2008-03 upphandling24

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING OCH ANBUD

SUCCE FÖR STORARAMAVTALSDAGEN500 personer deltog på Upphandling24:s heldagskonferens om ramavtal.

BETALADE ORDINARIE PRIS, TROTS RAMAVTALÅnge kommun har ramavtal på kontorsmateriel, men fakturerades ändå ordinarie pris.

BYGGSPECIAL

FÅ HAR SYSTEMEN, ÄNNU FÄRRE ANVÄNDER DEM

STATEN USEL PÅ E-UPPHANDLING

BYGGSPECIAL

STÄLL HÅRDARE MILJÖKRAV

BLIR

PRIS 199 KRONOR

Sven-Eric Hargeskog avgår från SOI

MILJÖHJÄLTARLINA HALLBERG OCH ELISABETH TÖRNQVIST

PÅ LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND SÄNKER

ENERGINOTAN MED TIO MILJONER PER ÅR.

Omslag.indd 1Omslag.indd 1 2008-03-18 16:25:052008-03-18 16:25:05

Atea är Sveriges ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi har 1 100 medarbetare på drygt 25 orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr, och en omsättning på 6 300 MSEK. Atea ingår i Ementorkoncernen, som är noterad på Oslobörsen. Ementorkoncernen är Nordens största och Europas tredje största leverantör av it-infrastrukturprodukter och tjänster och omsatte drygt 15 000 MSEK under 2006.

OFFICI E LL SPONSORTI LL SVE NSK FR I I DROTT

Platsen för årets it-konferens är Tylösand. Syftet med Atea Bootcamp är att samla de viktigaste och mest inflytelserika it-personerna på samma plats för nätverkande och erfarenhetsutbyte. För dig som arbetar inom offentlig sektor erbjuds bland annat fallstudier och rundabordssamtal med inriktning mot just era vardagsutmaningar. Internationella talare, paneldebatter med ledande it-personligheter, workshops, utbildning, teknikmässa och över 80 seminarier med strategisk och teknisk inriktning är ytterligare inslag under dessa dagar. På kvällarna kopplar vi av med mingel och underhållning värd namnet. Efter två välfyllda it-dagar och kvällar kan du som avslutning vara med i Ateas golftävling på Ringenäs Golfklubb.

Atea Bootcamp. Ett it-evenemang som sätter ny branschstandard. Anmäl dig på: www.atea.se/bootcamp

500 it-chefer och it-specialister invaderar Tylösand 28-30 maj

E V E N T P A R T N E R M E D I E P A R T N E R I S A M A R B E T E M E D B L A N D A N D R A

atea.indd 1atea.indd 1 2008-03-17 15:40:372008-03-17 15:40:37

Dagliga affärsnyheter om upphandling

www.upphandling24.se

Nr 3 sid 3 läs oss på webben.ind3 3Nr 3 sid 3 läs oss på webben.ind3 3 2008-03-18 17:06:212008-03-18 17:06:21

4 UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2008

innehåll

8 Krönikan – Lisbeth JohnssonEn solskenshistoria från Halmstad: Våga möta näringslivet!

11 Krönikan – Stig-Björn LjunggrenJuridiken får inte ta så mycket plats att vi glömmer att upphandling handlar om att göra goda affärer.

12 Succé för StoraRamavtalsdagenSe mingelbilderna från det största eventet i Upphandlingssverige.

14 Senaste nytt: Affärer

20 Senaste nytt: Lösningar

23 Senaste nytt:Juridik

28 Byggspecial:energieffektiviseringLandstinget i Östergötland satsar 80 miljoner kronor på energieffektivisering. På 15 år är investeringen betald två gånger om.

34 Byggspecial:miljökrav i byggandeLeverantörer som bedriver aktivt miljö-arbete tycker inte att det ger någon fördel i offentliga upphandlingar.

38 Ordinarie pris trots ramavtalÅnge kommun fi ck betala ordinarie pris, inte de lägre priser som står i ramavtalet med leverantören.

40 Minska fokus på referenserBakom varje teck-nat ramavtal ligger ett omfattande

och oavlönat arbete från referenter. Röster höjs för att minska referenshyste-rin vid offentliga upphandlingar.

42 Samarbete ger vinstÅtta kommuner samarbetar kring upp-handling av livsmedel. Stora volymer ger bättre priser.

44 Offentlig upphandling, privata köpareSödra Roslagens miljö- och hälsos-kyddsnämnd upphandlar miljökonsul-ter, men inte åt sig själv utan för privata småföretag.

NR 3–2008

Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77Telefon: 08-453 60 00 (växel)E-post till redaktionen: [email protected]: Upphandling24 ABVD: Anders Huldt, [email protected] utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,[email protected], 08-453 63 12Redaktör: Per Eriksson, [email protected] Director: Erik Mathers, [email protected]: Sörmlands Grafi skaISSN: 1654-725X

Prenumeration: 10 nummmer kostar 995 kronor. Teckna dig på pren.uh24.se (utan www i adressen) eller på telefon 08-453 61 00.Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre 8.00-12.00), [email protected] eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65Annonser: Åsa Johansson,[email protected], 08-453 61 05Annonsmaterial: Maria Samuelsson, [email protected], 08-453 62 84

Lina Hallberg och Elisabeth Törnqvist på Landstinget i Östergötland har energieffektiviserat landstingets byggnader för 78 miljoner kronor. Investeringen betalar sig på nio år.

Foto

: Pa

trik

Lif

(äve

n o

msl

ag

)


Innehåll korr.indd 4Innehåll korr.indd 4 2008-03-18 16:42:292008-03-18 16:42:29

5UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2008

46 Staten är usel på e-upphandlingBara var tionde statlig myndighet har elektroniska system för att hantera anbud. Av dessa är det bara en handfull som använder systemen.

48 Småföretag slårut konsultjättarMed samarbete som vapen slog det lilla konsultbolaget från Enkö-ping ut konsultjättarna i Vervas stora upphandling.

51 Juristen analyserarHur gör man när upphandlingen innehåller mängder av varor och ingen leverantör kan lämna kom-pletta anbud?

52 Fråga våra experterUpphandling24 har samlat ledande experter inom fyra fem områden som är redo att besvara dina frågor. Expertpanelen har specialistkom-petens inom upphandling (förfråg-ningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

54 Sven-Eric HargeskogavgårSven-Eric Hargeskog lämnar uppdraget som ordförande i SOI efter sex år. Vi tog ett snack med honom om den tid som har gått.

56 Karriär, jobboch utvecklingSolna söker ny upphandlings-chef. SKL menar att lönerna är jämställda i offentlig sektor.

LEDAREU P P H A N D L I N G 2 4 N R 3 2 0 0 8

>> Omtumlande, härligt och kittlande på samma gång. Så kändes det att stå på Chinateaterns scen inför de 504 deltagarna på Stora Ramavtalsda-gen den 12 mars.

Visst var det härligt att stå på scenen och pre-sentera programmet och de kunniga talarna. Men allra bäst var ända att möta er läsare live under pauserna, på lunchen och i minglet efter konferensen.

I de små pratstunderna med deltagarna för-stod jag snabbt att Stora Ramavtalsdagen var lyckad. De 20-30 personer jag hann prata med var alla nöjda med dagen. Jag blev ändå överras-kad av betyget som deltagarna gav i enkäten som vi skickade ut efter konferensen. Snittbetyget för hela konferensen hamnade på 4,1. Det är rekord-höga siffror i dessa sammanhang. Bara tre pro-cent av deltagarna hade bestämt sig för att inte gå på Stora Ramavtalsdagen nästa år. Med den responsen är det självklart att det blir en Stora Ramavtalsdagen även 2009.

Allt var inte perfekt. Det fi nns alltid några de-taljer att slipa på och det gör vi inför nästa kon-ferens om elektronisk upphandling som vi hål-ler den 15 maj. Läs om den dagen på sidan xx i den här tidningen. Då ska vi göra en ännu bättre konferens.

Under hela året kommer vi att hålla fyra kon-ferenser. Det är ett starkt skäl att prenumerera på Upphandling24, betalande prenumeranter får rabatt på våra konferenser och du kan snabbt spara in hela prenumerationsavgiften.

Jag hoppas få träffa dig i minglet runt Stora e-upphandlingsdagen den 15 maj.

Bo Nordlinchefredaktör08-453 63 12

[email protected]

Härligt attmöta er läsare

Upphandling24Mer än bara en tidning

WEBBWWW.UH24.SESnabba nyheter, uppda-teras flera gånger per dag.

NYHETSBREVvarje vecka via e-post med en sammafattning av de se-naste nyheterna.Anmäl dig på www.uh24.se.

Det är gratis.

KONFERENSERElektronisk upphandling, 15 maj 2008fler konferenser kommer i höst.

”Allra bäst var att möta er läsare live under pauserna, på lunchen och i minglet

efter konferensen.”


Innehåll korr.indd 5Innehåll korr.indd 5 2008-03-18 16:42:462008-03-18 16:42:46

Årets viktigaste konferens om e-upphandling

Elektroniska upphandlingar påverkar både leverantörer och upphandlande enheter. På heldagskonferensen den 15 maj får du ta del av ett fullspäckat program med djuplodande presentationer av hur du och din dagliga verksamhet påverkas.

Upphandling24 inbjuder till

ramavtal nummer 3. sid 6-7. Upps6 6ramavtal nummer 3. sid 6-7. Upps6 6 2008-03-18 16:36:172008-03-18 16:36:17

Foto

: Th

or B

alh

ed

Några punkter ur programmet:Regeringens mål med i2010 Finansdepartementet informerar om regeringens mål och handlingsplan för elektronisk upphandling i Sverige.

Vi gör bättre upphandlingar nu!Upphandlingschef berättar hur elektroniska verktyg har förbättrat arbetet med upphandling.

Senaste trenderna inom e-handelMagnus Höij, chefredaktör affärsmagasinet Internetworld.

Statens utredning om upphandling av inköpssystemInformation om arbetet med den statliga upphandlingen av inköpssystem.

Så påverkas du som leverantör av e-upphandlingMöjligheter och hinder. Så tycker leverantörerna.

Vad säger lagen?Vad är tillåtet inom elektronisk upphandling?

Upphandlande enhet: Fördelar och fallgropar med e-upphandling

Så upphandlar du ett upphandlingssystem

PaneldebattDiskussion om för- och nackdelar med att digitalisera upphandlingsprocessen.

Pris: 3 500 kronor plus moms. Prenumeranter på Upphandling24 får 600 kronor i rabatt och betalar 2 900 kronor plus moms för konferensen. Datum: Torsdagen den 15 majPlats: Nalen, centrala StockholmAnmälan och mer information: www.uh24.se/eupphandling

Specialpris för prenumeranter

på Upphandling24

Anmäl dig idag på www.uh24.se/eupphandling

ramavtal nummer 3. sid 6-7. Upps7 7ramavtal nummer 3. sid 6-7. Upps7 7 2008-03-18 16:36:252008-03-18 16:36:25

8 UPPHANDLING 24 • NUMMER 3 | 2008 www.upphandling24.se

”VI MÅSTE BYTA TILL en större lokal, trycket är jättestort!” Så lät det i min telefon en dag i höstas. Den ansvarige för det kommunala Näringslivsbolaget ringde mig och var till hälf-ten förtvivlad över ett praktiskt problem, till andra hälften glad över att vara arrangör av ett frukostmöte som kunde bli något av en kioskvältare. För egen del kände jag bara glädje, ja, i ärlighetens namn lite stolthet och kanske också en liten gnutta av ”vad var det jag sa”.

I höstas fi ck jag klart för mig att Näringslivsbolaget hade bjudit in lokala företagare till en Entreprenörskola. Jag såg en möjlighet att nå en hel grupp företagare med information om offentlig upphandling i allmänhet och kommunens upp-handlingsverksamhet i synnerhet.

Jag bad om att få en stund vid mötet men fi ck nobben. Vi kom dock överens om att försöka med ett separat frukost-möte om upphandling. Jag kunde hänvisa till ett liknande arrangemang i en annan kommun som lockat många delta-gare. Näringslivsbolaget var inte lika optimistisk om attrak-tionskraften i temat för frukostmötet som jag själv, milt ut-tryck. Men vi kom överens om att ge idén en chans.

Några dagar före mötet blev vi alltså tvungna att byta till en större lokal. Mötet blev jättelyckat. Företagarna fi ck mat-nyttig information och dessutom direktkontakt med ansva-riga upphandlare i kommunen. Vi upphandlare fi ck en klart ökad förståelse för vårt jobb genom att berätta om regelverk och hur vi tar oss an den inte alltid så lätta uppgiften som offentliga upphandlare. Underbart!

Frukostmötet ledde till en överenskommelse om en ut-bildning under en eftermiddag om vad man bör tänka på när man lämnar offerter. Frågan var hur stort trycket skulle bli denna gång. Skulle det verkligen fi nnas tillräckligt intresse för att avsätta tid, dagtid dessutom. På en och en halv dag blev utbildningen fulltecknad!

Varför berättar jag nu detta? Vad kan vi dra för slutsatser av det som hänt hos oss i Halmstad? Ja, några saker är tydliga åtminstone för oss.

För många företagare är den offentliga upphandlingen ett mysterium – ett regelverk som ger mer byråkrati än bra af-

färer, som man kan gömma sig bakom för att slippa ge och ta i en öppen förhandling. Man behöver helt enkelt få kunskap om hur det faktiskt förhåller sig med reglerna, vad de är till för och hur de tillämpas. Som för oss alla ger kunskap också ökad förståelse och minskad misstänksamhet.

De diskussioner som uppstår vid frukostmöten och utbild-ningar ger en ömsesidig ökad förståelse för roller och syn-sätt. Eftersom ingen just nu aktuell upphandling skärskådas blir dialogen öppen och präglad av en vilja att förstå varan-dra.

Företagarna får också möjligheten att möta upphandlare IRL (In Real Life) som det heter numera. Den offentliga upphandlingen ges ett ansikte eller fl era ansikten eftersom alla från den lokala upphandlingsenheten bör delta.

Ytterligare en effekt är att Näringslivsbolaget marknads-för händelserna och upphandlingsenhetens arbete via rap-

porter på sin hemsida och via nyhetsbrev. Både vi från upp-handlingsenheten och Näringslivsbolaget ser det som ett långsiktigt och viktigt samarbete. Deras roll är att lyssna på näringslivet, vara en brygga mellan näringsliv och kommun och arbeta för ett positivt näringslivsklimat.

Jag har velat berätta en liten solskenshistoria från vårt lilla hörn av landet. Kanske känner sig någon stimulerad att göra något liknande. Tveka inte! Vi upphandlare har allt att vinna på lokala företagare som har förståelse för den offentliga upphandlingens villkor och som inte längre ser den som ett mysterium.

LISBETH JOHNSON

Våga möta näringslivet

Lisbeth Johnson är upphandlingsansvarig i Halmstads kommun. Hon är även styrelseledamot i SILF och varit ledamot i NOU samt vice ordfö-rande i SOI.De åsikter hon uttrycker är hennes egna och i Upp-handling24 representerar hon ingen organisation.

”Vi upphandlare har allt att vinna på lokala företagare som förstår den offentliga upphandlingens

villkor och som inte ser den som ett mysterium.”

FOTO: DAN-ÅKE WÄLIVAARA

krönika

8-krönika korrad.indd 88-krönika korrad.indd 8 2008-03-18 10:42:332008-03-18 10:42:33

MER.

IT-TJÄNSTER SOM GER MER.

BRANSCHLÖSNINGAR • DRIFT • KONSULTTJÄNSTER • APPLIKATIONSTJÄNSTER

Dagens informationsteknologi har obegränsade möjligheter, vilket är både intressant och spännande. Men det viktigaste är förstås att en IT-lösning bidrar till ökad nytta för verksamheten. Detta gäller inte minst i den offentliga sektorn, där ambitionerna är höga både när det gäller att effektivisera driften och att erbjuda medborgarna bättre service. Som leverantör till statliga myndigheter, kommuner och landsting är EDB en viktig partner i detta arbete.

Med 6 000 medarbetare är EDB Business Partner en av Nordens ledande leverantörer av IT-tjänster. Vårt mål är att våra kunder ska få mesta möjliga nytta av sina IT-investeringar.

www.edb.com

CREU

NA

/CO

BRA

FO

TO: G

ETTY

edb.indd 1edb.indd 1 2008-03-17 15:39:242008-03-17 15:39:24

Nå beslutsfattarna i offentlig sektor

Annonsera i Upphandling24

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING OCH ANBUD

HANDLA FRÅN NYA AKTÖRERSanny Hell, Malmö stad, förenklar processerna

för att få fler att lämna anbud.EFTERTRÄDARE SÖKS TILL MILJARDVERKSAMHETHans Gum går i pension till sommaren. Nu söker

Umeå kommun efter hans efterträdare.

RANGORDNAD LISTA OCH NY KONKURRENSUTSÄTTNING I SAMMA RAMAVTAL

SPARAR MILJONER PÅ KOMBOAVTAL

DÅLIG KONKURRENS ELLER KARTELLER?ALLT FÄRRE LÄMNAR ANBUD

BLIR

PRIS 199 KRONOR

SÅ ANVÄNDER DU RAMAVTALEN RÄTT

Utredning föreslår:”Lägg ned Verva”

Omslag.indd 2

2008-02-26 16:02

Ett varumärke, fyra kanalerWebbNyhetsbrevTidningKonferenser

Kontakta Åsa Johansson, affärschef för Upphandling24, för priser och medieupplägg:

[email protected], 08-453 61 05

Välj din egen kombinationPrintannonsering: Tidningen har en upplaga på 9 800 exemplar och utkommer tio gånger per år. Den når bland annat upphandlingschefer och verksamhetschefer i offentlig sektor.Annonsering i Upphandling24:s nyhetsbrev som skickas till 22 800 upphandlare inom offentlig sektor varje vecka.Webbannonsering: upphandling24.se har 4 750 unika besökare per vecka.Konferenserna har 500 deltagare fyra gånger per år. Delta som utställare och mingla med besökarna.

❉

❉

❉

❉

Nummer 3 sid 10 annonsera i UH2410 10Nummer 3 sid 10 annonsera i UH2410 10 2008-03-18 17:16:062008-03-18 17:16:06

11UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2008www.upphandling24.se

JAG SÅG EN TEXT NÅGONSTANS där två villkor ställdes upp för att det skulle vara värt att begära överprövning av ett upp-handlingsbeslut:

Överprövningen måste visa att upphandlingen bryter mot nå-got formkrav.

Överprövningen kräver tid, tålamod och pengar för att kunna driva en process som förmodligen inte leder någon vart.

Det går att fi losofera en del kring detta. Självfallet måste det fi nnas en krok att hänga upp överprövningen på. Men dessut-om är det alltså nödvändigt att ha resurser som av något skäl – principiellt eller strategiskt – ska slängas i sjön.

Kanske är det därför som Företagarna kunde visa att över hälften av landets småföretagare inte överprövar en upphand-ling trots att de tycker att den inte gått rätt till. Var tredje av-står för att inte riskera att missa framtida affärer.

Även på Konkurrensverket fi nns oro över att upphandling-ar verkar locka allt färre företag. Det är självfallet lite oroan-de om upphandlingsförfarandet förvandlas till en rutinaffär där alla i förväg vet hur det ska gå. Som ett presidentval i Ryssland. Eller en cricketmatch mellan Pakistan och Island.

Frågan är varför offentlig sektor infört upphandlingar?De har inte tillkommit för att vi behöver fl er jurister och

upphandlingskurser. Det är ett sätt att effektivisera verksam-heten. Det är tänkt att omvandlingstrycket ska öka välfärden. Ge mer för skattekronorna.

Det behöver alltså inte vara själva upphandlingen i sig som skapar effektivitet, utan blotta tanken att en verksamhet kan bli genomlyst gör att alla håller sig på tå, även i de delar av välfärdsapparaten som inte för tillfället är direkt berörda.

Ta friskolorna. Det fi nns en del argument för att den gene-rösa friskolepolitiken gått för långt. Men att själva principen om att eleverna (och föräldrarna) kan rösta med fötterna för-bättrar alla skolor. Utbildningsfrågor tas mer på allvar – såväl av politiker som av professioner.

Samma sak med den så kallade utmanarrätten. Blotta tanken på att någon en dag kan gå upp till beslutsfattarna och säga ”Hallå, den här biblioteksverksamheten kan vi göra mycket bättre och billigare?” gör att alla i biblioteksverksamheten börjar tänka i nya banor.

Ursprungligen kommer denna metod för att pigga upp orga-nisationen från näringslivet. På 1960-talet kom man allt mer att uppmärksamma hur företagen drabbats av byråkratisering och förstelning.

Först försökte företagen springa till sina regeringar för att få hjälp. Många trodde att lösningen låg i en planerad ekonomi där staten och kapitalet vävdes samman.

Men snart tvingades näringslivet hitta andra sätt att överle-va när exempelvis Japans ekonomi växte sig starkare. Då fi ck vi outsourcing, börsnoteringar, ökad konkurrens mellan un-derleverantörer och avknoppningar. Individuell lönesättning

och bonusprogram ökade kreativiteten och innovationsförmå-gan hos de anställda.

Resultatet så långt är positivt. Konsumenten har hamnat i centrum. Företagen har lagt sig till med en hälsosam nervosi-tet. Som kunder känner vi vår ökade makt och använder den när det behövs. Produktionen blir allt mer skräddarsydd, vil-ket vi alla vinner på.

Därför är det viktigt att påminna om att den juridiska pro-cessen inte får ta så mycket plats att vi glömmer att upphand-ling handlar om att göra goda affärer. Affärer som förbättrar välfärden – för oss själva och för det allmänna.

STIG-BJÖRN LJUNGGREN

Lätt att missa syftetmed upphandlingar

Stig-Björn Ljunggren är stats vetare och samhällsdebattör.

”Glöm inte att upphandling handlar om att göra goda

affärer. Affärer som förbättrar välfärden”

krönika

11-krönika korrad.indd 1111-krönika korrad.indd 11 2008-03-18 10:43:222008-03-18 10:43:22

mingel


S T O R A R A M AV TA L S DAG E N


FOTO:THOR BALKHED

Det var fullsatt på Stora Ramavtalsdagen, Upphand-

ling24:s heldagskonferens på Chinateatern. 504 delta-

gare lyssnade på givande föreläsningar om vad de

nya ramavtalsreglerna innebär i praktiken.

Redan den 15 maj är det dags för nästa konferens, den

här gången om elektronisk upphandling. Läs mer om

den på sidorna 6-7 i det här numret.

Hans Sundström, Verva, och Bo Vading, Byggherrarna

Sverige diskuterar de nya reglerna i pausen.

Choklad gör en glad. Carl Bokwall och Per-Owe

Bumgarth från Cederquist bjöd på bruna delikatesser

i sin monter.

Lisbeth Franzén och

Marianne Bengtsson, båda från

Räddnings-verket,

diskuterar intrycken

över en kopp kaffe.

Henrik Karlsson, upphandlingschef Lunds kommun, höll ett

uppskattat föredrag om hur kommunens upphandlingar

påverkas av de nya ramavtalsreglerna.

Den som väntar på något gott... Lunchköande för

Bengt Westin, Toyota Material Handling och Mia

Svenheden, konsultföretaget Ekan.

Från China till Berns för en matbit. Anna Bassmann,

Malmö stad, Christina Möll, Region Skåne och Sanny

Hell, Malmö stad.

Succé förStoraRamavtalsdagen

12-13 mingel korrad.indd 1212-13 mingel korrad.indd 12 2008-03-18 11:25:142008-03-18 11:25:14


Folkligt, festligt, fullsatt. 504 personer deltog på Stora Ramavtalsdagen och fyllde därmed Chinateatern.

Susanne Erkenmark och Sven Gehlsdorf, båda Micro-

soft, lärde sig mer om ramavtal.

Lisbeth Johnson, Halmstads kommun, Anna Ulfsdotter Fors-

sell , Delphi och Berto Lindbom, Huddinge kommun.

Johan Aksberg,

Kommentus och Fredrik Tamm, Upp-handlings-

dagarna fann varan-dra i kaffe-

pausen.

Tullverket representerades av både Bertil Höjer och

Leif Grönberg.

Pia Lindskog och Carina Ellmin, båda Fiskeriverket,

var ense om att Ramavtalsdagen var lyckad.

En juristtrio: Victoria Arenbro, Norrbottens läns

landsting, Magnus Nilsson, Affärsconcept, och Anna

Ulfsdotter Forssell, Delphi.

Åsa Landin och Håkan Hamrin, båda Skolfastigheter

i Stockholm (Sisab).

Nej, ännu har de inte haft några affärer ihop: Stefan

Perdahl, Norrbottens läns landsting, och Göran Nils-

son, Pulsen.

Diskussionen i paneldebatten var het. Här är det Johan Groth från

Metamatrix som debatterar med Konkurrensverkets Peter Lindblom. Eva Hartzell, More Intenz och Eva Lundberg, Stock-

holms stad, deltog i det avslutande minglet.

Ingemar Svensson,

Göteborgs-operan AB och Emma Evertsson,

konsultföre-taget Niras

besökte Opics mon-

ter i an-slutning till

föreläsnings-salen.

12-13 mingel korrad.indd 1312-13 mingel korrad.indd 13 2008-03-18 11:25:322008-03-18 11:25:32

senaste nytt


DAGLIGA NYHETER PÅ WEBBEN: www.uh24.se


Förkastade anbuden och bröt

mot lagenPajala kommun tyckte

att de båda anbud som kom in vid skoltra-fi kupphandlingen var

för dyra. Istället valde man att

direktupphandla tjäns-ten från en av kommu-nens anställda som har busskort. Samma per-son deltog för övrigt i

den ursprungliga upp-handlingen.

Direktupphandling får ske om värdet av en

upphandling är lågt el-ler om det fi nns synner-

liga skäl. Det anser länsrätten i Norrbottens län inte att Pajala kom-mun har haft när man

under tio månader hyrt in en buss för 420 000

kronor.Upphandlingen be-skrivs som lagvidrig,

men eftersom avtal re-dan slutits avskrivs må-let med uttalandet att Pajala kommun an-

vänt fel upphandlings-form.

Ärendet ligger nu i kammarrätten för pröv-

ning.

>> EN NEDLÄGGNING AV Verva försvå-rar förvaltningens möjligheter att leva upp till servicekraven, anser Vervas generaldirektör Lena Jöns-son. Hon beskriver stabsutredarens förslag som överraskande kortsik-tiga. Enligt Lena Jönsson har Sveg-fors haft en felaktig utgångspunkt i sin utredning. Verva har aldrig haft regeringens uppdrag att styra myn-digheterna.

– Att nu ta ett steg tillbaka och föreslå att den enda myndigheten med en samordningsroll och ett helhetsperspektiv på området ska läggas ner försvårar förvaltningens möjligheter att leva upp till kraven på service från medborgare och fö-retag, menar hon.

OM UTREDNINGSFÖRSLAGET går ige-nom stärks Statskontorets roll som uppföljnings- och utredningsorgan

LÄGG NED VERVA>> UTREDAREN MATS SVEGFORS vill förändra regeringens stabsorgani-sation. Verva läggs ner och Eko-nomistyrningsverket övertar upp-handlingsansvaret.

Stabsutredningen, under ledning av Mats Svegfors, har överlämnat sitt betänkande. Utredningen fö-reslår att Verva avvecklas från och med år 2009.

– VIKTIGA KOMPONENTER i förvalt-ningspolitiken kommer med stor sannolikhet att förändras under de närmaste åren. Detta ställer sär-skilda krav på att stabsmyndighe-terna arbetar fl exibelt, snabbt och att arbetet präglas av en stor närhet till och kunskap om regeringens och Regeringskansliets arbete, sä-ger Mats Svegfors.

I ett första pressmeddelande kon-stateras att Verva har haft ett svårt

uppdrag. Konstruktionen med en renodlad ”utvecklingsmyndighet” har inte gett rätt förutsättningar att möta de krav som ställs.

Svegfors uppdrag har varit att genomföra en översyn av Ekono-mistyrningsverket, Kammarkol-legiet, Statskontoret och Verva för att effektivisera regeringens stabsorganisationer och dess verk-samhet. Utredningen understryker betydelsen av att upphandlings-verksamheten ges goda stabliga förutsättningar.

Av rapporten ”Ett stabsstöd i ti-den” framgår att vissa uppgifter av administrativt slag förs över från Regeringskansliet till Kammarkol-legiet. För arbetet med att utveckla svensk e-förvaltning vill utredaren inrätta en delegation i kommitté-form, Förvaltningsdelegationen. l

”Vervas nedläggningvore ett steg tillbaka”

Utredningen har haft fel utgångspunkt,säger Vervas generaldirektör Lena Jönsson.

Foto

: Ulf

Hu

ett

Nils

son

Generaldirektörens kommentar:

Mats Svegfors har utrett Vervas roll och kommit fram till att myndigheten bör avvecklas.Upphandlingsverksamheten förs över till Ekono-mistyrningsverket, enligt utredningen.

UTREDNING FÖRESLÅR:

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats

med nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se

014-025 Nyheter.indd 14014-025 Nyheter.indd 14 2008-03-18 11:19:412008-03-18 11:19:41


senaste nytt


NYHETSREDAKTÖR PER ERIKSSON [email protected]

>> INGEN RISK FÖR BRIST på ma-terial för el- och vvs-instal-lationer framöver. Fortifi ka-tionsverket har tecknat nytt ramavtal på vvs-området och förlängt avtalen med tre el-grossister.

Ahlsell fi ck ramavtalet för vvs-materiel. Av-talet gäller från och med den 1 mars och avser inköp av exempelvis sa-nitetsarmaturer, rör, slang samt sanitetsporslin. Ramavtalet med Ahlsell löper till och med februari 2010 och kan därefter förlängas ytterligare två år.

Samtidigt förlänger verket befi ntliga ramavtal inom området elinstal-lationsmateriel med le-

verantörerna Elektroskandia, Storel och Nea-gruppen. Bland de produktgrupper som ingår i detta område märks kablar, skarvdon, strömställare, säk-ringar, jordfelsbrytare och så vidare. Innan ett köp ge-

nomförs ska en pris- och produktkontroll ske

för att affären ska hamna hos den leverantör som lämnar bästa an-budet, ett slags förnyad konkur-

rensutsättning.FOR T I F IKAT IONS-

VERKET planerar dess-utom för en ny upp-

handling av ljuskällor, som glödlampor, lågen-

ergilampor och ljusrör. Nuvarande avtal, med Auralight, går ut till sista juni 2008.l

Lampor, kabel och slang till bästa pris

nära kopplat till Regerings-kansliet. Till de uppgifter som förs över hit från Verva hör kompetensförsörjningen.

– För Statskontorets del innebär utredningens förslag en kraftig resursförstärkning så att vi kan bli ännu bättre på det vi redan idag gör bra, säger

Statskontorets generaldirektör Peder Törnvall.

EKONOMISTYRNINGSVERKET tar över Vervas it-upphandlingar, vilket inte är något speciellt förvånande drag. Redan idag har detta verk samordningsan-svaret för den statliga inköps-samordningen. l

>> RAKEL ÄR EN AV DE största of-fentliga upphandlingarna ge-nom åren. Nödradiosystemet täcker nu tre fjärdedelar av be-folkningen och används i skarp drift av bland annat Kalmarpo-lisen. Helt färdigbyggt ska nätet vara år 2010.

Trots att införandet kantats av problem har polisen i Kalmar län, som första polismyndighet, just tagit Rakel i reguljär drift.

Detta digitala system är av-sett att förbättra kommunika-tionen inom och mellan landets blåljusmyndigheter. Systemet ersätter successivt de cirka 200 mindre och större analoga sys-tem som använts inom polis, räddningstjänst samt akut- och ambulanssjukvård.

– RAKEL HAR NU byggts ut i hälf-ten av Sveriges län. Samtliga tre storstadsregioner och cirka 75 procent av Sveriges befolkning täcks, säger Cecilia Fogelberg, marknadsansvarig på Krisbe-redskapsmyndighetens Rake-lenhet.

På grund av kostnaderna för anslutning och nya terminaler, har räddningstjänsterna inom många kommuner tvekat över att börja använda detta kom-munikationssystem.

Krisberedskapsmyndighe-ten har därför föreslagit en ny avgiftsmodell för kommuner och landsting. Förslaget går ut på att kommuner och landsting får betala en andelsavgift för

användning av Rakelsystemet. Avgiften sätts per år utifrån i vilken omfattning systemet är utbyggt.

NÄR VÄL ANDELSAVGIFTEN är nådd och kommunen eller landstinget har tagit sin andel av kostnaden för Rakelsysemet blir det därefter fritt att anslu-ta. Till grund för andelsavgiften ligger befolkningstalet.

Enligt tidningen Barome-tern oroar polisförbundet över rapporter om hälsorisker med Tetra-terminaler och man krä-ver vidare utredning. Enligt Arbetsmiljöverkets bedömning har dock Tetratekniken inga risker för människokroppen.

– Vi bevakar denna fråga kontinuerligt och har så gjort i många år. Den oro som nu ut-trycks tar vi på största allvar, även om vi hittills inte sett nå-got som indikerar hälsorisker, säger Stefan Kvarnerås, chef för Rakelenheten inom Krisbered-skapsmyndigheten.

RAKEL HÖR TILL de största svenska offentliga upphand-lingarna under senare år. För-svarets Materielverk fi ck i juni 2003 regeringens uppdrag att genomföra inköpet. Efter en långdragen upphandling, med många överprövningar, gick kontraktet till ett konsortium bestående av Saab, Eads och El-tel Networks. Skattebetalarnas nota väntas hamna på cirka 3 miljarder kronor. l

JÄTTELIKUPPHANDLINGSNART ANVÄNDBAR

Utredningens förlag innebär att vi kan göra ett bättre jobb,säger Statskontorets generaldirektör Peder Törnvall.

Kommunikationssystemet Rakel ska ersätta 200 mindre och större analoga system som använts inom polis, räddningstjänst samt akut- och ambulanssjukvård.


senaste nytt

16 UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2008 www.upphandling24.se

Jordbruksverket mest innovativt på

webben 2007Jordbruksverket har årets mest innovati-

va offentliga e-tjänst. Verket prisa-des med Guldlän-

ken 2007 för att man via nätet hjälper lantbrukare med ansökningar om

jordbruksstöd.Användarna bjuds på karthantering och kopplingar till

olika databaser ger färdiga uppgifter

som underlättar an-sökningen.

Sida kritiseras för konsult-

upphandling Sida anklagas för

att prioritera statliga institutioner vid upp-handling av konsult-tjänster. Privata och utländska företag

har betydligt svåra-re att göra affärer. Enligt en kartlägg-ning av tidningen

Omvärlden fi nns det i många av Sidas

upphandlingar ba-ra en anbudsgivare.

Mats Odell talar på ESV-dagen

Uppfyller myndighe-terna allmänhetens förväntningar? Den frågan besvaras på ESV-dagen den 9 ok-tober. Förvaltnings-minister och Mats

Odell generaldirek-tören för Försvars-

makten, Marie Haf-ström, är två av ta-

larna.

Stopp för transport-avtal i StockholmStockholms stad har kommit överens med Schenker om att av-

veckla gällande avtal för transporttjänster i Stockholm. Transport-behovet har minskat när staden lägger ut en betydande del av kommunal service på privata utförare – som

i sin tur upphandlar transporttjänster på

egen hand.Däremot påverkas in-te Schenkers övriga avtal med enskilda

förvaltningar och bo-lag som ägs av Stock-

holms stad.Trots att avtalet upp-hör bedömer Stefan Nordin, verksamhets-chef för upphandling på Stockholms stads serviceförvaltning, att

samordnade varu-transporter kommer att öka i omfattning.

Teknik för miljoner till Chalmers

Chalmers räknar med att under de kom-

mande åren komplet-tera sin it-utrustning för 10-13 miljoner kronor per år. Högskolan har nyligen genomfört fy-

ra upphandlingar.Atea, som redan har avtal med Chalmers, får utökat förtroende. Utöver Atea har Dell,

Dustin och ITF utsetts till ramavtalsleverantörer

av servrar och lag-ringssystem.

Om inköpen av kring-utrustning till datorer

konkurrerar Atea med Dustin.


Norsk entreprenörsopar hem nya kontrakt

>> ÖSTGÖTATRAFIKEN HAR påbörjat en omfattande kollektivtrafi kupphand-ling. Sammanlagt 65 anbudspaket av varierande storlek är presenterade för anbudsgivare.

Upphandling gäller särskild kol-lektivtrafi k såsom läns- och riksfärd-tjänst och landstingsresor/sjukresor över kommungräns. Viss allmän kol-lektivtrafi k (anropsstyrd, ersättnings- och förstärkningstrafi k) ingår också.

Stomlinjetrafi ken kommer att utfö-ras med bussfordon med 14 sittplat-ser, vilket innebär att trafi ktillstånd för buss krävs. Övriga trafi kuppdrag kräver taxitillstånd.

En första intresseanmälan att delta i uphandlingen skulle vara framme hos Östgötatrafi ken senast den 17 mars. Inbjudan att lämna anbud be-räknas ske i slutet av mars. I potten ligger femåriga avtal med möjlighet till ett års förlängning. Trafi kstart är den 1 juli 2009.

PÅ ETT ÅR GÖRS DRYGT 25 miljoner resor med Östgötatrafi ken som an-svarar för kollektivtrafi ken i länet. Företaget erbjuder trafi k med både buss, tåg och spårvagn. Landstinget och länets 13 kommuner, som även är beställare av kollektivtrafi k, äger Öst-götatrafi ken. l

>> TROLLHÄTTAN, UDDEVALLA och Vänersborg köper fast och mobil telefoni från Tele2. Det nypåskrivna avtalet löper på två år och är värt cirka 20 miljoner kronor.

De tre kommunerna inköpssamarbetar om bland annat telefoni. Tillsammans med Udde-valla kyrkliga samfällighet har man nu valt operatören Tele2 som helhetsleverantör av telekommunikation. Avtalet omfattar bland annat 2 900 mobila telefonabonnemang.

Tele2 levererar en skräddarsydd lös-ning som består av fast och mobil telefo-

ni samt Tele2:s mobila växel. Tack vare tjänsten Mobile Extension kommer kommunernas anställda alltid att

vara nåbara via mobila anknytningar i växeln.– Vi är otroligt nöjda med utgång-

en av upphandlingen, säger Per-Olof Hermansson, kommunchef i Udde-

valla. Inköpsavdelningen och tjäns-temännen i kommunerna har arbetat

professionellt tillsammans och det är glädjande att samarbete ger resultat.

Telefoniavtalet löper på två år och är värt 20 miljoner kronor. l

>> NORSKA RENO SKRUVAR upp konkurrens-trycket på den svenska renhållningsmark-naden. Företaget etablerar sig i Sverige genom att vinna sophämtningskontrakt i Hässleholm, Osby och Östra Göinge.

Där Ragnsells kastar in handduken på grund av bristande lönsamhet tar Reno över. De röda sopbilarna från broderlan-dets största renhållningsföretag kommer att från och med den 1 november rulla i de skånska kommunerna.

RENHÅLLARNAS UPPHANDLING avser hämt-ning av sopor under sex års tid. Kontrak-tets värde ligger på cirka 150 miljoner kro-nor.

Reno Norge är ett privatägt företag som grundades år 2000. Den norska sopentre-

prenören är på frammarsch också i andra delar av landet. Redan den 1 mars tar Renos svenska bolag över sop- och latrinhämtningen i kommu-nerna Hjo, Karlsborg, Tibro och Töreboda.

I NORGE SKÖTER Reno sophämtningen i totalt 50 kommuner med en sammanlagd befolk-ning på 905 000 per-soner. Varje vecka tar Reno hand om so-porna för 350 000 kunder i Norge. l

Östergötland handlar upp resor kollektivt

Trestadskommunernapressar telekostnaderna

Östgötatrafi ken upphandlar kollektiv-trafi k. Totalt fi nns 65 paket att lämna anbud på.



senaste nytt



>> SWEBUS TAR ÖVER stadsbusstra-fi ken i Umeå från och med den 16 juni. Länstrafi ken i Västerbot-ten har sagt upp avtalet med nu-varande Veolia i förtid på grund av oenighet runt avtalet.

Veolia tappar busstrafi ken i Umeå till konkurrenten Swe-bus. Trots att avtalet egentligen skulle ha gällt i ytterligare unge-fär tre år och med tre optionsår kom entreprenören i höstas överens med Länstrafi ken i Väs-terbotten om att utlysa en ny upphandling.

ANLEDNINGEN VAR att parterna stod mycket långt ifrån varandra i tolkningen av avtalet. Veolia har exempelvis klagat över att man, när bussåkandet börjat öka efter en tids nedgång, inte fått betalt för de utökningar som då blev nödvändiga.

Swebus tar över befi ntlig per-

sonal vid övertagandet av trafi -ken. I väntan på nytillverkade bussar kommer Swebus, som sköter kollektivtrafi ken i ett femtontal svenska städer, att till-fälligt låna in fordon från andra delar av landet. I övrigt innebär entreprenörsskiftet inte större förändringar i trafi ken.

– VI FRAM EMOT att driva stads-trafi ken i Umeå och kommer att göra vårt yttersta för att resenä-rerna ska bli nöjda med sin dag-liga resa, säger Henrik Dagnäs, vice vd för Swebus.

Fyra företag kämpade om kontraktet som är värt cirka 90 miljoner kronor per år. Tvåan, Stadsbussarna i Östersund, var 2,1 procent dyrare än Swebus. Det nya avtalet gäller till år 2014, med möjlighet till maximalt tre års förlängning. l

OTYDLIGT AVTAL GERUMEÅ NYTT BUSSBOLAG

Invandrarföretag miss- gynnas vid upphandling>> BARA 0,4 PROMILLE av leve-rantörerna till statliga verk och kommuner ägs av invandrare enligt insamlingsstiftelsen IFS. Förbättrad information ska änd-ra på detta dystra förhållande.

Av 203 000 leverantörer till statliga verk och kommuner var 51 företag, motsvarande 0,4 promille, invandrarägda. Det framgår av en färsk rapport om invandrarägda företag och of-fentliga upphandlingar från Insamlingsstiftelsen IFS (Inter-nationella företagarföreningen i Sverige).

– Huvudorsakerna är att in-vandrare har svaga kunskaper och inköparna inte vet hur man ska fi nna dem, säger Maroun Aoun, vd för IFS.

Stiftelsen hoppas att en natio-nell databas, en handbok i upp-handling och en informations-

kampanj till upphandlare och företagare ska göra skillnad:

– MAN BEHÖVER INTE ändra lag-stiftningen. Bara tillämpa den. Det räcker med att öka kunska-pen, öppna informationskanaler och informera de berörda. l

Invandrare har svaga kunskaper om upp-handling, säger Maroun Aoun, vd för IFS.

Steg 1 – InköpsanalysVi analyserar hur den nuvarande situationen på

din organisation ser ut, fastställer mål för fram-

tiden, tar fram förslag på styrdokument i form av

inköpsstrategi och ger rekommendationer om

exempelvis IT–stöd och informationsresurser.

Steg 2 – InköpsutvecklingVi implementerar rekommendationer och förankrar

arbetet internt i din organisation. Vi hjälper er att

arbeta med de verktyg som tagits fram för att under-

lätta och kvalitetssäkra inköpsprocessen.

Inköpsanalys och utvecklingEn fungerande inköpsprocess kan betyda att du

sparar både tid och pengar samtidigt som du säker-

ställer kvaliteten i processen.

Därför erbjuder vi tjänsten Inköpsanalys och Inköps-

utveckling som ger en effektivare arbetsgång och ett

bättre resultat.

Välkommen att kontakta oss på 08-725 96 50 och prata med Sören Jellheden eller Johan Stern för ytterligare

information eller för att boka ett möte där vi gärna berättar mer om tjänsten. Läs mer på www.vhs.se.

Våra tjänster innefattar följande:


senaste nytt



>> VERVA HAR FÖRLÄNGT ramav-talen inom datakommunikation, nätverk och telefoni. De gäller nu året ut då en ny, samordnad, upphandling ska vara klar.

Statlig inköpssamordningens befi ntliga ramavtal inom data-kommunikation, nätverk och telefoni förlängs till och med den 31 december 2008. För-

längningen gäller avtalen kom-munikation som tjänst, kom-munikationsutrustning för tal, mobil kommunikation, fasta operatörstjänster och transmis-sion, 24-timmarstjänster samt nätverk. Merparten av dessa avtal hade i annat fall löpt ut till sommaren.

Förlängningen görs för att

bereda väg för en samordnad upphandling (”Dante”) på en konvergerande marknad. Verva presenterade för någon månad sedan en förstudie och i denna upphandling står funktionalitet i fokus.

VERVAS PROJEKTGRUPP föreslår att en upphandling av statliga ramavtal genomförs inom de

fyra områdena: kommunikation som tjänst, kommunikationsut-rustning, operatörs- och trans-missionstjänster samt termina-ler respektive tillbehör.

Utöver statliga myndigheter bjuds kommuner och landsting in att delta i upphandlingen. Fullmakter kommer att skickas ut i maj. l

>> KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN har genomfört en gemensam upphandling av lärarvikarier. Bland de sammanlagt 16 för-medlingsföretag som lämnade anbud placerade sig Lärarför-medlarna i topp.

Separata utvärderingar gjor-des för fyra kategorier av peda-gogisk personal: barnskötare, förskollärare och fritidspedago-ger, grundskollärare samt gym-nasielärare. Lärarförmedlarna kom etta i samtliga kategorier.

I utvärderingen viktades pris till 60 procent och kvalitet till 40 procent. Bland kvalitetskri-terierna fanns referenser, instäl-lelsetid, kompetensutveckling, auktorisation, etiska riktlinjer samt uppföljning och återkopp-ling till uppdragsgivaren.

– Det känns extra roligt att vi vann på kvalitet, säger Patricia

Kimondo, vd för Lärarförmed-larna. Vi är övertygade om att det är kvaliteten på personalen som avgör en skola eller försko-las långsiktiga framgång.

Sammanlagt hörde 16 anbuds-givare av sig i upphandlingen. Tre av dem föll på formella krav och två föll ifrån i kvalifi cerings-fasen. Kommunerna skriver av-tal med fyra förmedlingsföretag inom respektive kategori. Även Bilda Personamäklarna har bli-vit utvalda i samtliga katego-rier.

UPPHANDLINGEN genomfördes av Botkyrka kommun. Utöver Botkyrka omfattas kommuner-na Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Avtalstiden är två år med möj-lighet till ett eller två års för-längning. l

Färska nyheter direkt till din inkorgPrenumerera på Upphandlings24:s elektroniska nyhetsbrev.

Det är gratis och ger dig färska nyheter direkt i din inkorg varje vecka. Teckna din gratisprenumeration på

www.uh24.se/nyhetsbrev

Verva förlänger kommunikationsavtal

Mätta myndigheterfår köpa mat själva>> LANDETS MYNDIGHETER är oväntat ohungriga. Statlig inköpssamord-nings ramavtal om inköp av livsmedel, kött och chark utnyttjas så lite att det kommer att försvinna till hösten.

Försvarsmakten Logistik planerar att förlänga ramavtalet inom området för livsmedel, kött och chark med ett halvår. Det är alltså fritt fram att avropa från leverantören Servera fram till och med den sista september.

DÄREFTER KOMMER DETTA ramavtalsområde att försvinna. Anled-ningen till detta är att myndigheternas användning av ramavtalet visat sig alltför låg för att motivera en fortsättning.

Från myndighetshåll visas det dessutom ett klent intresse för en rad andra livsmedel. Ytterligare fl era ramavtalsområden som rör just livsmedelsförsörjning har lagts på is.

Senast försvann möjligheten att avropa bryggerivaror i och med att avtalet med Spendrups gick ut den sista januari. Under fjolåret upphörde även ramavtalsområdena kolonialvaror och djupfrysta livsmedel.

Därmed måste myndigheterna upphandla produkter i egen regi framöver. l

Storslam på Södertörnför Lärarförmedlarna

Försvarsmakten Logistik planerar att förlänga ramavtalet för livsmedelmed ett halvår fram till och med den sista september. Därefter kommer detta ramavtalsområde att försvinna.


DET HÄR HÄNDER UNDER 2008

Kommentus Upphandling kommer att genomföra förstudier och upphandlingar under 2008 inom följande områden:

• Bemanningstjänster• Bevakningstjänster• El-Energi• Fordon• Företagshälsovård• IT Produkter• Måltidskuponger• Petroleumprodukter bulk• Programvaror Skol Select• Rekryteringskonsulter• Stationstankning• Tidningar & Tidskrifter• Vagnparksfinansiering• Vitvaror

Anmäl ert intresse redan nu!

Vill du veta mer om vår verksamhet, kontakta oss på telefon 08-709 59 00 eller besök vår hemsida www.kommentus.se.

Kom och besök vår monter på SOI årskonferens i Örebro 2008 så berättar vi mer!

KommentusUpphandling

www.kommentus.se

Anmälningstiden utgått!

Anmälningstiden utgått!Anmälningstiden utgått!Anmälningstiden utgått!

kommentus.indd 1kommentus.indd 1 2008-03-17 15:37:272008-03-17 15:37:27

senaste nytt



>> GULDLÄNKENJURYN ARBETAR frenetiskt för att till konferensen Offentliga rummet i juni presentera landets mest innovativa offent-liga e-tjänst. De femton bästa bidragen har nu vaskats fram.

Femton offentliga e-tjänster går vidare till steg två i tävlingen om landets bästa e-tjänst från kommun, landsting och statlig förvalt-ning. När anmälningstiden till Guldlänken 2008 gick ut 18 februari hade många spän-nande förslag kommit in.

Till de 15 hör Malmö stads Soc-tanter på internet. På denna webbplats kan Malmös unga som har frågor och funderingar när som helst skriva till Malmös soc-tanter. Både frågor och svar läggs sedan ut i forumet.

– Soc-tanter på nätet är ett kärt projekt för

oss som jobbar med det, så vi är jätteglada att vi har gått så här långt, säger socialse-kreteraren Åsa Lindahl som också är en av initiativtagarna.

Varje vecka kommer det in en eller ett par nya frågor, och sedan starten har sidan haft omkring 13 500 visningar.

– DET KÄNNS VIKTIGT att olika myndigheter blir mer tillgängliga och för vår unga mål-grupp är det kanske ett för stort steg att ringa direkt, förklarar Åsa Lindahl. Kan vi hjälpa någon i tid är mycket vunnet.

Utöver Malmös bidrag har dessa tjänster gått vidare till fortsatt bedömning: Aktivi-tetskort på nätet (Umeå fritid), Biblioteket.se (Stockholms stadsbibliotek), Boverkets elektroniska anbudstjänst, Digitalt gång-

vägnät (Trafi kkontoret Stockholms stad), E-tjänster för körkort (Sveriges länsstyrel-ser), Flod (Mediecenter Mälardalen), Lä-saren (Post- och telestyrelsen), Mittbygge.se (Konsortiet Bygga Villa), Pliktverkets lämplighetsundersökning, Safi r (Nationellt centrum för fl exibelt lärande), Starta före-tag-checklistan (Arbetsförmedlingen med fl era), Trafi ken.nu Stockholm (SL, Vägver-ket med fl era), Vårdguidens tjänstekoncept för Vårdval Stockholm (Stockholms läns landsting) samt Vårdkanalen Syster Gudrun (Affärsverken Karlskrona).

JURYN VÄLJER DE FYRA bästa tjänsterna som presenteras den 3 juni i Västerås under kon-ferensen Offentliga rummet. Samma dag ut-ses också vinnaren av Guldlänken 2008. l

Lyckseles miljöval gav syntetdiesel>> LYCKSELE KOMMER INOM kort att börja tanka hela sin tunga for-donspark med syntetdiesel. Även om den syntetiska dieseln idag kostar mer per liter väntas upphandlingen inte innebära någon fördyring.

Med början om ett par månader ska Lycksele kommuns fordon drivas med syntetdiesel från leverantören Framtidsbränslen. Det är främst tyngre fordon som kommer att beröras, men alla diesel-drivna motorer kan köras på detta bränsle.

Syntetdiesel är idag ungefär 80 öre dyrare per liter än fossil diesel. Med dagens diesel-priser innebär upphandlingen en fördyrning på ungefär 230 000 kronor un-der första av-talsåret.

– Sett till hela den fyraåriga avtalsperioden

räknar vi med att det ska gå jämnt ut, säger Eric Lundström, upp-handlare i Lycksele kommun.

TANKEN ÄR OCKSÅ ATT på sikt skärpa upphandlingen av tätortsnä-ra transporter och entreprenader. Detta för att även få antagna le-verantörer att tanka det miljövänligaste alternativet.

Utsläppsmässigt är syntetdieseln 90 procent renare än diesel av miljöklass 1. Detta argument har varit avgörande i och med att luftkvaliteten i Lyckseles tätort länge har varit på tapeten.

– Beslutet är helt i linje med Lyckseles arbete som klimatkom-mun, summerar Lilly Bäcklund, kommunstyrelsens ordförande.

Lycksele är inte ensam kommun om att på detta sätt ta sitt mil-jöansvar. Borås, Botkyrka, Södertälje och Trelleborg tankar redan idag syntetdiesel. l

Malmös soc-tantervidare mot fi nal

Västra Götaland vinnerpå att handla för miljön>> VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN får Miljöstyrningsrådets nyin-stiftade pris Utmärkt Grön Upp-handlare. Det är regionens ge-nomgripande miljöanpassning av upphandling och inköp som uppmärksammas.

Miljöstyrningsrådets pris Ut-märkt Grön Upphandlare 2008 går till Västra Götalandsregio-nen. Syftet med priset är att lyfta fram goda exempel på upphand-lare som ställer miljökrav i sin verksamhet.

ENLIGT JURYNS motivering har miljöarbetet inom regionen präglas av gränsöverskridande samarbete. Västra Götalands-regionen har också lyckats med att, till såväl juryn som omvärl-den, på ett pedagogiskt sätt be-skriva sina insatser och de mil-jövinster som uppnåtts.

Regionen prisas för arbetet

med att skapa förståelse och ett engagemang för grön upp-handling i hela organisationen, från inköpare till politiker. Rent praktiskt innebär engagemanget ökade inköp av ekologiska livs-medel samt att enbart miljöan-passade personbilar köps och hyrs. Vid inköp av möbler och inredning följs en grön lista.

Miljöstyrningsrådet ägs av sta-ten, kommunerna och näringsli-vet. Rådets ansvar är att genom-föra regeringens handlingsplan för miljöanpassad upphandling. Priset delas ut av kronprinses-san Victoria under konferensen Grön Upphandling som arrang-erades på Nalen i Stockholm den 13 mars i samarbete med tidningen Miljöaktuellt.

MILJÖSTYRNINGSRÅDET delar även ut priset Utmärkt Grön Le-verantör. l



senaste nytt



>> LULEÅ KOMMUN STÅR inför en omfattande privatiseringsvåg. Redan till sommaren ska upphandlingen av städtjänster, fastighets-skötsel och transporter inledas.

I den utredning som konsulter på KPMG gjort av verksamheten inom Luleå kom-muns tekniska förvaltning pekas städning ut som ett möjligt privatiseringsobjekt. Även drift och skötsel av kommunens fastigheter samt den tekniska förvaltningens transport-central ska konkurrensutsättas.

Redan till sommaren ska upphandling-arna vara igång. Kommunens målsättning är att lägga ut 30 procent av lokalvården inom kommunens skolor på entreprenad. Till de områden som kan bli aktuella för upphand-ling i ett nästa steg hör avfallsanläggningar, återvinningscentraler, parkeringar och park-underhåll.

Fast den politiska uppslutningen kring dessa förändringar är allt annat än total. Oppositionen anser bland annat att för-slaget är illa underbyggt och att det har tagits fram under alltför stor tidspress.

Börje Lööw, gruppledare för (v), beskri-ver förslaget som en demokratisk kata-strof:

– SÅVÄL POLITIKER som anställda har hål-lits utanför, säger han.

Oppositionen utlovas mer information vid budgetsutskottets möte på måndag. Därefter tas förslaget till kommunstyrel-sen.

Tekniska förvaltningen i Luleå omsätter ungefär en miljard kronor per år. Antalet anställda är idag cirka 520. Ungefär 50 an-ställda berörs om en tredjedel av skolstäd-ningen privatiseras. l

>> EN HELT ELEKTRONISK upphand-lingsprocess har självklara för-delar. Agresso och Opic sam-arbetar för att kunna erbjuda offentlig sektor en systemlös-ning som spänner från upp-handling till betalning.

Vinsterna med ett integrerat upphandlings- och affärssystem är många. All information runt

respektive upphandling är sam-lad på ett ställe, vilket förenklar spårbarheten och ger informa-tion om hur mycket som upp-handlats från varje unikt avtal.

Till plusvärdena hör ökad av-talstrohet, något som resulterar i minskade inköpskostnader och bättre kontroll. Upphandlingen blir också enklare och säkrare.

För att kunna erbjuda offent-lig sektor en sammanhängande elektronisk process har Agresso och Opic ingått ett strategiskt samarbete.

– SAMARBETET ÄR EN viktig del i vår strategiska satsning på e-handel, säger Mariette Larsson, affärsområdesansvarig för of-fentlig sektor på Agresso.

Tekniskt sett bygger lösningen på en integration mellan Opics upphandlingsverktyg Tend & Sign och Agressos beställnings- och affärssystem.

– Kunden kan, allt efter sitt unika behov, starta med olika moduler för att sedan växa i systemet, säger Opics vd Kenth Ericson. l

Luleå privatiserarstädning och transporter

>> IDÉN MED ATT FLERA myndigheter sam-arbetar om gemensamma servicekontor

kommer från Storbritannien. Försäkrings-kassan, Kronofogden och Skatteverket gör nu gemensam sak i Göteborg enligt brittisk modell.

De tre myndigheterna öppnar på torsdag landets första och största servicekontor i Nordstan, Göteborg. Att samla fl era myn-digheter på samma ställe sparar pengar åt det offentliga samtidigt som det, förhopp-ningsvis, underlättar för medborgarna.

Börje Hermansson, projektledare för det nya kontoret, berättar att Nordstans köp-

center har över 90 000 besökare dagligen. Han hoppas att det myndighetsgemensam-ma kontoret kan bli en naturlig plats för ett personligt möte med myndigheterna:

– DET GÄLLER OAVSETT om du har ärende till Försäkringskassan, Skatteverket eller Kronofogden, säger han.

22 medarbetare och en sektionschef har rekryterats och utbildats för att på bästa sätt ge besökarna information. Inom några år ska det fi nnas ytterligare 82 servicekon-tor av denna typ runt om i landet. l

TRE MYNDIGHETER SAMARBETARFÖR BÄTTRE SERVICE

Dags för helelektronisk upphandlingsprocess


senaste nytt


>> VAR TREDJE SVENSK kommun krä-ver alkolås i nyinköpta bilar. Mo-torförarnas Helnykterhetsförbund, MHF, noterar att en lika stor andel kräver alkolås vid all extern upp-handling av transporter.

Sedan fem år tillbaka har MHF besökt samtliga svenska kommuner för att förmå dem att installera al-kolås i egna fordon, men också i så-dana som upphandlas. Den uppfölj-ning av alkolåsfrågan som nyligen gjorts av MHF visar att en tredjedel av kommunerna sköter sig.

SAMTIDIGT KLASSAS hela 38 procent av kommunerna som ”röda” i un-dersökningen. Det innebär att man gör för lite för att göra alkolås till en självklar ingrediens i den kom-munala vagnparken. 43 procent av kommunerna är ”gröna”, vilket betyder att åtminstone några av bi-larna har alkolås installerade – eller att det ska fi nnas alkolås i de nya bi-lar som köps in.

– Tyvärr är det alldeles för många kommuner som ännu inte gjort nå-

gonting alls för att få stopp på ratt-fylleriet i kommunala transporter, säger MHFs vd Tom Bjerver som anser att förändringarna går på tok för långsamt.

BÄST I LANDET ÄR Övertorneå som har alkolåsutrustat samtliga kom-munala fordon. Därefter kommer Vilhelmina, Ystad och Ronneby. Sämst i landet är enligt MHF Arje-plogs kommun som saknar såväl bilar med alkolås som en policy i frågan.

– Självfallet önskar vi att alla kommunala transporter ska ske med bilar som har al-kolås, summerar Tom Bjer-ver. l

>> FÖRSÄKRINGSKASSAN TAR ansvar för sin uttjänta it-utrustning genom att återanvända eller skrota den på ett miljövänligt och säkert sätt. En-ligt ett nytt tvåårigt avtal hanterar leverantören Atea detta åt myndig-heten.

MED TOTALT 14 500 medarbetare på omkring 450 kontor över hela lan-det är uttjänt it-utrustning en både logistisk och miljömässig utmaning för Försäkringskassan. Det handlar om tusentals datorer, skrivare och skärmar som varje år måste tas om-hand efter att de fullgjort sin upp-gift.

Försäkringskassan har nu ingått ett tvåårigt samarbete med Atea för att ta hand om utrustningen på ett både miljövänligt och säkert sätt.

– Jag är glad att Försäkringskas-

san tar sitt ansvar för uttjänt it-ut-rustning. Detta är ett eftersatt pro-blem som tyvärr många både inom offentlig och privat sektor inte har löst, säger Per Melbi, regionchef på Atea.

ENLIGT PER MELBI ligger gammal ut-rustning skrämmande ofta kvar och skrotar i skåp och förråd, istället för att tas om hand.

Atea ansvarar för att Försäk-ringskassans utrangerade it-prylar samlas in och sorteras. Sådant som fungerar får förlängd livstid genom att det säljs vidare till exempelvis skolor. Defekt utrustning skrotas på ett miljövänligt sätt.

– Allt sker med högsta möjliga säkerhetsnivå, som garanterar att ingen information förmedlas vida-re, säger Per Melbi. l

Kommuner trimmar ärendehanteringen

Formpipe Software säljer program för ärende- och doku-

menthantering till Got-lands kommun och Karlstad kommu för

4,1 resepktive 1,6 mil-joner kronor.

– Vår ambition är att öka tillgängligheten och att effektivisera

kommunens ärende-hantering med ett

kvalifi cerat it-stöd som fi nns med i hela pro-cessen från registre-ring till arkivering, sä-

ger Karlstad kom-muns kommundirek-tör Anna Sandborgh.

Konsulten vann upphandlingenEvenemangsupp-

handlingen i Malmö

vanns av det företag

som hjälpte kommu-

nen att planera sam-

ma upphandling.

Enligt länsrätten stri-

der det i sig inte mot

lagen att ett privat

företag är med och

planerar en kommu-

nal upphandling. Dä-

remot ställs det då

särskilda krav på ut-

värderingsetiken.

Risken bedöms som

stor för att det med-

verkande företagets

förkunskaper ger

konkurrensfördelar

gentemot de andra

bolag som tävlar om

uppdraget.

Länsrätten kräver att

upphandlingen görs

om, vilket motiveras

av bristfällig betyg-

sättning av anbuden.


Alkolås självklart vidupphandling i Övertorneå

38 procent av Sveriges kommuner gör på tok för lite för att alkolås ska bli en självklarhet i deras vagnparker , säger MHFs vd Tom Bjerver. Hos 43 procent av kommunerna är åtmins-tone några av bilarna utrustade med alkolås.

KASSANS DATORSKROT- inget miljö- eller säkerhetshot



senaste nytt



>> TRYGG-HANSA OGILLAR Umeå kommuns intresse för försäk-ringscaptive – fast klagomålen gick inte hem i länsrätten.

Umeå kommun är sedan den 1 januari delägare i SKFAB (Svenska Kommun Försäkrings AB). Eftersom kommunen inte påbörjat någon upphandling av försäkringar för i år befarar Trygg-Hansa att man framöver kommer att teckna sina försäk-

ringar direkt med detta captive-bolag.

Försäkringsbolaget anser att Umeås delägarskap och ute-blivna upphandling strider mot lagen om offentlig upphandling. Försäkringsskyddet kostar kom-munen runt 6 miljoner kronor i premier per år.

I SIN DOM AVSLÅR länsrätten Trygg-Hansas överprövning. Man nöjer sig med Umeå kom-

muns förklaring – att man hit-tills endast blivit delägare. Nå-got tvång för delägarna i SKFAB att köpa försäkringarna därifrån fi nns inte. Samtidigt noterar rätten att inköp från fristående juridisk enhet ska föregås av en offentlig upphandling.

Bakgrunden till bildandet av SKFAB är den klena konkurren-sen på marknaden för kommun-försäkringar, något som bland

annat förklaras av att kommu-ner äger högriskobjekt som sko-lor. Utöver Trygg-Hansa är bara Länsförsäkringar aktivt.

UTÖVER UMEÅ kommun ägs SK-FAB av Gävle, Sundsvall, Kiru-na, Piteå, Uppsala, Trollhättan, Helsingborg och Örnsköldsvik. Norska Trondheim är också med i samarbetet som syftar till att dela på riskerna och minska kostnaderna. l

>> REGION SKÅNES STORA upphandling av pc-arbetsplatser som tjänst har stoppats av länsrätten. Ateas överklagande hindrar tills vidare regionen att skriva avtal med HP.

HP kammade hem Region Skånes för-handlade upphandling av sammanlagt cirka 24 000 pc-arbetsplatser i konkurrens med Atea, WM-data och Fujitsu Siemens. Sedan länsrätten, efter Ateas överklagande, stop-pat upphandlingen kommer avtalen inte att börja gälla från den 1 mars som planerat.

– Det känns angeläget att i en upphand-ling av denna omfattning verkligen kunna säkerställa att kunden fått korrekta svar på det de efterfrågat. Vi har inte kunnat försäk-ra oss om detta med utgångspunkt från det material som vi har fått ta del av, säger Lars Pettersson, vd för Atea, som berättar att man därför ställt några kompletterande frågor.

Genom att från en leverantör upphandla pc som tjänst till en fast kostnad per arbets-

plats hoppas regionen att effektivisera och förbilliga pc-hanteringen. Standardisering av innehavet till ett fåtal modeller, smartare hantering och införande av en tydligare de-biteringsmodell ska medföra en 30-procen-tig kostnadsbesparing.

Avtalet är värt runt 250 miljoner kronor. Det ska tecknas på fem år med möjlighet till upp till två års förlängning. Utöver statio-nära och bärbara datorer ingår även tunna klienter samt konfi guration och support i åtagandet.

REGION SKÅNE BESTRIDER överklagandet. Bengt Larsson, ansvarig inköpare, förklarar att HP uppfyller skallkraven. I både HP:s och Ateas fall är det svaren i svarsformulä-ren som avgjort bedömningen – inte med-sända broschyrer.

– Vi har säkerställt att korrekta svar har lämnats på det som efterfrågats, vilket vi också redovisar i vårt svar till länsrätten. l

>> STOCKHOLMS STAD HAR UTAN rättslig grund uteslutit leverantörer vid upphandling av renhållningstjänster. Det anser Konkur-renskommissionen, som riktar hård kritik mot kommunen.

Konkurrenskommissionen ogillar Stock-holms stads upphandling av insamling och transport av hushållsavfall från stadsde-larna Norrmalm/Vasastaden och Kungshol-men. Det handlar om en affär på cirka 100 miljoner kronor. Avtalsperioden löper från 1 april i år till 31 mars 2012 med möjlighet till förlängning i sammanlagt två år.

Staden har enligt kommissionens utred-ning utformat kvalifi kationskraven på ett sätt som strider mot lagen. Anbudsgivare måste få minst två referensomdömen god-kända av två av varandra oberoende refe-rensgivare för att få sina anbud värderade. Tidigare leverantörer av renhållningstjäns-ter måste dessutom ha ett godkänt referens-omdöme från kommunens trafi kkontor.

– BRISTEN PÅ affärsmässighet är uppenbar och snedvrider konkurrensen på området, säger Inger Ridderstrand Linderoth, leda-mot i Konkurrenskommissionen.

Man menar att enskilda leverantörer godtyckligt kunnat svartlistas och inte få sina anbud prövade. Försvårande är att den anonyme referenten vid trafi kkontoret av allt att döma är identisk med en tjänsteman som även är den upphandlingsansvarige handläggaren.

KONKURRENSKOMMISSIONEN är en oberoen-de expertgrupp vid tankesmedjan Den Nya Välfärden. Syftet är att uppmärksamma och motverka fall där offentliga organ på olika sätt snedvrider konkurrensen. Stockholms stad har inte velat bemöta anklagelserna. l

Atea bromsar stor skånsk pc-affär

J U R I D I K

Kritik mot kommunala försäkringar i eget bolag

- VI vill föräkra oss om att kunden har fått korrekta svar. Därför överklagar vi upphandlingen, säger Lars Petters-son, vd för Atea.

”Stockholm visar uppenbarbrist på affärsmässighet”


senaste nytt


Konkurrenslagen skärps till hösten

>> KONKURRENSVERKET SAKNAR effek-tiva rättsmedel i sin tillsyn av of-fentlig upphandling. I ett brev till regeringen föreslås talerätt, vite och marknadsskadeavgift för att öka regelefterlevnaden.

Som granskande myndighet har Konkurrensverket rätt klena möjligheter att ingripa mot över-trädelser mot lagen om offentlig upphandling. Den bristen gör att tillsynen av myndigheternas sätt att sköta upphandlingarna inte blir särskilt effektiv. Det menar Kon-kurrensverket i en skrivelse till re-geringen via fi nansdepartementet.

Promemorian bjuder dessutom på förslag till hur effektiva rätts-medel skulle kunna utformas. Konkurrensverket föreslår att en marknadsskadeavgift införs för myndigheter och andra upphand-lande enheter som inte följer de rådande upphandlingsreglerna.

Verket vill få möjlighet att dra myndigheter som inte sköter sig till domstol.

I skrivelsen radar Konkur-rensverket upp exempel på pro-blem som inte kan åtgärdas med nuvarande regelverk. Hit hör otill-låten direktupphandling, tillsvida-reavtal utan slutdatum, otillåten förlängning och bristande annon-sering.

DET FÖREKOMMER faktiskt också domstolstrots där upphandlande enheter helt bortser från domstols krav på att göra om upphandling. Upphandlingsreglerna saknar dessutom möjligheter att bryta upp ingångna avtal som uppkommit på olaglig väg.

Marknadsskadeavgifternas stor-lek ber Konkurrensverket att få återkomma till. Nivån väntas ham-na på cirka 10 procent av upphand-lingskontraktets värde. l

Försvunnenfullmakt initierar ny upphandling>> NORMALT SETT SKULLE Sida ha hängt med på Vervas it-kon-sultupphandling men papper på avvägar tvingar nu bi-ståndsmyndigheten att upphandla de konsulttjänster som behövs på egen hand.

Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, kom inte med på den it-konsultupphandling som Verva nyligen genomfört på uppdrag av Stockholmsbaserade myndigheter och kommuner. Landets myndigheter är au-tomatiskt med i de fl esta av Vervas upphandlingar, men till denna regionala upphandling krävdes anmälan.

– Det var där det gick snett, antingen hos oss eller hos Verva, bekräftar Matthias Lindbäck, upphandlare på Sida. Vår fullmakt kom inte med.

DÄRFÖR GÅR BISTÅNDSMYNDIGHETEN nu ut i en egen upp-handling av generella it-konsulttjänster med sista anbuds-dag den 20 mars. På spel står ett tvåårigt kontrakt med möj-lighet till förlängning i ytterligare två år. Matthias Lindbäck räknar med att kunna presentera tilldelningsbeslut i god tid före sommaren.

– Jag beklagar misstaget, säger han och konstaterar att det inte är möjligt att ansluta sig till avtalet i efterhand.

Med tanke på att den förväntade volymen på avtalet ligger på cirka 4,5 miljoner kronor per år, en bra bit över tröskelvärdena, återstod inget annat än upphandling i egen regi.

SIDAS UPPHANDLING BLIR rätt lik Vervas, både till innehåll och till uppläggning. Man använder exempelvis Vervas stödpaket vid genomförandet. Även om Sida verkar inter-nationellt kommer de efterfrågade it-konsulttjänsterna att utföras inom landets gränser. l


>> REGERINGEN VILL SKÄRPA konkurrenslagen från och med i höst. I en lagrådsremiss fö-reslås såväl konkurrensskadeavgifter som näringsförbud vid allvarliga kartellsamar-beten.

Regeringen vill förebygga konkurrens-överträdelser genom att pensionera konkur-renslagen (1993:20) till förmån för en ny lag. Till nyheterna hör att konkurrensskadeav-gifternas storlek tydliggörs i lagen. Rejäla avgifter (böter) syftar till att avskräcka från överträdelser av konkurrenslagen.

– EN EFFEKTIVARE, tydligare och enklare kon-kurrenslag kommer att stärka konkurrensen i Sverige. Öppna marknader med tydliga spelregler gynnar företagen och konsumen-terna, säger näringsminister Maud Olofs-son.

Enligt lagrådsremissen ska den nya lagen göra det möjligt att utdela näringsförbud vid allvarliga kartellsamarbeten. Näringsförbud kan meddelas en verkställande direktör el-ler annan ledande befattningshavare som deltar i, eller har kännedom om, ett otillåtet kartellsamarbete.

DEN SOM AVSLÖJAR en kartell för Konkur-rensverket eller hjälper verket att utreda en överträdelse kan slippa näringsförbud. Samma sak med konkurrensskadeavgiften, den som är först med att rapportera över-trädelser till Konkurrensverket kan glida undan betalning.

Efter lagrådsremiss skrivs en proposi-tion. Därefter väntar utskottsbehandling och riksdagsbeslut. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 november 2008. l En tydligare och enklare konkurrenslag kommer att

stärka konkurrensen i Sverige, säger Maud Olofsson.

Foto

: Pa

we

l Fla

to

Konkurrensverket vill fåutökade befogenheter



>> MELLERUDS KOMMUN käm-par för att rädda 127 sjöbodar vid Vänerns strand. Men man glömde bort att på ett korrekt sätt upphandla advokaten som hjälper till i striden mot läns-styrelsen.

Nu visar det sig att kommunen inte haft ordning på papperen när man engagerat en advokat för att inom ramen för byggpro-jektet hålla kontakt med läns-styrelsen som kräver rivning.

Enligt TTELA kostade advo-katen runt 850 000 kronor bara under fjolåret. Summan till trots har tidningen varken hittat nå-

got formellt politiskt beslut om juristhjälpen och det har heller inte skett offentlig upphandling.

Enligt kommunens interna regelverk ska tjänster och varor som kostar mer än fem basbe-lopp, 205 000 kronor, köpas ge-nom offentlig upphandling.

KOMMUNALRÅDET ROBERT Svens-son är medveten om att advokat-kostnaderna vida överskridit de fem basbeloppen. Han förklarar att man, när samarbetet inled-des, inte kunde förutse hur hög kostnaden skulle bli.

– Mitt inne i arbetet är det omöjligt att avbryta för att kan-

ske genomföra en upphandling som fördröjer ärendet med ett antal veckor samtidigt som vi har länsstyrelsens tidskrav på oss, säger Robert Svensson till tidningen.

STRIDEN MELLAN Melleruds kommun och länsstyrelsen i Västra Götaland beror på att sjöbodarna i hamnen i realiteten är fritidshus. De används för bo-ende, vilket strider mot detalj-planen, och mot miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. En del av sjöbodarna ligger på pon-toner i vattnet. Har kallats för landets största svartbygge. l

>> EN LÅNG RAD KOMMUNER runt om i landet vill försäkra sig i egen regi genom delägarskap i cap-tives. Trygg-Hansa och Länsförsäkringar försö-ker att stoppa den utvecklingen.

De etablerade försäkringsbolagen ser inte med blida ögon på att allt fl er kommuner tillsammans bildar försäkringsbolag för att sänka sina kostna-der. På sidan 23 rapporterar vi om Trygg-Hansas invändningar mot att Umeå kommun blivit delä-gare i SKFAB (Svenska Kommun Försäkrings AB).

SEGSLITNA RÄTTSPROCESSER av samma typ pågår också i andra delar av landet. Trygg-Hansa oppo-nerar sig även mot att exempelvis Smedjebacken beslutat att utan konkurrensutsättning köpa för-säkringar från FSFAB (Förenade Småkommu-ners Försäkrings AB) som bildats av 23 kommu-

ner. Länsrätten i Dalarna har dömt kommunen att göra om upphandlingen.

Länsförsäkringar är den andra stora aktören på marknaden för kommunala försäkringar. Bolaget har överklagat Vingåkers delägarskap i samma captive. Länsförsäkringar, som varit Vingåkers försäkringsbolag under senare år, anser att delä-garskapet i FSFAB är ett brott mot lagen om of-fentlig upphandling.

FÖR KOMMUNERNA INNEBÄR striderna krångel. Såväl Smedjebackens som Vingåkers försäk-ringsavtal löpte ut den sista december i fjol. För att vara försäkrade under den rättsliga behand-lingen av ärendena har kommunerna snabbupp-handlat tre månaders försäkring. När kommuner köper återförsäkring i egen regi är inget bolag förhindrade att lämna offert. l

>> KONKURRENSVERKET KRÄVER rent spel av Svenska Spel vid upp-handlingar. Verket ser speljätten som en upphandlande myndig-het som därmed måste följa de lagar och regler kring offentlig upphandling som gäller. Det anser Konkurrensverket i en ny skriftväxlingsrunda med det statligt ägda spelbolaget.

I december i fjol skrev verket till regeringen och påtalade att man anser Svenska Spel vara en upphandlande myndighet. Mot det protesterade spelbolaget som menar att man som en av

många aktörer på en ”i högsta grad konkurrensutsatt mark-nad” inte behöver följa upp-handlingsreglerna.

DET FÖRSVARSTALET biter inte. Något nytt har inte tillförts från Svenska Spel konstaterar Kon-kurrensverket.

Argumenten för att Svenska Spel ska lyda under myndig-hetsbegreppet ligger i bland an-nat ägardirektiv och tillstånd. Det statligt ägda företaget ska genom en restriktiv spelpolitik prioritera sociala och hälso-mässiga skyddshänsyn framför

vinst. Därmed, menar Konkur-rensverket, ska reglerna om of-fentlig upphandling följas. l

KUNGSPARKEN 1. [email protected]. 031-60 45 10

REGERINGSGATAN 74. [email protected]. TEL 08 505 292 35

STOCKHOLMANRIK MILJÖ MED MODERN TEKNIK

NYHETSREDAKTÖR PER ERIKSSON [email protected] senaste nytt

Hårda advokatbud i Mellerud

Fortsatt hård strid omkommuners försäkringar

Rent spel krävs av Svenska Spel


Fokusera på affärerna så sköter vi resten!Dustin har ett brett utbud av produkter och levererar till dig både snabbt och säkert! Nu breddarDustin sitt sortiment ytterligare, i ett steg mot att bli en helhetsleverantör. Vi erbjuder därmedäven installationstjänster, drifts- och andra konsultuppdrag.

Dustin står till tjänst med förkonfigurationer! Vi hjälper dig med installationer av olika slag. Det kan gälla bland annat konfigurering av bärbara ochstationära datorer, skrivare, trådlösa nätverk samt olika slags servrar. Vi kan även hjälpa dig med IT-säkerhet, emballagehantering, stöldskyddsmärk-ning, funktionstest, installation på plats med återtag av uttjänt utrustning och mycket mer.

www.dustin.se

Mer info om våra tjänster hittar du på www.dustin.se/tjanster. Ring till oss på 08-553 44 020 eller mejla [email protected]

dustin1.indd 1dustin1.indd 1 2008-03-17 16:54:462008-03-17 16:54:46

www.dustin.se

ordertelefon 08 - 553 44 020 • orderfax 08 - 553 44 330Moms och frakt tillkommer. Reservation för prisändringar och slutförsäljning.

5010129312 HP 6720S CEL 1.73 1GB/120 DVDRW 15.#VHB +1GB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .3995:-

Samsung CLP-300N är en av världens minsta och lättaste personliga färglaser-skrivare. Tack vare nya NO-NOIS-teknologin är den tystgående och den harpraktiska funktioner, som affischutskrift och klonade utskrifter. Status Pop-upprogram visar skrivarens status och den är enkel att underhålla med nya lätt-bytta tonerkassetter i miniformat.

• Max utskriftshastighet sv/vit 16 sidor/min • Max utskriftshastighet färg 4 sidor/min • Max utskriftskvalitet 2400x600 dpi • Inkluderad minneskapacitet 64MB • Nätverksanslutning Ja 10/100 Ethernet • Pappershantering (Standard) 150 ark • Garanti 2 år, på plats

*Angivna priser i katalogen är riktpriser. Slutgiltigt pris styrs av vilket avtal ni tillhör. Moms och frakt tillkommer enligt avtal. Reservation för slutförsäljning.

Samsung CLP-300NEn av världens minsta personliga färglaserskrivare med nätverkför osannolika 1195 kr!

501010076 SAMSUNG FÄRGLASER CLP-300N . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .1195:-

riktpris*

1195:-

1 GB minne på köpet!

HP 6720s1 GB extra minne på köpet!

Med sitt nya, snygga utseende, sin imponerande kombination av mobilakontorsfunktioner, de senaste Intel-processorerna och en vikt från bara2,49 kg ger HP Compaq 6720s mycket god valuta för pengarna.

• 15.4" WXGA 1280 x 800• Intel Celeron M 530 1.73 GHz• 1 GB DDR II minne + 1 GB• 120 GB hårddisk• DVD±RW Dual Layer• Intel GMA X3100-grafikkort• 3 st USB, VGA• 10/100 Mbps & WLAN 802.11b/g• Mått 358 x 267 x 32 mm / Vikt 2.5 kg• Garanti 1 år, hämtning• Windows Vista Home Basic Svensk

*Minnet medlevereras omonterat

riktpris*

3995:-

dustin2.indd 1dustin2.indd 1 2008-03-17 16:56:092008-03-17 16:56:09

byggspecial


E F F E K T I VA R E L O K A L E R


I ÅR KOMMER LANDSTINGET i Östergötland att satsa nära 80 miljoner kronor på åtgärder för att sänka energikostnaderna. Satsningen är omfattande, och en av de största som ge-nomförs i Europa just nu.

– Arbetet handlar om hur vi ska minska användningen av el, värmeenergi, kylenergi samt vatten i så gott som samtliga byggnader som landstinget äger, utan att bekvämlighe-ten försämras, säger Elisabeth Törnqvist, produktionsenhetschef för Försörjnings-centrum som ansvarar för landstingets fast-ighetsfrågor.

De senaste åren har landstingets kostna-der för energianvändningen ökat kraftigt:

från 2002 till 2006 var kostnadsökningen 20 procent.

– Kostnadsökningen beror delvis på att vi använder mer energikrävande utrustning men i första hand är det ett resultat av de ökade elpriserna på marknaden, säger Lina Hallberg, energicontroller på Landstinget i Östergötland.

Under 2006 drog landstinget därför igång ett energieffektiviseringsprojekt enligt den affärsmodell som kallas Energy Performan-ce Contracting, EPC. Det innebär att en en-treprenör kartlägger och analyserar fastig-heternas energistatus och föreslår och genomför effektiviseringsåtgärder. Entre-

AV MALIN ULFVARSON

prenören anger en garanterad nivå för de energibesparingar som kan göras. I upp-handlingen tävlar entreprenörerna med för-väntade energibesparingar.

Att genomföra energieffektivisering i fast-igheter med hjälp av EPC är ett säkert sätt att garantera fi nansieringen av projektet. Besparingarna täcker i regel kostnaderna inom ett par års tid.

Lina Hallberg berättar varför EPC var det bästa alternativet för dem.

– Om vi hade upphandlat samma funktion men på vanligt sätt hade det blivit en alltför stor och komplex upphandling. Framförallt hade det tagit alltför lång tid att genomföra projekten. Ett EPC-upplägg ger en helt an-nan möjlighet till ett helhetsgrepp.

I maj 2007 angav landstingsstyrelsen ra-marna för projektet, en kostnadsram på 175 miljoner kronor och en maximal återbetal-ningstid på sju till tio år.

– Vi har, efter att samtliga fastigheter ana-lyserats, kommit fram till åtgärder för 78,7 miljoner kronor som kommer att vara intjä-nade inom nio år. Efter 15 år kommer lands-tinget att ha gjort en vinst på cirka 80 miljo-ner kronor genom att vi får ner

Landstinget i Östergötland satsar 80 miljoner kronor på energieffektivisering. På 15 år är inves-teringen betald två gånger om tack vare sänkta driftkostnader. Vägen till framgång heter Energy Performance Contracting.

Miljöhjältarna

Sparar 80 miljoner på drifteni Östergötland

28-32 Affärer korrad.indd 2828-32 Affärer korrad.indd 28 2008-03-18 11:01:372008-03-18 11:01:37


driftskostnaderna rejält, säger Elisabeth Törnqvist.

– Prognoserna baserade på en uppgång av energipriserna med fyra procent per år, sä-ger Lina Hallberg.

Satsningen innebär att Landstinget i Öst-ergötland uppfyller samtliga miljömål inom el- och värmeförbrukning redan i år.

– Det är viktigt att landstinget bidrar till en långsiktig och hållbar samhällsutveck-ling, med lägre utsläpp av bland annat koldi-oxid. Det är mycket tillfredsställande att vi når målen redan under 2008, säger Elisa-beth Törnqvist.

Det regionala miljömålet anger att lands-tinget ska sänka sin energiförbrukning med 15 procent till år 2010.

– Som det ser ut idag kommer vi att spara 17 procent på den tekniska driften av fastig-heterna. I andra projekt arbetar vi parallellt med att minska elanvändningen i verksam-heten. Så siffrorna ser mycket lovande ut, säger Lina Hallberg.

PROJEKTET KRÄVER BRED KOMPETENSI Vingåker kommun i Södermanland har man också genomfört en EPC-upphandling. I samarbete med en energientreprenör har Vingåker kommun minskat de årliga energi-kostnaderna från sju miljoner kronor till fem miljoner kronor.

Att det skulle bli en upphandling med EPC-kontrakt var inte självklart från början. Energirådgivare Kjell Dävelid på kommu-nen diskuterade frågan med kollegorna.

– Vi gjorde bedömningen att vi saknade resurserna att genomföra åtgärderna inom kommunen.

Det är många olika typer av kompetenser som krävs i arbetet, reglerteknik, ventila-tionsteknik, byggnadsteknik, VVS-kunskap, el och belysning, pumpar och fl ödesteknik.

– Vi har kompetens inom alla områden, men inte som vi kan avsätta för ett så stort projekt som en analys av hela fastighetsbe-ståndet.

Vingåker valde att göra en funktionsupp-handling där en funktion anpassad till varje enskild fastighet formulerades.

En typisk sådan utformning var att man ville att lokalerna i fastigheten skulle hålla 21 grader varm. Därefter har leverantörerna fått lämna anbud där de föreslår vilka åtgär-der som ska vidtas.

Investeringarna leder även till andra plus-effekter som till exempel förbättrat inom-husklimat, ett modernt övervakningssystem samt att driftspersonalen ges ett rejält ut-bildningspaket.

– Genom att vi har slagit ihop alla fastig-heter i en och samma upphandling har vi kunnat låta vissa lönsamma investeringar få

n Utnyttja möjligheten med förhandlat förfa-rande i upphandlingen.

n Håll förstudien kort, utred endast om det fi nns en besparingspotential. Inga förslag på åtgärder.

n Utnyttja möjligheten att använda analy-sen som underlag till era energideklara-tioner.

n Lägg större vikt vid offererad kompetens än vid pris i utvärderingen.

n Använd uttrycket offererad kompetens i utvärderingen, för att försäkra dig om att leverantören avsätter de resurser som pre-senterats i anbudet.

Så upphandlar duenergioptimering

Foto

: Pa

trik

Lif

Lina Hallberg och Elisabeth Törnqvist på Landstinget i Östergötland har energieffektiviserat landstingets byggnader för 78 miljoner kronor. Investeringen betalar sig på nio år.


byggspecial




bekosta andra mindre lönsamma, men ändå viktiga, investeringar.

Totalt fem leverantörer lämnade anbud i Vingåkers upphandling.

– Vi tog hjälp av jurister för att genomföra upphandlingen. Det har inte varit helt en-kelt och det gäller att ha på fötterna i en så-dan här upphandling, säger Kjell Dävelid.

– Vi hade en upphandlingsprocess där vi bjöd in alla leverantörer till ett möte. Först ville vi att de skulle göra energibesparings-analyser på samtliga fastigheter, men det framkom med stor tydlighet på mötet att det skulle vara alltför dyrt att lämna anbud. Det är ett tidskrävande arbete och det innefattar många olika typer av kompetenser.

Istället beslutade man att välja ut två av fastigheterna som leverantörerna fi ck bygga sina anbud utifrån, och sedan användes det som underlag för upphandlingen. Den totala ytan som upphandlingen omfattar är på 40 000-50 000 kvadratmeter.

– Vi gjorde också personliga besök hos le-verantörerna för att göra en bedömning av kompetens och förmåga att leverera enligt anbuden, säger Kjell Dävelid.

Upphandlingen rörde nära 25 miljoner kronor, vilket är en stor upphandling för en kommun som omsätter cirka 500 miljoner kronor per år.

Vinnaren erbjöd det bästa upplägget där investeringen skulle betala sig på 8,5 år.

– Den förväntade besparingen av energi-kostnader var 23 procent, men det prelimi-nära resultatet för 2007 visar på cirka 31 procent. Överskottet, det vill säga skillnaden i besparing mellan 23 – 31 procent, går till Vingåkers kommun det första året.

– Det är en långsiktig relation, och det är viktigt att allting fungerar. Hittills har allt gått över förväntan, säger Kjell Dävelid.

FÖRHANDLA MED LEVERANTÖRERNADe stora fördelarna med EPC-upphandling-ar är att man sparar pengar samtidigt som man rustar upp byggnaderna, skapar ett

bättre inomhusklimat och gör en insats för miljön. Jan-Erik Falk är jurist och konsult i upphandlingsfrågor på Silf Competence. De senaste åren har hans kunskaper inom EPC varit hett efterfrågade, både i Sverige, Dan-mark och Storbritannien.

Hans första rekommendation inför en EPC-upphandling är att utnyttja möjlighe-ten att använda förhandlat förfarande.

– Förhandlat förfarande är enligt LOU bara tillåtet i undantagsfall, och ett sådant undantagsfall är när det är svårt att på för-hand sätta ett pris på det som ska upphand-las. Jag vill mena att det är just det när man köper energieffektivisering. Det man köper är just analysen av hur stor investeringen bör vara, säger Jan-Erik Falk.

EPC-kontrakten utformas ofta som inci-

Efter 15 år kommer Landstinget i Östergötland att ha gjort en vinst på cirka 80 miljoner kronor genom att sänkta driftskostnaderna, säger Elisabeth Törnqvist produktionsenhetschef för Försörjningscentrum som ansvarar för lands-tingets fastighetsfrågor. Foto Patrik Lif

Bara på driften av fastigheterna sparar vi 17 procent av energiförbrukningen, säger Lina Hallberg, energicon-troller på Landstinget i Östergötland. Foto Patrik Lif


Minskar koldioxidutsläppetmed 2 300 per årLandstinget i ÖstergötlandTotal fastighetsyta: 542 000 kvadratmeterInvestering: 78,7 miljoner kronorÅterbetalningstid: 9,1 årMinskning av koldioxidutsläpp: 2 307 ton per årEnergibesparing: 16 038 megawattimmar per år (cirka 1 100 villors årsförbrukning)Minskning av energianvändningen: 17 pro-centMinskning av vattenförbrukning: 29 014 kubik-meter per år (cirka 58 000 badkar/år)

Sänker energikostnadenmed 30 procentVingåkers kommunTotal yta: 50 000 kvmInvestering: 25 miljoner kronorÅterbetalningstid: 8,5 årMinskning av energianvändningen: 30 pro-cent

Investeringen betalarsig på 7-8 årBostadsföretaget Förbo ägs gemensamt av Härryda, Kungälv, Lerum och Mölndals kommu-ner. Förbo äger och hyr ut drygt 5 000 bostäder i de fyra kommunerna.Total yta: cirka 398 000 kvadratmeterInvestering: 35 miljoner kronorÅterbetalningstid: 7-8 årMinskning av energianvändningen: 18 pro-centMinskad oljeförbrukning per år: 500 000 literMinskning av koldioxidutsläpp: 2 010 ton per år

Energispar som ger vinst



tamentskontrakt, vilket innebär att leveran-tören bara får betalt om han lyckas prestera efter överenskommelse.

– Om du är en fattig husägare är det en trygg kontraktsform. Om leverantören inte sparar pengar åt dig, får han inte betalt. Det är ju besparingen som ska betala för investe-ringen, säger Jan-Erik Falk.

Men upphandlingsformen är relativt ovanligt och det fi nns vissa svårigheter som kan vara bra att känna till.

– De risker som fi nns med upphandlingen har att göra med de kriterier man använder för att välja ut entreprenören.

Svårigheten ligger i att jämföra entrepre-nörernas anbud. Jan-Erik Falk tar till en lik-nelse för att förklara.

– Tänk dig att en kommun ska arrangera en konsert, och överskottet från evenemang-et ska användas för att bygga en skola. Man kontaktar ett antal artister varpå den första säger att han vill ha 20 procent av intäkterna i gage. Artist nummer två säger att han vill ha 80 procent av intäkterna. Vid en första anblick kan det synas självklart vilken artist kommunen bör anlita, men då har man inte beaktat att den första artisten är den kom-munala musikläraren och den andra artisten heter Bruce Springsteen. Den senare kom-mer att dra in betydligt högre intäkter till kommunen eftersom han drar in en större publik.

VIKTIGASTE UTVÄRDERINGSKRITERIETLiknelsen är talande för hur vissa EPC-upp-handlingar genomförs, menar Jan-Erik Falk. Om man tittar på fel siffror fi nns en viss risk att välja den sämsta leverantören.

– Ett vanligt utvärderingskriterium är hur entreprenören föreslår fördelningen av be-sparingsvinsten. Detta kriterium får inte vara mer framträdande än den offererade kompetensen.

Det viktigaste i valet av leverantör är att utvärdera kompetensen, menar Jan-Erik Falk. Dra dig inte för att ställa höga krav, du vill ju bjuda in de bästa.

Jan-Erik Falk tipsar också om att i utvär-deringskriterierna använda begreppet ”of-fererad kompetens”.

– När leverantören presenterar sin kom-

petens och sina medarbetare är det av natur-liga skäl de bästa och mest meriterade som presenteras i anbudet. För att binda dem till det aktuella uppdraget bör du i utvärdering-en specifi cera att det gäller just den offere-rade kompetensen.

Hur utvärderingskriterierna utformas är viktigt för att få ut jämförbara svar. Ett var-nande exempel som Jan-Erik Falk har sett var där leverantörerna i sina beräkningar själva fi ck göra antaganden om det framtida energipriset.

– Det innebar att den upphandlande en-heten gjorde sin utvärdering mot en för-hoppning, snarare än mot jämförbara krite-rier. Istället borde de ha gjort utvärderingen mot sparade kilowattimmar.

UTBILDNING MED I PAKETETDet kommunala bostadsbolaget Förbo AB i Göteborg har kombinerat energieffektivise-ring med andra åtgärder. Bostadsbolaget var i ett skede där man behövde höja den inter-na kompetensen, samtidigt som man ville ta ett helhetsgrepp om arbetet med fastighets-

utveckling och energieffektivisering. Därför sökte man en leverantör att arbeta med på lite längre sikt.

– Vi genomförde en urvalsupphandling, där vi valde fem leverantörer ur en kvalifi ce-ringsprocess. I sina anbud skulle de presen-tera olika typer av lösningar på hur de olika besparingarna skulle uppnås. Vissa anbud innehöll även en modell för hur åtgärderna kunde fi nansieras, men vi valde att fi nansie-ra själva, säger Förbos inköps- och miljöchef Krister Lundgren.

De fl esta av Förbos 5 200 bostäder i de västsvenska kommunerna Härryda, Möln-dal, Lerum och Kungälv är hyreslägenheter i radhus, parhus och mindre fl erfamiljshus. I upphandlingen fi ck leverantörerna ett un-derlag med ett 30-tal fastigheter att bygga sina anbud på.

– Den första delen av projektet var en in-ventering av våra fastigheter. Vi såg till att den även kunde ligga till grund för energide-klarationerna, vilket blev en smidig lösning.

I inventeringen av fastigheterna uppskat-tade leverantören besparingspotentialen för

”Den förväntade besparingen var 23 procent, men resultatet för 2007 blev 31 procent.”Kjell Dävelid, energirådgivare, Vingåker kommun

Vi har kompetens inom alla områden, men inte som vi kan avsätta för ett så stort projekt som en analys av hela fast-ighetsbeståndet, säger Kjell Dävelid, energirådgivare på Vingåker kommun. Foto: Jessica Ståhl


byggspecial




varje fastighet. Siffrorna varierade i regel mellan 18-30 procent.

– Besparingen är inte lika stor på alla fastigheter, men i vissa fall har det också varit viktigt att modernisera an-läggningen, säger Krister Lundgren.

Efter inventeringen wlämnade leve-rantören åtgärdsförslag där Förbo har kunnat välja att genomföra intressanta åtgärder. Besluten har fattats ur olika perspektiv, inte bara ur besparingsmål utan miljöhänsyn och rena upprust-ningsåtgärder har också prioriterats.

– Med helhetsgreppet kunde vi ge-nomdriva projekt som annars inte hade varit lika prioriterade, till exem-pel rena komforthöjande åtgärder.

Arbetet har skett i faser med ett be-gränsat antal byggnader i varje fas. Hittills ligger den totala investerings-kostnaden på 35 miljoner kronor, men ytterligare projekt kommer att startas under året. Enligt Krister Lundgren kommer investeringen att betala sig på sju-åtta år.

– Det är tack vare att vi bytt ut en stor del av oljeanvändningen. Det är

ekonomiskt tacksamt. Vi har bytt både till bergvärmepump och till pellets-brännare. Vi har även installerat fjärr-värme på några ställen.

Krister Lundgren räknar med att minska energikostnaderna med 18 procent för de byggnader som ingick i den första genomförandefasen.

– Vad siffran blir för de andra bygg-naderna är inte klart ännu, det ska re-dovisas senare i vår.

Eftersom man har valt att fi nansiera investeringen på egen hand har man kunnat skriva korta avtal som löper på ett år i taget.

– Den dagen vi känner att vi har kompetensen att säkerställa den fort-satta driften kommer vi också att göra det.

Krister Lundgren menar att EPC-kontrakt inte nödvändigtvis lämpar sig för alla fastighetsägare.

– Vissa kommuner har svårt att få fram pengar till den här typen av in-vesteringar. EPC-projekt ger pengar tillbaka, det är ett ganska säkert kort, säger Krister Lundgren. l

Lars Pellmark, Statens Fastighetsverk– Energibesparingsanaly-ser ingår som en del i vår verksamhetsplanering. Den största energikonsumenten är uppvärmningen, framförallt ventilation. Våra byggnader har ibland en viss begränsning, exempelvis kulturvärden som begränsar möjligheten att ut-forma energisparåtgärder på ett traditionellt sätt, men det fi nns alltid lösningar för att an-vända energin så effektivt som möjligt, säger Lars Pellmark, energispecialist på Statens Fastighetsverk.

– Vi använder oss inte av EPC-kontrakt i vårt arbete. I stora delar av vårt bestånd har vi egen kunnig driftpersonal som är aktiva i energieffektiviseringsarbetet vilket är en del i det dagliga arbetet.

Med helhetsgreppet kunde vi genomdriva projekt som annars inte hade varit lika prioriterade, till exempel rena komforthöjande åtgärder, säger Krister Lundgren, inköps- och miljöchef på Förbo AB. Foto: Christian Petersson


Vilka energibesparingsåtgärderhar ni gjort i era fastigheter?

Utnyttjar ni möjlighetenmed EPC-kontrakt?

Foto

: Da

nie

l Sa

lom

on

Foto

: Fre

drik

Åst

röm

Diana Skoglund, Ulricehamns kommun– Ulricehamns kommun har gjort en energikartläggn-ing över alla kommunens fastigheter. Utifrån den och förslag till miljömål kommer fl er åtgärder att göras under de närmaste åren som kommer att minska både el och ener-giförbrukningen, säger Diana Skoglund på Ulricehamns kommun.

– Kommunens satsning på fjärrvärme har lett till att 80 procent av kommunens fastigheter nu värms upp med bio-bränsle.

– Våra politiker har beslutat att inte använda EPC-kontrakt i arbetet med energieffektivisering. Vi anser att kunskapen och erfarenheterna fi nns på fastighetsavdelningen och den ska nyttjas.

Sven-Erik Sedin, Örnsköldsvik kommun– Vi har bland annat kon-verterat ett stort antal lokaler från elvärme, till vattenburen värme, som vi sedan anslutit till fjärrvärme, säger Sven-Erik Se-din, Örnsköldsvik kommun.

– En del åtgärder har inte gett någon större ekonomisk vinst, till exempel konvertering till biobränslen. Däremot är miljövinsten stor. Det fi nns enstaka projekt där vi har sänkt en-ergikostnaderna med över 50 procent. Framförallt handlar det då om värmeåtervinning, byte till tryckreglerade fl äktar och tilläggsisolering, med mera. Det mest lönsamma har varit byte till roterande värmeväxlare.

– En EPC-entreprenör som inventerade våra fastigheter gjorde bedömningen att det inte fanns tillräckligt lönsamma åtgärder att genomföra. Vi har arbetat med de här frågor-na i fl era år och de mest lönsamma är redan åtgärdade.

Foto

: SG

Öst

gre

n


Vårens kurskatalogFördjupa dina kunskaper i upphandling eller anbudsgivning.

Beställ katalogen på www.opic.com/kurskatalog eller ring 013 - 47 47 500.

Kurs

ledar

e och

fak

taSm

arta

ver

ktyg

Off

entlig

upphan

dla

reLe

vera

ntö

r

Ta steget!Kurser i upphandling

och anbudsgivning våren 2008

U P P H A N D L I N G – E N G O D A F F Ä R

28 OPIC Services Kurser våren 2008

K U R S L E D A R E

29www.opic.com/utbildning

O C H F A K T A

Kurs

ledar

e och

fak

ta

KursledareRobert AlexandersonAffärsområdeschef för OPIC Services. Arbetat som kommunjurist och inköps-samordnare i flera kommuner. Har varit upphandlingschef på Post- och telestyrel-sen. Tidigare upphandlingsjurist på den statliga inköpssamordningen.

Magnus JosephsonUpphandlingsjurist på OPIC och an-svarig för leverantörsutbildningarna. Tidigare på Nämnden för offentlig upp-handling, därefter som konsult, säljare och anbudsansvarig på kommunika-tionsbyrån Hallvarsson & Halvarsson.

Marie GadPrivate Sector, Liaison Officer to the World Bank Group. Also Business Development Consultant at the Confederation of Danish Industries. Expert på internationell upphandling vid Dansk Industri.

Monikha HugelidDriver Optimera Upphandlingskonsult som hjälper leverantörer med för-frågningsunderlag, anbudsskrivning, överprövning etc. Diplomerad inköpare och certifierad monitorutbildare.

Johan LagerbielkeLärare och tidigare forskare på Handels, Stockholm. Jobbar med förhandlings-teknik, ledarskap och förändrings-processer. Johans metoder och förslag på förhållningssätt är baserade på modeller framtagna på Harvard Law School.

Jens PedersenAdvokat på advokatfirman Jens Pedersen. Jobbar med entreprenad- och konsulträtt, även offentlig upphandling. Förfrågningsunderlag, upphandlingar, avtalstolkningar, tvister och rätts-processer.

Jan AnderssonJurist på Advokatfirman Jens Pedersen. Jobbar med offentlig upphandling och entreprenad- och konsulträtt. Arbetat på länsrätten i Uppsala med särskild inriktning på mål enligt LOU.

Kalle HenrikssonSpecialist på beställning/upphandling med kopplingen städning – fastighets-förvaltning – ekonomi. Grundare av Borago Konsult och projektledare för upphandlings- och branschutvecklings-projekt.

Anders EkelundStädkonsult, utbildare och säljansvarig på golvårdsbolaget Orange Clean. Har 25 års erfarenhet från städbranschen.

Dan FrödénDriver Tenders in Europe som stödjer företag vid anbudsgivning till offentlig sektor. Även projektledning, kvalitets-säkring, m m. Entreprenör med stor kunskap om lagar och regler.

Charlotta FrenanderJur kand. Arbetar sedan 2003 på Miljö-styrningsrådet med kriterier, informa-tion och utbildning för miljöanpassad offentlig upphandling. Innan dess fem år med offentlig upphandling inom kommunal sektor.

Matilde UngeCiv.ing i samhällsbyggnadsteknik/tek-nisk miljövård från Luleå Tekniska Universitet. Arbetar sedan 2006 på Miljöstyrningsrådet med kriterier och utbildning för miljöanpassad offentlig upphandling.

Anna Ulfsdotter ForssellAdvokat och delägare i Advokatfirman Delphi. Ansvarig för Delphis verksamhet inom offentlig upphandling, konkurrens-rätt, EG-rätt och närliggande rättsområ-den. Hovrättsfiskal vid Svea hovrätt och flitigt anlitad föreläsare.

Kristian PedersenBiträdande jurist vid Advokatfirman Delphi. Arbetat vid Nämnden för offent-lig upphandling (NOU) och på Konkur-rensverket. Är regelbundet gästförelä-sare vid Stockholms universitet.

Sagt om OPICs kurser...

Bra exempel, övertygande...

Mycket kunnig lärare, en interaktiv dialog istället för monolog. Mycket bra!

Konkreta exempel från olika anbudsförfarande var värdefullt, heltäckande och grundläggande...

...att fakta blandas med fall ur verkligheten...

Ännu en bra kurs, tack!

Snabb genomgång på ett enkelt sätt av svåra regler...

Pedagogiskt upplägg, bra diskussioner...

Enormt bra och lärorikt, en mycket bra utbildare!

Det var oerhört lärorikt!

Tack för en innehållsrik dag. Mycket trevlig föreläsare...

14OPIC Services Kurser våren 2008

K U N S K A P F Ö RK U N S K A P F Ö R O F F E N T L I G U P P H A N D L A R E

Offen

tlig

upphan

dla

reLe

vera

ntö

r

15

www.opic.com/utbildning

Offen

tlig

upphan

dla

re

O F F E N T L I G A U P P H A N D L A R E

Sm

arta

ver

ktyg

Linköpings stolta stadshus. Totala upphandlings-

volymen är ca två miljarder kr, jämnt fördelat på

varor/tjänster och verksamhetsupphandlingar.

Kurser för

offentliga upphandlare

”OPICs lärare har erfarenhet av upphandling”

Örjan Engström har arbetat med

Linköpings kommuns upphandling i 30 år.

Han vill stärka upphandlarens roll.

Östgötakommunernas och länsstyrelsens 25

upphandlare ingår i Kolmilagruppen. Där utbyts

erfarenheter och man planerar utbildningsda-

gar med Örjan Engström som samordnare:

– Vi ordnar lokaliteter och övernattning på nå-

gon trevlig plats här i länet och kallar hit exter-

na föreläsare. Det blir både kostnadseffektivt

och socialt berikande.

Nyligen inbjöds OPIC att hålla i två kurs-

dagar.

– Responsen var fullständig, delta-

garna tyckte att det var bra. OPIC

har vidgat sig på senare år.

Den första rubriken lydde ”Bli le-

verantör för en dag”.

– Tanken med den är att skapa

perspektiv och ett bra arbetskli-

mat mellan köpare och säljare.

Det berikar kollegor som inte varit

med så länge.

Den andra kursdagen var temat

”Ramavtal och avrop”.

– En verklighetsnära utbildning,

det blev väldigt mycket dialog med

föreläsaren. Folk satt kvar längre än tänkt.

Örjan Engström konstaterar att LOU är kom-

plext och att en juridisk snårskog kan skymma

affärsmässigheten:

– Jag har en filosofi när det gäller utbildning.

Det blir ofta för mycket piedestal – att läraren

sitter på höga stolar och pekar. Han eller hon

har kanske inte varit med om aktiv upphandling

de senaste fem åren.

– Båda OPICs jurister Robert Alexanderson och

Magnus Josephson har gjort det i närtid och kan

därmed ge en djupare analys av verkligheten.

– Vi behöver arrangera fler liknande möten.Upphandlingschef Örjan Engström

har suttit i styrelsen för Sveriges

offentliga inköpare, SOI, i tio år.

STEG 1K: Grundkurs i offentlig

upphandling - klassisk sektor s 16

STEG 1F: Grundkurs i offentlig

upphandling - försörjningssektor s 17

STEG 2: Fördjupningskurs i

offentlig upphandling s 18

STEG 3: Ramavtal och avrop s 19

STEG 4: Nya upphandlingsregler

- klassisk sektor s 20

Alternativa avtals- och

finansieringsformer s 21

Energy Performance Contracting s 22

Miljökrav i offentlig upphandling s 23

Så upphandlar du städtjänster s 24

Upphandling av bygg- och

anläggningsentreprenader s 25

Leverantör för en dag s 26

4 OPIC Services Kurser våren 2008

K U N S K A P F Ö RK U N S K A P F Ö R O F F E N T L I G U P P H A N D L A R E

5www.opic.com/utbildning

Leve

rantö

r

L E V E R A N T Ö R E R

Leve

rantö

r

STEG 1: Grundkurs i offentlig upphandling s 6

STEG 2: Försäljning mot förfrågningsunderlag s 7

STEG 3: Attraktiva anbud s 8

STEG 4: Avtalsanalys s 9

STEG 5: Förhandling vid upphandling s 10

STEG 6: Nya LOU - var beredd redan nu! s 11

International Competitive Bidding s 12

Kurser för leverantörer

Mer styrteknik än motorer numera. ABB är ledande leverantör av produkter och system för kraftöver-föring, samt process-och industriautomation. På bilden en frekvensomriktare.

”OPIC kan kombinera juridik och pedagogik”

jättebra kursutvärderingar, konstaterar LennartTorsner.

– OPIC kombinerar juridiskt kunnande med god pedagogik. De skapar en god dialog med vårt folk och vi får en initierad diskussion tack vare att kurserna handlar om våra problem.

Hösten 2007 gick cirka 100 personer påbygg-nadskursen (Steg 2).

Håller sig uppdaterade

ABB:s utbildningssatsning ingår i en strategi för att behålla och ta marknadsandelar.

– Vi tror på stora investeringar i landets infra-struktur de närmaste åren.

För att veta när affärerna dyker upp, använder ABB OPICs dagliga projektbevakning, Global Tender Watch.

ABB köper OPICs utbildningar för att lära sig hur man säljer mer till offentlig sektor.

– Tack vare OPIC förstår vi möjligheterna för oss som leverantör i det nya sättet att upp-handla. Vi vet nu på vilket sätt beställaren kan agera friare när han köper, berättar Lennart Torsner på huvudkontoret i Västerås.

– Därmed kan vi öka fokus på funktion, kva-lité och tekniska lösningar, istället för att bara prata pris.

Testade öppna kurser

År 2005 började ABB att skicka enstaka perso-ner till OPICs öppna kurser.

– Så kom frågan upp om vi var intresserade av mer ABB-inriktade dagar och det nappade vi på.

OPIC skapade skräddarsydda lokala grund-kurser (Steg 1) för ABB i Västerås, Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall. På varje plats formades utbildningen kring lokala upphand-lingar och problemställningar.

I den första företagsförlagda rundan utbildades cirka 85 ABB-säljare och deras chefer.

– Det är väl genomförda kurser, vi får hela tiden

Lennart Torsner ansvarar för ABB:s utveckling av försäljning och

marknadsföring i Sverige.

opic helsida2.indd 1opic helsida2.indd 1 2008-03-18 10:31:202008-03-18 10:31:20


M I L J Ö K R AV V I D B Y G G U P P H A N D L I N G


LEVERANTÖRER INOM byggbranschen har ut-tryckt sin besvikelse över att deras miljö-satsningar inte ger de fördelar i upphand-lingssituationen som de hade förväntat sig. Många företag lägger ned tid och resurser på att arbeta med miljöledningssystem eller miljövarudeklarationer, men i slutänden upplever de att det inte efterfrågas. Matilde Unge på Miljöstyrningsrådet har fått motta sådana vittnesmål.

– Jag har mött företag som lägger ner tid

och engagemang på miljöarbete och som upplever en frustration över att det inte ger dem några fördelar i upphandlingen. Mitt råd till upphandlare är att premiera de leve-rantörer som bedriver ett aktivt miljöarbete, säger Matilde Unge.

Hennes erfarenhet är att de miljökrav som ställs i offentliga byggupphandlingar ofta är alltför försiktigt formulerade.

– Formuleringarna är ofta svaga, där man till exempel anger att leverantören bör an-

vända återvinningsbara material, eller att miljöbalken ska beaktas i projektet. Dessa är inte krav, det är mer uttryck för önskemål och får i slutänden inte så stor effekt.

För ett antal år sedan genomförde Lunds universitet en studie av byggupphandlingar. Den visade att upphandlare framförallt stäl-ler tre typer av miljökrav; kravet på miljö-ledningssystem, på en miljöplan och krav på en miljöansvarig.

– Ett vanligt krav är att leverantören arbe-tar med någon form av miljöledningssystem. Det är bra, men beroende på hur man ut-nyttjar kravet i upphandlingen får det helt olika effekt. Använder man kravet som ett kvalifi ceringskrav är det utmärkt. Då får en-dast leverantörer med ett aktivt miljöled-ningsarbete delta i upphandlingen, säger Matilde Unge.

– Om man istället använder kravet som ett

AV MALIN ULFVARSON

Leverantörer som bedriver aktivt miljöarbete tycker inte att det ger någon fördel i offentliga upphandlingar. Miljöstyrningsrådet vill nu hjäl-pa upphandlare att ställa miljökrav.

Ställ högre miljökrav påbyggleverantörer

byggspecial



Mitt råd till upphandlare är att premiera de leverantörer som bedriver ett aktivt miljöarbete, säger Matilde Unge, projektledare på Miljöstyrningsrådet.

n Ställ konkreta miljökrav: Maxgräns för kilo-wattimmar per kvadratmeter och år, maxi-mal fönsteryta på byggnaden, att det fi nns elmätare för respektive användare, att det används energisnåla produkter, med mera.

n Ange kravet på miljöledningssystem eller likvärdigt som ett kvalifi ceringskrav istället för som ett viktat utvärderingskrav.

n Ge byggaren ekonomiskt incitament att bygga mer energieffektivt.

n Få in miljökraven från första början. På-verka till exempel arkitekten att välja bort glasfasader.

Fyra konkreta tips förmiljövänligt byggande

utvärderingskriterium, vid utvärderingen av anbuden, får miljökravet en relativt låg po-äng som närmast blir försumbar. Det ger inga fördelar för företagen som har satsat på att arbeta med miljöledningssystem.

De övriga två vanliga miljökraven, att det fi nns en miljöplan och en miljöansvarig, är inga nämnvärt effektiva krav att ställa. Det ger inte nödvändigtvis konkreta miljöresul-tat i byggprojektet eftersom man sällan har tid och möjlighet att följa upp att det man skrivit in i miljöplanen verkligen följs.

– Vi ser helst att man ställer preciserade miljökrav i upphandlingar, till exempel an-vändningen av vissa material, eller en max-gräns för energiåtgången vid drift av den nya byggnaden och det allra bästa är förstås om man gör det redan på ritbordet, alltså i arki-tektens arbete.

OFTA SENA KRAVDet fi nns fl era problem när det kommer till miljökrav i byggupphandlingar. Byggsektorn är komplex, med många krav, och det är svårt att komma in mot slutet och försöka få med miljökraven.

– Inför ett byggprojekt ställs omfattande krav inom många olika områden. När ett uppdrag planeras kommer miljöfrågorna ofta in sent, efter att arkitekten redan har ritat. Då blir det svårt att föra in genomgri-

pande miljökrav, som till exempel att utnytt-ja kunskaperna kring passiva hus, eller att styra hur stor del av fasaderna som får täck-as av fönster, säger Matilde Unge.

På Miljöstyrningsrådet pågår ett projekt

som ska ta fram mallar för dem som vill an-vända miljökrav i byggupphandlingar. Ma-tilde Unge är projektledare.

– Vi försöker skriva miljökrav som ska fungera ute i kommunerna. Vi har samman-ställt miljökrav från ett stort antal upphand-lingar för att se hur man har gått till väga. Generellt kan jag säga att det fi nns en god vilja bland offentliga upphandlare, men man når inte riktigt hela vägen fram.

Att formulera uppföljningsbara och kon-kreta miljökrav är svårt.

– Dagens marknadssituation gör inte sa-ken lättare, där upphandlare har svårt att få in anbud eftersom byggmarknaden är över-hettad. Då tvekar man av naturliga skäl att lägga in ytterligare krav som kan riskera att sålla bort leverantörer, säger Matilde Unge.

Att involvera miljöfrågorna tidigt i plane-ringen kan löna sig.

– Den som får i uppdrag att bygga huset är sällan samma aktör som sedan ska förvalta det. Är det en kommunal byggnad till exem-pel förvaltas den ofta av kommunen, medan


byggspecial


M I L J Ö K R AV V I D B Y G G U P P H A N D L I N G


den byggs av en extern entreprenör. Poäng-en är att de olika posterna för byggandet och förvaltandet hålls åtskilda och man riskerar att missa de initiala investeringar som kan sänka driftskostnaderna.

Att bygga energieffektivt, eller investera i energisnål utrustning, är ofta mer kostsamt.

– Därför att det viktigt att ge byggaren ekonomiskt incitament att bygga mer ener-gieffektivt. Ett sätt kan vara att utlova en bo-nus om leverantören lyckas hålla nere den årliga energiförbrukningen till exempelvis 90 kWh/kvm, tipsar Matilde Unge.

Ofta är det svårt att fi nna tid för uppfölj-ning. När ett projekt är avslutat väntar i re-gel nya uppgifter att ta itu med.

– Det är viktigt att avsätta tid för uppfölj-ningen, säger Matilde Unge. Dels för trovär-digheten bakom kraven, men också för att de leverantörer som anstränger sig ska få ut-delning för sitt arbete. En vanlig reaktion är att leverantörerna blir tacksamma att få visa upp sitt arbete.

Inom byggsektorn görs alltid en viss upp-följning.

– Bygget ska ju förstås besiktigas när det är klart, men att man då granskar att alla miljökrav har uppfyllts är inte lika säkert.

DEKLARERA FASTIGHETENÄven fastighetsägarna efterfrågar bättre miljökontroller.

– Miljöbalken ställer sådana krav på fast-ighetsägarna att vi måste se till att skaffa oss verktyg för att svara upp mot kraven, säger Jerker Nyblom på Akademiska Hus.

Han tar ett aktuellt exempel – en ny lag-stiftning kring ämnet PCB säger att senast

den 30 juni 2008 ska fastighetsägare redo-visa hur man avser hantera PCB om det fö-rekommer i fastigheterna och senast 2013 ska all PCB vara bortsanerad.

– Plötsligt står vi inför en situation då vi måste genomföra omfattande inventeringar av ett ämne som för bara 10-15 år sedan be-traktades som ett godkänt material, säger Jerker Nyblom.

Där är byggdeklarationer ett bra verktyg och till nytta för fastighetsägare som har ett långsiktigt ansvar för fastigheterna.

– Jag vill veta vad en specifi k byggvara som vi använde för 10 år sedan innehåller, säger Jerker Nyblom.

REKOMMENDERADE BYGGVARORDeklarationerna innehåller en uppräkning av uppgifter som varken är granskade eller värderade och det behövs hjälpmedel för att praktiskt kunna använda deklarationerna. Bedömningsverktyget Byggvarubedömning-en är öppen för alla fastighetsägare som an-sluter sig.

– I Byggvarubedömningen granskas bygg-varudeklarationer av en oberoende part och byggvarorna klassifi ceras i tre grupper; re-kommenderas, accepteras eller bör undvi-kas, säger Jerker Nyblom.

I klassen rekommenderas fi nns byggvaror som uppfyller relativt höga miljökrav.

– I klassen bör undvikas återfi nns byggva-ror som inte är förbjudna, men som vi har som mål att minska användningen av.

Om byggvarudeklarationen är bristfälligt ifylld får varan automatiskt en lägre klass-ning. På det viset vill man påverka material-leverantörerna att deklarera sina varor på

För fastighetsägare är det framförallt två viktiga miljöfrågor att ta hänsyn till. Energifrågan och att ha god kontroll på vilka produkter vi bygger in i våra fastigheter, säger Jerker Nyblom på Akademiska Hus. Foto Daniel Salomon

Miljövarudeklaration, en deklaration av olika miljöparametrar, ex byggvarudeklara-tion (se nedan).Environmental Product Declarations, EPD, är ett system baserat på den internationella standarden ISO 14025. Informationen ge-nomgår en extern granskning och verifi e-ring. I Sverige är användningen av EPD ännu inte så stor.Byggvarudeklaration, producenterna fyller själva i dessa deklarationer av byggvarors miljöegenskaper. Framtagen av Byggsek-torns Kretsloppsråd.Miljöledningssystem, används för att åstad-komma ett strukturerat och målinriktat mil-jöarbete i en organisation. Ofta baserat på den internationella standarden ISO 14001 eller den europeiska förordningen EMAS. Andra system, ex för små och medelstora företag, är FR2000 och Miljödiplomering.Byggsektorns Kretsloppsråd, byggbran-schens frivilliga initiativ för att ta fram olika miljöriktlinjer för branschen, där byggvaru-deklarationer är en del.Byggvarubedömningen, ett verktyg där byggvarudeklarationer granskas av en oberoende part.BASTA, syftar till att fasa ut farliga ämnen ur byggvaror och är en databas där leveran-törer själva bedömer sina produkter efter fastställda kriterier. Sunda Hus, databas dit leverantörerna skickar information om sina produkter och får dem bedömda. Främst kemiska pro-dukter.

Ordlista förmiljövänligt byggande

ett korrekt och fullständigt sätt.– Byggvarubedömningen är inte bara ett

bedömningssystem. Det är även ett sätt att driva på utvecklingen mot bättre produkter, säger Jerker Nyblom. l


www.eurosecure.com

eurosecure.indd 1eurosecure.indd 1 2008-03-18 13:08:272008-03-18 13:08:27


R A M AV TA L S O M I N T E F Ö L J S


SOMMAREN OCH HÖSTEN 2004 var småföreta-garen Mats Nilsson, som driver företaget Ånge Datacenter, med i kampen om att få sälja kontorsmateriel till hemkommunen. De kommunala inköpen på detta avtal, där även visst undervisningsmateriel ingår, upp-går till cirka 750 000 kronor per år.

Eftersom anbud kunde lämnas på hela el-ler delar av redovisat behov var Ånge Data-center främst intresserat av att sälja toner-kassetter och bläckpatroner. I kommunens skrivarpark är HP det dominerande märket.

Fast någon affär blev det inte den gången.– Vi dömdes bort på grund av för höga pri-

ser, säger Mats Nilsson.

INKÖPARE BLEV UPPSKÖRTADENär förfrågningsunderlaget kom inför den

nya upphandlingen bestämde sig Mats Nils-son för att undersöka den nuvarande leve-rantörens prisnivå. Han begärde ut de se-naste fakturakopiorna från kommunens registrator, sammanlagt åtta stycken under perioden 11 september i fjol till och med 23 januari.

Genomläsningen blev en smärre chock:– Ånge kommun har blivit uppskörtad. De

priser som fakturerats stämmer ju inte alls med anbudet.

På många varor har kommunen fått avta-lade nettopriser. Samtidigt har man i minst lika många fall betalat priser som, plus eller minus några kronor, ligger i anslutning till leverantörens ordinarie listpris.

Den varukorg som utvärderas vid en upp-handling kan av naturliga skäl inte innehålla

precis allt. En del av de skrivarmodeller som är aktuella idag – och därmed också de kas-setter och patroner som behövs för utskrif-terna – fanns inte då detta avtal tecknades hösten 2004.

DAGS ATT GRÄVATekniska och marknadsmässiga framsteg är inte ovanligt i upphandlingssammanhang. Kravet i förfrågningsunderlaget, något som dessutom bekräftats i leverantörens offert, är att avtalets portalparagraf då ska använ-das:

– Ej anbudsgivna varor ska prissättas en-ligt samma norm som gäller för anbudsgivna varor, läser Mats Nilsson.

Skulle portalparagrafen vara svår att till-lämpa kan man alltid använda leverantörens eget rabatterbjudande – 25 procent på vid köptillfället gällande grundpriser. Detta till trots har många inköp alltså prissatts och fakturerats enligt ordinarie prislista.

– Åtta fakturor under fyra månader säger naturligtvis inte allt, men jag hoppas ändå att de ger kommunen anledning att gräva djupare.

Mats Nilssons frågor är onekligen berät-

AV PER ERIKSSON

Förbrukningsmateriel som Ånge kommun un-der fjolåret köpt på avtal till sina skrivare har levererats till ordinarie pris, inte de lägre priser som står i ramavtalet med leverantören.

affärer

Ånge fi ck betala ordinarie pristrots ramavtal

Ånge kommun hade ramavtal på förbrukningsmaterial, men när varorna fakturerades fi ck kommunen ändå betala ordinarie pris. Foto: Krister Gunnar

Foto

: Kri

ste

r Gun

nar



tigade. Hur länge har överdebiteringen av Ånge kommun pågått? Är problemet det-samma i andra kommunala och statliga upp-handlingar?

UPPFÖLJNING ETT MÅSTEÅnge kommuns upphandlingsenhets mål-sättning är, citat, att genom effektiva upp-handlingar erhålla varor, tjänster och entre-prenader av god kvalitet till så låg totalkostnad som möjligt och därmed bidra till en god ekonomi för kommunen.

Fast då gäller det förstås att kontinuerligt följa upp prisbilden.

– Visst skulle man önska bättre resurser för uppföljning, säger Hans Larsson, upp-handlingssamordnare vid Ånge kommun.

De åtta nu aktuella fakturorna är på sam-manlagt 12 717 kronor. En kik i leverantö-rens ordinarieprislista visar att en vanlig kund skulle ha köpt samma varor för 14 029 kronor plus frakt. Kommunens snittrabatt under denna period är således 9 procent.

Behöver vi säga att Ånge Datacenters or-dinarie priser står sig rätt bra i jämförelsen? Skulle kommunen ha köpt kassetter och pa-troner hos Mats Nilsson hade priset blivit 13 170 kronor, alltså 3 procent mer än hos konkurrenten med ramavtal.

– Ja, jag känner mig lurad. Både som ut-konkurrerad företagare och som skattebeta-lare, säger Mats Nilsson som är aktiv i Före-tagarna Västra Medelpad.

RABATTEN GLÖMDES BORTEftersom Hans Larsson tillträdde så sent som vid årsskiftet har han inte alla kunska-per om det aktuella fallet. Rent generellt sä-ger han att det fi nns ett visst utrymme för

prisregleringar i alla avtal som kommunen sluter med leverantörer.

På uppdrag av Kommunrevisionen håller han nu som bäst på att titta tillbaka på upp-handlingens alla detaljer. Analysen är inte

klar, men det mesta pekar på att leverantö-ren har felat:

– Efter den omorganisation som företaget gjorde den 1 januari 2007 tycks vi inte ha fått rabatt på nytillkomna produkter, säger han och berättar att det handlar om cirka 10 000 kronor.

Samtidigt pågår alltså en ny kontorsva-ruupphandling i Ånge. Sista anbudsdag har passerats och målsättningen är att ett nytt avtal ska börja gälla från och med den 1 maj.

Hur går det då för Ånge Datacenter i den upphandlingen? Mats Nilsson berättar att han inte kommer att lämna in något bud. Med de skallkrav som ställts kan han helt enkelt inte få ekonomi i affären:

– Kommunen kräver fri leverans till ar-betsställen på 44 olika adresser och med de marginaler som fi nns klarar bara riktigt sto-ra leverantörer med mycket förmånliga avtal med Posten det kravet, säger han. l

Andreas Lönnmo, försäljningschef på Freetel Mobyson, säger att han känner igen beteendet från upphandlingar av datorer, mobiltelefoner och andra produkter som kännetecknas av snabbt pris-fall. Han har utvärderat ett femtiotal upphandlingar. Slutsatsen är att många leverantörer utnyttjar kundernas okunskap.

– Leveranser till helt andra priser än de vid upphandlingen överenskomna är inte alls ovanligt.En vanlig leverantörstaktik är att prissätta produkter som snart utgår till en bra bit under verkligt

inköpspris. De fl esta köpare blickar ju framåt i sina produktval och därmed är det låg risk för anbuds-vinnaren – som troligen inte behöver leverera särskilt många exemplar till underpris.

Vid upphandlingar där prismodellen är leverantörens inköpspris plus påslag anges ett väsentligt lägre inköpspris än vad som egentligen är möjligt. När avropen sedan startar, efter en lång utvärde-ring, är chansen stor att ett prisfall inträffat. Eller att produkten utrangerats.

– Tyvärr är inköparna inte benägna att granska leverantörerna så snart de är utnämnda, vilket innebär att stora summor skattemedel förbrukas i onödan varje dag.

Så bluffar leverantörer med priserna

Jag känner mig lurad både som före-tagare och skattebetalare, säger Mats

Nilsson, som upptäckte de felaktiga fak-turorna som hans konkurrent skickade

till kommunen.

Foto

: Kri

ste

r Gun

nar


affärer


F Ö R F R Å G N I N G S U N D E R L AG E T

”Fokuseringen på referenser

AV PER ERIKSSON

Bakom varje tecknat ramavtal ligger ett omfattande och oavlönat arbete från referenter. Röster höjs nu för att minska referenshysterin vid offentliga upphandlingar. Ett förslag är att inte göra referenstagningen i kvalifi ceringsfasen, utan senare i upphandlingen.

REFERENSER, REFERENSER och åter referenser. Det är vad som krävs för att göra affärer med stat, landsting och kommun. Det faktum att tidigare kunders åsikter tillmäts så stor vikt vid offentliga upphandlingar blir allt mer omdebatterat och ifrågasatt – och det av många anledningar.

Hårt uppskruvade krav på referenser ris-kerar att stänga ute små och nystartade före-tag med en bra idé, men kanske ännu inte så många kunder. Risken är att det offentliga går miste om ”nytt blod” i form av nytänkan-de och effektiviseringsmöjligheter.

Bjarne Hallquist är försäljningschef på Linqsearch som erbjuder rekryteringshjälp till bland annat offentlig sektor. Han beskri-ver situationen som en sorts moment 22 för företag som inte har erfarenhet – och tack vare hårda skallkrav heller aldrig kan få det

DISKRIMINERANDE KRAV:– Oftast viktas erfarenheten från offentlig sektor tyngst, att anbudsgivaren gjort mot-svarande uppdrag inom näringslivet väger lätt eller ingenting. Sådana krav är diskrimi-nerande och säkerställer inte kvalitet i re-kryteringsarbetet.

Hans förslag är att bedöma anbudsgiva-

rens erfarenheter, styrka och resurser i ett vidare perspektiv.

Johan Groth, vice vd på it-konsultföreta-get Metamatrix, funderar för sin del i termer av att ersätta alla offentliga upphandlingar med ett certifi eringsförfarande. En allmän och generell certifi ering ska garantera att bolaget är ”helt och rent inunder”, betalar skatt, har försäkringar – samt förstås kom-petens inom certifi erat område.

– När ett företag väl är certifi erat vet alla myndigheter att det är ett godkänt företag

och kan då fokusera sin upphandling på det som är specifi kt för den leveransen.

Inte heller företag som redan är ”inne” på den offentliga marknaden är speciellt för-tjusta över referenshysterin. Trots att Meta-matrix har varit framgångsrikt i många of-fentliga upphandlingar – och därmed kan procedurerna – är Johan Groth kritisk.

– Krav på ett stort antal underskrivna re-ferenser lägger en orimlig börda på våra ti-digare kunder, säger han.

VÅGAR INTE GÖRA FELMetamatrix har under lång tid haft offentlig sektor som sin primära kundmarknad. Krånglet gör att man börjat kasta blickar mot områden som inte lyder under lagen om offentlig upphandling.

– Det borde inte behöva vara så... Krångel och överlappande upphandlingar tar tid och kraft från alla – och ger i slutändan inte bätt-re lösningar till kunderna.

Han berättar att de upphandlingar företa-get träffar på blir allt snårigare att hantera, allt svårare att besvara och därmed allt min-dre lönsamma:

– Problemen idag är jurister och upp-handlingsansvariga utan förståelse för verk-

Johan Groth tycker att man skulle ersätta offentliga upphandlingar med certifi ering av leverantörer.

måste få ett



samheten, verksamhetspersoner utan för-ståelse för lagen om offentlig upphandling samt en närmast panisk rädsla för att göra fel.

Bjarne Hallquist från Linqsearch har samma åsikt:

– Det är hög tid att starta en debatt för att påverka processerna till att bli enklare, ef-fektivare och mindre diskriminerande, säger han.

VÄNTA MED REFERENSENProblemet är, menar Bjarne Hallquist, att re-ferenser begärs redan till kvalifi ceringsom-gången. Om 15 företag skickar in anbud och vardera ska lämna minst tre referenser måste 45 kundföretag engageras för att fylla i refe-rensblanketter.

– Eftersom den upphandlande enheten bara går vidare med ett fåtal anbud innebär detta upplägg i onödan nedlagd tid och irri-tation, säger han och försöker räkna på vad detta innebär i mantimmar av obetalt arbete vid alla de offentliga upphandlingar som varje år görs landet runt.

– Det normala i rekryteringar är att refe-renser begärs först när man har fastnat för en intressant kandidat.

Bjarne Hallquist föreslår att offentliga upphandlare börjar tillämpa samma princip. Anbudsgivaren anger vilka referenser som kommer att lämnas om vederbörande går vi-dare i upphandlingen. Referenterna hörs alltså enbart om de behövs.

– Dessutom skulle referensblanketten standardiseras så att den kan återanvändas vid fl era upphandlingar, säger Bjarne Hall-quist. l

t slut”


affärer


E KO L O G I S K M AT

AV DIETMAR HEINRICH

Åtta kommuner på Västkusten samarbetar kring upphandling av livsmedel. Stora volymer ger bättre priser och man satsar dessutom extra hårt på miljökraven.

Samarbeteoch torskstopp

TUVSAM HETER ETT inköpssamarbete mellan åtta kommuner på Sveriges västkust. Det började som ett samarbete mellan de tre kommunerna Trollhättan, Uddevalla samt Vänersborg och 2002 anslöt sig Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum. Tillsammans ger det en befolkningsmängd på drygt 200 000 invånare.

Administration och samordning av inköp av livsmedel till de åtta kommunerna sköts av Lisbeth Sandblom som är upphandlare på Trollhättan stads upphandlingsavdelning. Till sin hjälp har Lisbeth dessutom en refe-rensgrupp som består av de kostansvariga i de olika kommunerna.

– Det är de kostansvariga som ställer krav

på maten och vilket sortiment vi ska upp-handla, säger Lisbeth Sandblom.

Den stora inköpsvolymen som går till sko-lor, äldreboenden och andra kommunala in-rättningar uppgår totalt till cirka 113 miljo-ner kronor per år.

Ramavtalen som sluts löper på två år med option att förlänga ytterligare ett år. Varje kommun sluter egna avtal med leverantö-rerna men Lisbeth Sandblom bevakar pris-justeringar och ser till att nya prislistor kommer ut. Hon informerar även de övriga kommunerna om ändringar i sortimentet samt anordnar träffar med leverantörerna.

Lisbeth Sandblom säger att man inte har gjort några beräkningar på vad kommuner-

na hittills har tjänat på samarbetet men hon menar att en större inköpsvolym rent gene-rellt ger lägre priser. Hon tillägger att varje procent priserna kan hållas nere innebär be-sparingar på miljoner för kommunerna.

TORSKSTOPP ETT MILJÖBESLUTTuvsam är mitt uppe i en ny upphandlings-runda och de nya avtalen ska träda i kraft den 1 oktober. Den här gången har man helt avstått från att ta med torsk i förfrågnings-underlaget och orsaken är att torsken fi nns med på världsnaturfondens lista över utrot-ningshotade djur. Kommunerna har tidigare köpt in 15 ton torsk årligen men från och med nu kommer man alltså att satsa på an-dra grönlistade fi skarter exempelvis hoki, sej och kummel. Lisbeth Sandblom har inte hört talas om någon annan svensk kommun som fattat något liknande beslut och menar att det tagits emot på ett bra sätt av kom-muninvånarna:

– De reaktioner vi fått hittills har mest va-rit positiva. Det ringer folk och tycker att det här är jättebra.

GER VINST



Lysekil: 14 600

Munkedal: 10 600

Sotenäs: 9 500

Strömstad: 11 600

Tanum: 12 200

Trollhättan: 54 300

Uddevalla: 50 700

Vänersborg: 37 000

Totalt: 200 500 invånare

Exempel på årliga inköpsvolymern 1,4 miljoner liter mjölk

n 400 ton färskpotatis

n 80 ton ägg

Åtta kommuner samarbetar om matinköp i TuvsamFörmodligen kommer kommunerna även

att spara pengar på beslutet eftersom den bristande tillgången gör torsk till en relativt dyr fi sk. Hoki och sej exempelvis är i all-mänhet billigare än torsk.

Torskstoppet är emellertid inte det enda miljöinitiativet i den pågående upphand-lingen. Man har även ställt krav på att ägg ska komma från hönor som haft tillgång till bur med sittpinne och sandbad och att visst kött ska komma från naturbetesdjur. Efter-som det råder en allmän brist på naturbete-skött har man dock även lagt in en möjlighet för leverantörerna att ta med konventionellt framställt kött i anbuden.

EKOLOGISKT STÅR I FOKUSTuvsam arbetar hårt för att nå målet på in-köp av ekologiskt producerade livsmedel. Enligt det nationella konsumtionsmålet för den offentliga sektorn ska 25 procent av de livsmedel som köps in vara av ekologisk art 2010. Kommunerna har som målsättning att helt eller nästan helt leva upp till det målet och i Trollhättan sker en uppföljning kvar-

talsvis. I den aktuella upphandlingen har man gått från drygt 100 till 207 ekologiska produkter vilket alltså är en konkret åtgärd för att uppnå målen.

Lisbeth Sandblom konstaterar att ekolo-gisk mat förvisso kostar mer än icke ekolo-giskt producerad mat men menar att det går att pressa priserna genom större inköpsvo-lymer. Samtidigt säger hon att ökade voly-mer gör att fl er leverantörer vill övergå till ekologisk produktion.

Tuvsamsamarbetet har lång erfarenhet av inköp av ekologiskt producerad mat och kan konstatera att det inte alltid är lätt.

– Vi har varit lite i obalans med producen-terna. När de har haft produkter då har vi inte köpt och när vi vill köpa så har de inte varit i fas och kunnat leverera, säger Lisbeth Sandblom.

Hon menar att omställning av köttpro-duktion tar lång tid och får producenterna då inte avsättning för sina produkter så är risken överhängande att de börjar produce-ra traditionellt igen.

Det råder ingen tvekan om Tuvsams mil-

År 2010 ska 25 procent av de livsmedel som köps in vara ekologiska, säger Lisbeth Sandblom upphandlare på Troll-hättan stads upphandlingsavdelning. Foto: Per Frykner

jöambition och Lisbeth Sandblom avslutar intervjun med några tänkvärda ord:

– Vi tycker att det är viktigt att man visar en inriktning. Någonstans måste man börja och vi hoppas att det slår väl ut. l


affärer


U P P H A N D L A M I L J Ö KO N S U LT E R

Både Göteborgs stad och Södra Roslagens miljö- och hälso-skyddsnämnd hjälper småföre-tag att införa miljöledningssys-tem. Men tillvägagångssätten är helt olika.

SÖDRA ROSLAGENS MILJÖ- och hälsoskyddsnämnd är mitt uppe i en upphandling av det lite ovanligare slaget. Man upphandlar kon-sulttjänster för miljöledning och miljörevision, som ska avropa-sinte av miljö- och hälsoskyddsnämnden utan av mindre företag. Målet med satsningen är att minska företagens miljöbelastning och samtidigt förbättra deras konkurrensläge genom att erbjuda ett kostnadseffektivt sätt att införa ett miljöledningssystem.

Det blir allt vanligare att beställare kräver att företag ska ha mil-jöledningssystem enligt någon etablerad standard som Svensk miljöbas, ISO14001, EMAS eller motsvarande.

Krånglet och kostnaderna gör att små företag drar sig för att skaffa den typen av system. Södra Roslagens miljö- och hälsos-kyddsnämnd som svarar för Danderyds, Täbys och Vaxholms till-syn inom miljöområdet har genom sin nu pågående upphandling tagit fasta på problemet. En kommunledd upphandling av tjäns-terna förväntas ge ett lägre pris samtidigt som det bli enkare för småföretagen att införa systemen.

– Vi kommuner står för ramen i upplägget. Företagen kan sedan själva göra beställningar av de konsulter som är upphandlade av oss, säger Gregor Hackman, verksamhetschef på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor.

UPPHANDLING ENLIGT TJÄNSTEKONCESSIONUpphandlingen sker genom en så kallad tjänstekoncession, vilket innebär att ett avtal tecknas mellan leverantören och de upphand-lande enheterna medan den faktiska konsultverksamheten kom-mer att utföras på uppdrag av enskilda småföretag. Det innebär alltså att alla ekonomiska transaktioner kommer att ske mellan konsulten och uppdragsgivaren.

Flera andra kommuner i Sverige hjälper företag i kommunerna med att införa miljöledningssystem. Ofta är då en ganska stor del av kostnaden skattefi nansierad eller att hela verksamheten drivs av kommunens egen personal. Gregor Hackman är tveksam till det upplägget:

– Om skattefi nansieringsandelen är uppåt 50 procent i en diplo-mering kan det inte bli mer än hundra företag innan vi är uppe i miljonbelopp.

AV DIETMAR HEINRICH

Offentlig upphandling, privata köpare

Kommunen upphandlarmiljökonsulter åt företag

– Vi bygger ett ramverk och volymupphandlar för företagens del. Det ger förhopp-ningsvis bra offerter för en nisch som egentligen inte fi nns, nämligen miljöledning för små företag, säger Gregor Hackman, verksamhetschef på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Foto: Oskar Edengréen



Södra Roslagens miljö- och hälsoskydds-nämnd står inte helt ensam bakom initiati-vet. Genom samarbetsavtal har man även knutit till sig Botkyrka kommun, Nacka kommun, Norrtälje bygg- och miljökontor samt Sigtuna kommun. När upphandlingen är klar och avtal slutits kommer de medver-kande kommunala organisationerna att in-formera om tjänsterna vid företagsbesök, företagsträffar, informationsmöten, utbild-ningar samt genom webbsidor och riktade utskick.

När upphandlingen är klar och avtalen med konsulterna slutna så kan arbetet kom-ma igång. Enligt Gregor Hackman är arbets-gången enkel:

– En konsult hjälper företagen att införa ett miljöledningssystem och sedan gör en annan konsult en miljörevision enligt den standard man jobbar med. När det är klart kan företaget vända sig till vår nämnd och få ett diplom.

GÖTEBORGSREGIONEN LIGGER LÅNGT FRAM Hela Göteborgsregionen från Stenungsund i norr till Kungsbacka i söder erbjuder miljö-diplomering sedan många år tillbaka. Det var i samband med friidrotts-VM 1995 man upptäckte ett uppdämt behov av alternativ till ISO 14001 och IMAS. Främst var det små- och medelstora företag som ansåg att de etablerade systemen var alltför tungrod-da. Utifrån det växte det som idag kallas Gö-teborgs miljödiplomering fram och den byg-ger på ett antal kriterier:■ Företagen måste ha fullständig dokumenta-tion för allt som rör miljön.■ All personal måste utbildas i miljöfrågor.■ Företaget måste ha ett miljöledningssystem som följer en cykel och att man måste sträva efter ständiga förbättringar.■ Företaget ska klara av minst 75 procent av punkterna på en checklista.

Checklistan varierar från bransch till bransch och listan tar bland annat upp trans-porter, avfallshantering, kemikalieinnehav och energiförbrukning.

AVKLARAD REVISION GER DIPLOM Miljöförvaltningen tillhandahåller en intro-duktionspärm för de företag som anmäler intresse för diplomeringen och i samband med det redogör man för vad som krävs. Det är dessutom personal från miljöförvaltning-en som gör slutrevisionen. De företag som klarar sig genom det nålsöga som revisionen innebär får ett diplom.

Ingvar Göran, utvecklingschef på miljö-

förvaltningen i Göteborgs stad är noggrann med att betona att det är de enskilda företa-gen som helt och hållet fi nansierar arbetet med miljödiplomeringen:

– Vårt uppdrag har handlat om att det här ska vara kostnadsneutralt. Det ska inte be-hövas något tillskott från skattemedel.

Det innebär att miljöförvaltningen faktu-rerar den tid som läggs ner för exempelvis utbildning och slutrevision. Det sistnämnda görs alltid av miljöförvaltningens personal medan det övriga arbetet även kan utföras av externa konsulter.

Göteborgs miljödiplomering är certifi erad enligt Svensk miljöbas. Dessutom licensie-rar Göteborgs stad sedan ett antal år tillbaka ut diplomeringen till ett antal svenska kom-muner även utanför Göteborgsregionen. ●

Ingvar Göran, utvecklingschef på miljöförvaltningen i Göteborgs stad menar att fördelen med Göteborgs mil-jödiplomering är att det passar mycket bra för små- och medelstora företag. Foto: Anders Birkestad

Miljöarbete lönar sigEn rapport från Nutek visar att små företag som använder miljöledningssystem i genomsnitt har en högre tillväxt än övriga företag som arbetar aktivt med miljöfrågor. Du hittar rapporten på webbadressen: korturl.se/kdem . (Detta är en kortversion av en länk som leder till rätt plats på Nuteks webbplats, länken som Nutek använder är för lång för att fungera i tryck. Ange kortadres-sen som den står, utan www först).

Vad är ett miljöledningssystem?System avsett att utnyttjas vid genomförande av ett företags eller en organisations, av ledningen fastlagda, miljöpolicy. Det innebär en översyn och uppföljning av organisationsstruktur, plane-ring, ansvar, rutiner, processer och resurser för att kunna ta hänsyn till miljöaspekter och påverka miljön positivt. (Nationalencyklopedin)

Färdig kravspecifi kation för miljödiplomeringUnder senare år har olika varianter av diplomeringar vuxit fram i Sverige. IVL Svenska Miljöin-stitutet AB leder nu ett projekt med stöd från Nutek för att arbeta fram en gemensam bas för de olika diplomeringarna. Arbetet har hittills resulterat i en kravspecifi kation på gemensamma grundkrav som ska ställas på de verksamheter som ska miljödiplomera sig. Kravspecifi kationen har getts beteckningen Svensk Miljöbas och förvaltas av föreningen Svensk Miljöbas. Förening-ens medlemmar ska också kvalitetssäkras genom en oberoende revision för att garantera att kraven i Svensk Miljöbas följs.

Tjänstekoncessioner sidsteppar LOUTjänstekoncessioner omfattas inte av upphandlingsdirektiven eller LOU. Istället är det de grund-läggande reglerna i EG-fördraget som styr. En tjänstekoncession förutsätter att koncessionsinnehavaren övertar ansvaret för en verksamhet där det inte i första hand är myndigheten vilken överlåtit ansvaret som är mottagare av de tjäns-ter som produceras i verksamheten. Tjänstekoncessioner gäller normalt sett verksamhet som på grund av sin karaktär, sitt ändamål och de regler verksamheten omfattas av kan falla inom det allmännas ansvarsområde och som kan vara föremål för särskilda eller exklusiva rättigheter. Det avgörande när det gäller att fastställa om ett avtal är en tjänstekoncession eller inte är nytt-janderättskriteriet. Enligt det rör det sig om en tjänstekoncession om leverantören tar riskerna i samband med den tillhandahållna tjänsten och tar ut ersättning av användaren, exempelvis via avgifter. Sättet på vilket tjänsteleverantören får ersättning är en faktor som gör det möjligt att fastställa vem som tar på sig risken i samband med nyttjandet. Tjänstekoncessioner kännetecknas också av att ansvaret för nyttjandet överförs på koncessions-havaren.

Miljöledningssystem i praktiken



på elektronisk upphandling

lösningar E -U P P H A N D L I N G H O S S TAT L I G A M Y N D I G H E T E R

Anna Enström Järleborg, utvecklingsstrateg på Verva, är ansvarig för den undersökning som visar i hur liten omfattning myndigheterna använder elektronisk upphandling.

Bara var tionde statlig myndighet har elektroniska system för att hantera anbud. Av dessa är det bara en handfull som använder systemen. AV DIETMAR HEINRICH

USEL Staten

46-47 Lösning korrad.indd 4646-47 Lösning korrad.indd 46 2008-03-18 16:11:302008-03-18 16:11:30


ARBETET MED ATT AUTOMATISERA den offentli-ga upphandlingen går trögt, minst sagt. Mindre än var tionde myndighet har tillgång till system för elektronisk anbudshantering och av dessa använder endast en handfull systemen i någon större omfattning.

Något bättre är resultatet för elektroniska avrop. Var femte myndighet – 40 stycken – har tillgång till elektroniska system. Men bara ett tiotal av dessa myndigheter använ-der systemen för mer än hälften av sina in-köp. Några myndigheter använder inte sys-temen över huvud taget.

Siffrorn kommer fram i rapporten ”Hur är läget? – 2007 års uppföljning av myndighe-ternas arbete med e-förvaltning” (Verva 2008:1). Det är en lägesbeskrivning av hur långt myndigheterna har kommit med att utveckla sin e-förvaltning.

Rapporten bygger på resultat från en en-kät till 228 myndigheter plus en fördjupning av 66 myndigheter som vardera hanterar fl er än 5 000 ärenden om året. I undersök-ningen har man även studerat förutsätt-ningarna för automatisering av ärenden. Man har då bland annat tittat på områdena elektronisk underskrift, legitimering och in-formationsutbyte med andra myndigheter.

SAMMANLAGT TRE RAPPORTER Hur är läget? är den första av sammanlagt tre rapporter och jämförande uppföljningar som kommer att genomföras under hösten 2008 respektive hösten 2009.

Det positiva i rapporten är att en stor del av myndigheternas ärenden redan idag han-teras helt eller delvis automatiserat. Totalt rör det sig om 450 miljoner ärenden per år. Mer än var tredje myndighet ansvarar för registerinformation som regelbundet läm-nas ut till andra myndigheter och hälften av dem har tagit fram standardmeddelanden för utbyte av registerinformation.

2004 tog den Europeiska Kommissionen fram en handlingsplan för genomförandet av den rättsliga ramen för elektronisk upp-handling. Som ett resultat av det tog Stats-kontoret (numera Verva) tillsammans med

en arbetsgrupp med representanter från of-fentlig förvaltning och näringsliv fram ett underlag för en nationell plan för införandet av elektronisk offentlig upphandling.

Regeringens uttalade mål är att den stat-liga förvaltningens inköpsprocesser ska kunna hanteras helt elektroniskt senast år 2010. Ett delmål är dessutom att minst 50 procent av upphandlingarna över tröskel-värdena ska genomföras elektroniskt.

– Ekonomistyrningsverket har ju fått ett uppdrag att arbeta för att öka införandet av elektroniska inköpssystem och målet är att uppnå EU-kommissionens mål, säger Anna Enström Järleborg, utvecklingsstrateg på Verva.

RIKSPOLISSTYRELSEN ETT FÖREDÖMEÖvergången är tänkt att ske i tre steg där det första steget är elektronisk fakturahantering och regeringen beslutade i slutet av 2006 att elektronisk fakturahantering ska bli obliga-torisk från den 1 juli 2008.

Ljuspunkten i det här sammanhanget är att samtliga myndigheter redan har eller håller på att införa elektronisk fakturahan-tering. Här hänvisar rapporten till en upp-följning som Ekonomistyrningsverket gjor-de i slutet av förra året. Uppföljningen berörde 216 myndigheter av de 228 som ut-gjorde underlaget för Vervas rapport. Upp-följningen visar att 116 myndigheter har sta-tus OK, medan 100 myndigheter har fått status Avvikelse eller Varning enligt verkets kriterier. Kriterierna skärps ju närmare juli 2008 man kommer.

Ekonomistyrningsverket har fått i upp-drag av regeringen att leda och samordna införandet av elektronisk fakturahantering. En del i det arbetet är att ge myndigheterna stöd och man har bland annat tagit fram ett stödpaket som innehåller en projektmodell som ska underlätta införandet.

Rikspolisstyrelsen är en av de myndighe-ter som uppvisade bäst resultat i Vervas un-dersökning. 2004 centraliserade myndighe-ten all den upphandling som tidigare sköttes på de enskilda polismyndigheterna och för

att klara det behövdes effektiva stödsystem.Rikspolisstyrelsen har idag ett inköps-

och beställningssystem och dessutom scan-nas alla fakturor från leverantörerna. Internt sker alltså fakturahanteringen elektroniskt. Man har dessutom en extern avtalsdatabas där alla avtal läggs upp.

EN SISTA LÄNK ÅTERSTÅRDet rikspolisstyrelsen har kvar för att uppnå målet med en hundraprocentig elektronisk upphandling är elektroniska fakturor direkt från leverantörerna. Man arbetar nu med att lösa olika säkerhetsproblem som ska få även den sista länken att fungera.

Karl-Göran Svensson, upphandlingschef på Rikspolisstyrelsen menar att det fi nns fl era orsaker till att man nått så pass långt med den elektroniska upphandlingen:

– Framförallt beror det på att vi är en bred och stor organisation och därmed har resur-ser för att åstadkomma det här. Sedan måste man ju vara intresserad av teknik och att hitta nya lösningar. l

Läs hela rapporten här!Vervarapporten som innehåller en upp-följning av de svenska myndigheternas arbete med e-förvaltning hittar du här: korturl.se/dlsk. (Detta är en kortversion av en länk som leder till rätt plats på Vervas webbplats, länken som Verva använder är för lång för att fungera i tryck. Ange kort-adressen som den står, utan www först.)

Vad är e-förvaltning?E-förvaltning innebär användning av in-formations- och kommunikationsteknik i offentlig förvaltning i kombination med organisationsförändringar och ny kompe-tens hos personalen. Syftet är att förbättra de offentliga tjänsterna och stärka de de-mokratiska processerna och stödet för den offentliga politiken.

E-förvaltning i praktiken

Rikspolis-styrelsen är bäst bland myndigheterna på att använda elektroniska upphandlings-system.Rikspolisstyrelsens upphandlingschef Karl-Göran Svensson Foto: Daniel Salomon

46-47 Lösning korrad.indd 4746-47 Lösning korrad.indd 47 2008-03-18 12:00:392008-03-18 12:00:39


Småföretagaren Peter Johnsson från Enköping gnäller inte över krångliga offentliga upphandlingar. Med samarbete som vapen slog han konsultjättar som Acando, Enea, Kerfi och Tieto Enator på fi ngrarna i Vervas senaste upphandling av it-konsulter.

konkurrens I T - KO N S U LT U P P H A N D L I N G

Småföretagarna som knockade

BLAND DE ÖVER HUNDRA företag som lagt an-bud på it-konsultjobb åt ett åttiotal myndig-heter, kommuner och stiftelser baserade i Stockholmsregionen har Verva utsett 45 vinnare. Bakom de vinnande anbuden står i många fall förhållandevis små företag – sam-tidigt som fl era av landets konsultjättar blev utan avtal.

Till de lyckliga hör Peter Johnsson IT-konsult AB. Företaget som också var med på det förra avtalet som gick ut i november i fjol fi ck alltså förnyat förtroende.

Omgivet av fantasifullt namngivna bolag som Bitsec, Init, Keyman och Knowit sticker företaget onekligen ut med sitt namn. Detta konsultbolag skiljer sig från mängden på yt-terligare ett sätt.

Trots endast fem anställda har framgång-ar skördats i en rad offentliga upphandling-ar. Peter Johnsson, med bas i Enköping, stämmer inte in i småföretagarnas klagokör mot krångliga upphandlingar:

– Visst är det krävande att vara med i of-fentliga upphandlingar, men det är utan tve-kan värt mödan.

SAMARBETE ÄR LÖSNINGENHan berättar att anbudsarbetet sköts i egen regi, utan extern konsult- eller juristhjälp. Hemligheten är, säger Peter Johnsson, att noga läsa förfrågningsunderlaget för att för-stå vad myndigheterna vill ha.

– Noggrannhet är också viktigt för att slip-pa falla på formalia som exempelvis att blan-ketter inte är korrekt ifyllda och att inskickat registreringsbevis är för gammalt.

Samarbete är den tredje nyckeln till fram-gång. Peter Johnsson, som har lång erfaren-

Myndigheter och andra konsultköpare vill inte längre betala de stora konsultbolagens priser, säger Peter Johnsson. Foto: Tim Andreaheim

konsultjättarna

AV PER ERIKSSON

48-49 Konkurrens korrad.indd 4848-49 Konkurrens korrad.indd 48 2008-03-18 12:02:012008-03-18 12:02:01


het av it-branschen som konsult på bland annat Mandator, startade sitt företag år 2000. Istället för att jaga konsulter för an-ställning har han ingått avtal med andra små och kompetenta konsultföretag.

– Jätteföretagen kan inte längre konkur-rera om de duktigaste konsulterna. Den bäs-ta kunskapen fi nns idag inom små företag, säger han självsäkert.

Det konsortium som under ledning av Pe-ter Johnsson ska leverera resurskonsult-tjänster på Verva-avtalet består av samman-lagt 35 småföretag med runt 150 konsulter. Gemensamt för alla dessa företag är små overhead-kostnader, vilket naturligtvis gör det lättare att erbjuda bra priser.

– Myndigheter och andra konsultköpare vill inte längre betala de stora konsultbola-gens priser för resursförstärkning.

Peter Johnsson poängterar att även kon-sultföretagen tjänar på att samarbeta i kon-sortieform. Jämfört med att gå in som un-derkonsult till ett storbolag är påslaget betydligt lägre.

KUNDERNAS BETYG AVGÖRFast det gäller naturligtvis också att göra ett bra jobb. I Vervas upphandling IT-konsult-tjänster 2008 var referenserna viktigare än priset. Gamla kunders betyg (i en skala från 1 till 8) viktades till 60 procent mot prisets

vikt vid utvärderingen som var 35 procent. Resterande 5 procent var kvalitetsmätning (3 procent) och e-faktura (2 procent).

Peter Johnsson fi ck ramavtal inom samt-liga fem sökta anbudsområden. Företaget toppar utvärderingen inom två områden – infrastruktur och informationssäkerhet – och i de tre andra rankas man tvåa, trea res-pektive fyra.

– Det gäller att komma så högt upp som möjligt på listan eftersom myndigheterna väljer efter rangordning alternativt genom en andra konkurrensutsättning.

Utöver framgångarna i Vervas konsult-upphandlingar tecknade Johnsson i höstas ett omfattande ramavtal inom området ”command and control” med Försvarets Materielverk. De teknikområden som vun-nits är uppdragsledning och samordning, konfi gurations- och kvalitetsledning samt integration, test och verifi ering. Enbart en leverantör per anbudsområde fi ck ramavtal.

– Vi fi ck ramavtal på samtliga offererade positioner. I denna upphandling har ett nät-verk av 24 företag agerat underkonsulter.

NYANSTÄLLER EFTER RAMAVTALHöstens avtal med Försvarets Materielverk är inte företagets första med denna myndig-het. Redan år 2002 tog man sitt första avtal – då i konkurrens med 147 företag. Den

Peter Johnsson IT-konsult har hittills bara skrivit på ramavtal inom ett område, gis (geografi skt informationssystem). Övriga sju delområden i Vervas upphandling IT-konsulter 2008 har överklagats. Dessa ramavtal inte kan träda i kraft förrän läns-rätten meddelat dom.

Avtalsskrivandemed förhinder

gången bestod nätverket av ett tiotal under-leverantörer.

Exakt hur mycket jobb det kommer att bli på konsultavtalet vågar Peter Johnsson inte sia om. Han är väl medveten om att konkur-renterna är många, konjunkturen kan skifta och att myndigheterna i vissa fall har alter-nativa ramavtal att falla tillbaka på.

Arctic Group, som leder ett konsortium med elva norrbottniska it-företag, har också kammat hem ett avtal med Verva. Till kon-sortiemedlemmarna hör Avantra, Bnearit, Exait och Unigil.

Lennart Lind är affärsansvarig och han beskriver avtalet som både stort och viktigt. Lind räknar med att det ska ge uppdrag för 20–30 personer och ser därför fram emot yt-terligare anställningar.

– Avtalet öppnar stora möjligheter för alla företag i konsortiet att växa med nya affärer och kunder som ger underlag för fl er nyan-ställningar, säger Lennart Lind som tror att det kan handla om nyanställning av 10-15 medarbetare till företagen i konsortiet.

Arctic Group får leverera tjänster inom fyra av sju områden.

BYGGER LÅNGSIKTIGA RELATIONERTill upphandlingens vinnare hör också Con-signit. Företaget ingår i Altran-koncernen, som totalt har 17 000 medarbetare världen över, men i Sverige är antalet anställda än så länge förhållandevis litet.

Consignit placeras som nummer ett inom anbudsområdet verksamhetsutveckling & strategi och kvalar in bland de tre högst ran-kade inom områden ledning & styrning samt systemutveckling & systemförvaltning.

– Vi bygger långsiktiga relationer och den offentliga sektorn är en viktig marknad för oss, säger Hans Berggrund, verksamhets-chef för Consignit i Stockholm. l

Vi kan behöva nyanställa tio till femton personer tack vare ramavtalet med Verva, säger Lennart Lind, affärsansvarig Arctic Group. Foto: Lars Bengtsson

48-49 Konkurrens korrad.indd 4948-49 Konkurrens korrad.indd 49 2008-03-18 12:02:042008-03-18 12:02:04

Upphandlingsverktyget ● www.opic.com/tendsign

Magnus Rehnström, upphandlare i Halmstad kommun och med lång erfarenhet av offentlig upphandling, blir utbildnings- ansvarig för upphandlingsverktyget Tend&Sign.

– Vi är mycket glada över att kunna attrahera Magnus till den nya tjänsten, säger OPICs VD Kenth Ericson och fortsätter:

– Magnus är en kunnig och erfaren upphandlare men har också en praktisk erfa-renhet av e-upphandling. Då tillströmningen av kun-der varit stark under den senaste tiden är rekryte-ringen av Magnus viktig för att vi ska kunna erbjuda användarna ett professio-nellt stöd.

– Effektiva elektroniska upphandlingar handlar inte bara om tekniska lösning-ar, säger Magnus Rehn-

. Personligen tror jag mycket på metodutveckling för e-upphandling; en av mina främsta uppgifter blir exempelvis att hjälpa upp-handlarna att utveckla bra elektroniska förfrågnings-underlag.

Erfaren upphandlare förstärker Tend&Sign

Månadens klipp från Tend&Sign

MER KOMMER

JUNI

NYA funktioner gör TEND& SIGN MODERNAST

MAJ

TEND& SIGN integreras MED

AGRESSO

APRIL

TRE TUNGA organisationer

VÄLJERTEND& SIGN

MARS

KÄNDupphandlare utbildnings-chef för TEND&SIGN

APRIL

opic_helsida.indd 1opic_helsida.indd 1 2008-03-18 10:31:592008-03-18 10:31:59


Svår upphandling med nollställning av anbud

experten

FO

TO

: T

HO

R B

AL

KH

ED

Anbud ska vara kompletta. Men hur gör man när upphandlingen innehåller mängder av varor och ingen leverantör har samtliga produkter i sortimentet och alltså inte kan lämna kompletta anbud?

Ofelia Hendar arbetar som jurist och upp-handlingsspecialist på Länsrätten i Göteborg.Ofelia Hendar nås på [email protected].

Ofelia Hendars analysUpphandlingarnamåste delas uppFRÅGAN KVARSTÅR. Hur ska man göra vid den typen av upphand-lingar där kanske ett hundratal olika produkter ska prissättas, utan att överträda principerna? Kammarrätterna har underkänt att icke prissatta positioner bortses från och dessutom underkänt att icke prissatta positioner prissätts med någon annan anbudsgivares hög-sta pris. Kanske är det så att hela upplägget där ett mycket stort antal produkter ska prissättas är omöjligt att genomföra i enlighet med LOU? Det tycks i alla fall vara så om marknaden bara erbjuder ett fåtal anbudsgivare. De upphandlande enheterna kanske får fundera ut ett annat sätt att konkurrensutsätta den här typen av upphand-lingar. Jag kan inte se någon annan lösning än att upphandlingarna delas upp i mindre delar för att undvika problemen med dels brott mot LOU och dels problemen med konkurrensen.

Fakta i måletUpphandlingar där anbuden inte kan göras komplettaUPPHANDLING AV MATVAROR är ingen enkel process eftersom leve-rantörerna ska lämna anbud på en stor mängd produkter. Eftersom många leverantörer inte har tillgång till alla efterfrågade produkter framgår det av förfrågningsunderlagen om den upphandlande enhe-ten kan ”nollställa” anbuden på olika vis och ersätta de tomma posi-tionerna med ett fi ngerat pris. Det fi ngerade priset sätts ofta till det högsta priset som de övriga leverantörerna har satt på produkten.

Det är oklart hur domstolarna kommer att hantera en situation där en leverantör anser att förfarandet strider mot LOU (Lagen om offentlig upphandling) och åberopar transparens eller likabehand-lingsprincipen.

I en vanlig, mindre upphandling skulle man i de fl esta fall anse att anbudet inte är komplett om leverantören inte kan lämna de pris-uppgifter som efterfrågas. Men när det gäller de här stora upphand-lingarna tycks det som att det måste accepteras att leverantörerna inte kan lämna pris på allt. Det beror på att volymen av det som ef-terfrågas är stor och det anses inte som ett brott mot LOU att inte lämna pris på alla efterfrågade produkter.

Domar från KammarrättenNollställning strider mot LOUJAG SKA GE ER EXEMPEL PÅ PRAXIS PÅ OMRÅDET:

Kammarrätten i Jönköping beslutade nyligen i en dom den 12 fe-bruari 2008 (mål nummer 3768-07) att fi ngerad prissättning, där det högsta priset som lämnats av annan leverantör angetts på tom posi-tion, inte är förenligt med LOU.

Kammarrätten ansåg att det visserligen kan accepteras att för-frågningsunderlaget och utvärderingsmodellen i sådana upphand-lingar inte kan utformas helt perfekt. Men de ansåg att metoden för nollställning av anbuden strider mot LOU. Dessutom skriver Kam-marrätten att det inte framgår någon begränsning av användning av metoden. Till exempel fi nns ingen begränsning av antalet positioner med fi ngerade prisuppgifter per anbud av förfrågningsunderlaget

eller för den delen krav på prisuppgift av vissa positioner. Kammar-rätten beslutade därför att upphandlingen skulle göras om. När jag skriver detta i mitten av mars är den ännu inte överklagad.

Ett förfarande där ett annat anbuds prisuppgifter bestämmer vilka poäng en anbudsgivare får, anses inte vara ett självständigt anbud. Nämnden för offentlig upphandling har tidigare poängterat att det inte är bra med utvärderingar där anbuden styr varandras anbud. Anbudsgivaren ska inte behöva både göra normala avväganden om sitt eget anbud och dessutom göra långtgående bedömningar om an-dra anbuds utformning. (Yttrande diarienummer 2004/0024-26).

Kammarrätten i Jönköping har redan tidigare i en dom (mål num-mer 2186-05) uttalat följande angående nollställningsmetoder:

”Det torde vara ofrånkomligt att en nollställning i vissa situatio-ner, exempelvis när ett mycket stort antal produkter ska utvärderas, kan bli ofrånkomlig för att en rättvis värdering överhuvudtaget ska kunna genomföras.”

Domstolen frågar sig sedan hur en sådan nollställning lämpligast bör utformas. Domstolen ansåg att den upphandlande enheten hade brutit mot LOU när den hade bortsett från icke jämförbara produk-ter vid utvärderingen. Utvärderingen av varje enskilt anbud hade gjorts beroende av hur andra anbudsgivare hade utformat sina an-bud och det innebar att de bröt mot de EG-rättsliga principerna.

51 juristen korrad.indd 5151 juristen korrad.indd 51 2008-03-18 12:03:532008-03-18 12:03:53

expertpanelen


F R Å G O R O C H S VA R


Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågnings-underlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Kan man använda miljöled-ningssystem i upphandlings-sammanhang? Kan man ställa krav på att leverantören ska vara certifi erad enligt EMAS, och kan man i så fall räkna denna certifi ering som ett ve-rifi kat på att leverantören kan leva upp till de miljöanpass-ningar de utlovar?

Det är möjligt att ställa krav på att leverantören ska ha ett MLS, alltså ett miljölednings-system, vid upphandling av byg-gentreprenader eller andra tjänster som ger en betydande miljöpåverkan. Det kan röra sig om exempelvis transportupp-handlingar.

Kravet kan vara ett kvalifi ce-ringskrav eller ett kontraktsvill-kor som går ut på att anbudsgi-varen ska ha teknisk förmåga och kapacitet att utföra ett kon-trakt med miljöhänsyn.

Det kan också handla om att leverantören ska ha ett funge-rande miljöledningssystem som kopplar till utförandet av tjäns-ten/entreprenaden under kon-traktstiden. Själva certifi katet (till exempel EMAS eller ISO 14001) kan användas som ett be-vis för att man uppfyller detta.

Man måste dock enligt princi-perna vid offentlig upphandling också godkänna andra likvärdi-ga bevissystem. EMAS och ISO 14001-certifi kat är granskade

och godkända av en ackrediterad obe-roende part och måste därför anses vara mycket pålitli-ga bevis.

PETER NOHRSTEDT

Vad gäller för upphandling av arkitektur, formgivning och design?

De vanliga upphandlingsfor-merna är öppen, selektiv eller förhandlad upphandling. De lämpar sig mindre väl vid upp-handling av arkitektur, formgiv-ning och design. Det fi nns en särskild slags form av upphand-ling som kallas ”projekttävling” och som är tänkt för dessa områ-den. I stora drag innebär det att leverantörerna deltar i en täv-ling och att en jury utser vin-nande ritning eller projektbe-skrivning. Förfarandet är regle-rat i Lagen om upphandling, 14 kapitlet.

Även vid en projekttävling ska utvärderingskriterier fastställas. Kriterierna, som även avser de estetiska värdena, ska framgå av annonsen för projekttävlingen. En oberoende och sakkunnig jury utser det vinnande bidraget på grundval av estetiska värden. Tävlingsbidragen är anonyma och kan jämföras med varandra. Denna upphandlingsform skil-jer sig i väsentliga delar mot de

Du frågar, experterna svarar

Upphandling24:s expertpanelExpertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor. Expertpanelen har specialist-kompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), an-budsskrivning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Anna Ulfsdotter Fors-sell är advokat och delägare i Advokatfi r-man Delphi. Anna är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hov-rättsfi skal från Svea hovrätt, har lång er-farenhet av upphand-lingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Pia Nylöf är affärsjurist på AffärsConcept AB och har lång erfaren-het från kvalifi cerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stock-holms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon arbetar framförallt med att leda, genom-föra samt granska upp-handlingar.

övriga upphandlingarna. Anbu-den, alltså tävlingsbidragen, får jämföras med varandra, vilket är en skillnad mot annan upphand-

ling där anbuden ska jämföras med kraven i förfrågningsun-derlaget. Det är möjligt att i större utsträckning ta hänsyn

Hur ska jag som chef informera mina medarbetare under en anbudsprocess?

Om det är en större upphandling där ett fl ertal arbetstillfällen står på spel skapas det av naturliga skäl en viss oro att ni inte kom-mer att vinna upphandlingen. I en sådan situation är ditt uppträ-dande som chef väldigt viktigt. Det första du måste tänka på är att sätta dig in i detaljerna och i god tid planera hur anbudsskrivandet ska gå till. Nedan följer ett förslag på upplägg som håller persona-len informerad och ger ambitiösa personer medinfl ytande:

n Maila ut förfrågningsunderlaget till alla i personalen som berörs av upphandlingen. De får då chansen att sätta sig in i vad som gäller. Min erfarenhet är att man på det sättet skapar en positiv stämning där personalen känner att de är delaktiga och tillåts att komma med förslag och idéer.

n Skapa en liten projektgrupp av två till tre nyckelpersoner som hjälper dig med upplägget av anbudet. De ska vara specialister på området och vara så pass erfarna att de utifrån förfrågningsunderlaget kan upptäcka både möjligheter och eventuella fallgropar.

n Håll regelbundna personalmöten där du tillsammans med projektgruppen informerar om hur arbetet går och ta upp de frågor som måste lösas.

Det enda som jag tycker att du ska hålla för dig själv, eller enbart diskutera med din projektgrupp, är prissättningen. Det fi nns två skäl till det. För det första blir det ofta ett tryck från personalen att hålla ett lågt pris, eftersom de är rädda att förlora sitt arbete. För det andra fi nns det alltid en viss risk att informationen om er pris-sättning sprider sig till era konkurrenter om man pratar öppet kring det. Följer du ovanstående råd får du en välinformerad och engagerad personal samti-digt som risken för informationsläckage är ganska li-ten.

MARTIN GÖRANSSON

Hur informerar jag de anställda?

expertpanelen 54-55 korrad.indd 52expertpanelen 54-55 korrad.indd 52 2008-03-18 12:05:172008-03-18 12:05:17


till subjektiva kriterier, exem-pelvis estetiska sådana, vid den här formen av upphandling. Dessutom kan man göra subjek-tiva bedömningar, vilket annars är svårt då kriteri-erna alltid måste beskrivas tydligt och vara mätbara.

PIA

NYLÖF

Gör jag fel om jag vill ligga i framkant när det gäller miljö-krav och ställer upphandlings-krav som är så långt drivna att det bara fi nns en eller ett par leverantörer som kan uppfylla dem? I teknikupphandling kan man ju ställa krav på en produkt som fungerar drivan-de för innovationer och nyut-veckling. Kan man göra så även i en ”vanlig” upphand-ling?

Det fi nns inget generellt för-bud mot att ställa hårda miljö-krav, eller andra typer krav i of-fentlig upphandling, så länge man inte bryter mot de generella principerna vid offentlig upp-handling. Man får alltså inte bryta mot icke-diskriminering, proportionalitet, likabehand-ling, transparens och ömsesidigt erkännande. Ett hårt ställt mil-jökrav kan naturligtvis innebära att det är färre varor, tjänster och anbudsgivare som klarar kravet, vilket kan strida mot an-dra mål som den upphandlande myndigheten har. För att ta reda på hur ett krav på-verkar marknaden måste du göra en marknadsanalys in-för upphandlingen.

PETER NOHRSTEDT

Jag tycker att det är svårt att formulera varför just mitt företag borde vinna en viss upphandling. Har du några tips att ge mig?

Mitt första råd är att du ska börja med att försöka sätta dig in i mottagarens, det vill säga upp-handlarens situation. Den per-sonen har troligtvis ett stort an-tal anbudssvar att gå igenom, vilka ofta omfattar väldigt många sidor text. Din uppgift är att så klart och intressant som möjligt framföra dina argument så att mottagaren inte bara förstår dem utan också anser dem värda att beakta.

Innan du börjar skriva löptext bör du systematisera ditt inne-håll och göra en disposition. Gör du inte det är risken stor för att texten inte hänger ihop och att läsaren tappar tråden. När du har en disposition behandlar du sedan varje punkt lite mera ut-förligt. Försök få innehållet att hänga ihop med någon form av röd tråd.

Andra generella tips är:

n Håll dig till fakta och dra slutsatser ur dem.

n Överdriv inte.n Håll dig till det som är relevant.

Om du vet att ditt företag har en svaghet i förhållande till kon-kurrenterna, försök då att själv att bemöta denna svaghet. Se om du inte kan vända den till en styrka. Ibland kan det passa att avsluta med att upprepa ditt hu-vudargument ytter-ligare en gång så att det verkligen biter sig fast hos läsaren.

MARTIN

GÖRANSSON

Peter Nohrstedt är biolog i botten och verksamhets-ansvarig för hållbar upphandling på Miljöstyrningsrådet. Rådet stödjer fö-retag och offentlig förvaltning i deras miljöarbete på ett strategiskt och kost-nadseffektivt sätt.

Martin Göransson är grundare av Cavella AB, ett konsultbolag som bistår företag vid hela eller delar av anbudsprocessen i offentliga upphand-lingar. Dessförinnan har Martin mångårig erfarenhet av att skriva anbud i egen-skap av marknads-områdeschef vid privata företag.

När används tjänstekon-cession istället för traditio-nell upphandling?

Det blir allt vanligare att upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt genom tjäns-tekoncession istället för att ge-nomföra en tjänsteupphand-ling enligt Lagen om upphand-ling, LOU. Det betyder att ett avtal tecknas mellan leveran-tören och den upphandlande enheten, medan den faktiska konsultverksamheten utförs på uppdrag av enskilda småfö-retag. Alla ekonomiska trans-aktioner sker mellan konsul-ten och uppdragsgivaren.

När det händer gäller inte reglerna i LOU. Flera kammar-rätter har ansett att inte heller LOU:s bestämmelser om över-prövning är tillämpliga på tjänstekoncessioner, men Re-geringsrätten har beviljat prövningstillstånd i ett mål, som ännu inte avgjorts.

EG-domstolen har slagit fast att en upphandlande en-het är skyldig att följa de grundläggande principer som fi nns om icke-diskriminering, likabehandling, transparens, proportionalitet och ömsesi-digt erkännande vid offentlig upphandling.

För att säkerställa att de grundläggande principerna följs, föreslår vi att man tillde-lar koncessionen i nära anslut-ning till reglerna i 15 kapitlet i LOU. Det kapitlet innehåller bestämmelser för upphand-lingar som inte omfattas av upphandlingsdirektivet.

Ett avtal om tjänstekonces-sion förutsätter att leverantö-

ren tar en stor ekonomisk risk för verksamheten som ska till-handahållas allmänheten. Er-sättningen ska komma från tredje man som utnyttjar tjänsten, till exempel via avgif-ter i olika form, men inte från den upphandlande myndighe-ten. Leverantören kan inte på förhand vara säker på i vilken utsträckning tredje man kom-mer att köpa tjänsten vilket ökar den ekonomiska risken.

Om en tjänstekoncession ska bli ett affärsmässigt bättre alternativ än en traditionell upphandling krävs att det fi nns en marknad som är be-redd att köpa den aktuella tjänsten av leverantören.

Det bör även fi nnas möjlig-heter för leverantören att öka marknadens efterfrågan av tjänsten genom sin yrkesskick-lighet och kunskap om bran-schen. Om en sådan möjlighet fi nns skapas ett incitament för leverantören att utföra tjäns-ten på bästa sätt. Om det inte fi nns eller bedöms svårt att påverka en marknad är däre-mot förutsättningarna för en lyckad tjänstekoncession små.

Leverantörerna kommer troligtvis att göra bedömning-en att de begränsade intäkts-möjligheterna inte gör det in-tressant att vinna kontraktet. I en sådan situation är det san-nolikt bättre att genomföra en traditionell upphandling där leverantören får betalt av den upp-handlande myn-digheten för att utföra tjänsten.

PIA NYLÖF

Tjänstekoncession alltvanligare form av kontrakt

expertpanelen 54-55 korrad.indd 53expertpanelen 54-55 korrad.indd 53 2008-03-18 12:05:202008-03-18 12:05:20


karriär S V E R I G E S O F F E N T L I G A I N K Ö PA R E

AV MATTIAS INGHE

Hargeskog avgårefter sex år avdelegering och dialogNär Sven-Eric Hargeskog lämnar uppdraget som ordförande i SOI efter sex år är det en förening som växt till det dubbla. Vi tog ett snack om den tid som gått, om läget i Upphandlingssverige och om framti-den för upphandlarnas främsta intresseorganisation.

– JAG MINNS FAKTISKT INTE exakt när jag blev medlem i SOI, men det var rätt många år se-dan berättar Sven-Eric Hargeskog. Men upphandlingar och inköp har jag sysslat med i 34 år.

Sven-Eric började arbeta med inköp inom den privata sektorn 1974. Sedan jobbade han för privata företag fram till 1986, då han hamnade på gamla Televerket. På den tiden var Televerket ett så kallat affärsdrivande verk. Verksamheten drevs till stora delar kommersiellt, men inköp gjordes enligt det som på den tiden hette upphandlingsförord-ningen.

År 2000 blev han vice ordförande i SOI:s styrelse och när Bengt O Renberg avgick som ordförande 2002 valdes Sven-Eric Har-geskog till hans ersättare.

DELEGERING OCH DELTAGANDEDet var ett par respektingivande skor att fylla. Bengt O Renberg hade lett SOI under lång tid, och det var under honom som orga-nisationen fått sin nuvarande form. Men det gjorde också att det var en mogen organisa-

tion Sven-Eric Hargeskog tog över.– Bengt har gjort ett fantastiskt jobb med

SOI. Jag tror att han ledde föreningen i 18 år, så han har gjort väldigt mycket för att bygga en väl fungerande och stark förening. Det är en sällsynt fördel att kunna lägga ner så mycket tid och arbete som han gjorde på detta. Det fi nns nog ingen idag som kan läg-ga ner så mycket tid som Bengt gjorde.

Hans egen inställning till ordförandeska-pet har därför präglats av just att få med fl er personer i arbetet.

– Jag har som ordförande försökt att inte på egen hand hålla i alla trådar, utan att in-volvera styrelsen och medlemmarna mer. Dels med operativ ansvarsfördelning inom styrelsen, dels med arbetsgrupper som in-volverar fl er medlemmar för olika frågor som drivs.

ÖVER TUSEN MEDLEMMARAcceptansen för delegation och ansvarsför-delning som är något som Sven-Eric Harge-skog tycker är en av de mest positiva utveck-lingarna i föreningen under dessa år.

– Vi är också idag över tusen medlemmar, nästan dubbelt så många som när jag till-trädde. Det är mycket roligt att se att fören-ingen växer.

Mycket av jobbet som SOI bedrivit med Sven-Eric Hargeskog i spetsen har handlat om att få till attitydförändringar i branschen, och att se på offentliga upphandlingar på rätt sätt.

– Vi har jobbat dels mot politisk ledning för att få en ökad förståelse för vad man kan åstadkomma med bra offentlig upphandling. Men vi riktar oss även mot myndighetsled-

ningar och folk på tjänstemannanivå, de som har de ekonomiska besluten i daglig verk-samhet, så att man prioriterar verksamheten bättre.

AFFÄRSMÄSSIGHET ISTÄLLET FÖR JURIDIKSOI har arbetat aktivt med att förändra den allmänna bilden av upphandlingar. Från ju-ridiska konfl ikter och rättsfall till att foku-sera på det Sven-Eric menar att upphand-lingen egentligen borde handla om, nämligen bra affärer.

– Det har varit en av mina hjärtefrågor un-der de senaste åren. Det andra som jag har drivit ganska hårt är att man kan inte göra bra affärer om man inte har en dialog med motparten på ett positivt sätt. En nära dis-kussion med leverantörerna var något som jag fostrades till i det privata, och det tror jag att vi har lyckats ganska bra med att överföra till offentlig upphandling. Vi har drivit en del projekt själva, men andra har också ha-kat på i väldigt stor omfattning.

För det första handlar offentliga upp-handlingar om att göra bra affärer, att skapa

n Sven-Eric Hargeskog, 53 år. Bor i Älvsjö söder om Stockholm med fru, barn och katter.

n Arbetar som: Upphandlingsråd på Vin-nova

n Aktuell: Ordförande i SOI som vid fören-ingens årskonferens tackar för sig och lämnar över ordförandeklubban efter sex år.

Korta fakta om Sven-Eric

SOI har fördubblat antalet medlemmar under mina sex år som ordförande, säger Sven-Eric Hargeskog.

54-58 karriär korrad.indd 5454-58 karriär korrad.indd 54 2008-03-18 15:30:482008-03-18 15:30:48

krönika

55UPPHANDLING 24 • NUMMER 3 | 2008www.upphandling24.se

värde för pengarna och använda skat-temedlen på bästa sätt. Den andra parametern är också de fl esta som kommer i kontakt med upphandling-ar väl bekant med – regelverket.

POLITISKA INFLUENSER VIKTIGAREUtvecklingen går emot att även titta på mer komplexa och mjukare vär-den.

– Så länge det handlar om ekono-min eller reglerna tror jag de fl esta hänger med. Men det är inte alla som tänker på att vi har en tredje parame-ter som har blivit väldigt accentue-rad, och det är de politiska infl uen-serna. Sådant som miljöaspekten, etiska krav, att inte stödja barnarbete, sociala frågor, jämställdhet, arbets-miljöfrågor och så vidare. Även så-dant som småföretagshänsyn och att se till att innovationsklimatet i Sveri-ge blir bättre.

Det fi nns kort sagt hur många olika politiska målsättningar som helst. Mål som man vill använda offentlig upphandling som ett instrument för att uppnå. Och det är inte alltid dessa krav är förenliga med de ekonomiska kraven eller ens med regelverken som de ser ut idag.

Det är framtidsfrågor som denna som Sven-Eric nu lämnar i händerna på sin efterträdare, och en organisa-tion som är väl förberedd på jobbet.

– Jag tror det är viktigt att den nya styrelsen får chansen att fi nna sin form utan att jag är där och lägger mig i. De som är kvar i styrelsen har bra koll på det praktiska och på vad de har framför sig. Men det betyder inte att jag lämnar föreningen. Det

gäller att hitta en balans där, och jag kommer att stå till tjänst om SOI be-höver min hjälp även i framtiden.

POSITIV INFÖR FRAMTIDENSven-Eric kommer att fortsätta sitt arbete på Vinnova. Där jobbar han med att koppla ihop innovation med upphandling och se hur upphand-lingsprocesser och riktlinjer kan främja svenska innovationer och en-treprenörskap. Samtidigt har han un-der ett stort antal år engagerats av EU och OECD för att stödja nya med-lemsstater, ansökar- och kandidat-länder så att deras offentliga upp-handling blir bättre och anpassad till EU.

Generellt för framtiden ser han ett par viktiga områden för SOI att foku-sera på. Det ena är medlemsnyttan. Vad är det som är bra med att vara medlem i SOI för den individuelle medlemmen? Det andra är att jobba vidare med affärsmässigheten, att göra bra affärsbeslut till en viktigare del av upphandlingsarbetet.

Är han orolig? Inte det minsta.– Valberedningen har gjort ett bra

jobb. SOI är en bra förening och jag ser mycket ljust på framtiden. l

– Han är intresserad av att hela ti-den ta nästa steg. Han har jobbat mycket med att initiera samtal med olika branscher för att få igång po-sitiva diskussioner, och överbrygga de vattentäta skotten mellan upp-handling och leverantörer. Det tycker jag han ska ha eloge för.

Stefan Holm, expert inom offentlig upphand-ling på Almega.

– Det första jag tänker på är att han hela tiden har fram-hävt affären och mötet med leverantören i inköpsarbetet och fl yttat fokus bort från upphandlingsformalia. Han har alltid haft ett lite vidare perspektiv på dessa frågor och så att säga blickat bort-

om LOU.Eva-Lotta Löwstedt Lundell, Inköpschef Sve-riges Television AB

– Sven-Eric har verkligen legat i för att få till en förenklig av upp-handlingsregler. Varje gång det har varit förändringar av procedurer på agendan så är det han som har ställt frågan ”Kan vi göra det enk-lare?” Så mycket har kanske inte förändrats, men det är viktigt att hålla debatten om detta igång.

Tomas Axi, Upphandlingschef Luftfartsverket Norrköping

Tre röster omSven-Eric Hargeskog

Hur har Sven-EricHargeskog påverkatupphandlingar i Sverige?

1 jan 2003:Statlig Inköpssamordning övergick till att bli en del av Statskontoret.

Våren 2004:EU antar två nya upphandlings-direktiv.

Våren 2004:Regeringen tillsätter Upphand-lingsutredning 2004 för att

implementera EU:s nya direktiv i den svenska lagstiftningen.

1 januari 2006: It-upphandlingen och Statlig Inköpssamordning bryts ut från Statskontoret. It-upphandlin-gen blir en del av nystartade myndigheten Verva och Statlig Inköpssamordning blir en del av Ekonomistyrningsverket.

September/oktober 2007: Nämnden för offentlig upphan-dling upphör. Verksamheten övertas av Konkurrensverket.

22 november 2007:Upphandling24 släpper sitt första nummer.

11 december 2007:Rättsmedelsdirektivet 2007/66-EG antas.

1 januari 2008:Obligatoriska delen EU:s upphandlingsdirektiv trädde i kraft i form av två nya upp-handlingslagar.

2009:Rättsmedelsdirektivet 2007/66-EG ska vara implementerat.

Åtta händelser i upphandlings-Sverige under sex år

SOI:s nya ordförande väljs på SOI:s årskonferens i början av april. Enligt vad Upphandling24 er-far kommer valberedningen att föreslå Lisbeth Johnson som ny ordförande. Om årsmötet väljer henne är förstås fortfarande ovisst, men vi räknar med att så blir fallet.Lisbeth Johnson är krönikör i Upphandling24 (läs hennes åsikter på sidan 8 i det här numret), men det är kanske inte de enda kvalifi kationerna som har lett fram till valberedningens förslag. Lisbeth Johnson är upphandlingschef i Halmstads kom-mun och har tidigare varit vice ordförande i SOI.



J O B B O C H U T V E C K L I N Gkarriär

Solna stad söker efter ny upphandlingschef med god erfarenhet av politiskt målstyrd verksamhet. Samordning av en komplex verksamhet och kompetensutveckling hos medarbetarna är två viktiga uppgifter.

Solnas strategiska upphandlingschef går som så många andra på ledande poster i Upphandlingssverige i pension, och under våren ska en efterträdare fi nnas.

LITEN YTA, MYCKET MÄNNISKORSolna i norra Stockholms län är en av landets till ytan minsta kommuner, men också en av de mest tätbefolkade. Där bor 63 000 perso-ner, och där fi nns ännu fl er arbetsplatser, 64 000 fördelade på 8 000 företag och orga-nisationer, främst inom handel och kommu-nikation. Cirka 55 000 personer pendlar till jobbet i Solna varje dag.

Upphandlingsverksamheten omsätter år-ligen cirka 600 miljoner kronor. En stor del av detta är upphandlad verksamhet. Solna lägger ut en stor del av den löpande verk-samheten, till exempel omsorg och teknisk förvaltning, på entreprenad.

Nuvarande upphandlingschef Rolf Båvik går i pension och rekryteringen av en ersät-tare har nyss påbörjats. Jobbet är i huvudsak strategiskt, med övergripande utveckling av Solnas upphandlingsfrågor som huvudupp-gift, samt arbetsgivaransvar för medarbe-tarna på upphandlingsfunktionen.

ÖKAT UTBILDNINGSBEHOVEn aktuell fråga för den nya upphandlings-chefen är kompetensutveckling. Nya LOU och stadens konkurrenssättningspolicy ökar behovet av utbildning bland medarbetarna. Samordning av upphandlingsområden för en effektivare process är en annan utma-ning. Förutom relevant utbildning och god erfarenhet av LOU-baserad upphandling sö-ker Solna stad en person med erfarenhet av utvecklingsarbete inom kommunal eller statlig verksamhet – förståelse för och in-blick i politiskt målstyrd verksamhet är ett viktigt kriterium.

Rekryteringen sköts av Assessio Rekryte-ring. Sista dag att lämna in en intresseanmä-lan med CV är den 6 april. l

Solna stad söker en politisktsinnad upphandlingsstrateg

Upphandlingschefen i Solna kommun, Rolf Båvik, går i pension till sommaren. Nu söker Solna hans efterträdare.

Sveriges Kommuner och Landsting gillar inte TCO-ordförandens uttalande i TV4-ny-heterna om att det skulle vara ojämlika lö-ner i den offentliga sektorn. De tillbakavisar detta, och säger att det snarare är tvärtom.

En mindre ordstrid bröt ut i mars angå-ende jämställda löner för offentliganställda.

Det var i ett nyhetsinslag om lönerna för Sveriges sjuksköterskor som TCO:s ordfö-rande Sture Nordh i fredags nämnde att ”kvinnor lönediskrimineras kanske mer i den offentliga sektorn”. Uttalandet kunde tolkas som att det gäller generella skillnader

i lön mellan män och kvinnor och inte just sjuksköterskornas situation. Det fi ck Sveri-ges Kommuner och Landsting att reagera.

BÄTTRE ÄN NÄRINGSLIVETDet är fel, säger förbundet, som direkt publi-cerade ett svar på sin webb. I svaret skriver de att den offentliga sektorn är mer jäm-ställd lönemässigt än arbetsmarknaden i all-mänhet.

– Det är därför allvarligt att Sture Nordh sprider myten att kvinnor lönediskrimine-ras mer i vår sektor när så inte är fallet.

Kommuner och landsting arbetar mot helt jämställda löner och ser förbättringar hela tiden. Eftersom cirka 80 procent av medar-betarna inom kommuner och landsting är kvinnor tycker vi det är mycket bra, säger Britta Rundström på Sveriges Kommuner och Landsting.

Hon hänvisar till en rapport från SCB och Medlingsinstitutet, som uppger att kvinnors löner är 93,4 procent av männens på arbets-marknaden i stort, men inom landstinget är siffran 95 procent och i det kommunala hela 99 procent. l

SKL: ”Lönerna är jämställda”

Fyra kommuner i Skåne bildar Kommun-upphandling Syd AB, ett bolag som ska ha hand om deras offentliga upphandlingar. De söker nu nya upphandlare.

Kommunerna Burlöv, Lomma, Staffans-torp och Svedala kommun ligger strax norr och öster om Malmö. Det är fyra relativt små kommuner, med en befolkningsmängd på mellan drygt 15 500 invånare i Burlöv, till

närmre 21 000 i Burlöv. Sammanlagt har kommunerna cirka 75 000 invånare.

STARTAR I SEPTEMBERVerksamheten är planerad att starta i sep-tember och nu är processen igång för att hitta bra medarbetare till upphandlings-verksamheten. Bolaget söker i denna om-gång två upphandlare, som kommer att syss-

la med hela processen, från stöd vid framtagande av kravspecifi kation, via an-budsutvärdering och avtalsskrivning.

Bolaget vill ha sökande med jurist- eller ekonomexamen, eller motsvarande kompe-tens, samt tidigare erfarenhet av upphand-lingsarbete i enlighet med LOU. Erfarenhet av elektronisk handel och it-system uppges också vara en merit. l

Skånekommuner rekryterar till nytt upphandlingsbolag


krönika

57UPPHANDLING 24 • NUMMER 3 | 2008www.upphandling24.se

Nyligen presenterade arrangörerna av Kommek de första inblickarna i sensom-marens stora mässa för kommunekono-mer. Försäljning av kommunala skolor är ett av ämnena som ska avhandlas.

För den som jobbar inom det offentliga med ekonomiska frågor kan årets Kom-mekmässa bli ett bra tillskott till mark-nadsorienteringen. Vi lever i avknopp-ningen och utförsäljningens tid och många verksamheter som tidigare var i kommunal regi ska nu upphandlas som tjänster och funktioner.

På årets mässa är avknoppningen av skolverksamhet till privata aktörer ett hett ämne som berör många, både upp-handlare och andra ekonomer.

– Det handlar om nyföretagande med marknadsmässiga förutsättningar. Det tycker vi är bra – skolan behöver fl er aktö-rer, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega och seminarieledare på Kommek.

Två andra viktiga teman på mässan är den ökande trenden med kundval, och fi -

nansieringen av framtida infrastruktur-satsningar.

Mässan arrangeras av Föreningen Sve-riges Kommunalekonomer, Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne och Malmö Stad i samarbete med Sydex-po. Målgruppen är medarbetare i kom-muner som arbetar med ekonomifrågor. Under mässdagarna arrangeras ett fem-tiotal seminarier, workshops och debatter på temat kommunal ekonomi. Själva mässan består av ett hundratal utställare.

LIKA MÅNGA SOM FÖRRA GÅNGENFörra omgången hade Kommek-mässan 3 300 besökare, och arrangörerna tror på lika bra tillströmning detta år. Trycket från utställare är redan nu högt.

– Det är liksom tidigare ett mycket stort intresse. Vi har i dagsläget ungefär 70 procent av utställarna bokade, säger Lise-lotte Kylén, projektledare för fackmäs-san.

Mässan hålls på Malmömässan den 20 augusti och pågår i två dagar. l

Kommek gläntar pålocket till sommarens mässa

Kommekmässan öppnar den 20 augusti i Malmö.Foto: Mats Persson

Har du hela bilden?OPIC är Sveriges mest kompletta tjänst för offentlig upphandling.

OPICs Rättsfallsbiblioteket visar ärendet ihop med

förfrågningsunderlaget. Med hjälp av Rättsfallsbiblioteket

erbjuder OPIC också unika marknadsanalyser och affärs-

utvecklingsprogram.

Prova utan kostnad på www.opic.com/rattsfall

Ulrika, upphandlingsjurist på OPIC



karriär J O B B O C H U T V E C K L I N G

Fråga karriärexpertenHur ser arbetsmarknaden ut för upphandlare? Finns det gott om jobb och hur ser framiden ut?

Arbetsmarknaden för upphandlare och inköpare ser mycket ljus ut. Allt fl er organisationer och företag söker personer med upp-handlingskompetens. Min personliga åsikt är att detta är drivet av ett antal faktorer:n En ökad konkurrens inom många sektorer leder till att man ständigt måste eftersträva lägre kostnader för att vara konkur-renskraftig.n En generationsväxling pågår, som också leder till att inköps- och upphandlingsroller utvecklas enormt snabbt.n En ökad förståelse för upphandlingsprocesser bland ledande personer i organisationer och företag.Framtidsutsikterna är mycket goda, både sett till antalet arbets-tillfällen och till hur kompetenskraven i upphandlingsroller ut-vecklas.

Jag vill gå en utbildning som har med jobbet att göra. Che-fen accepterar det, men kräver att jag betalar halva utbild-ningen själv i form av ett avdrag på bruttolönen. Är det verkligen okej att göra så? Är det vanligt?

Om det är en utbildning som du främst går för att höja produkti-viteten i ditt arbete, tycker jag att din arbetsgivare ska bekosta den. Det är ju faktiskt för arbetets skull du går utbildningen. Om utbildningen däremot befi nner sig i gränslandet mellan vad du kan ha nytta av på jobbet och vad du kan anse vara ”personligen utvecklande”, tycker jag att du kan ac-ceptera att betala en del själv eftersom inte hela utbildningen kommer din ar-betsgivare tillgodo.

Mattias Hultheimer är VD för EFFSO (Effective Sourcing AB), ett företag med 15 rekryteringskon-sulter som enbart rekryterar till inköps- och upp-handlingsfunktioner. Mattias har under nästan 10 år arbetat med kompetens- och karriärutveckling inom inköps- och upphandlingsfunktioner.

Nu pågår arbetet för fullt med att uppdatera Sveriges upphandlare och leverantörer i de nya lagar som började gälla vid årsskiftet.

Allego håller heldagskurser i sju svenska städer under våren.

Det handlar om två olika kurser för sepa-rata lagstiftningar. Dels nya lagen om offentlig upphandling, dels en separat lag som gäller för upp-handling inom fyra områden; vat-ten, energi, transporter och post-tjänster, den så kallade försörjningssektorn.

KLASSISK ELLER FÖRSÖRJNINGVilken lag som är aktuell för en viss upphandlingsverksamhet beror på vilken verksamhet organisationen sysslar med, inte vad som upp-handlas.

Allego arrangerar april och maj

sammanlagt elva kurstillfällen på sex större orter i landet. De fl esta sker i Stockholm och Göteborg, men tillfällen ges även i Linkö-ping, Malmö, Luleå och Karlstad.

Kursen är ett heldagstillfälle och riktar sig till alla som på något sätt jobbar med offent-lig upphandling. Man bör dock vara ganska så insatt i gamla LOU för att hänga med. Al-lego rekommenderar grundkunskaper mot-svarande Allegos egen grundutbildning i upphandlingsfrågor.

Utbildningen går igenom fl era aspekter av de nya lagarna, bland annat principer för tilldelning av kontrakt, ny terminologi, trös-kelvärden och regler för sidoanbud.

Kurstillfällena leds av Hans Sylvén, tidi-gare chefsjurist vid NoU, eller Lennart Borg-hagen, tidigare inköpsdirektör vid FMV. l

Utbildningsavtal överst påönskelistanGenerationsväxling och or-ganisationsförändringar ökar myndigheternas behov av chefsutveckling och an-nan utbildning. Verva ber nu regeringen om att få upp-handla dessa tjänster.

Gensvaret på den utbild-ningsenkät som Verva i bör-jan av året skickade till 164 statliga myndigheter var gott. Sammanlagt inkom 116 svar. 79 procent av myndig-heterna sade sig vara intres-serade av ramavtal inom kompetensutvecklings- och utbildningsområdet.

– Efterfrågan på ramavtal är mycket stor. Det spelar ingen roll om myndigheten är stor eller liten, säger Karin Åslund på Verva.

MYNDIGHETERNA BEHÖVER KOMPETENSUTVECKLINGI ett brev till Finansdepartementet ber Verva nu att få regeringens uppdrag att göra en samordnad ramavtalsupphandling inom ut-bildningsområdena chefsutveckling, förvaltningskunskap och förvaltningsetik.

Redan idag erbjuder Verva utbildningar inom olika områden, men i och med att behovet ökar på grund av bland annat organisa-tionsförändringar och pensionsavgångar motsvarar kapaciteten inte behovet. Tanken med ramavtalen är att stimulera marknaden att hjälpa myndigheterna i kompetensförsörjningen.

Utöver att hjälpa till att bibehålla och höja kunskaper är för-hoppningen också att ramavtalen ska innebära besparingar för staten. Under förutsättning att regeringen lämnar klartecken kan ramavtal fi nnas färdiga nästa år. l

Allego hållerheldagskurser om nya lagarna

Karin Åslund på Verva märker stor efterfrå-gan på statliga ramavtal för utbildningar.



krönika

Leverantörsguiden

guiden

Leverantörer med vana att betjäna offentlig sektor.

Billigare konferensermed BokningsBolagetsauktionswebb!

www.bokningsbolaget.seTel 08 506 285 00 • 031 701 01 10

Prenumera på gratis nyhets-brev om upphandling!

www.uh24.se/nyhetsbrev

Om du annonserar på den här sidan i Upphandling24 når du upphandlingschefer, ekonomi chefer samt IT-chefer inom samtliga kommuner och landsting. Du når också de 150 största statliga myndigheterna och de 1 000 största upphandlarna!

Just nu har vi erbjudande så att ni kan annonsera konternuerligt i både tidningen och på webben billigt.

Kontakta Emilia Kax på telefon 0736-151020 eller [email protected] om du vill veta mer.

Vill du göra affärer med offentlig sektor?

Dagliga nyheter på webben om offentlig upphandling

www.uh24.se

Ditt budskap här 90 x 40 millimeter

Ring Emilia Kax på 0736-151020

leverantörsguide 2008-03.indd 59leverantörsguide 2008-03.indd 59 2008-03-18 16:56:362008-03-18 16:56:36

KLICKA www.fujitsu-siemens.se/kampanj

BESTÄLL hos din Verva-återförsäljare. För mer information ring 08-588 882 80.

Tre små och lätta bärbara datorer som du använder bekvämt både på kontoret och resan. Med den senaste Intel® Centrino® processor-teknologin får du tillförlitliga prestanda och trådlös uppkoppling till nätet. Väljer du dessutom UMTS/HSDPA (3G) blir du maximalt mobil. Du väljer fritt mellan en dator med Wide XGA+ 15.4”-skärm och lite högre vikt eller en ultraportabel dator med något mindre skärm och lägre vikt. Hur du än väljer betalar du samma pris och får en portreplikator på köpet under april.

Centrino, Centrino logo, Core Inside, Intel, Intel logo, Intel Core, Intel Inside logo, är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande Intel Corporation eller dess dotterbolag i USA och andra länder. Priserna är rekommenderade företagspriser och gäller så långt lagret räcker eller senast till och med 080430. Priserna kan ej kombineras med andra rabatter eller avtal. Rätten till pris- och teknikförändringar förbehålles. Kontakta din Verva-återförsäljare för Verva-priser. Vi reserverar oss mot eventuella feltryck. Hyr fördelaktigt via Fujitsu Siemens Finans. Rent4U per månad avser 36 månaders avtal och är angivet exkl.moms. Aviseringsavgift 40%, uppläggningsavgift 425:– och kontantinsats 0:–. Gäller endast för juridisk person. Villkoren för våra garantier, vår service och support hittar du på www.fujitsu-siemens.se.

Välj inbyggd 3G – total mobilitet!ESPRIMO Mobile D9500, M9400 och U9200

Intel® Centrino® processor teknologi - Intel® Core™2 Duo processor T7300 - (2,0 GHz, 4 MB 2LC, 800 MHz FSB) - Intel® 965GM Chipset - Intel® PRO/Wireless LAN

Äkta Windows Vista® Business 2GB Minne 120GB Hårddisk UMTS/HSDPA (3G) som tillval, DVD-brännare, Bluetooth, LAN, TwinLoad XP DVD, Office Ready

Skärmstorlek och vikt:D9500: 15.4” Wide XGA+, 2.6kgM9400: 14.1” Wide XGA, 2.2kgU9200: 12.1” Wide XGA, 1.8kg

ESPRIMO Mobile D9500, M9400 och U9200Art.nr: VFY:D9500-01NC, VFY:M9400-01NC, VFY:U9200-01NC

6.995:- exkl. moms 8.744:- inkl. moms

204:- Rent4U hyra/mån

Med UMTS/HSDPA (3G)Art.nr: VFY:D9500-02NC, VFY:M9400-02NC, VFY:U9200-02NC

7.995:- exkl. moms 9.994:- inkl. moms

233:- Rent4U hyra/mån

Fujitsu Siemens Computers rekommenderar Windows Vista® Business.

PORTREPLIKATOR

PÅ KÖPET! Värde: 1.500:-

Erbjudandet gäller

t.o.m 080430

VER

KE

T F

ÖR

FÖRVA LTNINGSU

TV

EC

KLI

N

GVERVA

POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

fujitsu.indd 1fujitsu.indd 1 2008-03-18 10:53:112008-03-18 10:53:11

2008-03 upphandling24

Documents