2006

Policy för det hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

Innehåll

Inledning_________________________________________________________________ 1 Syfte_____________________________________________________________________ 1 Landstinget Sörmlands definitioner____________________________________________ 2 Mål______________________________________________________________________ 3 Uppföljning _______________________________________________________________ 4 Fördjupning_________________________________________________________5 Hälsan globalt och lokalt ____________________________________________________ 6 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser______________________________ 7

Förutsättningar för hälsa - hälsans bestämningsfaktorer _______________________ 8 Det nationella folkhälsomålet ______________________________________________ 8

Insatser riktade till befolkning ________________________________________________ 9 Insatser riktade till individ __________________________________________________ 10 Insatser riktade till personal_________________________________________________ 11 Från ord till handling..... ___________________________________________________ 12 Samverkan_______________________________________________________________ 12 Litteraturtips _____________________________________________________________ 13

Ur Landstinget Sörmlands vision; .....Bästa möjliga hälsa för alla – Vi ansvarar för att sörmlänningarna har tillgång till god hälso- och sjukvård. Vi arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna.

Inledning En god och jämlik hälsa för alla sörmlänningar är ett övergripande mål för Landstinget Sörmland. Detta innebär att långsiktigt investera i våra viktigaste resurser – människor och miljö. En hälsosam miljö, en meningsfull tillvaro med aktivt deltagande i samhället och ekonomisk trygghet är basala delar för en god hälsa hos befolkningen. Landstinget Sörmlands deltagande i samhällsutvecklingen är en förutsättning för att främja sörmlänningarnas hälsa och påverka grundläggande orsaker till sjukdom. Genom sin kunskap om sjukdomars uppkomst och de faktorer som påverkar människors hälsa har Landstinget en central roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som arbetsgivare har Landstinget Sörmland också ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. Syfte Syftet med policyn är att fastställa övergripande mål för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Policyn ska möjliggöra för varje verksamhet att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet och därigenom bidra till att nå de uppställda målen. Policyn gäller:

• alla landstingets verksamheter

• all personal

Policyn skall:

• vara vägledande för att utforma handlingsplaner/strategier inom landstingets alla verksamheter

• följas upp årligen i verksamhetsberättelser/verksamhetsuppföljningar

1

Landstinget Sörmlands definitioner I enlighet med den förstudie som antogs av Landstingsstyrelsen i november 2005 gäller följande definitioner. Hälsofrämjande arbete Innebär:

• insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa

• den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin

hälsa och förbättra den Sjukdomsförebyggande arbete Innebär:

• insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar

• riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk

att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar

Hälsofrämjande landsting Innebär:

• en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling hos befolkningen

• insatser för att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter

med ökat fokus på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen

Definitionerna ger en gemensam referensram

för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland.

2

Mål Insatser riktade till befolkning

Landstinget Sörmland ska arbeta för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets

invånare. Alla människor ska ha möjlighet att uppnå bästa möjliga hälsa

utifrån sina förutsättningar.

Landstinget har ett ansvar för att följa och förbättra befolkningens hälsa. Insatser för att förbättra folkhälsan kan ske genom att öka befolkningens kunskapsnivå och medvetenhet om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget ska även erbjuda kulturupplevelser och underlätta för ett aktivt deltagande i samhällslivet, som är viktiga komponenter i ett rikt och friskt liv. Insatser riktade till individ

Landstinget Sörmland ska medverka till att stärka individens egenupplevda

hälsa och hälsorelaterade livskvalitet.

Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att ha en helhetssyn på hälsa och att utveckla ett förhållningssätt som stärker individens egna resurser. I mötet med den enskilde kan landstingets verksamheter framgångsrikt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Där finns goda möjligheter att motivera individen att göra ansvarstagande val för sin hälsa. Insatser riktade till personal

Landstinget Sörmland ska ha en arbetsmiljö som främjar personalens hälsa

och förebygger ohälsa.

God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. Det innebär också att arbetstagaren tar eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverka till att skapa en god arbetsmiljö.

Satsningar för att främja medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är

en förutsättning för att det hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbetet ska få genomslag.

3

Uppföljning

Uppföljning i ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

landsting innebär att:

• i lägre grad mäta hur mycket vård som producerats

• i högre grad identifiera och mäta hälsovinster för insatser

riktade till befolkning, individ och personal

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete är av långsiktig karaktär och det kan ta flera år innan insatserna får mätbar effekt. Detta förutsätter ett engagemang över tid samt att resultat av främjande och förebyggande insatser efterfrågas såväl på kort som på lång sikt. För att Landstinget Sörmland ska nå målen gällande befolkning, individ och personal ska metoder valda utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet användas. Om metoder och insatser väljs på detta sätt ökar sannolikheten att bli ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande landsting.

Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet

förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter

samt med andra aktörer i lokalsamhället.

4

Fördjupning till det hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland

5

Denna fördjupning ger ytterligare kunskap om hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete. Fördjupningsdelen kan vara ett stöd vid

utarbetandet av verksamheternas strategier/handlingsplaner.

Hälsan globalt och lokalt Internationellt sett har den svenska befolkningen en mycket god hälsa, vi blir friskare och äldre. Trots att det svenska samhället i grunden har goda livsvillkor finns det skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper. Arbetare har sämre hälsa än tjänstemän och det gäller både det allmänna hälsotillståndet och förekomst av sjukdomar, besvär och funktionsnedsättning. Det finns också tydliga skillnader i hälsa mellan utrikes födda och inrikes födda likaväl som mellan kvinnor och män. Kvinnor är i betydligt högre grad än män utsatta för ohälsa i arbetslivet och är i högre grad sjukskrivna än män. Sörmland uppvisar även skillnader i hälsa mellan kommuner som har olika socioekonomiska strukturer. Generellt kan sägas att förutsättningarna för en god hälsa är bättre i så kallade tjänstemannastäder som Trosa och Nyköping medan det är sämre förutsättningar i så kallade industristäder som Oxelösund och Vingåker.

6

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsan ska ses som en resurs i vardagslivet. En god hälsa leder både till ökad motståndskraft mot insjuknande och till ett snabbare återhämtande från sjukdom. I behandling, likaväl som i det förebyggande arbetet är diagnosen central och ger underlag till behandlingsinsatser och eventuell rehabilitering. Kunskap om varför en specifik sjukdom uppstår är av största betydelse för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Att känna till hälsans bestämningsfaktorer är nödvändigt för att kunna arbeta hälsofrämjande. Det bidrar till att förstå vilka faktorer som främjar och upprätthåller hälsan - salutogenesen. Modellen nedan visar en tvådimensionell hälsodefinition med två dimensioner som hänger nära samman. Sjukdom påverkar ofta den hälsorelaterade livskvaliteten, kronisk värk kan till exempel begränsa möjligheterna för en person att göra vissa saker. Omvänt finns sambandet att för den som inte upplever sig må bra ökar risken för sjukdom.

Hälsoperspektiv

Må bra Mår ej bra

Blir lättare

sjuk?

Blir lättare

frisk?

Medan det sjukdomsförebyggande arbetet kan sägas ha sin kunskapsgrund i biomedicinen är hälsofrämjande ett mer utpräglat multidisciplinärt kunskapsområde som också omfattar beteendeforskning, samhällsvetenskap och humaniora. Ett hälsofrämjande landsting innebär en breddning av fokus och en förskjutning i synen på vilka kunskaper som är viktiga. Kunskap om hur hälsa och sjukdom interagerar är en förutsättning för att kunna se helheten och förstå sambanden mellan kropp och själ.

Källa: Hälsans idé 2 ed. 1984, Katie Eriksson

Sjukdoms-perspektiv

Frisk

Sjuk

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete kan delas in i två

huvudgrupper:

• strategiska insatser för att skapa förutsättningar som främjar

individernas/befolkningens hälsa

• operativa insatser riktade till individer eller grupper för att

förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband

mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa

7

Förutsättningar för hälsa - hälsans bestämningsfaktorer Hälsa formas i ett komplicerat samspel mellan individ och samhälle. Hälsans bestämningsfaktorer, såsom våra livsvillkor och levnadsvanor, påverkar vår hälsa. Vissa är opåverkbara, som kön och vårt biologiska arv medan andra är påverkbara –genom samhälleliga insatser eller genom individen själv.

Ålder, kön och

arv

Sociala nätverk

Socialt stöd

Barns vuxen-kontakt

Arbets-miljö

Boende

Trafik

Utbild-ning

Fritid och

kultur

Social-försäkr

.

Hälso-och

sjukvård

Tobak

Alkohol

NarkotikaMatvanor

Motion

Sex och samlevnad

Sömn vanor

Miljö Samhällsekonomiska

strategier

m.m

m.m

Bilden inspirerad av Lennart Rydéns förlaga.

Bestämningsfaktorer för hälsan

Det nationella folkhälsomålet Sveriges riksdag antog år 2003 nationella mål för folkhälsan som bygger på hälsans bestämningsfaktorer och en insikt om att hälsan direkt eller indirekt påverkas av politiska beslut. Det övergripande målet för det nationella folkhälsoarbetet är att: Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Det övergripande målet knyter an till elva målområden:

1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkaningar av överdrivet spelande

Mål för folkhälsa – Regeringens proposition 2002/03:35

8

Insatser riktade till befolkning Folkhälsa är det samlade begreppet för hela befolkningens hälsotillstånd, hälsan bör vara så bra och så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoarbete innebär ett brett spektrum av insatser för att påverka människors livsvillkor och levnadsvanor. Vissa grundläggande förutsättningar måste finnas för att befolkningen ska ha en god hälsa. Sysselsättning, ekonomisk trygghet och sociala nätverk är några förutsättningar som är grundläggande för detta. En god hälsa ökar möjligheterna för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Kulturupplevelser är en viktig komponent i ett rikt och friskt liv. Landstinget har ett ansvar för att kontinuerligt kartlägga och följa befolkningens hälsa. Detta ger en inblick i människors livsvillkor och kunskap om sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Landstinget är därmed en viktig aktör när det gäller att identifiera och motverka ojämlikhet i hälsa. Sådan kunskap är också viktig att sprida och kommunicera samt utgör ett viktigt verktyg när det gäller att stärka och stödja det lokala folkhälsoarbetet. Insatser för att förbättra folkhälsan kan även ske genom information som ökar befolkningens kunskapsnivå och medvetenhet. Landstinget har en viktig roll i att sprida samt utveckla metoder för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet.

9

Insatser riktade till individ Ett hälsofrämjande perspektiv innebär att ha en helhetssyn på hälsa och att utveckla ett förhållningssätt som stärker individens egna resurser. Det innebär också att i mindre utsträckning söka medicinska förklaringar och lösningar på allmänmänskliga problem. Hälsofrämjande insatser bygger till stor del på ett aktivt deltagande av individen. I mötet med den enskilde har landstingets verksamheter stor möjlighet att framgångsrikt bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Människor i kontakt med landstingets verksamheter är ofta väl motiverade att ta till sig hälsobudskap. Hälsoupplysning och hälsosamtal som kan främja goda levnadsvanor och förebygga sjukdom är exempel på insatser som kan stärka individens hälsa. I mötet mellan individ och profession finns goda möjligheter att påverka och motivera individen att göra ansvarstagande val för sin hälsa. Metoder som hjälper individen att hitta en hälsofrämjande livsstil skall ges stort utrymme. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma individer som lever med många riskfaktorer. Inom hälso- och sjukvården innebär ett hälsofrämjande perspektiv också ett förhållningssätt som ser patienten som medproducent av sin egen hälsa. Det är därför viktigt att se vad som krävs för att patienten skall kunna medverka i sin vård, att stärka vårdtagarens tilltro till sina egna resurser. Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt i alla skeden av vården, från förebyggande till palliativ vård. Omvårdnad är en form av hälsofrämjande arbete. Genom att utveckla patienternas och de anhörigas delaktighet i behandlig av sjukdom och insatser kan individen få stöd till att hantera sin situation. Ett inslag i detta arbete kan vara kultur i vården som kan bidra till ökad livskvalitet och att stärka den egenupplevda hälsan.

10

Insatser riktade till personal Centralt i arbetet med att främja personalens hälsa och förebygga ohälsa är att arbetsplatsen till sin karaktär är hälsofrämjande. En hälsofrämjande arbetsplats innebär att landstinget som arbetsgivare har ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal. God arbetsmiljö är ett medel för att skapa förutsättningar för en god hälsa. Varje chef/ledare har ansvar för hälsofrämjande insatser riktade till personalen. Det innebär också att ge förutsättningar för sin personal att kunna påverka och ha inflytande över arbetsförhållande och sin arbetsmiljö. Arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal är några av de medel/verktyg som är viktiga för chefer/ledare på den hälsofrämjande arbetsplatsen. En hälsofrämjande arbetsplats innebär också att arbetstagaren tar eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverkar till att skapa en god arbetsmiljö. Det är också viktigt att alla medarbetare känner sig delaktiga i arbetsplanering och har kontroll över sin egen arbetssituation. Arbetsuppgifterna ska upplevas som meningsfulla, hanterbara och begripliga för varje medarbetare. Personalen är landstingets viktigaste resurs. Satsningar för att främja medarbetarnas hälsa och arbetsmiljö är en förutsättning för att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska få genomslag i landstinget. Det är därutöver angeläget med kompetenshöjande insatser för all berörd personal som ett led i processen att nå en ökad enskild medvetenhet och förståelse för de aktuella perspektiven hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande i den dagliga verksamheten.

11

Från ord till handling..... Politiker, tjänstemannaledning, förvaltnings-/divisionschefer, verksamhetschefer och all personal har ansvar för att medverka i arbetet med att uppnå målen för insatser till befolkning, individ och personal. Politikerna ansvarar för att:

• styra resurser till det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet • föra en tydlig hälsoinriktad politik • efterfråga resultat av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

arbetet

Tjänstemannaledning och förvaltningschefer/divisionschefer ansvarar för att: • ge legitimitet till och stötta sin personal att utföra hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande insatser • efterfråga och följa upp resultat på divisions- och förvaltningsnivå • synliggöra de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna • främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal

Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för att: • bryta ner de övergripande målen till den egna verksamheten • identifiera och motivera lämpliga insatser och arbetssätt • följa upp och redovisa hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

insatser gjorda under året • främja en positiv hälsoutveckling hos sin personal

Personalen ansvarar för att: • medverka i arbetet med att identifiera och utveckla hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande insatser • som medarbetare ta eget ansvar för sin hälsa och aktivt medverka till att

skapa en god arbetsmiljö

För att uppnå målen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet krävs också samverkan och uppföljning. Samverkan Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet förutsätter samarbete mellan organisationens verksamheter och med andra aktörer i lokalsamhället. Det är viktigt att landstinget i sin kontakt med andra aktörer är tydlig med de definitioner som gäller för landstinget.

• landstingsledning och divisionschefer/förvaltningschefer ska stödja samverkan mellan verksamheter och yrkesgrupper

• fördjupa samverkan med kommunerna i länet utifrån Länsstrategin för folkhälsoarbetet i Sörmland

• fortsatt samverkan med lokala aktörer som försäkringskassa, polis brottsförebyggande råd, organisationer och idrottsföreningar med flera

12

Litteraturtips Att hitta skatten i sitt eget hus – erfarenheter från samtal med landstingsledningar om en hälsofrämjande hälso och sjukvård. Sveriges Kommuner och Landsting, 2005. En hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Underlagsrapport 15, Nationella Folkhälsokommittén. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland. Landstinget Halland. Ett mer hälsofrämjande landsting. Förstudie – Definitioner och ansvarsfördelning, Landstinget Sörmland. November 2005. Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting. Centrum för folkhälsa. Folkhälsopolitisk rapport 2005. Statens folkhälsoinstitut. Hälsa i bokslut – indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården. Sveriges Kommuner och Landsting, 2005. Kultur för hälsa. En exempelsamling från forskning och praktik. Utgiven av Folkhälsoinstitutet 2005 Kultur i vården i Sverige 2003. Korta nulägesrapporter från 17 landsting. Birgitta Rapp. Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Sörmland, Landstinget Sörmland och Kommunförbundet Sörmland, 2002. Mål för folkhälsa – Regeringens proposition 2002/03:35. Prioritering av hälsofrämjande och förebyggande insatser i hälso- och sjukvården. Sven Larsson, Prioriteringscentrum, Landstinget Östergötland. WHO. World Health Statistics 2005. Genéve: World Heath Organization; 2005.

13

14

Policyn finns att ladda ned på

www.landstinget.sormland.se/folkhalsa

Ett mer hälsofrämjande landsting

Förstudie – Definitioner och ansvarsfördelning November 2005

Folkhälsoenheten är samordningsansvarig för denna förstudie. Arbetet har pågått under hösten 2005. Arbetsgruppen består av företrädare från Folkhälsoenheten, Forsknings- och Utvecklingsenheten och från Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård. En styrgrupp har varit kopplad till uppdraget. Styrgruppens representanter är Folkhälsoenhetens chef, Forsknings- och Utvecklingsenhetens chef, Medicinsk utvecklingschef samt biträdande chef för Utvecklingsenheten Hälso- och sjukvård

Sammanfattning

Inledning......................................................................................................1

Bakgrund.....................................................................................................2

Styrande dokument .............................................................................................. 3

Uppdraget .............................................................................................................. 4

Syfte med förstudien..................................................................................5

Avgränsningar....................................................................................................... 5

Resultat .......................................................................................................6

Definitioner............................................................................................................ 6

Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget .............................................................................................. 8

Diskussion.................................................................................................10

Referenser.................................................................................................11

Sammanfattning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. Landstinget har dessutom ett ansvar att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen. För att Landstinget Sörmland ska kunna arbeta mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande är inställningen bland beslutsfattare och professionen avgörande. Det är beslutsfattarna som ser till att Hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsutredningens betänkanden och Mål för folkhälsan levandegörs och efterlevs. Syftet med förstudien har varit att ta fram definitioner och ansvarsområden för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. De definitioner som definieras i förstudien är hälsa, folkhälsa, folkhälsoarbete, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, hälsofrämjande hälso- och sjukvård och hälsofrämjande landsting. Ansvarsfördelningen utgår från den befintliga organisationen och en grov indelning av ansvaret har gjorts. Förvaltningsnivå (operativt ansvar), funktionerna Lednings- och verksamhetsstöd, Service (strategiskt ansvar) och landstingsdirektör/koncernledning och politik (övergripande ansvar). Arbetet fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, individnivå och den egna personalen.

Inledning Landstinget har en viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, både genom den behandlande verksamheten och som etablerad och förtroendefull kontaktyta gentemot befolkningen. I landstinget blir hälsoproblem synliga och här finns kunskapen om sjukdomars orsaker och utbredning, hälsans bestämningsfaktorer och behandlingsmetodernas effekt. Inom landstinget finns också kunskap, traditioner och goda exempel kring hur det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan utföras. Det saknas gemensamma utarbetade strategier i Landstinget Sörmland för hur detta arbete ska bedrivas. Landstingets ansvar för att främja hälsa och förebygga sjukdom är:

• att initiera och genomföra förebyggande åtgärder internt och externt.

Primärvård och sjukhusvård har en strategisk roll. De har kunskap om olika hälsorisker och de når stora befolkningsgrupper.

• att kartlägga och identifiera hälsorisker och att förmedla kunskap om

hälsoläget, hälsorisker, riskgrupper och hälsofrämjande faktorer. Genom ett ansvar inom bl.a. kultur, utbildning och miljö kan landstinget påverka attityder, förmedla kunskaper.

• att delta i samhällsplaneringen. Landstinget ska medverka i

samhällsinriktade förebyggande insatser och därmed bidra till en bättre livsmiljö och sträva efter förbättrade levnadsvillkor för befolkningen.

I landstingets vision står att landstinget ”arbetar för att främja sörmlänningarnas hälsa, förebygga ohälsa och minska hälsoklyftorna. Med hälsa menas ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara frånvaron av sjukdom och handikapp.” Landstingets vision skildrar ett önskat läge och innehåller också landstingets grundläggande värderingar. Visionen är landstingsövergripande och grunden för all verksamhet och planering. Alla landstingets förvaltningar/motsvarande ska med utgångspunkt av den övergripande visionen fråga sig: Vad betyder det här för oss? Den övergripande visionen ska brytas ner till verksamhetsanpassade visioner och så småningom till konkreta arbets- och förändringsplaner och vidare in i budget- och planeringsprocessen

1

Bakgrund Under våren 2003 tog Riksdagen beslut om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Beslutet grundar sig på Regeringens proposition 2002/03:35 ”Mål för folkhälsan”. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden är kopplade till det övergripande målet. Utgångspunkten vid formulering av mål för folkhälsan har varit hälsans bestämningsfaktorer – det vill säga de faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa i stället för att utgå från sjukdomar eller hälsoproblem. Genom att utgå från hälsans bestämningsfaktorer (livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor som påverkar hälsan) blir målen åtkomliga för politiska beslut. Begreppen hälsa, folkhälsa, hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande har under flera år förekommit i Landstinget Sörmlands olika dokument. Det gäller såväl politiskt styrande dokument som dokument som beskriver verksamheternas uppdrag. Under 2005 har beslutats att ta ett helhetsgrepp för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstingets hälso- och sjukvård (LS beslut § 32/05 och LF beslut § 75/03). Uppdraget har efter det breddats och gäller det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hela Landstinget Sörmland. Det finns flera anledningar till att Landstinget Sörmland ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Om landstinget vill hushålla med resurserna så att de går till de mest prioriterade behoven krävs att någon form av styrningsåtgärd vidtas. En hälsofrämjande och förebyggande inriktning inom hälso- och sjukvården ökar vårdens kvalitet och utgör en viktig del i arbetet att effektivisera vården. Ett förebyggande arbete kan både på kort och lång sikt minska vårdbehovet. Hälso- och sjukvårdens rådgivning i livsstilsfrågor är exempel på långsiktigt kostnadseffektiva metoder. Som arbetsgivare har landstinget dessutom ett ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen.

2

Styrande dokument Hälso- och sjukvårdslagen Landstingets uppdrag utgår från hälso- och sjukvårdslagen som anger att det övergripande målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen (2 §). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada (2 c §). Landstingen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt dem som är bosatta inom landstingets område och även i övrigt verka för god hälsa i hela befolkningen (3 §). På så sätt är en god hälsa i befolkningen målet och en god vård och behandling ett av flera medel att nå målet. Prioritetsutredningen I riksdagens beslut om prioriteringar i hälso- och sjukvården prioriteras förebyggande insatser som nummer två i den fyrgradiga skalan, det vill säga före mycket av den vård och behandling som ges i dag inom hälso- och sjukvården. 1. Vård av livshotande sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, vård av svåra kroniska sjukdomar, palliativ vård och vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention, habilitering och rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Arbetsmiljölagen Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (1 kap,1§). Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö (3 kap, 1a §). Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö (3 kap, 2a §). Företagshälsovården skall särskilt arbeta för att förebygga och undanröja hälsorisker på arbetsplatser samt ha kompetens att identifiera och beskriva sambanden mellan arbetsmiljö, organisation, produktivitet och hälsa (3 kap, 2b §).

3

Uppdraget Uppdraget är indelat i fem steg (se bild 1) och berör Landstinget Sörmlands alla verksamheter, hela koncernen. Det första steget består i att göra en förstudie för att klargöra definitioner och ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Förstudien ska ligga till grund för beslut om framtagandet av en koncernövergripande policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland.

Bild 1

4

Syfte med förstudien Att ta fram tydliga definitioner och ansvarsfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland. Avgränsningar Förstudiens arbete med att tydliggöra ansvarsfördelningen är av övergripande karaktär och utgår från befintlig organisation. För tjänstemannaorganisationen gäller insatser från landstingsdirektören i samarbete med koncernledningen, Lednings och verksamhetsstöd, Service och från förvaltningarna: Folktandvård, Handikapp och Habilitering, Hälso- och sjukvård, Karsuddens sjukhus, Kultur och utbildning (se bild 2).

Tjänstemannaorganisationen

Landstingsdirektör/biträdande Ld

Lednings- och verksamhetsstöd

Hälso- och sjukvårdsdivisioner

Centrala verksamhetsrådet

Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp

Koncernledningsgrupp

Regionsjukhuset Karsudden

Kultur och utbildning

Folktandvården Handikapp och habilitering

Service

Bild 2

5

Resultat Definitioner Det finns en omfattande litteratur och en lång rad definitioner av hälsobegrepp. För att få en gemensam utgångspunkt för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet föreslås att följande definitioner ska gälla för Landstinget Sörmland. Hälsa är en dimension som säger något om människans kroppsliga och psykiska tillstånd. Som sådan kan hälsan vara både god och dålig (Janlert 2000). WHO:s hälsodefinition från 1946: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp (WHO Health 21 1998). Folkhälsa är ett samlande begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt (Janlert 2000). Det primära intresset är de bestämningsfaktorer som har stor betydelse för människors hälsa. Folkhälsoarbetet systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan både vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar och miljöer för hälsan (socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt). Det kan också vara riktade insatser mot individer, grupper eller institutioner för att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor, livsvillkor och hälsa (Janlert 2000). Hälsofrämjande arbete insatser inom alla områden i samhället där avsaknaden av insatser skulle kunna leda till ohälsa. Fokus ligger inte på riskfaktorer för sjukdom, utan på friskfaktorer och skyddsfaktorer för hälsa (Landstinget i Uppsala län). Hälsofrämjande arbete är den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Sjukdomsförebyggande arbete innebär insatser i syfte att undanröja risker för problem och orsaker till sjukdomar. Det handlar om riktade insatser mot individer eller grupper av personer med ökad risk att drabbas av vissa bestämda sjukdomar och syftar till att förebygga dessa sjukdomar (Janlert 2000). Hälsofrämjande hälso- och sjukvård innebär ett bredare samhälleligt perspektiv på dess roll. Det kräver samverkan med olika samhälleliga insatser då många viktiga arenor ligger utanför hälso- och sjukvårdens områden. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en breddning av synen på vilka kunskaper och arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård ska utveckla förhållningssätt som stärker individens egna resurser och därmed hälsan. Det innebär att inte enbart definiera hälsa i biologiska och medicinska termer, det är lika viktigt att patientens egenupplevda hälsa och välbefinnande uppmärksammas. Målsättningen för hälsofrämjande hälso- och sjukvård är en bättre hälsa och uppfyllelsen av detta mål ska kunna följas i form av kvalitetskontroller. Hälsofrämjande landsting har en helhetssyn på människors hälsa, som även innefattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Landstinget ska stödja en jämlik och jämställd hälsoutveckling i befolkningen.

6

För att stärka hälsoperspektivet i landstingets verksamheter ska ett ökat fokus ligga på hälsa och livskvalitet. Verksamheterna ska stödja en positiv hälsoutveckling hos individer och grupper. Åtgärder bör genomföras så att människor inte blir patienter i onödan. För att åstadkomma en hälsoorientering inom verksamheterna är kompetens inom området avgörande. Personalen behöver kompetens om vad som skapar hälsa, både grundläggande och som vidareutbildning. Landstinget har även ansvar för att främja en positiv hälsoutveckling hos den egna personalen.

7

Ansvarfördelning för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i landstinget Insatser för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan i princip delas in i två huvudgrupper. Dels insatser av strategisk karaktär inriktade på att skapa förutsättningar som främjar individernas/ befolkningens hälsa, dels operativa insatser som riktar sig direkt till individer eller grupper för att förmedla kunskaper och öka medvetenheten om samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Metoderna spänner i och med det över hela skalan från politik och lagstiftning till hälsoinformation till enskilda individer. En grov indelning av ansvarsfördelningen har gjorts utifrån förvaltningsnivå, funktionerna Service, Lednings- och verksamhetsstöd, landstingsledning och politiker. Insatsernas syfte har legat till grund för framtagandet av ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland fördelas utifrån insatser på befolkningsnivå, insatser gentemot individen och insatser till den egna personalen (se bild 3).

Bild 3

8

Operativt ansvar Förvaltningarna har det operativa ansvaret för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genom sin direkta kontakt med befolkningen och individen. Operativt ansvar för insatser till den egna personalen har samtliga förvaltningar, funktionerna Service och Lednings- och verksamhetsstöd. Den operativa verksamheten tillsammans med lednings- och verksamhetsstöd har ett viktigt ansvar i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet genom att ömsesidigt hålla varandra informerade om vilka ”nya” metoder som finns att tillgå för detta område. För att den övergripande nivån ska kunna fatta rätt beslut om vad som ska utföras i organisationen behöver de operativa verksamheterna rapportera om de förändringar och avvikelser de ser när det gäller befolkningen och individernas hälsa. Strategiskt ansvar Lednings- och verksamhetsstöd samt Service har ett strategiskt ansvar för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet gentemot befolkning, individ och personal genom att ge kunskapsstöd till förvaltningarna. Det kan vara att framställa underlag som kan ligga till grund för beslut för tjänstemannaledningen och till politikerna. Den strategiska nivån har också ett ansvar att bevaka och beskriva hälsoförhållanden för den sörmländska befolkningen genom att göra kartläggningar och befolkningsundersökningar. Folkhälsoenheten och samhällsmedicinska enheten har en viktig strategisk roll i det förebyggande arbetet genom att fortlöpande samla in och förmedla kunskaper om hälsoläget. De fungerar även som en viktig länk i det lokala och regionala folkhälsoarbetet. I Ledning och verksamhetsstöds uppdrag ingår också omvärldsbevakning bland annat innebär det att ta hem och analysera ny kunskap. För att den övergripande nivån ska kunna fatta rätt beslut om vad som ska utföras i organisationen behöver den strategiska verksamheten rapportera om de förändringar och avvikelser de ser när det gäller befolkningen och individernas hälsa. Övergripande ansvar Landstingsdirektören tillsammans med koncernledningen och politikerna har det övergripande ansvaret. Politiken ansvarar för att genom tydliga direktiv prioritera vad landstinget ska arbeta med. Tjänstemannaledningen ansvarar för uppdragsskrivning och vem som ska tilldelas uppdraget/uppdragen. Gemensamt ansvarar operativ, strategisk och övergripande verksamhet för dialog och återkoppling. Det handlar om dialog och återkoppling både inom och mellan den operativa, strategiska och övergripande nivån. Förenklat kan sägas att den politiska organisationen ansvarar för vad som ska göras och varför. Landstingsdirektören tillsammans med koncernledningen ansvarar för vem som ska utföra arbetet och lednings- och verksamhetsstöd, service och förvaltningarna ansvarar för hur arbetet ska utföras.

9

Diskussion I förstudien har det tydliggjorts hur ansvarsfördelningen för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ser ut. Definitionerna ger en gemensam referensram som ska genomsyra alla Landstinget Sörmlands verksamheter. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kräver ofta samarbete inom organisationen och med andra huvudmän. Det är därför viktigt att landstinget i sin kontakt med andra aktörer är tydlig med vilka definitioner som landtinget utgår ifrån. För att tydliggöra ansvarsfördelningen i Landstinget Sörmland behöver beslutsfattare ge tydliga uppdrag och mål till professionen. Viktigt är att beslutsfattare ser till att Hälso- och sjukvårdslagen, prioriteringsutredningens betänkanden och Mål för folkhälsan levandegörs och efterlevs. Det finns ytterligare kriterier för att ett bra hälsofrämjande-, sjukdomsförebyggande- och folkhälsoarbete ska kunna bedrivas i landstinget. Det är att ha ett långsiktigt politiskt engagemang och att ha samverkan med andra aktörer. Det är också viktigt att ha en epidemiologisk bevakning för att identifiera och kartlägga hälsoproblem och hälsorisker samt kontinuerligt följa upp och utvärdera genomförda åtgärder. Därutöver behövs mer kunskap om vilka hälsovinster och kostnadsbesparingar de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna/metoderna ger. Om Landstinget Sörmland ska bli ett mer hälsofrämjande landsting måste beprövade metoder tillämpas. Nya metoder måste ges utrymme att utvecklas, utvärderas och spridas.

10

Referenser CDUST. Förebygga eller Bota - Om kostnadseffektiva sjukdomsförebyggande metoder i hälso- och sjukvården. Karlstad 2004. Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur, Stockholm 2000. Landstingsförbundet. Diskussionsunderlag - samtal om en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård hösten 2004, Landstingsförbundet 2004 -09-17. Uppsala Läns Landsting. Plan för landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete 2004-2008. Regeringens proposition 2002/2003:35, Mål för folkhälsan. Stockholm 2002. Socialstyrelsen "Landstingens folkhälsoansvar", Utvärderingsrapport 1994:6. Socialstyrelsen, Stockholm 1994. Socialstyrelsen. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård – en kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Socialstyrelsen, Stockholm 2005. Statens folkhälsoinstitut. På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård", Statens Folkhälsoinstitut 2004:33, Sandviken 2004 Stockholms Läns Landsting. Folkhälsopolicy för, (utdrag från nätet: www.folkhalsoguiden.se/upload/folkh%C3%A4lsoarbete%20och%20h%C3%A4lsodata/Folkhalsa.pdf). Svanström L. En introduktion till Folkhälsovetenskap. Studentlitteratur, Lund 2002. Svenska Nätverket av Hälsofrämjande sjukhus (Nätet: http://www.natverket-hfs.se/ ) Sveriges Kommuner och Landsting, Landstinget i Uppsala län. Hälsa i bokslut. Stockholm 2005 Sveriges Kommuner och Landsting. Att hitta skatten i sitt eget hus. Stockholm 2005. Vision för Landstinget Sörmland WHO. Health 21-the health for all policy for the WHO European region-21: targets for the 21ST century. Regional committee for Europe, Copenhagen 1998.

11