läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

281
GRUNDSKOLAN Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Upload: kajsabernhardsson

Post on 05-Dec-2014

2.663 views

Category:

Documents


7 download

DESCRIPTION

 

TRANSCRIPT

  • 1. GRUNDSKOLAN Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011 GRUNDSKOLAN Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skolverket ISBN: 978-91-38325-41-4
  • 2. Lroplan fr grundskolan, frskoleklassen och fritidshemmet 2011
  • 3. Frordning (SKOLFS 2010:37) om lroplan fr grundskolan,frskoleklassen och fritidshemmet.Skolverkets freskrifter (SKOLFS 2011:19) om kunskapskrav fr grundskolans mnen. Under lsret 2011/12 ska kunskapskraven fr betyget E i slutet av rskurs 6 glla som godtagbara kunskaper i slutet av rskurs 6. Samtliga kunskapskrav fr rskurs 6 ska tillmpas frsta gngen frn och med lsret 2012/13.Bestllningsadress:Fritzes kundservice106 47 StockholmTel: 08-598 191 90Fax: 08-598 191 91E-post: [email protected]: 978-91-38325-41-4Foto: Michael McLainForm: Ordfrrdet ABTryckt hos ett klimatneutralt fretag Edita, Vsters 2011Stockholm 2011
  • 4. InledningSkolformerna grundskolan, grundsrskolan, specialskolan och sameskolan harvar sin lroplan. Tillsammans med de av Skolverket faststllda freskrifterna utgr denen samlad lroplan fr respektive skolform.Den samlade lroplanen innehller tre delar:1.Skolans vrdegrund och uppdrag2. vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen3. Kursplaner som kompletteras med kunskapskravFr grundskolan r skolans vrdegrund och uppdrag, vergripande ml och riktlinjerfr utbildningen samt kursplanerna frordningar som faststlls av regeringen. Grundskolans kunskapskrav r myndighetsfreskrifter som faststlls av Skolverket.Fr grundsrskolan, specialskolan och sameskolan r skolans vrdegrund och uppdragoch vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen frordningar som faststlls avregeringen. Grundsrskolans kursplaner och kunskapskrav r myndighetsfreskriftersom faststlls av Skolverket. I specialskolan anvnds huvudsakligen grundskolansk ursplaner och kunskapskrav. Fr ett antal mnen i specialskolan finns ytterligarek ursplaner som faststlls av Skolverket. I sameskolan anvnds grundskolans kurs laner psamt en kursplan i samiska som faststlls av Skolverket.Skolans vrdegrund och uppdragDe samlade lroplanernas frsta del r i princip likalydande fr grundskolan,g rundsrskolan, specialskolan och sameskolan. Denna del gller ven fr frskoleklassen och fritidshemmet.Ml och riktlinjerI de samlade lroplanernas andra del anges vergripande ml och riktlinjer fr utbildningen under rubrikerna normer och vrden, kunskaper, elevens ansvar och inflytande,skolan och omvrlden samt bedmning och betyg. Det finns ven riktlinjer fr skolaoch hem samt vergng och samverkan. Hr anges ocks rektors ansvar. Denna del rlikalydande fr grundskolan, grundsrskolan, specialskolan och sameskolan frutomde vergripande mlen om kunskaper. Specialskolan har ett ml och sameskolan hartv ml utver de ml som finns fr grundskolan. Fr grundsrskolan finns anpassademl fr grundsrskolan och fr trningsskolan. Den samlade lroplanens andra delg ller i tillmpliga delar fr frskoleklassen och fritidshemmet.
  • 5. Kursplaner och kunskapskravI de samlade lroplanernas tredje del finns de kursplaner och kunskapskrav som gllerfr respektive skolform. Kursplanerna innehller mnets syfte och centrala innehll.Kursplanerna inleds med motiven till varfr mnet finns i respektive skolform. Drefter anges syftet med och de lngsiktiga mlen fr undervisningen i mnet. I detc entrala innehllet anges vad som ska behandlas i undervisningen. Det centrala innehllet r utformat s att det lmnar utrymme fr lraren att gra egna frdjupningareller tillgg. Kunskapskraven anger kunskapsnivn fr godtagbara kunskaper och frde olika betygsstegen.
  • 6. Innehll1. Skolans vrdegrund och uppdrag. ............................................... 7 .2. vergripande ml och riktlinjer................................................. 12 .2.1 Normer och vrden. ................................................................ 12 .2.2 Kunskaper.............................................................................. 132.3 Elevernas ansvar och inflytande............................................... 152.4 Skola och hem........................................................................ 162.5 vergng och samverkan......................................................... 162.6 Skolan och omvrlden............................................................. 172.7 Bedmning och betyg.............................................................. 182.8 Rektorns ansvar. .................................................................... 18 .3. Kursplaner............................................................................... 20 .3.1 Bild........................................................................................ 203.2 Engelska................................................................................ 303.3 Hem- och konsumentkunskap.................................................. 423.4 Idrott och hlsa. ..................................................................... 51 .3.5 Matematik.............................................................................. 623.6 Moderna sprk....................................................................... 76 .3.7 Modersml............................................................................. 873.8 Musik. ................................................................................. 100 .
  • 7. NATURORIENTERANDE MNEN3.9 Biologi. ................................................................................ 111 .3.10 Fysik.................................................................................. 1273.11 Kemi.................................................................................. 144SAMHLLSORIENTERANDE MNEN3.12 Geografi............................................................................. 1593.13 Historia.............................................................................. 1723.14 Religionskunskap................................................................ 1863.15 Samhllskunskap. .............................................................. 199 .3.16 Sljd.................................................................................. 2133.17 Svenska............................................................................. 2223.18 Svenska som andrasprk.................................................... 239 .3.19 Teckensprk fr hrande. .................................................... 258 .3.20 Teknik................................................................................ 269
  • 8. 1. Skolans vrdegrund och uppdragGrundlggande vrdenSkolvsendet vilar p demokratins grund. Skollagen (2010:800) slr fast att utbildningen inom skolvsendet syftar till att elever ska inhmta och utveckla kunskaper ochvrden. Den ska frmja alla elevers utveckling och lrande samt en livslng lust att lra.Utbildningen ska frmedla och frankra respekt fr de mnskliga rttig eterna och de hgrundlggande demokratiska vrderingar som det svenska samhllet vilar p. Var ochen som verkar inom skolan ska ocks frmja aktning fr varje nniskas egenvrde moch respekt fr vr gemensamma milj.Mnniskolivets okrnkbarhet, individens frihet och integritet, alla mnniskors likavrde, jmstlldhet mellan kvinnor och mn samt solidaritet med svaga och utsatta rde vrden som skolan ska gestalta och frmedla. I verensstmmelse med den etik somfrvaltats av kristen tradition och vsterlndsk humanism sker detta genom individensfostran till rttsknsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen is kolan ska vara icke-konfessionell.Skolans uppgift r att lta varje enskild elev finna sin unika egenart och drigenomkunna delta i samhllslivet genom att ge sitt bsta i ansvarig frihet.Frstelse och medmnsklighetSkolan ska frmja frstelse fr andra mnniskor och frmga till inlevelse. Omsorgom den enskildes vlbefinnande och utveckling ska prgla verksamheten. Ingen skai skolan utsttas fr diskriminering p grund av kn, etnisk tillhrighet, religioneller annan trosuppfattning, knsverskridande identitet eller uttryck, sexuell lggning, lder eller funktionsnedsttning eller fr annan krnkande behandling. Sdanat endenser ska aktivt motverkas. Frmlingsfientlighet och intolerans mste bemtasmed kunskap, ppen diskussion och aktiva insatser.Det svenska samhllets internationalisering och den vxande rrligheten ver nationsgrnserna stller hga krav p mnniskors frmga att leva med och inse de vrdensom ligger i en kulturell mngfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i detgemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som r viktig att utveckla tillsammansmed frmgan att frst och leva sig in i andras villkor och vrderingar. Skolan r ensocial och kulturell mtesplats som bde har en mjlighet och ett ansvar fr att strkadenna frmga hos alla som arbetar dr. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 7
  • 9. SKOLANS VRDEGRUND OCH UPPDRAGSaklighet och allsidighetSkolan ska vara ppen fr skilda uppfattningar och uppmuntra att de frs fram.Den ska framhlla betydelsen av personliga stllningstaganden och ge mjligheter tills dana. Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla frldrar ska med sammaf rtroende kunna skicka sina barn till skolan, frvissade om att barnen inte blire s n idigt pverkade till frmn fr den ena eller andra skdningen.Alla som verkar i skolan ska hvda de grundlggande vrden som anges i skollagen ochi denna lroplan och klart ta avstnd frn det som strider mot dem.En likvrdig utbildningUndervisningen ska anpassas till varje elevs frutsttningar och behov. Den ska frmjaelevernas fortsatta lrande och kunskapsutveckling med utgngspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, sprk och kunskaper.Skollagen freskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmetska vara likvrdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna fr likvrdighetenan es genom de nationella mlen. En likvrdig utbildning innebr inte att under gvisningen ska utformas p samma stt verallt eller att skolans resurser ska frdelaslika. Hnsyn ska tas till elevernas olika frutsttningar och behov. Det finns ocksolika vgar att n mlet. Skolan har ett srskilt ansvar fr de elever som av olika anledningar har svrigheter att n mlen fr utbildningen. Drfr kan undervisningenaldrig utformas lika fr alla.Skolan ska aktivt och medvetet frmja kvinnors och mns lika rtt och mjligheter.Det stt p vilket flickor och pojkar bemts och bedms i skolan, och de krav och frvntningar som stlls p dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som rkvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar fr att motverka traditionella knsmnster. Den ska drfr ge utrymme fr eleverna att prva och utveckla sin frmga ochsina intressen oberoende av knstillhrighet.Rttigheter och skyldigheterSkolan ska klargra fr elever och frldrar vilka ml utbildningen har, vilka kravs kolan stller och vilka rttigheter och skyldigheter elever och deras vrdnadshavarehar. Att den enskilda skolan r tydlig i frga om ml, innehll och arbetsformer r enfrutsttning fr elevers och vrdnadshavares rtt till inflytande och pverkan. Det rinte minst viktigt som underlag fr den enskildes val i skolan.Det r inte tillrckligt att i undervisningen frmedla kunskap om grundlggande demokratiska vrderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer ochfrbereda eleverna fr att aktivt delta i samhllslivet. Den ska utveckla deras frmgaatt ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvrdering av den dagligaundervisningen och f vlja kurser, mnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin frmga att utva inflytande och ta ansvar.8 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 10. SKOLANS VRDEGRUND OCH UPPDRAGSkolans uppdragSkolans uppdrag r att frmja lrande dr individen stimuleras att inhmta och utveckla kunskaper och vrden. Skolan ska i samarbete med hemmen frmja eleversallsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarsknnandeindivider och medborgare. Skolan ska prglas av omsorg om individen, omtanke ochgenerositet. Utbildning och fostran r i djupare mening en frga om att verfra ochutveckla ett kulturarv vrden, traditioner, sprk, kunskaper frn en generation tillnsta. Skolan ska vara ett std fr familjerna i deras ansvar fr barnens fostran och utveckling. Arbetet mste drfr ske i samarbete med hemmen.Skolan har i uppdrag att verfra grundlggande vrden och frmja elevernas lrandefr att drigenom frbereda dem fr att leva och verka i samhllet. Skolan ska frmedla de mer bestndiga kunskaper som utgr den gemensamma referensram alla isamhllet behver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ettstort informationsflde och en snabb frndringstakt. Studiefrdigheter och metoderatt tillgna sig och anvnda ny kunskap blir drfr viktiga. Det r ocks ndvndigt atteleverna utvecklar sin frmga att kritiskt granska fakta och frhllanden och att insekonsekvenserna av olika alternativ.Sprk, lrande och identitetsutveckling r nra frknippade. Genom rika mjligheteratt samtala, lsa och skriva ska varje elev f utveckla sina mjligheter att kommuniceraoch drmed f tilltro till sin sprkliga frmga.Skapande arbete och lek r vsentliga delar i det aktiva lrandet. Srskilt under det idiga skolren har leken stor betydelse fr att eleverna ska tillgna sig kunskaper.S kolan ska strva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen frhela skoldagen.En viktig uppgift fr skolan r att ge verblick och sammanhang. Skolan ska stimuleraelevernas kreativitet, nyfikenhet och sjlvfrtroende samt vilja till att prva egna ideroch lsa problem. Eleverna ska f mjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sinfrmga att arbeta svl sjlvstndigt som tillsammans med andra. Skolan ska drigenom bidra till att eleverna utvecklar ett frhllningsstt som frmjar entreprenrskap.I all undervisning r det angelget att anlgga vissa vergripande perspektiv. Genomett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en frstelse fr samtiden och en beredskap infr framtiden samt utveckla sin frmga till dynamiskt tnkande.Genom ett miljperspektiv fr de mjligheter bde att ta ansvar fr den milj de sjlvadirekt kan pverka och att skaffa sig ett personligt frhllningsstt till vergripandeoch globala miljfrgor. Undervisningen ska belysa hur samhllets funktioner och vrtstt att leva och arbeta kan anpassas fr att skapa hllbar utveckling.Ett internationellt perspektiv r viktigt fr att kunna se den egna verkligheten i ettglobalt sammanhang och fr att skapa internationell solidaritet samt frbereda frett samhlle med tta kontakter ver kultur- och nationsgrnser. Det internationella LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 9
  • 11. SKOLANS VRDEGRUND OCH UPPDRAGperspektivet innebr ocks att utveckla frstelse fr den kulturella mngfalden inomlandet.Det etiska perspektivet r av betydelse fr mnga av de frgor som tas upp i skolan.Perspektivet ska prgla skolans verksamhet fr att ge grund fr och frmja elevernasfrmga att gra personliga stllningstaganden.Skolans uppdrag att frmja lrande frutstter en aktiv diskussion i den enskildas kolan om kunskapsbegrepp, om vad som r viktig kunskap i dag och i framtiden ochom hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter p kunskap och lrande r naturligautgngspunkter i en sdan diskussion. Kunskap r inget entydigt begrepp. Kunskapkommer till uttryck i olika former ssom fakta, frstelse, frdighet och frtrogenhet som frutstter och samspelar med varandra. Skolans arbete mste inriktas p att geutrymme fr olika kunskapsformer och att skapa ett lrande dr dessa former balanseras och blir till en helhet.Skolan ska frmja elevernas harmoniska utveckling. Detta ska stadkommas genom envarierad och balanserad sammansttning av innehll och arbetsformer. Gemensammaerfarenheter och den sociala och kulturella vrld som skolan utgr skapar utrymmeoch frutsttningar fr ett lrande och en utveckling dr olika kunskapsformer r delar av en helhet. Ett msesidigt mte mellan de pedagogiska synstten i frskoleklass,skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lrande.Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och vxa med sina uppgifter. I skolarbetetska de intellektuella svl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmrksammas. ven hlso- och livsstilsfrgor ska uppmrksammas.Eleverna ska f uppleva olika uttryck fr kunskaper. De ska f prva och utveckla olikauttrycksformer och uppleva knslor och stmningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgng omfattar mjligheter att prva, utforska, tillgnasig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Frmga till eget skapande hr tilldet som eleverna ska tillgna sig.God milj fr utveckling och lrandeEleven ska i skolan mta respekt fr sin person och sitt arbete. Skolan ska strva efteratt vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lra. Skolan verkar i en omgivning med mnga kunskapskllor. Strvan ska vara att skapa debsta samlade betingelserna fr elevernas bildning, tnkande och kunskapsutveckling.Personlig trygghet och sjlvknsla grundlggs i hemmet, men ven skolan har en viktigroll. Varje elev har rtt att i skolan f utvecklas, knna vxandets gldje och f erfaraden tillfredsstllelse som det ger att gra framsteg och vervinna svrigheter.10 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 12. SKOLANS VRDEGRUND OCH UPPDRAGVarje skolas utvecklingSkolans verksamhet mste utvecklas s att den svarar mot de nationella mlen.H uvud annen har ett givet ansvar fr att s sker. Den dagliga pedagogiska ledningen mav skolan och lrarnas professionella ansvar r frutsttningar fr att skolan utvecklask valitativt. Detta krver att verksamheten stndigt prvas, resultaten fljs upp ochu tvrderas och att nya metoder prvas och utvecklas. Ett sdant arbete mste ske iett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nra kontakt med svlh emmen som med det omgivande samhllet. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 11
  • 13. 2. vergripande ml och riktlinjerI de vergripande mlen anges de normer och vrden samt de kunskaper som allaeever br ha utvecklat nr de lmnar grundskolan. Mlen anger inriktningen p ls kolans arbete.2.1 NORMER OCH VRDENSkolan ska aktivt och medvetet pverka och stimulera eleverna att omfatta vrt samhlles gemensamma vrderingar och lta dem komma till uttryck i praktisk vardaglighandling.MlSkolans ml r att varje elev kan gra och uttrycka medvetna etiska stllningstaganden grundade p kunskaper om mnskliga rttigheter och grundlggande demokratiska vrderingar samt p ersonliga erfarenheter, respekterar andra mnniskors egenvrde, tar avstnd frn att mnniskor utstts fr frtryck och krnkande behandling, samt medverkar till att hjlpa andra mnniskor, kan leva sig in i och frst andra mnniskors situation och utvecklar en vilja att handla ocks med deras bsta fr gonen, och visar respekt fr och omsorg om svl nrmiljn som miljn i ett vidare perspektiv.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas knsla fr samhrighet, solidaritet och ansvar fr mnniskor ocks utanfr den nrmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan prglas av solidaritet mellan mnniskor, aktivt motverka diskriminering och krnkande behandling av individer eller g rupper, och visa respekt fr den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utg frn ett demokratiskt frhllningsstt.Lraren ska klargra och med eleverna diskutera det svenska samhllets vrdegrund och dess konsekvenser fr det personliga handlandet,12 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 14. VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER ppet redovisa och diskutera skiljaktiga vrderingar, uppfattningar och problem, uppmrksamma och i samrd med vrig skolpersonal vidta ndvndiga tgrder fr att frebygga och motverka alla former av diskriminering och krnkande b ehandling, tillsammans med eleverna utveckla regler fr arbetet och samvaron i den egna g ruppen, och samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargra skolans normer och regler som en grund fr arbetet och fr samarbete.2.2 KUNSKAPERSkolan ska ansvara fr att eleverna inhmtar och utvecklar sdana kunskaper som rndvndiga fr varje individ och samhllsmedlem. Dessa ger ocks en grund fr fortsatt utbildning.Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet ochlust att lra ska utgra en grund fr skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda elevernastrukturerad undervisning under lrares ledning, svl i helklass som enskilt. Lrarnaska strva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olikaf ormer.MlSkolan ska ansvara fr att varje elev efter genomgngen grundskola kan anvnda det svenska sprket i tal och skrift p ett rikt och nyanserat stt, kan kommunicera p engelska i tal och skrift samt ges mjligheter att kommunicera p ngot ytterligare frmmande sprk p ett funktionellt stt, kan anvnda sig av matematiskt tnkande fr vidare studier och i vardagslivet, kan anvnda kunskaper frn de naturvetenskapliga, tekniska, samhllsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsomrdena fr vidare studier, i samhllsliv och vardagsliv, kan lsa problem och omstta ider i handling p ett kreativt stt, kan lra, utforska och arbeta bde sjlvstndigt och tillsammans med andra och knna tillit till sin egen frmga, kan anvnda sig av ett kritiskt tnkande och sjlvstndigt formulera stndpunkter grundade p kunskaper och etiska vervganden, har ftt kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och vsterlndska kultur arvet samt ftt grundlggande kunskaper om de nordiska sprken, LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 13
  • 15. VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER har ftt kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, sprk, religion och historia, kan samspela i mten med andra mnniskor utifrn kunskap om likheter och o likheter i livsvillkor, kultur, sprk, religion och historia, har ftt kunskaper om samhllets lagar och normer, mnskliga rttigheter och d emokratiska vrderingar i skolan och i samhllet, har ftt kunskaper om frutsttningarna fr en god milj och en hllbar utveckling, har ftt kunskaper om och frstelse fr den egna livsstilens betydelse fr hlsan, miljn och samhllet, kan anvnda och ta del av mnga olika uttrycksformer ssom sprk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat knnedom om samhllets kulturutbud, kan anvnda modern teknik som ett verktyg fr kunskapsskande, kommunikation, skapande och lrande, och kan gra vl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska uppmrksamma och stdja elever i behov av srskilt std, och samverka fr att gra skolan till en god milj fr utveckling och lrande.Lraren ska ta hnsyn till varje enskild individs behov, frutsttningar, erfarenheter och tnkande, strka elevernas vilja att lra och elevens tillit till den egna frmgan, ge utrymme fr elevens frmga att sjlv skapa och anvnda olika uttrycksmedel, stimulera, handleda och ge srskilt std till elever som har svrigheter, samverka med andra lrare i arbetet fr att n utbildningsmlen, och organisera och genomfra arbetet s att eleven utvecklas efter sina frutsttningar och samtidigt stimuleras att anvnda och utveckla hela sin frmga, upplever att kunskap r meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen gr framt, fr std i sin sprk- och kommunikationsutveckling, successivt fr fler och strre sjlvstndiga uppgifter och ett kat eget ansvar, fr mjligheter till mnesfrdjupning, verblick och sammanhang, och fr mjlighet att arbeta mnesvergripande.14 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 16. VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER2.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDEDe demokratiska principerna att kunna pverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande ver utbildningen. De ska fortlpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hllas informerade i frgor som rr dem. Informationen och formerna fr elevernas inflytande skaanpassas efter deras lder och mognad. Eleverna ska alltid ha mjlighet att ta initiativtill frgor som ska behandlas inom ramen fr deras inflytande ver utbildningen.MlSkolans ml r att varje elev tar ett personligt ansvar fr sina studier och sin arbetsmilj, successivt utvar ett allt strre inflytande ver sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin frmga att arbeta i d emokratiska former.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska frmja elevernas frmga och vilja till ansvar och inflytande ver den sociala, k ulturella och fysiska skolmiljn.Lraren ska utg frn att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar fr sin inlrning och fr sitt arbete i skolan, svara fr att alla elever fr ett reellt inflytande p arbetsstt, arbetsformer och u ndervisningens innehll samt se till att detta inflytande kar med stigande lder och mognad, verka fr att flickor och pojkar fr ett lika stort inflytande ver och utrymme i u ndervisningen, svara fr att eleverna fr prva olika arbetsstt och arbetsformer, tillsammans med eleverna planera och utvrdera undervisningen, och frbereda eleverna fr delaktighet och medansvar och fr de rttigheter och s kyldigheter som prglar ett demokratiskt samhlle. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 15
  • 17. VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER2.4 SKOLA OCH HEMSkolans och vrdnadshavarnas gemensamma ansvar fr elevernas skolgng ska skapa debsta mjliga frutsttningarna fr barns och ungdomars utveckling och lrande.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vrdnadshavare s att man tillsammans kan utveckla s kolans innehll och verksamhet.Lraren ska samverka med och fortlpande informera frldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hlla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt fr elevens integritet.2.5 VERGNG OCH SAMVERKANSamarbetsformer mellan frskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas fr att berikavarje elevs mngsidiga utveckling och lrande. Fr att stdja elevernas utveckling ochlrande i ett lngsiktigt perspektiv ska skolan ocks strva efter att n ett frtroendefullt samarbete med frskolan samt med de gymnasiala utbildningar som elevernafortstter till. Samarbetet ska utg frn de nationella ml och riktlinjer som gller frrespektive verksamhet.RiktlinjerLraren ska utveckla samarbetet mellan frskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i frskolan och i berrda s kolformer, och i samarbetet srskilt uppmrksamma elever i behov av srskilt std.16 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 18. VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER2.6 SKOLAN OCH OMVRLDENEleverna ska f en utbildning av hg kvalitet i skolan. De ska ocks f underlag fr attvlja fortsatt utbildning. Detta frutstter att den obligatoriska skolan nra samverkarmed de gymnasiala utbildningar som eleverna fortstter till. Det frutstter ocks ensamverkan med arbetslivet och nrsamhllet i vrigt.MlSkolans ml r att varje elev kan granska olika valmjligheter och ta stllning till frgor som rr den egna f ramtiden, har inblick i nrsamhllet och dess arbets-, frenings- och kulturliv, och har knnedom om mjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra lnder.RiktlinjerAlla som arbetar i skolan ska verka fr att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, freningsliv samt andra verksamheter utanfr skolan som kan berika den som en lrande milj, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begrnsas av kn eller av social eller kulturell bakgrund.Lraren ska bidra med underlag fr varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisatio ner, fretag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och frankra den i det omgivande samhllet.Studie- och yrkesvgledaren, eller den personal som fullgrmotsvarande uppgifter, ska informera och vgleda eleverna infr den fortsatta utbildningen och yrkes in riktningen och srskilt uppmrksamma mjligheterna fr elever med funktions nedsttning, och vara till std fr den vriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 17
  • 19. VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER2.7 BEDMNING OCH BETYGBetyget uttrycker i vad mn den enskilda eleven har uppntt de nationella kunskapskrav som finns fr respektive mne. Som std fr betygssttningen finns mnesspecifika kunskapskrav fr olika betygssteg.MlSkolans ml r att varje elev utvecklar ett allt strre ansvar fr sina studier, och utvecklar frmgan att sjlv bedma sina resultat och stlla egen och andras bedm ning i relation till de egna arbetsprestationerna och frutsttningarna.RiktlinjerLraren ska genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen frmja elevernas kunskapsmssiga och sociala utveckling, utifrn kursplanernas krav allsidigt utvrdera varje elevs kunskapsutveckling, munt ligt och skriftligt redovisa detta fr eleven och hemmen samt informera rektorn, med utgngspunkt i frldrarnas nskeml fortlpande informera elever och hem om studieresultat och utvecklingsbehov, och vid betygssttningen utnyttja all tillgnglig information om elevens kunskaper i f rhllande till de nationella kunskapskraven och gra en allsidig bedmning av dessa kunskaper.2.8 REKTORNS ANSVARSom pedagogisk ledare och chef fr lrarna och vrig personal i skolan har rektorn detvergripande ansvaret fr att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella mlen. Rektorn ansvarar fr att skolans resultat fljs upp och utvrderas i frhllande tillde nationella mlen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret fr skolans resultat ochhar, inom givna ramar, ett srskilt ansvar fr att skolans arbetsformer utvecklas s att ett aktivt elevinflytande gynnas, skolans arbetsmilj utformas s att eleverna fr tillgng till handledning, lromedel av god kvalitet och annat std fr att sjlva kunna ska och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjlpmedel, undervisningen och elevhlsans verksamhet utformas s att eleverna fr det srskilda std och den hjlp de behver,18 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 20. VERGRIPANDE ML OCH RIKTLINJER kontakt upprttas mellan skola och hem, om det uppstr problem och svrigheter fr eleven i skolan, resursfrdelningen och stdtgrderna anpassas till den vrdering av elevernas u tveckling som lrare gr, undervisningen i olika mnesomrden samordnas s att eleverna fr mjlighet att uppfatta strre kunskapsomrden som en helhet, i undervisningen i olika mnen integrera mnesvergripande kunskapsomrden, exempelvis milj, trafik, jmstlldhet, konsumentfrgor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger, samarbetsformer utvecklas mellan frskoleklassen, skolan och fritidshemmet fr att stdja varje elevs mngsidiga utveckling och lrande, samverkan kommer till stnd med frskolan fr att skapa frutsttningar fr en samsyn och ett frtroendefullt samarbete, formerna fr samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas och att frldrarna fr information om skolans ml och stt att arbeta och om olika valalternativ, samverkan med skolor och arbetslivet utanfr skolan utvecklas s att eleverna fr konkreta erfarenheter av betydelse fr deras val av fortsatt utbildning och yrkes inriktning, den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras s att eleverna fr v gledning infr de olika val som skolan erbjuder och infr fortsatt utbildning, personalen fr den kompetensutveckling som krvs fr att de professionellt ska kunna utfra sina uppgifter, skolans internationella kontakter utvecklas, och skolpersonalen fr knnedom om de internationella verenskommelser som Sverige har frbundit sig att beakta i utbildningen. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 19
  • 21. BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse fr mnniskors stt att tnka, lra och uppleva sig sjlva och omvrlden. Vi omges stndigt av bilder som har till syfte att informera, vertala, u nderhlla och ge oss estetiska och knslomssiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation r betydelsefulla fr att kunna uttrycka egna sikter och delta aktivt i samhllslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan mnniskor u tveckla sin kreativitet och bildskapande frmga. Syfte Undervisningen i mnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna f erfarenheter av visuell kultur dr film, foto, design, konst, arkitektur och miljer ingr. I undervisningen ska eleverna ges mjligheter att utveckla kunskaper om hur man framstller och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksfor mer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse fr att skapa. Den ska ocks uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta p ett underskande och problemlsande stt. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar frstelse fr hur bildbudskap ut formas i olika medier. Undervisningen ska ocks ge eleverna mjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, bde historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna ven ges mjlighet att anvnda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet. Genom undervisningen i mnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges frutstt ningar att utveckla sin frmga att kommunicera med bilder fr att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmssiga tekniker och verktyg samt med olika material, underska och presentera olika mnesomrden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehll och funktioner. 20 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 22. BILD BLCentralt innehllI rskurs 13Bildframstllning Framstllning av berttande bilder, till exempel sagobilder. Teckning, mleri, modellering och konstruktion. Fotografering och verfring av bilder med hjlp av datorprogram.Redskap fr bildframstllning Olika element som bygger upp en bild: frg, form, linje, yta samt fr- och bakgrund. Ngra verktyg fr teckning, mleri, modellering, konstruktioner och fotografering och hur dessa benmns. Plana och formbara material, till exempel papper, lera, gips och naturmaterial och hur dessa kan anvndas i olika bildarbeten.Bildanalys Informativa bilder, till exempel lroboksbilder och hur de r utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder och vad bilderna berttar, till exempel dokumentra bilder frn hemorten och konstbilder.I rskurs 46Bildframstllning Framstllning av berttande och informativa bilder, till exempel serier och i llustrationer till text. Teckning, mleri, tryck och tredimensionellt arbete. teranvndning av bilder i eget bildskapande, till exempel i collage och bildmontage. Fotografering och filmande samt redigering i datorprogram.Redskap fr bildframstllning Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i bilder, till exempel linjer och frg och hur dessa kan anvndas i bildskapande arbete. Verktyg fr teckning, mleri, trycktekniker, tredimensionellt arbete, fotografering, filmande och digital bildbehandling och hur dessa benmns. Plana och formbara material och hur dessa kan anvndas i olika bildarbeten.Bildanalys Reklam- och nyhetsbilder, hur de r utformade och frmedlar budskap. Konst-, dokumentrbilder och arkitektoniska verk frn olika tider och kulturer, hur de r utformade och vilka budskap de frmedlar. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 21
  • 23. BL BILD Ord och begrepp fr att kunna lsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. I rskurs 79 Bildframstllning Framstllning av berttande informativa och samhllsorienterande bilder om egna erfarenheter, sikter och upplevelser. Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande. teranvndning av bilder, material och freml i eget bildskapande, till exempel i installationer. Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder. Presentationer av eget bildskapande. Rttigheter och skyldigheter, etik och vrderingar nr det gller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och vriga sammanhang. Redskap fr bildframstllning Former, frger och bildkompositioner samt deras betydelsebrande egenskaper och hur dessa kan anvndas i bildskapande arbete. Material och verktyg fr tv- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan a nvndas fr bestmda syften. Bildanalys Bilder som behandlar frgor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framstllas. Massmediebilders budskap och pverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas. Samtida konst- och dokumentrbilder samt konstverk och arkitektoniska verk frn olika tider och kulturer i Sverige, Europa och vriga vrlden. Hur bilderna och verken r utformade och vilka budskap de frmedlar. Ord och begrepp fr att kunna lsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap. Kunskapskrav Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6 Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som ommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett enkelt bildsprk och k delvis genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda ngra olika tekniker, verktyg och material p ett i huvudsak fungerande stt fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olika bildelement p ett i huvudsak fungerande stt. 22 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 24. BILD BLEleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla ider inom ngra olikamnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbetaandra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till attformulera och vlja handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocksge enkla omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.Eleven kan fra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehlloch funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och freteelser i omvrlden.Kunskapskrav fr betyget D i slutet av rskurs 6Betyget D innebr att kunskapskraven fr betyget E och till vervgande del fr Cr uppfyllda.Kunskapskrav fr betyget C i slutet av rskurs 6Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som ommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett utvecklat bildsprk ochkrelativt vl genomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan leven anvnda ngra olika tekniker, verktyg och material p ett relativt vl fungerandeeoch varierat stt fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olikabildelement p ett relativt vl fungerande stt.Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna ider inom ngra olika mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andrauppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer elevenhandlingsalternativ som med ngon bearbetning leder framt. Dessutom kan elevenpresentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Elevenkan ocks ge utvecklade omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.Eleven kan fra utvecklade och relativt vl underbyggda resonemang om uttryck,innehll och funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar tillegna erfarenheter, andra bilder och freteelser i omvrlden.Kunskapskrav fr betyget B i slutet av rskurs 6Betyget B innebr att kunskapskraven fr betyget C och till vervgande del fr Ar uppfyllda.Kunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 6Eleven kan framstlla ngra olika typer av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett vlutvecklat bildsprk och vlgenomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 23
  • 25. BL BILD ngra olika tekniker, verktyg och material p ett vl fungerande, varierat och idrikt stt fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven ngra olika bildelement p ett vl fungerande stt. Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna ider inom ngra olika mnes omrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge vlutvecklade omdmen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet. Eleven kan fra utvecklade och vl underbyggda resonemang om uttryck, innehll och funktion i bilder frn olika tider och kulturer och gr kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och freteelser i omvrlden. Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 9 Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommuni cerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett enkelt bildsprk och delvis genom arbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda olika tekniker, verktyg och material p ett i huvudsak fungerande stt och prvar d hur dessa kan kombineras fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, frger och bildkompositioner p ett i huvudsak fungerande stt. Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla ider inom olika mnes omrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formu lera och vlja handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge enkla omdmen om arbetsprocessen och visar d p enkla samband mellan uttryck, inne hll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr d enkla och till viss del underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och verkens ut tryck, innehll och funktion p ett enkelt stt med viss anvndning av mnesspecifika begrepp. Kunskapskrav fr betyget D i slutet av rskurs 9 Betyget D innebr att kunskapskraven fr betyget E och till vervgande del fr C r uppfyllda. Kunskapskrav fr betyget C i slutet av rskurs 9 Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommunice rar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett utvecklat bildsprk och relativt vl ge 24 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 26. BILD BLnomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda olikatekniker, verktyg och material p ett relativt vl fungerande och varierat stt och prvaroch omprvar d hur dessa kan kombineras fr att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, frger och bildkompositioner p ett relativt vl fungerande stt.Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla delvis egna ider inom olika mnesomrden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andrauppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer elevenhandlingsalternativ som efter ngon bearbetning leder framt. Dessutom kan elevenpresentera sina bilder med relativt god anpassning till syfte och sammanhang. Elevenkan ocks ge utvecklade omdmen om arbetsprocessen och visar d p frhllandeviskomplexa samband mellan uttryck, innehll, funktion och kvalitet i bildarbetet.Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr dutvecklade och relativt vl underbyggda resonemang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas ochverkens uttryck, innehll och funktion p ett utvecklat stt med relativt god anvndning av mnesspecifika begrepp.Kunskapskrav fr betyget B i slutet av rskurs 9Betyget B innebr att kunskapskraven fr betyget C och till vervgande del fr Ar uppfyllda.Kunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 9Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, sikter och upplevelser med ett vlutvecklat bildsprk och vlgenomarbetade uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvndaolika tekniker, verktyg och material p ett vl fungerande, varierat och idrikt stt ochprvar och omprvar d systematiskt hur dessa kan kombineras fr att skapa olikauttryck. Dessutom kombinerar eleven former, frger och bildkompositioner p ett vlfungerande stt.Eleven kan i det bildskapande arbetet utveckla egna ider inom olika mnesomrdengenom att teranvnda samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag ochinspirationsmaterial. Under arbetsprocessen formulerar och vljer eleven handlingsalternativ som leder framt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med god anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan ocks ge vlutvecklade omdmen omarbetsprocessen och visar d p komplexa samband mellan uttryck, innehll, funktionoch kvalitet i bildarbetet.Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell kultur och fr dv lutvecklade och vl underbyggda resonemang med kopplingar till egna rfarenheter, eandra verk och freteelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och erkens uttryck, innehll och funktion p ett vlutvecklat stt med god anvndning avvmnesspecifika begrepp. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 25
  • 27. BL Kunskapskrav i slutet av rskurs 626 BILD Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A Eleven kan framstlla ngra olika Betyget D innebr Eleven kan framstlla ngra olika Betyget B innebr Eleven kan framstlla ngra typer av berttande och informa att kunskapskraven typer av berttande och informa att kunskapskraven olika typer av berttande och tiva bilder som kommunicerar fr betyget E och till tiva bilder som kommunicerar fr betyget C och till informativa bilder som kommu erfarenheter, sikter och upple vervgande del fr erfarenheter, sikter och upple vervgande del fr nicerar erfarenheter, sikter och velser med ett enkelt bildsprk C r uppfyllda. velser med ett utvecklat bildsprk A r uppfyllda. upplevelser med ett vlutvecklat och delvis genomarbetade ut och relativt vl genomarbetade bildsprk och vl genomarbetade trycksformer s att budskapet uttrycksformer s att budskapet uttrycksformer s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven framgr. I arbetet kan eleven an framgr. I arbetet kan eleven anvnda ngra olika tekniker, vnda ngra olika tekniker, verk anvnda ngra olika tekniker, verktyg och material p ett i tyg och material p ett relativt verktyg och material p ett vl huvudsak fungerande stt fr att vl fungerande och varierat stt fungerande, varierat och idrikt skapa olika uttryck. Dessutom fr att skapa olika uttryck. Dess stt fr att skapa olika uttryck. kombinerar eleven ngra olika utom kombinerar eleven ngra Dessutom kombinerar eleven bildelement p ett i huvudsak olika bildelement p ett relativt ngra olika bildelement p ett vl fungerande stt. vl fungerande stt. fungerande stt. Eleven kan i det bildskapande Eleven kan i det bildskapande Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla arbetet utveckla delvis egna arbetet utveckla egna ider ider inom ngra olika mnes ider inom ngra olika mnes inom ngra olika mnesom omrden genom att teranvnda omrden genom att teranvnda rden genom att teranvnda samtida eller historiska bilder samtida eller historiska bilder samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och och bearbeta andra uppslag och och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under ar inspirationsmaterial. Under inspirationsmaterial. Under betsprocessen bidrar eleven till arbetsprocessen formulerar och arbetsprocessen formulerar och att formulera och vlja hand vljer eleven handlingsalternativ vljer eleven handlingsalternativ lingsalternativ som leder framt. som med ngon bearbetning som leder framt. Dessutom Dessutom kan eleven presentera leder framt. Dessutom kan kan eleven presentera sina bilder sina bilder med viss anpassning eleven presentera sina bilder med med god anpassning till syfte ochLROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 till syfte och sammanhang. Elev relativt god anpassning till syfte sammanhang. Eleven kan ocks en kan ocks ge enkla omdmen och sammanhang. Eleven kan ge vlutvecklade omdmen om
  • 28. Kunskapskrav i slutet av rskurs 6 Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A om arbetsprocessen och kvalite ocks ge utvecklade omdmen arbetsprocessen och kvaliteten i ten i bildarbetet. om arbetsprocessen och kvalite bildarbetet. ten i bildarbetet. Eleven kan fra enkla och till Eleven kan fra utvecklade och Eleven kan fra utvecklade och viss del underbyggda resone relativt vl underbyggda resone vl underbyggda resonemang om mang om uttryck, innehll och mang om uttryck, innehll och uttryck, innehll och funktion i funktion i bilder frn olika tider funktion i bilder frn olika tider bilder frn olika tider och kultu och kulturer och gr kopplingar och kulturer och gr kopplingar rer och gr kopplingar till egna till egna erfarenheter, andra bil till egna erfarenheter, andra bil erfarenheter, andra bilder och der och freteelser i omvrlden. der och freteelser i omvrlden. freteelser i omvrlden. BL
  • 29. BL Kunskapskrav i slutet av rskurs 928 BILD Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A Eleven kan framstlla olika typer Betyget D innebr Eleven kan framstlla olika typer Betyget B innebr Eleven kan framstlla olika typer av berttande och informativa att kunskapskraven av berttande och informativa att kunskapskraven av berttande och informativa bilder som kommunicerar erfa fr betyget E och till bilder som kommunicerar erfa fr betyget C och till bilder som kommunicerar erfa renheter, sikter och upplevelser vervgande del fr renheter, sikter och upplevelser vervgande del fr renheter, sikter och upplevelser med ett enkelt bildsprk och C r uppfyllda. med ett utvecklat bildsprk och A r uppfyllda. med ett vlutvecklat bildsprk delvis genomarbetade uttrycks relativt vl genomarbetade ut och vl genomarbetade uttrycks former s att budskapet framgr. trycksformer s att budskapet former s att budskapet framgr. I arbetet kan eleven anvnda framgr. I arbetet kan eleven I arbetet kan eleven anvnda olika tekniker, verktyg och mate anvnda olika tekniker, verktyg olika tekniker, verktyg och mate rial p ett i huvudsak fungerande och material p ett relativt vl rial p ett vl fungerande, varie stt och prvar d hur dessa kan fungerande och varierat stt och rat och idrikt stt och prvar kombineras fr att skapa olika prvar och omprvar d hur och omprvar d systematiskt uttryck. Dessutom kombinerar dessa kan kombineras fr att hur dessa kan kombineras fr att eleven former, frger och bild skapa olika uttryck. Dessutom skapa olika uttryck. Dessutom kompositioner p ett i huvudsak kombinerar eleven former, frger kombinerar eleven former, frger fungerande stt. och bildkompositioner p ett och bildkompositioner p ett vl relativt vl fungerande stt. fungerande stt. Eleven kan i det bildskapande ar Eleven kan i det bildskapande Eleven kan i det bildskapande betet bidra till att utveckla ider arbetet utveckla delvis egna arbetet utveckla egna ider inom inom olika mnesomrden ge ider inom olika mnesom olika mnesomrden genom nom att teranvnda samtida el rden genom att teranvnda att teranvnda samtida eller ler historiska bilder och bearbeta samtida eller historiska bilder historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirations och bearbeta andra uppslag och andra uppslag och inspirations material. Under arbetsprocessen inspirationsmaterial. Under material. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera arbetsprocessen formulerar och formulerar och vljer eleven och vlja handlingsalternativ vljer eleven handlingsalternativ handlingsalternativ som leder som leder framt. Dessutom som efter ngon bearbetning framt. Dessutom kan elevenLROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 kan eleven presentera sina bilder leder framt. Dessutom kan presentera sina bilder med god med viss anpassning till syfte eleven presentera sina bilder med anpassning till syfte och sam
  • 30. Kunskapskrav i slutet av rskurs 9 Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A och sammanhang. Eleven kan Betyget D innebr relativt god anpassning till syfte Betyget B innebr manhang. Eleven kan ocks ge ocks ge enkla omdmen om att kunskapskraven och sammanhang. Eleven kan att kunskapskraven vlutvecklade omdmen om arbetsprocessen och visar d p fr betyget E och till ocks ge utvecklade omdmen fr betyget C och till arbetsprocessen och visar d p enkla samband mellan uttryck, vervgande del fr om arbetsprocessen och visar vervgande del fr komplexa samband mellan ut innehll, funktion och kvalitet i C r uppfyllda. d p frhllandevis komplexa A r uppfyllda. tryck, innehll, funktion och bildarbetet. samband mellan uttryck, inne kvalitet i bildarbetet. hll, funktion och kvalitet i bildarbetet. Eleven kan tolka svl samtida Eleven kan tolka svl samtida Eleven kan tolka svl samtida som historiska bilder och visuell som historiska bilder och visuell som historiska bilder och visuell kultur och fr d enkla och till kultur och fr d utvecklade kultur och fr d vlutvecklade viss del underbyggda resone och relativt vl underbyggda och vl underbyggda resone mang med kopplingar till egna resonemang med kopplingar till mang med kopplingar till egna erfarenheter, andra verk och fre egna erfarenheter, andra verk och erfarenheter, andra verk och fre teelser i omvrlden. Dessutom freteelser i omvrlden. Dess teelser i omvrlden. Dessutom beskriver eleven bildernas och utom beskriver eleven bildernas beskriver eleven bildernas och verkens uttryck, innehll och och verkens uttryck, innehll och verkens uttryck, innehll och funktion p ett enkelt stt med funktion p ett utvecklat stt funktion p ett vlutvecklat stt viss anvndning av mnesspeci med relativt god anvndning av med god anvndning av mnes fika begrepp. mnesspecifika begrepp. specifika begrepp. BL
  • 31. ENGELSKAEN 3.2 ENGELSKA Sprk r mnniskans frmsta redskap fr att tnka, kommunicera och lra. Att ha k unskaper i flera sprk kan ge nya perspektiv p omvrlden, kade mjligheter till kontakter och strre frstelse fr olika stt att leva. Engelska sprket omger oss i vardagen och anvnds inom s skilda omrden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska kar drfr individens mjligheter att ing i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv. Syfte Undervisningen i mnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engel ska sprket och kunskaper om omrden och sammanhang dr engelska anvnds samt tilltro till sin frmga att anvnda sprket i olika situationer och fr skilda syften. Genom undervisningen ska eleverna ges mjlighet att utveckla en allsidig kommuni kativ frmga. Denna frmga innebr att frst talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt sprk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa frmgan ingr ven sprklig skerhet och att kunna anvnda olika strategier fr att stdja kommunikatio nen och lsa problem nr sprkkunskaperna inte rcker till. I mtet med talat sprk och texter ska eleverna ges mjlighet att utveckla frmgan att stta innehllet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervis ningen ska ven ge eleverna mjligheter att utveckla kunskaper om och frstelse fr olika livsvillkor samt sociala och kulturella freteelser i omrden och i sammanhang dr engelska anvnds. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att ska, vrdera, vlja och tillgna sig innehllet i talat sprk och texter frn olika kllor. De ska ocks ges frutsttningar att kunna anvnda olika hjlpmedel fr lrande, frstelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse fr sprk och kulturer och frmedla nyttan av sprkkunskaper. Genom undervisningen i mnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges frut sttningar att utveckla sin frmga att frst och tolka innehllet i talad engelska och i olika slags texter, formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anvnda sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdda, anpassa sprket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och reflektera ver livsvillkor, samhllsfrgor och kulturella freteelser i olika s ammanhang och delar av vrlden dr engelska anvnds. 30 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 32. ENGELSKA ENCentralt innehllI rskurs 13Kommunikationens innehll mnesomrden som r vlbekanta fr eleverna. Intressen, personer och platser. Vardagsliv och levnadsstt i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds.Lyssna och lsa reception Tydligt talad engelska och texter frn olika medier. Enkla instruktioner och beskrivningar. Olika former av enkla samtal och dialoger. Filmer och dramatiserade berttelser fr barn. Snger, ramsor, dikter och sagor. Ord och fraser i nrmiljn, till exempel p skyltar, i reklam och andra enkla texter.Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Enkla presentationer. Enkla beskrivningar och meddelanden. Snger, ramsor och dramatiseringar.I rskurs 46Kommunikationens innehll mnesomrden som r vlbekanta fr eleverna. Vardagliga situationer, intressen, personer, platser, hndelser och aktiviteter. sikter, knslor och erfarenheter. Vardagsliv, levnadsstt och sociala relationer i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds.Lyssna och lsa reception Tydligt talad engelska och texter frn olika medier. Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Olika former av samtal, dialoger och intervjuer. Filmer och dramatiserade berttelser fr barn och unga. Snger, sagor och dikter. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 31
  • 33. ENGELSKAEN Strategier fr att uppfatta betydelsebrande ord och sammanhang i talat sprk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och lsning efter framstllningens form och innehll. Olika stt att ska och vlja texter och talat sprk p engelska frn internet och andra medier. Sprkliga freteelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer och stavning samt fasta sprkliga uttryck i det sprk som eleverna mter. Hur ord och fasta sprkliga uttryck, till exempel artighetsfraser och tilltalsord, a nvnds i texter och talat sprk i olika situationer. Hur olika formuleringar anvnds fr att inleda och avsluta olika typer av f ram tllningar och samtal. s Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Presentationer, instruktioner, meddelanden, berttelser och beskrivningar i s ammanhngande tal och skrift. Sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd nr sprket inte rcker till, till exempel omformuleringar. Sprkliga strategier fr att delta i och bidra till samtal, till exempel frgor och b ekrftande fraser och uttryck. Sprkliga freteelser fr att frtydliga och berika kommunikationen som uttal och intonation, stavning och interpunktion, artighetsfraser och andra fasta sprkliga u ttryck samt grammatiska strukturer. I rskurs 79 Kommunikationens innehll Aktuella och fr eleverna vlbekanta mnesomrden. Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, hndelsefrlopp samt relationer och etiska frgor. sikter, erfarenheter, knslor och framtidsplaner. Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella freteelser i olika s ammanhang och omrden dr engelska anvnds. 32 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 34. ENGELSKA ENLyssna och lsa reception Talad engelska och texter frn olika medier. Talad engelska med viss regional och social frgning. Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar. Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framstllningar. Sknlitteratur och annan fiktion ven i talad, dramatiserad och filmatiserad form. Snger och dikter. Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar. Strategier fr att uppfatta detaljer och sammanhang i talat sprk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och lsning efter framstllningens form, innehll och syfte. Olika stt att ska, vlja och vrdera texter och talat sprk p engelska frn internet och andra medier. Sprkliga freteelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvrden samt fasta sprkliga uttryck i det sprk eleverna mter. Hur texter och talat sprk kan varieras fr olika syften och sammanhang. Hur sammanbindande ord och andra uttryck anvnds fr att skapa struktur och sprkligt sammanhngande helheter.Tala, skriva och samtala produktion och interaktion Olika stt att bearbeta egna framstllningar fr att variera, tydliggra, precisera och anpassa dem efter deras syften. Muntliga och skriftliga berttelser, beskrivningar och instruktioner. Samtal och diskussioner samt argumentation. Sprkliga strategier fr att frst och gra sig frstdd nr sprket inte rcker till, till exempel omformuleringar, frgor och frklaringar. Sprkliga strategier fr att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta nitiativ till interaktion, ge bekrftelse, stlla fljdfrgor, ta initiativ till nya i f rgestllningar och mnesomrden samt fr att avsluta samtalet. Sprkliga freteelser fr att frtydliga, variera och berika kommunikationen som ut tal, intonation och fasta sprkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 33
  • 35. ENGELSKAEN Kunskapskrav Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 6 Eleven kan frst det mest vsentliga av innehllet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommentera innehllet samt enom att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktioner i inne g hllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier samt med viss relevans anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. Fr att frtydliga och variera sin kommu nikation kan eleven bearbeta, och gra enstaka enkla frbttringar av, egna framstll ningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi som lser problem i och frbttrar interaktionen. Eleven kommenterar i enkel form ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper. Kunskapskrav fr betyget D i slutet av rskurs 6 Betyget D innebr att kunskapskraven fr betyget E och till vervgande del fr C r uppfyllda. Kunskapskrav fr betyget C i slutet av rskurs 6 Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta tydliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Eleven visar sin frstelse genom att i enkel form redogra fr och kommen tera innehll och detaljer samt ven genom att med tillfredsstllande resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av inne hllet i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika medier samt p ett relevant stt anvnda det valda mate rialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstll ningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och relativt tydligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av ngra olika strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen. 34 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 36. ENGELSKA ENEleven kommenterar i enkel form ngra freteelser i olika sammanhang och omrdendr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheteroch kunskaper.Kunskapskrav fr betyget B i slutet av rskurs 6Betyget B innebr att kunskapskraven fr betyget C och till vervgande del fr Ar uppfyllda.Kunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 6Eleven kan frst helheten och uppfatta vsentliga detaljer i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och vlbekanta mnen. Elevenvisar sin frstelse genom att versiktligt redogra fr och kommentera innehllet ochdetaljer samt genom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner iinnehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande ochlsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk av enkel karaktr och frn olika mediersamt p ett relevant och effektivt stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.I muntliga och skriftliga framstllningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt,relativt tydligt och relativt sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstllningar.I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och tydligt med ord,fraser och meningar samt i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation.Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av flera olika strategier som lser problemi och frbttrar interaktionen.Eleven kommenterar versiktligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrdendr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheteroch kunskaper.Kunskapskrav fr betyget E i slutet av rskurs 9Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta tydliga detaljer i taladengelska i mttligt tempo samt i lttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sinfrstelse genom att versiktligt redogra fr, diskutera och kommentera innehll ochdetaljer samt genom att med godtagbart resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket ochtexterna kan eleven vlja och anvnda sig av ngon strategi fr lyssnande och lsning.Eleven kan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt med viss relevans anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 35
  • 37. ENGELSKAEN I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig enkelt, begripligt och relativt sammanhngande. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra enkla frbttringar av egna framstll ningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av i huvudsak fungerande strategier som i viss mn lser problem i och frbttrar interaktionen. Eleven diskuterar versiktligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra enkla jmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper. Kunskapskrav fr betyget D i slutet av rskurs 9 Betyget D innebr att kunskapskraven fr betyget E och till vervgande del fr C r uppfyllda. Kunskapskrav fr betyget C i slutet av rskurs 9 Eleven kan frst det huvudsakliga innehllet och uppfatta vsentliga detaljer i talad engelska i mttligt tempo samt i lttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sin frstelse genom att vlgrundat redogra fr, diskutera och kommentera innehll och detaljer samt genom att med tillfredsstllande resultat agera utifrn budskap och in struktioner i innehllet. Fr att underltta sin frstelse av innehllet i det talade spr ket och texterna kan eleven i viss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och lsning. Eleven kan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt p ett relevant stt anvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhngande. Eleven formulerar sig ven med visst flyt och i ngon mn anpassat till syfte, mottagare och situation. Fr att frtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och gra vlgrundade frbttringar av egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sam manhang kan eleven uttrycka sig tydligt och med visst flyt samt med viss anpass ning till syfte, mottagare och situation. Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av f ungerande strategier som lser problem i och frbttrar interaktionen. Eleven diskuterar utfrligt ngra freteelser i olika sammanhang och omrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra vlutvecklade jmfrelser med egna erfaren heter och kunskaper. Kunskapskrav fr betyget B i slutet av rskurs 9 Betyget B innebr att kunskapskraven fr betyget C och till vervgande del fr A r uppfyllda. 36 LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011
  • 38. ENGELSKA ENKunskapskrav fr betyget A i slutet av rskurs 9Eleven kan frst svl helhet som detaljer i talad engelska i mttligt tempo samt ilttillgngliga texter i olika genrer. Eleven visar sin frstelse genom att vlgrundatoch nyanserat redogra fr, diskutera och kommentera innehll och detaljer samtgenom att med gott resultat agera utifrn budskap och instruktioner i innehllet. Fratt underltta sin frstelse av innehllet i det talade sprket och texterna kan eleven iviss utstrckning vlja och anvnda sig av strategier fr lyssnande och lsning. Elevenkan vlja texter och talat sprk frn olika medier samt p ett relevant och effektivt sttanvnda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion.I muntliga och skriftliga framstllningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, tydligt och sammanhngande. Eleven formulerar sig ven med flyt ochviss anpassning till syfte, mottagare och situation. Fr att frtydliga och variera sinkommunikation kan eleven bearbeta och gra vlgrundade frbttringar av egna framstllningar. I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttryckasig tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation.Dessutom kan eleven vlja och anvnda sig av vl fungerande strategier som lserp roblem i och frbttrar interaktionen och fr den framt p ett konstruktivt stt.Eleven diskuterar utfrligt och nyanserat ngra freteelser i olika sammanhang ochomrden dr engelska anvnds, och kan d ocks gra vlutvecklade och nyanseradejmfrelser med egna erfarenheter och kunskaper. LROPLAN FR GRUNDSKOLAN, FRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET 2011 37
  • 39. EN Kunskapskrav i slutet av rskurs 638 Betyget E Betyget D Betyget C Betyget B Betyget A