Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandlingFärentuna skola och fritidsEkerö kommunLäsåret Ht 2018-Vt 2019

Innehåll

Inledning 3Lagarnas innehåll och begrepp 3FN:s konvention om barnets rättigheter 5

Grunduppgifter 5Skolans vision 5Ansvariga för planen 6Delaktighet i upprättandet av planen 6

Förankring av planen 7

Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser 7

Årets plan 8

Främjande arbete 9

Kartläggning 13Kartläggningsmetoder 13Resultat och analys av kartläggning 14

Mål och förebyggande åtgärder 15

Rutiner vid akuta situationer 18Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling 18Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till 19Rutiner för att utreda och åtgärda vid misstanke om kränkningar 19

Kompetensutveckling och förbättringar under 21

läsåret 2018/2019

Bilagor 22Bilaga 1 FN:s konvention om barnets rättigheter 22

2

Bilaga 2 Förebyggande arbete Arbetsplan för läsåret 2018-19 23 årskurslagBilaga 3 Färentuna-andan lektioner 24-25InledningLikabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras utveckling och lärande.

Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 § skollagen) där det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet beskrivs. Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många beröringspunkter.

Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara systematiskt och ständigt pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla.

Lagarnas innehåll och begrepp Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan kränkande behandling definieras av skollagen. Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna:

o köno könsidentitet eller köns uttrycko etnisk tillhörigheto religion eller annan trosuppfattningo funktionsnedsättningo sexuell läggningo ålder

3

Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller köns uttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden.

Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering. Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen.

Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot.

Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier. Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som anspelar på sex.

Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.

Kränkande behandling – innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier.

Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling.

4

Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.

RepressalierPersonal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

FN:s konvention om barnets rättigheterBarnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter, inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar. Det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn: Alla barn har samma rättigheter och lika värde, Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn. Alla barn har rätt till liv och utveckling.  Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad.

GrunduppgifterVår vision är att vara en plats där alla växer. Det innebär att både barn/elever och personal ska utmanas, känna arbetsglädje och lära sig nya kunskaper ständigt. Våra ledord är glädje, kunskap och utmaningar. Verksamheten ska grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta, detta är värden som skolan ska hålla levande i arbetet med eleverna.All personal på skola och fritids tar tydligt och bestämt avstånd från alla former av kränkande behandling och agerar skyndsamt när något uppdagas. Skolans och fritidshemmets verksamhet och organisation främjar goda relationer, trygga lärandemiljöer och demokratiska/jämlika relationer. All personal är kunnig och engagerad i att förebygga, upptäcka och motverka kränkningar. Vi har enats om ett positivt förhållningssätt. Personal, elever och föräldrar är delaktiga i det förebyggande värdegrundsarbetet. Alla elever kan sina rättigheter och skyldigheter. Vi har samarbete och dialog med föräldrarna i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet. Vi är

5

särskilt uppmärksamma på vuxnas kränkningar av elever och tar tag i det skyndsamt. Vi har en handlingsplan som all personal känner till, arbetar i enlighet med samt informerar föräldrar om. Vi har rutiner för att tidigt upptäcka kränkningar. Bland annat genomför vi kartläggningar i oktober och april månad varje år. Vi har tydliga umgängesregler och kontinuerliga diskussioner och uppföljningar av dessa. Vi har ett socialt innehåll i såväl undervisningen som på fritids och vi arbetar medvetet med att utveckla barnens empatiförmåga. Vi har trivselledare i åk 2-6. De träffas regelbundet under fritidspedagogens ledning. Vi har rutiner för vad som händer om kränkningar uppstått.

Ansvariga för planenPlanen omfattar verksamheterna förskoleklass, grundskola och fritidshem på Färentuna skola, Ekerö kommun, läsåret 2018–2019

Rektor för Färentuna skola är huvudansvarig för att samtliga medarbetare arbetar förebyggande och förhindrar alla former av kränkande behandling av elever och/eller personal.

All personal ansvarar för att hålla diskussionen kring likabehandling levande och det ska vävas in i det dagliga arbetet. All personal ansvarar för att hålla rektorn informerad om eventuella incidenter/händelser samt kränkningar, att dessa dokumenteras i DF respons samt överlämnas till rektor.

Varje medarbetare på skolan, oavsett uppdrag, är skyldig att arbeta enligt likabehandlingsplanen, alltid inta ett barnperspektiv, att ifrågasätta och reflektera över de normer och värden som hen förmedlar i sitt arbete. Alla har även ansvar för att vidta åtgärder då kränkningar och diskriminering upptäcks.

Delaktighet i upprättandet av planenEleverEleverna är systematiskt delaktiga i upprättande av planen genom trivselenkätsundersökningar. Resultatet från

6

enkätundersökningarna ligger till grund för formulering av målområden inför nästkommande plan. Elevrådet tittar på likabehandlingsplanen och presenterar den för klasserna. Eleverna ges möjlighet att revidera samt lägga till innehåll i likabehandlingsplanen. Vi samtalar med eleverna både på skola och på fritids om vårt likabehandlingsarbete. Eleverna har själva skriva en mer lättläst likabehandlingsplan ” Lilla Likabehandlingsplanen” som sitter uppe i verksamheten och gås igenom med alla klasser under FA-lektionerna. Detta för att inkludera eleverna mer i vårt likabehandlingsarbete och för att synliggöra vårt arbete. PersonalTrygghetsteamet ansvarar för likabehandlingsfrågor och av sammanställningen av planen. Fritids och skola utvärderar varje läsår sina målområden i och upprättelser av detta i sin förebyggande plan för årskursen. All personal utvärderar och analyserar olika kartläggningar som har genomförts. Materialet som fritids och personal utformar ligger sedan som grund för vårt likabehandlingsarbete och analyseras. Likabehandlingsplanen går ut på remiss till all personal på skolan innan den fastslås, vilket ger en möjlighet att komma med åsikter och inflytande på likabehandlingsplanen. VårdnadshavareUnder höstterminen start informeras vårdnadshavare via veckobrev och mail om skolans likabehandlingsarbete, under föräldramöten presenteras verksamhetens målområden och därmed också likabehandlingsplanen. Föräldrarna ges även möjlighet att anonymt fylla i föräldraenkäten Ekerö kommun. Resultatet av enkäten används sedan som indikator för hur föräldrarna uppfattar skolans likabehandlingsarbete samt ligger som underlag för formulering av målområden inför nästkommande plan. Resultatet av våra målområden lyfts även upp i föräldraföreningen.

Förankring av planenLikabehandlingsplanen ska vara synlig för både pedagoger, föräldrar och elever. Vårt arbete finns synligt i pappersform i vår verksamhet och på skolans hemsida. All personal som nyanställs får ta del av vårt likabehandlingsarbete vid arbetsstart. Vid terminsstart får alla på skolan elever och personal ta del av den lilla likabehandlingsplanen som eleverna har utformat. Vid varje terminsstart praktiseras

7

delar av den genom arbete med Färentuna -andan. Under FA-lektionerna (Färentuna anda lektioner) för vi samtal med eleverna om vad likabehandlingsplanen är, varför vi har den och hur vi ska arbeta med den kontinuerligt över året.

Utvärdering av föregående års plan samt redogörelse av föregående års insatser

Årets planTrygghetsteamet ansvarar för att utforma utvärdering kopplad till det praktiska arbetet och likabehandlingsplanens målområden. Trygghetsteamet sammanställer trygghetsundersökningarna och ger förslag på målområden. Detta presenteras sedan som förslag för all personal. Under studiedagen i oktober presenteras sedan våra målområden och all personal ger förslag på likabehandlingsarbetet.Vid jul utvärderas varje årslag sin förebyggande plan. I januari sker en utvärdering av respektive årslags förebyggande plan. Under våren görs enkäter och undersökningar som sedan ligger till grund för nästkommande likabehandling plan.

Främjande arbete

Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån förskolans/skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla barn/elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det främjande arbetet är en av verksamhetens fortgående uppgifter och bör därför bedrivas på ett kontinuerligt, systematiskt och målinriktat sätt.

Främjande åtgärder för respektive diskrimineringsgrund

8

KönDet biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.

Främjande åtgärder:

Alla elever har lika rätt- och möjligheter och samma tillgång till alla verksamheter i skolan. Vi skapar ”pedagogiska rum” för att t ex stärka tysta elever. Erbjuder material som tilltalar både pojkar och flickor. Vi uppmuntrar pojkar, flickor och föräldrar att bryta traditionella könsmönster. Fördelar talutrymmet lika mellan pojkar och flickor. Väljer högläsningsböcker med både pojkar och flickor i huvudrollen. Uppmärksammar eleverna på historiska och kulturella könsrollsmönster. Pedagogerna observerar varandra i syfte att synliggöra pojkars och flickors lika möjligheter. Fritids arrangerar fysiska utmaningar under rasttid som förutom att de syftar till ökad fysisk aktivitet även uppmuntrar pojkar och flickor att prova på nya aktiviteter och lekar. Fritids har tre pedagoger som är trivselledaransvariga och som tillsammans med utsedda elever genomför Trivselledarprogram på skolan/fritids under raster och på fritidstid. Det är lika många pojkar som flickor som är trivselledare.Vi diskuterar om genus under lektionerna, där vi har ett normkritiskt förhållningssätt.Vi fortbildar oss kring normkritiskt förhållningssätt och synliggör våra egna och andras förhållningssätt i kollegiala samtal. Vi analyserar våra resultat på könsnivå för att synliggöra om undervisningen skulle vara ojämlik.

Könsidentitet eller köns uttryckPersoner vars könsidentitet och/eller köns uttryck tidvis eller alltid skiljer sig från normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med könsidentitet eller köns uttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av

9

kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.Främjande åtgärder:

Fritidsverksamheten och skolan arbetar med läroplanen om diskrimineringsgrunderna. Under arbetslagsmöten diskuterar personalen om hur vi på skolan förebygger diskrimineringspunkterna. Färentuna-andan genomsyrar hela verksamheten. Vi jobbar ofta med övningar som handlar om rätten att vara sig själv, att alla är olika och unika och att ingen ska bli diskriminerad. Vi har ett normkritiskt förhållningssätt. Vi anordnar normkritiska övningar under Färentuna anda lektionerna. Vi har haft föreläsning från kommunen om normkritik. Detta för att öka kunskaper om normkritiskt förhållningssätt.

Etnisk tillhörighetAlla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter.Främjande åtgärder:

Vi välkomnar en multikulturell skola där vi samtalar och byter erfarenheter med varandra. Detta görs både under lektioner och under fritidsverksamheten. Varje år anordnas en "Barn i världen vecka" under FN veckan. Här samtalar vi om barns rättigheter. Vi diskuterar och visar på olikheter och likheter mellan barn i olika länder och går igenom barnkonventionen. Eleverna får själva ge förslag på områden som borde finnas med i barnkonventionen. Detta görs både under skoltid och på fritids.

Vi arbetar aktivt med att våra nyanlända elever ska bli en del i gemenskapen och få dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper såväl som ta del av de erfarenheter skolan andra elever har att dela med sig av. Vi synliggör att vi har många olika språk på skolan genom att sätta upp saker på olika språk.

Religion eller annan trosuppfattningÅskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och agnosticism. Rasistiska

10

övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar.Främjande åtgärder:Vi samtalar och diskuterar om detta under FA-lektionerna, samt under religions lektioner. Här med betoning på likheter religioner emellan. Vi uppmuntrar elever att prata om olika kulturella traditioner, religion och annan trosuppfattning.

FunktionsnedsättningEn nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse. Enligt tillägg i Diskrimineringslagen den 1/1 2015 anses bristande tillgänglighet vara en form av diskriminering som hör samman med diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.Främjande åtgärder:Våra nya lokaler är tillgänglighetsanpassade tillskillnad från den gamla skolbyggnaden, vi anpassar även miljön efter elevernas behov och flyttar runt i lokalerna. Den nya gården är tillgänglighetsanpassad. På skolan ser vi till varje enskild individs behov och anpassar oss därefter, både socialt och lärande. Elevassistenter tillkommer som anpassar skolans miljö utefter elevens behov.

Sexuell läggningHomosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.Främjande åtgärder:Vi använder oss utav ett normkritiskt förhållningssätt och samtalar med elever och med varandra om olika sexuell läggning både under lektionstid och på fritids/klubben. Vi samtalar även om sexuell läggning under FA-lektioner samt under sex och samlevnadslektionerna. Alla på skolan är vaksamma på all form av verbal kränkning.

ÅlderFrämjande åtgärder:Ingen människa ska bli diskriminerad på grund utav sin ålder. Alla har samma rättigheter och ska behandlas därefter. Både skola och fritids har åldersblandade aktiviteter och lektioner.

11

I arbetet med våra elever Vi inleder varje läsår med Färentuna-andan. Vi betonar allas rättigheter men påtalar även vilka skyldigheter som är en förutsättning för att Färentuna-andan ska råda. Denna kunskap är en förutsättning för att eleverna ska kunna vara delaktiga i det förebyggande arbetet. Färentuna-andan bilaga. 4Vi arbetar medvetet med att skapa en bra stämning i klassen och på fritids. Vi har tydliga umgängesregler och kontinuerliga diskussioner och uppföljningar av dessa. Vi ser och bekräftar det goda hos eleverna, respekterar deras känslor men sätter stopp för oacceptabla beteenden. Vi gör eleverna uppmärksamma på handlingar, visar på och förklarar. Vi ger eleverna medansvar i den dagliga verksamheten för att främja känsla av gemenskap och uppmuntrar samarbete. Vi ger eleverna uttrycksmöjligheter i form av samtal, lek och skapande aktiviteter tillsammans med vuxenstöd. Vi samtalar med eleverna för att reflektera över hur de tänker och för att kunna ge svar på deras frågor. Vi stimulerar eleverna till omsorg, samtalar om kamratrelationer och har övningar i konfliktlösning. Vi samtalar med eleverna om likheter och olikheter. Alla vuxna har samma ansvar att ingripa eftersom alla elever är allas elever! Vi har fadderverksamhet för att öka elevernas trygghet. Vi arbetar medvetet med att träna elevernas sociala kompetens i alla klasser som fördjupas inom FA-lektioner där fritidspedagoger och elevcoach ansvarar för undervisningen.

KartläggningSyftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. De problem och riskområden som vi identifierar ligger till grund för planering av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

KartläggningsmetoderOrganisationsnivå;

Trygghetsgruppens analyser av insamlat material

12

Personalens observationer Kartläggningar rapporteras till ledningsgruppen och

EHT Genomgång av årslagen förebyggande planer

Gruppnivå;

Personalens observationer Samtal på skolkonferenser/fritidsmöten Klassråd Rast värdar Elevcoach som stöttar upp personal och elever socialt på

gruppnivå Pyramiden- för att kartlägga gruppklimat

Elevnivå;

Sociogram i f-klass-åk 6- ”Vilka leker du mest med i skolan”?

Skolverkets skolenkät/Våga visa enkäten Trivselenkät åk 3 -6 Trygghetsundersökning ”Huset”, för att kartlägga var

barnen känner sig otrygga/trygga. Personalens observationer Lyfter sociala frågor på föräldrasamtalen Kränkningsärenden genomförs och följs upp

Föräldrar;

Föräldraföreningen Skolenkäten/Våga visa enkäten Kontinuerliga uppföljningar med varje enskild elev och

dess förälder på utvecklingssamtalen.

Kartläggning/uppföljning av föregående läsår:

Resultat från Våga Visa enkäten 2018 gällande normer och värden.

"Jag/mitt barn känner mig trygg i skolan/familjedaghemmet"Elever år 3: 100% (genomsnitt i Ekerö 88%)

13

Elever år 6: 88% (genomsnitt Ekerö 87%)Föräldrar F-klass: 87% ((genomsnitt i Ekerö 93%)Föräldrar år 3: 97% (genomsnitt i Ekerö 92%)Föräldrar år 6: 90% (genomsnitt i Ekerö 96%)Föräldrar fritids: 93% (genomsnitt i Ekerö 93%)

"Skolan/familjedaghemmet arbetar mot kränkande handlingar som t ex mobbing."Elever år 6: 88% (genomsnitt i Ekerö 82%)Föräldrar F-klass: 74% (genomsnitt i Ekerö 81%)Föräldrar år 3: 88% (genomsnitt i Ekerö 84%)Föräldrar år 6: 76% (genomsnitt i Ekerö 74%)Föräldrar Fritids: 89% (genomsnitt i Ekerö 95%)

"I min skola ingriper vuxna om någon elev behandlas illa.""I min skola säger vuxna till om någon säger eller gör något elakt."Elever år 3: 95% (genomsnitt i Ekerö 91%)Elever år 6: 75% (genomsnitt i Ekerö 82%)

"Flickor och pojkar behandlas lika av lärarna."Elever år 6: 81% (genomsnitt Ekerö 74%)

Analys av ovanstående kartläggningar, trivselenkät, sociogram och pyramiden

Mål och förebyggande åtgärderSammanställning trygghetsenkäten ”Huset”:En klar majoritet av eleverna uppger att de trivs i skolan och på fritidshemmet. Områden som omnämns som otrygga i trygghetsenkäten: Idrotten/omklädningsrummen Skogen Bussen Fotbollsplanen

Identifierat område

Mål Konkret åtgärd

När? Utvärdering?

Vem ansvarar?

Omklädningsrum Alla elever ska känna sig

Duschdraperi är installerat samt att önskan om att en pedagog som

HT 2017 VT 2018 Fritids

14

trygga att byta om.

närvarar i omklädningsrummet

Skogen Ingen ska vara orolig för att gå vilse

Rödmarkera området tydligt så att alla vet hur man hittar, samt extra uppsikt

HT2017

VT 2018 Fritids,Lärare Bergstuna

Busshållplats Inget bråk och stök

Bussvärdar som står vid busshållplatsen vid sårbara tider

HT 2017 VT 2018 Fritids

Fotbollsplanen Inget bråk, tacklingar eller hårda bollar

Samtal på Färentuna anda lektioner, tydliga fotbollsregler samt extra uppsikt

HT 2017 VT 2018 Alla

AnalysResultatet av Våga visa enkäten som gjordes i F-klass, år 3 och 6 visar ett genomsnittligt höga värden. Detta tyder på att arbetet med förebyggande kränkningsmetoder gett resultat. Majoriteten av de svarade känner sig trygga på skolan och vårdnadshavare känner trygghet med vårt likabehandlingsarbete.

De olika kartläggningarna som har gjorts med elever på skolan visar att det finns ett övervägande gott klimat på skolan, där många känner trygghet med både vuxna på skolan och med sina klasskamrater. Ett intensivt arbete har gjorts där de elever som hamnat utanför gruppen börjat få mer tillhörighet och gemenskap.

Flera barn svarade under trygghetsenkäterna Huset att de kände otrygghet på vissa områden, dessa områden är ofta återkommande. Vi försöker på olika sätt och med hjälp av eleverna hitta lösningar för att tryggheten ska öka. Då platserna fortfarande är otrygga för några så ser vi att de åtgärder vi satt in redan har gjort att färre känner sig

15

otrygga på dessa platser. Vi är noga med vuxennärvaro på alla dessa platser.

Vårt förebyggande arbete genom Trygghetsteamet och FA-lektionerna tror vi har god effekt på tryggheten på skolan. Vi synliggör vårt arbete genom bilder, samtal och stöd i hur man är mot varandra. Vår plan är att FA-lektionen ska vara lättillgängliga och nära förankrat med värdegrundsarbetet och skolans vision samt likabehandlingsplanen. Vi har skapat en tydlig struktur och plan för vad värdegrundsarbetet under FA ska innehålla i de olika åren, elevcoachen kommer att hålla i den gruppen. Vi har strukturerat upp Färentuna andan genom insamling av material, titta på läroplanen, likabehandlingsplanen samt vår värdegrund.

Förskoleklassens resultat är fortsatt lågt, vi behöver se över hur vi informerar föräldrar om det goda arbete som bedrivs där. Trotts att en stor del av barnen går kvar på samma “skola” så blir hoppet mellan F-klass och förskolan för stor. Som en del i detta har vi satsat mer på överlämningarna mellan verksamheterna för att eleverna ska få en bra övergång och start i F-klass.

16

Rutiner vid akuta situationerOm det gäller elev som blivit kränkt av annan elev gäller:

Att utreda kränkande behandling.Så snart skolan fått kännedom om att en kränkning har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas, rektor informeras via DF respons skyndsamt/samma dag.Utredningen ska ske enligt modellen nedan.

1) Enskilt samtal med den utsatte.2) Enskilt samtal med den som utsatt.3) Samtal med andra delaktiga elever.4) Kontakt med hemmen.5) Informera berörda pedagoger.6) Kontinuerlig uppföljning.

Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig tillKontaktpersonerna som barn och vårdnadshavare kan vända sig till är först och främst pedagoger som tillhör trygghetsteamet. För elever i F-3 är det Marie Fredriksson (Bergstuna) och Angelique (Anki)Fahlén (Ängstuna) För elever i åk 4-6 är det Angelique Fahlén. Förutom de personer som sitter i trygghetsteamet kan elever och vårdnadshavare vända sig till både lärare och fritidspedagoger. De kan även vända sig till rektor Johanna Frisk eller biträdande rektor Roberta Johansson.

17

PedagogElev

Förälder

ArbetslagsledareLärareLärare

Rektor/Trygghetsteam

Rektor/Trygghetsteam

Rektor/Trygghetsteam

Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Vi har rastvärdar som iakttar och rapporterar till berörda.

Redan misstankar om att kränkningar förekommer tas på allvar och anmäls till rektor och till kommunen via DF respons.

Det finns rutiner hur kommunikationen skall ske beroende på varifrån informationen kommer.

Vi följer kommunens rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling.

Rutiner för att utreda och åtgärda kränkande behandling vuxen-barn

Om det gäller elev som blivit kränkt av vuxen gäller:

Om det finns misstanke om att en elev blivit kränkt av en vuxen på skolan ska det alltid tas upp med rektor direkt.

Ekerö kommuns rutiner för anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling till huvudmannen

18

ElevPedagogFörälder

Rektor

1. När någon i personalen misstänker att ett barn/elev blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn/elev, ska detta anmälas till rektor/förskolechef som i sin tur rapporterar händelsen till barn-och utbildningsförvaltningen, Enheten kvalitet och administration (EKA). Samma förfarande gäller då ett barn/elev misstänks ha blivit utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal. Anmälan ska ske skyndsamt. Rapportering görs i DF respons.

2. När misstanke om kränkande behandling föreligger enligt ovan ska en utredning inledas. Utredningen dokumenteras i DF respons.

3. Om ärendet i och med utredningen och de åtgärder som ditintills vidtagits därmed kan avslutas, anges detta. Om ärendet inte avslutas, går hanteringen vidare enligt punkt 4.

4. Uppföljning sker enligt den tidplan som angivits i utredningen. Uppföljningen dokumenteras i DF respons.

5. Om ärendet inte kan avslutas vid uppföljningen anges nytt datum för uppföljning.

6. Uppföljningen fortsätter enligt punkterna 4 - 6 tills ärendet är avslutat.

1.

2.3.

19

Anmälan DF respons

Utredning inleds, dokumenteras och skrivs in i DF respons

Ärendet avslutas av Rektor

4. 5.

6.7.

Kompetensutveckling och förbättringar under läsåret 2017-18

Hur: Handlingar/åtgärder

När: Tidsplan Vem/Vilka: Ansvarig

CPS handledarutbildning

HT 2017-VT 2018

Angelique, Maria TI, Camilla, Ida, Josefine

CPS föreläsning HT 2017-VT 2018 under APT

All personal. CPS-grupp

Bokcirklar HT/VT 2017/18 Arbetslagen

20

Uppföljning görs i DF respons

Ärendet avslutas av Rektor

Ny uppföljning görs och skrivs in

Ärendet avslutas av Rektor

Synliggöra trygghetsteamet

HT 2017 Trygghetsteamet

Fritidsråd HT 2017 Fritids/klubben

Bilagor

Bilaga 1, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.

Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.

Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall.

Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.

Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

21

Bilaga 2. Förebyggande arbeteArbetsplan för läsåret 2017-18 årskurslag…………………………….I den här planen beskriver och redogör årskurslaget (skola och fritids i samverkan) vilka insatser, metoder och arbetssätt utifrån barngrupp de planerar att göra under året.

22

1. Reflektion av arbetslag och barngrupp:- Beskrivning och analys av pedagoger och barn

2. Reflektion av årskurslaget/huslagets rutinsituationer samt miljöer:

- Arbetslagets organisation som kan stödja/förhindra att barn kränks eller far illa (rast verksamhet, måltider, förflyttningar, klassrumssituationer, vuxenledda aktiviteter).

- Hur tar arbetslaget emot barnen på morgonen?- Hur lämnar arbetslaget över barnen vid dagens slut?- Finns det något ställe/plats som kan utgöra en risk för att en kränkning skall kunna ske samt plan för hur vi förebygger det.

- Finns det något ställe runt skolan som kan utgöra en risk för att en kränkning skall kunna ske samt plan för hur vi förebygger det.

- Genomgång av miljön, material, regler, konsekvenser etc.

3. Övriga frågor som är viktiga för barngruppen just nu.

4. Barnens delaktighet:- Så här låter vi barnen vara delaktiga i beslut som rör deras vardag

5. Vårdnadshavares delaktighet- Hur arbetslaget kommunicerar med vårdnadshavare om hur de arbetar med följande frågor I kundenkäten/Pilen.

- ”Mitt barn är tryggt i skolan”- ”Skolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som t ex mobbning”

- ”Personalen ingriper om någon elev behandlas illa i skolan”

23

Bilaga 3. Färentuna-andanLänk Färentuna-andan

Färentuna-andan lektioner.Vi har tillsammans med fritids sett över kursinnehållet i Färentuna- andan lektionerna. Vi har tittat på läroplanen kap 1 och 2 och utifrån målen infört innehåll i Färentuna-andan lektionerna. Vi utgår ifrån sociala förmågor, mänskliga rättigheter och identitet. Under dessa kategorier finns undergrenar för olika former av övningar. Vi har skapat en digital bank, där alla kan ta del av vilka delar Färentuna- andan lektionerna ska innehålla.

Identitet. I detta område har vi övningar som rör självkännedom, lära känna sina känslor och stresshantering

Mänskliga rättigheter. I detta område har vi övningar som rör etik och värdegrund, jämställdhet och kränkningar

Sociala förmågor. I detta område har vi övningar som rör empati och samspel, gruppkänsla och konflikthantering.

Bilaga 4;Huset enkätenLänk till Huset enkäten

24