Unionens bolagsindikator

Mars 2011

2011 och 2012 blir mycket goda år för näringslivet — men vikande investeringar

grumlar glädjen

2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning............................................................................................................... 2 Sammanfattning ..................................................................................................................... 3

Unionens anser att… .......................................................................................................... 3 Inledning................................................................................................................................. 4 Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det svenska näringslivet................. 5 Börsbolagens utveckling är en termometer för hela näringslivets konjunktur....................... 5 SCB och ThomsonReuters är rapportens källor ..................................................................... 6 Börsbolagen: tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna väger tyngst .......................... 6 Börsbolagens utveckling 2005-2012...................................................................................... 8

Omsättningen och lönsamheten ökar under 2011 och 2012 .............................................. 8 Tjänstebolagens omsättning bottnade senare och återhämtar sig långsammare än varuproducenternas ........................................................................................................ 9 Lönsamheten i bolagen är åter god, särskilt positivt utmärker sig varuproducenterna.. 9 Ökande skillnader gällande lönsamheten spås inom tjänstesektorn............................. 10

Ökande utdelningar – sjunkande investeringar ................................................................ 11 Varuproducenternas investeringskvot anledning till oro ............................................. 11

Källor.................................................................................................................................... 12 Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och det privata näringslivet ................................ 12 Bilaga 2: Mer om statistiken ................................................................................................ 14 Bilaga 3: Lista över de studerade bolagen ........................................................................... 15

3

Sammanfattning

• För börsbolagen överensstämde utvecklingen av lönsamhet och omsättning under åren 2006-2009 väl med utvecklingen för hela det privata näringslivet. Prognoserna för de ca 250 börsbolagen för åren 2011-2012 antas därför fungera som goda indikatorer för hela näringslivets utveckling dessa år.

• Sett till åren 2005-2012 pekar prognoserna på att börsbolagens omsättning nådde sin botten under 2010. God tillväxt väntar under 2011 och 2012, toppnivåerna från 2008 förväntas dock inte nås under dessa år. Tjänsteföretagen har en långsammare tillväxttakt än varuproducenterna. För de senare kommer 2012 vara det år under 2005-2012 med högst omsättning.

• Lönsamheten i börsbolagen sjönk redan 2007, störtdök när finanskrisen bröt ut 2008 men återhämtade sig snabbt under 2009 och 2010. Lönsamheten var 2010 bättre än 2005-2006 och förväntas att ytterligare förbättras under 2011-2012.

• Särskilt varuproducenternas lönsamhet väntas bli avsevärt högre under 2011-2012 än under åren 2005-2010.

• Utvecklingen tyder på en splittring av tjänsteföretagens lönsamhet från och med 2009. En allt mindre andel av tjänsteproduktionen har en lönsamhet (rörelsemarginal) i intervallet 5-15 procent. Andelarna av dessa bolag som antingen har mycket låg eller mycket hög lönsamhet har istället ökat och kommer fortsättningsvis att vara avsevärt större än under åren 2005-2008.

• Statistik för hela perioden ger tydliga indikationer på att investeringarna i börsbolagen sjunker. Detta samtidigt som utdelningarna till aktieägarna under fyra av åren under 2006-2012 har varit eller väntas bli större än 2005. 2012 väntas de sammanlagda utdelningarna bli mer än 20 procent större än 2005.

Unionens anser att…

• Utvecklingen med stigande utdelningar och sjunkande investeringar är oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb i näringslivet är beroende av investeringarna. Att prioritera utdelningar till ägarna framför hållbar lönsamhet gynnar på sikt varken ägare eller anställda.

• Den överlag mycket positiva bilden av bolagens prognostiserade lönsamhet 2010-2012 visar att det under perioden finns resurser att satsa på – de i nuläget eftersatta – investeringarna. Bolagens starka konjunktur ger även ett utrymme för ansvarsfulla och rimliga löneökningar till de anställda.

Omsättning & lönsamhet, totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ind

ex,

basår

2005

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Rö

rels

em

arg

inal

Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal

Investeringskvot, lönsamhet & utdelningar, totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ind

ex,

bas

år

200

5

Investeringskvot Rörelsemarginal Utdelningar

4

Inledning Unionens utgångspunkt är att företagens agerande spelar en avgörande roll för skapandet av fler och bättre jobb i Sverige. Unionens medlemmar arbetar i hela det privata näringslivet. Ett i sin helhet framgångsrikt svenskt näringsliv är därför en förutsättning för att våra medlemmar idag och i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb. Samtidigt beror näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. När våra medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv. För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenska företagen. Detta görs i återkommande rapporter. I Branschbarometern görs genom enkäter till företagens fackklubbar två gånger per år prognoser för viktiga mått på företagens verksamhet så som försäljning, lönsamhet och investeringar med siktet inställt på det kommande halvåret. Med start i februari 2011 genomförs även två gånger per år en granskning av den svenska samhällsekonomin i Unionens ekonomiska prognos. Den nu aktuella rapporten som granskar utvecklingen för de svenska börsbolagen är det senaste tillskottet till denna kontinuerliga bevakning. Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Stockholm, mars 2011

5

Börsbolagen – få till antalet men med stor påverkan på det svenska näringslivet Rapporten omfattar de bolag som är noterade på Stockholmsbörsen och för vilka uppgifter om bolagets omsättning finns tillgängliga. För helåret 2010 uppfyllde 246 av de 254 bolagen som ingår i OMX-indexet dessa kriterier.1 Data för åren 2005-2009 baseras på de bolag som under dessa år var och fortfarande under 2010 var noterade på OMX. Detta innebär att antalet bolag som den aggregerade datan för 2005 baseras på är 236, ett antal som stiger fram till och med 2009. Bolagen har sammantaget mer än 350 000 anställda i Sverige,2 vilket betyder att bolagen i egen regi sysselsätter minst 15 procent av det totala svenska privata näringslivet.3 Om bilden sedan breddas till att ta hänsyn till det inflytande som beslut och konjunktur i dessa bolag har på leden av underleverantörer, är det uppenbart att dessa bolags påverkan på den svenska ekonomin är mycket stor. Beräkningar visar att varje anställd i näringslivet år 2005 i sin tur i genomsnitt genererade ytterligare 0,75 anställda i underleverantörsledet.4 Om dessa indirekta effekter på sysselsättningen inkluderas betyder det att börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av den totala sysselsättningen i Sveriges privata näringsliv. Ytterligare ett mycket tydligt mått på börsbolagens betydelse för samhällsekonomin som helhet är storleken på deras försäljning. De 248 bolag som datan för 2009 baseras på hade det året sammanlagt en omsättning som utgjorde ca 55 procent av hela det privata näringslivets totala omsättning.5

Börsbolagens utveckling är en termometer för hela näringslivets konjunktur Börsbolagens storlek när det gäller antal anställda och omsättning räcker för att göra dem intressanta att studera. Men de är även intressanta därför att utvecklingen för dessa bolag också är en god indikator på tillståndet för näringslivet som helhet. Detta visas i rapportens bilaga, där data över börsbolagens omsättning och lönsamhet jämförts med motsvarande statistik över i stort sett hela det svenska privata näringslivet under ett antal år. Jämförelsen visar att omsättningen utvecklats mycket likartat för OMX-bolagen och det privata näringslivet som helhet. Motsvarande jämförelse gällande lönsamheten i form av bolagens rörelsemarginaler visar även den en tydlig samstämmighet. Kurvorna följer visserligen inte varandra riktigt lika tätt sammanflätade som gällande omsättningen, tendensen är att förändringar i lönsamhet slår igenom tidigare och med större utslag i börsbolagen än i övriga bolag. Men den övergripande utvecklingen under den studerade perioden följer ändå samma trend för både de börsnoterade bolagen och övriga näringslivet. 1 Mer exakt: de bolag som var noterade vid årsskiftet 2010-2011. Munters avnoterades i december 2010, men bolagets data finns kvar t.o.m. helåret 2010. I rapportens bilagor listas samtliga bolag. De åtta bolag som ingår i OMXS men som inte omfattas av rapporten är de bolag vilka inte är noterade på Stockholmsbörsen men som trots detta kan handlas i dess ordinarie handelssystem. Dessa bolag saknar bolag verksamma i Sverige – de har därmed heller ingen SNI-kod – och är därför ointressanta i detta sammanhang. 2 Baserat på uppgifterna direkt hämtade från årsredovisningar samt uppgifter från PAR. Detta är en mycket försiktigt hållen beräkning av antalet anställda, det är troligt att det faktiska antalet snarare överstiger 400 000. 3 Enligt SCB var 2,45 milj. anställda i det privata näringslivet 2009. 4 Bearbetning av statistik från SCB. 5 Justerat för PPI var bolagens omsättning ca 3 500 miljarder kr, medan SCB anger det privata näringslivets totala omsättning till 6 227 miljarder kr år 2009.

6

Slutsatsen av dessa jämförelser är att OMX-bolagens utveckling väl fungerar som indikator på vilken riktning som näringslivet som helhet kommer att ta.

SCB och ThomsonReuters är rapportens källor Statistiken för börsbolagen hämtas från ThomsonReuters databas Worldscope. Till och med kalenderåret 2010 utgörs datan av företagens faktiska utfall. Åren 2011-2012 baseras på de prognoser som görs av de analytiker, oftast anställda hos olika kapitalförvaltare, som bevakar bolagen.6 Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessa analytikers bedömningar och uppdateras i de flesta fallen minst kvartalsvis. Prognoser som är äldre än 6 månader lyfts ut ur genomsnittet. Data från SCB är hämtad från Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga av SCB registrerade företag exklusive de finansiella företagen. Indelningen av företagen är gjord enligt SNI 2007. Denna data utgör alltså inte ett sampel, utan en totalpopulation. Detta medför bland annat att statistiken publiceras med stor eftersläpning.

Börsbolagen: tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna väger tyngst I rapporten delas bolagen in efter tillhörighet i antingen varu- eller tjänsteproducerande sektor, samt i vissa fall även ytterligare nedbrutna i delsektorer. Indelningarna är gjorda baserat på SCB:s SNI-kodsystem. Eftersom de data som redovisas avser bolagens koncernnivå uppstår ett klassificeringsproblem. Koncerner tilldelas inte SNI-kod, det gör däremot de dotter- och det moderbolag som är verksamma i Sverige och som ingår i koncernen. I rapporten har därför hela koncernens SNI-kod avgjorts av den SNI-kod som det Sverigebaserade bolag i koncernen med flest antal anställda har. Detta innebär en förenkling av verkligheten eftersom en koncern kan omfatta bolag som var och ett för sig sorteras in i olika sektorer eller delsektorer. Det är dock en förenkling som av praktiska skäl är svår att undvika. Tabell 1 nedan visar hur bolagen fördelar sig på olika delsektorer. De streckade linjerna visar indelningen i de övergripande varu- respektive tjänsteproducerande sektorerna. Sett till mängden bolag är förhållandet mellan sektorerna och delsektorerna stabilt över åren. Tjänsteföretagen utgör ca 66-67 procent och varuproducenterna 32-33 procent.7 Tabell 1 Andel bolag per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 2% 2%Tillverkningsindustri 29% 29% 29% 30% 29% 30% 31% 31%Övriga varuproducenter 3% 2% 2% 2% 2% 2% 3% 3%Företagstjänster 25% 25% 24% 24% 24% 24% 24% 25%Finans och försäkring 6% 6% 7% 7% 7% 7% 4% 4%Övrig tjänstesektor 35% 35% 36% 36% 35% 36% 36% 35%Övriga 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

6 Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller ju större bolag desto större intresse. Exempelvis baseras prognoserna för Sandvik och AB Volvo på 30 analytikers bedömningar, medan motsvarande antal för bioteknikföretaget Orexo är fem. 7 Avrundningar gör att delsektorerna vissa år inte summerar till 100 procent.

7

Tabell 2 Andel av total omsättning per delsektor 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Jordbruk, skog, fiske 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0%Mineralutvinning 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1%Tillverkningsindustri 46% 46% 45% 45% 46% 49% 51% 51%Övriga varuproducenter 7% 6% 6% 6% 6% 6% 7% 7%Företagstjänster 15% 16% 15% 14% 14% 12% 13% 14%Finans och försäkring 11% 10% 12% 13% 11% 10% 6% 6%Övrig tjänstesektor 20% 19% 20% 20% 21% 21% 21% 20%Övriga 0% 0% 0% 1% 1% 1% 1% 1%Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Figur 1 Figur 2

Antal och andel bolag per sektor 2010

Varuproducenter; 82; 33%

Tjänstesektor; 163; 67%

Övriga; 1; 0%

Omsättning per sektor 2010

(milj. sek, andel av total)

Övriga; 23 313; 1%

Varuproducenter; 1 866 369; 56%

Tjänstesektor; 1 398 848; 43%

Sett till bolagens omsättning är det dock varuproducenterna som väger tyngst, 52-56 procent av OMX-bolagens sammanlagda omsättning har under perioden 2005-2010 kommit från den varuproducerande sektorn (tabell 2, figur 2). Bolagen från denna sektor har alltså i genomsnitt en betydligt större omsättning än de tjänsteproducerande bolagen. Bland de sistnämnda utmärker sig dock finans och försäkring som en delsektor med hög omsättning i förhållande till övriga tjänstesektorn. I denna rapport kommer just denna delsektor ofta att exkluderas – eller åtminstone särredovisas – i analyserna. Detta dels eftersom denna verksamhet till sin natur avviker kraftigt från övriga och för vissa nyckeltal har jämförelsevis extrema värden, dels eftersom Unionen saknar medlemmar i denna delsektor. En jämförelse av fördelningen mellan tjänste- och varusektor på Stockholmsbörsen och i hela det privata svenska näringslivet ger vid handen att varuproducenterna är starkt överrepresenterade på börsen. Men detta är inte primärt på bekostnad av tjänsteföretagen, utan på företagen inom jordbruk, skog och fiske. Dessa saknas helt på OMX men deras sammanlagda förädlingsvärde utgör ett par procent av landets BNP och till antalet är de ca 20 procent av Sveriges företag.8

8 SCB

8

Börsbolagens utveckling 2005-2012

Omsättningen och lönsamheten ökar under 2011 och 2012

Lönsamheten väntas bli mycket god för börsbolagen som helhet under åren 2011-2012. Detta indikerar också att näringslivet som helhet har två år av mycket positiv utveckling framför sig. Omsättningen i börsbolagen nådde under perioden 2005-2010 sin topp år 2008. Det året hade den genomsnittliga omsättningen i bolagen ökat med 12 procentenheter jämfört med basåret 2005. Effekterna av finanskrisen slog sedan hårt mot efterfrågan på bolagens produkter. 2009 hade omsättningen fallit tillbaka till en nivå i paritet med år 2005 och 2010 uppgick omsättningen till 94 procent av omsättningen under 2005. Prognoserna för 2011 och 2012 och 2012 tros omsättningen vara nio procentenheter större än år 2005 (figur 3). Även lönsamheten har utvecklats på ett liknande sätt som omsättningen under perioden, med skillnaden att lönsamheten sjönk tidigare och mer än vad omsättningen gjorde. 2008 – då omsättningen nådde sin topp – var lönsamheten som lägst och hade då sjunkit med nästan fem procentenheter sedan 2006. Omsättningsökningen 2006-2008 uppnåddes alltså samtidigt som kostnaderna ökade i ännu högre takt i bolagen, med följden att lönsamheten sjönk. Kraftigt sänkta kostnader under finanskrisen – bland annat med stora uppsägningar av personal – ledde till en ökad lönsamhet 2009-2010. Åren 2011-2012 väntas lönsamheten fortsatt stärkas i bolagen, om än i något lägre takt än under föregående två år. 2012 väntas rörelsemarginalen bli knappt 16 procent, att jämföra med de dryga 13 procent som marginalen låg på i periodens inledning 2005 (figur 3). Figur 3 Figur 4

Omsättning & lönsamhet, totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ind

ex,

bas

år

20

05

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Rö

rels

em

arg

inal

Omsättning, index Rörelsemarginal, index Rörelsemarginal

Genomsnittlig omsättning

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Om

sä

ttn

ing

, m

ilj.

sek

Totalt Varuproducenter Tjänstesektor Finans och försäkring

9

Tjänstebolagens omsättning bottnade senare och återhämtar sig långsammare än varuproducenternas

Figur 4 visar omsättningens och lönsamhetens utveckling nedbrutna på varu- respektive tjänsteproducenter.9 Tjänsteföretagen har en betydligt lägre omsättning än varuproducenterna i genomsnitt (men finans och försäkring avviker i det avseendet kraftigt från genomsnittet för den övriga tjänstesektorn). Utvecklingsförloppet har varit likartat för båda sektorerna under den granskade perioden. 2008 var toppåret omsättningsmässigt och 2011 och 2012 väntas för båda sektorerna innebära en återkomst till omsättningsnivåer som är jämförbara med åren innan krisen. Tjänstesektorns omsättning fortsatte att minska under 2010, medan varuproducenterna nådde sin försäljningsmässiga botten redan 2009. Även prognoserna tyder på att tjänstesektorn sett till omsättningen ligger senare än varusektorn i konjunkturen. 2012 kommer denna sektor ännu inte ha nått upp till de nivåer som den låg på innan finanskrisen.

Lönsamheten i bolagen är åter god, särskilt positivt utmärker sig varuproducenterna

Bottennoteringen när det gäller lönsamheten kom för tjänstebolagen 2008, men det handlade då inte bara om ett hack i kurvan för deras del. Det var tredje året i rad som rörelsemarginalen sjönk i denna sektor. Från att 2005 ha legat på 16 procent var den 2008 nere på nio procent. Även om kostnadsneddragningar resulterat i ökad lönsamhet – trots sjunkande omsättning – 2009 och 2010 spås inte tjänstebolagen under 2011-2012 komma tillbaka till samma lönsamhet som de hade 2005 (figur 5). Varuproducenternas lönsamhet var i jämförelse med tjänsteföretagen betydligt mer stabil 2005-2009. 2010 innebar en kraftigt förbättrad rörelsemarginal, som då ökade från 9 till 13 procent. En svagt förbättrad lönsamhet väntas under 2011-2012 och 2012 tror analytikerna att rörelsemarginalen kommer att ha ökat med 40 procent jämfört med 2005. Den lila grafen i figur 5 visar hur rörelsemarginalen i delsektorn finans och försäkring i likhet med övriga nådde sin botten 2008, men att den i övrigt rör sig i en annan division. Åren 2011-2012 väntas rörelsemarginalen för börsbolagen i denna bransch bli ca 45 procent. Figur 5 Figur 6

Lönsamhet

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Rö

rels

em

arg

inal

Totalt Varuproducenter Tjänstesektor Finans och försäkring

Lönsamhetens fördelning, totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

An

de

l a

v o

ms

ätt

nin

g

20+%

15-19%

10-14%

5-9%

0-4%

<0%

9 Tjänstebranschen finans och försäkring särredovisas och är alltså ej inkluderad i tjänstesektorns graf. Det är den genomsnittliga omsättningen för bolagen i respektive sektor som redovisas.

10

Ökande skillnader gällande lönsamheten spås inom tjänstesektorn

Att bara titta på den genomsnittliga lönsamheten i en sektor, i ett särskilt urval av eller i samtliga bolag säger ingenting om hur spridningen av bolagens lönsamhet ser ut. Har alla studerade bolag en likartad lönsamhet, eller är det stor spännvidd mellan de mest och de minst lönsamma? Figurerna 6-8 visar hur lönsamheten i bolagen under åren 2005-2012 fördelar sig över olika intervall, från att göra ett negativt resultat (rörelsemarginal som är <0 procent, lila färg) till att ha en mycket god lönsamhet (rörelsemarginal som överstiger 20 procent, ljusröd färg). I figur 5 framgår att lönsamheten för börsbolagen i genomsnitt ökade från nio till elva procent mellan 2008 och 2009. Detta skedde dock samtidigt som en avsevärt mycket större andel av bolagens verksamheter var olönsamma under 2009 än under 2008 (jämför de lila staplarnas storlek 2008 och 2009 i figur 6). Skillnaderna i lönsamhet mellan börsbolagen ökade alltså i sviterna av finanskrisen. De förlustbringande verksamheternas andel minskade dock igen under 2010, samtidigt som 2010 var det år under perioden när störst andel av bolagens sammanlagda omsättningar hade en rörelsemarginal på över 20 procent (ljusröd del av stapeln för 2010 i figur 6, 32 procent). Figur 7 Figur 8

Lönsamhetens fördelning, varuproducenter

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

An

del

av o

msätt

nin

g

20+%

15-19%

10-14%

5-9%

0-4%

<0%

Lönsamhetens fördelning, tjänstesektor

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

An

del

av o

msätt

nin

g

20+%

15-19%

10-14%

5-9%

0-4%

<0%

Efter finanskrisens inbrott 2008 har en tydlig förändring inträffat när det gäller lönsamheten i tjänstesektorn. Samtidigt som den genomsnittliga rörelsemarginalen har stigit under 2009-2010 dras sektorn isär lönsamhetsmässigt. Radikalt mycket större andelar av tjänstesektorns omsättning har eller spås under åren 2009-2012 komma att få antingen påfallande låg eller hög lönsamhet i jämförelse med vad som var fallet åren 2005-2008. Den ljusblå ”mittzonen” med en rörelsemarginal av 10-14 procent minskar drastiskt (figur 8). Vad denna utveckling beror på och om och i sådant fall hur den kan förklaras återstår att undersökas. Samma tydliga förändring har inte inträffat i varusektorn (figur 7).

11

Ökande utdelningar – sjunkande investeringar

Grovt kan sägas att ett företag kan välja att använda överskottet i sin verksamhet till att antingen återinvestera i verksamheten, betala av på sina skulder eller till att dela ut pengar till ägarna. Hur överskottet fördelas mellan dessa aktiviteter kan vara en svår balansgång för företagsledningen. För ett bolags långsiktiga överlevnad är dock investeringarna helt avgörande. Investeringskvoten visar investeringarna som andel av företagets omsättning – för att kvoten ska förbli konstant måste alltså investeringarna följa samma utveckling som omsättningen. Lönsamheten och investeringarna påverkar varandra ömsesidigt. En lönsam verksamhet är en förutsättning för att på sikt kunna finansiera investeringar, och investeringar är på sikt en förutsättning för en lönsam verksamhet. Att investeringskvoten och rörelsemarginalen över tid – om än med viss förskjutning – följer varandra åt är därför att vänta. Utvecklingen för investeringskvoten, rörelsemarginalen och utdelningarna i börsbolagen under perioden 2005-2012 visas i figur 9. Investeringskvoten och lönsamheten följer varandra relativt väl, men det finns en oroande tendens att investeringskvoten sjunker. År 2012 tror prognosmakarna att investeringskvoten kommer att ligga på 80 procent av 2005 års nivå, medan rörelsemarginalen efter en svacka då förväntas ha återhämtat sig och bolagen vara lika lönsamma som 2005. Under samma period kommer utdelningarna fyra av sju år att ha varit eller väntas bli högre än vad som var fallet 2005. År 2012 väntas utdelningarna ha stigit med över 20 procent jämfört med 2005.

Figur 9 Figur 10 Investeringskvot, lönsamhet & utdelningar, totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Ind

ex,

bas

år

200

5

Investeringskvot Rörelsemarginal Utdelningar

Investeringskvot

0%

1%

2%

3%

4%

5%

6%

7%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Inv

este

rin

g/o

msätt

nin

g

Totalt Varuproducenter Tjänstesektor

Varuproducenternas investeringskvot anledning till oro

Nedbrytningen av statistiken över investeringskvoten på de två sektorerna visar att det är varuproducenterna som ligger lägst och att det är ett gap som uppstår under de studerade åren.10 År 2005 låg båda sektorernas kvot på ca fem procent. Medan tjänstesektorn efter en del svajande år 2012 väntas vara tillbaka på ungefär samma nivå som 2005, är en sjunkande trend tydlig för varuproducenterna. 2005 hade dessa bolag en genomsnittlig investeringskvot på 5 procent, 2012 väntas den ha sjunkit till 3,5 procent vilket innebär ett tapp på tre tiondelar. Utvecklingen är oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb i näringslivet är beroende av investeringarna. Att prioritera utdelningar till ägarna framför hållbar lönsamhet gynnar på sikt varken ägare eller anställda.

10 Återigen är inte finans och försäkring inkluderat i tjänstesektorn.

12

Källor PAR SCB ThomsonReuters Årsredovisningar

Bilaga 1: Jämförelse mellan börsbolagen och det privata näringslivet Diagrammen nedan (figur 11-16) illustrerar hur omsättningen och lönsamheten – alltså bolagens intäkter från försäljning samt vinsten i förhållande till dessa intäkter, kallat rörelsemarginalen – har utvecklats under åren 2006-2009 för OMX-bolagen och för hela det privata näringslivet. Detta görs genom att omsättningen och rörelsemarginalen för varje år jämförs med 2006 års nivåer – som då får värdet 100 procent. En ökad omsättning eller lönsamhet jämfört med 2005 ger följaktligen ett värde på över 100 procent i diagrammet. Jämförelsen visar att omsättningen utvecklats mycket likartat för OMX-bolagen och det privata näringslivet som helhet. I båda fallen växte omsättningen från 2006 till 2008 med åtta procent, för att sedan under finanskrisen 2009 sjunka till en nivå som låg några procent under 2006 års omsättning (figur 11). Även om själva nivåerna överensstämmer sämre vid en jämförelse av varuproducenterna är dock riktningen på utvecklingen mycket likartad dessa år. Detsamma gäller för tjänstesektorn – där delsektorn finans och försäkring exkluderats (figur 12-13). Figur 11 Figur 12

Omsättning totalt

85%

90%

95%

100%

105%

110%

115%

2006 2007 2008 2009

Ind

ex,

basår

2006

SCB index OMX index

Omsättning varuproducenter (SNI 01-43)

85%

90%

95%

100%

105%

110%

115%

2006 2007 2008 2009

Ind

ex,

ba

sår

200

6

SCB index OMX index Figur 13

Omsättning tjänstesektor exkl. finans och försäkring

(SNI 45-63, 68-82, 85-96)

85%

90%

95%

100%

105%

110%

115%

2006 2007 2008 2009

Ind

ex,

basår

2006

SCB index OMX index

13

Motsvarande jämförelse av OMX-bolagen och SCB-data för näringslivet gällande lönsamheten i form av bolagens rörelsemarginaler visar även den en tydlig samstämmighet. Kurvorna följer visserligen inte varandra riktigt lika tätt sammanflätade som gällande omsättningen, tendensen är att förändringarna slår igenom tidigare och ger ett större utslag i börsbolagen än i övriga bolag. Men den övergripande utvecklingen under perioden följer ändå samma trend för både de börsnoterade bolagen och övriga näringslivet. Slutsatsen av dessa jämförelser är att OMX-bolagens utveckling väl fungerar som indikator på vilken riktningen kommer att vara för näringslivet som helhet. Figur 14 Figur 15

Rörelsemarginal totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2006 2007 2008 2009

Ind

ex,

basår

2006

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

Rö

rels

em

arg

inal

(%)

SCB index OMX index SCB OMX

Rörelsemarginal varuproducenter (SNI 01-43)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2006 2007 2008 2009

Ind

ex,

ba

sår

200

6

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

Rö

rels

em

arg

inal

(%)

SCB index OMX index SCB OMX Figur 16

Rörelsemarginal tjänstesektor exkl. finans och försäkring

(SNI 45-63, 68-82, 85-96)

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2006 2007 2008 2009

Ind

ex,

basår

2006

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

Rö

rels

em

arg

inal

(%)

SCB index OMX index SCB OMX Figurerna 14-16 visar både de absoluta nivåerna för rörelsemarginalen – streckade linjer – och förändringen med 2006 som basår.

14

Bilaga 2: Mer om statistiken Datan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelser mellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognoserna har dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI. Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 2007. Koncernens kod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda i Sverige. Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik är rörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda med avseende på bolagens andel av den totala omsättningen. Bolagens utdelningar baseras på uppgifter om antal aktier och inflationsjusterad utdelning per aktie. Prognoserna för 2011-2012 baseras på antal aktier för 2010.

15

Bilaga 3: Lista över de studerade bolagen AarhusKarlshamn Ab Lm Ericsson Tele Nederman Holding Ab Svolder AbAbb Ltd Ework Scandinavia Net Entertainment Systemair AbAcando Ab Fabege Ab Net Insight Ab Saki AbAcap Invest Ab Fagerhult Ab Netonnet Ab Tele2 AbA-com Ab Fastpartner Ab New Wave Group Ab Teliasonera AbActive Biotech Ab Feelgood Svenska Ab Nibe Industrier Ab Tieto OyjAddnode Ab Fenix Outdoor Ab Niscayah Tilgin AbAddtech Ab Fingerprint Cards Ab Nobia Ab Traction AbAerocrine Ab Formpipe Software Nokia Corp Tradedoubler AbAlfa Laval Ab Getinge Ab Nolato Ab Rederi Ab TransAlltele Ab Geveko Nordea Bank Transcom WorldwideAnoto Group Ab Global Health Part Nordic Mines Ab Trelleborg AbArise Windpower Ab Gunnebo Ab Nordnet Securities Unibet Group PlcArtimplant Hakon Invest Ab Note Ab Uniflex AbAspiro Ab Haldex Ab Novacast Ab Wallenstam AbAssa Abloy Ab Sv. Handelsbanken Ab Ab Novestra Vbg Group AbAstrazeneca Plc Ab Havsfrun Novotek Ab Venue Retail GroupAtlas Copco Ab Heba Fastighets Ab Nordic Service Wihlborg FastigheterAtrium Ljungberg Ab Hemtex Ab Oasmia Pharmaceutical Vitrolife AbAutoliv, Inc. Hennes & Mauritz Ab Odd Molly Interna Ab VolvoAvanza Ab Hexagon Ab Oem-international Ab Vostok Nafta InvestAxfood Ab Hexpol Ab Old Mutual Plc Xano Industri AbAxis Ab Hiq International Ab Opcon Ab Åf AbB&b Tools Ab Hms Networks Ab. Orc Software Ab Öresund InvestmentFastighets Ab Balder Holmen Ab Orexo AbBe Group Ab Hq Ab Orif lame CosmeticsBeijer Alma Ab Hufvudstaden Ab Ortivus AbG & L Beijer Ab Husqvarna Pa Resources AbBeijer Electronics Hoganas Ab Partnertech AbBergs Timber Ab Ind & Fin Systems Peab AbBetsson Ab Industrivarden Ab Phonera AbBilia Ab Indutrade Ab Poolia AbBillerud Ab Intellecta Ab Precise BiometricsBiogaia Ab Intoi Ab Prevas AbBioinvent Intl Intrum Justitia Ab Pricer AbBiolin Scientific Ab Investor Ab Proact It Group AbBiophausia Ab Itab Shop Concept Probi AbBiotage Ab Jeeves Information Proffice AbBjorn Borg Ab Jm Ab Profilgruppen AbBoliden Ab Kabe Husvagnar Ab Q-med AbBong Ljungdahl Ab Kappahl Ab Ratos AbBrinova Fastigheter Karo Bio Ab Raysearch LabBts Group Ab Invest Ab Kinnevik Readsoft AbBure Equity Ab Klovern Ab Rejlerkoncernen AbByggmax Group Ab Know It Ab Rnb RetailCardo Ab Kungsleden Ab Rezidor Hotel GroupCastellum Ab Lagercrantz Group Ab Rottneros AbCatena Ab Lammhults Rorvik Timber AbCellavision Ab Investment Ab Latour Saab AbCision Ab Lindab Inter Sagax AbClas Ohlson Ab Linkmed Ab Sandvik AbCloetta Ab Loomis Ab Sas Sverige AbConcordia Maritime Lundbergforetagen Ab SCAConnecta Ab Lundin Mining Corp Scania AbConsilium Ab Lundin Petroleum Ab Skandinaviska EnskCorem Property Malmbergs Elektriska Seco Tools AbCtt Systems Ab Meda Ab Sectra AbCybercom Group Ab Medivir Ab Securitas AbDagon Ab Mekonomen Ab Semcon AbDgc One Ab Melker Schorling Ab Sensys Traffic AbDiamyd Medical Ab Metro Intl Sa Sigma AbDigital Vision Ab Micronic Mydata Ab Sintercast AbDios Fastigheter Midelfart Sonesson Skanska AbDoro Ab Midway Holding Ab Skf AbDuni Ab Millicom Internatio Skistar AbDuroc Ab Mobyson Ab Softronic AbEast Capital Modern Times Grp Mtg Ssab Svenskt Stal AbElanders Ab Modul 1 Data Ab Stora Enso OyjElectra Gruppen Ab Morphic Tech Studsvik AbElectrolux Ab MQ Holding Sweco AbElekta Ab Msc Konsult Ab Swedbank AbElektronikgruppen Bk Multiq Intl Ab Svedbergs I DalstorpElos Ab Munters Ab Swedish Match AbEnea Ab Naxs Nordic Access Swedish OrphanEniro Ab Ncc Ab Swedol Ab