upphandling24 2012-06

TROLLHÄTTAN KÖPER MAT PÅ NYTT SÄTT

INGET SVARTROTS TIO AVROP

Ronny Odervång, Trollhättan, testar att köpa livsmedel och matdistribution separat. Sid 38

It-chefen Lars Hagström avropade tio gånger på ramavtalet för it-tjänster. Ingen lämnade anbud. Sid 42

n

aror et

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

NUMMER 6 • SEPTEMBER 2012 WWW.UPPHANDLING24.SE

Så mäter du upphandlingSå mäter du

upphandlingSå mäter du


upphandling

Karin Peedu, Stockholms läns landsting

Nu kan man flytta grönt. Eller inte.

De flesta företag vill minimera sin miljöpåverkan, och utveckla sitt hållbarhetsarbete. Med ICM Green* kan du även flytta grönt – och det utan ökade kostnader. ICM Green är ett hållbarhetsverktyg, utvecklat för flyttningar. Med hjälp av olika val kan du simulera företagets påverkan på miljön – dels hur det kan leda till minskade CO2-utsläpp, dels till minskad energiförbrukning(kWh). Detta kan sedan användas

i er hållbarhetsredovisning – och bli underlag för en CO2-neutral flytt. Du får tillgång till ICMs mer än hundraåriga erfarenhet av effektiva flyttningar samtidigt som du bidrar till en bättre miljö för kommande generationer. Läs mer på www.icm.se eller slå en signal på telefon 08-445 70 70, så berättar vi gärna mer.

Så nu är frågan: Vad finns det för argument att inte flytta grönt, egentligen?

*ICM Green har utvecklats i samarbete med WSP Environmental och ger en tydlig sammanfattning över hur er klimat- och energiprofil påverkas.

Material till energiåtervinning

Återanvändning av möbler

(kg CO2 / projekt)

Material till återvinning

ing över hur er klimat- och energiprorofil fil ppåverkas.

Vårt hållbarhetsverktyg lägger grunden för en effektiv projektplanering där efterfrågade miljövinster sätts i fokus.

2959 kg CO2

Genom att återanvända 100 kontorsstolar kan CO

2-avtrycket minska med

2959 kg CO2 i jämförelse

med att lämnas på återvinning

.

Inköpta möbler

Återvinningsprocesser

Transport

TOTAL

ED

EN

VI

K

www.icm.se

08-445 70 70, 040-39 43 60 031-748 06 70, 018-12 69 00

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

NUMMER 6/2012

TROLLHÄTTAN KÖPER MAT PÅ NYTT SÄTT

INGET SVAR TROTS TIO AVROP

Ronny Odervång, Trollhättan, testar att köpa livsmedel och matdistribution separat. Sid 38

It-chefen Lars Hagström avropade tio gånger på ramavtalet för it-tjänster. Ingen lämnade anbud. Sid 42

ror

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

Så mäter du upphandlingSå mäter du



upphandling

Karin Peedu, Stockholms läns landsting

vsmedel och matdistribution separat. Sid 38 ramavtalet förHagström avropade tio gånger på r it-tjänster. Ingen lämnade anbud. Sid 42 42

38

28

6 Krönikan – Lisbeth JohnsonRent spel är avgörande när vi utser vinnare.

8 Affärer – Kalle Krall Ställer upphandlare inte krav på snabb leveranstid?

10 Debatt Trotsande tjänstemän och politiker borde få klart för sig att det kostar att bryta mot LOU, skriver Per Cronhult och Viktor Robertson.

13 Upphandling inte hett i höstbudgetenDet är få nyheter på upphandlings-området i höstens budget.

28 Det som mäts uppmärksammasMätning handlar om att göra förete-elser i en verksamhet synliga. Allt fl er mäter upphandlingar.

30 Varukorgsindex hjälper SLLStockholms läns landsting skapade ett varukorgsindex med 23 stora avtal för att mäta upphandlingarna.

50

36 Lättare analysera inköpenHelsingborgs stad synar sina inköp med hjälp av ett analysverktyg.

38 Köper livsmedel på nytt sättTrollhättan köper maten för sig och varudistributionen för sig – allt för att gynna den goda affären.

41 Vad hände sen?SOI tillsatte 2008 en arbetsgrupp för att ta fram nyckeltal. Hur gick det?

42 Inget svar trots tio avropTio utsedda ramavtalsleverantörer men ingen lämnade anbud.

46 Bättre modell i Finland Finska marknadsdomstolen ger klartecken för en förbättrad relativ utvärderingsmodell.

48 Fråga våra experter Ledande experter är redo att besvara dina frågor.

50 Socialt ansvar lockade många Närmare 120 personer kom till Upphandling24:s konferens om so-ciala krav. Se vilka som var där.

52 Upphandlare har visst förmåner En av sju upphandlare har förmåner som bonus, fri bil eller extra semester.

54 Sista ordet – Stig-Björn LjunggrenDet är inte bara proffsen som har svårt att välja bland alla fakta och produktuppgifter.

56 Fråga juristenÄr det okej att avropa från dubbla ramavtal? Fem experter svarar.

59 Krönikan – Handla rättDet fi nns ännu ingen praxis för upp-handlingsskadeavgift. Ta vara på diskussionsutrymmet och var med och påverka.

60 Rättsfall analyserasTvå rättsfall analyseras.

36133WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

WWW.UPPHANDLING24.SE

4 UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

Bo Nordlinchefredaktör

08-453 63 12, 0736-589 [email protected]

Vi tar fajten!

C H E F R E D A K T Ö R E N , U P P H A N D L I N G 2 4

KONTAKTA UPPHANDLING24

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin, [email protected], 08-453 63 12,mobil: 0736-589 489Redaktionssekreterare: Helle Kierke-gaard, [email protected]: Marie Strömberg Lindvall, Mats Brandon, Per Eriksson, Erica Svens-son, Albin HasselgrenOmslagsfoto: Daniel WadeniusOmslagsfoto, bildbehandling: Niclas BergqvistRepro: Arthur PayneKorrekturläsare: Lotta KempeE-post till redaktionen: [email protected]örsäljningschef: Lena Klaesson,[email protected], 08-453 60 53Annonssäljare: Nathalie Hellerstedt, [email protected], 08-453 63 10Platsannonser: Anna Nordgren, [email protected], 08-453 60 91Annonsmaterial: Ida Hasselgren, [email protected], 08-453 63 61

Minst åtta konferenser per år i Stockholm,

Göteborg och Malmö. Läs mer på

www.uh24.se/konferens

Tryck: Elanders. ISO 14001-certifi erad.Prenumeration: Teckna dig på web-ben (pren.uh24.se) eller genom att ringa 08-799 62 53Adressändring: [email protected], telefon 08-799 62 53 (mån-fre 8.00-18.00)Vd: Sven-Erik Remmare Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77, StockholmTelefon: 08-453 60 00 (växel)Upplaga: 11 900 exemplar (TS-kon-trollerad helår 2011)Utgivare: PMP Public Media Partner AB

MER ÄN BARA EN TIDNINGWWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Nyhetsbrev via e-post ger en sammanfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på:

WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

Officiell medlemstidning för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare, yrkesföreningen för upphandlare och inköpare inom offentlig sektor. Papperstidningen Upphandling24 ingår som en förmån i medlemsavgiften.

» 54 PROCENT SAKNAR FÖRTROENDE för offentlig upp-handling. Det är det nedslående resultatet i en under-sökning som företaget Yougov har gjort på uppdrag av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Det är både ledsamt och allvarligt. Vem ska ändra på det? Svaret är du och jag. Det fi nns 4 000 personer i Sverige som har någon form av ordet upphandling i sin titel. Alla ni måste ta fajten för offentlig upphandling. Jag ingår visserligen inte i den gruppen, men sällar mig ändå som frivillig i kampen.

Hur ska vi vända vinden? Genom att så ofta som möj-ligt tala om offentlig upphandling och lyfta fram de po-sitiva effekterna. Både privat och på jobbet. Både in-ternt i den egna organisationen och mot resten av sam-hället.

För att det ska funka måste du som upphandlare vara stolt över ditt jobb. Och det är lätt att vara. Du ser till att skattebetalarna får maximal nytta av skattepengarna och att viktiga verksamheter får rätt produkter och tjänster, samtidigt som du stärker konkurrensen och driver miljöarbetet framåt. Snacka om samhällsnytta.

Självklart ska vi inte blunda för problemen. Allt inom offentlig upphandling är inte perfekt, det fi nns om-råden att förbättra. Men problemet är inte att LOU är en skitlag eller att upphandlare är idioter. Det är mycket mer komplicerat än så.

Ta fajten. Tala om nyttan ni gör som upphandlare och nyansera bilden av vad problemen beror på.

Klippet här ovan är en liten bit från en lång diskus-sion på Facebook. Det är för-stås inte det avgörande slaget, utan en av de hundratusentals små skärmytslingar som vi be-höver ge oss in i för att vända vinden.

Ledare

Ett av de hundratusentals försvar som behövs för offentlig upphandling, här från Facebook.

Solviken HVBSpånggatan 7 • 570 82 MÅLILLA

Målgrupp:Män och kvinnor med psykiska och/eller sociala handikapp

Även LVM, LPT och LRV

Behandlingsmetod:Socialpsykiatrisk med psykodynamisk och kognitiv inriktning

Telefon 0495-201 06 • Fax 0495-209 40 • www.solviken.se • [email protected]

WWW.UPPHANDLING24.SE6

Krönika

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingschef i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

Rent spel spelar rollnär vi utser vinnare

Foto: Dan-Åke Wälivaara

Krönika

» BEN JOHNSON, MARION Jones och nu senast den vitryska kulstöterskan Astaptjuk – alla symboliserar de något vi tycker hemskt illa om och samstämmigt tar avstånd från. Idrottsutövare som fuskar sig till ära och berömmelse och inte att förglömma, ekonomiska fördelar av oanade mått är något vi genuint ogillar.

Visst, när fusket upptäcks blir skammen stor, äran förbyts i fördömanden och de ekonomiska vinsterna visar sig bli kortlivade.

Men vi minns dem, åtminstone dem som under några månader, kanske något eller några år har framstått som oövervinnerliga, som tycks ha nedärvda och tränade förmågor som ingen annan är i närheten av, de som har det som vi alla vill ta del av live eller via tv-rutan.

Kanske kommer vi inte att minnas Astaptjuk men några av oss kommer säkert att minnas hennes

främsta konkurrent i London-OS, den nyzeeländska silvermedaljören som föga

glatt konstaterade när hon lämnat London att hon visserligen skulle få

sin guldmedalj men för evigt blivit bestulen på upplevelsen av glädje och

stolthet inne på stadion och vid pris-utdelningen.

OS och Paraolympics är över för denna gång. Dopningskontrollan-terna har packat sina väskor och åkt hem. Men uppfattningen att fusk är

fel, att det är viktigt att det fi nns tydliga spelregler, att alla följer dem och

att det fi nns metoder för att kontrol-lera att de följs, tycks evig och allomfattande.

» GÄLLER DEN UPPFATT-

NINGEN också på andra områden än idrottens?

Ska fusk fördömas och

diskvalifi cera deltagare också

i andra konkur-renssituationer, på arenor och i tävlingar som i fysisk mening inte alls liknar idrottens värld

men där rent spel och identiska för-

utsättningar för alla ”tävlande” kan vara lika viktigt? Kan det till och med vara så att vi anser att offentlig upphand-ling är ett sådant område?

» MITT SVAR PÅ denna retoriska fråga är givetvis ett rungande JA. Offentlig upphandling är en tävling, eller på norska ”konkurranse”, mellan ett antal deltagare som, just det, konkurrerar om att få bli leverantör, alltså att vinna.

Regelverket fi nns i LOU, upphandlarna har att kora vinnare och om någon protesterar har vi en ordning med överprövning i domstolar. Ibland krävs det målfoto och vid ramupphandlingar är rangordningen en resultatlista där inte bara förstaplatsen är viktig.

Men någon kanske tycker att liknelsen mellan idrott och offentlig upphandling är hårdragen och att den i vilket fall som helst inte gäller när det kommer till

överprövningar. De handlar ju sällan om fusk. Okej då, men visst förekommer det att anbudsgivare i sin iver att få uppdraget, att vinna i konkurrensen, uppger en prisbild som det sedan visar sig inte gå att leverera varan eller tjänsten till, kanske med konkurs som följd. Visst förekommer det att för bedömningen viktiga faktorer beskrivs i mer fördelaktiga bilder än vad som håller vid en närmare granskning. Och visst förekommer det att andra förhållanden förtigs.

» GANSKA NATURLIGT, KANSKE ni säger, går det så går det. Men var vi inte överens om att också inom offentlig upphandling är det viktigt med rent spel och samma villkor för alla tävlande? Var vi inte överens om att fusk generellt sett är fel och att dopade anbud är lika fel som kulstöterskor uppumpade med anabola steroider. Ja, jag tänkte väl det.

Så, vi upphandlare, ni tävlande och ni domare, alla deltar vi en ”konkurranse”. Rent spel och blanka vapen är i offentlig upphandling lika angeläget som i idrottens värld. För den som inte lever upp till det och som ertappas blir skammen lika stor som för Ben och Marion.

Må bästa anbud vinna! ■

” Uppfattningen att fusk är fel, att det är viktigt med spelregler och metoder för att kontrollera att de följs, tycks evig”

LOU och LUF

Lär dig upptäcka dolda hinder och ta rätt beslut vid offentlig upphandling

Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen som leder till världsklassade inköp och bli en Internationellt Certifierad Upphandlare/Strategisk inköpare.Silf ger dig insikten och verktygen som effektiviserar processen ur ett affärsmässigt perspektiv. Utbildningen vänder sig till dig som är beställare eller leverantör i offentliga upphandlingar.

Silf är Nordens ledande utbildningsföretag inom inköp, logistik, förhandling och juridik. Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning. Scanna av QR-koden till höger för mer information eller gå in på vår hemsida www.silf.se. Du kan även ringa oss på 08-752 16 80

Utbildningen följer IFPSM:s internationella riktlinjer och standards. Silf har omsatt kunskap till lönsamhet sedan 1956.

Upphandling och strategiskt inköp, så mycket mer än bara juridik.

Creative R

epublic

Upphandlingens roll och målAffärsmannaskapUpphandlingsprocessenNyckeltal, logistikflöden och uppföljningFörhandlingsteknikRätt vid köpEkonomisk leverantörsbedömningFramgångsrik affärsförhandlingKommersiell avtalsrätt/internationell handelsrättOffentliga sektorns beslutsprocess & organisationHållbara upphandlingar & CSRBuying Business ServicesSupplier Relatationship ManagementLedarskap, kommunikation & förändringStrategisk inköps- och logistikledning

WWW.UPPHANDLING24.SE8 UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

KALLE KRALLhar mångårig erfarenhet av upphandling.

Angelägna entreprenaderAngelägna entreprenaderstår stilla i långa perioder står stilla i långa perioder » UNDER DEN HÄR sommaren – och många andra somrar – har

jag noterat att ett antal stora entreprenader på vägar och under nybyggnation står helt stilla, dels på kvällar och nätter, dels under fl era veckor en viss del av sommaren. Beror det på att upphandlare inte ställer krav på snabb leveranstid? Eller är det så att ingenjörerna på både upphandlar- och entrepre-nörssidan är överens om att det inte går att genomföra entreprenader snabbare?

Under byggnationen av ersättningen för ”Dödens väg” – väg 73 mellan Stockholm och

Nynäshamn – noterade jag att det under juli

månad var total stiltje i entrepre-

naden, trots att skälet till att bygget var att ersätta en överbelastad trafi kled som ledde till fl era dödsolyckor

varje år. Jag konstaterade också att dyra, avancerade

entreprenad-maskiner stod

obrukade under långa perioder. Och när man förra året stängde av det ena

tunnelröret under Söder i Stock-

holm i ungefär

fem

månader med trafi kkaos som följd, funderade jag på varför man inte arbetar i skift på anläggnings- och byggentrepre-nader.

» JAG TRÄFFADE DÄRFÖR en erfaren projektledare inom entreprenadbranschen för att ta reda på varför det inte går att korta leveranstiderna för angelägna entreprenader. Det måste fi nnas åtskilliga liknande exempel på stillastående entreprenader i hela Sverige.

Vi möttes i en byggfutt på ett av Stockholms stora entrepre-nadbyggen och drack kaffe ur varsin brun plastmugg. Projektledaren tittade på mig och sa:

”Orsaken till att det inte går att jobba i skift eller på semestern är att betongen måste hinna torka! Det måste du förstå!”

Men hur lång tid måste betongen torka då? frågade jag. ”Så länge som det behövs”, svarade han.Jag sa att vi som spelar rock´n´roll förstod redan 1954 att det

är rock around the clock som gäller, vi lärde oss det av Bill Haley & His Comets.

Projektledaren tittade på mig och slängde den tomma kaffemuggen i en papperskorg för att visa att vårt möte var slut.

» JAG FÖRSTOD ATT jag hade ställt en fråga som inte ska ställas. Jag gick ut på entreprenadområdet. Det var fredag och klockan var omkring 14.00. Tystnaden var total. Jag skulle kunna höra en krokig spik falla.

Du som är entreprenadupphandlare eller entreprenör kanske har svaret på min fråga. Du får gärna mejla till mig [email protected]. Jag är synnerligen nyfi ken. Och jag lovar att den första som hör av sig får en trisslott. ■

” ” Ställer upphandlare inte krav på snabb leveranstid?”

Affärer

WWW.COLLIGIO.SE

FALUN | STOCKHOLM | NORRKÖPING | JÖNKÖPING | GÄVLE | GÖTEBORG

Vi är stödet närkapaciteten

inte räcker till!

Col

ligio

på

plat

s

= Upphandlingsfunktionens kapacitetstak

120%

100%

80%

Med 17 anställda och kontor på sex orter i Sverige kan vi alltid erbjuda rätt kompetens inom offentlig upphan-dling när timmarna inte räcker till eller när nya produktområden söker effektiva lösningar. Fler än 300 nöjda kunder inom stat, landsting och kommun har fått hjälp med:

- Upphandlingsstöd och Resursförstärkning- Avrop och Förnyad konkurrensutsättning- Utveckling och utredning av organisation och processer- Rådgivning/Kvalitetssäkring i enskilda frågor- Samordnad upphandling- Öppna utbildningar- Uppdragsutbildningar

Detta vill Carin Bergdahl, Cane Svekanski, Maria Holmberg, Anders Karlin, Kristofer Åkesson, Paula Hägg, Björn Åberg, Ingrid Ahnell, Lotta Berglund, Stefan Elg, Claes Aldurén, Anna Englund, Kristina Lundin, Anders Wiksell, Tony Hansson, Per-Arne Sundbom och Per Kyhle arbeta med tillsammans med Er.

På Colligois hemsida - www.colligio.se - finns kontaktuppgifter till alla!

= Behov


Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].


”Fler sanktioner behövs”

Debatt

Bättre? Konkurrensverket tycker att upphandlingsskadeavgiften har gett bättre upphandlingar. Artikeln fanns iUpphandling24 nummer 5.

» GENERALDIREKTÖREN FÖR KON-

KURRENSVERKET hävdar i en ar-tikel i Upphandling24 att myn-digheterna har blivit bättre på att följa Lagen om offentlig upphandling, LOU. Orsaken påstås vara de införda reglerna om upphandlingsskadeavgift.

Vid en första betraktelse kan det ses som positivt att myndig-heterna har blivit bättre på att följa LOU.

Hurraropen stockar sig i halsen om man samtidigt inser att de slutsatser som man kan dra av generaldirektörens glada besked är att myndigheterna verkar ha tagit lätt på LOU. Det andra är att den förbättrade laglydigheten – drygt 18 år efter att upphandlingsbestämmel-serna infördes – förefaller vara en följd av att lagen numera kompletterats med tuffa sanktionsbestämmelser.

» DETTA RESER EN större fråga. Måste det till effektiva sank-tionsmedel i form av böter eller straffavgifter för att förmå myn-digheterna att följa gällande lag?

Den privatperson eller det företag som överträder en lagbestämmelse får normalt – även vid en ganska ringa

överträdelse – räkna med någon form av sanktion. Företag riskerar att få känna på lag-stiftningens hårda sida genom straffavgifter, företagsböter, indragna tillstånd och andra regler som kan sätta käppar i hjulet för verksamheten.

Det kan man tycka är självklart i en rättsstat.

» RIMLIGEN BORDE SAMMA synsätt gälla för myndigheter. Så har ti-digare inte varit fallet. I stället har det i Sverige rått en uppfatt-

ning att myndigheterna inte bryter mot lag, eller att i vart fall att lagöverträdelser före-kommer i så begränsad ut-sträckning att de inte behöver sanktioneras.

Det framgår av regeringsfor-mens portalparagraf att den offentliga makten utövas under lagarna. Därför behövs det inte några sanktioner mot myndig-heternas lag- eller dom-stolstrots, tycks man ha resonerat.

Detta synsätt jävas emellertid

av Konkurrensverkets analys, att myndigheternas hörsamhet mot Lagen om offentlig upphandling har ökat inför hot om effektiva sanktioner.

Det talar för att rättsmedels-bestämmelserna i kapitel 17 i LOU bör förstärkas ytterligare för att få en ännu bättre lagefterlevnad. Exempelvis kan det ske genom att avgiftstaket på tio miljoner kronor tas bort samt att bestämmelsen om obligatorisk upphandlingsska-deavgift utökas till att omfatta samtliga fall av otillåten direkttilldelning.

» DET I DAG så ofta förekom-mande lag- och domstolstrotset skulle troligtvis få ett slut, eller åtminstone motverkas mer ef-fektivt, om trotsande tjäns-temän och politiker får klart för sig att det kostar pengar och anseende att bryta mot LOU.

Pär Cronhultchefsjurist

Konkurrenskommissionen

Viktor Robertsonbiträdande jurist

Läs artikeln som debatteras: goo.gl/7br19

Brotten mot LOU skulle troligtvis få ett slut, eller åt-minstone motver-kas mer effektivt, om trotsande tjänstemän och politiker får klart för sig att det kostar pengar och anse-ende att bryta mot LOU, skriver Per Cronhult och Viktor Robertson.

Strängare. Per Cronhult och Viktor Robertson vill ta bort avgiftstaket samt att den obligatoriska upphandlings skadeavgiften ska omfatta alla fall av otillåten direktupphandling.

11WWW.UPPHANDLING24.SE

Upphandling24 ska vara den själv-klara mötesplatsen för upphand-lare och anbudsgivare för offentlig sektor och näringsliv. Dina åsikter är viktiga för en levande debatt.

Det viktigaste är vad du tycker,

inte hur du formulerar dig eller var du sätter kommatecknet (det hjäl-per vid dig med). Gör din röst hörd. Enklast bidrar du med ditt debatt-inlägg via e-post. Mejla till [email protected]. Du behöver varken tänka

på formatering eller använda nå-got speciellt program. Vi ser helst att du skriver kort. 2 500 tecken eller en knapp A4-sida brukar räcka för att föra fram en åsikt. Det får gärna vara ännu kortare.

Debattera på Upphandling24


”Användbarhet försvinner i upphandlingen” » TROTS ATT DET fi nns etablerade

metoder för att mäta hur använ-dare upplever användbarheten hos olika affärssystem är det förvånande nog så att system som får låga användbarhets-poäng i mätningar ändå vinner många upphandlingar.

Det är ett tråkigt besked för dem som ska använda systemet.

Att välja affärssystem är svårt. Informationen från leverantörer är ofta så generell att man lätt skulle kunna byta logotyper och produktnamn mellan de glassiga broschy-rerna. Dessutom fi nns det gott om skräckhistorier kring misslyckade projekt.

Det skapar en rädsla för att välja fel. En rädsla som inte sällan innebär att man väljer det man uppfattar som det tryg-gaste alternativet. Trygghet handlar ofta om leverantörens storlek eller marknadsandel – 50 000 SAP-kunder eller 3 000 Agresso-kunder kan väl inte ha valt fel?

» BRISTANDE BRANSCHFÖRSTÅELSE

OCH användarfokus hos affärs-systemleverantörer innebär att det krävs mycket utbildning för att användarna ska förstå hur systemet fungerar.

I slutet på ett långt och dyrt implementationsprojekt har utbildningen helt eller delvis fått stryka på foten. Det innebär att många affärssystem inte används i den utsträckning och

på det sätt som man ursprung-ligen tänkt sig. Användare gör absolut minimum av vad som

krävs i systemet för att exem-pelvis få ut en faktura till kunden. I stället håller de reda

på sina order eller projekt i Excel och i sin e-post.

Det fi nns i dag fl era be-prövade metoder för att testa användbarhet. Metoder visar hur systemen uppfattas av användaren, hur effektivt de kan utföra sina uppgifter och hur lätta systemen är att lära sig.

I stället för ett seriöst fokus på användbarhetsfrågor fi nns enstaka punkter i en kravspeci-fi kation som handlar om att ”systemet ska vara användar-vänligt” (vilket ingen leverantör i världen kommer svara nej på) eller ”användargränssnittet ska vara användarvänligt och bygga på Microsoftstandard” – ett krav som i sig är en motsägelse.

» PROBLEMET BEROR KNAPPAST på att upphandlare inte bryr sig om användbarhet. I stället handlar det om att inte alla för-står hur relevanta krav och bevis ska hanteras i upphand-lingen. Problemet kvarstår till dess att upphandlingar an-tingen inkluderar fokuserade användbarhetsworkshops eller verifi erade resultat enligt be-prövade metoder för använd-barhet. När fl er köpare börjar ställa krav – då kommer även stora leverantöreratt att behöva lyssna.

Stefan GrahnSverigechef Deltek,

leverantör av affärssystemet Maconomy

Köp rätt. Välj användarvänliga affärssystem, anser Stefan Grahn.


DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt


Notiser

De lyfter upphandlingsstöd till regeringskansliet

Foto

: Pe

ter H

oe

lsta

d

» RIKSREVISIONEN ANSER INTE att det fi nns tillräckligt underlag för att bedöma om framtidens upp-handlingsstöd ska organiseras i en egen myndighet eller inte. Däremot poängteras behovet av en samordnad styrning inom re-geringskansliet.

I sitt remissvar poängterar Riksrevisionen att stödet är an-geläget. Riksrevisionens årliga rapport för 2012 beskriver of-fentlig upphandling som risk-fylld och som ett problemom-råde för myndigheterna.

» SAMTIDIGT PASSAR MAN på att föra upp frågan en nivå. Vikten av samordning, även inom rege-ringskansliet, betonas starkt ef-tersom offentlig upphandling skär över departement, myndig-heter och statligt ägda bolag.

Utan utpekat samordningsan-

svar inom regeringskansliet kan det lätt bli otydlighet kring mål-bild och handlingsplan. Upp-handling tenderar ju att allt of-tare användas för att nå mål på de mest skilda politikområden.

Däremot tar inte Riksrevi-sionen ställning till frågan som rör stödets framtida organisa-tion och placering. Anledningen till det är att riksrevisorerna tycker sig sakna underlag för att kunna rekommendera det ena eller det andra.

» UTREDNINGEN BERÖMS FÖR att ha presenterat rimliga argument för att det framtida upphand-lingsstödet inte bör förläggas till Konkurrensverket, Statens Ser-vicecenter, Ekonomistyrnings-verket, Tillväxtverket eller Statskontoret.

Samtidigt kritiseras utred-

ninggen för att den inte tillräck-ligt ha utrett möjligheten att be-hålla upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet.

» BAKLÄXA BLIR DET även på gjorda kostnadsuppskattningar. Riksre-visionen tvivlar på att merkost-naden för en fristående myn-dighet kommer att hålla sig inom de ramar som utredningen be-räknat.

Sannolikheten för att kostna-derna för lokaler och adminis-tration blir dyrare än kalkylerat bedöms som uppenbara. Gransk-ningar som riksrevisorerna tidi-gare gjort av omstruktureringar inom statliga myndigheter visar att denna sorts förändringar tar tid att genomföra – och ofta un-derskattas också svårigheterna att genomföra dem.

PER ERIKSSON

Ser luckor. Riksrevisorerna poängterar vikten av ett bra upphandlingsstöd. Från vänster Claes Norgren, Gudrun Antemar och Jan Landahl.

Kommuner i väst handlar ihopSex västsvenska kommuner presen-terar planer på ett närmare samar-bete inom upphandlingsområdet. Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale och Kungälv gör gemensam sak för att ge invånarna större nytta för pengarna. De sex bildar ett ge-mensamt bolag, Soltak, för stöd- och servicetjänster.

Bakgrunden till bolagets tillkomst är att det framöver inte kommer att fi nnas pengar till alla nya behov. De tjänster som kommunerna utför måste därför utföras på ett hushål-lande sätt. Den analys som gjorts ger vid handen att det inom framför allt stöd- och servicetjänster fi nns fördelar med att samverka över kommungrän-serna.

***Stiftelse vill stå över LOU » Stiftelsen för strategisk forskning, SSF,

som fått mediekritik för vidlyftig intern representation, känner sig inte som en upphandlande myndighet. Efter att ha tagit hjälp av Ernst & Young för att utreda saken meddelas Konkur-rensverket nu att man inte anser sig behöva följa LOU.

För att lyda under Lagen om of-fentlig upphandling krävs ”nära anknytning” till staten. Till de tre krav som måste vara uppfyllda är att verk-samheten till största delen ska vara fi -nansierad av stat, kommun, landsting eller en upphandlande myndighet.

Mer än hälften av styrelseledamö-terna, eller motsvarande ledningsor-gan, ska vara utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller en upp-handlande myndighet.

SSF har allt sedan tillkomsten 1994 ansett att den inte omfattas av LOU. Undantaget är perioden mellan janu-ari 1997 och maj 2010 då regeringen utsåg samtliga styrelseledamöter. I dag utser staten två av tio ledamöter. Klart är att rege-ringen skrev SSFs stadgar och tillförde startkapitalet i form av löntagarfondspengar.


Senaste nytt

» HÖSTENS BUDGETPROPOSITION

SAKNAR stora satsningar som di-rekt påverkar upphandling. Re-geringen planerar att utreda om Lagen om valfrihet, LOV, ska bli obligatorisk samt fortsätta att arbeta med värdegrundsfrågor.

Regeringen beskriver sin höst-budget som en investering för framtiden. Urban Bäckström, Svenskt Näringslivs vd, gillar att regeringen ökar reformtempot i budgetpropositionen:

– Sverige behöver fl er re-former som stärker konkurrens-kraften och som gör att fl er idéer kan bli till lönsamma företag. Regeringen har tagit fl era steg i rätt riktning i höstens budget, tycker han.

» BUDGETEN BJUDER DOCK på rätt få satsningar som har direkt bä-ring på offentlig upphandling. Klart är dock att regeringen ska tillsätta en särskild utredare för att undersöka om Lagen om val-frihet, LOV, ska bli obligatorisk eller fortsätta att vara frivillig för kommunerna.

För ett obligatorium talar ökad valfrihet för den enskilde. Rätt utformat kan en ökad val-frihet inom vården och om-sorgen innebära att olika grup-pers och individers behov tillgo-doses på ett snabbare och bättre sätt. Till det negativa hör att

Foto

: Jo

ha

n Ö

dm

an

n

Upphandling i skugga i höstbudgeten

Vi hjälper er att Kvalitetssäkra Städupphandlingen

Utredning » Upphandling » Uppföljning » Utbildning

www.boragokonsult.se

genom tvång begränsa de en-skilda kommunernas handlings-frihet.

För att stärka tillsynen inom hälso- och sjukvård bildas en ny myndighet. Inspektionen för vård och omsorg bildas den 1 juni 2013 genom att tillsyns- och tillståndsverksamheter vid Soci-alstyrelsen förs över till den nya myndigheten.

» CIVIL- OCH BOSTADSMINISTER

Stefan Attefall, som har hand om upphandlingar, presenterar inga upphandlingsrelaterade ny-heter. Undantaget är att det vär-degrundarbete som statlig för-valtning genomförde åren 2010–2012 kommer att fortsätta ytterligare fyra år till en kostnad av fem miljoner kronor.

– Mot bakgrund av den se-naste tidens diskussioner är det viktigt att förvaltningen även i fortsättningen arbetar med frågan så att det blir en naturlig del av verksamheten.

» MÅLTILLSTRÖMNINGEN TILL LANDETS

domstolar förväntas fortsätta vara stor. Anslaget ökas med 228 miljoner kronor från och med 2013 med målet att domstolarna ska kunna fortsätta att avgöra fl er mål och minska omloppsti-derna.

PER ERIKSSON

» SNART ANNONSERAS DEN upp-handling av elevdatorer som Sveriges Kommuner och Lands-ting, SKL, och SKL Kommentus Inköpscentral har tagit initiativ till. Den gemensamma upphand-lingen är tänkt att täcka in sko-lans helhetsbehov – och om-fattar utöver hårdvara även tjänster i form av utbildning och support.

Syftet med upphandlingen sägs vara att möjliggöra för lan-dets kommuner att på ett effek-tivt sätt förse lärare och elever med moderna digitala verktyg. Vikten av att i samband med en sådan satsning även genomföra kompetensutveckling och lyfta frågor om arbetssätt och lärande i ett vidare perspektiv för berörd pedagogisk personal poängteras särskilt.

Rent konkret innefattar upp-handlingen bärbara datorer och surfplattor.

Utöver program kommer tjänster som införandestöd, ut-bildning och support av använd-ningen i klassrummet.

För att säkra kvalitet i pro-cessen har en referensgrupp bil-dats med några av de kommuner som har störst erfarenhet av it i skolan.

SKL Kommentus Inköpscen-tral lovar också att arbeta in de synpunkter som förvaltnings-rätten hade på den föregående upphandlingen Pedagogiskt lä-rande med Elevdatorer 2011 i den nya upphandlingen .

PER ERIKSSON

Skoldatorerpå gång

Torftigt. Bostadsminister Stefan At-terfall, som ansvarar för upphand-lingar, presenterar inga upphand-lingssatsningar.

» MILJÖSTYRNINGSRÅDET HAR ÖVER

70 dokument med miljökrav och andra hållbarhetskrav på olika nivåer för hundratalet pro-dukter. Att som upphandlare hitta rätt i den informations-mängden är inte lätt eftersom många produkter fi nns i samma dokument. I exempelvis doku-mentet för vitvaror fi nns krav för såväl spisar som tvätt- och disk-maskiner

Med hjälp av rådets nya krite-riedatabas blir det lättare att

hitta rätt – och därmed också att ställa adekvata krav vid upp-handling. Databasen ska inne-hålla alla de miljö- och sociala krav som Miljöstyrningsrådet tillhandahåller. Till kraven kommer även motiv, förslag till verifi kat och FAQer att fi nnas kopplade.

– Användarvänligheten står i fokus, säger Erik Ryding, pro-jektledare på Miljöstyrnings-rådet.

PER ERIKSSON

Snart lättare hitta rätt miljökrav


TEMA: BYGG DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt

Notiser » BEGREPPET ”ALLVARLIGT FEL i yr-kesutövningen” är rätt luddigt. Både förvaltningsrätt och kam-marrätt ger Upphandlingsbo-laget rätt när det gäller uteslut-ningen av en målerifi rma som anklagats för osanna fakturor.

Skatteverkets bedömning är att bolaget använt osanna fak-turor. Målerifi rman ville ha sitt anbud utvärderat. Den menar att inget visar att bolaget gjort sig skyldigt till allvarligt fel i yrkes-utövningen.

Fällande domar i skattemålen är överklagade till kammar-rätten. Ekobrottsmyndighe-tens förundersökning angående osanna fakturor har lagts ned.

» UPPHANDLINGSBOLAGET ANSER

FÖR sin del inte att det behövs någon lagakraftvunnen dom för uteslutning. Det som hänt är till-

räckligt för att förlora den serio-sitet som krävs för att få ha avtal med Göteborgs stad.

» UPPHANDLINGSBOLAGET MENAR

ATT om en upphandlande myn-dighet skulle behöva vänta ut en hel skatteprocess kan reglerna om uteslutning i LOU blir verk-ningslös.

Bestämmelsen tar sikte på själva beteendet hos en leve-rantör – och i detta fall framgår det av förvaltningsrättens dom – att internkontroll och hantering av tidssedlar brustit, vilket försvårar uppföljning av ram-avtal.

Argumentet från upphand-lingssidan är att man måste kunna agera på grundval av de domar och det material som fi nns. Annars skulle en leve-rantör rent tekniskt kunna över-

klaga ett omprövningsbeslut och föra en långt utdragen skatteprocess i fl era instanser för att omöjliggöra en uteslut-ning.

Målerifi rman påpekar att de händelser som diskvalifi cerar dem skedde för rätt lång tid sedan, mellan åren 2005 och 2008.

Även om bolaget skulle be-fi nnas vara skyldigt till fusk strider en långvarig uteslutning mot proportionalitetsprincipen.

» UNDER HUR LÅNG tid ska en trix-ande leverantör få uteslutas från den offentliga marknaden?

På den frågan ges inget svar just nu, annat än att domstolarna delar Upphandlingsbolagets argumentation runt uteslut-ningen.

PER ERIKSSON

Rätt utesluta strulig leverantör

Klokt, modernt

och flexibelt.

Typiskt Flexator.

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se

Hård kritik mot byggbolag » Avesta kommun klarar sig bra med-

an de kommunala bolagen får kritik. Efter revisorsgranskningen lämnar det kommunägda bostadsbolagets styrelseordförande sitt uppdrag.

De båda helägda bolagen Avesta VA & Avfalls och bostadsbolaget Gamla Byn får hård kritik.

Gamla Byn har utan upphandling anlitat en konsult för sammanlagt 693 000 kronor. Bolaget har dessutom, något som är mot reglerna, haft alko-hol vid representation – även intern sådan. I de tre direktupphandling-arna vid Avesta VA & Avfall råder bety-dande brist på dokumentation.


Senaste nytt

Överbliven brädhög leder till skärpta regler

www.pamil.se 042 - 29 30 55

Kontor - Skolor - Förskolor - m.m.

Med våra flexibla modulsystem bygger vi vad du behöver.

Stopp. Virke, värt tiotusen-tals kronor, som blev över efter mässan hamnade hemma hos en av cheferna för mässan.

» KAN ÖVERBLIVET MATERIAL som hamnat hos anställda och chefer som privat anlitat avtalsentre-prenörer ha något gott med sig? För Elmias del har händelserna resulterat i skärpta rutiner runt etik och upphandling.

Ett billass med virke för tiotu-sentals kronor som blev över efter en mässa ”hamnade” hemma hos en av mässbolaget Elmias chefer.

P4 Radio Jönköpings gransk-ning av det av Jönköpings kommun majoritetsägda mäss-bolaget visade även på andra tveksamheter.

» ANSTÄLLDA HAR VID upprepade tillfällen anlitat företagets avtalsentreprenörer för el- och snickeriarbeten i sina hem. Även om det i sig inte är olagligt måste risken för intressekonfl ikter tas på allvar.

– Med facit i hand kan vi kon-statera att vissa interna regel-verk inte fått fäste ordentligt i organisationen. Det tar vi som företagsledning fullt ansvar för, säger Hans Standár, vd för Elmia.

Även om förundersökningen kring virket lagts ner har hän-delserna resulterat i en skärp-ning av rutinerna.

Numera tillåts inte längre per-sonalköp av material och utrust-ning som brukar bli över efter mässor.

– Vi har som mål att som företag uppföra oss på ett juste och rättvist sätt, säger Hans Standár.

» DET BLIR ÄVEN en skärpning av upphandlingsreglerna.

De medarbetare som hanterar frågor som rör avtalsentrepre-nörerna får inte anlita deras tjänster privat.

PER ERIKSSON

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE


TEMA: BYGG DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt

Foto

: Grö

na

Bili

ste

r

Notiser

FLYTTBARA LOKALER MED HÖGSTA STANDARD

Moderna och flytt-bara modulsystem som skapar möjlighet att snabbt lösa ett lokalbehov med känsla för kvalitet och miljö.

[email protected]

FÖRSKOLASKOLA

KONTOR

OMSORGS-BOENDE

» NORRKÖPINGS KOMMUN HAR re-gelmässigt anlitat byggkonsulter utan upphandling. Att vända sig till någon man känner är, enligt kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist, helt fel.

Norrköpings kommun har i många år anlitat Niras, före detta TP Group, utan upphandling. Enligt tidningen Folkbladets in-gående granskning har fl era kommunala enheter slirat på reglerna genom att handplocka byggkonsultföretag.

» FÖRUTOM ATT UPPDRAGEN gått långt över brytgränsen för upp-handling fi nns det en lång rad andra invändningar. I många fall har uppgörelserna inte doku-menterats, utan varit muntliga. Kritik har också riktats mot lud-diga uppdragsbekräftelser och ospecifi cerade fakturor.

Det hela började med att det kommunala bolaget Etablering Norrköping drog på sig kritik för att inte ha upphandlat konsult-tjänsterna på ett korrekt sätt. Snart visade det sig att även kommunens bostadsbolag Hy-resbostäder slarvat.

» ATT STRUNTA I upphandling är på många sätt en dålig affär. Den projekteringsledare som Hyres-bostäder anlitade kostade 1 200 kronor i timmen.I en annan upp-handling, som Folkbladets grä-vande reporter hittat, erbjuds samma konsult till ett cirka 500 kronor lägre timpris.

Droppen kom sedan även kommunens stads bygg nads-kontor sällat sig till syndarna. Det handlar om konsultnotor på fl era miljoner. Sören Karlsson, verksamhetschef på lokal för-

Norrköping struntar i LOU

» KONKURRENSVERKET KRÄVER AKA-

DEMISKA Hus på tre miljoner kronor i böter för att ha upp-handlat på- och tillbyggnaden av Sveriges lantbruksuniversitet vid Campus Umeå utan att följa lagen. Eftersom ingen konkur-rensutsättning med annonsering gjordes innan kontrakt skrevs med leverantören betraktar övervakande myndighet det som en otillåten direktupphandling.

– Vi ser allvarligt på otillåtna upphandlingar som görs utan att alla potentiella leverantörer får möjlighet att lägga anbud, säger Dan Sjöblom, generaldirektör vid Konkurrensverket.

Därför vänder sig verket nu till förvaltningsrätten och kräver att domstolen dömer ut en upp-handlingsskadeavgift på tre mil-joner kronor. Byggentrepre-naden i sig har ett värde på drygt 39 miljoner kronor.

» KAMPEN MELLAN AKADEMISKA

Hus och Konkurrensverket är allt annat än ny. Verket tog våren

2011 fastighetsbolaget till dom-stol för miljardprojektet Vete-rinär- och husdjurscentrum i Uppsala, som inte heller det upp-handlats enligt LOU. Kravet var maxböter på tio miljoner kronor.

» DEN STRIDEN HAR, så här långt, inte varit framgångsrik för Kon-kurrensverket. Förvaltnings-rätten gav Akademiska Hus rätt eftersom upphandlingen påbör-jats innan lagen som medger böter infördes. Kärnfrågan, om Akademiska Hus omfattas av LOU eller inte, är således fort-satt obesvarad.

I samband med att Konkur-rensverket lämnade in sin an-sökan den gången förklarade Anette Henriksson, då vd för Akademiska Hus och numera kommunchef i Lund, att man inte ser sig som en upphand-lande myndighet:

– Vi verkar på en konkurrens-utsatt marknad och ska därför inte omfattas av LOU.

PER ERIKSSON

Akademiska Hus krävs på böter igen

sörjningen på stads bygg nads-kontoret, er-känner för Folk-bladet att man gjort fel och att en upphandling i konkurrens borde ha skett:

– Det är trå-kigt om det blir en smutskast-ning nu bara för att vi inte följt Lagen om of-fentlig upphandling.

» NU REAGERAR KOMMUNSTYRELSENS

ordförande Lars Stjern kvist:– Det får inte vara så att man

vänder sig till någon som man känner med motivet att det är den enda som kan göra jobbet. Så får det inte gå till.

PER ERIKSSON

Missnöjd.Lars Stjernkvist.

Lättare att ta spårvagnen » De avtalsmodeller som Spårvagns-

städerna har skapat tillsammans med europeiska leverantörer under-lättar upphandling. Rekommendatio-nen syftar till att minimera förseningar och kvalitetsproblem.

Även om spårvagnar är en relativt ovanlig företeelse i vårt land funderas det i många svenska städer kring detta kollektivtransportalternativ. För att underlätta den processen har Spårvagnsstäderna tagit fram en rekommendation om avtalsmodeller som kan användas vid upphandling.

Syftet med initiativet är att minska onödiga kostnader i kommande upp-handlingar.


Notiser Foto

: IM

M » TROTS DEN REFORMERING som skett är brottsbalkens regler om mutbrott rätt allmänt hållna och dessutom svårtolkade. Institutet mot mutors, IMM, nya närings-livskod ger mer vägledning – även för offentlig sektor.

Penninggåvor, lån till alltför låg ränta, leveranser av varor eller tjänster för privat ändamål och på villkor som inte är mark-nadsmässiga. För den typen av förmåner varnas det i den nya uppförandekoden mot mutor från IMM.

Företag bör också se upp med förmåner som är förenade med villkor att utföra något för gi-varen och som inte är godkända av arbets- eller uppdragsgivaren. Samma sak för dolda provisioner och kickbacks.

Uppförandekoden är ett kom-plement till den reformerade

mutbrottslagstiftning som gäller från den 1 juli i år.

– För näringslivet och of-fentlig sektor är det viktigt att tydligt ta ansvar och inta en pro-aktiv hållning i arbetet mot mutor. Den nya uppförande-koden blir av stor betydelse för företag som behöver veta vad

man får göra utan att riskera att fällas för mutbrott, säger Claes Sandgren, professor och ordfö-rande för IMM.

I samspelet mellan näringsliv och offentlig sektor slås fast att företag inte får lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån vid offentlig upphand-ling. Det är lika förbjudet att uppvakta beslutsfattarens kol-lega eller make i syfte att på-verka beslut.

– Koden, som omfattar också offentligt ägda företag, ger även offentligt anställda ledning om vilka förmåner som är accep-tabla.

Som en följd av att den nya koden, som trädde i kraft den 1 september, upphör IMMs ”Väg-ledande etiska regler” nu att gälla.

PER ERIKSSON

Ny etisk kod mot mutor

VI INREDER HELA DIN SKOLA - FRÅN VAKTMÄSTERI TILL KLASSRUM

- Vi bjuder på biljetten!

Tisdagen den 30:e oktober fi nns Magnus Samuelsson på plats i vår monter - vi utlovar spännande aktiviteter denna dag.

Gå in på skolinredning.se för att boka Din gratisbiljett, eller kontakta oss så hjälper vi Dig.

Vi fi nns på plats på årets Skolforum som hålls i Älvsjö (Stockholmsmässan) den 29 - 31 okt. Vår monter fi nns i C-hallen och har nummer C13:21. Passa på att prova våra produkter, ta del av våra förmånliga mässerbjudanden och träffa våra säljare.

ORDERINVEST

Varmt välkommen att besöka oss på Skolforum

Ny kod. Claes Sandgren ger vägledning.

Tillräckligt med tid är inte solklart » Högsta förvaltningsdomstolen har

avgjort ett ärende där en leverantör klagat på kort tid mellan avtalsteck-nande och avtalsstart. Örntaxi får medhåll. Uppdraget att köra rullstols-bundna i taxi kräver att nio special-fordon införskaffas och att personal utbildas. Detta till trots var implemente-ringstiden bara cirka tre veckor. På tok för kort, ansåg Örntaxi som får medhåll av Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen säger att Örnsköldsviks kommun inte får sätta så snäva tidsra-mar att vissa leverantörer gynnas.

19

Senaste nytt

WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 6| 2012

”Håll koll, följ upp och glöm inte framförhållningen”Fo

to: C

ath

arin

a B

iesè

rt

Envis: Dan Sjöblom är van att få rätt.

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se

» NÄR KONKURRENSVERKETS GENE-

RALDIREKTÖR Dan Sjöblom talade inför kommunrevisorer poäng-terade han vikten av att göra rätt från början. Att hålla koll, ha framförhållning och inte för-summa den viktiga uppfölj-ningen var hans tre upphand-lingstips.

Följ reglerna och gör rätt från början! Det är betydligt klokare och bättre än att löpa risken att drabbas av domstolsbeslut om böter, menar han.

Budskapet från Konkur-rensverkets generaldirektör Dan Sjöblom var tydligt när han träf-fade kommunrevisorer vid ett möte i Västerås.

Hittills har Konkurrensverket dragit 32 kommuner, landsting och statliga myndigheter inför

domstol med krav på upphand-lingsskadeavgift. Verket har vunnit de allra fl esta fallen och kännbara böter har dömts ut.

» ENLIGT DAN SJÖBLOM handlar ”att göra rätt från början” om kunskap och resurser. Samt po-sition:

– Jag menar att många upp-handlingsansvariga inte har den position och den status de borde ha inom sin organisation. De personer som är satta att ansvara för att omsätta skattebetalarnas pengar i varor och tjänster bör ha en central position i organisa-tionerna.

Revisorerna fi ck tre råd om hur de i sitt arbete kan bidra till bättre offentliga upphandlingar. Det viktigaste är att hålla koll:

– Revisorer bör reagera om man år efter år anlitar samma le-verantör utan att upphandla.

Det andra rådet rör framför-hållning. Det gäller att se till att alla upphandlingar görs i så pass god tid att det fi nns utrymme för överprövning. Till de exempel på otillåtna direktupphand-lingar som Dan Sjöblom gav ex-empel på hörde också sådana som gjorts på grund av dålig pla-nering – när ett behov plötsligt dyker upp.

En upphandling är inte slut när kontraktet skrivs:

– Utan uppföljning och kvali-tetskontroll fi nns ingen möj-lighet att se om skattepengarna använts på rätt sätt och att med-borgarna fått rätt service.

PER ERIKSSON

» KRISTIANSTADS KOMMUN VILL öka kvaliteten på den mat som ser-veras till skolbarn och äldre.

Enligt en nyantagen policy ska de livsmedel som upphandlas ge en så liten miljöpåverkan som möjligt. Kommunfullmäktiges beslut banar väg för högre djur-skyddskrav samt fl er närprodu-cerade och ekologiska varor.

– Ingen av oss tycker det är vettigt att kycklingar ska behöva transporteras från Thailand till våra skolor, men vi måste för-hålla oss till EU-lagstiftningen och formulera våra krav så att de

håller juridiskt, säger Pierre Månsson, kommunstyrelsens ordförande.

Livsmedelspolicyn slår fast att svensk djurskyddsstandard ska uppfyllas. Kommunen lutar sig mot Miljöstyrningsrådets krite-rier som innebär att grisar ska hållas lösgående med tillgång till bökbart material och att svans-kupering av gris och näbbtrim-ning av hönor inte får tillämpas.

Målet är också att öka inköpen av ekologiska och rättvisemärkta produkter. Allt kaffe och te som konsumeras inom kommunen

Godare mat i Kristianstads kommunska vara etiskt och ekologiskt odlat.

Kristianstad har gott om såväl lokala uppfödare som livsme-delsindustrier. Nu lovar kom-munen att dela upp livsmedels-upphandlingarna i mindre delar. Förstärkt information om upp-handlingar kommer att ges till lokala företagare.

Redan tidigare har kommunen bestämt sig för samordnad varu-distribution, något som själv-klart också underlättar för mindre leverantörer.

PER ERIKSSONMatglad. Pierre Månsson gläds över nya livsmedelspolicyn.

Foto

: Kris

tian

sta

ds

kom

mu

n


» KAOS PÅ IT-AVDELNINGEN fi ck Örebro kommun att utan upp-handling hyra in en vikarierande chef. Nu ställs frågan om varför politikerna inte fi ck veta något och hur det kommer sig att kom-munens ramavtal inte dög.

Örebro hyrde under åtta må-nader en it-chef på konsultbasis från företaget Admore. Trots att kostnaden legat på närmare 200 000 kronor per månad, sammanlagt cirka 1,6 miljoner kronor, har tjänsten inte upp-handlats i konkurrens.

» AVSTEGET FRÅN LOU upprör Fredrik Persson som är andre vice ordförande i Örebro kom-muns tekniska nämnd.

– Utöver den i mitt tycke an-stötliga lönesumman i tider då andra verksamheter i kom-munen får spara, eller ställs

inför inköpsstopp, har inte köpet av konsult gjorts via en vanlig upphandling. Inte heller har kommu-nens ramavtal utnytt-jats.

Enligt de noteringar Fredrik Persson har hittat i kommunens diarium har beslutet att avstå från upp-handling fattas av kommun-chefen som även beslutat att inte använda kommunens ramavtal.

Någon politisk förankring av beslutet hittar han inga bevis för, varken för grundavtal eller för-längning av uppdraget. I en in-terpellation till kommunstyrel-sens ordförande Lena Baastad ställs därför nu en rad frågor:

– Anser du att en kommunchef kan teckna avtal om lönesummor

som är högre än någon annan i kommunen har samt frångå ram-avtal och principer om upphandling på egen hand?

Bakgrunden till be-hovet av en chef var att den ordinarie it-chefen slutade med kort varsel. Därefter började problemen

hopa sig. Åsa Bellander, chef för tekniska förvaltningen, förklarar för SVT Tvärsnytt varför ingen upphandling genomfördes:

– Vi gjorde ett försök med fl era interna lösningar och när det inte fungerade och vi såg att det skulle ta för lång tid att ta in en chef via ett bemanningsfö-retag så tittade vi på alternativet att ta in en konsult i stället.

PER ERIKSSON


NotiserRamavtal dög inte vid kaos

AffärsConcept blir ännu bättre!Nu förstärker vi kompetensen och ökar antalet konsulter

Heidi Karlander Susanne Kihlblom Ali Shams Karoly Högye Lennart Forsberg Anna Gustafsson

AffärsConcept är ett SKL-ägt konsultföretag, sedan starten 1995 har vi hjälpt köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer. Verksamheten består av tre inriktningar Upphandling, Utbildning och Utredning. Varje år utför vi drygt 300 konsultuppdrag och genomför fler än 120 utbildningsdagar. Våra konsulter har gedigen erfarenhet av att genomföra upphandlingar med fokus på affären. Mer information finner du på: www.affarsconcept.se

STOCKHOLM GÖTEBORG MALMÖ

Vi har nöjet att välkomna sex nya konsulter!(varav fem seniorer)l

Till svars. Lena Baas-tad får frågor.

Foto

: Ca

rina

Re

mrö

d

Misstänkt kartell inte preskriberad » Konkurrensverket menar att Däckia

och Euromaster har kartellsamar-betat på ett otillåtet sätt vid två upp-handlingar. Däckia försvarar sig med att ärendet är preskriberat, men det håller varken tingsrätt eller marknads-domstol med om.

Däckia, som är en av Sveriges störs-ta däckservicekedjor med verkstäder i hela landet, stäms på drygt fyra mil-joner kronor. Detta eftersom anbuden i de båda upphandlingarna lämna-des in via Svenska Däckföreningen.

Marknadsdomstolens enhälliga beslut betyder att målet nu kan fort-sätta att behandlas i tingsrätten.


Senaste nytt

En A

cryS

of© in

trao

kulä

r lin

s i ö

gat

Det görs drygt 92.000 kataraktop-erationer per år i

Sverige. Det implanteras lika många intraokulära linser. Patienten ska ha dessa linser i sina ögon hela livet.

Efterstarr är en komp-likation där behan-dlingen (som görs

med YAG-laser) innebär risker för patienten samt innebär en kostnad för kliniken/landstinget.

Det är viktigt att du som upphan-dlare är aktiv när

det gäller utvärdering av PCO/YAG vid upphan-

dling av intraokulära linser. Det är också viktigt att det verkligen begärs in tillräckligt med bevis-material. Viktigt är även att definiera vilket slags bevismaterial man vill ha in.

… … …

Alcons intraokulära lins, AcrySof®, har implanterats i

mer än 60 miljoner ögon världen över och är också den marknadsledande linsen i Sverige. AcrySof® är den lins som har do-kumenterat lägst andel efterstarrsbehandlingar på marknaden.

© 2012 Novartis ID 1207-01

Har du frågor eller önskar mer information går det bra att kontakta Alcon Sveriges Kirurgiavdelning på

[email protected] intra-okulär lins i naturlig storlek

a Novartis company

» ARBETSFÖRMEDLINGEN FÖRSVARAR

SIG mot anklagelserna att den skulle ha rundat Lagen om of-fentlig upphandling med att det är under vissa omständigheter är tillåtet att frångå ramavtal.

Enligt Dagens Industri har Ar-betsförmedlingen vid fl era till-fällen frångått Lagen om of-fentlig upphandling.

Arbetsförmedlingen har från-gått statliga ramavtal och anlitat byråer utan ramavtal i underle-verantörskedjor med resultatet att Carat och Nowa, som har avtal, gått miste om medieköp för uppskattningsvis 25 miljoner kronor.

– Det är beklagligt att tid-ningen så ensidigt bygger sin story på en källa, Nowa, som har riktat ett skadeståndskrav mot oss, säger Angeles Bermudez-

Svankvist, generaldirektör för Arbetsförmedlingen.

Angeles Bermudez-Svankvist poängterar att en myndighet kan välja att inte använda sig av ett statligt ramavtal om man be-

dömer att man kan få ett bättre avtal genom att göra en egen upphandling. Det avsteget ska då anmälas till Kammarkollegiet.

– Vad gäller den upphandling som resulterade i att Arbetsför-medlingen slöt avtal med Lowe Brindfors var vi i behov av en mer omfattande tjänst än den som fanns tillgänglig genom det statliga ramavtalet. Utifrån det behovet bedömde vi att vi kunde få ett bättre avtal om vi upp-handlade de tjänster vi hade behov av som en helhet.

» I SAMBAND MED annonseringen av den upphandlingen hade Ar-betsförmedlingen kontakt med Kammarkollegiet. Information lämnades då om planen på att göra avsteg från det statliga ram-avtalet.

– Vi anser därför att vi har uppfyllt kravet på att meddela avsteg till Kammarkollegiet.

» KRITIK HAR OCKSÅ riktat mot ett projekt där Gullers Grupp till stor del har litat på underleve-rantörer. Även här anser Angeles Bermudez-Svankvist att det upphandlats i enlighet med gäl-lande regler:

– Vi är mycket noggranna med att följa lagstiftningen kring upphandling. Vi välkomnar därför en eventuell granskning från Konkurrensverkets sida. Oavsett om ett misstag har in-träffat i en upphandling gjord av Arbetsförmedlingen eller annan upphandlande myndighet är det viktigt att det kommer fram så att brister snabbt rättas till.

PER ERIKSSON

”Inte förbjudet frångå ramavtal”

Inte orolig. Angeles Bermudez-Svankvist försvarar sig.

Foto

: Ma

gn

us

Peh

rsso

n



Notiser

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänst

erbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning,

datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-

nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

» DET SÅ KALLADE Sysav-målet har i närmare tio år sysselsatt dom-stolar, Konkurrensverket, JO, lobbygrupper, kommuner och branschorganisationer.

När EU-kommissionen nu skriver av ärendet är slut-punkten nådd.

Simrishamns och Tomelilla kommuner har i fl era instanser, bland annat Regeringsrätten, fällts för brott mot Lagen om of-fentlig upphandling. Dessutom har JO levererat besk kritik mot kommunerna för att domarna inte följts.

» NU LÄGGER EU-KOMMISSIONEN ner ärendet. Innan det skedde ställdes ett antal frågor till rege-ringskansliet – som varit skrift-växlingspart i målet.

Frågorna har rört kommu-nernas agerande för att uppfylla

Teckal-kraven på kontroll över det gemensamma avfallsbolaget.

» BAKGRUNDEN TILL DENNA juri-diska följetong, som så länge sys-selsatt så många, är att de båda kommunerna lät Sysav ta hand om hushållsavfallet.

Sysav ägs av 14 skånska kom-muner och drivs enligt Rege-ringsrätten på affärsmässiga grunder.

Det betyder att uppdragen som läggs på bolaget ska ge-nomgå ett upphandlingsförfa-rande.

Hade Sysav däremot varit or-ganiserat som ett kommunför-bund skulle kommunerna slippa att upphandla.

I dag är rättsläget ett annat än i mitten av 2000-talet. Lättnader har införts för kommuner som upphandlar från egna bolag.

EU-kommissionens beslut ska ses mot bakgrund av att Sysav skiljt av sin konkurrensutsatta verksamhet genom att bedriva den i ett dotterbolag.

» ENLIGT MAGNUS BJÖRKMAN, vice ordförande i kommunstyrelsen i Tomelilla, var beslutet att lägga ner ärendet väntat:

– Det känns bra att ärendet är avskrivet och att vi inte behöver avbryta vårt väl fungerande sam-arbete med Sysav. Om vi hade behövt göra om upphandlingen kunde det innebära dyrare av-gifter, längre transporter och därmed större miljöpåverkan.

Sysav-målet har följts med stort intresse av branschen. En rad andra kommuner har samma upplägg som Simrishamn och Tomelilla.

PER ERIKSSON

Slutsnackat om skånska sopor

Storslam för Dustin » Med elva ramavtal tar Dustin hem

storslam i Kammarkollegiets klient-upphandling. E-handelsföretaget kan nu konkurrera om beställningar på datorer och skärmar för sammanlagt cirka 2,6 miljarder kronor.

Ramavtalen är rikstäckande och kan användas av en majoritet av landets myndigheter, kommuner och landsting.

Dustin har vunnit alla sex regio-nerna och blir tillsammans med fyra andra aktörer inom varje region rikstäckande leverantör av datorer, bildskärmar, läsplattor, tillbehör och tjänster.

23UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

Senaste nytt

Miljösmartare trycksaker

Välj tryckeri med omsorg

Att välja Elanders är att välja miljöhänsyn. Vi jobbar sedan många år systematiskt med att minska vår miljöpåverkan utan att för den skull ge avkall på kvaliteten i din produkt. Elanders Sverige är ett klimatneutralt företag.

Välj en miljö- smartare trycksak

Elanders kan minska miljö-påverkan från dina trycksaker, till exempel genom att rekom-mendera val av papper och format. Du kan välja att Svanen- eller FSC-märka din trycksak. Du kan också klimatkompensera hela trycksaken.

Välj en klimat- neutral trycksak

Elanders kan beräkna de totala koldioxidutsläppen för din produkt. Baserat på den ut räkningen kan du kompensera för utsläppen genom investeringar i FN-godkända projekt. Detta sköter Elanders för dig. Allt du behöver göra är att bestämma dig.

Vill du veta mer? Kontakta oss på [email protected] eller läs mer på www.elanders.se

1 2 3

» GRÖNA BILISTER HAR blivit allt mer kritiska till den elbilsupp-handling som genomförts av Stockholms stad och Vattenfall.

Enligt organisationens tales-person Mattias Goldmann får man allt fl er frågor om hur det går till att köpa elbil utanför ramavtalet. Gröna Bilister har i grunden en positiv inställning till samordnade upphandlingar som den upphandling av elbilar som SKL Kommentus Inköps-central genomfört på uppdrag av Stockholms stad och Vatten-fall.

Men nu gör organisationen, som tidigare har rekommen-derat kommuner, landsting och företag att ansluta sig, helt om.

» I EN DEBATTARTIKEL på Newsmill skriver Gröna Bilisters tales-

person Mattias Goldmann att el-bilsupphandlingen inte har levt upp till förväntningarna. Bland annat beskrivs utbudet av bilmo-deller som mycket klent.

Några av de upphandlademodellerna fi nns inte ens på bild.

– Den som inte är bunden av elbilsupphandlingen har väsent-ligt fl er bilar att välja mellan. Och värre blir det, eftersom inga nya bilmodeller kan föras in i upphandlingen.

» TILL KRITIKEN HÖR också att de bilmodeller som faktiskt erbjuds inte har samma säkerhet som andra fordon.

Rent kostnadsmässigt bedöms avrop från upphandlingen vara en dålig affär. De rabatter som erbjuds är generellt sett betyd-ligt lägre än vad SKL Kom-

mentus brukar kunna upp-handla sig till.

» GRÖNA BILISTER HAR fått en hel del förfrågningar från pre-sumtiva elbilsköpare som inte vill ha någon av ramavtalets modeller.

Rådet till privata aktörer är att välja fritt.

Kommuner och landsting måste presentera formella sak-skäl för att göra avsteg från upp-handlingen.

– Elbilsupphandlingen har fyllt en viktig funktion genom att sätta elbilarna på kartan nationellt och lokalt, men nu är det dags att ändra inriktning och uppmuntra alla att fritt välja den elbil eller laddhybrid som bäst uppfyller de egna behoven.

PER ERIKSSON

”Dags skrota elbilsupphandling”

Många brister. Mattias Goldmann tycker att elbilsupphandlingen spelat ut sin roll.

Foto

: Grö

na

Bili

ste

r


Senaste nytt

Notiser

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

» SKURUPS KOMMUN BRISTER i at-tityd till presumtiva anbudsgi-vare som ställer frågor. Den snä-siga tonen i svaren till bevak-ningsföretaget G4S beskrivs av förvaltningsrätten som anmärk-ningsvärd.

Läs förfrågningsunderlaget! Hur komplicerat kan detta vara? Det är några svar som G4S fi ck från Skurups kommun när före-taget hade frågor på förfråg-ningsunderlaget till den skånska kommunens upphandling av larm- och bevakningstjänster.

På en annan fråga är kommu-nens svar ”Om du läser förfråg-ningsunderlaget och någon gång har hört talas om LOU så förstår du säkert att de s k skall-kraven utgör kvalifi ceringskraven”. Eller vad sägs om ”Ni som är i branschen bör väl rimligen

kunna bedöma tidsmässig åt-gång, om ni bemödar er om att kontrollera objekten.”

Kristian Havukainen, som skrev anbudet för G4S, säger till Ystads Allehanda, YA, att han aldrig tidigare bemötts så här.

– Vi jobbar professionellt med det och förväntar oss att bli be-mötta på det sättet tillbaka. Vi ställde frågor och fi ck inga svar.

» DE FÖGA POLERADE svaren kom upp till ytan sedan Securitas överklagat upphandlingen som Sydsec vann. Securitas ansåg att kommunen inte hedrat likabe-handlingsprincipen då man inte fått se svaren på frågor från G4S och vice versa.

Förvaltningsrätten håller med om att upphandlande enhet ska göra ställda frågor och svar till-

gängliga för alla anbudsgivare. Men eftersom Securitas inte be-döms ha lidit eller riskerat lida skada så låter man det passera.

» EFTER TRE MÅNADER med nytt be-vakningsbolag ställs nu frågan om själva kontraktet är lika illa formulerat som frågesvaren. En-ligt YA, som tittat på fakturako-pior, har bevakningen under de tre första månaderna med det nya avtalet blivit 13 gånger dy-rare än tidigare.

Skurups kommun har valt att hålla inne med betalning av fak-turor på 1,9 miljoner kronor (för vad som tidigare kostade 140 000 kronor). Man har dess-utom anlitat juridisk expertis för att undersöka om faktureringen är i enlighet med avtalet.

PER ERIKSSON

Attitydproblem i Skurup

Succé för auktion i Västerås » Västerås stads första upphandling

med elektronisk auktion gav mer-smak. Under några hektiska auktions-timmar näst intill halverade teleupp-handlingens vinnare, TDC Sverige, sitt ingångsbud. För kommunen innebär det nya avtalet, som värderas till cirka åtta miljoner kronor per år, en rejäl kostnadsbesparing jämfört med nu-varande avtal. Upphandlingen av fast och mobil telefoni, mobilt bredband samt växelfunktioner genomfördes som elektronisk auktion med hjälp av EU-Supplys verktyg CTM. Det är den första gången som staden använder e-auktion vid upphandling.

Före, under och efter finns vi som stöd så att din IT-miljö utvecklas och förvaltas.

NICE TO MEET YOU WWW.CAPERIO.SE

PERSONLIG – INNOVATIV – KOMPETENT


Senaste nytt

» MER ÄN HÄLFTEN av det svenska folket misstror offentliga upp-handlingar. Det framgår av en enkät som gjorts på uppdrag av Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademien.

Avslöjandena om felaktiga och olagliga upphandlingar har på-verkat folkopinionen. Den enkät som avdelningen för samhälls-byggnad vid Kungliga Ingenjörs-vetenskapsakademien bett You-gov att genomföra bjuder på dyster läsning.

På frågan om ”du känner för-troende för offentlig upphand-ling av varor och tjänster i all-mänhet” svarade 54 procent nej och 34 procent ja. Resterande tolv procent hade ingen uppfatt-ning. Mest gror skepsisen bland äldre män.

58 procent anser att både kö-pare och säljare har ansvar för att regler följs och att korruption och svartjobb motverkas. Bara

tio procent tycker att det an-svaret faller på säljaren och 29 procent på köparen.

» SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN

PEKAS OFTA ut som särskilt pro-blematisk. Parallellt med under-sökningen har organisationen Byggcheferna genomfört en un-dersökning inom sina egna led. Enligt byggherrar, konsulter och entreprenörer som verkar inom byggbranschen fi nns det några huvudsakliga skäl till att det görs upphandlingar som strider mot gällande regelverk.

Byggherrar och konsulter ser en strävan att påskynda pro-cessen som det främsta bakom-liggande problemet. Entrepre-nörerna pekar på bristande kun-skap.

Svaren på den raka frågan om det erbjuds presenter, studie-resor och representation för att få konkurrensfördelar inför en

affär är nedslående. Hela 55 pro-cent av de tillfrågade bekräftar att detta förekommer.

– Kunskaperna om offentlig upphandling bör ökas och ett förstärkt lagskydd för whistle-blowers bör införas, säger Ann Wilkens, styrelseordförande för Transparency International Sve-rige i en kommentar.

Samtidigt märks viljan att agera korrekt. I Byggchefernas enkät uppger 98 procent att de tycker det är rätt att ”åtgärder vidtas” när anställda inte följer reglerna.

» YOUGOVS E-PANEL BYGGER på 1 009 svar fördelade på män och kvinnor i åldern 18–74 år. Den gjordes under perioden 27–30 augusti, då tveksamma upp-handlingar stod i medialt fokus efter det att olika myndigheters och stiftelsers fester avslöjats.

PER ERIKSSON

Stockholms läns landsting, Landstingsstyrelsens förvaltning, SLL Juridik och Upphandling söker

Enhetscheftill Sjukvårdens varor och tjänster

Läs mer på www.jobb.sll.se Sök Landstingsstyrelsens förvaltning, ref LSF-12-130037

Svenskarna skeptiska till upphandling

Litar inte på upphandlingar. Avslöjanden om felaktiga och olagliga upphandlingar har påverkat folkopinionen.

Upphandling för jämställdhet » KOMMUNER OCH LANDSTING ska i

all sin verksamhet undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män samt främja jämställdhet. Att utnyttja sin makt som köpare genom att ställa jämställdhetskrav vid upp-handling är fullt möjligt, enligt en rapport från Sveriges Kom-muner och Landsting, SKL.

Inom miljöområdet har kom-muner och landsting kommit rätt långt när det gäller kravstäl-landet vid upphandling. När det gäller jämställdhetskrav fi nns det, enligt SKL, betydligt mer att göra.

SKL konstaterar att landets kommuner, landsting och regi-oner i kraft av sina stora inköp har goda möjligheter att ställa krav på att leverantörerna främjar jämställdhet i samhället. I den nya vägledningen ”Upp-handling för jämställdhet” klar-görs juridiken bakom denna typ av krav vid upphandling enligt LOU och LOV.

Enligt Göran Stiernstedt, av-delningschef vid avdelningen för vård och omsorg, riktar sig väg-ledningen främst till politiker som vill öka sin kunskap samt till upphandlare som har i uppdrag att ställa jämställdhetskrav i upphandlingen:

– Förhoppningen är att fl er kommuner och landsting ska an-vända sig av den offentliga upp-handlingen för att fl ytta fram po-sitionerna i jämställdhetsarbetet.

Ett tips är att använda den så kallade CEMR-deklarationen. Enligt den ska kommunen se till att den leverantör som tilldelas kontraktet tar samma ansvar för att säkerställa eller främja jäm-ställdhet som kommunen skulle ha haft om den själv hade till-handahållit tjänsten.

PER ERIKSSON

LXXXXXXXXXXXXXXXXX


Xxxxxxxxxxx


Senaste nytt DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

Notiser » PARTNERING, KONKURRENSPRÄG-

LAD DIALOG och miljökrav är några av de ämnen som kommer att diskuteras på Upphand-ling24:s konferens Att upp-handla bygg- och anläggnings-tjänster den 16 ok-tober i Stockholm.

Fastighetsbolaget Mimer i Västerås har tagit samarbets-formen partnering ett steg längre och ny-ligen upphandlat en-ligt ett nytt upplägg. Bolaget fastställde vad bygget av kvarteret Fyrtornet fi ck kosta och lät sedan utvärde-ringen handla om team, organisation och andra kvalitets-mått.

Hur det gick till och vad som blev resultatet av upplägget kommer projektledaren Thomas Rehn att berätta om på konfe-rensen som hålls på Grand Hotel i Stockholm.

» THOMAS REHN FÅR förstås säll-skap av andra talare under hel-dagskonferensen. En av dem är Yussuf Hassen, projektchef i Nacka kommun. Han berättar hur det gick till när kommunen upphandlade Kvarnholmsför-bindelsen med konkurrens-präglad dialog.

Det var första gången nå-gonsin som upphandlingsmo-dellen användes på ett infra-strukturprojekt och här ges en inblick i processen och vad den resulterade i.

» ETT PAR AV dagens program-punkter vigs åt frågan om att ställa miljökrav. En handlar om att ställa rätt krav på energiför-brukning.

Utgångspunkten är en rapport som har tagits fram av projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat och som visar vad som är rimligt att begära när det gäller krav på mätning och uppföljning av energiförbrukning. Christer Johansson och Ronny Östin

håller gemensamt i program-punkten.

Trafi kverket är representerat av projektledaren Sören Dahlén som presenterar hur verket till-sammans med Göteborg, Stock-

holm och Malmö nu lanserar gemensam-ma miljökrav vid upp-handling av entrepre-nörer.

Att upphandla arki-tekttjänster kan vara komplicerat. Staffan Carenholm, den förre förbundsdirektören för Sveriges Arki-tekter och nuvarande affärsutvecklare, ger goda råd för en lyckad upphandling.

» PÅ PLATS UNDER dagen fi nns också representanter för advo-katfi rman Delphi. Advokaterna Anna Ulfsdotter Forssell och Kristian Pedersen ger en uppda-tering av de vanligaste frågorna inom bygg- och anläggnings-branschen och presenterar ett antal intressanta upphandlings-rättsfall från branschen.

MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Byggkonferens med spännande inblickar

Laglös fl ygplats får kritik » Konkurrenskommissionen riktar

skarp kritik mot Göteborg City Airport. Det huvudsakligen offentligt ägda bolag som driver fl ygplatsen har ge-nom åren varit dåligt på att följa gäl-lande upphandlingsbestämmelser.

I stället har bolaget tillämpat infor-mella upphandlings- eller inköpsru-tiner där grundläggande principer om öppenhet kring upphandlings-processen och likabehandling av le-verantörer inte beaktats. Såväl förvalt-ningsrätt som kammarrätt vill att den uppmärksammade upphandlingen av trafi kledningstjänster görs om.

Lennart Palm, ledamot av Konkur-renskommissionen, konstaterar att Cityfl ygplatsen under lång tid undvikit att följa gällande lag och EU-direktiv på upphandlingsområdet:

***Viktigt fråga innan anbud förkastas » Skellefteå Kraft förkastade Selectas

anbud på service och varor till kaffe-automater för att det var oskäligt lågt. Det var fel gjort anser förvaltningsrät-ten som påpekar att upphandlade myndighet först måste begära in en förklaring till det låga anbudet.

Med hänvisning till den valda utvärderingsmodellen, där anbuden ställts i relation till varandra och viktats med poäng, offererade Selecta ett lägre pris på service och ett högre pris på ingredienserna.

Nu får Selecta rätt av förvaltnings-rätten som anser att Skellefteå Kraft gjorde det lite väl enkelt för sig när man uteslöt bolagets anbud.

I domen betonas rätten att förkasta anbud om det anses onormalt lågt. Men det får inte ske hur lättvindigt som helst. Anbudsgivaren måste först kontaktas för en förklaring till det låga anbudet .

Först om man inte får något till-fredsställande svar kan anbudet förkastas. Förvaltningsrätten anser att det räcker med att göra om anbuds-prövningen.

HALLÅ DÄR, Thomas Rehn, projektledare på bostadsbolaget Mimer i Västerås. Du ska tala på konferensen om upphandling av bygg- och anläggningstjänster.

Vad ska du tala om?– Jag kommer att presentera

den upphandling som vi gjorde av kvarteret Fyrtornet som be-står av 108 lägenheter och en förskola. Vi upphandlade bygg-projektet med mjuka parame-trar.

Vad innebär det?– Att vi i utvärderingen foku-

serade på frågor om organisa-tion, tidigare erfarenheter, verk-samhetsledningssystem och kvalitetssystem. Arvodet var en mindre del av utvärderingen. De här frågorna togs upp i en in-tervju som vi kompletterade vår förfrågan med.

Varför använde ni er av det här upplägget?

– I en traditionell förfrågan är det främsta problemetet att vi måste skriva ner allt det som an-budslämnaren ska ge pris på. Det är svårt och ger alltid en massa öppningar för tolkning, vilket lätt kan leda till problem. Det försökte vi undvika med det här upplägget där vi träffade en-treprenörerna bland annat för att undersöka vilken sorts partner de skulle komma att bli. Det är bara genom att projektera tillsammans som de riktiga kost-naderna kan värderas.

Vilka slutsatser drog ni av upphandlingen?

– Våra erfarenheter är mycket positiva och vi har beslutat oss för att vi ska jobba med partne-ring i alla stora projekt i fram-tiden.

MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Han pratar om partnering

Nöjd. Thomas Rehn, projektledare.

Erfaren. Att upphandla arkitekt-tjänster kan vara komplicerat. Staf-fan Carenholm ger sina bästa tips.

Krävande. Sören Dahlén, Trafi kverket, berättar om miljökrav vid upphandling av entreprenörer.

a

27UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

Senaste nytt

» HÖRBY KOMMUN HAR kringgått Lagen om offentligt upphand-ling när man beställde ett stort konstverk till kommunhuset.

Det skriver Skånska Dag-bladet i en artikel där det också framgår att kommunalrådet Lars Ahlkvist poserar som romersk legionär på målningen.

Hörby kommun har beställt ett 5 x 6 meters monumental-konstverk för att pryda en vägg i kommunhusets samlingssal. Kommunalrådet Lars Ahlkvist är en av närmare 200 personer, nu levande och historiska, som kommer att synas i målningen.

» ATT INFÖRSKAFFANDET SKULLE ha gjorts i strid med lagen håller kommunchefen Arne Bertilsson inte med om. På kommunens webbplats skriver han att det är en grov missuppfattning att Hörby kommun skulle ha struntat i upphandlingsreglerna:

– Tvärtom har vi ambitionen

att göra rätt och har granskat den dokumentation som fi nns i form av avhandlingar, rättsfall och liknande om undantag av konstnärliga skäl vid upphand-ling av konst.

Från kommunhåll poängteras att Lagen om upphandling medger undantag för just konst-närliga utsmyckningar av offent-liga lokaler. Redan från början fanns en tydlig idé om att konst-verket skulle skildra Hörbys his-toria och framtid:

– Eftersom ett sådant konst-verk är av särskild karaktär och fordrar en mycket speciell kom-petens av konstnären var vi ti-digt klara över att det fanns behov att utnyttja de undantags-regler som fi nns i LOU.

» UPPDRAGET ATT SKAPA konst-verket gick till Johan Falkman. Kostnaden är cirka 600 000 kronor. Kommunen står för halva det beloppet medan kom-

munala Hörby Industrifastig-hetsbolag betalar andra hälften.

I tidningen framgår dessutom att Lars Ahlkvist träffat konst-nären i privata sammanhang före engagemanget:

– Menar man att alla som någon gång kommit i kontakt med en förtroendevald per auto-matik är diskvalifi cerad att ta uppdrag i enlighet med sin pro-fession? Det är i så fall väldigt många människor som inte skulle kunna jobba med oss, kommenterar Arne Bertilsson.

» DET ÄR INTE ovanligt att konstupphandlingar överprövas. Domstolsutslag ger vid handen att det krävs ett omfattande för-arbete av sakkunniga personer för att undantag från LOU ska få göras.

I just det här fallet kopplades kommunens dåvarande kultur-chef in på ett sent stadium.

PER ERIKSSON

Uppåt väggarna med sakkunskapen i Hörby

”Ny modell för tolk ett måste” » STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

måste hitta en ny modell för upphandling av språktolkar. En-ligt vänsterns Birgitta Sevefjord urholkar dagens prisfokus kvali-teten på tolkningen.

Många vårdsökande är inte svensktalande och behöver därför tolkhjälp för att diag-nosen ska bli rätt. Allt fl er lands-ting upphandlar tolkning i stället för att producera tjänsterna i egen regi.

När språktolkar upphandlas av Stockholms läns landsting konkurrerar tolkförmedlingarna med låga arvoden. Enligt Bir-gitta Sevefjord, vänsterpartis-tiskt oppositionslandstingsråd, har detta prisfokus under lång tid urholkat kvaliteten på sjuk-vårdstolkningen:

– Det har blivit praktisk taget omöjligt att rekrytera kvalifi ce-rade auktoriserade språktolkar till vården eftersom landstinget betalar alldeles för låga arvoden. De tolkar som har den kompe-tens vi efterfrågar söker sig hellre till exempelvis statliga myndigheter som betalar bättre.

Därför säger Vänsterpartiet nej till vidare upphandling. På hälso- och sjukvårdsnämndens möte efterlyser man en annan modell än den som nu gäller.

Birgitta Sevefjord förväntar sig ett nytt förslag om ska bädda för tolkar med rätt kompetens och goda anställningsvillkor.

– Att Stockholms läns lands-tings upphandlingsmodell passar synnerligen illa för språk-tolkar är uppenbart. Det fi nns fl era goda exempel ute i landet att hämta, säger Birgitta Seve-fjord.

PER ERIKSSON

Foto

: Fo

to: E

rja L

em

pin

en

Söker kvalitet. Birgitta Sevefjord vill bort från tolkupphandlingarnas prisfokus.

» SJÄLVKLART SKA RESTVÄRDET med i livscykelanalysen. Det menar Inregos Fredrik Nicklasson som konstaterar att de fl esta kom-muner och myndigheter inte räknar med restvärdet när de köper in it-utrustning.

Det europeiska projektet Smart SPP har tagit fram ett verktyg för beräkning av livscy-kelkostnader, energiförbrukning och klimatpåverkan inför upp-handlingar av exempelvis da-torer.

» FREDRIK NICKLASSON, MARKNADS-

CHEF på Inrego, uppskattar initi-ativet:

– Jag hoppas att svenska myn-digheter börjar använda verk-tyget och inkluderar restvärden i upphandlingar. Det har poten-tial att sänka kostnaderna re-jält.

Verktyget har utvecklats med

stöd av EU-kommissionens pro-gram IEE, Intelligent Energy Europe. Tanken är att upphand-lare på ett enkelt sätt ska kunna jämföra olika produkter.

» DET SPECIELLA ÄR att hänsyn tas till restvärdet när utrustningen fasas ut.

Enligt Fredrik Nicklasson tar de allra fl esta kommuner och myndigheter i dag inte med rest-värdet i kalkylen när de köper in it-utrustning.

– Precis som bilar får datorer ett annat värde efter tre-fyra år och det måste vägas in i livscy-kelkostnaden, menar han.

Fredrik Nicklasson talar delvis i eget intresse. Inrego är specialiserat på att rekonditio-nera och därmed förlänga livet på it-utrustning.

Under fjolåret hjälpte före-taget och dess kunder till att

återanvända runt 120 000 da-torer och bildskärmar.

– De fl esta produkter som vi omhändertar är tre, fyra år gamla. Genom rekonditione-ringen kan livslängden i regel fördubblas och datorerna an-vändas i ytterligare några år.

» ENLIGT EN ANALYS från Tech-nische Universität i Berlin gene-rerar en stationär dator som återanvänds i ytterligare tre år en koldioxidbesparing på 109 kilo jämfört med ett nyköp.

Motsvarande siffra för en bärbar dator är 69 kilo och för en lcd-skärm handlar det om 41 kilo.

– Att återanvända, när så är möjligt, är i princip alltid bättre än att återvinna, summe-rar Jonas Karlsson, vd för In-rego.

PER ERIKSSON

”Räkna med restvärdet vid it-köp”


Affärer FÖRDJUPNING – MÄTNINGAffärer


et som mäts uppmärk-sammas. Det är en av de saker som brukar konsta-teras när mätningar disku-teras. Det fi nns fl er välan-vända, för att inte säga slitna citat som brukar användas

för att beskriva vad det är fråga om. En for-mulering som ofta återkommer är den som tillskrivs Jack Welch, den tidigare chefen för General Electrics. Han har sagt att ”what gets measured gets done”.

Att de här citaten regelbundet dyker upp

är kanske inte så konstigt, eftersom de fak-tiskt sammanfattar vad mätning handlar om: att göra företeelser i en verksamhet synliga. Och även om vi kanske vill tro att mätning är ett nytt påfund kan det vara på sin plats att påminna om den svenska folkbokföringen som har rötter ända tillbaka till 1600-talet. Svenska kyrkan mätte noga barns födelser och dop, att husförhör hölls och att invå-narna kunde sin katekes.

De tidiga insamlingarna av data skedde framför allt på samhällsnivå. Först under modern tid blev det en metod som kom att

användas av företag och organisationer. Då handlade det i huvudsak om ekonomiska frågor. På 50-talet slog mätning som själv-reglering igenom. Enligt idealmodellen innebär det att insamlade data jämförs med en uppgjord plan. Om en avvikelse konsta-teras ska lämpliga åtgärder sätts in.

Inte bara ekonomiska händelserUnder 90-talet var det dags för nästa fas i mätningens historia. Då utvecklades synen på vad som kan och bör mätas. Nu var det inte längre enbart ekonomiska händelser

Ökad transparens, större upp-märksamhet och utgångspunkt för uppföljning. Det är några skäl till att verksamheter mäts. Utmaningen är att mäta rätt saker på rätt sätt och se till att det fi nns ansvariga som agerar på resultaten.

TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Det som

ÄTSsyns

D


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s


som var intressanta. Det balanserade styr-kortet slog igenom och med det mätningar av helt andra aspekter, som kunder, medarbe-tare och processer.

I dag är mätning i många organisationer en självklar och etablerad metod för att få genomlysbarhet i verksamheten. Men trots det är det inget arbetssätt där bitarna auto-matiskt faller på plats. Den som arbetar med att mäta vet att det är lätt att snubbla. Om man nu mäter över huvud taget.

För även om det är en självklar metod i många verksamheter är det inte alla som

mäter. Helena Brynolfsson, vd på företaget Prosourcia och med många års erfarenhet av inköpsfunktioner i fl era olika företag, menar att det faktiskt fi nns de som inte mäter alls eller endast har bristfälliga mätningar.

– Och även om en majoritet av bolagen ex-empelvis mäter sina leverantörers presta-tioner är det få som är nöjda med hur det görs och de resultat de får. Många är inte på det klara med vad och vem de ska mäta och hur de ska använda resultaten, säger hon.

Samtidigt fi nns det andra organisationer som mäter för mycket och håller sig med för

många mätetal. Det säger bland annat Eric Nordesjö, inköpare på NCC, som beskriver hur man nu för en diskussion som går ut på att man ska mäta i mindre utsträckning än vad som sker idag.

– Det gäller att passa sig så att det inte blir mätande för mätandets egen skull. Vi har ny-ligen startat ett projekt där vi ska identifi era vad som verkligen är viktigt att mäta och varför.

Att mäta bara för att man kan, det vill säga mätning utan koppling till strategi, är något som experter brukar höja ett varningens fi nger inför. Att tro att ett problem kan lösas med ännu mer mätning är en annan sak att vara vaksam på. I själva verket kan för mycket data snarare göra informations-mängden mer ogenomtränglig.

Mäta över organisationsgränserEn ny fas i mätandets utveckling pekar mot att mätningarna nu har börjat leta sig ut-anför den egna organisationen. Om mätning-arna tidigare var vertikalt orienterade, alltså att de skedde i organisatoriska stuprör i verksamheten, börjar man nu även leta sig utanför till omkringliggande verksamheter.

Carina Nordqvist Falk driver utvecklingen av patientprocesstyrningen i Region Skåne. Hon menar att en av de stora utmaningarna är att se bortom organisationens stuprör.

– Vi måste börja utveckla metoder för att mäta fl öden. För oss inom vården blir det allt viktigare. I dag kan en patient som har legat på sjukhus vara ute efter en vecka. Vården övergår i stället till kommunen. Ska vi kunna följa patienten genom hela vårdprocessen måste våra mätningar sträcka sig längs hela vårdkedjan, över organisationsgränser. Här har vi stora utmaningar att ta itu med. Kom-muner och regioner har till exempel helt olika språkbruk. Inom landstinget jobbar vi med diagnosregister. Det gör inte kommu-nerna. De fokuserar på biståndsbeslut och kvarvarande funktioner. Här fi nns många metodproblem att lösa om vi ska kunna över-blicka hela patientprocessen.

Ansvarsfrågan oklarAtt skapa transparens och ansvarstagande är mätningens syfte. Men den information som tas fram existerar aldrig för sin egen skull. Tanken är att den ska användas som ett medel och en utgångspunkt för uppföljning och styrning. Tecken fi nns på att många styr-modeller i realiteten är dåligt utvecklade.

En budget slås fast, verksamhetsmått tas fram, mätningarna genomförs, men längre än så kommer man inte. Processen stannar. Idealet vore att uppföljningen görs mot en fastställd plan och genomförs med regel-bunden periodicitet. Men här fi nns stora brister. En förklaring är att ansvarsfrågan ofta är oklar i många organisationer. Ofta saknas det utsedda personer som är ansva-riga för att det ageras på mätningarna. Det är en av de stora utmaningarna för framtiden. ■

” JAG INSÅG ATT DET MÅSTE FINNAS FLER INKÖPSCHEFER SOM VILL JÄMFÖRA SIN INKÖPSVERKSAMHET MED ANDRAS”

HELENA BRYNOLFSSON,VD PÅ PROSOURCIA ,

SOM FICK IDÉEN TILL INKÖPSBAROMETERN


Affärer FÖRDJUPNING – EKONOMISKA MÄTNINGAR


Affärer

Inköps- och upphandlings-chefer kan med stöd av den nätbaserade Inköps-barometern dela informa-tion och jämföra sin inköps-verksamhet med andras.

» MÄTNING GER TRANSPARENS. Verksamheten blir synlig, kan följas över tid och många frå-getecken rätas ut. Men inte alla. Hur genom-tänkt och strukturerad mätningen än är säger den ingenting om hur den egna verk-samheten ser ut vid en jämförelse med and-ras. Och jämförelser kan vara viktiga. De kan ge bekräftelse på att verksamheten är på rätt väg, ge nya idéer till vidareutveckling och fungera som ett argument i interna diskus-sioner. Det var bland annat därför som Stockholms läns landsting tog fram sin varu-korg för prisjämförelser och det var av samma skäl som Prosourcia utvecklade In-köpsbarometern, en nätbaserad tjänst för benchmarking. En vanlig defi nition av benchmarking är att lära av andra i syfte att uppnå egna förbättringar

– Via Inköpsbarometern kan inköps- och upphandlingschefer på ett snabbt och nytt sätt dela information. De kan ta del av andras erfarenheter och innovationer för att uppnå besparingar och driva processförbättringar, säger Helena Brynolfsson, vd för Prosourcia.

Lära av varandraHelena Brynolfsson har ett mångårigt för-fl utet som inköpschef från fl era olika företag. När hon fi ck idén till Inköpsbarometern job-bade hon som koncerninköpschef på Lant-männen. Hon skulle rekrytera personal men upptäckte att det var svårt att hitta relevant benchmarking och fi ck ringa runt till sina kollegor i branschen för att få jämförelse-siffor.

– Jag insåg att det måste fi nnas fl er in-köpschefer än jag med samma behov av att kunna jämföra sin inköpsverksamhet med andras för att identifi era möjligheter och po-tentialer till förbättring.

Inköpsbarometern bygger på information som inköpschefer och upphandlare lämnar via ett webbaserat frågeformulär.

Samtliga uppgiftslämnare får del av en rapport med den sammanställda informa-tionen.

– En inköpschef har ett utsatt jobb. Det är inte ovanligt att bli kritiserad och ifrågasatt. Att kunna luta sig mot fakta är viktigt. Det är det som Inköpsbarometern erbjuder, säger Helena Brynolfsson. ■

Att säga att en upphandlare har ett utsatt jobb är kanske att över-driva, men visst fi nns ett behov av att med fakta tydligt visa vad upphandlingsenheten åstad-

kommer. Hur den redovisningen ska gå till har under åren varit ett samtalsämne inom ledningsgruppen för Stockholms läns lands-tings upphandlingsavdelning.

– Vi har ofta diskuterat hur vi på ett tydligt sätt ska kunna visa för politiker, journalister och allmänhet vad vi gör och vad vi gör bra, berättar Karin Peedu, tillförordnad upp-handlingschef på Stockholms läns landsting, SLL.

Länge var måttet på avdelningens arbete i första hand årsbokslutets redovisning av an-talet upphandlingar och överprövningar, men det var ett mätetal som ledningen var ganska missnöjd med.

– Det är ett mått som inte lyfter fram den affärsmässiga sidan av vår verksamhet och det är absolut inget mått på det ekonomiska utfallet. Resultatet av upphandlingarna och avtalsförvaltningarna blir inte heller synliga, säger Karin Peedu.

Hon understryker också att det redovisade resultatet inte heller var ett argument mot den diffusa opinion som verkade anse att av-delningens priser inte var särskilt konkur-renskraftiga. Behovet av att kunna mäta och presentera ett ekonomiskt upphandlings- och förvaltningsresultat resulterade i att ett

varukorgsindex togs fram för ungefär två år sedan av upphandlingsavdelningen.

De 23 största avtalen i varukorgenI SLL Upphandlings varukorgsindex mäts den genomsnittliga prisutvecklingen över tiden för de avtal som landstinget upphandlar och förvaltar. Varukorgen består av lands-tingets 23 största avtal. De ska representera det hundratale avtal som fi nns i avtalskata-logen och täcker 59 procent av det årliga av-talsvärdet, cirka 1,8 miljarder kronor.

Varukorgen består av så skilda artiklar som pacemaker, steriliseringsprodukter, banktjänster och mediebyråtjänster. Ur varje avtal i varukorgen görs ett urval artiklar, vars priser mäts fyra gånger per år.

Det som traditionellt eftersträvas med stöd av mätning är större transparens av verksamheten. Det var också ett av skälen till att landstinget tog fram sitt prisindex. Hu-vuddelen av jobbet gjordes av Fredrik Laag, analytiker på Stockholms läns landsting.

– Med stöd av de ekonomiska mätetalen kan vi visa hur våra avtal utvecklas prismäs-sigt över tid, hur vi upphandlar, utvecklar och förvaltar våra avtal. Det är ett mått som täcker hela verksamheten, säger han

En av idéerna bakom varukorgen är att SLL ska kunna jämföra sig med vilken orga-nisation som helst och se hur priserna i av-talen har utvecklats, framför allt mot konsu-mentprisindex, KPI.

Barometer jämför inköp

Användbart verktyg. Karin Peedu ser varukorgen som ett verktyg med stora möjligheter.


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

– På sikt ska vi kunna jämföra våra index med andra landsting. Men även andra orga-nisationer, till exempel kommuner, kan titta på våra upphandlingsresultat i de delar som är jämförbara. Det kan vara allmäntjänster som bank- och konsulttjänster, textilservice och kontorsmaterial, säger Karin Peedu.

När mätningar görs är alltid urvalsdiskus-sionerna centrala. När SLLs varukorg skulle fyllas var syftet att hitta de största pengapos-terna. En diskussion gällde vilka plasthand-skar som skulle väljas. Frågan var om enbart storlek medium skulle ingå i urvalet ef-tersom det är den absolut största kostnads-posten när det gäller handskar, eller om stor-lekarna small och large också skulle tas med. Här föll valet till sist på att bara ta med hand-skar i storlek medium. Att analysera och kommentera mätresultaten är också en viktig del i arbetet. Karin Peedu fortsätter med exemplet plasthandskar.

Priset kan variera– Att priset på en artikel går upp ett år kan ha fl era förklaringar. Ett sådant skäl kan vara miljösatsningar. När vi gick ut och krävde pvc-fria plasthandskar var det en faktor som påverkade priset. Det innebar också att pro-dukten inte var identisk över tid och sådant måste kommenteras i en mätanalys.

Den information om olika avtal som varu-korgen ger om prisutvecklingen är också tänkt att fungera som en vägledning när upp-

handlingsstrategier tas fram inför nya upp-handlingar. Om det exempelvis ger bäst re-sultat att välja rangordning, förnyad konkur-rensutsättning eller någon annan upphandlingsmetod.

– Vi har beräknat hur priser förändras då vi har rangordnat avtal och när vi har ge-nomfört förnyad konkurrensutsättning med korta tidsintervall. Vi kan till exempel se i vårt index att priserna gick ner i ett avtal som gällde managementkonsulter i de delar som var rangordnade, i jämförelse med tidigare avtal som inte var rangordnat. Det kan vara en signal till verksamheten om vilken stra-tegi som bör användas, säger Fredrik Laag.

Även avdelningens kostnaderKarin Peedu understryker att varukorgs-index gäller det ekonomiska utfallet men att det i uppgiften också ingår att titta på vad det kostar att genomföra olika upphandlingar.

– Även om vi ser en liten vinst med att an-vända förnyad konkurrensutsättning vid upphandling av en viss vara kan en närmare undersökning av kostnaderna för att genom-föra den förnyade konkurrensutsättningen visa att de blir så pass stora att de överstiger den besparingen som upphandlingsformen kan ge. Sådana överväganden måste vi hela tiden göra och det får vi hjälp med genom de här mätningarna.

Ett annat exempel hämtat från prismät-ningarna är en upphandling av läkemedel

Stockholms läns landsting kan visa hur priserna i de ingångna avtalen utvecklas över tid, hur de upphandlar, utvecklar och förvaltar sina avtal med sitt eget varukorgsindex. Det är ett eko-nomiskt mätetal som täcker hela verksamheten.

Tar hjälp avTar hjälp avvarukorgsindexvarukorgsindex

där en analys av siffrorna visar att det kan vara viktigt att försöka hitta nya leveran-törer. I det här fallet upphandlades fyra läke-medelsgrupper. I tre valdes samma leve-rantör som tidigare och priset blev samma som tidigare eller högre. I ett fall valdes en ny leverantör, vilket innebar ett pris som var 20 procent lägre än tidigare.

– Här indikerar siffrorna att det är viktigt att få in nya leverantörer i anbudsgivningen. Det är sådana slutsatser vi kan dra med hjälp av våra mätningar, säger Fredrik Laag.

Karin Peedu säger att hon ser varukorgen som ett verktyg med stora möjligheter.

– Det gäller inte bara för oss själva. Även hos andra organisationer fi nns ett stort sug efter den här formen av information. ■

Synligt. – Vi kan visa hur våra avtal utvecklas prismässigt över tid och hur vi upphandlar, ut-vecklar och förvaltar avtalen, säger Fredrik Laag.


Affärer


FÖRDJUPNING – NÄRINSL IVETS MÄTNINGAffärer

rik Nordesjö jobbar med in-köpsfrågor inom NCC Con-struction Sverige. Han sitter på huvudkontoret i Solna och är chef för en stabsgrupp som

jobbar med mätfrågor. Koncernen är stor och decentrali-

serad. Här görs dagligen mängder av inköp, drivs tusentals projekt och fattas mängder av inköpsbeslut. De fl esta av upphandlingarna sköts av lokalt place-rade inköpare. Mätningar görs regel-bundet. Några exempel är användning av inköpssystemen, vilka besparingar som görs och inköpsvolymer.

– Våra mätningar visar framför allt i vilken riktning vi utvecklas. De sätts sedan i relation till företagets strategier. Här är det viktigt att se till att föränd-ringar i företagets strategi motsvaras av förändringar i vad som mäts så att man inte fortsätter att mäta som tidigare. Men oavsett vad vi mäter är en mätning alltid en förenkling. Det måste man ha klart för sig, säger Erik Nordesjö.

Avtalslojaliteten synasAndra mätetal som har stor vikt är köp-beteendet i organisationen. Det vill säga hur avtalslojaliteten ser ut. Processrela-terade mätningar görs som visar hur an-vändarna jobbar med leverantörsbe-dömningar i inköpssystemet.

Det kan vara fråga om fi nansiella be-dömningar, gradering av leverantörens

kvalitetsnivå, miljötänkande och andra aspekter på leverantörens insats. Be-dömningarna kan göras lokalt eller cen-tralt, beroende på vem som har avtalet.

– Det är viktigt att se upp så att man inte hamnar i en situation där man mäter det som går att mäta. Eller att mä-tetalen blir för många. Det är viktigt att regelbundet göra rensningar. Just nu har vi en diskussion som väl närmast kan be-skrivas som back-to-basic. Här har vi precis initierat ett projekt där vi ska titta på vad som är viktigt att mäta och varför.

Mäter nya saker på nytt sättNCC jobbar med en långsiktig strategi kompletterad med årliga översyner. I arbetet ingår granskning av mätningar.

– Det har varit en mycket snabb ut-veckling på systemsidan under de se-naste tio åren som gör att vi kan mäta helt nya saker och på nytt sätt. Leveran-törsbedömningarna är ett exempel på det. Tidigare fi ck vi gå ut och manuellt fråga alla inköpare om bedömningen av leverantörer. Men rapporter som bygger på att man går ut och frågar användare fungerar inte i längden. Det är oerhört tungarbetat. Dessutom ska svaren matas in manuellt och det är mycket tidskrävande. Därför ska de mätningar vi gör i möjligaste mån vara oberoende av att vi går ut och frågar inköparna om information.

Med mätning tas fakta fram som

sedan kan användas i beslutsfattande. Det låter enkelt men är självklart mer eller mindre komplicerat. Dels kan de data som tas fram lida av olika kvalitets-brister, dels ger mätresultaten så gott som alltid utrymme för tolkning, även om informationen presenteras som hårda fakta.

– Det uppstår lätt diskussioner om de data vi har tagit fram verkligen är de mest intressanta, säger Erik Nordesjö.

Han menar att det ibland kan fi nnas skäl att ifrågasätta den information som har tagits fram. Dels kan det vara pro-blem i mätmetoderna, dels kan det handla om att ett projekt inte har ge-nomförts som det var tänkt.

Ställa frågan varför– Det blir lätt diskussioner om själva mätresultatet. Men här fi nns inga gen-vägar. Vi måste hela tiden jobba med systemen och med våra mätmetoder så att de blir säkrare och bättre.

Ett exempel är systemanvändningen där företaget har ett visst mål för att an-vända inköpssystemet.

– Vid mätning kanske vi upptäcker att användandet inte fungerar särskilt bra i en region. Då måste vi fråga oss varför. Inte bara utgå ifrån att de inte sköter sig. Det kan ju faktiskt vara fråga om ett projekt som inte är lämpat för systemet och som kräver att vi gör vissa juste-ringar. Vi måste agera klokt. ■

Mätresultatet –inte hela sanningen

NCCs mätningar visar i vilken riktning företaget utvecklas. Men mätandet är inte okomplicerat och väcker ofta frågor. Erik Nordesjö jobbar med mätfrågor. Han vet att mätresultaten så gott som alltid ger utrymme för tolkningar, även om informationen presenteras som hårda fakta.

E


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

” VI HAR PRECIS INITIERAT ETT PROJEKT DÄR VI SKA TITTA PÅ VAD SOM ÄR VIKTIGT ATT MÄTA OCH VARFÖR”

ERIK NORDESJÖNCC

E-HANDELSSYSTEM


Affärer


Affärer FÖRDJUPNING – MÄTNING AV KVALITET

Västerås stad mäter kvalite-ten på äldreomsorgen med hjälp av enkäter till pensio-närerna. Mätresultaten fungerar som ett viktigt stöd i det uppföljningsarbete som utförs av Berit Johans-son och hennes kollegor.

et var på 90-talet som synen på mät-ning började utvecklas bort från enbart ekonomi. Nu började även aspekter som medarbetare, kunder

och interna processer att mätas. Äldreomsorgen i Västerås stad använder

sig av fl era mätetal för att granska kvaliteten, både på individ- och verksamhetsnivå. Mät-ningarna på individnivå sker oftast via en-käter som skickas ut en gång per år.

– Den information som vi får via brukar-enkäter och andra uppföljningar har vi sedan som stöd när vi går vidare. Mätresultaten ger oss en bild av hur verksamheterna fungerar. Vi kan ställa följdfrågor och kritiskt granska verksamheten mot avtal när vi gör uppfölj-ningar, säger Berit Johansson, enhetschef på sociala nämndernas stab i Västerås stad.

I dag är mätning ett etablerat sätt att ar-beta och många organisationer jobbar sedan länge med att göra sin verksamhet synlig med stöd av olika mått på kvalitet. Västerås

stads enkäter bygger i huvudsak på frågor där pensionärerna graderar sin uppfattning enligt en given skala. Ofta fi nns också några öppna frågor med i enkäten. Resultaten av enkäterna är viktiga men räcket inte ensamt som mått i det uppföljningsarbete som ut-förs av Berit Johansson och hennes kollegor. De måste också kompletteras med besök för att bekräfta vad som fi nns bakom siffrorna i enkäten.

– Om vi får låga resultat på matsituationen i ett boende kan ett besök stärka bilden av en miljö som inte lever upp till målen. Då tittar vi på om matsalen är stökig, om maten är fi nt upplagd och om de äldre får stöd av perso-nalen när de äter.

Söker en röd trådDiskussioner förs regelbundet om enkä-ternas upplägg, innehåll och omfattning även om alltför drastiska förändringar inte kan göras i enkäterna eftersom utvecklingen då blir svår att följa över tid.

– Vi måste vara uppmärksamma på att inte frågorna blir för många. Frågor som har följts under en längre period kan det fi nnas skäl att ta bort, liksom frågor där betyget har varit högt under ett antal år.

En fråga är också hur resultaten av mät-ningarna ska kunna presenteras och spridas så att gemene man förstår vad de innebär.

– Vi måste hitta ett bra sätt att göra infor-mationen begriplig för kommande brukare så att de på ett enkelt sätt kan ta till sig infor-

mationen när det är dags att börja använda äldreomsorgens tjänster och välja utförare.

Hur resultatet ska hanteras i enhetens in-terna processer är också något som Berit Jo-hansson och hennes kollegor jobbar med.

– Vi strävar efter att hitta en röd tråd i det vi gör. Vi vill få till ett smidigt inre fl öde men det är inte helt enkelt.

Ansvaret för att enkäterna görs ligger på äldreomsorgens strateger. I nästa fas ska re-sultaten av enkäter och andra mätningar nå fram till Berit och hennes kollegor som gör uppföljningarna. Det ska helst ske med ett automatiskt fl öde som gör att information fi nns när det är dags för avtalsuppföljningar.

– Vi gör en plan över kommande uppfölj-ningar så att alla enheter vet när de ska leve-rera informationen till oss, men ibland fung-erar det inte. Vi kan till exempel inte planera för de tillfällen när det kommer oväntade in-dikationer utifrån på att det fi nns skevheter som vi snabbt måste agera på. Då förskjuts vår planering och rutinerna kan inte alltid följas.

Jämföra sig med andraBerit Johansson efterlyser också en möj-lighet att enkelt kunna jämföra stadens mät-resultat med andra kommuners.

– Det skulle vara bra om vi i vår verk-samhet skulle kunna se hur vi ligger till jäm-fört med andra i landet. Det skulle vara ett bra stöd i arbetet om vi kunde sätta våra mät-ningar i relation till andras resultat. ■

Enkäter Enkäter till äldretill äldrePensionärer tycker till om kvalitetenPensionärer tycker till om kvaliteten

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Lägeskoll. – Det skulle vara bra om vår verk-samhet kunde jämföras med andra i landet, säger Berit Johansson.

D

ENER

GI VÄNLIG LOKAL

ENER

GIANPASSAD LOKA

L


Affärer INKÖPSANALYS


Affärer

Med stöd av sitt nya system för inköps-analys kan Helsing-borgs stad analysera sina inköp baserat på det som verkligen har köpts in, i stället för att luta sig mot uppgifter i bokföringssystemet. Enligt upphandlings-chefen Henrik Karlsson ger det staden helt nya möjligheter att överblicka inköpen.TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

» I HELSINGBORGS STAD pågår just nu arbetet med att införa ett nytt system för inköps-analys. Staden är först ut i Sverige med lös-ningen som enligt plan ska vara i full drift i oktober.

De första testintegrationerna gjordes redan i våras och upphandlingschefen Henrik Karlsson har stora förväntningar på systemet.

– Det här kommer att bli ett jättekliv för oss och ge oss helt nya möjligheter att över-blicka vad vi köper. Vi kommer att få en tydlig bild av inriktningen på våra inköp, vad vi behöver jobba med, var vi bör lägga våra resurser och vilka prioriteringar som måste göras, säger han.

Med stöd av systemet går det att ta fram information om alla gjorda inköp ända ner på enhetsnivå. Det innebär att de inköp som till exempel har gjorts av kommunens för-skolor kan plockas ut och analyseras. Avtals-trohet kommer att kunna mätas på artikel-nivå.

Systemet är ett analysverktyg, inte ett re-dovisningssystem. Det hanterar alla fakturor från leverantörer som har e-fakturor, även de som inte är anslutna till e-handel. Det ger

Helsingborg investerar i analysverktyg

Lättaresynainköpen

Henrik Karlsson och hans kollegor möjlig-heter att vid behov analysera stadens inköp utifrån det som verkligen köps in, inte det som konteras i bokföringssystemet. Det gäller såväl varor som tjänster.

Koder på internationellt vis– De fl esta kontrollerar sina inköp baserat på kontering. Om kaffe fi nns med på fakturan slinker det lätt med som kontorsmaterial

trots att kaffe egentligen ligger på ett annat avtal. Sådant kommer vi att kunna undvika med det nya systemet, säger Henrik Karlsson.

Principen bygger på att systemet tar de olika artikelnamnen på e-fakturan och ger dem koder enligt en internationell kodstruktur. Tillförlitligheten i systemet bygger på att fakturorna innehåller rätt in-formation.

Enklare komma åt. – Nu får vi möjligheter att göra uppföljningar som vi tidigare bara kunde dröm-ma om, säger Henrik Karlsson.


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Gör ni inköpsanalyser?

Madeleine Axberg, upphandlingschef, KTH– Vi gör inköpsanalyser genom att hämta inköps-statistik från EFH (elektro-niska fakturor) per konto. Vi delar in informationen i produktområden alterna-tivt produktgrupper och analyserar vad som har köpts. Informationen används som underlag till var vi ska göra våra insatser för att minska direktupp-handlingarna och i stället få till ramavtal, men vi använder den även för andra behov.

Mikael Blomberg, upphandlingschef, Huddinge kommun– Vi gör alltid en analys, givetvis mer eller mindre ingående beroende på volym och sakområde. Det vi främst tittar på är köphis-torik och möjlig konkurrens på marknaden.

Christer Johansson, upphandlingschef, Vara kommun– Tyvärr genomför vi inte uppföljningar i den omfatt-ning som vi borde göra. Det är en resursbrist som jag tror att vi delar med många andra kommuner.

ser det inte som något problem på sikt. I längden fi nns inget alternativ till e-fakturor och vi ser inte heller något motstånd från le-verantörerna.

Systemet för inköpsanalys har funnits i drift i Danmark i ungefär två och ett halvt år, med mycket goda resultat, berättar Henrik Karlsson.

– Nu får vi möjligheter att göra uppfölj-ningar som vi tidigare bara kunde drömma om. Men det kräver förstås att vi gör rätt saker, att vi verkligen jobbar med den infor-mation som kommer ut ur systemet för att förändra beteenden i organisationen. Det är en nyckelfråga, menar han.

Systemet för inköpsanalys är webbaserat och Helsingborgs stad betalar en årlig licensavgift för användandet. ■

Felaktiga särskrivningar måste undvikas. Skrivs ”vetemjöl” som ”vete mjöl” tror sys-temet att staden har köpt in vete och mjöl och klassifi ceringen blir därmed felaktig.

– Systemet kan visserligen hantera det men det kan leda till komplikationer och vi räknar med en viss inkörnings- och lärope-riod innan vi får tillräckligt hög träffsäkerhet i hanteringen, säger Henrik Karlsson.

Andelen e-fakturor är en annan viktig pa-

rameter för att informationen ska bli så kor-rekt som möjligt.

Fler e-fakturor behövs– I dag är cirka 40 procent av våra fakturor elektroniska, men vi behöver komma upp i 70–80 procent för att få information med rätt tillförlitlighet. Här måste vi lägga större kraft på att öka andelen e-fakturor. Det kommer förmodligen att ta något år, men jag

Foto

: Bo

No

rdlin


Affärer LIVSMEDELSUPPHANDLING


Affärer

Köpermatpå nytt sätt

Nöjd. –Vi åkte på en över-

prövning och måste göra om den ena delen

av upphandlingen. Men vi gläder oss åt att domsto-len godkände koncep-

tet, säger Ronny Oldervång.

Foto

: Bo

No

rdlin


» ATT UTVECKLA NYTT kan kosta på. Det blir gärna många timmars extrajobb och inte sällan är det två steg fram och ett steg till-baka. Är man upphandlare svävar dessutom överprövningsspöket över alltihop.

Det vet Ronny Odervång, upphandlings-chef i Trollhättans stad. Men det är ett pris han och de andra upphandlarna är beredda att betala.

– Vi strävar efter att utveckla lösningar som ska gynna den goda affären. Vi vill vara så affärsmässiga som möjligt, förklarar han.

Det är också den goda affären som är målet bakom den livsmedelsupphandling som Trollhättan genomförde under förra hösten. Den skedde i ett samarbete med sex andra kommuner, bland andra Vänersborg och Strömstad. I sin vilja att förändra en re-lativt statisk marknad med få stora aktörer använde sig upphand-lingsavdelningen av ett nytt grepp, när mat till skolor och äldre-boenden skulle upp-handlas delades upp-handlingen i två delar.

Det innebar att maten upphandlades di-rekt av producenterna medan grossist-tjänsten upphandlades separat av grossistfö-retagen.

– Det här är en lösning som inte funnits ti-digare. Den är ett mellanting mellan en tra-ditionell livsmedelsupphandling och tredje-partslogistik, säger Ronny Odervång.

Prisbelönt idé står modellIdén till upplägget kom via den tidigare livs-medelsupphandling som Trollhättan ge-nomförde tillsammans med en rad samar-betskommuner under 2008. Den upphand-lingen blev inte bara blev prisbelönt, den bidrog också med en hel del förändringar i arbetssätt för de inblandade kökens per-sonal.

En av de stora förändringarna var en ökad delaktighet i arbetet genom ett nära samar-bete med grossisten Svensk Cater. När den

nya upphandlingen av mat började förbe-redas under 2011 var kostcheferna, som nu ingick i referensgruppen, klara över att de ville fortsätta att arbeta med samma höga grad av delaktighet även under kommande avtalsperiod.

– Ett viktigt önskemål från min sida var också att skapa konkurrens även under av-talsperioden. Tanken var att det skulle ge oss bättre kontroll av både kvalitet och pris på maten, säger Ronny Odervång.

Tvådelad upphandlingUpphandlingsavdelningen fi ck i uppdrag att försöka ta fram en lösning utifrån de ut-gångspunkterna och lanserade alltså idén om en tvådelad upphandling där produk-terna upphandlades för sig och grossisten

för sig. När det gällde upphandlingen av livsmedel slogs den isär och produkterna delades upp i fl era varukorgar.

– Om en producent ville offerera enbart på en enda position

gick det bra. Vi öppnade för alla på mark-naden som var intresserade av att delta.

Samtliga producenter som lämnade anbud på godkända produkter antogs och blev i och med det kvalifi cerade att få delta i en andra konkurrensutsättning där en antagen pro-dukt upphandlas för en period på tre till sex månader, med möjlighet till förlängning på tre plus tre månader.

Den produkt som vinner den andra kon-kurrensutsättningen kommer sedan att ligga på positionen och vara den som kommu-nerna styr emot i sina beställningar. Upp-handlingen av produkter gav cirka 15 anbud.

Även grossisterna Servera och Menigo valde att lämna anbud på produktnivå. Bland övriga anbudslämnare fi nns stora produ-center som Scan, Findus och Procordia och mindre aktörer som Tage Lindblom och Feldts fi sk.

Upphandlingens upplägg innebar vidare

Nils Berntsson, marknadsdirektör på grossistföretaget Martin och Servera, överprövade Trollhättans stads livsme-delsupphandling. Varför?

– Huvudorsaken är att man ställer krav på en så kallad omlastningsplats inom en och en halv timmes färdväg från Trollhättans centrum. Enligt vår mening är en omlast-ningsplats av den dimensionen ett regelrätt grossistlager. Vår uppfattning är att kravet strider mot LOU och att det diskriminerar de potentiella leverantörer som inte har ett sådant lager.

Domstolen gav er rätt till vissa delar när det gäller grossistdelen av upphand-lingen och Trollhättan måste nu göra om upphandlingen. Några kommentarer?

– Kammarrätten ogillade kommunens överklagande och beviljade inte prövnings-tillstånd. Det innebär att förvaltningsdom-stolens besked om att upphandlingen ska göras om gäller. Kommunen tycks inte res-pektera domen och har vad vi förstår därmed gjort en otillåten direktupphandling, vilket vi tycker är helt oacceptabelt.

Kan du se något positivt med att Troll-hättan försöker tänka i nya banor när det gäller upphandling av livsmedel?

– Det är väl bra att man prövar nya former för upphandling men här kan vi inte se eller förstå fördelarna för kommunen. Vår upp-fattning är att skattebetalarna i Trollhättan, med den lösning som föreslås, kommer att få betala ett högre pris för sina måltider än ti-digare. Det blir dyrare för kommunen ef-tersom skall-kravet på omlastningscentral inom en och en halv timmes färdväg be-gränsar antalet möjliga anbudsgivare.

Överprövningar är för oss en sista utväg att reagera på när viktiga principer i LOU, till exempel likabehandling, äventyras. Vi hoppas att förslaget om en ny upphandlings-myndighet med syfte att stödja och övervaka praktisk tillämpning av LOU och offentlig upphandling kan bli verklighet. Ett av syf-tena med en sådan myndighet är att mini-mera överprövningar och säkerställa bästa möjliga utnyttjande av skattepengar. ■

Maten köps för sig och grossisten för sig. Troll-hättans stad banar väg för en ny form av livs-medelsupphandling. Lösningen väcker stor nyfi kenhet, men också motstånd. Trots över-prövning tänker Ronny Odervång fortsätta på den inslagna vägen. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

”Överprövning en sista utväg”

Överprövar. Nils Berntsson ogillar omlastnings-platsen.

” DET ÄR FAKTISKT BRA FÖR OSS – NU FÅR VI TESTA UPPLÄGGET I PRAKTIKEN”


Affärer


att grossisternas roll framför allt kom att handla om logistik. De fi ck lämna anbud på ett åtagande som innebar att de skulle an-svara för att beställa hem varor från produ-centerna, lagerhålla och leverera till bestäl-larna. Det skedde i en lägstaprisupphandling där tre grossister antogs för utvärdering och sedan rangordnades på basis av pris.

– Fördelen med det här upplägget är att vi kan ha avtal med många producenter men bara använda oss av ett företag för leveran-serna. I vår grundsyn ingick också att anta tre grossister för att slippa göra en ny upp-handling om inte ettan lever upp till våra krav. Då kan vi i stället låta tvåan ta över grossistverksamheten.

Enligt upplägget baseras grossistens er-sättning för uppdraget på ett pålägg räknat i procent på produkternas pris.

Bakslag i förvaltningsrättenUpphandlingen, som är värd ungefär 90 mil-joner kronor, publicerades under våren 2011. I maj lämnade Servera in en överprövning och i oktober meddelade Förvaltningsrätten i Göteborg att grossistdelen av upphand-lingen måste göras om. Det var självklart ett

bakslag men Ronny Odervång är ändå po-sitiv.

– Vi åkte visserligen på en överprövning och måste göra om den ena delen av upp-handlingen men vi gläder oss framför allt åt att domstolen godkände konceptet. Att vi har fått klartecken för upplägget med en uppdelning av upphandlingen. Inget i domen säger att vi måste frångå det grund-läggande tankesättet.

Förvaltningsrätten skriver att upphand-lingen brister i likabehandling, transparens och förutsebarhet i fråga om utvärderingen av grossisterna då utvärderingen sker utifrån ”en form av fi ktiv prisnivå”, det vill säga att framtida volymer inte kan baseras på tidi-gare års statistik. Domstolen anser också att ett bolags nettopriser kan utläsas av uträk-ningen och att affärshemligheter kan röjas. Det är konkurrensbegränsande och strider mot proportionalitetsprincipen.

– Domstolens invändningar kan vi rätta till i den nya upphandlingen. Där kan vi göra de justeringar som krävs och sedan gå vidare med det upplägg som vi har tagit fram, säger Ronny Odervång.

Men trots krav på att upphandlingen

delvis ska göras om måste kommunernas barn och äldre ha mat och därför gjordes en tillfällig lösning via förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Det är den ti-digare grossisten som får fungera som över-gångslösning under de maximalt 25 må-nader som det tillfälliga avtalet löper. Avtal är även tecknat med tolv producenter.

Test i praktiken– Det är faktiskt bra för oss. Nu får vi en möj-lighet att testa hur upplägget fungerar i praktiken, säger Ronny Odervång.

Även övergångslösningen överprövades. Här fi ck Trollhättan rätt att gå vidare med sitt upplägg och överprövningen avslogs.

Trots backning i domstol tror Ronny Oder-vång på den här modellen och samtliga in-blandade kommuner vill absolut fortsätta på den inslagna vägen.

– Det är en lösning som vi tror på. Det är ett mycket bra affärsupplägg. ■

De här kommunerna ingår: Vänersborg, Tanum, Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Ström-stad och Trollhättans stad.

L IVSMEDELSUPPHANDLINGAffärer


Vad hände sen?


Upphandling24 har under åren publicerat nyheter och berättat om olika aktörers planer och ambitioner. I en artikelserie söker vi sva-ret: Vad blev det av dem?

Upphandling24 nummer 10 2008.

» DET VAR SVERIGES Offentliga In-köpare, SOI, som 2008 bildade en arbetsgrupp för att ta fram gemensamma nyckeltal för of-

fentlig upphandling. Initiativta-gare var SOIs ordförande Lis-beth Johnson.

– Det blev ingenting eftersom

Platt fall med försök att defi niera nyckeltalNyckeltal är viktiga för att kunna mäta och effektivisera offentlig upphandling, det är de fl esta överens om. Men alla upphand-lande enheter mäter olika och därför miss-lyckades försöket att ta fram gemensam-ma nyckeltal. TEXT: MATS BRANDON

Upphandling24 nummer 10 2008

Den offentliga sektorn måste hitta metoder för att mäta sin in-köpseffektivitet, för att kunna förbättra sina affärer. Det menar SOI, som nu inleder ett arbete med att ta fram nyckeltal för den offentliga upphand-lingen. TEXT: EVA WENSTRÖM

ETT ARBETE MED » att ta fram nyckeltal för den offentliga upphandlingen har påbörjats. Ini-tiativtagare är Sveriges Offentliga Inköpares (SOI) ordförande Lisbeth Johnson, som också är upphandlingschef i Halmstad kommun.– Upprinnelsen till det hela var egentligen Konkurrensverkets rapport ”Vad kan offent-liga beställare lära sig av privata?”, säger Lis-beth Johnson.

Flera av slutsatserna i rapporten stämmer med Lisbeth Johnsons egen uppfattning, till exempel att kommunikationen mellan b

NYCKEska ge

U24-10 Nyckeltal-NY_kr.indd 40

08-11-27 14.35.30

alla hade för spretiga önskemål. Arbetsgruppen lever vidare i olika konstellationer men SOI arbetar inte med det, säger hon.

Ambitionen var dels att sam-manställa de olika nyckeltal som redan används av olika upp-handlande enheter, dels defi -niera vad som kan mätas fram-över – till exempel olika varor och tjänster som lätt kan jäm-föras – och även att kunna följa upp avtals- och sortimentstro-heten.

Egna nyckeltalLisbeth Johnson, som förutom ordförande i SOI också är upp-handlingschef på Halmstad kommun, konstaterar:

– Varje organisation har sina egna nyckeltal och egna mål. Det kan variera, man mäter det som är intressant just då. Det gick inte ens att mäta antalet upp-handlingar som görs per upp-handlare. Man delade upp på olika sätt, olika upphandlingar var olika svåra.

Vad mäter ni i Halmstad kommun?

– Vi mäter hur mycket beställ-ningar som vi lägger elektro-niskt. Sedan mäter vi den ekono-miska effekten av varje upp-handling, hur mycket pengar vi sparar i kronor och ören i varje upphandling.

– Det är intressant att veta för vår ledning. ■

siffror och därför är det viktigt att få ett ro-bust och vederhäftigt underlag till exempel i form av statistik, anser Lisbeth Johnson.

Ett behov av nyckeltalMånga har åsikter om den offentliga upp-handlingen, om regelverkets förträffl ighet eller hämmande funktion, om behovet av ny lagstiftning, om gränsvärden för direktupp-handling, om konkurrenssituationen och de små företagens möjligheter att få uppdrag, menar Lisbeth Johnson.

– Jag har ibland för min egen del känt behov av nyckeltal, till exempel i situationer där vi funderar på om vi kan förlänga ett avtal eller om det fi nns indikationer på att vi borde göra en ny upphandling.

Att jämföra priser som olika upphand-lande enheter gör för likvärdiga produkter, speciellt för varor och tjänster som köps från ramavtal, kan vara en enkel metod, menar Lisbeth Johnson. Vad har andra kommuner, landsting eller myndigheter fått för pris på till exempel en liter ekologisk mellanmjölk eller en minuts mobilsamtal?

Viktigt att mätaLisbeth Johnson skulle vilja att någon myn-dighet eller organisation kunde ta på sig uppdraget att ta fram statistik inom upp-handlingsområdet.

– Vi måste hitta jämförelsetal, och vi måste veta hur effektiva vi är Mäter vi aldrig får vi

I somras skrev hon en ledare på SOI:s hemsida om detta och poängterade bland annat att man måste börja mäta inköpseffek-tiviteten och att metoder måste utvecklas för att kunna värdera de affärer som görs. Hon uppmanade medlemmarna att lämna förslag, och utifrån de tiotal svar som kom in har nu en arbetsgrupp bildats inom SOI.

I startgroparnaEn av de medlemmar som svarade på Lisbeth Johnsons uppmaning var Carina Sundgren, ekonom på Piteå kommun. Hon driver nu arbetet med nyckeltalen vidare.

Den nybildade arbetsgruppen består av representanter från kommunerna Piteå, Halmstad, Växjö, Östersund, Kungälv, Gö-teborg Skövde Tyresö och Trollhättans

– Jag tycker det är viktigt att vi först ser vad som fi nns. Vad är det vi mäter i dag? säger Carina Sundgren.

När det arbetet är gjort ska gruppen gå vi-dare och se vad som sedan ska mätas. Även Carina Sundgren poängterar vikten av att veta om man gör en bra affär och att kunna lära av dem som lyckats med det.

Finns mycket pengar att sparaSpeciellt två saker ser Carina Sundgren som särskilt viktiga att kunna mäta. Det ena är priset, det andra är om man faktiskt handlar utefter det avtal som fi nns.

– Jag kan tänka mig en enkel varukorg av artiklar med dagens priser, som går att jäm-föra. Det ger självklart ingen heltäckande bild men det är en början Vi måste också

ELTALAFFÄRERge bättre

– Vi måste hitta jämförelsetal, och vi måste veta hur effektiva vi är. Mäter vi aldrig, får vi ju heller aldrig reda på det, säger Lisbeth Johnson, ordförande för SOI.

Foto

: Da

n-Å

ke W

äliv

aa

ra

U24-10 Nyckeltal-NY_kr.indd 41 08-11-27 14.35.38

För många önskemål. – Det blev inga gemensamma nyckeltal, säger Lisbeth Johnson.


Affärer INGA ANBUD


Affärer

It-chef Lars Hagström på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, är be-kymrad. I mars avropade han på Kam-markollegiets ramavtal för it-drift-tjänster 2010 på området helhetsdrift. I april skedde offertöppningen. Till sin stora förvåning kunde myndighetens

registrator då konstatera att inte ett enda anbud hade kommit in.

Lars Hagström var om möjligt ännu mer förvånad. Han hade gjort allt rätt inför av-ropet, bjudit in till informationsmöte och dessutom hört fl era leverantörer säga att det var en mycket intressant affär. Ändå var re-sultatet noll anbud.

– Jag har faktiskt aldrig varit med om något liknande, suckar han.

Men Lars Hagström är inte ensam. Både Karin Jortfelt, inköps- och upphandlings-samordnare på Kungliga Biblioteket i Stock-holm, och Matts Bergwall, systemansvarig på Luftfartsverket i Norrköping, vittnar om avrop som har gett bara några enstaka svar, eller inga svar alls.

Karin Jortfelt försökte under våren an-vända Kammarkollegiets ramavtal för it-konsulttjänster. Av de sju ramavtalsleveran-törerna hörde två av sig för att meddela att

de varken hade tid eller möjlighet att komma in med anbud. Fyra hörde inte av sig över huvud taget. En kom in med anbud.

– Jag fi ck avbryta avropet och i stället gå ut i en öppen upphandling. Det innebär att vi är nästan två månader försenade, konstaterar hon.

Matts Bergwall på Luftfartsverket fi ck bara in ett svar när han avropade på Kam-markollegiets it-driftavtal. Han tog tjuren vid hornen och ringde upp leverantörerna för att ta reda på varför de inte svarade.

– Jag fi ck olika svar. Någon sade sig ha för många förfrågningar, hos en leverantör sak-nades rätt team och en tredje prioriterade annat, säger han.

Något måste görasHos myndigheterna är frustrationen förstås stor och på Kammarkollegiet, som ligger bakom ramavtalen, växer insikten om att något måste göras.

– Leverantörerna har kämpat hårt för att bli ramavtalsleverantörer. Att de sedan väljer att inte lämna anbud är märkligt, säger Per-Erik Andersson, ramavtalsansvarig på Kam-markollegiet.

Det var också Per-Erik Andersson som

Lars Hagström på ISF kontaktade när han hade konstaterat att hans avrop på it-drift-tjänster inte hade gett ett enda svar.

Han ringde upp Kammarkollegiet för att få ett utomstående öga som tittade på för-frågningsunderlaget. Det kunde ju faktiskt vara så att de uteblivna svaren berodde på brister i skrivningarna.

Men Per-Erik Andersson konstaterar att avropsunderlaget var mycket väl utfört.

– Det fi nns inga bra skäl att inte offerera och nu ska vi kontakta ramavtalsleverantö-rerna för att försöka klara ut varför de inte har svarat, säger han.

Men Kammarkollegiet stannar inte med den insatsen. Myndigheten tar ett vidare grepp och har gett sina revisorer i uppdrag att titta på vilka avrop som ramavtalsleve-rantörerna har besvarat.

– Upptäcker vi att det inte fi nns några rim-liga skäl till att de har valt att avstå kan vi be-gära förtida upphävande av avtal, förklarar Per-Erik Andersson.

Att listas som ramavtalsleverantör innebär inte att leverantörerna är skyldiga att alltid lämna anbud, lika lite som myndigheterna måste specifi cera exakt vad, när och hur mycket de kommer att köpa.

Tungt. – Jag har faktiskt aldrig varit med om något liknande, suckar Lars Hagström bekymrat.


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

– Självklart fi nns det utrymme för leveran-törerna att vid enstaka tillfällen hänvisa till kapacitetsbrist, men det får inte ske gång efter gång. Gör man det uppfyller man inte kvalifi ceringsvillkoren och ska inte fi nnas med som ramavtalsleverantör. Enligt avtals-villkoren ska levrantörerna hålla leveranska-pacitet, svara på avrop och se offentlig sektor som en prioriterad kund. I annat fall kan de lyftas bort som ramavtalsleverantör, säger Per-Erik Andersson.

Komplicerade krav kan vara ett skälVilka är då skälen till det växande problemet med uteblivna anbud? Per-Erik Andersson menar att förklaringarna är fl era. Det kan faktiskt vara så att myndigheterna ibland själva bäddar för dålig utdelning på sina avrop genom snäva skrivningar och allt för högt ställda krav. I ett sådant läge väljer leve-rantören hellre att engagera sig i andra af-färer.

Ulf Nygren, marknadsdirektör inom of-fentlig sektor på it-konsulten Tieto, som är en av de stora ramavtalsleverantörerna, ger ytterligare en förklaring.

Han pekar på att det ibland kan vara mycket komplicerade och omfattande för-

frågningsunderlag för ganska små affärer ur de stora leverantörernas perspektiv.

– Från vår sida försöker vi ändå uppföra oss som folk och berätta att vi inte tänker svara på avropet och varför, säger han.

Ulf Nygren menar också att väldigt högt ställda krav på leverantörerna kan vara ett problem.

– Uteblivna anbud är inte alltid brist på in-tresse från leverantörerna. Ibland handlar det snarare om att anbudsgivare sållas bort genom höga krav på referenser och andra villkor som måste vara uppfyllda.

Men att vissa myndigheter ställer för höga eller för komplicerade krav i mindre affärer är inte ensamt gångbart som förklaring till uteblivna avropssvar.

Även större organisationer än ISF och Kungliga Biblioteket har drabbats. Per-Erik Andersson nämner Region Skåne som avro-pade på it-driftavtalet under våren 2010 och som fi ck svar från ungefär hälften av ramav-talsleverantörerna.

– En sådan stor organisation borde gi-vetvis ha fått in tio av tio möjliga svar, men så ser det uppenbarligen inte ut, säger han.

Det fi nns också en affärsmässig sida av saken. Mats Lindbäck är konsult och upp-

handlingsexpert. Han har varit delaktig i Kammarkollegiets arbete med att ta fram ramavtalet för it-drifttjänster.

– Leverantörerna gör kalkyler och räknar på om det är värt att lägga anbud. I kalkylen ställs möjligheterna att vinna affären mot den nedlagda tiden för att ta fram anbud. I vissa fall kan det vara fråga om tusentals mantimmar. I det ljuset kan det vara en myn-dighets storlek som avgör. Det är ett logiskt beteende ur affärsmässig synvinkel, säger han.

Ulf Nygren på Tieto bekräftar den bilden. – Dels är vi tvungna att välja var vi sätter

in våra resurser. Dels måste vi ha folk som kan göra jobbet. Har vi en jättestor affär värd en miljard och ställer den mot en mindre affär värd en miljon väljer vi förstås den större affären.

Vill ha förklaringEn sådan förklaring låter begriplig men är förstås svår att tugga i sig för den myndighet som blir utan anbud. Karin Jortfelt på Kung-liga Biblioteket vill gärna se att det ställs tyd-liga krav på att de utsedda ramavtalsleveran-törerna måste ange varför de inte tänker svara på avrop.

Tio utsedda ramavtalsleverantörer men ingen som lämnar anbud. Det drabbade ISF när myndigheten avropade på Kammarkollegiets ramavtal för helhetsdrift av it-tjänster i våras. Och myndigheten är inte ensam. Andra har liknande erfarenheter. Nu har Kammarkolle-giet bestämt sig för att titta närmare på frågan. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Trots tio försök

– INGET KÖP


Affärer INGA ANBUD


Affärer

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

nordea.se

Tjäna pengar på pengarAtt in- och utbetalningar fungerar smidigt kan spara både tid och pengar. Ja, ni kan till och med tjäna pengar på att ha ett fungerande och effektivt flöde. Med tjänsten Total IN får ni alla inkommande betalningar levererade på en och samma fil och automatiskt avprickade – oavsett om det är PlusGiro-, Bankgiro- eller utlands-betalningar. Den tjänsten får ni bara hos oss. Och behöver ni hjälp, så finns vi ett samtal bort.

Låt oss berätta mer om hur vi kan stå till tjänst!Välkommen in eller hör av dig till er kontakt-person.

Gör det möjligt

Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

– Någon form av uppföljning måste göras. Annars får ju inte Kammarkollegiet veta hur det ligger till, säger hon.

Även Mats Lindbäck menar att det fi nns möjligheter att spetsa till ramavtalen och kräva att leverantören ska ge ett formellt svar på varför de väljer att inte lämna anbud. Att införa sanktioner i ramavtalen är också ett alternativ.

Nästan bara stora bolag listadeBrist på mindre företag bland de utsedda ramavtalsleverantörerna är en annan syn-punkt som lyfts fram som förklaring till de uteblivna affärerna. I dag är det i stort sett bara stora bolag som är listade. Men här säger Per-Erik Andersson på Kammarkolle-giet att fl era av de bolag som fi nns med som ramavtalsleverantörer på it-driftavtalet har sagt sig vara intresserade av att jobba även med mindre myndigheter. Mats Lindbäck säger att alternativ som ibland lyfts fram är ett avtalsområde enbart för små kunder som ska locka mindre leverantörer.

– Men det är inte så enkelt som det låter. Frågan är om det ens är möjligt med kon-struktioner som verkligen leder till avtal med mindre bolag för små kunder, utan att

de stora bolagen lägger beslag på ramav-talen. Det spricker förmodligen på likabe-handlingsprincipen, säger han.

Myndighet kan också göra saker på egen hand för att locka leverantörer att komma in med anbud. Mats Lindbäck framhåller vikten av att inte ställa så kolossala krav.

– Ju mer underlag en anbudsgivare måste ta fram, desto svårare blir det att få anbud. Det handlar i stället om att ställa krav på rätt sätt, säger han.

Anbudsgivarna bör dessutom få ordentligt med tid på sig att ta fram sina anbud. En liten myndighet kan även bjuda in leverantörerna och berätta vad som är på gång, vilka förut-sättningar som gäller och hur tidplanen ser ut.

Precis som Lars Högström på ISF gjorde – med känt resultat. Till årsskiftet måste han, sina noll anbud till trots, ha en ny hel-hetsleverantör på plats och hur det ska gå till är fortfarande oklart.

– Jag har jobbat i den här branschen i nästan 30 år, bland annat på PPM, men faktum är att jag aldrig har upplevt en sådan här situation tidigare. Nu hoppas jag att Kammarkollegiets initiativ ska hjälpa oss att komma vidare. ■

Avtal kan sägas upp. Kammarkollegiet har gett sina revisorer i uppdrag att titta på vilka avrop som ramavtalsleverantörerna har besvarat. – Upptäcker vi att det inte fi nns några rimliga skäl till att de har valt att avstå kan vi begära förtida upphävande av avtal, förklarar Per-Erik Andersson.

16 oktober 2012 Bygg och anläggningEn heldag med fokus på upphandling inom bygg och anläggning.

7 november 2012 Göteborg En komplett upphandlingskonferens i Göteborg. Heldag med separata spår för upphandlare och leverantörer.

29 november 2012 LivsmedelFör fjärde året i rad samlas upphandlare och kostansvariga för att ta del av lyckade livsmedelsupphandlingar.

6 februari 2013 MalmöEn komplett upphandlingskonferens i Malmö.

27 februari 2013 TjänsteupphandlingarLyckade lösningar för att upphandla alla typer av tjänster

10 april 2013 It i skolanFokus både på den nya it-baserade pedagogiken och affären.

24 april 2013 Bygg och anläggning

19 september 2013 Upphandla it

10 oktober 2013 Miljökrav och sociala krvSå ställer du och följer upp relevanta miljökrav och sociala krav i upphandlingar

19 november 2013 LivsmedelMötesplatsen för kostansvariga och upphandlare – för femte året.

28 november 2013 GöteborgEn komplett upphandlingskonferens i Göteborg.

161116 ooktktktktkttk ooboboooooo er 22010112222 22222 BBBBBByyyyyyyyyyggggggggggggggggggggg oooocccccchhhhhhhhh aaannnlllläääägggggnninnnngggggggggEnEnEn hhheleldadagg meedddd fof kkus åpå upphha dndliilingg inom bybbyygggggg och anllläägäggng ing.

77 novev mbmbbereree 22201011222 GGöötteebboorrg

Upphandlings-konferenser

hösten 2012 och hela 2013

Mer info och anmälan:

www.uh24.se/konferens


Affärer RELATIV UTVÄRDERINGSMODELL


Affärer

» ENLIGT LOU OCH LUF fi nns två grunder för tilldelning av kontrakt, lägsta pris eller det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, en-ligt kapitel 12, paragraf 1 i LOU respektive LUF. När det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska antas krävs att förfrågningsun-derlaget innehåller en modell för att väga samman de olika kriterierna vid utvärde-ringen av anbuden.

Man brukar skilja på relativa utvärde-ringsmodeller, som innebär att anbud utvär-deras i förhållande till övriga inkomna anbud, och absoluta utvärderingsmodeller, som innebär att samtliga inkomna anbud ut-värderas genom att fi ktiva prispåslag eller prisavdrag görs beroende på hur väl anbudet uppfyller de olika utvärderingskriterierna.

De relativa utvärderingsmodellerna har fått mycket kritik på senare år. I forsknings-rapporter som publicerats av Konkur-rensverket har det påtalats att relativa mo-deller har brister och att absoluta utvärde-ringsmodeller är att föredra. Men de relativa upphandlingsmodellerna är fortfarande po-pulära bland offentliga inköpare. En orsak till de relativa modellernas popularitet är sanno-likt att de anses enkla att använda för in-köpare och lätta att förstå för anbudsgivare.

En svaghet är oförutsebarhetMen även om relativa utvärderingsmodeller är lätta att använda och förstå, är det knap-past lätt att förutse det resultat som model-lerna ger. Det är därför svårt för anbuds-givarna att veta vilken kombination av kva-litet, pris och övriga aspekter som är deras mest konkurrenskraftiga anbud, alltså vilken kombination som har bäst chans att vinna upphandlingen.

Det gör upphandlingar med relativa utvär-deringsmodeller oförutsebara. Det är nega-

tivt för alla parter – både för upphandlande enheter som måste acceptera anbud som egentligen inte är de ekonomiskt mest för-delaktiga – och för anbudsgivare som inte får rätt förutsättningar för att kunna lämna sina bästa anbud.

Grundproblemet med de relativa utvärde-ringsmodellerna är att det inte på förhand går att bedöma vilken faktisk vikt som ett ut-värderingskriterium får vid utvärderingen. Det normala är visserligen att utvärderings-kriteriernas viktning anges, och vid upp-handlingar över tröskelvärdena är det som

huvudregel ett lagkrav, men den vikt som kriterierna faktiskt får påverkas av hur an-buden är utformade.

En stor spridning i pris får exempelvis till följd att kvalitetskriterier får större vikt, och vice versa.

Osund strategisk anbudsgivningFörutom oförutsebarheten kan det även leda till osund strategisk anbudsgivning där en anbudsgivare lämnar ett anbud med exem-pelvis ett onormalt högt pris, vilket får till följd att priset får en lägre faktisk vikt än det

Leverantör Pris Kvalitet Prispoäng Kvalitetspoäng TotalpoängA 10 6 50 30 80B 15 10 33 50 83

Så här fungerar den relativa utvärderingsmodellenProblemen med den relativa utvärderingsmodellen kan illustreras med följande exempel. Vi utgår från en utvärderingsmodell där kriterierna pris och kvalitet har samma vikt (50 %).

Prispoäng beräknas så här: Prispoäng = lägstapris anbudspris

x 100 x 50 %

Kvalitetspoäng beräknas så här: Kvalitetspoäng = anbudskvalitet högsta kvalitet

x 100 x 50 %

Tredje anbudet påverkar utgången. Anbudsgivare A och B lämnar var sitt anbud enligt den översta tabellen. A har lägre kvalitet, men också lägre pris än B. Vilken leverantör har lämnat det ekono-miskt mest fördelaktiga anbudet? Svaret framgår av totalpoängen, den är högre för B. Utvärde-ringsmodellen identifi erar med andra ord B som vinnare, eftersom kvalitetsskillnaden kompenserar det högre priset. Om vi nu lägger till ett anbud från C, enligt den nedre tabellen, som offererar ett mycket högt pris och en kvalitet på 13, vilket är något högre än både A och B, inträffar det som bäst illustrerar den relativa utvärderingsmodellens svaghet. Nu vinner A och inte B.

Leverantör Pris Kvalitet Prispoäng Kvalitetspoäng TotalpoängA 10 6 50 23 73B 15 10 33 38 72C 40 13 13 50 63

Finska marknadsdomstolen ger grönt ljus för en förbättrad relativ utvärderingsmodell. Den tar visserligen inte bort alla svagheter som relativa utvärderingsmodeller har, men är ändå mycket bättre än de fl esta som används i Sverige. Det fi nns all anledning för svenska offent-liga inköpare, som inte vill övergå till absoluta utvärderingsmodeller, att ta till sig den fi nska modellen. TEXT: KARL LUNDVALL OCH KRISTIAN PEDERSEN

Finland kan rädda relativ utvärderingsmodell


1. Om antalet anbud är litet och/eller spridningen i pris eller kvalitet mellan an-buden är stor, är modellen olämplig. Det beror på att standardiseringen utgår från en så kallad normalfördelning – som passar sämre ju mer extrema värdena i upphand-lingen är. I Finland har föreslagits att mo-dellen inte bör användas om antalet anbud är lägre än fyra. Kanske är det en lämplig nivå, men framtida erfarenheter får utvisa vilken nivå som är bäst. I Finland anges i förfråg-ningsunderlagen vad som ska gälla, en annan modell eller att upphandlingen ska avbrytas, om det kommer in för få anbud.

2. Det kan vara svårt för leverantörer, in-köpare och domstolar att förstå modellen. En anledning till de relativa utvärderings-modellernas popularitet att de upplevs som enkla, och i det avseendet kan konstateras att den fi nska utvärderingsmodellen är mer komplex än många andra relativa utvärde-ringsmodeller. Det kan tala mot att den blir allmänt använd i Sverige.

Samtidigt anser vi att det främst är en pe-dagogisk fråga, det vill säga att de upphand-lare som vill använda modellen helt enkelt måste avsätta tid till att sätta sig in i hur mo-dellen fungerar. De måste också beskriva den tydligt i sina förfrågningsunderlag för att leverantörerna ska förstå och acceptera modellen.

Sverige bör testa modellenDessa svagheter till trots är vi positiva till modellen. Det fi nns egentligen inga skäl till varför den inte skulle kunna tillämpas av svenska offentliga inköpare som avsätter tid och resurser till att sätta sig in i hur mo-dellen fungerar och förklarar den på ett pe-dagogiskt sätt i förfrågningsunderlagen.

Dessutom är det, som alltid, naturligtvis viktigt med uppföljning, inte bara av resul-tatet av utvärderingen i en upphandling och hur utvärderingsmodellen fungerat utan även i ett senare skede av de upphandlade avtalen.

Vem vet, kanske är den fi nska utvärde-ringsmodellen faktiskt räddningen för de re-lativa utvärderingsmodellerna, om de nu förtjänar att räddas? ■

Karl Lundvall är ekonomie doktor och Senior Economist vid Copenhagen Econo-mics.

Kristian Pedersen är advokat och del-ägare i Advokatfi rman Delphi.

annars skulle ha haft i upphandlingen. Det kan en annan anbudsgivare, exempelvis ett företag i samma koncern, utnyttja för att få en fördel gentemot sina konkurrenter.

Kvalitet kompenserar högre prisSom framgår av tabellen är A en anbudsgi-vare med lägre kvalitet, men också lägre pris, jämfört med B. Frågan är vilken leverantör som, enligt utvärderingsmodellen, lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

Svaret framgår i den sista kolumnen – to-talpoängen är högre för leverantör B. Utvär-deringsmodellen identifi erar med andra ord B som vinnare i upphandlingen, eftersom kvalitetsskillnaden mer än ”väger upp” det högre priset.

Om vi nu i den här upphandlingen lägger till ett anbud från anbudsgivare C, se nedre tabellen på vänster sida, som offererar det högre priset 40 kronor och en kvalitet på 13, inträffar det som bäst illustrerar de relativa utvärderingsmodellernas inneboende svag-het. Nu vinner A i stället för B!

C placeras på sista plats i utvärderingen på grund av det höga priset, men det anmärk-ningsvärda är att anbudet från C förminskar betydelsen av kvalitetskriteriet i utvärde-ringen, vilket gör att utvärderingsmodellen utser en annan vinnare än om anbudet från C inte skulle ha inkommit.

Naturligtvis är det helt omöjligt för såväl anbudsgivare A som anbudsgivare B (om ingen av dem är i maskopi med C) att be-döma hur övriga anbud påverkar utvärde-ringen. Det är därför nästintill omöjligt för en anbudsgivare att på förhand bedöma vilken kombination av pris och kvalitet som är den mest konkurrenskraftiga, alltså ger störst möjlighet att vinna upphandlingen.

Finsk modell kan vara räddningenMen nu kanske räddningen för de relativa utvärderingsmodellerna har anlänt – från Finland.

Den fi nska marknadsdomstolen uttalade

nämligen under senhösten 2011 i en dom (mål MAO:460/11) att det var förenligt med den fi nska upphandlingslagstiftningen, som liksom den svenska bygger på EU-direktiv, att tillämpa en så kallad standardiserad re-lativ modell.

Idén är i grunden enkel. För att minska den påverkan som anbud som ändå inte kan vinna upphandlingen har på utvärderingen, normeras poängen för varje utvärderingskri-terium med standardavvikelsen (vilket är ett statistiskt spridningsmått).

Absoluta modeller fortfarande bästI exemplet nedan kommer den fi nska vari-anten till samma resultat som om anbud C inte inkommit. Det illustrerar den standardi-serade relativa utvärderingsmodellens styrka – att den är mindre känslig för anbud som inte kan vinna upphandlingen. Grund-problemet med de relativa utvärderingsmo-dellerna minskas därmed avsevärt med den fi nska utvärderingsmodellen, men pro-blemet, att ”fel” anbud vinner, är inte helt borta. Absoluta modeller är fortfarande bättre eftersom de inte påverkas av antalet anbud eller av anbud som inte kan vinna.

Men vilka är då argumenten mot den fi nska utvärderingsmodellen? I en genom-gång av 150 genomförda upphandlingar inom bygg och anläggning i Finland där ”vanliga” relativa utvärderingsmodeller an-vänts framkom att den inbördes ordningen mellan anbudsgivarna förändrades i 72 pro-cent av fallen. I en dryg tredjedel av fallen, 37 procent, blev dessutom vinnaren en annan anbudsgivare. Genomgången visar med andra ord att modellen faktiskt gör skillnad.

Två svagheterDen fi nska relativa utvärderingsmodellen är, när det gäller förutsebarheten, bättre än många andra typer av relativa utvärderings-modeller men inte riktigt lika bra som de ab-soluta utvärderingsmodellerna. Den fi nska modellen har framförallt två svagheter:

Leverantör Pris Kvalitet Prispoäng Kvalitetspoäng TotalpoängA 10 6 96 -104 -4B 15 10 7 9 8C 40 13 -103 95 -4

Så här fungerar den fi nska modellenDen standardiserade prispoängen i exemplet skulle beräknas så här:

Standardiserad prispoäng = prispoäng – genomsnittlig prispoäng standardavvikelsen x 100 x 50 %

Det ger följande resultat: Anbudsgivare B får högst poäng och vinner upphandlingen.

Tredje anbudet påverkar inte utgången. Den fi nska varianten av relativ utvärderingsmodell kom-mer till samma resultat som om anbud C inte inkommit i upphandlingen. Anbudsgivare B står som vinnare.

FRÅGOR & SVAR


Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för of-fentlig upphandling. Hon har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Annie Stålberg är miljö-ekonom och Miljöstyr-ningsrådets LCC-expert. Hon är projektledare för bland annat fordon och transporter samt energi-ansvarig. Hon är projekt-ledare för MSRs uppdrag från Energimyndigheten och hjälper offentlig sektor att energieffekti-visera genom att ställa avancerade energikrav i upphandling.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Du frågar, experterna svarar

Expertpanelen

Upphandlingsplan underlättar jobbet » Min upphandlingsavdelning tvingas jobba

mer och mer reaktivt eftersom vi får allt fl er uppdrag med kort framförhållning som vi måste hantera. Finns det några bra modeller eller ar-betssätt för att minska detta problem?

» BRISTEN PÅ FRAMFÖRHÅLLNING är ett återkom-mande problem för många inköpsorganisa-tioner. För att minska problemet börjar många upphandlande myndigheter att in-föra upphandlingsplaner. Dessa planer följs sedan olika strikt, men utgör åtminstone en grund som visar hur det kommande upp-handlingsbetet ska inriktas och fördelas.

Börja på avdelningarnaDe mest effektiva upphandlingsplanerna tar avstamp långt ner i organisationen, exem-pelvis på avdelningsnivå.

På den nivån analyserar avdelningarna själva behov av inköp och upphandlingar under en framtida tidsperiod. Ofta sker ar-betet i samverkan med en resurs från upp-handlingsavdelningen. Upphandlingsavdel-

ningen ansvarar sedan för att driva arbetet med att samla behoven på avdelningsnivå uppåt i organisationen. Det här arbetet sker vanligtvis i dialog med högre chefer.

När upphandlingsobjekt och önskade tid-planer är klargjorda kan upphandlingsavdel-ningen planera sitt arbete och sitt resurs-behov under en tid framöver, vanligtvis 12–18 månader. Upphandlingsplanen under-lättar även för organisatoriska enheter ut-anför upphandlingsavdelningen eftersom det blir tydligt för dem vid vilken tidpunkt resurser måste friställas för exempelvis kravformulering eller annat arbete i sam-band med upphandling.

När upphandlingsplanen tas fram kan upphandlingsavdelningen även identifi era möjligheter till samordning av upphand-lingsarbetet.

Syna befintliga avtalNär arbetet inleds med att ta fram en första upphandlingsplan måste man alltid börja med att titta på befi ntliga avtal i syfte att

hitta kontrakt som löper ut inom tidshori-sonten för upphandlingsplanen. Det innebär att redan det inledande arbetet med att ta fram en första upphandlingsplan är värde-fullt för organisationen då man får en över-blick över hur de befi ntliga kontrakten ser ut och hur dessa löper. Det är en insikt som för-vånande ofta saknas.

En viktig faktor för att lyckas med använd-ningen av en upphandlingsplan är att låta den vara ett levande och styrande dokument i det dagliga arbetet.

I vissa fall lägger man sin upphandlings-plan bredvid exempelvis budget eller pro-jektplaner och låter dem påverka varandra i syfte att hitta den mest lämpliga vägen framåt. Min erfarenhet är att man då når en väldigt stabil arbetssituation och dess-utom ett ur många aspekter optimalt resursutnyttjande.

Magnus Nilsson


LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

Magnus Nilsson är upp-handlingskonsult och leder Peak Procurements verksamhet. Peak Pro-curement hjälper företag och organisationer med alla typer av inköps- och upphandlingsarbete. Han har lång erfarenhet som upphandlingskon-sult och har tidigare arbetat på dåvarande tillsynsmyndigheten NOU och som inköpare på på Landstinget i Jämtland.

Magnus Josephson är utbildare och konsult spe-cialiserad på att hjälpa företag och myndigheter att göra bättre affärer med varandra utifrån LOUs reg-ler. Han är upphandlings-jurist i det egna bolaget Magnus Josephson AB och har ett förfl utet på Opic och NOU.

”Det är absolut inte okej att skriva

kravspecen så att bara ett företag kan lämna

anbud. Det strider mot LOU”

Fel utestänga alla företag utom ett » Ett universitet upphandlar en högteknologisk

produkt som alla i vår bransch säljer likvärdiga varianter av. Förfrågningsunderlaget innehåller bara skallkrav och har lägsta pris som urvalskri-terium. Utifrån skallkraven fi nner vi att endast ett företags produkt kan passa.

Vi vet att universitetet vill ha just det här företagets produkt. Vi har träffat dem och påtalat det men de säger att vi ska lägga ett anbud (sannolikt för syns skull) men det fi nns ingen annan leverantör än vår konkurrent som uppfyller alla skallkrav. Vi matchar endast en av sex punkter. Kraven är utan tvekan satta för att stänga oss och andra ute. Det fi nns inget av dessa krav som kan anses vara kritiskt för an-vändandet och resultatet av produkten. Vi tyck-er att kraven snarare borde ses som börkrav.

Följer universitetet verkligen LOU? Kan man göra så här?

» NEJ, DET ÄR absolut inte okej att skriva krav-specen så att bara ett företag kan lämna anbud, det står normalt sett i strid med LOU. Frågan är bara vad du kan och vill göra.

Du har fl era alternativ och du bör ta dem i en viss ordning. Stäm av med din chef så att denne också är med på noterna.

Steg 1: • Kontakta upphandlaren och fråga varför specen är skriven så att kraven bara passar en leverantör. Fortsätt sedan att förklara konsekvenserna av deras formuleringar:

• Bara ett företag kan lämna anbud = brott mot LOUs icke-diskrimineringsprincip. För-klara att ni sett fl era tidigare fall av samma karaktär som alla lett till överprövning där köparen förlorat målet. Köparen löper alltså stor risk att få göra om upphandlingen om någon överprövar.

• Det blir mycket högre pris om de skapar ett monopol = dålig affär. Detta argument ska du även framföra direkt till verksamhets-chefen som är den som normalt får betala ka-laset.

• Visa vilka lösningar de inte kan få på grund av specens innehåll. De kanske stänger ute mer effektiva eller mindre kostsamma lösningar genom sina formuleringar. Detta argument ska du också framföra till andra mottagare, framförallt till verksamhets-chefen.

• Fråga varför det inte kan vara ett bör-krav i stället när det verkar vara det enda sättet att få en större konkurrens.

Steg 2: • Jättebra att ni ordnat ett möte med dem, synd att resultatet inte blev det önskade. Att döma av deras respons så håller jag med er om att de självfallet är intresserade av att få

in fl er anbud. Om de bara får in ett så är det ett misslyckande för dem. Om de får in fl er kan de hävda att det var bra konkurrens men att alla har fallit på olika formella krav, vilket inte de kan hjälpa.

Du har nu ytterligare en åtgärd som du kan göra: skicka ett vanligt brev med frimärke och skicka ett mejl. Båda innehåller bud-

skapet att ni inte kommer att lämna anbud på grund av rådande förutsättningar där un-derlaget är skapat i strid med LOU, där bara ett företag kan vinna.

Skicka brevet och mejlet till fl era motta-gare så att ni sprider vetskapen om ert beslut i organisationen.

I vissa fall kan det löna att även skicka brevet som ett ”öppet brev” till medierna, till exempel en branschtidning. Det är fullt till-låtet att offentliggöra att ni inte kommer att lämna anbud. Det ökar också risken för att den konkurrent som har konkurrensför-delen ser en möjlighet att höja priset, vilket den upphandlande myndigheten kanske inte hade räknat med.

Steg 3: • Överprövning. Om du anser att du tömt ut alla möjligheter till dialog utan att få önskad effekt och du anser att affären är för viktig för att bara låta passera kan överprövning vara rätt beslut. Det ska du dock alltid stämma av med din chef först och låta chefen, gärna så högt upp som möjligt, helst vd:n, vara den som skriver under överpröv-ningen.

Det visar allvaret i ert beslut. En snabb be-dömning av fallet utifrån given information ger enligt min bedömning ert företag ett ganska enkelt case att vinna. Den upphand-lande myndigheten måste ha väldigt goda ar-gument för att klara en pröv-ning i Förvaltningsrätten.

Domstolarna brukar inte se mellan fi ngrarna när kon-kurrensen är så begränsad som i detta fall.

Magnus Josephson


KONFERENS OM SOCIALA KRAV OCH MILJÖKRAV

tps

Arbetskompisar och Uppsalabor. Anneli Aalto och Anna Freiholtz jobbar båda på Uppsala hem och kom till konfe-rensen tillsammans.

Ställer sociala krav. Anders Kuylser, upphandlingschef i Botkyrka, berättade om kom-munens arbete med att ställa krav på trainee-platser.

Upphandlare från norr. Christine Sprinzl, upphandlare

från Hä rnö sand, och Patrik Sandströ m, upphandlings-

samordnare från Sollefteå, kom till Stockholm för att

prata miljö.

Hifab var där. Annika Åberg, projektledare, jobbar på Hifab. Det gör Roger Lind också, även han som projektledare.

Hifab var där. Annika Åberg projektled j bb å

prapppp ta miljö.

Studenter insuper ny kunskap på konferens. Carina Ahlroos,

tv, från Ragn-Sells har fått sällskap av två studenter i kaf-

fepausen. Linda Prata och Rispah Jonsson pluggar inkö p och

supply management på NBI i Sundsvall.

Stockholmare på konferens. Hampus Stefansson från

Stavenow & partners och Anette Eriksson, upphand-

lingsstrateg i Stockholm stad, har kaffepaus.

tSocialt ansvar – lockande konferenstema

Delade intressen. Nina Myhrman, upphandlare, Lä ns-styrelsen i Skå ne lä n, och Linnea Viklund, projektledare, Vä sterå s stad, pratade jobb under en bensträckare.

å konferens Hampus Stefansson från

Ställer sociala kravStä Anders De

» SOCIALT ANSVARSTAGANDE INOM Max hamburgerrestauranger och Botkyrka kommuns erfarenheter av att ställa krav på traineeplatser i upphandling var ett par av de frågor som lockade drygt hundratalet deltagare till Upphandling24:s konferens Att upp-handla med miljökrav och sociala krav.

Miljöfrågan fi ck också utrymme under dagen och här gavs handfasta råd om att ställa miljökrav i upphandling och hur livsscykelkostnadsanalys kan hjälpa till att ge bättre och lönsam-mare affärer.

Konferensen hölls i Stockholm i slutet av september. ■

Närmare 120 personer samlades i Stockholm för att få goda råd om att ställa sociala krav och miljökrav. TEXT OCH FOTO: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Vimmel

Utbyter erfarenheter. Olof Moen, logistiker och Erik Noaksson, utvecklingsansvarig på Jegrelius.

WWW.UPPHANDLING24.SE 51UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

Nöjd trio på väg hem. Charlotta Aronsson, anbudsadministratör på Berendsens textil service, Helena Sagvall, upphandlare, och Liisa Hastell, miljöcontroller, båda på Upphandlingsbolaget i Göteborg, byter några ord innan det är dags att skiljas åt för dagen.

Bra på mingel.

Lisa Pettersson,

miljösamordnare,

Ö rebro kommun,

Sofi a Ahlstedt,

miljöcontroller

på Landstinget

Gä vleborg, och

Astrid Stocken-

berg, utveck-

lare, Eskilstuna,

minglade glatt

tillsammans.

Miljö är kul. Sofi a Ahlstedt, miljö controller på Landstinget i Gä vleborg,

i glatt samspråk med Miljöstyrningsrådets Ylva Svedenmark, projektle-

dare, och Hanna Backman, webbredaktö r och kommunikatiö r.

Kaffepaus. Lars Ekdahl, offentliga anbud, Atria Foodservice, Siv Jbari, anbudschef, och Mikael Bengtsson, chef offentliga affärer från Menigo, byter några ord mellan konferensens program-punkter.

Triss i damer. Malena Brorsson och Lena Engberg, båda miljö -samordnare på FMV, bekantade sig med Kristina Lund, konsult, Uniformskonsulten.

gdare, och Hanna Backman, webbre

Arbetsförmedlingen vill veta mer. Lars Forsberg och Thomas Å kerblom är båda upphandlare på Arbetsförmedlingen.

Kaffepaus. Lars Ekdahl, offentliga anbud Atria F dJb i

,en.Nöjd trio på väg hem. Charlotta Aronsson anbudsadminist tö åtextil servi H

Triss i damer. Malena Brorsson och Lena Engberg båda miljösamordnar å FM

Chefer på konferens. Angelica Jarl, upphandlingschef, och Henry

Magnusson, utvecklingschef på offentlig sektor, båda på Samhall, kom

för att ta del av andras arbete när det gäller hållbarhetsfrågor.

Miljö är kul. Sofi a Ahlstedt, miljö controller på Landstinget i Gä vleborg,

i l tt samspråk med Miljöstyrningsrådets Ylva Svedenmark, projektle-

d ktör och kommunikatiö r.

Nyfi kna på social hållbarhet. Viktor Anseus, upphandlare, Hud-dinge kommun, och Sö ren Karlsson, ekonom, Specialpedagogiska skolmyndigheten, pratar arbetsmarknadsfrågor.

Nyfi kna på social hållbarhet Viktor Anseus h dl

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE52

Xxxxxxxxxxx

Med nya tjänsten Visma Marknadskoll planerar du morgondagens affärer med offentlig sektor.

Vill du ligga steget före på marknaden?

Besök www.opic.com eller ring 023-705 780 för mer information.

Tidigare upphandlingar – när löper avtalen ut?

och hur utvärderas anbuden?

Visma Marknadskoll har svaren.

FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIARKarriär

Visst fi nns förmåner för upphandlaren » ”FÖRMÅNER FINNS INTE för oss i

offentlig sektor”, är ett svar i lö-neenkäten där vi just frågar efter förmåner utöver lön. Men det stämmer inte. Både bonus, tjänstebil och extra pensionsin-betalning förekommer. Det kan vara bra att veta inför nästa löne-förhandling

Förmåner är betydligt vanli-gare bland upphandlingskon-sulter i privata företag än bland upphandlare i offentlig sektor.

» BLAND UPPHANDLINGSKONSUL-

TERNA I löneenkäten uppger 30 procent att de har någon form av bonus, ofta är den baserad på fö-retagets resultat och är maxi-merad till en månadslön. Men det fi nns exempel där bonus kan utgå upp till tre månadslöner.

Bland upphandlingscheferna är det tre procent som säger sig ha bonus och bland upphand-

larna är det en på hundra. De är alla verksamma inom bolag som ägs av kommun, landsting eller stat. I ett fall är upphandlarens bonus kopplad till de bespa-ringar han eller hon skapar i sina upphandlingar.

Tjänstebil förekommer framför allt bland upphandlings-konsulter (20 procent), men även upphandlingschefer (5,5 procent) och enstaka upphand-lare (0,6 procent) har tjänstebil. Den här förmånen fi nns även i

kommuner, landsting och stat-liga myndigheter.

Pensionsavsättning utöver kollektivavtal förekommer också över hela linjen, men är ganska ovanligt hos upphandlare och upphandlingschefer. Det är bara en på 162 som har den förmånen, samma siffra för båda yrkes-grupperna. Var åttonde upp-handlingskonsult får extra pen-sionsavsättning.

» EN EXTRA SEMESTERVECKA är inte ovanligt, men ofta är den kopplad till slopad övertidser-sättning. Några upphandlare (1,6 procent) och några konsulter (4,7 procent) har både extra se-mester och betald övertid.

Friskvårdsersättning är det många som har. Beloppen va-rierar stort, mellan 600 och 5 000 kronor per år.

BO NORDLIN

En av sju. Tar vi bort dem som har enklare förmåner som rikskuponger eller friskvårdsbidrag har ändå nästan var sjunde upphandlare någon typ av förmån (bonus, extra pensionsavsättning eller semestervecka, för-månsbil, fri sjukvård eller tandvård). Bland upphandlingschefer och upp-handlingskonsulter är andelen med förmåner ännu högre. Vi har också tagit bort dem som har bytt ut betald övertid mot en extra semestervecka.

Har du några förmåner?13%JA

18%JA

58%JA

87%NEJ

82%NEJ

42%NEJ

Upphandlare Upphandlingschef Upphandlingskonsult


Hamnen växer

Nu söker vi en erfaren inköpare

www.goteborgshamn.se /ledigajobb

GÖTEBORGS HAMN AB är Skandinaviens största

hamn och en viktig tillgång för näringslivet och Sveriges

konkurrenskraft. Vi på Göteborgs Hamn AB ansvarar

för att utveckla, underhålla och marknadsföra hela hamnen.

Hos oss arbetar 120 personer i en spännande och internationell

miljö. Göteborgs Hamn AB ägs av Göteborgs Stad.

På nytt jobb i branschen

Björn Åberg har börjat som upphandlings-konsult på Col-ligio, stationerad i Gävle. Tidigare job-bade han på Trafi k-verket.

Johan Söder-berg är från september del-ägare och kon-sult på Peak Procurement. Han har tidigare arbetat som strategiansvarig för Svenska Spels inköp och som upphand-lingskonsult på Procure It Right, PIR.

Paula Hägg har börjat på Col-ligio som upp-handlingskon-sult. Senast ar-betade hon som strategisk inkö-pare på Svenska Spel, och innan dess som upp-handlingskonsult på VHS Upp-handling.

Kerstin Svensson är ny upphandlings-chef i Järfälla kommun. Hon började i no-vember 2011 som upphand-lare i Järfälla. Tidigare var hon upphandlare på Arbetsförmed-lingen.

Ted Ekman lämnar Almega och går i no-vember till Stockholms stad. Han blir upphandlings- och konkurrens-strateg på enheten för upp-handling och konkurrens på stadsledningskontoret.

Viktor Morawski är upphandlings-chef vid nybil-dade Södertörns upphandlings-nämnd. Haninge och Nynäs-hamns kommun formaliserar sitt samarbete inom upphand-lingsområdet och från den 1 ok-

tober samordnar Södertörns upphandlingsnämnd de båda kommunernas inköp. Viktor Morawski kommer från Jär-fälla kommun. Även Jonas Löfgren är ny upphandlare knuten till Sö-dertörns upp-handlings-nämnd. Han kommer från Järfälla kommun.

Eva Wegsjö Sande är ny inköpschef på Göteborgs Hamn. Hon ska starta en strate-gisk inköpsfunk-tion. Hon var ti-digare inköpschef på Renova.

Rekrytera med Upphandling24Behöver du anställa upphand-lare, upphandlingsjurist ellerupphandlingschef? AnvändUpphandling24:s kanaler ochnå 18 000 kandidater.

Kontakta Anna Nordgren på08-453 60 91 [email protected]ör mer information.


Sista ordet

Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

Hellre hela havet stormar än djungel av paragrafer » DET ÄR INTE bara professionella uppköpare som kan känna

sig i underläge när en övermäktig mängd fakta och produktuppgifter presenteras som vore det simpla väderleksnyheter.

Alla som suttit vid köksbordet och försökt skanna av marknaden för datorer, bilar eller spisar vet hur det känns.

Och trots förberedelserna hemmavid möts vi i butiken av en rapp försäljare som meddelar allt som fi nns att veta och lite till, lägger med en faktaspäckad broschyr och rekom-menderar nätet för mer kompletterande uppgifter. Sen står vi där som frågetecken. Ju mer informationen hopar sig, desto mer handlingsförlamade känner vi oss.

En lösning är förstås att prata med bekanta som gjort samma inköp och låta dem kondensera informationsfl ödet till den kunskap vi behöver: Vad ska jag köpa givet mina

behov?När jag ska köpa dator brukar jag ha

med mig någon tonåringsnörd som kan ge datorförsäljaren en rejäl

omgång. Eller vid inköpet av vin till helgen: Plocka det som nästan är slutsålt, något

måste det betyda att hyllan är nästan tom.

Däremot är det lite lurigt på restaurang. Att själv försöka plocka rätt vin riskerar att

äventyra smaksensationerna när några i sällskapet äter fi sk och andra kött. Men att överlåta till

kyparen att i samråd med köket välja något kan leda

till höga kostnader. Det är många som i det läget trots allt ber proffsen korka upp, hellre det än att tappa ansiktet helt. Då fi nns det åtmins-tone någon annan

att skylla på.

» SOM NI

FÖRSTÅR är jag förtjust i

tanken att vi genom våra vardagsupp-

levelser också tolkar

den stora världens komplexa sammanhang. Men jag är också medveten om att det inte alltid är så lätt att exem-pelvis förstå den världsekonomiska strukturkrisen genom att undersöka hur det egna hushållet är upplagt. Några slutsatser om hur upphandlingsvärlden fungerar går det nog att dra av våra egna upphandlingsäventyr.

» FÖR DET FÖRSTA är det givet att vi måste ha lite tid på oss att lära vad som fungerar bra och mindre bra när upp-handlingsbranschen alltjämt är i sin linda.

Vi har ännu inte riktigt lärt oss rutinerna. Affärsmodel-lerna är fortfarande i skapelsefasen. Alla har ännu inte fattat att upphandlingar är ett instrument för att låta sin politiska vilja tränga igenom i samhällsutvecklingen – utan tror att det är något som räknenissarna på kommunkon-toret får sköta tillsammans med juristerna.

Det är lätt att säga att alla borde ha mer kunskaper om upphandling, men det är inte lätt att få grepp om något som fortfarande studsar runt mellan megalomaniska EU-lagstif-tare och lokala hembygdsfanatiska färghandlare.

Men trots allt. Vi lär oss mer och mer. Och som jag

många gånger påpekat i denna spalt, folk har inte svårt att begripa principen bakom upphandlingar. De sitter själva och kollar på Blocket eller gör prisjämförelser på sina utlandsresor. Principen fi nns där, den andliga insikten, och nu ser vi det ta kött, för att tala med Skriften.

» FÖR DET ANDRA. Eftersom upphandlingsbranschen ännu inte riktigt har mognat är det också lämpligt att de politiska restriktionerna hålls tillbaka. En detaljerad lagstiftning om vad som är rätt och riktigt riskerar att tappa det som måste vara fokus – hur vi gör bra affärer och minimerar slöseriet. Hur använder vi upphandlingar för att medvetet skapa den samhällsutveckling som medborgarna eftersträvar?

Jag har hellre ett hela havet stormar än en djungel av paragrafer som gör att de viktiga besluten läggs i händerna på paragrafryttarna, medan de folkvalda gömmer sig på sina kontor. Tids nog får vi regler och bestämmelser, men baserade på den faktiska utvecklingen, inte på höga principer. ■

” Folk sitter och kollar på Blocket eller gör prisjämförelser på sina utlandsresor”


Handla rätt

55UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

Innehåll:56 Juristpanelen svarar:

Fem experter reder ut frågan om det är okej att avropa från dubbla ramavtal.

59 Krönika: Fortfarande fi nns ingen praxis för upphandlingsskadeavgift. Däremot tid att för spännande argumentation.

60 Rättsfallsanalys: Rakare regler för att avbryta en upphandling.

62 Rättsfallsanalys: Vd:ns namnteckning godkän-des trots att denne inte var fi rmatecknare.

Joakim Lavér, Hannes Snellman

Erik Norderfeldt, Hannes Snellman

Anna Sundquist, Hannes Snellman

Annika Andersson, Lindahl

Eva-Maj Mühlenbock, Lindahl

Natalie Svensson, Lindahl

Carl Bokwall, Cederquist

Amir Mohseni,Cederquist

Lena Salomonsson, Cederquist

AnbudsJournalens jurister:

Sara Li Olovsson, Delphi

Kristian Pedersen, Delphi

Anna Ulfsdotter Fors-sell, Delphi

Ta vara på tillfället att argumentera”Det visar sig att fastställandet av upphandlingsskadeavgift inte är en formsak för domstolarna. Parterna i målen bör ta vara på det argumentationsutrymme som fi nns så att spän-nande praxis utvecklas!”Johanna Näslund, Advokatfi rman Lindahl

Inte enkelt avbryta en upphandling”Upphandlande myndigheter och enheter får inte avbryta en upphandling bara för att försöka få slut på en överprövnings-process och för att undvika en negativ dom.”Johanna Näslund, Advokatfi rman Lindahl

Vd:ns namnteckning diskuteras igen”Frågan om ett bolags vd är behörig fi rmatecknare för anbud i offentliga upphandlingar återkommer från tid till annan, men något klart och entydigt svar har inte funnits.” Kristian Pedersen och Erik Olsson, Advokatfi rman Delphi


Fråga juristen


Carl Bokwall, Cederquist Fredrik Linder, advokat, Hamilton

Statens Inköpscentral och SKL Kommentus Inköpscentral har ramavtal med överlap-pande produkter. Kan en kommun vara med i båda dessa upphandlingar och välja fritt mellan avtalen? Är det lagligt? Är det lämpligt?

Ja, det är lagligt. Det är svårt att svara generellt på om det är lämpligt. Avtalstrohet är viktigt samtidigt som det kan gagna det allmänna att kunna använda olika avtal.

Enligt Konkurrensverket (30 maj 2012) är det inte tillåtet för en kommun att ansluta sig till ett ramavtal i efterhand. Det är däremot oklart om en kommun, som i förväg anmält intresse, kan välja att fritt avropa från två ramavtal. Effekten av ett sådant fritt val kan bli att den leverantör som rangordnas som nummer 1 i ena ramavtalet inte får några avrop alls från kommunen trots att leverantören har en bättre och billigare produkt än de som erbjuds enligt det andra ramavtalet

Kan en upphandlande enhet upphandla fl era separata ramavtal för samma typ av varor eller tjänster, till exempel ett med förnyad konkurrensutsättning och ett annat med rangordnad lista?

Separata ramavtal för samma slags varor/tjänster är förenligt med LOU. Ett behovsstyrt val mellan ramavtalen innebär inte ett fritt val av leverantör. Osäkerheten i att inte veta exakt vilket ramavtal som kommer att tillämpas för varje avrop är inte större än osäkerheten kring antal avrop och chans till uppdrag i andra ramavtal. Kammarrätten i Stockholm har i ett mål dock sagt nej till parallella ramavtal. I Gö-teborgsmålet prövade Regeringsrättens ma-joritet inte frågan medan de skiljaktiga råden ansåg att parallella ramavtal är tillåtna.

Det är inte tillåtet. Regeringsrätten (3344-09) har ansett att ett ramavtal där de avropande myndigheterna får välja mellan två tilldel-ningsmodeller strider mot likabehandlings- och transparensprincipen. Att i stället ha två parallella ramavtal för samma varor eller tjäns-ter ger likartade effekter.

Är det tillåtet att ha en fördelning bland ramavtalsleverantörer så att nummer 1 till-delas 50 procent av affärerna, leverantör 2 får 30 procent och leverantör 3 får resten?

När alla villkor är fastställda i ett ramavtal ska kontrakt tilldelas den leverantör som har det bästa anbudet. Som regel kan bara en anbudsgivare ha det bästa anbudet. Jag ser därför små rättsliga möjligheter att använda en sådan fördelningsmetod. Metoden verkar även skapa svårigheter. Vad gäller om leve-rantör 3 bara fått 17 procent vid avtalstidens slut?

Vid ramavtal med fl era leverantörer (utan för-nyad konkurrensutsättning) ska kontrakt ges till den leverantör som har det bästa anbudet. Att på förhand bestämma att hälften av avro-pen ska gå till andra leverantörer än den som lämnat det bästa anbudet står i strid med LOU, även om modellen angetts i förfrågningsun-derlaget.

Är det okej att avropa Går det att ha fl era ram-avtal för samma typ av produkter? Hur funkar det när både SKL Komment-us Inköpscentral och Statens Inköpscentral har ramavtal på samma pro-dukt? Får man välja fritt?

Lagligt, men kanske olämpligt

Det är lagligt med parallella ramavtal

Nej, inte tillåtet

57UPPHANDLING24 • NUMMER | 2008WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012 57

Pernilla Norman, advokat, Lindskog Malmström advokatbyrå

Kalle Krall, nestor inom upphandling Pär Cronhult, jurist, Den nya välfärden

Nej, en upphandlande enhet kan inte vara part i två ramavtal samtidigt, det strider mot både upphandlingsrätten och avtalsrätten. Parterna i ett avtal (även leverantörerna) har rätt att förlita sig på att tilldelning sker som av-talet föreskriver, inte via ett annat ramavtal. I praktiken är det dock mycket vanligt. Situatio-nen förvärras av att SKL Kommentus närmast ”tvångsansluter” kommuner till sina ramavtal, inte sällan utan kommunens kännedom. Det är olämpligt och djupt otillfredsställande.

Förutsättningen för att kunna använda ett ramavtal är att man i förfrågningsunderlaget fi nns omnämnd som avropsberättigad. Om man vill vara med som avropsberättigad i SKL Kommentus Inköpscentral accepterar man de allmänna villkoren för användande som anger att man inte använder andra ramavtal på samma tjänst eller vara.

Statens Inköpscentral ska normalt inte täcka kommunernas behov. Att fritt välja vilket ram-avtal som ska användas är sannolikt olagligt, särskilt om avrop sker från ramavtal med sämre villkor än vad som skulle kunna uppnås enligt det konkurrerande ramavtalet. Under alla förhållanden är en ordning med fritt val olämpligt, eftersom det skapar osäkerhet hos leverantörerna om vad som gäller.

Regeringsrätten har i dom 3344-09 kommit fram till att det är olagligt att kombinera rang-ordning och förnyad konkurrensutsättning i ett och samma ramavtal, om beställaren fritt kan välja mellan avropsmetoderna. Det har utvecklats i senare domar från kammarrätter (7794-09) så att det numera framgår att man inte får kombinera avropsmetoderna i avtal från en upphandling.

Förutsättningarna för avrop från ett ramavtal måste vara tydliga. Därför kan man inte välja fritt mellan ramavtal. Att agera så att man har fl era parallella ramavtal anser jag vara ytterst oetiskt gentemot berörda leverantörer.

Enligt dom i Regeringsrätten (3344-09) får rangordnad lista och konkurrenspräglad dialog inte användas i samma upphandling. I avgörandet anger minoriteten att en myndig-het kan upphandla två separata ramavtal där tilldelning enligt det ena avtalet sker efter bästa anbud och enligt det andra efter förnyad konkurrensutsättning. Eftersom mot-svarande skrivning inte fi nns hos majoriteten tror jag att ett sådant förfarande som skisseras i frågan inte skulle tillåtas. Att från fall till fall välja ramavtals utan att det är motiverat av aktuellt behov framstår i vart fall som uteslutet även enligt minoriteten. I sådant fall måste det fi nnas en i förväg fastställd fördelningsnyckel som klart anger när det ena ramavtalspaketet ska väljas framför det andra.

Det går att ha en fördelningsnyckel för avrop från ramavtal. Den används då som en del av rangordningen av ramavtalsleverantörer (5 kapitlet, 5 paragrafen i LOU). Det är viktigt att förutsättningarna för tilldelning av avrop fram-går av förfrågningsunderlaget.

Ja. Men då måste man ha kontroll över sina avrop så att man inte gör sig skyldig till avtals-brott genom att inte avropa i enlighet med denna fördelningsnyckel.

Nej, en sådan kvotering skulle strida mot likabehandlingsprincipen. I de nya upphandlings direktiv som bereds inom EU övervägs dock att undantagsvis införa en begränsad sådan möjlighet för att stödja små och medelstora företag.

från dubbla ramavtal?

Oetiskt med parallella ramavtal

Olagligt och olämpligt

Ja, om förutsätt-ningarna framgår


Läs oss på webben!www.uh24.se

www.uh24.se

Sveriges oberoende affärsmedia om upphandling och anbud. www.uh24.se

De senaste nyheterna om upphandling

Krönikor

Personporträtt

Lediga jobb för upphandlare

Fördjupande reportage

Debatt om upphandling

Sök efter marknadens alla utbildningar för upphandlare

Kalendarium för upphandlare


Handla rätt

59UPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

Ännu ingen praxis förÄnnu ingen praxis förupphandlingsskadeavgiftupphandlingsskadeavgift

”Ta vara på det argumentations-utrymme som fi nns så att spännande praxis utvecklas

» MÅL OM FASTSTÄLLANDE av upphandlingsskadeavgift är relativt nya i domstolarna. I augusti 2012 har ett tjugotal mål avgjorts i förvaltningsrätt och ett par mål i kammarrätt. Fortfarande är det därför för tidigt att tala om utarbetad praxis. Det kan vara av intresse att ta del av de argument som framförts och de bedömningar som hittills gjorts.

Konkurrensverket har i ansökningar ansett att avgiften i allmänhet bör kunna vara fem, tio pro-cent av avtalets värde. Vid otillåtna direktupphand-lingar, där vare sig förmildrande eller försvårande omständigheter är för handen, anser Konkur-rensverket att avgiften skulle kunna ligga i mitten av den högre delen av skalan – sju, åtta procent.

» MYCKET TALAR FÖR att de olika typerna av överträ-delser (17 kapitlet paragraf 1 i LOU) generellt sett har olika sanktionsvärde. När det gäller överträ-delse av avtalsspärren har sanktionsvärdet inte bedömts vara så högt.

Frågan har uppkommit om sanktionsvärdet generellt sett är lägre än andra fall av otillåtna direktupphandlingar när ett avtal som egentligen borde förklarats ogiltigt fått bestå på grund av tvingande hänsyn till allmänt intresse.

Konkurrensverket har inte ansett att det allmänna intresset ska beaktas i mål om upphand-lingsskadeavgift eftersom det varit föremål för prövning i den tidigare överprövningsprocessen.

Men förvaltningsrätten har uttryckt att just dessa skäl kan anses förmildrande vid fastställande av sanktionsvärdet. Otillåtna direktupphandlingar anses vara en av de allvarligaste överträdelserna av upphandlingsreglerna, vilket skulle kunna föranleda högre sanktionsvärde.

» SOM FÖRMILDRANDE OMSTÄNDIGHETER kan anföras myndighetens eget agerande vid avtalstecknandet, särskilt när bedömningen av upphandlingsskyldig-heten ligger nära synnerliga skäl för att inte annonsera förfarandet. Annars svårbedömda situationer inför avtalets ingående skulle eventuellt också kunna anses vara förmildrande. Om avtals-prestationerna efter ogiltighetsförklaringen kunnat återgå skulle det kunna vara förmildrande.

Även en fastställd skadeståndsskyldighet skulle kunna vara förmildrande. Det kan konstateras att det inte har ansetts vara förmildrande omstän-dighet att upphandlande myndigheten inför kurser och administrativa rutinförändringar i efterhand. Inte heller har en genomförd förhandsinsyn som inte överprövats ansetts vara skäl för att se förmildrande på sanktionsvärdet.

» SOM FÖRSVÅRANDE OMSTÄNDIGHETER kan ett medvetet agerande för att kringgå lagstiftningen eller agerat diskriminerande nämnas utgöra försvå-rande omständigheter som innebär att sanktions-värdet anses vara högt.

Det har beaktats att samma upphandlande myndighet gjort sig skyldig till liknande felaktig-heter trots tidigare inspektion och påpekanden . En fråga är om liknande felaktigheter begångna innan lagstiftningen trädde i kraft kan anses vara försvårande. En annan är vilket beviskrav som ställs avseende tidigare felaktigheter för att de ska få beaktas.

Det visar sig således att fastställandet av avgift inte är en formsak för domstolarna. Parterna i målen bör ta vara på det argumentationsutrymme som fi nns så att spännande praxis utvecklas! ■

Krönika av Johanna Näslund Advokatfirman Lindahl

Rättsfallsanalys

WWW.UPPHANDLING24.SEUPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

Johanna Näslund, Advokatfi rman Lindahl, analyserar domen.

60

Fakta i målet

Kammarrättens bedömning

Analys och konsekvenser

En upphandlande enhet får inte avbryta en upphandling bara för att försöka få slut på en överprövningsprocess och för att undvika en ne-gativ dom. En leverantör ska få yttra sig över ett beslut att avbryta upphandlingen om det sker under överprövningsprocessen.

Rakare regler för attavbryta en upphandling

» EN DEL UPPHANDLANDE myndigheter har fortfarande upp-fattningen att om en upphandling avbryts blir tidigare tilldelningsbesked inaktuellt. Så kan det vara i vissa fall, men långt ifrån alla.

Den ursprungliga överprövningsprocessen måste kunna prövas, oavsett det efterföljande beslutet att av-bryta upphandlingen, om beslutet visar sig vara felaktigt.

Föreligger inte sakliga skäl att avbryta måste förutsätt-ningarna fortfarande fi nnas för prövning i sak.

I annat fall berövas en eventuell leverantör rätten och möjligheten att få sin ursprungliga talan prövad.

» TIDIGARE KAMMARRÄTTSPRAXIS, SE Kammarrätten i Sunds-

valls dom den 16 april 2012 i mål 650-12, visar att gäl-lande rätt är att den sökande leverantören i en avbrytandesituation ska beredas möjlighet att yttra sig över beslutet att avbryta. Samma avgöranden kan också åberopas till stöd om sökanden motsätter sig att målet avskrivs för att domstolen ska göra en prövning av om beslutet att avbryta varit sakligt motiverat.

Men det ska nämnas att frågan om huruvida en för-valtningsrätt ska sakpröva ett beslut att avbryta en upp-handling, när detta beslut har fattats under överprövningsförfarandet, inte har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen.

Förvaltningsrätten har därför inte fog för att skriva av

» VÄSTERÅS KOMMUN UPPHANDLADE ramavtal för konsulter. Efter tilldelningsbesked den 2 maj 2012 begärde leveran-tören EQT Group överprövning av upphandlingen. Bo-laget yrkade rättelse och i andra hand att upphandlingen skulle göras om.

Kommunen beslutade därefter, under handläggningen i förvaltningsrätten, den 14 juni 2012 att avbryta upp-handlingen. Kommunen meddelade också förvaltnings-rätten att man beslutat att avbryta upphandlingen.

EQT begärde överprövning av avbrytandebeslutet, som kom att handläggas som ett annat mål i förvaltnings-rätten. Bolaget yrkade även i det ursprungliga överpröv-ningsmålet att förvaltningsrätten skulle förklara beslutet att avbryta upphandlingen ogiltigt.

Förvaltningsrätten i Uppsala beslutade den 13 juli 2012 i det första överprövningsmålet att avvisa EQTs yr-kande i fråga om avbrytandet och avskriva målet. För-valtningsrätten angav som skäl för sitt beslut att avbrytandebeslutet redan var föremål för domstolens bedömning i annat mål.

Förvaltningsrätten konstaterade också att upphand-lingen avbrutits och att det inte fanns någon pågående upphandling att överpröva och avskrev hela målet.

» EQT ÖVERKLAGADE AVSKRIVNINGSBESLUTET till kammar-rätten och yrkade att målet skulle återförvisas till för-valtningsrätten.

» KAMMARRÄTTENS PRÖVNING GÄLLDE om det fanns skäl att avskriva ett överprövningsmål efter nytt tilldelningsbe-sked. Kammarrätten konstaterade att i en situation då en upphandling avbrutits efter att en process inletts, är det av avgörande betydelse för den fortsatta handläggningen av ansökan om överprövning om beslutet att avbryta upphandlingen är sakligt grundat, alltså förenligt med LOU.

Eftersom det fanns ett pågående mål där en fråga som var av avgörande betydelse för den fortsatta handlägg-ningen av ansökan om överprövning, borde förvaltnings-rätten ha avvaktat utgången av denna prövning innan rätten avgjorde målet slutligt.

Kammarrätten upphävde därför avskrivningsbeslutet och återförvisade målet för fortsatt handläggning.


Sammanfattning

Målnummer och domstol Kammarrätten i Stock-holms beslut den 15 augusti 2012 i mål nummer 5255-12.

• Upphandlande myndigheter och enheter är förhindrade att avbryta en upphandling bara för att försöka få slut på en överprövningsprocess och för att undvika en negativ dom.

• Det anses utrett att en leverantör ska få möjlighet att yttra sig över ett avbrytandebeslut under en pågående överprövningsprocess för att ska kunna föra fram sina argument om beslutets laglighet och för att domstolen ska kunna pröva avbrytandebeslutet i sak.

• I första hand borde frågan om avbrytandebeslutet kunna hanteras inom ramen för det första överprövningsmålet, mot bakgrund av tidigare kammarrättsavgöranden.

• Beslutet tar frågan om effektiv domstolsprövning ytterligare ett steg. Domstolen måste i förekommande fall samordna två mål.

• Skulle överprövning ske av avbrytandebeslutet i sig – vilket hittills varit vanligt – ska förvalt-ningsrätten avvakta utgången av avbrytandebeslutet innan överprövningsmålet avgörs.

• Leverantörer slipper rättsosäkerhet om utgången i två olika mål efter avbrytandebeslut under en pågående överprövning eftersom avbrytandefrågan ska avgöras före eller samtidigt.

ett överprövningsmål utan att bereda leverantören möj-lighet att yttra sig över beslutet att avbryta, och – med största sannolikhet – om leverantören skulle motsätta sig en avskrivning, pröva om det fanns sakliga skäl att av-bryta upphandlingen.

» DET KAN MOT bakgrund av avgörandena – under förut-sättning att leverantören fört in frågan i målet – för-väntas att myndighetens beslut att avbryta upphandlingen behandlas i samma mål som överprövningen.

Troligen kommer en missnöjd leverantör fortfarande, i väntan på fl er och möjligen ännu tydligare avgöranden, även begära överprövning av avbrytandebeslutet för att bevaka sin rätt.

Om så sker klargör det nu aktuella avgörandet för domstolarna vad som gäller för handläggningen.

» DET AKTUELLA BESLUTET från Kammarrätten i Stockholms ger ännu tydligare besked: en leverantör måste kunna få en effektiv och rättssäker prövning av den upphandlande myndighetens beslut att avbryta. Tågordningen för vilket avgörande som ska göras först fastställs genom avgö-randet. Genom att domstolarna är skyldiga att hantera de två överprövningsmålen beroende av varandra medför det processekonomiska vinster.

Framförallt väntas handläggningen bli mer rättssäker och förutsebar för leverantörerna. En situation där två processer avgörs oberoende av varandra undviks. Det vinner naturligtvis även de upphandlande myndighe-terna på. Avtal kan ändå inte tecknas förrän avtals-spärren löpt ut, oavsett i vilket av målen som spärren fi nns.

Men handläggningen i domstolarna riskerar att tids-mässigt bli bakvänd eftersom målet som gäller avbrytan-debeslutet har kommit in efter det ursprungliga överprövningsmålet. Frågan om i vilken ordning målen ska avgöras gäller åtminstone så länge målen hanteras i samma instans.

» DET KAN TÄNKAS att senare inträffade omständigheter medför att avbrytandebeslut meddelas först efter för-valtningsrättens dom i det första överprövningsmålet. En tilldelad leverantör kan till exempel drabbas av något som ovillkorligen leder till diskvalifi cering från upp-handlingen,

Går det lång tid mellan den första överprövningspro-cessen inletts och beslutet om att avbryta fattas, så att det första målet hunnit avgöras i förvaltningsrätten, får det fortfarande anses oklart hur domstolarna ska hantera handläggningen.

Rättsfallsanalys

WWW.UPPHANDLING24.SEUPPHANDLING24 • NUMMER 6 | 2012

Kristian Pedersen och Erik Olsson, Advokatfi rman Delphi, analyserar domen.

62

Fakta i målet

Kammarrättens bedömning

» STORSTOCKHOLMS LOKALTRAFIK, SL, genomförde en upp-handling av specialfordons- och rullstolstaxitransporter. En av de anbudsgivare som inte fått avtalet, Taxi Kurir i Stockholm, ansökte om överprövning.

Taxi Kurir yrkade att upphandlingen skulle rättas på så sätt att en ny anbudsutvärdering skulle genomföras utan att man tog hänsyn till anbudet från den vinnande anbudsgivaren Samtrans skol- och handikapptrans-porter.

Taxi Kurir ansåg att anbudet inte uppfyllde ett skall-

krav om att anbudet skulle vara undertecknat av behörig fi rmatecknare. Anbudet var undertecknat av verkstäl-lande direktören, vd:n, vilken Taxi Kurir menade inte hade behörighet att underteckna anbud.

» FÖRVALTNINGSRÄTTEN FANN ATT vd:n i den aktuella situa-tionen hade sådan behörighet och att det därför varit rätt av SL att anta anbudet från Samtrans. Taxi Kurir överkla-gade domen till Kammarrätten i Stockholm som med-delade prövningstillstånd.

» DEN FRÅGA SOM kammarrätten skulle ta ställning till var om skallkravet på att anbudet skulle vara undertecknat av behörig fi rmatecknare var uppfyllt då vd:n under-tecknat anbudet.

Kammarrätten konstaterade att vd enligt aktiebolags-lagens bestämmelser, kapitel 8 paragraf 29 första stycket och kapitel 8 paragraf 36, alltid har fi rmateckningsrätt för åtgärder inom den löpande förvaltningen. Frågan var därför om undertecknade av anbud i den aktuella upp-handlingen kunde anses utgöra sådan löpande förvalt-ningsåtgärd.

Kammarrätten framhöll att till den löpande förvalt-ningen hör att ingå avtal med leverantörer och kunder, om avtalet inte med hänsyn till sitt innehåll, den tids-rymd det avser och bolagets förhållanden framstår som osedvanligt eller av stor betydelse för bolaget.

Vad som ingår i den löpande förvaltningen är med andra ord bland annat beroende på företagets beskaf-

fenhet och storlek. Kammarrätten bedömde det aktuella avtalets art och storlek i förhållande till bolagets årsom-sättning och kom fram till att avtalet motsvarade cirka tio procent av bolagets årsomsättning.

Kammarrätten konstaterade även att Samtrans sedan många år bedrivit färdtjänstverksamhet åt SL och sedan några år tillbaka även rullstolstaxitransporter.

» MOT DENNA BAKGRUND fann kammarrätten att anbudet avsåg ett avtal som varken framstod som osedvanligt eller av stor betydelse på så sätt att det kunde anses falla utanför den löpande förvaltningen av bolaget.

Då det inte heller fanns anledning att tro att vd:n hade åsidosatt styrelsens riktlinjer och instruktioner när han undertecknade anbudet fann kammarrätten att vd:n varit behörig att underteckna anbudet. Kammarrätten avslog därför överklagandet.

Ett vinnande anbud var undertecknat av vd:n trots att det skulle ha skett av behörig fi rmatecknare. En förlorande anbudsgivare överkla-gade förgäves till kammarrätten. En prövning i Högsta förvaltnings-domstolen efterlyses.

Vd:s namnteckning godkändes trots protest


Analys och konsekvenser

Sammanfattning

» FRÅGAN OM ETT bolags vd är behörig fi rmatecknare för anbud i offentliga upphandlingar återkommer från tid till annan, men något klart och entydigt svar har inte fun-nits.

Kammarrätten i Jönköping har tidigare, i dom den 1 februari 2012 i mål nummer 3805-11, uttalat att när det fi nns ett uttryckligt skallkrav på att anbudet ska under-tecknas av behörig fi rmatecknare innebär det att vd:n måste ha full fi rmateckningsrätt för att kunna under-teckna anbudet, det vill säga att vd:n måste uppvisa full-makt eller motsvarande som styrker hans behörighet att underteckna anbudet. Något utrymme för bedömning av om undertecknandet var en löpande förvaltningsåtgärd fanns inte, enligt kammarrätten. Motsvarande bedöm-ning har också gjorts av Kammarrätten i Göteborg i dom den 21 december 2011 i mål nummer 5136-11.

» DET ÄR MED andra ord fortfarande en öppen fråga om vd:n, enbart på grundval av den behörighet avseende lö-pande förvaltningsåtgärder, vilken följer av aktiebolags-lagens bestämmelser, kan underteckna ett anbud när det krav som uppställts uttryckligen anger att det krävs un-dertecknande av behörig fi rmatecknare.

En annan sak är att vd:n genom exempelvis så kallad ställningsfullmakt i vissa fall de facto kan anses vara be-hörig fi rmatecknare. Om myndigheten eller den vin-nande leverantören kan visa att så är fallet kan det med

andra ord vara tillräckligt att vd:n undertecknar anbudet, även med den striktare bedömning som Kammarrätten i Jönköping och Kammarrätten i Göteborg gjort.* Det är i sammanhanget viktigt att skilja på krav som avser be-hörig företrädare och krav som avser behörig fi rmateck-nare. Att vd:n normalt kan anses vara behörig företrädare i en anbudssituation torde vara relativt okontroversiellt eftersom vd:s roll är att företräda bolaget i en rad olika situationer.

Men det kan emellertid konstateras att det nu före-ligger motstridig kammarrättspraxis i frågan om huru-vida vd:n ska anses behörig att underteckna anbud i de fall då det fi nns skallkrav på undertecknande av behörig fi rmatecknare.

» FÖR EGEN DEL anser vi att den bedömning som Kammar-rätten i Stockholm gör, baserat på avtalets värde och be-tydelse i förhållande till bolaget och dess verksamhet i övrigt, framstår som lämplig. Men mot bakgrund av kam-marrätternas olika tolkningar konstaterar vi samtidigt att frågan skulle lämpa sig för prövning i Högsta förvalt-ningsdomstolen.

I skrivande stund har kammarrättens avgörande inte vunnit laga kraft, och det återstår med andra ord att se om kammarrättens dom blir överklagad, och om Högsta förvaltningsdomstolen i så fall meddelar prövningstill-stånd.

Målnummer och domstolKammarrätten i Stock-holms dom den 27 augusti 2012 i mål nummer 2803-12.

• Ett skallkrav om att anbudet ska vara undertecknat av behörig fi rmatecknare har ansetts uppfyllt då vd:n undertecknat anbudet, eftersom undertecknandet bedömts utgöra en åtgärd inom ramen för den löpande förvaltningen av bolaget.

• Kammarrätten lade vikt vid avtalets värde i relation till bolagets årsomsättning samt om avtalet skilde sig från den verksamhet som bolaget normalt bedrev.

• Det fi nns andra kammarrättsavgöranden där motsatt bedömning gjorts, och som anger att vd:n inte kan anses allmänt behörig att underteckna anbud då det angetts ett skall-krav på behörig fi rmatecknare.

• Om kravet däremot endast avser undertecknande av behörig företrädare torde emeller-tid vd:n regelmässigt kunna anses behörig att underteckna anbudet.

*För exempel på ett avgörande om ställ-ningsfullmakt se Kam-marrätten i Stockholms dom den 4 december 2008 i mål nummer 8631-08.

UPPHANDLING24 • NUMMER 1 | 2012 WWW.UPPHANDLING24.SE64

Krönika

Medlemssidor för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare

Eva Sveman om upphandlingens framtid


SOI Norr – konferens i Umeå

Aktuellt påwww.soi.se

Ordföranden har ordet

*Möt Björn Bergström

i SOI:s styrelse

*Greger Bengtsson på SKL – ett stöd i valfrihetsprojekt

*En upphandlingsstrateg i

världsklass

*SOI på KOMMEK

*Efterlysning

Årets inköpare

*SOI Väst

– träff 25 oktober

*Nästa årskonferens

i Västerås8-10 april 2013

*Nya medlemmar


Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

Leverera tidningen till: Namn ___________________________ Om annan fakturaadress:

Organisation/Företag _________________________________ Organisation/Företag _________________________________

Adress ______________________________________________ Adress ______________________________________________

Postnr och ort ________________________________________ Postnr och ort ________________________________________

E-post ______________________________________________ Fakturareferens ______________________________________

Telefon ______________________________________________

Ja tack, jag vill beställa en prenumeration på Upphandling24

Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter inom Sverige, dock senast till 31/12 2013. Du registreras med personuppgifter för att vi ska kunna fullfölja vår kundrelation samt ge dig erbjudanden från Upphandling24 eller dess partners. Du kan en gång om året ta del av uppgifterna genom att ringa vår kundtjänst på 08-799 62 53. Vi lagrar dina personuppgifter i upp till tre år. Våra prenu-merationer gäller tills vidare och din prenumeration förlängs automatiskt. Du kan säga upp prenumerationen när som helst – utebliven betalning eller retur av tidning räknas inte som uppsägning.

Ett år: 1 795 kr exkl moms

3 nummer: 595 kr exkl moms

SvarspostKundnummer 20575681831 18 Östersund

FRANKERAS EJ UPPHANDLING24 BETALAR PORTOT

Nästa nummer av Upphandling24 ute den 8 november

Upphandla internationelltHBV vill öka konkurren-sen på byggvaror och vän-der sig direkt till kinesiska leverantörer för att få in an-bud från nya leverantörer. Så blev resultatet.

Pulsen på upphandlingHur står det till med svensk upphandling? Hur ställs kvalitetskrav? Hur tungt väger pris? Hur ofta ställs miljökrav? Vi har granskat 110 upphandlingar.

Offentlighet och sekretessVad gäller när någon begär ut anbud eller förhand-lingsprotokoll? Hur ska jag hantera uppgifter där anbudslämnaren har krävt sekretess.

Intervjuer är ett sätt att mäta kvalitet när du upphandlar tjänster. Experter belyser hur du bör gå till väga, jurister fl aggar för fallgroparna och du får ta del av praktiska erfarenheter från lyckade upphandlingar

med intervju som utvärdering.

Konferens-rabatt till alla prenume-ranter

Utvärdera med intervju

Inn

eh

ålle

t k

an

än

dra

s

BrevINRIKES

Felaktigt utförda vatten installationer orsakar en massa elände. Vattenskador, legionellasmitta och frysskador för att nämna några.

Se till att ställa krav på ett fackmässigt utförande enligt BBR och PBL.

På www.säkervatten.se hittar du branschens regler och auktoriserade företag som är godkända.

STÄLL KRAV PÅ SÄKER VVS

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se

ww

w.r

oxx.

se

POSTTIDNING B ECONOMIQUEUpphandling24, Box 610, 831 18 Frösön

Effektiv upphandling – i tre nivåerVisma TendSign finns i tre grundnivåer med olika funktioner som matchar alla upphandlare och inköpare. Till varje nivå kan du välja att köpa en eller flera fristående moduler.

Pro 100 % e-upphandling med elektroniska formulär och automatisk utvärdering

Plus Upphandlingsverktyg med elektronisk anbudsgivning via bifogade dokument

Basic Annonseringsverktyg med enkel tidsplanering och möjlighet att bifoga filer

Är du nyfiken på hur Visma TendSign effektiviserar din upphandlingsprocess?

Läs mer på www.tendsign.com

upphandling24 2012-06

Documents