vindkraft i jämtland nr 2 2015

Download Vindkraft i Jämtland Nr 2 2015

Post on 26-Jul-2016

218 views

Category:

Documents

1 download

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

TRANSCRIPT

  • nummer 2 2015

    jmtlands lnvindkraft t idningen

    nNytt torn frndrar branschen sid 6n Skerhets- utbildning i gamla fngelset Sid 8

    I rnskldsvik byggs idag vindkraftstorn p ett helt nytt stt

    n Landets enda GWO-certifierade utbildning sid 4 n Fick jobb direkt efter utbildningen sid 10

  • V indk raften ger fl er jobb och ett tr yggare k limat

    Ledare.

    vindkraft t idningen jmtlands ln nr 2 2015

    Sune Sjstrm, ordfrande Freningen Svenskt Land-skapsskydd, har i insndare i media spridit en massa felaktigheter om vindkraft, anser Charlotte Unger, vd

    fr Svensk Vindenergi. Hr klarlgger hon fakta.

    Sjstrm pstr att vindkraft r smre r fossilkraft nr det gller koldioxid.

    Sanningen r omvnd. Kolkraftverk ger under sin livscykel upphov till 100 gnger strre koldioxidutslpp per energimngd n vindkraftverk. Driften av vindkraftverk ger inga koldioxidutslpp. Sjstrm pstr att vindkraften sedan lnge dmts ut av vetenskapen.Det r helt fel. Av all kapacitet fr elpro-duktion som byggdes i Europa frra ret var 44 procent vindkraft.

    Sjstrm pstr ocks att det varken blir jobb eller pengar i berrda bygder.

    Enligt WSP arbetar i Sverige i dag drygt 4 000 personer med vindkraft och siffran kar. Bland de strsta arbetsgivarna r ABB och SKF som arbetar med bland annat tillverkning av lager, vxelldor, generatorer och transformatorer.

    Mest jobb r vid uppfrandet av vind-kraftverken d det behvs arbetskraft fr transporter och att bygga av vgar, elnt, transformatorstation, servicebyggnader, fundament, torn och resning av vind-kraftverken.

    Nr parken r frdigbyggd behvs personal fr drift och underhll. De som arbetar med vindkraftsparken behver lokal service av olika slag. Det kan handla om mat och logi eller annan ser-vice. Av logistiska och ekonomiska skl frsker man i s lngt det gr att anlita lokal arbetskraft.

    Det blir jobb och pengar till berrda bygder, men d mste vindkraftverken byggas.

    Fr att f tillstnd att bygga vindkraft-verk krvs en grundlig miljprvning. I samband med denna prvning regleras hur platsen ska terstllas efter det att vindkraftverken tjnat ut. Vindkraftsf-retagen fonderar pengar fr att terstlla platsen och naturen.

    I r har vi ett vtr med mycket vattenkraft. Detta gr att elmarknaden versvmmas av vattenkraft vilket lett till lga elpriser. De lga elpriserna fr-smrar lnsamheten i elproduktion och leder till att utbyggnaden av vindkraft frsenas. Fr att alla vindkraftverk verk-ligen ska gra nytta behver Sveriges utlandsfrbindelser frstrkas. Den el vi inte behver i Sverige kan exporteras och erstta el som annars hade producerats med fossila brnslen.

    I EU orsakar elproduktionen kol-dioxidutslpp p en miljard ton. Detta orsakar ett mer extremt klimat. Vi kan hjlpa till med att f bort en del av dessa utslpp genom att leverera frnybar el frn Sverige.

    Debatt.

    Klimatfrndringarna r ett av de strsta milj-problem som vi globalt str infr. kande medeltemperatur, mer oregelbunden neder-

    brd, strre variationer i flden och vat-tenstnd, hjd trdgrns i fjllomrden och s vidare. I Strmsunds kommun har de under mnga r producerats en-ergi som inte pverkar vxthuseffekten. Den utbyggda vattenkraften r stor inom kommunen och det senaste decenniet har kommunen varit fregngare i Sverige fr att srja fr en storskalig vindkraftsproduktion.

    Frra ret var 47 Strmsundsfretag akti-va i vindkraftsbranschen. Det gav heltids-sysselsttning t 125 kommuninvnare. I skatteintkter ger det runt 15 miljoner kronor till kommun- och regionkassan. Drutver kad omsttning tack vare; matinkp p lokala affrer, bensin och diesel, inkp av frbrukningsmaterial, middagar och konferenser i regionen, shopping allmnt, taxi och lokal biluthyr-

    ning. Ja, listan kan gras hur lng som helst.

    Enormt bra, tycker jag. Tittar man p lnet s handlar det om ca 200 fretag som sysselsatt 450 personer p motsva-rande heltid. I kommunala och regionala skatter blir det 55 miljoner

    Och detta bara under ett r. ven efter byggtiden kommer ett antal personer ha mjlighet till lokala jobb under mycket lng tid framver.

    Men det r inte bara i de kommuner dr det byggs vindkraftparker som inves-teringarna gr nytta. Trots att det inte byggts ngon storskalig vindkraft i ster-sunds kommun s har 60 stersundsf-retag har gjort jobb i vindkraftsbranschen och sysselsatt 130 personer vilket gett i runda slngar 16 mkr till kommun- och regionkassan i form av inkomstskatter.

    I Strmsund vindsurfar vi vidare p framtidsvgen. Bland annat genom det utbildningscenter som nu etableras i Ulriksfors. Det kan du lsa mer om p annan plats i tidningen. Sedan tidigare

    finns hr Vindkraftteknikerutbildningen, Energimyndighetens nod fr arbets-kraftsfrsrjning, drift och underhll, anlggningen fr hghjdstrningen i Gxsj, Campus Strmsund med vindkraftsutbildningar p distans och Vindkraftscentrum.se, dr jag nu r ordfrande.

    Med pgende och planerad vindkrafts-utbyggnad i regionen som grund och tillsammans med Vindkraftcentrums ntverk och branschkunskaper, r min vision att vi om ngra r har ftt till en arena dr fretag fr handgriplig hjlp att utveckla sina produkter med anknytning till vindkraft. Att dessa mindre och halv-stora fretag r forskningsanknutna, dels genom frgestllningar till akademin, dels genom att fretagen anvnder forsk-ningen fr nya varor och tjnster. Precis p samma stt som bilindustrin har sina testcenter i norra Norrland skall en Test-park st klar, dr turbinleverantrer kan testa sina prylar i kallt och isigt klimat. Hr ska verk kunna certifieras och forskare testa sina teorier i praktiken. Jag

    ser fram emot att vara en del i att staka ut framtidens vision, att fortstta resan framt mot nya ml och detta tillsam-mans med Er alla. Vision? Visst, men allt de hr r redan p gng! I mngt och mycket handlar de bara om att bestmma sig. En sak r dock helt klar, efterfrgan p frnyelsebar energi kommer att ka och kraven p kompetens och utveckling skapar goda mjligheter till tillvxt fr nringsliv och samhlle. De r vl ngot vi alla kan skriva under p.

    Region Jmtland-Hrjedalen har nu chansen att kliva fram och ta en ttplats i vindkraftssverige!

    Vindkraften r en motor i regionens ekonomi

    Tidningen du hller i din hand ges ut avPobeda Publication AB i samarbete med Vindkraftcentrum.se.Tidningen gr ut till alla hushll i Jmtlands ln.Syftet med tidningen r att visa vad som finns och vad som r p gng i vindkraftbranschen i mellannorrland.

    Ansvarig utgivare: Ralph RentzschRedaktr Jan Engstrm.Layout och produktion: Robert Bolinder Frsljning annonser: Pobeda, tel tel 070-5747290 Kontakt: ralph@pobeda.se, www.pobeda.se

    vindkraft t idningenJMTLANDS LN

    GRAN BERGSTRMORDFRANDE

    VINDKRAFTCENTRUM

    CHARLOTTE UNGER VD, SVENSK VINDENERGI

    2

  • BRANSCHFORUM VINDKRAFT 23 OKTOBER 2015INBJUDAN TILL FRETAG I REGIONEN! NULGE! FRAMTID! MJLIGHETER!

    UR PROGRAMMET:

    BRANSCHFORUM FR VINDKRAFT arrangeras inom projektet Kompetensplattform

    Jmtland/Hrjedalen tillsammans med Vindkraftcentrum.se.

    ARRANGR

    INBJUDNA: Fretag som r i eller r intresserad av att ta sig in i vindkraftbranschen.

    VLKOMMEN TILL ETT BRANSCHFORUM dr vi bjuder p lunch,

    LUNCHBUFF

    TID & PLATSPLATS: OSD, stersund DATUM: Fredag 23 oktoberTID: 11.00-13.00

    ANMLAN: Senast fredag 16 april p

    http://goo.gl/forms/IURmA74K99

    FRGOR?

    mona.sehlin@vindkraftcentrum.se

    information, diskussion och mjligheter till samarbete i branschen.Begrnsat antal platser! KOSTNAD: Branschforumet r gratis, men om man

    anmler sig och inte kommer, s sker en debitering p 150 kr

    UTBYGGNADEN AV VINDKRAFTEN innebr stora investeringaroch fr regionen betyder det mjligheter till jobb och fretagande. Kompetensplattformen Jmtland Hrjedalen och Vindkraftcentrum.se synliggr dessa mjligheter och mklar kontakter fr att skerstlla de framtida regionala jobben och kompetensfrsrjningen.

    SVERIGE SOM FRSTA FOSSILFRIA VLFRDSNATIONEN R 2030 - S KAN VINDKRAFTEN BIDRACHARLOTTE UNGER, vd Svensk Vindenergi. Sverige har mycket goda frutsttningar fr vindkraft. Miljfrdelarna, svl nationellt som globalt, r uppenbara. Nr vindkraften byggs i goda vindlgen minskar dess miljpverkan ur ett livscykelperspektiv, den blir ekonomiskt konkurrenskraftig och kostnadernakan hllas nere fr konsumenterna. ven om vindkraftsutbyggnaden har varit snabb de senaste ren, str vindkraften idag infr en rad utmaningar nr det gller elcertifikatsystemet, elnten och tillstndsprocesserna som kan hindra den fortsatta expansionen.Hur gr vi vidare fr att bidra till en frsta fossilfri vlfrdsnation 2030?

    BUDSKAPEN SOM VNDER VINDEN - TRAMPOLIN PRTrampolin PR berttar hur det lokala medielandskapet avgr om det blir vindkraft i kommunen.

    SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION

    INLEDNING VINDKRAFTCENTRUM.SESeminariedeltagarna erhller en sammanstllning ver de ca 150 vindkraftsprojekt som r under planering i regionen.

  • vindkraft t idningen4 jmtlands ln nr 2 2015

    Hjalmar Strmerskolan har haft en 2-rig utbildning fr vind-krafttekniker sedan 2007, men frn 2010 har den beteckningen yrkeshgskoleutbildning och ge-nomfrs i samarbete med KTH och Uppsala universitet. 2013 blev den ocks certifierad enligt GWO (Global Wind Organisa-tion).

    Vi var frst med att starta utbildningen och r den enda som har funnits kontinuerligt, berttar Marcus Carlstrm, ko-ordinator och GWO-instruktr.

    Utbildningsanordnaren gr en anskan fr tv rskullar i taget, och det r Myndigheten fr yrkeshgskolan (Myh) som avgr om statsbidrag ska tillde-las. Den hr gngen fick Hjal-

    mar Strmerskolan avslag och drfr startar ingen utbildning fr vindkrafttekniker i hst.

    Myndigheten ser efter var utbildningsbehovet r strst och vi har gott hopp om att f igenom anskan nsta r. Vi har aldrig ftt avslag frut, sger Karin Liinasaari.