tornhagsskolans verksamhetsplan 2015-2016 · arbetslagsledare samt specialpedagog som samarbetar...

Tornhagsskolans verksamhetsplan

2015-2016

Trygghet Kunskap

Glädje Mångfald

1

Innehåll Inledning .................................................................................................................................................. 3

Verksamhetsbeskrivning ......................................................................................................................... 3

Organisation .................................................................................................................................... 3

Verksamhet ..................................................................................................................................... 3

Resultat ............................................................................................................................................ 5

Kunskap och måluppfyllelse .................................................................................................................... 5

Enhetens egna utvecklingsområden – Kunskap och bedömning ............................................................ 6

Beskrivning .......................................................................................................................................... 6

Prioriterade områden för verksamhetsåret 2015/2016 på vår skola ..................................................... 9

1. Språkförståelsen och no/matematikbegreppen ska öka hos alla elever i förskoleklassen ......... 9

2. Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt ha behörighet till ett nationellt gymnasieprogram i

slutet av år 9 ...................................................................................................................................... 10

3. Alla barn skall känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. ............................................................. 12

4. Noll procent ogiltig/giltig frånvaro ................................................................................................ 15

2

En stor skola med

känslan av

småskalighet med

sina olika byggnader

och verksamheter

runt skolgården.

Vi vill ha friluftsliv som en

”röd tråd” genom hela

skoltiden för att stödja

eleverna i att utveckla en

meningsfull fritid.

Tornhagsskolan

arbetar aktivt med

elevernas

miljömedvetenhet för

en hållbar utveckling.

Vi arbetar med olika

lärstilar och använder

vår tekniska utrustning

för att ge bästa möjliga

förutsättningar för varje

elev/individ.

En skola med höga

förväntningar på våra

elever och stort fokus

på den individuella

elevens

välbefinnande och

kunskapsutveckling.

Tornhagsskolan har

kompetent och engagerad

personal och vi ser

kulturen som ett viktigt

inslag.

Alla ska känna sig

trygga hos oss. Det

ökar trivseln och

bidrar till bättre

inlärning för våra

elever.

En skola med

närhet både till

stadens centrum

och till naturen.

3

Inledning Tornhagsskolans vision är att vara en skola där alla utmanas och växer. Skolledningen arbetar i ett

nära samspel med skolans lärare för att kunna stötta och entusiasmera utvecklingen. En samsyn och

en helhetsbild är viktig för oss på skolan och vi anser att det är viktigt för eleverna att känna trygghet

då detta påverkar deras sociala utveckling och kunskapsutveckling.

Till grund för verksamhetsplanen ligger nationella styrdokument och kommunala mål samt resultat

från enhetens egna utvärderingar och föregående års verksamhetsberättelse. För kontinuitet och

långsiktighet löper planen över tre läsår 15/16-18/19, men följs upp, utvärderas, analyseras och

justeras inför varje läsår med stöd av det systematiska kvalitetsarbetet.

Verksamhetsbeskrivning

Organisation

Tornhagsskolan är en kommunal skola med förskoleklass till år 9 samt fritidshem och öppen

fritidsverksamhet. Skolan har ca 700 elever fördelade på 4 förskoleklasser, tre parallellklasser i år 1-5

samt samt 8-9, två parallellklaser i år 6 samt fyra i år 7. Personalen består av ca 120 personer

fördelade på pedagoger, specialpedagog, speciallärare. Personalen är organiserade i arbetslag och

arbetslagsledaren för respektive arbetslag fungerar som en nära länk mellan personal och ledning. I

skolans elevhälsoteam (EHT) ingår rektorer samt biträdande rektorer, skolpsykolog, skolsköterska,

skolkurator, specialpedagog samt elevassistent/resursperson.

Rektorerna driver sitt pedagogiska arbete genom att planera för bra strukturer, hjälpa till att sovra

stoffet för personalen på skolan, skapa förutsättningar och vara noga med att följa den linje man har

beslutat. Utvecklingsgrupper på skolan består av rektorer, biträdande rektorer, förstelärare,

arbetslagsledare samt specialpedagog som samarbetar för verksamhetsutveckling i olika

konstellationer. Ett nära samarbete kommer också att ske med skolans områdeschef. Rektorerna gör

planerade och medvetna besök ute i verksamheten för att kunna vara nära kärnverksamheten och

kunna följa undervisningens innehåll, följa elevernas kunskapsresultat samt påverka

metodutvecklingen för den enskilda läraren.

Verksamhet

Tornhagsskolan ligger i en lugn och fin omgivning med närhet till Valla fritidsområde, Gamla

Linköping och Rydskogen. Vi har även gångavstånd till Stadsbiblioteket, Domkyrkan och city.

Skolområdet bjuder på en omväxlande miljö som främjar utomhuslek. Centralt på skolan finns

naturliga samlingsplatser för våra elever, bland annat vårt bibliotek och vår cafeteria, Ficafé, för

eleverna i år 6-9. Oavsett stadie arbetar vi med gemensamma mål från förskoleklass till år 9. Att

mötas över åldersgränser på exempelvis hälsodagar, bidrar till att utveckla elevernas självkänsla och

vi känsla som inspirerar till ny kunskap. Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd

fördjupningar i skolans ämnen. Dessutom har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9. Vi vill ta tillvara

hela skolperspektivet från förskoleklass upp till år nio genom olika samarbeten elever emellan men

även låta personal träffas över gränserna och mötas i olika sammanhang som både gagnar trygghet

men också verksamhetsutvecklingen på skolan. Alla på skolan känner till och arbetar efter

skolverkets rekommendationer runt trygghetsarbetet och kunskapsinhämtningen.

Lärarna har tagit del av Hatties forskning genom att läsa och arbeta med boken Synligt lärande.

Hatties forskning har blivit en ledstjärna för oss för att utröna vad som påverkar elevers

4

studieresultat och vad som är framgångsrika faktorer. James Nottingham fortsätter att ge oss

inspiration och kunskap om hur vi kan utveckla våra metoder och tankar för att lyckas med alla våra

elever.

Skolan avslutar nu ett treårigt projekt med inriktning mot ett inkluderande arbetssätt. Vi baserar

arbetet på forskning om inkludering med hjälp av boken "Inkludering och måluppfyllelse - att nå

framgång med alla elever"(Bengt och Elisabet Persson). Samarbete mellan klasslärare och

speciallärare/specialpedagog på olika nivåer kommer att fortsätta som en röd tråd genom

verksamheten. Planeringstid i team i olika konstellationer är en viktig faktor för att nå en bättre

kvalitet för våra elever. Ett nära samarbete mellan klasslärare speciallärare bör ske på lika villkor där

man tar tillvara speciallärarens spetskompetens för att stödja elevens individuella behov.

Skolans elevhälsoarbete är inne i en förändringsfas. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska,

psykosociala och specialpedagogiska insatser så att det blir en samlad elevhälsa. Arbetet ska främst

vara hälsofrämjande och förebyggande. Det ska stödja elevernas utveckling mot utvecklingens mål.

Arbeta för att förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter och bidra till att skapa miljöer som främjar

lärande, utveckling och hälsa. Skolan strävar efter ett tätt samarbete med personal och

elevhälsoteam. För att stödja samtliga elever när svårigheter uppstår bör vi analysera vad som

händer i klassrummet, hur skolans organisation är planerad och/eller elevens sociala situation. I de

fall eleven får en diagnos är det av största vikt att ta del av diagnosen och följa de rekommenderade

metoder och förhållningssätt så att det gagnar eleven på bästa sätt.

Vi har en ambition att våra skriftliga omdömen, de pedagogiska planeringarna, skrivschema,

veckobrev (F-6), arbetsuppgifter och läxor ska vara inlagda på Fronter eller finnas via mail/

klassbloggar. Där kan elever och föräldrar gå in hemifrån via elevens katalog och hämta olika

dokument.

Lärare deltar i ämnesgrupper/arbetslag/arbetsgrupper där diskussioner förs för att diskutera

likvärdig undervisning och bedömningsfrågor. Vi avidentifierar de nationella proven innan lärarna har

rättat dem. Tillsammans i ämnesgrupper/arbetslag på samtliga stadier har proven bedömts. Allt för

att alla elever ska bedömas efter vad de presterar. Hela skolan har satsat och fortsätter att satsa på

läsning och skrivning genom projekt som drivs av specialpedagog, förstelärare och speciallärare på

skolan. Genom våra utvärderingar ser vi att vi ska hålla kvar den här satsningen för att förbättra och

bibehålla ett bra resultat. Arbetet är dokumenterat i en utvecklingsartikel som kommer att publiceras

under hösten-15.

Kulturlivet är rikt på skolan och vi utnyttjar vår geografiska närhet till de kulturella utbuden som

staden erbjuder frekvent. Under hösten ägnar vi en vecka åt temat Hela skolan skriver. Då inbjuds

författare, vi skriver extra mycket ute i klasserna och skolbiblioteket samt stadsbiblioteket ordnar

olika aktiviteter i läsningens tecken under veckan. Vi driver även filmprojekt i de högre klasserna. Det

här görs i samarbete med Skapande skola.

Inom ramen för elevens val erbjuder vi en mängd fördjupningar inom skolans ämnesram. Dessutom

har vi friluftsliv som en röd tråd genom F-9, på högstadiet får du testa på: vandringar, kontinuerliga

promenader/lektioner i skolans närhet, naturrutor, kanot med övernattning, cykeltur samt

skidåkning i Romme och Sya.

5

Resultat

På Tornhagsskolan ser vi att kunskapsresultaten från F- 9 är bra och ligger nära eller över

kommunens genomsnitt. Styrkan är att vi kan ha samma utvecklingsområden för att öka kvalitén

under hela skoltiden. Vi använder oss av elevers, föräldrars och personalens utvärderingar för att

ständigt förbättra skolan och dess resultat. Genom att göra olika konstellationer av ämnesgrupper,

arbetslag eller tvärgrupper sker ett samförstånd och en utveckling för en högre måluppfyllelse över

alla stadier.

Utvecklingen av de skriftliga omdömena har gjort det tydligare för eleven vad de ska göra och vad

skolans personal ska göra för att eleverna ska lyckas. Vi upplever att eleverna är mer aktiva i

utvecklingssamtalen och är mer medvetna om vad de ska arbeta med för att nå målen. Eleven och

föräldrarna förbereder utvecklingssamtalen genom att diskutera elevens utveckling och

utvecklingsbehov i ett IUP- formulär hemma. Vi ser det som att eleverna fått ett utökat ansvar och

inflytande.

Kunskap och måluppfyllelse F-KLASS:

Tornhagsskolan har ett samarbete mot områdets förskolor för att mottagandet av de nya eleverna till

Tornhagsskolan ska gå så bra som möjligt. Förskolan och Förskoleklassens personal går igenom "Vad

sa du fröken" testet och en analys sker. Förskolans personal på Tornhagen och skolans personal på

Tornhagen har träffats för att utbyta tankar och gå vidare. Syftet med mötet har varit att förbättra

innehåll och metoder för att öka måluppfyllelsen. Samtliga rektorer samt områdets specialpedagog

har stått för innehållet samt varit delaktiga och lett diskussioner i mixade grupper.

"Vad sa du fröken" testet följs upp när barnen kommer till förskolegrupp och skolan har speciellt

fokus på de barn som har presterat lågt på testet. Olika åtgärder sätts in.

ÅR 1-6:

Under läsåret har vi olika avstämningspunkter för att kunna följa kunskapsutvecklingen på individ-

och klassnivå på skolan. Rektor har kontinuerliga träffar med specialpedagog och speciallärare för att

stämma av, analysera och hitta bra metoder för att öka måluppfyllelsen. Samtliga lärare gör en

kunskapsuppföljning en gång per termin och redovisar klassens resultat och dilemman under

klasskonferens en gång per termin. Skolan följer Tornhagsskolans matematik och språkpolicy men vi

har också egna uppföljningar för att kunna hålla bra kontroll på utvecklingen.

För att nå bättre resultat arbetar vi med läs och skrivprojekt som vilar på en vetenskaplig grund. Det

har utökats och justerats under läsåret. Det har skett en kvalitativ utveckling och vi fortsätter för att

stärka och utveckla. Eleverna får prova på nya metoder och annat innehåll som leder oss framåt. Vi

är noga med att utvärdera och analysera resultaten för att vi ska veta vad vårt nästa steg är.

År 1 och 2 kommer att fortsätta med metoden ”skriva sig till läsning”.

6

ÅR 6-9:

För att fler elever ska kunna nå målen i år 6-9 fortsätter vi med att kartlägga alla elever med ett eller

flera F i betyget. Därefter har mentor/rektor haft individuella samtal med eleven och ev. föräldrar för

att gemensamt kunna komma på förbättringsåtgärder. Skolan har kunnat ge bättre förutsättningar

genom att erbjuda kvällsskola, andra grupper, ge specialundervisning, fördjupningshjälp, läxhjälp

och/eller under vissa pass erbjuda undervisning i skolans växthus. Växthuset är en plats där man kan

få hjälp med något eller några ämnen under en kortare period eller en termin. Det är inte meningen

att någon elev ska gå där från morgon till kväll, varje dag. Arbetet med de enskilda eleverna följs upp

kontinuerligt för att se att det går åt rätt håll.

Personalen på 6-9 vill ständigt förbättra sitt arbete för att skapa trygghet och högre måluppfyllnad

för alla elever. Eleverna kan bl.a. påverka skolan och sin egen undervisning genom sina

representanter i elevrådet men även genom att vara med och påverka lektionerna, samt

bedömningsmatriserna. Både elever och föräldrar svarar varje år på en enkät som ligger till grund för

kommande förbättringar.

Efter att ha avslutat det treåriga inkluderingsprojektet på F-9 har vi nu implementerat arbetssättet i

vardagsarbetet. Det innebär att man har ett flexibelt tänkande runt elevens lärsituation. Ibland har

man några elever i liten special grupp. Vid andra tillfällen går speciallärarna ut i klassrummen och

hjälper eleverna. Det betyder att det blir fler vuxna i klassrummet. Ledorden är elevsyn,

förhållningssätt och kommunikation mellan elev och lärare.

Enhetens egna utvecklingsområden – Kunskap och bedömning Beskrivning

Lärarna har fått ta del av Hatties forskning genom boken "Synligt lärande" som översatts av Jan

Håkansson och getts ut av Sveriges kommuner och landsting. Hans forskning har blivit en ledstjärna

för oss för att få fatt på vad som påverkar elevers studieresultat och vad som är framgångsrika

faktorer.

Vi har framförallt tagit fram vissa ledstjärnor:

Hur vi samtalar och bemöter eleverna i klassrummet.

Hur vet du vad dina elever lär sig?

Är dina metoder effektiva?

Hur vet du det?

Samla lyckade exempel för gott lärande från klassrummet.

Skolan ska handla om elevers lärande, motivation och kunskap för att möta och skapa morgondagens

samhälle. Målet är att utveckla elevaktiva arbetssätt och kreativa arbetsformer. För detta krävs

variation i undervisningen och att elever får vistas på andra ”arenor” än enbart klassrummet.

Eleverna bör bli företagsamma, vilket handlar om att pröva nya saker, ibland göra samma saker men

på ett annat sätt, tänka i nya banor, vilja förändra gamla mönster och våga utmana det gamla. Detta

kräver dock en förändring av arbetssätt och arbetsformer från traditionell till mer

ämnesövergripande och projektorienterad undervisning där samverkan ingår.

7

Lärare behöver röra sig från de enskilda idéerna till mångfalden av idéer, relatera till dessa och sedan

erbjuda dem så att eleverna konstruerar och rekonstruerar kunskap och idéer. Det är inte kunskapen

eller idéerna, utan elevernas konstruktion av denna kunskap och dessa idéer som är det kritiska.

Lärare som bedriver god undervisning utgör avgörande skillnader för eleverna, men det är eleverna

själva som avgör vad de lär sig. Därför måste läraren veta var eleverna befinner sig, veta vad och hur

de tänker, vilka mål de har, och varför de skulle vilja engagera sig i det lärande som erbjuds i skolan.

Bra lärare:

Finner vägar som engagerar och motiverar eleverna

Ser utmaningar i sina ämnen

Skapar relationer till eleverna

Hjälper eleverna att använda varierade strategier eller processer för att lära sig ämnet i fråga

och de är även villiga att förklara undervisningsmaterialet och engagera sig i elevernas

lärprocesser.

Vill veta hur elevers lärande går till och förändra undervisningen efter det.

Vill ha en öppen kommunikation och ömsesidighet mellan lärare och elever om

kunskapsinnehållet, undervisningen och det lärande som sker eller inte sker, som är grunden

och nyckeln till goda studieprestationer.

Vi finner även stöd i Lorraine Monroes skolmodell och känner att hennes doktrin stämmer överens

med våra tankar om god verksamhetsutveckling. Hennes forskning har lett till en framgångsrik skola.

Monroedoktrinen bygger på:

Duktiga och engagerade lärare (Du måste tycka om ungdomar.)

En tydlig och synlig rektor (som t ex genom klassrumsobservationer stöttar lärarna och

hjälper dem att bli ännu bättre.)

Ordning och ömsesidig respekt (du kan inte undervisa i kaos.)

Rutiner och strukturer (t ex instruktioner på tavlan.)

Extra undervisning (för att hjälpa eleverna att klara de delstatliga/nationella proven)

Fritidsaktiviteter och klubbar

Firande så ofta det finns anledning

I boken Våga leda i skolan skriver Monroe (1997, s. 6): “It´s not about the system, it´s about the

children!” Monroe understryker hur viktigt det är att alla barn lär sig läsa, skriva, tänka och uppträda

på ett sådant sätt att de kan bli fullvärdiga medborgare och bidra till vårt samhälle på ett positivt sätt

och det är lärare, rektorer och skolpolitiker som ska arbeta för att nå detta.

Genom vårt inkluderingstänk vill vi att alla elever ska känna sig involverade och delaktiga i den grupp

där de befinner sig. De ska även känna att de får den hjälpen som varje individ behöver och har rätt

till. Det bygger på flexibelt tänkande runt gruppen och individen. Där är pedagogerna lyhörda och ser

var insatsen ska sättas in. Det kan betyda specialundervisning i liten grupp, men det kan även betyda

att speciallärarna går in i klassrummet och undervisar. Det vi fokuserar i klassrummen är elevsynen,

förhållningssättet och kommunikationen/mötet mellan pedagogen och eleven.

Vi behöver verktyg för att hjälpa elever med beteendeproblem att hitta rätt. Ross Greens metod

"Vilse i skolan" är ett sätt som vi arbetar med på skolan. Metoden är i tre steg: Empati, Definiera

problemet och Invitation.

8

En del lärare har deltagit i Ipad projekt som under kommande läsår kommer att ingå som en del av

svenska och matematikundervisningen. Det här är en början på den tekniska fortbildningen bland

lärare och elever, eftersom den tekniska utrustningen har utvecklats och ökat på skolan.

Vi har haft en dramapedagog som tränar eleverna i klasserna eller mindre grupper. Genom

värdegrundsövningar tränas de individuellt och samarbetsmässigt med andra. Detta skapar trygghet.

En handlingsplan ska verkställas där det planeras in aktiviteter för alla stadier i entreprenörskap. SYV

arbetet har fått en utveckling genom att alla elever F- år 9 ska arbeta med de olika yrkesgrupperna i

samhället. En vecka av två erbjuds år 8 arbetsorientering i form av PRAO. Dessutom kommer

eleverna få delta på arbetsmarknadsdagar.

Tornhagsskolan vill skapa förståelse för hur vi tillsammans kan synliggöra och konkretisera hållbar

utveckling i vår undervisning. Oavsett vilket ämne som undervisas är målet att hållbar utveckling ska

ligga som ett raster över all undervisning. Målet är att eleverna involveras i riktiga problem och

utmaningar.

9

Prioriterade områden för verksamhetsåret 2015/2016 på vår skola 1. Språkförståelsen och no/matematikbegreppen ska öka hos alla elever i förskoleklassen

2. Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt minst ha behörighet till ett nationellt

gymnasieprogram i slutet av år 9

3. Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan

4. Noll procent ogiltig/giltig frånvaro

1. Språkförståelsen och no/matematikbegreppen ska öka hos alla elever i

förskoleklassen

STRATEGIER:

a) Att ha en väl genomtänkt arbetsmetodik som är gemensam d.v.s. Bornholm

b) Att kommunicera i vardagssituationer

c) Använda skolans bibliotek frekvent

d) Använda olika kompetenser i arbetslaget

e) Under arbetets gång konsulteras SVA-lärare på skolan för att nå det bästa arbetssättet för

elever med annat modersmål.

f) Ökat samarbete emellan förskoleklasserna och grundskolan

g) Delta i Knutprojektet/teknikvecka/matematikvecka

h) Ta del av vetenskapliga artiklar

i) Ingå i förskoleklassens nätverk

j) Utbildning NO kurs

AKTIVITETER ANSVARIG KLARDATUM

Fonem, ljud, meningar och ord

Lärare VT 2016

Rim och ramsor Lärare VT 2016

Sånger Lärare VT 2016

Lyssna/höra på ljud Lärare VT 2016

Prata inför grupp Lärare VT 2016

Samtala i små grupper Lärare VT 2016

Återberätta Lärare VT 2016

Högläsning och boksamtal Lärare VT 2016

Högläsning med hjälp av storböcker

Lärare VT 2016

Utvecklar ” Läs- och skrivprojekt”

Lärare, Specialpedagog VT 2016

10

Genom lek/spel utveckla språket

Lärare VT 2016

Matematikbegreppen utvecklas

Lärare VT 2016

Fortsätta att utveckla NO-uppdraget, teknik

Lärare, projektledare VT 2016

Målen mäts genom dokumentation enligt Bornholmsmodellen och ”Vad sa du fröken”-testet. Redovisning av resultaten sker tillsammans med skolledning och specialpedagog. En redovisning och åtgärdsplan redovisas till barn och ungdomsnämnden om åtgärder vid eventuella låga resultat.

2. Alla elever ska öka sin måluppfyllelse, samt ha behörighet till ett nationellt

gymnasieprogram i slutet av år 9

STRATEGIER:

a) Uppföljning i alla ämnen av ansvariga lärare, klasskonferenser och genom

speciallärarkonferenser.

b) IUP- verktyg används för att ta fram elevens förmågor.

c) Tydlig förmedling av mål och kriterier till elever och föräldrar.

d) Öka vår bedömningskompetens.

e) Medvetandegöra eleverna om deras lärande på ett tydligare sätt.

f) Mattelyftet för att åstadkomma metodförändringar i matematik.

g) Vetenskapliga rön förmedlas kontinuerligt under läsåret och tid tas i anspråk till pedagogiska

diskussioner under arbetslagstid/Pedagogisk afton.

h) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar.

i) På ett tidigt stadium ”fånga upp” elever i behov av särskilt stöd.

j) Arbeta mot ett inkluderande arbetssätt för att främja alla individers inlärning och utveckling

k) SVA ska ges till alla som har behov efter test.

l) Främja flerspråkigheten och modersmålsträningen, även studiehandledning.

11

Gäller samtliga stadier


Fler lärare i klassrummet/

individuell

speciallärarundervisning/

behovsstyrt

Alla pedagoger Våren 2016

IUP – dokument/skriftliga

omdömen uppdateras

kontinuerligt. Dokumenteras på ett

tydligt sätt.

Klasslärare/mentorer

Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår

Hösten 2015 används Fronter,

föräldrar släpps in i vissa klasser

Upprätta åtgärdsprogram, ped.

utredningar Klasslärare/mentorer Kontinuerligt

Behovsrelaterad spec. undervisning Rektor/speciallärarkonferens Kontinuerligt

Handlingsplan för identifiering av

elever med läs och skrivproblem,

samt behov av särskilt stöd

Spec. lärare/Spec. pedagogen Kontinuerligt

Specialpedagog stödjer vid

skrivandet av ped. utredningar och

åtgärdsprogram

Klasslärare/mentorer Kontinuerligt

Kunskapsuppföljningar

Lärare/rektor skolsköterska, ev.

spec. pedagog

2 ggr/läsår

Speciallärarkonferenser Speciallärare, specialpedagog,

rektor Kontinuerligt

SVA efter behov enligt test SVA-lärare Höst/Vår

Samarbete med skolans bibliotek

för att öka läsutvecklingen och

intresset för litteratur. Bjuder in

författare.

Bibliotekarie, lärare Kontinuerligt

Ämnesträffar Lärare/rektor Kontinuerlig utveckling

Material tillgängligt på Fronter/alt.

I-katalogen Lärare/rektorer Kontinuerligt

Fördjupning på elevens val

År 9 Lärare Kontinuerligt

Vetenskapliga artiklar och föredrag

aktualiseras Rektor/specialpedagog/lärare Kontinuerligt

Erbjuda läxläsning Lärare/mentor/rektor Kontinuerligt

12

Gäller låg-mellanstadiet


Kunskapsuppföljning år 1-6 spec. lärare/spec. pedagog 4 ggr/läsår

Skrivprojekt år 1-6 Förstelärare/specialpedagog Läsåret 2015/2016

Läsprojekt år 1-6 Förstelärare/specialpedagog Läsåret 2015/2016

Inlämning av provresultat

till rektor Spec. lärare/klasslärare Kontinuerligt

Gemensam rättning av nationella

prov för år 3 och 6 Klasslärare/speciallärare. Läsåret 2015/2016

Hållbar utveckling Lärare, förstelärare, rektor Läsåret 2015/2016

Skriva sig till läsning

(år 1-2) Lärare, spec. lärare Läsåret 2015/2016

Gäller högstadiet


Fördelning av spec./ växthuset/ SVA efter inventering klass för klass

ART / Samarbetsövningar

Skriv-/Provschema

Rektor - Mentor Elevvårdspersonal

Elevassistenter

Lärare – Rektor

Mentor/Resurs

Vid höstterminsstarten

Vid vårterminsstarten

Växthuset/spec. Rektor/Speciallärare/specialpedagog Kontinuerligt

Mattelyftet Mattelärarna Läsåret 2015/2016

Matteundervisning, tvålärarsystem Mattelärarna Läsåret 2015/2016

Betygsvarningsdokument för år 9,

Fronter Lärare, rektor Läsåret 2015/2016

Fördjupning på ”elevens val ”

slutet av varje period, klassvis 7-9 Rektor, mentorer, arbetslagsledare Kontinuerligt

Erbjuda kvällsskola/sommarskola SYV/Rektor/Mentorer Från och med

höstterminen

Målen mäts genom:

Tester och nationella prov.

Tornhagsskolans språk och matematikpolicy.

Diagnos i basämnen i år 7.

SVA-tester

Frågor och enkäter till föräldrar.

Analys med hjälp av skolverkets statistik – meritvärde, samarbete med övriga svensk/SVA lärare.

3. Alla barn skall känna sig trygga och ha arbetsro i skolan.

STRATEGIER:

13

a) Värdegrundsarbete som grundar sig i beprövade metoder. b) Följer skolverkets rekommendationer gällande trygghetsarbetet. c) Skapa gynnsamma lärmiljöer, där arbetssätt och arbetsformer varierar. d) Utveckla interaktionen och samspelet mellan elever och lärare. e) Aktiva rastvärdar med rastvästar f) Förebyggande arbete mot kränkande handlingar g) Implementering av trivselregler

Gäller all verksamhet på skolan


Genomgång av trivselreglerna ALLA Fortlöpande

Implementering av

trivselregler/likabehandlingsplan All personal/ Elevråd Fortlöpande

Kartläggning av otrygga platser Elevhälsoteamet/All personal Höstterminen

Respekt – Vårdat språk efterlevs ALLA Fortlöpande

Informera om skolans

likabehandlingsplan All personal/rektorer

Hösten 2015/genom skolans

hemsida

Arbeta aktivt mot mobbning All personal/trygghetsteamet Fortlöpande

Handledningsteamet vid behov Mentor/lärare/

fritidspersonal/rektor Behovsrelaterat

Rastvakter på gården, i korridorer, i

Fikafé, i matsal. Personal/Rektor Hela tiden

Bestämda platser i matsal/klassrum Fritidspersonal, lärare,

assistenter/mentorer Hösten 2015

Uppdatering av

krislistor/utrymningsplan/krispärm/

brandpärm

Brandövningar

Rektor/all personal Augusti 2015

Kontinuerligt

Relationsfrämjande aktiviteter som

temainriktad undervisning, samarbete

över klassgränser/ avdelningar,

emellan olika grupper och åldrar,

värderingsövningar

Alla Kontinuerligt

Enligt trygghetshjulet

Gynnsamma lärmiljöer

Ämneslärare/ mentorer/

klasslärare/förskollärare/

fritidspersonal

Läsåret 2015/2016

Gemensamma TEMA dagar Temagruppen Läsåret 2015/2016

Pedagogiska diskussioner kring

lärande Alla (Studiedagar/konferenser)

Kontinuerligt under

arbetslagsträffar och

ämneskonferenser

Restriktioner för mobiltelefoner Alla Läsåret 15/16

Gäller fritids/förskoleklass

14


Planeringstid med grundskolan

med agenda och protokoll Lärare/ fritidspersonal

Kontinuerligt efter uppgjort

schema

Dela in barngruppen i mindre fasta

ansvarsgrupper Fritidspersonal Kontinuerligt

Tydliga veckoplaneringar gärna

med bilder Fritidspersonal Kontinuerligt

Återkommande aktiviteter/rutiner i

gruppen och tillsammans med

andra fritidsavdelningar

Fritidspersonal Kontinuerligt

Gäller låg-mellanstadiet


Relationsfrämjande aktiviteter över

klassgränserna/exempel är

teknikprojektet, planerade

studiedagar, andra mindre/ större

samlingar

Lärare Enligt trygghetshjulet

Samarbete i vardagen över

klassgränserna Lärare Under läsåret

Främja friluftsverksamheten Lärare Kontinuerligt

Rastaktiviteter på skolgården två

f.m. /vecka Fritidspersonal/lärare Kontinuerligt

Gäller högstadiet


ART i år 7-9 Elevassistenter Fortlöpande

Gemensamma aktiviteter för

sammanhållningen i klasserna Mentor/trygghetsgruppen Fortlöpande under läsåret

Gemensamma temadagar för 7-9 Mentorer Läsåret 2015-2016

Utveckling av

elevråd/skyddsombudsarbete genom

kontinuerliga möten, protokoll

Rektor/lärare/Kurator

Egna ansvarsuppgifter

Mentorer

Fortlöpande

Enskilt samtal mentor – elev Mentorer/fördjupning Fortlöpande

Tobakslotteriet till eleverna Skolsköterska Fortlöpande

Delta på kulturella utbud som teater

och konserter Mentorer Under läsåret

Trygghet och trivsel mäter vi med elev/ trivselenkät och attitydundersökning (år 3,6,9).

15

4. Noll procent ogiltig/giltig frånvaro

STRATEGIER:

a) Datorisering vid frånvarokontroll b) Ingen tolerans mot upprepade försenade ankomster c) Medvetandegöra personalen om vilka rutiner som gäller d) Samsyn e) Höja motivationen f) Rutiner kring deltagande i övningsämnen

g) Ta del av Skolverkets Allmänna råd: Arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma,

utreda och åtgärda frånvaro i skolan.

Gäller all verksamhet


Skolpliktsinfo – Ny policy Rektor Fortlöpande

Ta del av Allmänna råd Skolverket Rektor/personal Läsåret 2015-16

Följa upp frånvaron i Dexter,

kvittera lektioner Lärare/rektor Fortlöpande

Föräldrar hålls informerade - gott

samarbete Gemensam policy Fortlöpande

Frånvaron följs upp av områdeschef/rektor varje kvartal. Statistiken kontrolleras och följs upp via en

handlingsplan. Skolan följer sin policy vid hög giltig/ogiltig frånvaro.

Elev som tar ledigt mer än 10 dagar per läsår trots att ledighetsansökningar ej beviljats av rektor följs

upp av barn och ungdomsnämnden. Konsekvenser beslutas av barn och ungdomsnämnden.

tornhagsskolans verksamhetsplan 2015-2016 · arbetslagsledare samt specialpedagog som samarbetar...

Documents