resursfördelning för- och grundskolan

För- och grundskoleförvaltningen www.umea.se

Resursfördelning för- och grundskolan

Resursfördelning

Träffar på GoogleResursfördelning 22 800 Resursfördelning + skola 14 600Resursfördelning + viktning 716Resursfördelning + viktning + skola 375Resursfördelning + viktning + skola + Umeå 125Resursfördelning + viktning + skola + Skellefteå 25



ResursfördelningssystemAtt ha ett system för att fördela resurser, i detta sammanhang pengar, är sannolikt bättre än att inget ha. Men varje system är trots allt bara ett system för att fördela resurser som man hoppas ska vara mer rättvist* än något annat. Det finns ingen absolut sanning utan det är övergripande mål som bestämmer vilket system man formar.

Utgångspunkten i Umeå har varit att få en resursfördelningsmodell som på bästa sätt ska kunna möta de olika verksamheternas behov utifrån uppsatta mål. Detta för att vi på bästa sätt kan stödja våra barns och ungas studieframgång och sociala utveckling. Resurstilldelningen ska därför möta de faktiska behoven så rättvist som möjligt.

Resurs – tre förklaringar från SAOB: 1) Åtskålige penninge-summor, hvilka jag upnegotierat, tils jag ifrån Sverige skulle bekommaresource.2) tillgångar med särskild tanke på den möjlighet som tillgångar av ngt slag ge att åstadkomma l. uträtta ngt, tillgångar som möjliggöra ngt, möjligheter 3) Ett sätt varpå ngt är möjligt att göra, metod l. medel l. åtgärd som är möjlig (t) att använda l. tillgripa i en viss situation, utväg, "väg", chans, möjlighet o. d.; numera i sht om möjlighet l. utväg att rädda sig ur en svårighet l. att reda upp en besvärlig situation l. att livnära sig o. d., företrädesvis i sg., särsk. i uttr



Målet med en ny resursfördelningsmodell ska vara • resursfördelningen ska bli överskådligare och lättare att förstå

• ett fåtal principer ska styra resursfördelningen

• huvudprinciperna ska vara enhetliga för alla verksamheter

• utvärdering ska underlättas så att korrigeringar kontinuerligt kan genomföras

• lika villkor för kommunala och fristående alternativ

I projektgruppen fanns representanter för förvaltningsledning, egna verksamheter, kommundelarna, fristående skolor och enskilda förskolor

Varför en översyn av resursfördelningssystemet i Umeå? Låg tilltro till det gamla systemet främst beroende på dålig transparens och svårt att förstå principerna. Det genomfördes förändringar över tid som man inte förstått och därför inte kunnat påverka från verksamheterna


Vilka var de största bristerna med det gamla systemet?

• Ej enhetliga grundprinciper för verksamheterna förskola, fritidshem och grundskola

• Enheterna fick pengar från många olika potter som tillkommit efter hand – ej överskådligt

• Den viktade resursen var för stor och det rådde stor obalans i tilldelningen mellan de olika ”stadierna” inom grundskolan och mellan olika enheter

• Ingen konsekvent tilldelning av resurser i relation till timplanen



Huvudprinciper för À-pris/elevpeng

Tidigare modell Grundskola / FritidshemBasresurs 87,4 % – en enhet sedan stegrad tilldelning utifrån viktning

Förskola Basresurs 99 %

Nuvarande modellGrundskola / FritidshemBasresurs 94% - lika för alla

Förskola Basresurs 96,5 % - lika för alla




BUIBASS – Barn och Ungdomar I Behov Av Särskilt Stöd

Tidigare modellAlla resurser (36 000 KKR) fördelades efter sökförfarande

Ny modellA) Generell BUIBASSca 60% (20 000 KKR) av de resurser man tidigare sökte har tillförts basresursen vilket motsvarar 2 100 kr per barn/elev för förskola - åk 3 1 200 kr per elev för åk 4-9

B) Resurs följer barnet Enheterna söker för barn/elever med ”omfattande funktionsnedsättningar som är bestående över tid”. För detta finns en budget på 16 000 KKR



Tidigare modellViktad tilläggsresurs: 12,4 %, alla utom en enhet fick viktad resursF: 21,6%, åk 1-3: 18,4%, åk 4-6: 10,4%, åk 7-9: 7,5%

Elevresurs - min/maxFöregående modell

16 01625 187 22 534

28 175

0-

15 193

0-

21 620 0-

10 463

0-

5 184

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

45 000

50 000

Förskoleklass åk 1-3 `Åk 4-6 Åk 7-9

Vikttillägg högst/lägstBasresurs



Ny modell Viktad tilläggsresurs: 6% av undervisningsresursen,

ca 1/3-del av enheterna får del av denElevresurs - min/max

Ny modell

17 112

24 209 27 05930 791

1000-

8 000

1 000-

10 000

1 000 -

10 000

1 000 -

7 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

40 000

Förskoleklass åk 1-3 `Åk 4-6 Åk 7-9

Vikttillägg högst/lägstBasresurs



Ett sociokulturellt index tas fram för varje enhet. Detta index bygger på tre bakgrundsfaktorer:

* andel barn i familjer med flykting/ invandrarbakgrund* andel barn i familjer som ej har eftergymnasial utbildning* andel barn i familjer som uppbär försörjningsstöd

Vad vill man uppnå med en viktad resurs till ett antal enheter?Alla enheter har samma uppdrag men förutsättningarna kan se väldigt olika ut. Det finns stora strukturella skillnader mellan olika områden/enheter. Att fördela extra resurser till några redan från början är ett sätt att göra förutsättningarna för att man ska lyckas blir mer likvärdiga.



• Ett index över 0,55 (max. 3,0) ger extra resurs i stegrad omfattning

• Ca 1/3-del av enheterna får del av en viktad resurs

• Tilldelning 1000 - 10 000 kr/elev

Enheternas index uppdateras varje år med uppgifter från SCB och Socialförvaltningen i Umeå. Att inhämta objektiva fakta i stället för att göra personliga bedömningar är bra.

Lönekorrigering - löneskillnader mellan enheter utjämnas



Sammanfattning resurstilldelning till enheterna

• Basresurs 94 % av undervisningsresursen • Viktad resurs 6 % av - ” - • Övrig resurs Städ, läromedel, verksamhets-

vaktmästare, fortbildning, telefon, kopiator skolbibliotek, mm• Bibliotekarier Åk 7-9 • SVA Fördelas till skolområden efter index• Liten enhet Grundskola en parallell

Förskola – 1-2 avd• Liten enhet glesbygd• Ledarlöner Skolområdeschef förfogar dem för sitt område

ÖvrigtHyror, skolmåltider, adm stöd, mm är skolgemensamma resurser



Skolgemensamma resurser – vad är det?



Skolgemensamma resurser som inte fördelas till fristående grundskolor men som får nyttja efter behov Skolskjutsar 1 200 kr/elev Skoldatanät 500 Centrala avtal AV-central 170 Badundervisning 400 Skolbiblioteksservice 170 Invandrarundervisn, exkl SVA 845 Sjukhus/BUP/Allergi/Hörsel 160 Resursskolor 450 Asperger, ADHD, Omega m fl 640Summa 4 535Skolgemensamma resurser som inte fördelas ut• Skolkontor• För- och grundskolenämnd



Resurser i KKR till för- och grundskola i Umeå 2008F åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9

Elevpeng 21,4 31,7 34,8 37,6Övr resurs 0,5 4,5 4,8 6,8Summa 21,9 36,2 39,6 44,4Viktad resurs ca 1/3-del av enheterna 1 000 – 10 000 kr

À-pris fritidshem 6 år = 34,2 7-9 år = 28,5 Fritidsklubb = 14,2

À-pris förskola 1-3 år = 86,8 4-5 år = 79,8

resursfördelning för- och grundskolan

Documents