de senaste åren hanterat ett par överprövningar per år. Inom upphandlings-konsultverksamheten har man några fler. HBV hjälper också ibland sina medlemmar att hantera yttranden när leverantörer har begärt överprövning av upphandlingar som medlem-marna själva genomfört.

HBV styr bolagens miljöval

Rickard Andersson, upphandlingschef på HBV, visar hur bättre miljöval ges större vikt i fören-ingens utvärderingar.

medlemsägd inköpsförening

Bofast 7/2011 39

tema upphandling

– De fiktiva siffror vi anger stämmer hyf-sat överens med verkligheten, och på det här sättet kan vi påskynda utvecklingen. Man kan säga att de inköpsvolymerna är vad vi tror att det kan bli framöver om vi får ännu bättre priser på de bästa miljöalternativen.

Vad som avgör vad som är bäst miljömäs-sigt varierar stort mellan olika produkt-grupper.

– Om vi tittar exempelvis på el- och rör-delar, så kallade grossistmaterial, så spelar transporterna en viktig roll eftersom de här materialen ofta beställs i många små ordrar som levereras snabbt. Då tittar vi på om leverantörerna har miljövänliga lastbilar, men även på till exempel småorderavgifter eller andra åtgärder som kan minska antalet leveranser.

hur intresserade medlemmarna är av att köpa varor och tjänster som är bra miljömässigt varierar stort, enligt Rickard Andersson. Främst beroende på bostadsfö-retagets storlek och ekonomiska förutsätt-ningar.

– De stora bostadsbolagen har ofta en miljöansvarig eller en miljöchef och de läg-ger stor vikt vid miljön i upphandlingen, medan de mindre företagen kanske inte har kommit lika långt i miljöarbetet. För dem är priset viktigare.

Rickard Andersson påpekar att många varor, till exempel kylskåp och spisar, är dyrare i inköp med en högre miljöklassning – men kanske billigare på sikt eftersom de inte drar lika mycket energi.

– Men den vinsten gör hyresgästen och inte fastighetsägaren, och därför blir det inte alltid lika intressant för bolaget att välja det miljömässigt bästa. Däremot är fler bo-stadsföretag lyhörda för miljöaspekten när det gäller sådant som sparar pengar åt bola-gen på sikt, som till exempel uppvärmnings-system, framhåller han.

varje produktområde har en ansvarig upphandlare på HBV. Det är deras ansvar

att bevaka sitt område, även miljömässigt, och utvärdera vad som gör en vara bäst ur den synvinkeln.

Ibland tar föreningen hjälp av Miljöstyr-ningsrådet, regeringens expertorgan inom miljöanpassad, hållbar upphandling. Rådet ger stöd och hjälp till både den offentliga sektorn och privata företag.

– Men Miljöstyrningsrådets vägledning

Så tycker några bostadsbolag> Ligger miljökraven på rätt nivå i HBV:s upphandlingar?

> Blir det dyrare för bostadsbolagen med de bästa miljövalen?

> Spelar det roll vem som gynnas av det energisnålaste alternativet?

Bertil Lundström, fastig-hetschef vid Lunds Kom-muns Fastighets AB:

– I de HBV-upphandlingar vi använt oss av tycker vi att HBV ställer bra miljökrav. Men sedan kan man säga att miljöarbete handlar om stän-diga förbättringar. Så det kan förstås alltid bli bättre.

– Vad vi önskar är fler regionala avtal, så att varorna är när-producerade och närlevererade.

– Vi sätter alltid in de bästa vitvarorna ur miljösynpunkt. Det är en myt att det är dyrare att köpa bra miljöval. Man måste se till både inköpskostnad och driftskostnad. Vi tittar på den totala mil-jöpåverkan.

– Även om det är hyresgästen som betalar hushållselen och tjänar mest på ett energisnålt alternativ så är det hel-heten som är viktig. Och vi tjänar på att hyresgästen är nöjd.

Per-Erik Muskos, vd på Stiftelsen Matarengihem i Övertorneå:– Som litet bostadsbolag har vi ingen uttalad miljöpolicy. När det gäller HBV-avtalen har jag inte tänkt så mycket i de banorna, men vet att HBV har en lägsta ribba för bra miljöval.

– Jag upplever att miljö och ekonomi har börjat gå hand i hand. De bättre mil-jöalternativen när det gäller exempelvis kylskåp är visserligen dyrare i inköp, men vi ska leva med de här skåpen under hela deras livslängd. Med en lägre energiför-brukning är det frågan om de blir dyrare i slutänden.

– Vi lever ju av hyresgästernas pengar. Så vi tänker inte att det är en kostnad som hyresgästen står för och att de drar mest nytta av ett energisnålt val. Vi tänker på helheten, vad det kostar att bo.

– Att det går att välja olika nivåer är bra. För våra hus är byggda under

”De mindre företagen har kanske inte kommit lika långt i miljöarbetet. För dem är priset viktigare.”

BertilLundström

täcker inte in alla områden. Så i vissa fall, vid behov eller när en ny varugrupp ska handlas upp, tar vi in extern konsulthjälp, säger Rickard Andersson.

Hur sedan miljökraven ska specificeras i förfrågningsunderlaget är inte så kompli-cerat, men kräver en del efterforskningsar-bete, anser Rickard Andersson.

– Det svåra är att bestämma var ribban ska ligga. Vilka egenskaper ska vi ställa miljökrav på och var ska nivån ligga? Ofta är avtalen uppbyggda så att flera alternativ finns, även om de farligaste miljöalternati-ven är borta.

Borde inte giftiga kemikalier och andra miljöfarliga ämnen helt utgå ur sortimentet?

Riktigt så enkelt är det inte, framhåller Rickard Andersson. Olika miljöaspekter måste vägas mot varandra.

Som exempel nämner han ogräsbekämp-ningsmedel som inte är idealiska ur mil-jösynpunkt, men som ger snabba resultat och är lätta att arbeta med. Alternativen till kemikalierna – att bränna bort ogräset med gasol eller att använda maskiner av olika slag – är inte heller bra, eftersom de metoderna innebär utsläpp av avgaser och koldioxid.

Störst miljöfokus lägger HBV på de varor som både är volymmässigt stora och som

I HBV:s lokaler fanns vid Bofasts besök tre olika spisvarianter som testats från energisynpunkt.

40 Bofast 7/2011

tema upphandling

en lång period, så vi måste kunna anpassa produkterna till olika höjder

och bredder. Då finns inte alla produkter i de högsta miljöklasserna, så förfråg-ningsunderlaget måste ha en stor bredd. Och allmännyttiga bolag har en viss för-kärlek för spisar med gjutjärnsplattor och de kommer, vad jag förstår, inte komma upp i den bästa miljöklassen framöver.

Kjell Johansson, inköps-chef på Bostads AB Po-seidon i Göteborg:

– Vi har en miljöpo-licy och en avveck-lingslista med tio ämnen som inte ska användas i våra fast-igheter. Dem har vi alltid med i våra upp-handlingar. Men vi använder HBV:s ram-avtal när det gäller till exempel vitvaror,

och de ställer miljökrav som är ok. – Det är bra att kunna göra bra mil-

jöval, men man måste alltid se till hel-heten, vad det innebär ekonomiskt. Om man ställer för höga miljökrav så kan det bli för dyrt för bostadsbolagen. Därför är det bra att det finns flera alternativa nivåer.

Ulf Westerlund, inköps-chef på Bostadsbolaget i Göteborg:– Jag skulle vilja ha mer information om miljökraven i HBV:s upphandlingar,

eftersom vi normalt inte har tillgång till förfrågningsunder-lagen.

– Om det finns olika nivåer mil-jömässigt och det är tydligt vad de innebär så kan man som bolag göra bedömningen själv,

vilken nivå man ska lägga sig på. Vi diskuterar att kunna erbjuda "gröna tillval" åt våra hyresgäster. En uppdelning i miljöklasser gynnar den tanken.

– Det är ju bra om det tydligt framgår vilka miljökriterier som finns för respek-tive produkt, så att man som bostads-bolag är medveten om vilket val man gör.

– Självfallet är det bra att kunna välja den produkt som har det bästa livscy-kelperspektivet, både för oss och för hyresgästen.

Kjell Johansson

Ulf Westerlund

även har stor miljöpåverkan, som exem-pelvis vitvaror och tvättstugeutrustning.

Rickard Andersson har sysslat med upp-handling under tio år och är sedan årsskiftet upphandlingschef på HBV. Han kan se en förändring från en mer generell bedömning av miljöarbetet till en större specificering.

– Tidigare var det ofta mer fokus på leve-rantörernas miljöpolicys och certifieringar. Numera går vi ner mer på detaljnivå, med konkreta miljökrav. Med tiden har vi lärt oss, bland annat genom att följa rättsfall och andras upphandlingar, att bli tydligare och att man faktiskt kan ställa höga miljökrav.

rickard andersson tror att det kom-mer att bli ännu större fokus på miljön framöver.

– Framför allt kommer det att bli vikti-gare med uppföljning, att miljöklassningen och de varor som köpts in som bra miljöval verkligen håller det som utlovas.

I dag gör HBV endast stickprovskontrol-ler när föreningen begär in uppgifter från leverantörerna. Exempelvis får leverantörer av grossistmaterial redovisa vilket kontroll-system de har för transporter, till exempel vilken typ av fordon som använts i en viss transport, med körloggar, registrerings-nummer och euroklass.

Bostadsbolagen har, enligt Rickard An-dersson, sällan den tid som krävs för att följa upp varornas miljölöften.

– Uppföljning kräver resurser. Så jag tror

det kommer att finnas fler konsultföretag i framtiden som är specialister på den här typen av uppdrag.

HBV gör också, en till två gånger per år, tester av produkter ur det så kallade volym-sortimentet. Det kan handla om skåpluckor, köksblandare eller vitvaror. Vitvaror, som är en stor produktgrupp, återkommer i test-panelen ungefär vart femte år.

– Testerna är ganska kostsamma, så vi kan inte testa allt och inte mer än ett exem-plar av en vara.

när bofast är på besök har tre olika typer av spisar just testats från energibesparings-synpunkt: vanliga gjutjärnsplattespisar, glaskeramikhällspisar (som är nästa stan-dardnivå) och induktionshällar. Spisar med gjutjärnsplattor är billigast i inköp och fort-farande vanligast i allmännyttans lägenheter.

– Vid uppkokningen drar de betydligt mer energi än spisar med glaskeramikhäll, och induktionshällar drar minst. Så det lönar sig att gå upp i nivå. Dock inte för bo-stadsbolaget, utan för hyresgästen, påpekar Rickard Andersson.

och därmed återkommer han till den springande punkten när det gäller hur stor vikt miljön ska ha vid upphandlingen ur bostadsbolagens synvinkel.

– Intresset för miljö bland bostadsbola-gen är stort, men ambitionsnivån är väldigt varierande.

Eftersom de varor som HBV handlar upp helt eller delvis har sitt ursprung i lågkostnadsländer har fören-ingen en särskild inköpsbok som ska minska risken för att produktionen inte sker på ett anständigt sätt.

Miljö + drift = lägsta prishbv har helt nyligen utarbetat ett sätt att utvärdera anbud utifrån livscykelkostnaden. Modellen används för till exempel tvättstugeutrustning. Upphandlingschefen Rickard Andersson visar ett exempel på förfrågningsunderlag där principen är att den som vinner upphandlingen är den som har lägst pris för att driva en tvättmaskin i 25 000 tvättar.

– Här ska leverantören ange vattenförbrukning och energiförbrukning för de här 25 000 tvättarna, eftersom driftskostnaden ofta är större än inköpspriset. Den som vinner upphand-lingen är den som har de produkter som är billigast att driva. Det blir ett sätt att sätta pengar på en miljöaspekt, eftersom den vägs in i priset, förklarar Rickard Andersson.

Nu märkS ENErgiEffEktiva

PrODuktErDet ska vara lätt för dig att hitta ett energi-effektivt alternativ i våra butiker, Internetbutik och kataloger. Därför produktmärker vi nu våra artiklar som uppnår rätt kriterier för Ener-gieffektiv. Idag har vi 6500 märkta artiklar. Läs mer på energieffektiv.com

kritEriEr fÖr märkNiNgENIdentifiera – De produkter och system som har minst 20% lägre energiförbrukning ställt mot en referensprodukt, referenssystem eller ett referens-beteende. Alternativt har produkten en payoff tid på högst 5 år till följd av låg energiförbrukning.

Verifiera – Systemet eller produkten har en verklig positiv inverkan på energiförbrukningen, ställt mot den metod som valts.

Lönsamhet – Det ska vara ett lönsamt val för fastighetsägaren och industrin.

kompetens \ kvalitet \ garanti

Auktorisationen administreras av Golvbranschen, GBR. info@golvbranschen.se \ www.auktorisation.se

”ett bra golv blir bättre när det installeras av någon med rätt kompetens, rätt erfarenhet och med rätt miljöansvar. Då kan du vara säker på att funktion och kvalitet hos våra produkter utnyttjas till 100 procent.”

Nedan finner du leverantörer som aktivt stödjer kvali-tetssystemet Auktoriserat Golvföretag. ”Vi rekommenderar ett Auktoriserat Golvföretag vid installation av våra material.”

Rätt gjort.

42 Bofast 7/2011

Regeringen måste infria löftena till hyresrätten

kristdemokratiska bostadspolitiker:

Bostadsminister Stefan Attefall har lovat att utreda hur hyresrätten kan stärkas. Nu är det dags att förverkliga det löftet, menar sju partibröder. Rimlig neutralitet mellan upplåtelseformerna är A och O, anser de – inte minst för att råda bot på bostadsbristen.

Måttbeställda laserkantade köksluckor gör skillnad.NYTT KÖK HELT ENKELT!

Box 80, 516 21 Dalsjöfors • Tel 033-27 17 00Fax 033-27 170 5 • E-post: info@libluck.se • www.libluck.se

Christer Henriksson, LjungbyKerstin Hurtig, Varberg

Ingrid Josefsson, Gislaved Stefan Landmark, nyköping

Evert Olausson, Gislavednils-Erik Emme, Jönköping

Ulf Sundh, HudiksvallKristdemokratiska bostadspolitiker

”Bostadsminister Stefan Attefall har flera gånger sagt att en utredning ska komma till stånd.”

DeBattera i BoFast • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: info@bofast.net

DeBatt

bristen på hyresrätter i Sverige är tydlig. Regeringen och bostadsminister Stefan Attefall (kd) har vid flera tillfällen ut-lovat en utredning i syfte att stärka hyresrät-tens ställning på den svenska bostadsmark-naden. Men löftena har ännu inte infriats. Vi kristdemokrater har ansvar att se till att regeringen håller sina löften i denna rättvi-sefråga, som är viktig inte minst när vi ser dem ur ett barnperspektiv.

För drygt ett år sedan, våren 2010, upp-vaktade parterna på bostadsområdet –

Sabo, Fastighetsägarna och Hyresgästfören-ingen – finansminister Anders Borg i frågan om balanserade villkor för boende. Bland annat föreslogs en skattereform för hyres-rätten i syfte att utjämna villkoren mellan olika boendeformer.

regeringen gav under valåret besked om att man skulle se närmare på de för-slag som presenterades och erkände också att det finns orättvisor som bör ställas till

rätta. Inte minst dåvarande kommun- och finansmarknadsministern Mats Odell (kd) underströk detta.

I fjolårets budgetproposition, oktober 2010, skrevs också: "Möjligheterna att stär-ka hyresrättens ställning på den svenska bostadsmarknaden kommer att övervägas. I det sammanhanget kan de förslag som bostadsmarknadens parter har framfört till regeringen prövas."

Bostadsminister Stefan Attefall har även ett flertal gånger sagt att en utredning ska komma till stånd, bland annat i debattar-tiklar där han sagt: "Vi kommer också att tillsätta en utredning för att se över hur vi kan stärka hyresrättens ställning. Vi menar att lagstiftningen så långt det är möjligt ska vara neutral i förhållande till människors val av bostad och upplåtelseform."

tiden går dock och vi efterlyser fram-steg eftersom bristen på bostäder i allmän-het och hyresrätter i synnerhet är fortsatt tydlig. Som kristdemokrater måste det vara en av våra viktigaste uppgifter att se till att det finns bostäder som svarar mot efter-frågan. En god bostad är förutsättningen för ett fungerande familjeliv, yrkesliv och socialt liv över huvud taget. Inte minst sett ur barnperspektivet är det viktigt att alla grupper får rimligt jämlika villkor för att ge sina barn en trygg boendemiljö.

Med andra ord är det viktigt att staten

tillhandahåller bostadspolitisk neutralitet mellan upplåtelseformerna.

Hyresgästföreningen, de allmännyttiga bostadsbolagen och de privata fastighets-ägarna tog under förra mandatperioden ett stort ansvar för en bred uppgörelse som reformerade förutsättningarna för hyresför-handlingarna. Och här bidrog regeringen och Mats Odell till att detta blev verklighet, något som i sig gagnade hyresrätten. Dock anser vi att regeringen och kristdemokra-terna nu måste gå från ord till handling i rättvisefrågan och fortsätta på den grund för samarbete som är lagd.

och kanske är den viktigaste frågan i dagsläget att vi måste få fart på nyproduk-tionen. Ökad tillgång dämpar orimliga prisstegringar och här anser vi att balansen med rimlig neutralitet mellan de olika upplåtelseformerna är A och O. En fråga som ett antal kristdemokrater inom den bostadspolitiska sektorn arbetat för under en längre tid.

Också sett ur arbetsmarknadens syn-punkt är det angeläget att stärka hyresrätten så att tillväxt, som kräver god flexibilitet, inte stannar av på grund av brist på bostä-der.

Vi efterlyser därför fler konkreta framsteg för en bostadspolitik som leder till bättre balans och ökad nyproduktion.

Bofast 7/2011 43

stefan attefall svarar:

En utredning kommer att tillsättas i sin debattartikel belyser sju kristde-mokrater problemet med att det finns för få hyresrätter. Jag tycker också att det behövs fler hyresrätter, men det behövs också fler bostadsrätter, fler småhus och fler ägarlä-genheter. Kort sagt, vi behöver bygga mer. Under en tjugoårsperiod, egentligen längre tid än så, har Sverige byggt endast hälften av vad våra nordiska grannländer har gjort.

Det nya hyressättningssystemet tillsam-mans med nya förutsättningar för allmän-nyttan är ett sätt att dels få bostadsmark-naden att fungera smidigare, dels att göra hyresrätten mer attraktiv för investerare.

men vi kommer också att tillsätta en utredning för att bland annat gå igenom parternas krav och se hur vi kan medverka till att stärka hyresrättens ställning. Ibland tar saker längre tid än vad man kanske hop-pats på initialt.

Politikens uppgift är inte att bestämma exakt hur många hyresrätter eller bostads-rätter som ska finnas utan arbeta för att

skapa så likvärdiga förutsättningar som möjligt mellan olika boendeformer.

Nya förutsättningar för allmännyttan och nytt hyressättningssystem är en komponent i arbetet för fler hyresrätter. Jämbördiga konkurrensförutsättningar för hyresrätten är en annan. Minskat regelkrångel och kor-tare planprocesser en tredje. Det måste bli billigare att bygga. Och tid är pengar.

vi har en ny plan- och bygglag sedan den 2 maj i år. Den innebär till exempel maxi-malt tio veckor för att vänta på besked på bygglov. Vi har också en ny instansordning för överklaganden för att ge en enhetligare och tydligare process.

Kommunerna har också ett stort ansvar och här hoppas jag kunna få er draghjälp i att få till stånd ökat byggande. Takten i planläggandet behöver öka och tydliga mål för markanvisningar måste fram. Finnes inte den kommunala ambitionen, är de flesta andra insatser förgäves.

Vi har gjort framsteg i bostadspolitiken.

Regelförenklingar har genomförts och nya förutsättningar för hyresmarknaden är på plats. Nu ökar byggandet i Sverige och vi är tillbaka på 2004 års nivåer. Denna gången utan att belasta skattebetalarna genom om-fattande subventioner.

Men mer behöver göras. Med gemen-samma krafter ska vi se till att byggandet nu inte bara ökar, utan stannar kvar på höga ni-våer framöver. Det behöver Sverige och inte minst de ungdomar som är på väg ut på boendemarknaden.

DeBattera i BoFast • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: info@bofast.net

”För Sveriges privata fastighetsägare känns det som om våren är här.” Esa Pasanen, jurist på Fastighetsägarna, tror i en debattartikel i VLT att höstens hyresförhandlingar blir givande.

Vill Ni finnas där hyresgästen finns?

Med Momentums Bostadsapp är det lätt för ditt fastighetsbolag att erbjuda dina hyresgäster smarta mobila tjänster som:

• Lediga lägenheter• Mina sidor• Smart kartfunktion

www.momentum.se

Momentum har funnits sedan 1994 och är en ledande leverantör av programvaror som hjälper fastighetsförvaltare att effektivisera och förenkla sina processer samt få kontroll på energi- och miljöfrågor. www.momentum.se

stefan attefall (kd)bostadsminister

44 Bofast 5/2011

DeBattera i BoFast • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: info@bofast.net

DeBatt

politiker ska inte bestämma vilket material vi ska bygga med. Det blir bara dyrt och dumt. Låt marknaden själv bestämma. Det blir rätt tydligt när man ser tillbaka på hur det gått för den statligt finansierade trä-byggnadsstrategin.

Det var för tio år sedan det började, med flera motioner till riksdagen. Så här kunde det låta: ”Byggbranschen i Sverige är inrik-tad på betong- och stålkonstruktioner. Det är inte på något sätt orimligt att träanvänd-ningen kan öka med 25 procent på fem år i Sverige. En ökad användning av den svenska skogsråvaran är bra för svensk ekonomi, sysselsättning och miljö.”

Motionerna föll riksdagen i smaken som beslutade om den Nationella träbyggnads-strategin, som fick en statligt finansierad kommitté, vilken inbjöd till träbyggnads-dagar med regeringskansliets logotyp på inbjudan. Beslutet togs trots att så tunga

instanser som Konkurrensverket, Stats-kontoret och Kommerskollegium var starkt kritiska i sina remissyttranden.

”Vi tycker inte det finns någon ursäkt att premiera ett byggmaterial framför några andra, träindustrin har tillräckligt med pengar att marknadsföra sig själv”, skrev Konkurrensverket.

nåväl, träbyggande är väl bättre för miljön? Det kan ju motivera lite överkör-ningar här och var. En rapport från Institu-tionen för miljösystemanalys på Chalmers tekniska högskola som tagits fram på uppdrag av miljödepartementet tog udden av miljöargumentet. Rapporten granskade befintliga livscykelanalyser och slutsatsen löd: ”Universitetsstudierna ser inga skillna-der mellan trä eller andra material sett över husens livslängd”.

En ny rapport beställdes från IVL, Svenska miljöinstitutet. Slutsatsen löd: ”Det går inte att få objektiva svar på hur mycket koldioxidutsläppen minskar då trä används som stommaterial.”

Men riksdagsbeslut är riksdagsbeslut och träbyggnader skulle uppföras. De kommu-

nala bostadsbolagen uppvaktades frenetiskt. Ett av dem var Årehus, som gick med på

att uppföra 36 lägenheter med trästommar. När anbuden kom in var det dock ingen munter läsning; anbuden låg fyra miljoner kronor över projektbudgeten. Nya, material- neutrala anbud togs in och i stället för 36 trälägenheter blev det nu ett betonghus med 43 lägenheter.

Leif Saletti, dåvarande vd på Årehus, be-rättar: ”Betongbjälklagen är tunnare och vi fick ut ett helt våningsplan extra för samma pengar. Ja, till och med lite mindre”.

Ungefär samtidigt vägrar Stefan Hen-rixon, vd på Nybro Bostads AB, att bygga sina bostadshus i trä. ”Vad blir nästa steg om politikerna, som inte kan något om bygg-nadsmaterial, ska bestämma vilka material vi ska använda. Vi kan inte bygga i trä när det i många fall är ett sämre och dyrare ma-terial än betong” förklarar han.

när det kommunala bostadsbolaget i Falun, Kopparstaden, skulle uppföra kvarte-ret Hyttkammaren hade kommunstyrelsen beslutat att det skulle uppföras med trä-stommar.

Resultatet blev 46 lägenheter och 52 varmgarage till ett pris av 24 488 kronor per kvadratmeter boarea. Samma år, 2008, var snittpriset i motsvarande del av landet 19 916 kronor enligt Statistiska centralbyrån.

Hade man vänt sig till någon av de största bostadsbyggarna i Sverige hade man i dag fått ett flerbostadshus med hyresrätter för i snitt 14 000 kronor per kvadratmeter boarea. Det innebär att Kopparstaden hade kunnat spara över 36 miljoner kronor åt sina hyres-gäster. Men då hade huset blivit i betong.

Trä är ett utmärkt byggmaterial. Men rätt byggmaterial ska vara på rätt plats, där det är bäst ur ett hållbart perspektiv. Så blir det inte när politiker ska bestämma, det vet vi nu när Nationella trä-byggnadsstrategin fått en chans.

roger anderssonchefredaktör på Betong

”Dyrt och dumt när politiker bestämmer byggmaterial”Riksdagen har gynnat trä framför andra byggmaterial – trots att trä inte är bättre för miljön och ofta är dyrare än betong. Det menar Roger Andersson, chefredaktör för Betongföreningens tidskrift.

”Kopparstaden hade kunnat spara över 36 miljoner kronor. Men då hade husetblivit i betong.”

ulrika

ma

jstrovic h

an

sén

I förgrunden nyproducerade Vittraskolan i Hammarby Sjöstad i Stockholm med bostadsområdet Henriksdalsberget, ett miljonprogramsområde, i bakgrunden.

Bofast 5/2011 45

DeBattera i BoFast • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: info@bofast.net

vi som verkar för ökat träbyggande blir allt fler i Sverige och – inte minst – i Europa och världen. För svenskt vidkommande beror detta i hög grad på att kommuner, bostadsbolag, byggföretag, förvaltare och boende förstått att byggnation med modern träbyggnadsteknik inte är en materialfråga, utan handlar om ett helt nytt sätt att bygga.

Vi i Sverige – liksom andra länder – lever med en byggbransch som i stort sett inte utvecklats sedan 1960-talet. Kaupthing bank gjorde en uppmärksammad under-sökning av produktivitetsutvecklingen inom svenskt näringsliv 2000-2007, och konstaterade en genomsnittlig ökning med 87 procent. Undantaget var byggsektorn, vars produktivitetsutveckling stannade på 2 procent.

vi har därför inget som helst intresse av att ”slåss” mot betongen, som på många sätt är ett fantastiskt byggmaterial och som möjliggjorde en modernisering av Sverige och världen – under 1900-talet. Men i dag är kostnadsutvecklingen, konkurrenssituatio-nen, tekniker, metoder och klimatpåverkan alltför negativa faktorer för att fortsätta i gamla hjulspår. Och att konkurrensutsätta metoderna i byggbranschen är inte bara en nationell angelägenhet i vårt land, utan i hela omvärlden.

Detta är också en av huvudfaktorerna – klimatfrågan är den andra – bakom det fak-tum att ett femtontal länder i Europa de se-naste decennierna funnit olika varianter av program för ökad användning av trä inom

byggsektorn, och där regeringar och parla-ment står som initiativtagare. Det senaste är Finland, där en regeländring genomfördes under våren 2011 i syfte att öka träbyggandet i flervåningshus. Uppmärksammat är också president Sarkozys initiativ i Frankrike i maj 2009, med målet att dramatiskt öka an-vändningen av trä i byggprojekt.

precis som Roger Andersson skriver, är ”trä ett utmärkt byggmaterial”, men inte bara det. Träets unika egenskaper gör en önskvärd industrialisering av hela bygg-processen möjlig. För att uppnå utveckling i byggbranschen och få ned kostnader och orimliga prisökningar, är detta nödvän-digt. Skillnaden är uppenbar jämfört med 1900-talets tunga byggmetoder:

• Kortarebyggtidermedupptill80procent. • Byggprocessenflyttasinpåfabrikeni en kvalitetssäker miljö – därmed av-skaffas byggarbetsplatsen och ersätts med en montageplats.• Nyarbetsorganisationochhögreproduktivitet. • Sammaoch(imångafall)bättreprestanda för brand, ljud och stabilitet.• Halveradetransporter.• Radikaltminskadeutsläppavväxt-husgaser, uppemot 90 procent i bygg-processen.

Industriella lättbyggnadssystem i trä är tvivelsutan det mest kostnadseffektiva vi

har på bygg- och bostadsmarknaden i dag. Och att det byggts höga trähus eller större träbyggnader i över 200 kommuner med utmärkt nöjda beställare talar sitt tydliga språk.

Jag tycker att engagemanget inom alla led för att bli världsledande på att bygga med trä är en nationell angelägenhet. Inte först och främst för att vi är ett av världens förnämsta skogsländer, utan för att äntligen få möjlig-het att utveckla byggbranschen genom mo-derna metoder och klimatlösningar. Men vi är inte där än – och därför behövs fortsatt engagemang från stat och kommun, bestäl-lare och förvaltare, näringsliv och universi-tet/högskolor.

senast i raden av nytänkande bestäl-lare är OKQ8, som nu bygger Europas första hållbara bensinstation i Sollentuna. Med ett genomtänkt klimatsmart upplägg, och där byggande med limträ är en självklar-het; ”Stationen byggs av limträbalkar som är förnybart material och mindre energi-krävande”, enligt bensinbolaget.

Kvarteret Limnologen i Växjö är bland de högsta i Sverige som byggts med trästomme.

Med ökat träbyggande moderniserar vi byggsektorn

träbyggnadskansliet svarar:

niclas svenssonchef för Sveriges Träbyggnadskansli

”Vi har inget som helst intresse av att slåss mot betongen, som på många sätt är ett fantastiskt material.”

con

ny pettersso

n

”Hyr man ut sovplatser till många vuxna män är jag inte främmande för att man avhyser dem.” Jimmy Baker, moderat vice ordförande ordförande i Botkyrkabyggen, pläderar i Radio Stockholm för hårdare tag mot andrahandsuthyrning.

www.manodo.se

Enklare att nå miljömålen med Manodo Metering.

Manodo Metering är en fabrikatsoberoende programvara för energimätning i fastigheter ochlägenheter. Programvaran samlar in, bearbetar och levererar mätdata i realtid för presentation, analys eller debitering. Metering installeras på en server och den administreras enkelt via en klient.Eftersom Metering är fabrikatsoberoende kan man samla in mätdata från olika typer av insam-lingsenheter och datakällor. Gör som HBV/SABO och andra fastighetsägare, investera i Manodo Metering.

Bofast 7/2011 47

något på gång? Skriv till: Bofast, Box 474, 101 29 Stockholm • Eva Blomberg tel 08-441 53 81 e-post: eva.blomberg@bofast.net

riksrundan

STOCKHOLM. Nästa sommar är det dags för bostadsutställning i Stockholm igen. I Mariehäll i västra Stockholm ska 2 012 nya lägenheter växa fram i den nya stadsdelen, som staden valt att kalla Annedal.

Kvarteret Båtsman är ett av de kvarter som redan är invigt i området. Femtio lä-genheter i två energieffektiva bostadshus invid den nyanlagda hamnbassängen i Bällstaån har fått ”oregelbundet skuttande balkonger”.

Många tillval utlovas också. Måhända kan en regelbundet skuttande eller stilla sit-tande balkong få beställas?

Bostadsbolag anställde egen arbetsförmedlareHALMSTAD. I somras anställdes

en arbetsförmedlare, Per Thronée, hos kommunägda Halmstads Fast-

ighets AB, HFAB. Bakgrunden är, enligt bostadsbolaget, att företagets hyresgäster har en lägre sysselsättningsgrad än i kom-munen som helhet.

Per Throneé, som arbetat med arbets-marknadsfrågor i 13 år, tror på ett annor-lunda arbetssätt för att matcha arbetsgivare och arbetssökande.

– Vägen till framgång är att jobba upp-sökande. Vi måste ut där de sökande finns och prata med dem och förstå deras mjuka värden, hur de är som personer. För arbets-givarna frågar många gånger efter om det är rätt person, inte vad han eller hon har för utbildning, säger Per Throneé.

Han berättar att han just varit ute i Oskar-ström, knappt två mil norr om Halmstad, och satt upp affischer i trappuppgångarna.

– Jag håller en rekryteringsträff i Os-karström där jag presenterar mig själv och hur jag jobbar. Sedan har jag bjudit in ett bemanningsföretag som har behov av ma-

skinoperatörer. I Oskarström finns många maskinoperatörer som nyligen varslats, så det finns en tanke med att vara just där, säger han.

Under hösten har bostadsbolaget också skickat ut ett brev till alla sina leverantörer och bett dem ”dammsuga” sina företag efter tjänster som kan behöva tillsättas. För att ge en extra sporre får de fem företag som an-

ställer flest personer gratis annonsutrymme i HFAB:s kundtidning, som går ut till de nästan 10 000 hushållen i beståndet.

Redan efter ett par veckor hade flera per-soner fått anställning.

– En har fått jobb som produktionsmed-arbetare hos ett badrumsinredningsföretag i Laholm. En annan som lagerarbetare hos ett transportföretag, berättar Per Thronée.

stilla stund på oregelbundet skuttande balkong

Annedal

Per Thronée (t h) pratar med Samir Krupic, arbets-sökande, på rekryteringsräffen i Oskarström.

Även Anita Karlsson (t v) och Anneli Hansen kom till träffen för att söka jobb.

ha

lmsta

ds fa

stigh

ets AB

åke e:so

n lin

dm

an

Tystnad med fönster från Elitfönster

www.elitfonster.se

Ljudvärde upp till Rw 47 dB

Med Elit Objekt kan du njuta av tyst-naden mitt inne i tätorten, bredvid motor- och järnvägen eller om du bor intill någon industri.

Våra fönster med låga u-värden ger också bra komfort hela året om.

Dessutom sparar du både energi och pengar.

48 Bofast 7/2011

lös korsorDet och vinn trisslotter!

Bofast 7/2011 49

LÖS KORSORDET OCH VInn TRISSLOTTER!

När du löst korsordet – skicka ditt namn, din adress och me-ningarna i de färgade fälten till

BOFAST Box 474101 29 STOCKHOLMMärk kuvertet ”korsord”.

Du kan även e-posta till info@bofast.net

Fem av dem som skickat in rätt lösningar vinner tre trisslotter var. Senast den 7 november vill vi ha ditt svar.

bofasts bostadskryss

50 Bofast 7/2011

Upphandla en bok om upphandling.

Upphandling i investerings-projektBoken täcker alla de områden som den som medverkar i upp-handlingsarbetet bör behärska för att kunna genomföra upp-handlingen på ett professio-nellt sätt.

695 kr exkl moms

Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänsterPraktisk vägledning till hur upphandlingar av arkitekt- och teknikkonsulttjänster kan planeras och genomföras för att nå bästa resultat.

395 kr exkl moms

byggtjanst.se – bygg- och fastighetsproffsens egen bokhandel.

Lagen om offentlig upp-handling – pocketEn lättöverskådlig skrift för dig som arbetar med upphandlingsfrågor. Inne-håller senaste revideringen av Lagen om offentlig upp-handling (LOU).

150 kr exkl moms

Nya lagen om offentlig upphandling – en handbokEnkel och lättfattlig guide för handläggare, genom upphand-lingsprocessen, från att behovet av anskaffning uppkommer till ett färdigt kontrakt.

594 kr exkl moms

Strategiska offentliga inköp. Praktisk vägledningDen första handboken som foku-serar på de fyra huvudmomenten i strategiska inköp: Affärsstrategisk analys, Upphandlingsfas, Avrop och avtalsutnyttjande, Avtals-uppföljning och avtalsstyrning.

810 kr exkl moms

Allmänna bestämmelser och andra standard-kontrakt En samlingsvolym med de mest använda dokumenten och standardavtalen inom bygg-sektorn.

295 kr exkl moms

Nya lagen om offentlig h dli h db k

En heldag som gör dig till en bättre upphandlareVarmt välkommen till en kunskapsspäckad heldagskonferens med följande huvudämnen: Upprustning av miljonprogrammet – BIM – Fråga juristen om byggupphandlingar – Upphandling av hållbart byggande.

27/10 kl 8.30–17.30 på Hotell Hilton, Slussen i Stockholm. Anmäl dig på svenskbyggtjanst.se

KÖP BÖCKERNA DIREKT!SCANNA QR-KODEN MED DIN

SMARTPHONE.

NYHETER Från marknaDen • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: christian.lacotte@bofast.net produktnYTT

Något annat än kakel eller plastmatta till badrummet? Torrbrukstillverkaren Weber har tagit fram en puts som fungerar i badrummet och ger en estetiskt rustik känsla.

Våtrumsputsen är ett system anpassat för att användas i våtrum, direkt utanpå ett kor-rekt utfört tätskiktssystem. Putsen används i zon 2 i våtrummet, alltså inte i duschzonen.

Puts är ett naturligt, livfullt material som länge använts både på utvändiga fasader och inomhus på väggar av till exempel tegel. Pro-dukterna i våtrumsputsen är kalkcementba-serade och utprovade för den relativt tuffa miljön i ett badrum.

www.weber.com

Putsad vägg i badrummet möjligt med våtrumsputs

Torkställningen John är byggföretaget JM:s svar på kundernas önskan om att ha ett modernt badrum som ger plats för både tvättstuga och hemmaspa. Den vägghängda torkställningen rymmer tvätten från en tvätt-maskin.

– våra kundunder-sökningar visar att badrummet, vid sidan om köket, har blivit bostadens kanske vik-tigaste rum, berättar Robert Vangstad, affärsutvecklingschef på JM.

– Det ska vara en plats för såväl avslapp-ning och vila som för vardagliga bestyr – som att ta hand om tvätten på ett smidigt sätt.

jm-panelen, som består av företagets kunder, har fått frågor om sitt badrumsliv. Här ett urval av resultatet från den undersökningen:

En majoritet (55 %) är inne i sitt badrum fler än fem gånger om dagen.

Kvinnor vistas i badrummet i större utsträckning än männen. 64 % svarar att

de besöker badrummet fler än fem gånger om dagen (jämfört med 45 % av männen).

52 % upplever att det blir stökigt i bostaden med kläder som ska torkas.

69 % förvarar smutstvätten i synliga tvätt-korgar.

63 %av svenskarna tycker det kan vara snyggt att ha en tvättmaskin i badrummet.

13 % torkar sina kläder i sovrummet.

www.jm.se

Vägghängda John ger plats för njutning

Torka kläder smart, snyggt och snålten nytt torkskåp imiterar en frisk som-marvind när kläderna avfuktas och torkas som om de hängde utomhus. Torkningen sker på ett varsamt sätt utan värme så att alla typer av kläder kan torkas. Kläderna hängs upp på en flexibel ställning som en-kelt rullas in och ur skåpet. Smart, snyggt och snålt, enligt tillverkaren Knycer.

Skåpet är lättplacerat i alla miljöer och kan kombineras med annan inredning. Eftersom skåpet inte torkar med värme behövs ingen frånluftsan-slutning. Dubbeldörrarna i glas ger ett sobert och elegant intryck. Skåpet är tillverkat i Sverige i stål med vit pul-verlack.

fällbara hängmoduler och flyttbara korgar optime-rar användningen och gör det möjligt att torka långa, korta och tjocka plagg utan att ha tvätt hängande fram-me. Att hängtorka ger inget mekaniskt slitage på klä-derna och precis alla sorters kläder kan torkas: barnens overaller, fina skjortor, mor-mors dukar, fjäderboan från festen och ulljumpern som inte får krympa.

Den som är miljösmart

tänker både på den egna ekonomin, ener-giförbrukningen och på sin miljöpåverkan. Torkskåpet har en display som tydligt visar elförbrukningen i kilowattimmar och au-tomatisk avstängning när tvätten är torr. Energiåtgången är cirka en kilowattimme för en torkomgång, vilket är ungefär 50 pro-cent mindre än traditionella torkskåp och torktumlare.

Det är kort sagt Knycer (= nicer = trevli-gare), enligt bolaget självt.

Våtrum

Upphandla en bok om upphandling.

Upphandling i investerings-projektBoken täcker alla de områden som den som medverkar i upp-handlingsarbetet bör behärska för att kunna genomföra upp-handlingen på ett professio-nellt sätt.

695 kr exkl moms

Att upphandla arkitekt- och teknikkonsulttjänsterPraktisk vägledning till hur upphandlingar av arkitekt- och teknikkonsulttjänster kan planeras och genomföras för att nå bästa resultat.

395 kr exkl moms

byggtjanst.se – bygg- och fastighetsproffsens egen bokhandel.

Lagen om offentlig upp-handling – pocketEn lättöverskådlig skrift för dig som arbetar med upphandlingsfrågor. Inne-håller senaste revideringen av Lagen om offentlig upp-handling (LOU).

150 kr exkl moms

Nya lagen om offentlig upphandling – en handbokEnkel och lättfattlig guide för handläggare, genom upphand-lingsprocessen, från att behovet av anskaffning uppkommer till ett färdigt kontrakt.

594 kr exkl moms

Strategiska offentliga inköp. Praktisk vägledningDen första handboken som foku-serar på de fyra huvudmomenten i strategiska inköp: Affärsstrategisk analys, Upphandlingsfas, Avrop och avtalsutnyttjande, Avtals-uppföljning och avtalsstyrning.

810 kr exkl moms

Allmänna bestämmelser och andra standard-kontrakt En samlingsvolym med de mest använda dokumenten och standardavtalen inom bygg-sektorn.

295 kr exkl moms

Nya lagen om offentlig h dli h db k

En heldag som gör dig till en bättre upphandlareVarmt välkommen till en kunskapsspäckad heldagskonferens med följande huvudämnen: Upprustning av miljonprogrammet – BIM – Fråga juristen om byggupphandlingar – Upphandling av hållbart byggande.

27/10 kl 8.30–17.30 på Hotell Hilton, Slussen i Stockholm. Anmäl dig på svenskbyggtjanst.se

KÖP BÖCKERNA DIREKT!SCANNA QR-KODEN MED DIN

SMARTPHONE.

NYHETER Från marknaDen • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: christian.lacotte@bofast.net

Allt inom el från Elektroskandia

Belysningsarmaturer med sensorer och LED-teknik för inom- och utom-

husbruk, Cylinda säkerhetsspisar med timer, Cylinda Kyl/Frysar med

”no-frost”-funktion samt elinstallationsmateriel, för drift och underhåll

av fastigheter. – Allt från en och samma leverantör.

Säkert, tryggt och bekvämt!

Läs mer om våra produkter på www.cylinda.se eller www.elektroskandia.se

NYHETER Från marknaDen • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: christian.lacotte@bofast.net

Bofast 7/2011 53

Golvbrunnspåfyllare löser luktproblem fastighetsskötaren Staffan Lundmark har uppfunnit en påfyllare för golvbrunnar. Syftet är att hjälpa fastighetsägare att slippa dålig lukt.

– Och en uttorkad golvbrunn luktar inte bara illa, den är även en öppen kanal för gaser som radon och en perfekt miljö för ohyra som silverfiskar, säger Staffan Lund-mark, som kallat sin produkt för Smellkiller.

Utvecklingen av Smellkiller har skett i Staffan Lundmarks uppfinnarverkstad hemma på gården i byn Långviken. Till var-dags arbetar han som fastighetsskötare hos Skellefteå Kraft. Idén till påfyllaren fick han på sitt eget arbete.

– Det tar en hel del tid att fylla vatten i alla torra golvbrunnar i en större fastig-het där det ofta kan finnas mer än 100 golvbrunnar. När fastighetsbolagen måste slimma sina organisationer och drar ner på antalet vaktmästare blir tiden än mer knapp att hinna med detta, konstaterar Staffan Lundmark.

anledningen till att det måste finnas vatten i en golvbrunn är att vattenlåset an-nars inte fungerar, vilket kan leda till dålig lukt.

– Dessutom börjar det ofta dyka upp silverfiskar som livnär sig på rester som samlas i golvbrunnar, berättar Staffan Lundmark.

Påfyllaren består av en behållare i hård-plast som rymmer 2,7 liter vatten. Behålla-ren kan antingen placeras hängande på väg-gen, där den inte är i vägen för städningen,

eller stående på golvet. Från behållaren leds vattnet via en slang ner i golvbrunnen.

När det är för lite vatten i golvbrunnen fylls den automatiskt på från behållaren.

– Genom att använda Smellkiller mins-kar påfyllningsfrekvensen minst tio gånger. Behållaren behöver i de flesta fall bara fyllas på efter sex månader, säger Staffan Lund-mark.

– Vill man också ge sig på bakterier går det att komplettera påfyllningsvätskan med en bakteriedödande vätska eller tablett.

smellkiller, som nu är patentsökt, har testats på Skellefteå lasarett.

– Vi har satt in den i fläktrum och under-centraler där det finns problem med lukt från avlopp och golvbrunnspåfyllaren hål-ler vad uppfinnaren lovar, säger Lars-Olof Melander, avdelningschef för fastighetsdrif-ten vid Skellefteå lasarett.

www.smellkiller.se

den nya torktumlaren Miele T8827WP, med inbyggd värmepump och helelektro-nisk kondenstumling, har en kapacitet påsju kilo tvätt. Jämfört med konventionella kondenstumlare förbrukar den nya tum-laren hälften så mycket energi. Det högre priset tjänas in på några år.

Tumlaren kräver inte fast anslutning, utan ansluts enkelt med en vanlig jordad stick-kontakt och det borttorkade vattnet leds via den integrerade avloppsslangen till samma avlopp som tvättmaskinens.

www.miele.com

Sms varnar om läckande diskmaskinKommunikationslösningsföretaget Induo har lanserat ett läckagelarm som larmar lokalt, men som också skickar sms till två mottagares mobiltelefoner om en diskmaskin läcker eller om en frys har slutat fungera.

– Läckagevarnaren kan spara värdefull tid vid en vattenläcka. Vi tror att systemet kan erbjuda en extra trygghet under såväl semes-tern som i vardagen. Vattenskador är dyra, och genom ett system som varnar vid förhöjd fuktighet kan man förhoppningsvis få stopp på läckaget så snabbt som möjligt, säger Ulf Seijmer, marknadsansvarig på Induo.

Systemet består av en sms-sändare med två larmingångar och en eller två vattendetek-torer som larmar lokalt via en inbyggd siren. Dessutom kontaktas alltså två användare genom sms eller genom att enheten ringer upp dem.

www.induo.com

Torktumlare med värmepump Femårig garanti på tvättmaskinersom ett led i sitt fortsatta kvali-tetsarbete införde Electrolux i januari 2011 en femårig garanti på textilvårds-produkter för professionellt bruk. Det innebär:

Reparation och reservdelar kostnadsfritt under fem år, alternativt 15 000 driftstimmar. Reservdelar i original. Servicearbeten utförs av certifierade servicetekniker. Bekymmersfritt ägande.

www.electrolux.se

Allt inom el från Elektroskandia

Belysningsarmaturer med sensorer och LED-teknik för inom- och utom-

husbruk, Cylinda säkerhetsspisar med timer, Cylinda Kyl/Frysar med

”no-frost”-funktion samt elinstallationsmateriel, för drift och underhåll

av fastigheter. – Allt från en och samma leverantör.

Säkert, tryggt och bekvämt!

Läs mer om våra produkter på www.cylinda.se eller www.elektroskandia.se

NYHETER Från marknaDen • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: christian.lacotte@bofast.net

produktnYTTVåtrum

54 Bofast 7/2011

produktnYTTTraditionella wc:n i pensionen renoveringsvåg sköljer över Sverige och särskilt landets badrum får nu välförtjänta ansiktslyft. En av de stora för-ändringarna är att gamla traditionella toa-letter ersätts av nya stilrena modeller, enligt vvs-produktbolaget Geberit.

Allt fler söker nyare toalettmodel-ler än den traditio-nella golvtoaletten när badrumsdröm-men ska bli verklig-het. Geberit Mono-lith fungerar som en korsning mellan en traditionell golvtoalett och en väggmonterad lös-ning. Med ram, cis-tern, säkerhetsglas, sidopaneler, vatten och avlopp kombinerat i en låda kan en montör på bara några tim-mar ersätta den gamla toaletten.

Med versioner för antingen golvstående toaletter eller väggmonterade toaletter blir det samtidigt lätt för intallatören att upp-fylla kundernas önskemål och behov.

Cisternen är gömd i en låda av alumi-nium täckt av ett glas i grönt, vitt eller svart. Samtidigt sägs designen ha en perfekt ba-lans mellan höjd, bredd och djup. Det finns också gott om plats i lådan för service av anläggningen.

www.geberit.se

Badrumskollektionen Subway utökas med nya möbler i urbana färger och ett helt nytt blandarsortiment. Även sex nya helt runda handfat. Och även de rektangulära handfaten har fått rundare former.

Subway lanserades för sju år sedan och blev snabbt populär, enligt tillverkaren Villeroy & Boch. I dag består serien av handfat, duschar, badkar, vägghängda toaletter, möbler och blandare. De många formstarka produkterna gör det enkelt att skapa personliga badrumsmil-jöer där de olika delarna tydligt hänger samman.

Designteamet på Villeroy & Boch har uppdaterat handfatens former och adderat nya produkter och färger till serien. Den integrerade möbelkollek-tionen som består av kommoder, högskåp och badrumsskåp med speglar har fått en ny färgskala med trendfärgerna petrole-umblått och ”oak graphite”.

www.villeroy-boch.com

Runda former och urbana färger

För små badrum och drömmar större än budgetIbland har man fler krav än kvadratmeter och kanske större drömmar än budget. Badrumsserien Easy har lösningen.

– Man ska ställa höga krav på design och funktion även på det lilla badrummet. Ibland tycks det lilla badrummet glömmas bort, säger Stefan Svensson, försälj-nings- och marknadschef på Svedbergs.

Easy har nu uppdaterats med nya färger och storlekar. Konsoler går att få i grått, svart eller vitt. Och olika färger på dörrarna: grått, turkos eller vitt.

www.svedbergs.se

NYHETER Från marknaDen • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: christian.lacotte@bofast.net

Våtrum

Förläng rörsystemens livslängd.Sänk uppvärmningskostnaderna.

Försäkra Er om hög vattenkvalitet genomBauers kemfria vattenbehandling.

KLART BÄTTRE VATTEN!Naturligtvis utan kemikalier

Bauer Watertechnology AB, Box 243, 177 24 JÄRFÄLLATel: 08-580 380 66 I Fax: 08-580 380 67 I www.bauer-wt.com I email: info@bauer-wt.se

NYHETER Från marknaDen • redaktör: Christian Lacotte, tel: 08-441 53 73, e-post: christian.lacotte@bofast.net

För att hitta ditt närmaste DahlCenter gå in på dahl.se.Ring oss gärna på 08-583 595 00 eller maila på info@dahl.se.

NU LYFTER VI ORGANISATIONEN!

För dig som kund innebär det bland annat att du får en egen säljkontakt i vår rikstäckande organisation. Att du på våra DahlCenter hittar personal med fastig-hetskompetens och att du kan utnyttja vår e-handelslösning för ditt mobila kontor.

För dig som leverantör innebär det att vi kommer prioritera strategiskt samarbete för att erbjuda markanden ett konkurrenskraftigt och brett fastighetssortiment.

Dahl Fastighet – nu eget affärsområde

Nytt DahlCenter i Malmö öppnade den 3 oktober 2011!

Välkommen till Lundavägen 62!

Kontakta Dahl Fastighet! • 020-30 40 50• fastighetspool@dahl.se

Två dagar med det senaste inom fastighetsutveckling!SABOs Fastighetsdagar kommer i år att ersätta både Miljödagarna, Bred-bandsdagarna och den konferens som tidigare kallats Professionell renove-ring. Detta blir därmed höstens stora begivenhet för dig som arbetar inom något av dessa områden. Anmäl dig på www.sabo.se senast 28 oktober!

Datum 29–30 november 2011 Plats Aros Congress Center i Västerås

Anmäl dig på www.sabo.se

Drottninggatan 29, Box 474, 101 29 Stockholm 08-406 55 00 • www.sabo.se • info@sabo.se

november – december 20112–3/11 Bovärds- och kundserviceutbildning

– Hot, våld och psykisk ohälsaStockholm

10/11 Har du koll på VVS- och fastighets-programmet? Kunskapsdag om gymnasieprogrammet

Stockholm

14/11 LOU för bostadsföretag, grundutbildning Malmö

15–16/11 Grannmedling Stockholm

16/11 Att bo med barnens ögon – En kunskapsdag om goda bostadsmiljöer för barn och unga

Göteborg

16–17/11 Hyresjuridik I Malmö

17/11 Miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd

Stockholm

17/11 Att styra skötsel av utemiljö Stockholm

17–18/11 SABOs Ekonomidagar 2011 Hok

22/11 Träff om kooperativ hyresrätt Herrljunga

22–23/11 Offentlighet, sekretess och dokumenthantering

Stockholm

23–24/11 SABOs Ekonomidagar 2011 Stockholm

29–30/11 Ny i styrelsen Stockholm

29–30/11 SABOs Fastighetsdagar 2011 Västerås

30/11 Att möta hyresgäster med psykisk ohälsa Stockholm

1/12 Skatter och redovisning i fastighetsbolag – grundkurs

Stockholm

6/12 Fastighetsägarens juridiska ansvar Stockholm

6/12 Praktisk finansiering – grundkurs Stockholm

7/12 Praktisk finansiering – fortsättningskurs Stockholm

7–8/12 Hyresjuridik II FULLSATT! Stockholm

7–8/12 Ekonomi för VDar som inte är ekonomer Stockholm

7–8/12 Bovärds- och kundserviceutbildning – Etik och diskriminering

Stockholm

14–15/12 Flygande Start på Jobbet FULLSATT! Stockholm

14–15/12 Utbildning för ombyggnadssamordnare Stockholm

OBS! De flesta av våra utbildningar går även att få företagsförlagda.

Alla utbildningar finns på www.sabo.se

POSTTIDNING BAvsändare: Titeldata AB 112 86 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING

Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsenmed den nya adressen på baksidan (ej adressidan).

tele2.se/fastighetsagare

Fram

tid

ssäkrad fastighet

FiberLAN från Te

le2

Med FiberLAN från Tele2 i din fastighet får du inte bara ett bra erbjudande på TV, Bred band och Telefoni till dina boende. Du får också möjlighet att koppla på moderna fastighetstjänster såsom porttelefoni, övervakning samt mätning av el, värme och vatten. Och då kan du vara säker på att du har ett hus som har en modern kommunikationslösning även i framtiden. Enkelt skulle man kunna säga att du får en portvakt, en tvättservice och en fastighetskötare som inte åldras. Om du vill veta mer om FiberLAN och våra fastighets tjänster, gå in på tele2.se/fastighetsagare eller ring 0200-22 55 10.

Hus lever längre om de får fi ber.