upphandling24 2010-05

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

N U M M E R 5 • S E P T E M B E R 2 0 1 0 • W W W . U P P H A N D L I N G 2 4 . S E

SAMORDNING GER STYRKA

HANDPLOCKAD TILL LANDSTINGET

Kommunupphandling Syd, med Gabriella Manieri i spetsen, upphandlar åt fyra Skånekommuner.

Karin Peedu är ny upphandlingschef på Stockholms läns landsting som passar på att omorganisera.

Maria Krantz, SKL Kommentus, sätter stopp för nollbud

Medlemstidning

FORNYAD KONKURRENS

Så kan avropengöras enklare

MUTOR OCH BESTICKNING

Här går gränsen....

TEMA: BYGG & ANLÄGGNING

U24-05 Omslag-2.indd 1U24-05 Omslag-2.indd 1 8/18/2010 12:22:23 PM8/18/2010 12:22:23 PM

Atea är Nordens och Baltikums ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi bistår våra kunder med specialistkompetens, produkter och lösningar. I Sverige finns vi nära dig på ett trettiotal orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr. Ateakoncernen har omkring 4 400 medarbetare, är noterade på Oslobörsen och har en årlig omsättning på 15 miljarder norska kronor. www.atea.se

OFFICI E LL SPONSORTI LL SVE NSK FR I I DROTT

Toppa med AteadagenKom till årets it-dag på din ort!

Toppa din it-form

21/9 - Kalmar 22/9 - Jönköping 23/9 - Norrköping 28/9 - Lund 30/9 - Stockholm

5/10 - Karlstad 6/10 - Örebro 7/10 - Skara 12/10 - Eskilstuna 13/10 - Västerås

19/10 - Göteborg 20/10 - Halmstad 26/10 - Östersund 27/10 - Sundsvall 28/10 - Uppsala

10/11 - Borlänge 11/11 - Gävle 17/11 - Umeå 18/11 - Luleå

Toppa it-formen tillsammans med oss! Vi samlar specialister, både från oss och våra partners och kommer till dig för en inspirerande heldag. Kunskap om smarta, aktuella och framtida lösningar och produkter är vad du tar med dig hem till din verksamhet.

Visst ses vi?Anmäl dig på www.atea.se/ateadagen2010

För alla it-specialister

inom offentlig sektor

och näringsliv

I S A M A R B E T E M E DE V E N T P A R T N E R

Atea.indd 1Atea.indd 1 8/16/2010 5:15:38 PM8/16/2010 5:15:38 PM

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

NUMMER 5/2010AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

SAMORDNING GER STYRKA

HANDPLOCKAD TILL LANDSTINGET

Kommunupphandling Syd, med Gabriella Manieri i spetsen, upphandlar åt fyra Skånekommuner.

Karin Peedu är ny upphandlingschef på Stockholms läns landsting som passar på att omorganisera.

Maria Krantz, SKL Kommentus, sätter stopp för nollbud

Medlemstidning

FORNYAD KONKURRENS

Så kan avropen göras enklare

MUTOR OCH BESTICKNING

Här går gränsen..

TEMA: BYGG & ANLÄGGNING

G HANDPLOCKADTILL LANDSTINGET

briella Manieri kom

Karin Peedu är ny upphandlingschef på Stockholms

n

mmuner. läns landsting som passar på att omorganisera. 5263

6 Krönikan – Lisbeth JohnsonDet är en tung uppförsbacke vår yrkeskår har för att få ett bättre renommé.

8 Krönikan – Stig-Björn LjunggrenI dagens transparenta samhälle kom-mer allt fram.

10 Debatt Det blir bättre konkurrens med den nya lagen, tycker Johan Almesjö.

13 EnkätVad är det bästa med att vara upp-handlare?

14 Bonus för snabbhet Trafi kverket belönar företaget som snabbar på med restaureringsjobb.

28 Mutbrott – fl er än du trorMörkertalet är stort när det gäller mutor och bestickning inom offentlig upphandling. Oftast står inte upphand-larna för övertrampen utan avroparna.

52

Tema: Bygg34 Nya Karolinska

– största OPS-projektetNya Karolinska Solna universitetssjuk-hus är inte bara det första sjukhuset i Sverige som upphandlas med OPS, offentlig-privat samverkan. Det är också det största projektet i Europa i sitt slag.

38 Längsta upphandlingen – väg 50 Trafi kverket upphandlade nya Väg 50 i en funktionsupphandling med drift- och underhållsansvar i tjugo år. Trafi kverket har aldrig tidigare lagt ut ett så långt driftansvar.

42 Här är talarnaDen 23 september är det dags för konferensen att Upphandla bygg och anläggning i Stockholm. Det är ett spännande program med många intressanta talare.

44 Nollbud stoppadesI sin allra första upphandling kastade upphandlingskonsult Maria Krantz på SKL Kommentus ut en leverantör som hade lämnat nollbud.

48 Tydliga rutiner hjälperMånga beställare tycker att det är svårt att göra en förnyad konkurrens-utsättning. Tydliga rutiner underlättar.

52 Små i syd går ihopFyra skånska kommuner har startat ett gemensamt bolag för att kunna köpa varor och tjänster på effektivaste sätt.

56 Fullsatt och festligt Det var fullsatt på konferensen Att upphandla tjänster. Kolla in bilderna.

58 Fråga våra experter Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor.

60 Juristens analys Upphandling24:s jurister diskuterar skadestånd.

62 Årets inköpare blev konsultLäs om inköpare som blev konsult.

34

44

48

32

28TICKNINGg

änsen

34

3WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2010

U24-05 Innehåll.indd 3U24-05 Innehåll.indd 3 8/19/2010 3:43:26 PM8/19/2010 3:43:26 PM

WWW.UPPHANDLING24.SE4

Ledare

UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2010

LEDARE

Bo Nordlinchefredaktör

08-453 63 12, 0736-589 [email protected]

Upphandlare garant mot korruption

”De tjänstemän som har blivit avslöjade har inte upphandling

som yrkesroll”

C H E F R E D A K T Ö R E N , U P P H A N D L I N G 2 4

DET BLÅSER KRING OFFENTLIGA INKÖP. » Både tv och dags-press lyfter fram exempel på korruption och bluff-fakturor. Det kan vara tjänstemän som låter en byggfi rma renovera badrummet eller bygga ett garage på den egna tomten, jobb som byggfi rman aldrig fakturerar. På jobbet beställer samma tjänsteman byggprojekt från samma byggfi rma, jobb som dock alltid faktureras.

Det kan också vara tjänstemän som släpper igenom saltade fakturor, utan egen vinning. Här är det mer frågan om bristande kontroll.

När jag studerar de enskilda fallen slås jag av att det alltid fi nns en gemensam nämnare. Fusket eller slarvet har gjorts av tjänstemän ute i verksamheten, aldrig av upphandlare på en central upphandlingsavdelning.

Jag påstår inte att upphandlare är bättre människor med högre moral. Skillnaden är mer en konsekvens av olika yrkesroller.

De tjänstemän som har blivit avslöjade i tv och dags-press är i första hand driftansvariga, byggingenjörer eller verksamhetsansvariga. Inte upphandlare.

De som jobbar på upphandlingsavdelning har upp-handlingar och inköp som yrke. Tankar och diskussioner om korruption är alltid närvarande. Det är en del av jobbet att vara uppmärksam och medveten om ris-kerna.

Uppföljning av avtalen är en annan del av yrkesrollen för upphandlaren. Rätt typ av uppföljning minskar risken för att bluffakturor slinker igenom. Här fi nns det möjligheter till förbättringar också för många professio-nella upphandlare. Problemet är i första hand tidsbrist, speciellt i mindre organisationer. Upphandlingsavdel-ningen är bäst rustad för att se till att uppföljningen blir av och görs på rätt sätt.

Självklart kan det också fi nnas upphandlare som är slarviga och som kan låta sig mutas. Men för mig är slut-satsen självklar. Vi får mindre korruption och bättre uppföljning genom att låta professionella upphandlare leda inköp och upphandling i nära kontakt med driftan-svariga, byggingenjörer och andra tjänstemän i organisa-tionen. Låt proffsen sköta upp-handlingarna!

REDAKTION & MARKNADAnsvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin,[email protected], 08-453 63 12,mobil: 0736-589 489Redaktionssekreterare: Helle Kierkegaard, [email protected]ör: Nelly Visanji, [email protected]ör: Eva Wenström, [email protected]äsare: Lotta KempeAffärschef: Åsa Johansson,[email protected], 08-453 61 05Annonser: Emma Ferdén,[email protected], 08-453 62 73Annonsmaterial: Ola Fors, [email protected], 08-453 61 40Vd: Sven-Erik RemmareTryck: Sörmlands Grafi ska. ISO 14001:2004-certifi erad (arbetar systematiskt för att minimera miljöbelastningen).

Minst sex konferenser per år: Ramavtal,vård

och omsorg, miljö & etik med flera. Läs

mer på www.uh24.se/konferens

Omslagsfoto: Daniel WadeniusOmslagsretusch: Niclas Bergqvist, www.studio76.sePrenumeration: Ett år (åtta nummer) kostar 1 795 kronor plus moms Teckna dig på pren.uh24.se eller på telefon 08-453 61 00.Prenumeration och adressändring: 08-453 61 00 (öppet 8.00-17.00, fre 8.00-12.00), [email protected] eller prenumeration.idg.se Fax 08-453 60 65Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77Telefon: 08-453 60 00 (växel)E-post till redaktionen: [email protected]: Upphandling24 ABISSN: 1654-725X

MER ÄN BARA EN TIDNINGWWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Varje vecka via e-post med en sam-manfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på: WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

Officiell medlemstidning för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare, yrkes-föreningen för upphandlare och inköpare inom offentlig sektor.

U24-05 Ledare.indd 4U24-05 Ledare.indd 4 8/19/2010 10:33:49 AM8/19/2010 10:33:49 AM

better at work

För närmaste inredningshus ring 020-750 750 kinnarpsinterior.se

Kinnarps Interior erbjuderhelhetslösningar för kontor,skola, vård och omsorg.Våra 50 inredningshus hittar du från Malmö till Kiruna. Välkommen!

Vi inreder för mänskligare mötenKinnarps Interiors mångåriga erfarenhet av hur goda arbetsplatser utformas kommer till särskild nytta i den offentliga sektorn. Det är miljöer som hundratusentals svenskar rör sig i varje dag och där anställda möter patienter, anhöriga, elever och medborgare. Inredningen ska tåla slitage och klara alla de miljömässiga krav som dagens statliga och kommunala verksamheter föreskriver. I vår fi losofi får även humana kvaliteter stort utrymme; hur man får människor att trivas, känna sig trygga och må bra. Kontakta oss så berättar vi mer om vår syn på inredning, hälsa och hållbarhet.

Kinnarps5.indd 1Kinnarps5.indd 1 8/16/2010 5:24:09 PM8/16/2010 5:24:09 PM


Krönika


Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingschef i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

NYLIGEN SATT JAG » på fl yget hem och läste Upphand-ling24. Jag tappade något på golvet och en uppmärk-sam medresenär tog upp det jag hade tappat. Han inledde samtidigt ett samtal och frågade vad jag läste. När jag svarat kom följdfrågan ”och vad jobbar du med?”. ”Jag är upphandlingschef i Halmstads kommun”, blev svaret. Repliken kom blixtsnabbt – ”aha, då är du en sån man kan muta!”. Följt av en djup suck från mig.

Ja, det är onekligen en tung uppförsbacke vår yrkeskår har för att få ett bättre renommé. Brottslingar fi nns med största sannolikhet inom de fl esta yrkes-grupper men att med en sådan automatik bli ihop-kopplad med ett brottsligt och oönskat beteende är varken bra eller det minsta trevligt. Jag hade svårt för att på ett naturligt sätt fortsätta dialogen med min okände medpassagerare.

JAG TYCKER DET » är bra att mutor och bestickning får

ökad uppmärksamhet. Jag uppskattar jobbet som Brottsförebyggandet rådet gör för att uppmärksamma oss upphandlare och inköpare på vilket beteende hos en

leverantör vi ska vara särskilt observanta på.

Det är jobbigt att ständigt behöva påpeka för leverantörer

att det inte är ett lämpligt beteende att komma stickande

med gåvor eller förmåner av allehanda slag. Det borde vara

självklart att det är leverantö-rerna som har

ansvaret för att det inte

uppstår en olämplig relation

mellan upphand-lare och en potentiell leverantör. Vi borde ha haft nog av debatt om

mutor och

bestickning. Och det fi nns ju andra sätt att ha kontakter mellan leverantör och upphandlare, sätt som inte alls bara behöver vara strikt formella. Men det fi nns en gräns och den är det bra att hålla på armlängds avstånd. Som så ofta pendlar vi mellan ytterligheter. Å ena sidan risk för mutor och bestickning, å den andra ingen kontakt över huvud taget mellan upphandlare och leverantörer. Låt oss komma till sans och hitta en balans.

TV-PROGRAMMET UPPDRAG GRANSKNING » har gjort ett bra jobb som lyft frågan och fått fram hårresande historier. På försommaren har vi kunnat ta del av skrämmande bilder från Göteborgs stad och Kriminalvården. Rätts-processen har ännu inte avslutats, så här ska ingen dom fällas. Men det som har kommit ut ger mig kalla kårar.

En lösning för att minimera riskerna med mutor och bestickning skulle kunna vara att ha fl era funktioner delaktiga i en upphandling. En professionell upphand-lare och en kompetent beställare tillsammans i arbetet borde minimera riskerna. Det borde vara svårare att lyckas med mutor med ett sådant team.

Jag skulle önska att den självklara situationen var att leverantörerna hade respekt för mig som upphandlare. De ska veta att det inte är lönt att komma med en inbjudan eller present som ens ligger i gränslandet för att kallas muta. Däremot vill jag kunna ha seriösa kontakter med leverantörer för att lära mig mer om marknaden, få underlag för att bedöma vad som är rimligt att kräva i ett förfrågningsunderlag eller känna av om det fi nns innovationer som skulle kunna komma mina uppdragsgivare till nytta. Om jag inte kan ha dessa kontakter är det en uppenbar risk för att det jag frågar efter inte kan erbjudas av någon leverantör. Jag ska inte behöva riskera fråga efter gårdagens produkter.

För leverantören borde det på samma sätt fi nnas goda skäl att ha en kontakt med upphandlare i sådana former att det inte sticker i ögonen. Så, låt oss fortsätta att ha respekt för varandras roller och för varandra som personer. Men låt oss också utifrån den grunden kunna träffas och lära av varandra. Det mår vi och våra slutliga uppdragsgivare, medborgarna, bra av. Men se till att inte ens toucha gränsen för muta. ■

Aha, då är du en sån man kan muta!

”Låt oss respektera varandras roller”

Foto: Dan-Åke Wälivaara

U24-05 Kronika Lisbeth.indd 6U24-05 Kronika Lisbeth.indd 6 8/19/2010 9:49:49 AM8/19/2010 9:49:49 AM

www.dustin.se | 08-553 44 000 [email protected]

Rationella inköp med Dustins kringtjänster

Inköp av it-utrustning kan lätt bli kostnadsdrivande eftersom så mycket måste ordnas innan utrustningen kan börja användas. Datorer ska packas upp, läggas till i nätverket och kanske stöld- och inventariemärkas, operativsystem och/eller program installeras, extra minne stoppas in och så vidare.

För att göra kundernas inköp så smidiga som möjligt er-bjuder Dustin en rad kringtjänster som sparar tid och besvär. Om man så vill behöver den egna it-avdelningen inte lyfta ett

finger mer än för att lägga beställningen. Tjänsterna anpassas helt efter den enskilda kundens behov.

Och tjänsterna beställs via ett produktnummer på Dustins webb, precis som vilken produkt som helst.

Vill du veta mer – kontakta oss!

Håkan Torevik, tfn: 08-553 44 174 eller [email protected]

Låt Dustin hjälpa er att strukturera upp era inköp. Med ett anpassat tjänstepaket kan allt merarbete elimineras när ny utrustning levereras.

Dustin7.indd 1Dustin7.indd 1 8/16/2010 5:21:55 PM8/16/2010 5:21:55 PM


Krönika


Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

EN GOD VÄN » påstod att det var möjligt att i kommun X göra en god affär med förvaltning Y om man kunde erbjuda en trevlig golfresa till platsen Z.

Sådant gör mig lite mulen eftersom jag är en sketen statsvetare som aldrig blivit erbjuden en muta. Inga studentskor har försökt fl irta till sig högre betyg eller erbjudit vinfl askor som ersättning för generös uppsats-behandling.

Det enda exempel jag kan erinra mig efter snart 30 år i universitetsvärlden är en omtänksam akademikerkollega som önskade tillförsäkra sin styvson en generöst rättad tenta – i utbyte mot att jag fi ck ett halvt löfte om att medverka på ett hörn i ett projekt.

Det var så klumpigt framfört att jag som en god tjänsteman överlät rättningen till en kollega.

Hade det varit en tusenlapp i handen vet jag inte hur jag reagerat. Troligtvis blivit oerhört generad

och tackat nej. Men man vet aldrig.

SÅ ÄR DET » i Sverige. Eller så har det åtminstone varit. Vi anser

oss hederliga och oåtkomliga för direkt korruption. Möjligtvis kan vi påverkas av lite mer försiktiga

påtryckningar, eller så blir vi, med Jan Myrdals ord, ”samsupna”. Vi blir

du och bror med motparterna och ser till att komma överens, sköta saker snyggt, utan att någon faktiskt lämnar

över sedlar.Men frågan är om vi inte ser en

förändring? Allt oftare hör vi talas om korruption och mutor. Antingen är

det därför att det faktiskt ökar, eller så beror det

på att regelsystemet blivit strängare, över-vakas bättre och att folk i dag inte tvekar att rapportera oegentlig-

heter.I dagens transpa-

renta samhälle kommer allt fram. Det

har vi lärt oss.Samtidigt är det ibland lite fånigt.

Om några journalister

bjuds på ett studiebesök på en grå trist cementfabrik – och därtill får smaka lite gotländska kulinariska läckerheter så kommer stora åklagaren och hötter med näven.

ELLER DEN HÄR » gången när en minister besökte Väster-botten och presenterades en stor rund fi n Västerbot-tenost. Den kunde man inte ta emot eftersom det kunde betraktas som bestickning.

Upphandlingsförfarandet är inte bara ett sätt att få mer pang för skattepengarna, utan också att försöka för-hindra korruption, såväl direkta mutor som mer lågfrek-vent vänskapskorruption.

Det har länge funnits regler om mutor inom den allmänna sektorn, redan på medeltiden bekymrade detta lagstiftarna. I landsskapslagarna fanns regler om mutansvar för bland andra domare. Men egentligen är det först 1919 som givande av muta blev brottsligt i Sverige. Och 1976 kom alla offentliganställda att beröras av lagarna mot mutor. Därefter kom också arbetstagare i allmänhet, som blev bundna av en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren, oavsett om de var privat- eller offentliganställda.

Man kan se den ökande användningen av upphandling som en del av denna utveckling. Där vi ställer allt högre krav på rättvisa, att alla ska behandlas lika och att det ska vara rationella och sakliga skäl som ligger bakom affärsuppgörelser där skattebetalarnas pengar före-kommer.

MEN SAMTIDIGT INNEBÄR » det att den som vill påverka – med mer eller mindre korrumperande metoder –kommer att bli mer sofi stikerade.

Kanske får den som vill kontrollera att allt går rätt till ställa sig vid golfbanorna och fråga folk vem som står för fi olerna. Inte minst om det är svenskar på exklusiva anläggningar utomlands. ■

I dagens samhällekommer allt fram

”Först 1919 blev givande av muta brottsligt

i Sverige”

U24-05 Kronika stigbjorn.indd 8U24-05 Kronika stigbjorn.indd 8 8/19/2010 9:51:28 AM8/19/2010 9:51:28 AM

Ta steget med TendSign.

TendSign är ett av Sveriges ledande webbaserade upphandlingssystem. Det används idag av fler än 100 upphandlande myndigheter och runt 10 000 leverantörer. Under det senaste året har det lagts över 5 000 elektroniska anbud genom TendSign och systemet finns på ett flertal språk.

Genom TendSign får du ett systemstöd i hela din upphandlingsprocess. Helt elektroniska förfrågningsunder-lag, bifogade filer, utvärdering av inkomna anbud, avtalshantering, direktupphandlingar, e-auktioner, rättsfalls-bibliotek m.m. Dina upphandlingar blir överblickbara, väldokumenterade och sökbara. Självklart får du även rätt utbildning, konsultstöd och support både som ny och gammal kund.

Vill du ta steget och prova en skarp upphandling eller få en presentation av TendSign?Är du intresserad av att genomföra en skarp upphandling i TendSign innan du bestämmer dig eller vill du veta mer om TendSign kontakta försäljningschef Fredrik Kristiansson på 0704-82 20 67 eller [email protected]

TendSign upphandlingsverktyget från OPIC

Opic9.indd 1Opic9.indd 1 8/16/2010 5:25:16 PM8/16/2010 5:25:16 PM


Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].


"Lär av Micasa och Uppsalahem"

DET ÄR LÄTT » att vara pessimistisk inför de nya och strängare upp-handlingsreglerna.

Upphandling är redan något av en bedömningssport. Många knäckfrågor avgörs i domstol. Risken med de nya reglerna är de kan driva fram en mindre armé av lycksökare som säger sig vilja hjälpa den som känner sig förorättad.

Lycksökarna kan locka med ekonomisk kompensation som

kan vara större än om den föro-rättade hade vunnit kontraktet. För att möta denna dystra pro-fetia behöver våra förvaltnings-domstolar vara beredda.

Det kanske de är. Jag hoppas på det.

EN ANNAN KONSEKVENS » kan bli att den goda affären överskuggas av rädslan att göra fel.

Risken fi nns att upphandlande myndighet gör den minst risk-

drivande affären, i stället för den bästa affären. Det främjar varken kund eller leverantör.

MED DETTA KRAXANDE » om nära nog ond bråd död vill jag ändå berätta om min ljusa vision av framtiden där den nya lagen kan bli en möjlighet.

Den strängare lagen kan göra att de köp som i dag sker i det fördolda, vid sidan av utveck-lande konkurrens, kan komma

att drivas fram. Allt fl er affärer kommer att göras i konkurrens och på denna utökade konkur-rensutsättning vinner såväl kund som leverantör.

Det är den bild jag ser framför mig, så jag och min organisation kommer att arbeta dedikerat för och att söka nå det målet. Följ med du också!

Johan Almesjöförbundsdirektör, Inköp Gävleborg

DET FINNS EN » utbredd feghet – eller kanske lättja - bland offent-liga beställare av byggprojekt. De allra fl esta upphandlar entre-prenörer och leverantörer en-bart utifrån priset och hänvisar till Lagen om offentlig upphand-ling, LOU .

Men en ensidig fokusering på produktionspriset leder sällan till hög kvalitet och låga kost-nader under brukarfasen. Och LOU tvingar inte de offentliga beställarna att enbart gå på priset – det går alldeles utmärkt att lyfta fram livscykel- och bru-karperspektivet.

DET ÄR DETTA » perspektiv våra of-fentliga byggherrar borde ha i sina upphandlingar. De har inte som uppgift att pressa ner kost-nader på kort sikt, utan tanke på framtida konsekvenser. Deras uppgift är att erbjuda god sam-hällsnytta till låga kostnader på lång sikt.

Staten och kommunerna talar

mycket om att skapa ett ekono-miskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Men med LOU som falskt förbehåll agerar offentliga byggherrar efter kvar-talsekonomins principer.

SOM TUR ÄR » fi nns det undantag.Det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem har utvecklat en egen modell för byggupphand-ling. Den innebär att de gör en livskostnadsanalys i upphand-lingen för varje byggprojekt. Det kräver mer tid och kraft i utvär-deringsfasen och även för att skriva förfrågningsunderlagen.

Uppsalahem använder så kallad partnering som samver-kansform med sina entrepre-nörer och leverantörer. De intervjuar alla som lämnat anbud. Sedan poängbedöms in-tervjuerna utifrån olika parame-trar, bland annat organisation, erfarenhet och förhållningssätt. Målet är att skapa ett långsiktigt, positivt och effektivt samarbete.

Uppsalahem menar att deras modell ger bättre bostäder och lägre kostnader i ett livscykel-perspektiv.

EN ANNAN INTRESSANT » modell har utvecklats av fastighetsbo-laget Micasa som äger och för-valtar Stockholm stads omsorgs-fastigheter. Deras nya modell för upphandling av förvaltnings-tjänster baseras på kvalitet is-tället för pris.

Företaget låter helt enkelt an-budsgivarna veta vilka summor man kommer att betala för olika tjänster. Anbudsgivarna får

sedan ange hur de kommer att utföra tjänsterna, och utvärderas utifrån ett antal kvalitetsas-pekter.

UPPSALAHEM OCH MICASA » är goda förebilder när det gäller of-fentlig upphandling inom bygg- och fastighetssektorn. Jag hoppas att de kan inspirera fl er offentliga byggherrar att börja upphandla med långsiktigt låga kostnader och god samhällsnytta som ledstjärnor.

Erik Hellqvist vd, Svensk Byggtjänst

Fler offentliga upphandlare borde dra lärdom av de bra byggupphandlingar som görs i Sverige, menar Erik Hellqvist, vd på Svensk Byggtjänst, och pekar ut Mica-sa och Uppsalahem som föredömen.

Kvartalstänk. Med hänvisning till LOU agerar offentliga byggherrar efter kvartalsekonomins principer, skriver Erik Hellqvist.

"Bättre konkurrens med nya lagen"

U24-05 debatt.indd 10U24-05 debatt.indd 10 8/19/2010 10:35:43 AM8/19/2010 10:35:43 AM


VÅRT FÖRETAG, MSE » Weibull, till-verkar utbildningssimulatorer, bland annat för att utbilda förare av stridsfordon 90. Försvaret är i stort behov av utbildningssystem då våra soldater måste ha rätt kompetens för att manövrera dessa stora och farliga maskiner utan att olyckor sker.

FÖRSVARETS MATERIELVERK, FMV, »genomförde därför en riktad upphandling till MSE Weibull värd över 300 miljoner kronor.

Att ta fram offerten krävde ett halvt års arbete för 25 av värl-dens ledande experter på om-rådet och kostade många miljoner kronor.

Projektet skulle påbörjas den 1 januari 2008. Den 26 november 2007 meddelade FMV plötsligt att det inte fanns pengar att ge-nomföra upphandlingen. Skälet var ”att priset översteg tillgänglig budget samt regeringsbeslut om

plötsliga krav på nedskär-ningar”.

EFTER ETT ÅRS » påstötningar om redovisning av de sakliga grun-derna framkom att myndigheten aldrig avsatt medel för projektet. Vidare saknades regeringens tillstånd att genomföra upp-handlingen. Vi hade vid fl ertal tillfällen på direkt fråga fått för-säkring från FMV om motsatsen. Något som också avtalats med FMV i en förstudie före upp-handlingen.

ÖVERPRÖVNING TILL LÄNSRÄTTEN »utföll till MSE Weibulls fördel. Rätten konstaterade att FMVs möjlighet att hänvisa till budget-brist var att anse som obefi ntliga.FMV överklagade och bytte be-slutsgrund och talan i Kammar-rätten. Detta efter att det bevi-sats att pengar aldrig reserve-rats.

Kammarrätten slog fast att en myndighet inte behöver ha av-satta medel för att starta en upp-handling om de normalt kan anta att de i framtiden kommer få medel från staten.

Det nuvarande rättsläget innebär en stor osäkerhet för fö-retag. Det är nu tillåtet för myn-digheter att hänvisa till budgetbrist genom att inte av-sätta några pengar och att aktivt lura företag genom att både dölja information och vilseleda.

Upphandlingar ska genom-föras affärsmässigt. För gemene man är det självklart att man inte går till affären och handlar utan pengar.

Vi måste åter få en situation i Sverige där företag kan känna sig trygga att delta i upphandlingar. Det handlar om vi ska ha myn-digheter och rättstillämpning som främjar eller kväver ett fruktbart företagande i Sverige.

Micael Schmitzvd, MSE Weibull

Domarna kan laddas ner på www.mseab.se/Press-room.htm

DEN 15 JULI » fi ck vi en ändrad lag om offentlig upphandling. Vik-tiga nyheter som elektroniska auktioner och ett sätt att hantera otillåtna direktupphandlingar introduceras. Det tycker vi är alldeles utmärkt.

Det kvarstår dock ett stort problem för oss som hanterar LOU i praktiken: kan jag be an-budsgivaren om ett förtydli-gande eller en komplettering av anbudet?

I LOU står det ”Myndigheten får begära att en ansökan eller ett anbud förtydligas eller kom-pletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller kon-kurrensbegränsning”.

Men domstolar i Sverige tolkar

bestämmelserna på ett i hu-vudsak likartat och otillåtande sätt oavsett om upphandlingen ligger under eller över tröske-värdet.

Det innebär att utmärkta anbud under tröskelvärdet som inkommit i upphandlingar i vissa fall inte förtydligas eller kom-pletteras och att ett sämre anbud antas på grund av rädsla för att göra ett formellt fel.

Det drabbar i vissa fall både upphandlande myndigheter och leverantörer på ett orimligt sätt.

SAMTIDIGT FINNS HÄR » en paradox. I upphandlingar som inte styrs av EU-direktivet (15:e kapitlet i LOU, det vill säga upphandlingar

under EUs tröskelvärde eller så kallade b-tjänster som vård eller juridiska tjänster) ger LOU möj-lighet att förhandla med leve-rantörerna.

Några bestämmelser för hur förhandlingar får föras meddelas inte i kapitel 15, förutom att de ska ske på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt .

PÅ ANNAN PLATS » i LOU anges att: ”Vid förhandlat förfarande med föregående annonsering skall en upphandlande myn-dighet förhandla med anbudsgi-varna om de anbud som de lämnat, för att anpassa anbuden till de krav som myndigheten har angett i annonsen eller i förfråg-

ningsunderlaget” (vår kursive-ring).

SLUTSATSEN AV DOMAR » och for-muleringar i lagen blir märklig. Som upphandlare löper du mindre risk att drabbas av över-prövning om du förhandlar med anbudsgivare för att anpassa anbud till de krav som ställts i förfrågningsunderlag än om du begär förtydligande eller kom-plettering.

Det kan inte ha varit lagstifta-rens mening.

Kalle Krall Magnus Nilsson

Inköpsstrateger Affärsconcept

"Fel att myndigheter tillåts lura företag

Tillit är A och O i alla affärssammanhang. I Sverige står normalt sett statliga myndighe-ter för just trygghet, stabilitet och rättssäkerhet. Men det är tillåtet för myndigheter att hänvisa till budgetbrist och aktivt lura företag.

Otryggt. Det nuvarande rättsläget innebär en stor osäkerhet för före-tag, skriver Micael Schmitz, vd på MSE Weibull.

"Förhandla i stället för att komplettera"

U24-05 debatt.indd 11U24-05 debatt.indd 11 8/19/2010 10:36:07 AM8/19/2010 10:36:07 AM

I vårt kalendarium på www.sklkommentus.se finns all information. Anmäl er nu! Välkommen att kontakta oss på 08-709 59 00

Vi arbetar för ett

hållbart samhälle

Nu utökar vi antalet miljöanpassade upphandlingarEnergideklarationer

BränslepelletsMiljöbilar

EnergikonsulterGrön elElbilar

SKL12.indd 1SKL12.indd 1 8/16/2010 5:26:40 PM8/16/2010 5:26:40 PM

Vad är det bästa med att vara upphandlare?

TEXT: NELLY VISANJI

Foto

: Kje

ll Ka

ng

as

Foto

: Ro

be

rt E

kelu

nd

Foto

: Ne

lly V

ina

ji

Sinikka Suutari, upphandlare, Lidingö stad.

” Som upphandlare har man möjligheter till omväx-lande och utvecklande

arbetsuppgifter eftersom inköpen varierar. Det kan vara allt från en järnvägstunnel till bröstproteser som ska upp-handlas. Det är också givande att få samarbeta med olika intressenter. Jag får även en inblick i hur den politiska beslutsprocessen fungerar och hur politiska åsikter omsätts i handlingar.

Jan Åbjörnsson, tidigare ansvarig för Arbetsförmed-lingens upphandling av jobbcoacher.

”Det roligaste med upp-handlarjobbet är den kreativa utmaningen att

omformulera ett behov, till en upphandling, som resulterar i att den som hade behovet, faktiskt får det som efterfrå-gades. Ha förmågan att analyser och ta fram väsentligheter ur skrivet material. Man ska ha roligt på jobbet, och det har man som upphandlare.

Anette Kjellström, upphandlare, Borås stad.

”Jag gillar variationen. Ingen dag är den andra lik. Vi får ofta sätta oss in i nya

upphandlingsområden och då gäller det att fokusera på bra och nya lösningar, vara lite fi nurlig. Man måste vara kreativ som upphandlare för att hitta nya anbudsgivare och kon-struera förfrågningsunderlag som fungerar.

Gun Gustafsson, upphandlare, Haninge kommun.

”Det roligaste är att göra bra affärer och att få ut ett bra resultat för användaren

och leverantören. Bredden är rolig i och med att det aldrig blir enahanda, men det kan också innebära att man aldrig blir specialist.

Anna Lönnerberg, jurist, Socialstyrelsen.

”Det är varierande och utmanande. Varje ny upphandling är en utmaning, med nya infallsvinklar och problem. Du lär dig något nytt varje gång, inte bara upphandlingstekniskt utan får

även inblick i en helt ny marknad. Dessutom kräver arbetet att du är social, eftersom dina motparter varierar i varje upphandling. Arbetet medför också att man med tiden får ett stort kontaktnät på den arbetsplats där man arbetar.

Anna-Therése Järvenpää, upphandlingssamordnare i Lapplands Kommunal-förbund.

”Det bästa med att vara upphandlare är att varje upphandling innebär att

man måste sätta sig in i nya ämnesområden. Jag har fått lära mig både om säkerhet gällande leksaker och fått inblick i den komplicerade världen av pensioner. En annan stor fördel är att olika personer med ämneskunskap är involverade i olika upphandlingar, vilket ger ett stort kontaktnät inom våra medlemskommuner. Det är alltid nya människor med när vi har våra upphandlingsmöten.

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

sFoto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s


SEX UPPHANDLARE GER SVAREnkät

U24-05 Enkatfragan.indd 13U24-05 Enkatfragan.indd 13 8/19/2010 10:37:25 AM8/19/2010 10:37:25 AM

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE

14

Notiser

Senaste nytt

WWW.UPPHANDLING24.SEUPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2010

Förnyade krav på kollektivavtal

Socialdemokraterna Ilija Batljan »och Helene Hellmark Knutsson gör upphandling till en valfråga.

De vill bland annat ta strid med EU om rätten att kräva kollektivavtals-enliga villkor vid upphandlingar.

Stockholmslandstingets nuva-rande upphandlingspolicy beskrivs som otydlig.

Därför vill de ha en översyn av po-licy och reglemente för internkontroll och uppföljningsrutiner.

***Kaffepausen hotad

Sedan den 1 mars 2010 är det av- »talslöst inom området för kaffe- och vattenautomater. Offentlig sektor har alltså inget ramavtal att luta sig mot vid införskaffande av dessa trivselhöjare.

Lantmäteriet, som svarar för upp-handlingen, strider med en anbuds-givare om hur smaklig variation ska uppnås.

Förvaltningsrätten ansåg att variation i sortimentet är förenligt med LOU.

Domen från den 28 maj 2010 är överklagad till Kammarrätten.

***Böter för upphandlingsfusk

Värmländska begravningsbyråer »har riggat upphandlingar av lik-transporten i bland annat Karlstad och Säffl e.

För detta otillåtna kartellsam-arbete föreslår Konkurrensverket konkurrensskadeavgifter. Fonus ska böta 301 000 kronor, Säffl e-Åmåls be-gravningsbyrå 143 000 kronor och Roland Andersson begravningsbyrå 41 000 kronor.

I och med att företagen har ac-cepterar dessa belopp slipper de en domstolsprocess.

***

NÄR TRAFIKVERKET HANDLADE » upp restaureringsjobb på Essinge-leden var tiden den viktigaste faktorn. Med Trafi kverkets inci-tamentavtal förkortades arbets-tiden med fl era dagar.

I slutet av juni 2009 påbörjade Svevia på uppdrag av Vägverket, numera Trafi kverket, ett arbete med att byta tätskikt på ett broparti i den hårt trafi kerade Essingeleden i Stockholm. Här passerar dagligen tiotusentals fordon, och att reducera antalet körfält orsakar stora och kost-samma trafi kstörningar.

– Vi funderade på många olika lösningar på problemet. Vi stu-derade bland annat möjligheten att bygga provisoriska broar, men hittade ingen bra lösning. Och då var vi kvar med en sak: att genomföra arbetet så fort som det någonsin gick, säger Kenth Jansson, sektionschef för byggnadsverk öst Stockholm på Trafi kverket.

TILL ATT BÖRJA » med var tiden jobbet beräknades ta ett av de viktigaste kriterierna i anbuds-processen. Vägverket hade satt

upp en maxgräns som jobbet fi ck ta på 42 kalenderdagar. Svevia presenterade en plan som var betydligt kortare, på 30 dagar. Och då detta premierades högt i urvalsprocessen så gick jobbet till dem, trots att deras pris var aningen högre än konkurren-terna.

FÖR ATT YTTERLIGARE » snabba på arbetet skevs sedan ett incita-mentavtal. Svevia fi ck 100 000 kronor per kalenderdag som den verkliga utförandetiden, från projektstart till att trafi ken fl öt på igen, blev kortare än de maxi-merade 42 dagarna.

Om arbetstiden i stället över-skred kontrakterade 30 dagar så ålades Svevia ett vite på 200 000 kronor per dag. Ursprungliga entreprenadsumman låg på un-gefär 24 miljoner, så det hand-lade möjlighet till knappt en halv procents tillskott på marginalen per dag.

I jämförelse med de trafi kant-kostnader som ett arbete av denna typ orsakar, så är det dock marginellt, så för Vägverket var det väl spenderade pengar. Re-

sultatet visade sig vara en bra affär för bägge parter.

Jobbet utfördes på 26 dagar, och Svevia kunde därmed räkna hem 1 600 000 kronor i bonus.

– Svevia tyckte att det här var ett stimulerande sätt att arbeta på, och ett alternativ där det verkligen är nödvändigt. Det sliter en hel del på personal och resurser att ha arbete i princip dygnet runt. Men det resulte-rade också i teknikutveckling och smartare arbetsmoment, så att man kunde utföra jobbet snabbare med bibehållen kva-litet, säger Kenth Jansson.

KENTH JANSSON ANSER » inte att metoden med incitamentavtal är tillämpligt generellt, men när man har denna typ av extrema fall där det inte går att exem-pelvis bara jobba under lågtra-fi ktimmar så är det ett alter-nativ.

Några fl er upphandlingar med denna typ har villkor har inte gjorts sedan dess, men nu fi nns upplägget i verktygslådan om behovet skulle uppstå i.

MATTIAS INGHE

Succé när snabbhet belönas med bonus

Lönsamt. Svevia fi ck 100 000 kronor per kalenderdag som den verkliga utförandetiden, från projektstart till att trafi ken fl öt på igen, blev kortare än de maximerade 42 dagarna.

U24-05 Nyheter sid 14-25.indd 14U24-05 Nyheter sid 14-25.indd 14 8/19/2010 2:59:53 PM8/19/2010 2:59:53 PM

Senaste nytt

15WWW.UPPHANDLING24.SE

NYHETSREDAKTÖR Nelly Visanji, [email protected]


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

DOMSTOLAR FATTAR INTERIMIS- »TISKA beslut i upphandlingsmål alldeles för lättvindigt.

Det menar Maria Krantz, upp-handlingskonsult och jurist på SKL Kommentus, som nu hoppas på ett prejudikat från Regeringsrätten.

– Interimistiska beslut syftar ju till att förhindra eventuella ytterligare skador och att upp-rätthålla respekten för upp-handlingsreglerna.

I SKL KOMMENTUS » långdragna tvist med en fl yttfi rma, vars bud i upphandlingen av möbel- och kontorsfl yttning förkastades som onormalt lågt, är resultatet det motsatta. Flera myndigheter hindras från att upphandla via avtal som egentligen redan skulle ha trätt i kraft.

Förvaltningsrätten har gett SKL Kommentus rätt. Varken Kammarrätt eller Regeringsrätt gav fl yttfi rman prövningstill-stånd.

När leverantören återigen be-

gärde överprövning i samma fråga stoppades upphandlingen genom ett interimistiskt beslut i Förvaltningsrätten. Ansökan om överprövning avvisades.

SISTA DAGEN I » tiodagarsfristen överklagade leverantören ären-det igen – till Kammarrätten. Samma procedur upprepade sig. Upphandlingen stoppades i

väntan på att domstolen utredde om prövningstillstånd skulle meddelas eller inte.

– Rätten får lov att låta bli att fatta interimistiskt beslut om den skada eller olägenhet som åtgärden kan medföra bedöms vara större än skadan för leve-rantören.

TROTS ATT LEVERANTÖREN » alltså redan fått sin sak prövad stoppas upphandlingen under den tid som domstolen utreder proces-suella frågor. Därför vill SKL Kommentus ha frågan utredd av Regeringsrätten

– Det behövs ett tydligt preju-dikat, summerar Maria Krantz. Inte minst när ändringarna i LOU som sker den 15 juli möj-liggör för fl er leverantörer att överklaga Förvaltningsrättens domar.

Regeringsrätten beslutade den 17 juni 2010 att inte med-dela prövningstillstånd.

PER ER IKSSONSe även sidan 46

”Interimistiska beslut fattas alltför lättvindigt”

För lätt. – Det behövs ett tydligt prejudikat, säger Maria Krantz.

FÖRSVARSMAKTEN KÖPER FINSKA »Patrias stridsfordon i stället för engelsk-svenska Alligator. En av landets största, mest infekterade och segdragna upphandlingar börjar gå mot sitt slut.

Försvarets Materielverk väljer för andra gången fi nska Patrias hjulgående stridsfordon AMV. Sammantaget bedöms AMV vara det bästa alternativet utifrån Försvarsmaktens krav.

– Vårt uppdrag är att hitta den mest kostnadseffektiva lös-ningen för försvarsmaktens och det nya insatsförsvarets behov, säger FMVs generaldirektör Gunnar Holmgren.

Fem anbudsgivare tävlade om ordern.

Patria ska leverera 113 fordon samt systemmateriel till ett värde av cirka 2,5 miljarder

kronor. Dessutom fi nns en op-tion om att köpa ytterligare 113 fordon.

AMV ÄR ETT » bepansrat åttahju-ligt fordon med hög skyddsnivå, rörlighet och tillgänglighet. For-donet har varit i serieproduktion sedan 2004. Det har använts operativt i Finland och Polen samt vid insatser i Afghanistan och Tchad.

Fordonen ska användas såväl inom Sverige som i de interna-tionella insatser där försvaret deltar.

Leveranserna påbörjas under 2012 och två år senare ska utrustningen vara i operativ drift.

Upphandlingen har pågått länge. Patria vann kontraktet redan i juni 2009, men upphand-

lingen överklagades av BAE Sys-tems Hägglunds. I november på-börjades en ny upphandlings-runda där FMV beaktat de formella fel, bland annat otill-låtna ändringar i underlaget, som länsrätten påpekat i domen.

SVENSK INDUSTRI KOMMER » knap-past att gå lottlös ur affären. Upphandlingen innehåller krav på industrisamarbete motsva-rande hela ordervärdet.

Fordonen kommer att utrustas med motorer från Scania, pan-sarstål från SSAB Oxelösund och skydd från Åkers Krutbruk.

Om upphandlingens slutpunkt är nådd återstår att se.

Hägglunds kan överklaga igen.

PER ERIKSSON

Alligator bet inte på Patria

Nya miljömål i Stockholm

LANDSTINGSSTYRELSEN I STOCK- »HOLMS läns landsting har formu-lerat nya miljömål.

– Vi får arbeta hårt för att nå dem, säger Anna Linusson, mil-jöchef Stockholms läns lands-ting.

De nya miljömålen för Stock-holms läns landsting innebär att koldioxidutsläppen ska bli 75 procent lägre än 1990 års ut-släppsnivåer och att it ska bli grönare med 50 procent mindre energiförbrukning.

Anna Linusson säger att de nya målen är en utmaning.

– Vi kommer att bli tvungna att arbeta väldigt hårt för att nå målen, men de är absolut inte omöjliga att uppnå, säger hon.

EN DEL AV » de nya målen har landstinget arbetat med tidigare. Arbetet med dessa mål ska nu utvecklas.

– Minska utsläppen och kemi-kalieanvändningen är två mål som vi kommer att fortsättar ar-beta med. Kemikalieminsk-ningen har vi för övrigt precis kunnat se att det går mycket bra med. Som det ser ut nu kommer målet i nuvarande miljöprogram att nås med god marginal.

BLAND DE NYA » utmaningarna är bland annat grön it samt att ta fram metoder för att kunna rena fl er narkosgaser än enbart lustgas.

Hur ska ni arbeta för att nå målen?

– Genom att lägga miljömålen högt på agendan. Eftersom män-niskor blir sjuka i dåliga miljöer ska vårt miljöarbete integrera hela vår verksamhet. Syftet med vår verksamhet är att människor ska vara vid god hälsa.

CATHRINE BE IJER

Nya miljömål. Svåra men inte omöjliga, säger Anna Linusson.



Senaste nytt DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE


NotiserPrischock på skolans pennor

Oskarshamns kommuns val av »Lyreco som ny leverantör av kontors-material slog hårt mot Rödsleskolan. Penna, suddgummi, linjal, skrivbok och ytterligare några saker till elev-erna i en klass kostade i fjol runt 100 kronor. Efter leverantörsskiftet i februari är priset 1 500 kronor.

Trots att skolan skulle kunna handla billigare i den lokala pap-pershandeln får de inte göra det. Det nya avtal som slutits med Lyreco gäller fram till och med den sista januari 2012.

***FMV får rättför budgetbrist

Regeringsrätten beviljade inte »prövningstillstånd för MSE Weibull i Försvarets materielverks uppmärk-sammade avbrutna upphandling. Försvarets materielverk vände sig i en riktad upphandling till MSE Weibull i Älmhult. I potten låg en beställning på simulatorsystemet BTA 90 för runt 300 miljoner kronor. Familjeföretaget satsade närmare tio miljoner kronor på att förbereda den komplicerade offerten. Strax innan ordern skulle tecknas medde-lade försvaret att pengar saknades. Familjeföretagets vd Micael Schmitz är besviken och funderar nu på hur han ska driva fallet vidare. Läs även hans debattaertikel på sidan 11.

***

Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s

webbplats med nyheter om upphandling i offentlig sektor.

Gör den till din startsida!

www.uh24.se

ALDRIG FÖRR HAR » så många of-fentliga verksamheter valt att lägga ut it-driften. Just nu ligger outsourcingprojekt till mång-miljardbelopp uppe till förhand-ling.

En efter en väljer Sveriges kommuner, landsting och stat-liga verksamheter att lägga ut it-

driften till utomstående leveran-törer.

Flera kommuner, som Ha-ninge och Sollentuna, väljer att gå från interna it-avdelningar till outsourcad drift.

Andra kommuner, som Par-tille, Timrå, Stockholm och Sö-dertälje, konkurrensutsätter just

nu befi ntliga avtal. Samtidigt håller Region Skåne på med ett omfattande projekt där de out-sourcar den operativa it-driften.

Det är ett av de absolut största avtalen, till ett uppskattat värde av mellan 400 och 500 miljoner årligen.

MADELENE HELLSTRÖM

Outsourcingboom i offentlig sektor

OUTSOURCING BLIR ALLT » vanli-gare inom offentliga verksam-heter. Det konstaterar Jörgen Lindqvist på ISS Facility Ser-vices, som får allt fl er nya kunder från den offentliga sfären. De konkurrensutsätter sina verk-samheter genom att låta privata aktörer ta över drift och service.

– Kostnadsbesparingar på upp till 30 procent jämfört med att driva verksamheten i egen regi är inte ovanligt, säger Jörgen Lindqvist, försäljningsdirektör på ISS.

Enligt Jörgen Lindqvist är minskade kostnader ett starkt vägande skäl till att allt fl er väljer en outsourcinglösning. Fast det fi nns fl er anledningar:

– Lång erfarenhet av perso-nalövertag tror jag också fäller avgörandet till vår fördel i den här typen av upphandlingar.

ISS har just tecknat två nya kontrakt i Småland. Kronobergs län och Västerviks kommun

köper servicetjänster för sam-manlagt 31 miljoner kronor.

DET NYA SAMARBETET » med Kro-nobergs läns landsting gäller skötseln av transport- och vakt-mästeritjänster till centrallasa-rettet i Växjö. Avtalet löper i tre år och är värt 17 miljoner kronor.

– Vid val av leverantör var priset den avgörande faktorn när alla kvalitetskrav var uppfyllda, förklarar centrumchef Petra Larsson på Kronobergs läns landsting.

För upphandlingschefen på Västerviks kommun, Ulla Öhrn, var även priset en faktor som styrde när man valde att konkur-rensutsätta den kommunala verksamheten. I och med valet av externa leverantörer räknar hon med att sänka driftskostna-derna med drygt tio miljoner kronor om året.

Men det fi nns även andra skäl

till att den kommunala driften läggs ut på entreprenad:

– Från kommunledningens sida handlar det även om att främja det lokala näringslivet. Men valet av ISS som leverantör grundar sig i att vi har haft dem som entreprenör sedan tidigare, vilket har fungerat alldeles ut-märkt, förklarar Ulla Öhrn.

PER ER IKSSON

Smålänningar sparar på outsourcing

Sparar. Minskade kostnader är ett starkt skäl för outsourcing, säger Jörgen Lindqvist.


Senaste nytt

17UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

Haninge prövar outsourcing


Nor

dea

Ban

k A

B (p

ubl)

Effektivisera era kundinbetalningar?

Tala med oss om Total-IN

Outsourcing på gångHaninge: Outsourcar för första gången all it-drift. Gemen-samt med Södertälje och Nynäshamn. Heby: Outsourcar helhetsdrift för andra gången. Befi nner sig i slutskedet av avrop på Kammarkollegiets ramavtal.Järfälla: Går ut med en upphandling i juli som bland annat gäller outsourcing av arbetsplatser, drift och support. Har outsourcat tidigare men inte i den här omfattningen. Knivsta: Outsourcar helhetsdrift för tredje gången. Befi nner sig i slutskedet av avrop på Kammarkollegiets ramavtal.Nynäshamn: Outsourcar det administrativa nätet. Gemen-sam upphandlingsprocess med Södertälje och Haninge. Partille: Har lagt ut it-driften sedan 2006. Omförhandlar nu ett treårigt avtal till ett värde av 60 miljoner. Södertälje: Har outsourcat sedan tidigare. Omförhandlar nu avtal i gemensam upphandlingsprocess med Haninge och Nynäshamn. Timrå: Har outsourcat it-driften i omkring tio år. Konkurrens-utsätter ett åttaårigt avtal (inklusive förlängningar) till ett värde av 40 miljoner. Västerås: Ser över möjligheterna att outsourca vissa delar av it-verksamheten.Stockholm: Omförhandlar ett avtal om central it-drift till ett värde av omkring 400 miljoner årligen. Skatteverket: Upphandling av servicedesk pågår. Göteborgs hamn: Upphandling om it-drift pågår. Jämtlands läns landsting: Upphandling pågår av bland annat datordrift och servicedesk. Region Skåne: Ska outsourca den operativa it-driften till ett uppskattat värde av 400–500 kronor miljoner årligen.Totalt sett pågår och planeras outsourcingprojekt till ett värde av omkring 5,6 miljarder kronor, enligt tidningen Com-puter Swedens uppskattningar.

I HÖST SKA » Haninge kommun lägga ut it-driften för första gången.

– Nu är vi mogna att out-sourca, något vi kanske inte varit tidigare, säger kommunens it-strateg Mona Ekesryd.

När Haninge bestämde sig för att outsourca hela it-driften föll valet på att göra det gemensamt med Södertäljes och Nynäs-hamns kommuner, som båda outsourcat it-driften tidigare. För Haninge blir det första gången.

– Vi försöker titta på vad som är kärnverksamhet för kom-munen, och it-drift är det inte. Marknaden har bättre resurser att hantera den frågan, säger kommunens it-strateg Mona Ekesryd.

Hon ser många fördelar med

en outsourcad drift. Främst hoppas hon på en it-funktion som är bättre anpassad till verk-samheten Det blir upp till verk-samheten att prioritera vad som ska göras, och it ska renodlas till en beställarorganisation.

ATT OUTSOURCINGEN SKER » först nu beror, enligt Mona Ekesryd, på att den politiska ledningen tagit ett beslut i frågan.

Kommunen har gjort ett ge-diget förarbete och infört en ny projektmodell som ska se till att det fi nns en koppling mellan kommunens olika verksamheter. It-sidan kan dra nytta av detta, till exempel för att undvika att samma system köps in till fl era förvaltningar.

När de initiala kostnaderna för omställningen tagits spar Ha-

ninge pengar. De ska bland annat läggas på verksamhetsutveck-ling och på att utöka servicen till kunderna, enligt Mona Ekesryd.

MED ALLTMER SLIMMADE » organisa-tioner blir de också ett stöd för varandra. Haninge kommun har

inrättat en it-styrgrupp där re-presentanter från de olika kom-munerna fi nns med. De har har skrivit ett avtal så att det blir tyd-ligt vad som gäller.

Senast vid årskiftet börjar samarbetet.

MADELENE HELLSTRÖM

Foto

: An

na

Ru

t Hö

glu

nd

– Även om kommuner har liknande uppdrag och sätt att jobba har vi olika kundunderlag. Då är det viktigt att ledningen är med hela vägen, säger Mona Ekesryd.



DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt


»

NotiserÄnnu en tveksam biogasaffär

Örebro kommun får skarp kritik av »Konkurrensverket för det avtal som ingåtts med Swedish Biogas Inter-national.

Gasen till stadsbussarna borde ha upphandlats i konkurrens.

Kommunen har inte visat på till-räckligt starka skäl för att frångå LOU. Och överträdelser där värdet översti-ger tröskelvärdena enligt EU-lag kan leda till ekonomiska påföljder, enligt Konkurrensverket.

Tidigare har även Östgöta-trafi kens gasavtal fått under-känt.

***

LAHOLM STRIDER FÖR » att få köpa köttfärs som är producerad en-ligt svensk djurskyddslagstift-ning. Svenska krav är strängare än i andra EU-länder. Även om Konkurrensverket avråder från sådana krav har kommunen fått rätt i första rättsliga instans.

I striden om vilka krav som får och inte får ställas har Laholm tagit hem den första ronden.

DET ÄR GROSSISTEN » Servera som anmält Laholms upphandling av köttfärs. Man menar att kraven strider mot LOU där det står att leverantörer ska behandlas på ett likvärdigt och icke-diskrimi-nerande sätt.

Förvaltningsrätten i Göteborg

ger kommunen rätt – om än inte i sakfrågan. Kommunens förfa-rande strider visserligen mot principerna om likabehandling och icke-diskriminering. Men det räcker inte med att bevisa att upphandlingen varit felaktig:

– Överklagande part måste också visa att man har lidit skada och det anser rätten inte att före-taget har gjort, konstaterar Mi-chael Stråhle Wärring, ordfö-rande i kommunens service-nämnd.

Enligt kommunen har Servera bekräftat att man kunnat lämna anbud i upphandlingen som uppfyller de i förfrågningsun-derlaget ställda skallkraven, men ändå valt att inte göra det.

Förvaltningsrätten konsta-terar att Servera är ett svenskt grossistföretag med god tillgång till svenskt kött.

Företaget har heller inte gjort det sannolikt att, om det hade lämnat anbud, skulle ha fått kon-traktet om upphandlingen hade gått rätt till. Därmed kan man inte säga att företaget skadats ekonomiskt av Laholms krav.

AFFÄREN TOGS HEM » av Gunnar Dafgård. Laholms kommun teck-nade tilldelningsbeslut den 3 mars.

Servera kan överklaga till Kammarrätten. Det mesta pekar på att så blir fallet.

PER ERIKSSON

Laholm vinner första djurskyddsronden

Samtidigt som

Arrangeras av i samarbete med

Huvudpartner

Partners

Lär mer om outsourcing, bemanning, multiservice och facility management. Du får svar och inspiration!

Besök www.facilityfair.se • Aktuellt seminarieprogram • Entrébiljetter • Mer info!


Senaste nytt



Svar på frågor stjälper sjukhusupphandling

LANDSTINGET GÄVLEBORGS SVAR »på frågor runt upphandlingen av driften av Bollnäs sjukhus för-ändrade förutsättningarna i grunden. Det anser Praktiker-tjänst, som inte lämnat något anbud, och begär att upphand-lingen ska göras om.

Upphandlingen av merparten av driften vid Bollnäs sjukhus har gått i stå efter Praktiker-tjänsts överklagande. Att ha en ny entreprenör på plats i början av nästa år verkar nu vara mer en förhoppning än en realitet.

ENLIGT PRAKTIKERTJÄNST SA »landstinget från början ingen-ting om momskompensation till den entreprenör som väljs ut för att driva operationsverksamhet och all medicinsk verksamhet vid Bollnäs sjukhus med un-dantag av öron-, näs-, hals- och ögonmottagningarna samt hör-centralen. Dessutom togs kravet på att sjukhusets personal ska delta i landstingets utbildningar bort.

– Hade vi vetat om de nya vill-

koren skulle vi, och kanske också andra aktörer, lagt anbud, säger Lars Hellman, regionchef på Praktikertjänst.

Praktikertjänst anser också att uppsägningsvillkoren ändrats. Enligt den ursprungliga formu-leringen förbehåller landstinget sig rätten att ensidigt på grund av politiska eller organisatoriska förändringar säga upp avtalet med sex månaders varsel.

Via frågesvar framkom senare att detta enbart gäller om riksdag eller regering förändrar förut-sättningarna. Landstinget ser inte detta som någon förändring, utan som ett förtydligande.

FÖR ATT TÄVLA » om affären krävs att intresserade företag har stabil ekonomi med hög kreditvär-dighet och en omsättning på minst 300 miljoner kronor, varav minst hälften inom hälso- och sjukvård. Bolaget ska vara eta-blerat på marknaden sedan fl era år tillbaka.

Ytterligare ett krav är att upp-handlingen ska leda till en be-

sparing för landstinget. Anbuden som lämnas får inte överstiga 95 procent av dagens kostnader, det vill säga 322 miljoner kronor.

– Kraven är hårda, men vi vill ha en samarbetspartner som inte bara är ekonomiskt stabil utan som även vet vad som krävs för att driva ett mindre akutsjukhus, säger landstingsrådet Ann-Mar-gret Knapp.

PER ER IKSSON

KALLE KRALL TAR » i oktober tillfäl-ligt över chefskapet för upp-handlingsverksamheten på SKL Kommentus. Till hans priorite-rade uppgifter hör att forma en av landets första inköpscen-traler.

Kalla Krall, som i fjol sålde sitt konsultbolag Affärsconcept till SKL Kommentus, går samtidigt upp till full arbetstid.

– Ja, det går ju inte att vara chef på halvtid, säger Kalle Krall som efter en hektisk vår med bokskrivande arbetat halvtid.

Tillsammans med personalen på SKL Kommentus ska han för-bereda en av landets första in-köpscentraler. Den planeras starta den 1 januari 2011.

– Det ska bli otroligt spän-nande att göra något som ingen hittills gjort i Sverige. Det gäller att organisera och bemanna in-köpscentralen så att vår mål-grupp, kommuner och landsting, lockas att använda dess tjänster.

Eftersom han är tillförordnad chef ska han också tillsammans med ledningen för SKL Kom-mentus, börja söka sin efterträ-dare.

BOKEN SOM KALLE » Krall skrivit tillsammans med Eva-Lotta Sandberg, vd på Affärsconcept, heter Strategiska offentliga inköp. I den samlar de sin till-sammans över femtioåriga erfa-renhet av arbete med offentliga inköp.

– Boken är en praktisk vägled-ning – något som vi tyckte sak-nades på marknaden.

Kalle Kralls företrädare Maria Lilja har valt att övergå till en tjänst som upphandlingskonsult. Hon ska axla ansvaret för sam-ordnade upphandlingar av fordon och fi nansiella tjänster på SKL Kommentus.

PER ER IKSSON

Krall bygger inköpscentral

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Chefar. Kalle Krall blir tf chef på upphandlingsenheten.

DE DATORER OCH » bildskärmar som offentlig sektor avropat har utlovade miljöegenskaper. Ram-avtalsleverantörerna får väl god-känt i Kammarkontorets miljö-revision.

Leverantörerna uppfyller, och till och med överträffar, de mil-jölöften som gavs till Verva.

– Vi har inte funnit några avvi-kelser mot de krav som ställdes vid upphandlingstillfället, säger Fredrik Aglo, upphandlare på Kammarkollegiet.

Syftet med undersökningen, som rent praktiskt gjorts av obe-roende Goodpoint, var att säker-ställa att de produkter som er-bjuds i ramavtalen håller den miljömässiga nivå som fast-ställdes vid upphandlingen.

– Kontinuerlig uppföljning, under hela ramavtalsperioden, säkrar att myndigheterna får de

produkter vi avtalat om. Ökade krav på att upphandla goda mil-jöval gjorde det extra intressant att studera produktområdena.

Enligt Fredrik Aglo är dator- och bildskärmsleverantörerna bra på miljöarbete. Produkterna har gjorts mer energieffektiva:

– Bättre nätdelar och energi-sparlägen gör det möjligt att er-bjuda mer prestanda till samma eller lägre energiförbrukning.

Smartare förpackningar, plast-

återvinning och datorer som konstruerats för att underlätta materialåtervinning är andra fall framåt.

Alla leverantörer kan erbjuda kvicksilverfria bildskärmar, an-tingen i bärbar pc eller som fri-stående bildskärm.

REVISIONEN HAR GENOMFÖRTS » i enkätform. I fl era fall tvingades leverantörernas svenska organi-sationer gå till sina moderbolag utomlands för att söka svar på de frågor som ställdes, vilket bidrog till att undersökningen drog ut på tiden.

– Revisionsarbetet har lärt oss mycket om hur krav ska ställas, summerar Fredrik Aglo som räknar med att miljörevidera yt-terligare ett ramavtalsområde till hösten.

PER ER IKSSON

Pc-företagen håller sina löften

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Nöjd. Fredrik Aglo är nöjd med leverantörerna.

Tufft. –Kraven är hårda, säger Ann-Margret Knapp, landstingsråd.





Nå beslutsfattarna i offentlig sektor

Annonsera i Upphandling24

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR

MED OFFENTLIG UPPHANDLING & ANBUD

15 MÅNADER MED DE NYA REGLERNABra affärer med ramavtalSÅ VILL POLITIKERNA

STYRA UPPHANDLING GÖTEBORG JAGAR SVARTA PENGAR

Gustaf Hoffstedt, kommunstyrelsen på Gotland,

ser upphandling som politiskt verktyg.Helena Lans, Göteborgs stad, involverar

upphandling i kampen mot ekobrott.

EVA-LOTTA LÖWSTEDT LUNDELL,

INKÖPSCHEF SVT

Kolla in mingel- bilderna från LOV-DAGEN Debatt ” OSUNT MED BONUS I SAMORDNADE RAMAVTAL”

15 MÅNADER MED DE NYA REGLERNABra affärer med ramavtalSÅ VILL POLITIKERNASTYRA UPPHANDLING GÖTEBORG JAAGGAGAAARAR R

SVARTA PENGARAR


ser upphandling som politiskt verktyg.Helena Lans, Göteborgs stad, invovolveveeraraar r

upphandling i kampen mot ekobrbrottt.

n mingel-bilderna från

n mingin minLOV-DAGENOO

Debatt ” OSUNT MED BONUS I SAMORDNADE RAMAVAA TAL”

Ett varumärke, fyra kanalerWebbNyhetsbrevTidningKonferenser

Kontakta Åsa Johansson, affärschef för Upphandling24, för priser och medieupplägg:

[email protected], 08-453 61 05

Välj din egen kombination

Printannonsering: Tidningen har en upp-laga på 9 000 exemplar och utkommer åtta gånger per år. Den når bland annat upphand-lingschefer och verksamhetschefer i offentlig sektor.

Annonsering i Upphandling24:s nyhetsbrev som skickas till 20 000 upphandlare inom offentlig sektor varje vecka.

Webbannonsering: upphandling24.se har 6 000 unika besökare per vecka.

Konferenserna har 200-500 deltagare sex gånger per år. Delta som utställare och mingla med besökarna.

U24-05 Nyheter sid 14-25.indd 20U24-05 Nyheter sid 14-25.indd 20 8/19/2010 10:51:13 AM8/19/2010 10:51:13 AM

Senaste nytt



Läcka upprör”En riktig upphandlingsskandal”

Foto

: Jo

rma

Va

lko

ne

nUPPLANDS LOKALTRAFIK HAR » läckt ut sekretessbelagda uppgifter under pågående upphandling. Priset i Busslinks anbud läckte ut till andra anbudsgivare.

Det avslöjade tidningen Buss-branschen redan i juli – och omedelbart därefter blev upp-handlingen av regionaltrafi k i Uppland branschens stora snackis.

Den troligen största upphand-lingsskandalen i svensk kollek-tivtrafi k är ett faktum, skriver tidningen Bussbranschens chef-redaktör Ulo Maasing.

Han syftar på Upplands Lo-kaltrafi ks, UL, upphandling av regionbusstrafi ken i länet.

UL gav KR-Trafi k i uppdrag att köra trafi ken och i praktiken få ett monopol på den upp-ländska landsbygden. Men ur-sprungligen vann Busslink tra-fi ken.

ÄVEN OM EN » enskild medarbe-tare nu erkänt felet lägger Ulo Maasing stor skuld till det in-träffade på Upplands Lokaltra-fi ks styrelse – och i synnerhet på vd:n Malte Burwick.

Tidningen redovisar mejl från

direktören där upphandlingen försvaras och beskyllningarna om läckage tillbakavisas. Utan våra ”oanständiga antydningar” hade fi ffl et inte avslöjats, menar Ulo Maasing:

– Nu vet vi att Burwick hade fel i sitt hätska angrepp på oss. Vi ser fram mot hans ursäkt och hans tack för att vi bidragit till att hindra att en affär på nästan fyra miljarder kronor inte ge-nomfördes trots olagligheter från upphandlarsidan.

UPPLANDS LOKALTRAFIK SER » sitt agerande som ansvarsfullt och kraftfullt.

– Upphandlingen av regional busstrafi k rör stora värden och bara misstanken att processen inte genomförts på ett korrekt sätt medför ett ansvar att avbryta och börja om, förklarar styrelse-ordföranden Fredrik Ahlstedt som säger sig vara både för-bannad och ledsen över läckan.

Bussbranschen anser inte bara att lokaltrafi ken agerat långsamt utan också att många fråge-tecken kvarstår. En polisutred-ning kring upphandlingen efter-lyses.

Anders Lundström, vd för Busslink, är också upprörd. Det var uppgifter om detta företags bud som läckte ut:

– Vi överväger att begära er-sättning från Upplands Lokal-trafi k.

BUSSLINK SÄGER NEJ » till en ny upphandling. Eftersom sekre-tessbrotten skedde efter det att bolagens första anbud lämnades in menar Busslink att dessa bud ska gälla.

PER ER IKSSON

Matstopp i fem kommuner

MENIGO BEGÄR ÖVERPRÖVNING » av den livsmedelsupphandling som Forshaga, Grums, Hagfors, Kil och Munkfors genomför. Mats Olsson, Kils kommun, är kritisk till matjättarnas domstolsvanor.

Han är utvecklingschef i Kil och ansvarig för upphandlingen. Han noterar att matjättarna gärna drar in domstolar i affärerna.

– Det här är andra gången som vi fem kommuner samarbetar om livsmedelsinköpen och förra gången, när Menigo blev huvud-leverantör, överklagade Servera.

Då fi ck kommunerna rätt. I sin inlaga till Förvaltningsrätten i Karlstad beskriver Menigo nu en anbudsutvärdering som brist-fällig på fl era punkter. Företaget vill att upphandlingen, som spänner över 35 varugrupper och avser de totala livsmedelsleve-ranserna till de samverkande kommunernas alla kök, görs om.

Mats Olsson berättar att det vilar ett interimistiskt förbud över kommunerna mot att slut-föra upphandlingen.

– Har vi gjort fel, upphand-lingen är ju omfattande, ska det förstås rättas, men jag tycker att vi har rejält på fötterna och miss-tänker en strid om marknadsan-delar mellan grossisterna.

De fem kommunernas livs-medelsavtal löper ut den 30 sep-tember.

– Vi ska diskutera hur vi ska ordna livsmedelsförsörjningen om det blir ett avtalslöst läge. Ingen ska behöva gå hungrig.

MENIGO ÄR EN » del av Europas största foodserviceaktör, Brakes Group. Servera ingår tillsam-mans med bland andra Åhléns-gruppen i familjeföretaget Axel Johnson. Totalt lämnades tolv anbud.

PER ER IKSSON

Less. Mats Olsson är trött på över-prövningar.

Upplands Lokaltrafi k står för den troligtvis största upp-handlingsskandalen i svensk kollektivtrafi k. Tidningen Bussbranschens chefredaktör Ulo Maasing skräder inte orden och Anders Lundström på Busslink överväger att begära skadestånd.

Nej tack. Ingen ny upphandling, säger Busslinks vd Anders Lund-ström.

Sommarens snackis. Busslinks bud läckte ut till andra anbudsgivare.




Senaste nytt

Uppsala kräver skadestånd

Vårdbolaget Kosmo vann 2009 »en upphandling av driften av fem vårdboenden i Uppsala kommun. På samtliga fem boenden har det förekommit brister, som Uppsala kommun har upptäckt och påtalat för leverantören.

Enligt kommunen ska bristerna nu vara åtgärdade, men kommunen kommer ändå att kräva skadestånd för den period som bristerna har funnits.

***Landsting ska tvätta egen byk

Landstingen i Dalarna, Sörm- »land, Uppsala och Västmanland utreder möjligheterna att bilda en gemensam nämnd fört tvättsam-verkan.

Den anläggning som ska an-vändas för att tvätta bland annat patientkläder, personalplagg och sängkläder, Fredriksbergstvätten, ligger i närheten av Hällefors.

Samarbetet beräknas spara minst 30 miljoner kronor per år de närmaste tio åren i jämförelse med de kostnader för tvätt som de aktuella landstingen har med nuva-rande avtal. Beslut väntas tidigt i höst.

***

NotiserRegion Skåne handlar it för miljarder

REGION SKÅNE HAR » just genom-fört stora it-upphandlingar. I linje med beslutet att lägga ut den operativa it-driften på ex-terna leverantörer laddar Region Skåne för fl er storaffärer.

Region Skåne har valt leveran-törer i två stora it-upphand-lingar: Tieto fi ck förtroendet att stå för användarnära it-tjänster medan Fujitsu kammade hem tilldelningsbeslutet inom om-rådet projektledning och pro-jekthantering.

LENNART WALLÉN ÄR » chef för Re-gion Skånes it-förvaltning, RSIT. Han berättar att it-budgeten för drift och utveckling är ungefär en miljard kronor per år. Region Skåne har cirka 32 000 datoran-vändare.

– Dessa båda upphandlingar, som pågått under våren, ingår i en omfattande omstrukturering.

Regionstyrelsen har beslutat att större delen av den operativa it-verksamheten, som tidigare skötts i egen regi, ska läggas ut på externa leverantörer. Detta strategiska steg ska ske under året – och det är den tidplan som Lennart Wallén och hans kol-leger arbetar efter.

Avtalet med Fujitsu, som på

fem år är värt runt 100 miljoner kronor, sluts efter en egen upp-handling.

Användarnära it-tjänster har däremot upphandlats som en förnyad konkurrensutsättning på Kammarkollegiets ramavtal Driftstjänster 2010, Helhets-drift.

– Vår målsättning är att dra nytta av de avtal som Kammar-kollegiet sluter. Att vi hanterade projekthantering från scratch beror på att det inte är möjligt att avropa genom Kammarkolle-giets avtal, det är dessutom ett enklare och mer väldefi nierat område.

ANVÄNDARNÄRA IT-TJÄNSTER OM- »FATTAR servicedesk, på-platsen-hjälp, utskrift och kopiering som tjänst samt multimedier som tjänst.

I Tietos uppdrag ingår även koordinering av andra it-tjänster gentemot Region Skånes slutan-vändare.

Affären med Tieto har ett or-dervärde på 516 miljoner kronor under den femåriga avtalsperi-oden. Det fi nns dessutom en op-tion på förlängning i två år.

– Långa avtal, javisst, säger Lennart Wallén som förklarar att ett partnerförhållande som detta kräver investeringar från båda sidor och då blir de gärna lite längre än de ”normala” tre åren.

I båda fallen ingår verksam-hetsövergång. Såväl personal som it-tillgångar går över till le-verantören.

LENNART WALLÉN POÄNGTERAR » att Region Skåne värnar om skatte-betalarnas pengar.

Därmed också sagt att priset har vägt tungt i gjorda upphand-lingar.

Vid utvärderingen har priset viktats till 70 procent och övriga faktorer till 30 procent.

– Kvalitetskraven är natur-ligtvis oerhört viktiga i en verk-samhet som vår, men vi menar att kraven i upphandlingen tillsammans med bedömnings-kriterierna säkerställer detta.

RSIT PLANERAR FÖR » en övergång av projekthanteringen den 1 sep-tember och användarnära it en månad senare.

Fast det kan bli förseningar – som i wan-upphandlingen där Teliasonera har invänt mot till-delningsbeslutet som gick till Tele2.

– Upphandlingar ska vara rätt-visa och det är bra att Lagen om offentlig upphandling erbjuder möjlighet att klaga, men det är ingen tvekan om att offentlig sektor lider av alla dessa över-prövningar som kan ta lång tid.

Förhoppningen är att tid-planen ska hålla:

– Vi tycker att vi har bra på fötterna i form av genomtänkta förfrågningsunderlag och utvär-deringar i de upphandlingar vi nu genomför.

NÄSTA STEG – » upphandling av server- och applikationsdrift – tas i inom kort.

Server- och applikationsdrift blir med ett värde på 600–800 miljoner kronor över fem år en riktig munsbit för it-före-tagen.

PER ER IKSSONwww.merrild.se

Kravmärkt och UTZ-certifierat

Good Origin –kaffe med omtanke

Externt. Regionstyrelsen har beslu-tat att större delen av den opera-tiva it-verksamheten, som tidigare skötts i egen regi, ska läggas ut på externa leverantörer, säger Lennart Wallén som är chef it-förvaltningen.


Senaste nytt



”En bok som jag saknade”HALLÅ DÄR, Andrea Sund-strand, som tyckte att det sak-nades en allsidig grundbok om offentlig upphandling. Därför skrev hon Offentlig upphandling – LOU och LUF”.

Vilka läsare hoppas du på att nå med din 217 sidor omfångs-rika bok?

– Tanken är att boken ska an-vändas som kurslitteratur på ju-ridiska och ekonomiska utbild-ningar. Den riktar sig även till verksamma upphandlare som behöver en bra grundbok.

Andrea Sundstrand är anställd som doktorand i offentlig rätt vid Stockholms universitet, men är även verksam som advokat. Hon har genom åren hållit en rad kurser om upphandling. Dessa kunskaper har använts i arbetet med boken.

I boken följer hon upphand-lingsprocessen steg för steg, från förfrågningsunderlag till avtals-skrivande. Hon redovisar även bestämmelserna i lagar som en upphandlare kommer i kontakt med, som förvaltningslagen och arkivlagen.

De nyheter som vid halvårs-skiftet infördes i LOV och LUF saknas inte.

Detta är inte Andrea Sund-strands första bok om upphand-ling. 2006 kom hon ut med EG-domstolens domar om offentlig upphandling. I den analyseras 127 domar, avkunnade fram till och med 2005.

– Det är kanske dags för en ny upplaga, säger hon. Det fi nns ett 50-tal nya domar att kasta sig över.

– Annars är det fullt fokus på min avhandling om offentlig upphandling utanför direktiven.

PER ER IKSSON

Författare. Andrea Sundstrand.

Foto

: Ne

lly V

isa

nji

Foto

: Tim

o J

ulk

uLANDETS STÖRSTA UPPHANDLING »av elbilar kan nu starta. Stock-holms stad och Vattenfall har fått 62 miljoner kronor i stöd av Energimyndigheten och Öre-sundskraft hänger på med en storbeställning, för en gemensam satsning på elbilar. Upphand-lingen kommer att ske i två steg. Först en förfl otta, bestående av 50 fordon, och därefter själva huvudupphandlingen.

De som tecknar sig för en bil i förfl ottan får ersättning för 25 procent av merkostnaden, som mest 100 000 kronor per fordon. Leveranserna inleds i slutet av året.

FÖR HUVUDUPPHANDLINGEN ÄR »siktet inställt på 6 000 fordon. Det handlar om både person-bilar, lätta lastbilar och lastbilar. Kravet är dock att bilarna är ren-odlade elbilar eller laddhybrider, som laddas via elnätet.

Öresundskraft i Helsingborg, som även säljer biogas sedan tio år tillbaka, bevisar att miljöbilar inte bara är en huvudstadsföre-teelse. Företaget har reserverat sammanlagt 1 650 elbilar – 550 om året under en treårsperiod – med leveransstart nästa år.

Anders Östlund, vd för Öresundskraft, berättar att elbi-larna ska förmedlas vidare till kunder som vill bidra till att kraftigt reducera koldioxidut-

släppen och uppnå de nationella och globala klimatmålen.

– Genom att erbjuda våra kunder ett miljövänligt och kli-matneutralt fordonsalternativ kan vi tillsammans aktivt mot-verka klimatförändringar.

Öresundskraft har med sitt el-bilsprojekt Projekt Elektra tagit fl era initiativ för att driva på satsningen på elbilar i regionen.

Redan i fjol invigdes laddträd i Helsingborg, Landskrona och Ängelholm.

– Efterfrågan på elbilar är mycket större än utbudet och det är svårt att komma över dem, säger Anders Östlund.

– Genom att reservera bilar hjälper vi till med en introduk-tion av miljövänliga elbilar.

PER ER IKSSON

Startskott för största elbilsupphandlingen

Tre små ord saknades – upphandling görs om

För bättre miljö. Öresundskrafts Anders Östlund laddar för framtiden.

TRE ORD SAKNADES » i förfråg-ningsunderlaget. Resultat: För-valtningsdomstolen tvingar Alingsås kommun att göra om upphandlingen.

De i upphandlingssamman-hang så avgörande orden ”eller likvärdig produkt” fällde Alingsås. Bland fyra anbudsgi-vare valde Alingsås i april ut Ahl-sell som leverantör av va- och vvs-material. Upphandlingen, som mynnade ut i ett treårigt avtal, beräknas vara värd cirka två miljoner kronor per år.

Beslutet överklagades av kon-kurrenten Dahl. Företaget note-rade att kommunen i sin anbuds-inbjudan förskrivit produkter från en särskild tillverkare – utan att gardera sig med orden ”eller likvärdig produkt”.

Dahl misstänkte också att vissa av de offererade produk-terna i vinnande anbud hade fått ett orimligt lågt pris. Det hand-lade om 110 millimeters pvc-rör som är sex meter långa och som skulle prissättas per styck sna-rare än per löpmeter. Även fi -

berduk ska ha kostnadsjämförts på ett felaktigt sätt.

Kommunens upphandlings-chef Ann Linde Koolman tar till sig av kritiken och beskriver de saknade orden som en olycklig omständighet. Grundprincipen är dock att likvärdiga varor kan offereras i kommunens upp-handlingar.

Förvaltningsdomstolen i Gö-teborg gick på samma linje: felet är så allvarligt att upphandlingen måste göras om.

PER ER IKSSON




Notiser Grön it skall-krav hos myndigheter

Regeringen har utfärdat nya mål »och rekommendationer som avser inköp, drift och användning av grön it. Upphandlingar som tar hänsyn till miljöaspekter blir nu ett skall-krav hos vissa myndigheter. I första hand riktar sig den nya agendan, som heter ”it för en grönare förvaltning – agenda för it för miljön 2010–2015”, till myndigheter som lyder under mil-jöledningsförordningen. Naturvårds-verket ska ta fram indikatorer för att mäta om agendan efterlevs.

***Domstol lämnar fl ickor i sticket

Under hösten skulle alla fl ickor i »årskurs fem ha blivit vaccinerade mot livmoderhalscancer. Stockholm läns landsting valde det billigaste vaccinet, Cervarix, som tillverkas av Glaxo Smith Kline. Enda konkurrenten, tillverkaren av Gardasil, Sanofi Pasteur MSD, som var mer än 50 procent dyrare, ogillar valet av den billigaste produkten. I sitt överklagande skriver de att i upphandlingen tas inte hänsyn till att deras vaccin också skyddar mot könssjukdomen kondylom. Förvaltningsdomstolen har nu sitt att säga men förhoppningen är att få ut vaccinet till skolorna i september eller oktober.

***Bussbolag bryter avtal

Arriva får inte lönsamhet i verk- »samheten och säger upp avtalet med Jönköping och Malmö. 2008 tog företaget över entreprenaden och har sedan dess kritiserats för sitt sätt att driva stadsbusstrafi ken. Ar-riva har betalat böter i miljonklasen till Jönköpings länstrafi k för krång-lande bussar och inställda turer. Avtalet med Länstrafi ken Jönköping skulle ha löpt fram till 2016, men nu kör Arriva fram till den 19 juni 2011 – för att göra tid för en ny offentlig upphandling.


Äventyrsbad blev himla mycket dyrare

Låg betalningsmorali offentlig sektor

SAMTIDIGT SOM MYNDIGHETER »skriver in vitesklausuler i ramav-talen för leverantörer som gör fel är de själva dåliga på att reg-lera sina fakturor i tid.

Enligt Soliditet är betalnings-disciplinen sämre inom offentlig sektor än vid privata företag.

Att leverantörer ska få betalt i tid för upphandlade varor och tjänster borde vara en själv-klarhet. Ändå tycks rutinerna för fakturabetalning brista inom många myndigheter.

ENLIGT EN UNDERSÖKNING » från kredit- och affärsinformations-företaget Soliditet har offentlig sektor överlag sämre betalnings-disciplin än de fl esta privata fö-retag. Detta trots att upphand-ling och affärsmässighet bör gå hand i hand.

Enligt Soliditets så kallade be-talningsindex har det visserligen blivit bättre sedan i fjol. Andelen ”sena betalare” inom offentlig sektor uppgick i mars till 44,4 procent, vilket är en nedgång från 46,2 procent ett år tidigare.

– Trots förbättringen är det anmärkningsvärt att myndig-heter och statliga bolag är sämre än det privata näringslivet på att betala sina räkningar. Den of-fentliga sektorn borde vara bäst i klassen, tycker Krister Jörlén, vd på Soliditet.

Den något förbättrade betal-

ningsmoralen kan bero på att fi nansmarknadsminister Mats Odell i fjol brevledes bad myn-dighetscheferna att föregå med gott exempel. Genom att upp-mana till att betala räkningarna i tid hoppades han att medverka till att små och medelstora företag inte skulle drabbas av onödiga likviditetsproblem i konjunktursvackan.

– Men jag är inte imponerad av resultatet, säger Krister Jörlén som noterar att förbätt-ringen i betalningsindex sedan i fjol är dubbelt så stor i dert pri-vata näringslivet som inom of-fentlig sektor.

EFTER INFORMATIONSBRANSCHEN »ÄR offentlig sektor sämst i landet på att betala i tid. Exempelvis energisektor och tillverkande in-dustri har något bättre betal-ningsmoral. Lägst andel sena be-talare fi nns inom jord- och skogsbruk. Genomsnittet vad gäller sena betalningar för alla branscher är 39,1 procent.

PER ER IKSSON

LAGOM TILL SOMMARLOVET » öpp-nade Himlabadet i Sundsvall med vattenrutschkanor, bubbel-pooler och klättervägg. Rent ekonomiskt är badet ett äventyr i sig med en upphandling som blev nästan dubbelt så dyr som budgeterat.

När beslutet att bygga Himla-badet klubbades i kommunfull-mäktige sommaren 2007 stod det 221 miljoner kronor på pris-lappen. Utöver kostnaden för själva badet på 203 miljoner budgeterades det för en renings-anläggning till utebadet för yt-terligare 18 miljoner kronor.

Det dröjde inte länge efter det första spadtaget, som togs i au-gusti 2008, innan kostnaderna började skena. Enligt en gransk-ning som KPMG har gjort är det

totala beloppet nu uppe i 418 miljoner kronor, alltså en fördy-ring på svindlande 90 procent.

Av utgiftsökningen beror en stor del på allehanda tilläggsbe-ställningar. Den surfmaskin som beställts ökar exempelvis notan med 28 miljoner kronor, men här fi nns också poster som mark-sanering och kostnadsökningar för konsulter.

BYGGET HAR GENOMFÖRTS » enligt partneringprincipen. Entrepre-nörerna får ett fast arvode uti-från en budget och samarbetar därefter med projektörerna för att hitta den tekniskt bästa lös-ningen.

I revisionsrapporten konsta-teras inte bara att kalkylerna för badet har varit överoptimistiska.

Dessutom har kommunstyrelsen brustit genom att inte ta upp eller behandla Himlabadet efter att investeringen påbörjats. In-formationsgivningen till full-mäktige har skett alltför sent.

För upphandlingen har det av kommunen helägda bolaget Sundsvall Arena svarat.

PER ER IKSSON

Dåligt. – Den offentliga sektorn borde vara bäst i klassen, tycker Krister Jörlén, vd på Soliditet. Men så är det inte.

Dubbelt äventyr. Himla fi nt, men dyrt.

Foto

: Him

lab

ad

et


Senaste nytt

25


WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 7 | 2009

Högre status för upphandling i HåboKATARIINA VIRKKUNEN ÄR » som

upphandlingschef numera di-rekt underställd kommundirek-tören:

– Fokus på upphandlings-frågor har ökat väldigt mycket.

Efter ett år på jobbet som Håbos upphandlingschef stor-trivs Katariina Virkkunen. Hon har tidigare jobbat med upp-handling i Enköping och inom SL och har kommit väl tillrätta i Håbo kommuns trivsamma blandning av lugn förort och närheten till storstad.

– Här fi nns ett spännande nä-ringsliv med en närmast små-ländsk nyföretagaranda. Det är en liten kommun och en liten or-ganisation, så vi som jobbar här får inte vara rädda för att vidga våra vyer och testa nya saker, säger hon.

Ett år har nu gått sedan Kata-riina Virkkunen blev upphand-lingschef i Håbo. Efter att ha varit en del i en större avdelning skulle upphandlingen fokuseras och få en egen enhet direkt un-derställd kommundirektören. Det är fortfarande ingen stor or-ganisation, bara upphandlings-chefen, två upphandlare och en assistent på deltid, men skill-naden är ändå markant.

– » FOKUS PÅ UPPHANDLINGSFRÅGOR

har ökat. Dels på grund av omor-ganisationen, dels för att vi sedan har arbetat taktiskt mot organi-sationen med att lyfta upp framför allt ramavtalsfrågan. Vi utbildade i höstas ungefär 100 personer i kommunen i hur de hittar och använder ramavtal, säger hon.

En av de stora frågorna på agendan är just avtalsuppfölj-ning och trohet mot ramavtal. En annan är modernisering av kommunens ekonomiprocess.

– Med det som utgångspunkt startade vi i september ett större projekt för e-handel. Under hösten och vintern har en av våra upphandlare jobbat halvtid bara med det, med kartläggning och nulägesanalys av befi ntliga rutiner samt studiebesök och ut-bildning för att se hur vi ska gå vidare.

Med blicken in i framtiden tror Katariina Virkkunen att en viktig sak att jobba med är de egna rutinerna, att utforska nya arbetsformer, lära sig av andras erfarenheter och hitta nya vägar i det dagliga arbetet.

MATTIAS INGHE

Foto

: Tim

An

dre

ah

eim

Fokus på upphandling. – Här i Håbo fi nns ett spännande närings-liv med en närmast småländsk nyföretagaranda, säger upphand-lingschefen Katariina Virkkunen.

Uppfinner ni hjulet varje gång?

Kontor Vixen - en produkt som är framtagen tillsammans med Tomas Hansen på arkitektkontoret Yellon. Förutom kontor så har vi tagit fram kataloghus för förskolor, skolor, vårdboenden och studentboenden. Till dessa modeller finns färdiga priser och tekniska beskrivningar som snabbt kan omvandlas till faktiska projekt. För kontaktuppgifter och mer info besök www.flexator.se.

Ca 80 % av all småhusbygg-nation i Sverige utgår i från någon typ av kataloghus. Detta innebär att man sparar pengar i projekteringsskedet och man minskar antalet byggfel. Vi har färdiga lösningar på ett flertal olika verksamhetslokaler så som förskolor, skolor och olika boendeformer. Genom att jobba med funk-tionsförfrågningar kan man använda sig av producenternas kompetens och erfarenhet. Hur jobbar ni?



26

Notiser

Senaste nytt

WWW.UPPHANDLING24.SEUPPHANDLING24 • NUMMER 1 | 2010

Försenade tåg rullar snart

Skånetrafi kens jätteupphandling »har försenats i åtta månader på grund av krånglande teknik, men nu har nio av 49 tåg levererats.

Den 16 augusti började de nio nya pågatågen att rulla i regional trafi k. Om allt går enligt plan ska samtliga beställda tåg vara i bruk 2012.

Skånetrafi ken har möjlighet att, om behovet fi nns, utöka beställ-ningen med ytterligare 57 tåg till den nätta summan av 2,4 miljarder kronor.

***

Utlänningar jobbar ihop vinsten

UTLÄNDSK ARBETSKRAFT FÅR » be-tala priset när staten pressar byggkostnaderna. Staten tvingar fram lägre löner och sämre villkor för utländsk arbetskraft. LO och avtalssekreteraren Per Bardh är starkt kritiska till upp-handlingarna av stora svenska skattefi nansierade infrastruk-turprojekt.

LO har i samarbete med Bygg-nads och Seko granskat de tre stora infrastrukturprojekten Norra länken och Citybanan i Stockholm samt Citytunneln i Malmö.Prispressen under upp-handlingsprocessen leder, enligt LO, till att huvudentreprenö-rerna som Bilfi nger Berger, NCC, Skanska och Veidekke anlitar

underentreprenörer med stor andel utländsk arbetskraft. I lön-tagarorganisationens rapport noteras att 45 procent av arbets-kraften på de granskade pro-jekten är skattskyldig i annat land än Sverige. En stor del av personalen är inhyrd från ut-ländska bemanningsföretag.

LÖNESKILLNADEN MELLAN SVENSKA »och exempelvis polska arbetare uppges vara stor. Det fi nns upp-gifter som visar att de utländska arbetstagarna i vissa fall endast har 55 procent av den bruttolön en motsvarande svensk arbets-tagare har.

LO-granskningen visar också en högre olycksfallsfrekvens än

normalt vid två av de aktuella projekten.

– Vi ser hur staten aktivt pressar kostnaderna vid upp-handlingen av infrastrukturpro-jekt och hur utländsk arbetskraft får betala priset i form av lägre löner och sämre villkor, säger LOs Per Bardh.

LO kräver att Lagen om of-fentlig upphandling skrivs om så att krav om villkor motsvarande kollektivavtal kan ställas vid upphandlingar.

– Skattemedel ska inte an-vändas så att de bidrar till lö-nedumpning och osund konkur-rens, säger Per Bardh som också kräver att Lex Laval rivs upp.

PER ERIKSSON

TendSignUpphandlingsverktyget från OPIC

Ditt stöd i upphandlingen.I TendSign skapar och publicerar du din upphandling och tar emot och

utvärderar elektroniska anbud. Skräddarsydda utbildningsplaner och

personlig support ger rätt stöd för effektiva inköp.

Läs mer på tendsign.com

U24-05 Nyheter sid 26-29.indd 26U24-05 Nyheter sid 26-29.indd 26 8/19/2010 11:23:25 AM8/19/2010 11:23:25 AM

Senaste nytt




SLAGET OM DE » åtråvärda kon-trakten är det främsta skälet till att ekobrott, mutor och korrup-tion ökar inom bygg- och anlägg-ningsbranschen.

Det visar en internationell un-dersökning från Pricewater-housecoopers.

Vart fjärde företag inom bygg- och anläggningsbranschen har utsatts för ekonomisk brotts-lighet under det gångna året. Det är bedrägerier, som redovis-ningsbrott, mutor och korrup-tion, som ökar mest.

I undersökningen har 226 fö-retag från 43 länder medverkat. 24 procent av företagen uppger att de drabbades av ekobrott

under året och 47 procent av dessa företag kunde vittna om mutbrott och korruption.

ATT EKOBROTTEN ÖKAR » i bran-schen beror främst på en ökad press att ro hem affärerna. 72 procent av de tillfrågade före-tagen uppger att denna faktor ligger bakom en ökad risk för ekonomisk brottslighet.

– En ökad press på presta-tioner och resultat, till exempel för att vinna ett kontrakt, leder alltför ofta till att osunda bete-enden utvecklas, exempelvis korruption, säger Ulf Sandlund som arbetar med Forensic Ser-vices inom Pricewaterhousecoo-

pers i en skriftlig kommen-tar.

Undersökningen visar även att 25 procent av ekobrotten upp-täcktes vid interna kontroller. Det är en ökning från motsva-rande studie 2007 då endast 16 procent upptäcktes internt.

UNDER DET SENASTE » året har fl er än vart tredje företag i bran-schen inte genomfört en kart-läggning över riskerna när det gäller ekobrott.

Undersökningen omfattade 226 företag från 43 länder. Samt-liga var verksamma inom bygg- och anläggningsbranschen.

NELLY VISANJI

Allt mer korruption inom byggbranschen

För oss är det en självklarhet att kunna leverera Svanenmärkta kuvert!Fukthäftande, självhäftande och med täckremsa.Kontakta oss så berättar vi mera. Tel. 0491 -76 21 00 www.op-kuvert.se

Drabbad bransch. Ekobrott, mutor och korruption ökar inom bygg- och anläggningsbranschen. Det visar en internationell undersökning från Pricewaterhousecoopers.

Västernorrland åtgärdar slarv

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND »HAR fått skarp revisorskritik för sitt sätt att sköta upphandlingar. Den tillförordnade landstingsdi-rektören Gösta Burlin ska fram-över redovisa samtliga upphand-lingar för styrelsen.

Enligt rapporten görs för många otillåtna direktupphand-lingar av till exempel stafettlä-kartjänster.

Av närmare 60 anlitade hyrlä-karföretag hade enbart en tred-jedel upphandlade kontrakt. Det företag som fakturerade mest under 2009 hade det inte. Stick-prov visar på betydande inköp vid sidan om framförhandlade ramavtal också inom andra om-råden.

FULLMÄKTIGE HAR DÄRFÖR » be-slutat om en skärpning. Fram-över ska samtliga upphandlingar redovisas för landstingets sty-relse. Riktigt stora upphand-lingar, som överskrider ett visst belopp, måste beslutas av sty-relsen. Landstinget ska dess-utom verka för att samtliga upp-handlingar ska ske under yrkes-kvalifi cerad juridisk tillsyn.

– Med de planerade åtgär-derna ser jag med tillförsikt på att vi ska hantera ärendena på ett bättre regelmässigt sätt, säger Gösta Burlin, ekonomidirektör och tillförordnad landstingsdi-rektör.

Landstinget ska se över hela inköpsprocessen inklusive upp-handlingsdelen. Redan har fl era områden identifi erats som kan effektiviseras:

– Denna översyn ger minskade kostnader med cirka 24 miljoner kronor. Pengar som då i stället kan gagna patienterna och deras vård, avslutar Gösta Burlin.

PER ERIKSSON



Affärer MUTOR OCH KORRUPTION


Strikta reglerförebygger

mutbrott

Den offentliga sektorn köper år-ligen in varor och tjänster för 500 miljarder kronor. Med dessa gigantiska penningpåsar är stat, kommun och landsting mycket attraktiva kunder, inte

enbart i Sverige utan även i andra länder. Ef-tersom offentliga sektorn är en stabil köpare slåss många företag om de åtråvärda avtalen. För att sälja till den offentliga sektorn kon-kurrerar företag med bland annat pris och kvalitet, men också genom att ta till otillåtna affärsmetoder.

Sedan 2003 fi nns det på Riksenheten en särskild avdelning som arbetar dedikerat med olika mut- och korruptionsärenden. Mellan 2003 och 2005 har Riksenheten mot korruption handlagt 147 ärenden. Det fi nns ingen dagsfärsk statistik på om korruptionen har ökat i Sverige, men experterna från Riksenheten, Ekobrottsmyndigheten och In-stitutet mot mutor är eniga om att mörker-talet är stort och mutor förekommer i större utsträckning än vad svenska folket vill kännas vid.

Framför allt är det omöjligt att uttala sig om hur utbrett mutor och bestickning är inom offentlig upphandling, men med tanke på vilka belopp som den offentliga upphand-lingen omsätter kan ett mindre antal fall innebära stora slantar, menar Björn Blom-

qvist, överåklagare på Riksåklagarens kansli, tidigare åklagare vid Riksenheten mot kor-ruption.

– Jag tror att det fi nns fl era skäl till mutor. Den kommunala kulturen bygger på att man har så nära kontakter med sina affärspartners att det lätt kan ges erbjudanden som enligt lagen är otillbörliga. En sammanblandning mellan kommunal kärnverksamhet och kom-munala aktiebolag bidrar också till att gräns-dragningen blir svår, säger Björn Blomqvist.

Upphandlare alltid i riskzonenDen rådande mutlagstiftningen är den-samma för både privata och offentliga sek-torn. Trots att det är samma regler tillämpas det olika. Upphandlare som svarar för de of-fentliga inköpen befi nner sig ständigt i risk-zonen för att utsättas för otillåten påverkan. De ärenden som hanterats hos Riksenheten för korruption visar också att det är ofta de personerna som avropar ute i förvaltning-arna som blir den direkta måltavlan för på-verkan.

– Upphandlare är som regel hederligt folk men sitter man längst ute ”i kapillärerna” och fattar beslut kan man lättare falla för otillbörliga erbjudanden. I Göteborgs kommun hände det och jag kan svära på att Göteborg inte är ensam. Det fi nns för många tjänstemän som rör sig i gränslandet och om

inte regler och ledningar är väldigt tydliga bildas en dålig kultur som smittar av sig i or-ganisationen, säger Björn Blomqvist.

Även Ekobrottsmyndigheten delar den uppfattningen:

– Personer som sitter i förvaltningarna saknar detaljkunskaper om upphandlingen och vet inte om det är rätt personer på plats. De har inte heller en klar bild av vad exakt som ingår i inköpet, säger Lennart Berg vid Ekobrottsmyndigheten med samordnings-funktion för offentlig upphandling, som menar att en förebyggande insats är att öka beställarnas kunskap kring avtalsupplägget.

Institutet mot mutor, IMM, är en privat näringslivsorganisation som bildades 1923, i första hand för att bekämpa korruption i nä-ringslivet. Hit kan upphandlare vända sig för att få råd och stöd, uppger kanslichefen Tor-björn Lindhe.

Stränga regler inom offentlig sektorI Torbjörn Lindhes uppdrag ligger att åka runt och utbildar offentliga myndigheter i lagstiftningen och praxis. På sina utbild-ningsturnéer har han uppmärksammat att den gängse uppfattningen är att offentliga verksamheter tror att de kan ta emot saker precis som den privata sektorn.

Även inom den privata sektorn känner inte leverantörerna till att det inte går att er-

Mörkertalet är stort när det gäller mutor och bestickningar inom of-fentlig upphandling. I regel står inte upphandlarna för övertrampen utan avroparna. Om detta vittnar experter från Riksenheten mot kor-ruption, Ekobrottsmyndigheten och Institutet mot mutor. TEXT: NELLY VISANJI

U24-05 fördjupning.indd 28U24-05 fördjupning.indd 28 8/19/2010 11:13:04 AM8/19/2010 11:13:04 AM


bjuda förmåner på samma sätt som det går när det gäller privat till privat. De strängare reglerna inom offentlig sektor beror på att skyddsintresset är större eftersom verksam-heten drivs med skattemedel. Inom den pri-vata sektorn måste muttagarens arbetsgivare anmäla, vilket är ytterst sällsynt, om inte åklagaren anser att åtal fordras ur allmän synpunkt.

– Upphandlarna påverkas kanske inte i samma omfattning eftersom de vet att de inte kan ta emot något. Påverkan sker i det sekun-dära ledet, det vill säga bland avroparna och dem som brukar varorna eller tjänsterna. Om exempelvis kopiatorer köps in är leverantö-rerna intresserade av att påverka användarna, förklarar Torbjörn Lindhe.

De branscher som pekas ut som riskzoner för mutor och korruption är bygg- och an-läggning, läkemedel, it, medicinteknisk ut-rustning, transport, städ, resor, kontorsma-terial, livsmedel och tvätteri.

I en undersökning som Brottsförebyg-gande rådet, BRÅ, genomfört, lyfts fl era or-saker till korruption i anslutning till offentlig upphandling fram.

Det kan vara en önskan att till varje pris behålla gamla leverantörer eller att leveran-törerna inom byggsektorn tvingas utföra testjobb innan det blir aktuellt med ett rik-tigt kontrakt. Det kan också vara att offent-

ligt anställda inte blir sedda och uppskattade för utfört arbete i organisationen och att det bidrar till att tackgåvan, eller annat som er-bjuds, tas emot.

Girighet och direkt vinning uppges ofta som motiv bakom otillåtna affärsmetoder och ekonomisk brottslighet. Men verklig-heten är dock mer komplicerad, uppger Björn Blomqvist på Riksenheten.

– I Sverige är inte korruption förknippat med ett enstaka stort belopp som betalas vid ett och samma tillfälle. Det är oftast en gli-dande skala som börjar med mindre för-måner som biobiljetter, lättare brickluncher och sen när förhållandet har etablerats kanske de otillbörliga förmånerna eskalerar med dyrare gåvor och resor, förklarar Björn Blomqvist.

Kartläggning skerDet händer att leverantörer kartlägger den upphandlade myndighetens personal. Leve-rantörer kan på förhand begära ut organisa-tionsuppgifter, hämta in namn på personer som ska avropa och vaska fram namn på per-soner som ska ingå i utvärderingsgrupper.

Handlingarna i sig behöver inte ursprung-ligen ha haft ett olagligt syfte utan kan vara en legitim del av marknadsförings- och för-säljningsarbetet från leverantören.

– Upphandlare och avropare vet inte heller

om de är utsatta för en kartläggning. Den lilla mottagna saken kan vara ett test som det ligger en aggressiv marknadsföring bakom. Det är viktigt att interna diskussioner förs kring detta, säger Björn Blomqvist och fort-sätter:

– Lobbyister får en allt större betydelse vid upphandling. De testar ofta gränser och det är därför viktigt att interna diskussioner också förs kring lobbyister, säger Björn Blomqvist.

Föreslår rapporteringssystemHan föreslår att offentliga verksamheter ska ha någon form av incidentrapporterings-system där alla i organisationen blir med-vetna om det pågår en intensiv marknads-kampanj.

Lennart Berg på Ekobrottsmyndigheten tillägger:

– Vid det tillfället är det inte en muta men vi ett senare tillfälle kan det användas som påtryckning för att leverantören ska få kon-traktet.

I lokala och kommunala myndigheter är risken större för mutor och bestickningar än i statliga myndigheter. I många småkom-muner fi nns knappa resurser och lägre kom-petens kring upphandlingar. På lokal nivå är även avståndet kortare mellan upphandlare och leverantörer.

Foto

: Ne

lly V

isa

nji

” LOBBYISTER FÅR EN ALLT STÖRRE BETYDELSE VID UPP-HANDLING. DE TESTAR OFTA GRÄNSER”

BJÖRN BLOMQVIST,ÖVERÅKLAGARE





– Det kan vara svårt att vara neutral om man privat handlar från den lokala hand-laren, säger Lennart Berg.

De tillfrågade experterna på Riksenheten mot korruption, Ekobrottsmyndigheten och Institutet mot mutor understryker vikten av att varje upphandlande myndighet måste ha tydliga riktlinjer kring vad man får, eller inte får ta emot.

Ladda ner riktlinjerPå IMMs webbplats går det även att ladda ner riktlinjer kring hur man tar fram och följer upp en mutpolicy.

Klara riktlinjer saknas dock på många håll och överåklagaren Björn Blomqvist fram-håller att organisationer som SKL Kom-mentus har ett extra stort ansvar.

– Jag är upprörd över att SKL Kommentus inte tar detta på tillräckligt stort allvar. De borde på ett helt annat sätt verka för att kom-muner och landsting inför och tillämpar stenhårda regler, säger Björn Blomqvist.

Det interna regelsystemet ska tillämpas hela vägen upp.

– Vi har sett att ledningens agerande har betydelse. Det går inte att chefer låter sig bjudas och att upphandlarna ska leva i en annan verklighet. Mutbrott förebyggs genom att samtliga vet att strikta regler gäller, säger Björn Blomqvist.

Kaffe och bulle är okejTorbjörn Lindhe, Institutet mot mutor, och Björn Blomqvist anser att före, under och efter en upphandling, får upphandlarna inte ta emot något utan att riskera att begå brott.

”Nja”, säger Ekobrottsmyndigheten och menar att kaffe med bulle eller en lättare bricklunch är en rimlig nivå, men att det ska ha en direkt koppling till arbetet.

Björn Blomqvist tycker att man ska se hur en gåva eller förmån kan uppfattas utifrån.

– Det perspektivet ska alla upphandlare ha. Det fi nns fl era sidor, den direkt korrupta, lämplighetsfrågan men också att hela upp-handlingen klandras av andra leverantörer.Därmed kan fl era månaders arbete gå för-lorat, säger Björn Blomqvist.

Ofta fi nns det bristande kunskaper om var gränsen går för otillåtet samarbete och när förmåner övergår i mutor.

– Mitt förslag är att kommunen eller det kommunala företaget alltid ska stå för alla kostnader för det man anser vara verksam-hetsnytta och att allt genomförs på ett trans-parent sätt. Om man vill delta i en resa eller

måltid, ta reda på vad det kostar och låt före-taget fakturera, säger Björn Blomqvist.

Skickas till arbetsgivarenOm en leverantör vill bjuda på en gåva ska den inte skickas till den enskilde individen utan till arbetsgivaren som ska fatta beslut om hur gåvan ska fördelas. Samma sak gäller vid inbjudningar till konferenser med verk-samhetskoppling. Dock kan gåvan eller in-bjudan skickas direkt om det fi nns tydliga riktlinjer inom verksamheten.

Det är också viktigt att mutpolicyn sprids till leverantörer och samarbetspartners för att underlätta för samtliga parter, menar de tillfrågade experterna. ■

Subtil påverkan. Ibland måste upphandla-ren samla in sakkunskap från leverantörerna. I utformningen av förfrågningsunderlaget måste upphandlaren sedan vara extra vak-sam så att det inte utformas för att passa en viss leverantör.

Brist på statistik. Många myndigheter sak-nar bra metoder för avtalsuppföljning. Ibland tvingas de vända sig till leverantörerna för att få fram siffror till förfrågningsunderlaget. Det kan bidra till att ett beroendeförhållande ut-vecklas som kan påverka upphandlingen.

Mässor med kvällsjippon. Upphandlare bör vara vaksamma när en leverantör bjuder in för att visa upp ny utrustning. Vanligtvis brukar demonstrationer vara kopplade till kvälls-

evenemang. Det förekommer också att leve-rantörerna erbjuder att kostnadsfritt placera testutrustning hos kommuner och landsting. Om utrustningen blir stående ett tag är det lätt att påverkas till att köpa in resterande de-lar. Risken är också att utrustningen kan leda till att det utvecklas en osund relation och att den kan vara ett svepskäl för kontakt. I princip kan utrustningen användas som muta i de kommande upphandlingarna.

Direktupphandling. En upphandlingsform som är mest i riskzonen för korruption efter-som den oftast saknar formkrav och ökar risken för vänskapskorruption.

Beställare och experter med kunskapsö-vertag. Ibland kan det vara svårt för upp-

handlare att hävda sig mot beställare och experter inom myndigheten. Särskilt inom specialiserade områden, som om en läkare säger att en viss utrustning är avgörande för patientsäkerheten. Då kan det var svårt att stå emot beställaren. Det är viktigt att upphandlare sitter närmare ledningen för att upphandlingsfrågorna ska få större tyngd inom verksamheten.

Bra med rotation. Det kan lätt utvecklas vän-skapsband mellan upphandlaren och leve-rantören, som riskerar att övergå i korruption. För att undvika knepiga situationer är det bra att upphandlarna roterar. På det sättet arbe-tar fl era upphandlare mot olika branscher i olika perioder.

Så undviker du otillåten påverkan i upphandlingen

Utbildare. Torbjörn Lindhe, IMM, åker runt och utbildar offentliga myndigheter. Han har noterat att många tror att offentliga verksamheter kan ta emot saker precis som den privata sektorn.

Större risk. – I lokala och kommunala myndighe-ter är risken större för mutor och bestickningar än i statliga myndigheter, säger Lennart Berg, Ekobrottsmyndigheten.

Foto

: Ne

lly V

isa

nji

Foto

: Ne

lly V

isa

nji



Andrea Åkesson, upphandlare, Kust-bevakningen.

– Ja, det förekommer att leverantörer skickar saker eller er-bjuder något. Jag har bland annat blivit er-bjuden att följa med på en hockeymatch och rabattkort i klädes-butik, som jag tackade nej till. Som jag ser det måste man lita på sitt omdöme och vid osäkerhet vänder jag mig till min närmaste chef för en dialog om erbjudandet är accep-tabelt. Kustbevakningen har också en mut-policy.

Julianna Olofsson, upphandlare, Dom-stolsverket

– Ja, jag minns ett tillfälle när en leve-rantör, efter en av-slutad upphandling av trädgårdsmöbler till ett äldreboende, ville ge mig två solstolar för väl genomförd affär. Jag fi ck tacka nej fl era gånger innan han förstod att det var ett otillbörligt erbju-dande. Vår generaldirektör är tydlig med att olika typer av erbjudanden inte accepteras. Det diskuteras även att det ska regleras yt-terligare i en skriftlig policy.

Ronny Odervång, upphandlingschef, Trollhättans kommun

– Ja, jag har blivit er-bjuden resor vid några tillfällen, men inom upphandlings-avdelningen är det nolltolerans för den här typen av erbju-danden.

– Vi för interna diskussioner om mutor, men ser det inte som ett stort problem. Vi har inga fasta beloppsgränser men det är okej med arbetsmåltider, dock betalar vi of-tast för måltiden.


Har du blivit erbjuden mutor?

Provision till upphandlaren

UNDER TRE ÅR » köpte en för-valtningschef i ett landsting i Götaland in tvätteriutrust-ning för 15 miljoner kronor från ett tyskt företag.

I samband med en skatterevision i Tysk-land uppdagades att det tyska företaget hade betalat ut mutor. Den svenska förvaltnings-chefen åtalades för att ha tagit emot minst 1,1 miljoner kronor, som bland annat styrktes av insättningar på hans konto.

Enligt företagets bokföring hade utbetal-ningar gjorts till en fi ktiv person i Sverige, med samma initialer som den svenska chefen. Dessutom öppnade förvaltnings-chefen tillsammans med en chef från det tyska företaget ett bankkonto i Österrike.

Landstingschefen motiverade det gemen-samma bankkontot med att det fanns fram-tidsplaner på att starta ett företag för försälj-ning av begagnad tvätteriutrustning. Före-taget skulle drivas tillsammans med den tyska chefen, men det blev aldrig något kon-kret av dessa planer.

De extra inkomsterna förklarade lands-tingschefen med inkomster från försäljning av obligationer samt att han hade vunnit pengar på trav.

Åtalet ogillades av hovrätten i Västra Svea-land. Förutom det gemensamma bankkontot fanns inget som kunde kopplas till en provi-sionsöverenskommelse.

Det framgick också av utredningen att an-budet från det tyska företaget var det bästa och att landstingschefen inte hade påverkat valet av leverantör.

§ Så dömer dom-

stolarna

Extraknäck till upphandlare

EN ANSTÄLLD VID » en länsar-betsnämnd upphandlade ut-bildningar. För en av leveran-törerna nämnde han sin bi-syssla: att arrangera musik-

underhållning. Det utbildningsföretag som senare vann upphandlingen anlitade den an-ställde som musikarrangör. Vid två tillfällen gjorde företaget löneutbetalningar till den anställde på länsarbetsnämnden på sam-manlagt 24 000 kronor.

I försvaret framhölls att han inte refl ek-terat över att det kunde bli en intressekon-fl ikt genom att han fi ck pengar av en leve-rantör. Pengarna har gått till arvode till andra musiker och hyra av musikanläggningar.

Företagets ägare uppgav att hon sedan länge känt till hans musikverksamhet och såg det som en möjlighet att marknadsföra företaget. Eftersom han inte hade någon F-skattesedel bokfördes utbetalningarna som lön och därför gjordes avdrag för skatt och sociala avgifter.

Tingsrätten friade och menade att det gått för lång tid mellan att utbildningsavtalet tecknades och löneutbetalningarna.

Hovrätten kom fram till ett annat resultat. Hovrätten ansåg att kontakten hade etable-rats i samband med länsarbetsnämndens upphandling. Det är tillräckligt att den som tar emot mutor i sin tjänst kan utöva infl y-tande och därmed indirekt inverka i bestick-arens intresse. Den anställde dömdes för mutbrott och ägaren för bestickning. På-följden blev samma för båda, villkorlig dom och 80 dagsböter.

§

Fick blommor på 50-årsdagen

EN PROJEKTLEDARE FICK » på sin 50-årsdag blommor värda 1 000 kronor från en leve-rantör. Vid större upphand-lingar fattades besluten av

fl era personer på den upphandlande en-heten, men vid mindre arbeten fattade pro-jektledaren själv besluten.

I försvaret framkom att det är vanligt att leverantörer vid olika högtider uppvaktar sina affärskontakter med blommor, choklad, frukt och annat av ringa värde.

Örebros tingsrätt ogillade åtalet. Bloms-teruppvaktningen ansågs inte vara otill-börlig. Dock ansåg inte domstolen att värdet på blommorna var obetydligt, men det fanns inga tecken på att projektledaren skulle ha påverkats av gåvan i sin tjänsteutövning.

§mutbrott och ägaren för bestickning. På-följden blev samma för båda, villkorlig domoch 80 dagsböter.

Fick blommor

Har du blivit erbj d

budet från det tyska företaget var det bästaoch att landstingschefen inte hade påverkat valet av leverantör.





DE NUVARANDE BESTÄMMELSERNA » i brotts-balken om mutbrott är fördelade på tre para-grafer som fi nns i var sitt kapitel i brotts-balken. Bestämmelserna har, med rätta, kri-

tiserats för att vara svårbegripliga. I betänkandet Mutbrott (SOU 2006:05) före-slås en skärpt lagstiftning och förtydliganden på en rad punkter.

Utredaren Bo Svensson har haft som mål att åstadkomma en modern och lättillgänglig reglering av mutbrotten, med tydligare gränser för vad som är straffbart.

Näringslivets kod är grundenBestämmelserna om mutbrott ordnas i fem paragrafer som alla ska fi nnas i ett och samma kapitel i brottsbalken.

Näringslivets utarbetade kod kring gåvor och belöningar ligger till grund för riktlin-jerna om hur förmåner får användas för att

I DRYGT FEM » år har Försäkringskassan på sin webbplats haft interna riktlinjer mot mutor och bestickning. Utgångspunkten är att an-ställda inte ska ta emot gåvor, förmåner eller belöningar.

Trots det åkte nyligen en anställd i Karl-stad, som kunde avropa produkter från Kin-narps, i väg på en resa som inte hade någon koppling till arbetet.

Han fi ck en resa till Jönköping, biljett till en ishockeymatch mellan Färjestad och HV71 samt hotellövernattning med måltid.

Den 13 april var händelsen uppe i perso-nalansvarsnämnden och därefter lämnades en anmälan in till åklagaren. Försäkrings-kassan har inte anmält Kinnarps för bestick-ning, men av anmälan framgår det vilken le-verantör det är frågan om, uppger Birgitta Rosengren.

Försäkringskassans anställda kommer ofta i kontakt med leverantörer som vill över-lämna tackgåvor eller varuprover av olika slag.

Den intensiva uppvaktningen från privata

företag går stundom överstyr. Därför har ge-neraldirektören Adriana Lender under våren skickat ut ett brev till samtliga leverantörer, samarbetspartner och nya anbudsgivare där de har informerats om Försäkringskassans riktlinjer avseende mutor.

– Vi tycker att marknadsföringen har varit besvärlig. Det är bra att de informeras om vad som gäller och att vi inte kan ta emot saker. Det är viktigt att våra handläggare och leverantörer inte hamnar i en kons-tig situation, säger Birgitta Rosengren.

Generösa konsulterUpprinnelsen till att Försäkringskassan tog fram mutpolicyn var att det under 2003 och 2004 kryllande av konsulter inom organisa-tionen som bjöd på påkostade julbord och delade ut jackor med loggor till personalen.

– Vi började fundera över hur det kunde uppfattas av andra leverantörer och att vi kan få ett felaktigt beroendeförhållande. Det blev också tydligt att Försäkringskassan, som arbetsgivare, inte var tillräckligt klar över

vad som gällde för de anställda, säger Bir-gitta Rosengren.

För att kunna ta fram de interna riktlin-jerna tittade Birgitta Rosengren på Institutet mot mutors rekommendationer och fann även vägledning i Thorsten Cars bok, Mut-brott, bestickning och korruptiv marknads-föring.

Gräns vid 100 kronor Försäkringskassans anställda får ta emot gåvor som består av enklare reklamartiklar, som exempelvis pennor, nyckelringar eller annat av mindre värde. Beloppsgränsen som gäller för gåvor är att de inte får överstiga 100 kronor.

Personalen får delta i arbetsmåltider även om någon annan betalar med förutsättningen att måltiden är avdragsgill för den som be-talar, att måltiden alltså har en direkt kopp-ling till verksamheten. Måltiden får inte vara värd mer än 500 kronor per person.

– Vi har gjort en rimlighetsbedömning. Men den anställde måste själv göra avväg-

Anmäler anställd för mutbrott

Straffbart att försöka påverka

Trots att Försäkringskassan har en tydlig policy mot mutor föll en an-ställd för frestelsen och åkte på en nöjesresa betald av Kinnarps. – Vi har anmält händelsen till åklagaren, bekräftar stabsjuristen Birgitta Rosengren. TEXT: NELLY VISANJI

Mutbrottsutredningen har lagt fram sina förslag till ny lagstift-ning mot mutor. Samlade regler och en etisk kod ska ge före-tagen bättre riktlinjer om hur långt man får gå i syfte att främ-ja sin affärsverksamhet vid offentlig upphandling.

TEXT: PER ER IKSSON



Anställda får ta emot:Reklamprylar som är värda högst 100 kro-• norMåltider som har samband med arbetet • och där värdet är högst 500 kronor. per personInbjudningar till seminarium och konfe-• renser med seriöst program och som har direkt verksamhetsnytta. Den anstållde får inte låta sig bjudas på resa och boen-de i samband med konferensen. Det ska Försärkingskassan bekosta.

Anställda får inte ta emot:Kontanter.• Biljetter till sportevenemang, teater, kon-• serter, eller liknade.Gåvor som är värda mer än 100 kronor.• Gåvor som på något sätt påverkar perso-• nen i tjänsteutövningen.Rabatter, frikort eller presentkort som riktar • sig till enskilda personer. Privata tjänster från en person eller ett fö-• retag som de har kommit i kontakt med i arbetet.

ningarna och vid tveksamheter vända sig till sin närmaste chef eller Juridikstaben på hu-vudkontoret, säger Birgitta Rosengren.

Förutom att policyn mot mutor fi nns på webbplatsen åker hon runt och utbildar che-ferna, som har ett särskilt ansvar att föra ut riktlinjerna. På frågan om någon anställd inom myndigheten kan påstå att de inte känner till mutpolicyn svarar hon:

– Det fi nns det alltid. Samtidigt har alla an-ställa en individuell skyldighet att sätta sig in och följa arbetsplatsens riktlinjer. Jag vet inte hur mycket vi pratar om det här i orga-nisationen, men det fi nns alltid utrymme för att göra mer.

I skrivande stund har inte åtal väckts mot den anställde och han är fortfarande kvar i tjänst. ■

främja företagets verksamhet. Koden, som fastställs och förvaltas av Institutet mot mutor, utgör en del av näringslivets självreg-lering. I utredningen konstateras att det är av största vikt att offentliga medel förvaltas på ett effektivt sätt.

Ovidkommande hänsyn får inte styra inköp och försäljning av varor och tjänster inom den offentliga sektorn.

Det bör därför vara straffbart att lämna en förmån med direkt syfte att påverka offentlig upphandling.

Utredningen föreslår en särskild straffbe-stämmelse som tar sikte på mutor som syftar till att påverka offentlig upphandling. På mottagarsidan krävs att personen kan utöva otillbörlig påverkan på upphandlingen.

Familjeband uppmärksammasAtt exempelvis låta sig bjudas på mat och dryck av ett företag som lämnat anbud i en upphandling kan klassas som en otillbörlig belöning. Bestämmelserna om jäv innebär bland annat att en offentliganställd inte kan

handlägga en upphandling om hans hustru är ombud för ett av de företag som ingår i upphandlingen.

Institutet mot mutor, som drivs av Han-delskammaren tillsammans med Svensk Handel och Svenskt Näringsliv, riktar både beröm och kritik mot betänkandet. Även den nya lagtexten bedöms som vag och svår-tolkad.

Förslaget till ändrade straffbestämmelser beräknas träda i kraft tidigast den 1 januari 2012. ■

offentlig upphandling

Gränsen går vid en hundralappFörsäkringskassan har en skriftlig policy som defi nierar vad anställda får ta emot från le-verantörer.

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

” DEN ANSTÄLLDE MÅSTE SJÄLV GÖRA AVVÄGNINGARNA”

BIRGITTA ROSENGREN,STABSJURIST



Affärer OPS-UPPHANDLING


Nya Karolinska Solna universitetssjukhus är inte bara det första sjukhu-set i Sverige som upphandlas med OPS, offentlig-privat samverkan. Det är också det största projektet i Europa i sitt slag. TEXT: EVA WENSTRÖM

UPPHANDLINGEN AV NKS » är unik i fl era avseenden. Dels är det den första OPS-upphandlingen av utformning, byggande och fastighetsdrift av ett sjukhus i Sverige, dels är det den största enskilda OPS-upphandlingen av ett sjukhus som genomförts i Eu-ropa.

– En fördel med en OPS-lösning är att man känner till kostnaderna i förväg. En annan är att man på för-hand vet att man får den funktion man beställt, och sista med inte minst, huset blir klart i tid. Det visar alla in-ternationella erfarenheter, säger Mona Boström, landstingsdirektör i Stockholm.

Unikt är också att tilldelnings-beslutet av upphandlingen har fattats av landstingsfullmäktige. Upphandlingsären-den inom SLL fattas annars av landstingssty-relsen, de upphandlande förvaltningarna eller de landstingsägda bolagens styrelser. Det ställde därför särskilda krav på sekre-tesshanteringen, med bland annat särskilda identitetskontroller vid fullmäktigemöten.

Det är konsortiet Skanska/Innisfree som fått uppdraget att designa och bygga sjuk-huset och notan för konsortiet ligger på un-gefär 14,5 miljarder kronor. Landstinget be-talar 1,9 miljarder kronor per år, som för-utom byggkostnader och fi nansiering också täcker underhåll och drift av fastigheten.

Avtalstiden är 30 år från avtalstecknande, med en möjlighet till förlängning om högst 15 år. När projektavtalet löpt ut ska anlägg-ningen återlämnas till landstinget.

Särskild förvaltning När landstingsfullmäktige beslutade att ge-nomföra upphandlingen av NKS som en funktionsupphandling i offentlig-privat sam-

verkan inrättades den 1 maj 2008 en särskild förvaltning, NKS-förvaltningen. Förvalt-ningen är uppbyggd av fyra avdelningar: vård/verksamhet, fastighet, administration och kommunikation. Inom avdelningarna arbetar ett 30-tal anställda, till exempel lä-kare och sjuksköterskor, arkitekter, eko-nomer, journalister, statsvetare och jurister. NKS-förvaltningen ska förutom att planera och genomföra själva OPS-upphandlingen, även ta fram förslag på vilka vårdverksam-heter som ska fi nnas på det nya sjukhuset.

Särskild förvaltning Den 3 oktober 2008 höll NKS-förvaltningen ett öppet möte på Arlanda och informerade om upphandlingen och om projektet. NKS hade annonserat i fl era nationella och inter-nationella affärstidningar. Ungefär 250 per-soner från hunratalet organisationer från en rad europeiska länder kom till mötet, de fl esta från byggbranschen och fi nansmark-naden. Förutom Arlandamötet reste NKS-förvaltningen även till Storbritannien, Spa-

nien och Tyskland för att informera om projektet och upphandlingen. NKS talade även med representanter för Europeiska investeringsbanken.

Endast en ansökanTotalt begärde 47 företag ut ansök-ningshandlingar till den så kallade prekvalifi ceringen. Men under hösten kom fi nanskrisen och vid sista ansök-ningsdag, den 15 december 2008, hade endast en ansökan kommit in. I tjänsteutlåtandet skriver NKS-för-valtningen:

”Med beaktande av den rådande fi -nansiella situationen i samhället, storleken av byggnationen, det be-gränsade antalet stora byggbolag och

andra omständigheter, kan en anbudsansö-kande anses vara i linje med förväntning-arna. Förvaltningen vill också påpeka att en anbudsgivare är förenliga med de krav LOU ställer på upphandlingen.”

Både Peab eller NCC har uttalat sig i me-dier om varför de inte la anbud och för Peabs del handlade det om att de ansåg sig ha till-räckligt många andra stora pågående pro-jekt. NCC tyckte att de dels fi ck komma in för sent i processen för att kunna påverka, dels att det saknades politisk enighet om projektet.

Så trots ett anbud gick alltså landstinget vidare med upphandlingen.

På ett pressmöte under våren 2010 förkla-rade NKS förvaltningsdirektör Lennart Persson att även om NKS bara fått ett anbud, har projektet som helhet konkurrensutsatts i fl era delar. I den inledande formgivnings-tävlingen vann White arkitekter. Bidraget vi-dareutvecklades i fl era steg till ett referens-sjukhus.

– Både fi nansieringen och drift- och servi-

Sveriges största OPS-projekt

Miljardbygge. 400 personer har varit inblandade i att ta fram förfrågningsunderlaget för Nya Karolinska Solna.

Tema: Bygg

U24-05 NKS_peter.indd 34U24-05 NKS_peter.indd 34 8/19/2010 2:07:59 PM8/19/2010 2:07:59 PM


cetjänsterna är upphandlade i konkurrens. Det har dessutom varit en förhandlad upp-handling där vi haft full insyn i pro-jektet och därför kunnat jämföra priser, vinstmarginaler och ränteni-våer med andra sjukhusprojekt, säger han.

Paul da Rita från revisionsbolaget Pricewaterhousecoopers, som del-tagit i en rad OPS-upphandlingar i Storbritannien och som bistått i upphandlingen, håller med om att det ändå funnits konkurrens.

– Jag har själv varit med i OPS-upphandlingar där bara ett anbud inkommit och visst begränsar det konkur-rensen. Men i NKS-upphandlingen har an-budsgivaren genomgått en konkurrenspro-cess och fördelen här är att de arbetat med ett referensprojekt tidigare och kunnat jäm-föra med egna kalkyler, säger han.

Många involverade Bara att ta fram förfrågningsunderlaget har engagerat ungefär 400 personer, uppdelade på runt 15 funktionsgrupper och lika många tvärfunktionella grupper. I grupperna har representanter från fl era discipliner suttit, som läkare, arkitekter, tekniska konsulter,

”EN FÖRDEL MED EN OPS-LÖSNING ÄR ATT MAN KÄNNER TILL KOSTNADERNA I FÖRVÄG ”

MONA BOSTRÖM, LANDSTINGSDIREKTÖR

forskare och konsulter med erfarenhet av stora infrastruktur- och OPS-projekt utom-

lands.Förfrågningsunderlaget är på

cirka 1 570 sidor och de funktionella krav som ställs har utgått från de sex övergripande projektmål som lands-tingsfullmäktige beslutade om i april 2008. Sjukvård, forsk-ning och undervisning ska vara integrerade, sjukhuset ska så långt det är möjligt arbeta med generella lös-ningar som kan anpassas efter verksamhetsföränd-

ringar och att projektet ska arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det ställs krav på att val av bygg-varor, system och tekniska installa-tioner ska bedömas utifrån byggna-dernas hela livscykel och att bygg-

naderna ska vara energieffektiva. De funktionella kraven kompletteras med cirka 15 absoluta krav, till exempel antalet vård-platser, dubbel helikopterplatta på tak och enkelrum för slutenvård.

När det gäller själva anläggningen och om-kringliggande miljöer ställs det krav på god tillgänglighet för alla oavsett funktions-

hinder, ålder, kön eller nationalitet. Sjukhuset ska utformas så att det kan expandera i framtiden.

Vad gäller de tekniska förvalt-ningstjänsterna är det övergripande funktionskravet att de ska utföras så att drift och underhåll är av hög kvalitet. Likaså ska service till alla personer på det nya sjukhuset upp-fattas som branschens bästa. Vad gäller servicetjänsterna ligger stort fokus på säkerhet, kvalitet och hög service. Krav ställs på att tjänsterna

NKS förvaltnings-direktör. Lennart Persson.

Största sjukhusprojektet i Europa. Byggnaden är utformad av Tengbom arkitekter och är en utveckling av den grunddesign som formgavs av White arkitekter, kallad Forum Karolinska.

Landstings-direktör. Mona Boström.



Affärer OPS-UPPHANDLING


Har ni planer på att genomföra OPS-projekt?

ska fungera även om tekniska system inte fungerar.

I förfrågningsunderlaget fi nns också ett förslag på projektavtal. Det viktigaste åta-gandet för landstinget är att betala för pro-jektet och betalningen påbörjas i takt med att respektive fas färdigställs. Betalningen till projektbolaget indexjusteras till viss del, men är i övrigt fast över hela avtalstiden. På en pressträff förklarade Erik Gjötterberg, projektledare för OPS-upphandlingen, att ersättningen är en så kallad tillgänglighets-baserad ersättning.

– Det innebär att vi har rätt till ett visst av-drag från ersättningen om projektbolaget inte är klara med vissa rum i tid. Det kan också reduceras om tjänsterna som projekt-bolaget ska utföra är bristfälliga.

Anbudet har viktats med 70 procent på kvalitet och 30 på pris och utvärderingsar-betet har krävt mycket resurser. Över 100 personer med olika kompetens, fördelade på tolv grupper, har engagerats i utvärderingen. Nio subgrupper har dessutom ansvarat för en tvärgående, övergripande utvärdering, till exempel hur barn uppfattar sjukhusmiljön.

Ny politisk överenskommelseTilldelningsbeslutet meddelades den 4 maj 2010, efter utvärderingsarbete och fl era för-handlingar. Landstingspolitikerna var oense om kostnaderna för projektet, oppositionen menade att notan kommer att hamna långt över det föreslagna. Men nästan en månad efter att tilldelningsbeslutet offentliggjorts enades samtliga partier om att landstinget

ska skjuta in mer pengar i början av pro-jektet. Under de 30 år som kontraktet löper minskas landstingets kostnader med cirka 7–9 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 2–3 miljarder kronor i dagens penningvärde, enligt SLL.

Skanska är positivt inställd till den poli-tiska överenskommelsen och menar att lös-ningen lägger grunden för en ny, svensk mo-dell av upphandlingsformen OPS.

Den här är en version av OPS som är an-passad till den låga räntenivån och de starka offentliga fi nanserna i Sverige. Tillsammans med den breda politiska förankringen för Nya Karolinska Solna tror vi att det kan öka intresset för den här upphandlingsformen i Norden, säger Skanskas vd och koncernchef Johan Karlström. ■

Alf Oskarson, områdeschef Inköp, Västra Götalandsregionen

– Nej, inom Västra Götalandsre-gionen fi nns inga aktuella projekt för närvarande. Det är naturligtvis också en politisk fråga.

Gunnar Stålberg, upphandlingschef, landstinget Dalarna

– Nej, vi har inga så-dana pågående projekt och planer. Vi har samver-kansavtal, men det gäller inte fi nansieringen. OPS har vi inte diskuterat.

Julianna Olofsson, upphandlare, Domstolsverket

– Vi har diskuterat om vi ska göra en OPS-upphandling av en ny dom-stolsbyggnad, men kommit fram till att det inte passar vår verksamhet. En domstolsbyggnad kräver speciella sä-kerhetsanordningar och blir dyrare att uppföra, än en vanlig kontorsbyggnad.



Fördelar med OPS, enligt OPS-experten Paul da Ritaq Klara i tid eller tidigareq Håller budgetq Risken ligger hos den som har bäst förutsättningar att ta den, leve-rantörenq Fast pris på byggkontraktq Offentlig part tar inga risker vad gäller kostnads- och tidsfaktorerq Livscykelperspektiv vad gäller de-sign och konstruktionq Klara behovsdefi nitionerq Säkerställande av underhållq Extern fi nansiering ger disciplin under byggperioden

OPS-upphandlingen startade i oktober 2008q Prekvalifi ceringsfasen, 6 månaderq Anbudsfasen, 6 månaderq Utvärderings- och förhandlingsfa-sen, 6 månader

Det här omfattas upphandlingen avq Utformning, fi nansiering och upp-förande av Nya Karolinska Solnaq Utformning, fi nansiering, uppfö-rande och drift av patienthotell och parkeringsgarageq Tekniska förvaltningstjänster - ute-

miljö, byggnad, inneklimat och för-sörjning, transportsystem, styr- och övervakningssystem, fasta tele- och datanät och system, administration, skadedjursbekämpning, mediaför-sörjning, avfallshantering, säkerhet, parkeringsadministration, helikop-terplatta, samt AGV-systemq Servicetjänster - posthantering och budtjänster, varumottagning och förrådshållning, konferensser-vice och reception, lokalvård, res-tauranger och caféer, automater, samt textilhantering.

Projektmål som de funktionella kraven baserades påq Sjukvård, forskning och undervis-ning ska vara så integrerade att de effektivt stödjer framtagande och spridning av ny kunskap. q Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arki-tektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset. q Vård- och stödprocesser ska ef-

fektiviseras och resursutnyttjandet optimerasq Sjukhuset ska, arbeta med gene-rella lösningar som tillåter kontinuer-lig verksamhetsutveckling q Sjukhuset ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden q Projektet ska arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Sjukvård, forskning och undervisning ska vara så integrerade att de effektivt stöd-jer framtagande av ny kunskap. q Projektet ska skapa attraktiva och mänskliga miljöer med höga arki-tektoniska värden både inom och i anslutning till sjukhuset. q Vård- och stödprocesser ska ef-fektiviserasq Sjukhuset ska, så långt möjligt, arbeta med generella lösningar som tillåter kontinuerlig verksam-hetsutveckling q Sjukhuset och dess verksamheter ska ges en prioriterad och tydlig roll i staden q Projektet ska, på alla nivåer, arbe-ta utifrån ett hållbarhetsperspektiv

Det här är OPSOPS är en upphandlingsform för stora infrastrukturprojekt som sker i samver-kan mellan offentlig och privat sektor. Grunden är en funktionsentreprenad där fi nansieringen ingår som en del av den privata sektorns åtaganden, utöver byggande, design och drift. Den offentliga sektorn förbinder sig se-dan att betala en ersättning till det privata bolag som får uppdraget över en tidsbestämd period, till exempel 25-30 år. En av grundprinciperna med OPS är att den part som kan hantera risken bäst, ska bära den. Vad som är rimligt pris att betala för att bli av med risken är en bedömningsfråga.

Milj

ö &

säke

rhet

MMMSamhällsbyggnad

MMMM

Energi

Swepro Project Management AB



Affärer


FUNKTIONSUPPHANDLING

Väg 50 – Trafi kverkets

längstaupphandling

När Trafi kverket upphandlade nya Väg 50 valde verket en funktionsupp-handling med drift- och underhållsansvar i tjugo år. Trafi kverket har aldrig tidigare lagt ut ett så långt driftansvar. TEXT: EVA WENSTRÖM

Tema: Bygg

I AUGUSTI 2010 » började NCC bygga ut väg 32 mellan Mjölby och Motala och vägnumre-ringen ändrades till 50. Byggprojektet före-gick av fl era utredningar och upphandlingen av vem som ska bygga vägen påbörjades i maj 2009 och blev klar i februari 2010.

– Från början var det tänkt som en OPS-lösning, men den inriktningen ändrades efter signaler från regeringen som inte ville ha några OPS-upphandlingar inom vägom-rådet, säger Anders Nordholm, konsult på Vectura, som varit med och tagit fram för-frågningsunderlaget.

Trafi kverket valde att upphandla väg-bygget som en totalentreprenad med drift- och underhållsansvar. Det innebär att NCC både ska projektera, bygga och ansvara för drift och underhåll i tjugo år. Trafi kverket har aldrig tidigare lagt ut driften så länge.

– Vi vill utveckla och lägga till drift och underhåll under 20 år och Väg 50-projektet var tillräckligt stort för det. Entreprenören får frihet att titta på helheten och möjlighet att optimera livscykelkostnaden, säger An-dreas Hult, ansvarig projektledare på Tra-fi kverket.

NCC är positivt inställd till att Trafi kverket gör upphandlingar med helhetsåtagande.

– Vi kan själva påverka utförandet och får en chans att öka effektiviteten med vår kom-petens, säger Thomas Lidberg, chef för NCC Infra.

Det fi nns fl era fördelar med totalentrepre-naden. Förutom livscykelperspektivet, skapar det stor frihet för entreprenören och utvecklar dessutom samverkan mellan be-ställare och utförare. Möjlighet till kortare produktionstid, ökad kostnadseffektivitet

och nya tekniska lösningar är också saker som framhålls.

– Däremot måste man som entreprenör vara mogen för tänket. Vi för ju ut mer frihet på entreprenören, men det innebär också både mer ansvar och mer risk. Om inte en-treprenören är mogen att ta det, är totalen-treprenad inte någon bra metod att använda sig av, säger Andreas Hult.

Mäter spårdjupets breddInom vägsektorn är det inte speciellt vanligt med förhandlingar vid upphandlingar och Trafi kverket valde att upphandla enligt LOU.

– Det var en ren prisupphandling, där vi hade ett antal skallkrav som skulle vara upp-fyllda. På så sätt var det en smidig upphand-ling – lägst pris vann, säger Andreas Hult.

U24-05 trafikverket.indd 38U24-05 trafikverket.indd 38 8/19/2010 1:43:54 PM8/19/2010 1:43:54 PM


I och med att Trafi kverket valde en total-entreprenad, måste en mängd faktorer be-aktas vid kravställandet. Man var tvungen att tänka på kravet om vägens funktion både på kort och på lång sikt. Men man var också tvungen att tänka på entreprenörernas möj-ligheter att uppfylla de krav som ställs till rimliga kostnader och hanterbara risker. Dessutom måste kraven vara ställda så att det fi nns incitament för utveckling.

– Vi ställde dels kompetenskrav, dels om-sättningskrav. Bland annat krävde vi att en-treprenören skulle ha tillgång till ombud, landskapsarkitekter, platschefer och bro-kompetens. Omsättningskraven låg på två miljarder kronor per år de senaste två åren.

Ett av de viktigaste funktionskraven är en jämn vägyta, däremot har man inte ställt krav på material, metoder och utförande.

– Vi kommer att följa upp det kravet genom att mäta spårdjupsbredden. Om den är mer än 15 millimeter under en 20-meterssträcka måste den åtgärdas, säger Anders Nordholm, konsult på Vectura, som tagit fram förfråg-ningsunderlaget.

Ett annat viktigt funktionskrav är trafi ksä-kerheten. Här har Trafi kverket kopplat ihop det med eventuell bonus som kan utgå. Uti-från en teoretisk modell om hur många olyckor som kommer att ske under en treårs-period, utgår en bonus om NCC lyckas ligga under det antalet.

Om det sker mindre än 18 olyckor med personskador, exklusive viltolyckor, under en treårsperiod, får NCC en bonus på 500 000 kronor. Det fi nns alltså ett incita-ment att utforma vägen så att det inte sker några olyckor.

Fakta om den nya Väg 50Aktuell sträcka: E4 mellan Mjölby och MotalaSträckans längd: 28 kilometerAntal broar: cirka 40, varav bron över

Motalaviken blir 620 meterByggstart: augusti 2010Planerad klar: september 2013

Ta del av Andreas Hults erfarenheter på

konferensen Upphandla bygg och anläggning,

se sidan 42

” ENTREPRENÖREN FÅR STÖRRE FRIHET, MEN TAR OCKSÅ STÖRRE RISK. OM ENTREPRENÖREN INTE ÄR MOGEN ÄR FUNKTIONSUPPHANDLING INGEN BRA METOD”

ANDREAS HULT, ANSVARIG PROJEKTLEDARE ,

TRAFIKVERKET

Så funkarfunktionsupphandlingFunktionsupphandling innebär att man ställer funktionella krav på varan eller tjänsten som ska utföras, i stället för att defi niera utförandekrav på det som ska upphandlas. Grunden för funktionsupphandling är behovet av att få någonting utfört. Fördelen är nya idéer. Upphandlaren tar hjälp av leverantörerna att hitta lösningar som hon själv kanske inte tänkt på. Det viktiga är att kunna defi niera behovet, hur funktionen ser ut som be-ställaren efterfrågar. Det är också viktigt att kunna bedöma om det som upphandlats verkligen upp-fyller de önskade kraven. Kort uttryckt: beställaren fokuserar på funktionen och leverantören på tekniken och metoden.

U24-05 trafikverket.indd 39U24-05 trafikverket.indd 39 8/19/2010 1:44:34 PM8/19/2010 1:44:34 PM


Affärer


FUNKTIONSUPPHANDLING

Mathias Rönngren, inköpschef, Skellefteå kommun

– Ja, av ett nytt äldre-boende där leverantö-rerna fi ck beskriva vilken funktion äldre-boendet skulle upp-fylla och var det skulle placeras. Varje leve-rantör fi ck en summa för att utföra sina för-slag och vi valde det bästa. Leverantören fi ck uppdraget som en totalentreprenad. Det vinnande förslaget fi ck högst betyg i ut-förande och funktion och var billigast.

Har ni gjort någon funktionsupphandling? Agneta Normann, inköpschef, Ängelholms kommun

– Vi har bland annat gjort en telefoniupp-handling där vi beskrev vad vi ville ha för funktioner och överlät till leverantören att beskriva hur det kunde lösas tekniskt.

– Vi hade skrivit in viten som skulle falla ut om funktionerna inte var uppfyllda en-ligt kontraktsvillkor med möjlighet till häv-ning och skadestånd i händelse av hävning av kontrakt med ny upphandling som följd.

– Till vår hjälp i upphandlingen hade vi en upphandlad konsult.

Örjan Olsson, upphandlingschef, Gotlands kommun

– Nej, inte under mitt första år här på Got-land.

– På min förra ar-betsplats Jämtkraft, ställdes däremot funktionskrav i entrepre-nadupphandlingar.

Rätt väg. – Väg 50-projektet är ett steg i rätt riktning, nästa steg blir förhoppningsvis en upphandling med full partnering. Det ser jag fram emot, säger Thomas Lidberg på NCC.

Tillgängligheten för trafi kanterna är också viktig. Om vägen måste asfalteras om, innebär det en inskränkning för trafi kan-terna. Ett körfält måste alltid hållas öppet.

– Det är ju självklart en balansgång att op-timera byggkostnaderna med underhålls-kostnaderna. Och det är inte gratis att stänga av vägen, säger Anders Nordholm.

I upphandlingen har Trafi kverket även tagit hjälp av Förnyelse i anläggningsbran-schen, FIA, som har arbetat fram mallar.

– Vägverket har använt olika delar av FIAs rekommendationer och med olika genom-slag i landet. Jag tror att genom att använda mallstrukturer som är kända inom bran-schen kan vi vara effektiva. Vi har krav från regeringen att effektivisera anläggnings-sidan och då kan detta vara en liten del i detta, säger Andreas Hult.

Två anbudInnan Trafi kverket gick ut med upphand-lingen arrangerades en informationsdag i Stockholm, där verket berättade om pro-jektet och omfattningen av uppdraget. Ett

20-tal entreprenad- och konsultföretag, både nationella och internationella, visade in-tresse. Men när anbudstiden gått ut, visade det sig att bara två företag lämnat anbud – NCC och Peab.

– Vi hade förväntat oss tre fyra anbud och kanske något utanför Sverige. Min bedöm-ning är att det fanns många projekt ute på räkning av liknande karaktär. Jag tror det fi nns fl er företag som kan ta sig an ett sådant här projekt, men företag lämnar inte anbud i ett stort projekt om de inte tror att de ska vinna, säger Andreas Hult.

Kontraktet värt 1 247 miljoner kronorThomas Lidberg på NCC är också förvånad att det blev så liten konkurrens i upphand-lingen.

– Jag trodde att fl er skulle lämna anbud. Men anbudsarbetet är ju förenat med kost-nader och som entreprenör måste man välja vilka upphandlingar man ska satsa på. Dess-utom är det fortfarande ganska nytt hur pro-jektet kommer att fungera, så det kanske också påverkade många.

Kontraktet med NCC är värt 1 247 mil-joner kronor, något som visade sig stämma med Trafi kverkets egen kalkyl. Däremot låg Peabs bud 409 miljoner kronor över.

– Vi är nöjda med upphandlingen, säger Andreas Hult.

– Och vi har fått signalen från branschen att de gärna ser fl er liknande projekt, säger Anders Nordholm.

I det fortsatta samarbetet mellan Tra-fi kverket och NCC kommer man att följa FIAs samverkansformer enligt steg 1, som på ett strukturerat sätt defi nierar hur etable-ring, konfl ikthantering och uppföljning ska skötas.

– Vi möter positiva signaler från Tra-fi kverket vad gäller samarbetet. Väg 50-pro-jektet är ett steg i rätt riktning, nästa steg blir förhoppningsvis en upphandling med full partnering. Det ser jag fram emot, säger Thomas Lidberg. ■

FIA hjälper vid upphandlingFörnyelse i anläggningsbranschen, FIA, ska-pades på initiativ av generaldirektörerna på Vägverket och Banverket i december 2003. Syftet är att samla hela den svenska anlägg-ningsbranschen och skapa ett gemensamt forum för nödvändig förnyelse.FIA har systematiserat och dokumenterat krav på egenskaper och funktioner som til-lämpats i några entreprenader de senaste åren. Underlagen, som innefattar både för-frågningsunderlag, entreprenadkontrakt och detaljprojektering, ska fungera som hjälpme-del vid upprättande av tekniska beskrivningar för nybyggnad, förbättring och rekonstruktion av normala väg- och järnvägsanläggningar som ska genomföras som totalentreprenader. Före detta Vägverket och numera Trafi kverket använder sig av dessa underlag vid upp-handling.

xxxxxx.indd 40xxxxxx.indd 40 8/19/2010 4:56:31 PM8/19/2010 4:56:31 PM


Upphandla med miljökrav och sociala krav Heldagskonferens 16 september, Hotell Hilton Slussen, Stockholm Att ställa miljökrav och sociala krav vid upphandling blir allt viktigare. Heldags- konferensen vänder sig främst till upphandlare inom offentlig sektor och leveran-törer som vill leva upp till de miljökrav och sociala krav som offentlig sektor ställer.

Varför är det viktigt att du kommer på konferensen? Ta chansen att träffa de som driver utvecklingen mot en offentlig sektor med miljöfrågor och socialt ansvarstagande i fokus.

Upphandlare och leverantörer kan bidra till att offentlig sektor satsar på miljövän liga alternativ och att produktion i lågelöneländer sker i fabriker med acceptabla arbetsvillkor. På konferensen att upphandla med miljökrav och sociala krav får du veta hur.

Du kommer få klarhet i vilka juridiska möjligheter och hinder det finns för att krav vid offentlig upphandling. Praktikfall belyser hur kommun, landsting och myndig heter ställer sociala krav samt miljökrav när de upphandlar varor och även tjänster. Även uppföljningen av krav som ställs vid upphandlingen får speciell fokus under dagen.

Konferensen är en av årets viktigaste och en bra investering för dig som vill bli bättre på att genomföra upphandlingar som tar hänsyn till miljökrav och sociala krav!

Program Rapport från OPIC: Så används miljökrav i offentliga upphandlingar idag Johan Svedberg, OPIC

Att upphandla med miljökrav och sociala krav ur ett juridiskt perspektivVilka krav kan man ställa? Vad säger lagstiftningen om krav på uppföljning?Mattias Sylwan, SKL

EMAS, miljöledningssystem, stöd för utvärdering av verifikat Peter Nohrstedt, Miljöstyrningsrådet

Regeringens handlingsplan för grön IT i offentlig sektorSofia Holmgren, Näringsdepartementet

Så använder du ISO 14000 och ISO 26000 Malin Möller, Goodpoint

Etik och miljöhänsyn i samband med upphandling Mattis Bergquist

Praktikfall: Hur fungerar uppföljningen av sociala krav i praktiken?Maria Berglund, Göteborgs Upphandlingsbolag

Leverantörskommentar: Uppföljning av sociala krav i praktikenKlas Elm, Branschorganisationen Swetoy

Praktikfall: Att ställa och följa upp miljökrav Viveca Reimers, Västra Götalandsregionen

Anmälan och mer information: www.uh24.se/miljoetik

Konferensen arrangeras i samarbete med

Sponsor

Utställare

Upphandling24 konferens

U24-05 trafikverket.indd 41U24-05 trafikverket.indd 41 8/19/2010 10:55:25 AM8/19/2010 10:55:25 AM


Tema: ByggAffärer


INSPIRATÖRERNA

LARS GUNNAR SJÖÖ, » ansvarig för fastighets-utveckling på Uppsalahem, har lång erfa-renhet av strategisk partnering.

– Jag kommer att berätta om hur vi ham-nade i en strategiskt partnering-situation, inte genom att medvetet gå in för det utan genom att vi genomförde helt vanliga upp-handlingar av byggprojekt för bostäder, och att samma byggentreprenör gång på gång var det bästa valet för oss, säger Lars Gunnar Sjöö.

Det handlar om van-liga öppna upphand-lingar där budgivarna har bedömts objektivt. Skillnaden ligger i ut-gångspunkten för upp-handlingen. Det är inte bara ett priskrig mot en statisk kravspecifi ka-tion, utan det har förts en mer aktiv dialog mellan upphandlare och budgivare.

– Vi lägger stor vikt på leverantörers organisa-tion. I upphandlingen ingår en intervju med budgivaren, och den blir sedan en viktig del i be-dömningen. Det har re-sulterat i samma entre-prenör med exakt samma organisation, samma platsledning, samma hantverkare och installa-törer i tre separata upp-handlingar. Inte för att vi i förväg gick in för att ha ett strategiskt partner-skap, utan för att denna entreprenör hade den organisation som pas-sade oss bäst, säger Lars Gunnar Sjöö.

Att hålla nere kostnaderna är givetvis fort-farande en viktig fråga, men Uppsala-hems erfarenhet är att detta inte alltid är något som sker bäst under själva budpro-cessen.

– Priset kommer mer i andra hand och sätts tillsammans. Med en bra organisation och ett nära samarbete under projekten fi nns goda möjligheter att minimera kostnader

efter hand, säger Lars Gunnar Sjöö.

Uppsalahem har mest positiva erfarenheter.

Lars Gunnar Sjöö menar att steget till att jobba på detta sätt inte är långt.

Det är kanske just det som är det viktigaste för-medla till konferensdel-tagarna, att detta inte är så främmande och märk-värdigt, utan kan ske inom samma ramar som all vanlig upphandling.

Lars Gunnar Sjöö och hans kollegor från Upp-salahem är även på kon-ferensen för att lära av andra i branschen.

De ser fram emot att snappa upp nya idéer.

– Hållbart byggande är ett område som är intres-sant för oss. Men framför allt är det alltid nyttigt att höra på andra upp-handlares och leverantö-rers erfarenheter, höra hur andra gör och få lite inspiration.

MATTIAS INGHE

Stora vinster med strategisk partnering

Här är talarna på årets byggkonferensDen 23 september är det dags för konferensen att Upphandla bygg och anläggning i Stock-holm. Det är ett spännande program med många intressanta talare. Här är några axplock.

EPC INNEBÄR EN- »ERGIEFFEKTIVISE-

RING av bolagets fastigheter med garanterad be-sparing. I den upphandlings-form som det kommunala bo-stadsbolaget För-bo valde stod le-verantören för fl era olika åt-gärder, och det man som inkö-pare köpte var resultatet – att en åtgärd gav en viss garanterad besparing.

– Vi kan givetvis inte säga att det här är ett sätt som alla bör arbeta på, men för vårt fastighetsbolag var det här ett sätt att energieffektivisera som fungerade bra. Samtidigt som vi genomförde åtgärder fi ck vi utbildning för personalen, moder-niserade fastigheterna, och kunde göra det med en samarbetspartner som tog långsiktigt garanterat besparingsansvar, säger Krister Lundgren, inköps- och mil-jöchef på Förbo.

Upphandlingen och genomförandet gav många matnyttiga erfarenheter, både goda exempel och misstag som man kan lära av. Med denna typ av samarbetsform är till exempel uppföljningen en inte oansenlig del.

– Vi skrev ett avtal om uppföljning på fem år och vi har möjlighet att förlänga det årsvis. Känner vi att vi har trimmat in fastigheterna så att det ger den här bespa-ringen kan vi välja att kliva ur.

Fler och fl er företag sysslar med EPC, och det fi nns goda möjligheter att hitta bra samarbetsformer, anser han.

– När vi började med detta för fem år sedan var det inte så många aktörer. Men det har ökat rejält på senare tid och det är betydligt fl er som erbjuder den här typen av tjänster, säger Krister Lundgren.

MATTIAS INGHE

Upphandlar ett resultat

Praktikfall. Lars Gunnar Sjöö Uppsala-hem berättar om vinsterna med strate-gisk partnering.

Praktikfall. Krister Lund-gren berättar om EPC, att upphandla resultat.

byggkonferensen.indd 42byggkonferensen.indd 42 8/19/2010 2:01:03 PM8/19/2010 2:01:03 PM


08.30 Registrering, enklare frukost serveras

09.30 Välkomna! Konferensen öppnas Bo Nordlin, Upphandling24

09.40 Juridiken kring upphandling av bygg och anläggning

10.10 Hållbart byggande, från vision till verklighet

Sofi a Wiberg, Färgfabriken

10.40 KAFFERAST

11.10 Praktikfall: Därför använder vi strategisk partnering

Lars Gunnar Sjöö, Uppsalahem

11.40 Praktikfall: Att upphandla en funktion, Väg 50

Andreas Hult, Trafi kverket

12.10 LUNCH

13.10 Inspirationstalare: Så kan en bransch förändras

Carl-Fredrik Bennet

14.00 Offentliga affärer, med lönsamhet för båda parter

Magnus Josephson, Opic

14.30 Praktikfall: Sveriges största OPS-projekt

Nya Karolinska Solna

15.00 KAFFERAST

15.30 Praktikfall: EPC, att upphandla ett resultat

Krister Lundgren, Förbo

16.00 Så ser leverantören på EPC Schneider

16.15 Paneldebatt: Framtidens byg-gande, trender och tendenser

Jan Olof Edgar, BjerkingMats Björs, ByggherrarnaSofi a Wiberg, Färgfabriken

16.45 Dagen avslutas med mingel och förfriskningar

SOFIA WIBERG ÄR » grundare av Medborgar-analysen och expert på medborgardelta-gande i kommunala processer. Medborgar-analysen jobbar med fokusgrupper och workshops för att få in kvalitativ input från invånare för att på så sätt hjälpa kommuner stärka sina beslut och processer.

Sofi a Wiberg är med på konferensen för att dela med sig av sina erfarenheter runt hållbart byggande.

– Min bakgrund är att jag är statsvetare. Jag har arbetat med urbana frågor, dels på Färgfabriken som är en samtida konst-ö och arkitekturhall i Liljeholmen i Stockholm,

dels på Kungliga konsthögskolans arki-tektdel och nu de senaste åren genom Med-borgaranalysen.

Medborgaranalysen arbetar med att för-bättra dialogen i stadsutvecklingsprocesser mellan medborgarare och beslutsfattare och ta fram metoder för att skapa en integrerad stadsutvecklingsprocess, säger Sofi a Wi-berg.

I arbetet är hållbar utveckling en av många viktiga aspekter och en fråga som hon har stött på vid uppdrag både i Sverige och utom-lands.

– Jag ska dela med mig av mina erfaren-

heter, dels från att ha arbetat med stadsut-vecklingsfrågor i Sverige, dels de samarbets-projekt jag har gjort med aktörer i Indien och Brasilien.

Det fi nns många goda exempel att hämta inspiration ifrån, menar Sofi a Wiberg.

– Jag kommer att prata om inspirerande exempel från olika platser i världen på håll-bart byggande, där man ser på hållbarhet ur ett brett perspektiv och tar in ett fl ertal aspekter, som byggande, dialog, drif och om-rådets faciliteter.

MATTIAS INGHE

Tiderna och programpunkterna är preliminära.

Mängder av praktikfall i ett spännande program

Läs mer på

sidan 38

Läs mer på

sidan 34

Inspirerande exempel på hållbart byggandedels på Kungliga konsthögskolans arki-ektdel och nu de senaste åren genom Med-k d l h d å dorgaranalysen. Medborgaranalysen arbetar med att för-

ättra dialogen i stadsutvecklingsprocesser mellan medborgarare och beslutsfattare och a fram metoder för att skapa en integrerad tadsutvecklingsprocess, säger Sofi a Wi-

heter, dels från att ha arbetat med stadsut-vecklingsfrågor i Sverige, dels de samarbets-kl f å d l d bprojekt jag har gjort med aktörer i Indienoch Brasilien.

Det fi nns många goda exempel att hämtainspiration ifrån, menar Sofi a Wiberg.

– Jag kommer att prata om inspirerandeexempel från olika platser i världen på håll-

mpel på hållbart byggande

Anmäl dig till konferensen på webben

www.uh24.se/byggDatum: 23/9 2010Plats: Stockholm

(Hotell Hilton vid Slussen i centrala

Stockholm)

byggkonferensen.indd 43byggkonferensen.indd 43 8/19/2010 2:01:42 PM8/19/2010 2:01:42 PM


Affärer


NOLLBUD

200916 september 2 november

Upphandlingen utannonseras.

Sista anbuds-dag.

201025 januari 3 februari 5 mars 12 mars

Första tilldelnings-beskedet.

NFB ansöker om över-prövning till förvaltnings-rätten och upphandling-en stoppas tillfälligt.

Avslag från förvaltnings-rätten.

NFB överklagar till kammarrätten och upphandlingen stop-pas tillfälligt.

I sin allra första upphandling kastade upphandlingskonsult Maria Krantz på SKL Kommentus ut en leverantör som hade lämnat nollbud.– Regeringsrättens dom är ett kvitto på att vi gjorde rätt, säger hon. TEXT: NELLY VISANJI

PÅ UPPDRAG AV » 24 upphandlade myndig-heter utförde SKL Kommentus upphand-lingskonsult Maria Krantz en samordnad upphandling av möbel- och kontorsfl yttning, inklusive magasinering. Upphandlingen an-nonserades ut i september 2009.

– Vi hade referensgruppsträffar för att dis-kutera vilket avropssätt som var lämpligast. Kommunerna uttryckte en tydlig osäkerhet kring förnyad konkurrensutsättning och ville att vi skulle lösa det på annat sätt. Då bestämde vi oss för att ha rangordning, säger upphandlingskonsulten Maria Krantz.

I upphandlingen fanns två prismodeller: kunden kunde antingen avropa fl ytten per timme eller till fast pris baserat på antalet hyllmeter, kvadratmeter eller kubikmeter som skulle fl yttas

När anbudstiden löpte ut i november hade 13 leverantörer svarat. Bland dem stack leve-rantören NFB Transport systems ut från mängden. Företaget hade lämnat nollbud på prislistans fasta del, noll kronor i timmen för packmästare samt för containerförvaring per vecka och månad. Något som Maria Krantz reagerade på.

– Tanken slog mig då att det här inte kan stämma. Det går inte att ha en sådan pris-lista. Kunden väljer självklart fast pris och

ingen leverantör klarar av att leverera för noll kronor, säger Maria Krantz.

Trots att det osade katt kring nollbudet valde Maria Krantz att gå vidare till nästa steg i upphandlingen.

– Jag tittade på om leverantörerna hade lämnat in alla handlingar, hade svarat på frå-gorna, betalat skatt och arbetsgivaravgifter samt om de uppfyllde kapacitetskraven. Det fanns inga konstigheter, säger hon.

Sex klarade skall-kravenI slutet på december stod det klart att NFB Transport systems och fem andra leveran-törer uppfyllde samtliga skall-krav.

Maria Krantz förklarar att hon följde Lagen om offentlig upphandling, LOU, till punkt och pricka. Och nu kunde hon, enligt LOU, be samtliga leverantörer att förtydliga vissa delar i sina anbud.

– Alla fi ck förklara sitt pris eftersom de fl esta hade satt noll på någon post. I mitt mejl till NFB frågade jag hur de kan leverera till noll kronor när det är kunden som väljer debiteringsform, säger Maria Krantz.

Kort tid efter att Maria Krantz hade skickat i väg sitt första mejl började det strömma in förtydliganden från leverantö-rerna.

– Fler anbudsgivare som bland annat hade satt noll kronor för fl yttning av piano förkla-rade sin prissättning med att piano fl yttas väldigt sällan. Samtliga anbudsgivare kom in med förtydliganden som jag godtog, utom NFB. De upplyste mig i stället om att det inte var tvingande att förkasta ett lågt anbud, säger Maria Krantz.

I över ett decennium har NFB Transport system varit avtalspart kring fl yttjänster till SKL Kommentus och dess företrädare.

I sitt e-postsvar till Maria Krantz skrev NFBs ekonomichef Richard Engström:

”Uppgiften om kunders ensidiga rätt att välja debiteringsform är ny och har inte framkommit i upphandlingen. NFB har ut-fört fl yttuppdrag för dem som omfattas av den aktuella upphandlingen i upp till 20 år och i princip aldrig sagt nej till ett uppdrag och vi avser inte ändra på detta. Upphand-lingen omfattar så stor totalvolym att NFB kalkylerar med en sammantagen lönsamhet även om enskilda uppdrag innebär ingen eller en mycket liten intäkt”

Det svaret kunde Maria Krantz inte accep-tera. Enligt LOU får leverantören vid första skriftväxlingen möjlighet att förtydliga sitt anbud. I andra omgången ska leverantören upplysas om att anbudet kan komma att för-

HONHON NOBBARNOBBAR

NOLLBUDNOLLBUD

U24-05 krantzr.indd 44U24-05 krantzr.indd 44 8/19/2010 2:23:41 PM8/19/2010 2:23:41 PM


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

26 mars 20 april 28 april 30 april 5 maj 12 maj

Nytt tilldelningsbeslut fattas eftersom en leverantör av miss-tag antagits trots att denne inte uppfyllde skall-kraven.

Kammarrätten med-delar ej prövningstill-stånd.

Överklagande till Regeringsrätten.

Upphandlingen stoppas tillfälligt av Regerings-rätten.

Regeringsrätten med-delar ej prövningstill-stånd.

NFB ansöker om överprövning av det nya tilldelningsbeslutet (från 26 mars).

kastas om en rimlig förklaring inte lämnas in, vilket Maria Krantz gjorde i sitt andra e-postsvar.

Skälet att NFB Transport systems hade utelämnat förklaringar till en del av sin pris-sättning hängde ihop med hur de tidigare avtalen hade avropats.

– Vi har haft avtalet i många avtalsperio-der och vet att 99 procent av alla avrop görs per timme – trots att det genom åren har funnits två prismodeller. Jag vet inte om det hade räckt med att sätta en krona i enhets-pris eftersom det vinnande anbudet gjorde det genom att lämna över 80 procent i rabatt vid samtliga beställningar över 100 000 kronor, vilket i praktiken innebär att de tar

betalt för 20 procent av tjänstens värde, säger Richard Engström.

– Vi lämnade inga rabatter utan hade lämnat marknadsmässiga priser. Vi blev ute-slutna för att vi har för lågt pris, men det är ändå högre än det vinnande anbudet. Det här är den märkligaste upphandling som vi har deltagit i under de 30 år som vi har varit verksamma.

Om kunderna avropar till fast pris, kan ni leverera till noll kronor?

– Oja, vi hade kunnat leverera enligt be-ställningarna. Under de år som vi har haft avtal har avrop till fasta enhetspriser varit negligerbart. Vi hade utgått från att vi till-sammans med kunden ska komma överens

om debiteringsform. Att kunden ensidigt väljer debiteringsform fi ck vi veta först efter att anbudet var inlämnat. Om vi hade vetat det tidigare hade vi hanterat vårt anbud an-norlunda, säger Richard Engström.

Kunden väljer debiteringsformFör Maria Krantz spelade det ingen roll hur upphandlingar hade utförts tidigare. I den nuvarande upphandlingen hade hon redan i sitt första mejl till leverantörerna klargjort att kunden väljer debiteringsform och varför ska kunden då välja att avropa per timme från NFB när de kan få det gratis? Det var den springande punkten i frågan som Maria Krantz febrilt sökte en förklaring till.

” KUNDEN VÄLJER SJÄLVKLART FAST PRIS OCH INGEN LEVERANTÖR KAN LEVERE-RA FÖR NOLL KRONOR”

MARIA KRANTZ ,SKL KOMMENTUS



Affärer NOLLBUD


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

sUnder den här perioden i upphandlingen berättar Maria Krantz att hon intensivt bol-lade fl yttupphandlingen med projektets kva-litetssäkrare Barbro Ekvall.

Och i mitten av december beslutades det att anbudet skulle förkastas som orimligt lågt.

– Vi tyckte inte att det fanns något mer att gräva vidare i utan leverantören kunde ute-slutas. Det var tur eftersom vi hade svart på vitt att leverantören inte kan leverera till noll kronor. Leverantören gjorde ett misstag och satte noll kronor på allt, säger Maria Krantz.

I början på året skickade NFB Tranport systems in en begäran till förvaltningsrätten om att fl yttupphandlingen borde göras om. Det höll inte domstolen med om utan gick på SKL Kommentus linje och såg inga skäl att ingripa. Den 20 april meddelade även kam-marrätten i Stockholm att NFB inte fi ck något prövningstillstånd.

Den 30 april stoppandes fl yttupphand-lingen igen, då hade en överklagan lämnats in till Regeringsrätten.

Den 5 maj kunde Maria Krantz dra en lätt-nadens suck, då kom beskedet att Regerings-rätten inte heller medgav prövningstillstånd. SKL Kommentus upphandling hade fått rätt i alla instanser.

– Jag gjorde alla moment enligt lagen och tyckte att det var självklart att anbudet skulle förkastas. Regeringsrättens dom är ett kvitto på att vi gjorde rätt.

Varför bryr du dig om att leverantören sätter noll kronor?

– Jag vill göra ett bra jobb. Det går inte att följa upp ett avtal där säljaren ska leverera till noll kronor. Det känns konstigt att driva ett företag till konkurs.

Det vinnande anbudet lämnade mer än 80 procent i rabatt, borde inte det också ha blivit uteslutet för ett för lågt anbud?

– Det är en bedömningsfråga var man ska dra gränsen. De kunde visa utifrån sitt svar att de kan leverera utifrån de offererade pri-serna. Det var en klurig fråga, men i det här fallet gjorde jag bedömningen att det blir svårt att motivera i en domstol varför de skulle bli uteslutna.

Hade du någon gång misstankar om att det låg något fuffens bakom nollbudet?

– Det var solklart att de hade lämnat ett pris som var feltänkt. Jag såg att de inte

kunde fullfölja kontraktet och det kändes onödigt att spekulera i om det förekom fi ffel.

Självklart att det inte höllI februari 2009 anställdes juristen Maria Krantz på SKL Kommentus. Det var hennes första tjänst som upphandlare.

Dessförinnan jobbade hon i tre år som fö-redragare på länsrätten, numera förvalt-ningsrätten. Där hade hon hand om över-prövningsärenden och fi ck mersmak för upphandlaryrket.

Maria Krantz tycker inte att det var svårt att genomföra upphandlingen av fl yttjänster eftersom hon är van vid att läsa lagtexten.Men hon säger att hon inte hade räknat med all uppståndelse.

– Jag hade inte räknat med allt ståhej. Jag har varit objektiv och gjort det jag skulle göra. När jag har pratat med Skatteverket i efterhand har jag förstått att många upp-handlare väljer att inte gå vidare, just för att slippa rättsprocessen. Men för mig var det självklart att anbudet inte höll.

Det nya ramavtalet skulle ha trätt i kraft i juni i år och löpt i två år med möjlighet till ytterligare två års förlängning.

Avtalet värderas till 140 miljoner kronor för hela avtalsperioden. ■

Förvaltningsrätten stoppar upphand-lingen tillfälligt.

201014 maj 25 maj 4 juni 9 juni 17 juni 19 juni

Ansökan om överpröv-ning avvisas.

Överklagan till kammarrätten som medde-lar interimis-tiskt beslut.

SKL Kommentus överklagar kam-marrättens interimistiska beslut eftersom SKL Kommentus anser att upphandlingen inte behövdes stoppas under tiden som NFBs talerätt utreddes. (Se även sid 15)

Märkligt. –Det här är den märkligaste upphandling som vi har deltagit i under de 30 år som vi har varit verksamma, säger NFBs ekonomichef Richard Engström.

6 tips för bättre upphandlingar

Maria Krantz bästa upphandlingstips: Studera branschen noga inför upphand-lingen. Prata med leverantörer och bransch-organisationer. De kan hjälpa till att identifi era fallgroparna.Ha en ”vattentät” prisutvärderingsmodell. Alla tjänster/produkter bör viktas och det som beställs mest ska viktas högst. Eller sätt pris själv och låt anbudsgivaren ange en faktor som höjer eller sänker ditt fastställda pris. Om prisut-värderingsmodellen är genomtänkt tjänar inte leverantörerna på att nolla vissa tjänster.Om du förkastar anbudet. Låt leverantören yttra sig vid minst två tillfällen och varna leve-rantören vid det sista tillfället att anbudet kan komma att förkastas.Kräv referenser. Har anbudsgivaren dumpat priset måste vinsten tas någon annanstans.Tvinga leverantören att leverera. För in rätt till hävning/skadestånd eller vite i avtalet om leve-rantören tackar nej till uppdrag. Det bör gå att kräva skillnaden mellan det pris man skulle ha betalat och det som betalades i verkligheten.Var noga med att följa upp avtalet – särskilt om en leverantör med lågt pris antas.

Regeringsrät-ten ger inget prövningstill-stånd.

Kammarrätten ger prövnings-tillstånd. Förvaltningsrätten ska pröva överprövning av nytt tilldelningsbeslut (20100512, 2010 0326). Dom väntas under hösten 2010.



Affärstidningen för professionella upphandlare

Teckna din prenumeration på:www.uh24.se/prenumeration



15 MÅNADER MED DE NYA REGLERNABra affärer med ramavtalSÅ VILL POLITIKERNA STYRA UPPHANDLING GÖTEBORG JAGAR SVARTA PENGAR


ser upphandling som politiskt verktyg.Helena Lans, Göteborgs stad, involverar

upphandling i kampen mot ekobrott.

EVA-LOTTA LÖWSTEDT LUNDELL, INKÖPSCHEF SVT

Kolla in mingel- bilderna från LOV-DAGEN Debatt ” OSUNT MED BONUS I SAMORDNADE RAMAVTAL”



SÅ FUNKAR NATIONELLA

UPPHANDLINGSSTÖDET

SVÅR KONST ATT

UPPHANDLA KONST

Daniel Moius, Kammarkollegiet, ansvarar för

miljonsatsningen på offentlig upphandling.

Anders Svenson, Konkurrensverket, välkomnar

nytt klarläggande från Regeringsrätten.

Svevia köper elektroniskt

” BARA FÖRDELAR

MED E-HANDEL”

Kammarrättens domar analyserade

TRE AV FYRA MÅL AVGÖRS

AV ENSAM DOMARE

OPS: Offentlig Privat Samverkan

OPS SÄNKER KOSTNADERNA

MED 30 PROCENT

Så mycket

tjänar en

upphandlare Så mycket

tjänar en

upphandlare



UTBILDAR OM UPP-HANDLING PÅ WEBBEN KRÄVER LÄRLINGSPLATS I UPPHANDLING

Katarina Lincoln, Stockholms stad, bygger interaktiv

upphandlingsutbildning för hela förvaltningen. Göran Larsson, Botkyrka kommun, är först i

Sverige med att ställa nya sociala krav.

Rätt utvärderingsmodellTROLLHÄTTAN SÄTTER PRIS PÅ KVALITETFinansdepartementet hinner inte

DÄRFÖR BLIR DET INGEN NY LOU TILL ÅRSSKIFTET

Succé för lånecyklarecykla

UTBILDNINGSGUIDEN

Prenumerera på Upphandling24

U24-05 krantzr.indd 47U24-05 krantzr.indd 47 8/19/2010 10:59:06 AM8/19/2010 10:59:06 AM


Affärer


FÖRNYAD KONKURRENSUTSÄTTNING

FÖRNYAD KONKURRENSUTSÄTTNING GER » fl era fördelar. I bästa fall ökar den konkurrensen mellan leverantörer, pressar priser och ger avroparen möjligheter att anpassa beställ-ningen efter den egna organisationens behov. Det fi nns också möjligheter att kapa tid ef-tersom de konkurrerande leverantörerna redan är valda. Men fördelarna till trots är det en procedur som får många beställare att lägga pannorna i djupa och ganska bekym-rade veck.

– Många beställare tycker att förnyad kon-kurrensutsättning är svårt. Det ser vi i de en-käter som vi regelbundet gör. Det framgick också av den undersökning som vi ganska nyligen lät göra med stöd av SCB.

Det säger Lisa Hugosson på VHS upp-handling, en enhet inom Verket för Högsko-leservice, VHS. Hon ansvarar för det statliga ramavtal för städ- och hygienprodukter som slöts i slutet av 2008. De myndigheter som handlar på avtalet ska göra en förnyad kon-kurrensutsättning.

Annette Annerstig, också hon verksam vid VHS upphandling och ansvarig för det se-naste statliga avtalet för skrivare och tjänster 2009, berättar om de första utbildningar som hon höll inom området.

– Vissa deltagare var faktiskt ganska upp-

rörda. De undrade vad det var för dumheter som vi hade hittat på. Och visst, här fi nns en tröskel att ta sig över, både vad gäller kun-skap och nya rutiner, säger hon.

Julianna Olofsson jobbar som upphand-lare vid Domstolsverket i Jönköping. Hon bekräftar vad Annette Annerstig och Lisa Hugosson på VHS säger. Många beställare tycker att förnyad konkurrensutsättning är svårt.

– I vår organisation fi nns 77 domstolar som alla är egna upphandlande myndigheter. Många av avroparna på domstolarna klarar inte av att göra en andra konkurrensutsätt-ning. Vi får ofta rycka in och handlägga be-ställningen från början till slut, berättar hon.

Efterlyser enklare instruktionerVad kan då göras för att den förnyade kon-kurrensutsättningen ska bli enklare för be-ställarna? Julianna Olofsson har fl era idéer, bland annat vill hon se lättillgängligare in-struktioner från ramavtalsmyndigheterna.

– Man måste komma ihåg att upphandlar-kompetensen är ganska låg hos många be-ställare och för dem kan avropsinstruktio-nerna vara svåra att förstå. Ibland är de dessutom alldeles för omfattande. Det blir

helt enkelt för mycket att läsa och för kom-plicerat att sätta sig in i. Då är det inte kon-stigt att många väljer den enkla vägen och ringer upp oss på Domstolsverket för att få hjälp.

Lisa Hugosson på VHS är medveten om att de instruktioner som följer med de stat-liga ramavtalen kräver fortlöpande utveck-ling.

VHS arbetar med olika referensgrupper under förstudiefasen, vidare över upphand-ling och förvaltning för att utveckla materi-alet så att det verkligen fyller en funktion och kan användas på ett bra sätt. Instruk-tioner till förnyad konkurrensutsättning ar-betar man i huvudsak med under upphand-lingsfasen och vid ramavtalets start.

– Vi strävar hela tiden efter att komplet-tera de guider och avropsblanketter som ligger på webben. Vi brukar också uppmana användarna att ringa direkt till oss för att få konkret hjälp, säger hon.

Utbildningar är också ett viktigt inslag i arsenalen av stöd och hjälp. Här gör VHS stora satsningar och på senare tid har man också börjat ge utbildningar i det mindre for-matet.

– Det är för att deltagarna verkligen ska våga fråga och få en mer konkret vägledning

Många beställare tycker att det är svårt att göra en förnyad konkur-rensutsättning. Leverantörer, upphandlare och systemleverantörer för-söker på olika sätt utforma stöd som ska göra beställarnas arbete enk-lare. En sak är de eniga om: Den som gör en andra konkurrens-utsättning måste känna till upphandlingsrutinerna. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Förnyad konkurrensutsättningFörnyad konkurrensutsättning

Enklare med Enklare med tydliga rutinertydliga rutiner

U24-05 förnyad konkurrens.ndd.indd 48U24-05 förnyad konkurrens.ndd.indd 48 8/19/2010 12:54:14 PM8/19/2010 12:54:14 PM


Foto

:Th

or B

alk

he

d

i hur en förnyad konkurrensutsättning går till, säger Annette Annerstig

Lisa Hugosson berättar också att det fi nns planer, fast än så länge ganska vaga, på att fi lma seminarierna och på så sätt göra dem tillgängliga för fl er användare.

För hård styrningStyrningen från ramavtalsmyndigheterna får inte vara för hård. Här måste en balansgång ske, enligt Julianna Olofsson på Domstols-verket.

– Vi jobbar med ett elektroniskt upphand-lingsverktyg som även har stöd för förnyad konkurrensutsättning, men ibland styrs vi in så hårt på ramavtalsmyndigheternas av-ropsblanketter att vi inte kan använda vårt elektroniska stöd. Men det har jag påtalat

och här märker jag att en förändring är på gång.

Kammarkollegiet har nyligen upphandlat och börjat införa det databaserade elektro-niska upphandlingsverktyget e-PPS. Det kommer i ett senare skede även att innehålla funktioner för förnyad konkurrensutsätt-ning och den bärande idén är att arbetet med förnyad konkurrensutsättning ska kunna göras på ett smidigare sätt med stöd av verk-tyget. Men det kommer inte att kunna tas i bruk förrän tidigast om ett och ett halvt år.

– Det gäller att ha klart för sig att det fi nns en stor spännvidd i kunskapen om förnyad konkurrensutsättning. Här fi nns allt från mycket avancerade användare till helt oruti-nerade beställare. Det kräver bra och ut-vecklad teknik, säger Hans Sundström till-

förordnad chef på Kammarkollegiets enhet för it-upphandling.

VHS ser också fördelarna med ett bra sys-temstöd som hjälper beställarna genom pro-cessen, samlar all information på ett ställe och till exempel underlättar framtagning av statistik.

– Men tekniken till trots, det går inte att komma ifrån att beställaren ändå måste ha baskunskaper. En grundläggande kunskap om upphandlingsrutinerna måste fi nnas där, säger Lisa Hugosson.

Osäkerhet kring reglerGöran Tysk är inne på samma linje. Han är representant för Primona, ett företag som le-vererar upphandlingssystemet Kommers.

– I dag är många beställare osäkra på re-

Foto

:Da

nie

l Wa

de

niu

sHjälper. VHS strävar hela tiden efter att komplettera de guider och avropsblanketter som ligger på webben. Användare uppmanas också att ringa direkt till VHS för att få konkret hjälp. Lisa Hugosson och Annette Annerstig svarar gärna på frågor.



Affärer FÖRNYAD KONKURRENSUTSÄTTNING


Gunnel Fransson, upphandlare, Rikspolisstyrelsen

– Enligt våra ru-tiner ska polismyn-digheterna klara av förnyad konkur-rensutsättning själva. Men i de fall beställarna behöver stöd och hjälp ringer de hit och frågar om råd. Vi bistår med hjälp i form av telefonrådgivning i den mån vi kan och hinner.

Hans Nolander, chef för upphand-ling, Arbetsför-medlingen

– En andra konkur-rensutsättning är krånglig och kräver handledning. Vi lägger ner mycket tid på stöd och hjälp åt beställarna. Ibland får vi göra hela av-ropet själva. Hur svår den andra konkur-rensutsättningen är hänger också i viss mån ihop med hur upphandlingen är struktu-rerad. Det är ett ansvar som vilar på oss.

Roger Forslund, af-färschef, Försva-rets Materielverk

– Vi har fem inköps-grupper och i varje grupp fi nns en person som assis-terar beställare vid en andra konkur-rensutsättning. Det är personer som har utvecklat särskild kompetens inom området och som kan kon-taktas via mejl eller telefon av den som är i behov av stöd.

gelverket och vilka krav som ställs. Det gör att frågan uppfattas som ganska komplicerad även om beställaren har tillgång till ett upp-handlingsverktyg som leder användaren genom processen.

Enligt hans uppfattning är en av förde-larna med ett systemstöd att det kan ge hela organisationen nytta av den kunskap som upphandlaren har samlat på sig, det vill säga information om leverantörsrelationer, avtal och sortiment.

– Ett bra verktyg ger upphandlaren möj-ligheter att sprida den här informationen ut till beställarledet där den sedan kan an-vändas, bland annat vid en andra konkur-rensutsättning.

Göran Tysk säger att en andra konkurrens-utsättning kan göras väldigt enkel med stöd av ett bra system, men att det framför allt gäller vid vissa former av konkurrensutsätt-ning.

– En del konkurrensutsättningar är mer komplexa, till exempel när produkter och tjänster blandas. Då blir processerna svårare att förenkla med hjälp av systemstöd. Vid mer komplicerade affärer blir proceduren med nödvändighet mera krävande.

Beställaren med En nyckelroll i arbetet med att förenkla för beställarna har de olika organisationernas ledningar. Håbo kommun norr om Stock-holm är ett gott exempel. Här arbetar upp-

handlingsavdelningen aktivt, med kommun-ledningens stöd, för att involvera beställarna i arbetet. Utvecklingen sker stegvis. Inled-ningsvis har man utbildat ett sextiotal per-soner att göra direktupphandling via kom-munens webbaserade upphandlingsstöd. Systemet kan även användas vid en andra konkurrensutsättning.

– Än så länge har vi sagt att kommunens upphandlare ska hjälpa till med den för-nyade konkurrensutsättningen men på sikt, och beroende på avtal, kommer beställarna att få sköta det själva, säger Maria Lindman, systemansvarig i Håbo kommun.

Även systemleverantören Visma Proceedo har tagit fram en tilläggsmodul för konkur-rensutsättning i sin e-handelslösning. Den tänkta användaren är en upphandlare, men framför allt är modulen utformad med be-ställaren för ögonen. Erik Bergseth är företa-gets representant.

– Just nu befi nner sig organisationerna i en utvecklingsfas. De lär sig allt mer om vem som egentligen ska ha behörighet att genom-föra konkurrensutsättningar. På sikt kommer man dessutom att få en klarare bild av vilka produkter och tjänsteområden som lämpar sig för ett sådant här systemstöd. Här måste riktlinjer utvecklas. Men oavsett hur stöden och riktlinjerna ser ut kommer beställaren fortfarande att behöva ha kunskap om hur en andra konkurrensutsättning går till. Det kommer man aldrig ifrån. ■

Här fi nns hjälpenRamavtalsmyndigheterna har en rad olika hjälpmedel som de erbjuder beställarna vid en förnyad konkurrensutsättning. Här är någ-ra exempel hämtade från VHS upphandling.

På sajten avropa.se ligger bland annat stöddokument i form av guider, avrops-blanketter och utvärderingsmallar i excel-format, instruktioner till avropsblanketter och mallar för leveransavtal och tilldel-ningsbeslut.

På sajten fi nns också kontaktuppgifter till avtalsansvarig och en länk som kan användas för avropsförfrågan direkt till alla leverantörer.Seminarier och utbildningar.Rådgivning på telefon och, i viss mån, besök.Gemensamma avrop, en nyhet som gäl-ler ramavtalet för skrivare och tjänster 2009. Här har VHS upphandling tagit fram två skrivare (två typkonfi gurationer). Myndig-heterna får anmäla sitt intresse för att delta och VHS upphandling gör sedan ett en-gångsinköp där man sköter hela avropet. Köpet sker sedan mellan leverantör och avropande organisation.

Gemensamma avrop har skett en gång i år och kommer att ske ytterligare en gång under detta år plus vid två tillfällen 2011.

Hur underlättar ni för beställarna att göra förnyad konkurrensutsättning?

” MEN TEKNIKEN TILL TROTS, MÅSTE BESTÄLLA-REN HA BASKUNSKAP. EN GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP OM UPPHANDLINGSRUTINERNA MÅSTE FINNAS DÄR”

L ISA HUGOSSON,VHS UPPHANDLING



Sveriges oberoende affärsmedia inom upphand-ling och anbud. www.upphandling24.se

Allt detta ingår:44 nyhetsbrev per år med unik information »för Bid Managers: Marknads analys, strategiska upphandlingar, rättsfall och mycket mer.

Ställ frågor och få svar från våra »anbudsexperter

Fri tillgång till allt material på » www.bidmanager.se

Två nätverksträffar per år. Lär dig mer av »ex perter och nätverka med kollegor

Skaffa dig ett försprång och gör bättre affärer med offentlig sektor bli medlem i Bid ManagerBid Manager är analys- och nyhetstjänsten för dig som arbetar aktivt med anbud mot offentlig sektor. Bid Manager är verktyget som hjälper dig att göra bättre affärer.

Prenumeration på tidningen »Upphandling24

www.bidmanager.se/start

U24-05 förnyad konkurrens.ndd.indd 51U24-05 förnyad konkurrens.ndd.indd 51 8/19/2010 11:03:23 AM8/19/2010 11:03:23 AM


Bolag


KOMMUNER HJÄLPS ÅT

FYRA SKÅNSKA KOMMUNER » har gjort ge-mensam sak för att lösa sina kompetens- och bemanningsproblem. Burlöv, Lomma, Staf-fanstorp och Svedala startade 2008 det fri-stående aktiebolaget Kommunupphandling Syd för att hantera sina upphandlingar.

Uppdraget att leda bolaget gick till Gabri-ella Manieri. Hon har 20 års erfarenhet av offentlig upphandling i kommuner som Käv-linge, Lund och Malmö – och utsågs vid SOI-konferensen 2007 till årets upphandlare. Närmast före vd-skapet på Kommunupp-handling Syd arbetade hon i nästan tio år på Malmö högskola.

– Samarbete är helt rätt sätt att effektivi-sera upphandlingsverksamheten i förhållan-devis små kommuner, säger hon och för-klarar att samverkan möjliggör specialise-ring samtidigt som det är rationellt att kunna jämna ut belastningen när det blir arbets-toppar.

Skärpta krav på upphandlareOffentlig upphandling har under senare år utvecklats från traditionell materialförsörj-ning till en strategiskt viktig verksamhet. Inköp av exempelvis livsmedel och skol-böcker har blivit mer komplicerat – liksom upphandling av tjänster som lokalvård och äldreomsorg.

Kraven på upphandlarna har successivt skärpts. Även små kommuners upphand-lingar går ofta över tröskelvärdet för annon-sering i EU samtidigt som också de lite mindre upphandlingarna kräver mer kom-petens och struktur.

Detta till trots är upphandlarens jobb inte sällan ett ensamarbete. Många svenska kom-muner har bara en upphandlare. I de allra minsta kommunernas organisationer fi nns det kanske inte någon medarbetare alls med denna specialistkompetens.

Tre ska bli fyraGabriella Manieri berättar att hennes upp-drag började från scratch. Parallellt med re-krytering av medarbetare skedde praktiska uppgifter som införskaffande av möbler och datorer till kontoret.

Det fanns vid starten ingen personal som skulle gå över till bolaget. Lommas och Staf-fanstorps upphandlingsansvariga hade upp-nått pensionsålder. Burlöv och Svedala har aldrig haft några egna upphandlare.

I dag har företaget tre medarbetare. Ut-över Gabriella Manieri är Martin Puuma-lainen upphandlingskonsult och Jenny Åberg arbetar som administratör. Rekryte-ring av ytterligare en kraft pågår.

– Som det ser ut i dag är fyra personer,

varav tre upphandlingskonsulter, en rimlig bemanning, säger hon men betonar att per-sonalstyrkan naturligtvis alltid hänger på uppdragens antal och omfattning.

Målet är att växa. Redan nu förses kunder utanför ägarkretsen med tjänster. På kund-listan över samarbetspartner fi nns Helsing-borgs stad, Räddningstjänsten Syd samt Bjuv, Vellinge och Landskrona kommuner.

Verksamheten fi nansieras med både fasta och rörliga ersättningar. Utöver en fast summa betalar ägarkommunerna rörlig er-sättning när de anlitar bolaget. Externa kunder debiteras per projekt eller timme. Från vissa ramavtal utgår dessutom avtals- och administrationsavgift.

Kommuner runt MalmöGemensamt för Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala är att de ligger runt Malmö och har vardera runt 20 000 invånare. Staffans-torps kommun är störst med cirka 22 000 in-vånare och Burlöv är minst med sina 16 000.

– Upphandlingsvolymen för var och en av ägarkommunerna ligger på 100–150 miljoner kronor årligen.

Kommunupphandling Syd utför såväl samordnade som enskilda upphandlingar. De fyra kommunerna deltar även i upphand-

I Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala är upphandling inte längre ett ensamarbete. De fyra skånska kommunerna har startat ett gemensamt bolag för att kunna köpa varor och tjänster på effektivaste sätt. TEXT: PER ER IKSSON

Fyra små ska bli EN STOR STARK

U24-05 Upphandling syd.indd 52U24-05 Upphandling syd.indd 52 8/19/2010 2:29:51 PM8/19/2010 2:29:51 PM


Foto

: Pe

r Erik

sso

n

lingar som genomförs av exempelvis SKL Kommentus, VHS och Kommunförbundet Skåne. Vissa projekt, framför allt bygg-entreprenader, sköts lokalt av de fyra kom-munerna.

Utöver att rent praktiskt genomföra upp-handlingar erbjuder Kommunupphandling Syd stöd och affärsstrategisk rådgivning under hela anskaffningsprocessen. Kommu-nerna kan också få hjälp med utbildning, kvalitetssäkring av upphandlingsrutiner, framtagande av policydokument samt ut-formning av besluts- och avtalsmallar.

Däremot tecknas inga avtal – det är en fråga för respektive kommun. Företagets an-ställda är alltså affärsrådgivare snarare än upphandlingsansvariga.

Kritiskt affärsöga– Vi agerar som kommunens kritiska af-färsöga som kan granska och formulera allt från beslut om anskaffning, förfrågningsun-derlag och kravspecifi kationer till avtal och andra affärsdokument.

Är målet att göra bättre upphandlingar och på så sätt minska antalet överpröv-ningar?

– Att göra smartare och mer lönsamma upphandlingar genom att identifi era och ar-beta med de upphandlingsområden där för-

tjänsten ligger långt över själva upphand-lingskostnaden, ja absolut.

Däremot ser Gabriella Manieri inget givet samband mellan upphandlingars kvalitet och antalet ärenden som slutar i domstol. Hon menar att antalet överprövningar till stor del är branschrelaterat. Konjunkturläge och taktiska överväganden från leverantörer spelar också in i den statistiken.

Avtalsförvaltning hör till de områden som företaget prioriterar högt. Gabriella Ma-nieris erfarenhet är att det lönar sig att aktivt arbeta med ingångna avtal – och att göra det under hela avtalsperioden.

Uppföljning ett måsteAtt följa upp hur leverantörerna lever upp till sina åtaganden är viktigt – för alla parter. Utvärdering av dagens avtal ger ovärderlig kunskap inför nästa upphandling. Avtal och behov måste gå hand i hand för att avtalet ska fungera som avsett.

– Uppföljning och optimering av dagens avtal ger dessutom kunskap inför nästa upp-handling och det i sin tur ökar möjligheten att göra ännu bättre affärer nästa gång!

I praktiken brukar det handla om att skapa fasta forum för en levande och regelbunden dialog mellan säljare och köpare.

– Om en leverantör av någon anledning

inte fungerar som det är tänkt är det lätt hänt att avtalstroheten sjunker och att inköpen i stället görs från något annat företag.

Både Gabriella Manieri och Martin Puu-malainen ser positivt på allt som bidrar till att förbättra och stärka konkurrensen. Situa-tionen inom exempelvis livsmedelsområdet, med få stora företag, tilltalar dem inte.

Som upphandlare älskar vi attraktiva anbud, säger de unisont och konstaterar att det är uppfriskande med nya aktörer som visar kraft, innovation och styrka.

Svenska kommuner ersätter verksamhet i egen regi med inköp. Outsourcingtrenden märks bland uppdragen hos Kommunupp-handling Syd. Under senare tid har många timmar lagts på olika tjänsteupphandlingar, såväl med som utan verksamhetsövergång.

Tjänster svårare än produkterGabriella Manieri tycker att det både är svå-rare och mer utmanande att upphandla tjänster än att köpa produkter.

– För en upphandlare är det en trygghet att tidigare ha gjort affärer av samma typ och inte behöva börja från ett blankt papper. Samtidigt är det naturligtvis spännande att upphandla något för första gången.

Även om Kommunupphandling Syd i sig ännu inte är någon stor organisation fi nns

Inköpscentral. Kommunupphandling Syd servar kommunerna Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala med upphandlingar. Kommunupphandling Syd har egna lokaler på Baltzarsgatan i centrala Malmö. Gabriela Manieri är vd, Jenny Åberg är administratör och Martin Puumalainen upphandlingskon-sult (från vänster itll höger).



FYRA KOMMUNER HJÄLPS ÅTBolag


möjligheten till specialisering bland medar-betarna. Den som gör en upphandling för andra, tredje eller fjärde gången har natur-ligt nog lättare att spetsa till den än om det är första gången.

Nära kontakter upphandlarkolleger emel-lan är ett av plusvärdena som ett gemensamt bolag kan erbjuda.

– I kommuner med bara en upphandlare är det i en föränderlig upphandlingsvärld svårt att upprätthålla en både bred och djup kompetens, menar Gabriella Manieri.

– Det krävs kunskaper i såväl upphand-lingsjuridik som inom de mest skiftande varu- och tjänsteområden.

Mot bakgrund av att Kommunupphand-ling Syd ägs till lika delar av fyra kommuner kan det kanske verka avigt att kontoret fi nns i en femte kommun. På Baltzarsgatan i Malmö city, granne med Sveriges Radio, be-fi nner sig företaget på ”neutral mark”.

– En central placering underlättar vid besök och rekrytering. Fast det kan förstås också uppfattas som en nackdel att vi inte fi nns nära tillhands i respektive kom-munhus.

För att väga upp den bristen arbetar Gab-riella Manieri och hennes kolleger hårt med

intern marknadsföring i ägarkommunerna:– Genom att göra ett bra jobb och fi nnas

lätt tillgängliga via mejl och telefon blir det mer och mer naturligt att anlita oss i stort och smått.

Det långsiktiga målet är att öka medveten-heten om olika inköpsbeteenden. Ska man upphandla samma saker på samma sätt år efter år? I arbetet med att förändra synen på anskaffning har en avgränsad utomstående organisation som Kommunupphandling Syd fördelar som utanförperspektiv och helikop-tersyn.

Fungerar som inköpscentralAtt engagera rätt människor är ett annat drag för att skapa mervärde. Till ordförande i fö-retagets styrelse har Lars Parkbring utsetts.

Före pensioneringen var han chef för Upp-handlingsbolaget i Göteborg. Utöver detta uppdrag är Parkbring ordförande i Miljö-styrningsrådet och dessutom medlem i Kon-kurrensverkets råd för upphandlingsfrågor.

– Kommunupphandling Syd agerar som inköpscentral nu när det fi nns i svensk rätt. Lagändringen gör det möjligt för fl er kom-muner att på ett enkelt sätt anlita oss, sum-merar Gabriella Manieri. ■

Snabbt och braRÄDDNINGSTJÄNSTEN SYD HAR » ingen egen

upphandlingsfunktion. Införskaffning av bland annat kontorsmaterial och möbler sker genom samutnyttjande av ramavtal som tecknats av Lunds kommuns upphandlings-enhet. Kommunupphandling Syd har assis-terat vid upphandling av revisorstjänster och företagshälsovård.

– Vårt samarbete fungerar mycket bra, säger Annette Bengtsson, inköps- och av-talssamordnare vid Räddningstjänsten Syd i Malmö.

– Uppdragen har utförts snabbt och bra.Hon tycker att den största fördelen med

ett externt konsultstöd är att få tillgång till uppdaterad kunskap:

– I och med att vi bara genomför ett fåtal upphandlingar per år är det svårt att hålla sig à jour med alla regler.

Gott stödFÖR MARIE MOGENSEN, » kost- och städchef i

Burlövs kommun, är samarbete med Lomma, Staffanstorp och Svedala inget nytt. Hon be-rättar att fyrklövern agerade tillsammans i upphandlingssammanhang även innan Kom-munupphandling Syd kom till.

– Vår livsmedelsupphandling var ett av de sista uppdragen för Staffanstorps upphand-lingsansvarige före pensionen.

Kommunupphandling Syd har hjälpt henne i två större produkt- och tjänsteupp-handlingar: av kemtekniska varor respektive städning. Marie Mogensen säger att de för-står varandra och att hon har fått ett gott stöd i de ”upphandlingstekniska” frågorna.

– Vi träffas ungefär en gång i månaden och även om det inte är något stort problem hade det varit enklare om bolaget hade haft sitt kontor på närmare håll.

Tydliga rollerLOMMA KOMMUN ÄR » en av de fyra ägarna till

Kommunupphandling Syd. Eva Albihn, chef för förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid, har hittills anlitat bolaget vid ett par upphandlingar som gällt möbler och in-ventarier till skola, bibliotek och matsal.

Hon säger att samarbetet fungerar alldeles utmärkt:

– Till stor del beror det på att det fi nns tyd-liga roller om vem vi företräder, vilka kom-petenser parterna bidrar med och vad som är uppdraget.

Att Kommunupphandling Syd har sina lo-kaler i Malmö och inte i kommunhuset spelar ingen större roll:

– Ur mitt perspektiv har det ingen bety-delse för det professionella arbetet i en upp-handling.

ÖR

T

RI , RE ,YD

” VI AGERAR SOM KOM-MUNENS KRITISKA AFFÄRSÖGA SOM KAN GRANSKA ALLT”

GABRIELLA MANIER I , VD OCH UPPHANDLARE , KOMMUNUPPHANDLING

SYD



16 september, Upphandling med miljökrav och sociala kravPraktikfall belyser hur kommun, landsting och myndigheter ställer etiska och sociala krav samt miljökrav när de upphandlar varor och även tjänster 23 september, Att upphandla bygg- och anläggningstjänsterFokus på: Hållbart byggande, OPS, EPC, funktionsupphandling och strategisk partnering 14 oktober, Innovativa upphandlingarLär dig mer om nya, smarta sätt att upphandla som kombinatorisk upphandling, funktionsupphandling och nya utvärderingsmodeller 28 oktober, Vinnande anbudLär dig hur du som leverantör kan ta del av den offentliga marknaden

4 november, Upphandling SydvästKonferensen Upphandling Sydväst vänder sig till dig som arbeter med upphandling inom offentlig sektor eller är leverantör till offentlig sektor. Upphandling Sydväst är en viktig mötesplats för dig som berörs av den of-fentliga upphandlingen i Sverige. 11 november, Att upphandla livsmedelHur du utvärderar anbud korrekt och objektivt med hänsyn till Livsmedelslagen

Läs mer om konferenserna och anmäl dig här:

www.uh24.se/konferens

Viktigaste konferenserna hösten 2010

U24-05 Upphandling syd.indd 55U24-05 Upphandling syd.indd 55 8/19/2010 11:05:48 AM8/19/2010 11:05:48 AM


Vimmel


ATT UPPHANDLA TJÄNSTER

ÖVER 200 PERSONER » var på plats för att ta del av erfaren-heter och råd kring tjänsteupphandlingar. Dagen kryddades med många praktikfall, där upphandlare berättade hur de löste den kniviga frågan att värdera kvaliteten på konsulttjänster.

I pausen diskuterades fl itigt Johan Groths anförande. Han berättade om referenser ur leverantö-rens perspektiv. Det var många tjuvknep för att få höga referensbetyg som avslö-jades under den halvtimmen.

En unik undersökning av hur tjänster utvärderades i offentliga upphandlingar presenterades också. Det visade sig att det vanliga klagomålet att pris är den enda som betyder något inte stämmer.

Deltagarna var nöjda med dagen, men många efterfrågar djupare information och ännu mer konkreta exempel på hur tjänster kan utvärderas. Det är svårt område. Upphandling24 lovar att återkomma i frågan.

Dagen avslutades traditionsenligt med mingel och förfriskningar. Det var uppskattat. Konferenslokalens klimatan-läggning kunde inte riktigt hålla jämna steg med den heta debatten. ■

Tips och råd för bättre tjänsteköpDet var fullsatt på konferen-sen Att upphandla tjänster.TEXT OCH FOTO: ROBERT EKLUND

Trivsamt. Skratt och seriöst prat blandas om vartannat. Från vänster, Leif Claesson, Infralog, Mats Westin, Stockholms stad, och Johan Groth på Groth & Groth.

Populär talare. Magnus Josephson, jurist på Opic, pratar om olika lösningar för att

utvärdera kvalitet vid tjänsteupphandlingar.

Lässugna. Utanför seminariehallen fi nns de senaste Upphandling24. Johan Malmer och Tarja Falk, båda från Försvarets materielverk, tar sig en titt.

Engagerad. Med erfarenhet

och engagemang talar Maria

Krantz, SKL Kommentus, om

svart arbetskraft och oseriösa

anbud.

Engagerad. Med erfarenhet

t l Maria

teuppha g

Livligt. Frida Pemer, Handelshögskolan, och Johan Svedberg, Opic, diskuterar engagerat. Johan Sved-berg inleder dagen.

Inte bara priset. Petra Andersson, Troll-

hättans Stad, tv, och Amanda Garrett,

Vänersborgs kommun, tycker båda

att det inte bara är priset som avgör

valet av leverantör av tjänster. Det är

lite av en myt att upphandlaren bara

går efter lägsta pris.

U24-05 Vimmel.indd 56U24-05 Vimmel.indd 56 8/19/2010 2:39:29 PM8/19/2010 2:39:29 PM

WWW.UPPHANDLING24.SE 57UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2010

Fika. Michaela Kanti och Elisabet Göransson från Affärsconcept

har stora förväntningar på dagen och inleder med en fi ka.

Nygammalt. Tommy Zetterberg, Sundsvalls kommun, berättar att mycket som tas upp under semi-nariet är sådant som han själv praktiserat och att det är intres-sant att få en ny infallsvinkel.

Dagens hållpunkter. Bo Nordlin, chefredaktör

på Upphandling24 är dagens moderator.

Kompisar från förr. Peter Carlberg, Konku-rensverket, och Elinor Komarek, Lands-tinget i Östergötland, språkas vid under en av pauserna.Pausar. Elin Lindberg och Anna Eriksson, Österåker kommun, tar en kaffepaus.

Kraftfull. Lennart Hjelm pratar om att göra det omöjliga med tankens kraft. Som föreläsare vill han inspirera och även i viss mån underhålla sina lyssnare.

Pausar. El Elin LinL dberg och Anna Erikssk on, ÖÖÖÖÖ Österåkåker kommun, tar en kaffepaus.

pokhvily

Söker svar. Framför en dataskärm står Claes Svensson tv och Tomas Montin från Pensionsmyndigheten. De hoppas få svar på vissa frågor inom komplexa områden.

Dagens hållpunkter. Bo Nordlin, chefredaktör

derator

har stora förväntningar p g

KomKKKKomKomKomKom iiipispispispipisaraarar åf åf åf åfråfråfrååfrå ffffn fn fnn föööööörrörrörrörr. P tP tP tPetPetPetPetererererer CCCCaCarCarCarCarlblblblbelbelbeelbergggrg, KKoKKKoKoKo Ko kknkknkunkukunku-rensverket och Eli K

Kra fftfulll. Lennart HjeHj lm pratKp

Nygammalt. Tommy Zetterberg,S d

der med en

Sm

råden.

NS

Noterar. Sigrid Pettersén från Human Teknologi anteck-

nar ivrigt.Svar. Karin Jort-felt, upphand-lare, Kungliga biblioteket, interjuvas på scenen om yrket som upphandlare i allmänhet och om utvärde-ringskriterium i synnerhet.

U24-05 Vimmel.indd 57U24-05 Vimmel.indd 57 8/19/2010 2:40:05 PM8/19/2010 2:40:05 PM

FRÅGOR & SVAR


Expertpanelen


ö fi ä å

Upphandling24s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del-ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för bland annat offentlig upphandling. Anna, som är hovrättsfi skal från Svea hovrätt, har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkur-rensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Christoffer Stavenow är jurist på Miljöstyr-ningsrådet. Han har tidigare erfarenhet av upphandlingsjuridiskt arbete genom sina anställningar som jurist vid Nämnden för offentlig upphandling, NOU, Försvarsmaktens juridiska stab och Naturvårdsverket.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Du frågar, experterna svarar

Går det att ställa krav på att djur ska vara »uppfödda i enlighet med reglerna i svensk djur-skyddslagstiftning?

I en nyligen avgjord dom i förvaltnings-rätten, uppkom frågan om man kan ställa krav på att producenter ska föda upp djur i enlighet med svenska reglerna om djurskydd i sin helhet. Krav hade ställts på att den kon-sumtionsmjölk som omfattas av upphand-lingen skulle vara producerad i besättningar som följer ”kriterierna enligt Svensk djur-skyddslag”. Ett motsvarande krav fi nns be-träffande produktgruppen kött och chark.

Länsrätten kom fram till att det inte var möjligt eftersom kommunen inte hade för-klarat kopplingen mellan kravet och före-målet för upphandlingen. Rätten ansåg att det inte är givet att kvaliteten på mjölk och kött blir sämre om dessa kriterier inte uppfyllts.

Det kritiserade kravet var närmast av etisk natur och utgjorde inte en teknisk specifi ka-tion. Länsrätten ansåg att den klagande parten därmed visat att kravet stred mot principerna om likabehandling och icke-dis-kriminering och att det därmed var moti-verat med ett ingripande enligt LOU.

En följdfråga som uppkommit är om man då alls kan ställa krav på djurskyddsåtgärder vid upphandling av livsmedel från animalie-produktion?

Frågan är högst aktuell, men är också helt beroende av vilka krav man väljer att ställa och hur dessa formuleras i den konkreta upphandlingen. Miljöstyrningsrådet anser att krav på djurskyddsåtgärder torde kunna utformas som tekniska specifi kationer, oaktat om dessa hämtas ur svensk djur-skyddslagstiftning eller från andra relevanta källor till gränser för vad som kan betraktas som god djurhållning.

Enligt EU-kommissionen bör krav kunna ställas i enlighet med ”National Guidelines”, under förutsättning att de i övrigt uppfyller de gemenskapsrättsliga principerna. Om ett krav som fi nns i svensk djurskyddslagstift-ning formulerats som ett rent tekniskt krav, är det möjligt att utgången i det aktuella fallet hade kunnat bli en annan.

Syftet med kraven får självklart inte vara att diskriminera utländska leverantörer utan att säkerställa att det kött som ska upp-

handlas kommer från djur som uppfötts med god djuromsorg. Om den upphandlande en-heten gör en bra marknadsanalys och även kan visa att det faktiskt fi nns utländska leve-rantörer som kan uppfylla kraven, torde det vara möjligt att ställa kraven. Därvidlag skiljer sig inte krav på djurskydd från andra krav som ställs i en offentlig upphandling. Det fi nns gott om producenter inom EU som håller mycket god djuromsorg. Bara i Dan-mark fi nns ett fl ertal olika nivåer inom svin-uppfödning, där de bästa håller en nivå som överstiger de svenska miniminivåerna.

Att premiera god djuromsorg är inte lätt i en upphandling. Det kräver god kännedom om både reglerna i LOU, de regler som fi nns kring djurskydd och förhållandena i andra EU-länder för att kunna ge en god jämfö-relse. Ett krav som automatiskt utesluter andra producenter än svenska är därför vanskligt att ställa ur ett LOU-perspektiv. Miljöstyringsrådet arbetar med att ta fram krav och utvärderingskriterier för offentlig upphandling av livsmedel där det kan vara lämpligt att beakta djuromsorg. Arbetet sker i samarbete med marknadens intressenter och väntas bli klart under år 2010.

Christoffer Stavenow

”Det kritiserade kravet var närmast av etisk

natur och utgjorde inte en teknisk

specifi kation”

U24-05 Expertpanelen.indd 58U24-05 Expertpanelen.indd 58 8/19/2010 10:01:54 AM8/19/2010 10:01:54 AM


LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

Pia Nylöf är affärsjurist på Affärsconcept AB och har lång erfaren-het från kvalifi cerat upphandlingsarbete. Pia har en jur kand-examen från Stock-holms Universitet med specialisering inom områdena EG-rätt och försäkringsrätt. Hon ar-betar framför allt med att leda, genomföra och granska upphand-lingar.

Magnus Josephson är utbildare och konsult specialiserad på att hjälpa företag och myn-digheter att göra bättre affärer med varandra utifrån LOUs regler. Han är upphandlingsjurist på Opic med ett för-fl utet på NOU och på Hallvarsson&Halvarsson som kommunikations-konsult..

Jag har hört att man inte bara får utan bör »ställa miljökrav från och med mitten av 2010, vad innebär det i praktiken?

Regeringen föreslår i lagrådsremissen Nya rättsmedel på upphandlingsområdet att en ny bestämmelse ska införas i LOU 1 ka-pitlet 9 paragrafen och i LUF 1 kapitlet 24 paragrafen. Bestämmelsen är likadant for-mulerad i båda lagarna.

Bestämmelsen har karaktären av mål-sättningsstadgande och är avsedd att från lagstiftarens sida framhålla vikten av att upphandlande enheter beaktar miljö-hänsyn och sociala hänsyn vid genomfö-randet av upphandlingar.

Det poängteras i lagrådsremissen att be-stämmelsen inte är tänkt att kunna ligga till grund för eventuella överprövningar om regeln inte efterföljs.

Regeringen har gjort bedömningen att upphandlande myndigheter har ett bra stöd av bland annat Miljöstyringsrådets upphandlingsverktyg och vägledningar när det gäller att bestämma hur de ska inte-grera miljöhänsyn och sociala hänsyn i sina

upphandlingar. Det framgår av regeringens handlingsplan för ökade miljökrav vid of-fentlig upphandling (skr. 2006/07:54) att miljökrav ännu inte ställs i den utsträck-ning som det är möjligt.

Naturvårdsverket har sedan 2004 gjort uppföljning av hur stor andel av kom-

muner, landsting och statliga myndigheter som ställer miljökrav.

2004 ställde omkring hälften av de upp-handlande myndigheterna alltid miljökrav, vilket ökade till 57 procent 2007.

Av 2009 års undersökning framgår att andelen upphandlande myndigheter som alltid eller oftast ställer miljökrav vid upp-

handlingar stannat vid 57 procent. Tidi-gare har det varit uttryckligen möjligt att ställa miljökrav i upphandlingar, men det har varit helt frivilligt.

EU-kommissionens meddelande om of-fentlig upphandling för en bättre miljö (från den 16 juli 2008) syftar till att öka miljökraven vid offentlig upphandling och motivet är att minska miljöpåverkan av den offentliga konsumtionen.

Bör-regeln förefaller därför ligga helt i linje med både den nationella utvecklingen och utvecklingen inom EU.

Om ändringen blir verklighet återstår att se när propositionen kommer under våren.

Den förändring som förslaget innebär i praktiken är således att offentliga upp-handlare inte bara ”får” utan uttryckligen och genom lag-stiftningen uppmanas att be-akta miljö och sociala aspekter i offentlig upphand-ling.

Christoffer Stavenow

”Andelen upphandlande

enheter som alltid eller oftast ställer miljökrav

har stannat vid 57 procent”

Jag ska upphandla tekniska konsulttjänster »men tycker det är svårt att beräkna värdet på kontraktet. Vad ska jag tänka på?

För att bestämma vilka upphandlingsregler som ska tillämpas för en viss upphandling är det viktigt att ta reda på det aktuella kon-traktets värde.

Det kan vara svårt att exakt beräkna ett kontrakts värde, men den upphandlande myndigheten eller enheten måste göra en kvalifi cerad bedömning som ligger så nära sanningen som möjligt.

Om beräkningen blir fel riskerar annars den upphandlande myndigheten att välja fel upphandlingsförfarande, vilket i sin tur innebär en risk i överprövningshänseende.

Om en domstol, efter en begäran om över-prövning, kommer fram till att fel upphand-lingsförfarande tillämpats måste upphand-

lingen sannolikt göras om. För att vara på den säkra sidan bör därför den upphand-lande myndigheten eller enheten, i tvek-samma fall, tillämpa reglerna över tröskel-värdena.

Totala beloppet måste ingåVid beräkningen måste det totala belopp som ska betalas enligt kontraktet ingå. Det innebär att all ersättning (exklusive mervär-desskatt) som kommer att betalas ut till leve-rantören under hela avtalets längd ska ingå eller, om det är fråga om ramavtal, det högsta sammanlagda värdet av samtliga kontrakt som planeras under ramavtalets löptid.

Eventuella options- och förlängningsklau-suler ska ingå i denna beräkning, oavsett om de kommer att utnyttjas eller inte. Även eventuella premier och andra ersättningar som planeras betalas ut till anbudssökande

eller anbudsgivare ska räknas in i värdet, till exempel ersättning för att lämna anbud eller priser och ersättningar i samband med del-tagande i projekttävlingar.

Beräkna värdet vid rätt tidpunktVärdet ska beräknas vid den tidpunkt då upphandlingen annonseras eller, om upp-handlingen inte behöver annonseras, vid den tidpunkt leverantörer bjuds in till anbuds-givning.

Det är i LOU uttryckligen förbjudet att dela upp en upphandling i syfte att kringgå bestämmel-serna om upphandling över tröskelvärdena, som ju är strängare än bestämmel-serna om upphandling under tröskelvärdena.

Pia Nylöf

U24-05 Expertpanelen.indd 59U24-05 Expertpanelen.indd 59 8/19/2010 10:02:16 AM8/19/2010 10:02:16 AM


DET ÄR EN » grundläggande skadestånds-rättslig princip att man som skadelidande är skyldig att begränsa sin skada, annars ska skadeståndet sänkas helt eller delvis. Hovrättens dom är därför rimlig. Men det är inte helt klart om hovrätten menar att överprövning i alla lägen är en absolut förutsättning för skadestånd.

Hovrätten motiverar inte heller varför man satte ner skadeståndet till noll kronor men förmodligen har hovrätten sett frågan

på två sätt: antingen har man ansökt om överprövning, och därmed varit tillräckligt aktsam, eller inte, och därmed visat sådan oaktsamhet att det kostar leverantören hela skadeståndet. Frågan är om man någonsin kan få skadestånd. För att få skadestånd måste man ju först ha ansökt om överpröv-ning och vinner man överprövningen och får en ny chans på kontraktet, då har ju ingen skada uppstått. I det följande försöker vi bena ut och klarlägga i vilka fall

det kan bli tal om skadestånd i ljuset av hovrättens dom.

HOVRÄTTEN TAR AVSTAMP » i reglerna om att tidsfristen för överprövning räknas från det att meddelande om tilldelningsbeslut skickats till leverantören. I målet hade de här reglerna följts men leverantörens bristande interna rutiner medförde att överprövningen inte gjordes i tid. Kravet på aktsamhet kan då vara lägre om leveran-


AKTUELLA DOMAR Juristens analys

Ny dom begränsarLOU-skadestånd FAKTA I MÅLET

T INGSRÄTTENS BEDÖMNING

HOVRÄTTENS BEDÖMNING

SKADESTÅND: NOLL KRONOR

FRÅGAN ÄR OM MAN NÅGONSIN KAN FÅ SKADESTÅND

LEVERANTÖR KLAGADE PÅ SKALLKRAV

LEVERANTÖREN DRABBADES EKONOMISKT

ANALYS OCH KONSEKVENSER

TINGSRÄTTEN ANSÅG ATT » leverantören skulle ha vunnit upphandlingen om den genom-förts korrekt. Leverantören led därför ekonomisk skada. Enligt tingsrätten var det ingen förutsättning att leverantören under upphandlingen påpekat att lokaliserings-kravet stred mot LOU för att kunna kräva

skadestånd. När det gällde frågan om leverantören inte begränsat sin skada genom att inte överpröva upphandlingen, menade tingsrätten att det inte borde ställas för höga krav på leverantörer att begära överprövning. Företrädaren för leveran-tören levde felaktigt i tron att tidsfristen för

att begära överprövning började först när leverantören fått del av tilldelningsbeslutet, vilket på grund av en utlandsresa skedde dagen före avtal skulle tecknas. Tingsrätten ansåg att det var oaktsamt och Region Skånes skadeståndsskyldighet sattes därför ned med en tredjedel.

Hovrätten över Skåne och Blekinge har kommit fram till att en leve-rantör som inte utnyttjar sin möjlighet till överprövning inte kan få skadestånd. TEXT: ADVOKAT CARL BOKWALL OCH JUR KAND LINA HÅKANSSON

REGION SKÅNE UPPHANDLADE » bröstreduk-tionsoperationer och ställde skallkrav på att verksamheten skulle bedrivas inom Mellersta Skånes Sjukvårdsdistrikt. En leverantör, vars verksamhet låg utanför området, begärde skadestånd eftersom

leverantören inte tillåtits att konkurrera utifrån sina ordinarie verksamhetslokaler.

Leverantören menade att han skulle ha kunnat erbjuda ett lägre pris och vunnit upphandlingen om inte lokaliseringskravet uppställts.

Region Skåne medgav att lokaliserings-kravet var felaktigt, men ansåg att leveran-tören inte skulle ha något skadestånd eftersom leverantören inte påpekat att loka-liseringskravet var felaktigt och inte heller överprövat upphandlingen.

HOVRÄTTEN GJORDE I » stort sett samma bedömning som tingsrätten men i frågan om skyldigheten att begränsa sin skada kom hovrätten fram till att det kunde krävas att ett företag av leverantörens storlek hade en

organisation som kunde tillvarata bolagets rättsliga intressen. Att ställföreträdaren fi ck del av tilldelningsbeslutet sent kunde därför inte tas hänsyn till utan leverantören ansågs ha haft tillräckliga möjligheter att

begära överprövning. Men det gjorde inte leverantören. Han hade därför inte visat rimlig aktsamhet för att begränsa sin skada och hovrätten satte därför ned skade-ståndet till noll kronor.

U24-05 Juristen.indd 60U24-05 Juristen.indd 60 8/19/2010 9:56:14 AM8/19/2010 9:56:14 AM


tören inte fått meddelande om tilldelnings-beslut – det vill säga i otillåtna direktupphandlingar. När det gäller otillåtna direktupphandlingar är en överprövning alltid möjlig så snart leveran-tören blir medveten om upphandlingen eftersom tiodagarsregeln inte gäller. Det kan ske så pass sent att tjänsterna eller varorna redan konsumerats så att det inte är meningsfullt att överpröva upphand-lingen. Vår slutsats är därför att hovrättens aktsamhetskrav rimligtvis inte är generellt tillämpligt på otillåtna direktupphandlingar utan endast bör gälla när leverantören faktiskt kan begränsa sin skada genom en överprövning.

DEN 15 JULI » infördes regler om så kallad förhandsinsyn vid direktupphandling. Förhandsinsyn innebär att direktupphand-lingsavtal i vissa fall inte kan ogiltigför-klaras om de publicerats i förhand. Förhandsinsyn ger leverantörer kännedom om direktupphandlingar och kan därför, liksom tilldelningsbeslut, medföra att det kan ställas högre aktsamhetskrav även i direktupphandlingsfallen, låt vara att allmän publicering i en databas inte är det-samma som att få ett tilldelningsbeslut skickat till sig.

Innebär förhandsinsyn att en leverantör inte kan få skadestånd om man inte överprövar en förhandsannonserad direktupphandling?

Att en leverantör först begränsar sin skada genom överprövning säkrar inte rätten till skadestånd för den uteblivna vinsten. Om domstolen dömer att upp-handlingen ska göras om eller rättas uteblir skadan eftersom leverantören genom domen ges chansen att konkurrera om kontraktet. Då kan det bara bli tal om ersättning för anbudskostnader. Förlorar leverantören överprövningen kan det bli svårt att övertyga tingsrätten om att ett brott mot LOU begåtts.

För att en leverantör ska ha rätt till skadestånd för utebliven vinst krävs i princip att upphandlingen överprövas, att leverantören vinner samt att leverantören trots domen inte kan konkurrera om kontraktet. Denna situation uppstår typiskt sett när den upphandlande myndigheten vägrar att följa domen och fortsätter att tillfredställa sitt anskaffningsbehov via den olagligt valda leverantören.

Domstolstrots av det här slaget före-kommer, men hör inte till det vanliga utan

händer nog mest i fall av otillåtna di-rektupphandlingar. I dessa fall har myndig-heten ofta ett civilrättsligt bindande avtal med en leverantör och en dom att upp-handlingen ska göras om påverkar inte avtalets giltighet. I valet mellan att ignorera domen eller att bryta det bindande avtalet väljer nog många att fortsätta med den valda leverantören. I dessa fall råder det ingen tvekan om att skadestånd kan bli aktuellt.

ÄVEN DESSA FALL » lär bli mer sällsynta efter den 15 juli då det blir möjligt att ogiltigför-klara otillåtet direktupphandlade avtal. Om ett olagligt upphandlat avtal ogiltigförklaras fi nns myndighetens anskaffningsbehov kvar och en ny upphandling måste genomföras. Verkan av en överprövning och de avtals-rättsliga effekterna synkroniseras alltså. Ogiltighet innebär återigen att leverantören inte kan drabbas av skada om chansen på kontraktet kvarstår efter överprövning. Kvar blir de undantagsfall då det allmänna intresset väger tyngre än ogiltighet i det enskilda fallet och avtalet får förbli giltigt. Kvar blir också de särfall då varan som

upphandlats redan förbrukats eller är av sådan karaktär att en återgång efter en dom om ogiltighet inte är möjlig. I dessa situationer kan anskaffningsbehovet ha tillfredsställts och

chansen till kontraktet gått förlorad trots en framgångsrik överprövning om ogiltighet och skadestånd kan bli aktuellt.

HOVRÄTTENS DOM INSKRÄNKER » möjligheten till skadestånd till några särfall och innebär därför en lättnad för upphandlande myndigheter. Vi tror inte att ett minskat hot om skadestånd ökar risken för överträdelse. I och med domen står det klart att skade-stånd för den uteblivna vinsten inte är en självständig sanktion mot överträdelser av LOU. Ett sådant skadestånd kan bara bli aktuellt efter att möjligheten till överpröv-ning uttömts. I konsekvensens namn tvingas en leverantör förmodligen att överklaga till kammarrätten – kanske till Regeringsrätten – innan något sådant skadestånd kan bli aktuellt. Denna, och andra oklara frågor som när det inte anses oaktsamt att inte ansöka om överprövning (för att det är meningslöst), kan vi hoppas att Högsta domstolen tar tag i eftersom domen är överklagad. HD har i skrivande stund inte meddelat prövningstillstånd. ■


PER-OWE ARFWEDSON Jur kand, advokat fi rman CederquistAnalyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

JURISTERNAJuristerna Carl Bokwall och Per-Owe Arfwedson analyserar rättsfall i varje nummer av upphandling24.

CARL BOKWALL Advokat på advokatfi rman CederquistAnalyserar aktuella rättsfall i varje nummer av Upphandling24.

Mål nummer T 2934-08, Hovrätten över Skåne och Blekinge. Målet har överklagats till Högsta domstolen (mål nummer T 2469-10) men beslut om prövningstillstånd har ännu inte meddelats.

”Vi hoppas att Högsta domstolen

prövar domen”

U24-05 Juristen.indd 61U24-05 Juristen.indd 61 8/19/2010 9:56:42 AM8/19/2010 9:56:42 AM


Karriär FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR


Karriär

Åretsinköpareblir konsult

AFFÄRSCONCEPT REKRYTERAR »GUNNAR Goblirsch från Lands-tinget Sörmland.

– Jag fyller snart 60 år och bara att få frågan känns stimule-rande, säger han till Upphand-ling24.

I 30 år har Gunnar Goblirsch jobbat med upphandling och kände sig nöjd med sitt upp-handlingsarbete inom lands-tingssfären. På Landstinget Sörmland har Gunnar Goblirsch bland annat upphandlat medi-cinteknik, laboratorieutrustning och läkemedel

I VÅRAS UTNÄMNDES » Gunnar Goblirsch till årets inköpare 2009 av Sveriges Offentliga In-köpare.

Han fi ck priset för att han har utvecklat enkla och tydliga ut-värderingsmodeller som har fått spridning bland andra upphand-lare. Gunnar Goblirsch säger att utmärkelsen var en anledning till att han fi ck erbjudandet från Affärsconcept.

Hur kändes det att bli till-frågad?

– Det känns alltid roligt. Jag fyller snart 60 år och bara att få frågan känns stimulerande.

HELT OVÄNTAT FICK » han erbju-dande om att bli upphandlings-konsult på Affärsconcept.

På frågan hur det känns att bli upphandlingskonsult sva-rar han:

– Ja, man känner sig lite an-norlunda. Det var ingenting som jag hade funderat på att bli.

I SEPTEMBER BÖRJAR » Gunnar Go-blirsch som upphandlingskon-sult på Affärsconcept.

Han arbetade tidigare i Lands-tinget Sörmland och är känd för att vara skicklig på att hantera utvärderingsmodeller.

Han är en populär före-dragshållare inom just det ämnet.

Tidigare har Gunnar Go-blirsch också engagerat sig i ut-vecklingen av förfrågningsun-derlagens struktur och innehåll, och tillsammans med Gunnar Ståhlberg har han tagit fram strukturmallar för Lfus räkning, ett arbete som har resulterat i strukturmallar för upphandling som används av fl ertalet lands-ting.

OCH DET ÄR » just hans breda kunskaper kring upphand-lingsmallar och utvärderings-modeller som blir Gunnar Gob-lirsch främsta kompetensbidrag till sina nya arbetsgivare.

– Affärsconcept har ingen person som direkt kommer från landstingsvärlden, tillägger Gunnar Goblirsch.

Vad blir den största skill-naden mot ditt tidigare jobb?

– Att man blir konsult och ska ta betalt för sina tjänster.

DEN 16 AUGUSTI » jobbade Gunnar Goblirsch sin sista dag på Lands-tinget i Sömland.

Han säger att kollegorna tycker att det ska bli tomt utan honom men han själv känner att han fortfarande har ett ben kvar i landstingsfären.

– Jag lämnar inte helt ef-tersom Affärsconcept ägs av SKL Kommentus. Jag kommer bort lite men är fortfarande nära hemmet, säger Gunnar Go-blirsch.

Gunnar Goblirsch vill inte uppge hur stor löneökningen blev, men säger att det var ”lön-samt”.

NELLY VISANJIBO NORDLIN

Vi strävar efter ständig förbättring, följa upp och utveckla nya miljömål, vare sig det gäller papper, tryckfärger, emballage, transporter m.m. Kontakta oss så berättar vi mera. Tel. 0491 -76 21 00 www.op-kuvert.se

FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR

Glad. – Jag fyller snart 60 år och bara att få frågan känns stimulerande, säger Gunnar Goblirsch.

U24-05 Karriär.indd 62U24-05 Karriär.indd 62 8/19/2010 2:45:37 PM8/19/2010 2:45:37 PM


Foto

: He

len

a Z

ac

ha

riass

on

När? Vad? Vem? Var?16 sep Upphandla med miljökrav och sociala krav Upphandling24 Stockholm

23 sep Upphandla bygg- och anlägggningstjänster Upphandling24 Stockholm

14 okt Innovativa upphandlingar Upphandling24 Stockholm

28 okt Bättre affärer med offentlig sektor Upphandling24 Stockholm

11 nov Att upphandla livsmedel Upphandling24 Stockholm

25–26 nov Erfarenhetsdagarna Upphandling24 Stockholm

Tipsa oss om dina evenemang. Mejla uppgifterna till [email protected]

Det här händer i Upphandlingssverige

EFTER KNAPPT ETT » år som upp-handlingskonsult lämnade Karin Peedu konsultlivethandplock-ades till SLL. Samtidigt som hon börjar träder en ny omorganisa-tion i kraft.

– SLLs avdelningschef Tho-mas Wedegren vet var jag har jobbat tidigare och tyckte att jag hade en profi l som passade till tjänsten, säger SLLs nytillsatta upphandlingschef Karin Peedu.

Hon har jobbat i drygt ett år som upphandlingskonsult på Af-färsconcept. Dessförinnan var hon i sju år på Post- och telesty-relsen som upphandlingschef och i närmare ett år på motsva-rande post i Huddinge kom-mun.

KARIN PEEDU KÄNDE » till en början en viss tvekan att söka tjänsten. Tvekan bottnade i att hon hade jobbat så kort tid som konsult på Affärsconcept.

– Upphandlarsverige är en liten bransch och den här typen av tjänster växer inte på träd. Det lät som en spännande utma-ning eftersom SLL samtidigt bildar en helt ny organisation.

För cirka fem år sedan delade Stockholms läns landsting, SLL, på upphandlare och controllers, en omorganisation som med facit i hand inte blev lyckad. Den negativa sidan var att yrkesgrup-perna inte samarbetade över gränserna och beställarna ham-nade i kläm. Det bidrog även till sämre avtalsuppföljningar. Det var något som tydligt framkom

när landstingets revisorer gran-skade den centrala upphand-lingsfunktionen på SLL.

– Mellan upphandlare och controller funkade inte alltid överlämningen hundraprocen-tigt. Beställarna efterfrågade bättre kontinuitet och nu har man valt att dela upp avdelning-arna på ämnen och samla båda yrkesgrupperna, säger Karin Peedu.

– Jag har tidigare jobbat inom stat och kommun, där man hade få resurser till avtalsuppföljning. Men här fi nns resurser för av-talsuppföljning och nu ska vi an-vända resurserna på ett mer ef-fektivt sätt för att nå resultat. Det lockar mig att få jobba med helhetstänk samt att kunden hamnar i fokus.

DEN 1 JUNI » började Karin Peedu på SLL och blev upphandlings-chef för en enhet som upp-handlar allt som inte har med vård att göra. Tolv medarbetare ingår i gruppen. Att omorganisa-tioner tenderar att skapa ett visst missnöje är hon medveten om.

– Alla är aldrig nöjda men till stor del låg missnöjet med den tidigare omorganisationen. Nu vill de fl esta se en förändring, Men där ska jag förhoppningsvis via mitt ledarskap förstå var missnöjet bottnar i. Det är en ut-maning att få till en förändring, men jag tror på ett kommunika-tivt och lyhört ledarskap.

På frågan vad hon ser som sin största utmaning svarar hon:

– Att faktiskt få ihop hela kedjan mellan yrkesgrupperna, men också ta tillvara på den stra-tegiska potential som fi nns i upphandlingsfunktionerna för att kunna bidra till en bättre verksamhet. Det är speciellt att arbeta i en politiskt styrd organi-sation. Jag tycker att det är bra att politikerna har insyn, men den byråkratiska processen går att förenkla för att minska dub-belarbete. Här blir det viktigt att vi på upphandlingsavdelning-arna kan kommunicera vad vi gör för att öka politikernas kun-skap.

Har du saknat chefsskapet?

– Ja, jag har saknat lednings-frågor och det lärorika utbytet i ledningsgruppen. Jag brinner för att utveckla och förbättra verksamheter och som konsult har man inte samma möjlighet att påverka långsiktigt.

Hur är du som chef?– Jag försöker vara lyhörd,

kommunikativ, men också tydlig när det behövs.

Fick du ett lönepåslag?– Det blev ett visst lönelyft

men inget exceptionellt.

NELLY VISANJI

Gillar antikviteterNamn: Karin Peedu.Bor: I LidingöFamilj: Man och två barnFritidsintresse: Löpning och antikviteterÄter gärna: Grillad fi skDricker gärna: VinPå nattduksbordet: Pompeij av: Maja LundgrenFavoritfi lm: Up at the VillaVisste du att… Karin Peedu har varit tangolärare.Medlem på Facebook: Ja, men går in ett par gånger om året.

Hon handplockades till SLL

Helhetstänk. – Det lockar mig att få jobba med helhetstänk samt att kunden hamnar i fokus, säger Karin Peedu.



Xxxxxxxxxxx


EGENTLIGEN SKULLE NORDIC » Busi-ness Institute, NBI, sparka igång en inköpsutbildning i Stock-holm. Men det skriande behovet att upphandlare fi ck NBI att tänka om och ändra kursplanen, berättar projektledaren Karolina Rylander.

I september startar den två-åriga yrkesutbildningen som går under namnet Strategiskt inköp & Public Bid managment – Upp-handlare inom offentliga verk-samheter. I första vändan er-bjuds 32 personer plats. Utbild-ningen går på heltid i NBIs lo-kaler i centrala Stockholm.

SEDAN TIDIGARE HAR » NBIs ut-bildningar i Strategiska inköp i Malmö, Sundsvall och i Växjö. Till hösten skulle inköpsutbild-ningen ha börjat även i Stock-holm, men en marknadsunder-sökning visade att arbets-marknaden törstar efter upp-handlare.

– Vi har ringt runt till kom-muner i Stockholmsområdet och har även besökt SOI-mässan för att få en överblick. När vi stämde av våra idéer med arbetslivet kom just det här med upphand-ling fram. Det var många som tryckte på att det handlar om inköp, men att alldeles för få för-

står hela upphandlingskedjan och många saknar insyn i Lagen om offentlig upphandling, säger Karolina Rylander.

Att behovet av nyexaminerade upphandlare har ökat markant tror Karolina Rylander beror på att allt fl er företag ser betydelsen av att bredda sin verksamhet mot offentlig verksamhet. Dess-utom väntas stora pensionsav-gångar inom de kommande åren inom den kommunala sektorn.

– Det fi nns utan tvekan en stark efterfrågan på upphand-lare, säger hon.

UNDER RUNDRINGNINGEN SOM »NBI genomförde till offentliga verksamheter i Stockholm pas-sade utbildningsföretaget också

på att värva lämpliga kandidater till ledningsgruppen.

– Eftersom det är en yrkesut-bildning måste det fi nnas en led-ning som tar ansvar för att kurs-innehållet hållet måttet på ar-betsmarknaden, säger hon.

Under utbildningen kommer

studenterna att få läsa grundläg-gande kurser, som exempelvis företagsekonomi och affärseng-elska, men även en rad för-djupningskurser inom offentlig upphandling, däribland miljö, kvalitet och hållbar upphand-ling.

I DEN TVÅÅRIGA » upphandlarut-bildningen kommer studenten även att genomgå två praktikpe-rioder på sammanlagt 25 veckor, som avslutas med ett examens-arbete.

– Alla som har grundläggande behörighet får söka utbild-ningen. Jag tror inte att det blir svårt att fylla stolarna. Men det återstår att se, säger Karolina Rylander.

NELLY VISANJI

Här är ledningsgruppenCharlotte Barkman-Hedin, Tyresö kommunJohan Karlsson, Trafi kverketJohan Liberson, ManpowerViktor Morawski, Järfälla kommunAnna-Karin Renström, Telge Inköp Elisabeth Ryde, Kommunal vuxenutbildning StockholmSinikka Suutari, Lidingö StadMonica Sihlén, Miljöstyrningsrådet.

De här kurserna ingår De här delkurserna ingår i utbildningen. En poäng motsvarar en dags heltidsstudier.Företagsekonomi, 25 p, Inköp, 20 p, Upphandling 1, 25 p, Logistik, 25 p, Juridik, 30 p, Affärssystem och Excel, 25 p, Upphandling 2, 25 p,LIA 1, 55 p, Organisation och projektledning, 20p, Miljö, kvalitet och hållbar upphandling, 20 p, Kommunikation, 25 p, Affärsengelska, 15 p, Mark-nadstänkande i offentliga verksamheter, 25 p, LIA 2, 65 p, och Examens-arbete, 25p.

Tvåårig utbildning på gång

Karriär FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR

Skriande behov av upphandlare

Ändrad kursplan. – Alldeles för få förstår hela upp-handlingskedjan och många saknar insyn i Lagen om offentlig upp-handling, säger Karolina Rylander, projektledare på NBI som ändrade kursplanen.


Hon hjälperovana upphandlare

Stöd. – Jag vill på ett enkelt sätt bidra till att öka förståelsen för regelver-ket, säger Laurence Brännström på Kammarkollegiet.

22 MILJONER PER » år satsar rege-ringen på nationellt upphand-lingsstöd. Och just att få vara med och påverka från början lockade Laurence Brännström till att söka tjänsten på Kammar-kollegiet.

Laurence Brännström har jobbat i cirka fyra år på VHS Upphandling och dessförinnan i närmare två år på Post- och tele-styrelsen, PTS.

Det var i slutet av förra året som hon av en slump fi ck syn på en platsannons i Upphand-ling24:s karriärbrev: Kammar-kollegiets Upphandlingsstöd sökte en jurist.

– Det stod att man skulle bidra till en förenklad upphandlings-process, det vill säga underlätta för leverantörer och myndig-heter att genomföra och delta i offentlig upphandling genom att ta fram och utveckla bra hjälp-medel och metoder. Jag tyckte att det lät som en spännande ut-maning, säger Laurence Bränn-ström, upphandlingsjurist på Kammarkollegiets Upphand-lingsstöd.

I DECEMBER SÖKTE » hon tjänsten på Kammarkollegiets Upphand-lingsstöd. Efter tre intervju-vändor och omfattande refe-rensupptagning kom jobberbju-dandet slutligen i mars. Det var ett besked som Laurence Bränn-ström in i det längsta inte hade vågats hoppats på.

– Jag hade precis suttit i ett ut-vecklingssamtal med min gamla chef på VHS Upphandling när samtalet kom. Jag blev positivt överraskad och tackade i stort sett ja på en gång, säger hon.

Regeringen har avsatt 22 mil-joner kronor årligen för att Kam-markollegiet ska utveckla och förvalta ett upphandlingsstöd samt driva utvecklingen av elek-tronisk upphandling. Just att få

vara med i ett tidigt skede och utveckla regeringsuppdraget ser Brännström som sporrande.

– Det känns positivt att få vara med från början och att kunna påverka, utforma och agera uti-från de uppdrag som vi får. Det känns som att det fi nns gott om utrymme för goda idéer och egna initiativ uppmuntras, säger Lau-rence Brännström.

PÅ KAMMARKOLLEGIETS HEMSIDA »fi nns ett enklare processtöd för ovana upphandlare och leveran-törer. Där visas upphandlings-processen steg för steg och man kan klicka på de olika delarna och få tips och råd. Det fi nns även ett par vägledningar. Det handlar bland annat om en allmän checklista för förfråg-ningsunderlag.

– Jag håller på och uppdaterar vägledningen som fi nns på hem-sidan utifrån det nya lagförs-laget. Jag har också tagit över en checklista som leverantörer och myndigheter kan använda sig av när de ta fram ett förfrågnings-underlag eller deltar i en upp-handling. Den innehåller kon-trollfrågor som ska hjälpa både myndigheter och leverantörer att tänka på rätt sätt, säger Lau-rence Brännström.

Vad ser du som din främsta utmaning?

– Att vi ska lyckas och då menar jag att stödet ska an-vändas av den tilltänka mål-gruppen. Det är viktigt för oss att leverantörer och myndigheter får den hjälps de behöver via stödet för att kunna genomföra upphandlingar.

Vad är den största skill-naden mot dina tidigare ar-betsplatser?

– Tidigare har jag arbetat mer praktiskt och hjälpt kunder på

myndighetsnivå att tillfredställa sina behov genom att ge stöd till dem under upphandlingspro-cessen. Jag har till exempel hjälpt till att identifi era vilka krav som kunde ställas och även med att formulera dem. Tyngd-punkten låg på resultatet, att det skulle bli en bra affär.

– I min nuvarande roll ligger fokus på att stödja ovana inkö-pare och leverantörer. Jag ska på ett enkelt sätt bidra till att öka förståelsen för regelverket och generellt göra det enklare att delta i offentlig upphandling.

NELLY VISANJI

Namn: Laurence Brännström.Familj: Gift med två barn. Född & uppväxt: I Frankrike.Bor: I Sundbyberg.Äter gärna: Anklever.Dricker gärna: Vatten och rött vin.Karriär: Upphandlingsjurist på

PTS och upphandlingskonsult på VHS Upphandling.Visste du att… Laurence Bränn-ström har spelat fi ol på konserter. Medlem på Facebook: Ja.På nattduksbordet: Matlag-ningstidningen, Laga Lätt.

Spelar fi ol



Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].


Leverera tidningen till:

Namn _______________________________________________ Om annan fakturaadress:

Organisation/Företag _________________________________ Organisation/Företag _________________________________

Adress ______________________________________________ Adress ______________________________________________

Postnr och ort ________________________________________ Postnr och ort ________________________________________

E-post ______________________________________________ Fakturareferens ______________________________________

Telefon ______________________________________________ Telefon ______________________________________________

Ja tack, jag vill beställa en prenumeration på Upphandling24

Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter inom Sverige, dock senast till 31/12 2011. Du registreras med personuppgifter för att vi ska kunna fullfölja vår kundrelation samt ge dig erbjudanden från Upphandling24 eller dess partners. Du kan en gång om året ta del av uppgifterna genom att ringa vår kundtjänst på 08-453 61 00. Vi lagrar dina personuppgifter i upp till tre år. Våra prenu-merationer gäller tills vidare och din prenumeration förlängs automatiskt. Du kan säga upp prenumerationen när som helst – utebliven betalning eller retur av tidning räknas inte som uppsägning.

Ett år (8 nummer): 1 795 kr

3 nummer: 595 kr

SvarspostKundnummer 20575681110 00 Stockholm

FRANKERAS EJ UPPHANDLING24

BETALAR PORTOT

Nästa nummer av Upphandling24 ute 5 oktober

LOV på nya områdenNacka kommun har upp-handlat fl era jobbcoacher, men det är den arbetslöse som väljer vilken coach han eller hon vill använda.

Så funkar ÅrstalistanÅrstalistan är central för att bestämma frukt- och grön-sakspriser i många upp-handlingar. Så kommer lis-tan till.

E-inköp från ax till limpaI Lidingö är hela proces-sen elektroniskt: upphand-ling, avrop och faktura-mottagning. Allt sker via datorer.

Styr med nyckeltalSå kan upphandlingsarbetet styras och förbättras med hjälp av nyckeltal. Ta del av konkreta exempel på hur upp-handlingsavdelningar mäter sitt arbete.

Jag tar gärna del av erbjudanden från Upphandling24 och partners.

Mejla mig Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev!

Konferens-rabatt till alla prenume-ranter

U24-05 nästa nummer.indd 66U24-05 nästa nummer.indd 66 8/19/2010 9:53:30 AM8/19/2010 9:53:30 AM

ANMÄLAN & MER INFORMATION: webbdagarna.seAN

BOKANU MEDRABATT!

För dig som vill maximera din investering på nätet.WEBBDAGARNA ÄR DEN VIKTIGASTE MÖTESPLATSENFÖR DIG MED INTRESSE AV AFFÄRER PÅ NÄTET.

Under en heldag ger vi dig det senaste inom trender, erfarenheter, tjänster och visioner för att du ska kunna sälja mer, synas i rätt kanaler eller för att kommunicera smartare. Digital marknadsföring och e-handel komplet-teras med trender inom sociala medier, PR, entreprenör-skap och den mobila webben.

Kom för att nätverka, lyssna på experterna, casen och leverantörerna som ger dig den bästa överblicken på marknaden.

ARRANGÖR:

Göteborg 16 septemberElite Park Avenue

Malmö 22 septemberMalmö Börshus

PARTNERS & UTSTÄLLARE:

MediaAnalys

IDG-IW_67.indd 1IDG-IW_67.indd 1 8/16/2010 5:48:14 PM8/16/2010 5:48:14 PM

POSTTIDNING B ECONOMIQUEIDG AB 106 78 STOCKHOLM

Consulting / Solutions / Outsourcing

EXCEED YOUR LIMITSIT är ett av de viktigaste verktygen för att skapa effektivitet och tillväxt i en verksamhet. Därför gäller det att välja en partner som du verkligen kan lita på. Någon som hjälper dig att få maximal nytta av dina IT-investeringar.

EDB ser till att din IT-satsning återbetalar sig snabbt, tillför mer affärsnytta, underlättar för medarbetarna och frigör tid så att ni kan utveckla affärerna ytterligare. Med rätt partner skapar du bestående mervärde.

Läs mer på edb.com.

Edb_baksida.indd 1Edb_baksida.indd 1 8/17/2010 12:14:23 PM8/17/2010 12:14:23 PM

upphandling24 2010-05

Documents