guide för ett hållbart engagemang

• 2 •

det är svårt att hitta ett mer träffande citat för att visa hur vi människor fungerar när vi samlas i grupp och visar upp våra mest grundläggande behov.

Det spelar ingen roll hur länge du varit med i unf, hur gammal du är eller var du kommer ifrån. Vi vill alla bli älskade och respekterade för den vi är. Om vi blir det i en för-ening finns det goda chanser att vi stannar kvar. Men det är ändå inte så enkelt. För trots att vi alla är lika är vi samtidigt olika. Varje person är unik och har sina egna, unika behov och önskningar.

Dessutom kan det finnas många olika orsaker till varför någon blir medlem i unf – men orsakerna kan ju ändras efter ett tag. Därför måste vi anpassa verksamheten och engagemanget efter medlem-marnas behov.

”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad,

i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd

och föraktad. Man vill ingiva

människorna något slags känsla.

Själen ryser för tomrummet och vill ha

kontakt till vad pris som helst.”

ur romanen ”Doktor Glas”, av Hjalmar Söderberg.

• 3 •

EN GUIDE FÖR LEDARE

det här är unf:s handbok för ett hållbart engagemang.

Tanken är att vi medlemmar ska känna oss trygga i unf och tycka att de är meningsfullt att med så länge som möjligt. unf engagerar handlar om att så många medlemmar som möjligt ska må bra i unf.

Nyckelpersonerna för att lyckas med detta är ledarna. unf enga-gerar är till för dig som är eller vill bli ledare i unf. Materialet kan användas på föreningsträffar, un-der ledarutbildningar eller läsas på egen hand. Här finns både teori och verktyg för dig som vill göra unf till en ännu bättre organisation.

ps. Till texten har vi lånat det smarta, finska ordet ”hen” när vi menar henne eller honom. ds.

Text Mikael Hansson

Grafisk formAnton Hull

Pasadena Studio

FotoJonas Forsberg

KorrekturBirgitta Jacobson

TryckSandvikens

Tryckeri, 2011

• 4 •

det som gör unf så unikt är att här kan du få uppleva nyktra arrangemang och stärka ditt ställningstagande för ett hel-nyktert liv stärkt – och därmed viljan att vara medlem längre. Att ha en verksamhet som inte bara är rolig utan också stärker ställningstagandet gör oss mer engage-rade. Det är just ställningstagandet som gör att vi som medlemmar kan uppleva ett ”högre syfte” med att vara med.

I en organisation som aktivt arbetar mot alkohol och andra droger kan det lätt uppstå ett positivt grupptryck som både ger ett ökat skydd mot en drogkultur och stärker det egna ställningstagandet. Undersökningar visar att ju starkare ställ-ningstagandet är, desto lättare kan vi stå emot negativa grupptryck från annat håll.

Det finns många saker som stärker ställningstagandet som inte behöver vara varken tråkiga eller avancerade. Det kan

t ex handla om att få vara med vid ölköps-kontroller, utbyten med en systerorga-nisation och värvningskampanjer eller få insikter om alkoholens baksidor för barn och unga. Om vi kombinerar kunskap med värderingar kring alkohol och egna insatser mot alkohol och alkoholkulturen stärker det ställningstagandet, mer eller mindre medvetet.

Det är bra om medlemmarna blir lite arga på alkoholkulturen. Ilska kan nämligen vara ett tecken på ett starkare ställningstagande. Men det ska förstås inte riktas mot människor, utan mot situationer – som att det är för lätt för minderåriga att få tag i alkohol.

Att ha en gemensam ”fiende”, som alkoholen eller alkoholkulturen, gör att vi känner gemenskap. Det ger också styrka till både gruppen och det egna beslutet att inte dricka alkohol. •

STARKARESTALLNINGS-

TAGANDE

• 5 •

IDEOLOGI INSPIRERAR!

ideologi är kul! Om vi skapar aktiviteter som medlemmarna både tycker är roliga och samtidigt har en tydlig koppling till vår ideo-logi, stärks ställningstagandet hos den enskilde.

Samla gruppen kring en känsla, t ex ilska över att alkoholreklam finns, och skapa en aktivitet där ni får utlopp för känslan. Ni kan driva med alkoholreklam, gör opinions-bildande aktiviteter på stan eller trycka tröjor med smarta budskap.

VAR EN FÖREBILD!

vi inspireras ofta av andra människor vi möter. Du kan inspirera andra i deras ställningsta-gande genom att själv vara öppen med ditt ställningstagande och tala positivt om valet att vara nykter.

SE ”STÖRRE” – DU GÖR SKILLNAD

din handling gör skillnad. Alla som har valt att stå emot alkohol-normen gör en fantastisk insats för att göra världen bättre. Du kan ”störa” alkoholnormen och försva-ga alkoholindustrin om du visar att nyktert festande är mest naturligt – och roligare. Dessutom ger du inte dina pengar till alkoholindustrin. När du är med och bidrar till nykter verksamhet skapar du också nyktra frizoner – som är precis det som utsatta unga behöver. Då gör du skillnad!

DET ÄR KUL ATT DELA PÅ ANSVAR

att vara ”ansvarstagande” i unf blir bara roligare om fler hjälper till. Det är inte fult att be om hjälp. De flesta medlemmar blir glada när de får en uppgift och känner sig behövda!

Skriv en lista på allt du gör i unf. Fundera sedan på vilka uppgifter som någon annan kan göra. Att dela på ansvaret är viktigt på lång sikt. En bra ledare försöker alltid hitta den som är bäst på att utföra en uppgift.

BE OM HJÄLPdu får mer respekt om du vågar erkänna att du inte klarar allt själv. Ingen är perfekt och alla behöver andra människor för att göra skill-nad. Det visar på styrka att blanda in fler personer när det behövs – ju fler kockar, desto roligare soppa! Många medlemmar växer när de får ”ta över” någon annans uppdrag.

ENGAGERA PÅ FLERA SÄTT

det är inte alla som kan eller vågar ta första steget själv – men de flesta vill göra världen nyktrare. Om vi bygger en kultur där alla bidrag är viktiga skapar vi möjligheter för alla medlemmar att bidra på sitt sätt. Försök att se vad varje medlem vill, kan och är intresserad av. En liten uppgift kan utvecklas till något stort.

• 7 •

dataspel och unf har något gemen-samt! Att möta en lagom svår utmaning i ett dataspel brukar oftast leda till att man ”levlar upp” och tar ett konkret steg upp i status eller styrka – för att sedan kunna möta större utmaningar. Det leder i sin tur till att dataspelaren fortsätter att spela.

Men effekten försvinner om steget upp är för lätt och utan utmaning – eller för svårt och omöjligt. Då försvinner lus-ten att vilja kämpa för det. Forskning visar också att ”belöningen” måste vara lagom stor. Är den för liten är den inte värd att kämpa för, men även om den är väldigt stor blir den faktiskt inte mer lockande!

Att få kalla sig unf-ledare, efter att ha gått en helgkurs, och sedan få vara ledare på nästa unf-arrangemang kan vara ett bra exempel på belöning.

Ledare lär nya ledareunf är en folkrörelse. Hos oss är alla ovärderliga – men ingen är oersättlig! Därför måste de som tar och får ansva-ret för verksamheten hela tiden tänka på att träna upp nya ”ansvarstagare”, som jobbar tillsammans med dem och kan ta över efter dem.

Om många gör lite, blir det mycket gjort! Om några få gör allt, bränner de ofta ut sig – och så finns det ingen som tar över efter dem.

Att få chansen att växa med uppgiften genom nya utmaningar, samtidigt som man kan få stöd när det behövs, leder till ett aktivt medlemskap. Men ingen vill fastna i en viss roll. Därför måste en ansvarstagande medlem också få vara ”bara” deltagare ibland. •

VAXA MED UPPGIFTEN

– ETT DYNAMISKT MEDLEMSKAP

• 8 •

BEVARA ENERGIN & DELEGERA

det kan finnas många saker som driver oss. Det kan vara ”bra saker” som engagemang och glädje – och ”dåliga saker” som skuld och dåligt samvete.

När vi hittar vår egen, inre drivkraft – något att brinna för – kan vi oftast jobba länge med den. Men engagerade medlemmar ska inte ”jobba ihjäl sig”, det handlar om att hitta en lagom nivå.

Ett bra och hållbart engagemang betyder att du drivs av vår vision och tar ansvar – samtidigt som du tar hand om dig själv. Det är därför det är så bra att dela på ansvar och uppgifter.

unf har flera utbildningar som lär dig att delegera, prioritera och hitta motiva-tion – och att hitta en lagom nivå för ditt engagemang.

Dela ansvaret!Du kanske ser ditt engagemang på kort sikt. Men vår vision om en solidarisk, demokratisk och drogfri värld är ju inget 100-meterslopp! Det är snarare en stafett där engagemanget ska fördelas under loppet – och på flera personer.

Att delegera, dvs ”ge bort” ansvar, är svårt. Men det ger trippelvinst! Det blir mer gjort. Andra får träna på lagom stora uppgifter. Det minskar risken för att de som tar ansvar bränner ut sig.

Men du måste du lita på den du ger ansvaret. Du ska ge hen äran om det funkar – men dela ansvaret om något går snett. Då är du ett riktigt bra föredöme! •

• 9 •HITTA DET SOM

GER ENERGIskriv en lista på allt som ger energi – stort och smått, i och ut-anför unf. Gör sedan minst en sak som ger energi varje dag! Då är det lättare att orka med det svåra eller tråkiga sakerna.

MENTORhitta en mentor som kan peppa och ge stöd i olika saker. Välj gärna en äldre och mer erfaren person, t ex från iogt-nto-rörelsen, en lärare eller någon annans förälder.

VAR EN BRA FÖREBILD

som ledare är du en förebild för andra! Vill du att ”dina” unf:are ska vara positiva och tycka det är roligt att jobba – så måste du bete dig likadant själv.

Vad du själv gör och hur du själv är, spelar 100 gånger större roll än vad du säger. Så var den förebild du vill vara!

PRIORITERINGS-FÖNSTRET

när du måste välja kan du an-vända ”prioriteringsfönstret”: Vik ett papper på mitten – och sedan på mitten igen. Då får du fyra rutor.

Hugg sedan tag i uppgifterna! Börjar med det som är viktigt och bråttom – uppe till vänster.

brå

tto

m

viktigt ej viktigt

ej b

rått

om

• 10 •

TYDLIGA ARRANGEMANG

BLIR BEGRIPLIGA

sätt upp scheman, regler och annan viktigt information så att alla kan se. Läs gärna högt för deltagar-na så att alla kan ta till sig informa-tionen. Vissa regler kan behöva förklaras, så att alla förstår varför de finns. Om något förändras ska alla få veta det, för att undvika osäkerhet.

ATT FRÅGA OCH HA STÖD ÖKAR

HANTER- BARHETEN

du har också ett eget ansvar för att just du har hög Kasam – att du förstår, hur du hanterar situationen och att den känns meningsfullt. Innan du ska utföra ett uppdrag ska du se till att du fått tillräckligt mycket information om vad som ska göras och vad som förväntas av dig. Dessutom måste du se till att det finns personer runt dig som du kan bolla med om något känns för svårt.

ÅTERKOPPLING KÄNNS

MENINGSFULLTgenom att få återkoppling och se resultat av sitt handlade ökar meningsfullheten. Återkoppling kan ges både för att uppmärksam-ma sådant som är bra och sådant som behöver ändras. Alla har ett ansvar att både ge och ta emot återkoppling. När du märker att du gör skillnad och kan påverka andra ökar ofta ditt engagemang.

• 11 •

kasam är en förkortning för känsla av sammanhang. Kasam formulerades av Aaron Antonovsky. Han ville veta vad som gjorde att en människa var (mentalt) frisk och behöll sin hälsa – trots svåra situationer.

Enligt Kasam krävs det tre viktiga saker för att en människa ska må bra. Vår vardag måste vara begriplig, hanterbar och me-ningsfull. Då är chansen mycket större att vi känner oss friska och mår bra.

Begriplig betyder att jag upplever att jag har tydliga ramar och struktur

Hanterbar betyder att jag har kraften och förmågan att hantera olika situationer.

Meningsfull betyder att jag tycker att det är värt att satsa tid och energi i situationen.

Det här är tre bra riktmärken för vår verksamhet. Här kommer några konkreta exempel:

BegriplighetOm du har hög känsla av begriplighet upplever du att verksamheten är förut-sägbar på ett konkret och positivt sätt. Det är viktigt att framför allt nya medlemmar snabbt begriper verksamheten. Ett enkelt sätt är att ha ett schema över vad som ska hända, uppsatt på väggen.

HanterbarhetOm du har en hög känsla av hanterbarhet känner du att det finns andra som ger stöd för att klara olika händelser och situatio-ner. Både nya och gamla medlemmar kan behöva en vän att luta sig mot ibland.

MeningsfullhetOm du har en hög känsla av meningsfull-het upplever du att det är värt att satsa din tid och ditt engagemang i unf. Därför behöver alla stärka sitt ställningstagande mot alkohol och andra droger med jämna mellanrum. Det ger en känsla av att det är meningsfullt att vara medlem – och ökar drivkraft att fortsätta vara medlem. •

KASAMFÅR MEDLEMMAR ATT MÅ BRA, STANNA

KVAR OCH ENGAGERA SIG

• 12 •

en ny medlem ska känna sig inbjuden – både till unf och till gemenskapen i grup-pen. För några kan det räcka med att få höra ”hej och välkommen” en enda gång. Andra behöver mer tid och uppmärksam-het för att känna samhörighet.

Men de som varit medlemmar ett tag kan också behöva umgås i en tajt kompis-krets ibland. Därför måste det både finnas verksamhet som gör att vi kan umgås med våra nära vänner – och verksamhem som är mer inbjudande för nya medlemmar.

Verksamhet för allaHur kan vi anpassa verksamhet till alla olika önskningar och behov? Ett bra sätt är att ha en grundsyn som är gemensam, t ex unf:s vision. Det kan också behövas olika insatser för att öka engagemanget, beroende på t ex ålder och hur aktiv en medlem är.

Det går ju att vara medlem på många olika sätt. Var och en väljer själv hur

medlemskapet ska utvecklas. Några betalar medlemsavgiften men är inte med på aktiviteter. De är kanske nöjda med att gjort ett ställningstagande och läsa Motdrag. Vissa är med på aktiviteter för sin egen skull och är nöjda med att ”bara vara med”. Andra är mycket aktiva och vill gärna planera och leda verksamheten.

Men alla betalar ju inte medlemsavgif-ten. Det finns förstås många anledningar, men det kan ofta bero på antingen bris-tande intresse eller att man inte har hittat sin plats i organisationen.

Oavsett hur aktiv en medlem är behöver alla känna att de får ut något av sitt med-lemskap – för att fortsätta att vara medlem-mar. Vissa kommer till en punkt där de kän-ner att de behöver gå vidare. Då kanske de slutar att vara aktiva, men fortsätter ändå att vara medlemmar. Om medlemmen har känt sig behövd, bekräftad och sedd under sin aktiva tid är chansen större att hen blir kvar som icke-aktiv en längre tid. •

GAMMAL ELLER NY MEDLEM

• 13 •SAMSPELA –

INTERAGERAvar noga med att se och bekräf-ta nya medlemmar när de kommer till sin första föreningsaktivitet. Ha en presentationsrunda och se till att blanda gamla ”rävar” med nya nyfikna. Ge alla möjlighet att enga-gera sig i verksamheten på det sätt som passar dem. Fråga efter och ta vara på nya idéer och initiativ.

EGET ”GRUPPSPRÅK”

en tajt grupp har ofta väldigt ro-ligt tillsammans – med interna skämt och aktiviteter som skapar sam-manhållning och ger en skön känsla. Samtidigt måste unf-föreningen vara öppen, så att nya medlemmar kan komma in i gruppen.

Tänk på att nya medlemmar inte alltid förstår våra förkortningar och slangord – eller varför vi tycker det är så kul att sjunga Dusten och Dro-ger gör dig passiv! Förklara ord och förkortningar. Dela ut texten och gå – långsamt – igenom rörelserna till Droger gör dig passiv. Då kan också de nya hänga med.

KONTAKTge nya medlemmar kontaktupp-gifter (namn, adress, telefon och mejladress) till konsulent, ordfö-rande eller ledare. Samla också in kontaktuppgifter från nya medlem-mar så att de kan bjudas in på fler aktiviteter och få information.

• 14 •

STÄRK GRUPPEN OCH INDIVIDERNA

samarbets- och tillitsövningar stärker sammanhållningen i gruppen. I en grupp med bra sam-manhållning har alla har en plats och alla känner att de kan bidra. I en sådan grupp är det lättare att förebygga mobbning. Högt själv-förtroende och hög självkänsla hos var och en minskar också behovet av att hävda sig genom att trycka ner andra.

UPPTÄCK TIDIGT OCH GÖR NÅGOT DIREKT

chanserna att upptäcka tidiga tecken på mobbning ökar om det finns flera ledare i större grupper. Det är också viktigt att du som ledare högt och tydligt säger ifrån om du ser beteende som inte är acceptabelt.

Om det inte finns någon formell ledare i föreningen kan det vara bra att vända sig till någon utifrån, t ex konsulenter eller äldre iogt-nto-medlemmar. Det är nämligen bättre om flera, erfarna ledare till-sammans hjälps åt när det handlar om mobbning.

• 15 •

om någon blir trakasserad av en eller flera personer flera gånger är det mobb-ning. Mobbning är alltså inte en engångs-händelse eller en enskild konflikt, utan upprepade kränkningar. Elaka beteenden och kränkande behandling är förstås helt oacceptabelt – även vid enstaka tillfällen.

Mobbning kan också vara sådant som juristerna kallar misshandel, olaga hot, förolämpning, förtal, stöld, skadegörelse, olaga frihetsberövning och sexuellt ofredande. Det är alltså inte bara hemskt och elakt – det kan också vara straffbart.

Kom ihåg att det som kanske bara var ”skoj och skämt” kan såra och kränka den som blir utsatt. I så fall räknas det som trakasserier. Att skämta på någon annans bekostnad är sällan roligt – för den som blir utsatt. Att sedan säga ”jag skojade bara” gör det inte mindre smärtsamt. Trakasserier förekommer tyvärr överallt, på skolor, arbetsplatser och i föreningar.

MOBBNING AR INTE

OKEJSäg ifrån – direkt!En mobbare är oftast ute efter någon form av makt över andra. Men för att få makt behöver mobbaren ”den tysta massans” hjälp!

Den tysta massan är de som ser, men inte gör något. De kan i värsta fall att öka mobbarens makt, eftersom de inte säger ifrån. Om du inte säger ifrån kan det upp-fattas som att du håller med mobbaren.

Ofta beror trakasserier och mobbning på flera saker. Det är inte ovanligt att det börjar för att några personer känner sig osäkra – samtidigt som gruppen är intole-rant och har dålig stämning.

Därför ska vi alltid säga ifrån så fort vi hör eller ser att någon behandlas illa. Vi ska också förebygga mobbning genom att arbeta med tolerans, jämlikhet, sociala värden, respekt och kommunikation i gruppen. Om det redan är en ”dålig” grupp kan det vara bra att ta hjälp av andra för att tillsammans stoppa mobbningen. •

• 16 •

alla familjer har bra och dåliga sidor – ingen är bara dålig eller helt perfekt.

Men det finns förstås familjer som saknar vissa grundläggande och viktiga delar som behövs för att alla ska må bra, fysiskt, psykiskt och känslomässigt. Det kan bero på flera saker. Det kan t ex handla om missbruk, psykisk eller fysisk sjukdom hos någon i familjen – som då ”konkurrerar ut” ut andra viktiga behov i familjen.

Det påverkar förstås alla i familjen – och ofta drabbas barnen hårdast. Ibland försöker barnen ta ansvar för sådant som föräldrarna borde göra. Det kan handla om att städa, handla mat eller ta hand om yngre syskon.

Att växa upp i en familj som inte fungerar kan leda till att det saknas en grundläggande trygghet i livet eller andra svårigheter. Dessutom skapar de ofta massor med känslor. Vissa skäms och vill

hålla problemen hemliga. Andra berättar för flera i sin omgivning. Här finns inga rätt eller fel! För vissa är det lätt att berätta, medan andra behöver längre tid.

För ett barn som har en familj som inte fungerar är det viktigt att få veta att det finns många som har det likadant. Ungefär 385 000 svenska barn växer upp i en familj där minst en förälder riskbrukar alkohol eller andra droger.

Katastrof kan bli katapultEn jobbig uppväxt är ingen ”livstidsdom”. Det som var kaos i barndomen kan bli en positiv drivkraft längre fram. En ”katastrof” kan bli en ”katapult” – som skickar en människa mot ett bra liv, med framgång och lycka.

En familj som inte fungerar kan ändå vara varm och trygg på vissa områden. Alla familjer kan utvecklas och det finns hjälp som har rätt att få om det behövs. •

ALLA FAMILJER AR OLIKA

• 17 •

PRATA ÖPPET OM DET

avdramatisera ämnet och våga prata om familjen. En trygg och öp-pen grupp har ofta ett ”högre tak” som gör det lättare att prata om svåra saker. Den som har det svårt kan då se att hen inte är ensam om sin situation.

Ni kan t ex bjuda in någon som har egen erfarenhet av en svår uppväxt och kan berätta. Men tvinga aldrig någon att berätta om sitt privatliv!

HÄNVISA VIDARE

som unf:are kan du finnas som kompis och vara ett stöd till någon som har det tufft hemma. Men du måste alltid hänvisa vidare om någon behöver professionell hjälp. Du kan t ex tipsa om att besöka skolkuratorn eller en ungdoms-mottagning. På www.drugsmart.se finns mycket stöd att få.

VANLIG VERKSAMHET

vanlig unf-verksamhet som är trygg och mysig kan också stärka en medlem som har en familj som inte fungerar. Föreningsträffar där ni ser på film eller käkar pizza kan betyda att den som har det tufft hemma får komma hemifrån – till en drogfri miljö med bra vänner. Det kan räcka långt!

AKTIVITETER KRING

HÖGTIDERför ungdomar som växer upp i familjer med hög alkoholkonsum-tion är högtiderna särskilt jobbiga – eftersom det då dricks extra mycket. Att ha unf-verksamhet på skollov och storhelger är ett bra sett att stötta dessa medlemmar. Kom ihåg att peppa medlemmen att åka på unf:s julkurs, om det finns en sådan.

• 18 •

SE INDIVIDENen människa är inte lika med sin diagnos. Se varje människas unika förmåga och låt inte diagnosen vara det som hela tiden styr ditt sätt att möta personen.

Den som är ansvarig för akti-viteten kanske bör känna till om någon av deltagarna har en särskild diagnos. Ibland kan det vara bra att ledare och deltagare får informa-tion om den. Men den som har diagnosen måste få välja det själv i så fall! Ett enkelt sätt är ofta att våga fråga om det finns någon som behöver extra hjälp.

TYDLIGHETse till att allting runt unf:s arrangemang är tydligt. Ingen ska behöva tveka på när en aktivitet börjar, var den sker, att det finns en bra sovplats, vilka regler som gäller på arrangemanget osv.

• 19 •

vissa medlemmar behöver mer stöd än andra. Några kommer från familjer som inte fungerar, andra har funktions-nedsättning och några behöver extra stöd utan att det finns en tydlig orsak.

Det vi ofta kallar ”bokstavsdiagnoser” heter egentligen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det är ett sam-lingsnamn för svårigheter som beror på hur hjärnan arbetar. Du känner säkert igen diagnoser som adhd, add, Aspergers syndrom, autism, tvångssymtom eller Tourettes syndrom.

Personer som har särskilt behov av stöd riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva kan hamna i destruktiva gäng och de inåt-vända kan bli alltmer ensamma – om de inte kan skaffa sig bra kompisrelationer genom sina intressen!

Du måste inte vara utbildad läkare för att möta en medlem som har någon av

dessa funktionsnedsättningar. Däremot ska du som ”amatör” aldrig försöka ställa diagnos. En stämpel som ”damp-unge” kan vara både kränkande och oerhört svår att tvätta bort – särskilt för den som kanske har en diagnos.

Bra att veta:en person med en eller flera av dessa

diagnoser har samma behov som alla andra av att bli sedd och bekräftad.

diagnoserna kan ta sig olika uttryck hos olika person. Ofta handlar det bara om helt normala mänskliga beteenden – men som förstärkts så att personen inte alltid kan styra dem.

en diagnos är inte alltid en belastning. Det kan bli en persons bästa sidor om hen får uttrycka det i rätt miljö och med rätt stimulans.

läs gärna mer på t.ex. www.sjalvhjalppavagen.se •

BEHOV AV SARSKILT

STOD

unf bygger på att tusentals medlemmar trivs och utvecklas genom sitt arbete för en demokratisk och solidarisk värld fri från droger.

Det här är din guide till ett hållbart engagemang i unf! Att brinna för en fråga kan ge otroligt mycket energi och livsglädje. Här har vi samlat våra bästa tips för att det engagemanget ska bli så starkt och långvarigt som möjligt. Utifrån vad du vill och vem du är!

Vi hoppas att guiden ska hjälpa dig till ett hållbart engagemang!