torsby nu nr 1/2010

NR 1 - 2010 TORSBY NU 1

Nr 1 mars2010

Information från Torsby kommun

MEDALJREGN ÖVER STJERNESKOLAN

TOBAKSPROJEKTET JOBBAR VIDARE

NATURRESERVAT PÅ WEBBEN

2 TORSBY NU NR 1 - 2010

LEDARE ........................................................... 2 STÖLLETS fRITIDSGÅRD i ny regi ............. 3fÅTT fRÅN ungdomspotten ................... 4STJäRNAN uppgraderar ......................... 6KARLS cAfé .................................................. 7EU-NyhETER .................................................. 7TORSByBADET, att arbeta med fritid .. 8SKIDTUNNELN ................................................ 9TURISMPROJEKT ......................................... 10ANMäL DITT EVENEMANG ..........................11NATURRESERVAT på webben ...................11fRAMTIDENS KAPITAL ................................ 12ENERGIRÅDGIVNING ................................... 13DETALJPLANER på g ................................. 14ÖVERSIKTSPLANELäGET .......................... 15MEDALJREGN över stjerneskolan ... 16KINESER på stjerneskolan .................. 17TILLGäNGLIGhETSGUIDE på gång ......... 18UPPSÖKANDE VERKSAMhET till äldre 19fäLTGRUPPEN ............................................. 20TOBAKSPROJEKTET jobbar vidare ..... 21REGLER för att sälja tobak ................ 22MJUKPLAST Och hÅRDPLAST blir ett . 24ÖPPETTIDER återvinnings- centralerna ............................................. 24GLÖM INTE SOTA ......................................... 25BILBäLTET räddar liv ............................. 26KLIPP DIN BUSKE – rädda liv ................. 27SKÖT OM LEKPLATSEN .............................. 28SÖK ByGGLOV i tid inför sommaren .. 28BIBLIOTEKETS KLASSIKERPROJEKT ...... 29NyANSTäLLD på biblioteket ................. 29KONSUMENT: om elräkningar .............. 30EKONOMIN .................................................... 31fÖRENINGEN: SMU TORSBy – scouterna presenterar sig .............. 32

torsby kommuns informationstidning torsby nu.Besöksadress: nya torget 8, torsbyPostadress: torsby kommun, 1. kommunkansliet,685 80 torsbyTelefon: 0560-160 00 (växel) Telefax: 0560-160 25E-post: [email protected]: www.torsby.seAnsvarig utgivare och redaktör: annette lauritzen karlsson, 0560-160 04 [email protected] och illustrationer: birgitta brorson, 070-236 20 54, [email protected] www.birgittabrorson.sefoto omslag: annette lauritzen karlsson.Motiv omslag: louise eriksson, ånneby torsby på promenad en härlig vårvinterdag med connemaraponnyn pride of athlone ”atte” och hunden jönsson, dalmatiner.Utgivning: fyra nummer 2010 Upplaga: 8000 ex. Tryckeri: tryckeri knappen, karlstad. miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144. fsc-märkt mixed sources

HÅKAN LAACK (S)

kommunstyrelsens ordförande 0560-160 17

[email protected]

En händelserik tid med både utmaningar och satsningar

när nu vintern i år spridit sig över hela sverige har torsby kommun verkligen fått chansen att erbjuda det vi är bra på, nämligen vinteraktiviteter. arrangemang som skidskytte, längdskidor, rally, alpint, skicross m.m. har märkts i våra omgiv-ningar.

vår besöksnäring kring snöaktiviteter har haft bråda dagar. och det kanske bästa av allt är att övriga delar av landet återigen har fått upp intresset för vinter-aktiviteter. nu kan vi räkna med ökat intresse för det vi har att erbjuda och vårt idrottsgymnasium kan förvänta sig ökat söktryck. vi måste naturligtvis från kom-munen sida smida medans järnet är varm och stå på tå när tillfälle ges.

under vintern har skola och omsorg kämpat med olika svårigheter i sina res-pektive verksamheter, där enskilda elever och boende har kommit i kläm. det som är viktig att framhålla kring det är att verksamheterna arbetar med detta enligt de rutiner som finns och att de extra resurser som måste till kommer att tas fram.

när vi tittar tillbaka på förra året har det varit ett händelserikt år sett ur många perspektiv. finanskrisen ledde till en stor nedgång i ekonomin med minskade skatteintäkter som följd. detta tvingade oss att ständigt under året anpassa våra verksamheter efter nya förutsättningar. glädjande är det då att kunna konstatera att kommunen återigen kan redovisa ett plusresultat, 2009 års resultat uppgår till nästen 10 mkr. året har emellertid inte enbart bestått av ekonomiska utma-ningar. Fler satsningar har gjorts; En ny trafiklösning kring Branäsberget för ökad tillgänglighet i området. i och med den efterlängtade ombyggnaden av fryken-skolan i augusti kunde skolan återinvigas, redo att ta emot årskurserna 6-9 i en modern skola. med hjälp av eu-medel påbörjades bygget av en omlastningster-minal för gods på järnväg vilket ur miljösynpunkt är den bästa transportvägen. byggnation av nya lokaler för polisens utökade behov påbörjades.

vårt enträgna lobbyarbete har under året även resulterat i att väg 239 mellan torsby och kongsvinger föreslås få europavägstatus och kommer, när förenta nationerna gett klartecken, att döpas om till e16. vi kommer att fortsätta att verka för att torsby inte ska glömmas bort i regionala och nationella infrastruktursam-manhang.

Även om kommunens ekonomi fortsätter att utvecklas positivt så finns det alltjämt problem och utmaningar för kommunen. befolkningsminskningen är en stor utmaning eftersom den bl.a. leder till lägre intäkter. trenderna med minskat barnafödande är tydliga.

om vi ska kunna vända på de trenderna måste vi fortsätta vårt arbete med att göra torsby kommun till en attraktiv plats att leva och verka på. för att klara detta måste vi fortsatt ha en god ekonomi som medger nysatsningar.

Innehåll

NR 1 - 2010 TORSBY NU �

Stöllets fritidsgård

– Torsbys första föreningsdrivna fritidsgård

Stöllets fritidsgård har från och med årsskiftet övergått i föreningsdrift. fotbollsföreningen Nordvärmlands ff sköter verksamheten på

gården i samverkan med fritidsgårds- föreståndaren/samordnaren för norra

kommundelens fritidsgårdar.

Tre föreningsrepresentanter turas om att arbeta på gården, fritidsgår-

den omfattas av samma riktlinjer och bestämmel-ser som gäller för övriga fritidsgårdar i kommunen.

Fritidsgården är välbesökt och ligger i närheten av Stölletskolan vilket gör att verksamheten har nära till skolans

gymnastikhall med möjligheter till fysisk aktivitet som inne-bandy, volleyboll m.m. Inne på fritidsgården finns det möjlighet att spela biljard, bordtennis, karaoke, X-box, Internetuppkoppling finns m.m.

Stöllets fritidsgård har öppet måndagar och onsdagar kl.18-21, gårdsrådet håller öppet sista fredagen i varje månad 18-22.

Har du frågor om fritidsgården kontakta fritidsgårdsförestånda-re/samordnaren för norra kommundelens fritidsgårdar Ylva Olsson tel. 073-634 40 78, [email protected].

Mer information om Stöllets fritidsgård finns på www.torsby.se, sök på ”fritidsgården Stöllet”

Välkommen till Stöllets fritidsgård!

kicki velander

fritidschef0560-166 90

[email protected]

� TORSBY NU NR 1 - 2010

Ungdomssektionen i Torsby Bruks-hundsklubb fick medel för inköp av projektor för undervisning i klubbstugan vintertid. Torsby IF Handbollsektion som har många ungdomar i sin verksamhet fick från ungdomspotten för inköp av mål, nät bollar, lekmaterial, domar-kläder och matchkläder.

I Bastvålen händer det också saker. Där har barn och ungdomar sökt pengar till pingisbord för fri-tidsverksamhet som Ungdomsrådet har godkänt.

Caféverksamhet uppe på Stjär-nan för gymnasieungdomar har fått bidrag. Det sköts ideellt och ska vara en träffpunkt måndag till tors-dag mellan 16.15-19. Där kan man softa, köpa en nybakad bulle, spela biljard eller plugga om man vill. Alla är förstås välkomna dit! (Läs mer på sidan 7 om caféet.)

Ett annat exempel på projekt som beviljades pengar för två år sedan är klätterväggen som man håller man på att ställa i ordning i Stöllet. Invigning sker fram i vår 2010. 25 000 kr kom från Ungdomspot-ten, men lokala sponsorer har också

ställt upp. Vi ser fram emot klätter-verksamhet i Stöllet. (Där man för övrigt har klättring på schemat på Turism- och Utelivsutbildningen på Klarälvdalens Folkhögskola.)

I Valbergsbacken har vi ungdomar som vill utveckla snowboard/skid-åkandet . De har blivit beviljade pengar för inköp av rail/box. För en oinvigd är det alltså någon sorts av hinder man kan hoppa upp på och trixa med brädan/skidorna. Det här är början på en liten funpark. Ungdo-marna har också byggt hopp och hjäl-per till i backen med pistning och lift.

DJ-skola är även det ett viktigt projekt för ungdomar att utvecklas. I kursen på fem tillfällen får man lära sig ljud- och ljusteknik, två träffar med DJ-proffs och mark-nadsföring. Detta projekt bevilja-des i december men pågår under februari och mars.

I skrivande stund är det fler ansökningar under behandling. Vi hoppas naturligtvis på nya bra ansökningar till ungdomspotten för nu har vi fått nya pengar. Pengar som ska gagna unga människor i Torsby kommun!

Intresserad av ungdomspotten?Torsby Ungdomsråd delar varje år ut pengar till olika projekt som rör ungdomar. Vi har 75 000 kr årligen till vårt förfogande. Har du en bra idé som man vill förverkliga och bor i Torsby kommun så kan du söka pengar ur ungdomspot-ten. Läs mer på torsby.se/torsbyu-rad så får du veta mer, eller ring ungdomssekreterare Ann-Sophie Rogne tfn 070-226 66 90 eller via e-post [email protected]

på bilden syns delar av ungdomsrådet, både ordinarie och ersättare. från högst upp från vänster: ann-sophie rogne ungdomssekreterare, emma kvarnlöv, teres bergström ers, linnéa rogne, julia wackerhagen ers, frida Henriksson ordfö-rande. nedre raden: steven schwarzkönig ers, andreas Hoffmann kassör, max berg, thomas gerdin ers, johan olsson, erik fenger-krog och arvid ratteldt.

TORSBy UNGDOMSRÅDVilka är vi? vi är ett gäng ungdomar mellan 13-25 och vi vill:• skapa en positiv attityd i torsby kommun• skapa ett nätverk av ungdomar i kommunen• Hjälpa ungdomsprojekt med finansiering• starta egna aktiviteter på fritiden för ungdomar• vara en länk mellan politiker och ungdomar• försöka genomföra ungdomars idéer• försöka öka förståelsen mellan olika ungdomsgrupper

Mycket roligt har fått stöd av ungdomspottenHär kommer några exempel på vad Torsby ungdomsråd har beviljat pengar till ur ungdomspotten 2009U


foto stora bilden: max neuiesser


Torsby först i Värmland med digital 3D!Torsbyborna visar år ut och år in att de gillar att gå på bio. Vi ståtar med det anrika kultur- huset Stjärnan mitt i Torsby där den ena biopremiären avlöser den andra.Nu kommer en upprustning i stor-leksordningen 1,5 miljoner kronor att genomföras med många bild- och ljudförbättringar.

Det blir en helt igenom digital satsning på såväl bild, som ljud. Det blir vidare en investering i större bioduk, som ger en stor upp-levelse för biobesökaren.

Dessutom blir Torsby först i Värm-land med att visa 3D kontinuerligt!

Det är föreståndaren Bo Wille-brand som släpper nyheten om så kallad 3D.– Det ger en fantastisk djupverkan i filmerna och vi är faktiskt först i Värmland med digital 3D. Tänkta premiärvisningar blir Drak tränaren och en nypremiär på Avatar som båda går i 3D, säger han.

I dagsläget är det bara 25 biografer av totalt drygt 1100 i hela Sverige som kan ståta med 3D. Stjärnan blir en av dessa.

Större bild – bättre ljud– Det är inte alla filmer som levereras i digitalt format än. Detsamma gäller 3D. Det bara vissa filmer som produ-ceras i 3D i förklarar Bo Willebrand.

Det blir en dubbelt så stor bioduk, ett digitalt surround-ljud med 20-talet högtalare av toppkvalitet, och digital projektorvisning med en häpnadsväckande kvalitet. Därtill kommer vissa ommålningar och ändringar av lokalen.

En av de stora förtjänsterna med digital teknik är distributionen. Man slipper släpa på tunga filmlå-dor. Veckans biopremiär kan laddas ned till hårddisk. Här snackar vi fildelning!

morgan bäckvall

informatör fritidsförvaltningen070-670 13 50

[email protected] foto: morgan bäckvall

– Vi kommer att behålla den gamla projektorn och tekniken och köra parallellt. Det är inte alla filmer som kommer digitalt än. När det gäller 3D-visningar är det heller inte så många filmer som har det i nuläget, förklarar Bo Willebrand.

Bakom finansieringen står Svenska Filminstitutet, Torsby kom-mun och Föreningsrådet Stjärnan. Till glädje för Stjärnans biobesökare beräknas den nya ljud- och bildtek-niken vara klar runt påsk.

bo willebrand och frida Henriksson på biografen stjärnan är nöjda med att snart kunna presentera stjärnans nya ljud och bildsystem med 3d teknik. frida har arbetat inom bion i många år och är ny ordförande i ungdomsrådet.


morgan bäckvall


[email protected]

Karl upptäckte ett café, gör det du ocksåDet är inte alla som vet om – men det finns ett oerhört idylliskt och trivsamt café en trappa upp på Stjärnan i Torsby.Det har varit öppet av och till, men även stängt. Men nu är det öppnare än någonsin.

Det var när alpine skideleven Karl Olofsson lade ned karriären och ville göra något annat, som möjlig-heten att driva café på Stjärnan uppenbarade sig. Vår-terminen ut har han öppet måndagar - torsdagar och i synnerhet elever från Stjerneskolan har hittat dit.

– Jag hade hört talas om den här lokalen och när jag kom hit visade den sig vara mycket finare än jag trodde, säger Karl Olofsson, som ursprungligen är från Bromma.

Stjärnan drivs av ett föreningsråd, och har en kom-munalt anställd föreståndare. Dessutom används lokalerna av kommunens fritidsledare för olika akti-viteter, bland annat för kiosk och café på fredags- och lördagskvällar.

Karl Olofsson däremot, får inte så mycket lön för mödan.– Jag jobbar i stort sett ideellt, men det gör ingenting.

Skidträningen tog tolv timmar i veckan på vardagar och arbetet med caféet tar mer tid än så. Men jag skulle annars bara ha gått och slöat, säger han.

Ta en tur till caféet i vår och prova Karls hembakade sco-nes eller kladdkaka. Varför inte före en bioföreställning?!

Caféet har öppet måndag-torsdag 16.15-19.00 , stängt under lov (när det är bio stänger caféet tidigast kl. 20.00).

Lite om EU

förstärkt djurskydd blir EU-frågaDet europeiska djurskyddet måste förstärkas, det är jordbruksministrarna överens om. Grisar som vanvår-das kan alltså snart få extra skydd. Men vägen till beslut kan vara lång, enligt Marit Pulsen (FP) är det flera som verkar tro att god omsorg om djuren inne-bär misshandel av bonden. (Europaportalen).

Mindre byråkrati för småföretagSmåföretag föreslås kunna undantas från plikten att upprätta årsbokslut. Företagen skulle emellertid fortfarande vara tvungna att föra bok över sina af-färstransaktioner och sin ekonomiska situation. För att få ett undantag från att upprätta årsbokslut ska företaget ha en balansomslutning under fem miljoner. Det är dock de enskilda EU-länderna som i sista hand bestämmer om undantag ska ges eller inte. (Europa-parlamentet).

MiljömärkningAllt fler varor miljömärks. Kraven för varorna skärps i regel efterhand. För inköp av miljöanpassade var-dagsvaror har man god hjälp av sex miljömärken: Svanen, Bra Miljöval, EU Ecolabel, Europalövet, Krav och MSC (Konsumentverket).

Personuppgifter på Internet50% av tonåringarna lägger ut personuppgifter på nätet – nu satsar EU på att höja ungas säkerhetsmed-vetande (Europeiska kommissionen).

Vill du läsa mer om detta eller annat smått & gott om EU kan du titta in på kommunens webbplats www.torsby.se/eu.

elisabet olsson

eu-samordnare0560-160 08

[email protected]

foto: morgan bäckvall

� TORSBY NU NR 1 - 2010

Vi tog pulsen på två av medarbe-tarna på TorsbyBadet, var en och med lite olika arbetsuppgifter.

Gemensamt för Titti Norling och Tommy Nordin är att de jobbar som badvärdar.

Titti Norling har varit anställd sedan TorsbyBadet öppnade 2000 och är idag inbegripen med allt från simskolor och gyminstruk-tioner, till marknadsföring och fakturering.

Tommy Nordin har den tunga posten med vattenreningsteknik och fastighetsskötsel, men även han arbetar som simlärare.

Förutom att de som badvärdar ska vara trevliga mot kunder och göra förekommande sysslor.

– Jag trivs med mitt jobb: det är varmt och gôtt, bra personal och jag tycker om att jobba med barn, förklarar Tommy Nordin.

Han är en populär pappa hem-mavid. Femårige sonen Johan följer gärna med till badhuset och vill själv arbeta där när han blir stor.

– Han har förklarat för mig att han vill bli chef över rutschbanan när han blir stor.

Titti Norling har synts i TV-reklam, men hon arbetar även praktiskt med marknadsföring, som att bland annat finnas med vid Bergviks köpcentrum i Karlstad och sprida information och dela ut badkort.

Jobbet gillar hon jättemycket och att vara med alla barnen på sim-skolan. Det finns små pärlor och glädjeämnen:

– Jag minns en pojke när han kände att han kunde simma: då sade han: ”Jag är i en fantasivärld. Jag drömmer”.

Hon har sett att simkunnigheten har förbättrats rejält under åren. Från början var statistiken ganska dålig, men nu ser den bra ut. Men inget är så bra att det inte kan bli ännu bättre.

Gymmet som finns i badhusets lokaler är alltid välbesökt och Titti Norling jobbar som instruktör där.

Hon får idel höra beröm om gym-met. Det är fräscht och välutrustat och de sista åren har till och med gymmets öppettider förbättrats.

AktiviteterDe senaste åren har TorsbyBadet satsat på en hel del särskilda aktivi-teter. Det är Barnfamiljens dag, Stor lekhelg och diverse andra aktivite-ter.

TorsbyBadet fyller 10 år i sommar och det ska firas med stort pompa och ståt.

– Vi har inte bestämt riktigt än vad som kommer att hända, men det blir ett stort 10-årsfirande, säger Tommy Nordin.

Som utan att tveka förklarar att han ser fram emot varje dag på TorsbyBadet. Vi kan bara hoppas att badets besökare tycker likadant.

morgan bäckvall


[email protected]

De jobbar på din fritid

De arbetar på tidpunkter när ”vanligt” folk är lediga, vilket innebär sena kvällar och helger.

Men de trivs bra och träffar förstås många människor.


NR 1 - 2010 TORSBY NU �

I skidtunneln erbjuds du en trygg, bekväm och enkel skidåkning på snösäkra välpreparerade spår.

Kom väl förberedd så får du ut så mycket som möjligt av ditt besök. Valla dina skidor redan på hem-maplan i lugn och ro - för att åka i skidtunnel använder du samma valla varje gång. Klä dig på samma sätt som du gör när du åker utom hus - glöm inte handskar och möss-sa, det är -3 grader i skidtunneln. Inne i skidshopen är vallajärnet alltid varmt. Här kan du få hjälp med val av utrustning och tips och råd om hur du vårdar dina skidor på bästa sätt.

Nu har den nya skidtunnelbro-schyren kommit! Hämta ditt eget exemplar – den finns utspridd på många platser eller kan fås ge-nom att du kontaktar oss på [email protected]. Du kan även läsa bro-schyren digitalt på skitunnel.se.

Ett urval av våra kommande aktiviteter Håll utkik på skitunnel.se för fler aktiviteter och erbjudanden. Här är några:

Häng med på Officiellt Vasa-loppsläger med Staffan Lars-son 21-24/10 och 4-7/11 2010Teknik och fysträning på snö tidigt på säsongen med Staffan Larsson. Din lärdom och skicklighet har du

naturligtvis nytta av oavsett om du deltar i någon av loppen under Va-saloppsveckan.

Skidträff 11/11För dig som vill komma i gång, få en kick och bli inspirerad även om du inte är skidåkare ”från början”, men även för dig som vill ha lite motivation att komma igång med träningen inför vintern.

Skidträff för dig som vill lite mer 12/11Du som redan är van skidmotionär och tränar regelbundet, skidåkaren som vill lite mer, bli bättre och har ett mål uppsatt. Utveckla din trän- ing och lär dig träna effektivare för att maximera resultatet men även hitta motivationen att kämpa vidare i uppförsbackarna när orken tryter.

Skidträff för tjejer 19/11”Vasaloppsläger” över dagen med både teori och praktiska övningar för tjejer. Startskottet för dig som vill komma i gång, få en kick och bli inspirerad att träna inför årets Va-saloppsvecka. Du får ta del av tips och goda råd samtidigt som du får praktiskt teknikträning.

linda danielsson

fortum ski tunnel torsby0560-270 00

[email protected]

5 säsongen för skidtunnelnI skidtunneln har vi en ambition om att ge våra besökare upplevelser - gärna något utöver det vanliga. Torsby som besöksmål är unikt, inte minst för att du här kan ta en morgontur på skidor i -3 grader och sedan njuta av sol och bad under eftermiddagen. Torsdagen den 24:e juni startar vi vintern mitt i sommaren - då öppnar portarna till fortum Ski Tunnel Torsby för femte säsongen.

:e


för första gången formuleras och dokumenteras en gemen-sam strategisk utvecklingsplan för turismen i Värmland. Syftet är att genom fokuserade och gemensamma insatser öka Värmlands marknadsandel och väsentligt öka tillväxten av turismen i länet.

Över 250 personer från 110 företag och organisationer med koppling till besöksnäringen har deltagit i arbetet – med kunskap, kompetens och idéer. Fakta och statistik, tillsammans med erfarenheter, behov och önskemål från besöks- näringens aktörer, utgör grunden för hur vi nu ska utveckla turismen i Värmland för att skapa tillväxt och sysselsättning.

VisionSå här lyder den vision som arbetats fram:

”Värmland roar och berör – godare, gladare, grönare.”

VärmlandSlår fast vilken geografisk region vi pratar om.

Roar och berörRoar betyder att vi erbjuder upp-levelser för stunden, till exempel skidåkning, idrottsevenemang och så vidare. Vi erbjuder också min-nesvärda upplevelser som berör på djupet, och på något sätt utvecklar eller påverkar besökaren.

Godare och gladareGodare innebär att vi erbjuder mat- och måltidsupplevelser av hög kvalitet med ett värdskap av hög klass. Gladare betyder att vi sprider vårt värmländska värdskap, vår glädje och vår berättartradition. Ordens grammatiska böjningsform signalerar dessutom att vi vill att våra besökare ska få en trevligare upplevelse i Värmland jämfört med på andra platser.

GrönareVärmland ska ligga i framkant när det gäller miljömässigt hållbar turism. Den kommersiella utvecklingen av

våra naturresurser ska ske på ett miljömässigt hållbart sätt. Vi vill överträffa andra resmåls miljöenga-gemang och därmed ta en tydligare position och upplevas som grönare än dem. Det kan till exempel betyda att vi i erbjuder resor med miljövän-liga transportslag överallt.

Arbetet har också bestått i att identifiera de produkter som skall säljas i framtiden, till vilka mål-grupper de skall säljas och hur vi marknadsför och säljer dessa pro-dukter på bästa sätt.

Under vintern/våren genomförs en serie möten där syftet är att så många som möjligt av de aktörer som berörs av turismen skall få en chans att lära känna, och påverka, strategin. Mötena genomförs med hjälp av s.k. ”lärkartor” där delta-garna aktivt arbetar med strategins olika beståndsdelar och hela tiden har möjlighet att tillföra sina egna, unika, erfarenheter och kunskaper.

Läs merHela strategiprogrammet finns att läsa här: http://www.regionvarm-land.se/filer/pdf/Strategidokument-TurismkraftVarmland091207[1].pdf

mats olsson

turistchef0560-162 01

[email protected]

TurismkrafT Värmland

– en process för att utveckla destinationen

foto: per eriksson


naturreservaten på webbenAlla de 39 naturreservaten och kulturreservatet Juhola som finns i Torsby kommun, finns nu beskriva på vår webbplats www.torsby.se/natur-reservat. Vill du ha ännu mer information, kan du enkelt klicka dig vidare till Länsstyrelsen hemsida där reservaten finns beskrivna mer utförligt. Du kan också kontakta Länsstyrelsen om du vill veta mer, tfn 054-19 70 00.

Senaste tillskottetEtt av de nyaste reservaten som bildades i oktober 2009 är Mammasberg som ligger ca 9 km söder om Bograngen. Här vill man bevara den gamla, naturskogsartade barr-skogen och bibehålla områdets tystnad och vildmarks-känsla. Meningen är att en vandringsled ska ge möj-lighet för besökare att vistas i reservatet, och samtidigt bidra till att bevara vildmarkskaraktären.Välkomna att uppleva naturreservaten i Torsby kommun!

malin jonsson

byggnadsinspektör0560-160 84

[email protected]

Vi vill verkligen veta allt …Varför ”ska” du tala om för turistbyrån när du har ett evenemang på gång? Jo, för visst vill du väl att folk skall få reda på att det är nåt på gång?

På Turistbyrån samlar vi in information om alla evenemang som hän-der runt om i kommunen, små som stora. Men vi måste få hjälp att få reda på allt roligt och intressant som händer! Vi publicerar sedan evenemangen på webbsidorna torsby.se och varmland.org. Vi vill verkligen veta allt, inget är för litet, allt är av intresse!

En unik möjlighet för er att mark-nadsföra era evenemang och akti-viteter, och det bästa av allt – helt gratis!!

Det enda du behöver göra är att kontakta oss. Naturligtvis kan du meddela dina evenemang både till turistbyrån i Torsby och Sysslebäck, vi är en turistbyrå med två kontor.

En del större evenemang lägger vi också in på den elektroniska skyl-ten vid E45:an.

under 2009 hade torsby.se 353 051 besökare. återkommande besökare: 248 362nya/unika besökare: 104 689

Kontaktuppgifter:torsby turistbyrå tel 0560-105 50, [email protected]äcks turistbyrå tel 0560-166 50, [email protected] och så finns det ju möjlighet att gå in via webben, torsby.se

Välkommen att höra av dig!

lena Henriksson

turistbyråföreståndare0560-105 50

[email protected]

foto: miljö- och bygg


Torsby kommun har ett mångskif-tande näringsliv med bas i många olika branscher. Företagen är olika stora och utspridda över hela kom-munen. Under 2010 görs en större satsning på de allra minsta före-tagen i Torsby kommun för att inventera och kartlägga deras behov och undersöka vilka förutsättningar som finns för dem att utveckla sitt entreprenörskap. Arbetet kommer till stor del bestå i att aktivt verka för en större dialog mellan före-tag, kommun och andra offentliga aktörer och på så sätt försöka skapa en utökad och mer behovsanpas-sad verktygslåda för kommunens näringslivsarbete.

fokusgrupper bjuds inFramtidens kapital kommer att använda sig av flera metoder för

att skapa en ökad dialog och därmed samla in så mycket information som möjligt att arbeta vidare med. Bland annat kommer småföretag bjudas in att delta i fokusgrupper där ett mindre antal deltagare träffas och diskuterar tillväxtfrågor utifrån varje enskilt före-tags behov och framtidsperspektiv. En extern aktör agerar mötesledare under hela processen.

Dialogmöten med allmänhetenParallellt med fokusgrupperna så kommer också ett antal större dialog-möten för allmänheten hållas runt om-kring i kommunen. Frågeställningar som kan agera underlag här kan vara Hur ser framtiden för vår by ut? Vilka är våra utmaningar för framtiden? Hur samverkar vi på bästa sätt? Ge-mensamt för dessa möten är att ingen förutbestämd agenda används.

Framtidens kapital- nya verktyg för landsbygdens entreprenörer

Framtidens kapital är ett projekt finansierat av Tillväxtverket och syftar till att öka tillväxtmöjlighe-terna för de allra minsta företagen och förbättra näringslivsarbetet i Torsby kommun. Projektet pågår under hela 2010 och är ett gemensamt initiativ av näringslivsbolaget Torsby Utveckling AB (Tuab) och Torsby kommun.

har du idéer?Projektet kommer till stor del använ-da sig av befintliga nätverk så som företagsnätverk, byalag, föreningar och lokala utvecklingsgrupper men också skapa nya mötesplatser för att nå så många företag som möjligt.

Har du utvecklingsidéer, vill du starta eget eller går du i expande-ringstankar, vill du lära känna fler företagare eller vill du bara utöka din bekantskapskrets, tveka inte att anmäla dig när tillfälle bjuds. Håll utkik, inbjudningar till möten och träffar kommer inom kort!

Vill du veta mer om projektet, hör av dig!

byträffar kommer att hållas runt omkring i kommunen under projekttiden för att skapa dialog kring ämnen som framtid, utmaningar och samverkan lokalt.

åsa gertling

projektledare framtidens kapital0560-161 75

[email protected]

foto: anna öhgren bodén

NR 1 - 2010 TORSBY NU 1�

Du kan göra mycket för att minska behovet av värme i ditt hus. Du kan isolera huset bättre eller värma upp det på ett nytt sätt. Vilket uppvärmningssystem som är bäst för just ditt hus beror på flera olika saker. Hur är huset byggt? När är det byggt? Är huset renoverat eller i dåligt skick? Var i landet bor du? Hur mycket värme behöver du?

Räkna ut energinMed energimyndighetens energi-kalkyl kan du bland annat räkna ut hur lång tid det tar innan en vär-mepump lönar sig och hur mycket du kan spara på att tilläggsisolera ditt hus.

Energikalkylen är Energimyn-dighetens beräkningsprogram och hjälp för privathushållen att skapa sig en översiktlig bild över sin en-ergianvändning. Därmed kan du få uppgifter om hushållets behov av varmvatten, hushållsel och upp-värmning. I Energikalkylen hittar du konkreta åtgärdsförslag och en rad tips som visar att även små insatser kan ge en mins-kad energianvänd-ning.

Energikalkylen ska betraktas som ett hjälpmedel för att få överblick över bostadens energianvändning och en bra vägledning till lämpliga åtgärder.

Resultatet kan utgöra ett bra un-derlag att gå vidare med, exempel-vis till din kommunala energi- och klimatrådgivare som ger kostnads-fria och opartiska energiråd. http://energikalkylen.energimyn-digheten.se/

Byta uppvärmning?Funderar du på att byta uppvärm-ningssystem i bostaden? Hos läns-styrelsen kan du söka stöd om du konverterar från direktverkande elvärme. För att kunna söka stödet måste du byta ut din direktver-kande el helt eller delvis mot ett vattenburet värme-system.

Va energismart & klimatsmart

Du ska sedan antingen • Ansluta till fjärrvärme eller, • Installera en berg- sjö- eller jord-värmepump eller, • Installera en anordning för upp-värmning med biobränsle.

anna-lena carlsson

energi- och klimatrådgivare/företagsrådgivaretorsby utveckling ab

076-816 57 [email protected]

foto: stock.xchng

du kan göra mycket för att minska behovet av värme i ditt hus. du kan isolera huset bättre eller värma upp det på ett nytt sätt.

Du som bor i villa eller lägenhet kan spara energi och pengar och minska påverkan på klimatet

1� TORSBY NU NR 1 - 2010

Detaljplaner på ”G”flera företagare och markägare i Torsby kommun har kontaktat kommunen för att de vill satsa på nya och utbyggda verksamheter. Detta gäller inte minst anläggningar för det rörliga friluftslivet. Detta är glädjande eftersom ett av kommunfullmäktiges fem viktiga delmål är just ”en ytterligare utvecklad turism och upplevelsenäring”.

Här är en illustration över sörmarks fd. fotbollsplan, den visar ett sätt hur det skulle kunna se ut. illustra-tionen syftar till att ge inspiration inför arbetet med detaljplanen för området och är inte ett färdigt förslag.

illustration: torbjörn almroth


EggsjönTvå markägare med fastighet strax öster om Långberget har begärt plantillstånd och påbörjat ett plan-arbete för camping och stugor vid Eggsjön. Med närhet till vand-rings-, skid- och skoterleder kan boendet bli ett komplement och del av underlaget för Långbergets verksamheter.

Torsby Event & camp, SörmarkDen gamla idrottsanläggningen med fotbollsplan i Sörmark har sålts till en lokal företagare. På en del av området vill den nye ägaren bygga stugor och anvisa plats för husvagnar. Skogen och Röjdån är bra utgångspunkter för arrang-emang och aktiviteter runt temat jakt och fiske.

fiskecamp i SysslebäckÄgarna till fiskecampingen nord-väst om Sysslebäck har visat in-tresse att utveckla sin verksamhet. I ett första steg ställer de iordning en strand för bad skyddad mot ström-mar. En hall för inomhusförvaring av husvagnar planeras längre in från vattnet. För att ytterligare ut-veckla området kommer detaljpla-nering att bli nödvändig.

MattilaArbete med en plan för utveckling av boendet på Mattila fortsätter och just nu studeras olika alternativ för var stugor skulle kunna byggas. Även utvecklingen av Mattila förut-sätter att en detaljplan upprättas.

Vill du veta mer?Frågor om detaljplaner kan ställas till stadsarkitekt Torbjörn Almroth 0560160 20 eller till samhällsplane-rare Jon Wiggh 0560 160 93. Skrift-liga frågor eller tips kan sändas till [email protected] eller med brev till Torsby kommun, 5. Miljö- och byggnämnden, 685 80 Torsby.

Även om vi som arbetar med pla-nen hoppas vara helt färdiga med planen först under året 2010 fort- sätter vi att kalla planen för ”ÖP 2009”.

Engagemanget hos kommunens invånare, företagare och föreningar har varit stort och de har lämnat många synpunkter. De tyngsta syn-punkterna kommer från Länsstyrel-sen i Värmland. De vill bland annat att översiktsplanen i ännu högre grad ska redovisa alla de riksintres-sen som finns i vår kommun och hur kommunen ska skydda dessa. Det blir ett digert arbete att kom-plettera planen och det arbetet är i bästa fall färdigt i slutet av mars.Därefter ska planen, tillsammans

arbetet med ÖVersikTsplanen (Öp 2009) går vidareEtt förslag med text och kartbilagor för en kommuntäckande översiktsplan för Torsby kommun har runt årsskiftet 2009/2010 varit ute på samråd. Remisstiden gick ut den 29 januari.

med alla yttranden och kommenta-rer till dessa, ställas ut på biblioteket i Torsby. Utställningen kommer att pågå i två månader. Materialet visas också upp på kommunens webb-plats och på samverkanskontoret i Sysslebäck. Det är alltså goda möjlig-heter för alla som yttrat sig att se hur just deras synpunkter tagits tillvara.

Vill du veta mer?Frågor om ÖP 2009 kan ställas till stadsarkitekt Torbjörn Almroth 0560-160 20 eller till samhällsplane-rare Jon Wiggh 0560 160 93. Skriftliga frågor eller tips kan sändas till [email protected] eller med brev till Torsby kommun, 5. Miljö- och bygg-nämnden, 685 80 Torsby.


Sprint dag 2D19 8:a Anna WikströmD21 1:a Åsa Lif3:a Mona BrorssonH19 1:a Peppe Femling2:a Henrik Fristedt

JVM i skidskytte Torsby 25 januari – 2 februariFöljande elever från Stjerneskolan, vilka utgjorde halva landslaget, deltog: Mona Brorsson, Åsa Lif, Anna Wikström, Chardine Sloof, Kathrine Larsson (reserv), Emma Nilsson (reserv), Per Johannesson, Peppe Femling, Henrik Fristedt och Lucien Sloof. Chardine och Lucien representerade Holland.Bästa individuella resultatet gjorde Chardine Sloof med en mycket he-drande 8:e placering i sprinttävlingen. Bästa resultat på herrsidan gjorde Per Johannesson med en 16:e plats på distanstävlingen

ALPINTRankningar av elever vid Stjerne-skolans alpina inriktning säsong-en 09/10.Emil Jansson SunneJSM Tärnaby storslalom 4:a, slalom 5:a, rankad 2:a i sin ålders-klass i Sverige.Hanna Westman KarlskronaRankad 1:a i sin åldersklass i SverigeIsabell Miedel SaltsjöbadenRankad 3:a i sin åldersklass i SverigeFrida Jansson SunneRankad 4:a i sin åldersklass i SverigeLisa Johansson ÖrebroRankad 6:a i sin åldersklass i SverigeOvanstående tjejer har förbättrat sig ca 400 placeringar på världs- rankingen i vinter!Emilia Eråker Karlstad 1:a Interna-tionell FIS seniortävling i Norge.

(Resultat från Alpin JSM i Sunne v. 10 fanns inte tillgänglig när denna tidning gick i tryck.)

jan-erik näsman

ekonom/idrottssamordnare 0560-163 01

[email protected]

”medaljregn” över stjerne-skolanför Stjerneskolans idrottsele-ver har innevarande säsong börjat med både VM- och landslagsuppdrag och fina rankningar. Utöver detta har idrottseleverna framgångsrikt deltagit i internationella och nationella tävlingar. I denna redovisning, där några av säsongens tävlingsresultat redovisas, framgår ännu en gång att Stjerneskolan gör skäl för namnet ”medaljfabri-ken”. Bara under januari och februari 2010 visades följande framgångar.

LäNGDSKIDORJVM längdskidor hinterzarten i Tyskland 25 – 31 januariHanna Brodin 1:a sprint klassiskt, 3:a 5 km klassiskt, 14:e dubbeljakt och 3:a i stafett.Madeleine Thorn 3:a i stafett, 28:de 5 km klassiskt och 33:a 5 km klassiskt.Anton Lindblad 11:a i stafett, 53:a dubbeljakt och 39:a 10 km klassiskt

Nordisk Juniorlandskamp i Kuopio i finland 29 – 31 januariStina Nilsson 5:a i sprint, 1:a 5 km klassiskt och 3:a i stafettenMaja Falk 6:a i sprint, 4:a 5 km klassiskt och 3:a i stafettenJulia Svan 4:a i sprint, 7:a 5 km klassiskt och 4:a i stafettenFrida Sivermark 34:a i sprint, 20:e 5 km klassiskt och 4:a i stafettenJack Impola 15:e sprint, 4:a 10 km klassiskt och 2:a i stafettJohannes Rinsby 14:e sprint, 17:de 10 km klassiskt och 5:a i stafett

SKIDSKyTTEJuniorlandskampen Open Nordic Biathlon Games, finland 19-21 januari:Här fick följande elever vid Stjerne-skolan representera Sverige: Mona Brorsson, Åsa Lif, Anna Wikström, Per Johanneson, Peppe Femling och Henrik Fristedt

StafetteH19 1:a Sverige (Peppe Femling, Per Johannesson)H21 3:a Sverige (Henrik Fristedt)D19 2:a Sverige (Anna Wikström)D21 1:a Sverige (Åsa Lif)På grund av kyla genomfördes två sprinttävlingar, där andra tävlings-dagen annars skulle ha varit en distanstävling.

Sprint dag 1 D19 6:a Anna WikströmD 21 1:a Mona Brorsson,2:a Åsa LifH19 2:a Peppe Femling4:a Henrik Fristedt


– Att det blev just Stjerneskolan är delvis en slump, berättar rektor Bengt Melin. Dels kände förmedlaren en av våra tidigare rektorer och dels var han intresserad av att lära sig mer om hur vi arbetat för att få sådana framgång-ar med vårt idrottsgymnasium. För-medlaren är också knuten till Båstads tennisgymnasium.

Det kallas för att göra ”särskild prövning” i engelska och det är något som man gör regelbundet på Stjerneskolan, fast aldrig tidigare med någon från Kina. Särskild prövning innebär att en elev prövas för att visa att han eller hon har uppnått vissa kunskaper i ett visst ämne, eller läsa upp ett betyg.

– Ofta handlar det om elever som t.ex. varit i USA eller Austra-lien och vill få betyg i engelska här hemma, berättar ämnesansvarig Christel Lööf.

Den första gruppen, nio personer i 20-årsåldern är i Sverige under en vecka, varav tre av dagarna var av-satta för prov i engelska; reading, writing, listening and speaking.

– Vi är fyra lärare som deltar i den särskilda prövningen, det är viktigt att den blir korrekt bedömd, säger Christel Lööf.

– Vi är med i detta för att det ger möjlighet till internationellt utbyte, det värderar vi högt på Stjernesko-lan säger Bengt Melin. Kineserna betalar för examineringen, för sin resa och sitt uppehälle och allt an-nat. Det skall inte bli någon kostnad för skolan.

Om försöket faller väl ut så kom-mer det att bli intäkter, och kanske på sikt kan någon lärare få jobba deltid med särskild prövning. Det kan också längre fram innebära att lärare och ev. elever kan få åka till Kina för utbyte.

Varför vill då kineserna har be-tyg i engelska i Sverige? För att bli antagen till ett svenskt universitet och klara studierna där måste man ha dokumenterat goda kunskaper i engelska. Man har tyckt att det inte räcker med den undervisning som de kinesiska skolorna erbjuder.

För att få bättre kunskaper i eng-elska har därför den aktuella skolan i Kina hyrt in svenska lärare som undervisar eleverna i Kina. Dessa lärare är inte från Stjerneskolan. Skolverkets regler säger att exami-nation dock bara får göras på plats i Sverige och av lärare som är anställ-da av en svensk gymnasieskola.

De elever som kommer till Stjer-neskolan är alla bedömda av de svenska lärarna i Kina att de har kommit till den nivå i engelska att de är redo att bli examinerade. Det är Engelska B som är den kurs som de gör särskild prövning för.

– De kommer också att ha med sig en portfolio med olika arbeten de gjort under terminen för att visa oss som gör prövningen. Lärarna har också skickat med förslag till betyg, säger Christel Lööf.

– Det skall bli väldigt spännande att få träffa dem, man lär sig ju så mycket om en annan kultur genom dessa möten, och vi tror och hoppas förstås att de kommer att få mycket ut av sin vistelse i Torsby och Sverige.

Förutom att de blir examinerade kommer de också att besöka olika ställen i Torsby och resa till Karl-stads universitet och Göteborg. Det är mycket som skall hinnas med under den vecka de är här.

annette lauritzen karlsson

utrednings/informationssekr.0560-160 04

[email protected]

I slutet av mars kommer den första gruppen, nio personer från Shenyangområdet i Kina till Stjerneskolan för att examineras i engelska. Det är ett led i ett samarbete som just inletts på prov. ytterligare ett par grupper är inplanerade i vår.

illustration: birgitta brorson


Torsby kommun har gett mig i uppdrag att kartlägga tillgänglig-heten i och till allmänna lokaler. Jag har jobbat med det sedan i slutet av förra året.

Vi kan alla hjälpas åtAtt göra samhället tillgängligt så att alla kan delta på samma villkor trots att man har funktionsnedsätt-ning, angår alla. Man måste tänka om från grunden och få ett nytt synsätt. Att ta upp frågan i verk-samhetsplaneringen i föreningar, organisationer, på arbetsplatser och i kommunal förvaltning är själv-klart. Alla ska vara med- mångfald berikar.

Ny tillgänglighetsguide på gångInventeringen av tillgänglighet och användbarhet i lokaler och verksamheter som vänder sig till allmänheten, kommer att ske etappvis.

Vårt mål är att kunna ge ut ett informationsmaterial i form av en tillgänglighetsguide. Guiden kommer att finnas på kommunens webbplats och den kommer även att ges ut i pappersform. Vår öns-kan är att så många som möjligt av kommunens affärer, lokalhållare, fritidsanläggningar, hotell och an-dra boenden etc. önskar delta.

Vår förhoppning är att guiden skall kunna vara till god hjälp och en fin service för boende i Torsby kommun och för dem som önskar besöka vår kommun och till andra intresserade. Intresserad? Hör gärna av dig!

gunilla montán Halvardsson

handläggare tillgänglighetsguiden0560-161 62

[email protected]

Att kunna röra sig fritt i samhället är för personer med en funk-tionsnedsättning inte alltid så självklart. felaktig utformning av inne- och utemiljöer såsom trösklar, otydlig skyltning och dunkel belysning, kan göra att personer med nedsatt syn, utvecklings-störning, hörselskada eller olika former av rörelsehinder stängs ute från sådana sysslor man normalt utför i sin dagliga livsföring.

att skyltningen är tydlig är mycket viktigt för att personer med synnedsättning ska kunna se t.ex. priser. skylten ska placeras väl synlig i framkant på disken, då synskadade har ett kort läsavstånd. kontrasten och storleken på texten är andra faktorer som påverkar skyltens läsbarhet.

nu inventerar vi tillgängligheten

foto: annette lauritzen karlsson


I september 2009 doktorerade Klas- Göran Sahlén från Nordmaling på Förebyggande hembesök.

I sin avhandling visar han att seniorer som får före-byggande hembesök lever längre och mår bättre och att behovet av både hemtjänst, sjukhusvård och akuta läkarbesök kan minska. Det är viktigt att besöken genomförs av kunnig medicinskt och socialt utbildad personal och är återkommande. Avhandlingens hälso-ekonomiska analyser visar att besöksverksamheten är kostnadseffektiv.

I Torsby fortsätter kommunens distriktssköterskor med de förebyggande hembesöken för er som fyllt 80 år.

Vi erbjuder ett hälsosamtal med fokus på kost, fysisk aktivitet, social situation och upplevd meningsfull-het. En checklista från Räddningsverket gås igenom speciellt med tanke på fall och bränder. En mapp med information bl.a. om kommunens stöd lämnas ut. Re-flexvästar är införskaffade som delas ut i samband med besöket.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har sam-manställt en rapport ”Fallskador bland äldre” som

är en sammanfattning av en kunskapsöversikt om fallskador. Här beskrivs vem faller och var faller man? Varför ramlar man? Hur förebygger man bäst?

Rapporten pekar också på andra saker som är viktiga t.ex.• Kommunal plan i nära samarbete med landstinget• Utbildning/Information till både äldre och personal• Läkemedelsgenomgångar• Snöröjning/sandning/bra utebelysning• Fysisk träning även för mycket gamla

Ja, det finns mycket att göra i det förebyggande ar-betet. Många kommuner i Sverige utför förebyggande hembesök. Vi som arbetar med detta träffas regionvis och även nationellt. Förra året åkte vi till Östersund, hösten 2010 hålls den nationella nätverksträffen i Sunne.

elisabetH aronson

distriktssköterska0560-161 38

[email protected]

kommunens distriktssköterskor, från vänster eva lindahl, elisabeth aronson, monica persson, maria thörnqvist, annemor olsson, Helén classon, anna löfvenholm. christina jansson och chavo nebbeling saknas på bilden.

förebyggande hälso- besök framgångsfaktorÄntligen finns det forskning som visar att förebyggande hembesök är en framgångsrik strategi för att gynna en positiv hälsoutveckling bland äldre.


Namnet fältgrupp antyder lite fel-aktigt att gruppen ständigt är ute på ”fältet” och arbetar. Vid några få tillfällen som valborg, skolav-slutningen, mârten och vargnatta arbetar vi dock mera aktivt ute på fältet.

Vi har uppdraget att samordna, utveckla och stärka det drogföre-byggande arbetet i kommunen. Detta är en viktig folkhälsofråga som ytterst handlar om hur vi vill att det ska vara att leva och bo i vår kommun. Vi jobbar för att alla barn och ungdomar ska få en bra start i livet med en drogfri och menings-

full uppväxt. Vi vill att de ska ha tillgång till attraktiva och hälso-främjande fritidssysselsättningar.

Exempel på gruppens arbets-uppgifter idag• SuToHaMu (arrangemang för dig i årskurs 7 och uppåt)• Disco 56 (arrangemang för dig i årskurs 5 och 6) • Attraktiva, drogfria skolavslut-ningar för årskurs 9• Att optimera samarbetet kring barn och ungdomar, både på indi-vid och på gruppnivå• Antilangningskampanjer (lokala och regionala)• Vara delaktiga i arbetet för till-gänglighetsbegränsning av tobak, alkohol och andra droger• Vara delaktiga i utvecklandet av föräldrastödet i kommunen • Via annonsering och föräldramö-ten med mera uppmana till:• en ökad vuxennärvaro bland ung-domarna• att vara tydliga vuxna som sätter gränser• att hålla på 18-års gräns för alko-hol och tobak • att träffa överenskommelser för-äldrar emellan• att bry sig om egna och om andras barn

Det är vi som är fältgruppenBarbro Ainegren, kurator Kvist-bergs- och Stölletskolan 0564-477 03Pia Almgrund, kurator Holmessko-lan 0560-162 23, Gunilla Henriksson, kurator Stjer-neskolan, 0560-163 08Jörgen Johansson, samordnare fri-tid/kommunstyrelsen, 0560-166 96Roland Nordén, kurator Frykensko-lan, 0560-162 62Ylva Olsson, fritidsgårdsförestån-dare Klarälvdalen 073-634 40 78Ann-Sophie Rogne, ungdomssekre-terare 070-226 66 90Andreas Uppvall, polisenVeronica Öwer, socialsekreterare 0560-162 00Hör gärna av dig om du vill veta mer!

Ta en promenad där unga håller till på kvällar och helger!

Bry dig lite extra om egna och om andras barn.

Fältgruppen i Torsby

marten är en av de helger då fältgruppen är ute i fält. man ser gärna att många föräldrar och andra vuxna också är ute då och ”vuxenvandrar”.

gruppen är kopplad till en styr-grupp som består av förvaltnings- cheferna för skola, fritid och omsorg samt polischef. gruppen är också en permanent undergrupp i torsby samhälls-råd (tosam) och ledamöterna i fältgruppen träffas regelbundet över förvaltningsgränserna och diskuterar bland annat trender och problem.

fältgruppen i Torsby uppmuntrar vuxna

”att vara tydliga och bry sig om egna och om andras barn”fältgruppen är en arbetsgrupp som består av personal från skolan, omsorgen, fritid och polisen. fältgruppen har ända sedan mitten av 1980-talet bedrivit drogförebyggande arbete i olika former.



De senaste 20 åren har antalet dag-ligrökare minskat med en miljon människor, vilket naturligtvis är positivt, men fortfarande handlar det om att cirka 17 000 ungdomar börjar röka varje år, eller 340 styck-en varje vecka. När det gäller snu-sande är siffrorna ännu dystrare.

Grunden i ett tobaksförebyggan-de arbete utgörs av fyra hörnste-nar: lagstiftning och tillsyn, före-byggande insatser, normförändring och tobaksavvänjning. Det är där Tobaksfri Nu sätter grunden och redan pågår arbetet.

– Vi har genomfört enkäter i skolorna och inväntar resultaten av dessa. Gissningsvis kommer siffrorna inte att se så bra ut, säger Jörgen Johansson, delansvarig i Tobaksfri Nu.

Det finns redan en antagen tobakspolicy inom kommunen och tobaksprojektet fortsätter nu med att skolgårdar och platser där barn och ungdomar befinner sig förbudsskyltas. En handlingsplan upprättas bland personal som arbetar på exempelvis skolor och fritidsgårdar. Man tillsätter en ar-betsgrupp där elevrådet blir delak-tig och det blir föräldraträffar.

Vidare kommer tobakssäljande butiker att få information och hela syftet är att få en bred uppslutning

kring tobaksfrågan, där målet är att ungdomar ska avstå tobak och att tobaksrökare erbjuds avvänjning.

föräldrar är viktigaFöräldrarnas roll är oerhört viktig när det gäller attityden till rökning. Det är absolut vad du SÄGER, inte vad du gör, som är det viktigaste. Hur konstigt det än kan låta. Detta är inte taget ur luften, utan baseras på forskningsresultat.

Under april och maj ska represen-tanter för Tobaksfri Nu gå runt i klas-serna bland årskurs 5 och 6. Bland an-nat informerar de om Tobaksfri Duo, som innebär att man två och två ingår kontrakt om att avstå tobak.

– De stora tobaksbolagen gör enorma vinster varje år. De lurar våra barn och ungdomar att börja använda tobak. Vårt projekt är na-turligtvis viktigt och värdefullt, och vi har ett gemensamt ansvar att se till att våra barn och ungdomars uppväxttid blir tobaksfri, säger Jör-gen Johansson.

Resultat av enkäterna kommer att läggas ut på torsby.se och även pre-senteras i ett kommande nummer av Torsby Nu.

morgan bäckvall


[email protected]


Tobaksprojekt tar tag i rökandet och snusandetVisst har du hört talas om det stora projektet mot tobak som pågår bland annat i Torsby kommun? Troligen har du det och har du egna barn i tonåren kommer du att få höra talas om det ännu mera. Det handlar om Tobaksfri Nu, som nu går in i en ny fas. Det är en kampanj som kommer att märkas.


Helén berglund och gunilla persson är ägare till nya torgbutiken i torsby sedan januari i år. - självklart att inte sälja tobak till personer under 18 år, säger innehavarna. Här på bilden är Helén berglund till vänster och anna ryttegård till höger.


Försäljningsstället ska också ha en skylt om åldersgränsen. Skylten ska synas tydligt och sitta vid kas-san och där tobaken finns. Det är den som säljer som skall förvissa sig om att mottagaren uppnått rätt ålder eller att tobaksvaran inte är avsedd att lämnas över till nå-gon som inte har fyllt 18 år. Vid tveksamma fall skall legitimation begäras.

Man får inte ”köpa ut” tobakDet bör påpekas att lagen inte ger utrymme för undantag även om förälder eller annan vårdnadshavare lämnat sitt godkännande. Ingen får köpa om man inte är 18 år. Mamma eller pappa eller äldre person än 18 år får alltså heller inte ”köpa ut” tobaksvaror åt minderårig.

Kassapersonalen har person-ligt ansvarDet är den som säljer och lämnar ut tobaksvarorna, t.ex. expediten i en butik, som personligen har ansvar för att försäkra sig om att köparen är 18 år eller över. Det innebär att expediten måste kräva att kunden visar legitimation om det inte står klart att köparen är gammal nog.

Böter eller fängelsePersonen som säljer tobak till minder-åriga kan straffas med böter eller upp till sex månaders fängelse. Kommu-

nen kan också bestämma att en affär etc. inte får fort-sätta att sälja tobak.

Rekommendation under 25 årEftersom det kan vara svårt att bara med hjälp av utseendet bedöma en ung persons ålder rekommenderar Statens folkhälsoinstitut att perso-nalen ska begära legitimation av alla som ser ut att vara under 25 år. På så vis minskas risken för felbe-dömning och för att en tobaksvara lämnas ut till en person under 18 år.

AnmälanInnan man börjar sälja tobak så måste man som näringsidkare anmäla detta till kommunen (om-sorgsförvaltningen). Den som säljer skall ha egenkontroll över försälj-ningen, utöva egentillsyn och ha ett egentillsynprogram. Det innebär att den som är ansvarig för närings-stället ska arbeta fram ett skrift-ligt program där det framgår hur han/hon och eventuell personal ska arbeta för att reglerna i tobakslagen ska följas.

Kommunen har ett register över försäljningsställena och utför tillsyn över försäljningen samt ger råd och information.

anna ryttegård

tillsynshandläggareför alkohol och tobak

0560-161 [email protected]

.

provköp testade legitimations- kontrollenLänsstyrelsens provköp hösten 2009 av tobak i Torsby centrum visade att var tredje ställe inte begärde legitimation.

Länsstyrelsen hade under förra året ett projekt som hette ”Ingen rök utan eld i Värmland”. En del av detta projekt var att man provköpte tobak för att testa hur väl legitima-tionskontrollen sköttes. 170 försälj-ningsställen runt om i Värmland besöktes varav 11 i Torsby centrum.

Länsstyrelsen hade hjälp av två ungdomar som fyllt 18 år som gjor-de provinköpen tillsammans med en projektledare. Resultatet i Torsby var att i fyra fall av elva begärdes ingen legitimation. Totalt i länet var det 40 st. I procent innebär det att det inte begärdes legitimation i 23,5% av köpen i länet och i 36,4% i Torsby.

Efter provköpen kontaktades kassapersonalen och ägaren som fick information om reglerna som gäller.

Vilka regler gäller vid försälj-ning av tobak?Tobaksvaror får inte säljas till någon som är under 18 år. Detta gäl-ler all försäljning av tobaksvaror t.ex. cigaretter, cigarrer, cigariller, pip- och rulltobak, snus, tuggtobak, portionstobak, råtobak och tobak till vattenpipa.


Detta gäller även om dekalerna på behållarna skulle säga något annat. (Nya dekaler klistras upp så snart väderleken medger det)

Hittills har man behövt sortera mjuka och hårda förpackningar i olika behållare. Bättre teknik gör att dessa förpackningar nu separeras i återvinningsprocessen istället och de kan därför läggas i samma behållare.

Samsortering av plastförpack-ningar finns redan i många kom-

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag fredag LördagTorsby 7.00-15.30 7.00-15.30 7.00-15.30 7.00-19.00 7.00-15.30 maj-okt alla helgfria lörd 9.00-12.45

nov-april 2:a lörd i mån 9.00-12.45

Sysslebäck 8.00-15.30 - 14.00-19.00 - 8.00-15.30 2:a lördagen i månaden 9.00-12.45

Stöllet - 14.00-19.00 - 8.00-15.30 - 2:a lördagen i månaden 9.00-12.45

Torsby återvinningscentral 0560-162 31 Sysslebäck och Stöllet 073-049 67 70

mjukplast + hårdplast = santfrån 1 mars 2010 är det enklare att källsortera. Alla plastförpackningar, mjuka som hårda, ska sorte-ras i samma behållare vid alla återvinningsstationer och återvinningscentraler i Torsby kommun.

muner och det införs nu successivt över hela landet.Större miljövinstFörändringen gör att tömningen sker med samma lastbil vilket med-för att transporterna minskar och med det en miljövinst.

Det är fortfarande viktigt att bara förpackningar läggs i behållarna. Andra plastföremål får inte läggas där eftersom de kan bestå av plast-sorter som hindrar återvinningen.

Övrig plast och annat avfall som inte är förpackningar och som inte ska läggas i soptunnan hemma lämnas till återvinningscentralerna i Torsby, Sysslebäck eller Stöllet.

sune eriksson

renhållningsingenjör0560-160 32

[email protected]

Plastförpackningar

Öppettider på Åter- vinningscentralerna



Elda rättAnvänd bara riktigt torr ved, se till att spjäll står tillräckligt öppna för bäst förbränning. Är veden fuktig går det mesta av energin åt att värma upp träet för att det ska förbrännas. Det bildas tjära i rökka-nalen med risk för soteld då tjäran har lägre antändningstemperatur än vanlig sot.

Ring 112Vid minsta misstanke om att du har eller har haft soteld, ring SOS på telefonnummer 112. Om räddnings-tjänsten får larm tidigt finns det bra möjligheter att förhindra skador i samband med skorstensbrand.

Hopp om vår och värme!

Tätare sotningEldning med fasta bränslen ger stora mängder sot och tjära. Sot och tjära avsätts i rökgångarna. Det be-tyder att du måste sota oftare. Hur ofta beror på hur anläggningen an-vänds. Prata med skorstensfejaren Han kan tala om vad som gäller för din anläggning.

Röken visar om du eldar rättEtt enkelt sätt att kontrollera om du har en god förbränning är att gå ut och titta på röken. Vid ofullstän-dig förbränning får du svart rök med kraftig lukt. Är röken gulak-tig betyder det att den innehåller mycket tjära. Eftersom du alltid har en viss mängd vatten i veden kommer röken ofta att vara vit av vattenånga som kondenserar i den kallare luften. Varmare dagar är röken vid god förbränning i det närmaste osynlig och ses bara som ett värmedaller.

soTeld?

pär maltesson

stf räddningschef0560-161 25

[email protected]

en oljepanna omgjord till pellets. foto: räddningstjänsten


När en krockkudde löser ut har den en hastighet av 300 km/h och kraft stor nog att slunga ett däck på fälg tio meter upp i luften.

Med denna vetskap eller upple-velsen av att hänga kvar i bilbältet när bilen ligger på taket eller last-bilen vält i diket är det enkelt och självklart att använda bilbältet.

Använd bilbältet både i fram- och baksätet med hänsyn till dig själv och dina medpassagerare.

LagenDet är lag på att man ska använda bilbältet i personbil, lastbil och tre- eller fyrhjuliga motorcyklar och mopeder med karosseri. Om du åker buss och den är utrustad med bilbälten är du skyldig att använda bältet.

Barn som är kortare än 135 cen-timeter ska använda babyskydd, bilbarnstol eller bältesstol/kudde.

Aktiverad krockkuddeBabyskydd, bilbarnstol eller bäl-tesstol/kudde ska aldrig användas på plats försedd med aktiverad krockkudde. Personer som är kortare än 140 centimeter ska inte heller sitta på en plats där krock-kudden är aktiverad.

Sätt bältet rättBilbältet är den absolut viktigaste säkerhetsdetaljen i bilen under för-

utsättning att det används och sit-ter rätt. Sträck bältet. Det ska sitta nära halsen, över bröstbenet och ner över låren, inte över magen.

Bältet ger bättre skydd om det sitter närmare kroppen. Lätta därför på tjocka ytterplagg och dra bältets höftband under kläderna.

Lasta rättTänk på hur du har det inne i bilen. Undvik lösa föremål. De får levande kraft vid en kraftig inbromsning eller kollision och kan orsaka skador. Det är viktigt att lasta bilen rätt och att förankra lasten.

BöterRespekten för polisen och de böter det medför att inte använda bilbältet när man stoppas i en po-liskontroll upplevs ibland värre än risken att skadas eller dödas.

För vuxna förare och passagera-re som inte använder bältet är bö-tesbeloppet 1500 kronor. För barn under 15 år utan bälte är bötesbe-loppet 2500 kronor och föraren är ansvarig.

marianne björkegren

kustom-samordnare Hagfors, munkfors, sunne, torsby070-624 30 91

[email protected]: marianne björkegren

barnen på bilderna sitter på bältesstolar med ryggstöd och an-vänder bilbältet. vid en kollision i 50 km/h har den större av dem en krockvikt på 1 ton vilket innebär att om han inte använder bältet kan han skada eller döda den som sitter framför. det mindre barnet har en krockvikt på ca 700 kg.

Bilbältet räddar livEn människa som väger 75 kg får en krockvikt motsvarande 3 ton vid en kollision i 50 km/h och krockvåldet motsvarar ett fritt fall från tredje våningen i ett höghus.


Säker trafik på bostadsgator kräver fri sikt i korsningar!Varje år skadas människor i onödan för att sikten skyms. Några enkla åtgärder kan rädda liv.

Klipp dina träd och buskar - du kan rädda liv! Du som fastighetsägare har vissa skyldigheter. Om något händer på grund av skymd sikt, skymda trafikmärken eller skador på snöröjningsfordon, är det du som fastighetsägare som är ansvarig. Kommunen har, om vi är ägare till gatumarken, rätt till att ta bort grenar om de medför olägenhet.

Utfart mot gatanVid utfarten bör du se till att dina växter inte är högre än 80 centime-ter från gatan inom markerad sikt-triangel.

Sikten ska vara fri minst 2,5 meter från gatan eller gångbanan.

hörntomt

Om din tomt ligger intill en gång-bana, cykelväg eller gata bör du se till att dina växter inte är högre än 80 centimeter i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 meter åt var-dera hållet.

Tomt intill gatanHäck och buskar bör växa inom eget tomtområde.

Om du har buskar eller träd som sträcker sig ut över gatan eller gångbanan bör du se till att det finns fri höjd för trafikanterna.

Den fria höjden som krävs är:• över gångbana och cykelväg, minst 3,6 meter • över körbana, minst 4,6 meter

”Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas”. Plan- och bygglagen 3 kap 17 §

Uppmaning!Vi uppmanar alla fastighetsägare att snarast se över och åtgärda allt som hänger över på gator, och cykelvä-gar. Ni kan rädda liv! Om du har svårt att själv utföra arbetet eller inte kan få hjälp av någon att göra det, kan kommunen mot ersättning utföra arbetet.

Har du frågor eller behöver hjälp med siktröjning, ring till gatuingen-jör Ingemar Hallström, 0560-162 15 eller 070-640 76 15.

foto: ingemar Hallström


Viktigt om lekplatser!fN:s konvention om barns rättigheter understryker att alla

barn ska ha rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämp-

lig miljö. En av våra viktigaste uppgifter är att se till att alla

lekplatser är utförda på sådant sätt att risken för olycksfall

begränsas. Det är fastighetsägaren som är ansvarig för att

lekplatsen besiktigas och hålls i gott skick, om inte annat har

avtalats.

Kommunens miljö- och byggnämnd

är tillsynsansvarig för alla lekplatser

inom kommunen, detta framgår av

Plan- och bygglagen. I Boverkets

byggregler (BBR 8:93) kan man bl.a.

läsa:”Fasta lekredskap ska anord-

nas så att risken för personskador

begränsas. Underlaget till gungor,

klätterställningar och dylika red-

Om det är så ska det finnas ett ritningsunderlag för åtgärden. Det är viktigt att underlaget är kom-plett för annars blir den som söker tvungen att rita om eller komplette-ra materialet och då kommer bygget tyvärr att blir försenat.

Ta gärna kontakt med mig om du har frågor om bygglov! De åtgärder som du planerar att göra i sommar och som fordrar be-slut i miljö- och byggnämnden måste vara insända senast i början av maj. Då finns tid för bl.a. grannyttranden. Nämnden har sitt möte den 16 juni.

Tänker du snickra i sommar?fundera redan nu på om det behövs bygglov eller en bygganmälan för åtgärden!

Tänk även påBygglov krävs för att ta i anspråk el-ler inreda byggnader helt eller till viss del för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats eller göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri.

För ytterligare information kan du skicka e-post till [email protected] eller ringa 0560-160 58 eller 070-297 60 58.

bilderna är från tingshusparken,

en av kommunens lekplatser.

skap ska vara stötdämpande och

i övrigt så utformat att risken för

personskador vid en olycka be-

gränsas.” Hör gärna av dig som berättar vi

mer!

gunnar lundkvist

byggnadsinspektör0560-160 58

[email protected] foto: malin jonsson


Vi håller inte med om den defini-tionen utan tycker att böcker som blir lästa om och om igen har större chans att bli klassiska. Böcker som kommer ut i nya upplagor, nya översättningar och läses av nya generationer. En del får nytt liv som film, musikal eller TV-serie, ibland i flera olika versioner.

Klassiker är ett begrepp som stän-digt förändras, gamla titlar försvin-ner, nya kommer till. Varje genera-tion har sina favoriter, här kommer några av våra!

annastina kapla

bibliotekarie 0560-161 03

[email protected]

nyanställd-Biblioteks-assistentJag heter Ulrika Kvarnlöv är

35 år och kommer från Stöllet,

men har bott i Torsby sedan jag

började gymnasiet på ekono-

misk linje 1990.

läs en klassiker i vårVad är det som gör en bok till en klassiker? Det finns inget självklart svar på den frågan. Mark Twain (själv författare till klassikern Tom Sawyer) kallar klassiker för ”böcker som alla berömmer men ingen har läst.”

Har börjat arbeta som biblioteksas-

sistent i Torsby. Mina arbetsuppgif-

ter är att låna ut och ta emot åter-

lämnade böcker, sätta upp böcker i

hyllorna och hantera reservationer

m.m. Men jag har även administra-

tiva uppgifter som bokföring och

fakturahantering.I 15 år var jag anställd i Posten,

senare Svensk kassaservice. Mitt

arbete har gjort mig serviceinriktad

och jag har lätt att få kontakt med

människor. När Svensk kassaservice

upphörde för två år sedan sökte jag

mig därför vidare inom serviceyrket

och blev vikarie på Ica Toria. Jag

tycker om när det händer saker och

att hjälpa kunder i deras vardagliga

situationer. Det gör biblioteksassis-

tent jobbet till ett jobb jag kommer

att trivas med.Jag bor med min man och våra

två söner 9 och 12 år i villa. På friti-

den umgås jag helst med familj och

vänner, tycker om inredning, läsa

och träna. Du når mig på 0560-161 00

och [email protected]

Tove Jansson: muminböckernaMark Twain: tom sawyer (gärna som ljudbok inläst av lars ekborg)frans G Bengtsson: röde ormcarl Jonas Love Almqvist: det går anRobert Louis Stevenson: skattkammarönStig claesson: vem älskar yngve frejcora Sandels: kranes konditoriErnest hemingway: den gamle och havetVictoria Benedictsson: pengarSelma Lagerlöf: gösta berlings sagaSigrid Undset: kristin lavransdotterhjalmar Söderberg: doktor glasGeorge Orwell: 1984Pär Lagerkvist: dvärgenJaroslav hasek: den tappre soldaten svejk

foto: annastina kapla

foto: anders danielsson

�0 TORSBY NU NR 1 - 2010

Vad gäller för din elräkning?Din totala kostnad för el är uppräknad i två delar. Den ena är elhandelskostnad som beta-las till din elleverantör och den andra är nätkostnad som beta-las till nätföretaget i ditt om-råde. Ingår elleverantören och nätföretaget i samma moderbo-lag så får du dina kostnader på en och samma faktura. Om inte så får du två olika fakturor.

Vad är nytt? Från den 1 juli 2009 ska elbolagen enligt lag läsa av din elmätare minst en gång i månaden. Du ska bara betala för den el som du faktiskt förbrukar och inte som tidigare uppskattad förbrukning. Hittills har inte systemet med må-nadsavläsning införts på alla håll men för att kunna debitera en pre-liminär förbrukning måste elnäts- och elhandelsföretaget uppvisa särskilda skäl för detta.

Kortare tid på dig att betala räkningen De nya avtalsvillkoren som är framförhandlade mellan Svensk Energi och Konsumentverket inne-bär i praktiken att du alltid betalar för din faktiska förbrukade el i efterskott och du skall ha minst 15 dagar på dig att betala. En vanlig missuppfattning bland allmänhe-ten är man enligt lag skall ha 30 dagar på sig att betala en faktura, så är det alltså inte.

Fakturorna kommer för de allra flesta nu bli högre på vintern och lägre på sommaren. Dock så slip-per du krångliga avstämningsfak-turor och förhoppningsvis så blir

elräkningen lättare att tyda. För att det ska vara möjligt att fakturera månaden efter har Svensk Energi och Konsumentverket kommit överens om att du som konsument skall ha 15 dagar på dig att betala räkningen från och med att elbola-get skickat ut den. Enligt villkoren bör förfallodagen infalla efter den 25 dagen i varje månad. I praktiken betalar du nu för elen tidigast må-naden efter du förbrukat den.

får du fortfarande slutfakturor enligt det gamla systemet?Elbolagen kan enligt lag inte kräva dig som privatperson på kostnader för förbrukad el längre tillbaka i tiden än 3 år enligt preskriptions-lagen. Vissa elbolag har även en utställd garanti där preskriptions-tiden mot konsument kan vara kortare än 3 år. Skulle du få en hög slutfaktura har du efter begäran rätt till en kostnadsfri avbetalningsplan lika länge som tiden den försenade

fakturan avsåg. Om fakturan avser din förbrukning 12 månader och längre tillbaka i tiden har du rätt till en reducering av 15 % av skillnaden mellan beräknad och avstämd debite-ring för perioden.

Mer informationwww.karlstad.se/konsument http://www.elradgivningsbyran.se

RådrummetIna Johansson, Jane Ullman, Ulf Stefansson, Elisabeth EkloBesöksadress: Kungsgatan 12/ Stora torget, KarlstadÖppet: Mån-ons kl. 11-16, tor 11-17, fre 11-15Tel.tid: Mån-fre kl. 11-12, 13-15Tfn: 054-29 73 12, 054-29 73 04, 054-29 73 02, 054-29 73 01Fax: 054-29 73 10E-post: [email protected]

oavsett varifrån elen kommmer så hamnar den till slut som en kostnad i form av en räkning, men vad gäller egentligen?

foto: ulf stefansson

NR 1 - 2010 TORSBY NU �1

Men det finns mycket som talar för att den ekonomiska krisen rym-mer möjligheter. Att tvingas stanna upp och ser över verksamheterna, att förutsättningslöst granska även etablerade föreställningar och att våga förändra ger möjligheter för framtiden.

För att hitta nya vägar måste frå-gor ställas ännu oftare inte enbart om priset utan även kring kvalitet och effektivitet. Vad kan vi förvänta oss för det priset vi betalar? Vad är bra kvalitet? Vi vet med säkerhet: man kan inte per automatik dra lik-hetstecken mellan pris och kvalitet!

Större ekonomiska resurser bety-der inte ovillkorligen att kvaliteten ökar. För att kunna mäta kvalitet och effektivitet i den kommunala servicen väljer Torsby kommun såsom de flesta andra kommuner i Sverige att delta i ett projekt som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) startat i samarbete med Sveriges kommuner och som har till uppgift att ta fram ett antal så kallade kvalitetsnyckeltal.

Är du intresserad av rapporten, finner du den på vår webbplats,

www.torsby.se, sök på ”kvalitets-nyckeltal”. Du kan också få den genom att ringa till ekonomiavdel-ningen tel. 0560-160 28.

angela birnstein

ekonomichef0560-160 28

[email protected]

Den snabba förändringen i ekonomin världen över har ändrat även våra ekonomiska förutsättningar. De flesta är idag medvetna om den ”ekonomiska krisen i världen” men få har insikt i hur den drabbar kommuner och landsting. Budgetplaner måste ändras och det är lätt att acceptera att vi måste spara. Ibland är det dock svårt att inse att de åtgärder som föreslås även kan förändra de verksamheter vi brukar och är beroende av. Ofta ser man enbart problemen när man är mitt uppe i dem.

ekonomin mätt i kvalitetsnyckeltal

illustration: birgitta brorson

�2 TORSBY NU NR 1 - 2010

I Torsby kommun finns över 300 föreningar. En av dem är Torsby SMU som här presenterar sig.

Välkommen till Torsby SMUdet mörknar. månen är på väg upp. elden brinner. det gnistrar och sprakar. några sjunger medan andra skrattar. korven är svartbränd men o så gott det smakar! jag äter medan jag sneglar bort på den vackra tjejen som sitter på andra siden cirkeln. över mig öppnar det sig sakta en oändlig stjärnhimmel. Här sitter jag mellan goda vänner och njuter. tänk vilken tur jag har som är scout!

Våra kännetecken• vi är engagerade• vi kämpar för en bättre värld• vi har schyssta värderingar• vi har roligt tillsammans

Om scouternaDet finns ca 90 000 scouter i Sveriges scoutrörelse, från sex år och uppåt.smu torsby (svenska missionsung- domen) är en del av dessa. alla scouter är inte anslutna till någon kyrka. de svenska scouterna är i stort sällskap. i hela världen finns 38 miljoner scouter.

som scout gör man massa olika sa-ker, allt från att lära sig att vara en bra kompis till att göra upp eld. i scouterna är man ute i naturen och vandrar, paddlar kanot, åker skidor eller skridskor. man åker på hajk och sover i skogen, kanske i ett vindskydd som man byggt med sina kompisar. i scouterna lär man sig också om andra länder, vad man kan göra för att förbättra miljön och hur man kan hjälpa till om det händer en olycka. på somrarna

åker scouter ofta på läger. där bor man i tält i ungefär en vecka och träffar scouter från andra ställen. tillsammans bygger man kök, matbord och allt annat man kan behöva. man gör dessutom aktiviteter varje dag där man sjunger, sportar, pysslar och leker.

Patrullenäven om du lär du dig massa nya saker i scouterna har du inga lektioner och inga lä-rare. du lär dig genom att pröva själv! men det finns förstås vuxna ledare som hjälper och stöttar. som scout är man med i en patrull. en patrull är en liten grupp med scouter. i patrullen samarbetar man för att klara av utmaningar. tillsammans i patrullen klurar scouterna ut lös-ningar på problem men bestämmer också nya roliga saker att göra.

Vår uppgiftscouterna brinner för att göra unga människor redo för livet, genom äventyr, gemenskap, internationella möten och värde-baserat ledarskap.

man behöver inte vara ”kyrk-lig/religiös” för att vara med i torsby scouter. som vi säger har vi schyssta värderingar och har roligt tillsammans.

Intresserad? kontakta eva nordvall, 070-304 36 60, 0560-718 46, simon gustavsson 070-213 21 73, alexandra röjder 070-322 57 92 eller bernt gunnarsson 0560-716 13.

är du mellan 8 och 18 år och vill bli scout?

torsby nu nr 1/2010

Documents