2008-10 upphandling24

FIXAR MATEN

TROLLHÄTTAN

LISBETH SANDBLOM FICK INGA ANBUD, RAGGADE HELT NY LEVERANTÖR

KONKURRENSVERKET

UNDER LUPP UPPDRAGET, RESULTATET, KRITIKEN

NYCKELTAL GER BÄTTRE AFFÄRER

”AVTALEN FÖRLÄNGSFÖR LÄNGE”

Carina Sundgren, Piteå kommun, tar fram tal för att jämföra upphandlingar runt om i landet.

Emilie Ankarcrona Smith, Swedish Medtech, ser problem i en bransch med en dominant kund.

224 KURSER!ALLA VÅRENS KURSER

OM UPPHANDLING

UTBILDNINGSGUIDEN

I FOKUS

N U M M E R 1 0 • D E C / J A N 2 0 0 8 / 0 9 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

N U M M E R 1 0 D E C / J A N 2 0 0 8 / 0 9 W W W U P P H A N D L I N G 2 4 S E

U24-10 Omslag med skarp text.indd 1U24-10 Omslag med skarp text.indd 1 08-11-27 15.50.0208-11-27 15.50.02

NUMMER 10/2008

403226

54

20

4 Krönikan – Lisbeth JohnsonGalakväll och galenskap – en resumé över året som har gått.

6 Krönikan – Stig-Björn LjunggrenPolitiska krav i all ära – men glöm inte bort att vi ska göra bra affärer.

8 Debattera på Upphandling24Mathias Sylwan: Därför saknar Sysav-domen betydelse.

10 Senaste nytt från offentlig upphandling

20 KKV 15 månader senareHur har Konkurrensverket klarat jobbet som tillsynsmyndighet över upphand-ling? Vi har frågat.

26 Nya grepp fi xade matenNär inga anbud kom in tog Trollhättan saken i egna händer.

32 Landstingen förlänger sina avtal för längeAllt fl er företag inom medicinteknik känner sig drabbade, och nu säger deras branschorganisation ifrån.

36 32

36 Tillsammans blev de starkareLägre kostnader och högre kvalitet blev resultatet när fyra norrländskalandsting upphandlade tillsammans.

38 Så effektiviserar SödertäljeFrån nyår tar det nya bolaget Telge Inköp över kommunens upphandling.

40 Nyckeltal ska ge bättreaffärerSOI inleder arbetet med att ta fram nyckeltal för offentlig upphandling.

43 Bausch & Lomb: ”Vi slutade gissa”Så blev bausch & Lomb bättrepå att lämna anbud.

46 Fråga våra experterUpphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är

redo att besvara dina frågor. Expert-panelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsun-derlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

48 Missad överprövning ger lägre skadeståndEn anbudsgivare får tåla ett sänkt skadestånd när denne missar fristen för överprövning, slog Tingsrätten i Kristianstad fast.

50 Karriär: John Fredlund är ny upphandlingschef för SL”Att göra bra affärer handlar om attbygga bra relationer.”

52 Alla utbildningar 2009Vilka kurser ska du gå nästa år? Vi har intervjuat fyra utbildningsföretag inför nästa termin och listar 224 kurser.

26UPPHANDLING24 • NUMMER 10 | 2008 WWW.UPPHANDLING24.SE2

innehåll

U24-10 Inneha ̊ll och ledare_kr_bn.indd 2U24-10 Inneha ̊ll och ledare_kr_bn.indd 2 08-11-27 15.25.0308-11-27 15.25.03

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

ALDRIG KUNDE JAG » tro att tjänstemän inom offentlig upphandling skulle vara rädda för en myndighet. Så pass rädda att de inte offentligt vågar andas minsta kritik mot Konkurrensverket. Mellan skål och vägg hörs helt andra tongångar, men i det öppna råder tystnad.

När vi förberedde artikeln om Konkurrensverket till det här numret kontaktade vi åtminstone ett dussin per-soner som arbetar med upphandling i offentlig sektor. Vi ville ha deras synpunkter på hur Konkurrensverket har skött sig under de 15 månader som har passerat sedan verket blev tillsynsmyndighet för offentlig upp-handling. Vi letade efter både ris och ros.

Vi möttes av en gigantisk tystnad. I några fall förde vi långa samtal och fi ck nyanserade och insiktsfulla kom-mentarer. Någon dag senare ringde de och ville dra till-baka sina uttalanden.

Vad är ni rädda för? Att Konkurrensverket drar i gång en gryningsräd mot er avdelning bara för att ni har sagt något ofördelaktigt om verket i Upphandling24?

Det är genant och tyder på bristande civilkurage att inte våga stå för sin åsikt. Demokratin bygger på en öppen diskussion och ett fritt tankeutbyte.

Jag vill passa på att tacka dem som uttalade sig i arti-keln och vågade stå med namn för sina åsikter. Speciellt tack till Jan Schönbeck och Göran Brunberg.

Det här måste också bli en väckarklocka för Konkur-rensverket. De myndigheter ni ska utöva tillsyn över är uppenbarligen rädda för er. Det är inget bra utgångsläge för samarbete och för att nå nya mål. Konkurrensverket behöver jobba på sin image mot upphandlarskrået.

Å andra sidan, det kan ju vara så att jag har helt fel. Vi har trots allt bara kontaktat någon promille av upphand-larkåren. De övriga 99,9 procenten har kanske starka åsikter som de gärna gör offentliga. Om du tillhör den gruppen ber jag dig att ringa eller mejla mig så lovar jag att publicera dina åsikter i nästa nummer av Upphand-ling24.

LEDARE

REDAKTION & MARKNAD

Bo Nordlinchefredaktör, 08-453 63 12

[email protected]

Sluta vara rädd för Konkurrensverket

”Någon dag senare ringde de och ville dra tillbaka

sina uttalanden.”

U P P H A N D L I N G 2 4 N U M M E R 1 0 2 0 0 8

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,[email protected], 08-453 63 12

Red.sek: Martin Krall, [email protected]ör: Eva Wenström, [email protected]

Form: Christian Sabe, [email protected]: Per Frykner

Affärschef: Åsa Johansson,[email protected], 08-453 61 05

Annonser: Isabelle Delorme,[email protected], 08-453 62 73Annonsmaterial: Maria Samuelsson,

[email protected], 08-453 62 84VD: Anders Huldt, [email protected]

Tryck: Sörmlands Grafi ska. ISO 14001:2004-certifi erad, vilket innebär att

tryckeriet arbetar systematiskt för att minimera miljöbelastningen.

Minst sex konferen-ser under 2009: LOV,

Ramavtal, e-inköp, miljö&etik med

flera. Läs mer på www.

uh24.se/konferens

Prenumeration: 10 nummmer kostar 1 795 kronor.

Teckna dig på http://pren.uh24.se eller på telefon 08-453 61 00.

Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre

8.00-12.00), [email protected] eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65

Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77

Telefon: 08-453 60 00 (växel)E-post till redaktionen: [email protected]

Utgivare: Upphandling24 AB

ISSN: 1654-725X

MER ÄN BARA EN TIDNING

WWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Varje vecka via e-post med en sam-manfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på: WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

3UPPHANDLING24 • NUMMER 10 | 2008WWW.UPPHANDLING24.SE

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

U24-10 Inneha ̊ll och ledare_kr_bn.indd 3U24-10 Inneha ̊ll och ledare_kr_bn.indd 3 08-11-27 15.25.2308-11-27 15.25.23

UPPHANDLING24 • NUMMER 10 | 2008 WWW.UPPHANDLING24.SE4

KrönikaFo

to: D

an

-Åke

Wä

liva

ara

Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingsansvarig i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

INFÖR JUL OCH NYÅR » är det dags för både önskelista för kommande år och en resumé över året som gått. En rik-tigt trevlig julklapp vore naturligtvis att få ett förhands-besked från regeringens sida om att den proposition vi väntar oss år 2009, med en översyn av LOU, kommer att få det innehåll som vi på fältet så hett längtar efter. Men det är väl en alltför blåögd förhoppning. Ja, inte att re-geringen kommer att lyssna på våra synpunkter, där har jag fortfarande förhoppningar, men att de redan till jul ska lätta på förlåten. Vi får nog vänta. Och, den som väntar på något gott ...

En av årets höjdpunkter blir nog ”Upphandlingsgalan” i december. Det är verkligen trevligt och bra att offentlig upphandling lyfts fram på detta sätt, och att förtjänst-fulla upphandlare och andra med anknytning till of-fentlig upphandlig får priser och sätts i fokus. Det ger en extra skjuts framåt och uppåt åt området. Lite ökad status och växande tuppkam behövs. Sedan är det ju sällan fel med lite fest och glamour.

Det har varit ett bra år för den offentliga upphand-lingen. Många spännande saker har inträffat, positiva

inslag på vägen mot allt bättre förutsättningar för vårt verksamhetsområde. Och det kan i fram-

tiden bli ännu bättre – med Konkurrensverket som tillsynsmyndighet. KKV har tagit sig

an uppgiften på ett förtroendegivande sätt, och det bästa betyg jag kan ge är väl att konstatera att vi nästan inte saknar NOU. Nästan inte, alltså, för på en punkt gör vi det och det gäller informations-området. Där vill vi att KKV utvecklar sina insatser, gärna efter modell NOU. Snabba återkopplingar med vägledande kommentarer efter intressanta domslut är vi många som efterlyser.

En annan sak som kan bli bra är Lagen om valfrihetssystem, LOV. Här har man

tydligt lyssnat till önskemål från professionen och skapat ett

verktyg som är väl ge-nomtänkt och praktiskt tillämpbart.

Men det fi nns fort-farande några för-bättringsområden, som det heter i

dag, eller sådant som ännu är galet. Ett tydligt sådant är de så kallade Teckalkriterierna, senast aktualiserade i domen rörande Sysav i Skåne. Här måste till en lagänd-ring som gör att kriterierna kan godkännas i svensk dom-stol. Enligt min mening går det att göra en koppling till LOV även om den till synes kan tyckas halsbrytande. I båda fallen handlar det emellertid om en anpassning till mer eller mindre vedertagna former för drift av viss verksamhet. Möjligheter måste skapas för att kommu-nerna inte ska behöva upphandla en verksamhet för att de har valt att driva den i bolagsform. Fortsätt tänk krea-tivt, Mats Odell!

Annan ”galenskap” i nuvarande system är formerna för överprövning och hur vi hanterar ramavtal och en andra konkurrensutsättning. Det måste till en ändring av överprövningsinstitutet. Jag önskar att det blir färre länsrätter som behandlar besvärsmålen. I dag går fak-tiskt prövningen under benämningen ”länstombolan” – det kan gå hur som helst i länsrätten, någon drar en vinstlott, andra en nit. Tyvärr!

I en färsk dom underkänns en vd som undertecknare av anbud eftersom det skulle vara en ”fi rmatecknare”. Det är ett exempel på en rättstillämpning som går ut på att leta fel i stället för att göra professionella juridiska bedömningar av lagstiftarens avsikt. Med färre länsrätter som behandlar överprövningsmål skapas en domarkår som är trygg och kompetent. Det behövs.

Låt mig avsluta med att konstatera att jag gärna ser sanktioner mot otillåtna direktupphandlingar och åter-kommande systematiska fel som görs av upphandlande enheter. Också vi kan bli bättre.

God Jul och Gott Nytt Upphandlingsår ■

galenskapGalakväll

”Det kan gå hur som helst i länsrätten,

någon drar en vinstlott, andra en nit.

Tyvärr!”

&

U24-10 Kro ̈nika Lisbeth_kr.indd 4U24-10 Kro ̈nika Lisbeth_kr.indd 4 08-11-27 14.29.5308-11-27 14.29.53

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad1:a i alla kategorier.

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på:Tel 08-429 5831, email: [email protected]

americ expre.indd 1americ expre.indd 1 2008-11-26 12:49:072008-11-26 12:49:07


Krönika

Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

VALRÖRELSEN 2010 » har börjat. Redan. Alla som trodde att det redan var kört för Alliansen och att socialdemokra-ternas opinionssiffror skulle ge en promenadseger har fått tänka om. Nu är det match igen.

Skälen till detta är fl era. Medierna har ändrat inrikt-ning och skriver nu mer positivt om Alliansen och mer kritiskt om oppositionen. De senare har börjat bjussa på frågor att sätta negativa rubriker på, medan de förra har skärpt sig. Dessutom har en del av regeringens politik börjat ticka ut så att Alliansens ”pratare” – de som vid lunchraster och middagsbjudningar försvarar sittande regering mot alla som gnäller – efter ett par års skamlig tystnad har fått råg i ryggen och börjat tala igen.

Krisen gör också sitt till. I orostider brukar väljarna sluta upp bakom hövdingen och misstro dem som vill ha strid och käbbel. Förvisso leder lågkonjunkturen till att regeringen inte kommer att kunna fl äska på så mycket inför valet, men samtidigt har de fått en global kris att

skylla på för sina egna misslyckanden när oppositionen går upp i falsett.

Så brukar det vara. Högkon-junktur är alltid regeringens för-

tjänst. Lågkonjunktur beror på yttre omständigheter. Säger re-geringen. Tvärtom! säger oppo-

sitionen …Ur upphandlingsperspektiv är

det förstås intressant om valet kommer att präglas av att opposi-

tionen har ett starkt inslag av vänster-inriktad kritik mot förnyelsen av

offentlig sektor. Eller att de som vill för-svara upphandlingsförfarandet börjar

göra det med argument som riskerar att underminera hela idén.

Upphandling omsätter kanske 500 miljarder per år. Det

innebär att det fi nns gott om utrymme för att ge väljarna trovärdiga vi-sionära berättelser om alla positiva sidor som upphandlingar ger.

Att offentlig sektor kan göra mer med spa-rade pengar. Att ett

omvandlingstryck skapar bättre ser-

vice och får vård-

utförare att hålla sig på tårna. Att vi slipper besparingar och komplicerade omorganisationer.

Den stora risken för upphandlingsbranschen är näm-ligen inte, tror jag, att de direkt fi entliga till upphandling får vind i seglen. Det torde fi nnas ett starkt medborger-ligt stöd för att det offentliga sparar pengar genom att pressa fram högkvalitativa välfärdsleveranser till bästa pris. Möjligtvis fi nns det en (inte helt oberättigad) kritik mot den osäkerhet som kommer med att leverantörer och utförare kan bytas ut. Det fi nns anställda som på kort tid har haft kanske upp till fem olika arbetsgivare. Och varje gång som vårdföretag kämpar om att få ta över en verksamhet blir det lätt lite otryggt för den som har lätt att oroa sig.

Men allt detta kan bemötas med att alternativet kan vara en dyr och ineffektiv stagnation. Oavsett vilken lös-ning vi har så fi nns det nackdelar. Då talar det mesta för att vi väljer de möjligheter som förändring kan ge före de försämringar som en låsning till en evighetsgaranterad leverantör ger.

Nej, jag tror att det stora problemet i valrörelsen kan bli en förskjutning från att upphandling ses som ett sätt att minska kostnaderna för allt bättre service, till att handla om hur politikerna kan utnyttja upphandlings-instrumentet till en allmän styrning av samhällsutveck-lingen. Då går vi från att prata om hur 500 miljarder bäst ska användas till hur 500 politiska krav ska kunna bakas in i upphandlingsvillkoren.

Vi kan lätt göra en lista på vilka krav som förekommer, och som antagligen kommer att bli allt fl er och ställas vid allt fl er tillfällen. Det är miljökrav, sociala och etiska krav, det handlar om att gynna småföretag och fan och hans moster, motverka diskriminering, gynna invandrar-företag och lokala leverantörer. Allt detta är vackra och goda saker, men risken är att man glömmer bort ambi-tionen att det allmänna ska göra bra affärer. ■

Från 500 miljarder till 500 krav

”Från att prata om hur 500 miljarder bäst ska

användas till hur500 politiska krav ska

kunna bakas in i villkoren.”

U24-10 Kro ̈nika Stigbjo ̈rn_kr.indd 6U24-10 Kro ̈nika Stigbjo ̈rn_kr.indd 6 08-11-27 17.20.5108-11-27 17.20.51

MER.

IT-TJÄNSTER SOM GER MER.

BRANSCHLÖSNINGAR • DRIFT • KONSULTTJÄNSTER • APPLIKATIONSTJÄNSTER

Dagens informationsteknologi har obegränsade möjligheter, vilket är både intressant och spännande. Men det viktigaste är förstås att en IT-lösning bidrar till ökad nytta för verksamheten. Detta gäller inte minst i den offentliga sektorn, där ambitionerna är höga både när det gäller att effektivisera driften och att erbjuda medborgarna bättre service. Som leverantör till statliga myndigheter, kommuner och landsting är EDB en viktig partner i detta arbete.

Med 6 000 medarbetare är EDB Business Partner en av Nordens ledande leverantörer av IT-tjänster. Vårt mål är att våra kunder ska få mesta möjliga nytta av sina IT-investeringar.

www.edb.com

CREU

NA

/CO

BRA

FO

TO: G

ETTY

edb.indd 1edb.indd 1 2008-11-26 12:49:542008-11-26 12:49:54

SYSAV-DOMEN UPPFATTAS SOM » spiken i kistan för kommuner som vill samverka i gemen-samt ägda aktiebolag. Med risk att bli anklagad för anstiftan till domstolstrots på-står jag att domen saknar betydelse.

Enligt Sysav-domen avgör den juridiska organisationsformen om tjänster från en of-fentlig enhet måste upphandlas. En kommun är fri att anlita en enhet inom kommunens förvaltning, men fi nns verksamheten i ett aktiebolag måste tjänsten upphandlas.

Denna formalistiska tolkning av EG-rätten är felaktig. Enligt EG-rätten har inte den juridiska organisationsformen avgö-rande betydelse. Det som spelar roll är om det kommunala bolaget konkurrerar på marknaden. Då måste det upphandlas.

Vi kan som exempel ta en juridisk avdel-ning på en kommun. Kommunen bestämmer sig för att placera avdelningen i ett helägt bolag, Kommunjuristerna AB. Allt är sig likt utom organisationsformen. Bolaget fort-sätter samma verksamhet som tidigare och levererar uteslutande till den egna kom-munen. Kommunen står alltjämt för juris-ternas kostnader och juristerna sitter kvar i samma lokaler.

Ett sådant kommunalt bolag måste inte upphandlas eftersom det endast levererar

till den egna kommunen. Bolaget tillhanda-håller inga tjänster på en marknad. Bytet av organisationsform spelar ingen roll så länge detta inte påverkar verksamhetens inne-håll. Enligt EG-rätten är därför Kommun-juristerna AB fortfarande en del av kommunens förvaltning trots att det är en egen juridisk person.

EG-rätten reglerar den gemensamma marknaden. EG-rätten lägger sig inte i hur medlemsstaterna organiserar sin offentliga förvaltning. Kommunens ”köp” från egna stödfunktioner omfattas därför inte av någon upphandlingsskyldighet bara därför att kommunen valt att lägga dessa i ett bolag. Samma sak gäller när fl era kommuner sam-verkar kring en samägd stödfunktion.

Svenska domstolar har en annan uppfatt-ning. Enligt Sysav-domen måste kommuner upphandla tjänster från sina bolag eftersom dessa är egna juridiska personer.

Jag påstår att svensk rättspraxis är i strid med EG-domstolens praxis1 liksom den EG-rättsliga litteraturen2. En formalistisk tolk-ning är också oförenlig med lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). LOU om-fattar upphandling av ”avtal med ekonomiska villkor” mellan en upphandlande myndighet

När? Vad? Vem? Var?3–5 december Upphandlingsseminarium, läkemedel Läkemedelsindustriföreningen (lIf) Sigtuna

4 december Upphandling´08, konferens, gala och prisutdelning Upphandling24 och Opic Stockholm

5 februari Upphandling av sanering av förorenad mark Renare mark Norrköping

4–5 februari Upphandlingsdagarna Hexanova Stockholm

5 februari Upphandling av sanering av förorenad mark Renare mark Norrköping

11 februari Stora LOV-dagen Upphandling24 Stockholm

18 mars Stora Ramavtalsdagen Upphandling24 Stockholm

12 maj Stora e-upphandlingsdagen Upphandling24 Stockholm

30 mars–1 april SOI:s årskonferens Sveriges Offentliga Inköpare Norrköping

30 september Upphandla kvalitet, etik och miljö Upphandling24 Stockholm

Tipsa oss om konferenser, utbildningar eller andra händelser som är intressanta för upphandlare. Skicka dina tips till [email protected].

Det här händer i Upphandlingssverige

Sysav-domen saknar betydelse

Mathias Sylwan, jurist på SKL, anser att Sysav-domen saknar prejudikatsvärde.


debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

U24-10 debatt.indd 8U24-10 debatt.indd 8 08-11-27 14.20.0808-11-27 14.20.08

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

RättelseFEL OM KOMMUNUPPHANDLING SYD

I artikeln i nummer 9/2008 om de nominerade »till prisutdelningen på Upphandlingsgalan har vi skrivit fel på två ställen. Vi missade att uppdatera uppgiften om Gabriella Manieris arbetsplats. Hon leder arbetet på Kommun-upphandling Syd, inget annat.

Vi utpekade på annan plats i samma artikel fel kommuner som delaktiga i Kommunupp-handling Syd. Det är kommunerna Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala som sam-ordnar sina upphandlingar i bolaget Kommun-upphandling Syd.

Vi beklagar och ber om ursäkt för felaktig-heterna.

Bo Nordlin, chefredaktör, Upphandling24

och en ”leverantör” (LOU 2:10). Vad är då en ”leverantör”? En ”leverantör” är en ekono-misk aktör som ”på marknaden [min kursive-ring] tillhandahåller varor eller tjänster eller byggentreprenader” (LOU 2:11).

Kommunjuristerna AB tillhandahåller inga tjänster på marknaden och är därför lika litet en ”leverantör” som tidigare den juridiska avdelningen.

Hur kunde Regeringsrätten göra en annan bedömningkomma till en annan slutsats? En möjlig förklaring är att Sysav-domen är en strikt tolkning av ordalydelsen i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling, det vill säga gamla LOU.

Det är också därför jag påstår att Sysav-domen saknar prejudikatsvärde. Gamla LOU krävde inte att avtalet ingås mellan en upphand-lande enhet och en ”leverantör” för att omfattas av lagen. Det fanns heller inget krav att avtalet skulle vara ”med ekonomiska villkor”.

Enligt EG-rätten är det inte tillräckligt att kommunens avtalspart är en ”leverantör” för att avtalet ska behöva upphandlas. Avtalet måste också ha ”ekonomiska villkor”. Detta är också ett krav i nya LOU (LOU 2:10).

Vad menas med att avtalet ska ha ”ekono-miska villkor”? Enligt de svenska förarbe-tena avses därmed att ska avtalet ska vara ömsesidigt förpliktande3. Detta är en må-hända korrekt men föga klarläggande förkla-ring. Avtal är ju normalt ömsesidigt förpliktande. Avtal med ekonomiska villkor innebär också att avtalet ingåtts mellan två oberoende parter på en marknad4. Är dock de så kallade Teckal-kriterierna uppfyllda, att leverantören saknar makt över vilka upp-drag han ska utföra eller ersättningens storlek, är det inte något sådant avtal. Då gäller inte heller LOU. Någon särskild Teckal-regel behövs därför inte.

Genom Sysav-domen har den motsatta uppfattningen blivit svensk rättspraxis som

inga debattartiklar i världen lär kunna rubba. Därför kräver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att det införs en särskild Teckal-regel i LOU precis som i Finland, Frankrike och Italien.

Mathias SylwanJurist, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

1 C-118/85 och C-343/952 José Luis Buendia Sierra i Exclusive Rights and State Monopolies under EC Law,

1999, 2004, pp. 1136-11383 prop. 2006/07:128, s. 1604 Detta framgår av EG-domstolens dom i C-107/98 (Teckal) som bör läsas tillsammans

med generaladvokatens förslag till avgörande (särskilt pp. 50 – 67)


Mjukvara som tjänst för dina projekt.

- inga licenskostnader - ingen installation - det går snabbt och enkelt att komma igång - inga extra kostnader för underhåll, uppgraderingar och support

Europas ledande projektverktyg på webben

Bättre koll på dina projekt, var du än befinner dig.

www.projectplace.se

U24-10 debatt.indd 9U24-10 debatt.indd 9 08-11-27 14.20.1908-11-27 14.20.19

EN ENIG RIKSDAG » står bakom be-slutet om den nya konkur-renslagen.

– Det är en viktig signal till fö-retag och konsumenter att det råder bred politisk samstäm-mighet om grundläggande spel-regler för företag. Det ligger en styrka i att veta att konkurrens-reglerna är, och kommer att vara stabila över tiden, säger Konkur-rensverkets tillförordnade gene-raldirektör Jan-Erik Ljusberg.

Huvuddragen i lagen, för-buden mot karteller och mot

missbruk av en dominerande ställning för företag, är oför-ändrade.

Bland nyheterna i konkur-renslagen märks bland annat att Konkurrensverket i vissa fall får möjlighet att döma ut böter, kon-kurrensskadeavgift, direkt utan att gå till domstol. Det blir också tydligare regler för hur böterna ska beräknas.

En helt ny påföljd för före-tagsledare och företagare är nä-ringsförbud. Tidigare har inte

fysiska personer kunnat straffas för överträdelser av konkur-rensreglerna, men nu blir det alltså ändring på det.

– Ett näringsförbud som riktar in sig på ansvariga personer innebär att de kommer att ta större ansvar för vad som sker i organisationen. Risken att råka ut för en personlig påföljd kommer att verka avskräckande. Det kommer att ställas hårdare krav på rutiner och uppförande hos medarbetare, säger Jan-Erik Ljusberg. ■

Konkurrenslagen skruvas åt

Risken att råka ut för en personlig påföljd kommer att verka avskräckande, tror Jan-Erik Ljusberg, KKV.

Next Time Jet fl yger till Gällivare

Next Time Jet tar över fl ygtrafi ken »mellan Gällivare och Arlanda med omedelbar verkan. Rikstrafi ken har, efter samförstånd med nuvarande operatören Nordic Regional och Next Time Jet, nått en lösning efter en period av problem. För resenärer-na innebär det att trafi ken fortsätter som tidigare och att kapacitet och antalet turer behålls oförändrade.

***Brister vidFinspångs resor

Kommunrevisionen har granskat »Finspångs kommuns upphand-lingsförfarande. Resultatet visar att mycket är bra, men att det bland annat saknas dokumentations-regler. Revisionen har bland annat tittat på om styrdokument och ansvarsfördelning fi nns, och om de följs. De har också tittat på om upphandlingsprocessen har do-kumenterats korrekt och intervjuat inköpssamordnare, ekonomichefer och utvecklingschefer.

– Inom de samhällsbetalda resor-na har det funnits en bristande styr-ning och ett otydligt ansvar, säger revisor Hakon Fältström, ordförande i Kommunrevisionen till NT.

***Enköpings psyk-vård får nytt avtal

Den psykiatriska öppenvården »i Enköping kommer att skötas av Samordnad Psykiatri i Stockholm. Två anbud lämnades in, som båda uppfyllde kvalifi ceringskraven. Maria Beroendecentrum drog dock tillba-ka sitt anbud. Hälso- och sjukvårds-direktören ska nu teckna avtal med Samordnad Psykiatri i Stockholm.

GÖTEBORGS STADS INTRASERVICE »kommer att avropa cirka 2 500 bärbara datorer samt skärmar och tillbehör, som ska användas i stadens förvaltningar och bolag. Upphandlingsbolaget genomför upphandlingarna för staden.

– Göteborgs stad använder aldrig Vervas ramavtal, vi har egna, säger Håkan Gustafsson, inköpare vid Intraservice.

I det här fallet gjordes en pris-förfrågan till ett antal leveran-törer inom Göteborgs stads ramavtal.

– Vi gjorde en prisförfrågan utifrån funktion och Atea var den leverantör vi valde att teckna avtal med. Atea är ett tryggt val som står för miljötän-kande, leveranssäkerhet och stabilitet. Företagets erbjudande

om återtag av dataprodukterna efter användandet är något som Göteborgs stad med stor sä-kerhet kommer att utnyttja, säger Håkan Gustafsson.

I Göteborgs stads förvaltning och bolag arbetar cirka 45 000 personer med cirka 14 000 da-torer. De bärbara datorer som nu avropas kommer att ersätta uttjänt utrustning. ■

Göteborgs stad hoppar över Vervas ramavtal

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE


Senaste nytt

Notiser

U24-10 Nyheter_kr_bn.indd 10U24-10 Nyheter_kr_bn.indd 10 08-11-27 14.36.1108-11-27 14.36.11

INFÖR REGERINGENS OCH » riksda-gens beslut om regionbildning, har en ideell förening bildats med medlemmar från kom-muner och landsting i Jämtland och Västernorrland. Enligt stad-garna är föreningens uppgift att förbereda införandet av region-kommunen Mittsverige.

– Från regeringens håll har det ännu inte kommit något be-slut angående regionbildning. I väntan på det väljer vi trots allt att starta upp föreningen och fortsätta att bereda frågan. Om det visar det sig att det inte blir ett positivt besked från reger-ingen i nuläget bör vår förening ändå fi nnas kvar. Vi tror verk-ligen på idén om regionbild-ningen och vill oavsett besked ändå jobba vidare med frågan inför kommande val och ett eventuellt regeringsskifte, säger Robert Uitto, nybliven ord-förande i föreningen för bil-dandet av region Mittsverige.

Medlemmar i föreningen är Jämtlands läns landsting, kom-munerna i Jämtlands län, Sunds-valls kommun och Ånge kommun. Ytterligare kommuner som vill tillhöra region Mittsve-rige kommer att erbjudas med-lemskap löpande.

Projektledare för arbetet är Tomas Palmgren, nuvarande chef för Kommunförbundet i Jämtland.

– Tomas Palmgren har stor er-farenhet av liknande arbete. Vi har stort förtroende för honom och anser att han med sin breda kompetens kan vara till stor hjälp i arbetet med regionbild-ningen, säger Robert Uitto. ■

Planeringen för Regionkommun Mittsverige i gång

EN UPPHANDLING AV » åtta nya ambulanser upprör personalen inom ambulanssjukvården i Väster-norrland, skriver Sundsvalls Tidning. Personalen har protesterat i en skrivelse mot den upphand-ling som är gjord. De tvåhjulsdrivna fordonen är omöjliga att köra i vinterväglag, enligt perso-nalen, och fordonen kräver dessutom att de 34 förarna skaffar dyrbara c-körkort.

– Det är irriterande att informationen når oss efter att det är bestämt. Det är min arbetsmiljö det handlar om. Jag sitter i det här fordonet varje dag. Jag vill kunna sitta säkert och ha patient-trygghet, men det får stå tillbaks nu med tanke på att de vill ha tvåhjulsdrivet, säger en anställd som vill vara anonym till ST.

Upphandlingschefen för Landstinget Väster-norrland säger till ST att de bara har följt krav-specifi kationen.

– Kravet på större bilar beror, tror jag, på att patienterna och utrustningen i ambulanserna har blivit tyngre. Varför det blev tvåhjulsdrift beror på att Mercedes fi ck problem med fyrhjulsdriften. Den bil som återstår är en Cheva. En sådan har vi inte råd att köpa. Volvobilar fi nns inte att få tag i. Det är ingen som bygger Volvo-chassi i Sverige så vitt vi vet, säger han.

Men Volvoambulanser fi nns, skriver Sunds-valls Tidning. I Laholm fi nns ett företag som bygger och säljer sådana ambulanser.

– Det var samma turer förra gången Väster-norrland köpte bilar. Personalen ville ha mina bilar men cheferna köpte andra. Jag levererar just i dag fem bilar till Norrbotten, säger Hans Allan Martinsson, som har ett av de två företag i Sverige som säljer sådana ambulanser. ■

Ambulansköp upprör personalen

Färska nyheter direkt till din inkorgPrenumerera på Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev.

Det är gratis och ger dig färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka. Teckna din gratisprenumeration på

www.uh24.se/nyhetsbrev

Ambulanspersonalen i Västernorrland kör helst

fyrhjulsdrivna bilar.

foto

: am

bu

lan

sen

.se

Senaste nytt


NYHETSREDAKTÖR Eva Wenström, [email protected]


SKL vill avreglera fl ygtrafi ktjänsten

SVERIGES KOMMUNER » och Lands-ting, SKL, föreslår i en skrivelse till regeringen att fl ygtrafi k-tjänsten ska läggas i ett eget bolag, fritt från Luftfartsverket, och öppna marknaden för nöd-vändig konkurrens.

– Kommunala och privata fl ygplatser har väntat i fl era år på att fl ygtrafi ktjänsten ska konkur-rensutsättas. En avreglerad fl yg-trafi ktjänst innebär att fl ygplatserna kan upphandla fl ygtrafi kledningstjänster i kon-kurrens och därmed kraftigt sänka sina kostnader, säger Gu-nilla Glasare, avdelningschef på

Sveriges Kommuner och Lands-ting, i en kommentar.

En öppen marknad för fl yg-trafi ktjänster kan leda till bespa-ringar på uppemot 100 miljoner kronor per år, vilket motsvarar det årliga belopp som de kom-munala fl ygplatserna får i stat-ligt driftsbidrag, enligt SKL:s beräkningar.

Ett nytt regelverk har trätt i kraft inom EU som gör det möjligt för fl er aktörer att bedriva fl ygtra-fi ktjänster.

– Vi har vid fl era tillfällen på-talat vikten av att Luftfartsverket

delas i två bolag. Ett bolag för fl ygplatsdrift och ett bolag för fl ygtrafi ktjänster. Det första steget togs när tillsynen av fl yg-trafi ktjänsten skiljdes ut från Luftfartsverket och fl yttades in i Luftfartsstyrelsen. Nu är det dags att ta nästa steg och lyfta ut fl ygtrafi ktjänsten till ett eget bolag och öppna marknaden för nödvändig konkurrens, säger Gunilla Glasare.

– Nu väntar vi på att reger-ingen snabbt gör de nödvändiga förändringarna av LFV så att marknaden kan öppnas, säger Gunilla Glasare. ■

– En avreglerad fl ygtrafi ktjänst innebär att fl ygplatserna kan sänka sina kostnader, säger Gunilla Glasare, SKL.

foto

: Da

nie

l Asp

lun

d



Senaste nytt

NotiserAkademiska sjukhuset bygger om köket

Mat kommer att levereras till »Akademiska sjukhuset i Uppsala. Landstingsstyrelsen har beslutat att dagens produktionskök ska ersät-tas av ett mottagningskök. Nu ska en kravspecifi kation göras, i syfte att upphandla patientkostverksam-heten, alternativt teckna avtal med landstinget Västmanland. Köket måste också byggas om för att bli ett mottagningskök med kallmat system. Vänsterpartiet och Miljöpartiet reser-verade sig mot beslutet, till förmån för eget förslag.

***Verva utreder management-konsulter

Verva har inlett en förstudie för »att ta fram underlag inför ett beslut att eventuellt upphandla ramavtal för managementkonsulter. Förstu-dien ska bland annat kartlägga av roparnas behov och utveckling inom branschen samt utreda förut-sättningarna för ett effektivt avtal. För att ramavtalet ska möta avroparnas verkliga behov är det viktigt att utreda vad som defi nierar manage-mentkonsulter. Förstudien ska vara avslutad mars–april 2009.

***Största avtalet för järnvägstransport någonsin klart

Statliga Green Cargo har slutit ett »avtal med SSAB om transporter av stålämnen och valsade produkter mellan anläggningarna i Borlänge, Luleå och Oxelösund. Avtalet är värt omkring 2,5 miljarder kronor och löper i tio år.

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med

nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se


ICT INTERNET EXPO

Medarrangörer MediapartnerSamarbetspartner

Skriv ut din fribiljett idag!

BOKA IN DESSA VIKTIGA DAGAR REDAN NU! Skriv ut din fribiljett till både Göteborg och Stockholm på www.easyFairs.com/ICT-scandinavia

Skriv ut din fribiljett på www.easyFairs.com/ICT-scandinaviaAnvänd kod 1098

Välkommen!

Besök mässorna där du under två intensiva dagar träffar branschens ledande leverantörer. Här finns kompetensutvecklingen, framtidens IT-lösningar och branschkunskapen. Mässorna bjuder på seminarier, key-notes, debatter och mycket mer inom bland annat e-handel, Internetmarknads-föring, Mobilitet, Virtualisering, IT-säkerhet, Grön IT, Unified Communi-cations och Business Solutions.

MÄSSORNA DÄR DU FÅR MYCKET MER PÅ MINDRE TID!

Nordens största IT-mässor

13-14 JANUARI 2009 SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG

17-18 FEBRUARI 2009KISTAMÄSSAN, STOCKHOLM

THE INFORMATION COMMUNICATION TECHNOLOGY TRADE SHOW

easyfairs.indd 1easyfairs.indd 1 2008-11-26 12:50:432008-11-26 12:50:43

www.eurosecure.com

eurosecure.indd 1eurosecure.indd 1 2008-11-26 12:51:362008-11-26 12:51:36

Upphandlingarna av avfallstjänster har brister, visar en ny rapport.

KONKURRENSVERKET HAR, EFTER »samråd med SKL och Avfall Sverige, skickat ut en enkät till landets kommuner, kommu-nala avfallsbolag och kommu-nalförbund. Resultaten har sammanställts i rapporten ”Upphandling av avfalls-tjänster” och visar att det fi nns många allvarliga brister i de kommunala upphandlingarna av avfallstjänster.

– Nu visar vi svart på vitt hur det ligger till. Det är min för-hoppning att den kartläggning vi gjort ska stämma till eftertanke i alla de kommuner som gjort di-rektupphandlingar i strid mot reglerna, säger Konkurrensver-kets tillförordnade general-direktör Jan-Erik Ljusberg.

Ett stort antal avtal har skri-vits utan att man annonserat innan och nästan var tredje avtal har direkttilldelats. Dessa avtal har ett totalt årligt värde

på cirka 2,57 miljarder kronor. Det motsvarar nästan hälften av det totala årliga värdet för samtliga avfallskontrakt.

– Den kritik som Sverige fått från Europeiska kommissi-onen angående otillåtna kom-munala avfallsupphandlingar kommer förhoppningsvis inte att behöva upprepas om kom-munerna ser över sina upp-handlingar, säger Jan-Erik Ljusberg. ■

KKV:s sopkartläggning klar

Jan-Erik Ljusberg, KKV, hoppas att kommunerna skärper sig.

UPPHANDLINGEN AV SKOLSKJUTSAR » på Gotland måste göras om. Länsrätten slår fast att kommunen inte har följt reglerna utan frångått de krav de ställt i upphandlingsunderlaget, vilket lett till att konkurrensen begränsats. Bland annat skriver länsrätten i sin dom att kommunen har brutit mot de grundläggande principerna i lagen om offentlig upphandling.

– Det känns bra. Det ska gå rätt till och nu får kommunen toppa den nya upphandlingen. Vi är förstås intresserade av att fi nnas med i en ny upphandling av skolskjutsverksamheten som går schyst till, säger Ronny Olofsson, vd för Gotlandsbuss till Helagotland.se.

I september beslutade kommunen att ge Bergkvara buss i Kalmar uppdraget. Ytterligare anbud hade lämnats in men de föll bort på ett tidigt stadium, skriver Gotlands tidningar. ■

Gotlands kommun får bakläxa

CLAES NORGREN, » numera riks-revisor, har genomfört sin första granskning och konstaterar att staten inte fullt ut tagit sitt an-svar för att säkra kvaliteten i privat äldreomsorg. De avtal som kommunerna sluter med privata vårdgivare saknar dess-utom ofta tydliga krav på kva-litet och insyn. Därmed minskar möjligheten för äldre att på-verka samtidigt som risken för missförhållanden ökar.

– Utvecklingen med ett ökat antal utförare i äldreomsorgen ställer krav på kvalitetssäkring och insyn. Regeringen bör se över lagstiftningen så att detta fungerar, säger Claes Norgren i en kommentar.

Riksrevisionens granskning visar att Socialstyrelsen saknar

kunskap om och inte följer upp kommunernas avtal med privata utförare, trots att dessa avtal spelar en nyckelroll i att säkra kvaliteten.

I granskningen har också framkommit att länsstyrelserna, som beviljar tillstånd för sär-skilda boenden för äldre, ofta utfärdar tillstånden på bristfäl-liga underlag.

Granskningen visar även att det kan vara svårt för personalen i privat äldreomsorg att veta vad de får säga om sin arbetsplats. Personalen får å ena sidan inte röja företagshemligheter, men är å andra sidan skyldiga att anmäla allvarliga missförhållanden en-ligt Lex Sarah.

– Det oklara rättsläget kan göra det svårt för personalen att påpeka fel och missförhål-landen i omsorgen, säger Claes Norgren.

Rapporten heter ”Statens styr-ning av kvalitet i privat äldre-omsorg” och kan laddas ner från Riksrevisionens hemsida. ■

Brister i statlig styrning av äldreboende

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto

: Ste

n J

an

sin

, NC

C

Senaste nytt



DIN MÖTESPLATS I CITY

NALEN KONFERENS, REGERINGSG 74. BOKNING 08-50529235


LINDESBERGS KOMMUN » har via det kommunala bolaget Tre-dingen Utveckling, gett NCC Construction Sverige i uppdrag att projektera och uppföra ett idrotts- och kulturcollege i Lin-desberg. Ordern är värd cirka 150 miljoner kronor och genom-förs som ett så kallat partnering-projekt.

– Projektet betyder mycket för utvecklingen i kommunen. Att det nu, genom offentlig och privat samverkan skapas en tids-enlig arenahall innebär ett lyft för hela länet och ger en att-raktiv utbildningsmiljö, säger

Lennart Jansson, kommunchef i Lindesberg.

NCC ska bygga en ny arenahall och bygga om en del av en skola till kulturhus. De nya lokalerna kommer att användas för utbild-ningsändamål, med möjlighet till många kultur- och idrotts-evenemang.

– Vi är mycket glada och stolta över att få medverka till förverk-

ligandet av en modern anlägg-ning för såväl utbildning som kultur. Våra upplägg med sam-verkan i alla skeden passar ut-märkt i denna typ av projekt, säger Henrik Landelius, affärs-chef på NCC Construction Sve-rige region Öst.

Projekteringsarbetena har startat och byggnadsarbetena kommer att påbörjas vid års-skiftet. Lokalerna ska vara klara att tas i bruk under försom-maren år 2010.

Som mest kommer ett 50-tal personer att vara sysselsatta i projektet. ■

Lindesberg bygger OPS-arena

Krav på bättre skolmatHUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET DALARNA GÄVLEBORG » vill att regeringen ska

agera för att matkvaliteten i skolan ska bli bättre, skriver tidningen Dalabygden. Hushållningssällskapet uppmanar därför skolminister Jan Björklund och jordbruksminister Eskil Erlandsson att tydliggöra lagstiftningen om upphandling av skolmat. De vill också att minist-rarna ska väga in de miljöbelastningar som fi nns på livsmedel med långa transporter.

Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg anser att många kom-muner felaktigt gör tolkningen att man inte kan upphandla närpro-ducerad mat i sina offentliga upphandlingar. Detta trots att det i upphandlingsreglerna fi nns möjlighet att styra vad man vill upp-handla. Genom att ställa så kallade skallkrav på färskhet och täta leveranser, gynnar man lokalt producerad mat och minskar miljö-belastningen. De vill också att frågan om matens kvalitet och skol-måltidspersonalens status ska tillmätas samma betydelse som andra kvalitetsfrågor inom skolpolitiken. ■



Senaste nytt

NotiserSKL ska förenkla livsmedels-upphandlingar

Det ska bli enklare för kommuner »att göra livsmedelsupphandlingar. Sveriges kommuner och landsting, SKL, tar nu fram nya mallar som ska underlätta för kommunerna, som ofta hamnar i rättsprocesser.

– Båda sidor är förlorare, både kommunerna och branschen. Där-för har vi börjat ett projekt för att se om vi kan ta fram ett förfrågnings-underlag som inte är behäftat med de här problemen som gör att upp-handlingarna hamnar i domstol, säger Mathias Sylwan på SKL till SR.

***Klartecken för Sjöfartsverket

Nu kan Sjöfartsverket starta sin »upphandling av entreprenader. Miljö domstolen har godkänt miljö-konsekvensbeskrivningen och ger klartecken till farledsarbete i Bråviken.

Det är Norrköpings kommun och Sjöfartsverket som har sökt tillstånd att bredda och fördjupa den all-männa farleden in till Norrköping, så att fartyg kan ta mer last.

***Företag tyckertill om e-upphandling

EU-kommissionen vill ta del av »företags erfarenheter av offentlig upphandling via e-upphandling och publicerar en elektronisk enkät att svara på. Syftet med enkäten är att kunna identifi era möjliga hinder inom e-upphandling. Kommissio-nen anser att e-upphandling är ett område där stora vinster kan göras. Alla som är intresserade av att delta, kan anmäla sig på [email protected].


11 februari 2009Stora LOV-dagenVad innebär den nya Lagen om valfrihetssys-tem (LOV). Praktikfall: Så har vi använt valfri-hetsssytem tidigare, Så förbereder vi oss för LOV.Anmälan och mer information:www.uh24.se/lov

12 maj 2009Stora e-inköpsdagenGör hela inköpsprocessen digital. Kommuner, landsting och myndigheter i framkant visar hur de arbetar med elektroniska inköp och vilka konsekvenser det får. Anmälan och mer information: www.uh24.se/einkop

18 mars 2009Stora RamavtalsdagenFörnyad konkurrensutsättning eller rangord-nad lista. Så används de nya ramavtalsregler-na i praktiken. Juridiken kring de nya reglerna.Anmälan och mer information: www.uh24.se/ramavtal

30 september 2009Upphandla med etik- och miljökravAtt ställa etiska krav och miljökrav vid upp-handling blir allt viktigare. Många praktikfall under, speciellt fokus på uppföljningen av de kraven.Anmälan och mer information: www.uh24.se/etikmiljoler

Viktigaste konferenserna 2009

www.uh24.se/konferens

Foto: Thor Balkhed

Konferenser 2009.indd 17Konferenser 2009.indd 17 08-11-27 16.38.4008-11-27 16.38.40

RIKSDAGEN HAR UPPHANDLAT » ett avtal om cirka 700 mobilabon-nemang. Ny leverantör från och med den 30 november är Tele nor. Tidigare var Telia leverantör.

Den nya leverantören har dock inte täckning över hela Sverige, vilket fått riksdagsleda-möter från de fyra nordligaste länen att reagera och skriva brev till Talmannen och ansva-riga tjänste män, skriver Piteå-tidningen.

– Man tycker det är märkligt att riksdagen inte hade med detta om fullgod täckning som ett krav i sin upphandling, säger riksdagsledamot Maria Stenberg (s) som arbetar i riksdagshuset,

men bor i Arjeplog, till Piteå-tidningen.

– Sitter man som jag med i ar-betsmarknadsutskottet så ska man hålla kontakt med arbets-marknaden i hela landet. Om en riksdagsledamot från Skåne ska resa upp till företagare i Norr-lands inland så måste han eller hon kunna bli nådd, det är en de-mokratifråga. Alla riksdagsleda-möter måste kunna resa runt i landet med fungerande täckning överallt.

Enligt Piteåtidningen kommer de som har problem med täck-ningen i sitt hemlän att få ut-nyttja ett annat abonnemang.

– Spontant så låter det som att det blir en dyr lösning. Och samtidigt löser det heller inte problemet med att vi alla måste bli nådda överallt, säger Maria Stenberg.

– I dag har jag Telia och det fungerar bra när det gäller täck-ningen, men sedan handlar det inte bara om att kunna prata i te-lefon och bli nådd. Vi kopplar även upp våra bärbara datorer och jobbar när vi är ute och reser, säger hon.

Riksdagsförvaltningens avtal med Telenor sträcker sig 18 må-nader och omfattar såväl mobil-telefoni som datasurfning via mobilt bredband. ■

Riksdagsledamöter utan täckning



Senaste nytt

NotiserGuide hjälper Göteborgs universitet

EDB-ägda Guide har tecknat »ett nytt ramavtal med Göteborgs universitet. Avtalet omfattar kon-sulttjänster inom it; verksamhets-utveckling och strategi, ledning och styrning, systemutveckling och systemförvaltning samt uppdrags-konsulter inom dessa områden. Avtalet sträcker sig över tre år med möjlighet till ett års förlängning.

***Leasingalternativ till banklån

Kommentus har förhandlat fram »ett avtal med SEB som innebär att leasing i många fall blir biligare än att låna pengar på banken. Leasing-ramavtalet gäller för nit-ton upphandlande kommuner, två landsting och ett kommunalt bolag. Avtalet löper till och med den 1 juli 2010 och beräknas omsätta 300 mil-joner kronor under avtalsperioden.– Avtalet förhandlades fram med fasta marginaler före den nuva-rande fi nanskrisen, vilket innebär att marginalerna i dag är extremt låga, säger Johan Aksberg, upphandlare på Kommentus.Leasingavtalet av lös egendom 2007 innebär att uppdragsgivaren kan välja två typer av fi nansiering. Vanlig fi nansiell leasing som kan användas för att fi nansiera till ex-empel kopiatorer, it-utrustning och lös egendom, dock inte personbilar, och fi nansiell leasingretur, som är ett nytt sätt att göra it-investeringar på.– Finansiell leasing innebär att man får nyttja egendomen under en begränsad period, alltså en form av avbetalningsköp, säger Johan Aksberg.

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med

nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se


EN ENIG KOMMUNSTYRELSE » i Västerås har beslutat att staden ska ansöka hos föreningen Rättvisemärkt om att få diplomera sig till en Fairtrade City. En politisk styrgrupp har utsetts som kommer att leda arbetet.

– Det är glädjande att vi kan gå vi-dare tillsammans med föreningar och företag och verka för att utbudet av etiskt producerade varor kan öka i Västerås. Västerås stad serverar en-dast kaffe och te som är etiskt och eko logiskt producerat. Detta ligger helt i linje med att få en rättvisare värld, säger Anders Porswald (mp),

kommunalråd med ansvar för hållbar utveckling.

Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för etisk konsumtion. Att vara en Fairtrade City innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av etiskt märkta produkter i butik och på arbetsplatser. I Sverige har 14 städer diplomerats.

Fairtrade City-konceptet har funnits sedan år 2001 och startade i Stor-britannien, där fl er än 300 orter har utropats som Fairtrade Cities. ■

Västerås handlar etiskt

Foto

: Rä

ttvi

sem

ärk

t

Senaste nytt



Fritt val i vård och omsorg

Konkurrensverket har regeringens uppdrag att sprida kunskap om fritt val för vård, omsorg och service. Vi kommer att vara tillsynsmyndighet för den nya lagen om valfrihetssystem, LOV.

Vår vision är välfärd genom väl fungerande marknader.

• Lagen om fritt val ger nya möjligheter för fler och mindre företag som vill arbeta inom service, vård och omsorg.

• Fritt val innebär att patienter och personer i behov av omsorg själva väljer fritt vem eller vilket företag som ska hjälpa eller vårda dem.

• Det blir lättare för kommuner och landsting att införa fritt val i vård och omsorg.

Läs mer om fritt val och den nya lagen om valfrihetssystem som träder i kraft den 1 januari 2009 på www.konkurrensverket.se


Konkurrensverket 15 månader senare

KONKURRENSVERKET HAR LYCKATS » få upp den offentliga upphandlingen på dagordningen, tycker fl era personer som Upphandling24 har pratat med. Något som en hel del också ser som positivt är Konkurrensverkets runda bordssamtal, där många får komma till tals och där verket kan fånga upp vad som pågår ute i landet.

Kritiken mot Konkurrensverket är att de fokuserar på fel saker i sin verksamhet och att de i stället bör fokusera på områden där de gör störst samhällsekonomisk nytta. Till exempel borde de fundera över vilka rättsfall de ska ägna sig åt. Det fi nns inga optimala anbudsunderlag, men att leta småfel är inte heller rätt och fokus måste ändå vara på af-fären, menar många. Det har också påtalats att det fi nns en risk med att Konkur-

rensverket har olika uppdrag. Dels ska de granska den offentliga upphandlingen, men också bistå och hjälpa till, vilket kan skapa en obalans mellan de olika uppdragen. Flera tycker att Konkurrensverket har valt att fo-kusera mest på den juridiska granskningen.

Ett förslag som har kommit fram är att det borde fi nnas en oberoende myndighet – som en motpol till Konkurrensverket – som kan bistå den offentliga sektorn och framför allt de små och medelstora myndigheterna.

Ska inte jaga småfelNOU, Nämnden för Offentlig Upphandling var tidigare den myndighet som hade tillsyn över den offentliga upphandlingen. En av dem som har erfarenhet av NOU är Andrea Sundstrand, som arbetade där i elva år. Hon

kan se en klar förändring i den tillsyn som NOU gjorde, jämfört med den tillsyn Kon-kurrensverket gör.

– Konkurrensverket fokuserar mer på till-synen av den offentliga upphandlingen. Vi fokuserade på att informera, även om det blev mer och mer tillsyn även för NOU under de senare åren, säger Andrea Sundstrand.

I första hand bör Konkurrensverket kon-centrera sig på dem som väljer att inte alls följa regelverket, anser hon.

– Att inte tillämpa LOU, fast organisa-tionen rimligen omfattas, är demoralise-rande för dem som faktiskt sköter sig. Konkurrensverket bör därför inte jaga småfel, utan försöka att få dem som väljer att gå runt lagen, att börja tillämpa bestäm-melserna.

Det har gått drygt ett år sedan Konkurrensverket tog över som tillsynsmyndighet över offentliga upphandlingar. Hur har verket klarat jobbet?

Vi har frågat upphandlarkåren.

UPPDRAGET

RESULTATET

KRITIKEN

KONKURRENSVERKET I FOKUS


fokus

U24-10 KKV_kr_s_bn.indd 20U24-10 KKV_kr_s_bn.indd 20 08-11-27 14.28.2308-11-27 14.28.23

De fl esta upphandlande myndigheter har ambitionen att göra rätt och att då jaga någon för ett småfel, är inte vad Konkurrensverket ska syssla med, menar Andrea Sundstrand. Problemet för Konkurrensverket är dock att de inte har några sanktionsmöjligheter.

– Så länge sanktionsmöjligheterna inte fi nns och Konkurrensverket till exempel begär information från den som borde gjort en upphandling, kan de bara svara att de inte är någon upphandlande myndighet. Det blir verkningslöst.

– Men det ska förhoppningsvis bli bättre efter år 2010, säger hon.

Andrea Sundstrand tycker ändå att Kon-kurrensverket har åstadkommit mycket under tiden de har tagit över granskningen av den offentliga upphandlingen.

– Men det är viktigt att de bygger upp kompetensen hos sin personal, påpekar hon.

I och med att Konkurrensverket granskar både den offentliga upphandlingen och kon-kurrensen, kan det fi nnas en risk att de inte skiljer frågorna åt, menar Andrea Sund-strand.

– Ganska snart efter att Konkurrensverket tagit över den offentliga upphandlingen från NOU, gick de ut med att upphandlande myn-digheter ska hjälpa till att motverka karteller. De 10 000 upphandlande myndigheter som fi nns i Sverige har redan en mängd olika be-stämmelser att ta hänsyn till. Risken är att en sammanblandning av upphandlingsfrågor

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

och konkurrensfrågor slutar med att Sverige bryter mot EG-bestämmelserna om offentlig upphandling, säger hon.

Andrea Sundstrand menar att en upp-handlande myndighet i ett anbudsförfarande inte kan ta hänsyn till hur konkurrenssitua-tionen ser ut, efter det att upphandlingskon-traktet löper ut. Enligt LOU ska alltid det bästa anbudet väljas, och de upphandlande myndigheterna kan endast förkasta anbud utifrån de kriterier som angetts i förfråg-ningsunderlaget.

Ramavtalen – en förutsättningJan Schönbeck, it-chef på Verva, vill att Kon-kurrensverket ska ha en större förståelse för hur upphandlingsprocessen går till och tycker att de måste sätta sig in mer i hur verksamheten fungerar rent praktiskt. Verva upphandlar till exempel många ramavtal som fl era myndigheter, kommuner och landsting kan avropa från.

– Jag tycker att Konkurrensverket har en negativ inställning till ramavtalen. De är ju en förutsättning för att verksamheten ska fungera, säger Jan Schönbeck.

Om man till exempel måste köpa in nya servrar snabbt, går det inte att göra en upp-handling, eftersom det tar alldeles för lång tid innan man har servrarna. Med ram-avtalen blir processen smidig, snabb och enkel, menar Jan Schönbeck. It-produk-tionen inom större verksamheter är som fa-briker, är något fel måste tjänster eller

Mellan åren 1993 till 2007 hade den statliga »myndigheten NOU, Nämnden för offentlig upp-handling, i uppgift att utöva tillsyn över lagen om offentlig upphandling. Enligt förordningen (1993:98) skulle de också följa utvecklingen på upphandlingsområdet, lämna information och allmänna råd samt samla in och bearbeta statistikuppgifter.

NOU bestod av en partssammansatt nämnd samt ett kansli med cirka tio anställda. Den 1 september 2007 fördes NOU:s verksamhet över till Konkurrensverket, och det syftade bland annat till att förstärka tillsynen över lagen om of-fentlig upphandling.

Konkurrensverket[1992] Konkurrensverket bildas. SPK, Statens pris- och konkurrensverk (f.d. kartellnämnd) och NO, Näringsfrihetsombudsmannen upphör.

[1993] Konkurrensreglerna skärps. I den nya konkurrenslagen fi nns det preciserade förbud mot förfaranden som begränsar konkurrensen. Den som bryter mot förbuden kan drabbas av sanktioner. Förbudsprincipen innebär en stor förändring jämfört med den tidigare missbruks-principen.

[2001] Konkurrensverket kan tillämpa EU:s kon-kurrensregler.

[2002] Nya regler i konkurrenslagen införs för att underlätta arbetet med att upptäcka och utre-da överträdelser av lagen. Om företag erkänner sin medverkan i en kartell kan de helt eller delvis befrias från konkurrensskadeavgift.

[2004] Konkurrensverket lämnar inte längre förhandsbesked om huruvida samarbetsavtal eller liknande strider mot konkurrenslagen. Före-tagen får själva bedöma vad som är tillåtet, med ledning av lagtext och praxis. Detta för att Sveriges och EU:s regelverk ska stämma överens med varandra.

[2007] NOU läggs ner och Konkurrensverket tar över uppgiften att utöva tillsyn över den offent-liga upphandlingen.

HISTORIKNOU

Jag tycker att vi har åstadkommit en hel del.PETER LINDBLOM, CH EF FÖR U PPH A NDLINGS -AV DELNINGEN, KONK U R R ENSV ER K ET

Foto

: An

de

rs J

ern

bo

m



produkter snabbt kunna anskaffas annars blir verksamheten lidande. Då kan man inte gå ut i en upphandling, utan då måste ram-avtalen fi nnas.

Konkurrensverket har fel, enligt Jan Schönbeck, när de säger att de små och medelstora företagen inte får ta del av ram-avtalen.

– Statistiken säger något helt annat. De små och medelstora företagen tecknar an-tingen ramavtal direkt med oss eller också fungerar de som underleverantörer till de företag som tecknar ramavtal med oss. På så vis får de del av ramavtalen utan att behöva delta i den tunga och ibland kostsamma upp-handlingsprocessen.

– Nu får det vara slut med att inte stödja sig på fakta. Jag vill se ett nytt tänk från Kon-kurrensverket, säger han.

Jan Schönbeck menar att eftersom både Verva och Konkurrensverket arbetar inom samma koncern, den statliga, ska de också hjälpa varandra. Offentlig upphandling och ramavtal är en förutsättning för att myndig-heter, kommuner och landsting ska kunna göra bra affärer på ett korrekt sätt. Och Kon-kurrensverket måste hjälpa till att skapa för-utsättningar för en enkel inköpsprocess och inte sätta käppar i hjulet. Det är lätt att kriti-sera men att komma med konstruktiva för-slag är svårare.

– Vi måste ha en bättre dialog mellan oss och jag tycker att det fi nns mer att göra för att hjälpa varandra. De måste få en förståelse för hur verkligheten fungerar och inte bara göra paragrafyttranden, säger Jan Schön-beck.

Även Jan Schönbeck tycker att Konkur-rensverket fokuserar på fel saker, till ex-empel på att ifrågasätta ramavtalen och att hjälpa de små och medelstora företagen.

– Lägg mer tid på revisionerna. Då är Kon-kurrensverket ute i verkligheten och kan se hur det går till rent praktiskt, säger Jan Schönbeck.

Har lyft upphandlingsfrågornaRådet för upphandlingsfrågor har funnits i ett år och är ett forum där man bland annat diskuterar allmänna upphandlingsfrågor och åtgärder för att stödja utvecklingen för en effektivare offentlig upphandling. Rådets medlemmar utses av Konkurrensverket och en av dem som sitter med där är Mats Bergman, professor på Uppsala universitet.

– Vi träffas ungefär fyra gånger per år och diskuterar olika policyfrågor, berättar han.

Rådet är inget beslutsfattande organ, utan fungerar mer som rådgivare till Konkur-rensverket.

Mats Bergman tycker att Konkur-rensverkat har lyckats få upp upphandlings-

frågor på dagordningen. Däremot kan de inte alltid göra så mycket i specifi ka fall av regelbrott, eftersom de inte kan tillämpa lagen, bara tolka den.

– Det vore rimligt om Konkurrensverket fi ck tillämpa lagen, säger Mats Bergman. Som det är nu kan de påpeka om en upp-handlande enhet begår lagbrott, men de har ingen möjlighet att gå till domstol. En för-ändring i den riktningen är på väg, men vi vet inte exakt hur den nya lagen kommer att se ut och när den träder i kraft.

Onödig polariseringI debatten om den offentliga upphand-lingen har frågan om hur lagen bäst ska ut-formas för att uppnå samhällsekonomiskt effektiva upphandlingar hamnat lite i skym-undan, anser Mats Bergman. I stället fi nns det en polarisering mellan å ena sidan de som vill att lagen ska vara strängare i sitt innehåll, och å andra sidan de som tycker att LOU är roten till allt dåligt i den offent-liga sektorn.

– Det är en onödig polarisering, som i och för sig är en indikation på att lagen inte är optimalt utformad. Här kan Konkur-rensverket ta på sig en ledande roll och ny-ansera debatten, säger Mats Bergman.

Konkurrensverket kan även mer aktivt driva lagfrågor, till exempel vad gränsvär-

Konkurrensverket bör inte jagasmåfel.A NDR E A SUNDSTR A ND,A DVOK AT OCH DOKTOR A NDI OFFENTLIG R ÄT T,STOCK HOLMS UNI V ER SITET

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on



fokus


dena för direktupphandling ska ligga på inom olika områden.

– Det är ju en tolkningsfråga nu och Kon-kurrensverket kan engagera sig mer i att väg-leda om detta, säger Mats Bergman.

Unik möjlighet att förbättra Upphandlingsbolaget i Göteborg tycker att det fi nns praktisk upphandlingskunskap i organisationen på ett annat sätt än tidigare och hoppas därför att regelverket verkligen förenklas och anpassas på ett sätt så att lag-stiftningen blir självklar och inte något som alla vill undvika.

– Min uppfattning är att det behövs små förändringar, säger upphandlingschef Göran Brunberg.

Det Konkurrensverket har lyckats med är rundabordssamtalen och den uppsökande verksamheten runt om i Sverige, anser han.

– Mindre bra är att det just nu är att straffa dem som gör fel som prioriteras. Vart tog egentligen alla förenklingar vägen?

Göran Brunberg undrar också varför man inte vill eller kan använda LOU och vad som kan förändras för att få LOU att bli det själv-klara valet?

Konkurrensverket har en unik möjlighet att förändra, se helheter, beteenden och ut-veckling eftersom de sitter på hela kakan, anser Göran Brunberg.

– Inte minst kan de hjälpa till med att för-ändra det formella, teoretiska och juridiska tramset som utspelar sig i samband med överprövningar. Det måste vara affären som ska hanteras korrekt och inte om ett komma-tecken sitter fel. Konkurrensverket har ett stort ansvar i dessa frågor, framför allt om de yttrar sig i överprövningsärenden.

– Min uppfattning är att NOU har skuld i den teoretiska juridikens framfart inom of-

På Konkurrensverket arbetar drygt 110 personer, »de fl esta är jurister och ekonomer. T.f. general direktör Jan-Erik Ljusberg leder arbetet tillsammans med led-ningsgruppen. Konkurrensverket är organiserat i sju avdelningar. På avdelningen för offentlig upphand-ling arbetar tolv personer, och Peter Lindblom är chef.

KKV:s 7 avdelningar1. Avdelningen för offentlig upphandling ansvarar

för tillsynen av upphandlingslagarna och för att ge generell vägledning och information.

2. Konkurrensavdelning 1 utreder och ingriper mot överträdelser av konkurrensreglerna, hand-lägger företagskoncentrationer och ansvarar för samordningen av eftergiftsansökningar. Huvudsakliga områden är bygg- och anlägg-ningsverksamhet, jord- och skogsbruk samt livsmedel.

3. Konkurrensavdelning 2 utreder och ingriper

mot överträdelser av konkurrensreglerna, handlägger företagskoncentrationer och sä-kerställer koordinering och effektiv hantering av koncentrations ärenden. Huvudsakliga områden är fi nansiell verksamhet, post- och tele inklusive övrig it-relaterad verksamhet samt massmedier.

4. Konkurrensavdelning 3 utreder och ingriper mot överträdelser av konkurrensreglerna, handläg-ger företagskoncentrationer och har ett särskilt ansvar för transparenslagen. Huvudsakliga områden är energiområdet, transporter, kemisk industri, läkemedel, hälso- och sjukvård samt konkurrens mellan privat och offentlig sektor.

5. Juridiska avdelningen företräder Konkurrensver-ket i domstolar och svarar för rättsanalyser.

6. Avdelningen stab och kommunikation; verksled-ningen i stabsfrågor som ansvarar för kommuni-kation och samordning av tips och klagomål.

fentlig upphandling. Konkurrensverket har chansen att bryta formaliajuridikens se-gertåg till gagn för marknaden, affären och LOU, säger Göran Brunberg.

– Lyssna på alla inblandade parter, fort-sätt med er uppsökande verksamhet och ge er inte för påtryckningar eller kraftfull lobby verksamhet. Se helheten och förenkla LOU, är Göran Brunbergs råd till Konkur-rensverket.

Måste tåla kritikPeter Lindblom är chef för upphandlings-avdelningen på Konkurrensverket, och han är nöjd med vad Konkurrensverket har åstadkommit under sitt första år som till-synsmyndighet för offentlig upphandling.

– Det tar ju tid att forma verksamheten, men jag tycker att vi har åstadkommit en hel del, säger han.

När Konkurrensverket tog över tillsynen över offentlig upphandling i september 2007 var de sex personer. I dag är de tolv.

– Vi har händerna fulla och kan natur-ligtvis inte springa på alla bollar. För det skulle vi behöva mer resurser.

Kritiken om att Konkurrensverket lägger ner för mycket tid på att informera om de små och medelstora företagen i de offentliga upphandlingarna, är Peter Lindblom lite för-vånad över.

– Men samtidigt är det enligt reglerings-brevet för 2008 vårt uppdrag bland annat att se till att de små och medelstora företagen inte missgynnas i de offentliga upphandling-arna. Dessutom har vi en bolagsstruktur i Sverige där 99 procent av företagen är just små eller medelstora företag.

Peter Lindblom poängterar dock att Kon-kurrensverket inte ska gynna småföretagen, vilket är en stor skillnad.

Som tillsynsmyndighet får man tåla kritik. Det är inte alltid den mest tacksamma upp-giften att ha synpunkter på hur andra sköter sig på upphandlingsområdet, konstaterar Peter Lindblom.

ORGANISATION OCH ARBETSUPPGIFTER

Jan Schönbeck, it-chef, Verva, vill se nytt tänk från KKV.

Mats Bergman, professor, Upp-sala universitet.

Göran Brunberg, upphandlings-chef, Upphandlingsbolaget.

Foto

: An

ne

lie G

ärd

ma

rk

Foto

: Ma

rtin

Ag

fors

7. Avdelningen för verksamhetsstöd ansvarar för övergripande verksamhetsplanering och upp-följning, personal-, budget- och ekonomifrågor, it-samordning samt kompetensutveckling.

Konkurrensverkets uppgifter1. Lagtillämpning och tillsyn – att aktivt hindra

allvarliga konkurrensbegränsningar, särskilt där det är svag konkurrens, och aktivt verka för en effektiv offentlig upphandling.

2 . Konkurrensförbättrande åtgärder – att ge för-slag på regeländringar och andra åtgärder, främja konkurrensinriktat synsätt och verka för en enhetlig tillämpning av upphandlingsreg-lerna. De ska också ge vägledning och informa-tion om offentlig upphandling.

3. Kunskapsuppbyggnad/forskning – att bidra till att den svenska forskningen på konkurrens- och upphandlingsområdet utvecklas.



Hur har Konkurrensverket lyckats hittills?

– Konkurrensverket var en känd verksamhet i konkurrensfrågor även innan de tog över tillsynen av offentlig upphandling. Jag tycker att upphandlingsfrågorna har fått en större tyngd i och med att de fl yttades över till Konkurrensverket. Konkurrensverket har bidragit med god information och kommit med förslag på regeländringar i offent-lig upphandling. Konkurrens är nu en naturlig del i våra upphand-lingar och är oerhört viktig för att värna om våra skattepengar. Konkurrensverket har bidragit med uppskattad information i upp-handlings- och konkurrensfrågor.

Vad borde göras mer eller bättre framöver?

– De borde verka för att centralise-ra domstolarnas domar för att det inte ska spreta. Olika domslut bero-ende på länsrätt förvirrar. De borde också lägga ännu större tyngd på att verka för regeländringar och andra åtgärder, för att underlätta upphandlingar under tröskelvär-det och ge en ännu mer kostnads-effektiv offentlig upphandling.

Rådet för upphandlingsfrågor utgör ett forum för erfa- »renhetsutbyte där både allmänna upphandlingsfrågor och behovet av åtgärder för att stödja utvecklingen mot en effektiv offentlig upphandling diskuteras. Rådet ska även bidra till att öka förståelsen för inköpares och leverantörers olika roller och förutsättningar. Rådet består av personer som har erfarenhet av offentlig upp-handling eller sakkunskap i upphandlingsfrågor och utses av Konkurrensverket. För perioden 1 september 2008 till och med den 31 augusti 2009 har följande medlemmar utsetts:

Ulrica Dyrke,• FöretagarnaGunnar Stålberg, • Landstinget DalarnaCharlotta Lindmark,• BanverketMats Bergman,• Södertörns högskola och Uppsala universitetLars Parkbring, • MiljöstyrningsrådetEva Sveman,• SKLBörje Hed, • Samres ABEva Edwardsson, • Uppsala universitet

Rådet för forskningsfrågor ska stimulera forskningen »på konkurrens- och upphandlingsområdet och tillföra Konkurrensverket resultat från utvecklingen inom de

ekonomiska och juridiska vetenskaperna. Rådet är be-redningsorgan och medverkar i bedömningen av vilka forskningsprojekt som ska få stöd av Konkurrensverket. I Rådet sitter företrädare för universitet, andra forsk-ningsinstitutioner och myndigheter. Följande personer har utsetts:

Eva Agervik, • departementsråd, NäringsdepartementetHelén Andersson,• professor i företagsekonomi, Inter-nationella handelshögskolan i JönköpingEva Edwardsson, • doktor i juridik, Uppsala universitetHans Henrik Lindgard,• professor i civilrätt, Lunds uni-versitetJerker Holm,• professor i nationalekonomi, Lunds universitetSofi a Lundberg,• doktor i nationalekonomi, Umeå universitetRune Stenbacka, • professor i nationalekonomi, Svens-ka Handelshögskolan i HelsingforsJohan Stenmark,• professor i nationalekonomi, Göte-borgs universitetSusanna Sällström-Matthews,• doktor i nationaleko-nomi, University of CambridgeTorbjörn Andersson,• professor i processrätt, Uppsala universitet

Informationsinsatser om LOV: verka för effektiv offentlig upphandling, bedriva tillsyn och ta fram informations-material om LOV, lagen om valfrihetssystem. Konkurrensförbättrande åtgärder: lämna konkreta förslag på åtgärder som stärker konkurrensen, göra en bred översyn där både befi ntliga och nya förslag på konkurrensfrämjande reformer ska tas upp och även beakta fördelar som EU:s inre marknad ger. Uppdraget ska redovisas fortlöpande och i sin helhet senast den 31 mars 2009.Uppföljning av apoteksmarknadens omreglering: löpande följa och analysera åtgärder som vidtas av aktörer på utbudssidan.Ta fram informationsmaterial om den nya lagstift-ningen inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.Ansvara för efterlevnaden av rapporteringskraven på elmarknaden. Rapporteringen tas fram i samarbete med Energimarknadsinspektionen och utgör en del av rapporten som lämnas till EU-kommissionen varje år.

Rapport över konkurrenssituationen på den svenska marknaden. Av särskilt intresse är apoteks- och post-marknaderna och där det är svårt för nya företag att etablera sig. Konkurrensverket ska i rapporten lämna förslag på åtgärder som ska beskrivas efter samråd med Konsumentverket. Bistå Regeringskansliet i arbetet med att ta fram un-derlag till regeringens handlingsplan för regelförenkling för företagen. Konkurrensverket ska också bistå Nutek i arbetet med att mäta förändringar av verkets föreskrifter och allmänna råd.Utvärdera förordningen (2006:260) om antidiskrimine-ringsvillkor i upphandlingskontrakt: har syftet uppnåtts? Hur har den påverkat små och medelstora företags möj-ligheter att lämna anbud? Hur förhåller sig bestämmel-serna till regeringens regelförenklingsarbete för både företag och upphandlande myndighet?Övervaka att Systembolagets verksamhet bedrivs på ett icke-diskriminerande sätt. Rapportering ska ske två gånger om året till EU-kommissionen.

REGERINGENS UPPDRAG 2008

TVÅ RÅD HJÄLPER KONKURRENSVERKET

– Jag tycker ändå att det är hälsosamt att vi som tillsynsmyndighet har gjort oss kända för att kunna agera, säger Peter Lindblom.

Informera och diskuteraDen stora förändringen för Konkurrensverket nästa år är LOV, lagen om valfrihetssystem, som Konkurrensverket ska vara tillsynsmyndighet över. Konkurrensverket kommer också att fort-sätta sina rundabordssamtal, och åka runt i landet

och informera om sin verksamhet och diskutera aktuella upphandlingsfrågor och risken för kar-teller. På dessa möten träffas representanter från bland annat statliga bolag, kommuner, landsting och leverantörer för att diskutera offentlig upp-handling.

– Vi informerar om vad vi gör och tar till oss det som sägs. Det är nyttigt för oss att lyssna på vad människor ute i landet har att säga. Allt händer ju inte Stockholm, avslutar Peter Lindblom. ■

Håkan Bergström, inköpschef, Sandvikens kommun

Foto

: Fre

drik

An

de

rsso

n



fokus

Enkäten


Teknik, en del av livetGE Healthcare har ett brett utbud av medicintekniska produkter som kan förbättra produktiviteten inom sjukvården och göra det möjligt att bättre diagnostisera, behandla och sköta patienten. Vår teknik följer patienten genom livet och används inom flera kliniska specialiteter.

GE Healthcare

© 2008 GE Healthcare Information Technologies AB going to market as GE Healthcare

• Anestesi • Intensivvård• Kardiologi • Klinisk Fysiologi• Radiologi • Förlossning • Primärvård • Neonatalvård• Akutvård

Healthcare Re-imaginedwww.gehealthcare.se

ge helth care.indd 1ge helth care.indd 1 2008-11-26 12:52:532008-11-26 12:52:53

LIVSMEDELSUPPHANDLINGAR » är ofta svåra och komplicerade historier. I många fall har kom-munerna haft svårt att få in några anbud över huvud taget, vilket också hände Trollhättans stad. Där avslutade man nyligen en sam-ordnad livsmedelsupphandling för kommu-nerna Uddevalla, Vänersborg, Tanum, Lysekil, Sotenäs, Munkedal och Strömstad samt Trollhättans stad.

Lisbeth Sandblom, upphandlare i Troll-hättans stad, har varit ansvarig och sam-ordnat upphandlingen tillsammans med bland annat kostcheferna i respektive kommun.

– Jag har aldrig varit med om en liknande upphandling. Att inte få in ett anbud i en upphandling är inte vanligt, dessutom i en andra upphandling, säger Lisbeth Sand-blom.

Ronny Odervång är upphandlingschef i Trollhättans stad och har funnits med som bollplank, men blev mer aktiv i upphand-lingen när det stod klart att man inte kunde få in några anbud. Efter den första annonse-ringen visade sig att det, förutom Arla, bara var små leverantörer som hade lämnat anbud. De stora grossisterna Menigo, Ser-

vera och Dafgård lämnade däremot in skri-velser där de förklarade varför de inte hade lämnat anbud.

– Jag och Lisbeth bjöd in Menigo och Ser-vera för att få en bättre förklaring till varför de inte lämnade anbud. Vi gick dem tillmötes på ett antal punkter som inte skulle innebära alltför stora förändringar, men ändå ge oss ytterligare administrativt arbete, berättar Ronny Odervång.

Efter samtalen med Menigo och Servera annonserade Trollhättans stad en andra gång om en ny upphandling, med förhoppningar om att det skulle komma in anbud. Den sista juni 2008 var sista anbudsdag, men inga anbud hade kommit in.

– Det var en liten överraskning för oss och en jobbig tid eftersom vi började bli tidspres-sade, säger Lisbeth Sandblom.

– Vi hade gått de stora grossisterna till mötes så långt vi kunde sträcka oss, utan att gå ifrån att vara affärsmässiga, säger Ronny Odervång.

– Vi måste kritiskt granska varje krav som vi ställer men vi får inte frångå affärsmässig-heten och verksamheternas behov i en upp-handling, tillägger han.

Ronny Odervång menar att det är olyckligt när de två stora aktörerna vill bestämma spelreglerna på marknaden.

Hittade en ny leverantörEfter funderingar och konstruktiva samtal med konsult Bengt Dalesjö beslutade man sig för att söka upp leverantörer dels utanför Sveriges gränser, dels leverantörer som bara säljer mot det privata näringslivet.

Lisbeth Sandblom ringde runt till grossister som normalt inte har den offentliga sektorn som kund. Till slut fi ck de en bra kontakt med företaget Svensk Cater. Deras ägare Euro Cater A/S är stora utanför Sverige, men Svensk Cater har inte någon stor erfarenhet av att arbeta mot det offentliga i Sverige.

I mitten på augusti träffades Ronny Oder-vång, Lisbeth Sandblom, Svensk Cater:s vd Roger Larsson och grossistchefen i Udde-valla, Göran Stengård, för första gången. I mitten på september gjordes den sista av-stämningen för e-handel, för att säkerställa att Svensk Cater klarar av detta, vilket är ett krav från Trollhättans stad.

– Det gick väldigt fort från första mötet till vi skrev avtalen, säger Ronny Odervång.

NYAGREPPFIXADE MATEN

I Trollhättan kom inte ett enda anbud in när staden skulle upphandla livsmedel. Jättarna Menigo och Servera uteblev trots stadens försök att gå dem tillmötes. Trollhättan löste dilemmat genom att vända sig till en ny aktör. TEXT: EVA WENSTRÖM

NÄR ANBUDEN UTEBL IR


lösning

U24-10 Matupphandling_kr_bn.indd 26U24-10 Matupphandling_kr_bn.indd 26 08-11-27 16.00.5808-11-27 16.00.58

Avtalen, som gäller i två år, med möjlighet till ett års förlängning, undertecknades den 25 september och börjar gälla från och med den 1 mars 2009. Det totala upphandlings-värdet uppskattas till cirka 90 miljoner kronor per år och innebär att Svensk Cater fördubblar omsättningen i Uddevallalagret. Kommunerna uppskattar dessutom att vo-lymen av ekologiska inköp kommer att öka under perioden.

– Det var positivt att en leverantör verk-ligen ville gå oss till mötes. Svensk Cater godkände samtliga våra villkor, som varken Menigo eller Servera kunde acceptera, säger Lisbeth Sandblom.

Spännande resaBåde Ronny Odervång och Lisbeth Sand-blom ser många fördelar med den nya leve-rantören. Man kommer bland annat att arbeta med ett sortimentsråd tillsammans med Svensk Cater, för att få rätt produkter under hela avtalsperioden.

– Vi kommer att ha bättre kontroll på att vi får våra produkter då vi är en stor kund hos Svensk Cater. Det är mindre risk att något är ”restat” då vårt behov till stor del styr vad de

ska ha på sitt lager. Avtalet ger oss också möj-lighet till delade förpackningar som under-lättar för våra mindre kök, säger Ronny Odervång.

– Det är mycket viktigt att få en funge-rande konkurrens inom livsmedelsområdet

och jag ser det som en stor fördel att vi nu har öppnat upp för en ny leverantör på den svenska offentliga marknaden, säger Lisbeth Sandblom.

– Det har varit en spännande och intres-sant resa, säger Ronny Odervång.

– Svensk Cater godkände samtliga våra villkor, som varken Menigo eller Servera kunde accep-tera, säger Lisbeth Sandblom, Trollhättans stad.

– Vi hade gått de stora grossisterna till mötes så långt vi kunde sträcka oss, säger Ronny Oder-vång, Trollhättans stad.

Foto

: Pe

r Fry

kne

r

Foto

: Pe

r Fry

kne

r



Rolf Salomonsson på Menigo säger att an-ledningen till att Menigo inte lämnade anbud var att underlagen var för dåliga.

– Vi bedömde affärsrisken och det fanns en stor osäkerhetsfaktor, säger han.

Menigo lämnade inget anbud i den andra upphandlingen heller, trots att de haft samtal med Trollhättans stad.

– Vi har tackat nej till åtta, nio upphand-lingar i år, av samma anledning. Vi ser en trend i att upphandlingarna inom livsmedel blir svårare och svårare. SKL håller på att ta fram verktyg för att underlätta livsmedels-upphandlingar. Det kan behövas, säger Rolf Salomonsson.

Inga problem i VarbergI Varbergs kommun har de genomfört fl era livsmedelsupphandlingar och känner inte igen problemet med att inte få in anbud.

– Vi har inga problem med att få in anbud i våra livsmedelsupphandlingar, säger Hans-Inge Johansson, ansvarig för livsmedelsupp-handlingar på Varbergs kommun. Vi har många leverantörer som är med och konkur-rerar om uppdragen.

Att kommunen får in många anbud i sina livsmedelsupphandlingar, innebär att det blir en hel del material att hantera.

– Det är nog den mest komplicerade och besvärliga upphandlingen man kan göra i en kommun, menar Hans-Inge Johansson.

År 2003 genomförde kommunen en livs-medelsupphandling, där de inledde med att bjuda in potentiella leverantörer till ett in-formationsmöte.

– Vi talade bland annat om hur upphand-lingen skulle gå till och vad vi ville ha.

Upphandlingen var uppdelad i två delar, en för detaljister och en för grossister. Den upphandlingen resulterade i att elva leve-rantörer skrev avtal med kommunen. Av-talen löpte ut i slutet av september 2007.

När det sedan var dags för en ny livsmed-elsupphandling valde kommunen att inte dela upp grossister och detaljister i var sin upphandling, utan genomförde en enda upp-handling. Däremot hade leverantörerna möjlighet att lämna anbud på både hela eller delar av åtagandet.

– Den gången var det lättare eftersom vi hade arbetat med leverantörerna tidigare och detaljisterna var vana att skriva anbud. Det är ju annars inte så vanligt att lokala af-färer skriver anbud, säger Hans-Inge Jo-hansson.

Stor spridning på leverantörernaUpphandlingen gällde för mottagningskök och tillagningskök i kommunens förskolor, skolor, servicehus, gruppboenden och caféer. Totalt var det cirka 170 leveransställen.

– Vi upphandlade i princip allt utom cate-ring, säger Hans-Inge Johansson, som även

7 Jobba med svarsmallar och check-listor.

8 Jobba med en kunnig och enga-gerad referensgrupp med legitima

företrädare för verksamheterna (ser-vice-, social-, barn och ungdoms- och kultur och fritidsförvaltning).

9 Ha en fullt utbyggd elektronisk han-del enligt SFTI-standard för samtliga

tillagningskök och de största mottag-ningsköken.

10 Ha en bra godsmottagning och förrådsfunktion på respektive

leveransställe (lastbrygga, kylar, frysar med mera).

HANS-INGE JOHANSSONST I O T I P S F Ö R E N LY C K A DLIVSMEDELSUPPHANDLING1 Låt leverantörerna lägga anbud

på både hela och delar av upp-handlingen.

2 Prata med leverantörer – var ute på marknaden.

3 Håll informationsmöten inför en upphandling.

4 Lägg ned mycket tid på upp-handlingen första gången du

gör den.

5 Sköt dig under avtalsperioden – då lägger de anbud nästa

gång också.

6 Ha stenkoll på leveransställena, sortimentet och förbrukningen.

den gången var ansvarig för livsmedelsupp-handlingen.

Sammanlagt tog 45 företag del av förfråg-ningsunderlaget och till slut lämnade 22 av dem anbud, däribland Menigo och Servera.

– Vi fi ck in anbud från allt från den största leverantören Menigo till butiker på lands-bygden och glasskiosker. På vissa boenden fi ck vi inte in några anbud, men då kunde vi direktupphandla i stället, berättar han.

Kommunen valde att anta det anbud per varugrupp som offererade det lägsta priset. Sammanlagt efterfrågades nettopriser för 753 olika produkter. Nu har ramavtal för maximalt fyra år skrivits med så många som 20 olika leverantörer.

– Avtalet sträcker sig till den sista sep-tember år 2010 och är värt cirka 30 miljoner per år.

Hans-Inge Johansson tror att det är näst intill omöjligt att hitta den optimala upp-handlingsmodellen för livsmedel.

– Man får prova olika upplägg inför varje upphandling och göra justeringar utifrån den aktuella marknadssituationen, antalet kök och det geografi ska läget, säger han.

– Lägg mycket tid på upphandlingen första gången du gör den. Ha stenkoll på dina leveransställen, det efterfrågade sorti-mentet och förbrukningen. Och sköt dig under avtalsperioden, avslutar Hans-Inge Johansson. ■

Foto

: Le

if Fr

yle

NÄR ANBUDEN UTEBL IR


lösning


Steg 1 – InköpsanalysVi analyserar hur den nuvarande situationen på

din organisation ser ut, fastställer mål för fram-

tiden, tar fram förslag på styrdokument i form av

inköpsstrategi och ger rekommendationer om

exempelvis IT–stöd och informationsresurser.

Steg 2 – InköpsutvecklingVi implementerar rekommendationer och förankrar

arbetet internt i din organisation. Vi hjälper er att

arbeta med de verktyg som tagits fram för att under-

lätta och kvalitetssäkra inköpsprocessen.

Inköpsanalys och utveckling

En fungerande inköpsprocess kan betyda att du

sparar både tid och pengar samtidigt som du

säkerställer kvaliteten i processen. Därför erbjuder

vi tjänsten Inköpsanalys och Inköpsutveckling

som ger en effektivare arbetsgång och ett bättre

resultat.

Genom vår samlade erfarenhet och kompetens

kan vi erbjuda både rådgivning och ledning i de

olika stegen.

Välkommen att kontakta oss på 08-725 96 50 och prata med Sören Jellheden eller

Johan Stern för ytterligare information eller för att boka ett möte där vi gärna berättar

mer om tjänsten. Läs mer på www.vhs.se.

Kostnadsbesparande och effektivt

vhs.indd 1vhs.indd 1 2008-11-26 12:53:422008-11-26 12:53:42

www.dustin.se | 08-553 44 020 | [email protected] priser är riktpriser. Slutligt pris styrs av det avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.

HP ProLiant DL380 G5 stöder upp till 32 GB FB-DIMM DDR2-minne och kanfås med redundans både inom fläktar och kraftaggregat. Expansionsplatsernaär 5 stycken PCI-Express varav 4 är lediga, en är dedikerad till en SmartArray-kontroller för hårddiskarna. Som option finns även en expansionsenhet med 2stycken PCI-X och en PCI-Express-kontakt. Servern har 2 stycken Gbit EthernetMFN-anslutningar inbyggda och en anslutning för fjärrstyrning (IntegratedLights-Out, iLO-2).

För lagring används SAS SFF och det finns 8 stycken platser för hårddiskar.(Small Form Factor Serial Attached SCSI). Rackskenor för installation i standard42U medföljer samt en kabelarm för att underlätta service. Servern stödjer allafunktioner för System management såsom Automatic Server Recovery (ASR),Rom Based Setup Utility (RBSU), Diagnostiklampor för status och identifiering(UID) samt förstås SmartStart för enkel installation och underhåll.

HP ProLiant DL380 G5

DL380 G5 riktar sig till dig som vill få en generell 2U-servermed goda expansions- och konfigurationsmöjligheter.

NETGEARs ProSafe Smart Switchar ger användaren pålitlig övervakning och expanderingsmöjligheter, utan den kostnad och komplexitetsom en implementering av fullt managerbara Layer 2-/Layer 3-switchar skulle innebära. Smart Switchar fyller glappet mellan omanager-bara och fullt managerbara switchar, och är utvecklade specifikt för små- och medelstora företag. Web browser-gränssnittet erbjuderLayer-2-nyckelfunktioner såsom monitorering, konfigurationsportar, VLANs, L2/L3 QoS, 802.1x, SNMP, rate-limiting och trunking.

• 24 st 10/100 Mbps portar + 2 x 10/100/100 Mbps-portar• 1 x SFP-portar• Autosensing• Rackmonteringsbar (19”) • Managerbar• SNMP v1 • Livstidsgaranti

NETGEAR GS724T

Övervakningsbar switch med 2 SFP

5010134367 | HP PROLIANT DL380RG5 XE 2.66-2X6MB 2GB/0 P400/256 | 19995:-5010127261 | HP PROLIANT DL360RG5 XE 2.66-2X6MB 2GB/0 P400I SAS | 18495:-

19995:-

Fokusera på affärernaså ordnar vi resten

1595:-

5010068754 | NETGEAR GS724T PROSAFE GIGABIT SMART SWITCH 24-P | 1595:-

dustin1.indd 1dustin1.indd 1 2008-11-26 12:54:262008-11-26 12:54:26

5010169663 | HP COLOR LASERJET CM2320FXI MFP | 6195:-

Idealiskt val för små arbetsgrupper på 5-10 användare i företag av alla storlekar som behöver enpålitlig och lättanvänd multifunktionsenhet till överkomligt pris för att framställa skilda typer avaffärsdokument av hög kvalitet.

• Utskriftskvalitet 600x600 dpi • Utskriftshastighet Färg 20 sidor/min • Utskriftshastighet Svart/vit 20 sidor/min • Processor 450 MHz • Inkluderad minneskapacitet 160MB • Kortläsare• Nätverksanslutning 10/100 ethernet • Pappershantering (Standard) 250+250 ark • Dokumentmatare (50 ark) • Faxminne sändning/mottagning 250 sidor • Scannerupplösning optisk 1200x1200 dpi • Kopieringshastighet 20 sidor/min (svartvit/färg)

HP Color Laserjet CM2320FXI MFP

Skriv ut och kopiera med hög kvalitet i hastigheter på upp till20 sid/minut, i svart och i färg

• 13,3" WXGA+ LED backlight• Intel Core 2 Duo SL7100• 2 GB internminne• 64 GB SSD-hårddisk• Microsoft Windows Vista Business • 318 x 231 x 18.6-23.4 mm• 1,51 kg

Lenovo X300

Thinkpad på 1,5 kg! En riktig kvalitetsdatortill kampanjpris!

13,3”

NYHET !

6195:-

5010133144 | THINKPAD X300 C2D 1.2 2GB/64 DVDRW 13.3#VB | 11995:-

0rd. pris 18395:-

11995:-

dustin2.indd 1dustin2.indd 1 2008-11-26 12:55:092008-11-26 12:55:09

FÖR DEN MEDICINTEKNISKA » branschen är landstingen de absolut största kunderna. Majoriteten av all försäljning går dit, vilket innebär att leverantörerna är väldigt bero-ende av att kunderna följer lagen om of-fentlig upphandling.

– Vi ser vissa trender, säger Emilie Ankar-crona Smith, jurist på Swedish Medtech. En problematisk sådan är att avtal förlängs längre än vad upphandlingskontraktet medger. Detta ser vi på fl era håll inom landstingen.

Swedish Medtech är en branschorganisa-tion för medicinteknik, och har i dag runt 150 medlemsföretag. Dessa svarar i sin tur för 90 procent av all försäljning av medicin-tekniska produkter i Sverige. Enligt Emilie Ankarcrona Smith fi nns i dag en frustration

hos vissa medlemmar, över att deras kon-trakt bara löper på, och att de har få möjlig-heter att stoppa förfarandet.

– Våra medlemmar vill inte gå till domstol. Bra relationer är viktiga för vidare sam-arbeten och ingen vill skapa en potentiell konfl ikt med kunden, säger hon.

Knivig sitsMats Weibull är vd på Sunnex Tillquist, som bland annat säljer medicintekniska pro-dukter inom anestesi, operation, förband och diagnostik.

– Generellt kan jag säga att det fi nns två aspekter på det här. Den första är, att man tenderar att inom regelverket utnyttja av-talade förlängningstider i allt högre utsträck-ning. Många avtal skrivs på två eller tre år,

med option att förlänga ett plus ett, och nu utnyttjas det så gott som alltid.

Enligt Mats Weibull behöver detta inte vara ett problem för alla, men nya, mindre leverantörer får svårt att ta sig in på mark-naden. Han anser också att det är en nackdel ur samhällsynpunkt, då nya produkter och ny teknik inte kommer patienter tillgodo.

Den andra aspekten som Mats Weibull nämner är att landstingen när förlängnings-tiden gått ut ändå fortsätter att köpa enligt det då gamla avtalet.

– Som leverantör skulle man egentligen då kanske vilja tillämpa andra villkor och priser. Men det sätter de fl esta leverantörer i en knivig sits, då man dels är mån om sina rela-tioner med upphandlarna och dels får sälja, säger han.

Landstingen förlänger sina avtal längre än vad kontrakten medger, och leverantörerna har inte råd att protestera. Denna sits har fl era företag inom medicinteknik hamnat i, enligt deras branschorganisation Swedish Medtech. TEXT: MARIA LÖFGREN NICOLAI

LANDSTINGEN FÖRLÄNGER FÖR LÄNGE

MEDICINTEKNIK – BEROENDE AV OFFENTL IG SEKTOR


bransch

U24-10 MedTech_kr_bn.indd 32U24-10 MedTech_kr_bn.indd 32 08-11-27 14.34.2108-11-27 14.34.21

Han berättar att det fi nns exempel på avtal som nyttjats i fl era år utöver avtalad förläng-ning och tycker att det egentligen är helt orimligt.

– Det kan formellt sett vara en form av olaglig upphandling, när landstingen fort-sätter att köpa utan gällande avtal efter att avtalstiden löpt ut.

Otillåten direktupphandlingEmilie Ankarcrona Smith håller med om att detta är ett växande problem för branschen.

– Swedish Medtech ser att fl er och fl er före tag får förfrågningar från landstingen om att förlänga ett avtal om inköp längre än vad som är tillåtet. Ett avtal som ingås efter genomförd upphandling kan inte förlängas hur lång tid som helst, utan bara så långt för-

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

tlängningsklausulen i avtalet mellan leveran-tören och den upphandlande myndigheten ger utrymme för.

– När förlängningsklausulen har utnytt-jats, står en offentlig aktör avtalslös, om man inte har utlyst och genomfört en ny upp-handling. En upphandlande myndighet som väljer denna lösning kan agera i strid med lagen om offentlig upphandling, då det kan innebära att man gör en otillåten direktupp-handling, säger Emilie Ankarcrona Smith.

Enligt henne kan följande scenario uppstå när avtal otillåtet förlängs.

– En leverantör som får en förfrågan från ett landsting om att förlänga ett visst avtal har valet att tacka ja, och få fortsätta sälja, eller att tacka nej och därmed riskera rela-tionen med kunden, och inte heller få sälja.

Man vill vanligtvis inte hamna i en ansträngd relation till sin kund genom att klaga på att det görs en förlängning.

– Däremot har en konkurrent, som i och med detta inte får sälja, på grund av ett för-längt avtal, möjlighet att överpröva ett lands-tings beslut att inte gå ut i ny upphandling. En leverantör som ansöker om överprövning måste då kunna visa att han/hon har skadats eller riskerar att skadas av den otillåtna di-rektupphandlingen, säger Emilie Ankar-crona Smith.

Samverkansavtalet2006 upprättade SKL, Sveriges kommuner och landsting, Swedish Medtech och det som i dag är Swedish Labtech, ett samverkans-avtal för att tydliggöra hur den medicintek-

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on


– Man måste se det här problemet på sikt. Utan upp-

handlingsförfaranden riskerar vården och patienterna att inte få tillgång till den mest

effektiva behandlingen, säger Emilie Ankarcrona Smith, jurist,

Swedish Medtech.


niska industrin och vården ska samverka. Sedan dess har även avtal slutits med Capio och Svenska läkarförbundets medlemmar.

Petrus Laestadius, affärsområdeschef på Johnson & Johnson, är styrelseledamot och ordförande i fokusgruppen för Samverkans-avtalet för Swedish Medtech.

– Samverkansavtalet är inte direkt appli-cerbart på det här problemet, utom möjligen i en vid bemärkelse, då båda handlar om um-gänget mellan vården och industrin. Som jag ser det är en förlängning av ett avtal bortom ursprungsavtalets tidsperiod skadligt av främst tre skäl: Det hämmar innovation ef-tersom nya produkter får svårare att komma in på marknaden. Det hämmar konkurrensen genom att förstärka marknadens etablerade

styrkeförhållanden, det vill säga att små fö-retag får svårare att etablera sig, och dess-utom riskerar köparna att låsa fast sig vid gammal teknologi, som visserligen kan ha ett lågt styckepris, men i längden kan innebära att hela vårdkedjan blir dyrare och ger sämre resultat, säger han.

Har inte hört någotFinns det då landsting som sätter det i system att förlänga avtalstider utanför avtal? Emilie Ankarcrona Smith svarar att det är svårt att uttala sig om detta ännu, men att de ser tecken på att det är ett vanligt förekom-mande problem. Hon säger också att det framför allt är leverantörer av förbruknings-artiklar som har gjort fl est förfrågningar till Swedish Medtechs jurister om detta.

Magnus Ljung är förbundsjurist på SKL, och jobbar med offentlig upphandling. Han har inte fått några indikationer på att detta är ett ökande problem.

– Jag har inte hört något alls. Huvudregeln är klar, att det avtalade kontraktet gäller, och att när förlängningstiden gått ut ska en ny upphandling ske.

På en förfrågan om vad som skulle kunna vara orsak till att landsting låter detta ske, svarar han att det får bli rent hypotetiska svar från hans sida, eftersom han inte har någon praktisk erfarenhet av det.

– Det kan till exempel vara så att ett lands-ting under det sista kontrakterade förläng-ningsåret inleder en ny upphandling, där det begärs överprövning. Då får inte landstinget ingå ett nytt avtal under den tid det tar för överprövningen, vilket kan dra ut på tiden. Ett annat skäl kan vara att landstinget under den nya upphandlingen inte får in anbud som stämmer överens med det önskade, utan

får gå ut med ett nytt anbudsförfarande. Yt-terligare ett skäl skulle kunna vara att man under upphandlingen måste gå över i en för-handlad upphandling, säger Magnus Ljung.

Mats Weibull tror att en stor anledning till långa avtalstider och att avtal fortsätter löpa efter avslutad avtalstid, beror på för dålig re-surstilldelning för upphandling.

– Kraven för upphandlingar har ökat och det gör att varje enskild upphandling är komplicerad och tidskrävande. Inte bara för oss leverantörer utan också för de upphand-lande enheterna. Vissa av kraven kommer från politiskt håll, men kanske har de upp-handlande myndigheterna inte fått resurser så det räcker för att hantera det som egent-ligen krävs. När man talar med upphandlare om detta, säger de många gånger också att de tycker att det är fel. I slutänden är det ju inte bara vi leverantörer som drabbas, utan fak-tiskt sjukvården som helhet, säger han. ■

Magnus Ljung är förbunds jurist på SKL.

Han har inte fått några signaler om att lands-

tingen förlänger avtals-tider efter kontraktstid.

Petrus Laestadius, business unit manager på Johnson&Johnson, framhåller samverkansavta-let mellan SKL och branschen. ”Avtalet ska bi-dra till en utveckling mot en allt bättre, säkrare och effektivare vård”, säger han.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

MEDICINTEKNIK – BEROENDE AV OFFENTL IG SEKTOR


bransch

”Resursbrist är svaret när man frågar upp-handlarna varför det blir så här.” Mats Weibull, vd, Sunnex Tillquist


När börsen dalar och konjunktur-läget sviktar har varken företag eller offentlig sektor råd att inte se över sina kostnader.

Genom att hyra in din personal från Manpower har du alltid tillgång till exakt den personalstyrka du behöver. Varken mer eller mindre! Du slipper säga upp personal för att budgeten inte håller och du är snabbt på banan vid tillfälliga arbetstoppar. Som Sveriges ledande bemanningsföretag med cirka 60 kontor över hela landet har vi resurser att lösa ditt behov både snabbt och effektivt. Dessutom erbjuder vi en 100% nöjd-kund-garanti – är du inte nöjd behöver du helt enkelt inte betala!

För mer information om hur vi kan hjälpa dig, ring 020-376 376 eller besök oss på www.manpower.se. Välkommen!

Manpower är Sveriges största bemanningsföretag. Vi hyr ut och rekryterar personal inom de fl esta områden, allt från kontorspersonal till tjänstemän och höga chefer.

Dags att se över era bemanningslösningar?

C269917_Annons Upph_213x285_mp.indd 1 08-11-24 16.20.13

manpower.indd 1manpower.indd 1 2008-11-26 12:55:532008-11-26 12:55:53

TILLSAMMANS

EN NORRLÄNDSK » regionupphandling av alar-merings- och dirigeringstjänster resulterade i både lägre kostnader och högre kvalitet på tjänsten. Landstingen i Norrbotten, Väster-botten, Jämtlands läns och Västernorrland genomförde upphandlingen tillsammans för att få ett så bra resultat som möjligt. Jämt-lands upphandlare Olle Westholm ansva-rade för upphandlingen.

– Vi visste att det fanns andra aktörer på marknaden. I Stockholm till exempel föll en aktör på mållinjen i konkurrens med SOS Alarm, så vi förstod att om vi gjorde en gemensam upphandling hade vi större

chans att få fl er att lämna anbud, säger Olle Westholm.

De fyra landstingen hade sedan länge plan-erat för samarbete genom att synkronisera avtalstider så att de upphörde samtidigt.

En expertgrupp på elva personer med kompetens från olika områden tillsattes. Där fanns bland annat en ambulanschef, en lä-rare inom akutsjukvård, en överläkare för akutområdet och en sjuktransportkoordi-nator. Gruppen förstärktes av upphandlings-kompetens från respektive landsting.

– Hela upphandlingen tog ett och ett halvt år. Det tog oss ett år att bara arbeta fram

Lägre kostnader och högre kvalitet blev resultatet när fyra norrländska landsting upphandlade alarmerings- och dirigeringstjänster tillsam-mans. Nu vill fl era landsting arbeta på samma sätt. TEXT: EVA WENSTRÖM

blev de starkarekravspecifi kationen, men den blev optimal. Det är en enorm styrka att gå ihop och hämta kunskap från fl era landsting, säger Olle Westholm.

Stationeringsort i NorrlandI upphandlingen ställdes krav på att perso-nalen som tar emot inkommande larmsamtal måste vara legitimerade sjuksköterskor, ett krav som tidigare inte hade ställts. Hur många sjuksköterskor som behövs är dock upp till leverantören att bestämma.

Ett annat krav var att ambulansdirigeringen ska kunna samordna ambulans transporter

Foto

: La

rs D

ah

lin

– Som upphandlare har det varit väldigt intressant att få

arbeta med så mycket samlad spetskompetens, säger Olle Westholm, upphandlare på

Jämtlands läns landsting och ansvarig för upphandlingen.

SAMARBETE MELLAN LANDSTING


lösning

U24-10 Ambulans_kr.indd 36U24-10 Ambulans_kr.indd 36 08-11-27 14.16.2408-11-27 14.16.24

både inom och mellan sjukvårdsområden på ett resurssnålt sätt.

– Vi begränsade oss dessutom i formule-ringen av stationeringsort, berättar Olle Westholm. Egentligen kan ju larmperso-nalen sitta varsomhelst, men vi ville sticka ut hakan lite och skrev i kravspecifi kationen att de skulle sitta någonstans i Norrland.

Utlöste optionen direktTvå anbud kom in, trots att fl er hade visat intresse tidigare. Det fördelaktigaste an-budet lämnade SOS Alarm, som sedan tidi-gare varit leverantör i samtliga fyra landsting.

– Vi kunde förhandla med SOS Alarm, ef-tersom det fanns fl er anbudslämnare. Avtalet var på fem år med möjlighet att förlänga yt-terligare två år. Vid förhandlingen utlöste vi optionen direkt, vilket är lite ovanligt, be-rättar Olle Westholm. Detta ledde till lägre totalkostnad för respektive landsting samti-digt som vi höjde kvaliteten på tjänsten.

En av anledningarna till att de utlöste op-tionen redan vid förhandlingstillfället, var det långsiktiga utvecklingsprojektet som ska inledas med SOS Alarm.

Kontraktet som nu har tecknats är värt 110 miljoner kronor och löper i sju år med start den 1 januari 2009. Det är mycket pengar, men Olle Westholm menar att ambu-lansdirigeringen, är värd betydligt mer.

– Ambulansen, fl yget och sjöräddningen kan rycka ut vid rätt tidpunkt, vid rätt plats och vara rätt dimensionerad, vilket är värt väldigt mycket

De fyra landstingen har tidigare genom-fört regionala upphandlingar. Ambulans-fl yget upphandlades till exempel av Västerbotten.

– Nu går regionupphandlingar som en trend här uppe i norr. För oss är det ett måste rent ekonomiskt, och dessutom ligger det ju rätt i tiden med de nya politiska riktlinjerna, säger Olle Westholm.

Tydlig målsättningSven-Runo Bergqvist är vd på SOS Alarm och menar att det är viktigt att ha kunskap om verksamheten när man går ut med en så stor upphandling som ambulansdirige-ringen. Han tycker att de fyra landstingen hade lyckats få till en bra blandning av upp-handlare och verksamhetspersoner.

– Att det var fyra landsting som upphand-lade märkte vi inte, eftersom de var så eniga. De hade också lyckats väva in all kunskap på ett mycket bra sätt i gruppen, säger han.

SOS Alarm har medverkat i fl era region-upphandlingar, men ingen har varit så här stor. Det som har lyckats i just den här upp-handlingen är bland annat den tydliga mål-sättningen, men också att det fi nns ett långsiktigt utvecklingsperspektiv, anser Sven-Runo Bergqvist.

– När det är långa avtal fi nns en risk att utvecklingen blir statisk. Men eftersom de lyckades få in ett tydligt utvecklingsper-spektiv, minimeras den risken, säger han.

De skärpta kraven i upphandlingen var ingen nyhet för SOS Alarms Sverker Pe-tersson, som också deltog i upphandlingen.

– Vi kände igen kraven från andra lands-ting. Visst var det en viss skärpning av kraven, men det var inte helt okänt för oss, säger Sverker Petersson.

Avtalet innebär en fortsatt utveckling av den regionala samordningen. Sverker Pe-tersson berättar att de upphandlande par-terna ska träffas i december och enas om det gemensamma utvecklingssamarbetet. En styrgrupp ska bildas som kommer att följa verksamheten under hela perioden.

– Vi måste ha rätt förväntningar, och im-plementeringsagendan ska stämma för alla. Det här är ju ett långsiktigt samarbete och vissa saker ska ske på en gång, andra lite se-nare, säger Sverker Petersson.

Regionala samarbeten i SverigeDet är inte bara Norrlandslandstingen som samarbetar över gränserna. Region Skåne och Västra Götalandsregionen är exempel på regioner som funnits i fl era år. Dessutom har fl era formella ansökningar om att få bilda gemensamma regionkommuner kommit in till regeringskansliet. I augusti 2008 läm-nade till exempel landstingen i Gävleborg, Uppsala och Dalarna in sin ansökan om att få bilda Region Svealand. Ansökan om Region Svealand ska behandlas tillsammans med ansökningar från bland annat blivande Re-gion Halland och Region Norra Sverige.

Även landstingen i Stockholm, Sörmland och Västmanland ser över möjligheterna att förbättra det regionala samarbetet lands-tingen emellan. En politisk styrgrupp med tre personer från varje landsting ska arbeta fram en lista med gemensamma berörings-punkter som ska ligga till grund för det fort-satta arbetet.

Rapport om regionprocessenRedan i maj 2008 presenterade utredaren Jan-Åke Björklund sin rapport om den pågå-ende regionprocessen (Fi2008/3849). Han

har haft i uppdrag av regeringen att sam-ordna diskussioner mellan kommuner, landsting och andra berörda parter om en förändrad regional indelning. Över 90 pro-cent av 543 remissinstanser är positiva till att ersätta landstingen med större regioner.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, förespråkar bildandet av regioner och po-ängterar den demokratiska aspekten. För-bundet framhåller speciellt tre orsaker till att processen bör fortsätta: den regionala konkurrenskraften ökar i betydelse, arbets-marknadsregionerna växer och utveck-lingen inom hälso- och sjukvårdsområdet går allt snabbare. ■

»Landstingen lyckades verkligen med att enas och

vara tydliga i sin målsättning « SV EN-RUNO BERG QV IST, SOS A L A R M

– Det här är ett långsiktigt samarbete. Vi ska snart träffas och diskutera det fortsatta arbetet, säger Sverker Petersson, kundansvarig för lands-tingen på SOS Alarm.

Sven-Runo Bergqvist, vd, SOS Alarm


U24-10 Ambulans_kr.indd 37U24-10 Ambulans_kr.indd 37 08-11-27 14.16.4508-11-27 14.16.45

I SÖDERTÄLJE KOMMUN » fi nns två inköps- och upphandlingsfunktioner inom kommunkon-cernen, en inom kommunförvaltningen och en i bolagskoncernen.

Dessa två enheter kommer att slås ihop och bli en enda inköpsfunktion. Efter års-skiftet bildas ett inköpsbolag, Telge Inköp AB, som blir dotterbolag inom Telgekon-cernen. På så sätt kan man utnyttja Telges administrativa tjänster som it, hr, kommuni-kation, ekonomi och miljö.

– Vi har dubbla funktioner i dag och fi ck en förfrågan om vad vi kan göra för att ef-fektivisera organisationen, säger Anders Kuylser, upphandlingschef på kommunför-valtningens upphandlingsenhet.

Han berättar att de båda enheterna tog fram underlag och kom fram till att kom-munen kan tjäna ganska mycket på att slå ihop bolagsorganisationen med förvaltnings-organisationen. Att driva verksamheten i bolagsform skapar tydligt fokus. Avgräns-ningen av uppdraget, tydliga målsättningar, en företagsledning och styrelse med tydliga ägardirektiv skapar bra förutsättningar för att nå de uppsatta målen, resonerade man.

– Genom att slå ihop de två enheterna räknar vi med att reducera inköpskostna-derna, säger Anders Kuylser.

Många fördelar Södertälje kommun räknar med ytterligare volymfördelar inom de avtalsområden som inte samordnas i dag och en ökad styrning mot avtalade priser genom kunna nyttja be-ställningssystemet.

De räknar också med ett enhetligare ar-betssätt för inköpsfunktionen, gemensamma verktyg såsom system, mallar och metod-handböcker, effektivare utnyttjande av kom-petensen i inköpsfunktionen, gemensam kompetensutveckling samt möjlighet till specialisering för medarbetarna.

Att driva verksamhet i bolagsform är inget nytt för Södertälje kommun, som redan har erfarenhet av verksamheter som överförts från förvaltning till bolag. I utredningen anges till exempel kommunens städverk-samhet, som sannolikt aldrig hade vänt alla negativa tal till något positivt om inte verk-samheten omvandlats och förvaltats inom ramen för Telge Rent. Ett annat exempel är Telge Återvinning som bildades ur kom-munal förvaltning och numera är ett fram-gångsrikt återvinningsbolag, som ligger tekniskt i den absoluta framkanten av miljö-riktig avfallshantering och återvinning.

– Vi får tydligare fokus i verksamheten och tydligare målsättningar genom att driva verksamheten i bolagsform, säger Anders Kuylser.

Det nya inköpsbolaget ska vara miljö- och arbetsmiljöcertifi erat, och varje upphand-

ling och avrop av varor och tjänster ska ha en tydlig miljöprofi l.

Bolaget kommer att bestå av cirka 20 per-soner, dels de tio som kommer från Telge inköpsstab, dels de nio som kommer från An-ders Kuylsers upphandlingsenhet.

– Vi vill effektivisera organisationen. För-ändringen görs inte för att reducera antalet tjänster. Tvärtom kommer bolaget säkerligen att behöva förstärkas på personalsidan inom de områden där vi behöver ytterligare spets-kompetens, till exempel inom entreprenad-upphandlingar.

Inte bara upphandlingarInköpsbolaget ska inte bara genomföra upp-handlingar utan också kunna agera som motor i verksamhetsförändringar som på-verkar inköpskostnaden. Målet är att inom tre år sänka kostnaderna med i genomsnitt

Södertälje kommun satsar offensivt på inköp och upphandling. Efter nyår tar det nya bolaget Telge Inköp över kommunens upphandling. TEXT: EVA WENSTRÖM

– Vi blir offensivare och får en tydligare målsättning med vår verksamhet nu, säger Anders Kuylser, Södertälje kommun.

SÖDERTÄLJE SATSAR PÅ INKÖPSBOLAG


strategi

EFFEKTIVISERA SINA INKÖP

SÅ SKA SÖDERTÄLJE

Foto

: Ma

rku

s Bo

ttn

er

U24-10 So ̈derta ̈lje Centraliserar_kr_bn.indd 38U24-10 So ̈derta ̈lje Centraliserar_kr_bn.indd 38 08-11-27 14.37.4208-11-27 14.37.42

fem procent och på längre sikt med sju till åtta procent. Det motsvarar cirka 70 mil-joner kronor per år och 150–200 miljoner kronor per år långsiktigt.

För att nå målen ska fokus ligga på affärer och förhandlingar, entreprenader samt en hög grad av specialisering inom olika inköps-områden för egna medarbetare. De ska också prova nya upphandlingsformer och i större utsträckning leverantörsmarknader utanför Sverige. Fokus ska även ligga på en hög grad av uppsökande verksamhet och att försöka hitta nya möjligheter att samarbeta med in-dustrin och andra kommuner eller kommu-nala bolag.

– På det här sättet blir vi offensivare, och med mer spetskompetens i verksamheten behöver vi inte ta in konsulter.

Under hösten kommer bolaget och sty-relsen att bildas. En vd kommer också att rekryteras till bolaget. Bolaget ska utvär-deras efter två år, och då får kommunen se om de har lyckats i sin satsning.

Går mot centraliseringRolf Solli är professor i företagsekonomi och bland annat föreståndare för Kommunforsk-ning i Västsverige, en verksamhet som är uppbyggd kring ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting i Västsverige och Göteborgs universitet. Forskningsorganisa-tionen bedriver och sprider forskning inom området ekonomi och organisation i kom-muner och landsting. Rolf Sollis egen forsk-ning är i första hand inriktad på styrning och ledning i stora organisationer, särskilt inom den offentliga sektorn.

– Det är inte förvånande om många kom-muner går mot mer centraliserade lösningar för sin inköpsverksamhet, säger Rolf Solli.

– Det här är intressant att studera, säger Rolf Solli, professor vid Göteborgs universitet, om Södertäljes strategi att slå ihop två inköpsavdel-ningar och bilda nytt bolag.

Tydligt ansvar. • Bolagsformen skapar en tyd-lighet i ansvaret, vilket ska underlätta att nå uppsatta mål.Fokus. • Bolagsformen skapar fokus, med en organisation som ”bara” har en uppgift – att sänka inköpskostnaden.Rekrytering.• Ett bolag bedöms ha större chanser att rekrytera de bästa medarbe-tarna.Styrelse. • En styrelse med medlemmar som har erfarenhet från inköpsfrågor skapar rätt ut-maning för företagsledningen.

Hitta och utveckla nya leverantörsmarknader, • lokalt, regionalt och globalt. Identifi era och eliminera kostnadsdrivare i sät-• tet att arbeta med leverantörer och hur man formulerar krav.Utmana ”branschlogiken” och hitta mer • kostnadseffektiva sätt att köpa in, i branscher med hög kostnadsnivå.Fokusera på totalkostnaden och livscykelkost-• naden snarare än priset.Konkurrensutsättning av till exempel vissa • byggprojekt.

DÄRFÖR STARTAR SÖDERTÄLJE KOMMUN ETT INKÖPSBOLAG

DETTA KAN EN STRATEGISK INKÖPSFUNKTION GENOMFÖRA

Under 70- och 80-talen infördes många centrala upphandlingsenheter där den of-fentliga verksamheten fi ck stora inköps-avdelningar. Det var framgångsrikt med stora upphandlingar, framför allt på sjukhus-sidan. En del av dem fi nns kvar än i dag, be-rättar Rolf Solli.

Ett problem med de stora upphandling-arna var dock att det tog väldigt lång tid.

– Dessutom skulle i princip allting upp-handlas, säger Rolf Solli, och ger exempel på en enhet som skulle köpa in pennor och var tvungen att gå via inköpsavdelningen med rekvisitioner.

– Och det var ju inte som i dag, när vi kan slänga iväg ett mejl. Det tog lång tid innan de kunde få sina pennor. Lösningen blev att bygga upp egna förråd, vilket i sin tur innebar en dyr hantering.

Efter 70- och 80-talet gick trenden mot decentralisering av organisationer över lag, och Rolf Solli tror att ramavtalskonstruktio-nerna kan vara en förklaring till det. Ram-avtalstanken innebar också att man slapp många dyra förråd.

– Förr skulle man upphandla allt i detalj, och varje upphandling tog väldigt lång tid. Nu fi nns ramavtalen, och dessutom an-vänder vi datorer som gör att allt går mycket snabbare.

Nu går alltså trenden mot centralisering igen. Inköpsverksamheten måste effektivi-seras samtidigt som ett mer komplicerat re-gelverk kring upphandling måste tillämpas korrekt.

Att slå ihop två inköpsavdelningar och bilda ett helt nytt bolag, men låta all personal vara kvar, som Södertälje nu gör, tycker Rolf Solli är ett intressant experiment som bör studeras. ■

”VI FÅR TYDLIGARE FOKUS I

VERKSAMHETEN NÄR VI

DRIVER DEN I BOLAGSFORM

ANDERS KUYLSER, UPPHANDLINGSCHEF, SÖDERTÄLJE KOMMUN


U24-10 So ̈derta ̈lje Centraliserar_kr_bn.indd 39U24-10 So ̈derta ̈lje Centraliserar_kr_bn.indd 39 08-11-27 14.37.5108-11-27 14.37.51

Den offentliga sektorn måste hitta metoder för att mäta sin in-köpseffektivitet, för att kunna förbättra sina affärer. Det menar SOI, som nu inleder ett arbete med att ta fram nyckeltal för den offentliga upphand-lingen. TEXT: EVA WENSTRÖM

ETT ARBETE MED » att ta fram nyckeltal för den offentliga upphandlingen har påbörjats. Ini-tiativtagare är Sveriges Offentliga Inköpares (SOI) ordförande Lisbeth Johnson, som också är upphandlingschef i Halmstad kommun.

– Upprinnelsen till det hela var egentligen Konkurrensverkets rapport ”Vad kan offent-liga beställare lära sig av privata?”, säger Lis-beth Johnson.

Flera av slutsatserna i rapporten stämmer med Lisbeth Johnsons egen uppfattning, till exempel att kommunikationen mellan be-ställare och leverantör sällan är tillfredsstäl-lande och att upphandlare styr processen utifrån ”hur” i stället för utifrån vad som ska uppnås. Det Lisbeth Johnson däremot inte håller med om är att konkurrensen har blivit sämre och att det kommer in färre anbud.

– Jag kände inte igen mig alls i det. De hade dessutom enbart tittat på upphand-lingar över tröskelvärdet.

Det fi nns en diskussion om att det endast är stora leverantörer som lägger anbud på ramavtalsupphandlingar, men det saknas

NYCKEska ge

– Två saker är speciellt viktiga att mäta – priset och att man faktiskt handlar från

det avtal som fi nns, säger Carina Sundgren, ekonom,

Piteå kommun.

NYCKELTAL SKA GE BÄTTRE AFFÄRER


affärerFo

to: J

ess

ica

La

rsso

n

U24-10 Nyckeltal-NY_kr.indd 40U24-10 Nyckeltal-NY_kr.indd 40 08-11-27 14.35.3008-11-27 14.35.30

siffror och därför är det viktigt att få ett ro-bust och vederhäftigt underlag till exempel i form av statistik, anser Lisbeth Johnson.

Ett behov av nyckeltalMånga har åsikter om den offentliga upp-handlingen, om regelverkets förträffl ighet eller hämmande funktion, om behovet av ny lagstiftning, om gränsvärden för direktupp-handling, om konkurrenssituationen och de små företagens möjligheter att få uppdrag, menar Lisbeth Johnson.

– Jag har ibland för min egen del känt behov av nyckeltal, till exempel i situationer där vi funderar på om vi kan förlänga ett avtal eller om det fi nns indikationer på att vi borde göra en ny upphandling.

Att jämföra priser som olika upphand-lande enheter gör för likvärdiga produkter, speciellt för varor och tjänster som köps från ramavtal, kan vara en enkel metod, menar Lisbeth Johnson. Vad har andra kommuner, landsting eller myndigheter fått för pris på till exempel en liter ekologisk mellanmjölk eller en minuts mobilsamtal?

Viktigt att mätaLisbeth Johnson skulle vilja att någon myn-dighet eller organisation kunde ta på sig uppdraget att ta fram statistik inom upp-handlingsområdet.

– Vi måste hitta jämförelsetal, och vi måste veta hur effektiva vi är. Mäter vi aldrig, får vi ju heller aldrig reda på det, säger Lisbeth Johnson.

Fakta som tas fram kan sedan ligga till grund för diskussioner och slutsatser om re-gelverk och framtida arbetssätt.

– I framtiden kan debatten bygga på fl er fakta. Vi får mer tyngd bakom våra argument gentemot det politiska systemet, i diskussio-nerna med näringslivets företrädare och inte minst internt i våra egna organisationer, när det gäller resurser och behovet av kompe-tens och kompetensutveckling, säger Lisbeth Johnson.

I somras skrev hon en ledare på SOI:s hemsida om detta och poängterade bland annat att man måste börja mäta inköpseffek-tiviteten och att metoder måste utvecklas för att kunna värdera de affärer som görs. Hon uppmanade medlemmarna att lämna förslag, och utifrån de tiotal svar som kom in har nu en arbetsgrupp bildats inom SOI.

I startgroparnaEn av de medlemmar som svarade på Lisbeth Johnsons uppmaning var Carina Sundgren, ekonom på Piteå kommun. Hon driver nu arbetet med nyckeltalen vidare.

Den nybildade arbetsgruppen består av representanter från kommunerna Piteå, Halmstad, Växjö, Östersund, Kungälv, Gö-teborg, Skövde, Tyresö och Trollhättans stad. Arbetet har hittills resulterat i en sam-manställning av vilka nyckeltal som fi nns i dag. Exempel på nyckeltal är: hur många upphandlingar som genomförts per upp-handlare, anbud per upphandling, upp-handlingsvolym per år, hur många ramavtal som tecknats i kommunerna, andel miljö-märkta produkter samt avtals- och sorti-mentstrohet.

Växjö och Halmstad kommun har gjort egna prisjämförelser på sortiment. De har bland annat tittat på vad man betalar för en liter ekologisk mjölk.

– Jag tycker det är viktigt att vi först ser vad som fi nns. Vad är det vi mäter i dag? säger Carina Sundgren.

När det arbetet är gjort ska gruppen gå vi-dare och se vad som sedan ska mätas. Även Carina Sundgren poängterar vikten av att veta om man gör en bra affär och att kunna lära av dem som lyckats med det.

Finns mycket pengar att sparaSpeciellt två saker ser Carina Sundgren som särskilt viktiga att kunna mäta. Det ena är priset, det andra är om man faktiskt handlar utefter det avtal som fi nns.

– Jag kan tänka mig en enkel varukorg av artiklar med dagens priser, som går att jäm-föra. Det ger självklart ingen heltäckande bild, men det är en början. Vi måste också titta på om vi handlar från de avtal vi faktiskt har, säger Carina Sundgren.

Hon hoppas att arbetsgruppen i sitt fort-satta arbete ska fokusera på avtals- och sor-timentstrohet, det vill säga om man använder rätt leverantör, men också rätt sortiment.

– Det troliga är att resultaten från avtals-trohetsmätningarna som genomförs i olika kommuner inte går att jämföra i dag.

– Problemet med nyckeltal inom upphand-ling i dag är att det inte fi nns offi ciell statistik. Nyckeltalen måste defi nieras så att vi mäter samma saker, säger Carina Sundgren. ■

ELTALAFFÄRERge bättre

– Vi måste hitta jämförelsetal, och vi måste veta hur effektiva vi är. Mäter vi aldrig, får vi ju heller aldrig reda på det, säger Lisbeth Johnson, ordförande för SOI.


Foto

: Da

n-Å

ke W

äliv

aa

ra

U24-10 Nyckeltal-NY_kr.indd 41U24-10 Nyckeltal-NY_kr.indd 41 08-11-27 14.35.3808-11-27 14.35.38

bitsec_ny.indd 1bitsec_ny.indd 1 2008-11-27 15:49:342008-11-27 15:49:34


SÅ BLEV BAUSCH & LOMB BÄTTRE ANBUDSGIVARE leverantör

FÖR TVÅ ÅR SEDAN » identifi erade Bausch & Lomb Nordic upphandlingar som en strate-gisk fråga för bolaget. Det var ett område som de ville bli duktiga på. För att uppnå sitt mål inledde företaget ett framgångsrikt ut-vecklingsarbete som fortfarande pågår. Af-färsområdeschef Peter Ehrstedt tar emot på Bausch & Lombs nordiska huvudkontor i Stockholm, med magnifi k utsikt över Rid-darfjärden, för att berätta om bakgrunden till beslutet och den läroprocess som före-taget har gått igenom.

– Vi har många kunder inom sjukvården. Ska vi kunna hävda oss på marknaden måste vi förstå upphandlingsprocessen och vilka krav den ställer på oss. Det gjorde vi inte ti-digare, säger Peter Ehrstedt.

De fl esta förknippar Bausch & Lomb med ögonlinser och linsvätskor. Vissa känner också till att det dessutom är samma företag som en gång tog fram de världsberömda glasögonen Ray-Ban, ursprungligen tänkta att användas av piloter.

Men Bausch & Lomb ägnar sig även åt att utveckla och sälja utrustning för ögon-kirurgi. Företaget levererar all den utrust-ning som behövs för att genomföra kataraktoperationer, det vill säga opera-tioner av grå starr. Operationerna sker i hu-vudsak på sjukhus och utrustningen köps via offentliga upphandlingar.

Det var för att öka sin konkurrenskraft på den offentliga marknaden som företaget be-slutade sig för att bli duktiga anbudslämnare.

Bausch & Lomb har utvecklats från att lämna anbud utan större kun-skap om kunden, anbudsprocessen eller LOU, till att bli ett bolag som jobbar systematiskt med upphandlingar. Det har gett resultat.TEXT: MARIE L INDVALL

Bausch & Lomb:

Bausch & Lomb NordicBausch & Lomb Nordic ingår i den amerikan- »

ska koncernen Bausch & Lomb. Det nordiska kontoret ligger i Stockholm. Bolaget har 52 an-ställda och är uppdelat på två divisioner: Vision Care och Surgical. Peter Ehrstedt är ansvarig för den senare divisionen. Företaget levererar exempelvis kontaktlinser och linsvätskor samt kompletta utrustningar för kataraktoperationer, det vill säga operationer av grå starr. Företaget utvecklar, tillverkar och marknadsför kirurgiska produkter i hela världen. Bland Bausch & Lombs kunder som köper kirurgisk utrustning, fi nns bland annat de större universitetssjukhusen samt mindre, regionala sjukhus.

”Vi slutade gissa och började arbeta systematiskt”

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

U24-10 Bausch & Lomb_kr.indd 43U24-10 Bausch & Lomb_kr.indd 43 08-11-27 14.17.5708-11-27 14.17.57

Och första steget i processen var att göra en nulägesanalys. Peter Ehrstedt skräder inte med orden.

– Vår analys visade att vi skötte upphand-lingarna med vänster hand, att vi varken för-stod processen eller arbetsrytmen. Vi var i otakt med kunden och dessutom okunniga om LOU. Vi hade helt enkelt inte spelreg-lerna klara för oss.

Men bolaget uppvisade inte bara bristande kunskaper när det gällde den praktiska sidan av upphandlingsarbetet.

– Vi var faktiskt lite rädda också. Det kändes stort och komplext att ge sig i kast med upp-handlingar, medger Peter Ehrstedt.

Satte samman ett teamPeter och hans kollegor bestämde sig för att kliva ur komfortzonen och systematiskt ta itu med frågan. Till att börja med satte de ihop ett upphandlingsteam på fyra personer. Så småningom utsågs en av dem till upp-handlingskoordinator. Gruppen började sitt arbete med att läsa igenom gamla upphand-lingar och de anbud som konkurrenterna hade lämnat. De började sätta sig in i Lagen om offentlig upphandling samtidigt som de köpte och deltog i kurser.

– Vi slutade helt enkelt att gissa och började sätta oss in i vad som krävdes av oss, berättar Peter Ehrstedt.

Nu har två år av systematiskt arbete för-fl utit och under vägen har Peter och hans kollegor lärt sig fl era saker. Inte minst att ha tålamod, för upphandlingar är en process som tar tid. En uttalad ambition är också att skriva kortfattade, koncisa och tydliga svar på frågorna i förfrågningsunderlaget.

– Vi försöker hela tiden tänka på att vi skriver för en läsare som kanske inte är helt insatt i vårt område. Vi strävar efter att skriva pedagogiskt och tydligt. Det handlar om att tänka sig in i upphandlarens situation.

Skulle vinna på dialogPeter Ehrstedt säger att hans respekt för upphandlarnas arbete har vuxit i takt med att han har blivit allt mer insatt i upphand-lingsprocessen.

– I dag är vi betydligt mer på det klara med den tajta situation de befi nner sig i och vilken tung arbetsbörda de kan ha.

Men han understryker också att det fi nns saker som upphandlarna skulle kunna lära av den privata sektorn och de kommersiella diskussioner som förs där. Inte minst skulle de tjäna på att i större utsträckning bjuda in leverantörerna till samtal. Peter Ehrstedt anser att upphandlarna skulle kunna vinna mycket på en dialog direkt med leverantö-rerna och inte enbart lita till olika dokument och skriftväxlingar.

− Bristande insikter är förmodligen en av förklaringarna till att många upphandlingar har en tendens att vara alltför komplicerade.

Upphandlarna ställer ibland frågor som är ganska överfl ödiga och inte helt relevanta för upphandlingen. Kanske är det ett sätt för dem att helgardera sig när de inte behärskar ett område särskilt väl.

Enligt Peter Ehrstedt riskerar det att leda till att upphandlarna i stället producerar ett förfrågningsunderlag som utvecklas till ett monsterdokument. Något som förmodligen skulle kunna undvikas om det fanns en bättre dialog mellan upphandlare och leverantör.

Vågar frågaAtt reda ut oklarheter i förväg har blivit en ledstjärna för Peter Ehrstedt och hans kol-legor. I dag vågar de fråga så fort något fram-står som oklart i förfrågningsunderlaget. Alla oklarheter ska benas ut innan anbudet skickas in.

– Vår uttalade målsättning är att skriva så att vi aldrig ska behöva komma in med kom-pletteringar.

Andra insikter som har vuxit fram under de gångna åren är att det bakom varje kliniks behov fi nns fl era olika kundgrupper att lära känna. En läkare och en sjuksköterska kan ha olika behov, precis som en medicintek-niker och en inköpare kan se på frågan på olika sätt.

– Vi har blivit betydligt mer ödmjuka. I dag förstår vi att våra kunder jobbar i en mycket komplex organisation där beslut inte kan fattas hur som helst. Processen fram till ett färdigt upphandlingsunderlag är lång, och det helhetsperspektivet måste vi ha i våra kontakter med kunden.

Den nordiska delen av Bausch & Lomb är ingen jätteorganisation. Företaget har 52 an-

ställda i Norden. Majoriteten av dem fi nns i Stockholm. Trots det avsätter de ordentligt med tid när det är dags att lämna in anbud.

Vid lättare upphandlingar tar anbudet un-gefär två dagar att sätta ihop medan en kom-plex upphandling tar fem till sju dagar i anspråk. Då arbetar den ansvarige medarbe-taren full tid med enbart upphandlingen och har samtidigt det övriga upphandlingsteamet som stöd. Upphandlingarna går i vågor men i genomsnitt lämnar företaget anbud på un-gefär tolv förfrågningar om året i Sverige.

– Nu blir vi inte längre bortsorterade. Vi har visserligen inte vunnit alla upphand-lingar som vi har lämnat anbud på, men vi får alltid vara med och offerera. Det är lättare att acceptera ett nej när man har fått vara med och konkurrera om affären, än om man har blivit bortplockad, säger Peter Ehrstedt. ■

upphandlingstips från Baush & Lomb

Var systematisk.

Ha tålamod. Det tar tid att lära sig upphand-lingsprocessen.

Skaffa kunskap om de olika kunderna, ochkartlägg deras olika behov.

Om något i förfrågningsunderlaget är oklart – våga fråga!

Ha respekt för upphandlarnas tid. Sträva ef-ter att vara så tydlig som möjligt i anbudet.

Skaffa kunskap om LOU.

1

2

3

4

5

6

6

SÅ BLEV BAUSCH & LOMB BÄTTRE ANBUDSGIVARE


leverantör

– Vår uttalade målsättning är att skriva så att vi aldrig ska behöva komma in med kompletteringar, säger Peter Ehrstedt, affärsområdeschef på nordiska Bausch & Lomb.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

U24-10 Bausch & Lomb_kr.indd 44U24-10 Bausch & Lomb_kr.indd 44 08-11-27 14.19.0508-11-27 14.19.05

Hem Skicka förfrågan Min sida Kontakt

Direktupphandla på webbenOPIC direct är för dig som snabbt och enkelt vill göra ett inköp och samtidigt spara tid och pengar. Smart, enkelt och nej, det finns ingen hake.

Du får rätt information och leverantörerna når dig som är intresserad av deras varor och tjänster.

Vi hjälper gärna till att lägga upp din förfrågan! Kontakta kundtjänst på 040-630 64 60 eller kundtjä[email protected]

Bygg och anläggning • Drivmedel • Elektricitet • Fordon/bilar, leasing mm • Hotelltjänster

Hälsovård/friskvård • IT och data • Juridiska tjänster • Kläder • Kongress och konferens

Konsulttjänster • Kontorsmaterial • Marknadsföring • Marknadsundersökning • Möbler

Promotionartiklar • Reklambyråtjänster • Rekrytering och bemanningstjänster

Resebyråtjänster • Städtjänster • Säkerhetstjänster • Telekomtjänster/utrustning

Transport/flytt • Trycksaker • Utbildning • Översättningstjänster

Skicka förfrågan1 Jämför svaren2 Välj bästa budet3

Välj bransch

Nyhet!

Nu kan offentlig sektor använda OPIC direct.

OPIC direct är även valbar modul i upphandlings- verktyget OPIC tendsign.

www.opicdirect.com

Skriv ut rapport4

direct

opic.indd 1opic.indd 1 2008-11-26 12:57:122008-11-26 12:57:12

Du frågar, experterna svarar

Mitt företag har verkat på den offentliga mark- »naden under tre år och jag har ansvarat för ett tio-tal anbud under den tiden. Jag tycker att jag har lärt mig en hel del, men skulle vilja fördjupa mig i ämnet. Så jag undrar om du har några boktips?

Den bok som jag kan rekommendera dig att läsa är Upphandlingens grunder av Kristian Pedersen (2008). Läser du den får du en in-troduktion till offentlig upphandling och den upphandlingslagstiftning som fi nns i dag. Bland annat innehåller boken informa-tion kring:

Historik kring upphandlingslagstiftning• De grundprinciper som styr vid offentlig • upphandlingTröskelvärden• Upphandlingsprocessen• Ramavtal•

Boken ger dig en bra grund att stå på och gör att du kommer att förstå förfrågningsun-derlag och hela upphandlingsprocessen bättre. Boken tar inte upp hur du lyckas med att göra affärer inom offentlig sektor och ger inte heller tips om hur du ska tänka när du lämnar anbud, utan innehållet handlar en-bart om upphandlingslagstiftningen.

Någon litteratur värd att rekommendera som behandlar hur du gör affärer med of-

fentlig sektor på ett framgångsrikt sätt, med den speciella affärsprocess det innebär, har jag inte kunnat hitta. Med tanke på vilken omsättning den offentliga marknaden har, tycker jag att det är förvånande att det inte skrivs fl er böcker i ämnet.

Martin Göransson

Vilken typ av verifi kation kan man kräva när »man ställer miljökrav i upphandling? Vad är för-enligt med LOU? Är det möjligt att kräva exem-pelvis svanmärkning eller andra miljömärkning-ar för att en leverantör ska bli godkänd?

En verifi kation är ett bevismedel som intygar att ett miljökrav är uppfyllt eller kommer att uppfyllas. Den är oftast skriftlig men kan också vara prover eller fotografi er.

En veri fi kation ska vara spårbar till de produkter som upphandlas och den ska

vara giltig för den aktuella upphandlingen. Proportionalitetsprincipen betyder exem-pelvis att man inte enbart kan kräva miljö-märkning som bevismedel, eftersom även produkter som inte är miljömärkta kan leva upp till kriterierna.

Man måste alltså även godkänna andra typer av bevis, till exempel ett företags-internt intyg – om detta kan bevisa att ett specifi kt krav är uppfyllt.

Att inte kontrollera uppgifter som lämnas i ett anbud kan strida mot likabehandlings-principen. Regeln om ömsesidigt erkän-nande innebär exempelvis också att man är tvungen att godta andra lik-värdiga bevismedel utfärdade av utländska behöriga organ. Man får alltså inte enbart godta nationella system och normer.

Peter Nohrstedt

Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del-ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hovrättsfi skal från Svea hovrätt, har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkur-rensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Peter Nohrstedt är bio-log i botten och verk-samhetsansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer företag och offentlig förvalt-ning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kostnadseffektivt sätt.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

” Är det möjligt att krävaexempelvis svanmärkning eller andra

miljömärkningar för atten leverantör ska bli godkänd?”

FRÅGOR & SVAR


Expertpanelen

U24-10 Expertpanelen_kr.indd 46U24-10 Expertpanelen_kr.indd 46 08-11-27 14.22.0508-11-27 14.22.05

LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

När är det lämpligt att använda ett standard- »avtal?

Att använda sig av standardavtal kan vara både tids- och kostnadsbesparande. Genom att avtalsinnehållet redan är färdigt kan parterna inrikta sig på mer konkreta de-taljer. Standardavtalet kan vara framtaget av både säljar- och köparsida och borde då vara väl avväg t.

Dock fi nns standardavtal som är ensidigt framtagna av branschorganisationer och som utgör en del av de avtal som träffas i just den speciella branschen. Dessa avtal är an-passade efter de olika branschernas villkor. Sådana standardavtal kan upplevas som mer leverantörsvänliga för en köpare.

Standardavtalet kan reglera situationer som avtalsparterna kanske inte tänker på att ta upp i avtalet. Det kompletterar och fyller ut det individuella avtalet mellan parterna. Skulle det förekomma motsägelser mellan de olika avtalen gäller det individuella av-talet så gott som alltid före standardavtalet.

ETT STANDARDAVTAL innehåller ett fl ertal i förväg bestämda avtalsvillkor, som en eller fl era parter i ett avtal vill ska gälla i ett avtals-förhållande. ALOS 05 är exempel på ett stan-dardavtal som är särskilt framtaget för offentligt sektor och som gäller leverans av gods (utan montage).

MONTAGE 85 är ett annat standardavtal framtaget för offentlig sektor, och det gäller leverans av gods inklusive montage. Avtal 90 är framtaget av IT-företagen (en branschor-ganisation för företag som utvecklar, till-verkar och säljer it-produkter och it-tjänster), och är vanligt förekommande vid köp av it-relaterade produkter och tjänster.

Om ett standardavtal ska bli en del av ett avtal måste man se till att standardvillkoren infogas i det individuella avtalet. Det kan göras på olika sätt. Standardavtalet kan bi-fogas som en bilaga till avtalet. Man kan hän-visa till standardavtalet i en referensklausul. Parterna i en viss bransch kan tidigare ha an-vänt ett speciellt standardavtal sig emellan så att det kan anses som handelsbruk mellan

Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfaren-het från kvalifi cerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stock-holms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon ar-betar framför allt med att leda, genomföra och granska upphand-lingar.

Martin Göransson är grundare av Cavella AB, ett konsultbolag som bistår företag vid hela eller delar av anbudsprocessen i offentliga upphand-lingar. Dessförinnan har Martin mångårig erfarenhet av att skriva anbud i egenskap av marknadsområdes-chef vid privata företag.

Jag har hört att man i en offentlig upphand- »ling kan ställa krav på miljöprestanda som ännu inte fi nns på marknaden, för att på så vis driva fram teknikutveckling som gynnar miljön. Är det sant och hur funkar detta?

Teknikupphandlingar har skett inom energi-effektiviseringsområdet med många goda erfarenheter. Teknikupphandling syftar till att stimulera och skynda på utveckling och marknadsintroduktion av ny teknik. Meto-diken nyttjar marknadens aktörer för att utveckla nya efterfrågade produkter och har varit framgångsrik när det gäller att till-

fredsställa kundbehov, ge goda miljöeffekter och stimulera näringslivsutveckling.

Teknikupphandling är en stegvis process som i regel omfattar förstudie, bildande av beställargrupp, framtagning av kravspecifi -kation, anbudsförfarande, utvärdering av anbud, uppföljning samt sprid-ning och marknadsintroduk-tion. För mer information, se rapporten ”Teknikupphand-ling som styrmedel – metodik och exempel” som fi nns på www.energimyndigheten.se.

Peter Nohrstedt

” Hur kan en upphandling fungera som styrmedel för att gynna miljön?”

parterna. Generellt sett är det bäst att bifoga standardavtalet till de avtal som ska ingås, för att undvika oklarheter om vad som ska gälla mellan parterna.

En svårighet vid tillämpningen av stan-dardavtal kan vara att reda ut hur det har införlivats i ett individuellt avtal och därmed blivit en del av avtalsinnehållet mellan par-terna. Den part som vill att ett standardavtal ska gälla mellan parterna gör bäst i att tydligt upplysa motparten om detta.

Ett annat problem är tolkningen av stan-dardavtal eftersom man ibland använder sig av helt andra tolkningsprinciper än vid tolk-ning av andra avtal. Grundläggande är, som

vid all avtalstolkning, att den gemensamma partsavsikten är avgörande, och det gäller att hitta den.

Att använda standardavtal kan vara smi-digt, men upphandlande myndigheter/en-heter bör vara vaksamma på vad ett visst standardavtal kommer att innebära för myn-digheten/enheten, ur en affärs-mässig synvinkel. Är villkoren balanserade eller är de utfor-made på så sätt att de är mer fördelaktiga för säljaren än för köparen?

Pia Nylöf

”Grundläggande är att den gemensamma parts-

avsikten är avgörande, och det gäller att hitta den.”


U24-10 Expertpanelen_kr.indd 47U24-10 Expertpanelen_kr.indd 47 08-11-27 14.21.4608-11-27 14.21.46

En anbudsgivare får tåla ett sänkt skadestånd när anbudsgivaren missar fristen för överpröv-ning, slår tingsrätten fast. TEXT: CARL BOKWALL

Tingsrätten i Kristianstads dom av den 6 november 2008 i mål nr T 980-02. »Tillämpad lag var lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. »Tiodagarsfristen börjar löpa från den dag då upplysningar skickats – inte när handlingarna tas emot. »

Läs mer i domarna och lagtexten

AKTUELLA DOMAR


juristens analys

Missad överprövning ger lägre skadestånd

REGION SKÅNE HADE » upphandlat bröstreduk-tionsoperationer med krav på att operatio-nerna skulle utföras i Mellersta Skånes Sjukvårdsdistrikt. En av anbudsgivarna som inte var lokaliserad i detta sjukvårdsdistrikt, kunde därför inte konkurrera med det pris och den kvalitet som skulle kunna ha erbju-dits om operationerna varit möjliga att ut-föra i anbudsgivarens ordinarie lokaler. Anbudsgivaren ansökte om överprövning

men ansökan avvisades eftersom den inkom för sent. Anbudsgivaren väckte därefter talan om skadestånd.

Tingsrätten fi ck nu pröva om anbuds-givaren lidit skada, hur stort skadeståndet i så fall skulle bli och om skadeståndet skulle minskas på grund av att anbudsgivaren inte hade påtalat bristerna i upphandlingen och agerat på så sätt att upphandlingen kunde överprövas. ■

TINGSRÄTTEN KONSTATERADE ATT » anbuds-givaren hade lidit skada eftersom denne skulle ha tilldelats kontraktet om upphand-lingen hade genomförts på ett korrekt sätt. Anbudsgivaren var därmed berättigad till ett skadestånd som motsvarade den vinst som denne skulle ha fått om Region Skåne hade antagit anbudsgivarens anbud.

Tingsrätten bestämde skadeståndet till drygt 18 miljoner kronor.

Därefter gick tingsrätten in på frågan om skadeståndet skulle minskas. Först slog tingsrätten fast att skadeståndets storlek inte

kan minskas för att felaktigheter i upphand-lingen inte påpekas under upphandlingen.

Sedan prövades om anbudsgivaren be-gränsat sin skada när denne inte hade fått till stånd en överprövning av upphandlingen. Enligt tingsrätten hade anbudsgivaren fel-bedömt tiodagarsfristen och därmed skickat in begäran om överprövning för sent. An-budsgivaren ansågs därför ha varit oaktsam (om än bara lite) och inte begränsat sin skada. Skadeståndet skulle därför begränsas till två tredjedelar, i det här fallet till tolv mil-joner kronor. ■

FAKTA I MÅLET

Krävde skadestånd för felaktiga skallkrav

DOMSTOLENS BEDÖMNING

Missad frist ger sänkt skadestånd

Carl Bokwall, advokat på advokatfi rman Cederquist, analyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

U24-10 Juristen_kr_bn_s.indd 48U24-10 Juristen_kr_bn_s.indd 48 08-11-27 14.25.5108-11-27 14.25.51

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t


TINGSRÄTTENS DOM INNEBÄR » att en anbuds-givare som inte påtalar brister i förfrågnings-underlaget under upphandlingen och/eller som missat att få upphandlingen överprövad i rätt tid, inte förlorar sin rätt till skadestånd. Detta har även tidigare slagits fast av hov-rätter runt om i landet. Däremot säger tings-rätten att skadeståndet kan minskas för att anbudsgivaren inte får till stånd en över-prövning i rätt tid. Frågan är hur mycket.

Tingsrätten avfärdade enligt vår uppfatt-ning helt riktigt Region Skånes invändning att skadeståndet skulle jämkas till noll kronor för att överprövning skett för sent. Ett sådant synsätt skulle urholka syftet med skade-ståndet, nämligen att vara både preventivt och reparativt.

Att skadeståndet är preventivt betyder att det ska ge upphandlande myndigheter inci-tament att upphandla korrekt för att inte få skadeståndskrav på halsen. Den reparativa funktionen innebär helt enkelt att en förför-delad anbudsgivare, som kan visa att den skulle ha fått kontraktet om det inte begåtts något fel, ska försättas i samma situation som

om felet inte hade begåtts, det vill säga att anbudsgivaren får hela kontraktsvinsten som skadestånd.

Tingsrätten avfärdade Region Skånes upp-fattning att skadeståndet skulle jämkas till noll kronor, men tingsrätten fastslår att en anbudsgivare har en skyldighet att försöka få upphandlingen överprövad i länsrätten innan skadeståndskrav reses i tingsrätten. Tingsrättens uppfattning är i och för sig rimlig: om överprövning sker kan upphand-lingen rättas så att den förfördelade anbuds-givaren får kontraktet.

Därmed fi nns inte längre något utrymme för, eller behov av, en skadeståndsprocess. Tingsrättens avgörande väcker dock ett antal frågor.

I målet var det fråga om en för sent in-kommen ansökan om överprövning. Det var alltså inte fråga om en anbudsgivare som spekulerat i att det är bättre att kapa åt sig vinsten genom skadestånd än att överpröva sig till kontraktet och faktiskt utföra kon-traktet och därför helt struntat i att försöka

få upphandlingen överprövad. Kan en helt utebliven ansökan om överprövning (och skälen för detta) medföra en kraftigare minskning av skadeståndet än en tredjedel, kanske rent av till noll kronor?

En annan fråga är om tingsrättens resone-mang även gäller en potentiell leverantör som inte har lämnat anbud i upphandlingen. Man kan tänka sig att en leverantör inte läm-nade anbud på grund av ett visst (otillåtet) skallkrav. Måste även en sådan leverantör först ansöka om överprövning innan skade-ståndstalan väcks?

Den som inte har lämnat in anbud får ju inget tilldelningsmeddelande och har nor-malt inte tillräckligt underlag för att bedöma om upphandlingen ska överprövas.

Hur det än är med svaren på dessa frågor, så skickar tingsrättens dom en signal om att leverantörer måste räkna med ett minskat – och i vissa fall säkert kraftigt minskat – skadestånd, om de slarvar med överpröv-ningsfristen eller helt sonika struntar i överprövningen och går direkt på skade-ståndet. ■

När kan skadeståndet jämkas till noll?ANALYS AV DOMEN

... jobba helt webbaserat ?

... skapa elektroniska förfrågningar ?

... låta leverantörerna svara direkt på webben ?

... utvärdera anbuden i systemet ?

... skriva avtal i systemet med rätt nyckelfakta ?

... publicera ut avtalen i en avtalskatalog ?

Kort och gott: Vill du sköta hela upphandlingsprocessen från analys till avtal i ett system, kontakta mig!

tendsignVill din organisation...

Fredrik Kristiansson Affärsområdeschef Tel 0704-82 20 67, [email protected]

U24-10 Juristen_kr_bn_s.indd 49U24-10 Juristen_kr_bn_s.indd 49 08-11-27 14.26.0508-11-27 14.26.05

DET FINNS MÅNGA » sätt att bli upphandlings-chef på. John Fredlund, 46 år och Storstock-holms Lokaltrafi ks nya upphandlingschef sedan den 11 augusti, hade till en början inga som helst tankar på att syssla med upphand-ling och inköp.

– Upphandlingar var något som jag till en början gjorde allt för att hålla mig ifrån, säger han. Det kändes byråkratiskt, krångligt och tråkigt men började efterhand bli både in-tressant och viktigt, säger John Fredlund.

Han kom inte in i branschen som ekonom eller jurist utan började sin bana som elek-

triker. Efter avslutade studier till elingenjör har han jobbat både som konstruktör och projektledare. Med dessa erfarenheter som grund började han på Folktandvårdens då-varande försörjnings- och upphandlingsav-delning. Där väcktes intresset och en ambition om att förändra och förbättra hela processen som leder till den goda affären, där upphandling ingår som en viktig del.

– När jag senare började jobba på Locum som teknikförvaltare så handlade många frågor om upphandling och arbetsprocesser. Då jag var mycket engagerad och intresserad

av dessa frågor tyckte Locums tekniska di-rektör att jag skulle börja arbeta med frå-gorna på en företagsövergripande nivå. Och jag fi ck då möjlighet att vidareutveckla mitt intresse att utveckla sättet att göra upphand-lingar på, att göra goda affärer, helt enkelt. Och på den vägen är det, säger han.

John Fredlund är också aktiv som före-läsare och utbildare inom upphandlings-frågor, och det var under ett sådant tillfälle som han kom i kontakt med Ragna Forslund, chefs jurist på SL, som föreslog att han skulle söka platsen som upphandlingschef.

– Jag trivdes bra på Locum och hade ingen tanke på att byta jobb, men tjänsten såg spän-nande ut och jag ville gärna prova på chefs-rollen och skickade därför in en ansökan.

På SL fi ck John Fredlund en helt ny avdel-ning att organisera eftersom beslut fattats om att införa centralt upphandlingsstöd. Den nya avdelningen består av sex upphand-

den goda kundenAtt göra bra affärer är inte bara frågan om att minska utgifterna. Det handlar också om att bygga bra relationer med aktörerna på mark-naden, menar John Fredlund, ny upphand-lingschef för SL. TEXT: MATTIAS INGHE

h a n v i l l f ö r s t ä r k a s l s o m

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

JOBB OCH UTVECKLING


karriär

U24-10 Karria ̈r_kr_s.indd 50U24-10 Karria ̈r_kr_s.indd 50 08-11-27 14.27.1608-11-27 14.27.16

Hur löneförhandlar jag bättre?Vi har individuell lönesättning, men jag har hittills inte lyckats något vidare i mina förhandlingar. Hur ska jag förbereda mig inför nästa förhandling för att få en bättre utveckling?

Det är viktigt att du visar din arbetsgivare vad du faktiskt åstad-kommer i din yrkesroll. Försök att lyfta fram konkreta resultat av ditt arbete och peka på sådant som utmärker din prestation i rela-tion till andras. Förbered dig noggrant genom att tydligt och klart lyfta fram ett antal sådana situationer.

Försök också att ta reda på så mycket du kan om hur löneläget i allmänhet är i organisationen och hur du ligger till i jämförelse med andra som åstadkommer liknande resultat. De fl esta arbets-givare är mycket mer benägna att premiera faktiskt uppnådda pre-stationer än sådana som eventuellt kan inträffa i framtiden. Sannolikt ger detta dig större framgång.

Hur får vi fl er sökande?Vi håller på att rekrytera upphandlare, men har hittills bara fått två sökande till tjänsten. Hur gör vi för att få in fl er? Vi har annonserat hos arbetsförmedlingen, på vår egen webbsida och i lokaltidningen.

Jag föreslår att ni undersöker andra rekryteringsvägar såsom till exempel rekryteringsföretag. Ofta har dessa ytterligare några kanaler för att hitta kandidater. Viktigt att tänka på när ni väljer ut en aktör att samarbeta med, är att rekryteringsföretaget verkligen förstår vad det innebär att arbeta som inköpare/upphandlare. Min erfarenhet är att många rekryteringsföretag har svårt att hänga med i den förhållandevis snabba utvecklingen på detta område. Om ni däremot hittar en partner som är duktig på inköpsområdet, kan ni räkna med ett bra stöd i processen och fl er kandidater.

Mattias Hultheimer är rekryteringskonsult och svarar på dina frågor om karriär, utbildning och löner. Mejla din fråga till [email protected]. Självklart är du anonym.

Mattias Hultheimer …… är vd för EFFSO (Effective Sourcing AB), ett företag med 15 rekryteringskonsulter som enbart rekryterar till inköps- och upp handlingsfunktioner. Mattias har under nästan tio år arbetat med kompetens- och karriärutveckling inom inköps- och upphandlings-funktioner.

FRÅGA KARRIÄREXPERTENlare, och rekrytering av en upp-handlingsassistent pågår.

De stora upphandlingsområ-dena på SL är framförallt trafi k-, byggentreprenader, infrastruktur och tekniska satsningar.

– En högt prioriterad fråga i bolaget är att införa ett certi-fi erat ledningssystem för organi-sationen. Som en del i detta ledningssystem ingår upphand-lingsprocessen med tillhörande

instruktioner och upphand-lingsmallar. Detta leder bland annat till att arbetet kring upp-handlingarna görs på ett likartat sätt, vilket också kommer att un-derlätta upphandlingsarbetet i den egna organisationen. En tydlig och informativ annonse-ring gör att marknaden inte be-sväras i onödan. Aktörer kan då snabbt göra en bedömning om de kan tillhandahålla den efter-frågade varan eller tjänsten och om de har den kapacitet som ef-terfrågas, säger han, och fort-sätter:

– En bra, likartad struktur på förfrågningsunderlagen innebär också att anbudsgivarna kommer att känner igen sig och har därmed lättare att lämna anbud. På så vis kommer SL i ännu större grad att uppfattas som ett mer enhetligt företag.

Han vill även se över system och metoder för att ytterligare öka spårbarheten i genomförda upphandlingar. Detta för att öka

möjligheterna till att få fram bra rapportunderlag för upphand-lingsstatistik och analyser.

Som representant för SL i in-tresseföreningen Byggherrarna sitter John Fredlund med i deras utskott för LOU-frågor samt ut-skottet för nya samverkans-former. Utskotten arbetar i nära dialog med marknaden avseende utvecklingsfrågor.

Frågorna som diskuteras är många: Regelförenklingar för upphandlingar under tröskelvär-dena och huruvida det fi nns någon gemensam syn på dessa. Kriterier som inte är påtagligt mätbara, det vill säga så kallade mjuka parametrar, och hur de bäst bör bedömas. Vilka är bra utvärderingsmetoder? Ska det poängbedömas, eller fungerar verbal utvärdering? Hur und-viker man subjektivitet i bedöm-ningarna?

– En viktig förutsättning för att lyckas med sitt utvecklings-arbete är att arbeta i nära sam-arbete med de olika branscherna. Det skapar ett större förtroende för upphandlande myndigheter/enheter. En annan viktig del i förtroendeskapandet och kvali-tetssäkringsarbetet är att ut-nyttja de möjligheter som lagen tillåter avseende aktiv kommu-nikation mellan oss och leveran-törerna under processens gång, säger John Fredlund. ■

”Upphandlingar gjorde jag till en början allt för att

hålla mig ifrån”


AffärsConcept är ett konsultföretag verksamt inom offentlig upphandling med fokus att hjälpa köpare inom offentlig sektor att göra lyckade affärer.

Vi får ständigt nya kunder och uppdrag och behöver expandera. Därför söker vi personer med erfarenhet från upphandling, gärna inom IT och byggentreprenader, som passar i konsultrollen. Välkommen med din intresseanmälan till [email protected]

Vill du bli konsult inom upphandling? Jämtlands läns landsting söker

UPPHANDLINGSCHEF

läs mer på www.jll.se/sokajobbeller www.offentligajobb.se

U24-10 Karria ̈r_kr_s.indd 51U24-10 Karria ̈r_kr_s.indd 51 08-11-27 14.27.2808-11-27 14.27.28

SIPU HAR ANORDNAT » kurser sedan 1979 och är medlem i Sauf, Sveriges Auktoriserade Ut-bildnings Företag. Från år 2007 har de även börjat anordna webbaserade kurser.

– Sipu har haft akademiska kurser i tio år. I september nästa år kommer vi att starta två nya akademiska kurser på 30 poäng, säger Inger Westin, kursansvarig på Sipu.

Hon kan se en trend i att fl er och fl er väl-utbildade människor börjar arbeta inom den offentliga sektorn, vilket också ställer högre krav på kurserna.

– Jag märker att fl er jurister har börjat ar-beta på inköpsavdelningarna, och de ställer ju andra krav på våra utbildningar, säger Inger Westin.

Att kunden kan lägga upp en kurs tillsam-mans med Sipu ser hon som en stor fördel. Behoven styr då vad som ska tas upp på kursen och planeringen sker i ett samarbete.

– Den enda nackdel jag kan se med dessa kurser är väl att deltagarna inte vidgar sitt nätverk. De träffar inga utanför sin arbets-sfär och kan inte utbyta erfarenheter med andra deltagare, än sina kollegor.

Sipu spänner över ett brett fält från grund-utbildning till akademiska poäng, och Inger Westin påpekar att de är noga med före läsare och snabbt byter ut dem som inte håller måttet.

– Vi har bra uppföljningsmetoder och är lyhörda för vad våra kunder vill ha. Jag upp-lever det som att många kommer tillbaka till Sipu, säger Inger Westin.

Fler kurser för upphandlareVJS, Vidareutbildning av jurister, samhälls-vetare och ekonomer, är en stiftelse som har funnits sedan slutet av 1960-talet och som har fortbildat många inom såväl juridiska som angränsande områden. Nyheten hos VJS är att de från och med hösten 2008 satsar på fl er kurser inom offentlig upphand-ling än tidigare.

– Vi vänder oss främst till dem som arbetar som rådgivare till upphandlare, till exempel

bolagsjurister och advokater, men också till de leverantörer och upphandlare som själva deltar i upphandlingsprocessen, säger An-ders Rådström, projektledare på VJS. Vi har sett ett ökat utbildningsbehov och försöker täcka upp det området också.

Några skräddarsydda företagsförlagda kurser har de ännu inte inom offentlig upp-handling, däremot inom vissa andra ämnes-områden. Anders Rådström kan se både för- och nackdelar med skräddarsydda före-tagsförlagda kurser.

– Ibland kan det vara bättre med så kallade inhouse-kurser framför öppna kurser – du kan ställa ”dåliga frågor” utan att känna dig avslöjad inför andra kursdeltagare än dina kollegor. Däremot saknas ofta mixen av män-niskor, som de öppna kurserna har. Det blir ofta mer dynamiskt och deltagarna kan ta del av varandras erfarenheter, menar Anders Rådström.

Han håller med om att allt fl er är välutbil-dade, vilket ställer högre krav på kurserna.

– Fler är välutbildade, framför allt de yngre som arbetar som advokater, bolagsjurister eller rådgivare till offentliga upphandlare. De måste veta vad som gäller och har också lärt sig EG-rätten, säger Anders Rådström.

VJS är inte certifi erade, men lärarna och kurserna får höga betyg på utvärderingarna.

– Vi har funnits i 40 år och kursdeltagarna kommer tillbaka till oss. Det är ett bra betyg för oss, säger Anders Rådström.

Praktiska kurserAllego satsar mycket på praktiska kurser, för både leverantörer och inköpare, nästa år.

– Flera av våra kursdeltagare har efter-frågat just det praktiska och därför anpassar vi oss efter dem och satsar mycket på det, säger Anna Gustafsson, affärsområdeschef för utbildning på Allego.

En av nyheterna är en kurs i hur man lägger anbud, Anbud för nybörjare. Inga sär-skilda förkunskaper behövs och kursen riktar sig mot leverantörer som precis har börjat eller ska börja lägga anbud i offentliga upphandlingar.

– En annan nyhet vi har för leverantörer är kursen Vägen till ett vinnande anbud. Där får deltagarna lära sig hur man gör för att faktiskt vinna upphandlingen, säger Anna Gustafsson.

Den tredje nyheten för leverantörer är en fyra och en halv dags utbildning, där del-tagarna träffas fyra gånger under en termin

PÅ RÄTT KURS 2009Inköpsavdelningarna är fulla av välutbildade personer som vill lära sig mer. Det ställer krav på fl er och bättre kurser, och UH24 har frågat fyra utbildningsföretag hur de möter upp efterfrågan. TEXT: EVA WENSTRÖM

– Nästa år startar vi två nya akademiska kurser på 30 poäng, säger Inger

Westin, Sipu.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

RÄTT KURS 2009


utbildning

U24-10 Utbildningar_kr.indd 52U24-10 Utbildningar_kr.indd 52 08-11-27 14.38.2708-11-27 14.38.27

’’och avslutningsvis blir diplomerade an-budsgivare.

Flera nyheter riktar sig också mot inkö-pare och upphandlare. Bland annat kommer en endagskurs hållas där deltagarna får ge-nomföra en fi ktiv upphandling och lär sig de olika momenten. En annan nyhet är kursen Affärsmannaskap.

– Där kommer vi bland annat att prata om ”den goda affären” och titta på etiken och hur man faktiskt genomför en bra upphandling.

Andra nyheter under nästa år är en för-djupningskurs om lagen om offentlig upp-handling, som är en fortsättning på Allegos grundutbildning om LOU, samt kursen Ut-värdering i praktiken, där de går igenom olika utvärderingsmodeller och gör utvärderingar.

I dag efterfrågar kursdeltagarna mer praktik, vilket är den stora förändringen i branschen, menar Anna Gustafsson. När den nya lagen kom fanns ett stort behov av att lära sig den, vilket också skapade ett behov av att hålla kurser.

– Under fl era terminer har vi haft en stor efterfrågan på kurser i den nya lagen, men nu tror vi att den marknaden är mättad. Om några år, efter vissa lagändringar, kommer trenden säkert att gå åt mer juridiska kurser igen. Vi tar fasta på vad våra kunder efter-frågar och i dag är det praktiken, säger Anna Gustafsson.

Allego håller i både skräddarsydda och öppna kurser, och kursdeltagarna kommer från både enmansföretag och stora myndig-heter.

– Det är bra med en mix av människor, som det kan bli på de öppna kurserna. Del-tagarna kan byta erfarenheter med varandra och de får inblick i varandras vardag. Där-emot är de skräddarsydda kurserna mer kostnadseffektiva genom att deltagarna håller till på hemmaplan, och de får dess-

Andrea Åkesson, upphandlingsansvarig, Kustbevakningen

1. Jag vet faktiskt inte om det fi nns en utbildningsplan, men jag har i år gått en utbildning i att skriva förfrågningsunderlag och en utbildning i upphandling av konsulter/tjänster och blivit certifi erad inköpare. Jag försö-ker att välja ut de utbildningar som jag tror att jag kan få ett stort utbyte av, men det är inte helt lätt för det fi nns många kurser och olika utbild-ningsföretag. 2. Under de senaste två åren har jag gått föl-jande utbildningar: Allmän kurs i upphandling, Fördjupningskurs i upphandling, Att skriva för-frågningsunderlag, Upphandling av konsulter/tjänster och Certifi ering. Dessa kurser har Sipu ansvarat för. De två första har varit bra medan upphandling av konsulter/tjänster inte gav mig så mycket.

3. Jag vill lära mig mer om utvärdering och hur man ställer bra och lagmässigt korrekta miljökrav, som går att säkerställa att de uppfylls enligt den kravprofi l som angivits. Nadja Lukin, upphandlingssamordnare, Haparanda

1. Inom vår kommun har vi inte en speciell utbildningsplan för upphandlare. Däremot går nyanställda en tredagars utbild-ning hos SKL. Upphandlarna avgör själva sitt behov av fortbildning.

2. Jag har medverkat vid kurser och majorite-ten av dessa har anordnats av SKL. Utbytet har varit väldigt bra.

3. Just nu är LOV aktuellt hos oss och detta ställer krav på upphandlingsenheten. Att byta erfarenheter med andra kommuner kring LOV är viktigt.

1. Hur sköter du din fortbildning? Finns det till exempel någonutbildningsplan där du jobbar? 2. Har du gått någon kurs under de senaste två åren? Vilken kurs och arrangör var det? Hur stort varutbytet av kursen? 3. Vad skulle du behöva lära dig mer om just nu?

Enkäten

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

tutom en kurs anpassad helt efter sin egen verksamhet. Denna typ av utbildningar ser vi en ökande efterfrågan på, säger Anna Gustafsson.

Både skräddarsyddaoch öppna kurserJure är en bokhandel som ger ut juridisk facklitteratur, men som också arrangerar kurser i de fl esta juridiska discipliner. Fokus ligger på aktuella frågor och lagändringar.

– Det kommer att bli fl er kurser inom of-fentlig upphandling. En annan nyhet är att vi nästa år kommer att vända oss till speciella yrkeskategorier, berättar Olle Hed på Jure.

Jure har en bred bas av kunder från de ju-ridiska yrkeskategorierna – advokater, do-mare och jurister – som de vänder sig till.

– Vi har ganska avancerade juridiska ut-bildningar och riktar oss till dem som behöver speciell juridisk kunskap, säger Olle Hed.

Kurserna som ges är både öppna och skräddarsydda. Bland annat är Jure ute på myndigheter och statliga verk.

– En fördel med det är att det bara behövs lärare, en annan fördel är att det fi nns möj-lighet att prata ”företags- eller myndighets-hemligheter”.

Olle Hed menar att interaktiviteten mellan deltagarna, men även mellan lärarna och deltagarna är viktig.

– Det ställs intressanta frågor och ofta blir det mycket diskussioner på de öppna kurs-erna. Många uppskattar dessa kurser.

Jure är inte certifi erade men Olle Hed anser att det inte behövs.

– Nej, vi har trogna juridiska kursföre-läsare som också är författare till böcker vi ger ut. Vi är ju även ett bokförlag och precis som ett bokförlag är beroende av vem som skriver, så är vi beroende av vem som håller i kurserna, förklarar Olle Hed. ■

Vi ser en ökande efterfrågan på skräddarsydda kurserA NNA GUSTA FSSON, A FFÄ R SOM R Å DESCH EF, A LLEG O

– Trenden går mot att fl er är välutbildade, säger Anders Rådström, projektledare, VJS.

– Vi riktar oss till dem som behöver speciell juridisk kunskap, säger Olle Hed, Jure.

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto: Jerker Johansson


U24-10 Utbildningar_kr.indd 53U24-10 Utbildningar_kr.indd 53 08-11-27 14.38.3608-11-27 14.38.36

ALLA UTBILDNI Varsågod! 224 kurser från 13 utbildningsföretag. Alla kurser vänder sig till upphandlare eller leverantörer som säljer till offentlig sektor.

NAMN ORT DATUMANTAL

DAGARPRIS (KR)

VÄNDER SIG TILL BESKRIVNING

Affärsjuridik

Steg 6 – Upphandlingsjuridik Stockholm 2/4 1 4 950 Leverantörer Kursen ger dig en praktiskt inriktad introduktion till de lagar, regler och avtal som du, utöver upphandlingslagarna, bör känna till för att göra goda affärer genom offentlig upphandling. www.opic.com

Sipu Affärsjuridik – avtalsrätt Stockholm 21/4, 5/10 2 9 100 Upphandlare www.sipu.se

Silf Rätt vid köp Stockholm 31/3, 23/6, 22/9

3 17 950 Både och www.silf.se

Silf Rätt vid köp Göteborg 3/3 3 17 950 Både och www.silf.se

Silf Kommersiell avtalsrätt & Internationell handelsrätt

Stockholm 10/3, 26/5 3 17 950 Både och www.silf.se

Silf Kommersiell avtalsrätt & Internationell handelsrätt

Göteborg 21/4 3 17 950 Både och www.silf.se

Silf Transport- och logistikrätt Stockholm 1/4 2 12 950 Både och www.silf.se

Anbudsgivning

Anbud för nybörjare Stockholm 18/2, 17/3, 21/4, 13/5

1 4 300 Leverantörer Utbildningen ger grundläggande förståelse för hur offentlig upphandling fungerar. Metodiskt och pedagogiskt går vi igenom vad som krävs för att skriva ett komplett anbud. www.allego.se

Vägen till ett vinnande anbud Stockholm 25/2, 26/3, 22/4, 19/5

1 4 300 Leverantörer Utbildningen ger fördjupad kunskap kring offentlig upphandling. Vi fokuserar på vad som kännetecknar ett vinnande anbud samt den strategi och taktik som krävs på lång sikt. www.allego.se

Diplomerad kundansvarig offentlig sektor/KAM

Stockholm 11/2 4,5 17 800 Leverantörer Utbildning till Diplomerad kundansvarig för såväl offentlig sektor som storkund (KAM). Utbildningen spänner över en tremin och omfattar4,5 dagar. Logi tillkommer. www.allego.se

Diplomerad kundansvarig offentlig sektor/KAM

Malmö 24/2 4,5 17 800 Leverantörer Utbildning till Diplomerad kundansvarig för såväl offentlig sektor som storkund (KAM). Utbildningen spänner över en tremin och omfattar4,5 dagar. Logi tillkommer. www.allego.se

Steg 4 – De nya upphandlings-reglerna

Stockholm 29/1, 26/2, 26/3, 23/4, 28/5, 27/8, 24/9, 22/10, 19/11, 17/12

1 4 950 Leverantörer Kursen tar upp de senaste nyheterna i upphandlingslagarna och närliggande lagar. Även planerade ändringar i lagarna behandlas, till exempel det nya rättsmedelsdirektivet. www.opic.com


Göteborg 5/3, 14/5, 8/10, 10/12

1 4 950 Leverantörer Kursen tar upp de senaste nyheterna i upphandlingslagarna och närliggande lagar. Även planerade ändringar i lagarna behandlas, till exempel det nya rättsmedelsdirektivet. www.opic.com


Malmö 7/5, 12/11 1 4 950 Leverantörer Kursen tar upp de senaste nyheterna i upphandlingslagarna och närliggande lagar. Även planerade ändringar i lagarna behandlas, till exempel det nya rättsmedelsdirektivet. www.opic.com

Elektronisk upphandling

Steg 7 – Elektronisk upphandling Stockholm 19/5 1 4 950 Leverantörer Kursen ger dig en inblick i elektronisk upphandling, både vad gäller lagar och regler och om hur det går till att lämna elektroniskt anbud i praktiken.www.opic.com

Entreprenadupphandling

Sipu Entreprenadjuridik och upphandling Stockholm 6/4, 4/11 1 5 600 Upphandlare www.sipu.se

Jure Entreprenadrätt – AB 04 och offentlig upphandling i praktiken

Stockholm 22/4 2 8 900 Både och www.jure.se

Förfrågningsunderlag

Skapa förfrågningsunderlag/kvalificering utvärdering

Stockholm 10/3 2 7 400 Upphandlare Fördjupningsutbildning för framtagande av förfrågningsunderlag, kvalificering av leverantörer samt utvärdering av anbud. www.allego.se

Upphandling i praktiken Stockholm 25/3, 22/4 1 4 300 Upphandlare Utbildning i upphandlingsprocessen, steg för steg, med särskilt fokus beträffande upphandlaren som projektledare. Fallstudier och exempel från verkligheten. www.allego.se

KURSER 2009


utbildning

U24-10 Listan_kr_bn_s.indd 54U24-10 Listan_kr_bn_s.indd 54 08-11-27 14.31.3508-11-27 14.31.35

NGAR 2009NAMN ORT DATUM

ANTAL DAGAR

PRIS (KR)


Förfrågningsunderlag

Upphandling i praktiken Falun 19/5 1 4 300 Upphandlare Utbildning i upphandlingsprocessen, steg för steg, med särskilt fokus beträffande upphandlaren som projektledare. Fallstudier och exempel från verkligheten. www.allego.se

SIPU Skriva Förfrågningsunderlag Stockholm 16/3, 26/11 2 9 100 Upphandlare www.sipu.se

Förhandling

Utbildning i förhandling Stockholm 5/5 2 7 400 Upphandlare Utbildning där du lär dig de olika stegen i förhandlingsprocessen, med exempel från framgångsrika förhandlingar inom offentlig upphandling. Praktisk träning ingår också. www.allego.se

Steg 8 – Förhandling i offentlig upphandling

Stockholm 15/9 1 4 950 Leverantörer Kursen integrerar modern förhandlingsteknik med praktiskt säljarbete mot offentlig sektor och visar hur du kan förbereda dig och analysera upphandlingssituationen. www.opic.com

Silf Lönsamma inköp Stockholm 2 12 950 Både och www.silf.se

Silf Grundutbildning i inköp Stockholm 19/1, 16/2, 16/3, 20/4, 11/5, 23/6, 24/8, 21/9, 19/10, 9/11, 7/12


Silf Grundutbildning i inköp Göteborg 23/2, 4/5, 7/9, 16/11


Silf Grundutbildning i inköp Malmö 23/2, 7/9 8 33 450 Både och www.silf.se

Silf Framgångsrik Affärsförhandling Stockholm 26/1, 23/2, 23/3, 25/5


Silf Framgångsrik Affärsförhandling Göteborg 20/4 4 23 450 Både och www.silf.se

Silf International Negotiation Stockholm 21/4 2 12 950 Både och www.silf.se

Silf Negotiating From a Weak Position Stockholm 10/2, 23/6 3 17 950 Både och www.silf.se

Silf Förhandlingsteknik Stockholm 25/2, 27/5 2 12 950 Både och www.silf.se

Silf Förhandlingsteknik Göteborg 1/4 2 12 950 Både och www.silf.se

Silf Övertyga och påverka Stockholm 12/5 2 12 950 Både och www.silf.se

Försäkringsupphandling

Företagsförsäkring Stockholm 11/5 11 36 000 Både och Kursen som ger dig helhetsbilden över företagets försäkringslösningar.www.ifu.se

Juridik-sak Stockholm 19/1 7 23 900 Både och En baskurs inom olika rättsområden kopplade till försäkring som du direkt kan omsätta i ditt arbete. www.ifu.se

Riskhantering Stockholm 9/2 3 10 500 Både och Kursen som ger dig kunskap om riskhanteringsprocesser. www.ifu.se

Villkorstolkning Stockholm 11/5 2 10 500 Både och Kursen som ger dig verktyg för att minimera risker och spara tid och pengar vid försäkringsupphandling. www.ifu.se

LOU

Allmän grundutbildning LOU Stockholm 4/2, 4/3, 2/4 1 3 500 Leverantörer Deltagarna får en inblick i de regelverk som styr den offentliga upphand-lingen och hur man som leverantör ska förhålla sig till de offentliga köparna. www.allego.se

Allmän grundutbildning LOU Stockholm 5/2, 5/3, 6/5 1 3 500 Upphandlare Syftet med utbildningen är att ge deltagarna grundläggande kunskaper om offentlig upphandling, främst inom kap. 15 i LOU/LUFS. www.allego.se

Fördjupningsutbildning LOU (klassiska sektorn)

Stockholm 3/3, 15/4, 26/5

1 4 300 Upphandlare Fördjupningsutbildning som inriktar sig på reglerna över tröskelvärdena. Bland annat kommer särskild tid att avsättas till de nya ramavtalsreglerna, kvalificering och utvärdering. www.allego.se


Göteborg 21/4 1 4 300 Upphandlare Fördjupningsutbildning som inriktar sig på reglerna över tröskelvärdena. Bland annat kommer särskild tid att avsättas till de nya ramavtalsreglerna, kvalificering och utvärdering. www.allego.se


Malmö 22/4 1 4 300 Upphandlare Fördjupningsutbildning som inriktar sig på reglerna över tröskelvärdena. Bland annat kommer särskild tid att avsättas till de nya ramavtalsreglerna, kvalificering och utvärdering. www.allego.se



NAMN ORT DATUMANTAL

DAGARPRIS (KR)


LOU

Fördjupningsutbildning LUFS (försörjningssektorn)

Stockholm 7/5 1 4 300 Upphandlare Fördjupningsutbildning som inriktar sig på reglerna över tröskelvärdena. Bland annat kommer särskild tid att avsättas till de nya ramavtalsreglerna, kvalificering och utvärdering. www.allego.se

Steg 1 – Grundkurs i offentlig upphandling

Stockholm 26/1, 23/2, 23/3, 20/4, 25/5, 24/8, 21/9, 19/10, 16/11, 14/12

1 4 950 Leverantörer Kursen ger dig grunderna i offentlig upphandling både vad gäller praktiska förutsättningar och lagens krav. www.opic.com


Göteborg 2/3, 11/5, 5/10, 7/12

1 4 950 Leverantörer Kursen ger dig grunderna i offentlig upphandling både vad gäller praktiska förutsättningar och lagens krav. www.opic.com


Malmö 4/5, 9/11 1 4 950 Leverantörer Kursen ger dig grunderna i offentlig upphandling både vad gäller praktiska förutsättningar och lagens krav. www.opic.com

VJS Offerntlig upphandling – praxis från EG och Sverige

Stockholm 26/3 1 6 750 Både och www.vjs.se

VJS Offentlig upphandling i praktiken Stockholm 12/5 1 8 850 Både och www.vjs.se

Fakultetskurser Offentlig upphandling 7,5 hp Stockholm 11/3, 18/3, 25/3, 1/4, 22/4, 29/4, 6/5, 13/5

4 16 300 Både och www.fakultetskurser.se

IBC Euroforum Kurs: Offentlig upphandling för den klassiska sektorn

Stockholm 21/1, 25/8 2 9 980 Upphandlare www.ibceuroforum.se/lou

Novo Utbildning Lag om offentlig upphandling Stockholm 25/3 1 4 400 Både och www.novoutbildning.se

Novo Utbildning Lag om offentlig upphandling Malmö 1/4 1 4 400 Både och www.novoutbildning.se

Novo Utbildning Lag om offentlig upphandling Göteborg 29/4 1 4 400 Både och www.novoutbildning.se

Sipu Allmän kurs i upphandling Stockholm 18/3, 19/10 3 10 100 Upphandlare www.sipu.se

Sipu Upphandling – Fördjupningskurs Stockholm 6/5, 2/12 3 10 800 Upphandlare www.sipu.se

Jure Offentlig upphandling för leverantörer

Stockholm 6/5 1 5 400 Leverantörer www.jure.se

Företagsuniversitet Offentlig upphandling Stockholm 13/5 3 12 500 Upphandlare www.foretagsuniversitet.se

Företagsuniversitet Att sälja till stat och kommun Valfri Valfri 1–3 offert Leverantörer www.foretagsuniversitet.se

Miljökrav, sociala krav

Miljökrav vid offentlig upphandling Stockholm 24/3 1 4 300 Upphandlare Utbildningsdagen går ut på att svara på vilka miljökrav som får och kan ställas vid offentlig upphandling. www.allego.se

Steg 5 – Miljökrav i offentlig upphandling

Stockholm 19/2 1 4 950 Leverantörer Kursen ger grunderna om hur miljökrav ställs i offentlig upphandling.www.opic.com

Miljöstyrningsrådet Miljöanpassad upphandling valfri Löpande 1 12 000 Upphandlare www.msr.se

Miljöstyrningsrådet Miljökrav i offentlig upphandling valfri Löpande 1 12 000 Leverantörer www.msr.se

Silf Green Supply Stockholm 21/4 2 12 950 Både och www.silf.se

Nya upphandlingsregler

Steg 3 – Skapa attraktiva anbud Stockholm 28/1, 25/2, 25/3, 22/4, 27/5, 26/8, 23/9, 21/10, 18/11, 16/12

1 4 950 Leverantörer Kursen lär ut hur anbudsgivare kan gå tillväga för att skapa attraktiva anbud som uppfyller ställda krav i förfrågningsunderlaget. www.opic.com

Steg 3 – Skapa attraktiva anbud Göteborg 4/3, 13/5, 7/10, 9/12

1 4 950 Leverantörer Kursen lär ut hur anbudsgivare kan gå tillväga för att skapa attraktiva anbud som uppfyller ställda krav i förfrågningsunderlaget. www.opic.com

Steg 3 – Skapa attraktiva anbud Malmö 6/5, 11/11 1 4 950 Leverantörer Kursen lär ut hur anbudsgivare kan gå tillväga för att skapa attraktiva anbud som uppfyller ställda krav i förfrågningsunderlaget. www.opic.com

Jure Nya lagar om offentlig upphandling Stockholm 4/3 2 5 400 Både och www.jure.se

Silf Nya LOU i praktiken Stockholm 12/5 2 12 950 Både och www.silf.se

Programkurs

Nivå 1: Allmän utbildning i offentlig upphandling, i samarbete med SOI

Stockholm 20/1 3 9 700 Upphandlare En allmän och grundläggande utbildning för att kunna handlägga enklare upphandlingsärenden inom offentlig upphandling. www.allego.se

Nivå 2: Diplomerad upphandlare,i samarbete med SOI

Stockholm 10/2 9 29 700 Upphandlare Vidareutbildning för att självständigt kunna svara för allmänt förekommande upphandlingsärenden, samt att deltaga i komplexa upphandlingar.www.allego.se

Nivå 3: Certifierad upphandlare,i samarbete med SOI

Stockholm 13/1 17 57 600 Upphandlare Fördjupad och strategisk utbildning för att självständigt svara för kvalificerade och komplexa upphandlingar. www.allego.se

Sipu Akademisk Utbildning i offentlig upphandling 30 poäng

Stockholm 16/9 12 65 000 Upphandlare www.sipu.se

Sipu Påbyggnadsutbildning 30 poäng Stockholm 23/9 13 65 000 Upphandlare www.sipu.se

KURSER 2009


utbildning


NAMN ORT DATUMANTAL

DAGARPRIS (KR)


Programkurs

Silf Certifieringsprogram Inköp Stockholm 19/1, 16/2, 16/3, 20/4, 11/5, 23/6, 24/8, 21/9, 19/10, 9/11, 7/12


Silf Certifieringsprogram Inköp Göteborg 23/2, 4/5, 7/9, 16/11


Silf Certifieringsprogram Inköp Malmö 23/2, 7/9 37 199 650 Både och www.silf.se

Projektledning

Affärsmannaskap Stockholm 12/3, 13/5 1 4 300 Upphandlare Utbildningen fokuserar på att göra bra affärer på rätt sätt. Moment som bland annat tas upp är upphandlaren som projektledare, affärsetik, förhandlingar och rättsfall. www.allego.se

Steg 2 – Framgångsrik försäljning mot offentlig sektor

Stockholm 27/1, 24/2, 24/3, 21/4, 26/5, 25/8, 22/9, 20/10, 17/11, 15/12

1 4 950 Leverantörer Kursen visar hur du på ett framgångsrikt sätt kan effektivisera din försäljning och anbudsgivning mot offentlig sektor. www.opic.com

Steg 2 – Framgångsrik försäljning mot offentlig sektor

Göteborg 3/3, 12/5, 6/10, 8/12

1 4 950 Leverantörer Kursen visar hur du på ett framgångsrikt sätt kan effektivisera din försäljning och anbudsgivning mot offentlig sektor. www.opic.com

Steg 2 –- Framgångsrik försäljning mot offentlig sektor

Malmö 5/5,10/11 1 4 950 Leverantörer Kursen visar hur du på ett framgångsrikt sätt kan effektivisera din försäljning och anbudsgivning mot offentlig sektor. www.opic.com

DF Kompetens Processutveckling Stockholm 11/2 3 17 950 Upphandlare www.dfkompetens.se

Silf Framgångsrik projektledning Stockholm 5/5 2 12 950 Både och www.silf.se

Ramavtal/avrop

VJS Ramavtal i offentlig upphandling Stockholm 12/2 1 6 750 Både och www.vjs.se

Silf Spendanalys Stockholm 5/5 2 12 950 Både och www.silf.se

Tjänsteupphandling

DF Kompetens Kravspecifikation för IT-beställare Stockholm 25/3 3 17 950 Upphandlare www.dfkompetens.se

SIPU Upphandling av konsulter/tjänster Stockholm 30/3, 2/11 2 9 100 Upphandlare www.sipu.se

Silf Upphandling av IT Stockholm 12/5 2 12 950 Både och www.silf.se

Silf Köp av tjänst och funktion Stockholm 17/3,12/5 3 17 950 Både och www.silf.se

Silf Leverantörsbedömning och värdering

Stockholm 6/5 2 12 950 Både och www.silf.se

Silf Transportlogistik Stockholm 3/3 2 12 950 Både och www.silf.se

Silf Transportlogistik Göteborg 7/9 2 12 950 Både och www.silf.se

Silf Transport- och logistikrätt Stockholm 1/4 2 12 950 Både och www.silf.se

Utvärderingsmodeller

Utvärdering i praktiken Stockholm 18/3, 14/5, 3/6

1 4 300 Upphandlare Utbildning där vi går igenom olika utvärderingsmodeller, vilka kriterier man kan använda samt aktuella rättsfall inom området. Utbildningen genomförs till del som en workshop. www.allego.se

Steg 9 – Så utvärderas anbud Stockholm 27/10 1 4 950 Leverantörer Kursen lär ut och förklarar olika utvärderingsmodeller och ger exempel på upphandlingar med olika tilldelningsgrunder. www.opic.com

Silf Ekonomisk leverantörsbedömning Stockholm 11/3, 13/5,1/9


Silf Ekonomisk leverantörsbedömning Göteborg 22/4 3 17 950 Både och www.silf.se

Överprövning

Steg 10 – Aktuella rättsfall och överprövning

Stockholm 8/12 1 4 950 Leverantörer Kursen lär dig grunderna i överklagandeprocessen och beskriver strategier, chanser att vinna samt eventuella risker; teori blandat med aktuella rättsfall. www.opic.com

VJS Överprövning av offentlig upphandling – domstolsprocessen

Stockholm 22/4 1 6 750 Både och www.vjs.se

Övrigt

DF Kompetens Upphandling av IT-system Stockholm 12/5 3 17950 Upphandlare www.dfkompetens.se

Silf Strategisk inköps- och logistikledning Stockholm 26/5 3 17 950 Både och www.silf.se

Listan bygger på uppgifter från utbildningsföretagen. Att vara med i listan är kostnadsfritt och vi strävar efter att ha med alla utbildningsföretag med relevanta kurser för upphandlare och leverantörer till offentlig sektor. Borde

de kurser ditt företag anordnar vara med i listan? Kontaka Upphandling24 på [email protected]. Listan med kurser kommer också att bli tillgänglig på webben. Tjänsten lanseras den 5 januari 2009 och nås på kurs.uh24.se.

Betalande utbildningsföretag får med sin logotyp och en beskrivning av kursen i tidning och på webben.



Dagliga affärsnyheter om upphandling

www.uh24.se

Läs mer på webben

La ̈s oss pa ̊ webben.indd 58La ̈s oss pa ̊ webben.indd 58 08-11-27 15.13.0708-11-27 15.13.07

59

LeverantörsguidenLeverantörer med vana att betjäna offentlig sektor.

Billigare konferensermed BokningsBolagetsauktionswebb!

www.bokningsbolaget.seTel 08 506 285 00 • 031 701 01 10

Om du annonserar på den här sidan i Upphandling24 når du upphandlingschefer, ekonomi chefer samt IT-chefer inom samtliga kommuner och landsting. Du når också de 150 största statliga myndigheterna och de 1 000 största upphandlarna!

Just nu har vi erbjudande så att ni kan annonsera konternuerligt i både tidningen och på webben billigt.

Kontakta Emilia Kax på telefon 0736-151020 eller [email protected] om du vill veta mer.

Vill du göra affärer med offentlig sektor?

Dagliga nyheter på webben om offentlig upphandling

www.uh24.se

guiden

Ditt budskap här!

Kontakta Emilia Kax på 0736-151020

UPPHANDLING24 • NUMMER 10 | 2008

leveranto ̈rsguide 2008-10.indd 59leveranto ̈rsguide 2008-10.indd 59 08-11-27 15.12.4308-11-27 15.12.43

POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

fujitsu.indd 1fujitsu.indd 1 2008-11-26 12:59:302008-11-26 12:59:30

2008-10 upphandling24

Documents