läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

GRUNDSKOLAN

Skolverket

ISB

N: 978-9

1-3

8325-4

1-4

GR

UN

DS

KO

LAN

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemm

et 201

1Läroplan för grundskolan,

förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Förordning (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav för grundskolans ämnen.

Under läsåret 2011/12 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 gälla som godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 6. Samtliga kunskapskrav för årskurs 6 ska tillämpas första gången från och med läsåret 2012/13.

Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-598 191 90 Fax: 08-598 191 91 E-post: [email protected] www.fritzes.se

ISBN: 978-91-38325-41-4Foto: Michael McLainForm: Ordförrådet AB Tryckt hos ett klimatneutralt företag – Edita, Västerås 2011Stockholm 2011

Inledning

Skolformerna grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan har var sin läroplan. Tillsammans med de av Skolverket fastställda föreskrifterna utgör den en samlad läroplan för respektive skolform.

Den samlade läroplanen innehåller tre delar:

1. Skolans värdegrund och uppdrag

2. Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen

3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskrav

För grundskolan är skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplanerna förordningar som fastställs av regeringen. Grundskolans kunskapskrav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket.

För grundsärskolan, specialskolan och sameskolan är skolans värdegrund och uppdrag och övergripande mål och riktlinjer för utbildningen förordningar som fastställs av regeringen. Grundsärskolans kursplaner och kunskapskrav är myndighetsföreskrifter som fastställs av Skolverket. I specialskolan används huvudsakligen grundskolans kursplaner och kunskapskrav. För ett antal ämnen i specialskolan finns ytterligare kursplaner som fastställs av Skolverket. I sameskolan används grundskolans kurs planer samt en kursplan i samiska som fastställs av Skolverket.

Skolans värdegrund och uppdrag De samlade läroplanernas första del är i princip likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gäller även för förskoleklassen och fritidshemmet.

Mål och riktlinjer I de samlade läroplanernas andra del anges övergripande mål och riktlinjer för utbildningen under rubrikerna normer och värden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande, skolan och omvärlden samt bedömning och betyg. Det finns även riktlinjer för skola och hem samt övergång och samverkan. Här anges också rektors ansvar. Denna del är likalydande för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan förutom de övergripande målen om kunskaper. Specialskolan har ett mål och sameskolan har två mål utöver de mål som finns för grundskolan. För grundsärskolan finns anpassade mål för grundsärskolan och för träningsskolan. Den samlade läroplanens andra del gäller i tillämpliga delar för förskoleklassen och fritidshemmet.

Kursplaner och kunskapskravI de samlade läroplanernas tredje del finns de kursplaner och kunskapskrav som gäller för respektive skolform. Kursplanerna innehåller ämnets syfte och centrala innehåll.

Kursplanerna inleds med motiven till varför ämnet finns i respektive skolform. Därefter anges syftet med och de långsiktiga målen för undervisningen i ämnet. I det centrala innehållet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala innehållet är utformat så att det lämnar utrymme för läraren att göra egna fördjupningar eller tillägg. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för godtagbara kunskaper och för de olika betygsstegen.

Innehåll

1. Skolans värdegrund och uppdrag ................................................ 7

2. Övergripande mål och riktlinjer ................................................. 12

2.1 Normer och värden ................................................................. 12

2.2 Kunskaper ............................................................................. 13

2.3 Elevernas ansvar och inflytande............................................... 15

2.4 Skola och hem ....................................................................... 16

2.5 Övergång och samverkan ........................................................ 16

2.6 Skolan och omvärlden ............................................................ 17

2.7 Bedömning och betyg ............................................................. 18

2.8 Rektorns ansvar ..................................................................... 18

3. Kursplaner ............................................................................... 20

3.1 Bild ....................................................................................... 20

3.2 Engelska ............................................................................... 30

3.3 Hem- och konsumentkunskap ................................................. 42

3.4 Idrott och hälsa ...................................................................... 51

3.5 Matematik ............................................................................. 62

3.6 Moderna språk ....................................................................... 76

3.7 Modersmål ............................................................................ 87

3.8 Musik .................................................................................. 100

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

3.9 Biologi ................................................................................. 111

3.10 Fysik ................................................................................. 127

3.11 Kemi ................................................................................. 144

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

3.12 Geografi............................................................................. 159

3.13 Historia ............................................................................. 172

3.14 Religionskunskap ............................................................... 186

3.15 Samhällskunskap ............................................................... 199

3.16 Slöjd ................................................................................. 213

3.17 Svenska ............................................................................ 222

3.18 Svenska som andraspråk .................................................... 239

3.19 Teckenspråk för hörande ..................................................... 258

3.20 Teknik ............................................................................... 269

LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 7

1. Skolans värdegrund och uppdrag

Grundläggande värdenSkolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättig heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara ickekonfessionell.

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Förståelse och medmänsklighetSkolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.

8 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011

Saklighet och allsidighetSkolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir en sidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

En likvärdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten an ges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

Rättigheter och skyldigheterSkolan ska klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG


Skolans uppdragSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen.

Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.

Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella



perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden.

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet.

Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer. Gemensamma erfarenheter och den sociala och kulturella värld som skolan utgör skapar utrymme och förutsättningar för ett lärande och en utveckling där olika kunskapsformer är delar av en helhet. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande.

Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso och livsstilsfrågor ska uppmärksammas.

Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig.

God miljö för utveckling och lärandeEleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.



Varje skolas utvecklingSkolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvud mannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället.



2. Övergripande mål och riktlinjer

I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.

2.1 NORMER OCH VÄRDENSkolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.

Mål

Skolans mål är att varje elev

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

• respekterar andra människors egenvärde,

• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor,

• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Riktlinjer

Alla som arbetar i skolan ska

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,

• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och

• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt.

Läraren ska

• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet,


• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,

• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,

• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och

• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbete.

2.2 KUNSKAPERSkolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.

Mål

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

• kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt,

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,

• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,

• kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt,

• kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,

• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken,

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER


• har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,

• kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,

• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och

• kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Riktlinjer


• uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd, och

• samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.

Läraren ska

• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,

• stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan,

• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel,

• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,

• samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen, och

• organisera och genomföra arbetet så att eleven

– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga,

– upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt,

– får stöd i sin språk och kommunikationsutveckling,

– successivt får fler och större självständiga uppgifter och ett ökat eget ansvar,

– får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang, och

– får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.



2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEDe demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.

Mål


• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,

• successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och

• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.

Riktlinjer


• främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön.

Läraren ska

• utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan,

• svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad,

• verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen,

• svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer,

• tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen, och

• förbereda eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle.



2.4 SKOLA OCH HEMSkolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Riktlinjer


• samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet.

Läraren ska

• samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och

• hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet.

2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKANSamarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet.

Riktlinjer

Läraren ska

• utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem,

• utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i berörda skolformer, och

• i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd.



2.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDENEleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt.

Mål


• kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,

• har inblick i närsamhället och dess arbets, förenings och kulturliv, och

• har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

Riktlinjer


• verka för att utveckla kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och

• bidra till att elevens studie och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund.

Läraren ska

• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och

• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska

• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkes inriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och

• vara till stöd för den övriga personalens studie och yrkesorienterande insatser.



2.7 BEDÖMNING OCH BETYGBetyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg.

Mål


• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och

• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

Riktlinjer

Läraren ska

• genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling,

• utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektorn,

• med utgångspunkt i föräldrarnas önskemål fortlöpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och

• vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

2.8 REKTORNS ANSVARSom pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att

• skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,

• skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,

• undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver,



• kontakt upprättas mellan skola och hem, om det uppstår problem och svårigheter för eleven i skolan,

• resursfördelningen och stödåtgärderna anpassas till den värdering av elevernas utveckling som lärare gör,

• undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet,

• i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,

• samarbetsformer utvecklas mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,

• samverkan kommer till stånd med förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete,

• formerna för samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ,

• samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning,

• den studie och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning,

• personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter,

• skolans internationella kontakter utvecklas, och

• skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen.



BL BILD

3. Kursplaner

3.1 BILDBilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga.

SyfteUndervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.

Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,

• skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,

• undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och

• analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner.


BLBILD

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Bildframställning• Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.

• Teckning, måleri, modellering och konstruktion.

• Fotografering och överföring av bilder med hjälp av datorprogram.

Redskap för bildframställning• Olika element som bygger upp en bild: färg, form, linje, yta samt för och bakgrund.

• Några verktyg för teckning, måleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benämns.

• Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Bildanalys• Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar.

• Historiska och samtida bilder och vad bilderna berättar, till exempel dokumentära bilder från hemorten och konstbilder.

I årskurs 4–6

Bildframställning• Framställning av berättande och informativa bilder, till exempel serier och

illustrationer till text.

• Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.

• Återanvändning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage.

• Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.

Redskap för bildframställning• Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och

färg och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

• Verktyg för teckning, måleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benämns.

• Plana och formbara material och hur dessa kan användas i olika bildarbeten.

Bildanalys• Reklam och nyhetsbilder, hur de är utformade och förmedlar budskap.

• Konst, dokumentärbilder och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer, hur de är utformade och vilka budskap de förmedlar.


BL BILD

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

I årskurs 7–9

Bildframställning• Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna

erfarenheter, åsikter och upplevelser.

• Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.

• Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer.

• Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.

• Presentationer av eget bildskapande.

• Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.

Redskap för bildframställning• Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och

hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

• Material och verktyg för två och tredimensionellt arbete och hur dessa kan användas för bestämda syften.

Bildanalys• Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer

och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

• Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

• Samtida konst och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Kunskapskrav

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6

Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett i huvudsak fungerande sätt.


BLBILD

Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6

Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6

Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6

Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda


BL BILD

några olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

Eleven kan föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.


Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt och prövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och visar då på enkla samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.

Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett enkelt sätt med viss användning av ämnesspecifika begrepp.




Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett utvecklat bildspråk och relativt väl ge


BLBILD

nomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett relativt väl fungerande och varierat sätt och prövar och omprövar då hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på förhållandevis komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.

Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett utvecklat sätt med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp.




Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna idéer inom olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och visar då på komplexa samband mellan uttryck, innehåll, funktion och kvalitet i bildarbetet.

Eleven kan tolka såväl samtida som historiska bilder och visuell kultur och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och företeelser i omvärlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehåll och funktion på ett välutvecklat sätt med god användning av ämnesspecifika begrepp.


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Ele

ven

kan

fram

stäl

la n

ågra

ol

ika

type

r av

ber

ätta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er s

om k

omm

uni

cera

r er

fare

nhet

er, å

sikt

er o

ch

uppl

evel

ser

med

ett

väl

utve

ckla

t bi

ldsp

råk

och

väl g

enom

arbe

tade

ut

tryc

ksfo

rmer

så

att b

udsk

apet

fr

amgå

r. I

arbe

tet k

an e

leve

n an

vänd

a nå

gra

olik

a te

knik

er,

verk

tyg

och

mat

eria

l på

ett v

äl

fung

eran

de, v

arie

rat

och

idér

ikt

sätt

för

att s

kapa

olik

a ut

tryc

k.

Des

suto

m k

ombi

nera

r el

even

nå

gra

olik

a bi

ldel

emen

t på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t utv

eckl

a eg

na id

éer

inom

någ

ra o

lika

ämne

som

rå

den

geno

m a

tt å

tera

nvän

da

sam

tida

elle

r hi

stor

iska

bild

er

och

bear

beta

and

ra u

ppsl

ag o

ch

insp

irat

ions

mat

eria

l. U

nder

ar

bets

proc

esse

n fo

rmul

erar

och

vä

ljer

elev

en h

andl

ings

alte

rnat

iv

som

lede

r fr

amåt

. Des

suto

m

kan

elev

en p

rese

nter

a si

na b

ilder

m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

ocks

å ge

väl

utve

ckla

de o

mdö

men

om

Ele

ven

kan

fram

stäl

la n

ågra

olik

a ty

per

av b

erät

tand

e oc

h in

form

ati

va b

ilder

som

kom

mun

icer

ar

erfa

renh

eter

, åsi

kter

och

upp

le

vels

er m

ed e

tt e

nkel

t bi

ldsp

råk

och

delv

is g

enom

arbe

tade

ut

tryc

ksfo

rmer

så

att b

udsk

apet

fr

amgå

r. I

arbe

tet k

an e

leve

n an

vänd

a nå

gra

olik

a te

knik

er,

verk

tyg

och

mat

eria

l på

ett i

hu

vuds

ak fu

nger

ande

sät

t för

att

sk

apa

olik

a ut

tryc

k. D

essu

tom

ko

mbi

nera

r el

even

någ

ra o

lika

bild

elem

ent p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t bid

ra t

ill a

tt u

tvec

kla

idée

r in

om n

ågra

olik

a äm

nes

områ

den

geno

m a

tt å

tera

nvän

da

sam

tida

elle

r hi

stor

iska

bild

er

och

bear

beta

and

ra u

ppsl

ag o

ch

insp

irat

ions

mat

eria

l. U

nder

ar

bets

proc

esse

n bi

drar

ele

ven

till

att

form

uler

a oc

h vä

lja h

and

lings

alte

rnat

iv s

om le

der

fram

åt.

Des

suto

m k

an e

leve

n pr

esen

tera

si

na b

ilder

med

vis

s an

pass

ning

ti

ll sy

fte

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

ock

så g

e en

kla

omdö

men

Ele

ven

kan

fram

stäl

la n

ågra

olik

a ty

per

av b

erät

tand

e oc

h in

form

ati

va b

ilder

som

kom

mun

icer

ar

erfa

renh

eter

, åsi

kter

och

upp

le

vels

er m

ed e

tt u

tvec

klat

bild

språ

k oc

h re

lati

vt v

äl g

enom

arbe

tade

ut

tryc

ksfo

rmer

så

att b

udsk

apet

fr

amgå

r. I

arbe

tet k

an e

leve

n an

vä

nda

någr

a ol

ika

tekn

iker

, ver

kty

g oc

h m

ater

ial p

å et

t rel

ativ

t vä

l fun

gera

nde

och

vari

erat

sät

t fö

r at

t ska

pa o

lika

uttr

yck.

Des

sut

om k

ombi

nera

r el

even

någ

ra

olik

a bi

ldel

emen

t på

ett r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e sä

tt.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t utv

eckl

a de

lvis

egn

a id

éer

inom

någ

ra o

lika

ämne

som

råde

n ge

nom

att

åte

ranv

ända

sa

mti

da e

ller

hist

oris

ka b

ilder

oc

h be

arbe

ta a

ndra

upp

slag

och

in

spir

atio

nsm

ater

ial.

Und

er

arbe

tspr

oces

sen

form

uler

ar o

ch

välje

r el

even

han

dlin

gsal

tern

ativ

so

m m

ed n

ågon

bea

rbet

ning

le

der

fram

åt. D

essu

tom

kan

el

even

pre

sent

era

sina

bild

er m

ed

rela

tivt

god

anp

assn

ing

till

syft

e oc

h sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n

BL BILD


BILD

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

ocks

å ge

utv

eckl

ade

omdö

men

om

arb

etsp

roce

ssen

och

kva

lite

ten

i bild

arbe

tet.

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

res

one

man

g om

utt

ryck

, inn

ehål

l och

fu

nkti

on i

bild

er fr

ån o

lika

tide

r oc

h ku

lture

r oc

h gö

r ko

pplin

gar

till

egna

erf

aren

hete

r, an

dra

bil

der

och

före

teel

ser

i om

värl

den.

arbe

tspr

oces

sen

och

kval

itet

en i

bild

arbe

tet.

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ut

tryc

k, in

nehå

ll oc

h fu

nkti

on i

bild

er fr

ån o

lika

tide

r oc

h ku

ltu

rer

och

gör

kopp

linga

r ti

ll eg

na

erfa

renh

eter

, and

ra b

ilder

och

fö

rete

else

r i o

mvä

rlde

n.

om a

rbet

spro

cess

en o

ch k

valit

ete

n i b

ildar

bete

t.

Ele

ven

kan

föra

enk

la o

ch t

ill

viss

del

und

erby

ggda

res

one

man

g om

utt

ryck

, inn

ehål

l och

fu

nkti

on i

bild

er fr

ån o

lika

tide

r oc

h ku

lture

r oc

h gö

r ko

pplin

gar

till

egna

erf

aren

hete

r, an

dra

bil

der

och

före

teel

ser

i om

värl

den.

BL


BILD

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

fram

stäl

la o

lika

type

r av

ber

ätta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er s

om k

omm

unic

erar

erf

are

nhet

er, å

sikt

er o

ch u

pple

vels

er

med

ett

enk

elt

bild

språ

k oc

h de

lvis

gen

omar

beta

de u

ttry

cks

form

er s

å at

t bud

skap

et fr

amgå

r. I

arbe

tet k

an e

leve

n an

vänd

a ol

ika

tekn

iker

, ver

ktyg

och

mat

eri

al p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de

sätt

och

prö

var

då h

ur d

essa

kan

ko

mbi

nera

s fö

r at

t ska

pa o

lika

uttr

yck.

Des

suto

m k

ombi

nera

r el

even

form

er, f

ärge

r oc

h bi

ld

kom

posi

tion

er p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t bid

ra t

ill a

tt u

tvec

kla

idée

r in

om o

lika

ämne

som

råde

n ge

no

m a

tt å

tera

nvän

da s

amti

da e

lle

r hi

stor

iska

bild

er o

ch b

earb

eta

andr

a up

psla

g oc

h in

spir

atio

ns

mat

eria

l. U

nder

arb

etsp

roce

ssen

bi

drar

ele

ven

till

att

form

uler

a oc

h vä

lja h

andl

ings

alte

rnat

iv

som

lede

r fr

amåt

. Des

suto

m

kan

elev

en p

rese

nter

a si

na b

ilder

m

ed v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte

Ele

ven

kan

fram

stäl

la o

lika

type

r av

ber

ätta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er s

om k

omm

unic

erar

erf

are

nhet

er, å

sikt

er o

ch u

pple

vels

er

med

ett

väl

utve

ckla

t bi

ldsp

råk

och

väl g

enom

arbe

tade

utt

ryck

sfo

rmer

så

att b

udsk

apet

fram

går.

I ar

bete

t kan

ele

ven

anvä

nda

olik

a te

knik

er, v

erkt

yg o

ch m

ate

rial

på

ett v

äl fu

nger

ande

, var

ie

rat

och

idér

ikt

sätt

och

prö

var

och

ompr

övar

då

syst

emat

iskt

hu

r de

ssa

kan

kom

bine

ras

för

att

skap

a ol

ika

uttr

yck.

Des

suto

m

kom

bine

rar

elev

en fo

rmer

, fär

ger

och

bild

kom

posi

tion

er p

å et

t väl

fu

nger

ande

sät

t.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t utv

eckl

a eg

na id

éer

inom

ol

ika

ämne

som

råde

n ge

nom

at

t åte

ranv

ända

sam

tida

elle

r hi

stor

iska

bild

er o

ch b

earb

eta

andr

a up

psla

g oc

h in

spir

atio

ns

mat

eria

l. U

nder

arb

etsp

roce

ssen

fo

rmul

erar

och

väl

jer

elev

en

hand

lings

alte

rnat

iv s

om le

der

fram

åt. D

essu

tom

kan

ele

ven

pres

ente

ra s

ina

bild

er m

ed g

od

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte

och

sam

Ele

ven

kan

fram

stäl

la o

lika

type

r av

ber

ätta

nde

och

info

rmat

iva

bild

er s

om k

omm

unic

erar

erf

are

nhet

er, å

sikt

er o

ch u

pple

vels

er

med

ett

utv

eckl

at b

ildsp

råk

och

rela

tivt

väl

gen

omar

beta

de u

ttr

ycks

form

er s

å at

t bud

skap

et

fram

går.

I ar

bete

t kan

ele

ven

anvä

nda

olik

a te

knik

er, v

erkt

yg

och

mat

eria

l på

ett r

elat

ivt

väl

fung

eran

de o

ch v

arie

rat

sätt

och

pr

övar

och

om

pröv

ar d

å hu

r de

ssa

kan

kom

bine

ras

för

att

skap

a ol

ika

uttr

yck.

Des

suto

m

kom

bine

rar

elev

en fo

rmer

, fär

ger

och

bild

kom

posi

tion

er p

å et

t re

lati

vt v

äl fu

nger

ande

sät

t.

Ele

ven

kan

i det

bild

skap

ande

ar

bete

t utv

eckl

a de

lvis

egn

a id

éer

inom

olik

a äm

neso

m

råde

n ge

nom

att

åte

ranv

ända

sa

mti

da e

ller

hist

oris

ka b

ilder

oc

h be

arbe

ta a

ndra

upp

slag

och

in

spir

atio

nsm

ater

ial.

Und

er

arbe

tspr

oces

sen

form

uler

ar o

ch

välje

r el

even

han

dlin

gsal

tern

ativ

so

m e

fter

någ

on b

earb

etni

ng

lede

r fr

amåt

. Des

suto

m k

an

elev

en p

rese

nter

a si

na b

ilder

med

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

BL


BILD

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

ocks

å ge

enk

la o

mdö

men

om

ar

bets

proc

esse

n oc

h vi

sar

då p

å en

kla

sam

band

mel

lan

uttr

yck,

in

nehå

ll, fu

nkti

on o

ch k

valit

et i

bild

arbe

tet.

Ele

ven

kan

tolk

a så

väl s

amti

da

som

his

tori

ska

bild

er o

ch v

isue

ll ku

ltur

och

för

då e

nkla

och

till

vi

ss d

el u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

med

kop

plin

gar

till

egna

er

fare

nhet

er, a

ndra

ver

k oc

h fö

re

teel

ser

i om

värl

den.

Des

suto

m

besk

rive

r el

even

bild

erna

s oc

h ve

rken

s ut

tryc

k, in

nehå

ll oc

h fu

nkti

on p

å et

t enk

elt

sätt

med

vi

ss a

nvän

dnin

g av

äm

ness

peci

fik

a be

grep

p.

rela

tivt

god

anp

assn

ing

till

syft

e oc

h sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n oc

kså

ge u

tvec

klad

e om

döm

en

om a

rbet

spro

cess

en o

ch v

isar

då

på

förh

ålla

ndev

is k

ompl

exa

sam

band

mel

lan

uttr

yck,

inne

hå

ll, fu

nkti

on o

ch k

valit

et i

bild

arbe

tet.

Ele

ven

kan

tolk

a så

väl s

amti

da

som

his

tori

ska

bild

er o

ch v

isue

ll ku

ltur

och

för

då u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

med

kop

plin

gar

till

egna

erf

aren

hete

r, an

dra

verk

och

fö

rete

else

r i o

mvä

rlde

n. D

ess

utom

bes

kriv

er e

leve

n bi

lder

nas

och

verk

ens

uttr

yck,

inne

håll

och

funk

tion

på

ett u

tvec

klat

sät

t m

ed r

elat

ivt

god

anvä

ndni

ng a

v äm

ness

peci

fika

begr

epp.

man

hang

. Ele

ven

kan

ocks

å ge

vä

lutv

eckl

ade

omdö

men

om

ar

bets

proc

esse

n oc

h vi

sar

då p

å ko

mpl

exa

sam

band

mel

lan

ut

tryc

k, in

nehå

ll, fu

nkti

on o

ch

kval

itet

i bi

ldar

bete

t.

Ele

ven

kan

tolk

a så

väl s

amti

da

som

his

tori

ska

bild

er o

ch v

isue

ll ku

ltur

och

för

då v

älut

veck

lade

oc

h vä

l und

erby

ggda

res

one

man

g m

ed k

oppl

inga

r ti

ll eg

na

erfa

renh

eter

, and

ra v

erk

och

före

te

else

r i o

mvä

rlde

n. D

essu

tom

be

skri

ver

elev

en b

ilder

nas

och

verk

ens

uttr

yck,

inne

håll

och

funk

tion

på

ett v

älut

veck

lat

sätt

m

ed g

od a

nvän

dnin

g av

äm

nes

spec

ifika

beg

repp

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

BL


EN

ENGELSKA

3.2 ENGELSKASpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie och arbetsliv.

SyfteUndervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.

Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter,

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och

• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.


EN

ENGELSKA

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Kommunikationens innehåll• Ämnesområden som är välbekanta för eleverna.

• Intressen, personer och platser.

• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception • Tydligt talad engelska och texter från olika medier.

• Enkla instruktioner och beskrivningar.

• Olika former av enkla samtal och dialoger.

• Filmer och dramatiserade berättelser för barn.

• Sånger, ramsor, dikter och sagor.

• Ord och fraser i närmiljön, till exempel på skyltar, i reklam och andra enkla texter.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion • Enkla presentationer.

• Enkla beskrivningar och meddelanden.

• Sånger, ramsor och dramatiseringar.

I årskurs 4–6


• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, händelser och aktiviteter.

• Åsikter, känslor och erfarenheter.

• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception• Tydligt talad engelska och texter från olika medier.

• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.

• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

• Filmer och dramatiserade berättelser för barn och unga.

• Sånger, sagor och dikter.


EN

ENGELSKA

• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form och innehåll.

• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.

• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta språkliga uttryck i det språk som eleverna möter.

• Hur ord och fasta språkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, används i texter och talat språk i olika situationer.

• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av fram ställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i

sammanhängande tal och skrift.

• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar.

• Språkliga strategier för att delta i och bidra till samtal, till exempel frågor och bekräftande fraser och uttryck.

• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.

I årskurs 7–9

Kommunikationens innehåll• Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden.

• Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.

• Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.

• Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.


EN

ENGELSKA

Lyssna och läsa – reception• Talad engelska och texter från olika medier.

• Talad engelska med viss regional och social färgning.

• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.

• Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.

• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.

• Sånger och dikter.

• Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.

• Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.

• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.

• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.

• Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.

• Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion• Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och

anpassa dem efter deras syften.

• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

• Samtal och diskussioner samt argumentation.

• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.

• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.

• Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som uttal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.


EN

ENGELSKA

Kunskapskrav


Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta, och göra enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt även genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.


EN

ENGELSKA

Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan förstå helheten och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehållet och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.


Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.


EN

ENGELSKA

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven diskuterar utförligt några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




EN

ENGELSKA


Eleven kan förstå såväl helhet som detaljer i talad engelska i måttligt tempo samt i lättillgängliga texter i olika genrer. Eleven visar sin förståelse genom att välgrundat och nyanserat redogöra för, diskutera och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Eleven formulerar sig även med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra välgrundade förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av väl fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt.

Eleven diskuterar utförligt och nyanserat några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra välutvecklade och nyanserade jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förs

tå h

elhe

ten

och

uppf

atta

väs

entl

iga

deta

ljer

i ty

dlig

t tal

ad, e

nkel

eng

elsk

a i

lugn

t tem

po s

amt i

enk

la te

xter

om

var

dagl

iga

och

välb

ekan

ta

ämne

n. E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se

geno

m a

tt ö

vers

iktl

igt

redo

göra

fö

r oc

h ko

mm

ente

ra in

nehå

lle

t och

det

alje

r sa

mt g

enom

att

m

ed g

ott

resu

ltat a

gera

uti

från

bu

dska

p oc

h in

stru

ktio

ner

i in

nehå

llet.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et

tala

de s

pråk

et o

ch te

xter

na k

an

elev

en i

viss

uts

träc

knin

g vä

lja

och

anvä

nda

sig

av s

trat

egie

r fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

text

er o

ch ta

lat s

pråk

av

enk

el k

arak

tär

och

från

olik

a m

edie

r sa

mt p

å et

t re

leva

nt o

ch

effe

ktiv

t sä

tt a

nvän

da d

et v

alda

m

ater

iale

t i s

in e

gen

prod

ukti

on

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt,

rela

tivt

tyd

ligt

och

rela

tivt

sam

m

anhä

ngan

de. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

Ele

ven

kan

förs

tå d

et m

est

vä

sent

liga

av in

nehå

llet

i tyd

ligt

tala

d, e

nkel

eng

elsk

a i l

ugnt

te

mpo

sam

t i e

nkla

text

er o

m

vard

aglig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

ne

n. E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se

geno

m a

tt i

enke

l for

m r

edog

öra

för

och

kom

men

tera

inne

hålle

t sa

mt g

enom

att

med

god

tagb

art

resu

ltat a

gera

uti

från

bud

skap

oc

h in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et ta

lade

spr

åket

oc

h te

xter

na k

an e

leve

n vä

lja o

ch

anvä

nda

sig

av n

ågon

str

ateg

i fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

text

er o

ch ta

lat s

pråk

av

enk

el k

arak

tär

och

från

olik

a m

edie

r sa

mt m

ed v

iss

rele

vans

an

vänd

a de

t val

da m

ater

iale

t i s

in

egen

pro

dukt

ion

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt o

ch

begr

iplig

t m

ed fr

aser

och

me

ning

ar. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

kan

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sak

liga

inne

hålle

t oc

h up

pfat

ta t

yd

liga

deta

ljer

i tyd

ligt t

alad

, enk

el

enge

lska

i lu

gnt t

empo

sam

t i

enkl

a te

xter

om

var

dagl

iga

och

välb

ekan

ta ä

mne

n. E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se g

enom

att

i en

kel

form

red

ogör

a fö

r oc

h ko

mm

en

tera

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t äv

en g

enom

att

med

till

fred

sst

älla

nde

resu

ltat a

gera

uti

från

bu

dska

p oc

h in

stru

ktio

ner

i in

nehå

llet.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et

tala

de s

pråk

et o

ch te

xter

na k

an

elev

en i

viss

uts

träc

knin

g vä

lja

och

anvä

nda

sig

av s

trat

egie

r fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

text

er o

ch ta

lat s

pråk

av

enk

el k

arak

tär

och

från

olik

a m

edie

r sa

mt p

å et

t re

leva

nt s

ätt

anvä

nda

det v

alda

mat

eria

let i

sin

eg

en p

rodu

ktio

n oc

h in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an e

lev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt, r

elat

ivt

tydl

igt

och

till

viss

del

sam

man

hä

ngan

de. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

kan

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

EN

ENGELSKA


ENGELSKA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

elev

en b

earb

eta,

och

gör

a en

stak

a en

kla

förb

ättr

inga

r av

, egn

a fr

amst

älln

inga

r. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

begr

iplig

t m

ed o

rd, f

rase

r oc

h m

enin

gar.

D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a si

g av

någ

on s

trat

egi

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ätt

rar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

kom

men

tera

r i e

nkel

fo

rm n

ågra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch o

mrå

den

där

enge

lska

anv

änds

, och

kan

då

ocks

å gö

ra e

nkla

jäm

före

lser

med

eg

na e

rfar

enhe

ter

och

kuns

kape

r.

elev

en b

earb

eta

och

göra

enk

la

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

äll

ning

ar. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

in

tera

ktio

n ka

n el

even

utt

ryck

a si

g en

kelt

och

rel

ativ

t ty

dlig

t m

ed o

rd, f

rase

r oc

h m

enin

gar.

D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a si

g av

någ

ra o

lika

stra

te

gier

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar in

tera

ktio

nen.

Ele

ven

kom

men

tera

r i e

nkel

fo

rm n

ågra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch o

mrå

den

där

enge

lska

anv

änds

, och

kan

då

ocks

å gö

ra e

nkla

jäm

före

lser

med

eg

na e

rfar

enhe

ter

och

kuns

kape

r.

kan

elev

en b

earb

eta,

och

gör

a en

kla

förb

ättr

inga

r av

, egn

a fr

amst

älln

inga

r. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

tydl

igt

med

ord

, fra

ser

och

men

inga

r sa

mt

i någ

on m

ån a

npas

sat

till

syft

e, m

otta

gare

och

sit

uati

on.

Des

suto

m k

an e

leve

n vä

lja o

ch

anvä

nda

sig

av fl

era

olik

a st

rate

gi

er s

om lö

ser

prob

lem

i oc

h fö

rbät

trar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

kom

men

tera

r öv

ersi

ktlig

t nå

gra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

an

hang

och

om

råde

n dä

r en

gels

ka

anvä

nds,

och

kan

då

ocks

å gö

ra

enkl

a jä

mfö

rels

er m

ed e

gna

er

fare

nhet

er o

ch k

unsk

aper

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

EN


ENGELSKA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sa

klig

a in

nehå

llet

och

uppf

atta

ty

dlig

a de

talje

r i t

alad

eng

elsk

a i m

åttli

gt te

mpo

sam

t i lä

tt

tillg

ängl

iga

text

er i

olik

a ge

nrer

. E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se g

enom

at

t öve

rsik

tlig

t re

dogö

ra fö

r, di

sku

tera

och

kom

men

tera

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t gen

om a

tt m

ed

godt

agba

rt r

esul

tat a

gera

uti

fr

ån b

udsk

ap o

ch in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et

tala

de s

pråk

et o

ch te

xter

na k

an

elev

en v

älja

och

anv

ända

sig

av

någo

n st

rate

gi fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

text

er

och

tala

t spr

åk fr

ån o

lika

med

ier

sam

t med

vis

s re

leva

ns a

nvän

da

det v

alda

mat

eria

let i

sin

ege

n pr

oduk

tion

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt,

begr

iplig

t oc

h re

lati

vt s

amm

an

häng

ande

. För

att

fört

ydlig

a oc

h va

rier

a si

n ko

mm

unik

atio

n ka

n el

even

bea

rbet

a oc

h gö

ra e

nkla

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sak

liga

inne

hålle

t oc

h up

pfat

ta v

äse

ntlig

a de

talje

r i t

alad

eng

elsk

a i

måt

tligt

tem

po s

amt i

lätt

illgä

ng

liga

text

er i

olik

a ge

nrer

. Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt v

äl

grun

dat

redo

göra

för,

disk

uter

a oc

h ko

mm

ente

ra in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt g

enom

att

med

till

fr

edss

tälla

nde

resu

ltat a

gera

uti

fr

ån b

udsk

ap o

ch in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et

tala

de s

pråk

et o

ch te

xter

na k

an

elev

en i

viss

uts

träc

knin

g vä

lja

och

anvä

nda

sig

av s

trat

egie

r fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

text

er o

ch ta

lat s

pråk

fr

ån o

lika

med

ier

sam

t på

ett

rele

vant

sät

t an

vänd

a de

t val

da

mat

eria

let i

sin

ege

n pr

oduk

tion

oc

h in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

rela

tivt

va

rier

at, r

elat

ivt

tydl

igt

och

rela

tivt

sa

mm

anhä

ngan

de. E

leve

n fo

rm

uler

ar s

ig ä

ven

med

vis

st fl

yt

och

i någ

on m

ån a

npas

sat

till

Ele

ven

kan

förs

tå s

åväl

hel

het

som

det

alje

r i t

alad

eng

elsk

a i

måt

tligt

tem

po s

amt i

lätt

illgä

ng

liga

text

er i

olik

a ge

nrer

. Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt v

äl

grun

dat

och

nyan

sera

t re

dogö

ra

för,

disk

uter

a oc

h ko

mm

ente

ra

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t gen

om

att m

ed g

ott

resu

ltat a

gera

uti

fr

ån b

udsk

ap o

ch in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et

tala

de s

pråk

et o

ch te

xter

na k

an

elev

en i

viss

uts

träc

knin

g vä

lja

och

anvä

nda

sig

av s

trat

egie

r fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

text

er o

ch ta

lat s

pråk

fr

ån o

lika

med

ier

sam

t på

ett

re

leva

nt o

ch e

ffek

tivt

sät

t an

vänd

a de

t val

da m

ater

iale

t i s

in e

gen

prod

ukti

on o

ch in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r i o

lika

genr

er k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

rela

tivt

va

rier

at, t

ydlig

t oc

h sa

mm

an

häng

ande

. Ele

ven

form

uler

ar s

ig

även

med

flyt

och

vis

s an

pass

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

EN


EN

ENGELSKA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

äll

ning

ar. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

in

tera

ktio

n i o

lika

sam

man

hang

ka

n el

even

utt

ryck

a si

g en

kelt

oc

h be

grip

ligt

sam

t i n

ågon

mån

an

pass

at ti

ll sy

fte,

mot

taga

re o

ch

situ

atio

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

anv

ända

sig

av

i huv

ud

sak

fung

eran

de s

trat

egie

r so

m

i vis

s m

ån lö

ser

prob

lem

i oc

h fö

rbät

trar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

disk

uter

ar ö

vers

iktl

igt

någr

a fö

rete

else

r i o

lika

sam

man

ha

ng o

ch o

mrå

den

där

enge

lska

an

vänd

s, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

en

kla

jäm

före

lser

med

egn

a er

fa

renh

eter

och

kun

skap

er.

syft

e, m

otta

gare

och

sit

uati

on.

För

att f

örty

dlig

a oc

h va

rier

a si

n ko

mm

unik

atio

n ka

n el

even

be

arbe

ta o

ch g

öra

välg

rund

ade

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

äll

ning

ar. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

in

tera

ktio

n i o

lika

sam

man

hang

ka

n el

even

utt

ryck

a si

g ty

dlig

t oc

h m

ed v

isst

flyt

sam

t med

vis

s an

pass

ning

till

syft

e, m

otta

gare

oc

h si

tuat

ion.

Des

suto

m k

an

elev

en v

älja

och

anv

ända

sig

av

fung

eran

de s

trat

egie

r so

m lö

ser

prob

lem

i oc

h fö

rbät

trar

inte

rak

tion

en.

Ele

ven

disk

uter

ar u

tför

ligt

någr

a fö

rete

else

r i o

lika

sam

man

hang

oc

h om

råde

n dä

r en

gels

ka a

nvä

nds,

och

kan

då

ocks

å gö

ra

välu

tvec

klad

e jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

ning

till

syf

te, m

otta

gare

och

si

tuat

ion.

För

att

fört

ydlig

a oc

h va

rier

a si

n ko

mm

unik

atio

n ka

n el

even

bea

rbet

a oc

h gö

ra v

äl

grun

dade

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

älln

inga

r. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

inte

rakt

ion

i olik

a sa

m

man

hang

kan

ele

ven

uttr

ycka

sig

ty

dlig

t oc

h m

ed fl

yt s

amt m

ed

viss

anp

assn

ing

till

syft

e, m

ot

taga

re o

ch s

itua

tion

. Des

suto

m

kan

elev

en v

älja

och

anv

ända

sig

av

väl

fung

eran

de s

trat

egie

r so

m

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar

inte

rakt

ione

n oc

h fö

r de

n fr

amåt

på

ett

kon

stru

ktiv

t sä

tt.

Ele

ven

disk

uter

ar u

tför

ligt

och

nyan

sera

t nå

gra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch o

mrå

den

där

enge

lska

anv

änds

, och

kan

då

ocks

å gö

ra v

älut

veck

lade

och

ny

anse

rade

jäm

före

lser

med

egn

a er

fare

nhet

er o

ch k

unsk

aper

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


HKK

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAPLivet i hem och familj har en central betydelse för människan. Våra vanor i hemmet påverkar såväl individens och familjens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor och arbetet i hemmet ger människor viktiga verktyg för att skapa en fungerande vardag och kunna göra medvetna val som konsumenter med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

SyfteUndervisningen i ämnet hem och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.

Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om konsumtionens villkor, om sparande, krediter och lån. På så sätt ska eleverna ges förutsättningar att göra välgrundade val när det gäller privatekonomi och kunna hantera olika problem och situationer som en ung konsument kan ställas inför.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om, och ges möjligheter att reflektera över, jämställdhet och arbetsfördelning i hemmet. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om kulturella variationer och traditioner i olika hushåll.

Genom undervisningen i ämnet hem och konsumentkunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang,

• hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och

• värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling.

Centralt innehåll

I årskurs 1–6

Mat, måltider och hälsa• Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och

begrepp för bakning och matlagning.

• Bakning och matlagning och olika metoder för detta.


HKK


• Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.

• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.

• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

• Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag.

• Måltidens betydelse för gemenskap.

Konsumtion och ekonomi• Ungas ekonomi, sparande och konsumtion.

• Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation.

• Jämförelser av några vanliga varor, till exempel utifrån jämförpris.

Miljö och livsstil• Några olika miljömärkningar av produkter och deras betydelse.

• Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa.

• Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar.

• Olika mattraditioner, till exempel vid firande av högtider.

I årskurs 7–9

Mat, måltider och hälsa• Jämförelser av recept och beräkning av mängder vid matlagning. Skapande av

egna recept.

• Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Hur valet av metod påverkar arbetsprocessen och resultatet.

• Planering och organisering av arbetet vid matlagning och andra uppgifter i hemmet.

• Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett funktionellt och säkert sätt.

• Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.

• Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov.

• Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande.


HKK


Konsumtion och ekonomi• Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att

handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang.

• Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter.

• Konsumenters rättigheter och skyldigheter.

• Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor.

• Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.

• Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet.

Miljö och livsstil• Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar

miljö och hälsa.

• Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet.

• Tvätt och rengöring samt olika rutiner och metoder för detta.

• Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv.

• Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.

• Olika mattraditioner, deras ursprung och betydelse.

Kunskapskrav


Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.

Eleven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.




HKK



Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett relativt väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Eleven kan föra utvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.




Eleven kan tillaga enkla måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett väl fungerande och säkert sätt. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade resonemang om varierade och balanserade måltider.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang om relationen mellan konsumtion och privat ekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.


Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.


HKK


Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.




Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med relativt god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och relativt väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.




HKK



Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med god anpassning till aktivitetens krav. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven kan också ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Därutöver kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov.

Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.



Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

tilla

ga e

nkla

mål

tide

r oc

h ge

nom

föra

and

ra u

ppgi

fter

so

m h

ör s

amm

an m

ed m

ålti

den,

oc

h gö

r de

t med

god

anp

assn

ing

till

akti

vite

tens

kra

v. I

arb

etet

ka

n el

even

anv

ända

met

oder

, liv

smed

el o

ch r

edsk

ap p

å et

t vä

l fun

gera

nde

och

säke

rt s

ätt.

Ele

ven

kan

ocks

å ge

väl

utve

ck

lade

om

döm

en o

m a

rbet

spro

ces

sen

och

resu

ltate

t. D

ärut

över

ka

n el

even

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om v

arie

rade

och

ba

lans

erad

e m

ålti

der.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om r

elat

ione

n m

ella

n ko

nsum

tion

och

pri

vat

ekon

omi s

amt o

m n

ågra

van

ligt

före

kom

man

de v

aror

och

jäm

för

då v

aror

na u

tifr

ån d

eras

pri

s oc

h på

verk

an p

å m

iljö

och

häls

a.

Des

suto

m fö

r el

even

väl

utve

ck

lade

res

onem

ang

om s

killn

ader

m

ella

n re

klam

och

kon

sum

ent

info

rmat

ion.

Ele

ven

kan

tilla

ga e

nkla

mål

tide

r oc

h ge

nom

föra

and

ra u

ppgi

fter

so

m h

ör s

amm

an m

ed m

ålti

den,

oc

h gö

r de

t med

vis

s an

pass

ning

ti

ll ak

tivi

tete

ns k

rav.

I a

rbet

et

kan

elev

en a

nvän

da m

etod

er,

livsm

edel

och

red

skap

på

ett i

hu

vuds

ak fu

nger

ande

och

säk

ert

sätt

. Ele

ven

kan

ocks

å ge

enk

la

omdö

men

om

arb

etsp

roce

ssen

oc

h re

sulta

tet.

Där

utöv

er k

an

elev

en fö

ra e

nkla

res

onem

ang

om v

arie

rade

och

bal

anse

rade

m

ålti

der.

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eson

em

ang

om r

elat

ione

n m

ella

n ko

nsu

mti

on o

ch p

riva

teko

nom

i sam

t om

någ

ra v

anlig

t för

ekom

man

de

varo

r oc

h jä

mfö

r då

var

orna

ut

ifrån

der

as p

ris

och

påve

rkan

på

milj

ö oc

h hä

lsa.

Des

suto

m

för

elev

en e

nkla

res

onem

ang

om

skill

nade

r m

ella

n re

klam

och

ko

nsum

enti

nfor

mat

ion.

Ele

ven

kan

tilla

ga e

nkla

mål

tide

r oc

h ge

nom

föra

and

ra u

ppgi

fter

so

m h

ör s

amm

an m

ed m

ålti

den,

oc

h gö

r de

t med

rel

ativ

t go

d an

pass

ning

till

akti

vite

tens

kra

v.

I ar

bete

t kan

ele

ven

anvä

nda

met

oder

, liv

smed

el o

ch r

edsk

ap

på e

tt r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e oc

h sä

kert

sät

t. E

leve

n ka

n oc

kså

ge

utve

ckla

de o

mdö

men

om

arb

ets

proc

esse

n oc

h re

sulta

tet.

Där

ut

över

kan

ele

ven

föra

utv

eckl

ade

reso

nem

ang

om v

arie

rade

och

ba

lans

erad

e m

ålti

der.

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

re

sone

man

g om

rel

atio

nen

mel

lan

kons

umti

on o

ch p

riva

teko

nom

i sa

mt o

m n

ågra

van

ligt f

örek

om

man

de v

aror

och

jäm

för

då

varo

rna

utifr

ån d

eras

pri

s oc

h på

verk

an p

å m

iljö

och

häls

a.

Des

suto

m fö

r el

even

utv

eckl

ade

reso

nem

ang

om s

killn

ader

m

ella

n re

klam

och

kon

sum

ent

info

rmat

ion.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

HKK



Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

plan

era

och

tilla

ga

mål

tide

r oc

h ge

nom

föra

and

ra

uppg

ifter

som

före

kom

mer

i et

t hem

, och

gör

det

med

vis

s an

pass

ning

till

akti

vite

tens

kra

v.

I ar

bete

t kan

ele

ven

anvä

nda

met

oder

, liv

smed

el o

ch u

trus

tni

ng p

å et

t säk

ert o

ch i

huvu

dsak

fu

nge r

ande

sät

t. E

leve

n vä

ljer

tillv

ägag

ångs

sätt

och

ger

enk

la

mot

iver

inga

r ti

ll si

na v

al m

ed

häns

yn ti

ll as

pekt

erna

häl

sa,

ekon

omi o

ch m

iljö.

Ele

ven

kan

ocks

å ge

enk

la o

mdö

men

om

ar

bets

proc

esse

n oc

h re

sulta

tet.

Där

utöv

er k

an e

leve

n fö

ra e

nkla

oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om h

ur v

arie

rade

oc

h ba

lans

erad

e m

ålti

der

kan

sätt

as s

amm

an o

ch a

npas

sas

till

indi

vidu

ella

beh

ov.

Ele

ven

gör

jäm

före

lser

mel

lan

olik

a ko

nsum

tion

salte

rnat

iv o

ch

för

då e

nkla

res

onem

ang

med

vi

ss k

oppl

ing

till

kons

ekve

nse

r fö

r pr

ivat

ekon

omi.

Ele

ven

kan

besk

riva

och

föra

enk

la

reso

nem

ang

om g

rund

lägg

ande

rä

ttig

hete

r oc

h sk

yldi

ghet

er fö

r

Ele

ven

kan

plan

era

och

tilla

ga

mål

tide

r oc

h ge

nom

föra

and

ra

uppg

ifter

som

före

kom

mer

i et

t he

m, o

ch g

ör d

et m

ed r

elat

ivt

god

anpa

ssni

ng ti

ll ak

tivi

tete

ns

krav

. I a

rbet

et k

an e

leve

n an

vä

nda

met

oder

, liv

smed

el o

ch

utru

stni

ng p

å et

t säk

ert o

ch r

ela

tivt

väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

välje

r ti

llväg

agån

gssä

tt o

ch g

er

utve

ckla

de m

otiv

erin

gar

till

sina

va

l med

hän

syn

till

aspe

kter

na

häls

a, e

kono

mi o

ch m

iljö.

Ele

ven

kan

ocks

å ge

utv

eckl

ade

om

döm

en o

m a

rbet

spro

cess

en o

ch

resu

ltate

t. D

ärut

över

kan

ele

ven

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

hu

r va

rier

ade

och

bala

nser

ade

mål

tide

r ka

n sä

ttas

sam

man

och

an

pass

as ti

ll in

divi

duel

la b

ehov

.

Ele

ven

gör

jäm

före

lser

mel

lan

olik

a ko

nsum

tion

salte

rnat

iv o

ch

för

då u

tvec

klad

e re

sone

man

g m

ed r

elat

ivt

god

kopp

ling

till

kons

ekve

nser

för

priv

atek

onom

i. E

leve

n ka

n be

skri

va o

ch fö

ra

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

gr

undl

ägga

nde

rätt

ighe

ter

och

Ele

ven

kan

plan

era

och

tilla

ga

mål

tide

r oc

h ge

nom

föra

and

ra

uppg

ifter

som

före

kom

mer

i et

t hem

, och

gör

det

med

god

an

pass

ning

till

akti

vite

tens

kra

v.

I ar

bete

t kan

ele

ven

anvä

nda

me

tode

r, liv

smed

el o

ch u

trus

tnin

g på

ett

säk

ert o

ch v

äl fu

nger

ande

sä

tt. E

leve

n vä

ljer

tillv

ägag

ångs

sä

tt o

ch g

er v

älut

veck

lade

mot

ive

ring

ar ti

ll si

na v

al m

ed h

änsy

n ti

ll as

pekt

erna

häl

sa, e

kono

mi

och

milj

ö. E

leve

n ka

n oc

kså

ge

välu

tvec

klad

e om

döm

en o

m

arbe

tspr

oces

sen

och

resu

ltate

t. D

ärut

över

kan

ele

ven

föra

väl

ut

veck

lade

och

väl

und

erby

ggda

re

sone

man

g om

hur

var

iera

de

och

bala

nser

ade

mål

tide

r ka

n sä

ttas

sam

man

och

anp

assa

s ti

ll in

divi

duel

la b

ehov

.

Ele

ven

gör

jäm

före

lser

mel

lan

olik

a ko

nsum

tion

salte

rnat

iv

och

för

då v

älut

veck

lade

res

one

man

g m

ed g

od k

oppl

ing

till

kons

ekve

nser

för

priv

atek

onom

i. E

leve

n ka

n be

skri

va o

ch fö

ra

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

gr

undl

ägga

nde

rätt

ighe

ter

och

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

HKK



Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

kons

umen

ter

och

ge e

xem

pel p

å hu

r de

anv

änds

i ol

ika

kons

um

tion

ssit

uati

oner

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la o

ch t

ill

viss

del

und

erby

ggda

res

one

man

g kr

ing

kons

ekve

nser

av

olik

a ko

nsum

tion

sval

och

han

dlin

gar

i hem

met

uti

från

fråg

or

som

rör

en

hållb

ar s

ocia

l, ek

ono

mis

k oc

h ek

olog

isk

utve

cklin

g.

skyl

digh

eter

för

kons

umen

ter

och

ge e

xem

pel p

å hu

r de

an

vänd

s i o

lika

kons

umti

onss

itua

ti

oner

.

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

res

one

man

g kr

ing

kons

ekve

nser

av

olik

a ko

nsum

tion

sval

och

han

dlin

gar

i hem

met

uti

från

fråg

or

som

rör

en

hållb

ar s

ocia

l, ek

ono

mis

k oc

h ek

olog

isk

utve

cklin

g.

skyl

digh

eter

för

kons

umen

ter

och

ge e

xem

pel p

å hu

r de

an

vänd

s i o

lika

kons

umti

ons

situ

atio

ner.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

krin

g ko

nsek

vens

er a

v ol

ika

kons

umti

onsv

al o

ch h

and

linga

r i h

emm

et u

tifr

ån fr

ågor

so

m r

ör e

n hå

llbar

soc

ial,

ekon

om

isk

och

ekol

ogis

k ut

veck

ling.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

HKK


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

3.4 IDROTT OCH HÄLSAFysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället.

SyfteUndervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer.

Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang,

• planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil,

• genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer , och

• förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Rörelse• Grovmotoriska grundformer, till exempel springa, hoppa och klättra. Deras sam

mansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik, såväl inomhus som utomhus.

• Enkla lekar och danser och deras regler.

• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

• Lekar och rörelser i vatten. Att balansera, flyta och simma i mag och ryggläge.

Hälsa och livsstil• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur och utevistelser.

Friluftsliv och utevistelse• Att orientera sig i närmiljön och enkla kartors uppbyggnad. Begrepp som beskriver

rumsuppfattning.

• Lekar och rörelse i natur och utemiljö.

• Allemansrättens grunder.

• Säkerhet och hänsynstagande i samband med lekar, spel och vid natur och utevistelser.

I årskurs 4–6

Rörelse• Sammansatta grundformer i kombination med gymnastikredskap och andra redskap.

• Olika lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

• Takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik.

• Simning i mag och ryggläge.

Hälsa och livsstil• Kroppsliga och mentala effekter av några olika träningsformer.

• Kulturella och geografiska förhållanden i närmiljön som påverkar och möjliggör valet av fysiska aktiviteter.

• Förebyggande av skador, till exempel genom uppvärmning.

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av olika fysiska aktiviteter och träningsformer, levnadsvanor, kroppsuppfattning och självbild.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i den närliggande natur och utemiljön med hjälp av kartor. Kartors

uppbyggnad och symboler.

• Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur och utemiljöer under olika årstider.

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

• Säkerhet och hänsynstagande vid träning, lek, spel, idrott, natur och utevistelser.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer vid vatten med hjälpredskap.

I årskurs 7–9

Rörelse• Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och

rörelser till musik.

• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

• Traditionella och moderna danser samt rörelse och träningsprogram till musik.

• Olika simsätt i mag och ryggläge.

Hälsa och livsstil• Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktiviteter och träningsformer.

• Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.

• Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.

• Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

• Första hjälpen och hjärt och lungräddning.

• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Friluftsliv och utevistelse• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för

positionering.

• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Kunskapskrav


Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till akti viteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.




Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till akti viteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med relativt god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.




Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven sina rörelser väl till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med god anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.


Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse och träningsprogram till musik anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.


IDH

IDROTT OCH HÄLSA

Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge enkla beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.




Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser relativt väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser relativt väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att sam tala om egna upplevelser och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med relativt god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan på ett relativt väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge utvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.




IDH

IDROTT OCH HÄLSA


Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser väl till aktiviteten och sammanhanget. I danser och rörelse och träningsprogram till musik anpassar eleven sina rörelser väl till takt, rytm och sammanhang. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med god anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler. Dessutom kan eleven med god säkerhet orientera sig i okända miljöer och använder då kartor och andra hjälpmedel.

Eleven kan på ett väl fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge välutvecklade beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med alternativa hjälpredskap under olika årstider.


IDROTT OCH HÄLSA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

delta

i le

kar,

spel

oc

h id

rott

er s

om in

nefa

ttar

sam

m

ansa

tta

mot

oris

ka g

rund

form

er

i olik

a m

iljöe

r oc

h va

rier

ar o

ch

anpa

ssar

sin

a rö

rels

er v

äl ti

ll ak

ti

vite

ten.

I r

örel

ser

till

mus

ik o

ch i

dans

er a

npas

sar

elev

en s

ina

röre

lse

r vä

l till

takt

och

ryt

m. E

leve

n ka

n äv

en s

imm

a 20

0 m

eter

var

av

50 m

eter

i ry

gglä

ge. E

leve

n ka

n sa

mta

la o

m e

gna

uppl

evel

ser

av

fysi

ska

akti

vite

ter

och

för

då v

äl

utve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

krin

g hu

r ak

tivi

te

tern

a ka

n på

verk

a hä

lsan

och

den

fy

sisk

a fö

rmåg

an.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra o

lika

akti

vite

ter

i nat

ur o

ch u

tem

iljö

med

god

anp

assn

ing

till

olik

a fö

rhål

land

en o

ch ti

ll al

lem

ansr

ät

tens

reg

ler.

Des

suto

m k

an e

leve

n m

ed g

od s

äker

het o

rien

tera

sig

i b

ekan

ta m

iljöe

r m

ed h

jälp

av

kart

or.

Ele

ven

kan

ge v

älut

veck

lade

be

skri

vnin

gar

av h

ur m

an fö

reby

gge

r sk

ador

som

är

förk

nipp

ade

Ele

ven

kan

delta

i le

kar,

spel

oc

h id

rott

er s

om in

nefa

ttar

sam

m

ansa

tta

mot

oris

ka g

rund

form

er

i olik

a m

iljöe

r oc

h va

rier

ar o

ch

anpa

ssar

sin

a rö

rels

er t

ill v

iss

del

till

akti

vite

ten.

I r

örel

ser

till

mu

sik

och

i dan

ser

anpa

ssar

ele

ven

till

viss

del

sin

a rö

rels

er ti

ll ta

kt o

ch r

ytm

. Ele

ven

kan

även

si

mm

a 20

0 m

eter

var

av 5

0 m

eter

i r

yggl

äge.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

egn

a up

plev

else

r av

fysi

ska

akti

vite

ter

och

för

då e

nkla

och

ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

krin

g hu

r ak

tivi

tete

rna

kan

påve

rka

häls

an o

ch d

en fy

sisk

a fö

rmåg

an.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra o

lika

akti

vite

ter

i nat

ur o

ch u

tem

iljö

med

vis

s an

pass

ning

till

olik

a fö

rhål

land

en o

ch ti

ll al

lem

ansr

ät

tens

reg

ler.

Des

suto

m k

an e

leve

n m

ed v

iss

säke

rhet

ori

ente

ra s

ig

i bek

anta

milj

öer

med

hjä

lp a

v ka

rtor

.

Ele

ven

kan

ge e

nkla

bes

kriv

ning

ar

av

hur

man

före

bygg

er s

kado

r so

m ä

r fö

rkni

ppad

e m

ed le

kar,

Ele

ven

kan

delta

i le

kar,

spel

oc

h id

rott

er s

om in

nefa

ttar

sam

m

ansa

tta

mot

oris

ka g

rund

form

er

i olik

a m

iljöe

r oc

h va

rier

ar o

ch

anpa

ssar

sin

a rö

rels

er r

elat

ivt

väl t

ill a

kti v

itet

en. I

rör

else

r ti

ll m

usik

och

i da

nser

anp

assa

r el

even

sin

a rö

rels

er r

elat

ivt

väl t

ill

takt

och

ryt

m. E

leve

n ka

n äv

en

sim

ma

200

met

er v

arav

50

met

er

i ryg

gläg

e. E

leve

n ka

n sa

mta

la

om e

gna

uppl

evel

ser

av fy

sisk

a ak

tivi

tete

r oc

h fö

r då

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

re

sone

man

g kr

ing

hur

akti

vite

te

rna

kan

påve

rka

häls

an o

ch d

en

fysi

ska

förm

ågan

.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra o

lika

akti

vi

tete

r i n

atur

och

ute

milj

ö m

ed

rela

tivt

god

anp

assn

ing

till

olik

a fö

rhål

land

en o

ch ti

ll al

lem

ansr

ät

tens

reg

ler.

Des

suto

m k

an e

leve

n m

ed r

elat

ivt

god

säke

rhet

ori

en

tera

sig

i be

kant

a m

iljöe

r m

ed

hjäl

p av

kar

tor.

Ele

ven

kan

ge u

tvec

klad

e be

sk

rivn

inga

r av

hur

man

före

byg

ger

skad

or s

om ä

r fö

rkni

ppad

e

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

IDH


IDROTT OCH HÄLSA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

spel

och

idro

tter

. Des

suto

m k

an

elev

en h

ante

ra n

ödsi

tuat

ione

r vi

d va

tten

med

hjä

lpre

dska

p un

der

olik

a år

stid

er.

med

leka

r, sp

el o

ch id

rott

er.

Des

suto

m k

an e

leve

n ha

nter

a nö

dsit

uati

oner

vid

vat

ten

med

hj

älpr

edsk

ap u

nder

olik

a år

stid

er.

med

leka

r, sp

el o

ch id

rott

er.

Des

suto

m k

an e

leve

n ha

nter

a nö

dsit

uati

oner

vid

vat

ten

med

hj

älpr

edsk

ap u

nder

olik

a år

stid

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

IDH


IDROTT OCH HÄLSA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

delta

i le

kar,

spel

och

id

rott

er s

om in

nefa

ttar

kom

plex

a rö

rels

er i

olik

a m

iljöe

r oc

h va

ri

erar

och

anp

assa

r si

na r

örel

ser

till

viss

del

till

akti

vite

ten

och

sam

man

hang

et. I

dan

ser

och

röre

lse

och

trän

ings

prog

ram

till

mus

ik a

npas

sar

elev

en t

ill v

iss

del

sina

rör

else

r ti

ll ta

kt, r

ytm

och

sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n äv

en

sim

ma

200

met

er v

arav

50

met

er

i ryg

gläg

e.

Ele

ven

kan

på e

tt i

huvu

dsak

fu

nger

ande

sät

t sät

ta u

pp m

ål fö

r oc

h pl

aner

a tr

änin

g oc

h an

dra

fy

sisk

a ak

tivi

tete

r. E

leve

n ka

n äv

en

utvä

rder

a ak

tivi

tete

rna

geno

m

att s

amta

la o

m e

gna

uppl

evel

ser

och

föra

enk

la o

ch t

ill v

iss

del

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

hur

akti

vite

tern

a ti

llsam

man

s m

ed k

ost o

ch a

ndra

fakt

orer

kan

på

verk

a hä

lsan

och

den

fysi

ska

förm

ågan

.

Ele

ven

plan

erar

och

gen

omfö

r fr

iluft

sakt

ivit

eter

med

vis

s an

pa

ssni

ng ti

ll ol

ika

förh

ålla

nden

, m

iljöe

r oc

h re

gler

. Des

suto

m k

an

Ele

ven

kan

delta

i le

kar,

spel

och

id

rott

er s

om in

nefa

ttar

kom

plex

a rö

rels

er i

olik

a m

iljöe

r oc

h va

rie

rar

och

anpa

ssar

sin

a rö

rels

er

rela

tivt

väl

till

akti

vite

ten

och

sam

man

hang

et. I

dan

ser

och

röre

lse

och

trän

ings

prog

ram

till

mus

ik a

npas

sar

elev

en s

ina

röre

lse

r re

lati

vt v

äl ti

ll ta

kt, r

ytm

och

sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n äv

en

sim

ma

200

met

er v

arav

50

met

er

i ryg

gläg

e.

Ele

ven

kan

på e

tt r

elat

ivt

väl

fung

eran

de s

ätt s

ätta

upp

mål

för

och

plan

era

trän

ing

och

andr

a fy

si

ska

akti

vite

ter.

Ele

ven

kan

även

ut

värd

era

akti

vite

tern

a ge

nom

at

t sam

tala

om

egn

a up

plev

else

r oc

h fö

ra u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

hu

r ak

tivi

tete

rna

tills

amm

ans

med

kos

t och

and

ra fa

ktor

er k

an

påve

rka

häls

an o

ch d

en fy

sisk

a fö

rmåg

an.

Ele

ven

plan

erar

och

gen

omfö

r fr

iluft

sakt

ivit

eter

med

rel

ativ

t go

d an

pass

ning

till

olik

a fö

rhå

lland

en, m

iljöe

r oc

h re

gler

.

Ele

ven

kan

delta

i le

kar,

spel

och

id

rott

er s

om in

nefa

ttar

kom

plex

a rö

rels

er i

olik

a m

iljöe

r oc

h va

rie

rar

och

anpa

ssar

sin

a rö

rels

er v

äl

till

akti

vite

ten

och

sam

man

hang

et

. I d

anse

r oc

h rö

rels

e o

ch tr

äni

ngsp

rogr

am ti

ll m

usik

anp

assa

r el

even

sin

a rö

rels

er v

äl ti

ll ta

kt,

rytm

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

även

sim

ma

200

met

er v

arav

50

met

er i

rygg

läge

.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt s

ätta

upp

mål

för

och

plan

era

trän

ing

och

andr

a fy

sisk

a ak

tivi

te

ter.

Ele

ven

kan

även

utv

ärde

ra

akti

vite

tern

a ge

nom

att

sam

tala

om

egn

a up

plev

else

r oc

h fö

ra v

äl

utve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om h

ur a

ktiv

itet

erna

ti

llsam

man

s m

ed k

ost o

ch a

ndra

fa

ktor

er k

an p

åver

ka h

älsa

n oc

h de

n fy

sisk

a fö

rmåg

an.

Ele

ven

plan

erar

och

gen

omfö

r fr

iluft

sakt

ivit

eter

med

god

an

pass

ning

till

olik

a fö

r hål

land

en,

milj

öer

och

regl

er. D

essu

tom

kan

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

IDH


IDROTT OCH HÄLSA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

elev

en m

ed v

iss

säke

rhet

ori

en

tera

sig

i ok

ända

milj

öer

och

anvä

nder

då

kart

or o

ch a

ndra

hj

älpm

edel

.

Ele

ven

kan

på e

tt i

huvu

dsak

fu

nger

ande

sät

t för

ebyg

ga s

kado

r ge

nom

att

föru

tse

och

ge e

nkla

be

skri

vnin

gar

av r

iske

r so

m ä

r fö

rkni

ppad

e m

ed o

lika

fysi

ska

akti

vite

ter.

Des

suto

m k

an e

leve

n ha

nter

a nö

dsit

uati

oner

vid

vat

te

n m

ed a

ltern

ativ

a hj

älpr

edsk

ap

unde

r ol

ika

årst

ider

.

Des

suto

m k

an e

leve

n m

ed r

ela

tivt

god

säk

erhe

t ori

ente

ra s

ig i

okän

da m

iljöe

r oc

h an

vänd

er d

å ka

rtor

och

and

ra h

jälp

med

el.

Ele

ven

kan

på e

tt r

elat

ivt

väl

fung

eran

de s

ätt f

öreb

ygga

ska

dor

geno

m a

tt fö

ruts

e oc

h ge

utv

eck

lade

bes

kriv

ning

ar a

v ri

sker

som

är

förk

nipp

ade

med

olik

a fy

sisk

a ak

tivi

tete

r. D

essu

tom

kan

ele

ven

hant

era

nöds

itua

tion

er v

id v

at

ten

med

alte

rnat

iva

hjäl

pred

skap

un

der

olik

a år

stid

er.

elev

en m

ed g

od s

äker

het o

rien

te

ra s

ig i

okän

da m

iljöe

r oc

h an

vänd

er d

å ka

rtor

och

and

ra

hjäl

pmed

el.

Ele

ven

kan

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt fö

reby

gga

skad

or g

enom

at

t för

utse

och

ge

välu

tvec

klad

e be

skri

vnin

gar

av r

iske

r so

m ä

r fö

rkni

ppad

e m

ed o

lika

fysi

ska

akti

vite

ter.

Des

suto

m k

an e

leve

n ha

nter

a nö

dsit

uati

oner

vid

vat

te

n m

ed a

ltern

ativ

a hj

älpr

edsk

ap

unde

r ol

ika

årst

ider

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

IDH


MATEMATIK

MA

3.5 MATEMATIKMatematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

SyfteUndervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.


MATEMATIK

MA

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,

• föra och följa matematiska resonemang, och

• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Taluppfattning och tals användning• Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan

användas för att ange antal och ordning.

• Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien.

• Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

• Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

• De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

• Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar.

Algebra• Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

• Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

Geometri• Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhör

ningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

• Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning.


MA

MATEMATIK

• Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet.

• Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras.

• Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter.

Sannolikhet och statistik• Slumpmässiga händelser i experiment och spel.

• Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar.

Samband och förändringar• Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Problemlösning• Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer.

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer.

I årskurs 4–6

Taluppfattning och tals användning• Rationella tal och deras egenskaper.

• Positionssystemet för tal i decimalform. Det binära talsystemet och talsystem som använts i några kulturer genom historien, till exempel den babyloniska.

• Tal i bråk och decimalform och deras användning i vardagliga situationer.

• Tal i procentform och deras samband med tal i bråk och decimalform.

• Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer.

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.

Algebra• Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att

beteckna ett obekant tal med en symbol.

• Enkla algebraiska uttryck och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

• Metoder för enkel ekvationslösning.

• Hur mönster i talföljder och geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.


MA

MATEMATIK

Geometri• Grundläggande geometriska objekt däribland polygoner, cirklar, klot, koner,

cylindrar, pyramider och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt.

• Konstruktion av geometriska objekt. Skala och dess användning i vardagliga situationer.

• Symmetri i vardagen, i konsten och i naturen samt hur symmetri kan konstrueras.

• Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska figurer kan bestämmas och uppskattas.

• Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder.

Sannolikhet och statistik• Sannolikhet, chans och risk grundat på observationer, experiment eller statistiskt

material från vardagliga situationer. Jämförelser av sannolikheten vid olika slumpmässiga försök.

• Enkel kombinatorik i konkreta situationer.

• Tabeller och diagram för att beskriva resultat från undersökningar. Tolkning av data i tabeller och diagram.

• Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar.

Samband och förändring• Proportionalitet och procent samt deras samband.

• Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla undersökningar.

• Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar.

Problemlösning• Strategier för matematisk problemlösning i vardagliga situationer.

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer.

I årskurs 7–9

Taluppfattning och tals användning• Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska

situationer.

• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang.

• Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.


MA

MATEMATIK

• Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.

• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden.

Algebra• Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler

och ekvationer.

• Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven.

• Metoder för ekvationslösning.

Geometri• Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos

dessa objekt.

• Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av två och tredimensionella objekt.

• Likformighet och symmetri i planet.

• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta.

• Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet.

Sannolikhet och statistik• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga

situationer.

• Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem.

• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.

• Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material.

Samband och förändring• Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med

procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden.

• Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.


MA

MATEMATIK

Problemlösning• Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnes områden

samt värdering av valda strategier och metoder.

• Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.

Kunskapskrav

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0–200. Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang


MA

MATEMATIK

om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.


Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.




Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.


MA

MATEMATIK

Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.




Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till sammanhanget. I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.


MA

MATEMATIK


Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tilllämpas i sammanhanget. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredsställande resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.




Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt till vägagångssätt.

Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.


MA

MATEMATIK

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.




Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge förslag på alternativa tillvägagångssätt.

Eleven har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i nya sammanhang på ett väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra välutvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.

Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med mycket gott resultat.

Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt och effektivt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med god anpassning till syfte och sammanhang. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt och fördjupar eller breddar dem.


MATEMATIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

lösa

enk

la p

robl

em

i ele

vnär

a si

tuat

ione

r på

ett

vä

l fun

gera

nde

sätt

gen

om a

tt

välja

och

anv

ända

str

ateg

ier

och

met

oder

med

god

anp

assn

ing

till

prob

lem

ets

kara

ktär

. Ele

ven

besk

rive

r ti

llväg

agån

gssä

tt p

å et

t vä

l fun

gera

nde

sätt

och

för

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om r

esul

tate

ns r

im

lighe

t i fö

rhål

land

e ti

ll pr

oble

m

situ

atio

nen

sam

t kan

ge

förs

lag

på a

ltern

ativ

a ti

llväg

agån

gssä

tt.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

sk

aper

om

mat

emat

iska

beg

repp

oc

h vi

sar

det g

enom

att

anv

ända

de

m i

nya

sam

man

hang

på

ett

väl f

unge

rand

e sä

tt. E

leve

n ka

n äv

en b

eskr

iva

olik

a be

grep

p m

ed

hjäl

p av

mat

emat

iska

utt

ryck

sfor

m

er p

å et

t väl

fung

eran

de s

ätt.

I be

skri

vnin

garn

a ka

n el

even

väx

la

mel

lan

olik

a ut

tryc

ksfo

rmer

sam

t fö

ra v

älut

veck

lade

res

onem

ang

krin

g hu

r be

grep

pen

rela

tera

r ti

ll va

rand

ra.

Ele

ven

kan

lösa

enk

la p

robl

em

i ele

vnär

a si

tuat

ione

r på

ett

i hu

vuds

ak fu

nger

ande

sät

t gen

om

att v

älja

och

anv

ända

str

ateg

ier

och

met

oder

med

vis

s an

pass

ni

ng ti

ll pr

oble

met

s ka

rakt

är.

Ele

ven

besk

rive

r ti

llväg

agån

gssä

tt

på e

tt i

huvu

dsak

fung

eran

de

sätt

och

för

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss d

el

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om r

esu

ltate

ns r

imlig

het i

förh

ålla

nde

till

prob

lem

situ

atio

nen

sam

t kan

bi

dra

till

att g

e nå

got

förs

lag

på

alte

rnat

ivt t

illvä

gagå

ngss

ätt.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nsk

aper

om

mat

emat

iska

beg

repp

oc

h vi

sar

det g

enom

att

anv

ända

de

m i

välk

ända

sam

man

hang

på

ett i

huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n ka

n äv

en b

eskr

iva

olik

a be

grep

p m

ed h

jälp

av

mat

em

atis

ka u

ttry

cksf

orm

er p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt.

I be

skri

vnin

garn

a ka

n el

even

väx

la

mel

lan

olik

a ut

tryc

ksfo

rmer

sam

t fö

ra e

nkla

res

onem

ang

krin

g hu

r be

grep

pen

rela

tera

r ti

ll va

rand

ra.

Ele

ven

kan

lösa

enk

la p

robl

em i

elev

nära

sit

uati

oner

på

ett r

ela

tivt

väl

fung

eran

de s

ätt g

enom

at

t väl

ja o

ch a

nvän

da s

trat

egie

r oc

h m

etod

er m

ed fö

rhål

land

evis

go

d an

pass

ning

till

prob

lem

ets

kara

ktär

. Ele

ven

besk

rive

r ti

llvä

gagå

ngss

ätt p

å et

t rel

ativ

t vä

l fu

nger

ande

sät

t och

för

utve

ck

lade

och

rel

ativ

t vä

l und

erby

ggda

re

sone

man

g om

res

ulta

tens

ri

mlig

het i

förh

ålla

nde

till

pro

blem

situ

atio

nen

sam

t kan

ge

någo

t fö

rsla

g på

alte

rnat

ivt t

ill

väga

gång

ssät

t.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

mat

emat

iska

beg

repp

och

vis

ar

det g

enom

att

anv

ända

dem

i be

kant

a sa

mm

anha

ng p

å et

t re

lati

vt v

äl fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n ka

n äv

en b

eskr

iva

olik

a be

grep

p m

ed h

jälp

av

mat

emat

iska

ut

tryc

ksfo

rmer

på

ett r

elat

ivt

väl

fung

eran

de s

ätt.

I be

skri

vnin

gar

na k

an e

leve

n vä

xla

mel

lan

olik

a ut

tryc

ksfo

rmer

sam

t för

a ut

veck

lade

res

onem

ang

krin

g hu

r be

grep

pen

rela

tera

r ti

ll va

rand

ra.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

MA


MATEMATIK

Ele

ven

kan

välja

och

anv

ända

i hu

vuds

ak fu

nger

ande

mat

ema

tisk

a m

etod

er m

ed v

iss

anpa

ss

ning

till

sam

man

hang

et fö

r at

t gör

a en

kla

berä

knin

gar

och

lösa

enk

la r

utin

uppg

ifter

inom

ar

itm

etik

, alg

ebra

, geo

met

ri,

sann

olik

het,

stat

isti

k sa

mt

sam

band

och

förä

ndri

ng m

ed

tillf

reds

tälla

nde

resu

ltat.

Ele

ven

kan

redo

göra

för

och

sam

tala

om

tillv

ägag

ångs

sätt

på

ett i

huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t oc

h an

vänd

er d

å bi

lder

, sym

bo

ler,

tabe

ller,

graf

er o

ch a

ndra

m

atem

atis

ka u

ttry

cksf

orm

er

med

vis

s an

pass

ning

till

sam

m

anha

nget

. I r

edov

isni

ngar

och

sa

mta

l kan

ele

ven

föra

och

följa

m

atem

atis

ka r

eson

eman

g ge

nom

at

t stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

och

be

möt

a m

atem

atis

ka a

rgum

ent

på e

tt s

ätt s

om t

ill v

iss

del f

ör

reso

nem

ange

n fr

amåt

.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

välja

och

anv

ända

än

dam

ålse

nlig

a m

atem

atis

ka m

eto

der

med

rel

ativ

t go

d an

pass

ning

ti

ll sa

mm

anha

nget

för

att g

öra

enkl

a be

räkn

inga

r oc

h lö

sa e

nkla

ru

tinu

ppgi

fter

inom

ari

tmet

ik,

alge

bra,

geo

met

ri, s

anno

likhe

t, st

atis

tik

sam

t sam

band

och

för

ändr

ing

med

got

t re

sulta

t.

Ele

ven

kan

redo

göra

för

och

sam

tala

om

tillv

ägag

ångs

sätt

på

ett ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt o

ch a

nvä

nder

då

bild

er, s

ymbo

ler,

tabe

lle

r, gr

afer

och

and

ra m

atem

atis

ka

uttr

ycks

form

er m

ed fö

rhål

lan

devi

s go

d an

pass

ning

till

sam

m

anha

nget

. I r

edov

isni

ngar

och

sa

mta

l kan

ele

ven

föra

och

följa

m

atem

atis

ka r

eson

eman

g ge

nom

at

t stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

och

be

möt

a m

atem

atis

ka a

rgum

ent

på e

tt s

ätt s

om fö

r re

sone

man

gen

fram

åt.

Ele

ven

kan

välja

och

anv

ända

än

dam

ålse

nlig

a oc

h ef

fekt

iva

mat

emat

iska

met

oder

med

god

an

pass

ning

till

sam

man

hang

et

för

att g

öra

enkl

a be

räkn

inga

r oc

h lö

sa e

nkla

rut

inup

pgift

er

inom

ari

tmet

ik, a

lgeb

ra, g

eom

etr

i, sa

nnol

ikhe

t, st

atis

tik

sam

t sa

mba

nd o

ch fö

ränd

ring

med

m

ycke

t go

tt r

esul

tat.

Ele

ven

kan

redo

göra

för

och

sam

tala

om

tillv

ägag

ångs

sätt

på

ett ä

ndam

ålse

nlig

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

och

anv

ände

r då

bild

er, s

ym

bole

r, ta

belle

r, gr

afer

och

and

ra

mat

emat

iska

utt

ryck

sfor

mer

m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sa

m

man

hang

et. I

red

ovis

ning

ar o

ch

sam

tal k

an e

leve

n fö

ra o

ch fö

lja

mat

emat

iska

res

onem

ang

geno

m

att s

tälla

fråg

or o

ch fr

amfö

ra o

ch

bem

öta

mat

emat

iska

arg

umen

t på

ett

sät

t som

för

reso

nem

ange

n fr

amåt

och

förd

jupa

r el

ler

bred

da

r de

m.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

MA


MATEMATIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

lösa

olik

a pr

oble

m

i bek

anta

sit

uati

oner

på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt g

enom

att

väl

ja

och

anvä

nda

stra

tegi

er o

ch m

eto

der

med

god

anp

assn

ing

till

pro

blem

ets

kara

ktär

sam

t for

mul

era

enkl

a m

atem

atis

ka m

odel

ler

som

ka

n ti

lläm

pas

i sam

man

hang

et.

Ele

ven

för

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

ti

llväg

agån

gssä

tt o

ch o

m r

esul

ta

tens

rim

lighe

t i fö

rhål

land

e ti

ll pr

oble

msi

tuat

ione

n sa

mt k

an g

e fö

rsla

g på

alte

rnat

iva

tillv

äga

gång

ssät

t.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

sk

aper

om

mat

emat

iska

beg

repp

oc

h vi

sar

det g

enom

att

anv

ända

de

m i

nya

sam

man

hang

på

ett

väl f

unge

rand

e sä

tt. E

leve

n ka

n äv

en b

eskr

iva

olik

a be

grep

p m

ed

hjäl

p av

mat

emat

iska

utt

ryck

sfor

m

er p

å et

t väl

fung

eran

de s

ätt.

I be

skri

vnin

garn

a ka

n el

even

väx

la

mel

lan

olik

a ut

tryc

ksfo

rmer

sam

t fö

ra v

älut

veck

lade

res

onem

ang

Ele

ven

kan

lösa

olik

a pr

oble

m i

beka

nta

situ

atio

ner

på e

tt r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e sä

tt g

enom

att

vä

lja o

ch a

nvän

da s

trat

egie

r oc

h m

etod

er m

ed fö

rhål

land

evis

go

d an

pass

ning

till

prob

lem

ets

kara

ktär

sam

t for

mul

era

enkl

a m

atem

atis

ka m

odel

ler

som

eft

er

någo

n be

arbe

tnin

g ka

n ti

lllä

mpa

s i s

amm

anha

nget

. Ele

ven

för

utve

ckla

de o

ch r

elat

ivt

väl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

tillv

ägag

ångs

sätt

och

om

res

ul

tate

ns r

imlig

het i

förh

ålla

nde

till

prob

lem

situ

atio

nen

sam

t kan

ge

någ

ot fö

rsla

g på

alte

rnat

ivt

tillv

ägag

ångs

sätt

.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

mat

emat

iska

beg

repp

och

vis

ar

det g

enom

att

anv

ända

dem

i be

kant

a sa

mm

anha

ng p

å et

t re

lati

vt v

äl fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n ka

n äv

en b

eskr

iva

olik

a be

grep

p m

ed h

jälp

av

mat

emat

iska

ut

tryc

ksfo

rmer

på

ett r

elat

ivt

väl

fung

eran

de s

ätt.

I be

skri

vnin

gar

na k

an e

leve

n vä

xla

mel

lan

olik

a ut

tryc

ksfo

rmer

sam

t för

a

Ele

ven

kan

lösa

olik

a pr

oble

m i

beka

nta

situ

atio

ner

på e

tt i

hu

vuds

ak fu

nger

ande

sät

t gen

om

att v

älja

och

anv

ända

str

ateg

ier

och

met

oder

med

vis

s an

pass

ni

ng ti

ll pr

oble

met

s ka

rakt

är

sam

t bid

ra t

ill a

tt fo

rmul

era

enkl

a m

atem

atis

ka m

odel

ler

som

ka

n ti

lläm

pas

i sam

man

hang

et.

Ele

ven

för

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss d

el

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om v

al

av ti

llväg

agån

gssä

tt o

ch o

m r

esu

ltate

ns r

imlig

het i

förh

ålla

nde

till

prob

lem

situ

atio

nen

sam

t kan

bi

dra

till

att g

e nå

got

förs

lag

på

alte

rnat

ivt t

illvä

gagå

ngss

ätt.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nsk

aper

om

mat

emat

iska

beg

repp

oc

h vi

sar

det g

enom

att

anv

ända

de

m i

välk

ända

sam

man

hang

på

ett i

huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n ka

n äv

en b

eskr

iva

olik

a be

grep

p m

ed h

jälp

av

mat

em

atis

ka u

ttry

cksf

orm

er p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt.

I be

skri

vnin

garn

a ka

n el

even

väx

la

mel

lan

olik

a ut

tryc

ksfo

rmer

sam

t

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

MA


MATEMATIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

föra

enk

la r

eson

eman

g kr

ing

hur

begr

eppe

n re

late

rar

till

vara

ndra

.

Ele

ven

kan

välja

och

anv

ända

i h

uvud

sak

fung

eran

de m

ate

mat

iska

met

oder

med

vis

s an

pass

ning

till

sam

man

hang

et

för

att g

öra

berä

knin

gar

och

lösa

ru

tinu

ppgi

fter

inom

ari

tmet

ik,

alge

bra,

geo

met

ri, s

anno

likhe

t, st

atis

tik

sam

t sam

band

och

för

ändr

ing

med

till

fred

sstä

lland

e re

sulta

t.

Ele

ven

kan

redo

göra

för

och

sam

tala

om

tillv

ägag

ångs

sätt

på

ett

i hu

vuds

ak fu

nger

ande

sä

tt o

ch a

nvän

der

då s

ymbo

ler,

alge

brai

ska

uttr

yck,

form

ler,

graf

er, f

unkt

ione

r oc

h an

dra

mat

emat

iska

utt

ryck

sfor

mer

med

vi

ss a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

sam

man

hang

. I r

edov

isni

ngar

oc

h di

skus

sion

er fö

r oc

h fö

ljer

elev

en m

atem

atis

ka r

eson

eman

g ge

nom

att

fram

föra

och

bem

öta

mat

emat

iska

arg

umen

t på

ett

sätt

som

till

vis

s de

l för

res

one

man

gen

fram

åt.

utve

ckla

de r

eson

eman

g kr

ing

hur

begr

eppe

n re

late

rar

till

vara

ndra

.

Ele

ven

kan

välja

och

anv

ända

än

dam

ålse

nlig

a m

atem

atis

ka

met

oder

med

rel

ativ

t go

d an

pa

ssni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

för

att g

öra

berä

knin

gar

och

lösa

ru

tinu

ppgi

fter

inom

ari

tmet

ik,

alge

bra,

geo

met

ri, s

anno

likhe

t, st

atis

tik

sam

t sam

band

och

för

ändr

ing

med

got

t re

sulta

t.

Ele

ven

kan

redo

göra

för

och

sam

tala

om

tillv

ägag

ångs

sätt

på

ett ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt o

ch a

nvä

nder

då

sym

bole

r, al

gebr

aisk

a ut

tryc

k, fo

rmle

r, gr

afer

, fun

kti

oner

och

and

ra m

atem

atis

ka

uttr

ycks

form

er m

ed fö

rhål

land

evi

s go

d an

pass

ning

till

syft

e oc

h sa

mm

anha

ng. I

red

ovis

ning

ar

och

disk

ussi

oner

för

och

följe

r el

even

mat

emat

iska

res

onem

ang

geno

m a

tt fr

amfö

ra o

ch b

emöt

a m

atem

atis

ka a

rgum

ent p

å et

t sät

t so

m fö

r re

sone

man

gen

fram

åt.

krin

g hu

r be

grep

pen

rela

tera

r ti

ll va

rand

ra.

Ele

ven

kan

välja

och

anv

ända

än

dam

ålse

nlig

a oc

h ef

fekt

iva

mat

emat

iska

met

oder

med

god

an

pass

ning

till

sam

man

hang

et

för

att g

öra

berä

knin

gar

och

lösa

ru

tinu

ppgi

fter

inom

ari

tmet

ik,

alge

bra,

geo

met

ri, s

anno

lik

het,

stat

isti

k sa

mt s

amba

nd o

ch

förä

ndri

ng m

ed m

ycke

t go

tt

resu

ltat.

Ele

ven

kan

redo

göra

för

och

sam

tala

om

tillv

ägag

ångs

sätt

på

ett ä

ndam

ålse

nlig

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

och

anv

ände

r då

sym

bole

r, al

gebr

aisk

a ut

tryc

k, fo

rmle

r, gr

afer

, fun

ktio

ner

och

andr

a m

atem

atis

ka u

ttry

cksf

orm

er m

ed

god

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte

och

sam

man

hang

. I r

edov

isni

ngar

oc

h di

skus

sion

er fö

r oc

h fö

ljer

elev

en m

atem

atis

ka r

eson

eman

g ge

nom

att

fram

föra

och

bem

öta

mat

emat

iska

arg

umen

t på

ett s

ätt

som

för

reso

nem

ange

n fr

amåt

oc

h fö

rdju

par

elle

r br

edda

r de

m.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

MA


MODERNA SPRÅK

MSPR

3.6 MODERNA SPRÅKSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ökar också individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie och arbetsliv.

SyfteUndervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och kunskaper om områden och sammanhang där språket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talat och skrivet språk, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där språket används.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.

Genom undervisningen i ämnet moderna språk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• förstå och tolka innehållet i talat språk och olika slags texter,


• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och

• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där språket används.


MODERNA SPRÅK

MSPR

Centralt innehåll

I årskurs 4–9, inom ramen för elevens val


• Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.

• Åsikter och känslor.

• Vardagsliv och levnadssätt i olika sammanhang och områden där språket används.

Lyssna och läsa – reception• Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande, till exempel från

olika medier.

• Olika former av samtal och dialoger.

• Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger.

• Muntlig och skriftlig information, till exempel på skyltar och i reklam.

• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse.

• Olika sätt att orientera sig i texter och talat språk från Internet och andra medier.

• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.


Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i tal och

skrift.

• Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor, omformuleringar och gester.

• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation samt ord, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck.


MSPR

MODERNA SPRÅK

I årskurs 4–9, inom ramen för språkval


• Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, aktiviteter och händelser.


• Vardagsliv, levnadssätt och sociala relationer i olika sammanhang och områden där språket används.

Lyssna och läsa – reception• Tydligt talat språk och texter som är instruerande och beskrivande från olika medier.

• Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

• Berättelser och annan fiktion även i talad eller dramatiserad form samt sånger och dikter.

• Muntlig och skriftlig information, till exempel reklam, tidtabeller och notiser.

• Strategier för att uppfatta betydelsebärande ord och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning till framställningens form och innehåll.

• Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.

• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, stavning och interpunktion i det språk som eleverna möter.


• Hur olika formuleringar används för att inleda och avsluta olika typer av fram ställningar och samtal.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar i

sammanhängande tal och skrift.



• Språkliga företeelser för att förtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta språkliga uttryck samt grammatiska strukturer.


MSPR

MODERNA SPRÅK

Kunskapskrav

Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven kan förstå vanliga ord och enkla fraser i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med enstaka ord och fraser. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och väl bekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och relativt tydligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och


MSPR

MODERNA SPRÅK

begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i långsamt tempo samt i korta, enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Inom ramen för språkval Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.


MSPR

MODERNA SPRÅK

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.





Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt även genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.





MSPR

MODERNA SPRÅK


Eleven kan förstå helheten och uppfatta väsentliga detaljer i tydligt talat, enkelt språk i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för lyssnande och läsning. Eleven kan välja bland texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang och områden där språket används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.


MODERNA SPRÅK

Inom

ram

en fö

r el

even

s va

l – K

unsk

apsk

rav

i slu

tet

av å

rsku

rs 9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förs

tå v

anlig

a or

d oc

h en

kla

fras

er i

tydl

igt t

alat

, enk

elt

språ

k i l

ångs

amt t

empo

sam

t i

kort

a, e

nkla

text

er o

m v

arda

glig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt i

myc

ket

enke

l for

m r

edog

öra

för

inne

hålle

t sam

t gen

om a

tt m

ed

godt

agba

rt r

esul

tat a

gera

uti

fr

ån b

udsk

ap o

ch in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et

tala

de s

pråk

et o

ch te

xter

na k

an

elev

en v

älja

och

anv

ända

sig

av

någo

n st

rate

gi fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

text

er

och

tala

t spr

åk a

v en

kel k

arak

tär

och

från

olik

a m

edie

r sa

mt m

ed

viss

rel

evan

s an

vänd

a de

t val

da

mat

eria

let i

sin

ege

n pr

oduk

tion

oc

h in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt o

ch

begr

iplig

t m

ed e

nsta

ka o

rd o

ch

fras

er. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

kan

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sa

klig

a in

nehå

llet

och

uppf

atta

vä

sent

liga

deta

ljer

i tyd

ligt t

alat

, en

kelt

språ

k i l

ångs

amt t

empo

sa

mt i

kor

ta, e

nkla

text

er o

m v

ar

dagl

iga

och

välb

ekan

ta ä

mne

n.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om

att i

enk

el fo

rm r

edog

öra

för

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t gen

om

att m

ed g

ott

resu

ltat a

gera

uti

fr

ån b

udsk

ap o

ch in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et

tala

de s

pråk

et o

ch te

xter

na k

an

elev

en i

viss

uts

träc

knin

g vä

lja

och

anvä

nda

sig

av s

trat

egie

r fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

bla

nd te

xter

och

tala

t sp

råk

av e

nkel

kar

aktä

r oc

h fr

ån

olik

a m

edie

r sa

mt p

å et

t re

leva

nt

och

effe

ktiv

t sä

tt a

nvän

da d

et

vald

a m

ater

iale

t i s

in e

gen

pro

dukt

ion

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an e

lev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt, r

elat

ivt

tydl

igt

och

till

viss

del

sam

man

hä

ngan

de. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

kan

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sak

liga

inne

hålle

t oc

h up

pfat

ta t

yd

liga

deta

ljer

i tyd

ligt t

alat

, enk

elt

språ

k i l

ångs

amt t

empo

sam

t i

kort

a, e

nkla

text

er o

m v

arda

glig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt

i myc

ket

enke

l for

m r

edog

öra

för

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t ge

nom

att

med

till

fred

sstä

lland

e re

sulta

t age

ra u

tifr

ån b

udsk

ap

och

inst

rukt

ione

r i i

nneh

ålle

t. Fö

r at

t und

erlä

tta

sin

förs

tåel

se

av in

nehå

llet i

det

tala

de s

pråk

et

och

text

erna

kan

ele

ven

i vis

s ut

st

räck

ning

väl

ja o

ch a

nvän

da s

ig

av s

trat

egie

r fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

text

er

och

tala

t spr

åk a

v en

kel k

arak

tär

och

från

olik

a m

edie

r sa

mt p

å et

t re

leva

nt s

ätt

anvä

nda

det v

alda

m

ater

iale

t i s

in e

gen

prod

ukti

on

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt o

ch

rela

tivt

tyd

ligt

med

fras

er o

ch

men

inga

r. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

kan

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

MSPR


MODERNA SPRÅK

Inom

ram

en fö

r el

even

s va

l – K

unsk

apsk

rav

i slu

tet

av å

rsku

rs 9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

elev

en b

earb

eta

och

göra

ens

taka

en

kla

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

älln

inga

r. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

begr

iplig

t m

ed e

nsta

ka o

rd o

ch fr

aser

. D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a si

g av

någ

on s

trat

egi

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ätt

rar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

kom

men

tera

r i m

ycke

t en

kel f

orm

någ

ra fö

rete

else

r i

olik

a sa

mm

anha

ng o

ch o

mrå

den

där

språ

ket a

nvän

ds, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

enk

la jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

elev

en b

earb

eta

och

göra

ens

taka

en

kla

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

älln

inga

r. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

begr

iplig

t m

ed o

rd, f

rase

r oc

h m

enin

gar.

Des

suto

m k

an e

leve

n vä

lja o

ch

anvä

nda

sig

av n

ågra

olik

a st

rate

gi

er s

om lö

ser

prob

lem

i oc

h fö

rbät

trar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

kom

men

tera

r i m

ycke

t en

kel f

orm

någ

ra fö

rete

else

r i

olik

a sa

mm

anha

ng o

ch o

mrå

den

där

språ

ket a

nvän

ds, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

enk

la jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

elev

en b

earb

eta

och

göra

enk

la

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

äll

ning

ar. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

in

tera

ktio

n ka

n el

even

utt

ryck

a si

g en

kelt

och

tyd

ligt

med

ord

, fr

aser

och

men

inga

r. D

essu

tom

ka

n el

even

väl

ja o

ch a

nvän

da s

ig

av fl

era

olik

a st

rate

gier

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar in

ter

akti

onen

.

Ele

ven

kom

men

tera

r i e

nkel

fo

rm n

ågra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch o

mrå

den

där

språ

ket a

nvän

ds, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

enk

la jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

MSPR


MODERNA SPRÅK

Inom

ram

en fö

r sp

råkv

al –

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förs

tå d

et m

est

vä

sent

liga

av in

nehå

llet

i tyd

ligt

tala

t, en

kelt

språ

k i l

ugnt

tem

po

sam

t i e

nkla

text

er o

m v

arda

glig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

r stå

else

gen

om a

tt

i enk

el fo

rm r

edog

öra

för

och

kom

men

tera

inne

hålle

t sam

t ge

nom

att

med

god

tagb

art

re

sulta

t age

ra u

tifr

ån b

udsk

ap o

ch

inst

rukt

ione

r i i

nneh

ålle

t. Fö

r at

t und

erlä

tta

sin

förs

tåel

se a

v in

nehå

llet i

det

tala

de s

pråk

et

och

text

erna

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a si

g av

någ

on s

trat

egi

för

lyss

nand

e oc

h lä

snin

g. E

leve

n ka

n vä

lja b

land

text

er o

ch ta

lat

språ

k av

enk

el k

arak

tär

och

från

ol

ika

med

ier

sam

t med

vis

s re

leva

ns a

nvän

da d

et v

alda

mat

eri

alet

i si

n eg

en p

rodu

ktio

n oc

h in

tera

ktio

n.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt o

ch

begr

iplig

t m

ed fr

aser

och

me

ning

ar. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

kan

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sak

liga

inne

hålle

t oc

h up

pfat

ta t

yd

liga

deta

ljer

i tyd

ligt t

alat

, enk

elt

språ

k i l

ugnt

tem

po s

amt i

enk

la

text

er o

m v

arda

glig

a oc

h vä

lbe

kant

a äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt i

enke

l for

m

redo

göra

för

och

kom

men

tera

in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt ä

ven

geno

m a

tt m

ed t

illfr

edss

tälla

nde

resu

ltat a

gera

uti

från

bud

skap

oc

h in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et ta

lade

spr

åket

oc

h te

xter

na k

an e

leve

n i v

iss

ut

strä

ckni

ng v

älja

och

anv

ända

sig

av

str

ateg

ier

för

lyss

nand

e oc

h lä

snin

g. E

leve

n ka

n vä

lja b

land

te

xter

och

tala

t spr

åk a

v en

kel

kara

ktär

och

från

olik

a m

edie

r sa

mt p

å et

t re

leva

nt s

ätt

anvä

nda

det v

alda

mat

eria

let i

sin

ege

n pr

oduk

tion

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an e

lev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt, r

elat

ivt

tydl

igt

och

till

viss

del

sam

man

hä

ngan

de. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

kan

Ele

ven

kan

förs

tå h

elhe

ten

och

uppf

atta

väs

entl

iga

deta

ljer

i ty

dlig

t tal

at, e

nkel

t spr

åk i

lugn

t te

mpo

sam

t i e

nkla

text

er o

m

vard

aglig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

ne

n. E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se

geno

m a

tt ö

vers

iktl

igt

redo

göra

fö

r oc

h ko

mm

ente

ra in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt g

enom

att

m

ed g

ott

resu

ltat a

gera

uti

från

bu

dska

p oc

h in

stru

ktio

ner

i in

nehå

llet.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t i d

et

tala

de s

pråk

et o

ch te

xter

na k

an

elev

en i

viss

uts

träc

knin

g vä

lja

och

anvä

nda

sig

av s

trat

egie

r fö

r ly

ssna

nde

och

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

bla

nd te

xter

och

tala

t sp

råk

av e

nkel

kar

aktä

r oc

h fr

ån

olik

a m

edie

r sa

mt p

å et

t re

leva

nt

och

effe

ktiv

t sä

tt a

nvän

da d

et

vald

a m

ater

iale

t i s

in e

gen

pro

dukt

ion

och

inte

rakt

ion.

I m

untli

ga o

ch s

krift

liga

fram

st

älln

inga

r av

olik

a sl

ag k

an

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt,

rela

tivt

tyd

ligt

och

rela

tivt

sam

m

anhä

ngan

de. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

MSPR


MODERNA SPRÅK

Inom

ram

en fö

r sp

råkv

al –

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

elev

en b

earb

eta

och

göra

en

stak

a en

kla

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

älln

inga

r. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

begr

iplig

t m

ed o

rd, f

rase

r oc

h m

enin

gar.

D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a si

g av

någ

on s

trat

egi

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ätt

rar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

kom

men

tera

r i e

nkel

fo

rm n

ågra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch o

mrå

den

där

språ

ket a

nvän

ds, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

enk

la jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

elev

en b

earb

eta

och

göra

enk

la

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

äll

ning

ar. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

in

tera

ktio

n ka

n el

even

utt

ryck

a si

g en

kelt

och

rel

ativ

t ty

dlig

t m

ed o

rd, f

rase

r oc

h m

enin

gar.

D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a si

g av

någ

ra o

lika

stra

te

gier

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar in

tera

ktio

nen.

Ele

ven

kom

men

tera

r i e

nkel

fo

rm n

ågra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch o

mrå

den

där

språ

ket a

nvän

ds, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

enk

la jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

kan

elev

en b

earb

eta

och

göra

en

kla

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

älln

inga

r. I

mun

tlig

och

skri

ftlig

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

tydl

igt

med

ord

, fra

ser

och

men

inga

r sa

mt

i någ

on m

ån a

npas

sat

till

syft

e, m

otta

gare

och

sit

uati

on.

Des

suto

m k

an e

leve

n vä

lja o

ch

anvä

nda

sig

av fl

era

olik

a st

rate

gi

er s

om lö

ser

prob

lem

i oc

h fö

rbät

trar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

kom

men

tera

r öv

ersi

ktlig

t nå

gra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

an

hang

och

om

råde

n dä

r sp

råke

t an

vänd

s, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

en

kla

jäm

före

lser

med

egn

a er

fa

renh

eter

och

kun

skap

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

MSPR


MODERSMÅL

ML

3.7 MODERSMÅLSpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden.

SyfteUndervisningen i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Undervisningen ska bidra till att eleverna erövrar kunskaper om modersmålets uppbyggnad och blir medvetna om modersmålets betydelse för det egna lärandet i olika skolämnen.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa på modersmålet. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter. De ska även stimuleras till att uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet och bli flerspråkiga. Genom undervisningen ska eleverna därför ges möjligheter att utveckla sina kunskaper om kulturer och samhällen där modersmålet talas. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar ett jämförande förhållningssätt till kulturer och språk.

Genom undervisningen i ämnet modersmål ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att


• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,

• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och

• reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.


MODERSMÅL

ML

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter

textens form och innehåll.

• Strategier för att skriva olika typer av texter om för eleven välbekanta ämnen.

• Läsriktning och skrivteckens form och ljud i jämförelse med svenska.

• Ordföljd och interpunktion samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter. Jämförelser med svenskans ordföljd, interpunktion och stavningsregler.

Tala, lyssna och samtala• Muntligt berättande för olika mottagare.

• Uttal, betoning och satsmelodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd.

• Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.

Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn i form av bilderböcker, kapitelböcker,

lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

• Rim, ramsor och gåtor ur modersmålets tradition.

• Beskrivande och förklarande texter för barn med anknytning till traditioner, före teelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.

Språkbruk• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Kultur och samhälle• Traditioner och högtider som eleven möter i olika sammanhang.

• Lekar och musik från områden där modersmålet talas.

I årskurs 4–6

Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja

texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.


ML

MODERSMÅL

• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskans.

• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala• Muntliga presentationer för olika mottagare.

• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.

• Modersmålets uttal i jämförelse med svenskans.

Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga i form av skönlitteratur,

lyrik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Berättande och poetiska texter som belyser människors villkor, identitets och livsfrågor.

• Berättande och poetiska texters typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

• Beskrivande, förklarande och instruerande texter för barn och unga med an knytning till traditioner, företeelser och språkliga uttryckssätt i områden där modersmålet talas.

• Texternas innehåll och deras typiska ord och begrepp.

Språkbruk• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps

nyanser och värdeladdning.

• Synonymer och motsatsord.

Kultur och samhälle• Seder, bruk och traditioner i områden där modersmålet talas i jämförelse med

svenska seder, bruk och traditioner.

• Skolgång i områden där modersmålet talas i jämförelse med skolgång i Sverige.

I årskurs 7–9

Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap,

både det uttalade och sådant som står mellan raderna.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

• Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.



ML

MODERSMÅL

Tala, lyssna och samtala• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning

av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare.

• Uttal, betoning och satsmelodi i jämförelse med svenskan samt olika talade varia tioner av modersmålet.

Berättande texter och sakprosatexter• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika

tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets och livsfrågor.

• Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.

• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter.

Språkbruk• Översättning av och jämförelser mellan texter på modersmålet och på svenska.

• Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.

• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

Kultur och samhälle• Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande

frågor i Sverige.

• Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till exempel bildkonst, musik och arkitektur.

Kunskapskrav


Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med visst flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.


ML

MODERSMÅL

Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig enkelt i skrift med viss språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Eleven använder då med viss säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.

Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med viss tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.




Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med relativt gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.

Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig utvecklat i skrift med relativt god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Eleven använder då med relativt god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.

Eleven kan med ett ändamålsenligt ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med relativt god tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett utvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.


ML

MODERSMÅL




Eleven kan läsa elevnära och åldersanpassade texter för barn och ungdomar med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, använda lässtrategier. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap.

Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag uttrycka sig välutvecklat i skrift med god språklig variation och inslag av ämnesrelaterade ord och begrepp. Eleven använder då med god säkerhet grundläggande regler för språkriktighet och kan stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Genom att jämföra modersmålets skriftspråk med svenskt skriftspråk kan eleven föra välutvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.

Eleven kan med ett ändamålsenligt och effektivt ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår med god tydlighet. Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett välutvecklat sätt beskriva och resonera om för eleven viktiga kunskapsområden med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas.


Eleven kan läsa olika texter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.

Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skriva olika texter med begripligt innehåll och viss språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp. Texterna kännetecknas av enkla beskrivningar och enkel berättarstruktur. Eleven anpassar på ett enkelt sätt sina texters innehåll och språk så att de i huvudsak fungerar i de situationer som skrivandet avser. Genom att på ett i huvudsak fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.


ML

MODERSMÅL

Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. E leven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då enkla jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar enkla och till viss del underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.




Eleven kan läsa olika texter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.

Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skriva olika texter med relativt tydligt innehåll och relativt god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp. Texterna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och utvecklad berättarstruktur. Eleven anpassar på ett utvecklat sätt sina texters innehåll och språk så att de fungerar relativt väl i de situationer som skrivandet avser. Genom att på ett relativt väl fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.

Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl funge rande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och rela tivt väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med


ML

MODERSMÅL

anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då utvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.




Eleven kan läsa olika texter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar tolka och föra utvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.

Eleven kan utifrån sitt modersmåls särdrag skriva olika texter med tydligt innehåll och god språklig variation med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterade och ämnesrelaterade ord och begrepp. Texterna kännetecknas av välutvecklade beskrivningar och välutvecklad berättarstruktur. Eleven anpassar på ett välutvecklat sätt sina texters innehåll och språk så att de fungerar väl i de situationer som skrivandet avser. Genom att på ett väl fungerande sätt jämföra och översätta ord, begrepp och fraser mellan modersmålet och svenska kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan modersmålet och svenska.

Eleven kan med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring några kunskapsområden och samhällsfrågor med anknytning till modersmålet och områden där modersmålet talas. Eleven gör då välutvecklade jämförelser med egna erfarenheter och förhållanden i Sverige och drar välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om vad dessa kan bero på och leda till.


ML

MODERSMÅL

rav

i slu

tet

av å

rsku

rs 6

Bet

yget

DB

etyg

et C

Bet

yget

BB

etyg

et A

läsa

ele

vnär

a oc

h sa

de te

xter

för

barn

ar

med

vis

st fl

yt

på e

tt i

huvu

dsak

s

ätt,

välja

och

anv

än

ier.

Gen

om a

tt g

öra

olog

iska

sam

man

fatt

lik

a te

xter

s in

nehå

ll nt

era

cent

rala

del

ar

pplin

g ti

ll sa

mm

an

r el

even

gru

ndlä

ggan

el

se. D

essu

tom

kan

ån

egn

a er

fare

nhet

er

s ram

ar fö

ra e

nkla

d

el u

nder

bygg

da

om

text

erna

s ty

dlig

t de

bud

skap

.

utifr

ån s

itt m

oder

sg

uttr

ycka

sig

enk

elt

i is

s sp

råkl

ig v

aria

tion

v

ämne

srel

ater

ade

ord

. Ele

ven

anvä

nder

då

kerh

et g

rund

lägg

ande

rå

krik

tigh

et o

ch k

an

m e

leve

n sj

älv

ofta

ch

som

är

vanl

igt

nde

i ele

vnär

a te

xter

. jä

mfö

ra m

oder

sts

pråk

med

sve

nskt

Ele

ven

kan

läsa

ele

vnär

a oc

h ål

ders

anpa

ssad

e te

xter

för

barn

oc

h un

gdom

ar m

ed r

elat

ivt

gott

fly

t gen

om a

tt, p

å et

t änd

amål

sen

ligt

sätt

, väl

ja o

ch a

nvän

da

läss

trat

egie

r. G

enom

att

gör

a ut

veck

lade

sam

man

fatt

ning

ar

av o

lika

text

ers

inne

håll

och

kom

men

tera

cen

tral

a de

lar

med

re

lati

vt g

od k

oppl

ing

till

sam

m

anha

nget

vis

ar e

leve

n go

d lä

sfö

rstå

else

. Des

suto

m k

an e

leve

n ut

ifrån

egn

a er

fare

nhet

er o

ch

refe

rens

ram

ar fö

ra u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om te

xter

nas

tydl

igt

fram

träd

ande

bud

skap

.

Ele

ven

kan

utifr

ån s

itt m

oder

sm

åls

särd

rag

uttr

ycka

sig

ut

veck

lat

i skr

ift m

ed r

elat

ivt

god

språ

klig

var

iati

on o

ch in

slag

av

ämne

srel

ater

ade

ord

och

begr

epp.

E

leve

n an

vänd

er d

å m

ed r

elat

ivt

god

säke

rhet

gru

ndlä

ggan

de

regl

er fö

r sp

råkr

ikti

ghet

och

kan

st

ava

ord

som

ele

ven

själ

v of

ta

anvä

nder

och

som

är

vanl

igt

före

kom

man

de i

elev

nära

text

er.

Gen

om a

tt jä

mfö

ra m

oder

s

Ele

ven

kan

läsa

ele

vnär

a oc

h ål

ders

anpa

ssad

e te

xter

för

barn

oc

h un

gdom

ar m

ed g

ott

flyt

geno

m a

tt, p

å et

t änd

amål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt, a

nvän

da lä

sst

rate

gier

. Gen

om a

tt g

öra

väl

utve

ckla

de s

amm

anfa

ttni

ngar

av

olik

a te

xter

s in

nehå

ll oc

h ko

m

men

tera

cen

tral

a de

lar

med

god

ko

pplin

g ti

ll sa

mm

anha

nget

vis

ar

elev

en m

ycke

t go

d lä

sför

ståe

lse.

D

essu

tom

kan

ele

ven

utifr

ån

egna

erf

aren

hete

r oc

h re

fere

nsra

m

ar fö

ra v

älut

veck

lade

och

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

te

xter

nas

tydl

igt f

ram

träd

ande

bu

dska

p.

Ele

ven

kan

utifr

ån s

itt m

oder

sm

åls

särd

rag

uttr

ycka

sig

väl

ut

veck

lat

i skr

ift m

ed g

od s

pråk

lig

vari

atio

n oc

h in

slag

av

ämne

sre

late

rade

ord

och

beg

repp

. Ele

ven

anvä

nder

då

med

god

säk

erhe

t gr

undl

ägga

nde

regl

er fö

r sp

råk

rikt

ighe

t och

kan

sta

va o

rd s

om

elev

en s

jälv

oft

a an

vänd

er o

ch

som

är

vanl

igt f

örek

omm

ande

i el

evnä

ra te

xter

. Gen

om a

tt jä

m

föra

mod

ersm

ålet

s sk

rift

språ

k

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

sk

Bet

yget

E

Ele

ven

kan

ålde

rs an

pas

och

ungd

omge

nom

att

, fu

nger

ande

da lä

sstr

ateg

enkl

a, k

ron

ning

ar a

v o

och

kom

me

med

vis

s ko

hang

et v

isa

de lä

sför

stå

elev

en u

tifr

och

refe

ren

och

till

viss

reso

nem

ang

fram

träd

an

Ele

ven

kan

mål

s sä

rdra

skri

ft m

ed v

och

insl

ag a

och

begr

epp

med

vis

s sä

regl

er fö

r sp

stav

a or

d so

anvä

nder

ofö

reko

mm

aG

enom

att

m

ålet

s sk

rif


MODERSMÅL

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

skri

ftsp

råk

kan

elev

en fö

ra e

nkla

re

sone

man

g om

likh

eter

och

sk

illna

der

mel

lan

mod

ersm

ålet

oc

h sv

ensk

a.

Ele

ven

kan

med

ett

i hu

vuds

ak

fung

eran

de o

rd

och

begr

epps

fö

rråd

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

på e

tt e

nkel

t sä

tt. I

sam

ta

len

kan

elev

en s

tälla

fråg

or o

ch

fram

föra

egn

a ås

ikte

r på

ett

sät

t so

m t

ill v

iss

del u

pprä

tthå

ller

sam

tale

t. N

är e

leve

n be

rätt

ar o

m

vard

aglig

a hä

ndel

ser

besk

rive

r el

even

dem

så

att d

et h

uvud

sak

liga

inne

hålle

t fra

mgå

r m

ed v

iss

tydl

ighe

t. E

leve

n ka

n ut

ifrån

eg

na r

efer

ensr

amar

och

erf

aren

he

ter

på e

tt e

nkel

t sä

tt b

eskr

iva

och

reso

nera

om

för

elev

en v

ik

tiga

kun

skap

som

råde

n m

ed

ankn

ytni

ng ti

ll m

oder

smål

et o

ch

områ

den

där

mod

ersm

ålet

tala

s.

mål

ets

skri

ftsp

råk

med

sve

nskt

sk

rift

språ

k ka

n el

even

föra

ut

veck

lade

res

onem

ang

om li

khet

er

och

skill

nade

r m

ella

n m

oder

små

let o

ch s

vens

ka.

Ele

ven

kan

med

ett

änd

amål

sen

ligt

ord

och

beg

repp

sför

råd

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

ett

utve

ckla

t sä

tt. I

sam

tale

n ka

n el

even

stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

eg

na å

sikt

er p

å et

t sät

t som

upp

rä

tthå

ller

sam

tale

t rel

ativ

t vä

l. N

är e

leve

n be

rätt

ar o

m v

arda

glig

a hä

ndel

ser

besk

rive

r el

even

de

m s

å at

t det

huv

udsa

klig

a in

nehå

llet f

ram

går

med

rel

ativ

t go

d ty

dlig

het.

Ele

ven

kan

utifr

ån

egna

ref

eren

sram

ar o

ch e

rfar

en

hete

r på

ett

utv

eckl

at s

ätt b

esk

riva

och

res

oner

a om

för

elev

en

vikt

iga

kuns

kaps

områ

den

med

an

knyt

ning

till

mod

ersm

ålet

och

om

råde

n dä

r m

oder

smål

et ta

las.

med

sve

nskt

skr

iftsp

råk

kan

elev

en fö

ra v

älut

veck

lade

res

one

man

g om

likh

eter

och

ski

llnad

er

mel

lan

mod

ersm

ålet

och

sve

nska

.

Ele

ven

kan

med

ett

änd

amål

sen

ligt

och

effe

ktiv

t or

d o

ch

begr

epps

förr

åd s

amta

la o

m

beka

nta

ämne

n på

ett

väl

utve

ck

lat

sätt

. I s

amta

len

kan

elev

en

stäl

la fr

ågor

och

fram

föra

egn

a ås

ikte

r på

ett

sät

t som

upp

rätt

hå

ller

sam

tale

t väl

. När

ele

ven

berä

ttar

om

var

dagl

iga

händ

else

r be

skri

ver

elev

en d

em s

å at

t det

hu

vuds

aklig

a in

nehå

llet f

ram

går

med

god

tydl

ighe

t. E

leve

n ka

n ut

ifrån

egn

a re

fere

nsra

mar

och

er

fare

nhet

er p

å et

t väl

utve

ckla

t sä

tt b

eskr

iva

och

reso

nera

om

för

elev

en v

ikti

ga k

unsk

apso

mrå

den

med

ank

nytn

ing

till

mod

ersm

ålet

oc

h om

råde

n dä

r m

oder

smål

et

tala

s.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.ML


ML

MODERSMÅL

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

läsa

olik

a te

xter

med

fly

t ge

nom

att

, på

ett i

huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t, vä

lja o

ch a

nvä

nda

läss

trat

egie

r ut

ifrån

olik

a te

xter

s sä

rdra

g. G

enom

att

gör

a en

kla

sam

man

fatt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

och

kom

men

tera

ce

ntra

la d

elar

med

vis

s ko

pplin

g ti

ll ti

dsas

pekt

er o

ch o

rsak

ssam

ba

nd v

isar

ele

ven

grun

dläg

gand

e lä

sför

ståe

lse.

Des

suto

m k

an

elev

en u

tifr

ån e

gna

erfa

renh

eter

oc

h re

fere

nsra

mar

tolk

a oc

h fö

ra

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

res

onem

ang

om t

ydlig

t fr

am

träd

ande

bud

skap

i ol

ika

verk

.

Ele

ven

kan

utifr

ån s

itt m

oder

sm

åls

särd

rag

skri

va o

lika

text

er

med

beg

ripl

igt

inne

håll

och

viss

spr

åklig

var

iati

on m

ed e

n i

huvu

dsak

fung

eran

de k

ombi

na

tion

av

vard

agsr

elat

erad

e oc

h äm

nesr

elat

erad

e or

d oc

h be

grep

p.

Text

erna

kän

nete

ckna

s av

enk

la

besk

rivn

inga

r oc

h en

kel b

erät

tar

stru

ktur

. Ele

ven

anpa

ssar

på

ett

Ele

ven

kan

läsa

olik

a te

xter

m

ed g

ott

flyt

geno

m a

tt, p

å et

t än

dam

ålse

nlig

t sä

tt, a

nvän

da

läss

trat

egie

r ut

ifrån

olik

a te

xter

s sä

rdra

g. G

enom

att

gör

a ut

veck

la

de s

amm

anfa

ttni

ngar

av

olik

a te

xter

s in

nehå

ll oc

h ko

mm

ente

ra

cent

rala

del

ar m

ed r

elat

ivt

god

kopp

ling

till

tids

aspe

kter

och

or

saks

sam

band

vis

ar e

leve

n go

d lä

sför

ståe

lse.

Des

suto

m k

an

elev

en u

tifr

ån e

gna

erfa

renh

eter

oc

h re

fere

nsra

mar

tolk

a oc

h fö

ra u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

buds

kap

som

är

tydl

igt

fram

tr

ädan

de o

ch b

udsk

ap s

om k

an

läsa

s m

ella

n ra

dern

a i o

lika

verk

.

Ele

ven

kan

utifr

ån s

itt m

oder

sm

åls

särd

rag

skri

va o

lika

text

er

med

rel

ativ

t ty

dlig

t in

nehå

ll oc

h re

lati

vt g

od s

pråk

lig v

aria

tion

m

ed e

n i h

uvud

sak

fung

eran

de

kom

bina

tion

av

vard

agsr

elat

erad

e oc

h äm

nesr

elat

erad

e or

d oc

h be

grep

p. T

exte

rna

känn

etec

knas

av

utv

eckl

ade

besk

rivn

inga

r oc

h ut

veck

lad

berä

ttar

stru

ktur

. Ele

v

Ele

ven

kan

läsa

olik

a te

xter

med

m

ycke

t go

tt fl

yt g

enom

att

, på

ett ä

ndam

ålse

nlig

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

, anv

ända

läss

trat

egie

r ut

ifrån

ol

ika

text

ers

särd

rag.

Gen

om a

tt

göra

väl

utve

ckla

de s

amm

anfa

tt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

och

kom

men

tera

cen

tral

a de

lar

med

god

kop

plin

g ti

ll ti

ds

aspe

kter

och

ors

akss

amba

nd v

isar

el

even

myc

ket

god

läsf

örst

åels

e.

Des

suto

m k

an e

leve

n ut

ifrån

eg

na e

rfar

enhe

ter

och

refe

rens

ra

mar

tolk

a oc

h fö

ra u

tvec

klad

e oc

h vä

l und

erby

ggda

res

one

man

g om

bud

skap

som

är

tydl

igt

fram

träd

ande

och

bud

skap

som

ka

n lä

sas

mel

lan

rade

rna

elle

r är

do

lda

i olik

a ve

rk.

Ele

ven

kan

utifr

ån s

itt m

oder

sm

åls

särd

rag

skri

va o

lika

text

er

med

tyd

ligt

inne

håll

och

god

språ

klig

var

iati

on m

ed e

n i

huvu

dsak

fung

eran

de k

ombi

na

tion

av

vard

agsr

elat

erad

e oc

h äm

nesr

elat

erad

e or

d oc

h be

gr

epp.

Tex

tern

a kä

nnet

eckn

as a

v vä

lutv

eckl

ade

besk

rivn

inga

r oc

h vä

lutv

eckl

ad b

erät

tars

truk

tur.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


ML

MODERSMÅL

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

enke

lt s

ätt s

ina

text

ers

inne

håll

och

språ

k så

att

de

i huv

udsa

k fu

nger

ar i

de s

itua

tion

er s

om

skri

vand

et a

vser

. Gen

om a

tt

på e

tt i

huvu

dsak

fung

eran

de

sätt

jäm

föra

och

öve

rsät

ta o

rd,

begr

epp

och

fras

er m

ella

n m

ode

rsm

ålet

och

sve

nska

kan

ele

ven

föra

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om li

khet

er

och

skill

nade

r m

ella

n m

oder

sm

ålet

och

sve

nska

.

Ele

ven

kan

med

en

i huv

udsa

k fu

nger

ande

kom

bina

tion

av

var

dags

rela

tera

t och

äm

nesr

elat

erat

sp

råk

sam

tala

om

och

dis

kute

ra

vari

eran

de ä

mne

n på

ett

enk

elt

sätt

. I s

ådan

a si

tuat

ione

r ka

n el

even

stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

ås

ikte

r m

ed e

nkla

och

till

vis

s de

l und

erby

ggda

arg

umen

t på

ett

sätt

som

till

vis

s de

l för

sam

ta

len

och

disk

ussi

oner

na fr

amåt

. D

essu

tom

kan

ele

ven

förb

ered

a oc

h ge

nom

föra

enk

la m

untli

ga

redo

göre

lser

med

i hu

vuds

ak

fung

eran

de in

ledn

ing,

inne

håll

och

avsl

utni

ng o

ch v

iss

anpa

ss

en a

npas

sar

på e

tt u

tvec

klat

sät

t si

na te

xter

s in

nehå

ll oc

h sp

råk

så a

tt d

e fu

nger

ar r

elat

ivt

väl i

de

sit

uati

oner

som

skr

ivan

det

avse

r. G

enom

att

på

ett r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e sä

tt jä

mfö

ra o

ch

över

sätt

a or

d, b

egre

pp o

ch fr

aser

m

ella

n m

oder

smål

et o

ch s

vens

ka

kan

elev

en fö

ra u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

om li

khet

er o

ch s

killn

ader

m

ella

n m

oder

smål

et o

ch s

vens

ka.

Ele

ven

kan

med

en

ända

mål

sen

lig k

ombi

nati

on a

v va

rdag

sre

late

rat o

ch ä

mne

srel

ater

at

språ

k sa

mta

la o

m o

ch d

isku

tera

va

rier

ande

äm

nen

på e

tt u

tvec

kla

t sä

tt. I

såd

ana

situ

atio

ner

kan

elev

en s

tälla

fråg

or o

ch fr

amfö

ra

åsik

ter

med

utv

eckl

ade

och

rela

ti

vt v

äl u

nder

bygg

da a

rgum

ent

på e

tt s

ätt s

om fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na fr

amåt

. Des

sut

om k

an e

leve

n fö

rber

eda

och

geno

mfö

ra u

tvec

klad

e m

untli

ga

redo

göre

lser

med

rel

ativ

t vä

l fu

nger

ande

inle

dnin

g, in

nehå

ll oc

h av

slut

ning

och

rel

ativ

t go

d an

pass

ning

till

syft

e, m

otta

gare

Ele

ven

anpa

ssar

på

ett v

älut

ve

ckla

t sä

tt s

ina

text

ers

inne

håll

och

språ

k så

att

de

fung

erar

väl

i d

e si

tuat

ione

r so

m s

kriv

ande

t av

ser.

Gen

om a

tt p

å et

t väl

fung

er

ande

sät

t jäm

föra

och

öve

rsät

ta

ord,

beg

repp

och

fras

er m

ella

n m

oder

smål

et o

ch s

vens

ka k

an

elev

en fö

ra v

älut

veck

lade

och

väl

un

der b

yggd

a re

sone

man

g om

lik

hete

r oc

h sk

illna

der

mel

lan

mod

ersm

ålet

och

sve

nska

.

Ele

ven

kan

med

en

ända

mål

sen

lig o

ch e

ffek

tiv

kom

bina

tion

av

var

dags

rela

tera

t och

äm

nes

rela

tera

t spr

åk s

amta

la o

m o

ch

disk

uter

a va

rier

ande

äm

nen

på

ett v

älut

veck

lat

sätt

. I s

ådan

a si

tuat

ione

r ka

n el

even

stä

lla

fråg

or o

ch fr

amfö

ra å

sikt

er m

ed

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l und

er

bygg

da a

rgum

ent p

å et

t sät

t som

fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na

fram

åt o

ch fö

rdju

par

elle

r br

ed

dar

dem

. Des

suto

m k

an e

leve

n fö

rber

eda

och

geno

mfö

ra v

älut

ve

ckla

de m

untli

ga r

edog

örel

ser

med

väl

fung

eran

de in

ledn

ing,

in

nehå

ll oc

h av

slut

ning

och

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


ML

MODERSMÅL

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

ning

till

syft

e, m

otta

gare

och

sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n fö

ra

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

res

onem

ang

krin

g nå

gra

kun

skap

som

råde

n oc

h sa

mhä

llsfr

ågor

m

ed a

nkny

tnin

g ti

ll m

oder

smål

et

och

områ

den

där

mod

ersm

ålet

ta

las.

Ele

ven

gör

då e

nkla

jäm

fö

rels

er m

ed e

gna

erfa

renh

eter

oc

h fö

rhål

land

en i

Sver

ige

och

drar

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

by

ggda

slu

tsat

ser

om v

ad d

essa

ka

n be

ro p

å oc

h le

da ti

ll.

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g kr

ing

någr

a ku

nska

psom

råde

n oc

h sa

mhä

llsfr

ågor

med

ank

nytn

ing

till

mod

ersm

ålet

och

om

råde

n dä

r m

oder

smål

et ta

las.

Ele

ven

gör

då u

tvec

klad

e jä

mfö

rels

er

med

egn

a er

fare

nhet

er o

ch fö

rhå

lland

en i

Sver

ige

och

drar

ut

veck

lade

och

rel

ativ

t vä

l und

er

bygg

da s

luts

atse

r om

vad

des

sa

kan

bero

på

och

leda

till.

god

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte,

mot

ta

gare

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

krin

g nå

gra

kuns

kaps

områ

den

och

sam

hälls

fråg

or m

ed a

nkny

tnin

g ti

ll m

oder

smål

et o

ch o

mrå

den

där

mod

ersm

ålet

tala

s. E

leve

n gö

r då

väl

utve

ckla

de jä

mfö

rels

er

med

egn

a er

fare

nhet

er o

ch fö

rhå

lland

en i

Sver

ige

och

drar

väl

ut

veck

lade

och

väl

und

erby

ggda

sl

utsa

tser

om

vad

des

sa k

an b

ero

på o

ch le

da ti

ll.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MU

MUSIK

3.8 MUSIKMusik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv.

SyfteUndervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kr eativitet.

Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras.

Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer,

• skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och

• analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Musicerande och musikskapande• Sång och spel i olika former: unison sång, kanon och växelsång samt ensemblespel.

• Imitation och improvisation med rörelser, rytmer och toner.


MUSIK

MU

• Enkla former av musikskapande, till exempel med utgångspunkt i text eller bild.

• Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser.

Musikens verktyg• Rösten som instrument med variation av rytm, klang och dynamik.

• Slagverk, stränginstrument och tangentinstrument med variation av rytm, klang och dynamik.

• Rytm, klang, dynamik och tonhöjd som byggstenar för att musicera och komponera musik.

• Musiksymboler, bilder och tecken.

Musikens sammanhang och funktioner• Associationer, tankar, känslor och bilder som uppkommer när man lyssnar på musik.

• Olika instrument från grupperna blås, sträng, tangent och slagverksinstrument. Hur instrumenten låter och ser ut.

• Musik som knyter an till elevens vardagliga och högtidliga sammanhang, däribland nationalsången och några av de vanligaste psalmerna, samt inblickar i svensk och nordisk barnvisetradition.

I årskurs 4–6

Musicerande och musikskapande• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform i olika genrer.

• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster, till exempel ackordföljder, perioder och kompmodeller.

• Imitation och improvisation med röst och instrument, rytmer och toner.

• Musikskapande med utgångspunkt i musikaliska mönster och former, till exempel ackordföljder och basgångar.

• Musikframföranden.

Musikens verktyg• Röst och hörselvård vid musikaliska aktiviteter, till exempel uppvärmningsövningar.

• Hälsosamma ljudnivåer och olika typer av musikhörselskydd.

• Rösten som instrument för olika vokala uttryck, till exempel sång, jojk och rap.

• Ackord och melodiinstrument, bas och slagverk för melodi och rytmspel eller för ackompanjemang.


MU

MUSIK

• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer.

• Musiksymboler, grafisk notation, noter och ackordbeteckningar.

• Digitala verktyg för ljud och musikskapande.

Musikens sammanhang och funktioner• Ljudets och musikens fysiska, tanke och känslomässiga påverkan på människan

i olika sammanhang. Hur musik används för påverkan och rekreation och i olika rituella sammanhang.

• Ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om musicerande och om intryck samt upplevelser av musik.

• Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela.

• Indelningen i stråk, blås, sträng, tangent och slagverksinstrument.

• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika kulturer och deras musikaliska karaktärsdrag.

I årskurs 7–9

Musicerande och musikskapande• Sång, melodispel och ackompanjemang i ensembleform med genretypiska

musikaliska uttryck.

• Gehörsmusicerande efter musikaliska mönster i olika genrer.

• Rytmisk och melodisk improvisation till trumkomp, ackordföljder eller melodi slingor med röst och instrument.

• Musikskapande i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.

• Musikalisk gestaltning där olika uttrycksformer kombineras.

Musikens verktyg• Röstvård, hörselvård och orsaker till att musiklyssnande och musicerande kan bidra

till hörselskador samt hur hörselskador kan förebyggas.

• Hur rösten kan varieras i flerstämmiga, vokala uttryck i olika genrer.

• Ackord och melodiinstrument, bas och slagverk för spel i olika ton och taktarter.

• Rytm, klang och dynamik, tonhöjd, tempo, perioder, taktarter, vers, refräng och ackord som byggstenar för att musicera och komponera musik i olika genrer och med varierande instrumentation.


MU

MUSIK

• Musiksymboler och notsystem, noter, tabulatur, ackordbeteckningar och grafisk notation.

• Digitala verktyg för musikskapande, inspelning och bearbetning.

Musikens sammanhang och funktioner• Ljudets och musikens fysiska, tanke och känslomässiga påverkan på människan.

Musikens funktion för att markera identitet och grupptillhörighet i olika kulturer, med fokus på etnicitet och kön.

• Hur musik används i olika medier, till exempel i film och datorspel.

• Instrument och deras funktion i olika genrer och sammanhang, till exempel i en symfoniorkester eller i ett rockband.

• Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

Kunskapskrav


Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi, bas och slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming.

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.

Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med viss säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med viss säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.




Eleven kan delta i gemensam sång och följer då relativt säkert rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela övervägande delar av en enkel anpassad melodi, bas och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då några ackord med flyt. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med relativt god tajming och med relativt passande karaktär.


MU

MUSIK

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i vissa delar fungerande komposition.

Eleven kan föra utvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett utvecklat sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med relativt god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med relativt god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.




Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela en enkel anpassad melodi, bas och slagverksstämma samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med flyt. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument med god tajming och med passande karaktär.

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan sättas samman till en i stora delar fungerande komposition.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett välutvecklat sätt om egna musikupplevelser och beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med god säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med god säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.


Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med viss säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas och slagverksstämmor med viss tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med visst flyt. Eleven anpassar i viss mån sin stämma till helheten genom att lyssna och till viss del uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med delvis fungerande teknik och i viss mån passande karaktär. Eleven kan då bidra till att bearbeta och tolka musiken till ett musikaliskt uttryck.


MU

MUSIK

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken i någon mån samspelar.

Eleven kan även ge enkla omdömen om eget och andras musicerande och bidra med förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i viss utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med viss säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.




Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med relativt god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas och slagverksstämmor med relativt god tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med relativt gott flyt. Eleven anpassar sin stämma relativt väl till helheten genom att lyssna och i relativt hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med relativt väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett delvis personligt musikaliskt uttryck.

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som efter någon bearbetning har en fungerande form och karaktäristisk stil. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken relativt väl samspelar.

Eleven kan även ge utvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som efter någon bearbetning kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i relativt hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med relativt god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.


MU

MUSIK




Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela enkla melodier, bas och slagverksstämmor med god tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument med passande karaktär och byter då ackord med gott flyt. Eleven anpassar sin stämma väl till helheten genom att lyssna och i hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck.

Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil. Dessutom kan eleven kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken väl samspelar.

Eleven kan även ge välutvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Dessutom kan eleven i hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer samt med god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.


MU

MUSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

delta

i ge

men

sam

så

ng o

ch fö

ljer

då i

någo

n m

ån

rytm

och

tonh

öjd.

Ele

ven

kan

även

spe

la d

elar

av

en e

nkel

an

pass

ad m

elod

i, b

as

och

slag

verk

sstä

mm

a sa

mt b

idra

till

ac

kom

panj

eman

g på

ett

ack

ord

inst

rum

ent m

ed n

ågra

ack

ord.

D

essu

tom

sju

nger

elle

r sp

elar

el

even

på

någo

t ins

trum

ent i

vis

s m

ån m

ed ta

jmin

g.

Ele

ven

kan,

uti

från

egn

a m

usi

kalis

ka id

éer,

bidr

a ti

ll at

t sk

apa

mus

ik g

enom

att

med

hjä

lp a

v rö

st, i

nstr

umen

t elle

r di

gita

la

verk

tyg

utgå

från

någ

ra e

nkla

m

usik

alis

ka m

önst

er o

ch fo

rmer

oc

h pr

öva

hur

dess

a ka

n bi

dra

till

en fu

nger

ande

kom

posi

tion

.

Ele

ven

kan

föra

enk

la r

eso

nem

ang

om e

get o

ch a

ndra

s m

usic

eran

de. E

leve

n ka

n äv

en

uttr

ycka

sig

på

ett e

nkel

t sä

tt

om e

gna

mus

ikup

plev

else

r sa

mt

besk

riva

och

ge

exem

pel p

å hu

r m

usik

kan

påv

erka

män

nisk

or.

Ele

ven

kan

delta

i ge

men

sam

så

ng o

ch fö

ljer

då m

ed s

äker

het

rytm

och

tonh

öjd.

Ele

ven

kan

även

spe

la e

n en

kel a

npas

sad

me

lodi

, b

as

och

slag

verk

sstä

mm

a sa

mt a

ckom

panj

era

på e

tt a

ck

ordi

nstr

umen

t och

byt

er d

å ac

kor

d m

ed fl

yt. D

essu

tom

sju

nger

el

ler

spel

ar e

leve

n på

någ

ot

inst

rum

ent m

ed g

od ta

jmin

g oc

h m

ed p

assa

nde

kara

ktär

.

Ele

ven

kan,

uti

från

egn

a m

usi

kalis

ka id

éer,

skap

a m

usik

gen

om

att m

ed h

jälp

av

röst

, ins

trum

ent,

elle

r di

gita

la v

erkt

yg u

tgå

från

nå

gra

enkl

a m

usik

alis

ka m

önst

er

och

form

er o

ch p

röva

hur

des

sa

kan

sätt

as s

amm

an ti

ll en

i st

ora

dela

r fu

nger

ande

kom

posi

tion

.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om e

get o

ch a

ndra

s m

usic

eran

de. E

leve

n ka

n äv

en

uttr

ycka

sig

på

ett v

älut

veck

lat

sätt

om

egn

a m

usik

uppl

evel

ser

och

besk

riva

och

ge

exem

pel p

å hu

r m

usik

kan

påv

erka

män

Ele

ven

kan

delta

i ge

men

sam

så

ng o

ch fö

ljer

då r

elat

ivt

säke

rt

rytm

och

tonh

öjd.

Ele

ven

kan

även

spe

la ö

verv

ägan

de d

elar

av

en

enke

l anp

assa

d m

elod

i,

bas

och

sla

gver

ksst

ämm

a sa

mt

acko

mpa

njer

a på

ett

ack

ord

inst

rum

ent o

ch b

yter

då

någr

a ac

kord

med

flyt

. Des

suto

m

sjun

ger

elle

r sp

elar

ele

ven

på

någo

t ins

trum

ent m

ed r

elat

ivt

god

tajm

ing

och

med

rel

ativ

t pa

ssan

de k

arak

tär.

Ele

ven

kan,

uti

från

egn

a m

usik

alis

ka id

éer,

skap

a m

usik

gen

om

att m

ed h

jälp

av

röst

, ins

trum

ent

elle

r di

gita

la v

erkt

yg u

tgå

från

nå

gra

enkl

a m

usik

alis

ka m

önst

er

och

form

er o

ch p

röva

hur

des

sa

kan

sätt

as s

amm

an ti

ll en

i vi

ssa

dela

r fu

nger

ande

kom

posi

tion

.

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

re

sone

man

g om

ege

t och

and

ras

mus

icer

ande

. Ele

ven

kan

även

ut

tryc

ka s

ig p

å et

t utv

eckl

at

sätt

om

egn

a m

usik

uppl

evel

ser

sam

t bes

kriv

a oc

h ge

exe

mpe

l på

hur

mus

ik k

an p

åver

ka m

än

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MU

MUSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Des

suto

m k

an e

leve

n m

ed v

iss

säke

rhet

urs

kilja

och

ge

exem

pel

på m

usik

alis

ka k

arak

tärs

drag

från

ol

ika

genr

er o

ch k

ultu

rer

sam

t m

ed v

iss

säke

rhet

ge

exem

pel

på in

stru

men

t frå

n ol

ika

inst

ru

men

tgru

pper

.

nisk

or. D

essu

tom

kan

ele

ven

med

rel

ativ

t go

d sä

kerh

et u

rski

lja

och

ge e

xem

pel p

å m

usik

alis

ka

kara

ktär

sdra

g fr

ån o

lika

genr

er

och

kultu

rer

sam

t med

rel

ativ

t go

d sä

kerh

et g

e ex

empe

l på

in

stru

men

t frå

n ol

ika

inst

rum

ent

grup

per.

nisk

or. D

essu

tom

kan

ele

ven

med

god

säk

erhe

t urs

kilja

och

ge

exe

mpe

l på

mus

ikal

iska

ka

rakt

ärsd

rag

från

olik

a ge

nrer

och

ku

lture

r sa

mt m

ed g

od s

äker

het

ge e

xem

pel p

å in

stru

men

t frå

n ol

ika

inst

rum

ent g

rupp

er.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MUSIK

MU

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

delta

i ge

men

sam

så

ng o

ch fö

ljer

då m

ed v

iss

säke

rhe

t ryt

m o

ch to

nhöj

d. E

leve

n ka

n äv

en s

pela

enk

la m

elod

ier,

bas

och

sla

gver

ksst

ämm

or m

ed

viss

tajm

ing

sam

t ack

ompa

njer

a på

ett

ack

ordi

nstr

umen

t och

by

ter

då a

ckor

d m

ed v

isst

flyt

. E

leve

n an

pass

ar i

viss

mån

sin

st

ämm

a ti

ll he

lhet

en g

enom

att

ly

ssna

och

till

vis

s de

l upp

mär

ksa

mm

a va

d so

m s

ker

i mus

ice

rand

et. D

essu

tom

sju

nger

elle

r sp

elar

ele

ven

på n

ågot

inst

ru

men

t i n

ågon

gen

re m

ed d

elvi

s fu

nger

ande

tekn

ik o

ch i

viss

m

ån p

assa

nde

kara

ktär

. Ele

ven

kan

då b

idra

till

att

bea

rbet

a oc

h to

lka

mus

iken

till

ett m

usik

alis

kt

uttr

yck.

Ele

ven

kan,

uti

från

egn

a m

usi

ka lis

ka id

éer,

bidr

a ti

ll at

t ska

pa

mus

ik g

enom

att

med

hjä

lp

av r

öst,

inst

rum

ent,

elle

r di

gi

tala

ver

ktyg

prö

va h

ur o

lika

kom

bina

tion

er a

v m

usik

alis

ka

bygg

sten

ar k

an fo

rma

kom

po

siti

oner

som

har

en

i huv

udsa

k fu

nger

ande

form

. Des

suto

m k

an

Ele

ven

kan

delta

i ge

men

sam

så

ng o

ch fö

ljer

då m

ed r

elat

ivt

god

säke

rhet

ryt

m o

ch to

nhöj

d.

Ele

ven

kan

även

spe

la e

nkla

me

lodi

er, b

as

och

slag

verk

sstä

mm

or

med

rel

ativ

t go

d ta

jmin

g sa

mt

acko

mpa

njer

a på

ett

ack

ordi

nst

rum

ent o

ch b

yter

då

acko

rd

med

rel

ativ

t go

tt fl

yt. E

leve

n an

pass

ar s

in s

täm

ma

rela

tivt

väl

ti

ll he

lhet

en g

enom

att

lyss

na o

ch

i rel

ativ

t hö

g gr

ad u

ppm

ärks

am

ma

vad

som

ske

r i m

usic

eran

det.

Des

suto

m s

jung

er e

ller

spel

ar

elev

en p

å nå

got i

nstr

umen

t i

någo

n ge

nre

med

rel

ativ

t vä

l fu

nger

ande

tekn

ik o

ch p

assa

nde

kara

ktär

. Ele

ven

kan

då b

earb

eta

och

tolk

a m

usik

en ti

ll et

t del

vis

pers

onlig

t m

usik

alis

kt u

ttry

ck.

Ele

ven

kan,

uti

från

egn

a m

usik

alis

ka id

éer,

skap

a m

usik

gen

om

att m

ed h

jälp

av

röst

, ins

tru

men

t, el

ler

digi

tala

ver

ktyg

prö

va

och

ompr

öva

hur

olik

a ko

mbi

na

tion

er a

v m

usik

alis

ka b

yggs

tena

r ka

n fo

rma

kom

posi

tion

er s

om

efte

r nå

gon

bear

betn

ing

har

en

fung

eran

de fo

rm o

ch k

arak

tä

Ele

ven

kan

delta

i ge

men

sam

så

ng o

ch fö

ljer

då m

ed g

od s

äker

he

t ryt

m o

ch to

nhöj

d. E

leve

n ka

n äv

en s

pela

enk

la m

elod

ier,

bas

och

sla

gver

ksst

ämm

or m

ed

god

tajm

ing

sam

t ack

ompa

njer

a på

ett

ack

ordi

nstr

umen

t med

pa

ssan

de k

arak

tär

och

byte

r då

ac

kord

med

got

t fly

t. E

leve

n an

pass

ar s

in s

täm

ma

väl t

ill h

el

hete

n ge

nom

att

lyss

na o

ch i

hög

grad

upp

mär

ksam

ma

vad

som

sk

er i

mus

icer

ande

t. D

essu

tom

sj

unge

r el

ler

spel

ar e

leve

n på

nå

got i

nstr

umen

t i n

ågon

gen

re

med

väl

fung

eran

de te

knik

och

pa

ssan

de k

arak

tär.

Ele

ven

kan

då b

earb

eta

och

tolk

a m

usik

en

till

ett p

erso

nlig

t m

usik

alis

kt

uttr

yck.

Ele

ven

kan,

uti

från

egn

a m

usik

alis

ka id

éer,

skap

a m

usik

gen

om

att m

ed h

jälp

av

röst

, ins

tru

men

t, el

ler

digi

tala

ver

ktyg

prö

va

och

ompr

öva

hur

olik

a ko

mbi

na

tion

er a

v m

usik

alis

ka b

yggs

tena

r ka

n fo

rma

kom

posi

tion

er s

om

har

en fu

nger

ande

form

och

en

kara

ktär

isti

sk s

til.

Des

suto

m k

an

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


MU

MUSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

elev

en k

ombi

nera

mus

ik m

ed

andr

a ut

tryc

ksfo

rmer

så

att d

e ol

ika

uttr

ycke

n i n

ågon

mån

sa

msp

elar

.

Ele

ven

kan

även

ge

enkl

a om

dö

men

om

ege

t och

and

ras

mus

icer

ande

och

bid

ra m

ed

förs

lag

som

kan

leda

till

att d

et

mus

ikal

iska

arb

etet

utv

eckl

as.

Ele

ven

kan

föra

enk

la o

ch t

ill

viss

del

und

erby

ggda

res

one

man

g om

mus

iken

s ol

ika

funk

ti

oner

och

vilk

en b

etyd

else

den

ha

r oc

h hi

stor

iskt

har

haf

t för

in

divi

der

och

sam

hälle

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

i vis

s ut

strä

ckni

ng

ursk

ilja

och

jäm

föra

mus

ikal

iska

ka

rakt

ärsd

rag

från

olik

a ge

nrer

, ep

oker

och

kul

ture

r sa

mt m

ed

viss

säk

erhe

t urs

kilja

olik

a in

stru

m

ent o

ch in

stru

men

tgru

pper

och

be

skri

va d

eras

funk

tion

i ol

ika

sam

man

hang

.

rist

isk

stil.

Des

suto

m k

an e

leve

n ko

mbi

nera

mus

ik m

ed a

ndra

ut

tryc

ksfo

rmer

så

att d

e ol

ika

ut

tryc

ken

rela

tivt

väl

sam

spel

ar.

Ele

ven

kan

även

ge

utve

ckla

de

omdö

men

om

ege

t och

and

ras

mus

icer

ande

och

ge

förs

lag

som

eft

er n

ågon

bea

rbet

ning

ka

n le

da ti

ll at

t det

mus

ikal

iska

ar

bete

t utv

eckl

as. E

leve

n ka

n fö

ra u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

mus

iken

s ol

ika

funk

tion

er o

ch

vilk

en b

etyd

else

den

har

och

hi

stor

iskt

har

haf

t för

indi

vide

r oc

h sa

mhä

llen.

Des

suto

m k

an

elev

en i

rela

tivt

hög

uts

träc

knin

g ur

skilj

a oc

h jä

mfö

ra m

usik

alis

ka

kara

ktär

sdra

g fr

ån o

lika

genr

er,

epok

er o

ch k

ultu

rer

sam

t med

re

lati

vt g

od s

äker

het u

rski

lja o

lika

inst

rum

ent o

ch in

stru

men

tgru

ppe

r oc

h be

skri

va d

eras

funk

tion

i ol

ika

sam

man

hang

.

elev

en k

ombi

nera

mus

ik m

ed

andr

a ut

tryc

ksfo

rmer

så

att d

e ol

ika

uttr

ycke

n vä

l sam

spel

ar.

Ele

ven

kan

även

ge

välu

tvec

klad

e om

döm

en o

m e

get o

ch a

ndra

s m

usic

eran

de o

ch g

e fö

rsla

g so

m

kan

leda

till

att d

et m

usik

alis

ka a

rbet

et u

tvec

klas

. Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

mus

iken

s ol

ika

funk

tion

er o

ch

vilk

en b

etyd

else

den

har

och

hi

stor

iskt

har

haf

t för

indi

vide

r oc

h sa

mhä

llen.

Des

suto

m k

an

elev

en i

hög

utst

räck

ning

ur

skilj

a oc

h jä

mfö

ra m

usik

alis

ka

kara

ktär

sdra

g fr

ån o

lika

genr

er,

epok

er o

ch k

ultu

rer

sam

t med

go

d sä

kerh

et u

rski

lja o

lika

inst

ru

men

t och

inst

rum

entg

rupp

er o

ch

besk

riva

der

as fu

nkti

on i

olik

a sa

mm

anha

ng.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


BIOLOGI

Naturorienterande ämnen

BI

3.9 BIOLOGINaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

SyfteUndervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft.

Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,


BIOLOGI

BI

• genomföra systematiska undersökningar i biologi, och

• använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.

Centralt innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Året runt i naturen• Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser.

Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året.

• Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider.

• Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

• Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem.

Kropp och hälsa• Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra.

• Människans kroppsdelar, deras namn och funktion.

• Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Kraft och rörelse• Tyngdkraft och friktion som kan observeras vid lek och rörelse, till exempel i

gungor och rutschbanor.

• Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Material och ämnen i vår omgivning• Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskaperna

utseende, magnetism, ledningsförmåga och om de flyter eller sjunker i vatten.

• Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika vardagliga föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras.

• Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning.


BI

BIOLOGI

• Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras.

• Enkla lösningar och blandningar och hur man kan dela upp dem i deras olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering.

Berättelser om natur och naturvetenskap• Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

• Berättelser om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå och förklara fenomen i naturen.

Metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och observationer i närmiljön.

• Enkla naturvetenskapliga undersökningar.

• Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Natur och samhälle• Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en

hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.

• Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske.

• Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön.

• Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den.

Kropp och hälsa• Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala

relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.

• Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan.

• Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar.


BI

BIOLOGI

Biologin och världsbilden• Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse

för människans levnadsvillkor och syn på naturen.

• Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap.

• Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer.

Biologins metoder och arbetssätt• Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering.

• Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

• Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter.

• Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Natur och samhälle• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument

och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.

• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.

• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.

Kropp och hälsa• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relatio

ner och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.

• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.


BI

BIOLOGI

• Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.

Biologin och världsbilden• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för

samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.

• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.

• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.

• De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Biologins metoder och arbetssätt• Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering,

utförande och utvärdering.

• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.

• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Kunskapskrav


Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.


BI

BIOLOGI

Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.


Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också beskriva och ge exempel på människors beroende av och påverkan på naturen och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och ger exempel på organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




BI

BIOLOGI


Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människokroppen. Eleven kan också förklara och visa på samband mellan människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på samband kring organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade


BI

BIOLOGI

resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har mycket goda kunskaper om biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av biologins begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resone mang om hälsa, sjukdom och pubertet kan eleven relatera till några samband i människo kroppen. Eleven kan också förklara och visa på mönster hos människors beroende av och påverkan på naturen, och gör då kopplingar till organismers liv och ekologiska samband. Dessutom berättar eleven om livets utveckling och visar på mönster i organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.


Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på enkelt identifierbara samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.


BI

BIOLOGI




Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexualitet och ärftlighet och visar då på förhållandevis komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då förhållandevis komplexa ekologiska samband och förklarar och visar på samband kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




BI

BIOLOGI


Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till biologiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om evolutionsteorin och andra biologiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av biologins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hälsa, sjukdom, sexuali tet och ärftlighet och visar då på komplexa samband som rör människokroppens byggnad och funktion. Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då komplexa ekologiska samband och förklarar och generaliserar kring energiflöden och kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.


BI

BIOLOGI

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

hä

lsa,

nat

urbr

uk o

ch e

kolo

gisk

hå

llbar

het g

enom

att

stä

lla fr

ågor

oc

h fr

amfö

ra o

ch b

emöt

a ås

ikte

r på

ett

sät

t som

till

vis

s de

l för

sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na

fram

åt. E

leve

n ka

n sö

ka n

atur

ve

tens

kapl

ig in

form

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r oc

h fö

r en

kla

reso

nem

ang

om in

fo

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

an

vänd

barh

et. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

i dis

kuss

ione

r oc

h fö

r at

t ska

pa te

xter

och

and

ra

fram

stäl

lnin

gar

med

vis

s an

pass

ni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

fä

ltstu

dier

och

and

ra u

nder

sök

ning

ar u

tifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

oc

h äv

en b

idra

till

att

form

uler

a en

kla

fråg

estä

llnin

gar

och

pla

neri

ngar

som

det

går

att

arb

eta

syst

emat

iskt

uti

från

. I a

rbet

et

anvä

nder

ele

ven

utru

stni

ng p

å et

t säk

ert o

ch i

huvu

dsak

fung

era

nde

sätt

. Ele

ven

kan

jäm

föra

si

na o

ch a

ndra

s re

sulta

t och

för

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

hä

lsa,

nat

urbr

uk o

ch e

kolo

gisk

hå

llbar

het g

enom

att

stä

lla fr

ågor

oc

h fr

amfö

ra o

ch b

emöt

a ås

ikte

r på

ett

sät

t som

för

sam

tale

n oc

h di

skus

sion

erna

fram

åt. E

leve

n ka

n sö

ka n

atur

vete

nska

plig

in

form

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r oc

h fö

r ut

veck

lade

res

one

man

g om

info

rmat

ione

ns o

ch

källo

rnas

anv

ändb

arhe

t. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

i di

skus

sion

er o

ch fö

r at

t ska

pa

text

er o

ch a

ndra

fram

stäl

lnin

gar

med

rel

ativ

t go

d an

pass

ning

till

sam

man

hang

et.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

fä

ltstu

dier

och

and

ra u

nder

sök

ning

ar u

tifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

oc

h äv

en fo

rmul

era

enkl

a fr

åge

stäl

lnin

gar

och

plan

erin

gar

som

de

t eft

er n

ågon

bea

rbet

ning

går

at

t arb

eta

syst

emat

iskt

uti

från

. I

arbe

tet a

nvän

der

elev

en u

trus

tni

ng p

å et

t säk

ert o

ch ä

ndam

åls

enlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n jä

mfö

ra

sina

och

and

ras

resu

ltat o

ch fö

r

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

hä

lsa,

nat

urbr

uk o

ch e

kolo

gisk

hå

llbar

het g

enom

att

stä

lla fr

ågor

oc

h fr

amfö

ra o

ch b

emöt

a ås

ikte

r på

ett

sät

t som

för

sam

tale

n oc

h di

skus

sion

erna

fram

åt o

ch fö

rdj

upar

elle

r br

edda

r de

m. E

leve

n ka

n sö

ka n

atur

vete

nska

plig

in

form

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r oc

h fö

r vä

lutv

eckl

ade

reso

ne

man

g om

info

rmat

ione

ns o

ch

källo

rnas

anv

ändb

arhe

t. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

i di

skus

sion

er o

ch fö

r at

t ska

pa

text

er o

ch a

ndra

fram

stäl

lnin

gar

med

god

anp

assn

ing

till

sam

m

anha

nget

.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

fä

ltstu

dier

och

and

ra u

nder

sök

ning

ar u

tifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

oc

h äv

en fo

rmul

era

enkl

a fr

åge

stäl

lnin

gar

och

plan

erin

gar

som

de

t går

att

arb

eta

syst

emat

iskt

ut

ifrån

. I a

rbet

et a

nvän

der

elev

en u

trus

tnin

g på

ett

säk

ert,

ända

mål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt. E

leve

n ka

n jä

mfö

ra s

ina

och

andr

as r

esul

tat o

ch fö

r då

väl

ut

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


BI

BIOLOGI

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

då e

nkla

res

onem

ang

om li

khet

er

och

skill

nade

r oc

h va

d de

kan

be

ro p

å sa

mt b

idra

r ti

ll at

t ge

fö

rsla

g so

m k

an fö

rbät

tra

unde

rsö

knin

gen.

Des

suto

m g

ör e

leve

n en

kla

doku

men

tati

oner

av

sina

un

ders

ökni

ngar

i te

xt o

ch b

ild.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nsk

aper

om

bio

logi

ska

sam

man

ha

ng o

ch v

isar

det

gen

om a

tt g

e ex

empe

l på

och

besk

riva

des

sa

med

vis

s an

vänd

ning

av

biol

ogi

ns b

egre

pp. I

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

hä

lsa,

sju

kdom

och

pub

erte

t kan

el

even

rel

ater

a ti

ll nå

gra

sam

band

i m

änni

skok

ropp

en. E

leve

n ka

n oc

kså

besk

riva

och

ge

exem

pel

på m

änni

skor

s be

roen

de a

v oc

h på

verk

an p

å na

ture

n oc

h gö

r då

ko

pplin

gar

till

orga

nism

ers

liv

och

ekol

ogis

ka s

amba

nd. D

ess

utom

ber

ätta

r el

even

om

live

ts

utve

cklin

g oc

h ge

r ex

empe

l på

orga

nism

ers

anpa

ssni

ngar

till

olik

a liv

smilj

öer.

Ele

ven

kan

ocks

å be

rätt

a om

någ

ra n

atur

ve

tens

kapl

iga

uppt

äckt

er o

ch

då u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

lik

hete

r oc

h sk

illna

der

och

vad

de k

an b

ero

på s

amt g

er fö

rsla

g so

m e

fter

någ

on b

earb

etni

ng

kan

förb

ättr

a un

ders

ökni

ngen

. D

essu

tom

gör

ele

ven

utve

ckla

de

doku

men

tati

oner

av

sina

und

er

sökn

inga

r i t

ext o

ch b

ild.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

biol

ogis

ka s

amm

anha

ng o

ch v

isar

de

t gen

om a

tt fö

rkla

ra o

ch v

isa

på e

nkla

sam

band

inom

des

sa

med

rel

ativ

t go

d an

vänd

ning

av

biol

ogin

s be

grep

p. I

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

re

sone

man

g om

häl

sa, s

jukd

om

och

pube

rtet

kan

ele

ven

rela

tera

ti

ll nå

gra

sam

band

i m

änni

sko

krop

pen.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

rkl

ara

och

visa

på

sam

band

mel

la

n m

änni

skor

s be

roen

de a

v oc

h på

verk

an p

å na

ture

n, o

ch g

ör d

å ko

pplin

gar

till

orga

nism

ers

liv

och

ekol

ogis

ka s

amba

nd. D

ess

utom

ber

ätta

r el

even

om

live

ts

utve

cklin

g oc

h vi

sar

på s

amba

nd

krin

g or

gani

smer

s an

pass

ning

ar

till

olik

a liv

smilj

öer.

Ele

ven

kan

ocks

å be

rätt

a om

någ

ra n

atur

veck

lade

res

onem

ang

om li

khet

er

och

skill

nade

r oc

h va

d de

kan

be

ro p

å sa

mt g

er fö

rsla

g so

m k

an

förb

ättr

a un

ders

ökni

ngen

. Des

sut

om g

ör e

leve

n vä

lutv

eckl

ade

doku

men

tati

oner

av

sina

und

er

sökn

inga

r i t

ext o

ch b

ild.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om b

iolo

gisk

a sa

mm

anha

ng

och

visa

r de

t gen

om a

tt fö

rkla

ra

och

visa

på

enkl

a sa

mba

nd in

om

dess

a oc

h nå

got

gem

ensa

mt

drag

m

ed g

od a

nvän

dnin

g av

bio

lo

gins

beg

repp

. I v

älut

veck

lade

och

vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om h

älsa

, sju

kdom

och

pub

erte

t ka

n el

even

rel

ater

a ti

ll nå

gra

sam

band

i m

änni

skok

ropp

en.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

rkla

ra o

ch

visa

på

mön

ster

hos

män

nisk

ors

bero

ende

av

och

påve

rkan

på

na

ture

n, o

ch g

ör d

å ko

pplin

gar

till

orga

nism

ers

liv o

ch e

kolo

gisk

a sa

mba

nd. D

essu

tom

ber

ätta

r el

even

om

live

ts u

tvec

klin

g oc

h vi

sar

på m

önst

er i

orga

nism

ers

anpa

ssni

ngar

till

olik

a liv

smilj

öer.

Ele

ven

kan

ocks

å be

rätt

a om

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


BI

BIOLOGI

dera

s be

tyde

lse

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

vete

nska

plig

a up

ptäc

kter

och

de

ras

bety

dels

e fö

r m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

någr

a na

turv

eten

skap

liga

upp

täck

ter

och

dera

s be

tyde

lse

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


BI

BIOLOGI

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

fråg

or s

om r

ör h

älsa

, na

turb

ruk

och

ekol

ogis

k hå

llbar

he

t och

ski

ljer

då fa

kta

från

vä

rder

inga

r oc

h fo

rmul

erar

st

älln

ings

taga

nden

med

enk

la

mot

iver

inga

r sa

mt b

eskr

iver

nå

gra

tänk

bara

kon

sekv

ense

r. I

disk

ussi

oner

na s

tälle

r el

even

fr

ågor

och

fram

för

och

bem

öter

ås

ikte

r oc

h ar

gum

ent p

å et

t sät

t so

m t

ill v

iss

del f

ör d

isku

ssio

ne

rna

fram

åt. E

leve

n ka

n sö

ka

natu

rvet

ensk

aplig

info

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss d

el

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

info

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

Ele

ven

kan

anvä

nda

info

rmat

ione

n på

et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt

i dis

kuss

ione

r oc

h fö

r at

t ska

pa

enkl

a te

xter

och

and

ra fr

amst

äll

ning

ar m

ed v

iss

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte

och

mål

grup

p.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra fä

ltstu

dier

oc

h an

dra

unde

rsök

ning

ar u

ti

från

giv

na p

lane

ring

ar o

ch ä

ven

bidr

a ti

ll at

t fo

rmul

era

enkl

a

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

fråg

or s

om r

ör h

älsa

, na

turb

ruk

och

ekol

ogis

k hå

llba

rhet

och

ski

ljer

då fa

kta

från

vä

rder

inga

r oc

h fo

rmul

erar

stä

llni

ngst

agan

den

med

utv

eckl

ade

mot

iver

inga

r sa

mt b

eskr

iver

nå

gra

tänk

bara

kon

sekv

ense

r. I

disk

ussi

oner

na s

tälle

r el

even

fr

ågor

och

fram

för

och

bem

öter

ås

ikte

r oc

h ar

gum

ent p

å et

t sät

t so

m fö

r di

skus

sion

erna

fram

åt.

Ele

ven

kan

söka

nat

urve

tens

kap

lig in

form

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r oc

h fö

r ut

veck

lade

oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

oc

h kä

llorn

as tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

. Ele

ven

kan

anvä

nda

info

rmat

ione

n på

ett

rel

ativ

t vä

l fu

nger

ande

sät

t i d

isku

ssio

ner

och

för

att s

kapa

utv

eckl

ade

text

er o

ch a

ndra

fram

stäl

lnin

gar

med

rel

ativ

t go

d an

pass

ning

till

syft

e oc

h m

ålgr

upp.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra fä

ltstu

dier

oc

h an

dra

unde

rsök

ning

ar u

ti

från

giv

na p

lane

ring

ar o

ch ä

ven

form

uler

a en

kla

fråg

estä

llnin

gar

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

fråg

or s

om r

ör h

älsa

, na

turb

ruk

och

ekol

ogis

k hå

llba

rhet

och

ski

ljer

då fa

kta

från

vä

rder

inga

r oc

h fo

rmul

erar

stä

llni

ngst

agan

den

med

väl

utve

ck

lade

mot

iver

inga

r sa

mt b

eskr

iver

nå

gra

tänk

bara

kon

sekv

ense

r. I

disk

ussi

oner

na s

tälle

r el

even

fr

ågor

och

fram

för

och

bem

öter

ås

ikte

r oc

h ar

gum

ent p

å et

t sät

t so

m fö

r di

skus

sion

erna

fram

åt

och

förd

jupa

r el

ler

bred

dar

dem

. E

leve

n ka

n sö

ka n

atur

vete

nska

plig

info

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t i d

isku

ssi

oner

och

för

att s

kapa

väl

ut

veck

lade

text

er o

ch a

ndra

fram

st

älln

inga

r m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

mål

grup

p.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra fä

ltstu

dier

oc

h an

dra

unde

rsök

ning

ar u

ti

från

giv

na p

lane

ring

ar o

ch ä

ven

form

uler

a en

kla

fråg

estä

llnin

gar

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


BI

BIOLOGI

fråg

estä

llnin

gar

och

plan

erin

gar

som

det

går

att

arb

eta

syst

ema

tisk

t uti

från

. I u

nder

sökn

inga

rna

anvä

nder

ele

ven

utru

stni

ng p

å et

t sä

kert

och

i hu

vuds

ak fu

nger

an

de s

ätt.

Ele

ven

kan

jäm

föra

res

ul

tate

n m

ed fr

åges

tälln

inga

rna

och

drar

då

enkl

a sl

utsa

tser

med

vis

s ko

pplin

g ti

ll bi

olog

iska

mod

el

ler

och

teor

ier.

Ele

ven

för

enkl

a re

sone

man

g kr

ing

resu

ltate

ns

rim

lighe

t och

bid

rar

till

att

ge

förs

lag

på h

ur u

nder

sökn

inga

rna

kan

förb

ättr

as. D

essu

tom

gör

el

even

enk

la d

okum

enta

tion

er

av u

nder

sökn

inga

rna

med

tabe

lle

r, di

agra

m, b

ilder

och

skr

iftlig

a ra

ppor

ter.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om e

volu

tion

steo

rin

och

andr

a bi

olog

iska

sam

man

ha

ng o

ch v

isar

det

gen

om a

tt

ge e

xem

pel o

ch b

eskr

iva

dess

a m

ed v

iss

anvä

ndni

ng a

v bi

olo

gins

beg

repp

, mod

elle

r oc

h te

orie

r. E

leve

n ka

n fö

ra e

nkla

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

och

plan

erin

gar

som

det

eft

er

någo

n be

arbe

tnin

g gå

r at

t arb

eta

syst

emat

iskt

uti

från

. I u

nder

sö

knin

garn

a an

vänd

er e

leve

n ut

rust

ning

på

ett s

äker

t och

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n jä

mfö

ra r

esul

tate

n m

ed fr

åges

täll

ning

arna

och

dra

r då

utv

eckl

ade

slut

sats

er m

ed r

elat

ivt

god

kopp

lin

g ti

ll bi

olog

iska

mod

elle

r oc

h te

orie

r. E

leve

n fö

r ut

veck

lade

re

sone

man

g kr

ing

resu

ltate

ns

rim

lighe

t och

ger

förs

lag

på h

ur

unde

rsök

ning

arna

kan

förb

ättr

as.

Des

suto

m g

ör e

leve

n ut

veck

lade

do

kum

enta

tion

er a

v un

ders

ök

ning

arna

med

tabe

ller,

diag

ram

, bi

lder

och

skr

iftlig

a ra

ppor

ter.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er

om e

volu

tion

steo

rin

och

andr

a bi

olog

iska

sam

man

hang

och

vi

sar

det g

enom

att

förk

lara

och

vi

sa p

å sa

mba

nd in

om d

essa

m

ed r

elat

ivt

god

anvä

ndni

ng a

v bi

olog

ins

begr

epp,

mod

elle

r oc

h te

orie

r. E

leve

n ka

n fö

ra u

tvec

k

och

plan

erin

gar

som

det

går

at

t arb

eta

syst

emat

iskt

uti

från

. I

unde

rsök

ning

arna

anv

ände

r el

even

utr

ustn

ing

på e

tt s

äker

t, än

dam

ålse

nlig

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

. Ele

ven

kan

jäm

föra

res

ulta

te

n m

ed fr

åges

tälln

inga

r na

och

drar

då

välu

tvec

klad

e sl

utsa

tser

m

ed g

od k

oppl

ing

till

biol

ogis

ka

mod

elle

r oc

h te

orie

r. E

leve

n fö

r vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

krin

g re

sulta

tens

rim

lighe

t i r

elat

ion

till

möj

liga

felk

ällo

r oc

h ge

r fö

rsla

g på

hur

und

ersö

knin

garn

a ka

n fö

rbät

tras

och

vis

ar p

å ny

a tä

nkba

ra fr

åges

tälln

inga

r at

t un

ders

öka.

Des

suto

m g

ör e

leve

n vä

lutv

eckl

ade

doku

men

tati

oner

av

und

ersö

knin

garn

a m

ed ta

bel

ler,

diag

ram

, bild

er o

ch s

krift

liga

rapp

orte

r.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

sk

aper

om

evo

luti

onst

eori

n oc

h an

dra

biol

ogis

ka s

amm

anha

ng

och

visa

r de

t gen

om a

tt fö

rkla

ra

och

visa

på

sam

band

inom

des

sa

och

någo

t ge

nere

llt d

rag

med

go

d an

vänd

ning

av

biol

ogin

s be

grep

p, m

odel

ler

och

teor

ier.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


BI

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

och

till

viss

del

und

erby

ggda

re

sone

man

g om

häl

sa, s

jukd

om,

sexu

alit

et o

ch ä

rftli

ghet

och

vis

ar

då p

å en

kelt

iden

tifie

rbar

a sa

m

band

som

rör

män

nisk

okro

ppen

s by

ggna

d oc

h fu

nkti

on. E

leve

n un

ders

öker

olik

a fa

ktor

ers

in

verk

an p

å ek

osys

tem

och

pop

ula

tion

er o

ch b

eskr

iver

då

enke

lt

iden

tifie

rbar

a ek

olog

iska

sam

ba

nd o

ch g

er e

xem

pel p

å en

ergi

flö

den

och

kret

slop

p. D

essu

tom

fö

r el

even

enk

la o

ch t

ill v

iss

del

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

krin

g hu

r m

änni

skan

påv

erka

r na

tu

ren

och

visa

r på

någ

ra å

tgär

der

som

kan

bid

ra ti

ll en

eko

logi

skt

hållb

ar u

tvec

klin

g. E

leve

n ka

n ge

ex

empe

l på

och

besk

riva

någ

ra

cent

rala

nat

urve

tens

kapl

iga

upp

täck

ter

och

dera

s be

tyde

lse

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

lade

och

rel

ativ

t vä

l und

erby

ggda

re

sone

man

g om

häl

sa, s

jukd

om,

sexu

alit

et o

ch ä

rftli

ghet

och

vis

ar

då p

å fö

rhål

land

evis

kom

plex

a sa

mba

nd s

om r

ör m

änni

skok

rop

pens

byg

gnad

och

funk

tion

. E

leve

n un

ders

öker

olik

a fa

ktor

ers

inve

rkan

på

ekos

yste

m o

ch p

opu

lati

oner

och

bes

kriv

er d

å fö

rhå

lland

evis

kom

plex

a ek

olog

iska

sa

mba

nd o

ch fö

rkla

rar

och

visa

r på

sam

band

kri

ng e

nerg

iflöd

en

och

kret

slop

p. D

essu

tom

för

elev

en u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

krin

g hu

r m

änni

skan

påv

erka

r na

ture

n oc

h vi

sar

på fö

rdel

ar o

ch b

egr

änsn

inga

r ho

s nå

gra

åtgä

rder

so

m k

an b

idra

till

en e

kolo

gisk

t hå

llbar

utv

eckl

ing.

Ele

ven

kan

förk

lara

och

vis

a på

sam

band

m

ella

n nå

gra

cent

rala

nat

ur

vete

nska

plig

a up

ptäc

kter

och

de

ras

bety

dels

e fö

r m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

häl

sa, s

jukd

om, s

exua

li tet

oc

h är

ftlig

het o

ch v

isar

då

på

kom

plex

a sa

mba

nd s

om r

ör

män

nisk

okro

ppen

s by

ggna

d oc

h fu

nkti

on. E

leve

n un

ders

öke

r ol

ika

fakt

orer

s in

verk

an p

å ek

osys

tem

och

pop

ulat

ione

r oc

h be

skri

ver

då k

ompl

exa

ekol

ogi

ska

sam

band

och

förk

lara

r oc

h ge

nera

liser

ar k

ring

ene

rgifl

öden

oc

h kr

etsl

opp.

Des

suto

m fö

r el

even

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

krin

g hu

r m

änni

skan

påv

erka

r na

ture

n oc

h vi

sar

ur o

lika

pers

pekt

iv p

å fö

rdel

ar o

ch b

egrä

nsni

ngar

hos

nå

gra

åtgä

rder

som

kan

bid

ra ti

ll en

eko

logi

skt h

ållb

ar u

tvec

klin

g.

Ele

ven

kan

förk

lara

och

gen

era

liser

a kr

ing

någr

a ce

ntra

la n

atur

ve

tens

kapl

iga

uppt

äckt

er o

ch

dera

s be

tyde

lse

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

BIOLOGI


FYSIK

FY

3.10 FYSIKNaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som energiförsörjning, medicinsk behandling och meteorologi. Med kunskaper om energi och materia får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

SyfteUndervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om f ysi kaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, teknik, miljö och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt påverkar varandra.

Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och

• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.


FY

FYSIK

Centralt innehåll


I årskurs 1–3



















FY

FYSIK






Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Fysiken i naturen och samhället• Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på

miljön samt energianvändningen i samhället.

• Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.

Fysiken och vardagslivet• Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka

energiflödet, till exempel med hjälp av kläder, termos och husisolering.

• Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning, till exempel i ficklampor.

• Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället.

• Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling.

• Hur ljud uppstår, breder ut sig och uppfattas av örat.

• Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat.

Fysiken och världsbilden• Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för

människans levnadsvillkor och syn på världen.


• Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras.


FY

FYSIK

• Människan i rymden och användningen av satelliter.

• Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur.

Fysikens metoder och arbetssätt• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

• Mätningar och mätinstrument, till exempel klockor, måttband och vågar och hur de används i undersökningar.


• Tolkning och granskning av information med koppling till fysik, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi.

Olika energislags energikvalitet samt deras för och nackdelar för miljön.

• Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.

• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och kommuniceras i väderprognoser.

• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växt huseffekten och klimatförändringar.

• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.

• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.

Fysiken och vardagslivet• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper

om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.

• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.


FY

FYSIK

• Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

• Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.

• Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.

• Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

Fysiken och världsbilden• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av

och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

• Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.

• Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.

• Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.

• Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.

• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Fysikens metoder och arbetssätt• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,


• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.


• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.


FY

FYSIK

Kunskapskrav





Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak funge rande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.


FY

FYSIK

Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också beskriva och ge exempel på energikällor, energianvändning och isolering med viss koppling till energins oförstörbarhet och flöde. Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också förklara och visa på något enkelt samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med relativt god koppling till energins oförstörbarhet och flöde. Dessutom förklarar eleven och visar på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.


FY

FYSIK




Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om elektriska kretsar, magneter, rörelser, ljud och ljus kan eleven relatera till några fysikaliska samband. Eleven kan också förklara och visa på olika enkla samband mellan energikällor, energianvändning och isolering med god koppling till energins oförstörbarhet och flöde. Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer. Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.


Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.


FY

FYSIK

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på enkelt identifierbara fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett i huvudsak fungerande sätt för att beskriva och ge exempel på partiklar och strålning. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan ge exempel på och beskriva några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur


FY

FYSIK

undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på förhållandevis komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett relativt väl fungerande sätt för att förklara och visa på samband kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.


FY

FYSIK

Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl under byggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband. Eleven använder fysikaliska modeller på ett väl fungerande sätt för att förklara och generalisera kring partiklar och strålning. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människa och teknik påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala natur vetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnads villkor.


FY

FYSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

en

ergi

, tek

nik,

milj

ö oc

h sa

m

hälle

gen

om a

tt s

tälla

fråg

or o

ch

fram

föra

och

bem

öta

åsik

ter

på

ett s

ätt s

om fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na fr

amåt

. Ele

ven

kan

söka

nat

urve

tens

kapl

ig in

fo

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

utve

ckla

de r

eso

nem

ang

om in

form

atio

nens

och

kä

llorn

as a

nvän

dbar

het.

Ele

ven

kan

anvä

nda

info

rmat

ione

n i

disk

ussi

oner

och

för

att s

kapa

te

xter

och

and

ra fr

amst

älln

inga

r m

ed r

elat

ivt

god

anpa

ssni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

un

ders

ökni

ngar

uti

från

giv

na

plan

erin

gar

och

även

form

ule

ra e

nkla

fråg

estä

llnin

gar

och

plan

erin

gar

som

det

eft

er n

ågo

n be

arbe

tnin

g gå

r at

t arb

eta

syst

emat

iskt

uti

från

. I a

rbet

et

anvä

nder

ele

ven

utru

stni

ng p

å et

t säk

ert o

ch ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n jä

mfö

ra s

ina

och

andr

as r

esul

tat o

ch fö

r då

utv

eck

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

en

ergi

, tek

nik,

milj

ö oc

h sa

m

hälle

gen

om a

tt s

tälla

fråg

or o

ch

fram

föra

och

bem

öta

åsik

ter

på

ett s

ätt s

om t

ill v

iss

del f

ör s

am

tale

n oc

h di

skus

sion

erna

fram

åt.

Ele

ven

kan

söka

nat

urve

tens

kap

lig in

form

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r oc

h fö

r en

kla

reso

ne

man

g om

info

rmat

ione

ns o

ch

källo

rnas

anv

ändb

arhe

t. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

i di

skus

sion

er o

ch fö

r at

t ska

pa

text

er o

ch a

ndra

fram

stäl

lnin

gar

med

vis

s an

pass

ning

till

sam

m

anha

nget

.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

un

ders

ökni

ngar

uti

från

giv

na

plan

erin

gar

och

även

bid

ra t

ill

att

form

uler

a en

kla

fråg

estä

llni

ngar

och

pla

neri

ngar

som

de

t går

att

arb

eta

syst

emat

iskt

ut

ifrån

. I a

rbet

et a

nvän

der

elev

en

utru

stni

ng p

å et

t säk

ert o

ch i

huvu

dsak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

jäm

föra

sin

a oc

h an

dras

re

sulta

t och

för

då e

nkla

res

one

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

en

ergi

, tek

nik,

milj

ö oc

h sa

m

hälle

gen

om a

tt s

tälla

fråg

or o

ch

fram

föra

och

bem

öta

åsik

ter

på

ett s

ätt s

om fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na fr

amåt

och

för

djup

ar e

ller

bred

dar

dem

. Ele

ven

kan

söka

nat

urve

tens

kapl

ig in

fo

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

välu

tvec

klad

e re

so

nem

ang

om in

form

atio

nens

och

kä

llorn

as a

nvän

dbar

het.

Ele

ven

kan

anvä

nda

info

rmat

ione

n i

disk

ussi

oner

och

för

att s

kapa

te

xter

och

and

ra fr

amst

älln

inga

r m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sa

m

man

hang

et.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

un

ders

ökni

ngar

uti

från

giv

na p

lane

ri

ngar

och

äve

n fo

rmul

era

enkl

a fr

åges

tälln

inga

r oc

h pl

aner

inga

r so

m d

et g

år a

tt a

rbet

a sy

stem

ati

skt u

tifr

ån. I

arb

etet

anv

ände

r el

even

utr

ustn

ing

på e

tt s

äker

t, än

dam

ålse

nlig

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

. Ele

ven

kan

jäm

föra

sin

a oc

h an

dras

res

ulta

t och

för

då v

älut

ve

ckla

de r

eson

eman

g om

likh

eter

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


FYSIK

FY

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

man

g om

likh

eter

och

ski

llnad

er

och

vad

de k

an b

ero

på s

amt

bidr

ar t

ill a

tt g

e fö

rsla

g so

m k

an

förb

ättr

a un

ders

ökni

ngen

. Des

sut

om g

ör e

leve

n en

kla

doku

men

ta

tion

er a

v si

na u

nder

sökn

inga

r i

text

och

bild

.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om fy

sika

liska

feno

m

en o

ch v

isar

det

gen

om a

tt g

e ex

empe

l på

och

besk

riva

des

sa

med

vis

s an

vänd

ning

av

fysi

kens

be

grep

p. I

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ele

ktri

ska

kret

sar,

mag

nete

r, rö

rels

er, l

jud

och

ljus

kan

elev

en

rela

tera

till

någr

a fy

sika

liska

sam

ba

nd. E

leve

n ka

n oc

kså

besk

riva

oc

h ge

exe

mpe

l på

ener

gikä

llor,

ener

gian

vänd

ning

och

isol

erin

g m

ed v

iss

kopp

ling

till

ener

gins

of

örst

örba

rhet

och

flöd

e. D

ess

utom

bes

kriv

er e

leve

n oc

h ge

r ex

empe

l på

him

lakr

oppa

rs

röre

lse

i för

hålla

nde

till

vara

ndra

oc

h fö

r en

kla

reso

nem

ang

om

hur

dag

och

natt

, mån

ader

och

år

stid

er u

ppko

mm

er. E

leve

n ka

n

lade

res

onem

ang

om li

khet

er o

ch

skill

nade

r oc

h va

d de

kan

ber

o på

sam

t ger

förs

lag

som

eft

er

någo

n be

arbe

tnin

g ka

n fö

rbät

tra

unde

rsök

ning

en. D

essu

tom

gör

el

even

utv

eckl

ade

doku

men

tati

one

r av

sin

a un

ders

ökni

ngar

i te

xt

och

bild

.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

fysi

kalis

ka fe

nom

en o

ch v

isar

de

t gen

om a

tt fö

rkla

ra o

ch v

isa

på e

nkla

sam

band

inom

des

sa

med

rel

ativ

t go

d an

vänd

ning

av

fysi

kens

beg

repp

. I u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da r

eso

nem

ang

om e

lekt

risk

a kr

etsa

r, m

agne

ter,

röre

lser

, lju

d oc

h lju

s ka

n el

even

rel

ater

a ti

ll nå

gra

fysi

kalis

ka s

amba

nd. E

leve

n ka

n oc

kså

förk

lara

och

vis

a på

nå

got

enke

lt s

amba

nd m

ella

n en

ergi

källo

r, en

ergi

anvä

ndni

ng

och

isol

erin

g m

ed r

elat

ivt

god

kopp

ling

till

ener

gins

ofö

rstö

rba

rhet

och

flöd

e. D

essu

tom

fö

rkla

rar

elev

en o

ch v

isar

på

sam

band

kri

ng h

imla

krop

pars

rö

rels

e i f

örhå

lland

e ti

ll va

rand

ra

och

för

utve

ckla

de r

eson

eman

g

och

skill

nade

r oc

h va

d de

kan

be

ro p

å sa

mt g

er fö

rsla

g so

m k

an

förb

ättr

a un

ders

ökni

ngen

. Des

sut

om g

ör e

leve

n vä

lutv

eckl

ade

doku

men

tati

oner

av

sina

und

er

sökn

inga

r i t

ext o

ch b

ild.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

sk

aper

om

fysi

kalis

ka fe

nom

en

och

visa

r de

t gen

om a

tt fö

rkla

ra

och

visa

på

enkl

a sa

mba

nd in

om

dess

a oc

h nå

got

gem

ensa

mt

drag

m

ed g

od a

nvän

dnin

g av

fysi

kens

be

grep

p. I

väl

utve

ckla

de o

ch

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ele

ktri

ska

kret

sar,

mag

nete

r, rö

rels

er, l

jud

och

ljus

kan

elev

en

rela

tera

till

någr

a fy

sika

liska

sa

mba

nd. E

leve

n ka

n oc

kså

förk

lara

och

vis

a på

olik

a en

kla

sam

band

mel

lan

ener

gikä

llor,

ener

gian

vänd

ning

och

isol

erin

g m

ed g

od k

oppl

ing

till

ener

gins

of

örst

örba

rhet

och

flöd

e. D

essu

tom

förk

lara

r el

even

och

vis

ar p

å m

önst

er i

him

lakr

oppa

rs r

örel

se

i för

hålla

nde

till

vara

ndra

och

för

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


FY

FYSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

ocks

å be

rätt

a om

någ

ra n

atur

ve

tens

kapl

iga

uppt

äckt

er o

ch

dera

s be

tyde

lse

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

om h

ur d

ag o

ch n

att,

mån

ader

oc

h år

stid

er u

ppko

mm

er. E

leve

n ka

n oc

kså

berä

tta

om n

ågra

na

turv

eten

skap

liga

uppt

äckt

er o

ch

dera

s be

tyde

lse

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

hur

dag

och

natt

, mån

ader

och

år

stid

er u

ppko

mm

er. E

leve

n ka

n oc

kså

berä

tta

om n

ågra

nat

ur

vete

nska

plig

a up

ptäc

kter

och

de

ras

bety

dels

e fö

r m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


FY

FYSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

dis

ku

tera

fråg

or s

om r

ör e

nerg

i, te

kni

k, m

iljö

och

sam

hälle

och

ski

lje

r då

fakt

a fr

ån v

ärde

ring

ar o

ch

form

uler

ar s

tälln

ings

taga

nden

m

ed e

nkla

mot

iver

inga

r sa

mt

besk

rive

r nå

gra

tänk

bara

kon

se

kven

ser.

I di

skus

sion

erna

stä

ller

elev

en fr

ågor

och

fram

för

och

bem

öter

åsi

kter

och

arg

umen

t på

ett

sät

t som

till

vis

s de

l för

di

skus

sion

erna

fram

åt. E

leve

n ka

n sö

ka n

atur

vete

nska

plig

in

form

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r oc

h fö

r en

kla

och

till

viss

de

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

på

ett i

huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t i d

isku

ssio

ner

och

för

att s

kapa

en

kla

text

er o

ch a

ndra

fram

stäl

lni

ngar

med

vis

s an

pass

ning

till

syft

e oc

h m

ålgr

upp.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra u

nder

sök

ning

ar u

tifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

oc

h äv

en b

idra

till

att

form

uler

a en

kla

fråg

estä

llnin

gar

och

pla

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

fråg

or s

om r

ör e

nerg

i, te

knik

, milj

ö oc

h sa

mhä

lle o

ch

skilj

er d

å fa

kta

från

vär

deri

ngar

oc

h fo

rmul

erar

stä

llnin

gsta

gan

den

med

utv

eckl

ade

mot

iver

ing

ar s

amt b

eskr

iver

någ

ra tä

nkba

ra

kons

ekve

nser

. I d

isku

ssio

nern

a st

älle

r el

even

fråg

or o

ch fr

amfö

r oc

h be

möt

er å

sikt

er o

ch a

rgu

men

t på

ett s

ätt s

om fö

r di

skus

si

oner

na fr

amåt

. Ele

ven

kan

söka

na

turv

eten

skap

lig in

form

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r oc

h fö

r ut

veck

lade

och

rel

ativ

t vä

l un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

på

ett r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e sä

tt

i dis

kuss

ione

r oc

h fö

r at

t ska

pa

utve

ckla

de te

xter

och

and

ra

fram

stäl

lnin

gar

med

rel

ativ

t go

d an

pass

ning

till

syft

e oc

h m

ål

grup

p.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra u

nder

sök

ning

ar u

tifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

oc

h äv

en fo

rmul

era

enkl

a fr

åge

stäl

lnin

gar

och

plan

erin

gar

som

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

fråg

or s

om r

ör e

nerg

i, te

knik

, milj

ö oc

h sa

mhä

lle o

ch

skilj

er d

å fa

kta

från

vär

deri

ngar

oc

h fo

rmul

erar

stä

llnin

gsta

gan

den

med

väl

utve

ckla

de m

otiv

eri

ngar

sam

t bes

kriv

er n

ågra

tä

nkba

ra k

onse

kven

ser.

I di

skus

si

oner

na s

tälle

r el

even

fråg

or

och

fram

för

och

bem

öter

åsi

kter

oc

h ar

gum

ent p

å et

t sät

t som

fö

r di

skus

sion

erna

fram

åt o

ch

förd

jupa

r el

ler

bred

dar

dem

. E

leve

n ka

n sö

ka n

atur

vete

nska

plig

info

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t i d

isku

ssi

oner

och

för

att s

kapa

väl

ut

veck

lade

text

er o

ch a

ndra

fram

st

älln

inga

r m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

mål

grup

p.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra u

nder

sök

ning

ar u

tifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

oc

h äv

en fo

rmul

era

enkl

a fr

åge

stäl

lnin

gar

och

plan

erin

gar

som

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


FY

FYSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

neri

ngar

som

det

går

att

arb

eta

syst

emat

iskt

uti

från

. I u

nder

sök

ning

arna

anv

ände

r el

even

utr

ust

ning

på

ett s

äker

t och

i hu

vuds

ak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

jäm

föra

res

ulta

ten

med

fråg

est

älln

inga

rna

och

drar

då

enkl

a sl

utsa

tser

med

vis

s ko

pplin

g ti

ll fy

sika

liska

mod

elle

r oc

h te

orie

r. E

leve

n fö

r en

kla

reso

nem

ang

krin

g re

sulta

tens

rim

lighe

t och

bi

drar

till

att

ge

förs

lag

på h

ur

unde

rsök

ning

arna

kan

förb

ätt

ras.

Des

suto

m g

ör e

leve

n en

kla

doku

men

tati

oner

av

unde

rsök

ni

ngar

na m

ed ta

belle

r, di

agra

m,

bild

er o

ch s

krift

liga

rapp

orte

r.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om e

nerg

i, m

ater

ia,

univ

ersu

ms

uppb

yggn

ad o

ch

utve

cklin

g oc

h an

dra

fysi

kalis

ka

sam

man

hang

och

vis

ar d

et g

eno

m a

tt g

e ex

empe

l och

bes

kriv

a de

ssa

med

vis

s an

vänd

ning

av

fysi

kens

beg

repp

, mod

elle

r oc

h te

orie

r. E

leve

n ka

n fö

ra e

nkla

det e

fter

någ

on b

earb

etni

ng g

år

att a

rbet

a sy

stem

atis

kt u

tifr

ån. I

un

ders

ökni

ngar

na a

nvän

der

elev

en

utr

ustn

ing

på e

tt s

äker

t och

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n jä

mfö

ra r

esul

tate

n m

ed fr

åges

täll

ning

arna

och

dra

r då

utv

eckl

ade

slut

sats

er m

ed r

elat

ivt

god

kopp

lin

g ti

ll fy

sika

liska

mod

elle

r oc

h te

orie

r. E

leve

n fö

r ut

veck

lade

re

sone

man

g kr

ing

resu

ltate

ns

rim

lighe

t och

ger

förs

lag

på h

ur

unde

rsök

ning

arna

kan

förb

ättr

as.

Des

suto

m g

ör e

leve

n ut

veck

lade

do

kum

enta

tion

er a

v un

ders

ök

ning

arna

med

tabe

ller,

diag

ram

, bi

lder

och

skr

iftlig

a ra

ppor

ter.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

ener

gi, m

ater

ia, u

nive

rsum

s up

pbyg

gnad

och

utv

eckl

ing

och

andr

a fy

sika

liska

sam

man

hang

oc

h vi

sar

det g

enom

att

förk

lara

oc

h vi

sa p

å sa

mba

nd in

om d

essa

m

ed r

elat

ivt

god

anvä

ndni

ng a

v fy

sike

ns b

egre

pp, m

odel

ler

och

teor

ier.

Ele

ven

kan

föra

utv

eck

det g

år a

tt a

rbet

a sy

stem

atis

kt

utifr

ån. I

und

ersö

knin

garn

a an

vänd

er e

leve

n ut

rust

ning

på

ett s

äker

t, än

dam

ålse

nlig

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

. Ele

ven

kan

jäm

föra

re

sulta

ten

med

fråg

estä

llnin

garn

a oc

h dr

ar d

å vä

lutv

eckl

ade

slut

sat

ser

med

god

kop

plin

g ti

ll fy

sika

lis

ka m

odel

ler

och

teor

ier.

Ele

ven

för

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g kr

ing

resu

ltate

ns r

imlig

het i

rel

ati

on t

ill m

öjlig

a fe

lkäl

lor

och

ger

förs

lag

på h

ur u

nder

sökn

inga

rna

kan

förb

ättr

as o

ch v

isar

på

nya

tänk

bara

fråg

estä

llnin

gar

att

unde

rsök

a. D

essu

tom

gör

ele

ven

välu

tvec

klad

e do

kum

enta

tion

er

av u

nder

sökn

inga

rna

med

tabe

lle

r, di

agra

m, b

ilder

och

skr

iftlig

a ra

ppor

ter.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om e

nerg

i, m

ater

ia, u

nive

rsu

ms

uppb

yggn

ad o

ch u

tvec

klin

g oc

h an

dra

fysi

kalis

ka s

amm

an

hang

och

vis

ar d

et g

enom

att

för

klar

a oc

h vi

sa p

å sa

mba

nd in

om

dess

a oc

h nå

got

gene

rellt

dra

g m

ed g

od a

nvän

dnin

g av

fysi

kens

be

grep

p, m

odel

ler

och

teor

ier.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


FY

FYSIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

och

till

viss

del

und

erby

ggda

re

sone

man

g dä

r fö

rete

else

r i v

ar

dags

livet

och

sam

hälle

t kop

plas

ih

op m

ed k

raft

er, r

örel

ser,

häv

arm

ar, l

jus,

ljud

och

ele

ktri

cite

t oc

h vi

sar

då p

å en

kelt

iden

tifie

rba

ra fy

sika

liska

sam

band

. Ele

ven

anvä

nder

fysi

kalis

ka m

odel

ler

på

ett i

huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t fö

r at

t bes

kriv

a oc

h ge

exe

m

pel p

å pa

rtik

lar

och

strå

lnin

g.

Des

suto

m fö

r el

even

enk

la o

ch

till

viss

del

und

erby

ggda

res

one

man

g kr

ing

hur

män

nisk

a oc

h te

knik

påv

erka

r m

iljön

och

vis

ar

på n

ågra

åtg

ärde

r so

m k

an b

idra

ti

ll en

hål

lbar

utv

eckl

ing.

Ele

ven

kan

ge e

xem

pel p

å oc

h be

skri

va

någr

a ce

ntra

la n

atur

vete

nska

plig

a up

ptäc

kter

och

der

as b

etyd

else

fö

r m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

lade

och

rel

ativ

t vä

l und

erby

ggda

re

sone

man

g dä

r fö

rete

else

r i v

ar

dags

livet

och

sam

hälle

t kop

plas

ih

op m

ed k

raft

er, r

örel

ser,

hä

varm

ar, l

jus,

ljud

och

ele

ktri

cite

t oc

h vi

sar

då p

å fö

rhål

land

evis

ko

mpl

exa

fysi

kalis

ka s

amba

nd.

Ele

ven

anvä

nder

fysi

kalis

ka

mod

elle

r på

ett

rel

ativ

t vä

l fun

ger

ande

sät

t för

att

förk

lara

och

vi

sa p

å sa

mba

nd k

ring

par

tikl

ar

och

strå

lnin

g. D

essu

tom

för

elev

en u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

krin

g hu

r m

änni

skan

s an

vänd

ning

av

ener

gi o

ch n

atur

resu

rser

påv

erka

r m

iljön

och

vis

ar p

å fö

rdel

ar o

ch

begr

änsn

inga

r ho

s nå

gra

åtgä

rde

r so

m k

an b

idra

till

en h

ållb

ar

utve

cklin

g. E

leve

n ka

n fö

rkla

ra

och

visa

på

sam

band

mel

lan

någr

a ce

ntra

la n

atur

vete

nska

plig

a up

ptäc

kter

och

der

as b

etyd

else

fö

r m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g dä

r fö

rete

else

r i v

arda

gsliv

et o

ch

sam

hälle

t kop

plas

ihop

med

kra

fte

r, rö

rels

er, h

ävar

mar

, lju

s, lj

ud

och

elek

tric

itet

och

vis

ar d

å på

ko

mpl

exa

fysi

kalis

ka s

amba

nd.

Ele

ven

anvä

nder

fysi

kalis

ka m

ode

ller

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sät

t fö

r at

t för

klar

a oc

h ge

nera

liser

a kr

ing

part

ikla

r oc

h st

råln

ing.

D

essu

tom

för

elev

en v

älut

veck

la

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da r

eso

nem

ang

krin

g hu

r m

änni

ska

och

tekn

ik p

åver

kar

milj

ön o

ch v

isar

ur

olik

a pe

rspe

ktiv

på

förd

elar

oc

h be

grän

snin

gar

hos

någr

a åt

gärd

er s

om k

an b

idra

till

en

hållb

ar u

tvec

klin

g. E

leve

n ka

n fö

rkla

ra o

ch g

ener

alis

era

krin

g nå

gra

cent

rala

nat

urve

tens

kapl

iga

uppt

äckt

er o

ch d

eras

bet

ydel

se

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


KEMI

KE

3.11 KEMINaturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, resurshushållning, materialutveckling och miljöteknik. Med kunskaper om materiens uppbyggnad och oförstörbarhet får människor redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling.

SyfteUndervisningen i ämnet kemi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om kemiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om kemiska processer och materiens egenskaper och uppbyggnad utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.

Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla perspektiv på utvecklingen av naturvetenskapens världsbild och ges inblick i hur naturvetenskapen och kulturen ömsesidigt har påverkat varandra.

Genom undervisningen i ämnet kemi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och

• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.


KEMI

KE

Centralt innehåll


I årskurs 1–3



















KE

KEMI






Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Kemin i naturen• Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp

och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform.

• Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt.

• Vattnets egenskaper och kretslopp.

• Luftens egenskaper och sammansättning.

• Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället• Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som

hanteras och sedan återgår till naturen.

• Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet.

• Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras.

• Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet.

Kemin och världsbilden• Några historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för

människans levnadsvillkor och syn på världen.

• Äldre tiders beskrivningar av materiens uppbyggnad. Kemins förändring från magi och mystik till modern vetenskap.


KE

KEMI


Kemins metoder och arbetssätt• Enkla systematiska undersökningar. Planering, utförande och utvärdering.

• Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar.


• Tolkning och granskning av information med koppling till kemi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar.

Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Kemin i naturen• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och

oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pHvärde.

• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö och hälsosynpunkt.

• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.

• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället• Människans användning av energi och naturresurser lokalt och globalt samt vad

det innebär för en hållbar utveckling.

• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.

• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.

• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.

• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.


KE

KEMI

• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.

• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemin och världsbilden• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för

världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.

• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kemins metoder och arbetssätt• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,


• Separations och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.

• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.


• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Kunskapskrav




KE

KEMI



Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med viss anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då enkla resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt bidrar till att ge förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra enkla resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I enkla och till viss del underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




KE

KEMI


Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med relativt god anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då utvecklade resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som efter någon bearbetning kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra utvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. Eleven kan använda informationen i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med god anpassning till sammanhanget.

Eleven kan genomföra enkla undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I arbetet använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra sina och andras resultat och för då välutvecklade


KE

KEMI

resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag som kan förbättra undersökningen. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av sina undersökningar i text och bild.

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad och egenskaper och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av kemins begrepp. Eleven kan även föra välutvecklade resonemang om uppbyggnad och egenskaper hos luft och vatten och relatera detta till naturliga förlopp som fotosyntes och förbränning. I välutvecklade och väl underbyggda resonemang om mat, bränslen, kemikalier och andra produkter kan eleven relatera till några kemiska samband och frågor om hållbar utveckling. Dessutom kan eleven berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.


Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på några åtgärder som kan


KE

KEMI

bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala natur vetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.




Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med utvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett relativt väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa utvecklade texter och andra framställningar med relativt god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för utvecklade resonemang kring resultatens rimlighet och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållande vis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.


KE

KEMI




Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser. I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.

Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur människans användning av energi och naturresurser påverkar miljön och visar ur olika perspektiv på fördelar och begränsningar hos några åtgärder som kan bidra till en hållbar utveckling. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnads villkor.


KE

KEMI

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

en

ergi

, milj

ö, h

älsa

och

sam

hälle

ge

nom

att

stä

lla fr

ågor

och

fram

fö

ra o

ch b

emöt

a ås

ikte

r på

ett

sät

t so

m ti

ll vi

ss d

el fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na fr

amåt

. Ele

ven

kan

söka

nat

urve

tens

kapl

ig in

fo

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

enkl

a re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

an

vänd

barh

et. E

leve

n ka

n an

vän

da in

form

atio

nen

i dis

kuss

ione

r oc

h fö

r at

t ska

pa te

xter

och

and

ra

fram

stäl

lnin

gar

med

vis

s an

pass

ni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

un

ders

ökni

ngar

utif

rån

givn

a pl

aner

inga

r oc

h äv

en b

idra

till

att

fo

rmul

era

enkl

a fr

åges

tälln

inga

r oc

h pl

aner

inga

r so

m d

et g

år a

tt

arbe

ta s

yste

mat

iskt

utif

rån.

I

arbe

tet a

nvän

der

elev

en u

trus

tni

ng p

å et

t säk

ert o

ch i

huvu

dsak

fu

nger

ande

sät

t. E

leve

n ka

n jä

mfö

ra s

ina

och

andr

as r

esul

tat

och

för

då e

nkla

res

onem

ang

om

likhe

ter

och

skill

nade

r oc

h va

d de

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

en

ergi

, milj

ö, h

älsa

och

sam

hälle

ge

nom

att

stä

lla fr

ågor

och

fram

fö

ra o

ch b

emöt

a ås

ikte

r på

ett

sät

t so

m fö

r sa

mta

len

och

disk

us

sion

erna

fram

åt. E

leve

n ka

n sö

ka

natu

rvet

ensk

aplig

info

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as a

nvä

ndba

rhet

. Ele

ven

kan

anvä

nda

info

rmat

ione

n i d

isku

ssio

ner

och

för

att s

kapa

text

er o

ch a

ndra

fr

amst

älln

inga

r m

ed r

elat

ivt

god

anpa

ssni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

un

ders

ökni

ngar

utif

rån

givn

a pl

ane

ring

ar o

ch ä

ven

form

uler

a en

kla

fråg

estä

llnin

gar

och

plan

erin

gar

som

det

eft

er n

ågon

bea

rbet

ning

gå

r at

t arb

eta

syst

emat

iskt

utif

rån.

I

arbe

tet a

nvän

der

elev

en u

trus

tni

ng p

å et

t säk

ert o

ch ä

ndam

åls

enlig

t sät

t. E

leve

n ka

n jä

mfö

ra

sina

och

and

ras

resu

ltat o

ch fö

r då

utv

eckl

ade

reso

nem

ang

om

likhe

ter

och

skill

nade

r oc

h va

d

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

enkl

a fr

ågor

som

rör

en

ergi

, milj

ö, h

älsa

och

sam

hälle

ge

nom

att

stä

lla fr

ågor

och

fram

fö

ra o

ch b

emöt

a ås

ikte

r på

ett

sät

t so

m fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

one

rna

fram

åt o

ch fö

rdju

par

elle

r br

edda

r de

m. E

leve

n ka

n sö

ka

natu

rvet

ensk

aplig

info

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as a

nvä

ndba

rhet

. Ele

ven

kan

anvä

nda

info

rmat

ione

n i d

isku

ssio

ner

och

för

att s

kapa

text

er o

ch a

ndra

fr

amst

älln

inga

r m

ed g

od a

npas

sni

ng ti

ll sa

mm

anha

nget

.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

un

ders

ökni

ngar

utif

rån

givn

a pl

aner

inga

r oc

h äv

en fo

rmul

era

enkl

a fr

åges

tälln

inga

r oc

h pl

ane

ring

ar s

om d

et g

år a

tt a

rbet

a sy

stem

atis

kt u

tifrå

n. I

arb

etet

an

vänd

er e

leve

n ut

rust

ning

på

ett s

äker

t, än

dam

ålse

nlig

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

. Ele

ven

kan

jäm

föra

si

na o

ch a

ndra

s re

sulta

t och

för

då v

älut

veck

lade

res

onem

ang

om

likhe

ter

och

skill

nade

r oc

h va

d de

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


KEMI

KE

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

kan

bero

på

sam

t bid

rar

till

att g

e fö

rsla

g so

m k

an fö

rbät

tra

unde

rsö

knin

gen.

Des

suto

m g

ör e

leve

n en

kla

doku

men

tatio

ner

av s

ina

unde

rsök

ning

ar i

text

och

bild

.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nsk

aper

om

mat

erie

ns u

ppby

gg

nad

och

egen

skap

er o

ch a

ndra

ke

mis

ka s

amm

anha

ng o

ch v

isar

de

t gen

om a

tt g

e ex

empe

l på

och

besk

riva

des

sa m

ed v

iss

anvä

nd

ning

av

kem

ins

begr

epp.

Ele

ven

kan

även

föra

enk

la r

eson

eman

g om

upp

bygg

nad

och

egen

skap

er

hos

luft

och

vat

ten

och

rela

tera

de

tta

till

natu

rlig

a fö

rlop

p so

m

foto

synt

es o

ch fö

rbrä

nnin

g. I

en

kla

och

till

viss

del

und

er

bygg

da r

eson

eman

g om

mat

, br

änsl

en, k

emik

alie

r oc

h an

dra

prod

ukte

r ka

n el

even

rel

ater

a ti

ll nå

gra

kem

iska

sam

band

och

fr

ågor

om

hål

lbar

utv

eckl

ing.

D

essu

tom

kan

ele

ven

berä

tta

om

någr

a na

turv

eten

skap

liga

upp

täck

ter

och

dera

s be

tyde

lse

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

de k

an b

ero

på s

amt g

er fö

rsla

g so

m e

fter

någ

on b

earb

etni

ng

kan

förb

ättr

a un

ders

ökni

ngen

. D

essu

tom

gör

ele

ven

utve

ckla

de

doku

men

tatio

ner

av s

ina

unde

rsö

knin

gar

i tex

t och

bild

.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

mat

erie

ns u

ppby

ggna

d oc

h eg

en

skap

er o

ch a

ndra

kem

iska

sam

m

anha

ng o

ch v

isar

det

gen

om

att f

örkl

ara

och

visa

på

enkl

a sa

mba

nd in

om d

essa

med

rel

ati

vt g

od a

nvän

dnin

g av

kem

ins

begr

epp.

Ele

ven

kan

även

föra

ut

veck

lade

res

onem

ang

om u

pp

bygg

nad

och

egen

skap

er h

os lu

ft

och

vatt

en o

ch r

elat

era

dett

a ti

ll na

turl

iga

förl

opp

som

foto

synt

es

och

förb

ränn

ing.

I u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om m

at, b

räns

len,

ke

mik

alie

r oc

h an

dra

prod

ukte

r ka

n el

even

rel

ater

a ti

ll nå

gra

kem

iska

sam

band

och

fråg

or o

m

hållb

ar u

tvec

klin

g. D

essu

tom

ka

n el

even

ber

ätta

om

någ

ra n

atu

rvet

ensk

aplig

a up

ptäc

kter

och

de

ras

bety

dels

e fö

r m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

kan

bero

på

sam

t ger

förs

lag

som

ka

n fö

rbät

tra

unde

rsök

ning

en.

Des

suto

m g

ör e

leve

n vä

lutv

eck

lade

dok

umen

tatio

ner

av s

ina

unde

rsök

ning

ar i

text

och

bild

.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om m

ater

iens

upp

bygg

nad

och

egen

skap

er o

ch a

ndra

ke

mis

ka s

amm

anha

ng o

ch v

isar

det

ge

nom

att

förk

lara

och

vis

a på

en

kla

sam

band

inom

des

sa o

ch

någo

t ge

men

sam

t dr

ag m

ed g

od

anvä

ndni

ng a

v ke

min

s be

grep

p.

Ele

ven

kan

även

föra

väl

utve

ckla

de

res

onem

ang

om u

ppby

ggna

d oc

h eg

ensk

aper

hos

luft

och

vat

te

n oc

h re

late

ra d

etta

till

natu

rlig

a fö

rlop

p so

m fo

tosy

ntes

och

fö

rbrä

nnin

g. I

väl

utve

ckla

de o

ch

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

m

at, b

räns

len,

kem

ikal

ier

och

andr

a pr

oduk

ter

kan

elev

en r

ela

tera

till

någr

a ke

mis

ka s

amba

nd

och

fråg

or o

m h

ållb

ar u

tvec

klin

g.

Des

suto

m k

an e

leve

n be

rätt

a om

nå

gra

natu

rvet

ensk

aplig

a up

ptä

ckte

r oc

h de

ras

bety

dels

e fö

r m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


KE

KEMI

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

ven

kan

sam

tala

om

och

dis

er

a fr

ågor

som

rör

ene

rgi,

mil

häls

a oc

h sa

mhä

lle o

ch s

kilje

r fa

kta

från

vär

deri

ngar

och

m

uler

ar s

tälln

ings

taga

nden

d

enkl

a m

otiv

erin

gar

sam

t kr

iver

någ

ra tä

nkba

ra k

onse

ns

er. I

dis

kuss

ione

rna

stäl

ler

en fr

ågor

och

fram

för

och

öter

åsi

kter

och

arg

umen

t et

t sät

t som

till

vis

s de

l för

ku

ssio

nern

a fr

amåt

. Ele

ven

sök

a na

turv

eten

skap

lig in

m

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

lor

och

för

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss

und

erby

ggda

res

onem

ang

info

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

vä

rdig

het o

ch r

elev

ans.

Ele

ven

anv

ända

info

rmat

ione

n på

i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt

skus

sion

er o

ch fö

r at

t ska

pa

la te

xter

och

and

ra fr

amst

äll

gar

med

vis

s an

pass

ning

till

e oc

h m

ålgr

upp.

ven

kan

geno

mfö

ra u

nder

sök

gar

utifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

ä

ven

bidr

a ti

ll at

t fo

rmul

era

la fr

åges

tälln

inga

r oc

h pl

a

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

fråg

or s

om r

ör e

nerg

i, m

iljö,

häl

sa o

ch s

amhä

lle o

ch

skilj

er d

å fa

kta

från

vär

deri

ngar

oc

h fo

rmul

erar

stä

llnin

gs

taga

nden

med

utv

eckl

ade

mot

iver

inga

r sa

mt b

eskr

iver

nå

gra

tänk

bara

kon

sekv

ense

r. I

disk

ussi

oner

na s

tälle

r el

even

fr

ågor

och

fram

för

och

bem

öter

ås

ikte

r oc

h ar

gum

ent p

å et

t sät

t so

m fö

r di

skus

sion

erna

fram

åt.

Ele

ven

kan

söka

nat

urve

tens

kap

lig in

form

atio

n oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r oc

h fö

r ut

veck

lade

oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

oc

h kä

llorn

as tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

. Ele

ven

kan

anvä

nda

info

rmat

ione

n på

ett

rel

ativ

t vä

l fu

nger

ande

sät

t i d

isku

ssio

ner

och

för

att s

kapa

utv

eckl

ade

text

er o

ch a

ndra

fram

stäl

lnin

gar

med

rel

ativ

t go

d an

pass

ning

till

syft

e oc

h m

ålgr

upp.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra u

nder

sök

ning

ar u

tifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

oc

h äv

en fo

rmul

era

enkl

a fr

åge

stäl

lnin

gar

och

plan

erin

gar

som

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

di

skut

era

fråg

or s

om r

ör e

nerg

i, m

iljö,

häl

sa o

ch s

amhä

lle o

ch

skilj

er d

å fa

kta

från

vär

deri

ngar

oc

h fo

rmul

erar

stä

llnin

gsta

ga

nden

med

väl

utve

ckla

de

mot

iver

inga

r sa

mt b

eskr

iver

nå

gra

tänk

bara

kon

sekv

ense

r. I

disk

ussi

oner

na s

tälle

r el

even

fr

ågor

och

fram

för

och

bem

öter

ås

ikte

r oc

h ar

gum

ent p

å et

t sät

t so

m fö

r di

skus

sion

erna

fram

åt

och

förd

jupa

r el

ler

bred

dar

dem

. E

leve

n ka

n sö

ka n

atur

vete

nska

plig

info

rmat

ion

och

anvä

nder

då

olik

a kä

llor

och

för

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. E

leve

n ka

n an

vänd

a in

form

atio

nen

på

ett v

äl fu

nger

ande

sät

t i d

isku

ssi

oner

och

för

att s

kapa

väl

ut

veck

lade

text

er o

ch a

ndra

fram

st

älln

inga

r m

ed g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

mål

grup

p.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra u

nder

sök

ning

ar u

tifr

ån g

ivna

pla

neri

ngar

oc

h äv

en fo

rmul

era

enkl

a fr

åge

stäl

lnin

gar

och

plan

erin

gar

som

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

Ele

kut

jö,

då

for

me

bes

kve

elev

bem

på

dis

kan

for

käl

del

om tro

kan

ett

i di

enk

nin

syft

Ele

nin

och

enk


KE

KEMI

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

neri

ngar

som

det

går

att

arb

eta

syst

emat

iskt

uti

från

. I u

nder

sök

ning

arna

anv

ände

r el

even

utr

ust

ning

på

ett s

äker

t och

i hu

vuds

ak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

jäm

föra

res

ulta

ten

med

fråg

est

älln

inga

rna

och

drar

då

enkl

a sl

utsa

tser

med

vis

s ko

pplin

g ti

ll ke

mis

ka m

odel

ler

och

teor

ier.

Ele

ven

för

enkl

a re

sone

man

g kr

ing

resu

ltate

ns r

imlig

het o

ch

bidr

ar t

ill a

tt g

e fö

rsla

g på

hur

un

ders

ökni

ngar

na k

an fö

rbät

tra

s. D

essu

tom

gör

ele

ven

enkl

a do

kum

enta

tion

er a

v un

ders

ök

ning

arna

med

tabe

ller,

diag

ram

, bi

lder

och

skr

iftlig

a ra

ppor

ter.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nsk

aper

om

mat

erie

ns u

ppby

gg

nad,

ofö

rstö

rbar

het o

ch o

mva

nd

linga

r oc

h an

dra

kem

iska

sam

m

anha

ng o

ch v

isar

det

gen

om a

tt

ge e

xem

pel p

å oc

h be

skri

va d

essa

m

ed v

iss

anvä

ndni

ng a

v ke

min

s be

grep

p, m

odel

ler

och

teor

ier.

Ele

ven

kan

föra

enk

la t

ill v

iss

det e

fter

någ

on b

earb

etni

ng g

år

att a

rbet

a sy

stem

atis

kt u

tifr

ån. I

un

ders

ökni

ngar

na a

nvän

der

elev

en

utr

ustn

ing

på e

tt s

äker

t och

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ka

n jä

mfö

ra r

esul

tate

n m

ed fr

åges

täll

ning

arna

och

dra

r då

utv

eckl

ade

slut

sats

er m

ed r

elat

ivt

god

kopp

lin

g ti

ll ke

mis

ka m

odel

ler

och

teor

ier.

Ele

ven

för

utve

ckla

de

reso

nem

ang

krin

g re

sulta

tens

ri

mlig

het o

ch g

er fö

rsla

g på

hur

un

ders

ökni

ngar

na k

an fö

rbät

tras

. D

essu

tom

gör

ele

ven

utve

ckla

de

doku

men

tati

oner

av

unde

rsök

ni

ngar

na m

ed ta

belle

r, di

agra

m,

bild

er o

ch s

krift

liga

rapp

orte

r.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

mat

erie

ns u

ppby

ggna

d, o

för

stör

barh

et o

ch o

mva

ndlin

gar

och

andr

a ke

mis

ka s

amm

an

hang

och

vis

ar d

et g

enom

att

fö

rkla

ra o

ch v

isa

på s

amba

nd

inom

des

sa m

ed r

elat

ivt

god

anvä

ndni

ng a

v ke

min

s be

grep

p,

mod

elle

r oc

h te

orie

r. E

leve

n ka

n

det g

år a

tt a

rbet

a sy

stem

atis

kt

utifr

ån. I

und

ersö

knin

garn

a an

vänd

er e

leve

n ut

rust

ning

på

ett s

äker

t, än

dam

ålse

nlig

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

. Ele

ven

kan

jäm

föra

re

sulta

ten

med

fråg

estä

llnin

gar

na o

ch d

rar

då v

älut

veck

lade

sl

ut sa

tser

med

god

kop

plin

g ti

ll ke

mis

ka m

odel

ler

och

teor

ier.

Ele

ven

för

välu

tvec

klad

e re

sone

m

ang

krin

g re

sulta

tens

rim

lighe

t i r

elat

ion

till

möj

liga

felk

ällo

r oc

h ge

r fö

rsla

g på

hur

und

ersö

kni

ngar

na k

an fö

rbät

tras

och

vis

ar

på n

ya t

änkb

ara

fråg

estä

llnin

gar

att

unde

rsök

a. D

essu

tom

gör

el

even

väl

utve

ckla

de d

okum

en

tati

oner

av

unde

rsök

ning

arna

m

ed ta

belle

r, di

agra

m, b

ilder

och

sk

rift

liga

rapp

orte

r.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om m

ater

iens

upp

bygg

nad,

of

örst

örba

rhet

och

om

vand

linga

r oc

h an

dra

kem

iska

sam

man

hang

oc

h vi

sar

det g

enom

att

förk

lara

oc

h vi

sa p

å sa

mba

nd in

om d

essa

oc

h nå

got

gene

rellt

dra

g m

ed

god

anvä

ndni

ng a

v ke

min

s be

grep

p, m

odel

ler

och

teor

ier.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


KE

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

del u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

kem

iska

pro

cess

er i

leva

nde

orga

nism

er, m

ark,

luft

och

vat

ten

och

visa

r då

på

enke

lt id

enti

fier

bara

kem

iska

sam

band

i na

ture

n.

Ele

ven

unde

rsök

er h

ur n

ågra

ke

mik

alie

r oc

h ke

mis

ka p

roce

sser

an

vänd

s i v

arda

gen

och

sam

hälle

t oc

h be

skri

ver

då e

nkel

t id

enti

fie

rbar

a ke

mis

ka s

amba

nd o

ch

ger

exem

pel p

å en

ergi

omva

nd

linga

r oc

h m

ater

iens

kre

tslo

pp.

Des

suto

m fö

r el

even

enk

la o

ch

till

viss

del

und

erby

ggda

res

one

man

g kr

ing

hur

män

nisk

ans

an

vänd

ning

av

ener

gi o

ch n

atur

re

surs

er p

åver

kar

milj

ön o

ch v

isar

på

någ

ra å

tgär

der

som

kan

bid

ra

till

en h

ållb

ar u

tvec

klin

g. E

leve

n ka

n be

skri

va o

ch g

e ex

empe

l på

någr

a ce

ntra

la n

atur

vete

nska

plig

a up

ptäc

kter

och

der

as b

etyd

else

fö

r m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor.

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

ke

mis

ka p

roce

sser

i le

vand

e or

ga

nism

er, m

ark,

luft

och

vat

ten

och

visa

r då

på

förh

ålla

ndev

is k

om

plex

a ke

mis

ka s

amba

nd i

natu

re

n. E

leve

n un

ders

öker

hur

någ

ra

kem

ikal

ier

och

kem

iska

pro

cess

er

anvä

nds

i var

dage

n oc

h sa

mhä

llet

och

besk

rive

r då

förh

ålla

ndev

is

kom

plex

a ke

mis

ka s

amba

nd o

ch

förk

lara

r oc

h vi

sar

på s

amba

nd

mel

lan

ener

giom

vand

linga

r oc

h m

ater

iens

kre

tslo

pp. D

essu

tom

fö

r el

even

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

krin

g hu

r m

änni

skan

s an

vänd

ni

ng a

v en

ergi

och

nat

urre

surs

er

påve

rkar

milj

ön o

ch v

isar

på

förd

elar

och

beg

räns

ning

ar h

os

någr

a åt

gärd

er s

om k

an b

idra

till

en h

ållb

ar u

tvec

klin

g. E

leve

n ka

n fö

rkla

ra o

ch v

isa

på s

amba

nd

mel

lan

någr

a ce

ntra

la n

atur

ve

tens

kapl

iga

uppt

äckt

er o

ch

dera

s be

tyde

lse

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

kem

iska

pro

cess

er i

leva

nde

orga

nism

er, m

ark,

luft

och

vat

ten

och

visa

r då

på

kom

plex

a ke

m

iska

sam

band

i na

ture

n. E

leve

n un

ders

öker

hur

någ

ra k

emik

alie

r oc

h ke

mis

ka p

roce

sser

anv

änds

i v

arda

gen

och

sam

hälle

t och

be

skri

ver

då k

ompl

exa

kem

iska

sa

mba

nd o

ch fö

rkla

rar

och

ge

nera

liser

ar k

ring

ene

rgio

mva

nd

linga

r oc

h m

ater

iens

kre

tslo

pp.

Des

suto

m fö

r el

even

väl

ut

veck

lade

och

väl

und

erby

ggda

re

sone

man

g kr

ing

hur

män

nis

kans

anv

ändn

ing

av e

nerg

i och

na

turr

esur

ser

påve

rkar

milj

ön

och

visa

r ur

olik

a pe

rspe

ktiv

på

förd

elar

och

beg

räns

ning

ar h

os

någr

a åt

gärd

er s

om k

an b

idra

till

en h

ållb

ar u

tvec

klin

g. E

leve

n ka

n fö

rkla

ra o

ch g

ener

alis

era

krin

g nå

gra

cent

rala

nat

urve

tens

kapl

iga

uppt

äckt

er o

ch d

eras

bet

ydel

se

för

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

KEMI


GEOGRAFI

GE

Samhällsorienterande ämnen

3.12 GEOGRAFIFörutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar utveckling blir möjlig. Samspelet mellan människan och hennes omgivning har gett upphov till många olika livsmiljöer. Geografi ger oss kunskap om dessa miljöer och kan bidra till förståelse av människans levnadsvillkor.

SyfteUndervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla en medvetenhet om de sammanhang där geografiska kunskaper är viktiga och användbara.

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om vilka mänskliga verksamheter, och av naturen framkallade processer, som påverkar jordytans former och mönster. Den ska även bidra till att eleverna får erfarenheter av att tolka och bedöma konsekvenser av olika förändringar som sker i det geografiska rummet.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med hur man växlar mellan olika tids och rumsperspektiv. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människors levnadsvillkor. Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om varför intressekonflikter om naturresurser uppstår. Undervisningen ska också medverka till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan påverka framtiden i riktning mot en mer acceptabel levnadsmiljö för alla.

Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,


GEOGRAFI

GE

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

• värdera lösningar på olika miljö och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans• Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel

skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

• Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

• Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

• Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

• Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet• Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark,

vatten och klimat.

• Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

• Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

• Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

• Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

• Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen• Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge

på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

• Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.

• Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.


GE

GEOGRAFI

• Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

• Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

• Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

• Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

• Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

• Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

• Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten• Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och

mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

• Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

• Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Livsmiljöer • Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande

och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.


GE

GEOGRAFI

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt

huvuddragen för övriga Norden.

• Namn och läge på övriga Europas länder samt viktigare öar, vatten, berg, regioner och orter.

• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.

• Fältstudier för att undersöka natur och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar

utveckling.

• Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Livsmiljöer• Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar

människors levnadsvillkor.

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringar na kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner

och orter.

• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topo grafiska och olika tematiska kartor.


GE

GEOGRAFI

• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

• Fältstudier av natur och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka

och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur och kulturlandskapet.

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

• Förnybara energitillgångar, till exempel sol och vindenergi och alternativa drivmedel.

• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Kunskapskrav


Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter, och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner, och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.


GE

GEOGRAFI

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.

Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.


Eleven har grundläggande kunskaper om natur och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur och kultur landskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geo grafiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.


GE

GEOGRAFI




Eleven har goda kunskaper om natur och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.




Eleven har mycket goda kunskaper om natur och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.


GE

GEOGRAFI

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.


Eleven har grundläggande kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för enkla och till viss del underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.




Eleven har goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då förhållandevis komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för utvecklade och relativt väl


GE

GEOGRAFI

underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.




Eleven har mycket goda kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då komplexa geografiska mönster av handel och kommunikation samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut och hur de har förändrats över tid samt orsaker till och konsekvenser av detta. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om klimatförändringar och olika förklaringar till dessa samt deras konsekvenser för människa, samhälle och miljö i olika delar av världen.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. Vid fält studier använder eleven kartor och andra verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för välutvecklade och väl underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.


GE

GEOGRAFI

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om n

atur

oc

h ku

lturl

and

skap

och

vis

ar d

et g

enom

att

föra

vä

lutv

eckl

ade

och

väl u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om p

roce

sser

so

m fo

rmar

och

förä

ndra

r jo

rd

ytan

, sam

t vilk

a ko

nsek

vens

er

det k

an få

för

män

nisk

or o

ch

natu

r. I

reso

nem

ange

n be

skri

ver

elev

en k

ompl

exa

sam

band

mel

la

n na

tur

och

kul

turl

ands

kap,

na

tur r

esur

ser

och

hur

befo

lk

ning

en ä

r fö

rdel

ad. E

leve

n ka

n äv

en a

nvän

da g

eogr

afisk

a be

gr

epp

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sät

t.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a om

värl

de

n oc

h an

vänd

er d

å ka

rtor

oc

h an

dra

geog

rafis

ka k

ällo

r, m

etod

er o

ch te

knik

er p

å et

t vä

l fun

gera

nde

sätt

, sam

t för

vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om

olik

a kä

llors

anv

ändb

arhe

t. V

id

fälts

tudi

er a

nvän

der

elev

en k

arto

r oc

h en

kla

geog

rafis

ka v

erkt

yg p

å et

t änd

amål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt. E

leve

n ha

r m

ycke

t go

da

kuns

kape

r om

Sve

rige

s, N

orde

ns

och

Eur

opas

nam

ngeo

grafi

och

ar g

rund

lägg

ande

er

om

nat

ur

och

kultu

r o

ch v

isar

det

gen

om a

tt

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

es

onem

ang

om p

roce

sser

ar

och

förä

ndra

r jo

rd

t vilk

a ko

nsek

vens

er d

et

r m

änni

skor

och

nat

ur.

ange

n be

skri

ver

elev

en

band

mel

lan

natu

r

urla

ndsk

ap, n

atur

resu

rser

be

folk

ning

en ä

r fö

rde

en k

an ä

ven

anvä

nda

ka b

egre

pp p

å et

t i

k fu

nger

ande

sät

t.

an u

nder

söka

om

värl

den

nder

då

kart

or o

ch

ogra

fiska

käl

lor,

met

oder

ik

er p

å et

t i h

uvud

sak

de s

ätt,

sam

t för

enk

la

ang

om o

lika

källo

rs

arhe

t. V

id fä

ltstu

dier

r

elev

en k

arto

r oc

h og

rafis

ka v

erkt

yg p

å et

t ak

fung

eran

de s

ätt.

ar g

rund

lägg

ande

kun

m

Sve

rige

s, N

orde

ns o

ch

nam

ngeo

grafi

och

vis

ar

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

natu

r o

ch k

ultu

rlan

dska

p oc

h vi

sar

det g

enom

att

föra

utv

eck

lade

och

rel

ativ

t vä

l und

erby

ggda

re

sone

man

g om

pro

cess

er s

om

form

ar o

ch fö

ränd

rar

jord

ytan

, sa

mt v

ilka

kons

ekve

nser

det

kan

få

för

män

nisk

or o

ch n

atur

. I

reso

nem

ange

n be

skri

ver

elev

en

förh

ålla

ndev

is k

ompl

exa

sam

ba

nd m

ella

n na

tur

och

kul

tur

land

skap

, nat

urre

surs

er o

ch h

ur

befo

lkni

ngen

är

förd

elad

. Ele

ven

kan

även

anv

ända

geo

grafi

ska

begr

epp

på e

tt r

elat

ivt

väl f

unge

ra

nde

sätt

.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a om

värl

den

och

anvä

nder

då

kart

or o

ch a

ndr

a ge

ogra

fiska

käl

lor,

met

oder

oc

h te

knik

er p

å et

t rel

ativ

t vä

l fu

nger

ande

sät

t, sa

mt f

ör u

tvec

kla

de r

eson

eman

g om

olik

a kä

llors

an

vänd

barh

et. V

id fä

ltstu

dier

an

vänd

er e

leve

n ka

rtor

och

enk

la

geog

rafis

ka v

erkt

yg p

å et

t rel

ativ

t än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ha

r go

da k

unsk

aper

om

Sve

rige

s,

Nor

dens

och

Eur

opas

nam

ngeo

gr

afi o

ch v

isar

det

gen

om a

tt m

ed

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

Bet

yget

Ele

ven

hku

nska

pla

ndsk

apfö

ra e

nkby

ggda

rso

m fo

rmyt

an, s

amka

n få

föI

reso

nem

enkl

a sa

moc

h ku

ltoc

h hu

r la

d. E

lev

geo g

rafis

huvu

dsa

Ele

ven

koc

h an

vä an

dra

geoc

h te

knfu

nger

anre

sone

man

vänd

ban

vänd

een

kla

gei h

uvud

sE

leve

n h

skap

er o

Eur

opas


GE

GEOGRAFI

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

det g

enom

att

med

vis

s sä

kerh

et

besk

riva

läge

n på

och

sto

rlek

sre

lati

oner

mel

lan

olik

a ge

ogra

fiska

ob

jekt

.

Ele

ven

kan

reso

nera

kri

ng fr

ågor

so

m r

ör h

ållb

ar u

tvec

klin

g oc

h ge

r då

enk

la o

ch t

ill v

iss

del

unde

rbyg

gda

förs

lag

på m

iljö

etis

ka v

al o

ch p

rior

iter

inga

r i

vard

agen

. Des

suto

m fö

r el

even

re

sone

man

g om

ors

aker

till

och

kons

ekve

nser

av

ojäm

lika

lev

nads

villk

or i

värl

den

och

ger

då

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

förs

lag

på h

ur m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor

kan

förb

ättr

as.

rela

tivt

god

säk

erhe

t bes

kriv

a lä

gen

på o

ch s

torl

eksr

elat

ione

r m

ella

n ol

ika

geog

rafis

ka o

bjek

t.

Ele

ven

kan

reso

nera

kri

ng fr

ågor

so

m r

ör h

ållb

ar u

tvec

klin

g oc

h ge

r då

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

vä

l und

erby

ggda

förs

lag

på

milj

öeti

ska

val o

ch p

rior

iter

inga

r i v

arda

gen.

Des

suto

m fö

r el

even

re

sone

man

g om

ors

aker

till

och

kons

ekve

nser

av

ojäm

lika

levn

adsv

illko

r i v

ärld

en o

ch

ger

då u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt

väl u

nder

bygg

da fö

rsla

g på

hur

m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor

kan

förb

ättr

as.

visa

r de

t gen

om a

tt m

ed g

od

säke

rhet

bes

kriv

a lä

gen

på o

ch

stor

leks

rela

tion

er m

ella

n ol

ika

geog

rafis

ka o

bjek

t.

Ele

ven

kan

reso

nera

kri

ng fr

ågor

so

m r

ör h

ållb

ar u

tvec

klin

g oc

h ge

r då

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl

unde

rbyg

gda

förs

lag

på m

iljö

etis

ka v

al o

ch p

rior

iter

inga

r i

vard

agen

. Des

suto

m fö

r el

even

re

sone

man

g om

ors

aker

till

och

kons

ekve

nser

av

ojäm

lika

levn

adsv

illko

r i v

ärld

en o

ch

ger

då v

älut

veck

lade

och

väl

un

derb

yggd

a fö

rsla

g på

hur

m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor

kan

förb

ättr

as.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


GE

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om s

amsp

elet

mel

lan

män

nisk

a, s

amhä

lle o

ch n

atur

, oc

h vi

sar

det g

enom

att

föra

enk

la

och

till

vis

s de

l und

erby

ggda

re

sone

man

g om

ors

aker

till

och

kons

ekve

nser

av

befo

lkni

ngsf

ör

deln

ing,

mig

rati

on, k

limat

, veg

eta

tion

och

klim

atfö

ränd

ring

ar

i olik

a de

lar

av v

ärld

en. E

leve

n ka

n äv

en a

nvän

da g

eogr

afisk

a be

grep

p på

ett

i hu

vuds

ak fu

nge

rand

e sä

tt. E

leve

n ka

n un

ders

öka

var

olik

a va

ror

och

tjäns

ter

pro

duce

ras

och

kons

umer

as, o

ch

besk

rive

r då

enk

la g

eogr

afisk

a m

önst

er a

v ha

ndel

och

kom

m

unik

atio

n sa

mt f

ör e

nkla

och

ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

om h

ur d

essa

mön

ster

ser

ut

och

hur

de

har

förä

ndra

ts ö

ver

tid

sam

t ors

aker

till

och

kons

ekv

ense

r av

det

ta. E

leve

n fö

r en

kla

och

till

viss

del

und

erby

ggda

re

sone

man

g om

klim

atfö

ränd

ri

ngar

och

olik

a fö

rkla

ring

ar ti

ll de

ssa

sam

t der

as k

onse

kven

ser

för

män

nisk

a, s

amhä

lle o

ch m

iljö

i olik

a de

lar

av v

ärld

en.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

sam

spel

et m

ella

n m

änni

ska,

sa

mhä

lle o

ch n

atur

, och

vis

ar

det g

enom

att

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

re

sone

man

g om

ors

aker

till

och

kons

ekve

nser

av

befo

lkni

ngsf

ör

deln

ing,

mig

rati

on, k

limat

, veg

eta

tion

och

klim

atfö

ränd

ring

ar

i olik

a de

lar

av v

ärld

en. E

leve

n ka

n äv

en a

nvän

da g

eogr

afisk

a be

grep

p på

ett

rel

ativ

t vä

l fun

ge

rand

e sä

tt. E

leve

n ka

n un

der

söka

var

olik

a va

ror

och

tjäns

ter

prod

ucer

as o

ch k

onsu

mer

as,

och

besk

rive

r då

förh

ålla

ndev

is

kom

plex

a ge

ogra

fiska

mön

ster

av

han

del o

ch k

omm

unik

atio

n sa

mt f

ör u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

hu

r de

ssa

mön

ster

ser

ut o

ch h

ur

de h

ar fö

ränd

rats

öve

r ti

d sa

mt

orsa

ker

till

och

kons

ekve

nser

av

dett

a. E

leve

n fö

r ut

veck

lade

och

re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

om k

limat

förä

ndri

ngar

och

ol

ika

förk

lari

ngar

till

dess

a sa

mt

dera

s ko

nsek

vens

er fö

r m

änni

ska,

sa

mhä

lle o

ch m

iljö

i olik

a de

lar

av v

ärld

en.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

sk

aper

om

sam

spel

et m

ella

n m

änni

ska,

sam

hälle

och

nat

ur,

och

visa

r de

t gen

om a

tt fö

ra v

äl

utve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om o

rsak

er ti

ll oc

h ko

nsek

vens

er a

v be

folk

ning

sför

de

lnin

g, m

igra

tion

, klim

at, v

ege

tati

on o

ch k

limat

förä

ndri

ngar

i ol

ika

dela

r av

vär

lden

. Ele

ven

kan

även

anv

ända

geo

grafi

ska

be

grep

p på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a va

r ol

ika

varo

r oc

h tjä

nste

r pr

oduc

eras

och

ko

nsum

eras

, och

bes

kriv

er d

å ko

mpl

exa

geog

rafis

ka m

önst

er

av h

ande

l och

kom

mun

ikat

ion

sam

t för

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

hur

dess

a m

önst

er s

er u

t och

hur

de

har

förä

ndra

ts ö

ver

tid

sam

t or

sake

r ti

ll oc

h ko

nsek

vens

er a

v de

tta.

Ele

ven

för

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om k

limat

förä

ndri

ngar

och

olik

a fö

rkla

ring

ar ti

ll de

ssa

sam

t der

as

kons

ekve

nser

för

män

nisk

a,

sam

hälle

och

milj

ö i o

lika

dela

r av

vär

lden

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

GEOGRAFI


GEOGRAFI

GE

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

unde

rsök

a om

värl

de

n oc

h an

vänd

er d

å ka

rtor

och

an

dra

geog

rafis

ka k

ällo

r, te

orie

r, m

etod

er o

ch te

knik

er p

å et

t i

huvu

dsak

fung

eran

de s

ätt,

sam

t fö

r en

kla

och

till

viss

del

und

er

bygg

da r

eson

eman

g om

olik

a kä

llors

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s.

Vid

fälts

tudi

er a

nvän

der

elev

en

kart

or o

ch a

ndra

ver

ktyg

på

ett i

hu

vuds

ak fu

nger

ande

sät

t. E

lev

en h

ar g

rund

lägg

ande

kun

skap

er

om v

ärld

sdel

arna

s na

mng

eogr

afi

och

visa

r de

t gen

om a

tt m

ed v

iss

säke

rhet

bes

kriv

a lä

gen

på o

ch

stor

leks

rela

tion

er m

ella

n ol

ika

geog

rafis

ka o

bjek

t.

Ele

ven

kan

reso

nera

om

olik

a ek

olog

iska

, eko

nom

iska

och

so

cial

a hå

llbar

hets

fråg

or o

ch

redo

gör

då fö

r en

kla

och

till

viss

del

und

erby

ggda

förs

lag

på

lösn

inga

r dä

r nå

gra

kons

ekve

nser

fö

r m

änni

ska,

sam

hälle

och

nat

ur

vägs

in.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a om

värl

de

n oc

h an

vänd

er d

å ka

rtor

och

an

dra

geog

rafis

ka k

ällo

r, te

orie

r, m

etod

er o

ch te

knik

er p

å et

t re

lati

vt v

äl fu

nger

ande

sät

t, sa

mt

för

utve

ckla

de o

ch r

elat

ivt

väl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

olik

a kä

llors

trov

ärdi

ghet

och

re

leva

ns. V

id fä

ltstu

dier

anv

ände

r el

even

kar

tor

och

andr

a ve

rkty

g på

ett

rel

ativ

t än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. E

leve

n ha

r go

da k

unsk

aper

om

vär

ldsd

elar

nas

nam

ngeo

grafi

oc

h vi

sar

det g

enom

att

med

re

lati

vt g

od s

äker

het b

eskr

iva

läge

n på

och

sto

rlek

srel

atio

ner

mel

lan

olik

a ge

ogra

fiska

obj

ekt.

Ele

ven

kan

reso

nera

om

olik

a ek

olog

iska

, eko

nom

iska

och

so

cial

a hå

llbar

hets

fråg

or o

ch

redo

gör

då fö

r ut

veck

lade

och

re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da fö

rsla

g på

lösn

inga

r dä

r nå

gra

kons

ekv

ense

r fö

r m

änni

ska,

sam

hälle

oc

h na

tur

vägs

in.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a om

värl

de

n oc

h an

vänd

er d

å ka

rtor

och

an

dra

geog

rafis

ka k

ällo

r, te

orie

r, m

etod

er o

ch te

knik

er p

å et

t väl

fu

nger

ande

sät

t, sa

mt f

ör v

älut

ve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om o

lika

källo

rs

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. V

id

fälts

tudi

er a

nvän

der

elev

en k

arto

r oc

h an

dra

verk

tyg

på e

tt ä

nda

mål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

sk

aper

om

vär

ldsd

elar

nas

nam

nge

ogra

fi oc

h vi

sar

det g

enom

att

m

ed g

od s

äker

het b

eskr

iva

läge

n på

och

sto

rlek

srel

atio

ner

mel

lan

olik

a ge

ogra

fiska

obj

ekt.

Ele

ven

kan

reso

nera

om

olik

a ek

olog

iska

, eko

nom

iska

och

so

cial

a hå

llbar

hets

fråg

or o

ch

redo

gör

då fö

r vä

lutv

eckl

ade

och

väl u

nder

bygg

da fö

rsla

g på

lö

snin

gar

där

någr

a ko

nsek

vens

er

för

män

nisk

a, s

amhä

lle o

ch n

atur

vä

gs in

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


HISTORIA

HI

3.13 HISTORIAMänniskans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.

SyfteUndervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiemedvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen om framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp och metoder och om hur historia kan användas för olika syften. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer.

Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. Eleverna ska genom undervisningen även ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historisk kunskap. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur historiska be rättelser används i samhället och i vardagslivet. Därigenom ska eleverna få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar.

Genom undervisningen i ämnet historia ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och


HISTORIA

HI

• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll


I årskurs 1–3








vatten och klimat.













HI

HISTORIA











Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500• Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

• Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.

• De nordiska staternas bildande.

• Kristendomens införande i Norden. Religionens betydelse för kulturer och stater i Sverige och de övriga nordiska länderna samt konsekvenser av dessa förändringar för olika människor och grupper.

• Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser.

• Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.


HI

HISTORIA

Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av

handelsvaror, språk och kultur.

• Den svenska statens framväxt och organisation.

• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.

• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.

Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form

av järnexport och genom resor till Asien.

• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.

• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.

• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.

• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Hur historia används och historiska begrepp• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500talet, 1600talet och 1700talet kan

avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.

• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.

• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.


HI

HISTORIA

Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700talet,

till exempel i Afrika, Amerika och Asien.

• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.

• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till

exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.


HI

HISTORIA

• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp• Exempel på hur 1800 och 1900talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner,

namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.

• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kunskapskrav



Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner, och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan, och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön, och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.

Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då enkla jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar. Dessutom beskriver eleven hur man kan iaktta spår av forntiden i naturen och i språkliga uttryck. Eleven kan även


HI

HISTORIA

beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid.

Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning, och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln, samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar, och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden, och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.


Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.




HI

HISTORIA


Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.




Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar. Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.

Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.


HI

HISTORIA


Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.




Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl under byggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda


HI

HISTORIA

föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konse kvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.




Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.


HI

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om h

isto

risk

a fö

rhål

land

en,

skee

nden

och

ges

talte

r un

der

olik

a ti

dspe

riod

er. E

leve

n vi

sar

det g

enom

att

föra

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ors

aker

till

och

kons

ekve

nser

av

sam

hälls

förä

ndri

ngar

och

m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor

och

hand

linga

r. E

leve

n ka

n un

der

söka

utv

eckl

ings

linje

r in

om

kultu

rmöt

en, m

igra

tion

, pol

itik

oc

h le

vnad

svill

kor

och

besk

rive

r då

kom

plex

a sa

mba

nd m

ella

n ol

ika

tids

peri

oder

. Ele

ven

visa

r oc

kså

hur

någo

n av

utv

eckl

ings

lin

jern

a ha

r på

verk

at v

år s

amti

d,

och

mot

iver

ar s

itt r

eson

eman

g m

ed v

älut

veck

lade

och

väl

un

derb

yggd

a hä

nvis

ning

ar ti

ll de

t fö

rflut

na. E

leve

n ka

n an

vänd

a hi

stor

iskt

käl

lmat

eria

l för

att

dra

en

kla

slut

sats

er o

m m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor,

och

för

då v

älut

ve

ckla

de r

eson

eman

g om

käl

lor

nas

anvä

ndba

rhet

.

Ele

ven

kan

tolk

a oc

h vi

sa p

å sp

år

av h

isto

rien

i vå

r ti

d oc

h fö

ra

välu

tvec

klad

e oc

h ny

anse

rade

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om h

isto

risk

a fö

rhål

la

nden

, ske

ende

n oc

h ge

stal

ter

unde

r ol

ika

tids

peri

oder

. Ele

ven

visa

r de

t gen

om a

tt fö

ra e

nkla

oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om o

rsak

er ti

ll oc

h ko

nsek

vens

er a

v sa

mhä

llsfö

ränd

ri

ngar

och

män

nisk

ors

levn

ads

villk

or o

ch h

andl

inga

r. E

leve

n ka

n un

ders

öka

utve

cklin

gslin

jer

inom

kul

turm

öten

, mig

rati

on,

polit

ik o

ch le

vnad

svill

kor

och

be

skri

ver

då e

nkla

sam

band

mel

lan

olik

a ti

dspe

riod

er. E

leve

n vi

sar

ocks

å hu

r nå

gon

av u

tvec

klin

gs

linje

rna

har

påve

rkat

vår

sam

tid,

oc

h m

otiv

erar

sit

t res

onem

ang

med

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nde

rbyg

gda

hänv

isni

ngar

till

det

förfl

utna

. Ele

ven

kan

anvä

nda

hist

oris

kt k

ällm

ater

ial f

ör a

tt d

ra

enkl

a sl

utsa

tser

om

män

nisk

ors

levn

adsv

illko

r, oc

h fö

r då

enk

la

reso

nem

ang

om k

ällo

rnas

an

vänd

barh

et.

Ele

ven

kan

tolk

a oc

h vi

sa p

å sp

år

av h

isto

rien

i vå

r ti

d oc

h fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

var

för

det

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

hist

oris

ka fö

rhål

land

en, s

keen

den

och

gest

alte

r un

der

olik

a ti

dspe

ri

oder

. Ele

ven

visa

r de

t gen

om

att f

öra

utve

ckla

de o

ch r

elat

ivt

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ors

aker

till

och

kons

ekve

nser

av

sam

hälls

förä

ndri

ngar

och

m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor

och

hand

linga

r. E

leve

n ka

n un

der

söka

utv

eckl

ings

linje

r in

om

kultu

rmöt

en, m

igra

tion

, pol

itik

oc

h le

vnad

svill

kor

och

besk

rive

r då

förh

ålla

ndev

is k

ompl

exa

sam

ba

nd m

ella

n ol

ika

tids

peri

oder

. E

leve

n vi

sar

ocks

å hu

r nå

gon

av

utve

cklin

gslin

jern

a ha

r på

verk

at

vår

sam

tid,

och

mot

iver

ar s

itt

reso

nem

ang

med

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

hän

vis

ning

ar ti

ll de

t för

flutn

a. E

leve

n ka

n an

vänd

a hi

stor

iskt

käl

lmat

eri

al fö

r at

t dra

enk

la s

luts

atse

r om

m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor,

och

för

då u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

käl

lorn

as a

nvän

dbar

het.

Ele

ven

kan

tolk

a oc

h vi

sa p

å sp

år

av h

isto

rien

i vå

r ti

d oc

h fö

ra u

tve

ckla

de r

eson

eman

g om

var

för

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

HISTORIA


HI

HISTORIA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

finns

likh

eter

och

ski

llnad

er i

olik

a fr

amst

älln

inga

r av

his

tori

ska

hän

dels

er, p

erso

ner

och

tids

pe

riod

er. I

stu

dier

av

hist

oris

ka

förh

ålla

nden

, ske

ende

n oc

h ge

st

alte

r så

väl s

om v

id a

nvän

dnin

g av

käl

lor

och

i res

onem

ang

om

hur

hist

oria

anv

änds

kan

ele

ven

anvä

nda

hist

oris

ka b

egre

pp p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt.

det fi

nns

likhe

ter

och

skill

nade

r i

olik

a fr

amst

älln

inga

r av

his

tori

ska

hän

dels

er, p

erso

ner

och

tids

pe

riod

er. I

stu

dier

av

hist

oris

ka

förh

ålla

nden

, ske

ende

n oc

h ge

st

alte

r så

väl s

om v

id a

nvän

dnin

g av

käl

lor

och

i res

onem

ang

om

hur

hist

oria

anv

änds

kan

ele

ven

anvä

nda

hist

oris

ka b

egre

pp p

å et

t re

lati

vt v

äl fu

nger

ande

sät

t.

reso

nem

ang

om v

arfö

r de

t finn

s lik

hete

r oc

h sk

illna

der

i olik

a fr

amst

älln

inga

r av

his

tori

ska

hän

dels

er, p

erso

ner

och

tids

peri

oder

. I

stud

ier

av h

isto

risk

a fö

rhål

lan

den,

ske

ende

n oc

h ge

stal

ter

såvä

l so

m v

id a

nvän

dnin

g av

käl

lor

och

i res

onem

ang

om h

ur h

isto

ri

a an

vänd

s ka

n el

even

anv

ända

hi

stor

iska

beg

repp

på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


HI

HISTORIA

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

or

sake

r ti

ll oc

h ko

nsek

vens

er a

v sa

mhä

llsfö

ränd

ring

ar o

ch m

än

nisk

ors

levn

adsv

illko

r oc

h ha

nd

linga

r, sa

mt o

m F

örin

tels

en o

ch

andr

a fo

lkm

ord.

Des

suto

m fö

rkl

arar

ele

ven

hur

män

nisk

ors

vill

kor

och

värd

erin

gar

kan

påve

rkas

av

den

tid

de le

ver

i. E

leve

n ka

n un

ders

öka

någr

a ut

veck

lings

linje

r in

om k

ultu

rmöt

en, m

igra

tion

, po

litik

och

levn

adsv

illko

r oc

h be

skri

ver

då fö

rhål

land

evis

kom

pl

exa

sam

band

mel

lan

olik

a ti

ds

peri

oder

. Ele

ven

ange

r oc

kså

nå

gon

tänk

bar

fort

sätt

ning

på

dess

a ut

veck

lings

linje

r oc

h m

otiv

erar

si

tt r

eson

eman

g m

ed u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

hänv

isni

ngar

till

det f

örflu

tna

och

nuet

.

Ele

ven

kan

anvä

nda

hist

oris

kt

källm

ater

ial f

ör a

tt d

ra u

tvec

kla

de o

ch r

elat

ivt

väl u

nder

bygg

da

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ors

aker

till

och

kons

ekve

nser

av

sam

hälls

förä

ndri

ngar

och

m

änni

skor

s le

vnad

svill

kor

och

hand

linga

r, sa

mt o

m F

ör in

tels

en

och

andr

a fo

lkm

ord.

Des

suto

m

förk

lara

r el

even

hur

män

nisk

ors

villk

or o

ch v

ärde

ring

ar k

an

påve

rkas

av

den

tid

de le

ver

i. E

leve

n ka

n un

ders

öka

någr

a ut

veck

lings

linje

r in

om k

ultu

rm

öten

, mig

rati

on, p

olit

ik o

ch

levn

adsv

illko

r oc

h be

skri

ver

då

kom

plex

a sa

mba

nd m

ella

n ol

ika

tids

peri

oder

. Ele

ven

ange

r oc

kså

någo

n tä

nkba

r fo

rtsä

ttni

ng p

å de

ssa

utve

cklin

gslin

jer

och

mot

ive

rar

sitt

res

onem

ang

med

väl

ut

veck

lade

och

väl

und

erby

ggda

hä

nvis

ning

ar ti

ll de

t för

flutn

a oc

h nu

et.

Ele

ven

kan

anvä

nda

hist

oris

kt

källm

ater

ial f

ör a

tt d

ra v

älut

veck

la

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da s

lut

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om h

isto

risk

a fö

rhål

la

nden

, ske

ende

n oc

h ge

stal

ter

unde

r ol

ika

tids

peri

oder

. Ele

ven

visa

r de

t gen

om a

tt fö

ra e

nkla

oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om o

rsak

er ti

ll oc

h ko

nsek

vens

er a

v sa

mhä

llsfö

ränd

ri

ngar

och

män

nisk

ors

levn

ads

villk

or o

ch h

andl

inga

r, sa

mt o

m

Föri

ntel

sen

och

andr

a fo

lkm

ord.

D

essu

tom

förk

lara

r el

even

hur

m

änni

skor

s vi

llkor

och

vär

de

ring

ar k

an p

åver

kas

av d

en ti

d de

leve

r i.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a nå

gra

utve

cklin

gslin

jer

inom

ku

lturm

öten

, mig

rati

on, p

olit

ik

och

levn

adsv

illko

r oc

h be

skri

ver

då e

nkla

sam

band

mel

lan

olik

a ti

dspe

riod

er. E

leve

n an

ger

ocks

å nå

gon

tänk

bar

fort

sätt

ning

på

dess

a ut

veck

lings

linje

r oc

h m

oti

vera

r si

tt r

eson

eman

g m

ed e

nkla

oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

hänv

isni

ngar

till

det f

örflu

tna

och

nuet

.

Ele

ven

kan

anvä

nda

hist

oris

kt

källm

ater

ial f

ör a

tt d

ra e

nkla

och

ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da s

luts

at

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

hist

oris

ka fö

rhål

land

en, s

keen

den

och

gest

alte

r un

der

olik

a ti

dspe

ri

oder

. Ele

ven

visa

r de

t gen

om

att f

öra

utve

ckla

de o

ch r

elat

ivt

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om h

isto

risk

a fö

rhål

land

en,

skee

nden

och

ges

talte

r un

der

olik

a ti

dspe

riod

er. E

leve

n vi

sar

det g

enom

att

föra

väl

utve

ckla

de

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


HISTORIA

HI

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

ser

om m

änni

skor

s le

vnad

svill

ko

r, oc

h fö

r då

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

käl

lorn

as tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

. Ele

ven

kan

föra

enk

la

och

till

viss

del

und

erby

ggda

re

sone

man

g om

hur

his

tori

a ha

r an

vänt

s oc

h ka

n an

vänd

as

i någ

ra o

lika

sam

man

hang

och

fö

r ol

ika

syft

en, s

amt h

ur s

kild

a fö

rest

älln

inga

r om

det

förfl

utna

ka

n le

da ti

ll ol

ika

uppf

attn

inga

r i

nuti

den,

och

vilk

a ko

nsek

vens

er

det k

an få

. I s

tudi

er a

v hi

stor

iska

fö

rhål

land

en, s

keen

den

och

ge

stal

ter

såvä

l som

vid

anv

ändn

ing

av k

ällo

r oc

h i r

eson

eman

g om

hu

r hi

stor

ia a

nvän

ds k

an e

leve

n an

vänd

a hi

stor

iska

beg

repp

på

ett

i huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t.

slut

sats

er o

m m

änni

skor

s le

vna

dsvi

llkor

, och

för

då u

tvec

kla

de o

ch r

elat

ivt

väl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om k

ällo

rnas

trov

är

digh

et o

ch r

elev

ans.

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

hu

r hi

stor

ia h

ar a

nvän

ts o

ch k

an

anvä

ndas

i nå

gra

olik

a sa

mm

an

hang

och

för

olik

a sy

ften

, sam

t hu

r sk

ilda

före

stäl

lnin

gar

om d

et

förfl

utna

kan

leda

till

olik

a up

pfa

ttni

ngar

i nu

tide

n, o

ch v

ilka

kons

ekve

nser

det

kan

få. I

stu

dier

av

his

tori

ska

förh

ålla

nden

, ske

en

den

och

gest

alte

r så

väl s

om v

id

anvä

ndni

ng a

v kä

llor

och

i res

one

man

g om

hur

his

tori

a an

vänd

s ka

n el

even

anv

ända

his

tori

ska

begr

epp

på e

tt r

elat

ivt

väl f

unge

ra

nde

sätt

.

sats

er o

m m

änni

skor

s le

vnad

svi

llkor

, och

för

då v

älut

veck

lade

oc

h vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om k

ällo

rnas

trov

ärdi

ghet

och

re

leva

ns. E

leve

n ka

n fö

ra v

älut

ve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om h

ur h

isto

ria

har

anvä

nts

och

kan

anvä

ndas

i n

ågra

olik

a sa

mm

anha

ng o

ch

för

olik

a sy

ften

, sam

t hur

ski

lda

före

stäl

lnin

gar

om d

et fö

rflut

na

kan

leda

till

olik

a up

pfat

tnin

gar

i nu

tide

n, o

ch v

ilka

kons

ekve

nser

de

t kan

få. I

stu

dier

av

hist

oris

ka

förh

ålla

nden

, ske

ende

n oc

h ge

st

alte

r så

väl s

om v

id a

nvän

dnin

g av

käl

lor

och

i res

onem

ang

om

hur

hist

oria

anv

änds

kan

ele

ven

anvä

nda

hist

oris

ka b

egre

pp p

å et

t vä

l fun

gera

nde

sätt

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


RELIGIONSKUNSKAP

RE

3.14 RELIGIONSKUNSKAPMänniskor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

SyfteUndervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

• analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

• reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,


RELIGIONSKUNSKAP

RE

• resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

• söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll


I årskurs 1–3








vatten och klimat.












RE

RELIGIONSKUNSKAP












Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Religioner och andra livsåskådningar• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i

kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

• Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

• Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och

nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

• Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.


RE

RELIGIONSKUNSKAP

Identitet och livsfrågor• Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att

vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

• Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

• Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Etik• Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

• Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

• Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Religioner och andra livsåskådningar• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för

kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och

sexualitet, skildras i populärkulturen.


RE

RELIGIONSKUNSKAP

• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller,

till exempel konsekvens och pliktetik.

• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Kunskapskrav



Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.



RE

RELIGIONSKUNSKAP

Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observationer och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.


Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.




RE

RELIGIONSKUNSKAP


Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.

Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.




Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna. Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle. Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur och samhällsliv förr och nu. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och


RE

RELIGIONSKUNSKAP

använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.


Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.




Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor


RE

RELIGIONSKUNSKAP

på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.




Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom reli gionerna. Dessutom för eleven välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven kan utifrån under sökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

Eleven kan resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang och använda etiska begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.


RE

RELIGIONSKUNSKAP

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om n

ågra

hel

iga

plat

ser

elle

r ru

m, r

itua

ler

och

levn

adsr

egle

r so

m h

ör ti

ll vä

rlds

re

ligio

nern

a oc

h vi

sar

det g

enom

at

t för

a en

kla

reso

nem

ang

om

lik he

ter

och

skill

nade

r m

ella

n nå

gra

relig

ione

r. E

leve

n vi

sar

även

på

enkl

a sa

mba

nd m

ella

n ko

nkre

ta r

elig

iösa

utt

ryck

och

ce

ntra

la ta

nkeg

ånga

r in

om

värl

dsre

ligio

nern

a. E

leve

n ka

n be

skri

va n

ågra

gru

ndlä

ggan

de

drag

i fo

rnsk

andi

navi

sk o

ch

sam

isk

relig

ion

och

ger

även

ex

empe

l på

hur

forn

skan

dina

visk

re

ligio

n ka

n ia

ktta

s i d

agen

s sa

mhä

lle. E

leve

n ka

n re

dogö

ra

för

någr

a kr

istn

a hö

gtid

er o

ch

trad

itio

ner

och

göra

enk

la jä

m

före

lser

mel

lan

kris

tend

omen

s be

tyde

lse

för

sven

skt k

ultu

r o

ch

sam

hälls

liv fö

rr o

ch n

u. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

enk

la r

eson

eman

g om

hur

livs

fråg

or s

kild

ras

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch v

ad r

elig

ione

r oc

h an

dra

livså

skåd

ning

ar k

an

bety

da fö

r ol

ika

män

nisk

or p

å et

t sä

tt s

om t

ill v

iss

del f

ör r

eson

em

ange

t fr

amåt

.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om n

ågra

hel

iga

plat

ser

elle

r ru

m, r

itua

ler

och

levn

adsr

egle

r so

m h

ör ti

ll vä

rlds

relig

ione

rna

och

visa

r de

t gen

om a

tt fö

ra v

äl

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

lik

hete

r oc

h sk

illna

der

mel

lan

någr

a re

ligio

ner.

Ele

ven

visa

r äv

en p

å en

kla

sam

band

mel

lan

konk

reta

re

ligiö

sa u

ttry

ck o

ch c

entr

ala

tank

egån

gar

inom

vär

ldsr

elig

io

nern

a. E

leve

n ka

n be

skri

va n

ågra

gr

undl

ägga

nde

drag

i fo

rnsk

andi

na

visk

och

sam

isk

relig

ion

och

ger

även

exe

mpe

l på

hur

forn

skan

dina

visk

rel

igio

n ka

n ia

ktta

s i d

agen

s sa

mhä

lle. E

leve

n ka

n re

dogö

ra fö

r nå

gra

kris

tna

högt

ider

och

trad

itio

ner

och

göra

vä

lutv

eckl

ade

och

nyan

sera

de

jäm

före

lser

mel

lan

kris

tend

om

ens

bety

dels

e fö

r sv

ensk

t kul

tu

r o

ch s

amhä

llsliv

förr

och

nu.

E

leve

n ka

n oc

kså

föra

väl

utve

ck

lade

och

nya

nser

ade

reso

nem

ang

om h

ur li

vsfr

ågor

ski

ldra

s i o

lika

sam

man

hang

och

vad

rel

igio

ner

och

andr

a liv

såsk

ådni

ngar

kan

be

tyda

för

olik

a m

änni

skor

på

ett s

ätt s

om fö

r re

sone

man

get

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

någr

a he

liga

plat

ser

elle

r ru

m,

ritu

aler

och

levn

adsr

egle

r so

m

hör

till

värl

dsre

ligio

nern

a oc

h vi

sar

det g

enom

att

föra

utv

eck

lade

res

onem

ang

om li

khet

er

och

skill

nade

r m

ella

n nå

gra

relig

ione

r. E

leve

n vi

sar

även

på

enkl

a sa

mba

nd m

ella

n ko

nkre

ta

relig

iösa

utt

ryck

och

cen

tral

a ta

nkeg

ånga

r in

om v

ärld

srel

igi

oner

na. E

leve

n ka

n be

skri

va

någr

a gr

undl

ägga

nde

drag

i fo

rnsk

andi

navi

sk o

ch s

amis

k re

ligio

n oc

h ge

r äv

en e

xem

pel

på h

ur fo

rnsk

andi

navi

sk r

elig

ion

kan

iakt

tas

i dag

ens

sam

hälle

. E

leve

n ka

n re

dogö

ra fö

r nå

gra

kris

tna

högt

ider

och

trad

itio

ner

och

göra

utv

eckl

ade

jäm

före

lser

m

ella

n kr

iste

ndom

ens

bety

dels

e fö

r sv

ensk

t kul

tur

och

sam

hälls

liv

förr

och

nu.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

hu

r liv

sfrå

gor

skild

ras

i olik

a sa

mm

anha

ng o

ch v

ad r

elig

ione

r oc

h an

dra

livså

skåd

ning

ar k

an

bety

da fö

r ol

ika

män

nisk

or p

å et

t sät

t som

för

reso

nem

ange

t fr

amåt

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


RE

föra

enk

la r

eson

ear

dagl

iga

mor

alis

ka

vad

det k

an in

nebä

ra

tt. E

leve

n gö

r då

re

om i

huvu

dsak

hör

oc

h an

vänd

er n

ågra

ep

p på

ett

i hu

vuds

ak

sät

t. E

leve

n ka

n at

ion

om r

elig

ione

r liv

såsk

ådni

ngar

och

å

olik

a ty

per

av k

ällo

r vu

dsak

fung

eran

de

r en

kla

reso

nem

ang

atio

nens

och

käl

lorn

as

het.

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

reso

ne

man

g om

var

dagl

iga

mor

alis

ka

fråg

or o

ch v

ad d

et k

an in

nebä

ra

att g

öra

gott

. Ele

ven

gör

då r

efle

ktio

ner

som

för

reso

nem

ange

t fr

amåt

och

anv

ände

r nå

gra

etis

ka b

egre

pp p

å et

t rel

ativ

t vä

l fun

gera

nde

sätt

. Ele

ven

kan

söka

info

rmat

ion

om r

elig

ione

r oc

h an

dra

livså

skåd

ning

ar o

ch

anvä

nder

då

olik

a ty

per

av k

ällo

r på

ett

rel

ativ

t vä

l fun

gera

nde

sätt

sa

mt f

ör u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

an

vänd

barh

et.

fram

åt o

ch fö

rdju

par

elle

r br

ed

dar

det.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om v

arda

glig

a m

ora

liska

fråg

or o

ch v

ad d

et k

an

inne

bära

att

gör

a go

tt. E

leve

n gö

r då

refl

ekti

oner

som

för

reso

ne

man

get

fram

åt o

ch fö

rdju

par

elle

r br

edda

r de

t oc

h an

vänd

er

någr

a et

iska

beg

repp

på

ett v

äl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

söka

info

rmat

ion

om r

elig

ione

r oc

h an

dra

livså

skåd

ning

ar o

ch

anvä

nder

då

olik

a ty

per

av k

ällo

r på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt s

amt

för

välu

tvec

klad

e re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

an

vänd

barh

et.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

man

g om

vfr

ågor

och

at

t gör

a go

flekt

ione

r s

till

ämne

t et

iska

beg

rfu

nger

ande

söka

info

rmoc

h an

dra

anvä

nder

dpå

ett

i hu

sätt

sam

t fö

om in

form

anvä

ndba

r

RELIGIONSKUNSKAP


RE

RELIGIONSKUNSKAP

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nsk

aper

om

kri

sten

dom

en o

ch d

e an

dra

värl

dsre

ligio

nern

a oc

h vi

sar

det g

enom

att

bes

kriv

a ce

ntra

la

tank

egån

gar,

urku

nder

och

kon

kr

eta

relig

iösa

utt

ryck

och

han

dlin

gar

inom

rel

igio

nern

a. D

essu

tom

för

elev

en e

nkla

res

onem

ang

om li

khet

er o

ch s

killn

ader

inom

oc

h m

ella

n nå

gra

relig

ione

r oc

h an

dra

livså

skåd

ning

ar. E

leve

n ka

n ut

ifrån

und

ersö

knin

gar

om

hur

relig

ione

r ka

n på

verk

as a

v oc

h på

verk

a sa

mhä

llelig

a fö

rhål

la

nden

och

ske

ende

n be

skri

va

enkl

a sa

mba

nd m

ed e

nkla

och

ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da r

eson

em

ang.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra

enkl

a re

sone

man

g om

hur

liv

s frå

gor

skild

ras

i olik

a sa

m

man

hang

och

hur

iden

tite

ter

kan

form

as a

v re

ligio

ner

och

andr

a liv

såsk

ådni

ngar

på

ett s

ätt s

om

till

viss

del

för

reso

nem

ange

t fr

amåt

.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

kris

tend

omen

och

de

andr

a vä

rlds

relig

ione

rna

och

visa

r de

t ge

nom

att

förk

lara

och

vis

a på

sa

mba

nd m

ella

n ce

ntra

la ta

nke

gång

ar, u

rkun

der

och

konk

reta

re

ligiö

sa u

ttry

ck o

ch h

andl

inga

r in

om r

elig

ione

rna.

Des

suto

m fö

r el

even

utv

eckl

ade

reso

nem

ang

om li

khet

er o

ch s

killn

ader

inom

oc

h m

ella

n nå

gra

relig

ione

r oc

h an

dra

livså

skåd

ning

ar. E

leve

n ka

n ut

ifrån

und

ersö

knin

gar

om h

ur r

elig

ione

r ka

n på

verk

as

av o

ch p

åver

ka s

amhä

llelig

a fö

rhål

land

en o

ch s

keen

den

be

skri

va fö

rhål

land

evis

kom

plex

a sa

mba

nd m

ed u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da r

eso

nem

ang.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

hur

liv

sfrå

gor

skild

ras

i olik

a sa

m

man

hang

och

hur

iden

tite

ter

kan

form

as a

v re

ligio

ner

och

andr

a liv

såsk

ådni

ngar

på

ett s

ätt s

om

för

reso

nem

ange

t fr

amåt

.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

sk

aper

om

kri

sten

dom

en o

ch

de a

ndra

vär

ldsr

elig

ione

rna

och

visa

r de

t gen

om a

tt fö

rkla

ra o

ch

visa

på

sam

band

och

gen

erel

la

mön

ster

kri

ng c

entr

ala

tank

egå

ngar

, urk

unde

r oc

h ko

nkre

ta

relig

iösa

utt

ryck

och

han

dlin

gar

inom

rel

igio

nern

a. D

essu

tom

för

elev

en v

älut

veck

lade

och

nya

nse

rade

res

onem

ang

om li

khet

er

och

skill

nade

r in

om o

ch m

ella

n nå

gra

relig

ione

r oc

h an

dra

livs

åskå

dnin

gar.

Ele

ven

kan

utifr

ån

unde

rsök

ning

ar o

m h

ur r

elig

io

ner

kan

påve

rkas

av

och

påve

rka

sam

hälle

liga

förh

ålla

nden

och

sk

eend

en b

eskr

iva

kom

plex

a sa

mba

nd m

ed v

älut

veck

lade

och

vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang.

E

leve

n ka

n oc

kså

föra

väl

utve

ck

lade

och

nya

nser

ade

reso

nem

ang

om h

ur li

vsfr

ågor

ski

ldra

s i o

lika

sam

man

hang

och

hur

iden

tite

ter

kan

form

as a

v re

ligio

ner

och

andr

a liv

såsk

ådni

ngar

på

ett s

ätt

som

för

reso

nem

ange

t fr

amåt

oc

h fö

rdju

par

elle

r br

edda

r de

t.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


RE

RELIGIONSKUNSKAP

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

reso

nera

och

arg

um

ente

ra k

ring

mor

alis

ka fr

åge

stäl

lnin

gar

och

värd

erin

gar

geno

m a

tt fö

ra v

älut

veck

lade

och

vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

och

anvä

nda

etis

ka b

egre

pp o

ch

mod

elle

r på

ett

väl

fung

eran

de

sätt

. Ele

ven

kan

söka

info

rmat

ion

om r

elig

ione

r oc

h an

dra

livså

sk

ådni

ngar

och

anv

ände

r då

olik

a ty

per

av k

ällo

r på

ett

väl

fung

era

nde

sätt

sam

t för

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

info

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

Ele

ven

kan

reso

nera

och

arg

um

ente

ra k

ring

mor

alis

ka fr

åge

stäl

lnin

gar

och

värd

erin

gar

geno

m a

tt fö

ra u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da r

eso

nem

ang

och

anvä

nda

etis

ka b

egr

epp

och

mod

elle

r på

ett

rel

ativ

t vä

l fun

gera

nde

sätt

. Ele

ven

kan

söka

info

rmat

ion

om r

elig

ione

r oc

h an

dra

livså

skåd

ning

ar o

ch

anvä

nder

då

olik

a ty

per

av k

ällo

r på

ett

rel

ativ

t vä

l fun

gera

nde

sätt

sa

mt f

ör u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s.

Ele

ven

kan

reso

nera

och

arg

um

en te

ra k

ring

mor

alis

ka fr

åge

stäl

lnin

gar

och

värd

erin

gar

geno

m a

tt fö

ra e

nkla

och

till

vis

s de

l und

erby

ggda

res

onem

ang

och

anvä

nda

etis

ka b

egre

pp

och

mod

elle

r på

ett

i hu

vuds

ak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

söka

info

rmat

ion

om r

elig

ione

r oc

h an

dra

livså

skåd

ning

ar o

ch

anvä

nder

då

olik

a ty

per

av k

ällo

r på

ett

i hu

vuds

ak fu

nger

ande

sä

tt s

amt f

ör e

nkla

och

till

vis

s de

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SAMHÄLLSKUNSKAP

SH

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAPMänniskor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till globalisering, interkulturella relationer och hållbar samhällsutveckling. Kunskaper om samhället ger oss verktyg så att vi kan orientera oss och ta ansvar för vårt handlande i en komplex värld.

SyfteUndervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen.

Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,

• analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv,

• analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller,


SAMHÄLLSKUNSKAP

SH

• uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv,

• söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet,

• reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

Centralt innehåll


I årskurs 1–3








vatten och klimat.











SH

SAMHÄLLSKUNSKAP













Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Individer och gemenskaper• Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet.

• Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

• Urfolket samerna och övriga nationella minoriteter i Sverige. De nationella minoriteternas rättigheter.

Information och kommunikation• Informationsspridning, reklam och opinionsbildning i olika medier. Hur sexualitet

och könsroller framställs i medier och populärkultur.

• Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

Rättigheter och rättsskipning• Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet

och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället.

• De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Samhällsresurser och fördelning• Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion.

• Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till.

• Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Beslutsfattande och politiska idéer• Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet,

till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut.

• Politiska val och partier i Sverige. Riksdagen och regeringen och deras olika uppdrag. Politiska skiljelinjer i aktuella politiska frågor som har betydelse för eleven.

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Individer och gemenskaper• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till

exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och

granskare av samhällets maktstrukturer.

• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.

• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

Rättigheter och rättsskipning• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonven

tionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

• Demokratiska fri och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.

• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Samhällsresurser och fördelning• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker

till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

• Några olika stats och styrelseskick i världen.

• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Kunskapskrav


Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer. Eleven beskriver hur olika handlingar i vardagen kan påverka miljön och ger utifrån detta förslag på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken.


Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet. Eleven kan ge exempel på någon högtid, symbol och central berättelse från kristendomen, islam och judendomen. Eleven återger delar av innehållet i några berättelser ur Bibeln samt i berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Dessutom ger eleven exempel på kristendomens roll i skolan och hemorten förr i tiden.

Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor. Eleven kan också söka information om samhället och naturen genom enkla intervjuer, observa tioner och mätningar och göra enkla sammanställningar av resultaten så att innehållet klart framgår. Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP


Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra enkla resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

Eleven har grundläggande kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra enkla resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla resonemang om informationens och källornas användbarhet.




Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra utvecklade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

Eleven har goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra utvecklade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.




Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

Eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.


Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.




Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP




Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl fungerande sätt. Eleven kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation.

Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Dessutom kan eleven redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter.

Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

olik

a sa

mhä

llsst

rukt

urer

. Ele

ven

visa

r de

t gen

om a

tt u

nder

söka

hu

r so

cial

a, m

edia

la, r

ätts

liga,

ek

onom

iska

och

pol

itis

ka s

truk

tu

rer

i sam

hälle

t är

uppb

yggd

a oc

h fu

nger

ar o

ch b

eskr

iver

då

förh

ålla

ndev

is k

ompl

exa

sam

band

inom

olik

a sa

mhä

lls

stru

ktur

er. I

bes

kriv

ning

arna

ka

n el

even

anv

ända

beg

repp

på

ett r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e sä

tt.

Ele

ven

kan

utifr

ån n

ågot

giv

et

exem

pel f

öra

utve

ckla

de r

eson

em

ang

dels

om

hur

indi

vide

r oc

h gr

uppe

r ka

n på

verk

a be

slut

på

olik

a ni

våer

, del

s om

förh

ålla

nde

n so

m b

egrä

nsar

män

nisk

ors

möj

lighe

ter

att p

åver

ka.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a el

evnä

ra

sam

hälls

fråg

or u

r nå

got p

er

spek

tiv

och

besk

rive

r då

förh

ål

land

evis

kom

plex

a sa

mba

nd

med

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang.

E

leve

n vä

rder

ar o

ch u

ttry

cker

ol

ika

stån

dpun

kter

i el

evnä

ra

sam

hälls

fråg

or m

ed u

tvec

klad

e re

sone

man

g oc

h re

lati

vt v

äl

Ele

ven

har

myc

ket

goda

ku

nska

per

om o

lika

sam

hälls

st

rukt

urer

. Ele

ven

visa

r de

t ge

nom

att

und

ersö

ka h

ur s

ocia

la,

med

iala

, rät

tslig

a, e

kono

mis

ka

och

polit

iska

str

uktu

rer

i sam

hä

llet ä

r up

pbyg

gda

och

fung

erar

oc

h be

skri

ver

då k

ompl

exa

sam

band

inom

olik

a sa

mhä

lls

stru

ktur

er. I

bes

kriv

ning

arna

kan

el

even

anv

ända

beg

repp

på

ett

väl f

unge

rand

e sä

tt. E

leve

n ka

n ut

ifrån

någ

ot g

ivet

exe

mpe

l för

a vä

lutv

eckl

ade

och

nyan

sera

de r

eso

nem

ang

dels

om

hur

indi

vide

r oc

h gr

uppe

r ka

n på

verk

a be

slut

på

olik

a ni

våer

, del

s om

förh

ål

land

en s

om b

egrä

nsar

män

nis

kors

möj

lighe

ter

att p

åver

ka.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a el

evnä

ra

sam

hälls

fråg

or u

r nå

got p

ersp

ek

tiv,

och

bes

kriv

er d

å ko

mpl

exa

sam

band

med

väl

utve

ckla

de o

ch

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g.

Ele

ven

värd

erar

och

utt

ryck

er o

lika

stå

ndpu

nkte

r i e

levn

ära

sam

hä

llsfr

ågor

med

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

och

väl u

nder

bygg

da

argu

men

t. E

leve

n re

dogö

r fö

r

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om o

lika

sam

hälls

st

rukt

urer

. Ele

ven

visa

r de

t ge

nom

att

und

ersö

ka h

ur s

ocia

la,

med

iala

, rät

tslig

a, e

kono

mis

ka

och

polit

iska

str

uktu

rer

i sam

hä

llet ä

r up

pbyg

gda

och

fung

erar

oc

h be

skri

ver

då e

nkla

sam

band

in

om o

lika

sam

hälls

stru

ktur

er.

I be

skri

vnin

garn

a ka

n el

even

an

vänd

a be

grep

p på

ett

i hu

vud

sak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

utifr

ån n

ågot

giv

et e

xem

pel f

öra

enkl

a re

sone

man

g de

ls o

m h

ur

indi

vide

r oc

h gr

uppe

r ka

n på

ver

ka b

eslu

t på

olik

a ni

våer

, del

s om

fö

rhål

land

en s

om b

egrä

nsar

män

ni

skor

s m

öjlig

hete

r at

t påv

erka

.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a el

evnä

ra

sam

hälls

fråg

or u

r nå

got p

ersp

ek

tiv

och

besk

rive

r då

enk

la s

am

band

med

enk

la o

ch t

ill v

iss

del

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang.

Ele

ven

värd

erar

och

utt

ryck

er o

lika

stån

dpun

kter

i el

evnä

ra s

amhä

lls

fråg

or m

ed e

nkla

res

onem

ang

och

till

viss

del

und

erby

ggda

ar

gum

ent.

Ele

ven

redo

gör

för

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

inne

börd

en a

v de

män

sklig

a rä

tti

ghet

erna

och

bar

nets

rät

tigh

eter

oc

h ge

r ex

empe

l på

vad

rätt

ighe

te

rna

kan

bety

da fö

r ba

rn i

olik

a de

lar

av v

ärld

en.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nsk

aper

om

vad

dem

okra

ti ä

r oc

h hu

r de

mok

rati

ska

besl

utsp

roce

sse

r fu

nger

ar o

ch v

isar

det

gen

om

att f

öra

enkl

a re

sone

man

g om

hu

r de

mok

rati

ska

värd

en o

ch

prin

cipe

r ka

n ko

ppla

s ti

ll hu

r be

slut

tas

i ele

vnär

a sa

mm

an

hang

. Ele

ven

kan

söka

info

rma

tion

om

sam

hälle

t och

anv

ände

r då

olik

a kä

llor

på e

tt i

huvu

dsak

fu

nger

ande

sät

t och

för

enkl

a re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns

och

källo

rnas

anv

ändb

arhe

t.

unde

rbyg

gda

argu

men

t. E

leve

n re

dogö

r fö

r in

nebö

rden

av

de

män

sklig

a rä

ttig

hete

rna

och

bar

nets

rät

tigh

eter

och

ger

exe

mpe

l på

vad

rät

tigh

eter

na k

an b

etyd

a fö

r ba

rn i

olik

a de

lar

av v

ärld

en.

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

vad

dem

okra

ti ä

r oc

h hu

r de

mo

krat

iska

bes

luts

proc

esse

r fu

nger

ar

och

visa

r de

t gen

om a

tt fö

ra

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

hur

de

mok

rati

ska

värd

en o

ch p

rin

cipe

r ka

n ko

ppla

s ti

ll hu

r be

slut

ta

s i e

levn

ära

sam

man

hang

. E

leve

n ka

n sö

ka in

form

atio

n om

sa

mhä

llet o

ch a

nvän

der

då o

lika

källo

r på

ett

rel

ativ

t vä

l fun

ge

rand

e sä

tt o

ch fö

r ut

veck

lade

re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns

och

källo

rnas

anv

ändb

arhe

t.

inne

börd

en a

v de

män

sklig

a rä

tti

ghet

erna

och

bar

nets

rät

tigh

eter

oc

h ge

r ex

empe

l på

vad

rätt

ighe

te

rna

kan

bety

da fö

r ba

rn i

olik

a de

lar

av v

ärld

en.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om v

ad d

emok

rati

är

och

hur

dem

okra

tisk

a be

slut

spro

cess

er

fung

erar

och

vis

ar d

et g

enom

att

fö

ra v

älut

veck

lade

och

nya

nse

rade

res

onem

ang

om h

ur d

emo

krat

iska

vär

den

och

prin

cipe

r ka

n ko

ppla

s ti

ll hu

r be

slut

tas

i ele

vnä

ra s

amm

anha

ng. E

leve

n ka

n sö

ka in

form

atio

n om

sam

hälle

t oc

h an

vänd

er d

å ol

ika

källo

r på

et

t väl

fung

eran

de s

ätt o

ch fö

r vä

lutv

eckl

ade

reso

nem

ang

om

info

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

an

vänd

barh

et.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nska

per

om o

lika

sam

hälls

st

rukt

urer

. Ele

ven

visa

r de

t ge

nom

att

und

ersö

ka h

ur s

ocia

la,

med

iala

, rät

tslig

a, e

kono

mis

ka

och

polit

iska

str

uktu

rer

i sam

hä

llet ä

r up

pbyg

gda

och

fung

erar

oc

h be

skri

ver

då e

nkla

sam

band

in

om o

ch m

ella

n ol

ika

sam

hälls

st

rukt

urer

. I b

eskr

ivni

ngar

na

kan

elev

en a

nvän

da b

egre

pp

och

mod

elle

r på

ett

i hu

vuds

ak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

föra

en

kla

reso

nem

ang

om h

ur in

di

vide

r oc

h sa

mhä

llen

påve

rkas

av

och

påve

rkar

var

andr

a oc

h be

sk

rive

r då

enk

la s

amba

nd m

ella

n ol

ika

fakt

orer

som

har

bet

ydel

se

för

indi

vide

rs m

öjlig

hete

r at

t på

verk

a si

n eg

en o

ch a

ndra

s liv

ssit

uati

on.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a sa

mhä

lls

fråg

or u

r ol

ika

pers

pekt

iv o

ch

besk

rive

r då

enk

la s

amba

nd m

ed

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

res

onem

ang.

Ele

ven

värd

erar

oc

h ut

tryc

ker

olik

a st

åndp

unkt

er

i någ

ra s

amhä

llsfr

ågor

med

enk

la

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

olik

a sa

mhä

llsst

rukt

urer

. Ele

ven

visa

r de

t gen

om a

tt u

nder

söka

hu

r so

cial

a, m

edia

la, r

ätts

liga,

ek

onom

iska

och

pol

itis

ka s

truk

tu

rer

i sam

hälle

t är

uppb

yggd

a oc

h fu

nger

ar o

ch b

eskr

iver

då

förh

ålla

ndev

is k

ompl

exa

sam

ba

nd in

om o

ch m

ella

n ol

ika

sam

hälls

stru

ktur

er. I

bes

kriv

ni

ngar

na k

an e

leve

n an

vänd

a be

grep

p oc

h m

odel

ler

på e

tt r

ela

tivt

väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

föra

rel

ativ

t vä

l utv

eckl

ade

reso

nem

ang

om h

ur in

divi

der

och

sam

hälle

n på

verk

as a

v oc

h på

verk

ar v

aran

dra

och

besk

rive

r då

förh

ålla

ndev

is k

ompl

exa

sam

band

mel

lan

olik

a fa

ktor

er

som

har

bet

ydel

se fö

r in

divi

ders

m

öjlig

hete

r at

t påv

erka

sin

ege

n oc

h an

dras

livs

situ

atio

n.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a sa

mhä

lls

fråg

or u

r ol

ika

pers

pekt

iv o

ch

besk

rive

r då

förh

ålla

ndev

is k

om

plex

a sa

mba

nd m

ed u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang.

Ele

ven

värd

erar

och

ut

tryc

ker

olik

a st

åndp

unkt

er i

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om o

lika

sam

hälls

stru

ktur

er.

Ele

ven

visa

r de

t gen

om a

tt

unde

rsök

a hu

r so

cial

a, m

edia

la,

rätt

slig

a, e

kono

mis

ka o

ch p

olit

iska

str

uktu

rer

i sam

hälle

t är

uppb

yggd

a oc

h fu

nger

ar o

ch

besk

rive

r då

kom

plex

a sa

mba

nd

inom

och

mel

lan

olik

a sa

mhä

lls

stru

ktur

er. I

bes

kriv

ning

arna

ka

n el

even

anv

ända

beg

repp

och

m

odel

ler

på e

tt v

äl fu

nger

ande

sä

tt. E

leve

n ka

n fö

ra v

älut

veck

la

de o

ch n

yans

erad

e re

sone

man

g om

hur

indi

vide

r oc

h sa

mhä

llen

påve

rkas

av

och

påve

rkar

var

an

dra

och

besk

rive

r då

kom

plex

a sa

mba

nd m

ella

n ol

ika

fakt

orer

so

m h

ar b

etyd

else

för

indi

vide

rs

möj

lighe

ter

att p

åver

ka s

in e

gen

och

andr

as li

vssi

tuat

ion.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a sa

m

hälls

fråg

or u

r ol

ika

pers

pekt

iv

och

besk

rive

r då

kom

plex

a sa

mba

nd m

ed v

älut

veck

lade

och

vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang.

E

leve

n vä

rder

ar o

ch u

ttry

cker

ol

ika

stån

dpun

kter

i nå

gra

sam

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SH

SAMHÄLLSKUNSKAP

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

reso

nem

ang

och

till

viss

del

un

derb

yggd

a ar

gum

ent o

ch k

an d

å i v

iss

utst

räck

ning

väx

la m

ella

n ol

ika

pers

pekt

iv. E

leve

n re

dogö

r fö

r de

män

sklig

a rä

ttig

hete

rnas

in

nebö

rd o

ch b

etyd

else

och

ger

ex

empe

l på

hur

de k

ränk

s oc

h fr

ämja

s i o

lika

dela

r av

vär

lden

. D

essu

tom

kan

ele

ven

redo

göra

fö

r de

nat

ione

lla m

inor

itet

erna

oc

h de

ras

särs

tälln

ing

och

rätt

ighe

ter.

Ele

ven

har

grun

dläg

gand

e ku

nsk

aper

om

dem

okra

tisk

a vä

rden

oc

h pr

oces

ser

och

visa

r de

t ge

nom

att

föra

enk

la r

eson

eman

g om

dem

okra

tisk

a rä

ttig

hete

r oc

h sk

yldi

ghet

er, s

amt o

m fö

r o

ch

nack

dela

r m

ed o

lika

form

er

för

gem

ensa

mt b

eslu

tsfa

ttan

de.

Ele

ven

kan

söka

info

rmat

ion

om s

amhä

llet o

ch a

nvän

der

då

olik

a kä

llor

på e

tt i

huvu

dsak

fu

nger

ande

sät

t och

för

enkl

a oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

oc

h kä

llorn

as tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

.

någr

a sa

mhä

llsfr

ågor

med

utv

eck

lade

res

onem

ang

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a ar

gum

ent o

ch k

an

då i

förh

ålla

ndev

is s

tor

utst

räck

ni

ng v

äxla

mel

lan

olik

a pe

rspe

ktiv

. Ele

ven

redo

gör

för

de m

änsk

lig

a rä

ttig

hete

rnas

inne

börd

och

be

tyde

lse

och

ger

exem

pel p

å hu

r de

krä

nks

och

främ

jas

i olik

a de

lar

av v

ärld

en. D

essu

tom

kan

el

even

red

ogör

a fö

r de

nat

ione

lla

min

orite

tern

a oc

h de

ras

särs

täll

ning

och

rät

tighe

ter .

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

dem

okra

tisk

a vä

rden

och

pro

ce

sser

och

vis

ar d

et g

enom

att

fö

ra u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

de

mok

rati

ska

rätt

ighe

ter

och

skyl

digh

eter

sam

t om

för

och

na

ckde

lar

med

olik

a fo

rmer

fö

r ge

men

sam

t bes

luts

fatt

ande

. E

leve

n ka

n sö

ka in

form

atio

n om

sa

mhä

llet o

ch a

nvän

der

då o

lika

källo

r på

ett

rel

ativ

t vä

l fun

ge

rand

e sä

tt o

ch fö

r ut

veck

lade

oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

oc

h kä

llorn

as tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

.

hälls

fråg

or m

ed v

älut

veck

lade

re

sone

man

g oc

h vä

l und

erby

gg

da a

rgum

ent o

ch k

an d

å i s

tor

utst

räck

ning

väx

la m

ella

n ol

ika

pers

pekt

iv. E

leve

n re

dogö

r fö

r de

män

sklig

a rä

ttig

hete

rnas

in

nebö

rd o

ch b

etyd

else

och

ger

ex

empe

l på

hur

de k

ränk

s oc

h fr

ämja

s i o

lika

dela

r av

vär

lden

. D

essu

tom

kan

ele

ven

redo

göra

fö

r de

nat

ione

lla m

inor

itet

erna

oc

h de

ras

särs

tälln

ing

och

rätt

ighe

ter.

Ele

ven

har

myc

ket

goda

kun

ska

per

om d

emok

rati

ska

värd

en o

ch

proc

esse

r oc

h vi

sar

det g

enom

att

fö

ra v

älut

veck

lade

och

nya

nser

ade

res

onem

ang

om d

emok

rati

ska

rätt

ighe

ter

och

skyl

digh

eter

sam

t om

för

och

nac

kdel

ar m

ed o

lika

form

er fö

r ge

men

sam

t bes

luts

fat

tand

e. E

leve

n ka

n sö

ka in

form

ati

on o

m s

amhä

llet o

ch a

nvän

der

då o

lika

källo

r på

ett

väl

fung

era

nde

sätt

och

för

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SLÖJD

SL

någr

a sa

mhä

llsfr

ågor

med

utv

eck

lade

res

onem

ang

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a ar

gum

ent o

ch k

an

då i

förh

ålla

ndev

is s

tor

utst

räck

ni

ng v

äxla

mel

lan

olik

a pe

rspe

ktiv

. Ele

ven

redo

gör

för

de m

änsk

lig

a rä

ttig

hete

rnas

inne

börd

och

be

tyde

lse

och

ger

exem

pel p

å hu

r de

krä

nks

och

främ

jas

i olik

a de

lar

av v

ärld

en. D

essu

tom

kan

el

even

red

ogör

a fö

r de

nat

ione

lla

min

orite

tern

a oc

h de

ras

särs

täll

ning

och

rät

tighe

ter .

Ele

ven

har

goda

kun

skap

er o

m

dem

okra

tisk

a vä

rden

och

pro

ce

sser

och

vis

ar d

et g

enom

att

fö

ra u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

de

mok

rati

ska

rätt

ighe

ter

och

skyl

digh

eter

sam

t om

för

och

na

ckde

lar

med

olik

a fo

rmer

fö

r ge

men

sam

t bes

luts

fatt

ande

. E

leve

n ka

n sö

ka in

form

atio

n om

sa

mhä

llet o

ch a

nvän

der

då o

lika

källo

r på

ett

rel

ativ

t vä

l fun

ge

rand

e sä

tt o

ch fö

r ut

veck

lade

oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

oc

h kä

llorn

as tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

.

3.16 SLÖJDAtt tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling.

SyfteUndervisningen i ämnet slöjd ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i olika hantverk och förmågan att arbeta med olika material och uttrycksformer. Eleverna ska ges möjligheter att utveckla sin skicklighet i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om färg, form, funktion och konstruktion och om hur dessa kunskaper kan kombineras med medvetna val av material och teknik. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med begrepp som beskriver arbetsprocesser, redskap och slöjdföremåls estetiska uttryck. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om arbetsmiljö och säkerhetsfrågor och om hur man väljer och hanterar material för att främja en hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och uttryck samt förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder.

Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,

• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets och miljöaspekter,

• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och

• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.


SLÖJD

SL

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden.

• Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

• Enkla former av några hantverkstekniker, till exempel metalltrådsarbete, sågning och tovning.

• Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar.

Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig

värdering av arbetsprocessen.

• Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer• Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande.

• Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck.

Slöjden i samhället• Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks och prydnadsföremål.

• Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag.

I årskurs 4–6

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, deras användningsområden och

kombinationsmöjligheter.

• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

• Några former av hantverkstekniker, till exempel virkning och urholkning. Begrepp som används i samband med de olika teknikerna.

• Två och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.


SLÖJD

SL

Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering

av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet.

• Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

• Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer• Hantverk och slöjdtraditioner från olika kulturer som inspirationskällor och före

bilder för egna idéer och skapande.

• Hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck.

• Hur symboler och färger används inom barn och ungdomskulturer och vad de signalerar.

Slöjden i samhället• Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid.

• Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material.

I årskurs 7–9

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra

material, till exempel nyproducerade och återanvända material.

• Handverktyg, redskap och maskiner, hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.

• Två och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

• Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.

Slöjdens arbetsprocesser• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering

och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.

• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.

• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.


SLÖJD

SL

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning

av egna idéer.

• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.

• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.

• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.

Slöjden i samhället• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.

• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Kunskapskrav


Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge enkla omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang om symboler, färg, form och material.




Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer e leven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon be arbetning leder framåt.


SLÖJD

SL

Eleven kan ge utvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.




Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I arbetet med några hantverkstekniker kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjd arbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlings alternativ som leder framåt.

Eleven kan ge välutvecklade omdömen om sin arbetsinsats och hur den har påverkat slöjdföremålets kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då väl utvecklade resonemang om symboler, färg, form och material.


Eleven kan på ett enkelt och delvis genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet bidra till att utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen med viss användning av slöjd s pecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då enkla resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.




SLÖJD

SL


Eleven kan på ett utvecklat och relativt väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och delvis egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial. Dessutom kan eleven pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som efter någon bearbetning leder framåt.

Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen med relativt god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då utvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.




Eleven kan på ett välutvecklat och väl genomarbetat sätt formge och framställa slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och egna initiativ. I slöjdarbetet kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt med precision. Utifrån syftet med slöjdarbetet och kvalitets och miljöaspekter väljer eleven tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val. Eleven kan i slöjdarbetet utveckla idéer med hjälp av erbjudet inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Dessutom kan eleven systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt.

Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen med god användning av slöjdspecifika begrepp och visar då på enkla samband mellan form, funktion och kvalitet. Dessutom tolkar eleven slöjdföremåls uttryck och för då välutvecklade resonemang med kopplingar till egna erfarenheter samt trender och traditioner i olika kulturer.


SLÖJD

SL

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

på e

tt u

tvec

klat

och

re

lati

vt v

äl g

enom

arbe

tat s

ätt

form

ge o

ch fr

amst

älla

enk

la

slöj

dför

emål

i ol

ika

mat

eria

l ut

ifrån

inst

rukt

ione

r. I

arbe

tet

med

någ

ra h

antv

erks

tekn

iker

ka

n el

even

anv

ända

han

dver

ktyg

, re

dska

p oc

h m

aski

ner

på e

tt

säke

rt o

ch ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt.

Uti

från

syf

tet m

ed s

löjd

arbe

tet

och

någo

n m

iljöa

spek

t väl

jer

elev

en ti

llväg

agån

gssä

tt o

ch g

er

utve

ckla

de m

otiv

erin

gar

till

sina

va

l. E

leve

n ka

n i s

löjd

arbe

tet u

tve

ckla

idée

r m

ed h

jälp

av

erbj

ude

t ins

pira

tion

smat

eria

l. U

nder

ar

bets

proc

esse

n fo

rmul

erar

och

vä

ljer

elev

en h

andl

ings

alte

rnat

iv

som

eft

er n

ågon

bea

rbet

ning

le

der

fram

åt.

Ele

ven

kan

ge u

tvec

klad

e om

dö

men

om

sin

arb

etsi

nsat

s oc

h hu

r de

n ha

r på

verk

at s

löjd

före

mål

ets

kval

itet

. Des

suto

m to

lkar

ele

ven

slöj

dför

emål

s ut

tryc

k oc

h fö

r då

ut

veck

lade

res

onem

ang

om s

ym

bole

r, fä

rg, f

orm

och

mat

eria

l.

Ele

ven

kan

på e

tt e

nkel

t oc

h de

lvis

gen

omar

beta

t sät

t for

mge

oc

h fr

amst

älla

enk

la s

löjd

före

mål

i o

lika

mat

eria

l uti

från

inst

ruk

tion

er. I

arb

etet

med

någ

ra

hant

verk

stek

nike

r ka

n el

even

an

vänd

a ha

ndve

rkty

g, r

edsk

ap

och

mas

kine

r på

ett

säk

ert o

ch

i huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t. U

tifr

ån s

yfte

t med

slö

jdar

bete

t oc

h nå

gon

milj

öasp

ekt v

älje

r el

even

tillv

ägag

ångs

sätt

och

ger

en

kla

mot

iver

inga

r ti

ll si

na v

al.

Ele

ven

kan

i slö

jdar

bete

t bid

ra

till

att

utve

ckla

idée

r m

ed h

jälp

av

erb

jude

t ins

pira

tion

smat

eria

l. U

nder

arb

etsp

roce

ssen

bid

rar

elev

en t

ill a

tt fo

rmul

era

och

välja

han

dlin

gsal

tern

ativ

som

le

der

fram

åt.

Ele

ven

kan

ge e

nkla

om

döm

en

om s

in a

rbet

sins

ats

och

hur

den

har

påve

rkat

slö

jdfö

rem

ålet

s kv

alit

et. D

essu

tom

tolk

ar e

leve

n sl

öjdf

örem

åls

uttr

yck

och

för

då

enkl

a re

sone

man

g om

sym

bole

r, fä

rg, f

orm

och

mat

eria

l.

Ele

ven

kan

på e

tt v

älut

veck

lat

och

väl g

enom

arbe

tat s

ätt f

orm

ge

och

fram

stäl

la e

nkla

slö

jdfö

rem

ål

i olik

a m

ater

ial u

tifr

ån in

stru

kti

oner

. I a

rbet

et m

ed n

ågra

ha

ntve

rkst

ekni

ker

kan

elev

en

anvä

nda

hand

verk

tyg,

red

skap

oc

h m

aski

ner

på e

tt s

äker

t och

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. U

tifr

ån s

yf

tet m

ed s

löjd

arbe

tet o

ch n

ågon

m

iljöa

spek

t väl

jer

elev

en ti

llväg

agå

ngss

ätt o

ch g

er v

älut

veck

lade

m

otiv

erin

gar

till

sina

val

. Ele

ven

kan

i slö

jdar

bete

t utv

eckl

a id

éer

med

hjä

lp a

v er

bjud

et in

spir

ati

onsm

ater

ial o

ch s

ådan

t so

m

elev

en s

jälv

har

sök

t up

p. U

nder

ar

bets

proc

esse

n fo

rmul

erar

och

vä

ljer

elev

en h

andl

ings

alte

rnat

iv

som

lede

r fr

amåt

.

Ele

ven

kan

ge v

älut

veck

lade

om

dö

men

om

sin

arb

etsi

nsat

s oc

h hu

r de

n ha

r på

verk

at s

löjd

före

m

ålet

s kv

alit

et. D

essu

tom

tolk

ar

elev

en s

löjd

före

mål

s ut

tryc

k oc

h fö

r då

väl

utve

ckla

de r

eson

eman

g om

sym

bole

r, fä

rg, f

orm

och

m

ater

ial.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SLÖJD

Ele

ven

kan

ge u

tvec

klad

e om

dö

men

om

arb

etsp

roce

ssen

med

re

lati

vt g

od a

nvän

dnin

g av

slö

jd

spec

ifika

beg

repp

och

vis

ar d

å

Ele

ven

kan

ge v

älut

veck

lade

om

dö

men

om

arb

etsp

roce

ssen

med

go

d an

vänd

ning

av

slöj

dspe

cifik

a be

grep

p oc

h vi

sar

då p

å en

kla

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

på e

tt e

nkel

t oc

h de

lvis

gen

omar

beta

t sät

t for

mge

oc

h fr

amst

älla

slö

jdfö

rem

ål i

olik

a m

ater

ial u

tifr

ån in

stru

kti

oner

. I s

löjd

arbe

tet k

an e

leve

n an

vänd

a ha

ndve

rkty

g, r

edsk

ap

och

mas

kine

r på

ett

säk

ert o

ch i

huvu

dsak

fung

eran

de s

ätt.

Uti

fr

ån s

yfte

t med

slö

jdar

bete

t och

kv

alit

ets

och

milj

öasp

ekte

r vä

ljer

elev

en ti

llväg

agån

gssä

tt o

ch g

er

enkl

a m

otiv

erin

gar

till

sina

val

. E

leve

n ka

n i s

löjd

arbe

tet b

idra

ti

ll at

t ut

veck

la id

éer

med

hjä

lp

av e

rbju

det i

nspi

rati

onsm

ater

ial.

Des

suto

m k

an e

leve

n pr

öva

hur

mat

eria

l och

han

tver

kste

knik

er

kan

kom

bine

ras

med

hän

syn

till

före

mål

ens

form

och

funk

tion

. U

nder

arb

etsp

roce

ssen

bid

rar

elev

en t

ill a

tt fo

rmul

era

och

välja

han

dlin

gsal

tern

ativ

som

le

der

fram

åt.

Ele

ven

kan

ge e

nkla

om

döm

en

om a

rbet

spro

cess

en m

ed v

iss

anvä

ndni

ng a

v sl

öjds

peci

fika

begr

epp

och

visa

r då

på

enkl

a

Ele

ven

kan

på e

tt u

tvec

klat

och

re

lati

vt v

äl g

enom

arbe

tat s

ätt

form

ge o

ch fr

amst

älla

slö

jdfö

re

mål

i ol

ika

mat

eria

l uti

från

in

stru

ktio

ner

och

delv

is e

gna

init

iati

v. I

slö

jdar

bete

t kan

el

even

anv

ända

han

dver

ktyg

, re

dska

p oc

h m

aski

ner

på e

tt

säke

rt o

ch ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt.

Uti

från

syf

tet m

ed s

löjd

arbe

tet

och

kval

itet

s o

ch m

iljöa

spek

ter

välje

r el

even

tillv

ägag

ångs

sätt

och

ge

r ut

veck

lade

mot

iver

inga

r ti

ll si

na v

al. E

leve

n ka

n i s

löjd

arbe

te

t utv

eckl

a id

éer

med

hjä

lp a

v er

bjud

et in

spir

atio

nsm

ater

ial.

Des

suto

m k

an e

leve

n pr

öva

och

ompr

öva

hur

mat

eria

l och

han

tve

rkst

ekni

ker

kan

kom

bine

ras

med

hän

syn

till

före

mål

ens

form

oc

h fu

nkti

on. U

nder

arb

etsp

ro

cess

en fo

rmul

erar

och

väl

jer

elev

en h

andl

ings

alte

rnat

iv s

om

efte

r nå

gon

bear

betn

ing

lede

r fr

amåt

.

Ele

ven

kan

på e

tt v

älut

veck

lat

och

väl g

enom

arbe

tat s

ätt f

orm

ge

och

fram

stäl

la s

löjd

före

mål

i ol

ika

mat

eria

l uti

från

inst

ruk

tion

er o

ch e

gna

init

iati

v. I

sl

öjda

rbet

et k

an e

leve

n an

vänd

a ha

ndve

rkty

g, r

edsk

ap o

ch m

ask

iner

på

ett s

äker

t och

änd

am

ålse

nlig

t sä

tt m

ed p

reci

sion

. U

tifr

ån s

yfte

t med

slö

jdar

bete

t oc

h kv

alit

ets

och

milj

öasp

ekte

r vä

ljer

elev

en ti

llväg

agån

gssä

tt o

ch

ger

välu

tvec

klad

e m

otiv

erin

gar

till

sina

val

. Ele

ven

kan

i slö

jdar

be

tet u

tvec

kla

idée

r m

ed h

jälp

av

erbj

udet

insp

irat

ions

mat

eria

l och

så

dant

som

ele

ven

själ

v ha

r sö

kt

upp.

Des

suto

m k

an e

leve

n sy

ste

mat

iskt

prö

va o

ch o

mpr

öva

hur

mat

eria

l och

han

tver

kste

knik

er

kan

kom

bine

ras

med

hän

syn

till

före

mål

ens

form

och

funk

tion

. U

nder

arb

etsp

roce

ssen

form

ule

rar

och

välje

r el

even

han

dlin

gs

alte

rnat

iv s

om le

der

fram

åt.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

SL


SLÖJD

SL

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

sam

band

mel

lan

form

, fun

ktio

n oc

h kv

alit

et. D

essu

tom

tolk

ar

elev

en s

löjd

före

mål

s ut

tryc

k oc

h fö

r då

enk

la r

eson

eman

g m

ed

kopp

linga

r ti

ll eg

na e

rfar

enhe

ter

sam

t tre

nder

och

trad

itio

ner

i ol

ika

kultu

rer.

på e

nkla

sam

band

mel

lan

form

, fu

nkti

on o

ch k

valit

et. D

essu

tom

to

lkar

ele

ven

slöj

dför

emål

s ut

tr

yck

och

för

då u

tvec

klad

e re

sone

man

g m

ed k

oppl

inga

r ti

ll eg

na e

rfar

enhe

ter

sam

t tre

nder

oc

h tr

adit

ione

r i o

lika

kultu

rer.

sam

band

mel

lan

form

, fun

ktio

n oc

h kv

alit

et. D

essu

tom

tolk

ar

elev

en s

löjd

före

mål

s ut

tryc

k oc

h fö

r då

väl

utve

ckla

de r

eson

eman

g m

ed k

oppl

inga

r ti

ll eg

na e

rfar

en

hete

r sa

mt t

rend

er o

ch tr

adit

io

ner

i olik

a ku

lture

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SV

SVENSKA

3.17 SVENSKASpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

SyfteUndervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Genom undervisningen i ämnet svenska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att


• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,



SVENSKA

SV

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3




• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

• Handstil och att skriva på dator.

• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

• Alfabetet och alfabetisk ordning.

• Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av

världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

• Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.


SVENSKA

SV

• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man

talat om.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

• Skillnader mellan tal och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning och källkritik• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

I årskurs 4–6


texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.


SVENSKA

SV

Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige,

Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor.

• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt dialoger.

• Några skönlitterärt betydelsefulla barn och ungdomsboksförfattare och deras verk.

• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionala skillnader i talad svenska. Några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skill nader och likheter mellan dem. Vilka de nationella minoritetsspråken är.

Informationssökning och källkritik• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker,

genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

I årskurs 7–9

Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja

texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.




SVENSKA

SV

• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.


Tala, lyssna och samtala• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvud

dragen i vad som sagts.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och

övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter.

• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra

anteckningar.



SVENSKA

SV

• Nya ord i språket, till exempel lånord.


• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.

• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.

• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.

Informationssökning och källkritik• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt

genom intervjuer.

• Hur man citerar och gör källhänvisningar.

• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav


Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Texterna innehåller grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet klart framgår. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Eleven kan samtala om elevnära frågor och ämnen genom att ställa frågor, ge kommentarer och framföra egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser


SVENSKA

SV

beskriver eleven dem så att innehållet tydligt framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner.


Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.




Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan


SVENSKA

SV

eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.




Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.

Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet.


SVENSKA

SV

Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare. Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk.


Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdan de budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och


SVENSKA

SV

innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.




Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl funge rande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.


SVENSKA

SV




Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge väl utvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.


SVENSKA

SV

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er fö

r ba

rn o

ch

ungd

omar

med

myc

ket

gott

flyt

ge

nom

att

anv

ända

läss

trat

egie

r på

ett

änd

amål

senl

igt

och

effe

k tiv

t sä

tt. G

enom

att

gör

a vä

lutv

eckl

ade

sam

man

fatt

ning

ar

av o

lika

text

ers

inne

håll

och

kom

men

tera

cen

tral

a de

lar

med

go

d ko

pplin

g ti

ll sa

mm

anha

nget

vi

sar

elev

en m

ycke

t go

d lä

sför

st

åels

e. D

essu

tom

kan

ele

ven,

ut

ifrån

egn

a er

fare

nhet

er, t

olka

oc

h fö

ra v

älut

veck

lade

och

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

ty

dlig

t fra

mtr

ädan

de b

udsk

ap i

olik

a ve

rk s

amt p

å et

t väl

utve

ck

lat

sätt

bes

kriv

a si

n up

plev

else

av

läsn

inge

n.

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

tyd

ligt

inne

håll

och

väl f

unge

rand

e st

rukt

ur s

amt g

od

språ

klig

var

iati

on. I

text

erna

an

vänd

er e

leve

n gr

undl

ägga

nde

reg

ler

för

stav

ning

, ski

ljete

cken

och

sp

råkr

ikti

ghet

med

god

säk

erhe

t. D

e be

rätt

ande

text

er e

leve

n sk

rive

r in

nehå

ller

välu

tvec

klad

e ge

stal

tand

e be

skri

vnin

gar

och

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er fö

r ba

rn o

ch

ungd

omar

med

flyt

gen

om a

tt

anvä

nda

läss

trat

egie

r på

ett

i hu

vu

dsak

fung

eran

de s

ätt.

Gen

om

att g

öra

enkl

a, k

rono

logi

ska

sam

man

fatt

ning

ar a

v ol

ika

tex

ters

inne

håll

och

kom

men

tera

ce

ntra

la d

elar

med

vis

s ko

pplin

g ti

ll sa

mm

anha

nget

vis

ar e

leve

n gr

undl

ägga

nde

läsf

örst

åels

e.

Des

suto

m k

an e

leve

n, u

tifr

ån

egna

erf

aren

hete

r, to

lka

och

föra

en

kla

och

till

viss

del

und

erby

gg

da r

eson

eman

g om

tydl

igt f

ram

tr

ädan

de b

udsk

ap i

olik

a ve

rk

sam

t på

ett e

nkel

t sä

tt b

eskr

iva

sin

uppl

evel

se a

v lä

snin

gen.

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xte

r m

ed b

egri

plig

t in

nehå

ll oc

h i h

uvud

sak

fung

eran

de s

truk

tur

sam

t vis

s sp

råkl

ig v

aria

tion

. I

text

erna

anv

ände

r el

even

gru

nd

lägg

ande

reg

ler

för

stav

ning

, sk

iljet

ecke

n oc

h sp

råkr

ikti

ghet

m

ed v

iss

säke

rhet

. De

berä

ttan

de

text

er e

leve

n sk

rive

r in

nehå

ller

enkl

a ge

stal

tand

e be

skri

vnin

gar

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er fö

r ba

rn o

ch

ungd

omar

med

got

t fly

t ge

nom

at

t anv

ända

läss

trat

egie

r på

ett

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. G

enom

att

gö

ra u

tvec

klad

e sa

mm

anfa

tt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

och

kom

men

tera

cen

tral

a de

lar

med

rel

ativ

t go

d ko

pplin

g ti

ll sa

mm

anha

nget

vis

ar e

leve

n go

d lä

sför

ståe

lse.

Des

suto

m k

an

elev

en, u

tifr

ån e

gna

erfa

renh

eter

, to

lka

och

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

res

one

man

g om

tydl

igt f

ram

träd

ande

bu

dska

p i o

lika

verk

sam

t på

ett

utve

ckla

t sä

tt b

eskr

iva

sin

uppl

eve

lse

av lä

snin

gen.

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

rel

ativ

t ty

dlig

t in

ne

håll

och

rela

tivt

väl

fung

e ran

de

stru

ktur

sam

t för

hålla

ndev

is

god

språ

klig

var

iati

on. I

text

erna

an

vänd

er e

leve

n gr

undl

ägga

nde

regl

er fö

r st

avni

ng, s

kilje

teck

en

och

språ

krik

tigh

et m

ed r

elat

ivt

god

säke

rhet

. De

berä

ttan

de

text

er e

leve

n sk

rive

r in

nehå

ller

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SV

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

utve

ckla

de g

esta

ltand

e be

skri

vni

ngar

och

utv

eckl

ad h

andl

ing.

E

leve

n ka

n sö

ka, v

älja

ut o

ch

sam

man

stäl

la in

form

atio

n fr

ån

ett a

vgrä

nsat

urv

al a

v kä

llor

och

för

då u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

info

rma t

ione

ns a

nvän

dbar

he

t. Sa

mm

anst

älln

inga

rna

inne

hå

ller

utve

ckla

de b

eskr

ivni

ngar

, eg

na fo

rmul

erin

gar

och

rela

tivt

go

d an

vänd

ning

av

ämne

sspe

ci

fika

ord

och

begr

epp.

Gen

om a

tt

kom

bine

ra te

xt m

ed o

lika

este

ti

ska

uttr

yck

så a

tt d

e sa

msp

elar

på

ett

änd

amål

senl

igt

sätt

kan

el

even

förs

tärk

a oc

h le

vand

egör

a si

na te

xter

s bu

dska

p. D

essu

tom

ka

n el

even

ge

utve

ckla

de o

mdö

m

en o

m te

xter

s in

nehå

ll oc

h ut

ifr

ån r

espo

ns b

earb

eta

text

er m

ot

ökad

tydl

ighe

t och

kva

litet

på

ett

rela

tivt

väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

geno

m a

tt s

tälla

fråg

or

och

fram

föra

egn

a ås

ikte

r på

ett

sä

tt s

om u

pprä

tthå

ller

sam

tale

t re

lati

vt v

äl. D

essu

tom

kan

ele

ven

förb

ered

a oc

h ge

nom

föra

utv

eck

lade

mun

tliga

red

ogör

else

r m

ed

och

enke

l han

dlin

g. E

leve

n ka

n sö

ka, v

älja

ut o

ch s

amm

anst

älla

in

form

atio

n fr

ån e

tt a

vgrä

nsat

ur

val a

v kä

llor

och

för

då e

nkla

re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns

anvä

ndba

rhet

. Sam

man

stäl

lnin

gar

na in

nehå

ller

enkl

a be

skri

vni

ngar

, egn

a fo

rmul

erin

gar

och

viss

anv

ändn

ing

av ä

mne

sspe

ci

fika

ord

och

begr

epp.

Gen

om a

tt

kom

bine

ra te

xt m

ed o

lika

este

ti

ska

uttr

yck

så a

tt d

e sa

msp

elar

på

ett

i hu

vuds

ak fu

nger

ande

sä

tt k

an e

leve

n fö

rstä

rka

och

leva

ndeg

öra

sina

text

ers

buds

kap.

D

essu

tom

kan

ele

ven

ge e

nkla

om

döm

en o

m te

xter

s in

nehå

ll oc

h ut

ifrån

res

pons

bea

rbet

a te

xter

mot

öka

d ty

dlig

het o

ch

kval

itet

på

ett i

huv

udsa

k fu

nge

rand

e sä

tt.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

geno

m a

tt s

tälla

fråg

or

och

fram

föra

egn

a ås

ikte

r på

ett

sä

tt s

om ti

ll vi

ss d

el u

pprä

tthå

ller

sam

tale

t. D

essu

tom

kan

ele

ven

förb

ered

a oc

h ge

nom

föra

enk

la

mun

tliga

red

ogör

else

r m

ed i

välu

tvec

klad

han

dlin

g. E

leve

n ka

n sö

ka, v

älja

ut o

ch s

am

man

stäl

la in

form

atio

n fr

ån e

tt

avgr

änsa

t ur

val a

v kä

llor

och

för

då v

älut

veck

lade

res

onem

ang

om

info

rmat

ione

ns a

nvän

dbar

het.

Sam

man

stäl

lnin

garn

a in

nehå

ller

välu

tvec

klad

e be

skri

vnin

gar,

egna

fo

rmul

erin

gar

och

god

anvä

nd

ning

av

ämne

sspe

cifik

a or

d oc

h be

grep

p. G

enom

att

kom

bine

ra

text

med

olik

a es

teti

ska

uttr

yck

så a

tt d

e sa

msp

elar

på

ett ä

nda

mål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt k

an

elev

en fö

rstä

rka

och

leva

ndeg

öra

sina

text

ers

buds

kap.

Des

suto

m

kan

elev

en g

e vä

lutv

eckl

ade

om

döm

en o

m te

xter

s in

nehå

ll oc

h ut

ifrån

res

pons

bea

rbet

a te

xter

m

ot ö

kad

tydl

ighe

t och

kva

litet

på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

geno

m a

tt s

tälla

fråg

or

och

fram

föra

egn

a ås

ikte

r på

et

t sät

t som

upp

rätt

hålle

r sa

m

tale

t väl

. Des

suto

m k

an e

leve

n fö

rber

eda

och

geno

mfö

ra v

älut

ve

ckla

de m

untli

ga r

edog

örel

ser

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

SVENSKA


SV

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

huvu

dsak

fung

eran

de in

ledn

ing,

in

nehå

ll oc

h av

slut

ning

och

vis

s an

pass

ning

till

syft

e oc

h m

ot

taga

re. E

leve

n ka

n ge

exe

mpe

l på

nati

onel

la m

inor

itet

sspr

åk, f

öra

enkl

a re

sone

man

g om

spr

åklig

a va

rian

ter

inom

sve

nska

n sa

mt g

e ex

empe

l på

tydl

igt f

ram

träd

ande

sp

råkl

iga

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n sv

ensk

an o

ch n

ärlig

gand

e sp

råk.

rela

tivt

väl

fung

eran

de in

ledn

ing,

in

nehå

ll oc

h av

slut

ning

och

re

lati

vt g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

mot

taga

re. E

leve

n ka

n ge

ex

empe

l på

nati

onel

la m

inor

itet

ssp

råk,

föra

enk

la r

eson

eman

g om

sp

råkl

iga

vari

ante

r in

om s

vens

kan

sam

t ge

exem

pel p

å ty

dlig

t fr

amtr

ädan

de s

pråk

liga

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n sv

ensk

an

och

närl

igga

nde

språ

k.

med

väl

fung

eran

de in

ledn

ing,

in

nehå

ll oc

h av

slut

ning

och

god

an

pass

ning

till

syft

e oc

h m

ot

taga

re. E

leve

n ka

n ge

exe

mpe

l på

nati

onel

la m

inor

itet

sspr

åk, f

öra

enkl

a re

sone

man

g om

spr

åklig

a va

rian

ter

inom

sve

nska

n sa

mt g

e ex

empe

l på

tydl

igt f

ram

träd

ande

sp

råkl

iga

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n sv

ensk

an o

ch n

ärlig

gand

e sp

råk.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

SVENSKA


SV

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er m

ed fl

yt

geno

m a

tt, p

å et

t i h

uvud

sak

fung

e ran

de s

ätt,

välja

och

an

vänd

a lä

sstr

ateg

ier

utifr

ån

olik

a te

xter

s sä

rdra

g. G

enom

att

gö

ra e

nkla

sam

man

fatt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

med

vis

s ko

pplin

g ti

ll ti

dsas

pekt

er, o

rsak

ssa

mba

nd o

ch a

ndra

text

er v

isar

el

even

gru

ndlä

ggan

de lä

sför

ståe

lse

. Des

suto

m k

an e

leve

n, u

tifr

ån

egna

erf

aren

hete

r, ol

ika

livsf

rågo

r oc

h om

värl

dsfr

ågor

, tol

ka o

ch

föra

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om t

ydlig

t fr

amtr

ädan

de b

udsk

ap i

olik

a ve

rk. E

leve

n ka

n oc

kså

föra

enk

la

reso

nem

ang

om v

erke

t med

ko

pplin

gar

till

dess

upp

hovs

man

. E

leve

n dr

ar d

å ti

ll vi

ss d

el u

nder

by

ggda

slu

tsat

ser

om h

ur v

erke

t ha

r på

verk

ats

av d

et h

isto

risk

a oc

h ku

lture

lla s

amm

anha

ng s

om

det h

ar ti

llkom

mit

i.

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er m

ed g

ott

flyt

geno

m a

tt, p

å et

t änd

amål

senl

igt

sätt

, väl

ja o

ch a

nvän

da lä

sstr

ate

gier

uti

från

olik

a te

xter

s sä

rdra

g.

Gen

om a

tt g

öra

utve

ckla

de

sam

man

fatt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

med

rel

ativ

t go

d ko

pplin

g ti

ll ti

dsas

pekt

er,

orsa

ks sa

mba

nd o

ch a

ndra

text

er

visa

r el

even

god

läsf

örst

åels

e.

Des

suto

m k

an e

leve

n, u

tifr

ån

egna

erf

aren

hete

r, ol

ika

livsf

rågo

r oc

h om

värl

dsfr

ågor

, tol

ka o

ch

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

bu

dska

p so

m ä

r ty

dlig

t fr

am

träd

ande

och

bud

skap

som

kan

lä

sas

mel

lan

rade

rna

i olik

a ve

rk.

Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

ver

ket m

ed

kopp

linga

r ti

ll de

ss u

ppho

vsm

an.

Ele

ven

drar

då

rela

tivt

väl

und

er

bygg

da s

luts

atse

r om

hur

ver

ket

har

påve

rkat

s av

det

his

tori

ska

och

kultu

rella

sam

man

hang

som

de

t har

tillk

omm

it i.

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er m

ed m

ycke

t go

tt fl

yt g

enom

att

, på

ett ä

nda

mål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt,

välja

och

anv

ända

läss

trat

egie

r ut

ifrån

olik

a te

xter

s sä

rdra

g. G

eno

m a

tt g

öra

välu

tvec

klad

e sa

m

man

fatt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

med

god

kop

plin

g ti

ll ti

dsas

pekt

er, o

rsak

ssam

band

och

an

dra

text

er v

isar

ele

ven

myc

ket

god

läsf

örst

åels

e. D

essu

tom

kan

el

even

, uti

från

egn

a er

fare

nhet

er,

olik

a liv

sfrå

gor

och

omvä

rlds

frå

gor,

tolk

a oc

h fö

ra v

älut

veck

lade

oc

h vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om b

udsk

ap s

om ä

r ty

dlig

t fr

amtr

ädan

de o

ch b

udsk

ap s

om

kan

läsa

s m

ella

n ra

dern

a el

ler

är d

olda

i ol

ika

verk

. Ele

ven

kan

ocks

å fö

ra v

älut

veck

lade

oc

h ny

anse

rade

res

onem

ang

om

verk

et m

ed k

oppl

inga

r ti

ll de

ss

upph

ovsm

an. E

leve

n dr

ar d

å vä

l un

derb

yggd

a sl

utsa

tser

om

hur

ve

rket

har

påv

erka

ts a

v de

t his

to

risk

a oc

h ku

lture

lla s

amm

anha

ng

som

det

har

tillk

omm

it i.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

SVENSKA


SV

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

vis

s sp

råkl

ig v

aria

ti

on, e

nkel

text

bind

ning

sam

t i

huvu

dsak

fung

eran

de a

npas

snin

g ti

ll te

xtty

p, s

pråk

liga

norm

er o

ch

stru

ktur

er. D

e be

rätt

ande

text

er

elev

en s

kriv

er in

nehå

ller

enkl

a ge

stal

tand

e be

skri

vnin

gar

och

be

rätt

argr

epp

sam

t dra

mat

urgi

med

en

kel u

ppby

ggna

d. E

leve

n ka

n sö

ka, v

älja

ut o

ch s

amm

anst

älla

in

form

atio

n fr

ån e

tt a

vgrä

nsat

ur

val a

v kä

llor

och

för

då e

nkla

oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

oc

h kä

llorn

as tr

ovär

digh

et o

ch

rele

vans

. Sam

man

stäl

lnin

garn

a in

nehå

ller

enkl

a be

skri

vnin

gar

och

förk

lari

ngar

, enk

elt

ämne

sre

late

rat s

pråk

sam

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

truk

tur,

cita

t och

kä

llhän

visn

inga

r. G

enom

att

ko

mbi

nera

olik

a te

xtty

per,

este

ti

ska

uttr

yck

och

med

ier

så a

tt

de o

lika

dela

rna

sam

spel

ar p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt k

an

elev

en fö

rstä

rka

och

leva

nde g

öra

sina

text

ers

buds

kap.

Des

suto

m

kan

elev

en g

e en

kla

omdö

men

om

text

ers

inne

håll

och

upp

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

rel

ativ

t go

d sp

råkl

ig

vari

atio

n, u

tvec

klad

text

bind

ni

ng s

amt r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e an

pass

ning

till

text

typ,

spr

åklig

a no

rmer

och

str

uktu

rer.

De

be

rätt

ande

text

er e

leve

n sk

rive

r in

nehå

ller

utve

ckla

de g

esta

ltand

e be

skri

vnin

gar

och

berä

ttar

grep

p sa

mt d

ram

atur

gi m

ed r

elat

ivt

kom

plex

upp

bygg

nad.

Ele

ven

kan

söka

, väl

ja u

t och

sam

man

st

älla

info

rmat

ion

från

ett

rel

ativ

t va

rier

at u

rval

av

källo

r oc

h fö

r då

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. S

am

man

stäl

lnin

garn

a in

nehå

ller

utve

ckla

de b

eskr

ivni

ngar

och

fö

rkla

ring

ar, u

tvec

klat

äm

nes

rela

tera

t spr

åk s

amt r

elat

ivt

väl

fung

e ran

de s

truk

tur,

cita

t och

kä

llhän

visn

inga

r. G

enom

att

ko

mbi

nera

olik

a te

xtty

per,

este

ti

ska

uttr

yck

och

med

ier

så a

tt

de o

lika

dela

rna

sam

spel

ar p

å et

t än

dam

ålse

nlig

t sä

tt k

an e

leve

n fö

rstä

rka

och

leva

ndeg

öra

sina

te

xter

s bu

dska

p. D

essu

tom

kan

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

god

spr

åklig

var

ia

tion

, väl

utve

ckla

d te

xtbi

ndni

ng

sam

t väl

fung

eran

de a

npas

snin

g ti

ll te

xtty

p, s

pråk

liga

norm

er

och

stru

ktur

er. D

e be

rätt

ande

te

xter

ele

ven

skri

ver

inne

hål

ler

välu

tvec

klad

e ge

stal

tand

e be

skri

vnin

gar

och

berä

ttar

grep

p sa

mt d

ram

atur

gi m

ed k

ompl

ex

uppb

yggn

ad. E

leve

n ka

n sö

ka,

välja

ut o

ch s

amm

anst

älla

info

rm

atio

n fr

ån e

tt v

arie

rat

urva

l av

källo

r oc

h fö

r då

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

info

rmat

ione

ns o

ch k

äl

lorn

as tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

Sa

mm

anst

älln

inga

rna

inne

hålle

r vä

lutv

eckl

ade

och

nyan

sera

de

besk

rivn

inga

r oc

h fö

rkla

ring

ar,

välu

tvec

klat

äm

nesr

elat

erat

spr

åk

sam

t väl

fung

eran

de s

truk

tur,

cita

t och

käl

lhän

visn

inga

r. G

eno

m a

tt k

ombi

nera

olik

a te

xtty

pe

r, es

teti

ska

uttr

yck

och

med

ier

så a

tt d

e ol

ika

dela

rna

sam

spel

ar

på e

tt ä

ndam

ålse

nlig

t oc

h ef

fek

tivt

sät

t kan

ele

ven

förs

tärk

a oc

h le

vand

egör

a si

na te

xter

s bu

dska

p.

Des

suto

m k

an e

leve

n ge

väl

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

SVENSKA


SVENSKA

SV

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

bygg

nad

och

utifr

ån r

espo

ns b

ear

beta

text

er m

ot ö

kad

tydl

ighe

t, kv

alit

et o

ch u

ttry

cksf

ullh

et p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

dis

ku

tera

var

iera

nde

ämne

n ge

nom

at

t stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

ås

ikte

r m

ed e

nkla

och

till

vis

s de

l und

erby

ggda

arg

umen

t på

ett

sät

t som

till

vis

s de

l för

sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na

fram

åt. D

essu

tom

kan

ele

ven

förb

ered

a oc

h ge

nom

föra

enk

la

mun

tliga

red

ogör

else

r m

ed i

huvu

dsak

fung

eran

de s

truk

tur

och

inne

håll

och

viss

anp

assn

ing

till

syft

e, m

otta

gare

och

sam

m

anha

ng. E

leve

n ka

n fö

ra e

nkla

oc

h ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om s

vens

ka s

pråk

ets

hist

oria

, urs

prun

g oc

h sä

rdra

g sa

mt j

ämfö

ra m

ed n

ärlig

gand

e sp

råk

och

besk

riva

tydl

igt f

ram

tr

ädan

de li

khet

er o

ch s

killn

ader

.

elev

en g

e ut

veck

lade

om

döm

en

om te

xter

s in

nehå

ll oc

h ut

ifrån

re

spon

s be

arbe

ta te

xter

mot

ök

ad ty

dlig

het,

kval

itet

och

ut

tryc

ksfu

llhet

på

ett r

elat

ivt

väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

dis

ku

tera

var

iera

nde

ämne

n ge

nom

at

t stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

ås

ikte

r m

ed u

tvec

klad

e oc

h re

la

tivt

väl

und

erby

ggda

arg

umen

t på

ett

sät

t som

för

sam

tale

n oc

h di

skus

sion

erna

fram

åt. D

ess

utom

kan

ele

ven

förb

ered

a oc

h ge

nom

föra

utv

eckl

ade

mun

tliga

re

dogö

rels

er m

ed r

elat

ivt

väl

fung

eran

de s

truk

tur

och

inne

håll

och

rela

tivt

god

anp

assn

ing

till

syft

e, m

otta

gare

och

sam

man

ha

ng. E

leve

n ka

n fö

ra u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

bygg

da

reso

nem

ang

om s

vens

ka s

pråk

ets

hist

oria

, urs

prun

g oc

h sä

rdra

g sa

mt j

ämfö

ra m

ed n

ärlig

gand

e sp

råk

och

besk

riva

tydl

igt f

ram

tr

ädan

de li

khet

er o

ch s

killn

ader

.

utve

ckla

de o

ch n

yans

erad

e om

dö

men

om

text

ers

inne

håll

och

uppb

yggn

ad o

ch u

tifr

ån r

espo

ns

bear

beta

text

er m

ot ö

kad

tydl

ig

het,

kval

itet

och

utt

ryck

sful

lhet

på

ett

väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

sam

tala

om

och

dis

ku

tera

var

iera

nde

ämne

n ge

nom

at

t stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

ås

ikte

r m

ed v

älut

veck

lade

och

vä

l und

erby

ggda

arg

umen

t på

ett s

ätt s

om fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na fr

amåt

och

fö

rdju

par

elle

r br

edda

r de

m.

Des

suto

m k

an e

leve

n fö

rber

eda

och

geno

mfö

ra v

älut

veck

lade

m

untli

ga r

edog

örel

ser

med

väl

fu

nger

ande

str

uktu

r oc

h in

nehå

ll oc

h go

d an

pass

ning

till

syft

e,

mot

taga

re o

ch s

amm

anha

ng.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

sve

nska

spr

åket

s hi

stor

ia,

ursp

rung

och

sär

drag

sam

t jäm

fö

ra m

ed n

ärlig

gand

e sp

råk

och

besk

riva

tydl

igt f

ram

träd

ande

lik

hete

r oc

h sk

illna

der.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.


SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVA

3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.

SyfteUndervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet.

Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på svenska. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier. Under visningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

I undervisningen ska eleverna möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om olika former av sakprosa. I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, uttal, ord och begrepp samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier. På så sätt ska undervisningen bidra till att stärka elevernas medvetenhet om och tilltro till den egna språkliga och kommunikativa förmågan. Undervisningen ska också bidra till att eleverna får förståelse för att sättet man kommunicerar på kan få konsekvenser för andra människor. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att ta ansvar för det egna språkbruket.

Genom undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att


• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,



SVA


• välja och använda språkliga strategier,

• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och

• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

I årskurs 1–3




• Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom sin text och göra förtydliganden.

• Handstil och att skriva på dator.

• Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken, ords böjningsformer och meningsbyggnad samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

• Alfabetet och alfabetisk ordning.

• Läsriktning samt bokstävers form och ljud i jämförelse med modersmålet.

• Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala• Strategier för att lyssna, förstå och muntligt göra sig förstådd i situationer när det

egna svenska språket inte räcker till.

• Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder och andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

• Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

• Uttal, betoning och satsmelodi samt uttalets betydelse för att göra sig förstådd.

• Svenska språkets uttal i jämförelse med modersmålets.

Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn. Texter i form av rim, ramsor, sånger,

bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.



SVA

• Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.

• Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

• Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar, och hur de kan organiseras med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

• Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interaktiva spel och webbtexter.

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man

talat om.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

• Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

• Vardagliga ords betydelseomfång och kategorisering i jämförelse med elevens modersmål, till exempel att flera ord på ett språk motsvaras av ett ord på ett annat språk.

• Skillnader mellan tal och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Informationssökning och källkritik• Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

• Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

I årskurs 4–6


texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.



• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator.

• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.

• Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.



SVA

Tala, lyssna och samtala• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna

svenska språket inte räcker till.

• Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.

Berättande texter och sakprosatexter• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av skön

litteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor.

• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.

• Några skönlitterärt betydelsefulla barn och ungdomsboksförfattare och deras verk.

• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel fakta texter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel webbtexter, interaktiva spel och tvprogram. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.


• Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.

• Ords klassificering i över och underordning, till exempel kläder – tröja.

• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en f aktatext.

Informationssökning och källkritik• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker,

genom intervjuer och via sökmotorer på internet.

• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt för hållningssätt.



SVA

I årskurs 7–9

Läsa och skriva• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja

texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.



• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

• Meningsbyggnad på svenska i jämförelse med elevens modersmål samt hur orsakssamband kan formuleras genom olika typer av bisatser.


Tala, lyssna och samtala• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i skolans ämnen när det egna

svenska språket inte räcker till.

• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra en presentation.

• Svenska språkets prosodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Olika variationer av talad svenska.

Berättande texter och sakprosatexter• Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av

världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets och livsfrågor.

• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

• Några skönlitterärt betydelsefulla författare och deras verk samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.



SVA

• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag samt deras ord och begrepp.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tvserier, teaterföreställningar och webbtexter.

• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Språkbruk• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra

anteckningar.


• Ord och begrepp från skolans ämnen och vardagsspråk samt nya ord i språket, till exempel lånord.

• Ordbildning, till exempel avledningar med suffix och prefix. Bildspråk och idiomatiska uttryck.


• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.

Informationssökning och källkritik• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt

genom intervjuer.

• Hur man citerar och gör källhänvisningar.

• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.



SVA

Kunskapskrav


Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven utifrån egna referensramar föra enkla resonemang om texternas tydligt framträdande budskap och relatera detta till egna erfarenheter.

Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har en enkel röd tråd samt i huvudsak fungerande handling. Eleven kan söka information ur någon anvisad källa och återger då grundläggande delar av informationen i enkla former av faktatexter. Faktatexterna innehåller egna formuleringar och grundläggande ämnesspecifika ord och begrepp som används så att innehållet blir begripligt. Genom att kombinera sina texter med bilder kan eleven förtydliga och förstärka sina budskap. Dessutom kan eleven utifrån givna frågor om texters innehåll och språk ge enkla omdömen om sina egna och andras texter samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter på ett enkelt sätt.

Eleven har ett grundläggande ordförråd som kan användas i samtal om elevnära frågor och ämnen. I samtalen ställer eleven frågor, ger kommentarer och framför egna åsikter. När eleven berättar om vardagliga händelser beskriver eleven dem så att det huvudsakliga innehållet framgår. Dessutom kan eleven ge och ta enkla muntliga instruktioner. Eleven kan uppmärksamma när språkliga missförstånd uppstår och ber då om förtydliganden. Vid samtal använder eleven i huvudsak fungerande språkliga strategier för att göra sig förstådd.


Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett enkelt sätt.

Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar, egna formuleringar och viss



SVA

användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett enkelt sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet. Eleven använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.




Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett utvecklat sätt.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll, relativt väl fungeran de struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett relativt väl funge rande sätt. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då utvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar, egna formuleringar och relativt god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån mottagen respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan med ett ändamålsenligt ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl. Eleven använder då relativt



SVA

väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.




Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan även beskriva sin upplevelse av läsningen på ett välutvecklat sätt.

Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur och viss språklig variation. I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett väl fungerande sätt. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. Sammanställningarna innehåller välutvecklade beskrivningar, egna formuleringar och god användning av ämnesspecifika ord och begrepp. Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och språk och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan med ett ändamålsenligt och effektivt ord och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt. I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl. Eleven använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.


Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera



SVA

centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven för också enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då till viss del underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.

Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt och fungerande kunskapsrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.




Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar samt



SVA

olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven för också utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då relativt väl underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.

Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan med en ändamålsenlig kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett utvecklat sätt. I sådana situa tioner kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Eleven väljer och använder då relativt väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redo görelser med relativt väl fungerande struktur, innehåll och språk och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra utvecklade och rela tivt väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.




Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter



SVA

och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven för också välutvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman och drar då väl underbyggda slutsatser om samband mellan verk och upphovsman.

Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna kännetecknas av välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat och fungerande kunskapsrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.

Eleven kan med en ändamålsenlig och effektiv kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett välutvecklat sätt. I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem. Eleven väljer och använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur, innehåll och språk och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt några tydligt framträdande skillnader och likheter mellan svenskan och andra språk.



SVA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er fö

r ba

rn o

ch

ungd

omar

med

myc

ket

gott

flyt

ge

nom

att

anv

ända

läss

trat

egie

r på

ett

änd

amål

senl

igt

och

effe

kti

vt s

ätt.

Gen

om a

tt g

öra

välu

tve

ckla

de s

amm

anfa

ttni

ngar

av

olik

a te

xter

s in

nehå

ll oc

h ko

m

men

tera

cen

tral

a de

lar

med

god

ko

pplin

g ti

ll sa

mm

anha

nget

vis

ar

elev

en m

ycke

t go

d lä

sför

ståe

lse.

D

essu

tom

kan

ele

ven

utifr

ån

egna

erf

aren

hete

r oc

h re

fere

ns

ram

ar to

lka

och

föra

enk

la o

ch

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ty

dlig

t fra

mtr

ädan

de b

udsk

ap i

olik

a ve

rk. E

leve

n ka

n äv

en b

esk

riva

sin

upp

leve

lse

av lä

snin

gen

på e

tt v

älut

veck

lat

sätt

.

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

tyd

ligt

inne

håll,

väl

fu

nger

ande

str

uktu

r oc

h vi

ss

språ

klig

var

iati

on. I

enk

la te

xter

ka

n el

even

anv

ända

gru

ndlä

gga

nde

regl

er fö

r st

avni

ng, s

kilje

te

cken

och

spr

åkri

ktig

het p

å et

t vä

l fun

gera

nde

sätt

. De

berä

tta

nde

text

er e

leve

n sk

rive

r in

ne

hålle

r vä

lutv

eckl

ade

gest

alta

nde

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er fö

r ba

rn

och

ungd

omar

med

flyt

gen

om

att a

nvän

da lä

sstr

ateg

ier

på e

tt

i huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t. G

enom

att

gör

a en

kla,

kro

nolo

gi

ska

sam

man

fatt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

och

kom

men

tera

ce

ntra

la d

elar

med

vis

s ko

pplin

g ti

ll sa

mm

anha

nget

vis

ar e

leve

n gr

undl

ägga

nde

läsf

örst

åels

e.

Des

suto

m k

an e

leve

n ut

ifrån

eg

na e

rfar

enhe

ter

och

refe

rens

ra

mar

tolk

a oc

h fö

ra e

nkla

och

ti

ll vi

ss d

el u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

om ty

dlig

t fra

mtr

ädan

de

buds

kap

i olik

a ve

rk. E

leve

n ka

n äv

en b

eskr

iva

sin

uppl

evel

se a

v lä

snin

gen

på e

tt e

nkel

t sä

tt.

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

beg

ripl

igt

inne

hå

ll, i

huvu

dsak

fung

eran

de

stru

ktur

och

vis

s sp

råkl

ig v

aria

ti

on. I

enk

la te

xter

kan

ele

ven

anvä

nda

grun

dläg

gand

e re

gler

fö

r st

avni

ng, s

kilje

teck

en o

ch

språ

krik

tigh

et p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt.

De

berä

ttan

de

text

er e

leve

n sk

rive

r in

nehå

ller

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er fö

r ba

rn o

ch

ungd

omar

med

got

t fly

t ge

nom

at

t anv

ända

läss

trat

egie

r på

ett

än

dam

ålse

nlig

t sä

tt. G

enom

att

gö

ra u

tvec

klad

e sa

mm

anfa

tt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

och

kom

men

tera

cen

tral

a de

lar

med

rel

ativ

t go

d ko

pplin

g ti

ll sa

mm

anha

nget

vis

ar e

leve

n go

d lä

sför

ståe

lse.

Des

suto

m k

an

elev

en u

tifr

ån e

gna

erfa

renh

eter

oc

h re

fere

nsra

mar

tolk

a oc

h fö

ra

enkl

a oc

h re

lati

vt v

äl u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om ty

dlig

t fr

amtr

ädan

de b

udsk

ap i

olik

a ve

rk. E

leve

n ka

n äv

en b

eskr

iva

sin

uppl

evel

se a

v lä

snin

gen

på e

tt

utve

ckla

t sä

tt.

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

rel

ativ

t ty

dlig

t in

ne

håll,

rel

ativ

t vä

l fun

ge ra

nde

stru

ktur

och

vis

s sp

råkl

ig v

aria

ti

on. I

enk

la te

xter

kan

ele

ven

anvä

nda

grun

dläg

gand

e re

gler

fö

r st

avni

ng, s

kilje

teck

en o

ch

språ

krik

tigh

et p

å et

t rel

ativ

t vä

l fu

nge r

ande

sät

t. D

e be

rätt

ande

te

xter

ele

ven

skri

ver

inne

hålle

r

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.



SVA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

enkl

a ge

stal

tand

e be

skri

vnin

gar

och

enke

l han

dlin

g. E

leve

n ka

n sö

ka, v

älja

ut o

ch s

amm

anst

älla

in

form

atio

n fr

ån e

tt a

vgrä

nsat

ur

val a

v kä

llor

och

för

då e

nkla

re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns

anvä

ndba

rhet

. Sam

man

stäl

lnin

gar

na in

nehå

ller

enkl

a be

skri

vni

ngar

, egn

a fo

rmul

erin

gar

och

viss

anv

ändn

ing

av ä

mne

sspe

ci

fika

ord

och

begr

epp.

Gen

om a

tt

kom

bine

ra te

xt m

ed o

lika

este

tis

ka u

ttry

ck s

å at

t de

sam

spel

ar p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt

kan

elev

en fö

rtyd

liga,

förs

tärk

a oc

h le

vand

egör

a si

na te

xter

s bu

dska

p. D

essu

tom

kan

ele

ven

ge e

nkla

om

döm

en o

m te

xter

s in

nehå

ll oc

h sp

råk

och

utifr

ån

resp

ons

bear

beta

text

er m

ot ö

kad

tydl

ighe

t och

kva

litet

på

ett i

hu

vuds

ak fu

nger

ande

sät

t.

Ele

ven

kan

med

ett

i hu

vuds

ak

fung

eran

de o

rd

och

begr

epps

fö

rråd

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

på e

tt e

nkel

t sä

tt. I

sam

ta

len

kan

elev

en s

tälla

fråg

or o

ch

fram

föra

egn

a ås

ikte

r på

ett

sät

t

utve

ckla

de g

esta

ltand

e be

skri

vni

ngar

och

utv

eckl

ad h

andl

ing.

E

leve

n ka

n sö

ka, v

älja

ut o

ch

sam

man

stäl

la in

form

atio

n fr

ån

ett a

vgrä

nsat

urv

al a

v kä

llor

och

för

då u

tvec

klad

e re

sone

man

g om

info

rma t

ione

ns a

nvän

dbar

he

t. Sa

mm

anst

älln

inga

rna

inne

hå

ller

utve

ckla

de b

eskr

ivni

ngar

, eg

na fo

rmul

erin

gar

och

rela

tivt

go

d an

vänd

ning

av

ämne

sspe

ci

fika

ord

och

begr

epp.

Gen

om a

tt

kom

bine

ra te

xt m

ed o

lika

este

ti

ska

uttr

yck

så a

tt d

e sa

msp

elar

på

ett

änd

amål

senl

igt

sätt

kan

el

even

fört

ydlig

a, fö

rstä

rka

och

leva

ndeg

öra

sina

text

ers

buds

kap.

D

essu

tom

kan

ele

ven

ge u

tvec

kla

de o

mdö

men

om

text

ers

inne

hå

ll oc

h sp

råk

och

utifr

ån m

otta

ge

n re

spon

s be

arbe

ta te

xter

mot

ök

ad ty

dlig

het o

ch k

valit

et p

å et

t re

lati

vt v

äl fu

nger

ande

sät

t.

Ele

ven

kan

med

ett

änd

amål

sen

ligt

ord

och

beg

repp

sför

råd

sam

tala

om

bek

anta

äm

nen

på

ett u

tvec

klat

sät

t. I

sam

tale

n ka

n el

even

stä

lla fr

ågor

och

fram

fö

ra e

gna

åsik

ter

på e

tt s

ätt s

om

besk

rivn

inga

r oc

h vä

lutv

eckl

ad

hand

ling.

Ele

ven

kan

söka

, väl

ja

ut o

ch s

amm

anst

älla

info

rma

tion

från

ett

avg

räns

at u

rval

av

källo

r oc

h fö

r då

väl

utve

ckla

de

reso

nem

ang

om in

form

atio

nens

an

vänd

barh

et. S

amm

anst

älln

ing

arna

inne

hålle

r vä

lutv

eckl

ade

besk

rivn

inga

r, eg

na fo

rmul

eri

ngar

och

god

anv

ändn

ing

av

ämne

sspe

cifik

a or

d oc

h be

grep

p.

Gen

om a

tt k

ombi

nera

text

med

ol

ika

este

tisk

a ut

tryc

k så

att

de

sam

spel

ar p

å et

t änd

amål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt k

an e

leve

n fö

rty

dlig

a, fö

rstä

rka

och

leva

ndeg

öra

sina

text

ers

buds

kap.

Des

suto

m

kan

elev

en g

e vä

lutv

eckl

ade

om

döm

en o

m te

xter

s in

nehå

ll oc

h sp

råk

och

utifr

ån r

espo

ns b

ear

beta

text

er m

ot ö

kad

tydl

ighe

t oc

h kv

alit

et p

å et

t väl

fung

eran

de

sätt

.

Ele

ven

kan

med

ett

änd

amål

sen

ligt

och

effe

ktiv

t or

d o

ch b

egr

epps

förr

åd s

amta

la o

m b

ekan

ta

ämne

n på

ett

väl

utve

ckla

t sä

tt. I

sa

mta

len

kan

elev

en s

tälla

fråg

or

och

fram

föra

egn

a ås

ikte

r på

ett

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.



SVA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

som

till

vis

s de

l upp

rätt

hålle

r sa

mta

let.

Ele

ven

anvä

nder

då

i hu

vuds

ak fu

nger

ande

spr

åklig

a st

rate

gier

för

att f

örst

å oc

h gö

ra

sig

förs

tådd

. Des

suto

m k

an

elev

en fö

rber

eda

och

geno

mfö

ra

enkl

a m

untli

ga r

edog

örel

ser

med

i h

uvud

sak

fung

e ran

de in

led

ning

, inn

ehål

l och

avs

lutn

ing

och

viss

anp

assn

ing

till

syft

e oc

h m

otta

gare

.

uppr

ätth

ålle

r sa

mta

let r

elat

ivt

väl.

Ele

ven

anvä

nder

då

rela

tivt

vä

l fun

gera

nde

språ

klig

a st

rate

gi

er fö

r at

t för

stå

och

göra

sig

fö

rstå

dd. D

essu

tom

kan

ele

ven

förb

ered

a oc

h ge

nom

föra

utv

eck

lade

mun

tliga

red

ogör

else

r m

ed

rela

tivt

väl

fung

eran

de in

ledn

ing,

in

nehå

ll oc

h av

slut

ning

och

rel

ati

vt g

od a

npas

snin

g ti

ll sy

fte

och

mot

taga

re.

sätt

som

upp

rätt

hålle

r sa

mta

let

väl.

Ele

ven

anvä

nder

då

väl f

ung

eran

de s

pråk

liga

stra

tegi

er fö

r at

t för

stå

och

göra

sig

förs

tådd

. D

essu

tom

kan

ele

ven

förb

ered

a oc

h ge

nom

föra

väl

utve

ckla

de

mun

tliga

red

ogör

else

r m

ed v

äl

fung

eran

de in

ledn

ing,

inne

håll

och

avsl

utni

ng o

ch g

od a

npas

sni

ng ti

ll sy

fte

och

mot

taga

re.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.



SVA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er m

ed fl

yt

geno

m a

tt, p

å et

t i h

uvud

sak

fung

eran

de s

ätt,

välja

och

an

vänd

a lä

sstr

ateg

ier

utifr

ån o

lika

text

ers

särd

rag.

Gen

om a

tt g

öra

enkl

a sa

mm

anfa

ttni

ngar

av

olik

a te

xter

s in

nehå

ll oc

h ko

mm

ente

ra

cent

rala

del

ar m

ed v

iss

kopp

ling

till

tids

aspe

kter

och

ors

akss

am

band

vis

ar e

leve

n gr

undl

ägga

nde

läsf

örst

åels

e. D

essu

tom

kan

el

even

uti

från

egn

a er

fare

nhet

er

och

refe

rens

ram

ar s

amt o

lika

livsf

rågo

r oc

h om

värl

dsfr

ågor

to

lka

och

föra

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

ty

dlig

t fr

amtr

ädan

de b

udsk

ap i

olik

a ve

rk. E

leve

n fö

r oc

kså

enkl

a re

sone

man

g om

ver

ket m

ed

kopp

linga

r ti

ll de

ss u

ppho

vsm

an

och

drar

då

till

viss

del

und

er

bygg

da s

luts

atse

r om

sam

band

m

ella

n ve

rk o

ch u

ppho

vsm

an.

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er m

ed g

ott

flyt

geno

m a

tt, p

å et

t änd

amål

sen

ligt

sätt

, väl

ja o

ch a

nvän

da

läss

trat

egie

r ut

ifrån

olik

a te

xter

s sä

rdra

g. G

enom

att

gör

a ut

veck

la

de s

amm

anfa

ttni

ngar

av

olik

a te

xter

s in

nehå

ll oc

h ko

mm

ente

ra

cent

rala

del

ar m

ed r

elat

ivt

god

kopp

ling

till

tids

aspe

kter

och

or

saks

sam

band

vis

ar e

leve

n go

d lä

sför

ståe

lse.

Des

suto

m k

an

elev

en u

tifr

ån e

gna

erfa

renh

eter

oc

h re

fere

nsra

mar

sam

t olik

a liv

sfr

ågor

och

om

värl

dsfr

ågor

tolk

a oc

h fö

ra u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

bu

dska

p so

m ä

r ty

dlig

t fr

am

träd

ande

och

bud

skap

som

kan

lä

sas

mel

lan

rade

rna

i olik

a ve

rk.

Ele

ven

för

ocks

å ut

veck

lade

re

sone

man

g om

ver

ket m

ed k

opp

linga

r ti

ll de

ss u

ppho

vsm

an o

ch

drar

då

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

sl

utsa

tser

om

sam

band

mel

lan

verk

och

upp

hovs

man

.

Ele

ven

kan

läsa

skö

nlit

tera

tur

och

sakp

rosa

text

er m

ed m

ycke

t go

tt fl

yt g

enom

att

, på

ett ä

nda

mål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt,

välja

och

anv

ända

läss

trat

egie

r ut

ifrån

olik

a te

xter

s sä

rdra

g. G

eno

m a

tt g

öra

välu

tvec

klad

e sa

m

man

fatt

ning

ar a

v ol

ika

text

ers

inne

håll

och

kom

men

tera

cen

tr

ala

dela

r m

ed g

od k

oppl

ing

till

tids

aspe

kter

och

ors

akss

amba

nd

visa

r el

even

myc

ket

god

läsf

ör

ståe

lse.

Des

suto

m k

an e

leve

n ut

ifrån

egn

a er

fare

nhet

er o

ch

refe

rens

ram

ar s

amt o

lika

livsf

rå

gor

och

omvä

rlds

fråg

or to

lka

och

föra

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om b

udsk

ap

som

är

tydl

igt

fram

träd

ande

och

bu

dska

p so

m k

an lä

sas

mel

lan

rade

rna

elle

r är

dol

da i

olik

a ve

rk. E

leve

n fö

r oc

kså

välu

tvec

kla

de r

eson

eman

g om

ver

ket m

ed

kopp

linga

r ti

ll de

ss u

ppho

vsm

an

och

drar

då

väl u

nder

bygg

da

slut

sats

er o

m s

amba

nd m

ella

n ve

rk o

ch u

ppho

vsm

an.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.



SVA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

vis

s sp

råkl

ig v

aria

ti

on, e

nkel

text

bind

ning

och

i hu

vuds

ak fu

nger

ande

anp

assn

ing

till

text

typ,

spr

åklig

a no

rmer

och

st

rukt

urer

. De

berä

ttan

de te

xter

el

even

skr

iver

inne

hålle

r en

kla

gest

alta

nde

besk

rivn

inga

r oc

h be

rä

ttar

grep

p sa

mt d

ram

atur

gi m

ed

enke

l upp

bygg

nad.

Ele

ven

kan

söka

, väl

ja u

t och

sam

man

stäl

la

info

rmat

ion

från

ett

avg

räns

at

urva

l av

källo

r oc

h fö

r då

enk

la

och

till

viss

del

und

erby

ggda

re

sone

man

g om

info

rmat

ione

ns

och

källo

rnas

trov

ärdi

ghet

och

re

leva

ns. S

amm

anst

älln

inga

rna

känn

etec

knas

av

enkl

a be

skri

vni

ngar

och

förk

lari

ngar

, enk

elt

och

fung

eran

de k

unsk

apsr

ela

tera

t spr

åk s

amt i

huv

udsa

k fu

nger

ande

str

uktu

r, ci

tat o

ch

källh

änvi

snin

gar.

Gen

om a

tt

kom

bine

ra o

lika

text

type

r, es

te

tisk

a ut

tryc

k oc

h m

edie

r så

att

de

olik

a de

larn

a sa

msp

elar

på

ett

i huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t kan

el

even

fört

ydlig

a, fö

rstä

rka

och

leva

ndeg

öra

sina

text

ers

buds

kap.

D

essu

tom

kan

ele

ven

ge e

nkla

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

rel

ativ

t go

d sp

råkl

ig

vari

atio

n, u

tvec

klad

text

bind

ni

ng o

ch r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e an

pass

ning

till

text

typ,

spr

åklig

a no

rmer

och

str

uktu

rer.

De

be

rätt

ande

text

er e

leve

n sk

rive

r in

nehå

ller

utve

ckla

de g

esta

ltand

e be

skri

vnin

gar

och

berä

ttar

grep

p sa

mt d

ram

atur

gi m

ed r

elat

ivt

kom

plex

upp

bygg

nad.

Ele

ven

kan

söka

, väl

ja u

t och

sam

man

st

älla

info

rmat

ion

från

ett

rel

ativ

t va

rier

at u

rval

av

källo

r oc

h fö

r då

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

in

form

atio

nens

och

käl

lorn

as

trov

ärdi

ghet

och

rel

evan

s. S

am

man

stäl

lnin

garn

a kä

nnet

eckn

as

av u

tvec

klad

e be

skri

vnin

gar

och

förk

lari

ngar

, utv

eckl

at o

ch fu

nge

rand

e ku

nska

psre

late

rat s

pråk

sa

mt r

elat

ivt

väl f

unge

rand

e st

rukt

ur, c

itat

och

käl

lhän

vis

ning

ar. G

enom

att

kom

bine

ra

olik

a te

xtty

per,

este

tisk

a ut

tryc

k oc

h m

edie

r så

att

de

olik

a de

larn

a sa

msp

elar

på

ett ä

ndam

ålse

nlig

t sä

tt k

an e

leve

n fö

rtyd

liga,

förs

tär

ka o

ch le

vand

egör

a si

na te

xter

s

Ele

ven

kan

skri

va o

lika

slag

s te

xter

med

god

spr

åklig

var

ia

tion

, väl

utve

ckla

d te

xtbi

ndni

ng

och

väl f

unge

rand

e an

pass

ning

ti

ll te

xtty

p, s

pråk

liga

norm

er

och

stru

ktur

er. D

e be

rätt

ande

te

xter

ele

ven

skri

ver

inne

hålle

r vä

lutv

eckl

ade

gest

alta

nde

be

skri

vnin

gar

och

berä

ttar

grep

p sa

mt d

ram

atur

gi m

ed k

ompl

ex

uppb

yggn

ad. E

leve

n ka

n sö

ka,

välja

ut o

ch s

amm

anst

älla

info

rm

atio

n fr

ån e

tt v

arie

rat

urva

l av

källo

r oc

h fö

r då

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

info

rmat

ione

ns o

ch k

ällo

rnas

tr

ovär

digh

et o

ch r

elev

ans.

Sam

m

anst

älln

inga

rna

känn

etec

knas

av

väl

utve

ckla

de o

ch n

yans

erad

e be

skri

vnin

gar

och

förk

lari

ngar

, vä

lutv

eckl

at o

ch fu

nger

ande

ku

nska

psre

late

rat s

pråk

sam

t väl

fu

nger

ande

str

uktu

r, ci

tat o

ch

källh

änvi

snin

gar.

Gen

om a

tt

kom

bine

ra o

lika

text

type

r, es

te

tisk

a ut

tryc

k oc

h m

edie

r så

att

de

olik

a de

larn

a sa

msp

elar

på

ett

ända

mål

senl

igt

och

effe

ktiv

t sä

tt

kan

elev

en fö

rtyd

liga,

förs

tärk

a oc

h le

vand

egör

a si

na te

xter

s

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.



SVA

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

omdö

men

om

text

ers

inne

håll,

sp

råk

och

uppb

yggn

ad o

ch

utifr

ån r

espo

ns b

earb

eta

text

er

mot

öka

d ty

dlig

het,

kval

itet

och

ut

tryc

ksfu

llhet

på

ett i

huv

udsa

k fu

nger

ande

sät

t.

Ele

ven

kan

med

en

i huv

udsa

k fu

nger

ande

kom

bina

tion

av

var

dags

rela

tera

t och

äm

nesr

elat

erat

sp

råk

sam

tala

om

och

dis

kute

ra

vari

eran

de ä

mne

n på

ett

enk

elt

sätt

. I s

ådan

a si

tuat

ione

r ka

n el

even

stä

lla fr

ågor

och

fram

föra

ås

ikte

r m

ed e

nkla

och

till

vis

s de

l und

erby

ggda

arg

umen

t på

ett

sätt

som

till

vis

s de

l för

sam

ta

len

och

disk

ussi

oner

na fr

amåt

. E

leve

n vä

ljer

och

anvä

nder

då

i hu

vuds

ak fu

nger

ande

spr

åklig

a st

rate

gier

för

att f

örst

å oc

h gö

ra

sig

förs

tådd

. Des

suto

m k

an

elev

en fö

rber

eda

och

geno

mfö

ra

enkl

a m

untli

ga r

edog

örel

ser

med

i h

uvud

sak

fung

eran

de s

truk

tu

r, in

nehå

ll oc

h sp

råk

och

viss

an

pass

ning

till

syft

e, m

otta

gare

oc

h sa

mm

anha

ng. E

leve

n ka

n

buds

kap.

Des

suto

m k

an e

leve

n ge

utv

eckl

ade

omdö

men

om

te

xter

s in

nehå

ll, s

pråk

och

upp

by

ggna

d oc

h ut

ifrån

res

pons

be

arbe

ta te

xter

mot

öka

d ty

dlig

het,

kval

itet

och

utt

ryck

sful

lhet

på

ett

rela

tivt

väl

fung

eran

de s

ätt.

Ele

ven

kan

med

en

ända

mål

sen

lig k

ombi

nati

on a

v va

rdag

sre

late

rat o

ch ä

mne

srel

ater

at

språ

k sa

mta

la o

m o

ch d

isku

tera

va

rier

ande

äm

nen

på e

tt u

tvec

kla

t sä

tt. I

såd

ana

situ

atio

ner

kan

elev

en s

tälla

fråg

or o

ch fr

amfö

ra

åsik

ter

med

utv

eckl

ade

och

rela

ti

vt v

äl u

nder

bygg

da a

rgum

ent

på e

tt s

ätt s

om fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na fr

amåt

. Ele

ven

välje

r oc

h an

vänd

er d

å re

lati

vt

väl f

unge

rand

e sp

råkl

iga

stra

te

gier

för

att f

örst

å oc

h gö

ra s

ig

förs

tådd

. Des

suto

m k

an e

leve

n fö

rber

eda

och

geno

mfö

ra u

tvec

kla

de m

untli

ga r

edog

örel

ser

med

re

lati

vt v

äl fu

nger

ande

str

uktu

r, in

nehå

ll oc

h sp

råk

och

rela

tivt

go

d an

pass

ning

till

syft

e, m

ot

taga

re o

ch s

amm

anha

ng. E

leve

n

buds

kap.

Des

suto

m k

an e

leve

n ge

väl

utve

ckla

de o

ch n

yans

erad

e om

döm

en o

m te

xter

s in

nehå

ll,

språ

k oc

h up

pbyg

gnad

och

ut

ifrån

res

pons

bea

rbet

a te

xter

m

ot ö

kad

tydl

ighe

t, kv

alit

et o

ch

uttr

ycks

fullh

et p

å et

t väl

fung

era

nde

sätt

.

Ele

ven

kan

med

en

ända

mål

sen

lig o

ch e

ffek

tiv

kom

bina

tion

av

var

dags

rela

tera

t och

äm

nes

rela

tera

t spr

åk s

amta

la o

m o

ch

disk

uter

a va

rier

ande

äm

nen

på

ett v

älut

veck

lat

sätt

. I s

ådan

a si

tuat

ione

r ka

n el

even

stä

lla

fråg

or o

ch fr

amfö

ra å

sikt

er m

ed

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l und

er

bygg

da a

rgum

ent p

å et

t sät

t som

fö

r sa

mta

len

och

disk

ussi

oner

na

fram

åt o

ch fö

rdju

par

elle

r br

ed

dar

dem

. Ele

ven

välje

r oc

h an

vä

nder

då

väl f

unge

rand

e sp

råk

liga

stra

tegi

er fö

r at

t för

stå

och

göra

sig

förs

tådd

. Des

suto

m k

an

elev

en fö

rber

eda

och

geno

mfö

ra

välu

tvec

klad

e m

untli

ga r

edog

öre

lser

med

väl

fung

eran

de s

truk

tu

r, in

nehå

ll oc

h sp

råk

och

god

anpa

ssni

ng ti

ll sy

fte,

mot

taga

re

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.



Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

föra

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om s

pråk

liga

vari

ante

r in

om s

vens

kan

sam

t nå

gra

tydl

igt f

ram

träd

ande

sk

illna

der

och

likhe

ter

mel

lan

sven

skan

och

and

ra s

pråk

.

kan

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

vä

l und

erby

ggda

res

onem

ang

om s

pråk

liga

vari

an te

r in

om

sven

skan

sam

t någ

ra ty

dlig

t fr

amtr

ädan

de s

killn

ader

och

lik

hete

r m

ella

n sv

ensk

an o

ch a

ndra

sp

råk.

och

sam

man

hang

. Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om s

pråk

liga

vari

ante

r in

om s

vens

kan

sam

t nå

gra

tydl

igt f

ram

träd

ande

sk

illna

der

och

likhe

ter

mel

lan

sven

skan

och

and

ra s

pråk

.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

SVA


TN

TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDE

3.19 TECKENSPRÅK FÖR HÖRANDESpråk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Kunskaper i flera språk ger också större möjligheter att ingå i skilda sociala och kulturella sammanhang. Kunskaper i teckenspråk är en förutsättning för att på ett naturligt sätt kunna verka bland döva och andra teckenspråkiga.

SyfteUndervisningen i ämnet teckenspråk för hörande ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i svenskt teckenspråk och kunskaper om de sammanhang där teckenspråket används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå teckenspråk i både möten med människor och teckenspråkiga texter, att kunna formulera sig och samspela med andra på teckenspråk och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till.

I mötet med teckenspråk ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för livsvillkor samt kulturella och sociala företeelser i det teckenspråkiga samhället och andra sammanhang där teckenspråk används.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i teckenspråk från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper.

Genom undervisningen i ämnet teckenspråk för hörande ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• avläsa och förstå teckenspråk och olika slags teckenspråkiga texter,

• formulera sig och kommunicera på teckenspråk,

• använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda på teckenspråk,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, samt

• reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser bland döva och andra teckenspråkiga i olika sammanhang och situationer, nationellt och internationellt.



TN

Centralt innehåll

I årskurs 4–9, inom ramen för elevens val


• Intressen, vardagliga situationer, personer och platser.

• Åsikter och känslor.

• Konkreta företeelser i det teckenspråkiga samhället.

Avläsa – reception• Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och beskrivande,

med bildstöd och från olika medier.

• Samtal och dialoger.

• Berättelser och annan fiktion på teckenspråk, även i dramatiserad form.

• Information på teckenspråk, till exempel vägbeskrivningar och recept.

• Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och dra slutsatser om innehållet, till exempel med hjälp av förförståelse.

• Olika sätt att orientera sig i teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.

• Grundläggande principer för teckenspråks gestuellavisuella struktur.

• Språkliga företeelser som tecken, fasta orala komponenter och ickemanuella signaler i det språk eleverna möter.

• Hur ord bokstaveras och används i teckenspråk i olika situationer.

Teckna och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på

teckenspråk.

• Strategier för att lösa språkliga problem i samtal, till exempel frågor, omformuleringar och visualisering.

• Bokstavering, tecken och ickemanuella signaler för tydlig kommunikation.



TN

I årskurs 4–9, inom ramen för språkval


• Intressen, vardagliga situationer, personer, platser, aktiviteter och händelser.


• Det teckenspråkiga samhället och teckenspråkets ställning i Sverige.

Avläsa – reception• Tydligt teckenspråk och teckenspråkiga texter som är instruerande och beskrivande

från olika medier.

• Samtal och dialoger.

• Berättelser och annan fiktion på teckenspråk, även i dramatiserad form.

• Information på teckenspråk, till exempel tidtabeller.

• Strategier för att uppfatta betydelsebärande enheter och förstå sammanhang beroende på framställningens form och innehåll.

• Olika sätt att söka och välja teckenspråkiga texter från Internet och andra medier.

• Språkliga företeelser som tecken, bokstavering, satsbyggnad, fasta orala komponenter och ickemanuella signaler i det språk som eleverna möter.

• Hur olika signaler används för att inleda och avsluta olika typer av samtal och teckenspråkiga texter.

Teckna och samtala – produktion och interaktion• Presentationer, instruktioner, meddelanden, berättelser och beskrivningar på

sammanhängande teckenspråk.



• Bokstavering, tecken, fasta orala komponenter, ickemanuella signaler och satsbyggnad för tydlig kommunikation.



TN

Kunskapskrav

Inom ramen för elevens val Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven kan förstå enkel bokstavering, vanliga tecken och enkla fraser i enkelt och tydligt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i inne hållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven välja och använda sig av någon strategi för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier, samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med bokstavering, enstaka tecken och fraser. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med bokstavering, en staka tecken och fraser. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt och tydligt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i mycket enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och relativt tydligt med bokstavering, fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med bokstavering, tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.



TN

Eleven kommenterar i mycket enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfattar väsentliga detaljer i enkelt och tydligt teckenspråk i långsamt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier, samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med bokstavering, tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

Inom ramen för språkval Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven kan förstå det mest väsentliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt och tydligt teckenspråk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja bland teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.



TN

I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka, enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.




Eleven kan förstå det huvudsakliga innehållet och uppfattar tydliga detaljer i enkelt och tydligt teckenspråk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med tillfredsställande resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier samt på ett relevant sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med tecken, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av några olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.





TN


Eleven kan förstå helheten och uppfattar väsentliga detaljer i enkelt och tydligt tecken språk i lugnt tempo om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att översiktligt redogöra för och kommentera innehåll och detaljer samt genom att med gott resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet vid reception kan eleven i viss utsträckning välja och använda sig av strategier för avläsning. Eleven kan välja teckenspråkiga texter av enkel karaktär och från olika medier, samt på ett relevant och effektivt sätt använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.

I framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. För att förtydliga och variera sin kommunikation bearbetar eleven och gör enkla förbättringar av egna framställningar. I interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med tecken, fraser och meningar samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven välja och använda sig av flera olika strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen.

Eleven kommenterar översiktligt några företeelser i olika sammanhang där teckenspråk används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.


TN

Inom

ram

en fö

r el

even

s va

l – K

unsk

apsk

rav

i slu

tet

av å

rsku

rs 9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sak

liga

inne

hålle

t oc

h up

pfat

tar

väse

ntlig

a de

talje

r i e

nkel

t och

ty

dlig

t tec

kens

pråk

i lå

ngsa

mt

tem

po o

m v

arda

glig

a oc

h vä

lbe

kant

a äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt i

enke

l fo

rm r

edog

öra

för

inne

håll

och

deta

ljer

sam

t gen

om a

tt m

ed g

ott

resu

ltat a

gera

uti

från

bud

skap

oc

h in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t vid

rec

epti

on k

an

elev

en i

viss

uts

träc

knin

g vä

lja

och

anvä

nda

sig

av s

trat

egie

r fö

r av

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

teck

en

språ

kiga

text

er a

v en

kel k

arak

tä

r oc

h fr

ån o

lika

med

ier,

sam

t på

ett

rel

evan

t oc

h ef

fekt

ivt

sätt

an

vänd

a de

t val

da m

ater

iale

t i s

in

egen

pro

dukt

ion

och

inte

rakt

ion.

I fr

amst

älln

inga

r av

olik

a sl

ag

kan

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt,

rela

tivt

tyd

ligt

och

till

viss

del

sa

mm

anhä

ngan

de. F

ör a

tt fö

rty

dlig

a oc

h va

rier

a si

n ko

mm

uni

kati

on k

an e

leve

n be

arbe

ta o

ch

göra

enk

la fö

rbät

trin

gar

av e

gna

fram

stäl

lnin

gar.

I in

tera

ktio

n ka

n

Ele

ven

kan

förs

tå e

nkel

bok

sta

veri

ng, v

anlig

a te

cken

och

enk

la

fras

er i

enke

lt oc

h ty

dlig

t tec

ken

språ

k i l

ångs

amt t

empo

om

var

da

glig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

nen.

E

leve

n vi

sar

sin

förs

tåel

se g

enom

at

t i m

ycke

t en

kel f

orm

red

ogör

a fö

r oc

h ko

mm

ente

ra in

nehå

llet

sam

t gen

om a

tt m

ed g

odta

gbar

t re

sulta

t age

ra u

tifr

ån b

udsk

ap

och

inst

rukt

ione

r i i

nne h

ålle

t. Fö

r at

t und

erlä

tta

sin

förs

tåel

se

av in

nehå

llet v

id r

ecep

tion

kan

el

even

väl

ja o

ch a

nvän

da s

ig a

v nå

gon

stra

tegi

för

avlä

snin

g.

Ele

ven

kan

välja

teck

ensp

råki

ga

text

er a

v en

kel k

arak

tär

och

från

ol

ika

med

ier,

sam

t med

vis

s re

leva

ns a

nvän

da d

et v

alda

mat

eri

alet

i si

n eg

en p

rodu

ktio

n oc

h in

tera

ktio

n.

I fr

amst

älln

inga

r av

olik

a sl

ag

kan

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt

och

begr

iplig

t m

ed b

okst

ave

ring

, ens

taka

tec

ken

och

fras

er.

För

att f

örty

dlig

a oc

h va

rier

a si

n ko

mm

unik

atio

n ka

n el

even

be

arbe

ta o

ch g

öra

enst

aka

enkl

a fö

rbät

trin

gar

av e

gna

fram

stäl

l

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sak

liga

inne

hålle

t oc

h up

pfat

tar

tydl

iga

deta

ljer

i enk

elt o

ch ty

dlig

t tec

kens

pråk

i lå

ngsa

mt t

em

po o

m v

arda

glig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

ge

nom

att

i m

ycke

t en

kel f

orm

re

dogö

ra fö

r in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt g

enom

att

med

till

fred

sstä

lla

nde

resu

ltat a

gera

uti

från

bud

sk

ap o

ch in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

le

t. Fö

r at

t und

erlä

tta

förs

tåel

se

av in

nehå

llet v

id r

ecep

tion

kan

el

even

i vi

ss u

tstr

äckn

ing

välja

oc

h an

vänd

a si

g av

str

ateg

ier

för

avlä

snin

g. E

leve

n ka

n vä

lja

teck

ensp

råki

ga te

xter

av

enke

l ka

rakt

är o

ch fr

ån o

lika

med

ier

sam

t på

ett

rele

vant

sät

t an

vänd

a de

t val

da m

ater

iale

t i s

in e

gen

prod

ukti

on o

ch in

tera

ktio

n.

I fr

amst

älln

inga

r av

olik

a sl

ag

kan

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt

och

rela

tivt

tyd

ligt

med

bok

st

aver

ing,

fras

er o

ch m

enin

gar.

Fö

r at

t för

tydl

iga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

kan

elev

en

bear

beta

och

gör

a en

stak

a en

kla

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

äll

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.




TN

Inom

ram

en fö

r el

even

s va

l – K

unsk

apsk

rav

i slu

tet

av å

rsku

rs 9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

ning

ar. I

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

begr

ip

ligt

med

bok

stav

erin

g, e

nsta

ka

teck

en o

ch fr

aser

. Des

suto

m

kan

elev

en v

älja

och

anv

ända

si

g av

någ

on s

trat

egi s

om lö

ser

prob

lem

i oc

h fö

rbät

trar

inte

rak

tion

en. E

leve

n ko

mm

ente

rar

i myc

ket

enke

l for

m n

ågra

före

te

else

r i o

lika

sam

man

hang

där

te

cken

språ

k an

vänd

s oc

h ka

n då

oc

kså

göra

enk

la jä

mfö

rels

er m

ed

egna

erf

aren

hete

r oc

h ku

nska

per.

ning

ar. I

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

begr

iplig

t m

ed b

okst

aver

ing,

tec

ken,

fras

er

och

men

inga

r. D

essu

tom

kan

el

even

väl

ja o

ch a

nvän

da s

ig a

v nå

gra

olik

a st

rate

gier

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar in

ter

akti

onen

. Ele

ven

kom

men

tera

r i m

ycke

t en

kel f

orm

någ

ra fö

re

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng d

är

teck

ensp

råk

anvä

nds

och

kan

då

ocks

å gö

ra e

nkla

jäm

före

lser

med

eg

na e

rfar

enhe

ter

och

kuns

kape

r.

elev

en u

ttry

cka

sig

enke

lt o

ch r

ela

tivt

tyd

ligt

med

bok

stav

erin

g,

teck

en, f

rase

r oc

h m

enin

gar.

D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a si

g av

fler

a ol

ika

stra

te

gier

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar in

tera

ktio

nen.

Ele

ven

kom

men

tera

r i e

nkel

form

någ

ra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng

där

teck

ensp

råk

anvä

nds

och

kan

då o

ckså

gör

a en

kla

jäm

före

lser

m

ed e

gna

erfa

renh

eter

och

ku

nska

per.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.



TN

Inom

ram

en fö

r sp

råkv

al –

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förs

tå h

elhe

ten

och

uppf

atta

r vä

sent

liga

deta

ljer

i en

kelt

och

tydl

igt t

ecke

n spr

åk i

lugn

t tem

po o

m v

arda

glig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt ö

vers

ikt

ligt

redo

göra

för

och

kom

men

te

ra in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt

geno

m a

tt m

ed g

ott

resu

ltat a

ge

ra u

tifr

ån b

udsk

ap o

ch in

stru

kti

oner

i in

nehå

llet.

För

att u

nder

lä

tta

sin

förs

tåel

se a

v in

nehå

llet

vid

rece

ptio

n ka

n el

even

i vi

ss u

tst

räck

ning

väl

ja o

ch a

nvän

da s

ig

av s

trat

egie

r fö

r av

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

teck

ensp

råki

ga te

xter

av

enk

el k

arak

tär

och

från

olik

a m

edie

r, sa

mt p

å et

t re

leva

nt o

ch

effe

ktiv

t sä

tt a

nvän

da d

et v

alda

m

ater

iale

t i s

in e

gen

prod

ukti

on

och

inte

rakt

ion.

I fr

amst

älln

inga

r av

olik

a sl

ag

kan

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt,

rela

tivt

tyd

ligt

och

rela

tivt

sam

m

anhä

ngan

de. F

ör a

tt fö

rtyd

liga

och

vari

era

sin

kom

mun

ikat

ion

bear

beta

r el

even

och

gör

enk

la

förb

ättr

inga

r av

egn

a fr

amst

äll

Ele

ven

kan

förs

tå d

et h

uvud

sak

liga

inne

hålle

t oc

h up

pfat

tar

tydl

iga

deta

ljer

i enk

elt o

ch

tydl

igt t

ecke

nspr

åk i

lugn

t tem

po

om v

arda

glig

a oc

h vä

lbek

anta

äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

ge

nom

att

i en

kel f

orm

red

ogör

a fö

r oc

h ko

mm

ente

ra in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt g

enom

att

med

ti

llfre

dsst

älla

nde

resu

ltat a

gera

ut

ifrån

bud

skap

och

inst

rukt

io

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lä

tta

sin

förs

tåel

se a

v in

nehå

llet

vid

rece

ptio

n ka

n el

even

i vi

ss

utst

räck

ning

väl

ja o

ch a

nvän

da

sig

av s

trat

egie

r fö

r av

läsn

ing.

E

leve

n ka

n vä

lja te

cken

språ

kiga

te

xter

av

enke

l kar

aktä

r oc

h fr

ån

olik

a m

edie

r sa

mt p

å et

t re

leva

nt

sätt

anv

ända

det

val

da m

ater

iale

t i s

in e

gen

prod

ukti

on o

ch in

ter

akti

on.

I fr

amst

älln

inga

r av

olik

a sl

ag

kan

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt,

rela

tivt

tyd

ligt

och

till

viss

del

sa

mm

anhä

ngan

de. F

ör a

tt fö

rty

dlig

a oc

h va

rier

a si

n ko

mm

uni

kati

on k

an e

leve

n be

arbe

ta o

ch

göra

enk

la fö

rbät

trin

gar

av e

gna

Ele

ven

kan

förs

tå d

et m

est

väse

ntlig

a in

nehå

llet

och

upp

fatt

ar t

ydlig

a de

talje

r i e

nkel

t oc

h ty

dlig

t tec

kens

pråk

i lu

gnt

tem

po o

m v

arda

glig

a oc

h vä

lbe

kant

a äm

nen.

Ele

ven

visa

r si

n fö

rstå

else

gen

om a

tt i

enke

l fo

rm r

edog

öra

för

och

kom

m

ente

ra in

nehå

ll oc

h de

talje

r sa

mt g

enom

att

med

god

tagb

art

resu

ltat a

gera

uti

från

bud

skap

oc

h in

stru

ktio

ner

i inn

ehål

let.

För

att u

nder

lätt

a si

n fö

rstå

else

av

inne

hålle

t vid

rec

epti

on k

an

elev

en i

viss

uts

träc

knin

g vä

lja

och

anvä

nda

sig

av s

trat

egie

r fö

r av

läsn

ing.

Ele

ven

kan

välja

bla

nd

teck

ensp

råki

ga te

xter

av

enke

l ka

rakt

är o

ch fr

ån o

lika

med

ier

sam

t på

ett

rele

vant

sät

t an

vänd

a de

t val

da m

ater

iale

t i s

in e

gen

prod

ukti

on o

ch in

tera

ktio

n.

I fr

amst

älln

inga

r av

olik

a sl

ag

kan

elev

en fo

rmul

era

sig

enke

lt

och

begr

iplig

t m

ed fr

aser

och

m

enin

gar.

För

att

fört

ydlig

a oc

h va

rier

a si

n ko

mm

unik

atio

n ka

n el

even

bea

rbet

a oc

h gö

ra e

nsta

ka,

enkl

a fö

rbät

trin

gar

av e

gna

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.



Inom

ram

en fö

r sp

råkv

al –

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

fram

stäl

lnin

gar.

I in

tera

ktio

n ka

n el

even

utt

ryck

a si

g en

kelt

och

be

grip

ligt

med

tec

ken,

fras

er o

ch

men

inga

r. D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

anv

ända

sig

av

någo

n st

rate

gi s

om lö

ser

prob

lem

i oc

h fö

rbät

trar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

kom

men

tera

r i e

nkel

fo

rm n

ågra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng d

är te

cken

språ

k an

vänd

s, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

en

kla

jäm

före

lser

med

egn

a er

fa

renh

eter

och

kun

skap

er.

fram

stäl

lnin

gar.

I in

tera

ktio

n ka

n el

even

utt

ryck

a si

g en

kelt

oc

h re

lati

vt t

ydlig

t m

ed t

ecke

n,

fras

er o

ch m

enin

gar.

Des

suto

m

kan

elev

en v

älja

och

anv

ända

sig

av

någ

ra o

lika

stra

tegi

er s

om

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar

inte

rakt

ione

n.

Ele

ven

kom

men

tera

r i e

nkel

fo

rm n

ågra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

anha

ng d

är te

cken

språ

k an

vänd

s, o

ch k

an d

å oc

kså

göra

en

kla

jäm

före

lser

med

egn

a er

fa

renh

eter

och

kun

skap

er.

ning

ar. I

inte

rakt

ion

kan

elev

en

uttr

ycka

sig

enk

elt

och

tydl

igt

med

tec

ken,

fras

er o

ch m

enin

gar

sam

t i n

ågon

mån

anp

assa

t ti

ll sy

fte,

mot

taga

re o

ch s

itua

tion

. D

essu

tom

kan

ele

ven

välja

och

an

vänd

a si

g av

fler

a ol

ika

stra

te

gier

som

löse

r pr

oble

m i

och

förb

ättr

ar in

tera

ktio

nen.

Ele

ven

kom

men

tera

r öv

ersi

ktlig

t nå

gra

före

teel

ser

i olik

a sa

mm

an

hang

där

teck

ensp

råk

anvä

nds,

oc

h ka

n då

ock

så g

öra

enkl

a jä

m

före

lser

med

egn

a er

fare

nhet

er

och

kuns

kape

r.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

TN


TEKNIK

TE

3.20 TEKNIKTekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och miljön behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig.

SyfteUndervisningen i ämnet teknik ska syfta till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet så att de kan orientera sig och agera i en teknikintensiv värld. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett medvetet och innovativt sätt.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.

Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att teknisk verksamhet har betydelse för, och påverkar, människan, samhället och miljön. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sin förmåga att bedöma tekniska lösningar och relatera dessa till frågor som rör estetik, etik, könsroller, ekonomi och hållbar utveckling.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om teknikens historiska utveckling för att de på så sätt bättre ska förstå dagens komplicerade tekniska före teelser och sammanhang och hur tekniken påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Undervisningen ska även bidra till elevernas förståelse för hur teknik utvecklas i samspel med andra vetenskaper och konstarter.

Genom undervisningen i ämnet teknik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

• använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer,

• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

• analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats över tid.


TEKNIK

TE

Centralt innehåll

I årskurs 1–3

Tekniska lösningar• Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för

att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag.

• Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl.

• Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas.

• Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar• Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur

de är utformade och kan förbättras.

• Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer.

• Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö• Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov.

• Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid.

• Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet.

I årskurs 4–6

Tekniska lösningar• Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de rörliga delarna är sam

manfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter.

• Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar.

• Tekniska lösningar som utnyttjar elkomponenter för att åstadkomma ljud, ljus eller rörelse, till exempel larm och belysning.

• Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i fick lampor.

• Vanliga material, till exempel trä, glas och betong, och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner.

• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.


TEKNIK

TE

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag

till lösningar, konstruktion och utprövning.

• Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer, mekanismer och elektriska kopplingar.

• Dokumentation i form av skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller.

Teknik, människa, samhälle och miljö• Vanliga tekniska system i hemmet och samhället, till exempel trafiksystem, vatten

och avloppssystem samt system för återvinning. Några delar i systemen och hur de samverkar.

• Hur tekniska system i hemmet och samhället förändrats över tid och några orsaker till detta.

• Olika sätt att hushålla med energi i hemmet.

• Konsekvenser av teknikval, till exempel för och nackdelar med olika tekniska lösningar.

I årskurs 7–9

Tekniska lösningar• Styr och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och

rörelse.

• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.

• Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.

• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.

• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.

• Tekniska lösningar inom kommunikations och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, internet och mobiltelefoni.

• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.


TEKNIK

TE

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, för

slag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.

• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions och teknikutvecklingsarbete.

Teknik, människa, samhälle och miljö• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.

• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.

• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Kunskapskrav


Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla tekniska lösningar i vardagen och några ingående delar som samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett enkelt sätt beskriva och ge exempel på några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.

Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.


TEKNIK

TE




Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom kan eleven på ett utvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.

Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.




Eleven kan förklara enkla tekniska lösningar i vardagen och hur några ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra lik n ande lösningar. Dessutom kan eleven på ett välutvecklat sätt beskriva och visa på samband mellan några hållfasta och stabila konstruktioner i vardagen, deras uppbyggnad och de material som används.

Eleven kan genomföra mycket enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller eller texter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang dels kring hur några föremål eller tekniska system i samhället har förändrats över tid och dels kring tekniska lösningars fördelar och nackdelar för individ, samhälle och miljö.


TEKNIK

TE


Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med viss användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur enkelt identifierbara delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.

Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva möjliga idéer till lösningar samt utforma enkla fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör enkla dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet till viss del är synliggjord.

Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur några före mål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.




Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med relativt god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion. Dessutom för eleven utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.

Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma utvecklade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som med någon bearbetning leder framåt. Eleven gör utvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är relativt väl synliggjord.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.


TEKNIK

TE




Eleven kan undersöka olika tekniska lösningar i vardagen och med god användning av ämnesspecifika begrepp beskriva hur ingående delar samverkar för att uppnå ändamålsenlighet och funktion och visar då på andra liknande lösningar. Dessutom för eleven välutvecklade och väl underbyggda resonemang om likheter och skillnader mellan några material och deras användning i tekniska lösningar.

Eleven kan genomföra enkla teknikutvecklings och konstruktionsarbeten genom att undersöka och systematiskt pröva och ompröva möjliga idéer till lösningar samt utforma välutvecklade och genomarbetade fysiska eller digitala modeller. Under arbetsprocessen formulerar och väljer eleven handlingsalternativ som leder framåt. Eleven gör välutvecklade dokumentationer av arbetet med skisser, modeller, ritningar eller rapporter där intentionen i arbetet är väl synliggjord.

Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring hur några föremål och tekniska system i samhället förändras över tid och visar då på drivkrafter för teknikutvecklingen. Dessutom kan eleven föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur olika val av tekniska lösningar kan få olika konsekvenser för individ, samhälle och miljö.


Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

6

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

förk

lara

enk

la te

knis

ka

lösn

inga

r i v

arda

gen

och

hur

någr

a in

gåen

de d

elar

sam

verk

ar

för

att u

ppnå

änd

amål

senl

ighe

t oc

h fu

nkti

on o

ch v

isar

då

på

andr

a lik

nand

e lö

snin

gar.

Des

sut

om k

an e

leve

n på

ett

väl

ut

veck

lat

sätt

bes

kriv

a oc

h vi

sa p

å sa

mba

nd m

ella

n nå

gra

hållf

asta

oc

h st

abila

kon

stru

ktio

ner

i var

da

gen,

der

as u

ppby

ggna

d oc

h de

m

ater

ial s

om a

nvän

ds.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra m

ycke

t en

kla

tekn

ikut

veck

lings

oc

h ko

nstr

ukti

onsa

rbet

en g

enom

att

sy

stem

atis

kt p

röva

och

om

pröv

a m

öjlig

a id

éer

till

lösn

inga

r sa

mt

utfo

rma

välu

tvec

klad

e fy

sisk

a el

ler

digi

tala

mod

elle

r. U

nder

ar

bets

proc

esse

n fo

rmul

erar

och

vä

ljer

elev

en h

andl

ings

alte

rnat

iv

som

lede

r fr

amåt

. Ele

ven

gör

välu

tvec

klad

e do

kum

enta

tion

er

av a

rbet

et m

ed s

kiss

er, m

odel

ler

elle

r te

xter

där

inte

ntio

nen

i ar

bete

t är

väl s

ynlig

gjor

d.

Ele

ven

kan

besk

riva

och

ge

exem

pel p

å en

kla

tekn

iska

lös

ning

ar i

vard

agen

och

någ

ra in

gå

ende

del

ar s

om s

amve

rkar

för

att u

ppnå

änd

amål

senl

ighe

t och

fu

nkti

on. D

essu

tom

kan

ele

ven

på e

tt e

nkel

t sä

tt b

eskr

iva

och

ge

exem

pel p

å nå

gra

hållf

asta

och

st

abila

kon

stru

ktio

ner

i var

dage

n,

dera

s up

pbyg

gnad

och

de

mat

eri

al s

om a

nvän

ds.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra m

ycke

t en

kla

tekn

ikut

veck

lings

oc

h ko

nstr

ukti

onsa

rbet

en g

enom

at

t prö

va m

öjlig

a id

éer

till

lösn

inga

r sa

mt u

tfor

ma

enkl

a fy

sisk

a el

ler

digi

tala

mod

elle

r. U

nder

arb

etsp

roce

ssen

bid

rar

elev

en t

ill a

tt fo

rmul

era

och

välja

han

dlin

gs al

tern

ativ

som

le

der

fram

åt. E

leve

n gö

r en

kla

doku

men

tati

oner

av

arbe

tet m

ed

skis

ser,

mod

elle

r el

ler

text

er d

är

inte

ntio

nen

i arb

etet

till

vis

s de

l är

syn

liggj

ord.

Ele

ven

kan

förk

lara

enk

la te

knis

ka

lösn

inga

r i v

arda

gen

och

hur

någr

a in

gåen

de d

elar

sam

verk

ar

för

att u

ppnå

änd

amål

senl

ig

het o

ch fu

nkti

on. D

essu

tom

ka

n el

even

på

ett u

tvec

klat

sät

t be

skri

va o

ch v

isa

på s

amba

nd

mel

lan

någr

a hå

llfas

ta o

ch s

tabi

la

kons

truk

tion

er i

vard

agen

, der

as

uppb

yggn

ad o

ch d

e m

ater

ial s

om

anvä

nds.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra m

ycke

t en

kla

tekn

ikut

veck

lings

oc

h ko

nstr

ukti

onsa

rbet

en g

enom

at

t prö

va o

ch o

mpr

öva

möj

liga

idée

r ti

ll lö

snin

gar

sam

t utf

orm

a ut

veck

lade

fysi

ska

elle

r di

gita

la

mod

elle

r. U

nder

arb

etsp

roce

sse

n fo

rmul

erar

och

väl

jer

elev

en

hand

lings

alte

rnat

iv s

om m

ed

någo

n be

arbe

tnin

g le

der

fram

åt.

Ele

ven

gör

utve

ckla

de d

okum

en

tati

oner

av

arbe

tet m

ed s

kiss

er,

mod

elle

r el

ler

text

er d

är in

ten

tion

en i

arbe

tet ä

r re

lati

vt v

äl

synl

iggj

ord.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

TEKNIK

TE


Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g de

ls k

ring

hur

någ

ra fö

rem

ål e

ller

tekn

iska

sys

tem

i sa

mhä

llet h

ar

förä

ndra

ts ö

ver

tid

och

dels

kri

ng

tekn

iska

lösn

inga

rs fö

rdel

ar o

ch

nack

dela

r fö

r in

divi

d, s

amhä

lle

och

milj

ö.

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

res

one

man

g de

ls k

ring

hur

någ

ra

före

mål

elle

r te

knis

ka s

yste

m i

sam

hälle

t har

förä

ndra

ts ö

ver

tid

och

dels

kri

ng te

knis

ka lö

snin

gar

s fö

rdel

ar o

ch n

ackd

elar

för

indi

vid,

sam

hälle

och

milj

ö.

ebär

ra

ven

o

ch ti

ll de

l för

a.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

unsk

apsk

rav

i slu

tet

av å

rsku

rs 6

etyg

et E

Bet

yget

D

leve

n ka

n fö

ra e

nkla

och

till

is

s de

l und

erby

ggda

reso

nem

ang

els

krin

g hu

r nå

gra

före

mål

elle

r ek

nisk

a sy

stem

i sa

mhä

llet h

ar

örän

drat

s öv

er ti

d oc

h de

ls k

ring

ek

nisk

a lö

snin

gars

förd

elar

och

ac

kdel

ar fö

r in

divi

d, s

amhä

lle

ch m

iljö.

Bet

yget

D in

nat

t kun

skap

skfö

r be

tyge

t Eöv

ervä

gand

e C

är

uppf

ylld

K B E v d t f t n o

TEKNIK

TE


TEKNIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

unde

rsök

a ol

ika

tek

nisk

a lö

snin

gar

i var

dage

n oc

h m

ed v

iss

anvä

ndni

ng a

v äm

nes

spec

ifika

beg

repp

bes

kriv

a hu

r en

kelt

iden

tifie

rbar

a de

lar

sam

ve

rkar

för

att u

ppnå

änd

amål

sen

lighe

t och

funk

tion

. Des

suto

m

för

elev

en e

nkla

och

till

vis

s de

l un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

lik

hete

r oc

h sk

illna

der

mel

lan

någr

a m

ater

ial o

ch d

eras

anv

änd

ning

i te

knis

ka lö

snin

gar.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

te

knik

utve

cklin

gs

och

kon

stru

ktio

nsar

bete

n ge

nom

att

un

ders

öka

och

pröv

a m

öjlig

a id

éer

till

lösn

inga

r sa

mt u

tfor

ma

enkl

a fy

sisk

a el

ler

digi

tala

mod

el

ler.

Und

er a

rbet

spro

cess

en b

idra

r el

even

till

att

form

uler

a oc

h vä

lja h

andl

ings

alte

rnat

iv s

om

lede

r fr

amåt

. Ele

ven

gör

enkl

a do

kum

enta

tion

er a

v ar

bete

t med

sk

isse

r, m

odel

ler,

ritn

inga

r el

ler

rapp

orte

r dä

r in

tent

ione

n i a

rbe

tet t

ill v

iss

del ä

r sy

nlig

gjor

d.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a ol

ika

tek

nisk

a lö

snin

gar

i var

dage

n oc

h m

ed r

elat

ivt

god

anvä

ndni

ng a

v äm

ness

peci

fika

begr

epp

besk

riva

hu

r in

gåen

de d

elar

sam

verk

ar

för

att u

ppnå

änd

amål

senl

ighe

t oc

h fu

nkti

on. D

essu

tom

för

elev

en u

tvec

klad

e oc

h re

lati

vt

väl u

nder

bygg

da r

eson

eman

g om

lik

hete

r oc

h sk

illna

der

mel

lan

någr

a m

ater

ial o

ch d

eras

anv

änd

ning

i te

knis

ka lö

snin

gar.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

te

knik

utve

cklin

gs

och

kons

truk

ti

onsa

rbet

en g

enom

att

und

er

söka

och

prö

va o

ch o

mpr

öva

möj

liga

idée

r ti

ll lö

snin

gar

sam

t ut

form

a ut

veck

lade

fysi

ska

elle

r di

gita

la m

odel

ler.

Und

er a

rbet

spr

oces

sen

form

uler

ar o

ch v

älje

r el

even

han

dlin

gsal

tern

ativ

som

m

ed n

ågon

bea

rbet

ning

lede

r fr

amåt

. Ele

ven

gör

utve

ckla

de

doku

men

tati

oner

av

arbe

tet m

ed

skis

ser,

mod

elle

r, ri

tnin

gar

elle

r ra

ppor

ter

där

inte

ntio

nen

i arb

ete

t är

rela

tivt

väl

syn

liggj

ord.

Ele

ven

kan

unde

rsök

a ol

ika

tek

nisk

a lö

snin

gar

i var

dage

n oc

h m

ed g

od a

nvän

dnin

g av

äm

nes

spec

ifika

beg

repp

bes

kriv

a hu

r in

gåen

de d

elar

sam

verk

ar fö

r at

t upp

nå ä

nda m

ålse

nlig

het o

ch

funk

tion

och

vis

ar d

å på

and

ra

likna

nde

lösn

inga

r. D

essu

tom

fö

r el

even

väl

utve

ckla

de o

ch v

äl

unde

rbyg

gda

reso

nem

ang

om

likhe

ter

och

skill

nade

r m

ella

n nå

gra

mat

eria

l och

der

as a

nvän

dni

ng i

tekn

iska

lösn

inga

r.

Ele

ven

kan

geno

mfö

ra e

nkla

te

knik

utve

cklin

gs

och

kons

truk

ti

onsa

rbet

en g

enom

att

und

er

söka

och

sys

tem

atis

kt p

röva

och

om

pröv

a m

öjlig

a id

éer

till

lös

ning

ar s

amt u

tfor

ma

välu

tvec

kla

de o

ch g

enom

arbe

tade

fysi

ska

elle

r di

gita

la m

odel

ler.

Und

er

arbe

tspr

oces

sen

form

uler

ar o

ch

välje

r el

even

han

dlin

gsal

tern

ativ

so

m le

der

fram

åt. E

leve

n gö

r vä

lutv

eckl

ade

doku

men

tati

oner

av

arb

etet

med

ski

sser

, mod

elle

r, ri

tnin

gar

elle

r ra

ppor

ter

där

inte

ntio

nen

i arb

etet

är

väl

synl

iggj

ord.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

TE


TEKNIK

Kun

skap

skra

v i s

lute

t av

års

kurs

9

Bet

yget

EB

etyg

et D

Bet

yget

CB

etyg

et B

Bet

yget

A

Ele

ven

kan

föra

utv

eckl

ade

och

rela

tivt

väl

und

erby

ggda

res

one

man

g kr

ing

hur

någr

a fö

rem

ål

och

tekn

iska

sys

tem

i sa

mhä

llet

förä

ndra

s öv

er ti

d oc

h vi

sar

då

på d

rivk

raft

er fö

r te

knik

utve

ck

linge

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

föra

ut

veck

lade

och

rel

ativ

t vä

l un

derb

yggd

a re

sone

man

g om

hur

ol

ika

val a

v te

knis

ka lö

snin

gar

kan

få o

lika

kons

ekve

nser

för

indi

vid,

sam

hälle

och

milj

ö.

Ele

ven

kan

föra

enk

la o

ch t

ill

viss

del

und

erby

ggda

res

one

man

g kr

ing

hur

någr

a fö

re m

ål

och

tekn

iska

sys

tem

i sa

mhä

llet

förä

ndra

s öv

er ti

d oc

h vi

sar

då

på d

rivk

raft

er fö

r te

knik

utve

ck

linge

n. D

essu

tom

kan

ele

ven

föra

enk

la o

ch t

ill v

iss

del u

nder

by

ggda

res

onem

ang

om h

ur o

lika

val a

v te

knis

ka lö

snin

gar

kan

få

olik

a ko

nsek

vens

er fö

r in

divi

d,

sam

hälle

och

milj

ö.

Ele

ven

kan

föra

väl

utve

ckla

de

och

väl u

nder

bygg

da r

eson

em

ang

krin

g hu

r nå

gra

före

mål

oc

h te

knis

ka s

yste

m i

sam

hälle

t fö

ränd

ras

över

tid

och

visa

r då

på

dri

vkra

fter

för

tekn

ikut

veck

lin

gen.

Des

suto

m k

an e

leve

n fö

ra

välu

tvec

klad

e oc

h vä

l und

er

bygg

da r

eson

eman

g om

hur

olik

a va

l av

tekn

iska

lösn

inga

r ka

n få

ol

ika

kons

ekve

nser

för

indi

vid,

sa

mhä

lle o

ch m

iljö.

Bet

yget

D in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get E

och

till

över

väga

nde

del f

ör

C ä

r up

pfyl

lda.

Bet

yget

B in

nebä

r

att k

unsk

apsk

rave

n

för

bety

get C

och

till

över

väga

nde

del f

ör

A ä

r up

pfyl

lda.

TE

Skolverket

GR

UN

DS

KO

LAN

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemm

et 201

1

GRUNDSKOLAN

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

ISB

N: 978-9

1-3

8325-4

1-4

läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

Documents