barn som utsätts för fysiska övergrepp

7/26/2019 Barn som utstts fr fysiska vergrepp

1/44

Barn som utstts fr

fysiska vergrepp


2/44

ISBN 978-91-86301-99-6

Artikelnr 2010-3-10

Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg

Foto Itstock

Sttning Edita Vstra Aros

Tryck Edita Vstra Aros, Vsters, mars 2010


3/44

3

Frord

Barn och unga med psykisk ohlsa behver s tidigt som mjligt f rtthjlp och std. Regeringen har drfr givit Socialstyrelsen i uppdrag attinrtta ett nationellt utvecklingscentrum fr tidiga insatser fr att fre-

bygga svrare psykisk ohlsa hos barn och unga, UPP-centrum.Detta r en av fem kunskapssammanfattningar om barn som har eller

som riskerar att utveckla psykisk ohlsa som UPP-centrum tagit fram frpersonal i frskola och skola. Den har skrivits av Staffan Janson, barnl-kare och professor vid Karlstads universitet och rebro universitet. Hansvarar sjlv fr innehllet. I slutet av texten nns tips p annan litteratur

inom omrdet och en lista ver de kllor som frfattaren anvnt.De fyra andra kunskapssammanfattningarna r:

Barn som utmanar av Bjrn Kadesj

Blyga och ngsliga barn av Malin Gren Landell

Ledsna barn av Agnes Hultn

Barn som tnker annorlunda av Eva Nordin-Olson.

Projektledare har varit Pr Alexandersson vid UPP-centrum.

Barns psykiska hlsa

en utmaning ocks fr frskolan och skolan

Under senare r har frskolans och skolans mjligheter att utveckla std-jande miljer fr hlsa, lrande och trygghet uppmrksammats alltmer.Genom hlsofrmjande insatser fr alla barn kan hela frskolans eller sko-

lans klimat frbttras och dess mjligheter att klara av sitt krnuppdragka. I anslutning till det arbetet behver barn som riskerar att utveckla sv-rare psykisk ohlsa uppmrksammas. Ofta gr det att se tecken p psykiskohlsa tidigare i frskolan och skolan n i andra verksamheter fr barnoch unga. Och med rtt std, inom ramen fr en generellt god lrmilj,kar mjligheter till utveckling och lrande fr barn med sdana tecken.

UPP-centrums kunskapssammanfattningar r skrivna fr dig som r fr-skollrare eller lrare i grundskolan eller gymnasieskolan. Syftet r att gedig tillgng till aktuell kunskap som du kan anvnda nr du mter barn

och unga med tecken p psykisk ohlsa. De kan hjlpa dig att hitta sva-ren p frgor som dessa: Hur kan du bemta barn med tidiga tecken p


4/44

4

Frord

psykisk ohlsa? Nr kan barnen behva hlso- och sjukvrd? Hur kanfrskolan och skolan bidra till att barn med en psykisk ohlsa eller funk-

tionsnedsttning fr s bra frutsttningar som mjligt att utvecklas ochlra sig nya saker?

Kunskapssammanfattningarna r skrivna av experter p de medicinskaoch psykologiska frgor som behandlas. De gr inte nrmare in p frsko-lans och skolans konkreta frutsttningar fr frebyggande arbete, t.ex.

pedagogiska metoder, organisation och resurser. P dessa punkter beh-ver kunskaperna om psykisk hlsa frenas med frskolans och skolansegna kunskaper och erfarenheter. Det gller bl.a. mjligheterna att frenaindivid- och grupperspektiv i det frebyggande arbetet.

Kunskapssammanfattningarna utgr frn det enskilda barnets symtomoch stdbehov. Men i frskolan och skolan har pedagogerna ocks all-tid en gruppindivider att frhlla sig till. Vilket std och vilka resursersom tillfrs gruppen inte bara individen kan vara avgrande fr hurt.ex. frskolegruppen eller skolklassen kan vara en konstruktiv kraft ellerskyddsfaktor fr ett barn med psykisk ohlsa.

Samverkan inom och utom frskolan och skolan

I mtet med barn med tecken p psykisk ohlsa kan du som frskollrareeller lrare behva std frn personal som har medicinsk, psykologisk,

psykosocial eller specialpedagogisk kompetens, t.ex. inom frskolans std-team, barnhlsovrden och skolhlsovrden/elevhlsan.

Kunskapssammanfattningarna ger drfr ocks en bild av vad olikayrkesgrupper och verksamheter kan gra fr att frebygga svrare psy-kisk ohlsa hos barn och unga. UPP-centrums frhoppning r att texternaska anvndas som underlag fr gemensam planering och fortbildning frfrskolans och skolans olika personalgrupper. Det gller bl.a. fr arbetet

med de planer fr undervisning och elevhlsoarbete som fr grundskolanska utformas s att eleverna fr det srskilda std och den hjlp de be-hver (Lroplan fr det obligatoriska skolvsendet, frskoleklassen ochfritidshemmet,

Lpo 94) och fr frskolan vara en del i strvan efter attbarn som tillflligt eller varaktigt behver mer std n andra ska f dettastd utformat med hnsyn till egna behov och frutsttningar (Lroplanfr frskolan, Lpf 98).

Fr en del av de barn som har sdana problem eller benner sig i situa-tioner som beskrivs i kunskapssammanfattningarna kan det vara tillrck-

ligt att f std och insatser som frskolan, skolan eller skolbarnsomsorgen


5/44

5

Frord

kan ge inom sin egen organisation. Fr andra barn behvs samtidiga in-satser frn en eller era andra verksamheter. Det r viktigt att anvnda de

rutiner fr samverkansom oftast nns bde nr det gller att f std frnandra experter och verksamheter under en utredning av ett barns situationoch behov och nr det gller vilka insatser som barnet behver.

En annan frhoppning r att kunskapssammanfattningarna kan kommatill anvndning i kontakterna mellan frskola/skola och frldrar. Inte sl-lan r det frskollrare och lrare som frst upptcker att ett barn behverextra insatser och kan behva f sina problem utredda av hlso- och sjuk-vrden. I det lget r det viktigt att frskolan och skolan har eller byggerupp en frldrakontakt som kan leda till en gemensam insikt om barnets

behov.

Anders Tegnell Lars HellgrenAvdelningschef CentrumansvarigAvdelningen fr kunskap UPP-centrum


6/44

6


7/44

7

Innehll

Frord ................................................................................................................................3Barns psykiska hlsa en utmaning ocks fr frskolan och skolan.................3

Samverkan inom och utom frskolan och skolan ..............................................4

Inledning............................................................................................................................9

Vad r fysiska vergrepp mot barn? ............................................................... 11En av flera orsaker till utsatthet............................................................................. 11

Det svenska frbudet mot aga och krnkande behandling i hemmet ........... 12

Hur vanliga r fysiska vergrepp mot barn? .............................................. 13Allt frre frldrar agar sina barn........................................................................... 13

Mnga barn r nd i riskzonen fr vergrepp och vanvrd............................ 15

Skydds- och riskfaktorer ...................................................................................... 17Skyddsfaktorer............................................................................................................ 17

Generella riskfaktorer............................................................................................... 18

Barn med funktionsnedsttning en grupp som lper srskild risk

fr vergrepp.............................................................................................................. 19

Konsekvenser.............................................................................................................. 21Konsekvenser under barndom och ungdom ....................................................... 21

Pverkan p sm barns hjrnor och utveckling.............................................. 21

Fysiska skaderisker ............................................................................................... 21

Frn disciplin till positiv inlrning ...................................................................... 22

Samband mellan vergrepp i hemmet och mobbning i skolan ................... 22Konsekvenser i vuxen lder..................................................................................... 23

Upptckt ........................................................................................................................ 25Fr vem berttar barn om fysiska vergrepp? .................................................... 25

Tecken p fysiska vergrepp.................................................................................... 25

Tecken hos frskolebarn..................................................................................... 25Tecken hos skolbarn............................................................................................. 26

Tv situationer som krver srskild vaksamhet............................................. 27

Mnster fr hur frldrar med misshandlade barn sker vrd.................. 27

Skyldighet att gra en anmlan till socialtjnsten ............................................... 28

Att hantera sina knslor infr det obehagliga ..................................................... 30

Barns behov av vuxnas frstelse........................................................................... 33


8/44

8

Innehll

Bemtande ................................................................................................................... 35Att mta ett frtroende och att anmla misstanke om vergrepp............ 35

Bemtande av frldrar som utstter sina barn fr fysiska vergrepp ......... 35Etiska aspekter ........................................................................................................... 37

Litteraturtips ............................................................................................................... 39

Referenser..................................................................................................................... 41


9/44

9

Inledning

Den hr skriften handlar om barn som utstts fr fysiska vergrepp, van-ligtvis i hemmet men ibland ocks utanfr hemmet. Barnen hr till dengrupp som ofta beskrivs som barn som far illa. Andra vanliga beteck-ningar r utsatta barn, barn i riskzon, barn i fara, barn med psyko-social problematik och barn med behov av srskilt std.

Mnga av de hr utsatta barnen har symtom som leder till oro hos per-sonal i frskola och skola, men symtomen kan vara s diffusa att ingenriktigt r sker p varfr barnen uppfr sig som de gr. Exemplet nedan

beskriver ett barn som utsatts fr vergrepp under frskoleren och hurlng tid det tog innan bilden klarnade:

En fyrarig icka uppfattas som okoncentrerad och stkig av personalen

p frskola och BVC och eftersom hon inte klarar av att leka med de

andra barnen blir hon remitterad till barnlkare fr utredning av koncen-

trationssvrigheter och veraktivitet. Barnlkaren vervger diagnosen

ADHD, men uppfattar samtidigt att mamman ocks r orolig och sliten.

P frgan om det r besvrligt hemma nekar hon dock till detta. Han re-

mitterar barnet vidare till neuropsykiatrisk bedmning, men stter ocks

upp familjen fr uppfljande samtal. De kommer inte till detta, men gr

till den neuropsykiatriska bedmningen, dr man anser sig kunna be-

krfta diagnosen. Ett r senare kommer barnet ter, men denna gng med

fosterfrldrar. Det visar sig d att pappan brukat misshandla modern i

ickans syn och vid ngra tillfllen jagat ut dem i skogen, dr ickan

och mamman sovit p natten under en gran innan de vgat sig tillbaka

nsta dag. Inget av detta har varit knt vare sig fr frskola eller BVC,frrn mamman blir rejlt skadad vid ett verfall. Den oro som ickan

uppvisat sedan lnge har i sjlva verket varit symtom p posttrauma-

tisk stress, dvs. symtom som uppkommit till fljd av att barnet upplevt en

allvarligt hotande situation. Posttraumatisk stressyndrom kan i de hr

ldrarna vara svrt att skilja frn ADHD.

Ett exempel frn skolans vrld r fljande:

En granne ringer till polisen d han misstnker att en pappa slr sin13riga icka. Pappan, som r fdd utanfr Europa, r ensam med tv

barn i frpuberteten. Nr polis och socialtjnst kommer till hemmet vi-


10/44

10

Inledning

sar det sig att pappan tappat fattningen och slagit ickan, d hon ljugit

fr honom. Han upptckte nmligen p morgonen att ickan anvnt hans

rakhyvel fr att ta bort sin mustasch p verlppen. Nr han frgarvarfr, sger hon att hon snyggat till sig efter att ha blivit fasthllen och

tvngsrakad av kamrater i skolan. En ilsken pappa gr till skolan fr att

f upprttelse fr ickan. Det visar sig d att hon blivit retad fr sin mus-

tasch, men inte blivit rakad. Dessutom har hon varit delaktig i mobbning

av andra barn. Pappan knner sig vanhedrad och nr de kommer hem

ger han ickan ett kok stryk.

Det frsta exemplet visar hur svrt det kan vara att frst att frskolebarn

kan vara utsatta fr vld, srskilt om de inte har ngra synliga tecken som

exempelvis blmrken. Srskilt svrt kan det vara om barnet inte sjlvt blir

slaget men tvingats bevittna vld mellan de frldrar, som hon frvntar

sig krlek och omvrdnad frn. Det andra exemplet visar hur mobbnings-

situationer kan ha pgtt en lngre tid i skolan och efterhand trappats upp

utan att ngon vuxen ser det eller ingriper. I det hr fallet kompliceras

dessutom bilden av att barnet kommer frn en annan kultur, dr man inte

fr tappa ansiktet.

Fr dig som arbetar inom frskola eller skola kan det vara svrt att

handskas med vergrepp som sker i hemmen, eftersom barnen ofta har

en stark lojalitet med sina vrdnadshavare eller andra nra anhriga.

Men det nns erfarenheter frn forskning och mnga rs praktiskt ar-

bete med frgor om fysiska vergrepp mot barn som kan hjlpa dig att

ge de barn som utstts fr vergrepp rtt std utifrn din kompetens

och ditt ansvar.

Myndigheter vars verksamhet berr barn och ungdom r enligt soci-

altjnstlagen skyldiga att genast anmla till socialnmnden om de i sinverksamhet fr knnedom om ngot som kan innebra att socialnmn-

den behver ingripa till ett barns skydd. Detta gller ven dem som

r anstllda hos sdana myndigheter. Anmlningsskyldigheten gller

ocks dem som r verksamma inom yrkesmssigt bedriven enskild

verksamhet som berr barn och unga. Det r viktigt att varje arbets-

plats som omfattas av anmlningsskyldigheten har rutiner fr hur den

ska hanteras.


11/44

11

Vad r fysiska vergrepp mot barn?

En av flera orsaker till utsatthet

Fysiska vergrepp r en av era handlingar som innebr att barn utsttsfr krnkningar och vld. Detta avspeglas i olika denitioner av utsatthetoch misshandel. Kommittn mot barnmisshandel, som arbetade p upp-drag av regeringen, denierade r 2001 barnmisshandel som:

Nr en vuxen person utstter ett barn fr fysiskt eller psykiskt vld,sexuella vergrepp, krnkningar eller frsummar att tillgodose bar-nets grundlggande behov.

Denitionen handlar om vuxnas vergrepp mot barn, men omfattar venkrnkande beteende och frsummelse. Dremot innehller den inte vadsom r vanligt i en del utlndska denitioner: om vldet varit avsiktligt,och om det har kulturella bakgrundsfaktorer. Avsikten var att markera attvi i Sverige inte heller under dessa omstndigheter godtar vergrepp mot

barn.1Fr att bringa en viss ordning i begreppen har en vanlig uppdelning av

barns utsatthet varit:

fysiska vergrepp

sexuella vergrepp

frsummelse eller vanvrd

emotionell krnkning

exploatering.

Den hr kunskapssammanfattningen handlar enbart om fysiska vergreppmot barn. Men man mste komma ihg att kombinationer av olika formerav vergrepp r vanliga, kanske srskilt fr barn som lever i utsatta mil-

jer, dvs. i familjer med vld mellan vuxna, med missbruksproblematik,kriminalitet och svaga sociala band till slkt och vnner.

1 I Vrldshlsoorganisationens (WHO) denition av utsatthet hos barn (Child Abuse and Neglect)frn r 2002 tas ven exploatering av barn i vinstdrivande syfte upp. WHO:s denition ppekarocks barnets beroendestllning till de vuxna tydligare n den svenska denitionen.


12/44

12

Vad r fysiska vergrepp mot barn?

Det svenska frbudet mot aga

och krnkande behandling i hemmet

r 1979 infrde Sverige som frsta land i vrlden en bestmmelse i Fr-ldrabalken, som uttryckligen frbjd frldrar att bestraffa sina barn fy-siskt. Syftet var att tydligt visa att barn inte utgr ngot undantag nr detgller alla mnniskors rtt till skydd mot vld och att vuxnas stllningsom fostrare av barn inte legitimerar att utva vld under frevndningatt det var ndvndigt i uppfostringssyfte.

Idag nns frbudet mot aga i 6 kapitlet 1 paragrafen Frldrabalkenoch har fljande lydelse:

Barn skall ha rtt till omvrdnad, trygghet och god uppfostran. Barnskall behandlas med aktning fr sin person och egenart och fr inteutsttas fr kroppslig bestraffning eller annan krnkande behandling.

Frbudet avser allts inte enbart fysiskt vld det gller ven annan krn-kande behandling i uppfostran. Men lagen frbjuder inte frldrar att in-gripa fysiskt fr att t.ex. frhindra barnet att gra sig sjlvt eller andrailla. Det r viktigt att frst att det kan nnas situationer dr frldrar blir

tvungna att ta tag om ett barn som har kommit helt ur balans eller som pgrund av sitt ofrstnd r p vg att stlla till svr skada.

Frbudet i Frldrabalken medfr inte straffbarhet, vilket mnga tror,bde i vrt land och utomlands. Det betyder sledes inte att frldrar blirstraffade om de gett sitt barn en rl. Familjer som anmls fr koniktermed sina barn, ska i frsta hand ha rd och std frn socialtjnsten. Fren eventuell straffbarhet intrder brottsbalkens bestmmelser om miss-handel. Enligt 3:e kapitlet, 5:e paragrafen i brottsbalken dms den somtillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom, eller smrta eller frst-

ter honom i vanmakt eller ngot sdant tillstnd, fr misshandel till fng-else i hgst tv r eller om brottet r ringa, till bter eller fngelse i hgstsex mnader. r brottet grovt dms till fngelse i lgst ett r och hgst tior. Det hr gller oavsett om offret fr misshandel r barn eller vuxen.


13/44

13

Hur vanliga r fysiska vergrepp

mot barn?

Allt frre frldrar agar sina barn.

Vad har hnt sedan vi i Sverige ck den s kallade antiaga-lagen r 1979?Statistiska Centralbyrn (SCB) har gjort attitydmtningar om vuxnas

instllning till barnaga nda sedan mitten av 1960-talet d drygt hlftenav befolkningen tyckte att detta var ett naturligt stt att uppfostra barn. De

positiva attityderna har sedan sjunkit successivt och r 2007 var det bara 7procent som var positiva. Under hela tiden sedan antiaga-lagens tillkomsthar polisrapporteringen av barnmisshandel dremot kat.

Srskilt oroande var utvecklingen i mitten av 1990-talet. D var upp-gngen stor samtidigt som Sverige hade sin vrsta ekonomiska kris se-dan 1930-talet. Regeringen tillsatte Kommittn mot barnmisshandel somarbetade 19982002. Brottsfrebyggande rdet ck i uppgift att utredakningen av polisanmlningarna och kunde visa att kningen inte be-

rodde p ngon kning av allvarlig misshandel utan p en successivt kadanmlningsbengenhet i frening med en allt mindre tolerans mot miss-tnkt vld mot barn. Kommittn kunde, genom att tillfrga frldrar och

barn om fysisk bestraffning, visa p en mycket markant nedgng av denfysiska bestraffningen av barn.

Frnyade studier frn 2006 har visat att de ur internationell synvinkellga siffrorna ligger kvar (se gur 1, som visar frhllandena fr svenskafrskolebarn frn 1960-talet och framt). Att guren bara berr frskole-

barn beror p att det r de minsta barnen i Sverige som bestraffas mest.

Skolbarn som fr stryk har nstan alltid bestraffats redan under frsko-leren.


14/44

14

Hur vanliga r fysiska vergrepp mot barn?

Figur 1. Vuxna svenskars frndrade attityder och beteenden vad gller kroppslig be-

straffning av frskolebarn frn 1960 talet till brjan av 2000 talet (frn Allmnna Barn-

husets skrift 2007:4, Vld mot barn 2006-2007 en nationell kartlggning)

Att fysisk bestraffning av barn numera r s ovanligt jmfrt med tidigarer en fantastisk framgng och troligen en av de mest markanta frnd-ringar i vuxnas attityder och beteenden som skett p en s kort period som40 r i Sverige. Det r inte bara frre barn som fr stryk nufrtiden. De

barn som rapporterar att de blivit slagna fr inte stryk s ofta och alltmersllan med tillhyggen.

Hur kan det komma sig att vi haft en s god utveckling i Sverige (ochfr den delen ocks i vriga Norden)? Den viktigaste orsaken r troligenvlfrdssamhllet med frbttrade sociala och ekonomiska frhllanden

fr barnfamiljerna, allt hgre utbildningsgrad i befolkningen och en kadjmstlldhet med minskat ekonomiskt beroende fr kvinnorna. Allt erbarn vistas ocks i vad vi kan kalla det offentliga rummet, eftersommajoriteten av barn vistas i frskolor frn lg lder. Detta gr att de runder uppsikt av andra n de nrmaste och tminstone grova former avmisshandel blir nstan omjliga att dlja. Till detta kommer naturligtvisen politisk enighet om att barn skall kunna uppfostras utan aga, att dettalrs ut i frskolor, skolor och frldrautbildning samt att massmedia rap-

porterar om misshandel och deltar i arbetet emot det.

100

90

80

70

60

50

4030

30

10

060-tal 70-tal 80-tal 90-tal 2000-tal

Positiva till aga

Agade frskolebarn


15/44

15

Hur vanliga r fysiska vergrepp mot barn?

Mnga barn r nd i riskzonen

fr vergrepp och vanvrd

Att det blivit bttre fr de svenska barnen betyder inte att alla barn hardet bra. Det nns en mindre grupp barn, 12 procent, som fr utst uppre-

pade fysiska vergrepp och dessa barn blir inte sllan misshandlade medtillhyggen. Mer om dessa barn nns beskrivet i avsnittet om risk- ochskyddsfaktorer.

Det nns ven hr skl att understryka att fysiska vergrepp r en delav en strre problematik av utsatthet bland barn och unga. Ungefr varttionde barn i Sverige har berknats vara i riskzonen med fara fr sin fort-

satta utveckling. Hos 25 procent av alla nner man riktigt allvarliga pro-blem. Den hr gruppen r sledes strre n den grupp som misshandlasallvarligt och upprepat drfr att frsummelse och vanvrd ocks r tungariskfaktorer fr framtida psykiska men. Allt talar ocks fr att exempelvislngdragna psykiska trakasserier och vanvrd r minst lika allvarligt fr

barnets utveckling som direkta vergrepp.Sexuella vergrepp hr till de brott dr mrkertalet r stort, dvs. mnga

vergrepp blir aldrig knda fr omvrlden. Underskningar bland tjugo-ringar visar att detta gller mer n hlften av vergreppen. Nr man fr-

gar unga vuxna anonymt om de blivit utsatta fr sexuella vergrepp undersin barndom brukar 78 procent av kvinnorna och 13 procent av mnnenange det. Ungefr en fjrdedel av vergreppen sker i familjen, dvs. av enfrlder, syskon eller annan slkting. Det r dessa vergrepp som ofta star-tar redan i lg lder och upprepas under en lng fljd av r. Det r ocksdessa vergrepp som barnen har svrast att bertta om fr omvrlden.

Vanvrd r ofta en utdragen process som kan omfatta ratal av fr-summelser. Ngon svensk forskning som varit inriktad p att flja upplngdragen frsummelse nns egentligen inte. Det som har uppmrksam-

mats r att barn i resurssvaga familjer och i resurssvaga grannskapsmiljerdrabbas av er olycksfall i traken, p lekplatser, drunkningsolyckor ochfall frn byggnader jmfrt med familjer med hg utbildning, goda eko-nomiska resurser och vlordnade frhllanden. En del av frklaringen tillden hgre olycksrisken kan vara frsummelse och bristfllig tillsyn. Denationella studierna om vld mot barn har entydigt visat att misshandlade

barn har betydligt hgre olycksrisk n andra.De svenska uppgifterna kan jmfras med de siffror som nns i en ver-

sikt av vergrepp mot barn i de industrialiserade lnderna. En genomgng

av rapporter som bygger p barns och frldrars egna utsagor visar att 316procent av barnen utsattes fr grov misshandel, med risk fr skada.


16/44

16


17/44

17

Skydds- och riskfaktorer

Skyddsfaktorer

Det nns mnga exempel p barn som klarat sig vl trots att de vuxit uppunder svra frhllanden. Ray Charles, Arnold Schwarzenegger och BillClinton hade fder eller styvfder som misshandlade dem, men har trotsdetta kunnat utvecklas till vlfungerande personer som dessutom kunnatfra andras talan. I alla tre fallen har det troligen handlat om medfdda,

goda biologiska frutsttningar, men ocks om att starka och intelligentamdrar kunnat ge dem nrhet, krlek och frtroende.Numera nns det era lngtidsstudier som fljt upp barn, som levt un-

der mycket svra frhllanden. Mest knd r den s kallade Kauai-studiendr Emmy Werner i 40 r fljde upp 210 ickor och pojkar som levt medsvr fattigdom, misshandel, vanvrd och sexuellt utnyttjande. Trots derassvra umbranden fungerade en tredjedel av dessa barn vl som vuxna.

Vad var det d fr skyddsfaktorer som dessa barn hade? Jo, de allraesta var vlbegvade eller hgt begvade. De hade ett lugnt tempera-

ment och en god psykisk stabilitet, gott sjlvfrtroende, en mental p-penhet och nykenhet. Men dessutom var de ansvarstagande och hadeen beredskap att stta upp ml i livet. Sist, men inte minst viktigt var, attdessa barn hade en frmga att be personer i sin omgivning om hjlp.

Frutom dessa i mnga stycken medfdda biologiska skyddsfaktorer rdet knt att de barn som klarar sig bst frn svra frhllanden r de som:

har minst en trygg relation till vuxna utanfr familjen

fr hjlp med att bearbeta sina smrtsamma upplevelser

fr hjlp att hantera sin aktuella situation s bra som mjligtupplever kontinuitet och sammanhang i livet.

Otrygga relationer mellan frldrar och barn behver kompenseras ge-nom att tryggare frhllanden fr barnet utvecklas, t.ex. i frskolan ochskolan. Insikten om att trygga relationer skyddar barnet gr att frskole-

personal, lrare, fritidspedagoger, grannar och frivilliga bde har ett an-svar och mjlighet att arbeta frebyggande. I frskola och skola handlardetta om att ge barnet en bestmd kontaktperson, som barnet gillar och

kan lita p. Det allra bsta r naturligtvis om personal p BVC, frskolaoch skola kan utveckla goda relationer bde till barnet och till dess fr-


18/44

18


ldrar. Majoriteten av de frldrar som frsummar eller behandlar sinabarn illa gr det fr att de r stressade eller utslitna. De skms ofta infr

andra vuxna fr sina svagheter, men r ofta tacksamma nr deras situationblir uppmrksammad och de fr hjlp. Att frst detta och vga gripa inutan att krnka frldern, r oftast det bsta skyddet som personalen kange barnen.

Generella riskfaktorer

En grundfrga r, varfr frldrar slr sina barn verhuvudtaget. Det nnstminstone tre huvudsakliga skl till det:

Fysisk bestraffning, som del i barnuppfostran1.Stressutlst vld2.

Vld till fljd av frldrars psykiska problem.3.

De bakomliggande sklen blir avgrande fr hur man skall kunna hanteraproblemen. Utvecklingen i Sverige har visat att man kan pverka frldrari grunden nr det gller instllning till vld i barnuppfostran. S sent som

p 1960-talet uppfattade de allra esta svenska frldrar att det var bdenaturligt och ndvndigt att sl sina barn fr att de skulle vxa upp tillgoda svenska medborgare. Idag uppfattas detta beteende som avvikande avmer n 90 procent av alla vuxna. Det nns goda frutsttningar att n nnuhgre andelar, t.ex. genom information till familjer som nyligen kommitfrn lnder dr andra frhllningsstt till barnuppfostran r vanliga.

Vld, som utlses av stress, kan vara svrare att frebygga och det tycksdrabba barn inom alla sociala schatteringar. I de svenska nationella studi-erna om vld mot barn (som beskrivits i tidigare avsnitt) har det visat sig,att inte minst vlutbildade unga kvinnor angett att de knt sig stressade

och nedstmda nr de kommit i konikt med barnen. De hamnar i ngotsom skulle kunna kallas vardagslivets vanmakt, dr de inte orkar f ihopansvaret fr familjen med ett aktivt arbetsliv och karrir.

Svrast r det att frhlla sig till frldrar som har manifest eller ter-kommande psykisk sjukdom eller r svrt traumatiserade av krig, konik-ter eller annat vld. Hr r det viktigt att alla som kommer i kontakt meddem, eller med deras barn, verkar fr att de fr den kvalicerade hjlpsom behvs.


19/44

19


Barn med funktionsnedsttning

en grupp som lper srskild risk fr vergrepp

Barn med funktionsnedsttning r mer utsatta fr vergrepp n andra barn.Detta r knt sedan lnge bland institutionsvrdade barn, som inte sllan

bde misshandlats fysiskt och utsatts fr sexuella vergrepp. Nr det gl-ler dessa barn har det varit ganska ltt att lnge dlja vad som pgtt.

P senare tid har medvetenheten kat om att barn med kronisk sjukdomoch funktionsnedsttning r mer utsatta fr vld i hemmen och fr mobb-ning i skolan. Amerikanska och engelska erfarenheter talar fr att barnmed funktionsnedsttning har en kad risk fr misshandel som r mellan

tv och sju gnger hgre n fr friska barn utan funktionshinder och vrasvenska nationella studier talar totalt sett fr en dubblerad risk. Barn iSverige med lngvarig sjukdom eller funktionsnedsttning blir antagli-gen slagna i hemmen dubbelt s ofta som friska barn. Enda undantagetr barn med astma eller annan allergisk sjukdom. Den kade risken frfysisk bestraffning gller frmst barn som lever i lginkomstomrden. Allramest srbara r utlandsfdda barn med lngvarig sjukdom som lever un-der svaga ekonomiska frhllanden. Hr r risken kad fem gnger jmfrtmed friska barn.

Att funktionshindrade barn r mer utsatta fr vld n friska barn harskert era frklaringar. Barnen har en kad srbarhet p grund av enstrre isolering och smre sociala ntverk vilket minskar mjligheternaatt upptcka vldet. Mnga r beroende av sina frldrar som vrdare ochhar smre kontroll ver den egna kroppen. Avvikande beteende, som kaning i bilden exempelvis vid ADHD-problematik, kan upplevas som pro-vocerande av frldrarna. Frldrar med bristande kontakt till sina barnhar svrt att se det avvikande beteendet som en del av funktionssvrig-heterna, men ven vlfungerade frldrar kan frg sig om de blir svrt

stressade. Det har ocks visat sig, att just barn med uppmrksamhetsbris-ter och koncentrationsstrningar r srskilt utsatta fr fysiska vergrepp.Eftersom uppmrksamhetsbrister och veraktivitet r vanligare hos poj-kar, r det en viktig anledning till att pojkar med funktionsnedsttning rmer utsatta fr vld n ickor.

Indikationer p vergrepp misstas ibland som konsekvenser av funk-tionssvrigheterna. Det r exempelvis ltt att skylla blmrken och andraskador som sjlvorsakade hos ett barn med balanssvrigheter. Barn medfunktionsnedsttning har dessutom inte s sllan svrt med sprket, lyss-

nas smre till och har svrt att bli trodda.


20/44

20


21/44

21

Konsekvenser

Konsekvenser under barndom och ungdom

Pverkan p sm barns hjrnor och utveckling

Numera vet man att den unga hjrnan kan pverkas kraftigt i sin utveck-ling till fljd av den stress som vergrepp eller allvarliga hot om ver-grepp utgr. De riktigt sm barnen har inte utvecklat egna mjligheteratt reglera och tillfredstlla sina behov utan r beroende av vl anpassade

reaktioner frn andra fr att utvecklas positivt. I avsaknad av sdana vlavvgda stimulanser, dr frldrarna har frmgan att vnta in barnetsreaktioner, kan spdbarnshjrnan inte utveckla en god reglering av kns-lolivet. Barn som utstts fr upprepat vld eller utdragen frsummelser srskilt knsliga fr detta. Barn lr sig dessutom tidigt att accepterafrldrarnas vld.

Fysiska skaderisker

Att sl sm barn medfr betydande risker fr skador. I det hr samman-hanget r det viktigt att veta, att det ven i vrt land r de minsta barnensom blir mest slagna och det r de minsta barnen som har svrast att be-rtta om vad som hnt.

Spdbarn r srskilt knsliga ven fr att bli ruskade och skakade ochkan i vrsta fall rka ut fr s kallatshaken baby syndrom.I de svra fallenleder det till dden p grund av hjrnbldning, i andra fall till bestendeskador som spasticitet, nedsatt begvning och koncentrationssvrigheter.Sdana skador uppstr nr man skakar ett spdbarn kraftigt i luften eller

mot ett underlag och sker troligen nr en frlder r ilsken eller upprrd.Skadorna leder snarare till att barnet kommer till sjukhuset fr bedm-ning n till srskild kontakt med frskolan eller BVC.

En av mdra- och barnhlsovrdens uppgifter r att varna frldrar frvilka allvarliga fljder det kan f att skaka och ruska spdbarn. Majorite-ten av alla frldrar r idag medvetna om att man inte skall sl sina barn,men att det r farligt att skaka smbarn har kanske inte gtt fram till alla.


22/44

22

Konsekvenser

Frn disciplin till positiv inlrning

Barns stt att utveckla moraliska principer frstrks av uppfostringsprin-ciper dr frldrar inte anvnder vld utan s lngt som mjligt ger ut-rymme fr sjlvstndigt tnkande hos barnet och ger frklaringar till vadsom r nskat beteende. Att uppfostra barn med vld eller hot om vldhar bde i hemmen och i skolan brukar kallas fr att lra barnen disciplin.Men att frska f bort onskat beteende r omjligt om man inte samti-digt har en strategi fr hur man skall kunna frstrka det nskade!

De allra esta beteenden som vi vuxna uppfattar som nskvrda kom-mer av sig sjlvt i barnets normala utveckling om det blir vrdigt bemtt.

Vuxnas uppgift r egentligen bara att uppmrksamma det goda beteendetoch frstrka det. Fysisk bestraffning lr in ett ytligt beteende, som sna-rare handlar om att kunna undg att straffas snarare n att lra in djuparemoraliska principer. Kroppslig bestraffning ger ocks upphov till ngestoch ngslan som i sin tur frsvrar ett gott frhllande mellan frldraroch barn. Det nns idag ocks vertygande indikationer p att kroppslig

bestraffning har samband med onskat beteende som aggressivitet, krimi-nalitet och asocialt beteende.

Frsk att sl barnet fr att f ett nskat beteende ger allts i sjlva

verket upphov till det motsatta, dvs. ger en bild av att aggressivitet ellerykt r ett nskvrt beteende. ven om kroppslig bestraffning kan ge enomedelbar frndring i beteendet, s blir frndringen aldrig bestendeeftersom barnen inte kan knyta straffet till ngon begriplig moralisk prin-cip. Eftersom bestraffningarna inte leder till nskat beteende hos barnettror en del frldrar att straffet var fr milt och detta leder till att vldettrappas upp med kade risker fr svra skador.

Samband mellan vergrepp i hemmet och mobbning i skolan

Medan vldet i hemmen minskat under de senaste 30 ren har mobb-ningen i skolan inte minskat i samma utstrckning. I dag r 1 eller kanske2 procent av alla barn s illa och ofta mobbade att de inte orkar g tillskolan. nd talar de svenska nationella barnmisshandelsstudierna fr attrisken att bli mobbad eller att delta i mobbningssituationer r betydligtstrre fr de barn som behandlas illa i sina hemmiljer. Detta r kanskeinte s svrt att tnka sig, eftersom vld blivit en del av de hr barnensvardag och att de antingen r stukade redan nr de kommer till skolan el-ler fulla av revanschlust fr att hvda sig.


23/44

23

Konsekvenser

Konsekvenser i vuxen lder

Det r frst p senare tid som man brjat f ett ngorlunda gott grepp omde lngsiktiga konsekvenserna av vergrepp mot barn. Det hnger ihopmed att det frst nu har gtt att flja barn som varit utsatta fr fysiskavergrepp upp till yngre vuxenlder. En sammanstllning av dessa s kal-lade prospektiva studier ger fljande bild av samband mellan vergreppoch lngsiktiga konsekvenser:

Problem Samband med vergrepp

Beteendeproblem som barn och tonring starkt

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) starktUtveckling av fetma starktKriminalitet starktDepressioner mttligtSjlvmordsfrsk mttligtLg utbildning mttligtOkvalicerade arbeten mttligtSjlvskadebeteende svagtAlkohol- och drogproblem svagt

Promiskuitet inget

Som framgr nns det starka samband mellan vergrepp i barnaren ochbeteendeproblem i tonren och kriminalitet. Detta stmmer vl verensmed kunskaper frn baktblickande studier.

Det som inte tidigare varit knt r att barn som utstts fr vergrepp haren klart kad risk att utveckla fetma! Orsaken till detta vet vi nnu inte.Det nns ven samband med depressioner, sjlvmordsfrsk, och lg ut-

bildningsgrad som vuxen, ven nr man tagit hnsyn till sdana faktorer

hos frldrarna.Dremot tycks inte sambanden med alkohol- och drogmissbruk, sjlv-

skadebeteende och promiskuitet alls vara s starka som man tidigare trott.Nr det gller framtida allmn hlsa, livskvalitet och sjukvrdskostnadernns nnu inga tillfrlitliga underskningar.

Det r samtidigt ndvndigt att ppeka att sambandet gller bara nrman fljt barn som utsatts fr fysiska vergrepp upp till vuxen lder.Frekomsten av fysiska vergrepp under barndomen r lg, vilket inne-

br att starka samband nd inte handlar om mnga individer. Sledes fr


24/44

24

Konsekvenser

inte tanken ledas fel s att man tror att beteendeproblem och kriminaliteti ungdomsren oftast beror p att individen varit utsatt fr fysiska ver-

grepp under barndomen, eller att deprimerade och sjlvmordsbengnaungdomar tillhr de barn som blivit misshandlade hemma, eller fr dendelen att lgutbildade vuxna ofta varit fysiskt utsatta under barndomen.


25/44

25

Upptckt

Fr vem berttar barn om fysiska vergrepp?

I de nationella svenska underskningarna om vld mot barn frn ren2000 och 2006 tillfrgades de barn som blivit slagna i hemmen om dehaft ngon vuxen att anfrtro sig t. Det vanligaste var att de berttat frngon av frldrarna, fr ett syskon eller en kompis (uppgavs av drygten tredjedel), medan endast en av tio berttat fr en vuxen slkting eller

fr ngon annan vuxen som en lrare eller en idrottsledare. Ett barn avtio hade aldrig knt att de kunde bertta om misshandeln fr ngon. Juldre barnen blev, desto svrare tyckte de sig ha haft att tala med ngonutomstende. Detta r lite paradoxalt eftersom sm barn ofta r mycketlojala mot sina nrmaste, men kan avspegla de ldre barnens misstro motvuxenvrldens frmga att agera.

Frn de nationella underskningarna r det ocks knt att bara tv av tremisshandelsfall blir knda inom hlso- och sjukvrden nr det gller fysiskmisshandel och mindre n hlften nr det gller sexuella vergrepp. Trots

det stndigt kande antalet polisanmlningar de sista 30 ren p grund avmisstanke om vergrepp, nns det sledes ett stort antal barn som blir utsat-ta fr vergrepp utan att det kommer till ngon utomstendes knnedom.

Mnga frldrar som frgripit sig p sina barn r inte heller beredda atterknna vad de gjort, eftersom det kan leda till att de anmls till social-tjnsten och/eller blir straffade. Samtidigt r det knt att de esta frldrar

blir mycket oroade om de frstr att barnet kan ha blivit skadat. venom man ofta vntar ganska lnge innan s sker drfr mnga frldrarofta upp hlso- och sjukvrden fr att f bekrftat att inget allvarligt hnt

deras barn.

Tecken p fysiska vergrepp

Tecken hos frskolebarn

Fysiska vergrepp och vanvrd av frskolebarn kan visa sig i oroandebeteendefrndringar. Frskolebarnen kan uppvisa:

Dlig hygien och ovrdade klder.

Frsenad sprkutveckling eller en sprkutveckling som str nstanstilla.


26/44

26

Upptckt

Dlig tillvxt, som ibland r svr att upptcka om man inte vger

och mter barnen. De hr barnen r ofta magra och bleka.Social omognad i samspel med andra barn och vuxna, vilket gr attandra barn kan undvika dem och att de hr barnen tyr sig till betyd-ligt yngre barn.

Okritiskt kontaktskande med vuxna, som ibland kan upplevas somintensivt men som samtidigt blir kortvarigt. De hr barnen sker kon-takt och krlek. Erfaren personal vet att de hr barnen inte klarar avngon lngre gonkontakt. Det upplevs som kravfyllt och leder tillatt de brjar skruva p sig och vill ge sig ivg.

Koncentrationssvrigheter, veraktivitet, impulsivitet och aggres-sivitet.

Stereotypt beteende, dvs. att barnet kan ha terkommande rrelse-mnster eller vilja gra saker i en bestmd ordning som r sammafrn gng till gng, ven i situationer dr det inte verkar rimligt.

De sista tv punkterna motiverar att man vervger om problemen frmsthnger samman med ADHD-problematik eller autismspektrumstrning.

Tecken hos skolbarn

Skolbarn, srskilt de yngre, kan visa likartade symtom p frsummelseoch fysiska vergrepp, ssom:

Dlig hygien och vanvrdat yttre.

Svrigheter med avfrings- eller urinkontroll, som oftast handlar omatt det nns mindre mngder avfring eller urin i byxorna, men till-rckligt mycket fr att vcka uppmrksamhet.

Dlig tillvxt.Inlrningssvrigheter, som oftast beror p lttstrdhet, dlig koncen-trationsfrmga eller en nedstmdhet som gr att barnet frsvinneri fjrran.

Dligt sjlvfrtroende, som hindrar dem att prva nya saker och knytanya kontakter.

Svrigheter att klara av nya situationer, vilket gr dem uppenbartoroade och ibland aggressiva.

Avsaknad av djupare relationer med andra barn, vilket efterhand bru-kar leda till att de blir utsttta ur gemenskapen.


27/44

27

Upptckt

Tv situationer som krver srskild vaksamhet

Ibland r hela komplexet av ovanstende symtom tydligt hos ett barnredan nr det kommer till frskolan eller skolan, men ibland utveck-las dessa symtom tydligare efterhand. Det nns tv tillfllen nr manmste vara srskilt vaksam.

Det ena r nr ett barn har alla eller nstan alla av de ovan beskrivnasymtomen. Det tyder p att barnet mr riktigt illa och oavsett om manfrstr bakgrunden till detta eller inte, mste man ta upp det med fr-ldrarna och frm dem att ska hjlp fr barnet.

Det andra tillfllet r om ett barn som tidigare fungerat vl, p kort

tid frndras och uppvisar era av de beskrivna symtomen. D r ris-ken stor att barnen antingen ftt tydligt frsmrade frhllanden attleva under eller att de blivit s mogna att de p allvar brjat frst hurilla det r. Fr mnga skolbarn som lnge levt under svra frhllandenkommer en kris i 8-10 rsldern, nr de brjar metatnka, dvs. nrde brjar kunna vervga hur de har det. Barn i den hr ldern kan pkort tid g in i passivitet och depression eller ibland det omvnda medavoghet och utagerande beteende. Hr gller det att reagera snabbt ochta hjlp av kloka och erfarna chefer.

Mnster fr hur frldrar med misshandlade barn sker vrd

Inom hlso- och sjukvrden vet man sedan gammalt att det nns vissatydliga mnster fr hur frldrar med misshandlade barn sker vrd. Dennakunskap har tidigare summerats av barnlkaren Claes Sundelin i en skriftsom gavs ut av Kommittn mot Barnmisshandel (SOU 2001:72) och detsom str nedan bygger p detta:

Medicinsk hjlp sks ptagligt sent med hnsyn till skadans omfatt-ning och art. Barnet kan ha suttit helt stilla med armen orrlig i tim-mar, eftersom varje rrelse vid ett brott p skelettet gr mycket ont,medan den oroliga och skuldmedvetna frldern kan vnta i timmaroch hoppas att allt skall bli bra. Mnga sker hjlp frst framt kvllennr det mrknat.

Man sker ofta hjlp primrt fr ngot annat n skadan, exempelvisfr feber eller roninammation och nmner inte frrn ganska sent iunderskningen att barnet inte rr armen, alternativt att sjukvrdsper-

sonalen frgar.


28/44

28

Upptckt

Skildringen av hur skadan gtt till r pfallande vag eller ngon gngs detaljerad att det inte verkar sannolikt. De esta professionella vet

att frldrar oftast inte ser i detalj hur en olyckshndelse gr till elleratt de blir s upprrda att de inte minns detaljer.

Skildringen av skadefrloppet r inte frenlig med skadans omfatt-ning och art. Den som inte vet s mycket om hur barn skadas har svrtatt frestlla sig vilka krafter det rr sig om eller hur skadebilderna serut. Det krvs stora krafter och direkta slag fr att exempelvis bryta ettrevben p ett frskolebarn. Inte ens vid trakolyckor brukar revbeneng av p sm barn utan de fr snarare inre skador.

Barnet har rkat ut fr olycksfall era gnger tidigare eller har skt vrd pfallande mnga gnger.

Frldrarnas knslomssiga reaktioner r avvikande. De kan exempel-vis visa sig ofrstende till barnets lidande.

Om frldrarna anar att personalen frsttt att det rr sig om misshan-del r det vanligt att de skyller p andra en oknd frvare eller ettsyskon.

Barnets lder och frmgor stmmer inte verens med frldrarnaspstende om hur de kunnat skada sig sjlvt.

Barnets samspel med frldrarna r avvikande. Barnet kanske helstvill sitta fr sig sjlv i ett hrn i underskningsrummet och inte blitaget i famnen av frldern. Det kan verka deprimerat eller extremtuppmrksamt p vad som sgs och grs.

Barnet kan visa allmnna tecken p tillvxtavvikelser (failure to thrive).Barn som misshandlas lever inte sllan i miljer dr de ocks vanvr-das. Detta innebr ofta att de ter smre och vxer smre n vad de

borde.

Dessa erfarenheter r kanske mest intressant fr hlso- och sjukvrdsper-sonal, men en del av dessa mnster r bra att knna till ven fr dig somarbetar inom frskola och skola.

Skyldighet att gra en anmlan till socialtjnsten

Det kan inte nog understrykas hur viktig frskolan och skolan r fr attstdja barnet i den srbara familjen, att upptcka missfrhllanden och

hjlpa vidare till rtt instans. Som professionell inom frskola och skolar du skyldig att genast anmla till socialnmnden nr du i din verksamhetfr knnedom om ngot som kan innebra att socialnmnden kan behva


29/44

29

Upptckt

ingripa till ett barns skydd. Detta str, som redan nmnts, i socialtjnstla-gen 14:e kapitlet 1:a paragrafen.

Skyldigheten att anmla r ovillkorlig och fr inte bli freml fr ver-vgande av den anmlningsskyldige sjlv. Att f knnedom om ngot somkan innebra att socialnmnden behver ingripa betyder inte att detta skavara klarlagt. ven svrbedmda och obestyrkta uppgifter ska anmlasom de tyder p att ett barn kan vara i behov av hjlp eller std frn so-cialnmndens sida. Att en anmlan ska gras genast betyder att den somhar skyldighet att anmla inte ska drja med att informera socialtjnstenom man anar eller vet att ett barn far illa. Det utesluter inte att det nnsett visst utrymme fr konsultation med arbetsledaren eller, utan att nmna

namnet p ett barn, att rdgra med socialtjnsten.Vid alla arbetsplatser dr de anstllda har anmlningsskyldighet br

det nnas klara rutiner och handlingsplaner fr hur en anmlan ska gtill, av vem och till vem en anmlan ska gras. Det r ocks viktigt attarbetsledningen r observant p personalens behov av handledning ochstd i en anmlningssituation. Arbetsledningen br utarbeta rutiner frdet std den som r anmlningsskyldig kan behva i samband med att enanmlan vervgs eller har gjorts. I renden dr det nns en risk fr att

den anmlde reagerar med aggressivitet eller hot om vld frekommer detatt era personer som iakttagit det anmlda frhllandet skriver under en

gemensam anmlan. I vissa skolor r det rutin att det r rektor som str franmlan. ven inom mnga frskolor och fritidshem r det frestndarensom skriver under anmlan.

Som yrkesverksam kan man inte avvakta med att anmla, drfr att manvet eller tror sig veta att ngon annan gjort en tidigare anmlan. Har mangjort en anmlan, och barnets frhllanden frsmras utan att man uppfat-tar att ngot std eller skydd fr barnet stts in, r man skyldig att gra en

frnyad anmlan. Det nns sledes ingen regel som sger att man har an-mlt en gng fr alla. Tvrtom r man skyldig att frse socialtjnsten medytterligare information, som kan vara av betydelse fr en utredning.

Det viktiga r att agera s att samhllet kan ingripa till barnets skydd.I de allra esta fallen handlar det om att socialtjnsten sjlv eller i sam-verkan med andra stdjer frldrarna och vriga familjen, s att de klararav att leva ett gott liv utan vld eller hot om vld. Om man som yrkes-verksam med ansvar fr barn frsttt den grundlggande idn om barnetsskydd, s r det lttare att agera och det vcker mindre obehag.

En del av anmlningarna om misstnkt misshandel och vanvrd frnyrkesverksamma leder inte till att socialtjnsten inleder en utredning. Detnns ingen nationell statistik ver antalet anmlningar eller vilka anml-


30/44

30

Upptckt

ningar som leder till att en utredning inleds. Lnsstyrelserna fann i ennyligen genomfrd granskning att andelen anmlningar som ledde till en

utredning varierade frn 20 till 80 procent mellan olika kommuner ochstadsdelar. Det nns ocks exempel p att anmlningar till socialtjnstenavskrivs ven nr sakliga skl talat fr att man borde ha gtt vidare.

Ett problem som personal frn skola och frskola ofta fr fram r attsocialtjnsten inte meddelar anmlaren om utredning pbrjats eller hurlngt man kommit i utredningen. Socialtjnsten kan endast bekrfta attman tagit emot en anmlan och informera om vem som tagit emot den.Fr att kunna lmna mer information till anmlaren krvs att frldrarnaoch barn ver 15 r samtycker till detta. Personal inom hlsovrd och

skola som varit med om detta ngra gnger kan ltt misstrsta och upp-fatta att det inte r stor id att anmla, men man fr inte avst av dennaanledning. Frhoppningsvis blir det bttre vad gller terkoppling frnsocialtjnsten framver. Flera statliga utredningar har ppekat etiska di-lemman och andra hinder fr anmlan, bl. a. bristande terkoppling. I Barn-skyddsutredningens slutbetnkande (SOU 2009:68) fresls frndringars att det ska blir ett ppnare anmlningsfrfarande med bttre terkopp-ling. Bland annat fresls att socialtjnsten ska kunna informera den somanmlt om det blir en utredning eller ej.

Att hantera sina knslor infr det obehagliga

Det r sjlvklart att vld och vergrepp vcker starka knslor. Men dethandlar, som den norska psykologen Kari Killn framhllit, om att blimedveten om vad som hnder i ens inre och att kunna hantera det. Deknslor som vcks kan vara fljande:

ngest fr att bli utsatt fr vld av arga frldrar och fr konsekven-serna av besluten.

Egna aggressioner och frnekande eller tillbakahllande av dem.

Brist p professionellt std.

Knsla av bristande kompetens.

Frnekande och projicering av ansvar till andra.

Knslan av totalt ansvar fr ett rende.

Svrigheter att skilja personligt ansvar frn professionellt ansvar.

Knslan av att vara ett offer.Behov av att ha kontroll.


31/44

31

Upptckt

Mnga frldrar som knner sig anklagade reagerar aggressivt, men det rsllan som det handlar om allvarliga hot eller handgripligheter. Oftast lug-

nar de ner sig, ven om det kan handla om bde hrda ord och anklagelserom inkompetens. D gller det att frska bevara lugnet och hnvisa tillatt det r din skyldighet att enligt lagen ppeka missfrhllanden, venom det bara handlar om misstankar. Gr klart att det handlar om ett yrkes-mssigt ansvar och inte personlig avoghet. Var medveten om och undvikvanliga frsvarsstrategier fr att hlla obehagliga fakta p avstnd, somatt tnka: Det r nog inte s farligt, Det blir nog bttre snart, de kanske

bara har det jobbigt nu, Det r ju s i den familjen har alltid varitoch Det kanske fungerar bttre om Ella fr g i den andra klassen.

Barn mr minst lika illa av fysiska vergrepp och annan vanvrd somvuxna, men r ofta vldigt tappra och hller ut alldeles fr lnge. De kanf bestende men av sin utsatthet p sikt, men det viktiga i din situation ratt koncentrera dig p det som har hnt under den allra senaste tiden ochatt agera s snart och s tydligt du kan. Det som vuxna kan uppleva somen kort tid kan fr ett barn upplevas som en evighet. Rusa nd inte ivgensam utan agera i samrd med ngon mer erfaren person. Frsk att fmed dig din chef. Ofta kan det vara bra att ocks chefen str fr anmlan.

Nr du brjat p en ny arbetsplats, frga efter vilka skriftliga rutiner somnns fr hur man agerar nr man misstnker att ett barn far illa. Om detinte nns rutiner, arbeta fr att ni fr det till arbetsplatsen.

Att vergrepp inte blir upptckta beror p att frvaren har era anled-ningar att inte bertta exakt vad som hnt. Det beror ocks p att barnenav lojalitet eller rdsla inte berttar. vergrepp som sker av anhriga blirocks svrare fr barnet att bertta om, d frvaren kan hota med attklippa av de knslomssiga banden, som r s viktiga fr barnen. Mendet kan ocks vara s att du som professionell inom frskola och skola

eller barnhlsovrd och skolhlsovrd/elevhlsa inte r sker p hurdu ska hantera din oro eller inte riktigt har frtroende fr dina nrmastemedarbetare, chefer, socialtjnst eller polis och drfr inte orkar g tillhandling. Resultatet kan d bli att du avstr bde frn att se vad som pgreller inte ger barnet en chans att bertta fr dig hur hon har det.


32/44

32

Upptckt

Kari Killn har beskrivit de problem, som professionella har att tampas

med nr de mter utsatta barn och ger fljande anvisningar om vadman br tnka igenom:

P vad bygger min/vr oro?

Vilka knslor vcker det hos mig/hos andra?

Vad vet jag/vi om familjens situation?

Vilken r min roll?

Vad har jag fr skyldigheter?

Om ett barn kommer med ptagliga fysiska skador, s nns det ngot kon-kret att ta tag i, men oftare handlar det om ett barn som kan verka van-vrdat, vara tystltet eller kanske ofrklarligt aggressiv. Du r ju sllanensam p din arbetsplats. Hr med de andra som knner till barnet ochfamiljen, men bara med dem och med din nrmaste chef. Andra utom-stende har inte med saken att gra, svida de inte r direkt berrda. Detkanske visar sig att alla br p samma oro, men inte agerat och dina ob-servationer kanske blir avgrande fr att ngot skall hnda. Knner dudig orolig fr att ngot allvarligt sker barnet, s mste du ta upp det meddin nrmaste chef.

Det nns era underskningar, frmst frn England och USA, som vi-sat att personal inom bde hlso- och sjukvrd samt socialtjnst har entendens att identiera sig med frldrarna och drfr har ltt att acceptera

bortfrklaringar som lgger skulden p barnet. Det nns ven anledningfr oss i Sverige att vara sjlvkritiska hr.

Det som kan gras fr att frbttra upptckt av vergrepp r att gebarnen mjlighet att tala med oss vuxna i lugn och ro. Alla som mter

barn i sitt arbete mste frst var och under vilka frhllanden riskernafr vergrepp r srskilt stora, dvs. acceptera infr oss sjlva att barn somredan har det svrt r mer utsatta n andra barn och att frldrar inte alltidrcker till under stressade frhllanden. S lnge som man har den grund-lggande tanken klar fr sig att det gller att skydda barnen och minskaderas utsatthet r det lttare att agera. Std, handledning och rutiner franmlan strker detta ytterligare.


33/44

33

Upptckt

Barns behov av vuxnas frstelse

De allra esta barn som utsatts fr vergrepp frstr nr det ntligen rngon utanfr familjen som begriper vad som sker. Det r fr barnetsskull du agerar, som professionell inom exempelvis frskola eller skola.

Kom ihg att:

Barn har behov av att uttrycka det de knner.

Omgivningen mste bejakaoch signalera beredskap att ta emot

Svra knslor hos barnet frhindrarndvndig kontakt med vuxna.Barnen blir annars s upptagna med att antingen stndigt bearbetasina knslor eller att frska hindra dem frn att komma upp till ytan.Att du som har hand om barnet en del av dagen visar beredskap attta emot deras knslor kan bli en stor lttnad.

Barn lever p vuxnas villkor. Den vuxne frvaren kan hota med attskada igen eller att skada ngon annan i familjen, kanske ett lsk-lingsdjur eller ngot freml som r viktigt fr barnet. Drfr blirdessa barn tysta lnge. Barn talar eller agerar frst nr det r mj-ligt eller nr omstndigheterna blir outhrdliga, exempelvis om ven

yngre syskon skadas.Barn berttar ofta om de lindrigaste vergreppen frst! De kollar omvi tl att hra mer!

Barn som lnge r ensamma med svra knslor kommer antingenatt frnekadem eller uttrycka dem p ett stt som kan verka obe-gripligt fr omvrlden, uppfattas som beteendeavvikelse, alternativtsom psykisk eller fysisk sjukdom. Nr det gller mindre barn, s kandet visa sig i en frsenad kroppslig eller psykomotorisk utveckling

jmfrt med jmnriga kamraters utveckling. Barn kan ocks visatecken p depression, dr de drar sig undan eller inte lngre vill varamed och leka. Andra barn kan visa sin oro i form av veraktivitetoch aggressivitet, kanske srskilt bland pojkarna medan ickor of-tare visar symtom p ngslan, vrk eller muskelspnningar.

Barn som r utsatta fr fysiska vergrepp eller annan vanvrd kanvisa brist p frtroende fr vuxenvrlden. Det kan vara den direktaanledningen till att det tar tid innan du fr ett frtroende.

Barn med kad utsatthet kan visa kat ansvarstagande fr exempelvis

sina yngre syskon. Detta ser man kanske srskilt hos barn i missbru-karfamiljer och hos barn till psykiskt sjuka.


34/44

34


35/44

35

Bemtande

Att mta ett frtroende

och att anmla misstanke om vergrepp

Barn som vill prata med dig om s allvarliga saker som vergrepp har valtut dig. Det r ett stort bevis p frtroende. I frskolan och skolan hnderdet ofta nr barnet har lraren p tu man hand, p eftermiddagen nr deandra barnen gtt hem. D gller det att fnga fgeln i ykten, fr en ny

chans kanske inte kommer p lnge.Som anstlld i frskolan eller skolan r din uppgift att ge barnet mj-

lighet att bertta och visa intresse fr barnets berttelse. Kom ihg att detinte r frskolans eller skolans sak att kontrollera om det som barnet be-rttar verkligen stmmer. Vid misstanke om vergrepp, ska detta anmlastill socialtjnsten och den fortsatta handlggningen verltas till socialse-kreterare och polis. Om den som frst talat med barnet har gtt fr lngtmed sina frgor s kan det frsvra fr den som ska utreda misstanke omvergrepp och fr den som mste genomfra ett frhr.

Bemtande av frldrar som utstter

sina barn fr fysiska vergrepp

Personal inom frskola och skola har emellant kontakter med frldrarsom utstter sina barn fr fysiska vergrepp (eller andra krnkningar ochformer av misshandel). Det r d viktigt att man har rtt uppbackning frnarbetsledare och frn stdteam eller liknande fr att klara dessa relationer

p ett professionellt stt. Man ska ocks luta sig mot och beropa anti-

aga-lagen och socialtjnstlagens anmlningsskyldighet.Det kan ven nnas skl att diskutera problemen med stressutlst vld

p ett generellt plan fr att alla skall frst hur vanligt det r, men ocksvara uppmrksam p frldrar som sviktar och frska lotsa dem till tnk-

bar hjlp. Det r dessutom viktigt att personal inom frskolan och skolanr uppmrksam p situationen fr barn till frldrar som har manifest el-ler terkommande psykisk sjukdom eller r svrt traumatiserade av krig,konikter eller annat vld. Det kan vara en svr balansgng att arbeta med

barnets bsta fr gonen utan att verka krnkande mot frldern, men i

grunden frstr ven dessa frldrar att det r viktigt fr barnen att de frden hjlp som behvs.


36/44

36


37/44

37

Etiska aspekter

Barns utsatthet r ett omrde som r minerat med etiska problem och somkrver bde gott omdme och mod hos professionella inom frskola, sko-la, hlso- och sjukvrd och socialtjnst.

Det strsta etiska problemet r om man, som professionell, inte reage-rar till barnets skydd vid misstanke om att ett barn kan fara illa. Det gllerinte enbart fysiska eller sexuella vergrepp utan ven psykiska trakasse-rier och vanvrd. Om man har en vl grundad misstanke om vanvrd, smste man vara ppen med det och beredd p att det kan bli konikter,ven om man naturligtvis inte vill krnka frldrarna. Den som absolutinte skall krnkas ytterligare r barnet. Drfr mste man vara tydlig veninfr barnet med vad man gr, s lngt mjligt resonera med barnet och

bertta vad som kan komma att hnda, samt vertyga barnet om att honinte har ngon skuld i det som sker.

Det r etiskt ofrsvarbart att diskutera barnets problem med utomst-ende, eller andra inom samma arbetsplats, som inte har ngot ansvar fr

barnets vlfrd. r man sjlv i behov av att f prata av sig s skall mangra det med sin allra nrmaste medarbetare, som redan vet vad som p-gr, men nnu hellre med sin chef.


38/44

38


39/44

39

Litteraturtips

Hindberg B. (2006). Srbara barn att vara liten, misshandlad och frsummad.Stockholm: Gothia Frlag.

Killn K. (2002).Barndomen varar i generationer.Stockholm: Wahlstrm & Wid-strand.

Lagerberg D & Sundelin C. (2000) Risk och prognos i socialt arbete med barn.Centrum fr utveckling av socialt arbete. Stockholm: Gothia.

Modig C. (2009).Aldrig vld 30 r av svensk lagstiftning mot aga.Stockholm:Rdda Barnen och Regeringskansliet.


40/44

40


41/44

41

Referenser

Carlberg M, Lidholm M. (2004). Samtal med barn i socialtjnsten. Stockholm:Socialstyrelsen.

Cederblad M. (2004) Frn barndom till vuxenliv. En versikt av longitudinellforskning.Stockholm: Gothia Frlag och Centrum fr utvrdering av socialtarbete.

Gilbert R., Widom C., Browne K., Fergusson D., Webb E. & Janson S. (2009).Burden and consquences of child maltreatment in high-income countries.

Lancet 373(9657):68-81.Finkelhor D. & Jones L. (2006). Why have child maltreatment and child victimi-

zation declined?Journal of Social Issues 62 (4): 685-716.

Janson S. (2001).Barn och misshandel. En rapport om kroppslig bestraffning ochannan misshandel i Sverige vid slutet av 1900-talet.(SOU 2001:18). Stock-holm: Fritzes frlag.

Janson S., Lngberg B. & Svensson B. (2007). Vld mot barn 2006 2007; Ennationell kartlggning. Stockholm: Stiftelsen Allmnna Barnhusets skrift-serie 2007:4.

Janson S. (2007).A non-violent upbringing for children. I Parenting in contempo-rary Europe: a positive approach.Strasbourg, Council of Europe Publishing.

Killn K. (2002).Barndomen varar i generationer.Stockholm: Wahlstrm & Wid-strand.

Lagerberg D. (2009). Skydd och std i social barnavrd. I bilaga till betnkandetLag om std och skydd fr barn och unga (LBU). (SOU 2009:68).

Laamme L. (2003).Nrmilj och skaderisk bland barn och ungdomar. En kun-skapssammanstllning.Stockholm, Barnskerhetsrdet.

Lundberg I. (2005). Utsatta ickor och pojkar en versikt av aktuell svenskforskning.Stockholm: Forskningsrdet fr arbetsliv och socialvetenskap.

McCord J. (1998). Coercion and punishment in Long-term perspectives.Cam-bridge: Cambridge university Press.

Modig C. (2009).Aldrig vld 30 r av svensk lagstiftning mot aga.Stockholm:Rdda Barnen och Regeringskansliet.

Sundelin C. (2001)Medicinska synpunkter p barnmisshandel. Bilaga 2 tillBarn-misshandel Att frebygga och tgrda. Slutbetnkande av Kommittn mot

barnmisshandel (SOU 2001:72).


42/44

42

Referenser

Svedin CG., Banck L. (2002). Sexuella vergrepp mot ickor och pojkar.Lund:Studentlitteratur.

Svensson B., Janson S. (2008). Suspected child maltreatment; Preschool staff inconict of loyalty.Early Childhood Education Journal 36:25-31.


43/44


44/44

barn som utsätts för fysiska övergrepp

Documents