unf föreningsboken

UNF:s föreningsbok

UNF-Föreningsboken 2007.qxp 2008-09-30 16:50 Sida 1

REDAKTÖR Elin LundgrenFORMGIVNING GURU FORM, bearbetad av Johanna NyströmTRYCK TROSA TRYCKERIISBN 91-973059 - 4 - 4Ungdomens Nykterhetsförbund 2002. Uppdaterad 2008.


UNF:s föreningsboksidan 4 – 9 LEDARSKAP

7

1

2

3

4

5

6

ssidan 44 – 46 STADGAR

sidan 10 –15 EN FÖRENING

sidan 16–19 STYRELSEN

sidan 20 –33 ÅRSMÖTET

sidan 34 – 36 ROLIGA MÖTEN

sidan 37– 43 VIKTIGA ORD

Hej!Det här är UNF:s föreningsbok. Här har vi samlat det

vi tycker du behöver kunna. Den tar upp saker att

tänka på, om hur du får föreningen att fungera och

exempel på arbetsmetoder du kan använda dig av.

Förhoppningsvis hittar du svaren på de flesta av

dina frågor här. Skulle det vara något du ändå undrar

över är du välkommen att höra av dig.

Förbundsstyrelsen Ungdomens Nykterhetsförbund


SIDAN FFYYRRAA


Ledarskap

Alla är vi ledare någon gång, på något sätt och i något sammanhang. Det kan vara som vald före-

ningsordförande, men också som ansvarig för en föreningsaktivitet eller en studiecirkel. I de lägen

där man fungerar som ledare måste man fundera över hur man vill vara och vilka signaler man vill

sända ut. Fundera själv på vilka ledare du tycker är bra och vilka egenskaper som utmärker dem.

OLIKA LEDARTYPEREnkelt uttryckt kan man säga att det finns tre huvudtyper avledarstilar. Naturligtvis finns det många varianter på deledarstilar som vi presenterar här, men i grunden är de alltid de samma.

DiktatornStyr och ställer med gruppen och kräver mycket av sin omgiv-ning. Fattar alla beslut själv och har sitt finger med i alla detaljeri gruppens arbete. Allt detta skapar ett starkt tryck i gruppen.Detta kan utlösa aggressivitet mellan medlemmarna i grup-pen.

DemokratenDen demokratiske ledaren ser till att gruppen fattar beslut. Dekrav som ställs på medlemmarna är intimt förknippade medmålen som man tillsammans satt upp. När den demokratiskeledaren går in och styr arbetet görs det med en känsla förgruppens vilja. Varje enskild medlem i gruppen känner att denhar lika värde som alla andra.

Den slappeSå långt som det är möjligt försöker ”den slappe” att hålla sigutanför alla beslut. Han eller hon låter alla andra fatta beslutenoch bara nickar och ler. Den slappe ingriper aldrig i arbetet ochbryr sig heller inte om att ställa några krav. Detta leder till att enkänsla av osäkerhet framkallas i gruppen. Det kan hända att detdyker upp nya ledare i gruppen som strider om makten.

DEN GODA LEDARENVärlden har aldrig varit svart och vit. På samma sätt är det meddina ledaregenskaper, i vissa situationer är det bra att agera påett sätt och i andra inte alls bra. Här är ett antal punkter somsymboliserar den goda ledaren. Som ledare kan du träna digatt bli ännu bättre.

LYSSNADen goda ledaren lyssnar till vad som sägs i gruppen. Det somsägs kan vara viktigt och du får också reda på vad de andratycker om dig. Oftast hamnar man i försvarsställning och lyss-nar kanske inte så bra till vad som sägs. Träna därför på att blimer nyfiken på vad andra säger till dig och om dig. Ta negativkritik och vänd det till något positivt. Tänk på att allt inte behö-ver vara elakt skvaller. När människor berättar saker för dig hardu också ett ansvar att agera.

SAMMA VÄRDERINGARDen goda ledaren inser att han eller hon måste följa de reglerman kommit överens om i gruppen precis som alla andra. Attpassa tiderna gäller honom eller henne lika mycket som allaandra.

ANSVARSom ledare tar man ansvar för att se till att gruppen verkligenfungerar som en demokratisk grupp. Man ser till att alla i grup-pen får en plats och känner sig viktiga.

KONSEKVENTDen goda ledaren reagerar alltid konsekvent och använder enoch samma måttstock för alla. Inga favoriter alltså!

KRITIKAnvänd kritik på ett klokt och försiktigt sätt. Utgå till exempelifrån att ingen människa egentligen tål kritik eller vill bli kritise-rad, men låt för den skull inte bli att ge kritik. Ge negativ kritik i enrum.

1

SIDAN FEM


Rikta feedbacken direkt till en person, gå inte omvägar.Den som ger feedback säger jag, inte vi eller man. Låt andra tala för sig.Till exempel: ”När du inte meddelar att du inte tänker komma på styrelsemötet blir jag ledsen”, ”när du bara drog hem efter discot i fredags blev jag arg”.

Använd dina känslor. När du ger feedback ska du använda dig av dina känslor. Vad händer med dig? Blir du arg, glad, ledsen eller förbannad? Till exempel: ”jag blir förbannad när du tar två Colaflaskor.”

Ge lagom mycket feedback. För mycket kan göra att personen inte blir mottaglig och leda till låsningar.

Ge feedback direkt efter den inträffade händelsen så ger den större effekt.

Be gärna personen du riktar kritik till tala om hur han eller hon uppfattat vad du sagt.

Ge negativ feedback i enrum och positiv feedback inför gruppen.

KRITIK OCH KONFLIKTEREtt bra klimat är en förutsättning för att arbetet i förening-en ska bli effektivt. Alla måste därför fundera på vad somkan göras för att skapa den miljön. Tänk efter själv hur dufungerar tillsammans med de andra i föreningen genom attställa dig frågor som: hur tycker de andra att jag fungerar?Är stämningen sådan att jag kan tala om för andra hur jagtycker de fungerar? Kan jag tala om hur jag känner mig?Syftet med feedback är att hjälpa andra att fungera bättre iarbetet och att på det sättet undvika stora konflikter. Enperson kan genom att ta emot feedback ändra ett olämpligt

beteende då de uppmärksammas på ett riktigt sätt. Idéenmed feedback är att den som ger feedback beskiver sinareaktioner på den andres handlande. Mottagaren bestäm-mer själv hur han eller hon vill använda denna information.Var medveten om att feedbacken kan utlösa ett behov avatt förklara eller försvara sig. Feedback måste inte varanegativ. Det är minst lika viktigt att uppmärksamma positivasidor hos en person. Har du något att säga –snåla inte utandela med dig!


Ledarskap 1

KAMRATSKAP I UNFKamratskap i UNF innebär bland annat att vi behandlar alla lika,är schyssta kompisar och är extra uppmärksamma på hurandra i gruppen mår och tar tillvara deras behov. I UNF har allarätt att vara precis som de är. För att allt detta ska bli verklighetkrävs att alla jobba mot samma mål. En viktig idé bakom UNF:skamratstödsarbete är att alla medlemmar ska veta vad detinnebär att vara en bra kompis, ”en kompis som förstår”, och

handla i den andan. En UNF:are bör ha kunskap och beredskapför att möta personer som vill dela med sig av egna problem påen kamratlig nivå. Som medlem i UNF är man inte utbildad tillterapeut och därför ska vi aldrig ta för stort ansvar för den somhar det jobbigt. En annan viktig idé som följer med det är attingen i UNF ska behöva känna sig utpekad.

SIDAN SSJJUU


BARN TILL MISSBRUKAREForskarna har uppskattat antalet barn under 18 år som lever ifamiljer med missbruksproblem till minst 200 000. Det inne-bär att en av tio kommer från sådana förhållanden. Ändå hörman sällan att någon pratar om det. De flesta missbrukare lyck-as mycket bra med att hålla skenet uppe i det längsta, de skötersitt jobb, de håller snyggt hemma och de gör allt för att döljamissbruket för sina släktingar och vänner. Som familjemedlemdras man med i missbrukarens förnekelser och hjälper till attbehålla fasaden utåt. Att mamma eller pappa dricker blir denstora hemligheten och som barn är det lätt hänt att manskäms och tar på sig skulden för föräldrarnas missbruk. Dethänder att ungdomar från familjer med missbruksproblemsöker sig till UNF. Det handlar ju bland annat om att UNF är ettställe där det inte dricks alkohol, men det ska också vara ettställe dit man kan komma oavsett hur man har det.

Barn till missbrukare intar ofta någon av fyra alternativa roller:hjälten, rebellen, clownen och tapetblomman. Lägg märke tillatt barn kan anta dessa roller även om föräldrarna inte är miss-brukare.

Tapetblomman är barn som blir tystlåtna och tillbakadrag-na, de försöker göra sig så osynliga som möjligt för att intemärkas. Barnet utplånar sig själv för att ingen ska se problemensom finns i familjen.

Hjälten tar över allt ansvar i familjen och hushållet så att bris-ter och fel inte ska upptäckas av utomstående.

Rebellen håller omgivningen borta genom att bli aggressiv,trotsig och utagerande. De uppträder ofta bråkigt och störan-de i skolan.

SIDAN ÅTTA


Ledarskap 1

Clownen är ett glatt, aktivt barn som ständigt lockar till skratt.Clownen är aldrig allvarlig och håller problemen borta medhjälp av humor, som också blir ett sätt att få uppmärksamhet.Det är inte ovanligt att ett barn till missbrukare till varje prisförsöker att anpassa sig för att vara till lags. De kan också över-reagera känslomässigt och ha svårt att koncentrera sig ochvara full av överaktivitet.

MER KUNSKAPUNF-distriktet/föreningen anordnar ibland aktiviteter somriktar sig direkt till de som av en eller annan anledning har detjobbigt hemma, men också till de som vill lära sig mer om kam-ratstöd och särskilt barn till missbrukare. Dessa aktiviteter harbland annat genomförts som skidkurser utomlands och seg-lingar på sommaren i Sverige. Upplägget har bland annatbestått i föreläsningar och gruppdiskussioner om kamratstöd,i kombination med stort lagarbete. För det mesta ligger aktivi-teterna i anslutning till julen eller midsommar som är en

jobbig tid för många av UNF:s medlemmar som har olika problem hemma.Det finns även mycket bra litteratur som handlar om bland annatbarn till missbrukare, men även andra sorters problem som mankan ha. På UNF:s hemsida finns bra litteraturtips.

RINGJOURHAVANDE KOMPIS020-222 444

BARNENS HJÄLPTELEFON0200-230 230

SIDAN NIO


SIDAN TTIIOO


1

2

Enförening

TA HAND OM FÖRENINGENEn förening är inget som överlever av sig själv utan det krävsatt man fixar med den. Och det är faktiskt inte så svårt. Det ärnågra saker som är viktiga och de lär man sig snabbt. I principallt du behöver veta finns i den här boken så det är bara att kollaom du undrar över något! Dessutom finns det flera omkringdig som du kan fråga om du är osäker, någon som har varit medlängre än du eller någon fadder av något slag. Eller egentligenvem som helst i UNF som du tror kan veta.

INGEN GÖR ALLT, ALLA GÖR NÅGOTFör att ingen ska känna att den alltid behöver gå på träffarnaoch vara den enda som vet något är det bra att fördela ansva-ret så mycket som möjligt. Se till att flera personer får viktigpost hemskickad, exempelvis från distrikt och förbund. Det fårman om man ber om det. Dela upp ansvaret för verksamheten.Turas om att vara sekreterare och ordförande på mötena såatt inte någon alltid behöver skriva. Det är också så att det finnsflera som kan ta över någon styrelsepost när det är dags förårsmöte. Att turas om på poster och med andra uppgifterstärker föreningen då det alltid finns många som vet hur sakeroch ting ska skötas.

VERKSAMHETVisst kan man vara ett gäng människor som är medlemmar isamma förening och bor i ungefär samma område och sedaninte göra så mycket mer åt det, men roligare än så kan man hadet! Det var också tanken när nykterhetsrörelsen startade imitten av 1800-talet. Det handlade om att ge folk något vettigt

att göra på sin fritid istället för att supa och samtidigt skapa enbättre värld genom att arbeta aktivt mot droger. Tanken är attUNF ska vara detsamma idag.

BRA PLANERING GER BRA VERKSAMHETVad som är bra verksamhet kan man prata om länge, men detman kan säga är att det ska vara verksamhet som man kännerger något. Att det är roligt och utvecklande och spännande påsamma gång!

Det bästa för att få bra verksamhet är att planera bra.Planeringen görs dels genom arbetsplanen som beslutas ompå föreningsårsmötet. I den kan det stå vilka kurser som skagöras under året, om lokalen ska fixas till, kanske om man skalägga extra krut på något område och liknande. I arbetsplanenbrukar inga datum stå utan bara inriktningen för verksamhe-ten, därför gör man oftast ett mer detaljerat program somsträcker sig över en viss tid. Det kan vara en månad eller en ter-min. Planeringen brukar man göra på ett föreningsmöte.

I en förening ska det finnas minst fem medlemmar. Det finns ingen gräns uppåt för hur många man

får vara. För att få föreningen att fungera på ett demokratiskt sätt finns det en del regler och praktis-

ka saker att tänka på.

I Sverige finns en lång tradition av att driva föreningar och nykterhetsorganisationer. Sättet att forma

organisationer skiljer sig inte så mycket mellan UNF, partier och andra intresseorganisationer. UNF:s

sätt att formera föreningen, distrikt och förbund finns reglerat i vårt eget regelverk -stadgarna. Det kan

vara skönt att veta att det finns riktlinjer för hur föreningen ska skötas precis som det finns regler i tra-

fiken. Trafikanterna väljer sin egen färdväg och vart de vill åka, så är det även för föreningen, den väljer

själv vad den vill göra och hur arbetet i föreningen ska gå till.

Föreningens högsta beslutande organ är föreningsårsmötet. Där har alla medlemmar rätt att delta

och säga sin mening. Det hålls en gång varje år. Däremellan hålls föreningsmöten där alla är välkom-

na att delta. Mellan dessa leds föreningen av den valda styrelsen.

TÄNK PÅNär ska aktiviteten vara?Var ska aktiviteten hållas?Hur ska det gå till?Vem är ansvarig?Vad får det kosta?


Januari7 Föreningsmöte med planering 14 Bowling – Ayse Bowlinghallen, Nygatan 8 OBS!! Klockan 18.3021 Frisyrkväll - Tina och Jonas28 Snörugby - Erik och Jonas

Februari4 Bio – Jenny Träffas utanför bion 17.3011 Föreningsårsmöte samt studiecirkel: Ledarskap - Danne18 Studiecirkel: Ledarskap - Danne25 Alkoholpolitisk diskussion med insändarskrivning - Erik och Jonas

Mars4 SPORTLOV11 Föreningsmöte samt studiecirkel: Ledarskap – Danne och Iman18 Lasergame – Sandra Laserhallen kl 18:00. Medtag 20:-25 OP - Sergio

April1 PÅSKLOV8 Tema Vänner i Världen – Jenny 15 Studiecirkel: Rollspel – Danne och Iman22 Studiecirkel: Rollspel – Danne och Iman29 Tema Vänner i Världen - Jenny

Maj6 Studiecirkel: Rollspel – Danne och Iman13 Studiecirkel: Rollspel – Danne och Iman20 Föreningsmöte samt Tema Vänner i Världen - Jenny27 Paintball – Ayse

Juni3 Avslutning - Allihopa

Tänk på att ha någon backup-plan om någon blir sjuk och inte kan genomföra sin träff. Skicka programmet till allamedlemmar i föreningen. Eller lägg upp det på hemsidan. Inför varje träff kan man sätta upp ett anslag på skolan omvad som kommer att hända.

Exempel: Terminsplanering för UNF WIKINGABORG


1

2

Enförening

MEDLEMMARPå UNF:s kansli finns UNF:s Medlemsservice. Dit ringer man föratt ändra sin adress. De får talongerna man skickar in när manhar värvat en ny medlem. De skickar också regelbundet ut med-lemslistor till alla föreningar. Man kan även beställa listor omman behöver det. Där kan man hitta adresserna till alla medlem-mar. Telefonnumret till UNF:s Medlemsservice är 08-672 60 39.

FÖDA UPP KANINER ELLER SKRIVA INSÄNDARE?Det finns inga regler för vad man får göra för typ av verksamheti UNF. Så länge man inte gör något som strider mot våra grund-satser och program kan man göra vad som helst. De flestaföreningar gör en planering i början av terminen där debestämmer vad de ska göra resten av terminen. Ofta fördelarman ansvaret så att medlemmarna får ta hand om varsin träff. I stadgarna kan man läsa att verksamheten bland annat skavara sådan att så många som möjligt ska lockas att vara med iUNF, att den ska vara varierande och försöka påverka samhäll-sutvecklingen.

Det viktigaste är att verksamheten verkligen är sådan sommedlemmarna vill ha den.

MEN VAD SKA VI GÖRA?Det är inte alltid så lätt att hitta på vad man ska göra. Sitter manoch ska planera upp hela terminen och det står stilla i huvudetär det kanske ingen idé att göra allt då. Då är det bättre attinhämta idéer än att få ihop ett halvkasst program. Hör medandra föreningar långt borta och nära, ta något urTemamaterialet, kolla på gamla program, fråga någon som ärmedlem i någon annan organisation och hitta på något meddem.

TEMAUNF är en kamporganisation. Vi vill förändra världen och verk-samheten är ett sätt att uppnå våra mål. Men ibland kan detvara svårt att hitta på vad man ska göra på föreningsträffarna.Därför finns det något som kallas för tema. Tema är egentligendet UNF alltid varit. Tittar man i UNF:s grundsatser så hittarman tre teman - demokrati, nykterhet och solidaritet. Genomatt utgå från dessa tre pelare kan man hitta på saker att göra.Det är det som har gjorts. Resultatet är en pärm fylld av idéersom bygger på våra tre teman.

I temapärmen finns det tips och förslag på vad man kan göra i sinverksamhet. Man kan använda pärmen som en idébank, eller ocksåanvänder man det terminsschema som finns. Vill man testa litefinns det ett månadsschema också. Det går att komponera sinaegna terminsplaneringar med det man tycker verkar roligt. Förvarje träff finns det ett syfte, varför man ska göra just det. Det stårockså vad man ska förbereda innan träffen. Vill man fördjupa sig inågot ämne finns det texter man kan diskutera och tips på böckeroch hemsidor. Tema innehåller helt enkelt det mesta.

OLIKA FÖRUTSÄTTNINGARNågra UNF-föreningar har flera hundra medlemmar, anställdpersonal och ett stort hus att hålla till i. Andra består av någrafå personer som inte har något särskild ställe att hålla till. Dåförstår man att den typ av verksamhet de bedriver inte ser lika-dan ut. Det betyder inte automatiskt att den största förening-en med mest pengar är den bästa. Den bästa UNF-föreningenär den som lyckas med vad den har föresatt sig och där med-lemmarna är nöjda med verksamheten, inget annat.

SIDAN TTRREETTTTOONN


MERA PENGAR!Att verksamhet kostar pengar säger sig självt. Minsta kaka manköper kostar. Och eftersom pengar hela tiden försvinner urkassan när man har verksamhet måste man också se till attpengar kommer in.

Varje år får föreningen pengar från UNF-förbundet dåman har rapporterat in sin verksamhet. Därför är det viktigt attefter varje årsmöte sända in sin verksamhetsberättelse för ettsäkert klirr i kassan. Även kommunerna bidrar ofta med peng-ar till föreningar. På de flesta ställen brukar det fungera så attman två gånger om året, i slutet av varje termin, rapporterar inhur mycket verksamhet man har haft och så baseras beloppetman får på det.

Man kan också söka pengar från olika fonder om manvill göra något särskilt, exempelvis genomföra ett projekt, göraen resa eller liknande. Kolla upp hur det ser ut i er kommun.Låna böcker om olika fonder på biblioteket, sök på nätet ellerbe förbundet om hjälp. Från UNF-förbundet finns “Pengar attsöka”, en pott med pengar för olika typer av verksamhet.

Om man har ett verksamt distrikt kan det också vara såatt distriktet kan hjälpa till med pengar om man till exempel villskicka medlemmar på en kurs.

När föreningen gör saker som kostar lite extra, kanskeåker iväg och spelar paintball, är det helt okej att ta ut en avgiftav deltagarna.Ek

onom

i2547.25

244.00

548.00

25.30

8269.00

25.50

2547.25

244.00

548.00

25.30

8269.00

25.50

SIDAN FJORTON


KLART VI KÖPER EN BIO!Många saker kan verka kul att göra. Visst skulle det vara häftigtatt ha en hemmabioutrustning i lokalen och kunna kolla påmassor av film. Men då kanske alla pengar ni har kommer att gååt? Är det verkligen värt att inte kunna göra någonting annatpå ett bra tag än att titta på film? Viktigt att tänka på innan mangöra stora inköp är att inte spräcka den budget som lades påårsmötet. Pengarna ska i första hand användas till det som ståri arbetsplanen och budgeten.

VEM BESTÄMMER OM PENGARNA?Det är årsmötet som bestämmer vad föreningens pengar skagå till. När man fastställer vilken budget som ska gälla är detockså den man sedan följer. Under året är det föreningsstyrel-sen eller föreningsmötet som bestämmer vad man ska göramed eventuella extra pengar eller hur man ska göra om någotmåste köpas in akut. Det är alltså inte så att kassören bestäm-mer om pengarna. Kassören sköter kontakten med banken,håller koll på ekonomiska papper och har en handkassa medkontanter.

STUDIECIRKLARFör att utveckla föreningarna och verksamheten är utbildningen bra väg. Det lättaste sättet att göra det i föreningen är attordna en studiecirkel.

Studiecirkeln är ett mycket bra sätt för en grupp att behandlaett särskilt ämne. Tillsammans med NBV bestämmer gruppenämne, plats och hur arbetet ska ske. Gruppen kan också föreslåvem som ska vara cirkelledare. NBV kan hjälpa till med att beta-la studiematerial, hyra av lokal eller en del av lön till enutomstående cirkelledare. För att få veta mera om vilka möjlig-heter som finns, kontakta NBV avdelningen i ditt län.Exempel på ämnen som ni kan lära er mer om i en studiecirkelär droger, främlingsfientlighet, matlagning, teater och femi-nism. Man kan göra nästan vad som helst. NBV kan ge flerförslag.

Det fina med studiecirklar är att de är en av de mest ekonomis-ka formerna för att behandla ett särskilt ämne i föreningen.När man gör en studiecirkel kan man få material ochutomstående cirkelledare åtminstone delvis betalda av NBV.Genomförda cirkelträffar rapporteras till NBV senast vidårskiftet men helst så snart cirkeln är avslutad.

IOGT-NTO-RÖRELSENS UPPBYGGNAD OCH UNF- FÖRENINGENS ROLL IOGT-NTO-rörelsen består av fyra förbund: IOGT-NTO, Junis(IOGT-NTO:s juniorförbund) UNF och NSF (NykterhetsrörelsensScoutförbund). Ute i landet finns förbundets föreningar. För attorganisera verksamheten och samverka inom närliggandegeografiska områden organiserar man på vissa håll kretsar. Enkrets består ofta av alla föreningar inom en kommun eller lik-nande. De starkaste geografiska uppdelningarna i landet ärdistrikten. Ofta är det länsvis. Vi har valt att dela in Sverige i 23distrikt. Dessa distrikt kan själva välja om de vill driva verksam-het eller inte. Verksamheten består ofta av skolverksamhet,kurser och projekt. Vi vill att UNF ska synas och höras i varjestad, på varje ort. Därför är föreningen viktigast! Det är där detviktiga händer, det är där alla medlemmar kan vara med ochpåverka - både föreningen och samhället. Vi vill att det ska sittaett gäng UNF:are i varje ordenshus, dricka choklad och funderapå hur vi ska vinna över alkoholindustrin!

KONGRESSUNF:s högsta beslutande organ är kongressen. Kongress hållsvartannat år på olika platser i landet. Ombuden, de som har rättatt rösta på mötet utses på distriktsårsmötet eller i förekom-mande fall av regionmötet . Totalt har kongressen 100 ombudsom fördelas efter storleken på distrikten. På kongressenbestäms sedan UNF:s inriktning och prioriteringar de komman-de två åren. Att delta på en kongress kräver att man sätter sig in ivad som händer och det är väldigt roligt.

1

2

En förening

SIDAN FEMTON


Ordförande • Leda styrelsens arbete och möten• Kalla till möten• Ta emot post till föreningen• Se till att styrelsen gör det som är beslutat• Vara kontaktperson utåt

Sekreterare• Skriva protokoll• Se till att protokollen blir justerade• Se till att alla kan ta del av protokollen• Se till att protokollen sparas på ett korrekt sätt så att

det i framtiden går att gå tillbaka och läsa dem• Hjälpa ordföranden med föredragningslistan till mötena

Kassör• Sköta föreningens ekonomi• Bokföra utgifter och inkomster• Se till att det är ordning på alla kvitton, verifikationer för

utgifter och inkomster• Rapportera till styrelsen och föreningsmötet hur mycket

pengar föreningen har• Se till att revisionen blir gjord före årsmötet

Ledamöter• Har inget specifikt ansvarsområde• Delta på styrelsemöten och komma med idéer • Hjälpa till att genomföra det som bestämts

SIDAN SEXTON


1

2

3

Styrelsen

ROLLERÄven om alla i styrelsen tillsammans ansvarar för att förening-en fungerar kan det vara bra att dela upp uppgifter så att allakänner sig delaktiga och att inte någon får slita för hårt. Enfunktion i styrelsen betyder ofta ett visst ansvar. Fördelen medatt dela ut olika roller och uppgifter är att ansvaret sprids ochdet är mindre risk att något glöms bort. Dessa rollfördelningarär oftast traditionella och ser likadana ut för de flesta förening

ar och organisationer, men varje förening/styrelse är unik ochkan själva bestämma om det ska organiseras på något annatsätt. I UNF är det obligatoriskt att välja ordförande, sekreterareoch kassör. Alla i styrelsen benämns ledamöter. Om förening-en vill kan de välja att specificera några av ledamöternas upp-gifter och exempelvis välja en vice ordförande och utbild-ningsledare.

På årsmötet väljer medlemmarna en styrelse som har i uppgift att sköta föreningen och se till att det

som årsmötet beslutat om blir gjort. En styrelse ska bestå av minst en ordförande, en sekreterare och

en kassör. Det är årsmötet som väljer om det ska vara fler i styrelsen. Alla i styrelsen är sedan tillsam-

mans ansvariga och ska hjälpas åt i arbetet. Det är exempelvis inte nödvändigt att det är ordföranden

som leder mötena varje gång. Styrelsen kan också ta hjälp från andra medlemmar för att genomföra en

aktivitet.

SIDAN SJUTTON


REVISOREn roll som ofta glöms bort är revisorns. Revisorerna väljs lik-som styrelsen på årsmötet men är inte med i styrelsen.Revisorerna har i uppgift att granska styrelsen arbete genomatt läsa protokoll, besöka möten och gå igenom bokföringen.De ska vara ett stöd för styrelsen under hela året och inte baravid den ekonomiska granskningen efter årets slut. Revisorernaska lämna en revisionsberättelse till årsmötet.

STYRELSEMÖTENStyrelsen bestämmer själv hur ofta den ska träffas och hamöten. En riktpunkt är att ha ett möte i månaden. Det berorförstås på hur ofta man har föreningsmöten och hur aktivföreningen är. De flesta föreningar tycker att det är bättre attha korta möten ganska ofta istället för långa möten sällan.Styrelsen är beslutsmässig då mer än halva antalet ledamöterär närvarande, dock minst tre.

INFÖR ÅRSMÖTETNär det blir nytt år är det dags att planera årsmötet. Då avslutarman det gamla året och tar tag i det nya. Ekonomiska papperbehöver göras i ordning och verksamhetsberättelse ocharbetsplan skrivas. Läs mer om dessa i kapitlet årsmöte.Kallelsen till föreningens alla medlemmar ska ha gått ut minstfyra veckor innan mötet.

FÖRSTA MÖTET EFTER ÅRSMÖTETStyrelsens arbete utgår ifrån föreningens arbetsplan och det somårsmötet beslutat. På det första styrelsemötet finns det några vik-tiga punkter att ta upp, bl. a. vem/vilka ska vara firmatecknare, det villsäga ha rätt att ta ut pengar och betala räkningar i föreningensnamn. Det är också bra att göra en ansvarsfördelning och bestäm-ma några mötestider.

VAD TAS UPP PÅ MÖTET?Vad styrelsen tar upp på mötet beror på vad som händer i sty-relsen och vad föreningen behöver besluta om. Allt som skatas upp på mötet ska finnas med på föredragningslistan. Allahar rätt att sätta upp punkter på föredragningslistan.

Exempel på föredragningslistaÖppnandeFöredragningslista1 Val av justerare2 Föregående protokoll3 Planering av a) Torsdagsaktiviteter i lokalen

b) Träff för nya medlemmarc) Fest

4 Rapport a) UNF:arenb) Studiebesök hos polisen

5 Nästa föreningsmöte6 Nästa styrelsemöte7 Övrigt8 Avslutning

FÖRENINGSMÖTENDet är på föreningsmötet som alla medlemmar samlas ochbestämmer vad de vill göra i föreningen. Alla medlemmar iIOGT-NTO-rörelsen har rätt att delta på mötet.Föreningsmötena är ett bra komplement till styrelsen när detgäller att bestämma om verksamheten i föreningen. Därför ärdet bra att ha föreningsmöten med jämna mellanrum, ungefären gång i månaden. Det är viktigt att tala om för alla medlem-mar när dessa möten är så att de kan vara med och påverka.Det är medlemmarnas ansvar att föreningens aktiviteter blir såroliga som möjligt. Alla som är medlemmar har rätt att närvaraoch yttra sig. Förslags- och rösträtt till föreningsmötena harendast de som är medlemmar i föreningen.

Det är bra att ha en föredragningslista även på föreningsmö-tet, så att alla kan vara med och påverka vad som ska tas upp.Det är sedan alla medlemmars ansvar att se till att besluten fat-tas på ett demokratiskt sätt.

Även på föreningsmötena ska protokoll skrivas så att allaefteråt kan se vad föreningen beslutat. Det är ingen större skill-nad på ett protokoll från styrelsemötet, föreningsmötet ellerårsmötet. De ska innehålla ungefär samma punkter, justerasoch sparas på ett tillfredsställande sätt.

SIDAN ARTON


1

2

3

Styrelsen

SIDAN NITTON

CHECKLISTAJanuariKalla till föreningsårsmöte

Februari Ha årsmöte senast den sista februari. Efter årsmötet

skickas verksamhetsberättelsen till förbundet

Mars & aprilDistriktsårsmöten i krokarna

MajFolknykterhetens dag kan firas.

JuniRapportera in genomförd verksamhet

till kommunenDecemberRapportera in genomförd

verksamhet till kommunen

Rapportera in studie-

cirklar till NBV


Före den sista februari varje år ska föreningen ha ett årsmöte. För att organisera årsmö-

tet demokratiskt finns riktlinjer i stadgarna. Där står bland annat när kallelsen ska skick-

as, vilka punkter som ska tas upp på föredragningslistan med mera.

På årsmötet går man igenom vad som har hänt i föreningen under året, vilka aktiviteter

som genomförts och hur föreningens pengar använts. Dessutom gör man en grov pla-

nering för året som kommer, vilka aktiviteter som medlemmarna vill ha och vad pengar-

na ska användas till. På årsmötet väljs en styrelse som får till uppgift att se till att det

årsmötet bestämt blir gjort till nästa årsmöte.

SIDAN TJUGO


11

22

33

44

Årsmöte

FÖRBEREDELSERDet är styrelsens uppgift att planera årsmötet. Börja med attskicka en kallelse till alla medlemmar senast fyra veckor före års-mötet. I kallelsen skall framgå när årsmötet är och var det hålls.Det kan även vara bra att ringa några medlemmar så att man vetatt de fått kallelsen och att nya medlemmar förstår att de är väl-komna och lika viktiga som gamla.

Styrelsen ska sedan förbereda mötet med att skriva en verk-samhetsberättelse (vad föreningen gjort under året) ochförslag på en arbetsplan (vad föreningen ska göra det komman-de året). Kassören tillsammans med styrelsen gör också en eko-nomisk berättelse och en budget. Se gärna till att det finns fleraexemplar av förslagen så att medlemmarna kan följa med vadsom föreslås.

Det finns även andra som ska förbereda olika delar till årsmö-tet. Valberedningen ska föreslå vilka de tycker ska sitta i sty

relsen. Revisorerna ska granska styrelsens arbete och lämna enrevisionsberättelse.

Det kan vara bra om någon annan än föreningens ordföran-den leder mötet så att alla känner att de kan delta. Under mötetär det också bra om man förklarar vad som händer underrespektive punkt på föredragningslistan.

MOTIONMedlemmarna kan förbereda sig genom att skriva en motion tillårsmötet. En motion är ett skriftligt förslag som en eller fleramedlemmar lämnar senast två veckor före årsmötet till styrel-sen. En motion kan innehålla i princip vad som helst från en akti-vitet till att måla lokalen. Om det är förslag som berör distrikteteller förbundet kan årsmötet besluta att föreningen står bakomoch skicka den vidare.

SIDAN TJUGOETT


GENOMFÖRANDEOm alla förberedelser är gjorda som de ska kan årsmötetgenomföras. Det måste dock vara minst 5 medlemmar närva-rande, det är viktigt att känna till och det finns en punkt på före-dragningslistan som påpekar det. Här följer en förklaring tillalla punkter på föredragningslistan.

1 Mötets öppnandeNuvarande föreningsordförande öppnar mötet.

2 Fastställande av föredragningslistaHär går årsmötet igenom föredragningslistan och kontrolle-rar att ingen punkt saknas samt om något tillägg ska göras.Jämför gärna med stadgarna.

3 Fastställande av antalet närvarande medlemmarAlla medlemmar i föreningen har rösträtt och alla som är medlem-mar i IOGT-NTO-rörelsen har närvaro- och yttranderätt.

4 Ställningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdatsHär berättar styrelsen när de skickat ut kallelsen och vad stad-garna föreskriver. Den ska alltså ha gått ut minst fyra veckorinnan mötet.

5 Val av ordförande och sekreterare för mötet, röstkontrollanter samt två protokollsjusterareOrdförande och sekreterare bör inte väljas ur styrelsen efter-som styrelsemedlemmarna måste kunna tala för sin sak undermötet. Till röstkontrollanter och justerare brukar man väljasamma personer.

6 Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelseI verksamhetsberättelsen redovisar styrelsen vad de har gjort,gärna i relation till den arbetsplan som togs på förra årsmötet.Verksamhetsberättelsen är styrelsens berättelse över vad dehar gjort och kan inte ändras under årsmötet.Mötesdeltagarna kan naturligtvis påpeka att styrelsen harglömt en del saker och detta ska skrivas in i protokollet.

7 Föredragning av styrelsens ekonomiska berättelseDen ekonomiska berättelsen består av en resultatrapport,som är en sammanställning över föreningens inkomster ochutgifter, och en balansräkning.

8 Föredragning av revisorernas berättelseRevisorernas berättelse föredrar revisorn. Årsmötet noteraroch lägger sedan den till handlingarna.

9 Fastställande av balansräkningar och resultaträkningar

10 Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i föreningsstyrelsenOm styrelsen har skött sitt jobb och årsmötet inte har någrainvändningar så beviljar de styrelsen ansvarsfrihet. Det bety-der att styrelsen inte längre kan ställas till svars för vad de hargjort under det gångna året. Om man inte beviljar styrelsenansvarsfrihet så måste man ordna ett nytt årsmöte när styrel-sen har åtgärdat de oklarheter som fanns.

11 Beslut om motioner och förslagOm någon eller några medlemmar lämnat in en motion till sty-relsen ska de behandlas under denna punkt. Styrelsen kan haförslag som inte står i arbetsplanen, då behandlas även dessaunder denna punkt.

12 Beslut om ersättningarHär tar årsmötet beslut om eventuella arvoden och ersätt-ningar för resor mm.

13 Beslut om arbetsplan fram till nästa årsmöteStyrelsen föredrar sitt förslag till arbetsplan som diskuterasoch sedan fastställs med eventuella ändringar.

14 Fastställande av ekonomisk plan för innevarande verksamhetsårNär årsmötet fastställer budget måste hänsyn tas till de even-tuella förändringar som gjordes i arbetsplanen.

15 Valberedningens förslag till ny styrelseValberedningen presenterar sitt förslag. Det måste vara minsttre ledamöter i en styrelse (ordförande, sekreterare ochkassör) men det får gärna vara fler.

16 Val av ordförande, sekreterare, kassör, samt eventuella ytterligare styrelseledamöterHär väljer årsmötet personer till de specifika styrelseposterna.

SIDAN TJUGOTVÅ


11

22

33

44

Årsmöte

17 Val av två revisorer med minst en suppleantValberedningen föreslår också revisorer. De ska följa och kon-trollera styrelsens arbete under året.

18 Val av valberedning med minst två suppleanterDet är årsmötet och inte valberedningen som ska föreslå per-soner till valberedning.

19 Eventuellt val av ombud med suppleanter till distriktsårsmöteHär väljer årsmötet ombud till distriktsårsmötet om det finnsett fungerade distrikt där din förening ligger.

20 Eventuellt val av ombud till junisdistriktsårsmöte

21 Eventuellt val av ombud till kretsårsmöte

22 Förrättande av eventuella ytterligare val

23 Fastställande av tid, kallelsesätt och plats förnästa årsmöte

24 Beslut om eventuella andra i kallelse angivna frågorÅrsmötet får inte ta upp helt nya frågor till behandling på ettårsmöte. Däremot går det bra att fatta beslut i vilka frågor somhelst bara det har framgått av kallelsen till årsmötet.

25 Mötets avslutandeDen valde föreningsordföranden avslutar mötet.

PRAKTISKA NYTTIGHETERNär man ska leda en förening finns detmycket att ta hänsyn till och lära sig i bör-jan. Om föreningen dessutom är nystar-tad finns det inte så många ”gamlingar”att fråga eller tidigare protokollsmallaratt följa. Här kommer en genomgång avformella delar som exempelvis protokoll,arbetsplan, och revisionsberättelse. Detfinns också exempel på hur de kan se ut.

PROTOKOLLEtt protokoll är anteckningar om vad somtagits upp på mötet. Vanligtvis är detsekreteraren i föreningen som skriverprotokoll men det är inte nödvändigtProtokollet ska innehålla följande punk-ter:

• Vad för sorts möte det är (styrelsemöte, föreningsmöte osv.)• När och var mötet genomfördes • Vilka hade möte och vem var där• Vilka punkter diskuterades • Vad beslutades• Underskrift av sekreteraren och justeraren, eventuellt också ordföran-den.

När protokollet är klart är det viktigt attden som varit sekreterare skriver underoch ser till att protokollet justeras. Påmötet väljs ofta en justerare som skakontrollera att sekreteraren uppfattatvad som sagts på mötet och återgett detkorrekt. När justeraren gjort sina juster-ingar och sekreteraren ändrat skriverockså justeraren under protokollet.Originalprotokollet förvaras på ett säkertsätt för framtiden. Det är också viktigtatt alla medlemmar på ett enkelt sätt kanta del av protokollen. Man kan ha dem ien pärm där alla kan läsa dem till exem-pel. Ofta läser man upp det föregåendeprotokollet på mötet.


EXEMPEL: Protokoll fört vid årsmöte med UNF Wikingaborg 15/2 2007 På Godtemplargården. Bilaga, lista på närvarande

§1 Johan Backman öppnar mötet.

§2 Mötet beslutade att fastställa föredragningslistan med några juster-ingar.

§3 Antalet röstberättigade medlemmar fastställdes till 14.

§4 Mötet valde till:Mötesordförande Maria ÖstbergMötessekreterare Denis ZajtsevRöstkontrollanter Susann Patoleta och Emil LundströmProtokollsjusterare Susann Patoleta och Emil Lundström

§5 Mötet anser att stadgeenlig kallelse har utfärdats. Den kom till alla medlemmars brevlådor den 8 januari.

§6 Ahmed från styrelsen föredrog verksamhetsberättelsen för 2003.

Lisa Olsson undrade varför inte föreningsordföranden Johan Backman hade deltagit på förbundets ordförandekonferensJohan svarar att han tyvärr var sjuk.

§7 Kassören Linnea Broman föredrar den ekonomiska berättelsen.

§8 Revisorerna Kurt Bengtsson och Lisen Westlund är tyvärr inte påplats men deras revisionsberättelse läses upp av ordförande JohanBackman.

§9 Mötet beslutade att fastställa balans- och resultaträkningar.

§10 Mötet beslutade att bevilja den avgående styrelsen ansvarsfrihet.


§11 En motion har kommit till mötet: ”Jag föreslår att vårt program skaskickas till alla närliggande föreningar för att de ska veta vad vi gör, så attde kan hälsa på om de vill. Erik Larsson”.

Mötet tycker att det är en bra idé och den nya styrelsen får i uppgift attverkställa motionen.

§12 Mötet beslutade att inte betala ut några ersättningar, mer än utlägg för föreningsaktiviteter så klart.

§13 Styrelsen hjälptes åt att föredra förslaget till arbetsplan med hjälpav sketcher.Mötet beslutade att anta förslaget.

§14 Föreningen beslutade att inte ta ut någon verksamhetsavgift förmedlemmarna.

§15 Mötet beslutade att fastställa förslaget till budget för 2004.

§16 Valberedningen, Jonna Lind och Katrin Alm, föreslår att styrelsen ska bestå av fem ledamöter.

Susann Patoleta tyckte att fem personer är för lite och föreslår istället sex personer. En vicekassör vill hon ha så att någon ny kommerin i kassörsarbetet.Mötet beslutade att styrelsen ska bestå av sex ledamöter.

§17 Mötet valde till: Ordförande Bakak AzarmiSekreterare Denis Zajtsev Kassör Linnea BromanVice kassör Sarah MobergLedamöter Naim Rahimi & Gustav Högström

§18 Till revisorer valdes Kurt Bengtsson och Lisen Westlund med IssamKaddoura som suppleant.


§19 Till valberedning valdes Katrin Hörnqvist och Niclas Lindahl. De låter redan nu meddela att de vill ha in förslag när nästa årsmöte närmar sig.

§20 Till ombud till distriktsårsmötet valdes:Bakak Azarmi, Johan Backman, Linnea Broman och Sarah Moberg.

Suppleanter Denis Zajtsev, Susann Patoleta och Katrin Hörnqvist.

§21 Inga val görs till kretsårsmötet.

§22 Inga ytterligare val görs.

§23 Nästa årsmöte föreslås äga rum 10 februari 2008 påGodtemplargården.

§24 I kallelsen meddelades att mötet skulle besluta om städningen avlokalen. Efter diskussion beslutade mötet att den nya styrelsen får iuppdrag att utse tre personer som turas om att städa under året motatt de nästa år gratis får delta på kongressen.

§25 Den nye ordföranden Bakak Azarmi övertar klubban, tackar förförtroendet, säger att nu är han sugen på fika och avslutar mötet.

Denis Zajtsev Susann Patoleta Emil Lundström

Sekreterare Justerare Justerare


ARBETSPLANEn arbetsplan beskriver vad föreningen ska göraunder det kommande året. Det är oftast styrelsensom gör ett förslag till arbetsplan. Medlemmarna iföreningen kan sedan komplettera eller plocka bortdelar av arbetsplanen under årsmötet. För att enarbetsplan ska fungera som ett praktiskt arbetsred-skap för föreningen och styrelsen är det viktigt attarbetsplanen är så realistisk som möjligt och förank-rad bland medlemmarna.

Arbetsplanen är framåtblickande men det kan ändå vara braatt titta tillbaka på vad föreningen gjort under det gångna året.

Vad har var varit bra? Vad kan förbättras och hur? Vad sakna-des? Vidare kan föreningen fundera på om det finns några målmed det föreningen gör och vill åstadkomma. Formuleragärna målen så att de blir så konkreta som möjligt exempelvis”Föreningen ska värva 10 nya medlemmar under vårterminenoch genomföra UNF:aren under hösten”. Ibland vill förening-en även ta fram övergripande mål som exempelvis ”Färre ung-domar ska supa under lucia”. Vid denna typ av mål kan det varabra att komplettera varje mål med åtgärder. I detta exempelskull åtgärden kunna vara ”Föreningen ska ordna en nykterluciavaka, ölköpskontroller genomförs vid fyra tillfällen föreluciadagen.”

1

2

3

4

Årsmöte

5421 4 2 13 3

SIDAN TJUGOSJU


VERKSAMHETVi ska fortsätta ha verksamhet varje måndagskväll, men lov undan-tagna. Några gånger under året kör vi också studiecirklar på andraveckodagar. Vi kommer som vanligt oftast att hålla till på Godtemplargården påNorrtullsgatan 7.

Vår och höst bestäms aktivitetsprogrammet för en termin framåt avföreningsmötet och skickas ut till alla medlemmar.

Vi ska affischera på skolan inför träffar där icke-medlemmar kan varaspeciellt välkomna.

Under året ska arbetet med att snygga till UNF-rummet göras klart.

Ämnen som ska behandlas antingen som studiecirklar eller på våravanliga träffar:Svensk alkoholpolitik, Narkotikalegalisering, Rasism bland ungdo-mar, Mötesteknik, Hur polisen jobbar i vår kommun.

Vi ska också jobba med tema Nykterhet, projekt Party

Stämningen i vår förening ska vara sådan att alla känner sig välkomna.Aktiviteterna ska vara av så hög kvalitet att nya medlemmar automat-iskt kommer till oss.

MEDLEMMARUnder vårterminen ska vi ringa till alla som inte har betalt medlems-avgiften. Under året hoppas vi att föreningen ökar med 10 aktiva med-lemmar.

MÖTENFöreningsmöten ska hållas minst varannan månad. Förenings-styrelsen träffas vid behov.

PÅVERKANVi ska under året synas i media, bland annat med minst 3 insändare. Vi ska påver-ka fritidsgården så att deras nyktra discon verkligen blir nyktra.

Vi ska skicka brev till alla kommunpolitiker minst två gånger för attpåtala problem bland ungdomar som kan ha med droger eller någotannat att göra.

KURSERVi ska ha deltagare på minst 2 förbundskurser.

Vi ska arrangera UNF:aren och bjuda in UNF Absolut och UNFDemonstranterna.A

rbet

spla

nU

NF

Wik

inga

borg

200

7

SIDAN TJUGOÅTTA


VERKSAMHETSBERÄTTELSE UNF WIKINGABORG 2008

Styrelsen har bestått avOrdförande Johan BackmanSekreterare Denis ZajtsevKassör Linnea BromanLedamöter Annika Dalman, Naim Rahimi och Katarina LöfstedtRevisorer Torbjörn Kallberg och Jackline MalikFöreningen representerades av Johan Backman och Olle Lindgren på Distriktsårsmötet.Ombud på kongressen var Linnea Broman och Denis ZajtsevOmbud på NBV:s årsmöte var Katarina Löfstedt.

VerksamhetVi har haft verksamhet varje måndagskväll, men lov undantagna. Några gånger under året kör vi också studiecirklar på andra veckodagar. Vi har hållit till på Godtemplargården på Norrtullsgatan 7.

Innehållet på träffarna har varierat. Ett urval är: Tema Internationalism, Projekt Vänner i Världen, En studiecirkel i hur man skriverinsändare, Matlagning, Besök av kommunpolitiker, ANT-kunskap & Kill- och Tjejkvällar Aktivitetsprogram har skickats ut till alla med-lemmar vår och höst.

MedlemmarVid årets början hade föreningen 41 medlemmar varav 30 betalande och 32 bidragsgrundande. Under året har 13 medlemmar värvats.

MötenStyrelsen har träffats 6 gånger under året. Vi har haft föreningsmöte 7 gånger under året.

PåverkanVi har vid två tillfällen delat ut flygblad utanför Systembolaget. Våra medlemmar har skrivit ungefär 10 insändare som publicerats itidningen. Annika Dalman deltog vid en debatt arrangerad av MUF.

KurserVi arrangerade en helgträff särskilt för nya medlemmar där de informerades om UNF. Vi har haft deltagare på UNF:aren arrange-rad av distriktet. Tre medlemmar har gått förbundets kurs Temautvecklaren och en Höjdaren.

SlutordDet har gått bra för oss under året och många har velat hjälpa till att driva föreningen framåt! Det känns roligt! Nästa år blir ännubättre! Död åt alkoholkapitalet!

STYRELSEN

1

2

3

4

Årsmöte

VERKSAMHETSBERÄTTELSEEn verksamhetsberättelse är styrelsens rapport övervad föreningen gjort under året. I verksamhetsberät-telsen ska det även framgå vilka som har förtroen-deuppdrag, hur många bidragsgrundande medlemmarföreningen hade den 31 december det året samt hur

många av dem som hade betalat sin medlemsavgift föråret. Lista på det kan man få från förbundet. Det kanvara kul att ha lite statistik över till exempel antal vär-vade medlemmar. En blankett för verksamhetsberät-telsen finns på www.unf.se och skickas även till före-ningarna varje år.

SIDAN TJUGONIO


EKONOMISK BERÄTTELSEUNF WIKINGABORGEn ekonomisk berättelse är en rapportfrån styrelsen över föreningens kost-nader och intäkter. Det är lämpligt attställa upp den ekonomiska rapportenså att den går att jämföra med den bud-get som årsmötet antog vid föregåen-de årsmöte. Alla medlemmar har intebara rättighet utan även skyldighet attkontrollera om den ekonomiska pla-nen höll. I rapporten ingår även enbalansräkning. Den beskriver hur stordel av föreningens pengar som finns i ban-ken, som finns på plusgirot och som even-tuellt är utlånade till någon.

Resultaträkning den 31/12-2007

Intäkter Lokalt aktivitetsstöd 6 241,00 krErhållna kursbidrag 6 500,00 krÖvriga bidrag 9 000,00 krLotteriförsäljning 3 241,00 krFörsäljning 1 253,00 krKurser 2 520,00 krTräffar 1 254,00 krRäntor 318,12 krSumma intäkter 30 327,12 kr

Ingående balans per den 1/1-2007

TillgångarKassa 252,50 krPlusgiro 2 552,68 kr Sparkonto 19 545,36 krInventarier 6 850,00 kr Fordringar 1 252,00 krSumma 30 452,54 kr

Skulder & eget kapitalKortfristiga skulder 2 540,00 krIngående eget kapital 27 912,54 krSumma 30 452,54 kr

SIDAN TRETTIO

KostnaderMöten 2 134,50 krMedlemsblad 853,00 krOP 1 250,50 krGivna kursbidrag 8 500,00 krTema 5 565,50 krKurser 4 698,50 krTräffar 1 896,00 krAdministration 923,00 kr Porto 655,00 kr Diverse kostnader 1 023,00 kr Reseersättningar 927,50 kr Avskrivning på inventarier

1 370,00 krSumma kostnader 29 796,50 krÅrets resultat 530,62 kr

Utgående balans den 31/12-2007

TillgångarKassa 125,50 krPlusgiro 5 647,35 kr Sparkonto 15 547,31 krInventarier 5 480,00 krFordringar 443,00 kr Fordran medlemsavg. 2 050,00 krSumma 29 293,16 kr

Skulder & eget kapitalKortfristiga skulder 850,00 krIngående eget kapital 27 912,54 krÅrets resultat 530,62 kr Utgående eget kapital 28 443,16 krSumma 29 293,16 kr

Strömbo 14 januari 2008

Reviderat Linnea BromanTorbjörn Kallberg

Jackline Malki


En budget ska visa på vilka tänkta intäk-ter och kostnader en föreningen harunder året. Budgeten ska speglaarbetsplanens aktiviteter i siffror i stäl-let för i ord. Se till att förening inte harmer kostnader än intäkter. Styrelsenkan göra om budgeten under året omde ser att det är svårt att få pengarnaatt räcka eller om det händer någotoförutsett. Det är styrelsen som äransvarig för ekonomin fram till årsmö-tet.

UNF Wikingaborg Budget 2008

IntäkterLokalt aktivitetsstöd 6 000 krErhållna kursbidrag 5 000 krÖvriga bidrag 10 000 krLotteriförsäljning 2 000 krFörsäljning 1 000 krKurser 2 000 krTräffar 1 500 krMedlemsavgifter 3 000 krRäntor 500 krSumma intäkter 31 000 krBudgeterat resultat 500 kr

Strömbo 21 januari 2004Linnea Broman, kassör

BUDGETBUDGETKostnaderMöten 2 000 krMedlemsblad 1 000 krOP 1 000 krGivna kursbidrag 7 000 krTema 8 000 krKurser 4 500 krTräffar 2 000 krAdministration 1 000 krPorto 500 krDiverse kostnader 1 000 krReseersättningar 1 000 krAvskrivning på inventarier 1 500 krSumma kostnader 30 500 kr

1

2

3

4

Årsmöte

SIDAN TRETTIOETT


REVISIONSBERÄTTELSEEn revisionsberättelse är den rapport som revisorerna lämnarpå årsmötet. Den lämnas efter det att revisorerna granskatstyrelsen arbete och dess ekonomiska förvaltning med kassa-bok, postgiro och allt annat som har med ekonomin att göra. Iberättelsen har de möjlighet att påpeka om de hittar någotsom de inte tycker stämmer överens med det som styrelsenuppgett. Revisorerna föreslår också om de tycker att styrelsenska beviljas ansvarsfrihet för det arbete de utfört i styrelsenoch hur de skött ekonomin som de har haft ansvar för.

TILL ÅRSMÖTET FÖR UNGDOMENSNYKTERHETSFÖRBUND WIKINGABORGVi har granskat verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse ochräkenskaperna samt styrelsens förvaltning i UNF Wikingaborg förår 2007. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandling-arna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om verksam-hetsberättelse, ekonomisk berättelse och förvaltningen på grund-val av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Detinnebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rim-lig grad försäkra oss om att verksamhetsberättelsen och denekonomiska berättelsen inte innehåller väsentliga fel. En revi-sion innefattar att granska ett urval av underlagen för beloppoch redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning avdem samt att bedöma den samlade informationen iverksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen. Vihar granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden iföreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamothar handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vårrevision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen harupprättats i enlighet med god redovisningssed.

Styrelseledamöterna har enligt vår bedömning inte handlat istrid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att balansräkning-en fastställs och att styrelseledamöterna beviljas ansvarsfrihetför räkenskapsåret.

Strömbo 2007-02-11Torbjörn Kallberg, revisor & Jackline Malki, revisor

MÖTESTEKNIKMötesteknik är en gammal teknik för att få en demokratisk för-samling att fungera på ett smidigt sätt. Tekniken har utvecklatsnågot under åren men ser ungefär lika ut i alla svenska demo-kratiska organisationer. Att ha en gemensam vedertagen tek-nik gör det lättare att få tid att diskutera utan att det tar onö-digt lång tid. Med en känd och fungerande mötesteknik ska allakunna göra sin röst hörd utan att behöva skrika och alla förslagska uppmärksammas. Många ord och uttryck beskriver hurmötet ska gå till och hur man lägger fram förslag och hur röst-ningen ska ske. Mer om det i ordlistan. Men det är klart. För atttekniken ska vara användbar så måste de flesta på mötet kännatill den och ordföranden måste se till att den tillämpas.

KLUBBANFör att leda möten kan ordföranden använda sig av enklubba. När ett beslut fattats slår ordföranden klubban engång i bordet. Det betyder att den punkten är avklarad.Klubban kan också användas för att påkalla uppmärksam-het från ordförandens sida. Om en ordförande slår klub-ban tre gånger i bordet betyder det att alla ska resa sig upp,exempelvis för att sjunga en sång. Ett klubbslag är sedansignalen för att åter sätta sig ner.

OMRÖSTNINGARDet kan hända att det finns flera förslag och mötet intekan enas i diskussionen. Då får man rösta om saken. Detvanligaste är att det sker med acklamation. Det innebäratt ordföranden ställer förslagen mot varandra ochmötesdeltagarna svarar ja på det förslag de tycker är bäst.Ordförande avgör sedan vilket förslag som fått mest ja-rop. Om det är svårt att höra för ordföranden kan enförsöksvotering göras. Då ställs förslagen åter motvarandra och deltagarna räcker upp handen på det förslagde tycker bäst om. Om ordföranden ändå inte kan avgörafrågan kallas rösträknarna in och voteringen sker medhanduppräckning, där rösträknarna räknar rösterna varför sig och meddelar ordföranden.

Detta kan tyckas vara svårt och invecklat men efter att ha pro-vat på det några gånger lär man sig ganska snabbt.

1

2

3

4

Årsmöte

SIDAN TRETTIOTRE


SIDAN TRETTIOFYRA


1

2

3

4

5

Roliga möten

INNANInnan mötet är det bra om de ansvariga är där i tillräckligt godtid för att ställa i ordning möblerna för den typ av möte manska ha. Möblera gärna så att alla kan se varandra och att maninte får känslan av att mötet är högtidligare än det verkligen är.Ryms alla runt ett bord? Fungerar det att sitta i en cirkel? Kanman rentav sitta på golvet? Tänk på att anpassa detta efter del-tagarna. Ett alltför annorlunda sätt att sitta kanske tar förmycket uppmärksamhet från det riktigt viktiga.

En trivsam lokal där man inte behöver irritera sig på skräpeller blinkande lysrör är bra. Åtgärda sådant som kan irriteraeller störa. Skapa mysig stämning med blommor, affischer,levande ljus, bakgrundsmusik… Öppna ett fönster om luften ärtom på syre.

Förbered fikat. Blanda saft och bred smörgåsar. Då behö-ver det inte ta tid mitt i mötet.

Om whiteboardtavla, video, OH-apparat eller liknande skaanvändas, kontrollera att allt finns och fungerar.

UNDER Om alla inte redan känner varandra så lättar stämningen omalla presenterar sig. Kanske med hjälp av en egen bild. Kännergruppen redan varandra kan det ändå vara bra att gå ett varv däralla får berätta hur läget är just nu. Mår någon exempelvis dåligtkan det vara skönt att berätta det.

En bra grej är att göra regler tillsammans för mötet. Dettakan göras genom att diskutera i mindre grupper vad som kanförstöra mötet. Omarbeta sedan detta till regler för hur ni skafå det bästa mötet någonsin. Exempel på saker som brukarkunna komma upp är mobiltelefoner, elakheter, avbrytningar…

Är mötet av den längre typen, se till att aktivera er! Byt plat-ser, ta korta raster och gör små aktiviteter, till exempelcykelslangen. Ha en cykelslang till hands och ge deltagarna iuppgift att ta sig igenom slangen så snabbt som möjligt. Fördig som är nyfiken kan det vara bra att veta att allra snabbastgår det om man håller om varandra två och två och andra drarcykelringen över paren.

Använd många olika sätt att informera om saker och ting på.,detta för att alla har olika sätt att ta till sig saker . Allt prat blir lät-tare om man får relatera till en bild eller några stödord upp-skrivna på ett blädderblock.

EFTER Om det var någon som skulle ha varit där som inte kunde när-vara är det viktigt att snabbt informera denne om vad som dis-kuterades och beslutades. Detta kan göras med ett telefon-samtal, ett mejl eller kanske ett vykort om man inte träffas.

Eftersom ni givetvis var exemplariska mötesdeltagarebestämde ni vem som fick ansvaret för de olika uppgifterna.Efter mötet är det ändå bra att kolla av med dem hur det går.Detta får folk att engagera sig och förståelse för att derasarbete faktiskt betyder något. Kanske kan det också vara så attde behöver hjälp men inte riktigt vågar be om det. Då kan detvara skönt om någon frågar.

FÅ IGÅNG TÄNKANDET OCH DISKUTERANDETAtt få folk att prata och tänka till är en viktig del av mötet ochdet kan vara bra att ha några ess i rockärmen om ni kör fast. Enklassiker är bikupan. Låt gruppen samtala i minigrupper omämnet så att allt blir ett enda surr. Därefter kan man lyfta detankar som har kommit fram. Bra för de som inte gillar attprata i större församlingar.

Att brainstorma är ett snabbt sätt att få fram idéer på ettområde. Dela ut ett gäng Post-it-lappar till deltagarna. På demfår de skriva ner allt de kommer att tänka på under fem minuter.Lapparna sätts upp så att alla kan se dem. Bland dem finns detsäkerligen något användbart.

Känner man att man inte kommer längre är det bra att bytaämne en stund. Har man tur kommer någon på något undertiden.

MER OM MÖTENLandsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU, har gett uten bra bok där många av idéerna till det här kapitlet är tagna ifrån.Den heter “Kreativa möten” och är skriven av Ulrika Eklund ochBrit Stakson. Den rekommenderas varmt.

Det finns många typer av möten och de kan vara både roliga och tråkiga. Ofta beror tråkigamöten på dåliga förberedelser och opedagogiska upplägg. Därför är det viktigt att förberedamötena väl och se till att deltagarna stimuleras och aktiveras. Se också till att deltagarna vetvarför man har mötet och vad som ska göras. Allt detta handlar om planering och ledarskap.

SIDAN TRETTIOFEM


FINNS DET NÅGOT MAN KAN GÖRA NÄR MÖTET INTE FUNGERAR?

ProblemAlla är inte på det klara med varför man har mötet och är därför oförberedda

För många sammanträden

Protokoll som inte säger något

För mycket kringsnack

Inga beslut tas

Ingen uppföljning av beslut

Dålig ledning av mötet

Mötet kommer inte igång i tid

För många avbrott utifrån

Mötet drar ut på tiden

Möjliga lösningarGör en föredragningslista och skicka ut dentill de som ska vara med innan mötet.

Fundera på resultaten i förhållande tilltidsåtgången.

Utforma en standardmall för protokoll.

Ordföranden måste våga ta tag i mötet. Utseen kringsnacks-vakt som säger till när detpratas om fel saker, ta en kort rast.

Skriv i föredragningslistan vilka frågorman ska besluta om.

Se till att det står i protokollet vem somska göra vad och när det ska vara gjort.

Träna mötesteknik.

Börja alltid i tid. Genom att vänta på dem som kommer för sent, belönar mandem och straffar de andra.

Fika före. Stäng av alla mobiler, sitt där ni får vara ifred, ta raster.

Bestäm innan hur länge mötet ska hålla på.Bestäm vilka punkter som är viktigast ochfår ta mest tid.


Viktiga ord 1

2

33

4

5

6

SIDAN TRETTIOSJU

Absolut majoritet Mer än två tredjedelar av rösterna.Acklamation Beslut fattat med ja-rop. Adjungera Tillfällig ledamot utan rösträtt.Administration I en förening ofta den hantering av utskick,kopiering, medlemsregisterhantering som förekommer.Administration återfinns oftast som en kostnad i resultaträkningen.Ajournera Beslut om att ta paus i mötet.Ansvarsfrihet Godkännande av styrelsens hela arbete för föregående år.Arbetsplan Plan för föreningens aktiviteter under det närmaste året.Attestera Intyga, godkänna.Avskrivning En avskrivning är en minskning på värdet av en tillgång eller skuld, exempel på avskrivningar är: ~ på inventarier, ~ kundfordringar, ~ leverantörsskulder.Avslagsyrkande Krav på att förslag ska avslås.

A

Ja!


Balansräkning Visar föreningens Tillgångar, Skulder och Eget kapital vid ett givet tilfälle, datum. En balansräkning balanserar alltid, dvs. S+E=T, T-S=E, T-E=SBBeesslluuttssmmäässssiigg En föreningsstyrelse är beslutsmässig när hälften av ledamöterna, minst tre är närvarande. För föreningsmötet och årsmötet gäller det samma förutom att minst fem ledamöter måste närvara.Beslutsprotokoll Protokoll som bara tar upp besluten, ej diskussionen.Bordlägga Uppskjuta beslut till ett senare möte.Budget Plan för beräknade utgifter och inkomster.

Dagordning Program för ett möte där såväl förhandlingstidersom tidpunkter för andra aktiviteter finns med.Delegera Överlåta beslutanderätt.Diskussionsprotokoll Protokoll som, förutom besluten, innefattar vem som sagt vad.

Eget kapital Är det kapital (pengar) som föreningen har kvar när alla fodringar är inbetalda och alla skulder betalda.Enkel majoritet Mer än hälften av rösterna.

Fodring Är när någon är skyldig pengar till föreningen, då säger man att föreningen har en fordran på någon.Försöksvotering Omröstning med handuppräckning utan rösträkning.Föredragande Den som redogör för en fråga.Föredragningslista Förteckning över de ärenden som ska behand-las på mötet.Förtroendevald Personer som demokratiskt utsetts till företroendeuppdrag.

SIDAN TRETTIOÅTTA

D

E

B

F


1

22

3

4

5

6

SIDAN TRETTIONIO

Viktiga ord

H

I

J

K

Huvudförslag Det ursprungliga förslaget, exempelvis från styrelsen elleri en motion.

Inbetalning När någon gör en inbetalning till föreningen, tex. är en inbetalning till föreningens plusgirokonto.Inkomst Skall inte förväxlas med intäkt, vilket är vanligt. En inkomst är per definition en periodiserad intäkt. Bra exempel på rena inkomster saknas i det vardagliga föreningslivet.Intäkt Alla bidrag, försäljningsintäkter etc. som föreningen får är intäkter. Skall inte förväxlas med inkomster.Inventarier När föreningen köper dyrare grejer, till exempel en TV ellerstereoanläggning, kan det klassas som inventarier i ett bokslut. Det gör attman inte behöver skriva upp hela kostnaden på en gång, utan bara en del.Så mycket pengar som man skulle kunna få om man sålde grejen kan ocksåfinnas kvar som ett värde under posten inventarier. Till exempel: Om TV:n kostade 9000kr kan man skriva upp en kostnad på3000kr, det vill säga värdeminskningen för året, i resultaträkningen. Deövriga 6000kr kan då hamna på tillgångssidan som inventarie i balansräk-ningen. Nästa år skriver man av 3000kr till, som då blir en kostnad igen. På föreningsnivå behöver man oftast inte använda den här funktionen,utan man kan istället skriva upp hela kostnaden på en gång, och ändå vetaatt man har ett värde i grejerna som man kan få igen om man skulle behö-va. Om man skulle sälja TV:n då skriver man upp den summan som enintäkt.

Justera Ett protokoll justeras, läses igenom, kontrolleras och skrivsunder.Justerare Person som utsetts att kontrollera justera ett protokoll.

Kommitté Grupp som utsetts av styrelsen att sköta vissa frågor.Kongress UNF:s högsta beslutande organ, äger rum vart annat år.


L

M

PSIDAN FYRTIO

K Konstituera Fördela posterna inom styrelsen.Kontrapropositionsvotering Votering för att utse motförslag till huvudförslag. Mötesteknisk utslagsturnering. Finalen står mellan huvudförslaget och segrande förslaget i kontrapropositionsvoteringen.Kostnad Skall inte förväxlas med utgift. Nästan allt som en föreningen köper in under ett år är en kostnad, se inventarier för undantag. Exempel på kostnader ärmöteskostnader, reseersättningar, porto, kurskostnader, avskrivningar etc.Kvalificerad majoritet Minst två tredjedelar av rösterna.Könskvotering Bestämmelse om att ett visst antal kvinnor eller män måste ingå i en styrelse.

Leverantörsskuld Är en obetald faktura som vi fått från ett företag där vi köpt något. Så fort vi betalar fakturan försvinner leverantörsskulden.

Majoritet flertal Röstövervikt.Mandat uppdrag Befogenhet.Motförslag Förslag som ställs mot huvudförslag.Motion Skriftligt förslag.

Nominera Föreslå personer till förtroendeuppdrag.

Omedelbar justering Beslut på att t ex föregående paragraf är justerad.Ordningsfråga Ärende som inte direkt berör pågående debatt, utansom handlar om mötets former, mötesordningen. Kan tas upp när som helst under ett möte.

Plenum Sammanträde.

NO


SSIIDDAANN FFYYRRTTIIOOEETTTT

1

2

3

4

5

6

Viktiga ord

Presidium Vanligen mötesfunktionärer (ordförande, sekreterare).Proposition Förslag.Propositionsordning Den följd de olika förslagen kommer att ställas mot varandra. Protokoll Skriftlig sammanställning av beslut.Protokollsutdrag Del av protokoll, används för att styrka att visst beslut fattats.

Remiss Skrivelse som skickas till fler som får möjlighet att lämna synpunkter innan beslut tas.Replik Bemötande, svar i debatt.Representera Företräda.Reservation Notering i protokollet att man inte instämmer i beslutet.Resultat Är det som blir när man tar föreningens intäkter och drar av kostnaderna. Är differensen positiv har man en vinst, och är den negativ har man en förlust.Resultaträkning Visar föreningens intäkter ochkostnader vid ett givet tillfälle, datum. Skillnaden mellan intäkter och kostnader är resultatet.Revision Revisorernas granskning av verksamhet och ekonomin.Revisionsberättelse Revisorernas rapport och förslag.Räkenskapsår Den tid bokföringen omfattar, alltid ett kalenderår.Ränta Är det man får av banken när man har pengar på ett konto hos dem. Betalas normalt ut vid årets sista bankdag eller när man avslutar kontot.Röstlängd Förteckning över röstberättigade.Rösträknare Mötesdeltagare som räknar röster vid votering.

Skuld Är motsatsen till fordran. Det är när föreningen ärskyldig någon pengar. Då säger man att föreningen har

P

R

S


SIDAN FYRTIOTVÅ

en skuld till någon.Sluten omröstning Skriftlig och anonym omröstning.Sparkonto Är ett konto oftast med något högre ränta än vanliga konton. Här finns de pengar som föreningen inte behöver till den löpande verksamheten.Streck i debatten Kan begäras mitt i debatten och bryter talarlistan. Om mötet beslutar att sätta streck i debatten får alla en chans att sätta upp sig på talarlistan sedan sätts ett streck och ingen mer får sätta upp sig på talarlistanSuppleant Ersättare.

Talarlista Förteckning över de som begärt ordet.Tillgång Vanligast kassa, bank, postgiro, fordran eller inventarier.

Utbetalning Är när föreningen skickar/ger pengar till någon för att t ex. betala en skuld till mottagaren.Utgift Uppstår vid inköpstillfället. Ska inte förväxlas med kostnad. I exemplet med TV-inköpet (se inventarier) så är utgiften år 1, 10 000 kr, kostnaden år 1 är 2 000 kr och utbetalningen är 10 000 kr, förutsatt att man betalade hela utgiften med en gång.

Valberedning Förtroendevalda som har till uppgift att förbereda val till exempelvis styrelsen.Verksamhetsberättelse Styrelsens rapport över vad som hänt under året.Votering Omröstning.

Yrka Föreslå.

Övriga frågor Den punkt på föredragningslista då helt nya punkter kan tas upp.

S

TU

V

YÖ


1

2

3

4

5

6

Viktiga ord

SIDAN FYRTIOTRE

BRA LÄNKAR/HEMSIDOR

www.unf.sewww.nbv.sewww.iogt.sewww.iogt.orgwww.stipendier.se


7

1

2

3

4

5

6

Stadgar

STADGARNA FÖR UNF-FÖRENINGEN

§ 4:1 OrganisationEn förening ska bestå av minst fem medlemmar.Bildandet av en förening samt dess namn och nummer fastställs avförbundsstyrelsen.Föreningens högsta beslutande organ är föreningsmötet. Mellanföreningsmötena leds föreningen av en styrelse.Föreningen bör samarbeta med föreningar och scoutkårer inomIOGT-NTO-rörelsen genom en IOGT-NTO-krets.En förening som bedriver verksamhet i en förening inom IOGT-NTO:s Juniorförbund är fadderförening åt denna.Fadderföreningen ska utse en ansvarig juniorledare som ingår i juni-orföreningens styrelse.

§ 4:2 FöreningsmöteÅFöreningsmöten utöver årsmötet hålls på den tid och plats som ettföreningsmöte eller styrelsen har beslutat. Ett föreningsmöte ärbeslutsmässigt när minst fem, eller majoriteten, av föreningens med-lemmar är närvarande. Föreningens årsmöte ska hållas före februari månads utgång varje årpå den tid och plats som föregående årsmöte har beslutat. Om års-mötet inte har hållits i tid kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrel-sen kalla till årsmöte. Kallelse till årsmöte ska ske senast fyra veckor före mötet på det sättsom föregående årsmöte har beslutat.Varje medlem i föreningen kan skicka motioner till årsmötet.Styrelsen ska ha fått motionerna senast två veckor före årsmötet.Styrelsen ska yttra sig över varje motion.Årsmötet är beslutsmässigt när det har blivit kallat enligt stadgarnaoch minst fem av föreningens medlemmar är närvarande.

§ 4:3 Mötesrättigheter och beslutsformerNVarje medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närvarorätt på förenings-mötet. Varje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen har närva-ro- och yttranderätt på föreningsmötet. Mötesordföranden kan geyttranderätt till andra närvarande.Varje medlem i föreningen har förslags- och rösträtt. Vid val avombud till kretsårsmöte, distriktsårsmöte och regionmöte samt vidbeslut om beviljande av lokalt medlemskap har dock bara förenin-gens registrerade medlemmar förslags- och rösträtt. Ingen har rösträtt i frågor som rör egen förvaltning eller eget arvode.Val sker genom acklamation eller, om någon röstberättigad begärdet, genom sluten omröstning. Vid lika röstetal avgör lotten. En röstpå fler personer än det antal som ska väljas, eller på någon som inte ärnominerad till valet, är ogiltig. Mötet avgör andra frågor om mötesregler när de kommer upp.

§ 4:4 ÅrsmötesärendenPå ett föreningsårsmöte ska följande ärenden tas upp:a) fastställande av föredragningslistab) fastställande av antalet närvarande medlemmarc) ställningstagande till om årsmötet har kallats enligt stadgarnad) ställningstagande till om årsmötet är beslutsmässigt

e) val av ordförande och sekreterare för mötet, två rösträknare och två protokolljusterare

f) föredragning av styrelsens verksamhetsberättelseg) föredragning av styrelsens ekonomiska berättelseh) föredragning av revisionsberättelsei) fastställande av resultaträkning och balansräkning j) beslut i frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrel

senk) beslut om motioner och förslagl) beslut om ersättningarm) beslut om arbetsplan för tiden fram till nästa årsmöte n) beslut om budget för det pågående kalenderåreto) beslut om antal ledamöter, minst tre, i styrelsen p) val av ordförande, sekreterare, kassör och eventuella

ytterligare ledamöter i styrelsenq) val av två revisorer och minst en ersättarer) val av valberedning och eventuella ersättares) val av ansvarig juniorledare om föreningen bedriver juni

orverksamhett) val av ombud och ersättare till distriktsårsmötet om före

ningen tillhör ett verksamt distriktu) val av ombud och ersättare till IOGT-NTO:s

Juniorförbunds distriktsårsmöte om föreningen bedriverjuniorverksamhet

v) val av ombud och ersättare till kretsårsmötet om föreningen tillhör en krets

w) val av regionmötesombud det år som kongress hålls, om föreningen inte tillhör ett distrikt

x) eventuella ytterligare valy) beslut om tid, plats och kallelsesätt för nästa årsmötez) beslut om eventuella andra frågor som finns med

i kallelsenProtokollet från årsmötet ska inom tre veckor lämnas till revisorerna,förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen samt finnas tillgängligt hosordföranden.

§ 4:5 FöreningsstyrelseÅrsmötet ska välja en styrelse med minst tre ledamöter.Ledamöterna väljs för tiden intill slutet av nästa årsmöte. Om årsmö-tet ajournerar sig kan det dock besluta att den nya styrelsen ska tillträ-da vid en tidpunkt som infaller innan årsmötet har avslutats.Ordförande, sekreterare och kassör väljs särskilt.Styrelsen är beslutsmässig när mer än halva antalet ledamöter, dockminst tre, är närvarande.

§ 4:6 Föreningsstyrelsens uppgifterStyrelsen är föreningens verkställande organ. Mellan föreningsmöte-na är styrelsen föreningens beslutande organ. Den leder föreningensarbete efter stadgar, grundsatser och program, ideologiska programsamt föreningsmötets och kongressens beslut. Den ska arbeta för attföreningens verksamhet bedrivs i enlighet med § 4:7.Till årsmötet ska styrelsen lägga fram verksamhetsberättelse, ekono-misk berättelse och förslag till arbetsplan och budget.

SIDAN FYRTIOFEM


§§ 44::77 FöreningsverksamhetFöreningen ska arbeta för att så många som möjligt genom medlem-skap i föreningen ansluter sig till en helnykter livsföring och motarbe-ta användning av alkohol, narkotika och andra därmed jämförbaraberoendeframkallande medel.Föreningen ska söka bedriva en mångsidig verksamhet som ger med-lemmarna möjlighet till en meningsfylld samvaro.Föreningen ska söka påverka samhällsutvecklingen och förverkligaIOGT-NTO-rörelsens grundsatser genom utåtriktad, opinionsbil-dande verksamhet.Föreningen ska söka bedriva juniorverksamhet, organiserad somjuniorförening av IOGT-NTO:s Juniorförbund.I föreningens verksamhet äger varje medlem av IOGT-NTO-rörelsenrätt att delta. Föreningen ska avge årlig rapport om sin verksamhet tillförbundsstyrelsen. Om föreningen har rapporterat att den haft verk-samhet har den rätt att skicka ombud till kongressen.För varje verksamhetsår ska finnas en arbetsplan och en ekonomiskplan för föreningens verksamhet.Innan avtal om anställning sluts ska samråd ha ägt rum med för-bundsstyrelsen som ska godkänna anställningen och förslag tillanställningsavtal.

§ 4:8 Valbarhet till förtroendeuppdragVarje löftesbunden medlem i IOGT-NTO-rörelsen kan väljas tillförtroendeuppdrag i föreningen. Ett distriktsårsmötes- eller region-mötesombud måste dock vara registrerad medlem i föreningen. Ettkretsårsmötesombud måste vara löftesbunden registrerad medlem inågon av kretsens föreningar eller kårer.

§ 4:9 FirmateckningStyrelsen bestämmer hur föreningens firma ska tecknas. Firman skadock tecknas av minst två personer gemensamt, däribland minst enförtroendevald.

§ 4:10 Ekonomisk förvaltningRäkenskapsåret är ett kalenderår. Räkenskaperna ska avslutas och lämnas till revisorerna senast tiodagar före årsmötet tillsammans med styrelsens ekonomiska berät-telse och verksamhetsberättelse. Den ekonomiska berättelsen skainnehålla en resultaträkning och en balansräkning.

§ 4:11 FastighetsförvaltningEn förening som äger fast egendom kan utse en fastighetsstyrelseeller bilda en särskild ekonomisk förening för förvaltningen av denna.I en sådan förenings stadgar ska det stå att föreningsstämman utgörsav UNF-föreningens årsmöte. Stadgarna ska godkännas av förbunds-styrelsen för att vara giltiga.Lokaler som en förening, ett distrikt eller förbundet äger ska varaalkohol-, narkotika- och tobaksfria.

§ 4:12 RevisionÅrsmötet väljer två revisorer och minst en ersättare. Dessa väljs förtiden intill slutet av nästa årsmöte. Om årsmötet ajournerar sig kandet dock besluta att de nya revisorerna ska tillträda vid en tidpunktsom infaller innan årsmötet har avslutats. Om föreningen bedriverjuniorverksamhet är revisorerna också revisorer i juniorföreningen.Revisorerna ska följa styrelsens verksamhet och ekonomiska förvalt-ning. De ska till årsmötet lämna en revisionsberättelse med förslagom fastställande av resultaträkning och balansräkning samt förslag ifråga om ansvarsfrihet för styrelsen.Förbundsstyrelsen och distriktsstyrelsen kan besluta om revision avföreningens räkenskaper och förvaltning..

§ 4:13 Samgående med annan föreningEn förening som vill gå samman med en annan UNF-förening ska fattabeslut om detta. Föreningarna ska göra en skriftlig överenskommelsesom ska innehålla uppgifter om tidpunkten för samgåendet och han-teringen av arkiv och andra tillgångar samt skulder. Beslutet ska fast-ställas av förbundsstyrelsen för att gälla.Förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen bör ta initiativ till samgåen-de när ett beslutsmässigt årsmöte inte har kunnat genomföras.

§ 4:14 UpplösningEn förening kan upplösas genom beslut med två tredjedels majoritetpå ett föreningsmöte. Till detta möte ska varje medlem få en skriftligkallelse senast två veckor före mötet. Där ska det tydligt framgå attmötet gäller upplösning av föreningen. Om mötet inte blir besluts-mässigt kan förbundsstyrelsen eller distriktsstyrelsen upplösa före-ningen efter samråd med föreningens medlemmar.När en förening har upplösts ska förbundet erbjuda medlemmarnamedlemskap i en annan förening eller direktanslutning till distrikteteller förbundet.Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar distriktet. Finns detinget verksamt distrikt tillfaller tillgångarna förbundet.

§ 4:15 Särskilda stadgarFöreningen ska anses ha antagit § 4:1–14 samt § 6:1 i dessa stadgar somsina egna stadgar. Om dessa paragrafer ändras anses även förenin-gens egna stadgar ändrade på motsvarande sätt. Om föreningenantar egna stadgar med innehåll utöver det ovan nämnda måste stad-garna godkännas av förbundsstyrelsen för att gälla.

Hela UNF:s stadgar hittar du på www.unf.se

SIDAN FYRTIOSEX


UNF BOX 12825, 112 97 STOCKHOLM


unf föreningsboken

Documents