1

2019-09-06

VA-UTREDNINGNorra Svalöv 16:6

2

VA-UTREDNINGNorra Svalöv 16:6

KUND

Svalövs Kommun

KONSULT

WSP SamhällsbyggnadBox 13033402 51 GöteborgBesök: Ullevigatan 19Tel: +46 10 7225000WSP Sverige ABOrg nr: 556057-4880Styrelsens säte: Stockholmhttp://www.wspgroup.se

KONTAKTPERSONER

David Sundqvist, Svalövs kommun david.sundqvist@svalöv.se

Per Norberg, WSP per.norberg@wsp.com

Gunnar Jungqvist, WSP gunnar.jungqvist@wsp.com

Boel Lindqvist, NSVA Boel.Lindqvist@nsva.se

Norra Svalöv 16:6

UPPDRAGSNAMNNorra Svalöv 16:6

UPPDRAGSNUMMER10285176

FÖRFATTAREPer Norberg

DATUM2019-09-06

ÄNDRINGSDATUM

GRANSKAD AV

GODKÄND AV

mailto:david.sundqvist@svalöv.semailto:per.norberg@wsp.commailto:gunnar.jungqvist@wsp.commailto:Boel.Lindqvist@nsva.se

3

INNEHÅLL

1 SAMMANFATTNING 5

2 BAKGRUND 62.1 RAPPORTENS INNEHÅLL 6

2.2 SYFTE 6

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 63.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING 6

3.2 TOPOGRAFI 7

3.3 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 8

3.4 BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM / DAGVATTENHANTERING 93.4.1 Avrinningsområde 93.4.2 Recipient, recipientstatus/klassning 9

3.4.3 Verksamhetsområde 10

3.4.4 Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar 10

3.4.5 Instängda områden, risk för översvämning 11

3.5 ÖVRIGA LEDNINGAR OCH ANLÄGGNINGAR 12

3.6 MARKÄGAREFÖRHÅLLANDEN/DIKNINGSFÖRETAG 12

3.7 FÖRORENAD MARK 13

3.8 ÖVRIGA GENOMFÖRDA UTREDNINGAR 13

4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 144.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR 14

4.2 VATTEN OCH SPILLVATTEN 144.2.1 Spillvatten 14

4.2.2 Dricksvatten 15

5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANTERING AV DAGVATTEN 155.1 DAGVATTENPOLICY/STRATEGI FRÅN KOMMUNEN 15

6 BERÄKNINGAR DAGVATTEN 166.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 16

6.2 DAGVATTENFLÖDEN FÖRE EXPLOATERING 17

6.3 DAGVATTENFLÖDE EFTER EXPLOATERING 17

6.4 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL 18

7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING 187.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 19

7.2 DAGVATTENHANTERING FÖR KVARTERSMARK 19

7.3 DAGVATTENHANTERING FÖR ALLMÄN PLATSMARK 20

7.4 FÖRDRÖJNINGSDAMM 20

7.5 FÖRESLAGET DIKE 20

7.6 DAGVATTENHANTERING VID SKYFALL 20

8 REKOMMENDATIONER 218.1 REKOMMENDATIONER INFÖR PLANBESTÄMMELSER 21

4

8.2 BEHOV AV VIDARE UTREDNING 21

9 REFERENSER 22

10 BILAGOR 22

5

1 SAMMANFATTNING

WSP Sverige AB har på uppdrag av Svalövs kommun utfört en VA-utredning för fastigheten NorraSvalöv 16:6. Utredning avseende spillvatten är översiktligt gjord. Förhållanden avseende dricksvattenär utredda av NSVA, och har arbetats in i denna utredning.

Planområdet är knappt 5,5 hektar och ligger i norra delen av Svalöv tätort. Den aktuella fastigheten äridag oexploaterad och består uteslutande av åkermark. Fastigheten ägs av Svalövs kommun ochgränsar till befintlig bebyggelse i söder. Marken lutar svagt från norr och söder till ett lågstråk som går iväst-östlig riktning genom området. Lägsta punkt ligger i öster nära Bleckblåsarevägen. Markensinfiltrationsförmåga bedöms vara begränsad. En damm strax öster om planområdet byggdes 2008.Dammen dimensionerades för att kunna hantera dagvattenflöden även från den nu aktuellaexploateringen. Recipient för dagvattnet är Svalövbäcken som mynnar i Braån ca 5 km söder omSvalöv. Den ekologiska statusen i Svalövbäcken och Braån klassas som otillfredsställande.Svalövbäcken är påverkad av kväve och fosfor, framför allt till följd av reningsverket i södra Svalöv.

Befintligt ledningsnät för VA finns i huvudsak söder och öster om planområdet. I planområdet finnsäven ett markavvattningsföretag Svalövsgårdens dikningsföretag (1945). Dikningsföretaget har fleradagvattenledningar som går genom området. Ledningarnas lägen kommer att behöva läggas om.Förmodligen har en av dessa ledningar tagits ur bruk i samband med att området söder omplanområdet exploaterades. Rådigheten över dikningsföretagets dagvattenanläggning behöver oavsettklargöras i det fortsatta arbetet med planen.

Enligt exploateringsförslag ska marken bebyggas med villor och radhus/parhus samt lokalgator. Öppnadiken och en obebyggd yta föreslås i planområdets lågzon. Exploateringen innebär att nya VA-ledningar behöver anläggas. Dagvattenflödena väntas öka efter exploatering p g a större andelhårdgjorda ytor samt ett framtida förväntat varmare klimat med intensivare regn.

Vatten- och spillvattenledningar föreslås följa föreslagna lokalgator. Spillvatten bedöms kunna avledasmed självfall till två punkter vid Bleckblåsaregatan. Anslutning till befintliga vattenledningar föreslås avNSVA anslutas till Trumpetgatan och Bleckblåsaregatan.

Framtida fastigheters dränering föreslås ansluta med dagvattenledningar i gata. Dagvattenledningar igata ansluter till befintligt ledningsnät vid Bleckblåsaregatan. Det är önskvärt att leda övrigt ytligtavrinnande dagvatten till föreslaget dike i lågzonen för att skapa tröghet och rening idagvattensystemet. De tomter som ligger närmast diket föreslås leda takvatten via vattenutkastare ochränndal direkt till dike. Fastigheternas dränering rekommenderas emellertid att gå till ledning i gata föratt undvika eventuellt bakåtströmmande vatten om dikena går fulla.

Eftersom befintlig damm har kapacitet att även hantera flöden från aktuellt planområde efterexploatering är en ytterligare damm inom planområdet inte nödvändig. Ytan kan istället användas sommultifunktionell yta (park, lekplats etc.). Om ytan tas i anspråk för ytterligare bebyggelse börhöjdsättningen studeras noga eftersom platsen är områdets lägsta punkt; idag ett mindre instängtområde.

De föroreningsmängder i dagvattnet som ett småhusområde genererar är generellt låga. Trots detta ärdet viktigt att dagvattnet kan renas via översilningsytor, diken och befintlig damm. Dammen börstuderas och rensas upp för att säkerställa dess funktion.

Huvudprincip för höjdsättning är att inga instängda områden skapas, att marken lutar ut från byggnaderoch att gator anläggs lägre än bebyggelse. Om dessa principer följs är bedömningen att planområdetklarar att hantera ett 100-årsregn utan att framtida bebyggelse tar skada. Nederbörd vid 10-årsregnkan hanteras i ledningsnät och öppna diken samt leds vidare till befintlig damm.

Sammanfattningsvis medger föreslagen exploatering och föreslagna grönstråk/diken att en hållbardagvattenhantering möjliggörs.

6

2 BAKGRUND

WSP Sverige AB har på uppdrag av Svalövs kommun fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredningför planområdet, fastigheten Norra Svalöv 16:6 (Norra Kyrkvången). Enligt planförslag skamarkanvändningen förändras då nya bostäder och lokalvägar föreslås tillkomma.

2.1 RAPPORTENS INNEHÅLLI denna rapport utreds befintlig och framtida situation avseende dagvattenförhållanden baserat påaktuellt planförslag från Svalövs kommun. Förslag till dagvattenhantering föreslås.

Utredningen innehåller även en översiktlig analys och förslag på ledningsdragning gällande framtidaspillvattenhantering för planområdet samt förslag till anslutningspunkter för dricksvatten. Vissauppgifter angående dricksvatten och spillvatten har erhållits från NSVA.

2.2 SYFTESyftet med utredningen är att jämföra befintlig situation med framtida och ta fram hållbara förslag påprinciplösningar för dag- och spillvattenhantering för planområdet. Utredningen tar hänsyn till riktlinjerfrån kommunen, aktuell dagvattenpolicy (NSVA:s riktlinjer/krav) samt riktlinjer från Svenskt Vatten.

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN

3.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNINGPlanområdet är knappt 5,5 hektar till storleken och ligger i Svalövs kommun, norr om befintligbebyggelse, ca 1 km norr om centrala Svalöv. Planområdet är inte tidigare detaljplanelagt.Angränsande område söder om aktuellt planområde gäller detaljplan 1214-P07/115.

7

Figur 1. Planområdets läge. Bildkälla: Lantmäteriets karttjänst samt www.hitta.se.

Marken utgörs idag av åkermark (se omslagsbild). Inga diken påträffades inom planområdet vidplatsbesök. Området avgränsas i väster av en mindre grusväg, i norr av väg 1217 samt Kyrkansfastighet. I öster gränsar planområdet till Bleckblåsaregatan och i söder till fastigheter utmedTrumpetgatan. I planområdets sydvästra del finns ett 0,54 hektar stort fornlämningsområde somkommer att lämnas orört.

3.2 TOPOGRAFIMarken lutar med svag lutning från nordväst och sydväst till ett lågstråk i områdets centrala del, se fig2. I lågstråket lutar marken österut. Lägsta punkt är ett område nere vid Bleckblåsaregatan och högstapunkt är i norr vid väg 1217. Höjdskillnaderna mellan högsta och lägsta punkt är ca 5 meter, se fig 2.

8

Figur 2. Markanvändning samt lutning med lågstråk centralt genom området. Ungefärlig planområdesgräns i rött.Observera att det är 0,2 m mellan höjdkurvor.

3.3 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDENEnligt jordartskartan består marken av morängrovlera inom planområdet, se fig 3. Marken bedömsdärmed ha låg infiltrationsförmåga. En översiktlig geoteknisk undersökning för intilliggande områdesöder om det aktuella utfördes 2007. De jordlager som undersöktes bestod av sandig och siltiglermorän ner till mellan 2,7–3,6 m. I moränen påträffades vissa skikt med sand som bedömdes kunnavara vattenförande.

I februari 2007 konstaterades grundvattennivåer på mellan 1,2 och 1,7 meters djup söder omplanområdet och grundvattenytan ser ut att följa markytans lutning. Observationstiden var emellertidkort vid tillfället, och grundvattennivåerna varierar med årstid och nederbördsväxlingar.

I SGU:s kartdatabas framgår att fastigheten undersökts ner till ett totaldjup på 36 meter år 1963, mendär saknas det saknas uppgifter om grundvattennivåer.

9

Figur 3. Jordartskarta. Ungefärlig plangräns i gult. Inom planområdet: morängrovlera, vid vattendraget: svämsediment. KällaVattenatlas.se.

3.4 BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM / DAGVATTENHANTERING

3.4.1 AvrinningsområdeAvrinningsområdet följer planområdesgränsen så när som på planområdets norra gräns motTrafikverkets väg 1217. Det saknas dike mellan väg 1217 och planområdet och väg 1217 är bomberad.Det innebär att delar av vägdagvattnet från denna väg rinner in i planområdet. Ett dike för avvattning avTrafikverkets väg bör anläggas.

Eventuellt sker även en marginell avrinning från vissa grönytor på tomterna vid Trumpetgatan i söder inmot planområdet.

3.4.2 Recipient, recipientstatus/klassningSvalövssjön som ligger ca 250 m öster om planområdet är en konstgjord sjö som anlades år 2000.Utflödet från sjön är reglerat och utgörs av Svalövbäcken. Befintlig damm öster om planområdet ochBleckblåsaregatan ansluter till Svalövbäcken ett hundratal meter nedströms Svalövssjön. Bäckenrinner söderut genom samhället och går samman med Braån vid Teckomatorp ca 5,5 km söder omSvalöv. Dessa vattenförekomster ingår i Saxåns huvudavrinningsområde. Braån rinner sedan i västligriktning med utlopp i Öresund vid Lundåkrabukten.

Svalövbäcken är upptagen som vattenförekomst i VISS, men vattendragets status är inte klassat.Braåns ekologiska status är i VISS klassad som Otillfredsställande. Vattenkemiska resultat visar påkraftig näringspåverkan. Klassning avseende den kemiska statusen är Uppnår ej god. Detta beror påde överallt överskridande ämnena kvicksilver och PBDE som överskrider gränsvärdet i alla svenskaytvatten och som bl a beror på diffus spridning av dessa ämnen via luften. Bortsett från överalltöverskridande ämnen är Braån ej klassad avseende kemisk status.

Dagvatten från det aktuella planområdet avrinner via dammen öster om Bleckblåsaregatan, motSvalövbäcken. Den ekologiska statusen i bäcken bedöms som otillfredställande (NSVA). Svalövbäcken

10

är påverkad av kväve och fosfor efter reningsverket i södra Svalöv (källa: NSVA dagvattenplan Svalöv,2018). Statusen har enligt NSVA förbättrats något de senaste åren.

Figur 4. Svalövbäcken i april 2019.

Enligt miljökvalitetsnormerna för Braån ska god ekologisk status uppnås senast år 2027. Genom attminska andelen näringsämnen som från planområdet tillförs till Svalövbäcken kan planområdet bidratill en förbättring av den ekologiska statusen. Den enskilda planens påverkan på recipientstatusen äremellertid liten.

3.4.3 VerksamhetsområdePlanområdet ingår i kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten, spillvatten och dagvatten.

3.4.4 Befintliga ledningar och dagvattenanläggningarBefintligt ledningsnät för VA finns i Trumpetgatan, söder om planområdet, samt i Bleckblåsaregatanöster om planområdet. Norr och väster om planområdet finns även en ledningsrätt och envattenledning i plast med dimensionen 280 mm.

Vid västra delen av Trumpetgatan är dagvattenledningen en plastledning med dimensionen 200 mm.Nedströms byter ledningen dimension och material till en betongledning med dimension 500 mm. VidBleckblåsaregatan är dagvattenledningen i betong med dimensionen 400 mm.

Ca 100 meter norr om Trumpetgatan finns den befintliga dagvattendammen belägen mellanBleckblåsaregatan och Luggudevägen. Dammen blev anlagd för ca 10 år sedan. Utgående flöde fråndammen regleras med flödesregulator till max 50 l/s i normalfallet. Dammen är även utrustad medbräddningsfunktion i en brunn och en utloppsledning i betong med dimension 500 mm. När vattennivånstiger i brunnen och bräddning inträffar finns det en avledningskapacitet på ca 400 l/s. Dammens volymuppskattas till knappt 1700 m3. Dammen är med detta dimensionerad för ökade flöden från denframtida bebyggelsen i aktuellt planområde. När bräddningsfunktionen i dammen inträffar finnsytterligare ca 1000m3 volym innan dagvattnet når gatunivån. I tidigare beräkningar ochprojekteringsunderlag fastställs därmed att dammen klarar att hantera ett 100-årsregn.

11

Figur 5. Befintlig damm öster om Bleckblåsargatan.

Dammen hanterar idag dagvatten från Bleckblåsaregatan, och detaljplanelagt område söder omaktuellt planområde. Dammen tar även emot dagvatten från dikningsföretaget Svalövsgårdens df.Dikningsföretaget beskrivs i kapitel. 3.6.

Dikningsföretaget har två dagvattenledningar i betong som korsar planområdet. Dimensionerna är 300mm och 160 mm, se bilaga 1. Vid platsbesök påträffades inga brunnar till dessa ledningar inomplanområdet; dessa kan vara dolda. Dikningsföretagets ledningar kommer delvis att behöva hanterasvid exploatering.

Det finns ingen erhållen information som tyder på eventuell kapacitetsbrist i nuvarande VA-ledningsnät.

3.4.5 Instängda områden, risk för översvämningEtt mindre instängt område inom planområdet bedöms finnas i östra delen, närmastBleckblåsaregatan, där gatan ligger något högre än befintlig mark inne i planområdet och förhindraravrinning, men i analysverktyget Scalgo som baseras på höjddata från Lantmäteriet, framträder ingainstängda områden. Verktyget Scalgo tar endast hänsyn till ytvattenavrinning. Detta innebär att om intebefintlig damm hade funnits så hade dagvattnet runnit ytledes norrut nedströms Bleckblåsaregatan, sefig 6.

I nuvarande exploateringsskiss föreslås ytterligare en ny mindre damm i det instängda området, se fig9. Eftersom den befintliga dammen öster om Bleckblåsaregatan har kapacitet att fördröja dagvattenfrån även det aktuella planområdet är en ny damm inte nödvändig.

12

Figur 6. Ytvattenavrinning. Mindre instängt område inringat i blått. Ungefärlig planområdesgräns i rött.Befintlig damm i gult. Källa: Scalgo.com

3.5 ÖVRIGA LEDNINGAR OCH ANLÄGGNINGARBefintliga el-, opto- och teleledningar följer Bleckblåsaregatan samt Trumpetgatan. Teleledningar finnsäven längs västra planområdesgränsen samt tele- opto och elledningar som följer väg 1217 norr omplanområdet. I planområdets nordöstra hörn finns ett elskåp (Skanova). Opto och teleledningar följeräven gränsen mot kyrkans fastighet i nordost, se bilaga 1.

3.6 MARKÄGAREFÖRHÅLLANDEN/DIKNINGSFÖRETAGMarkägare inom planområdet är Svalövs kommun.

Genom planområdet går flera dagvattenledningar som tillhör Svalövgårdens dikningsföretag (1945) sebilaga 1. Åkerdränering är ansluten till uppsamlingsledningar. Uppsamlingsledningarna är i betong meddimension 300 mm, 160 mm samt en ledning med okänd dimension. 300-ledningen ligger på ca 2meters djup och går i väst-östlig samt nord-sydlig riktning igenom planområdet, se bilaga 1. Den väst-östliga ledningen ligger i planområdets lågzon. Som markägare och enligt uppgift är Svalövs kommundelägare i dikningsföretaget. Den ledning med dimension 160 mm som kommer från Trumpetgatan kaneventuellt vara tagen ur drift. Sannolikt har ledningen anslutits till ny dagvattenledning i Trumpetgatannär det södra området exploaterades. Vid platsbesök påträffades anslutningen från båda dessaledningar i en brunn vid Bleckblåsaregatan. I den större ledningen noterades ett mindre flöde. Frånbrunnen avleds dagvattnet till befintlig damm öster om Bleckblåsaregatan. Den nord-sydliga ledningenhar delvis framschaktats och en dold brunn är påträffad och inmätt. Enligt uppgift har den brunn somnordsydlig ledning ansluter till (mitt i planområdet) kollapsat. Åkerdräneringsledningars lägen angesinte i bilaga 1; dessa brukar ligga ca 1 meter under marknivån. Delar av detta ledningsnät kommer attbehöva läggas om.

13

Figur 7. Befintlig brunn väster om planområdet där dikningsföretagets huvudledning ansluter till planområdet västerifrån.

Figur 8. Brunn vid Bleckblåsaregatan där dikningsföretagets huvudledning ansluter från planområdet. I bakgrundenplanområdets östra del, lågpunkten och kyrkans fastighet.

3.7 FÖRORENAD MARKEnligt länsstyrelsens Webb-GIS finns inga platser med potentiell risk för markföroreningar.

3.8 ÖVRIGA GENOMFÖRDA UTREDNINGARDenna utredning har inte haft möjlighet att ta del av någon tidigare VA-utredning avseende närliggandeområden. En översiktlig geoteknisk utredning utfördes för angränsande område i söder år 2007. Idokumentet Dagvattenplan för Svalövs kommun finns hänvisningar till Länsstyrelsensskyfallskarteringar. Aktuellt planområde är inte utpekat avseende översvämningsrisker. I dokumentetfinns även en översiktlig föroreningskartering för hela kommunen. Karteringen visar att den teoretiska

14

föroreningsbelastningen är låg i denna del av Svalöv. Det beräknas att belastningen av kväve tillSvalövbäcken är ca 1000 kg/år och fosforbelastningen är ca 130 kg/år.

4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN

4.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAREnligt exploateringsförslag ska marken bebyggas med villor och radhus/parhus, se fig. 9.

Figur 9. Föreslagen exploatering. Bildkälla: Svalövs kommun.

Utöver bebyggelsen föreslås ett antal lokalgator samt ett grönt stråk med gc-bana och öppet dike iområdets lågzon. I den västra delen kommer ett ca 0,55 ha stort område att lämnas orört. En dammföreslås vid områdets lägsta punkt. Eventuellt kan infarten till området från väg 1217 i norr komma attflyttas till det nordvästra hörnet av planområdet enligt Svalövs kommun.

4.2 DRICKSVATTEN OCH SPILLVATTEN

4.2.1 SpillvattenEn övergripande kontroll av möjligheterna att ansluta nytt område till befintligt spillvattennät har utförts.Nedströms spillvattennät och avloppsreningsverk har ej kapacitetsberäknats men förutsätts hatillräcklig kapacitet för ökade spillvattenflöden till följd av den ökade exploateringen i planområdet.

Antal hushåll som planeras i planområdet är 50–55. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån bor deti genomsnitt 2,7 personer per småhus och 1,9 personer i lägenhet i Sverige. För att ha marginalberäknas spillvattenförbrukningen på 55 hushåll med 2,7 personer per hushåll. Antalet brukare blir då148 personer (2,7*55). När antalet anslutna personer är i intervallet 100–1000 personer och annanförbrukning saknas baseras det dimensionerande spillvattenflödet med hjälp av diagram figur 4.1 i

15

Svenskt Vattens publikation P110. I diagrammet kan utläsas att framtida beräknat dimensionerandespillvattenflöde uppgår till 6 l/s.

För att minska risker för stopp i ledningsnätet rekommenderar Svenskt Vatten en minimidimension på200 mm för spillvattenledningar vilket bedöms vara tillräckligt för detta exploateringsområde.

Föreslaget ledningsnät för spillvatten kan ledas med självfall till två anslutningspunkter iBleckblåsaregatan, se bilaga 2.

4.2.2 DricksvattenDenna utredning har erhållit förslag på anslutningspunkter till kommunalt vattenledningsnät från NSVA.Anslutningspunkternas placering är söder om planområdet, vid Trumpetgatan, samt öster omplanområdet vid Bleckblåsaregatan, se bilaga 2.

Rörmaterial är PE och dimensionen beräknas bli V63 PE. NSVA har i dagsläget inte tagit höjd förnågon ny brandpost.

WSP har i detta skede inte gjort egna beräkningar avseende erforderligt tryck, förbrukning och flöde fördricksvatten. Föreslaget ledningsnät för dricksvatten är placerat parallellt med föreslaget ledningsnätför spillvatten.

5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANTERING AVDAGVATTEN

Befintlig damm öster om planområdet är, som tidigare nämnts, dimensionerad för att hantera dagvattenfrån området söder om planområdet samt även aktuellt planområde efter exploatering. Om dagvattenfrån planområdet ansluts till denna damm kommer erforderlig fördröjning att ske och recipienten väntasinte drabbas av ökat dagvattenflöde. I förslag till exploatering har även ett grönt stråk och ettdagvattendike föreslagits längs områdets lågzon vilket innebär att förutsättningarna att säkert hanteraökade dagvattenflöden bedöms vara goda.

5.1 DAGVATTENPOLICY/STRATEGI FRÅN KOMMUNENSvalöv kommun och NSVA har en dagvattenpolicy som antogs av kommunfullmäktige 2013. Därutöverhar denna utredning tagit del av dokumentet Dagvattenplan för Svalövs kommun Bilaga 1 –Nulägesbeskrivning (2018) framtagen av NSVA. Dessa dokument har beaktats vid framtagandet avdagvattenutredningen. Dagvattenpolicyn, och vad som bedöms vara tillämpligt i denna utredning,sammanfattas i följande punkter:

· I detaljplanen bestäms hur mycket av fördröjningen som ska ske på tomtmark och hur mycketsom ska fördröjas utanför tomtmark.

· Mark och hus ska höjdsättas så att dagvatten avleds utan att skada bebyggelse vid kraftigaregn.

· Nya dagvattensystem bör på ett naturligt sätt integreras i parker, gator ochrekreationsområden så att de utnyttjas som en positiv resurs i stadsmiljön.

· Andel hårdgjord yta ska begränsas så långt det är möjligt.· Trög avledning rekommenderas eftersom flöden utjämnas och föroreningar avskiljs på väg till

recipienten.· Dagvatten från gator, vägar och parkeringsplatser ska fördröjas och vid behov renas, i första

hand nära källan. Anpassning ska göras efter aktuell föroreningsgrad samt recipientenskänslighet.

· Gator ska höjdsättas så att avvattningen fungerar även vid överbelastade system. Det innebäratt gatornas nivå anläggs markant lägre än fastigheternas samt att systemet av gator lutar så

16

att det kan ske en avrinning. Vid eventuella lågpunkter på gatan måste utformningen göras såatt vatten hindras från att skada fastigheter.

I dokumentet Dagvattenplan för Svalövs kommun Bilaga 1 framgår det beträffande rening att, om denframtida markanvändningen består av småhusområde med färre än 50 pers/ha finns inget reningskrav,men lösningar för fördröjning som medför rening ska tillämpas. I det aktuella området planeras ca 50–55 hushåll vilket innebär att planområdet bedöms ingå i kategorin småhusområde med färre än 50pers/ha.

6 BERÄKNINGAR DAGVATTEN

6.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGARBeräkningar av dimensionerande dagvattenflöden är utförda efter riktlinjer i Svenskt Vattenspublikationer P104 ”Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppsystem”, samt P110”Avledning av dag-, drän-, och spillvatten”.

Beträffande återkomsttider anges i P110 att minimikravet för VA-huvudmannen är att nyadagvattensystem ska dimensioneras utifrån ett 10-årsregn för trycklinje i marknivå i områden med glesbostadsbebyggelse, och 20-årsregn i områden med tät bostadsbebyggelse. Dagvattenflödet, bådebefintligt och framtida, har därför beräknats utifrån regn med 10 års återkomsttid i detta område eftersomområdet är glesbebyggt. En klimatfaktor som motsvarar en framtida ökning av regnintensiteten med 25procent har beaktats i beräkning efter exploatering, enligt riktlinjer i P110.

Dimensionerande dagvattenflöden har beräknats med rationella metoden enligt följande:

Q = A × i × φ

där Q är det beräknade flödet (l/s), A är arean (ha), i är regnintensiteten (l/s, ha) och φ äravrinningskoefficienten. För de olika typer av ytor som påverkar markavrinningen i detta område användsföljande avrinningskoefficienter:

· Tomtyta mindre än 1000 m2 0,35· Tomtyta större än 1000 m2 0,25· Hårdgjorda ytor (asfalt etc.) 0,8· Befintlig åkermark, naturmark 0,1· Grusväg 0,3· Framtida gräsytor 0,1

Avrinningen från ängs- och naturmark är svårberäknad och beror bl. a på genomsläpplighet, markenslutning, växtlighet mm. Infiltrationsförmågan varierar således, beroende på jordart och mättnadsgrad.Mättnadsgraden kan variera; efter långvariga regnhändelser kan marken vara helt mättad och då rinnerallt regnvatten ytledes vidare mot lågpunkterna utan att infiltrera i marken. Därmed kanavrinningskoefficienten variera mellan 0 och 0,1 samt vid extrema och/eller mycket långvariga regnuppgå till närmare 1.Beräkningarna av dagvattenflöden i kap. 6.2 bygger på blockregn. Under blockregn inträffar de mestintensiva regnen vid kort varaktighet. När regnet pågår under längre tid minskar intensiteten gradvis.Under längre tid hinner emellertid större ytor bidra till flödet. När detta område studerats utifrån rinntideroch rinnsträckor görs bedömningen att alla ytor som bidrar till dagvattenflödet deltar vid varaktigheten60 minuter före förändrad markanvändning och 20 minuter efter förändrad markanvändning. Vid kortaretid än 60 minuter bidrar således en mindre andel yta till flödet vid beräkningspunkten.

Rinntider beräknas enligt följande vattenhastigheter:· Naturmark 0,1 m/s· Dike, rännsten 0,5 m/s· Ledning 1,5 m/s

17

6.2 DAGVATTENFLÖDEN FÖRE EXPLOATERINGDagvattenflödet har beräknats med en beräkningspunkt vid planområdets lägsta del i öster, näraBleckblåsaregatan, se bilaga 1. Hela planområdet bidrar till flödet vid regnvaraktigheten 60 minuter.Avrinningsområdet är i princip identiskt med planområdesgränsen, möjligen sker en marginell tillrinningfrån delar av befintliga tomter söder om planområdet. Denna tillkommande del har inte beaktats.

I planområdets norra del saknas vägdike mot väg 1217. Vägen bedöms efter syn vid platsbesök varabomberad. Det innebär att dagvatten från ca 450 kvadratmeter vägyta rinner in i planområdet. I dennaberäkning har denna tillrinning inte beaktats. Befintlig mark inom planområdet består därmed till 99procent av åkermark och 1 procent utgörs av grusväg. Befintliga flöden framgår av tabell 1.

Tabell 1. Befintligt flöde, 10-årsregn.

Varaktighet

(min)

Deltagandeyta

(ha)

Reduceradarea

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Befintligtflöde

(l/s)

10 0,62 0,06 228 14

20 1,58 0,16 151 24

30 2,51 0,25 116 29

40 4,18 0,42 95 40

50 5,43 0,55 81 45

60 5,49 0,56 71 40

Det största dagvattenflödet, 45 l/s, inträffar vid regnvaraktigheten 50 minuter.

6.3 DAGVATTENFLÖDE EFTER EXPLOATERINGDen planerade exploateringen av området kommer att innebära att mark hårdgörs inom planområdet.Detta leder till att vattenflödena från området väntas öka. Ökningen härrör även från klimatfaktorn vilketinnebär ett förväntat varmare klimat i framtiden som i sin tur leder till att framtida regn väntas bli merintensiva. När ytor hårdgörs skapas rinnvägar i hårdgjord vägyta, diken och ledningar. Detta leder tillett snabbare avrinningsförlopp än det befintliga, vilket innebär att de kortare varaktigheterna somgenererar högre intensitet leder till större flöden. Andelen hårdgjord yta efter exploatering baseras påerhållet skissförslag. Fördelningen beträffande markanvändning uppskattas enligt följande: Tomtermindre än 1000 m2 – 56%, Tomter större än 1000 m2 – 6%, Asfalterade vägar – 13%, Naturmark – 25%.

Tabell 2. Beräknat framtida flöde, 10-årsregn.

Varaktighet

(min)

Deltagandeyta

(ha)

Reduceradarea

(ha)

Regnintensitet

(l/s*ha)

Flöde efterexploatering

(l/s)

Regnintensitet inklklimatfaktor

(l/s*ha)

Flöde efterexploatering

inkl klimatfaktor(l/s)

10 4,77 1,78 228 406 285 507

20 5,49 1,89 151 285 189 357

18

Det största dagvattenflödet inträffar vid 10 minuters varaktighet och blir det dimensionerande flödet.

6.4 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLLEnligt dagvattenplan skapad av NSVA behöver beräkningar av dagvattnets föroreningsinnehåll inteutföras vid småhusområden med färre än 50 pers/ha. Däremot ska lösningar för fördröjning sommedför rening ska tillämpas. Mängden föroreningar som ett småhusområde av den typen genererar ärgenerellt låga. Avledning av dagvatten till föreslagna diken och befintlig damm innebär även att reningav dagvattnet sker innan det når recipienten. I beräkningsprogrammet StormTac finns en databas därföroreningsbelastningen för olika typer av markanvändning kan beräknas schablonmässigt. Databasenvisar även generell föroreningsreduktion för olika typer av dagvattenanläggningar baserat på en stormängd statistik från uppmätta föroreningar samt reduktion. I detta område är öppet dike och dammaktuellt som fördröjnings- och reningssteg. Sifforna i följande tabell kan ses som en indikation; deverkliga reningseffekterna kan variera beroende på hur anläggningen är utformad och underhålls. Degenerella reningseffekterna för dike och damm framgår av tabell 3.

Tabell 3. Generella reningseffekter för dike och damm.

Ämne Reningsgrad

Öppet dike

(%)

Reningsgrad

Våt damm

(%)

Fosfor (P) 30 55

Kväve (N) 10 35

Bly (Pb) 40 75

Koppar (Cu) 25 60

Zink (Zn) 55 55

Kadmium (Cd) 35 80

Krom (Cr) 35 60

Nickel (Ni) 51 85

Kvicksilver (Hg) 10 30

Suspenderat material (SS) 70 80

Olja 85 80

Polyaromatiska kolväten

(PAH16)

15 70

Bensoapyrén (BaP) 15 75

7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING

De nya fastigheterna föreslås få dagvattenserviser anslutna till ledningsnät i lokalgator. Dessaledningsnät ansluts till det föreslagna diket i områdets lågzon. Fastigheternas dränering ansluts tilldagvattenledning i gata som även omhändertar vägdagvatten. De fastigheter som ligger i omedelbarnärhet till föreslagna diken föreslås avleda takvatten ytledes direkt till nya diken. Vägdagvatten leds,där detta är möjligt, till föreslagna diken.

19

7.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPERGrundprincipen för att säkerställa en långsiktig hållbar dagvattenhantering är att:

1. Byggnader ska placeras på höjdpartier och grönytor i lågstråken.Åtgärd: Grönstråk har placerats i lågstråk.

2. Dagvattenflöden ska begränsas genom infiltration och fördröjning.Åtgärd: Ytlig avledning av takvatten och vägdagvatten till dike medger infiltration och entrögare avrinning.

3. Dagvattnets föroreningsbelastning ska begränsas genom naturlig rening på väg till recipient.Åtgärd: Föreslagna diken och befintlig damm medger rening

7.2 DAGVATTENHANTERING FÖR KVARTERSMARKDet är viktigt att framtida bostäder anpassas för att undvika risken att översvämmas vid skyfall. Dettainnebär bl. a att inga instängda områden får skapas samt att vägar och andra gröna stråk kan fungerasom skyfallsleder vid extrema regn. Svenskt Vatten rekommenderar att marken bör luta med minst 5procent (1:20) från fasadliv, se fig 10.

En principuppbyggnad för lokalt omhändertagande i bostadsområde kan ses i Figur 10 och 11.

Figur 10. Princip för lokalt omhändertagande i bostadsområde. Bildkälla: Svensk Vatten.

Figur 11. Princip för bortledning och infiltration av takvatten via ränndal.

Ränndal skapas för att avrunnet vatten inte ska belasta den egna dräneringen. Från ränndalen kanvatten avledas till föreslagna diken och/eller infiltrera. Fastigheter som inte har omedelbar närhet tillföreslaget dike föreslås ansluta takvatten till dagvattenservis.

20

7.3 DAGVATTENHANTERING FÖR ALLMÄN PLATSMARKVägdagvatten kan vid omedelbar närhet till föreslagna diken avrinna till dessa. Viddetaljprojekteringsskedet bör det eftersträvas att höjdsättning görs så att största möjliga del avvägdagvattnet avleds via dike istället för ledningsnät med tanke på dikets reningsförmåga. Föreslagetdike ansluter sedan till befintlig dagvattenbrunn vid Bleckblåsaregatan.

Det finns en risk med att ansluta fastigheternas dräneringar direkt till dike. Om vattennivåerna stiger idiket finns det risk för bakåtströmmande vatten i dräneringsledningarna. Därför föreslås att tomternasdräneringar ansluts till ledning i gata med höjdsättning enligt beskrivning ovan.

Dagvattenledningar tillhörande dikningsföretaget behöver läggas om för att inte ligga inne på privatatomtytor, se bilaga 2. Inmätningar av dikningsföretagets ledningar är utförda. Vid kontroll i två brunnarunder platsbesök uppskattades vattengång ligga ca 2 meter under marknivå för den ledning som skärgenom hela området i öst-västlig riktning. Ledningen är i betong med dimension 300 mm vilket innebäratt överkant rör torde ligga ca 1,6 meter under befintlig mark.

7.4 FÖRDRÖJNINGSDAMMBefintlig damm öster om Bleckblåsaregatan har kapacitet att fördröja dagvatten från planområdet. Iunderlag till den projekterade dammen kan man läsa att den beräknade reducerade arean frånnuvarande planområde är nästan exakt lika stor som den reducerade arean efter exploatering somberäknats fram i denna utredning. Föreslagna diken och ledningar kan därmed ansluta till befintligdamm.

Dammen bör kontrolleras avseende funktion och rensas. Dammens skötselrutiner bör vara tydliga – vidplatsbesök noterades en hel del gammalt gräs i dammen.

7.5 FÖRESLAGET DIKEI planförslaget finns det knappt 5 meters bredd (mellan föreslagen gångväg och tomtgränser) för att fåplats med föreslagna diket i områdets lågzon. Ett 1 meter djupt dike med en bottenbredd på 0,5 meteroch en släntlutning på 1:2 får en totalbredd på 4,5 meter. Släntlutningen 1:2 kan emellertid bli besvärligatt hantera vid dikesunderhåll. Ökas släntlutningen till 1:3 så kan ett V-format dike som har djupet 0,75m även få plats. Ett V-format gräsbeklätt dike i dessa dimensioner och med längslutning enligt befintligmarklutning skulle enligt Mannings formel ha en avledningskapacitet på ca 2100 l/s innan diketbräddar.

7.6 DAGVATTENHANTERING VID SKYFALLDen befintliga dammen har kapacitet att avleda ett 100-årsregn. Bräddning från dammen påbörjas vidplusnivån +57,15 m ö h, och avtappning sker då med ca 400 l/s mot recipienten. När bräddningpåbörjas beräknas vattenvolymen i dammen uppgå till knappt 1700 m3. Från bräddningsnivå tillgatunivå finns ytterligare ca 1000 m3 volym tillgänglig, vilket endast bedöms bli utnyttjat vid extremaskyfall. Läs mer om dammens funktion i kap. 3.4.4.

Det totala dagvattenflödet från planområdet vid 10-årsregn beräknas uppgå till 507 l/s (se tabell 2). Omhela detta flöde skulle hanteras i föreslaget dike (med dimensioner enligt kap 7.5) skulle vattennivån idiket uppgå till knapp 0,5 m. Vid 100-årsregn beräknas totalt dagvattenflöde från planområdet uppgå tillca 1090 l/s. Det innebär att det dike som föreslås i planskissen, med dikesdimensioner som föreslås ikap. 7.5 har kapacitet att hantera 100-årsregnet utan att brädda. Om diket går fullt skulle bräddning skemot föreslagen GC-bana, vilket innebär att bebyggelsen säkras mot 100-årsregnet.

Om en mer exakt bedömning behöver göras gällande vad som händer vid ett 100-årsregn kanberäkningar utföras i en hydraulisk modell, exempelvis Mike urban. Detta görs efter att de föreslagnaexploateringsytorna höjdsatts.

21

8 REKOMMENDATIONER

8.1 REKOMMENDATIONER INFÖR PLANBESTÄMMELSERNuvarande bebyggelseförslag innebär att en ny damm anläggs i planområdets lägsta punkt. Enligtdenna utredning finns inget behov ny damm eftersom i tidigare exploatering togs det i beaktande attnuvarande planområde skulle exploateras. Den befintliga dammen uppfördes då med kapacitet atthantera nuvarande planområde efter exploatering.

Den nu föreslagna dammen ligger i områdets lägsta punkt. Om ytterligare bebyggelse tillåts på denmarkytan är det viktigt att marken höjdsätts för att kunna hantera 100-årsregnet. Förslagsvis kanmarken istället användas som mångfunktionell yta, exempelvis lek- eller parkyta.

Det är även önskvärt att andelen hårdgjord yta blir så liten som möjligt generellt inom planområdet. Ommöjligt kan gångbanor uppföras med grusbeläggning och genomsläppliga ytor skapas. Exempel pågenomsläppligt ytskikt är parkeringsytor med raster av betong och hålrum med gräs eller grus, se fig.12. Detta bidrar till infiltration och rening. Dagvatten från parkeringsytor kan med fördel tillåtas att rinnaöver gröna översilningsytor, se fig. 13. I planskedet behöver det ges plats för dessa gröna ytor.

Figur 12. Parkering med raster. Bildkälla. Sweco

Figur 13. Principuppbyggnad av översilningsyta. Illustration: COWI

8.2 BEHOV AV VIDARE UTREDNINGDet bedöms att det finns behov av att närmare utreda följande VA-funktioner och geotekniskaförhållanden med betydelse för aktuellt planområde:

22

· Inmätning och inre inspektion av dagvattenledningar, Svalövsgårdens df. Rådighet över dennaanläggning. Viss inmätning och lokalisering är utförd i juli 2019.

· Kontroll och skötselrutiner gällande befintlig damm.· Utredning av kapacitet i nedströms spillvattennät samt avloppsreningsverk.· Kontroll av grundvattennivåer inom planområdet samt över längre tidsspann.· Geoteknisk undersökning av planområdet.

9 REFERENSER

· Grundkarta och föreslagen exploatering, Svalövs kommun· Befintlig VA, NSVA· Karta över ledningsnät för Svalövsgårdens dikningsföretag (1945)· Vattenatlas https://vattenatlas.se/· Översiktlig geoteknisk undersökning, N Svalöv 16:6 m fl. (via Svalövs kommun) (2007)· Jordartskartan, SGU https://apps.sgu.se/kartvisare/· Dagvattenpolicy, dagvattenplan Svalövs kommun (2013, 2018) NSVA, Svalövs kommun· Ritningar och beräkningar avseende befintlig damm, Marklaget (2008)· Publikationer från Svenskt Vatten P104, P105, P110· Underlag från ledningskollen https://www.ledningskollen.se/· Vatteninformationssystem i Sverige http://viss.lansstyrelsen.se· StormTac Web http://www.stormtac.com/

10 BILAGOR

Bilaga 1. Avrinningsområde och befintliga ledningar

Bilaga 2. Föreslagen exploatering, föreslagna åtgärder, VA och dagvatten

https://vattenatlas.se/https://apps.sgu.se/kartvisare/https://www.ledningskollen.se/http://viss.lansstyrelsen.se/http://www.stormtac.com/

23

VI ÄR WSPWSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis.Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång tillingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare ochmiljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktöreroch projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus &Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt39 000 medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till enhållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring 4 000medarbetare. wsp.com

WSP Sverige ABArenavägen 7121 88 Stockholm-GlobenTel: +46 10 7225000http://www.wspgroup.se

Dagvattenutredning N Svalöv 16_61 SAMMANFATTNING2 BAKGRUND2.1 RAPPORTENS INNEHÅLL2.2 SYFTE

3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN3.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING3.2 TOPOGRAFI3.3 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN3.4 BEFINTLIGA DAGVATTENSYSTEM / DAGVATTENHANTERING3.4.1 Avrinningsområde3.4.2 Recipient, recipientstatus/klassning3.4.3 Verksamhetsområde3.4.4 Befintliga ledningar och dagvattenanläggningar3.4.5 Instängda områden, risk för översvämning

3.5 ÖVRIGA LEDNINGAR OCH ANLÄGGNINGAR3.6 MARKÄGAREFÖRHÅLLANDEN/DIKNINGSFÖRETAG3.7 FÖRORENAD MARK3.8 ÖVRIGA GENOMFÖRDA UTREDNINGAR

4 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN4.1 PLANERADE FÖRÄNDRINGAR4.2 DRICKSVATTEN OCH SPILLVATTEN4.2.1 Spillvatten4.2.2 Dricksvatten

5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR HANTERING AV DAGVATTEN5.1 DAGVATTENPOLICY/STRATEGI FRÅN KOMMUNEN

6 BERÄKNINGAR DAGVATTEN6.1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR6.2 DAGVATTENFLÖDEN FÖRE EXPLOATERING6.3 DAGVATTENFLÖDE EFTER EXPLOATERING6.4 DAGVATTNETS FÖRORENINGSINNEHÅLL

7 FÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING7.1 ÖVERGRIPANDE PRINCIPER7.2 DAGVATTENHANTERING FÖR KVARTERSMARK7.3 DAGVATTENHANTERING FÖR ALLMÄN PLATSMARK7.4 FÖRDRÖJNINGSDAMM7.5 FÖRESLAGET DIKE7.6 DAGVATTENHANTERING VID SKYFALL

8 REKOMMENDATIONER8.1 REKOMMENDATIONER INFÖR PLANBESTÄMMELSER8.2 BEHOV AV VIDARE UTREDNING

9 REFERENSER10 BILAGOR

Bilaga_1Bilaga_2