unionens bolagsindikator maj 2012

Unionens bolagsindikator

2012 års utmaning för börsbolagen:hantera eurokrisen lika bra som under 2011

Maj 2012

Innehållsförteckning

Sammanfattning ..................................................................................................................... 2 Inledning................................................................................................................................. 3 Börsbolagens utveckling 2005-2013...................................................................................... 4

Omsättningstillväxt under 2012 – lönsamheten väntas åter upp till 2010 års nivå............ 4 Finansbolagen bakom fallet i lönsamheten under 2011 ..................................................... 5 Utdelningarnas andel av rörelseresultatet nu större än innan finanskrisen ........................ 7 Investeringarna lyfte under 2011........................................................................................ 9

Fördjupning: Trots eurokrisen ökade storbolagens försäljning i Europa under 2011.......... 11 Bolagen på Stockholmsbörsen ............................................................................................. 14

Börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av sysselsättningen i privata näringslivet.. 14 Börskoncernerna anger riktningen både för dotterbolag och för näringslivet.................. 14 Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna omsätter mest ...................................... 15

Rapportens källor ................................................................................................................. 18 Bilaga 1: Jämförelse mellan börskoncernerna, de svenska dotterbolagen och näringslivet 19 Bilaga 2: Mer om statistiken ................................................................................................ 21 Bilaga 3: Lista över börsbolagen 1Q 2012........................................................................... 22

2

Sammanfattning

• 2012 väntas bli ett starkt år för börsbolagen. Hela det tapp i omsättning som följde finanskrisen väntas under 2012 slutligen ha hämtats igen. Jämfört med 2011 är prognosen att omsättningen i genomsnitt ökar med 7 procent under 2012. Inte minst väntas de kunskapsintensiva tjänsteföretagen kraftigt öka sin omsättning under 2012.

• Börsbolagens lönsamhet sjönk under 2011. 2012 väntas lönsamheten klättra tillbaka till samma nivå som under det historiskt starka 2010, med en rörelsemarginal på ca 15 procent. Den största försämringen av lönsamheten under 2011 återfanns inom börsens tjänsteföretag, vilka särskilt tyngdes av kraftiga negativa rörelseresultat hos investmentbolagen. Industrisektorns lönsamhet låg däremot stabilt 2011 och förväntas så göra även under 2012.

• För 2011 kommer börsbolagens utdelningar till ägarna som andel av rörelseresultaten att bli de högsta sedan granskningen startade 2005. Under krisen 2009 sjönk denna andel till 30 procent men har sedan dess stigit till 43 procent. Samtidigt sjönk börsbolagens soliditet under 2011, detta efter att den som en reaktion på krisen stärkts under de två föregående åren. Det är inom börsens tjänsteföretag som soliditeten sjunkit under 2011, industribolagens soliditet ligger stabilt på en högre nivå än före finanskrisen.

• 2011 innebar ett kraftigt lyft för investeringarna i börsbolagen. Även mätt som andel av bolagens omsättning (investeringskvot) och förädlingsvärde steg investeringarna under 2011, men ligger trots denna ökning på lägre nivåer än 2005. Den generella trenden med en fallande investeringskvot som varit rådande sedan 2005 väntas fortsätta under 2012-13.

• Med anledning av den stora turbulens som präglade eurozonen under 2011 har Unionen särskilt granskat hur 25 svenska storbolags försäljning under åren 2010-11 fördelades på geografiska marknader.

• Den europeiska marknaden stod 2011 för 55 procent av dessa storbolags försäljning – mer än 1 400 000 miljoner kr. Detta innebar inte bara en ökning av försäljningen på denna marknad med mer än 80 000 miljoner kr jämfört med föregående år. Det innebar även att den europeiska marknaden faktiskt ökade sin andel av storbolagens försäljning med 0,7 procent under det år som eurokrisen stod i fokus.

• Den nordamerikanska marknaden utgjorde 2011 15 procent av försäljningen. Denna andel stod i stort sett still jämfört med 2010. Granskningen pekar på att Asiens och Oceaniens andel av den totala försäljningen låg på 16-18 procent under 2010-11. Trots att Mellanöstern och Afrika delvis präglades av stor instabilitet under 2011 - ”den arabiska våren” - tyder inte undersökningen på att försäljningsandelarna på denna marknad minskade under 2011.

• De 25 svenska storbolagen ökade försäljning på den europeiska marknaden 2011 ger inte ett heltäckande svar på vilka återverkningar som eurokrisen har fått för den svenska exportnäringen. Det betyder inte heller att bolagen kan avskriva eurokrisen som ett hot mot sin försäljning under 2012 eller längre fram. Men undersökningen kan utgöra en motvikt till och nyansera de mörkaste scenarierna för den svenska exporten kopplade till en fortsatt svag ekonomisk utveckling på den viktigaste svenska exportmarknaden.

3

Inledning

Ett framgångsrikt svenskt näringsliv är en förutsättning för att Unionens medlemmar idag och i framtiden ska ha stimulerande, utvecklande, trygga och välavlönade jobb. Samtidigt beror näringslivets framgång till mycket stor del på våra medlemmars insatser. När våra medlemmar trivs och utvecklas finns förutsättningarna för ett starkt näringsliv. För Unionen är det därför viktigt att bevaka och analysera utvecklingen för de svenska företagen. Detta görs i återkommande rapporter. Två gånger per år visar Branschbarometern de prognoser för försäljning, lönsamhet och investeringar som företagen där våra medlemmar arbetar gör för det kommande halvåret. Två gånger per år genomförs även en granskning av läget i den svenska samhällsekonomin i Unionens ekonomiska prognos. Den här aktuella rapporten tar sitt avstamp i börsbolagens senast rapporterade resultat samt i finansmarknadens bedömningar av dessa bolags framtidsutsikter för de närmaste åren. Börsbolagens centrala position i ekonomin gör att bedömningarna av deras försäljning, lönsamhet och finansiella styrka är en signal om tillståndet för näringslivet och samhällsekonomin i stort. Hur dessa bolag utvecklas är därför av stort intresse även för de Unionenmedlemmar som inte har något av dem som arbetsgivare. Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Stockholm, maj 2012

4

Börsbolagens utveckling 2005-2013

Omsättningstillväxt under 2012 – lönsamheten väntas åter upp till 2010 års nivå

Omsättningen i börsbolagen nådde under perioden 2005-2010 sin topp år 2008. Det året hade den genomsnittliga omsättningen i bolagen ökat med fem procentenheter jämfört med basåret 2005. Effekterna av finanskrisen slog sedan hårt mot efterfrågan på bolagens produkter. 2009 och 2010 hade omsättningen fallit tillbaka till 93-94 procent av 2005 års omsättning. 2011 innebar dock en omsättningstillväxt på över sju procent upp till en nivå som bara överträffats under 2008 (figur 1). Även lönsamheten har svängt kraftigt under perioden, med skillnaden att den sjönk tidigare och mer än vad omsättningen gjorde. Omsättningsökningen 2006-2008 uppnåddes samtidigt som kostnaderna ökade i ännu högre takt i bolagen, med följden att lönsamheten sjönk. Kraftigt sänkta kostnader under finanskrisen ledde till en ökad lönsamhet 2009-2010. 2011 blev dock ett bakslag för börsbolagens lönsamhet, rörelsemarginalen föll från 15 procent under 2010 till 12 procent. Detta fall i lönsamheten utreds ytterligare nedan. Prognoserna för 2012-13 pekar mot en årlig omsättningstillväxt på över fem procent. Detta skulle innebära att börsbolagens omsättning under 2012 kommer att överstiga den tidigare toppnoteringen från 2008. Denna omsättningstillväxt kommer enligt prognoserna att åstadkommas utan motsvarande ökning av rörelsekostnaderna. Följden av detta blir att lönsamheten 2012-13 åter klättrar till de 15 procent som blev resultatet under 2010. Figur 1 Figur 2

Omsättning & lönsamhet, totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Ind

ex b

asår

2005

0%

4%

8%

12%

16%

20%

24%

Pro

cen

t

Omsättning index, vä Rörelsemarginal, hö

Genomsnittlig omsättning

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Om

sätt

nin

g,

mil

j. s

ek

Totalt VaruproducenterTillverkningsindustri TjänstesektorKunskapsintesiva tjänster Finans och försäkring

Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters Figur 2 visar omsättningens utveckling nedbruten på sektorer och valda delsektorer.1 Tjänsteföretagen har i genomsnitt en betydligt lägre omsättning än varuproducenterna (men finans och försäkring avviker i det avseendet kraftigt från den övriga tjänstesektorn). Graferna visar att tjänsteföretagens omsättning legat relativt stabilt under åren 2005-2010, men att 2011 innebar en markant tillväxt (sju procent) och att en ännu kraftig tillväxt (15 procent) väntas

1 Tjänstebranschen finans och försäkring särredovisas och är alltså ej inkluderad vare sig i tjänstesektorns eller i de kunskapsintensiva tjänsternas respektive grafer. Tillverkningsindustrin är dock utöver att den särredovisas i diagrammet även inkluderad i varuproducenternas graf. Det är den genomsnittliga omsättningen för bolagen i respektive sektor som redovisas. Indelning enligt SNI 2007. Varuproducenter 1-43; tjänstesektor 45-82 & 85-96; tillverkningsindustri 10-33; finans och försäkring 64-67; kunskapsintensiva tjänster 50-51, 58-74, 77-78, 82-91 & 95.

5

under 2012. I grafen framgår tydligt att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen utgör en majoritet av tjänstebolagen på Stockholmsbörsen – den röda och den orangea grafen i det närmaste punktmarkerar varandra i diagrammet. Varuproducenternas – vilkas omsättning under 2012 till 87 procent väntas härstamma från tillverkningsindustrin – omsättningstillväxt har varit mer slagig än tjänsteföretagens under åren 2005-2011. Detta förklaras av sektorns större direkta beroende av export till en omvärld som i högre grad än Sverige präglats av ytterligheter i ekonomin. Mellan 2008 och 2009 sjönk omsättningen för varuproducenterna med 10 procent. Först 2012 väntas deras genomsnittliga omsättning överstiga 2008 års nivå. Den positiva utvecklingen fortsätter under 2013 för varusektorn, vars omsättning då väntas ha växt med mer än 25 procent jämfört med bottenåret 2009.

Finansbolagen bakom fallet i lönsamheten under 2011

Tjänstebolagens lönsamhet har under åren 2005-2011 rört sig inom ett intervall av drygt tre procentenheter – som lägst 2009 med 10,4 procents och som högst 2007 med 13,6 procents rörelsemarginal. Under 2011 sjönk marginalen något jämfört med föregående år, men förändringen var mindre än en procentenhet och rörelsemarginalen blev 11,9 procent. 2012 väntas tjänstebolagens rörelsemarginal åter stiga och landa på över 14 procent. Det innebär i sådant fall att 2012 blir det år under den studerade perioden med högst lönsamhet för dessa bolag (figur 3). I diagrammet framgår att tjänstebolagens lönsamhet varit högre än varuproducenternas under hela perioden 2005-2010. I och med finanskrisen började dock detta gap att slutas, och 2011 var båda sektorernas rörelsemarginal ca 12 procent. Varusektorns ökade lönsamhet går att härleda till tillverkningsindustrin som i spåren av rationaliseringarna under finanskrisen lyckats öka sin omsättning i snabbare takt än sina rörelsekostnader. Frågan som kommande år får utvisa är om detta skifte uppåt i lönsamhet för tillverkningsindustrin är temporär eller resultatet av en strukturell förändring. Finansmarknadens prognoser pekar dock mot att ett glapp åter kommer att uppstå mellan sektorerna under 2012-13. Detta eftersom den industridominerade varusektorn inte följer tjänstebolagen i en stigande lönsamhet utan konsoliderar med en rörelsemarginal på ca 12 procent.2

2 Observera att finans och försäkring inte redovisas separat i grafen, rörelsemarginal är ett nyckeltal som relativt sett tar sig extrema uttryck i den branschen. Däremot ingår den i totalsiffrorna, vilket förklarar varför lönsamheten totalt sett under ett antal år – exempelvis 2012-2013 – faktiskt överstiger lönsamheten både inom tjänste- och varusektorn.

6

Figur 3 Figur 4

Lönsamhet

0%

4%

8%

12%

16%

20%

24%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Rö

rels

em

arg

inal,

pro

cen

t

Totalt Varuproducenter Tillverkningsindustri Tjänstesektor

Lönsamhetens fördelning, totalt

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

An

del

av o

msätt

nin

g,

pro

cen

t

20+

15-19

10-14

5-9

0-4

<0

Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters Att bara titta på den genomsnittliga lönsamheten i en sektor, i ett särskilt urval av eller i samtliga bolag säger ingenting om hur spridningen av bolagens lönsamhet ser ut. Har alla studerade bolag en likartad lönsamhet, eller är det stor spännvidd mellan de mest och de minst lönsamma? Figur 4 visar hur lönsamheten i bolagen under åren 2005-2013 har fördelat och väntas fördela sig över olika intervall, från att göra ett negativt resultat (rörelsemarginal som är <0 procent, röd färg) till att ha en mycket god lönsamhet (rörelsemarginal som överstiger 20 procent, ljusgrön färg). Diagrammet visar alltså de olika lönsamhetsintervallens tyngd i förhållande till hur stor andel av totala omsättningen på Stockholmsbörsen som verksamheten bidrar till. Lönsamheten för börsbolagen ökade i genomsnitt från nio till knappt tolv procent mellan 2008 och 2009. Detta skedde dock samtidigt som andelen av börsbolagens totala omsättning som var olönsam ökade från 2 till 15 procent (jämför de röda staplarnas storlek 2008 och 2009 i figur 4). Skillnaderna i lönsamhet mellan börsbolagen ökade alltså i sviterna av finanskrisen. De förlustbringande verksamheternas andel minskade dock igen under 2010, samtidigt som alla intervall med fem procents rörelsemarginal eller mer ökade andelsmässigt. Jämfört med 2010 låg under 2011 andelen av omsättningen vars rörelsemarginal översteg nio procent still på knappt 60 procent. Dock ökade återigen de förlustbringande verksamheternas andel. Under 2011 resulterade fem procent av börsbolagens sammanlagda omsättning i en negativ rörelsemarginal. En närmare granskning av detta fynd visar att dessa fem procent till stor del utgörs av negativa rörelseresultat i investmentbolag. Faktum är att mer än 80 procent av det sammanlagda negativa rörelseresultatet på Stockholmbörsen under 2011 härrörde från olika investmentbolag. Detta är knappast förvånande, givet den stora osäkerhet som dominerade börserna under 2011 med periodvis mycket kraftiga kursfall som följd. Denna granskning visar också att den väntade höjda genomsnittliga lönsamheten för åren 2012-2013 i huvudsak bottnar i en generell positiv förskjutning av lönsamheten, och då särskilt i den nedre delen av skalan. Det är inte de verksamheter med rörelsemarginal som överstiger 15 procent som väntas öka i tyngd, utan verksamheterna med lägre marginal än fem procent som minskar sin andel.

7

Utdelningarnas andel av rörelseresultatet nu större än innan finanskrisen

Ett bolags förutsättningar att hantera en vikande konjunktur hänger samman med hur stark balansräkning det har, alltså hur solitt det är. Soliditeten är alltså ett mått på bolagens förutsättningar att uthärda sämre tider eller att göra lånefinansierade investeringar. Ett viktigt nyckeltal att följa i detta sammanhang är hur stora utdelningar ett bolag gör till sina ägare i relation till bolagets rörelseresultat. När utdelningarnas storlek ökar relativt rörelseresultatet kan det leda till sjunkande soliditet och att bolaget blir mer sårbart för oförutsedda kostnader eller sjunkande försäljning. Inledningsvis kan konstateras att börsbolagens utdelningar till ägarna som andel av rörelseresultaten för 2011 kommer att bli de högsta sedan granskningen startade 2005 (figur 5). Under krisen 2009 sjönk denna andel till 30 procent men har sedan dess stigit till 43 procent. Samtidigt sjönk börsbolagens soliditet något under 2011, detta efter att den som en reaktion på krisen stärkts under de två föregående åren.3 De börsnoterade varuproducenternas soliditet sjönk från 42 procent 2006 till 36 procent 2008, men utvecklingen har därefter vänt (figur 6). 2010 var soliditeten åter på samma nivå som 2006 och där låg den kvar under 2011. Även tjänstebolagens soliditet sjönk 2006-2008, stärktes därefter något under 2009-10 för att 2011 åter minska till de 45 procent som var fallet 2008 (figur 7).4 Soliditeten i de två sektorerna på Stockholmsbörsen – när finans och försäkring exkluderats – rörde sig alltså 2011 i samma härad mellan 40 och 45 procent. Figur 5 Figur 6

Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, totalt

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Pro

cen

t

Utdelningar vs rörelseresultat Soliditet

Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, varuproducenter &

tillverkningsindustri

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Pro

cen

t

Utdelningar vs rörelseresultat varusektor Soliditet varusektor

Utdelningar vs rörelseresultat tillverkningsindustri Soliditet tillverkningsindustri Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters

3 Observera att delsektorn finans och försäkring är inkluderad när soliditeten och utdelningarna/rörelseresultatet analyseras på total-nivån. 4 Även i denna analys har finans och försäkring exkluderats ur tjänstesektorn. Den branschens säregna betingelser yttrar sig exempelvis i detta nyckeltal, som under åren 2005-2011 legat på ca 5-7 procent.

8

Figur 7

Soliditet, utdelningar & rörelseresultat, tjänstesektor

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Pro

cen

t

Utdelningar vs rörelseresultat Soliditet Källa: Thomson Reuters

För tillverkningsindustrin och övriga inom varuproduktionen var utvecklingen för soliditeten och utdelningarnas andel av rörelseresultatet mycket snarlika under perioden 2005-10. Den sjunkande soliditeten 2006-08 sammanföll med att bolagens lönsamhet sjönk. Trots att även utdelningarna storlek i förhållande till rörelseresultatet sjönk under dessa år var denna minskning inte stor nog för att hålla soliditeten oförändrad. Efter 2009 har utdelningarna åter ökat i relation till rörelseresultatet för varuproducenterna, men eftersom även lönsamheten under dessa år kraftigt stigit har detta kunnat göras parallellt med en stärkt soliditet. Tjänstebolagens utdelningar bjuder under de granskade åren genomgående på mer tvära kast än vad varuproducenternas och tillverkningsindustrins gör. Genomgående delar dock tjänstebolagen ut en större andel av sitt rörelseresultat till ägarna än vad varuproducenterna gör.

9

Investeringarna lyfte under 2011

Grovt kan sägas att en företagsledning väljer att använda överskottet i verksamheten till att antingen återinvestera i verksamheten, betala av på sina skulder eller till att dela ut pengar till ägarna. Hur överskottet fördelas mellan dessa alternativ kan vara en svår balansgång. Att minska skulderna stärker soliditeten, men att ge ägarna avkastning på satsat kapital är i mångas ögon själva essensen av ett bolags existensberättigande. För ett bolags långsiktiga överlevnad är dock investeringarna helt avgörande. Investeringskvoten visar investeringarna som andel av företagets omsättning – för att kvoten ska förbli konstant måste alltså investeringarna följa samma utveckling som omsättningen. Lönsamheten och investeringarna påverkar varandra ömsesidigt. En lönsam verksamhet är en förutsättning för att på sikt kunna finansiera investeringar, och investeringar är på sikt en förutsättning för en lönsam verksamhet. Att investeringskvoten och rörelsemarginalen över tid – om än med viss förskjutning – följer varandra åt är därför att vänta. Detta förutsätter dock att strukturen på bolagets verksamhet är oförändrad. Om ett bolag outsourcar delar av sin verksamhet kommer bolagets egna investeringsbehov eventuellt att kunna sjunka trots en oförändrad eller ökad försäljning utan att detta behöver vara en varningssignal. Ett annat sätt att undersöka investeringsnivån är därför att jämföra investeringarna med det värde som bolaget genom sin egen verksamhet tillför de produkter som det säljer – förädlingsvärdet5. När en del av en verksamhet outsourcas blir en följd att investeringsbehovet som är kopplat till den delen också outsourcas. Men samtidigt försvinner även värdet av det som producerades av den verksamheten från bolaget och måste hädanefter köpas in från leverantören. Om ett bolags investeringar sjunker i relation till dess förädlingsvärde är det därför mer otvetydigt ett skäl till oro och en signal om att bolagets långsiktiga utvecklingskraft kan vara hotad. Figur 8

Investeringar, totalt

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Ind

ex b

aså

r 200

5

0%

3%

6%

9%

12%

15%

18%

Pro

ce

nt

Investeringar, vä Investeringskvot, hö Inv. som andel av förädlingsvärde, hö Källa: Thomson Reuters

Utvecklingen för investeringarna, investeringskvoten och investeringarna som andel av förädlingsvärdet visas ovan för de börsnoterade bolagen (figur 8). Utvecklingen för alla tre måtten är samstämmigt negativ sett till hela perioden 2005-10. År 2010 hade investeringarna

5 Här använd definition: förädlingsvärde = [försäljning] – ([kostnad för sålda varor] – [personalkostnad])

10

sjunkit till 67 procent av 2005 års nivå. Under samma period sjönk investeringskvoten från 5,7 till 4,0 procent och investeringarna som andel av förädlingsvärdet föll från 12,2 till 8,2 procent. 2011 innebar dock ett anmärkningsvärt kraftigt lyft för investeringarna i börsbolagen. Från att 2010 ha sjunkit till 2/3 av den nivå som investeringarna låg på 2005 var bolagens sammanlagda investeringar under 2011 nästan i paritet med 2005. Även investeringskvoten och investeringarna i relation till förädlingsvärdet steg under 2011, men ligger trots denna ökning på lägre nivåer än 2005. Investeringsökningen under 2011 till trots; den långsiktiga trenden med en fallande investeringskvot väntas fortsätta under 2012-13. Detta är oroande. Den långsiktiga utvecklingskraften och förmågan att skapa fler och bättre jobb är beroende av investeringarna. Bolagen väntas under perioden 2012-2013 ha god lönsamhet, samtidigt som investeringsmåtten pekar nedåt. En möjlighet som dock inte ska uteslutas – och som i sådant fall är en anledning till optimism – är att investeringarna sjunker i statistiken som en följd av att bolagen skiftar från materiella till immateriella investeringar. De sistnämnda fångas i dagsläget inte upp i officiell statistik och redovisning, men kan vara nog så viktiga för bolagens livskraft.

11

Fördjupning: Trots eurokrisen ökade storbolagens försäljning i Europa under 2011

2011 var ett år präglat av krisen i eurozonen. En farhåga som i allra högsta grad fortfarande är levande är att de höga skuldnivåerna, de låga – i vissa fall negativa – tillväxttalen och de vidtagna åtstramningarna i euroländer ska innebära att en mycket viktig marknad för de svenska bolagen kraftigt försvagas. Denna oro har förstärkts av att även den amerikanska ekonomin under en lång tid – inte minst sedan finanskrisens utbrott 2008 – har präglats av stora budgetunderskott, snabbt växande statsskuld, negativ bytesbalans och de senaste åren även av låg eller negativ BNP-tillväxt. Hur har de stora svenska bolagens försäljning under det senaste året påverkats av dessa kriser? Diagrammen nedan ger tillsammans en del svar. Figur 9 visar hur 25 svenska storbolags försäljning under 2011 andelsmässigt fördelade sig mellan geografiskt indelade marknader.6 Figur 10 visar hur försäljningen på respektive marknad i absoluta tal (miljoner kronor) utvecklades under 2011 (streckade staplar) jämfört med 2010 (helfärgade staplar).7 Figur 9

25 storbolags försäljning 2011, geografiskt fördelad

Europa; 55%

Nordamerika; 15%

Latinamerika; 5%

Ospec. Amerika; 3%

Asien & Oceanien; 16%

Mellanöstern & Afrika; 3%

Ospecificerad försäljning, ej Europa el.

Nordamerika; 3%

Källor: Thomson Reuters, årsredovisningar

6 Unionen granskar regelbundet 25 svenska storbolag med avseende på deras lönsamhet, tillväxt, investeringar, utdelning etc. Bolagen är utvalda efter tre kriterier: Unionen har medlemmar som arbetar i dem, sammantaget representerar de en god bredd av branscher i näringslivet och sett till omsättning och antalet anställda tillhör de utvalda bolagen de största i Sverige. 7 Notera att den landsindelade statistik över svensk export som SCB publicerar endast täcker in den svenska varuexporten. Exporten av tjänster utgör en stor och växande andel av den totala exporten, en andel som alltså inte täcks in av dagens statistik. Notera även att de svenska bolagens försäljning utanför Sverige inte alltid är liktydig med att hela eller ens delar av försäljningens värde räknas som export av varor eller tjänster från Sverige till utlandet.

12

Figur 10 Källor: Thomson Reuters, årsredovisningar

Till att börja med kan konstateras att de granskade bolagens sammanlagda försäljning ökade med 5 procent under 2011 jämfört med 2010. Den europeiska marknaden stod 2011 för 55 procent av storbolagens försäljning – mer än 1 400 000 miljoner kr. Detta innebar inte bara en ökning av försäljningen på denna marknad med mer än 80 000 miljoner kr jämfört med föregående år. Det innebar även att den europeiska marknaden faktiskt ökade sin andel av bolagens försäljning med 0,7 procent under det år som eurokrisen stod i fokus. Sverige och övriga nordiska länder stod 2011 sammanlagt för över 16 procent av bolagens totala försäljning och utgjorde därmed den enskilt viktigaste regionen. Detta innebar dock trots allt en tillbakagång med 2 procent och mer än 20 miljarder kr på den nordiska marknaden för bolagen jämfört med 2010. Den nordamerikanska marknaden är till stor del liktydig med USA och stod 2011 för 15 procent av försäljningen. Denna andel stod i stort sett still jämfört med 2010. År 2011 stod alltså den europeiska och den nordamerikanska marknaden sammanlagt för minst 70 procent av bolagens försäljning.8 Givet den uppmärksamhet som Kinas och andra tillväxtländers

8 Kategorin ”Ospec. Amerika” tillhör sannolikt till största delen den nordamerikanska marknaden, därav formuleringen ”minst 70 procent”. Till denna andel ska förstås även försäljning i enstaka länder utanför Nordamerika och Europa läggas, men denna statistik är ofta inte tillräckligt detaljerad för att det ska vara meningsfullt att göra.

25 storbolags försäljning 2010-2011, geografiskt fördelad

0

500 000

1 000 000

1 500 000

2 000 000

2 500 000

3 000 000T

otal

förs

äljn

ing

Eur

opa

Nor

dam

erik

a

Latin

amer

ika

Osp

ec.

Am

erik

a

Asi

en

&O

cean

ien

Mel

lanö

ster

n&

Afr

ika

Osp

ec.,

ejE

urop

a el

.N

orda

mer

ika

Milj. s

ek

13

starka utveckling får kan detta vara värt att stryka under. Mer än sju tiondelar av storbolagens försäljning – bolag som i egen regi sysselsätter knappt 200 000 personer i Sverige – går till ”den redan utvecklade” världen. Även om Nordamerika och Europa väger tyngre är försäljningen till Asien och Oceanien av stor betydelse för bolagen. Kina är det land på denna marknad som står för den största andelen av försäljningen, följt av Japan och Australien. På grund av bolagens varierande metoder för att redovisa sin marknadsuppdelade försäljning och hur dessa metoder även kan skifta år från år går det inte utifrån dessa data att avgöra om Asien och Oceanien ökade eller minskade sin andel av försäljningen 2011 jämfört med 2010. Troligen utgörs större delen av den i diagrammen blåfärgade ospecificerade restposten av försäljning på denna marknad. Detta tyder på att Asiens och Oceaniens andel av den totala försäljningen låg på 16-18 procent under båda åren. Minst andel av storbolagens försäljning gick under 2011 till Mellanöstern och Afrika, en marknad som endast stod för 3 procent av den totala försäljningen. Även denna marknad – eller i alla fall delar av den – präglades av stor instabilitet 2011, under rubriken ”den arabiska våren”. Trots att underlaget även för denna marknad bär på en större osäkerhet än den gällande de europeiska och de nordamerikanska marknaderna, så pekar inte data på att försäljningsandelarna i Mellanöstern och Afrika minskade under 2011. Om något lutar snarare siffrorna i bolagens årsredovisningar åt att denna marknads betydelse svagt ökade under året. Sammanfattningsvis kan konstateras att de 25 svenska storbolagen som här granskats under 2011 faktiskt ökade sin försäljning, både totalt och på den europeiska marknaden. Detta ger inte ett heltäckande svar på vilka återverkningar som eurokrisen har fått för den svenska exportnäringen och betyder heller inte att bolagen kan avskriva eurokrisen som ett hot mot sin försäljning under 2012 eller längre fram. Men undersökningen kan utgöra en motvikt till och nyansera de mörkaste scenarierna för den svenska exporten kopplade till en fortsatt svag ekonomisk utveckling på den viktigaste svenska exportmarknaden.

14

Bolagen på Stockholmsbörsen

Börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av sysselsättningen i privata näringslivet

Rapporten analyserar de bolag som under våren 2012 varit noterade på Stockholmsbörsen, vilka är 253 till antalet.9 Bolagen har sammantaget mer än 340 000 anställda i Sverige,10 vilket betyder att bolagen i egen regi sysselsätter minst 14 procent av det totala svenska privata näringslivet.11 Det inflytande som beslut och konjunktur i dessa bolag genom leden av underleverantörer har på den svenska ekonomin i stort är mycket stort. Beräkningar visar att varje anställd i näringslivet år 2005 i sin tur i genomsnitt genererade ytterligare 0,75 anställda i underleverantörsledet.12 Om även dessa indirekta effekter på sysselsättningen inkluderas betyder det att börsbolagen ligger bakom minst 25 procent av den totala sysselsättningen i Sveriges privata näringsliv. Ytterligare ett mått på börsbolagens betydelse för samhällsekonomin som helhet är storleken på deras omsättning. År 2010 utgjorde den sammanlagda omsättningen i börsbolagens svenska bolag knappt 20 procent av hela det privata näringslivets totala omsättning.13

Börskoncernerna anger riktningen både för dotterbolag och för näringslivet

Beskrivningen i det föregående avsnittet motiverar varför börsbolagen är intressanta att studera i egen rätt. Men det finns ytterligare skäl att granska deras resultat och framtidsutsikter. Dessa bolag utgör nämligen sammantagna en god indikator på tillståndet för näringslivet som helhet. Detta visas i rapportens bilaga, där data över börsbolagens omsättning och lönsamhet jämförts med motsvarande statistik över hela det svenska privata näringslivet under ett antal år. Nivåerna på omsättning och i vissa fall även lönsamhet varierar mellan börsbolagen och olika storlekssegment och sektorer av det totala näringslivet. Men en granskning av data för börskoncernerna och för näringslivet som helhet visar att utvecklingens riktning ofta är den samma. Ett år när börsbolagens omsättning ökar – ökar även omsättningen i övriga näringslivet (figur 20). Ett år då näringslivet som helhet visat en ökande lönsamhet – har även börsbolagens rörelsemarginaler pekat uppåt (figur 21). Denna korrelation mellan börskoncernernas och det övriga näringslivets utveckling visar sig även vid en jämförelse av lönsamheten och omsättningen i börskoncernerna och i deras svenska bolag. De svenska dotterbolagen utgör en förhållandevis liten del av börskoncernernas helhet, men en genomgång av åren 2005-2010 visar att de svenska verksamheterna och koncernerna följts åt både gällande utvecklingen för omsättningen och för lönsamheten (figur 22). När det gäller lönsamheten visar granskningen till och med – 9 Mer exakt: de bolag som var noterade på OMX Stockholm under första kvartalet 2012 och för vilka uppgifter om branschtillhörighet enligt SCB:s kodning SNI finns tillgänglig. För följande nio noterade bolag saknas denna uppgift: Alliance Oil Co, Black Earth Farming, Coastal Contacts Inc, Enquest Plc, Epicept Corporation, Etrion corp., Luxonen S.a., SEMAFO Inc och Trigon Agri A/S. Ett antal utländska koncerner – ex. Nokia och Pfizer – kan handlas i OMXS ordinarie handelssystem men är inte noterade på Stockholmsbörsen. Dessa bolag är inte inkluderade i rapportens analyser. 10 Baserat på uppgifterna hämtade ur årsredovisningar samt uppgifter från PAR AB. Detta är en mycket försiktigt hållen beräkning av antalet anställda, det är troligt att det faktiska antalet snarare överstiger 400 000. 11 Enligt SCB var 2,48 milj. anställda i det privata näringslivet 2010. 12 Bearbetning av statistik från SCB. 13 Enbart de svenska dotterbolagen till börskoncernerna redovisade 2010 en sammanlagd omsättning som översteg 1 280 miljarder kr. SCB anger det privata näringslivets totala omsättning till 6 751 miljarder kr år 2010.

15

något förvånande – att rörelsemarginalen i de svenska bolagen och i koncernerna inte bara trend- utan även nivåmässigt följt varandra nära. Dessa samvariationer mellan börskoncernerna, deras svenska verksamheter och det svenska näringslivet är alltså det som utnyttjas i Bolagsindikatorn. Genom att sammanställa den mycket stora mängd prognoser som finansanalytiker med täta intervaller gör för börsbolagen skapas en modell för att förutse en trolig utveckling för hela det svenska näringslivet de närmaste åren.

Tjänstebolagen är flest, men varuproducenterna omsätter mest

I rapporten delas bolagen in efter tillhörighet i varu- eller tjänsteproducerande sektor, samt i vissa fall med särskilt fokus på tillverkningsindustrin och kunskapsintensiva tjänsteföretag (kallade ”KIS” efter den engelska beteckningen ”knowledge intensive services”). Indelningarna är gjorda baserat på SCB:s SNI-kodsystem.14 Figurerna nedan visar hur bolagen till antal, omsättning och rörelseresultat fördelar sig på olika de olika sektorerna och delsektorerna.15 Tjänsteföretagen utgör 65 procent av börsbolagen men står bara för 46 procent av det sammanlagda rörelseresultatet och 33 procent av omsättningen. Så som tidigare konstaterats i rapporten har alltså varuproducenterna i genomsnitt en betydligt större omsättning än de tjänsteproducerande bolagen, vilka i sin tur dock har en avgjort högre rörelsemarginal än varuproducenterna.16 Figur 11 Figur 12

Andel bolag per sektor 2012

Övriga0%

Varuproducenter35%

Tjänstesektor65%

Omsättning per sektor 2012

(andel av total)

Övriga1%

Varuproducenter66%

Tjänstesektor33%

Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters

14 Eftersom de data som redovisas avser bolagens koncernnivå uppstår ett klassificeringsproblem. Koncerner tilldelas inte SNI-kod, det gör däremot de dotter- och det moderbolag som är verksamma i Sverige och som ingår i koncernen. I rapporten har därför hela koncernens SNI-kod avgjorts av den SNI-kod som det Sverigebaserade bolag i koncernen med flest antal anställda har. Detta innebär en förenkling av verkligheten eftersom en koncern kan omfatta bolag som var och ett för sig sorteras in i olika sektorer eller delsektorer. Det är dock en förenkling som av praktiska skäl är svår att undvika. 15 Baserat på prognoserna för helåret 2012. 16 Notera att tjänstebolagen här inkluderar finans och försäkringbolagen, vilka kraftigt höjer rörelsemarginalen för tjänstebolagen som helhet.

16

Figur 13

Rörelseresultat per sektor 2012

(andel av total)

Övriga2%

Varuproducenter52%

Tjänstesektor46%

Källa: Thomson Reuters

Den dominerande delsektorn bland varuproducenterna sett till omsättningen är tillverkningsindustrin, som ensam under 2012 beräknas komma att stå för 87 procent av sektorns sammanlagda omsättning och för 91 procent av rörelseresultatet. Den delsektor bland varuproducenterna med avgjort högst lönsamhet är mineralutvinningen med en rörelsemarginal på 22 procent. Figur 14 Figur 15

Andel bolag per delsektor inom varuproducerande sektorn 2012

Övriga varuproducenter

7%

Jordbruk, skog, f iske0%

Mineralutvinning5%

Tillverkningsindustri88%

Omsättning per delsektor inom varuproducerande sektorn 2012

(andel av total)



11%


Mineralutvinning2%

Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters Figur 16

Rörelseresultat per delsektor inom varuproducerande sektorn

2012 (andel av total)

Mineralutvinning5%



4%



17

Bland de tjänsteproducerande bolagen utmärker sig finans och försäkring som en delsektor med hög omsättning och mycket högt rörelseresultat i förhållande till övriga bolag.17 Störst andel av tjänstebolagen på Stockholmsbörsen tillhör den kunskapsintensiva delsektorn, en delsektor som även när finans och försäkringsbolagen exkluderas står för en avsevärt större del av den sammanlagda omsättningen och rörelseresultatet än vad övriga tjänstebolag (här kallade ”ej kunskapsintensiva”) gör. Figur 17 Figur 18

Andel bolag per delsektor inom tjänsteproducerande sektorn

2012

Ej kunskapsintensiva tjänster

24%

Kunskapsintensiva tjänster (KIS) exkl.

finans och försäkring69%

Finans och försäkring7%

Omsättning per delsektor inom tjänsteproducerande sektorn

2012 (andel av total)


22%



f inans och försäkring57%

Källa: Thomson Reuters Källa: Thomson Reuters Figur 19

Rörelseresultat per delsektor inom tjänsteproducerande

sektorn 2012 (andel av total)


7%



f inans och försäkring47%


En jämförelse av fördelningen mellan tjänste- och varusektor på Stockholmsbörsen med motsvarande fördelning i hela det privata svenska näringslivet visar att varuproducenterna sett till andelen bolag är starkt överrepresenterade på börsen. Men detta är inte primärt på bekostnad av tjänsteföretagen, utan på företagen inom jordbruk, skog och fiske. Dessa saknas helt på OMXS, samtidigt som deras sammanlagda förädlingsvärde utgör ett par procent av landets BNP och de till antalet utgör ca 20 procent av Sveriges företag.18

17 I denna rapport kommer finans och försäkring ofta att exkluderas – eller åtminstone särredovisas – i analyserna. Detta eftersom branschen avviker kraftigt från övriga och för vissa nyckeltal har jämförelsevis extrema värden. 18 SCB

18

Rapportens källor

Statistiken för börsbolagen hämtas från Thomson Reuters databas Worldscope. Till och med räkenskapsåret 2011 utgörs datan av företagens faktiska utfall. För 80 procent av bolagen har resultatet av det första kvartalet räknats in i prognoserna för helåret 2012. De återstående 20 procenten av bolagen har i skrivandets stund ännu inte offentliggjort sina rapporter för första kvartalet 2012. Dessa drygt 50 bolag stod 2011 dock inte ens för tio procent av börsbolagens sammanlagda omsättning, så avsaknaden av deras nya kvartalssiffror bör vara av liten vikt för analysens kvalitet. Åren 2012-2013 baseras helt eller delvis på de prognoser som görs av de analytiker på finansmarknaden som bevakar bolagen.19 Prognoserna utgör ett genomsnitt av dessa analytikers bedömningar viktade efter hur träffsäkra olika analytikers prognoser historiskt har varit. Prognoser som är äldre än tre månader lyfts ut ur genomsnittet. Data från SCB är hämtad från Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga av SCB registrerade företag exklusive företagen inom delsektorn finans och försäkring. Indelningen av företagen är gjord enligt SNI 2007. Dessa data utgör alltså inte ett sampel, utan en totalpopulation. Detta medför bland annat att statistiken publiceras med stor eftersläpning och i skrivandets stund är informationen avseende räkenskapsåret 2010 den nyaste som finns att tillgå. Data från PAR AB är hämtad ur samma källa som används för SCB:s Företagens ekonomi (FEK). I undersökningen ingår samtliga bolag med bokslut, oavsett bolagsform. Indelningen av företagen är gjord enligt SNI 2007. Informationen rörande bolagens geografiskt uppdelade försäljning är hämtad från bolagens årsredovisningar och från Thomson Reuters.

19 Antalet analytiker som följer ett bolag varierar från fall till fall, generellt sett gäller ju större bolag desto större intresse. Exempelvis baseras prognoserna för Sandvik och AB Volvo på 30 analytikers bedömningar, medan motsvarande antal för bioteknikföretaget Orexo är fem.

19

Bilaga 1: Jämförelse mellan börskoncernerna, de svenska dotterbolagen och

näringslivet20

Figur 20 och figur 21 illustrerar hur omsättningen och lönsamheten har utvecklats under åren 2005-2010 för OMX-bolagens koncerner respektive för hela det privata näringslivet med 2005 som basår för index. För att kunna nyansera analysen har data för näringslivet delats in i olika kategorier beroende på antalet anställda i företagen. Jämförelsen visar att det finns stora likheter mellan börskoncernerna och näringslivet som helhet gällande omsättningens utveckling åren 2005-10. I synnerhet när börskoncernerna jämförs med de företag i näringslivet som har tio eller fler anställda (vilka 2009 stod för 81 procent av näringslivets totala omsättning och i för 84 procent av alla anställningar). Under fyra av de fem år som data har jämförts har omsättningen i börskoncernerna och i denna stora del av näringslivet utvecklats åt samma håll jämfört med föregående år. Även en motsvarande jämförelse gällande utvecklingen för koncernernas och näringslivets rörelsemarginaler visar en samstämmighet. Kurvorna följer visserligen inte varandra lika tätt som gällande omsättningen och skillnaden mellan de olika storleksklasserna är större. Men utvecklingens riktning – det vill säga om rörelsemarginalen höjs eller sänks jämfört med föregående år – är densamma under fyra av fem studerade år för de börsnoterade koncernerna och för företagen med tio eller fler anställda. Undantaget är att börskoncernernas lönsamhet bottnade 2008, vilket var ett år tidigare än vad som var fallet för den stora merparten av näringslivet. Figur 20 Figur 21

Omsättningens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen

och hela näringslivet

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Ind

ex b

asår

2005

Omsättning OMX Omsättning totalt 10+ Omsättning totalt 10-49

Lönsamhetens utveckling, en jämförelse mellan börsbolagen

och hela näringslivet

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Ind

ex b

asår

2005

Rörelsemarginal OMX Rörelsemarginal totalt 10+ Rörelsemarginal totalt 10-49 Källa: Thomson Reuters, SCB Källa: Thomson Reuters, SCB Av börskoncernernas sammanlagda antal anställda återfinns endast ca 20 procent i svenska bolag. Tidigare i denna rapport har också konstaterats att en ännu mindre andel än så av de största koncernernas omsättning kommer från den nordiska marknaden. Verksamheterna i Sverige och den svenska marknadens betydelse lämnar alltså enligt dessa mått mätt relativt små avtryck på koncernerna som helhet. Den analys som illustreras av figur 22 visar dock att de svenska dotterbolagen och de börsnoterade koncernerna både gällande omsättning och

20 I detta avsnitt används genomgående det något klumpiga uttrycket ”börskoncerner” eller ”börsbolagens koncerner” som synonym till benämningen ”börsbolag” som används i övriga rapporten. Anledningen är att vara extra tydlig med distinktionen mellan en koncern och de enskilda bolag som utgör koncernen, eftersom delar av detta avsnitt handlar om att jämföra utvecklingen för koncerner med utvecklingen för deras svenska dotterbolag.

20

gällande lönsamhet under åren 2005-2010 haft en mycket snarlik utveckling. Riktningen i omsättningens tillväxt har varit den samma under fyra av fem år för dotterbolagen och för koncernerna. Lönsamheten har inte bara samtliga fem år utvecklats i samma riktning för dotterbolagen som för koncernerna. Minst lika anmärkningsvärt är att nivån på rörelsemarginalen är mycket likartad under samtliga studerade år. Figur 22

Omsättningens och lönsamhetens utveckling - en jämförelse

mellan börskoncernerna och deras svenska dotterbolag

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

140%

160%

2005 2006 2007 2008 2009 2010

Ind

ex b

asår

2005

0%

3%

6%

9%

12%

15%

18%

21%

24%

Pro

cen

t

Omsättning dotterbolag, vä Omsättning koncern, vä

Rörelsemarginal dotterbolag, hö Rörelsemarginal koncern, hö Källa: Thomson Reuters, PAR

Slutsatsen av dessa jämförelser är att utvecklingen för OMX-bolagens koncerner väl fungerar som indikator på vilken riktningen kommer att vara för såväl näringslivet som helhet som för koncernernas svenska dotterbolag.

21

Bilaga 2: Mer om statistiken

Datan har dekonterats med SCB:s produktionsprisindex (PPI) för att undvika att jämförelser mellan år påverkas av prisförändringar. Raka genomsnitt har använts för årsdata. Prognoserna har dekonterats med ett genomsnitt av de föregående fem årens PPI. Företagen har på koncernnivå delats in efter tvåställig SNI-kod enligt SNI 2007. Koncernens kod baseras på den SNI-kod som det bolag i koncernen har som har störst antal anställda i Sverige. Det mått som används för lönsamheten i börsbolagen och för SCB:s statistik är rörelseresultatet (EBIT) som andel av omsättningen. Dessa genomsnitt är vägda med avseende på bolagens andel av den totala omsättningen. Statistiken avseende börskoncernernas svenska dotterbolag baseras på data för de tio dotterbolag med flest antal anställda inom varje koncern. I de fall som koncernen har färre än tio svenska dotterbolag har data från samtliga svenska dotterbolag använts. Källan till denna statistik är PAR AB. De 25 storbolag vars försäljning har granskats i rapporten är följande: ABB, Assa Abloy, AstraZeneca, Atlas Copco, Autoliv, Boliden, Electrolux, Ericsson, Hennes & Mauritz, Holmen, ICA, NCC, Sandvik, SAS, SCA, Scania, Securitas, Skanska, SKF, SSAB, Tele2, TeliaSonera, Trelleborg, Vattenfall och Ab Volvo. 16 av de utvalda bolagen tillhör de 25 bolag med störst omsättning i Sverige, 18 av dem hör till de 25 bolag i Sverige som har flest anställda.

22

Bilaga 3: Lista över börsbolagen 1Q 2012 AarhusKarlshamn Ab Electrolux Ab Millicom Internatio Swedish Match AbAbb Ltd Elekta Ab Moberg Derma AB Swedish OrphanAcando Ab Elos Ab Modern Times Grp Mtg Swedol AbAcap Invest Ab Enea Ab Morphic Tech Svolder AbA-com Ab Eniro Ab MQ Holding Systemair AbActive Biotech Ab Enquest Plc Msc Konsult Ab Tele2 AbAddnode Ab Epicept Corporation Multiq Intl Ab Teliasonera AbAddtech Ab Lm Ericsson Tele Naxs Nordic Access Tieto OyjAerocrine Ab Etrion corp. Ncc Ab Traction AbAlfa Laval Ab Ework Scandinavia Nederman Holding Ab Tradedoubler AbAllenex Ab Fabege Ab Net Entertainment Rederi Ab TransAtlanticAlliance Oil Co Fagerhult Ab Net Insight Ab Transcom WorldwideAlltele Fastpartner Ab New Wave Group Ab Transmode Holding ABAnoto Group Ab Feelgood Svenska Ab Nibe Industrier Ab Trelleborg AbArise Windpower Ab Fenix Outdoor Ab Nobia Ab Trigon Agri A/SArtimplant Fingerprint Cards Ab Nolato Ab Unibet Group PlcAspiro Ab FinnvedenBulten AB Nordea Bank Uniflex AbAssa Abloy Ab Formpipe Software Nordic Mines Ab Vbg Group AbAstrazeneca Plc Getinge Ab Nordnet Securities Venue Retail GroupAtlas Copco Ab Ab Geveko Note Ab Vitec Software Group ABAtrium Ljungberg Ab Global Health Part Ab Novestra Vitrolife AbAutoliv, Inc. Gunnebo Ab Novotek Ab Ab VolvoAvanza Ab Hakon Invest Ab Nordic Service Vostok Nafta InvestAvega Group AB Haldex Ab Oasmia Pharmaceutical Wallenstam AbAxfood Ab Sv. Handelsbanken Ab Odd Molly Interna Wihlborg FastigheterAxis Ab Ab Havsfrun Oem-international Ab Xano Industri AbB&b Tools Ab Heba Fastighets Ab Opcon Ab Åf AbFastighets Ab Balder Hemtex Ab Orexo Ab Öresund InvestmentBe Group Ab Hennes & Mauritz Ab Oriflame CosmeticsBeijer Alma Ab Hexagon Ab Ortivus AbG & L Beijer Ab Hexpol Ab Pa Resources AbBeijer Electronics Hiq International Ab Partnertech AbBergs Timber Ab Hms Networks Ab. Peab AbBetsson Ab Holmen Ab Phonera AbBilia Ab Hufvudstaden Ab Poolia AbBillerud Ab Husqvarna Precise BiometricsBiogaia Ab Hoganas Ab Prevas AbBioinvent Intl I.A.R Systems Group AB Pricer AbBiotage Ab Ind & Fin Systems Proact It Group AbBjorn Borg Ab Industrivarden Ab Probi AbBlack Earth Farming Indutrade Ab Proffice AbBoliden Ab Intellecta Ab Profilgruppen AbBong Ljungdahl Ab Image Systems Ab Ratos AbBoule Diagnostics AB Intrum Justitia Ab Raysearch LabBrinova Fastigheter Investor Ab Readsoft AbBts Group Ab Itab Shop Concept Rejlerkoncernen AbBure Equity Ab Jeeves Information Rnb RetailByggmax Group Ab Jm Ab Rezidor Hotel GroupCastellum Ab Kabe Husvagnar Ab Rottneros AbCatena Ab Kappahl Ab Rorvik Timber AbCavotec SA Karo Bio Ab Saab AbCDON Group AB Karolinska Development AB Sagax AbCellavision Ab Invest Ab Kinnevik Sandvik AbCision Ab Klovern Ab Sas Sverige AbClas Ohlson Ab Know It Ab SCACloetta Ab Kungsleden Ab Scania AbCoastal Contacts Inc Lagercrantz Group Ab Skandinaviska EnskConcentric AB Lammhults Sectra AbConcordia Maritime Investment Ab Latour Securitas AbConnecta Ab Lindab Inter SEMAFO Inc.Consilium Ab Loomis Ab Semcon AbCorem Property Lundbergforetagen Ab Sensys Traffic AbCtt Systems Ab Lundin Mining Corp Sigma AbCybercom Group Ab Lundin Petroleum Ab Sintercast AbDagon Ab Luxonen S.a. Skanska AbDedicare AB Malmbergs Elektriska Skf AbDgc One Ab Meda Ab Skistar AbDiamyd Medical Ab Medivir Ab Softronic AbDios Fastigheter Mekonomen Ab Ssab Svenskt Stål AbDoro Ab Melker Schorling Ab StjärnaFyrkant ABDuni Ab Metro Intl Sa Stora Enso OyjDuroc Ab Micro Systemation AB Studsvik AbEast Capital Micronic Mydata Ab Sweco AbElanders Ab Midsona AB Swedbank AbElectra Gruppen Ab Midway Holding Ab Svedbergs i Dalstorp

Tnr:

173

8-1

ISB

N: 9

78-9

1-73

91-3

33-1

Upp

laga

:300

Tr

yck:

Uni

onen

Maj

201

2

Olof Palmes gata 17105 32 Stockholm08-504 15 000www.unionen.se

unionens bolagsindikator maj 2012

Documents